Utredning: Sämre och mindre mat vid krig
Sverige behöver på nytt bygga upp stora beredskapslager. Och människor måste ställa in sig på att äta mindre och sämre i kristider, enligt en statlig utredning. Det här syftar ytterst till befolkningens överlevnad, säger utredaren Ingrid Petersson.
Under andra världskriget byggdes stora statliga lager upp i Sverige; byggnader eller bergrum fulla med sådant som brödsäd, socker, kaffe, torrjäst och köttkonserver.
Det fanns även fodermedel och gödsel för att hålla jordbruket igång, samt bränsle och drivmedel.
För sjukvården lagrades en mängd utrustning, från sängar till läkemedel och förbrukningsmaterial som plasthandskar, skalpeller och operationsdukar.
Lagren avvecklades efter en rad politiska beslut i början av 2000-talet.
Källa: MSB, TT
Utredningen kommer med förslag om hur Sverige ska klara livsmedelsförsörjningen om det blir krig.
— Sverige måste stärka sin motståndskraft, det gäller i händelse av höjd beredskap eller ytterst krig, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) på en presskonferens.
I dag finns ingen statlig beredskapslagring av livsmedel i Sverige – de hemliga lager som fanns lades ner på 1990-talet. De innehöll bland annat spannmål, kaffe, jäst, socker och köttkonserver.
"Behöver ny beredskap"
Men nu är hotbilden en annan och det brådskar att rusta Sverige. Utredaren föreslår att beredskapslager av varor inom jordbruksområdet byggs upp, för att nödvändiga livsmedel ska kunna framställas. Det kan handla om mineralgödsel, växtskyddsmedel och utsäde.
— Vi har inte tänkt oss de små gröna burkarna med leverpastej, säger Ingrid Petersson och pekar på att sådant blir för dyrt.
Att bygga upp ett lager som klarar tre månaders behov bedöms ta uppemot fyra-fem år. Därför är det viktigt att börja snarast. Utredaren pekar både på erfarenheter från kriget i Ukraina och från Finland.
— Det är dags att gå från ord till handling, ibland kanske det inte blir helt rätt men då får man korrigera i efterhand.
Äta mindre och sämre
I kris och krig måste vi också ställa in oss på att äta mindre – och sämre, enligt Ingrid Petersson.
Utbudet i butikerna kommer inte att se likadant ut. Utredaren lyfter fram en bok om 123 krigstida recept som kommer från Finland som handlar om att göra mat av ganska enkla råvaror.
— Vi behöver ha beredskap för förändrad kost. Den kommer kanske att bygga mycket på spannmål, det kan bli gröt, pasta, bröd, men också till viss del kött och grönsaker och annat.
Petersson pekar på en lång livsmedelskedja som måste fungera. Samtidigt måste var och en ta ansvar.
— Vi behöver ha tillgång till livsmedel för minst en vecka, säger hon.
Hon föreslår att kommunerna bör få ett tydligt ansvar för den lokala beredskapen. Därtill krävs en nationell funktion för att tidigt upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen, ett så kallad livsmedelsberedskapsråd.
Kostnaden bedöms bli 2,3 miljarder kronor över tre år. Landsbygdsminister Kullgren ger inget besked om han kommer att skjuta till de pengar som utredningen säger behövs.
Förslagen kan träda i kraft om mindre än ett år, enligt utredaren.
