Så påverkas Sveriges civilbefolkning av Nato-beslutet
Under måndagen den 26 februari blev Ungern det sista landet att godkänna Sveriges Nato-ansökan. Men hur kommer ett medlemskap påverka Sverige och civilbefolkningen? Kjell Engelbrekt är professor i statsvetenskap på försvarshögskolan och reder ut just det.
- Ett medlemskap i den militära alliansen Nato innebär bland annat att Sverige förväntas bidra med personal i politiska och militära strukturer inom alliansen. Sverige förväntas även bidra till den gemensamma budgeten med omkring 600-700 miljoner kronor per år.
- Det uttalade målet i alliansen är att medlemmarna är att använda minst två procent av BNP (bruttonationalprodukt) till försvarsutgifter.
- Anledningen till att Sverige valt att söka medlemskap i Nato är med bakgrund av regeringens bedömning där man anser att ett medlemskap i Nato är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina anser regeringen att det finns ett strukturellt och kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde. Ett medlemskap i Nato i kombination med en upprustning av försvaret är en direkt följd av insikten man fått under krigets gång.
Källa. Regeringen.se
Under måndagen kom beskedet att Ungerns parlament röstat ja till ett svenskt Nato-medlemskap. Efter att beslutet skrivits under av landets talman och president, samt att ratifikationsinstrumentet överlämnats till USA, har alla Natoländer godkänt Sveriges ansökan om medlemskap, skriver regeringen på sin hemsida.
Här är maten du ska ha hemma vid kris eller krig
Så påverkas Sverige av Nato-medlemskap
Men hur kommer då ett framtida Nato-medlemskap påverka Sverige? I en intervju med Nyheter24 förklarar Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på försvarshögskolan, hur framtiden kan se ut. Det handlar då främst om politiska och militära förändringar.
– På sikt kommer medlemskapet innebära massor av saker, till exempel att vi inte är helt autonoma utan vi har politiska strukturer. Ett Nato-medlemskap kan närmast jämföras med vårt EU-medlemskap. Vi kommer säkerligen snegla lite på de andra länderna i den här kretsen som redan är medlemmar.
Så gör du för att hjälpa till i kris och krig: "Alla saker behövs"
Så kan det militära stödet utvecklas i Nato
När det sedan kommer till det militära kommer Sverige, som länge förlitat sig på JAS Gripen, även ha nära till andra tillgångar som kan stärka ett framtida försvar.
– Något som är uppenbart är att vi förlitat oss på JAS Gripen och nu kommer vi få minst lika många amerikanska F35 i våra närområden. Då har vi två väldigt moderna och kraftfulla militärflyg nära som utgör en väldigt stark förmåga. Redan där har man en försvarsförmågeförändring som träder i kraft så fort man hinner sätta sig ner och påbörja försvarsplaneringen för hur vi ska försvara vårt närområde.
I Sverige gäller totalförsvarsplikt, vilket innebär att alla som bor i landet och är mellan 16-70 år kan kallas in för att hjälpa till i händelse av fara eller krig. Enligt Kjell Engelbrekt kommer den svenska lagstiftningen för ett eventuellt framtida hot fortsätta vara detsamma.
– Svensk lag gäller men det här är sådana saker man måste se över i förhållande till försvarsplanering och våra grannländer och ställa sig frågan "hur gör de?". Finns det något slags hot då måste den plikt som gäller oss allihop tas i bruk om behoven finns, säger han och tillägger:
– Förutsättningarna för att inte ta anspråk på hela befolkningen, som man gjort i till exempel Ukraina på grund av Rysslands fullskaliga invasionskrig, är ju såklart mycket bättre i Sverige efter Nato-medlemskapet. Man kan mycket mer effektivt försvara sig på en angripare. Sedan är det viktigt att betona att Nato bygger på att man inte ska våga angripa något av länderna som är med.
Då omfattas Sverige av Natos försvarsgaranti
Så påverkas civilbefolkningen av Nato-medlemskap
När det för försvarsmakten och militären kan komma att ske stora förändringar är frågan befogad kring hur civilbefolkningen kan komma att påverkas. Enligt Engelbrekt finns det några saker som sticker ut, men i det stora hela kommer det mesta fortgå som vanligt, menar han.
– Till en början skulle jag inte säga att ett medlemskap påverkar civilbefolkningen i Sverige. Det som kommer behöva göras och anpassas till berör framför allt försvarsmakten. Sedan en del andra myndigheter på sikt. Det här med försvarsplanering är det man måste sätta igång med och det har så även gjorts en del förberedelser, förklarar han och fortsätter:
– Nu kommer det bli väldigt intensivt framöver, i och med att Finland redan varit med ett år och Sverige och Finland behöver koordinera sig tillsammans en tid framöver. Men för civilbefolkningen och samhället i stort så kommer det först märkas över tid, då främst för de som så småningom ska göra militärtjänst.
Engelbrekt betonar dock att de civila som vill genomföra militärtjänst i framtiden behöver förstå vad vissa val kan innebära på ett personligt plan, så även föräldrar till de yngre som går i dessa tankar.
– Nu har vi ju ett mixat system när det kommer till militärtjänstgöring som bygger rätt mycket på frivillighet. Då tycker jag att man som föräldrar och yngre, som eventuellt vill göra militärtjänst, måste förstå och sätta sig in i vad det kan innebära eftersom det kan resultera i att man behöver infinna sig vid någon slags insats i framtiden både i vårt närområde men kanske även internationellt.
