Självmord och självskador - så hanterar Migrationsverket situationerna
NYHETER24 GRANSKAR MIGRATIONSVERKET. DEL 2. Livet på Migrationsverkets förvar beskrivs som en "väldigt okänd verksamhet".
För Ali Mansouri och flera andra kom utvisningen helt oanmäld. Ett plötsligt besök av polisen tidigt på morgonen och därefter en orolig resa till närliggande flygplats.
Enligt Mikael J. Zaar hör dock oanmälda utvisningar till ovanligheterna.
– Migrationsverket jobbar med att man ska återvända självmant, men i polisens fall handlar det om tvång. Men det hör som sagt till undantagen, säger han till Nyheter24.
Han förklarar att man i många fall har samtal mellan personalen och den förvarstagne om när och hur utvisningen kommer att ske.
– Även om man inte vill eller om det är något man ser framemot så är det bättre att vara förberedd.
Är personalen förvarnad vid de undantagstillfällen då polisen verkställer utvisningen?
– Allt som oftast är personalen medvetna om när det kommer att ske. Vi jobbar med öppenhet, säger Zaar och fortsätter:
– Men det kan finnas fall där polisen gör bedömningen att inte förvarna exakt när man kommer.
Här finns del ett i Nyhter24:s granskning av Migrationsverket.
Få människor mår bra av att sitta inlåsta. I ett fängelse sitter man inlåst i väntan på frihet - på Migrationsverket i väntan på att med stor sannolikhet bli utvisad till ett land man en gång flytt ifrån.
Enligt myndighetens egna incidentrapporter från förvaren förekommer asylsökande som skär sig, försöker överdosera alvedon, hugger sig med sax i halsen, stoppar rakblad i munnen eller tänder eld på sig själva.
– Vardagen på förvaret är inte stressad men som individ kan det vara så att man går och grubblar, säger Mikael J. Zaar förvarsexpert på Migrationsverket, till Nyheter24.
Panikångestattacker och självskadebeteenden
Nyheter24 har begärt ut incidentrapporter från Migrationsverkets förvar från 2010 till slutet på maj 2012. Väldigt många av incidenterna handlar om panikångestattacker som resulterar i självskador. Vid flera tillfällen inträffar attackerna efter att den sökande meddelats ett negativt beslut eller i samband med att en utvisning verkställs.
– Det är vid undantag som det blir våldsamt. Men ibland sker det motvärn då polisen kommer och tvingas bära ut personen.
Ansvaret att förklara vad som sker och att lugna de intagna hamnar på personalen.
Har de någon pedagogisk utbildning?
– Nej. Men om man behöver mer stöd finns det att få. Men som sagt, oftast blir det inte motvärn, säger Zaar.
Behövs någon annan specifik utbildning?
– Det är inte vårdpersonal vi söker. För att jobba som handledare kan man ha en gymnasial bakgrund, kanske en vårdbakgrund. Vi försöker bli bättre på att skaffa personal med erfarenhet från andra låsta institutioner, som inom kriminalvården. Vi vill ha en blandad kompott.
Just nu pågår forskning om vad som kan göras för att förbättra situationen på svenska förvar. Inte minst handlar det om att ta reda på vilka de viktigaste problemen är.
– Det här är en väldigt okänd verksamhet, och det finns nästan ingen forskning. Därför behöver vi veta mer om hur de tar sig igenom vardagen som inlåst och vad de behöver för att må bättre, säger doktoranden Soorej Jose som fått forskningsprojektet finansierat genom EU:s flyktingfond, till UNT.
Få självmord men flera försök
Självmordsförsök och självskador förekommer inte bara på förvaren. Även på Migrationsverkets övriga mottagningsenheter, som asylboenden och lägenheter, inträffar allvarliga incidenter som i flera fall slutar med att polisen måste tillkallas. Under perioden 2010 till maj 2012 begick också tre asylsökande självmord.
– Självmord har aldrig skett på våra förvar. Men däremot på häkten. Personen kan vara tagen i förvar men blir av säkerhetsskäl förvarad inom kriminalvårdens regi, säger Zaar.
Andra påverkas
I höstas träffade Nyheter24 förvarstagne Ali Mansouri. Han hade då suttit inlåst i 89 dagar i väntan på utvisning. Några dagar innan besöket hade en man försökt ta sitt liv, vilket resulterade i tung och tryckt stämning bland övriga förvarstagna.
Vilken typ av hjälp erbjuds de förvarstagna efter en incident?
– Många incidenter kanske inte sker öppet men man hör ändå talas om det, då erbjuds man samtal med personalen. Sedan har vi sjukvård knuten till landstinget.
För personalen blir det individanpassad "debriefing" och därefter ett erbjudande om hjälp inom företagshälsovården.
