Unga rekordnere med politik
Inte ens när den ökända generation -68 stod på barrikaderna mot USA-imperialismen var unga lika intresserade av politik som i dag. Rekordmånga ungdomar är engagerade i samhällsfrågor visar en ny studie från Göteborgs universitet.
Så här många ungdomar är medlemmar i de partipolitiska ungdomsförbunden (år 2009):
- SSU= 5 452 medlemmar
- Ung vänster = 1 644 medlemmar
- KDU = 2 887 medlemmar
- MUF = 10 289 medlemmar
- Grön ungdom = 2 078 medlemmar
- Ung Pirat = 20 314 medlemmar
- Liberala ungdomsförbundet = 2 238 medlemmar
- Sverigedemokratisk ungdom = 2 199 medlemmar
Källa: Ungdomsstyrelsen
GÖTEBORG. Några massiva kravaller med politiskt passionerade kids i centrum har egentligen inte synts till på Göteborgs gator sedan EU-toppmötet 2001. Då var fortfarande den så kallade 68-generationen - eller rekordårsgenerationen med forskarnas språk - normen för samhällsengagemang.
Barrikader, vilda protester, USA-hat.
I dag ser det inte alls ut på samma sätt. Men ändå har aldrig fler unga varit politiskt engagerade, visar en färsk studie från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Väljare under 26 år är mer intresserade av politik än tidigare generationer. Bland de yngre i dag uppger 62 procent att de är ganska eller mycket politiskt intresserade.
– Det är 10 procentenheter högre än om man jämför med de två föregående generationerna, de tidiga 70-talisterna och 60-talisterna, säger forskaren Mikael Persson till Dagens Nyheter.
Undersökningen ingår i en större rapport från Ungdomsstyrelsen som ska överlämnas till regeringen på fredag.
Tillsammans med statsvetarnestorn Henrik Oscarsson har Mikael Persson granskat fem olika faktorer av politiskt engagemang:
1: Valdeltagande.
2: Partiidentifikation.
3: Vänster-högerskalan.
4: Partival.
5: Politiskt intresse.
Forskarna vet inte varför det politiska intresset ökat - men trenden är klar och tydlig. Även om det också finns motstridiga rörelser bland de unga.
– Vi har följt det politiska intresset under 46 år och 1960 var det 35 procent av förstagångsväljarna som var ganska eller mycket politiskt intresserade. Bland väljarna födda 1977 är det 47 procent, vilket är en ökning på drygt tio procentenheter, säger Mikael Persson till DN.
Däremot är de unga inte lika intresserade av partier. Få identifierar sig starkt med någon organiserad politisk inriktning.
"Man väljer inte längre ett parti helt oreflekterat som ett fotbollslag", menar statsvetarna.
– Det är en trend för hela västvärlden. De starkt övertygade anhängarna födda efter 1977 ligger under 10 procent, de före födda 1918 var 38-50 procent som var starka partianhängare, säger Mikael Persson till DN.
De går dessutom inte och röstar i samma utsträckning som äldre.
– När det gäller valdeltagandet röstar de unga väljarna i lägre grad i varje val och den trenden håller i sig även om det finns en livscykeleffekt att man röstar i högre grad i 40-årsåldern och minskar något från 60 år och framåt, säger Mikael Persson.
