Trånga fängelser ökar risken för radikalisering

Radikalisering in i extremistmiljöer i fängelser är ett reellt problem i flera länder i Europa. Motsvarande problematik finns i dagsläget inte i Sverige, enligt Anna Stålsby, underrättelsechef på Kriminalvården.

I många länder är det vanligt att fängelser har stora avdelningar där personalen befinner sig på avstånd från de intagna. Det svenska systemet bygger i stället på relativt små anstalter med avdelningar där personalen hela tiden är i nära kontakt med de intagna.

Det gör att Kriminalvårdens underrättelsetjänst tidigt kan snappa upp signaler om radikalisering, säger Stålsby.

— Våldsbejakande extremism är ett prioriterat område precis som organiserad brottslighet. Det kan ställa till väldigt stor skada för Sverige om fängelser blir platser där människor radikaliseras.

141 individer

I dagsläget finns 141 personer i häkte och på anstalt som Kriminalvården kopplar till våldsbejakande extremism. Av dessa bedöms 95 höra till våldsbejakande islamism och resten, med enstaka undantag, till högerextremism.

— Det är både vad vi kallar sändare och mottagare: dels personer som redan är radikaliserade och har en förmåga att nå ut med sitt budskap, dels lättledda personer som söker identitet och kontext och skulle kunna dras in i det här.

De senaste åren finns en handfull exempel där Kriminalvården upptäckt våldsbejakande extremister som på olika sätt försökt samla andra intagna i syfte att radikalisera.

Parallellen till gängkriminaliteten, där antalet minderåriga pojkar som misstänks ha anlitats för att mörda nu räknas i tiotal, ligger nära till hands.

— Det ena är våldsbejakande extremism ur en ideologisk kontext, det andra någon slags attraktion till den kriminella miljön. Men jag tycker att man kan påstå att det finns gemensamma nämnare i det här med sändare och mottagare, säger Stålsby.

Ansträngt läge

Situationen på landets anstalter och häkten är på grund av polisens kamp mot den grova organiserade brottsligheten mycket ansträngd. Överbeläggning är regel snarare än undantag och många intagna är unga, på häktena rentav barn.

Trängseln är enligt underrättelsechefen det enskilt största hindret i arbetet med att motverka och avbryta både gängens rekrytering och radikalisering in i extremistmiljöer i fängelsemiljö.

— Vårt viktigaste verktyg är att omplacera intagna, eller flytta på intagna. Men ju trängre det blir desto svårare får vi att separera personer. Det är en stor utmaning för säkerheten i svenska häkten och anstalter när beläggningen är så hög som den är nu, och polisens intensiva arbete leder till att många häktas och kommer in i vår miljö.

Högerextremismen växer

I måndags sköts två svenskar ihjäl i vad som tycks ha varit ett islamistiskt motiverat terrordåd i Bryssel. Gärningsmannen, en tunisier i 45-årsåldern, tillbringade för tio år sedan två år i svenskt fängelse, dömd för grovt narkotikabrott. Då fanns enligt Stålsby inget som tydde på att han hade islamistiska böjelser.

— De noteringar vi har om honom ryms inom ramen för normalbilden. Folk som sitter i fängelse är lite stökiga, men han stack inte ut ur det perspektivet, säger hon.

De våldsbejakande islamisterna är i majoritet, men där har nivån legat relativt stadigt över tid. Den högerextrema gruppen är den som blir större.

— Den högerextremistiska våldsbejakande miljön växer på utsidan och vi ser det på insidan också. Det följer helt enkelt en samhällstrend.