Idag firar den allmänna rösträtten 100 år

Den 17 december för 100 år sedan, år 1918, kom partierna i den svenska riksdagen överens om att göra ändringar i grundlagen för att införa allmän och lika rösträtt i kommunala val. Och den 24 maj 1919 röstades de förändringarna igenom i riksdagen, enligt riksdagen. 

Dessa ändringar gjorde att både svenska män och kvinnor två år senare, 1921, kunde rösta i riksdagsvalet. Samma år valdes även fem kvinnor in i riksdagen: Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring och Bertha Wellin, enligt Jämställ. 

Många som inte fick rösta

Trots att den allmänna och lika rösträtten var ett enormt steg för landets demokrati, så var det många som fortfarande inte fick rösta.

Några av de som fortfarande inte fick rösta var människor som: 

• Satt i fängelse
• Inte var självförsörjande 
• Som hade stora skatteskulder eller fick fattigvård
• De som var omyndigförklarade

Rösträttsåldern har inte alltid varit 18

Utöver alla kriterier så var rösträttsåldern högre än den är idag. Man behövde vara 23 år gammal för att få rösta, enligt Val. 

Vad gäller gruppen "omyndigförklarade" så innefattade den bland annat svenskar med funktionsnedsättningar och intellektuella funktionsnedsättningar. 

1945 fick de som var omhändertagna av fattigvården rösträtt. 

1959 fick romer i Sverige rösträtt.

Men det skulle dröja väldigt många år, tills 1989, innan svenskar med intellektuella funktionsnedsättningar fick rösträtt, enligt Nordiska Museet.

Så många svenskar röstade i årets val

2018 var det valdags i Sverige. Och i år var det sammanlagt 6 535 271 svenskar som röstade, enligt Val. 

Om du någon har röstat så har du kanske märkt att alla valsedlar ligger helt öppet – så alla runt omkring kan se vilka valsedlar du tar med dig in i röstbåset. Varför är det egentligen så? Läs om det här.