Experten: Så skulle Sverige påverkas av en rysk kärnvapenattack

Det var under den tidiga torsdagsmorgonen förra veckan som ryska styrkor gick till storskalig militär attack mot Ukraina.

I ett tv-sänt tal kallade Rysslands president Vladimir Putin invasionen för "en militär specialoperation", vars syfte skulle vara att "demilitarisera" och "denazifiera" Ukraina.

Läs allt vi vet om invasionen här.

Vladimir Putin har hotat med kärnvapen

Samtidigt riktade Vladimir Putin en skarp varning till omvärlden.

– Till alla som överväger att utifrån blanda sig i: om ni gör det, då kommer ni att möta konsekvenser större än någon av er mött genom historien, sade han då.

Ryssland höjer kärnvapenberedskapen

Många bedömare pekade på hur Vladimir Putin, i sitt tal, implicit hotat om att använda kärnvapen och vid 14.30-tiden på söndagen stod det klart att den ryske presidenten beordrat militära förband med kärnvapen att höja sin beredskap.

Orsaken uppgavs vara "aggressiva uttalanden" från Nato och att EU belagt Ryssland med hårda sanktioner. Läs mer om det här.

Men vad är det egentligen för kärnvapen som Ryssland har, hur sannolikt är det att de använder dem och vilken påverkan kan det ha på Sverige? Nyheter24 reder ut det hela med hjälp av Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Vilka kärnvapen har Ryssland?

Ryssland är en av flera kärnvapenmakter i världen och har en rad olika former av kärnvapen som kan användas för angrepp av mindre eller större skala.

– De har sådana som man kan skjuta iväg från lastbilar, sedan finns det sådana som kan skjutas från flygplan. Det var antagligen sådana man använde när man övade och simulerade ett kärnvapenangrepp mot Sverige år 2013 i det som man brukar kalla för "Ryska påsken", säger Erik Melander och fortsätter:

– Sedan finns det förstås ubåtar och stora kärnvapen som kan skjutas från en kontinent till en annan och som finns både på fordon och som kan flyttas runt eller som är nedgrävda i "bunkrar" i marken kan man säga.

Kommer Ryssland att använda kärnvapen?

Men hur stor är då risken att Ryssland gör verklighet av sina implicita hot och faktiskt använder sina kärnvapen i samband med kriget i Ukraina? 

Erik Melander uppger att det fortsatt är osannolikt att Ryssland tar till sina kärnvapen.

 – Jag skulle säga att det gått från att vara mycket, mycket osannolikt, till att det nu är osannolikt. Man får uppfatta det som att risken finns där. Risken är lite förhöjd, men det är fortfarande osannolikt. 

– Det är dock en reell möjlighet som måste tas i beaktande. 

Varför skulle Ryssland använda kärnvapen?

Enligt Erik Melander skulle Ryssland inte att använda kärnvapen som "en sista vedergällning" eller för att utplåna hela världen, utan det rör sig i stället om att sända en signal till omvärlden med ett mindre kärnvapen.

– Det här kärnvapnet kan då sättas in mot en plats där det inte finns människor, till exempel ute i havet eller en öken, och fungerar då som en varning.

– Tanken skulle vara då att Ryssland, som det rör sig om i det här fallet, gör detta när de känner att de håller på att förlora på slagfältet. Då kan de säga: "nu är det bäst att ni ger er, annars blir det värre".

Vad skulle hända om Ryssland använde kärnvapen?

Om Vladimir Putin skulle besluta sig för att använda kärnvapen i samband med invasionen av Ukraina får det förödande konsekvenser – både för honom själv och världen i stort.

– Den som beordrar ett kärnvapenangrepp kommer att bli hela världens fiende nummer ett. Man kommer inte att ge sig förrän den personen är antingen dödad eller sitter i fängelse för brott mot mänskligheten, säger Erik Melander.

Samtidigt innebär ett sådant scenario en risk för att omvärlden svarar med samma sak och att situationen trappas upp ännu mer. 

– Mardrömsscenariot är ju då att den ena sidan av kärnvapenmakterna blir övertygade om att den andra sidan kommer att anfalla och att man då tänker att "vi måste anfalla först". Sådana situationer var nära att uppstå under Kalla kriget, så det är definitivt en obehaglig risk.

Är det Vladimir Putin som bestämmer över kärnvapnen?

Många har en bild av att det är Vladimir Putin som ensam sitter på makten över huruvida landets kärnvapen ska användas eller ej. 

Om det stämmer eller inte är det ingen som riktigt vet, men det är inte osannolikt, menar Erik Melander.

– Det är en tolkning eller en spekulation som tyvärr är ganska rimlig eftersom han den senaste tiden tycks ha bestämt en hel del själv. Det verkar alltså som att han bestämmer över andra i hans säkerhetsråd och andra mäktiga personer i hans närvaro, snarare än att de har inflytande över honom, säger han och fortsätter:

– Men man kan ju hoppas, och det verkar ändå rimligt, att om Putin själv skulle göra något så drastiskt som att besluta sig för att använda av kärnvapen, att det finns personer som kommer att säga stopp. 

Vilken räckvidd har kärnvapen?

Många ställer sig nu frågan om hur stor skada användandet av kärnvapen skulle göra. Enligt Erik Melander varierar det kraftigt.

– Det är en väldig skillnad om det är ett relativt sett mindre kärnvapen, som man brukar kalla ett slagfältskärnvapen eller ett taktiskt kärnvapen, eller om det är ett jättestort strategiskt kärnvapen. Så det är väldigt olika effekter, beroende på vilket vapen det är, säger han och fortsätter:

– Men det finns en hemsida där man kan få fram en karta och sätta in en punkt för var ett kärnvapen ska slå ner och så bestämmer man hur kraftigt kärnvapen det ska vara. Då kan man se hur stor skadan skulle bli.

Hemsidan han syftar på kallas NUKEMAP. 

Vad skulle ett kärnvapenkrig innebära för Sverige?

Hur ett kärnvapenangrepp skulle påverka Sverige beror helt på av vilken skala angreppet är och var angreppet äger rum. Erik Melander förklarar:

– Om det är ett begränsat slagfältskärnvapen, för att göra en markering mot till exempel en stad eller en flygbas utanför Sverige, då skulle det förstås bli ännu större oro, men det skulle kanske inte påverka oss direkt. Antagligen skulle det leda till att vi bygger fler skyddsrum och att vi förbättrar sjukvården.

– Men det finns också ett resonemang, vid större kärnvapenangrepp, som säger att det inte ens är någon idé att skydda sig.

Här kan du läsa om hur livet skulle se ut i ett svenskt skyddsrum.