"Vår syn på rasism har öppnat spelplanen för våldsamma nazister"

Kärrtorp. En tämligen lugn Stockholmsförort med en av de mer populära gymnasieskolorna utanför innerstan. Ett litet centrum med Turteatern och Abbes grill, som båda satt Kärrtorp på kartan hos andra stockholmare.

Det var där jag växte upp och blev den jag är i dag. Även om jag kommer från tunnelbanelinje 18 har linje 17 länge varit mitt hem. Det var i Kärrtorp jag gick i skolan i tre år, det var i Bagarmossen alla mina kompisar fanns.

Det var i gymnasiet som jag kom på tanken att man kanske skulle bli journalist.

Men fem år efter att jag tog studenten är det något som gnager i Kärrtorp. Nazistiskt klotter och vandalisering. I början av oktober var medlemmar ur Svenska motståndsrörelsen och tränade på Kärrtorps IP, där jag själv spelat fotboll, åkt skridskor och hoppat längdhopp.

De övade på att marschera och heila i grupp, enligt Tidningen Årsta-Enskede. Kanske var det stunder som den på söndagen som de övade inför.

Heilande nazister med målet att ta över Sverige genom revolution och införa ett fjärde rike. I en av Stockholms lugnare förorter 2013.

Hur fan hamnade vi här? Det är det enda jag kan tänka på.

Jag tror att ängsligheten inför att "stämpla" olika grupper och organisationer, en ängslighet som inte minst återspeglats i medier, delvis kan ligga bakom utvecklingen. I en tid där Sverigedemokraterna stundtals betraktas som ett riksdagsparti bland andra öppnas spelplanen höger ut.

Det är ingen tillfällighet att avhoppade SD-medlemmar och -politiker hoppat över till nynazistiska Svenskarnas parti. Samma parti som kallas "invandringskritiska" i tidningen och vars demonstration livesänds okommenterad i TV4. På sin hemsida gör de reklam under parollen "läs varför du ska välja SvP framför SD".

När Sverigedemokraterna närmar sig det politiska etablissemanget öppnar det för nazister att framstå som ett radikalare alternativ. 

Men SvP kallar sig ju inte för nazistiska? Det stämmer, även om det med all önskvärd tydlighet är så. Deras metoder följer – utåt sett – demokratins spelregler (även om deras politik inte kan sägas göra det).

Vad ska då de personer som vill "göra skillnad" på riktigt då ta vägen? De som föredrar svarta kläder och kängor framför kostym och finskor? Det är så manegen har krattats för Svenska motståndsrörelsen – organisationen som själva agerar "vakter" på SvP:s demonstrationer.

Resultatet såg vi i Kärrtorp i går. Nazistiska terrorister kastade knallskott och bengaler mot en demonstration bestående av allt från pensionärer till småbarn. De gick till beväpnad attack mot vanliga människor som vill slippa nazistisk propaganda i sina skolor, på tunnelbaneperrongen och i centrum.

Människor som vill att deras förort ska förknippas med Turteatern, Abbes grill och ett av Stockholms bättre gymnasieskolor. Människor som inte vill att deras förort ska bli känd som tillhåll för nazister.

Fler behöver sätta ned foten på samma sätt som de gjorde. Det finns rasism i Sverige, det finns nazism. Det finns rasistiska strukturer, det finns rasistiska individer. 

Vissa medier hade till och med (inledningsvis) svårt att beskriva SMR som nazister på söndagen. Det är en ängslighet som vi inte har råd med. Den är direkt farlig för Sverige. Eller svenskfientlig, om man så vill.

När ett samhälle inte kan se rasism och nazism på ett tydligt sätt öppnas dörren för allt radikalare rasister och nazister. Jag är glad att vi än så länge är tillräckligt många för att stänga den.