"Här hittade Anders Borg sin feministiska inspiration"

Feminism och jämställdhet har seglat upp som en av de stora politiska frågorna, och nu har även Moderaterna hoppat på tåget. I en debattartikel hos Expressen skriver finansminister Anders Borg i dag om feminism, under rubriken Feminismens fem viktigaste steg.

Moderaterna är kanske inte det parti som flest tänker på när de hör ordet feminism – tvärtom. Däremot är det är såklart bra att de nu har bestämt sig för att bryta tystnaden som präglat partiledningen, och äntligen visa hur de vill nå ett jämställt samhälle.

Det finns dock många olika typer av feminister, och för att kunna avgöra vilken typ Anders Borg är tänkte jag att vi lite kort kunde analysera hans fem viktigaste steg för att ta reda på var han har hämtat inspiration. Därigenom kan man få en känsla av vilken riktning han vill ta arbetet mot en mer jämställd värld.

Vi tar dem i tur och ordning:

Steg 1. Ordning och reda i offentliga finanser
Det här första steget för att nå en jämställd värld tror jag att Anders Borg anser sig ha uppnått redan. Det är lite svårt att avgöra exakt vilken källa det är han använder, men övergripande skulle jag gissa att det handlar om queerfeminism. Queerfeminismen har nämligen gjort sig känd för att värna om och prioritera ordning och reda i offentliga finanser i sin kamp. Dock tycker jag mig skönja Tiina Rosenbergs bok "Queerfeministisk ordning och reda i offentliga finanser" när jag läser det Borg skriver – kan det måhända vara där han har hämtat inspirationen?

Steg 2. Jobbskatteavdrag
Till skillnad från den första punkten är det i steg två mycket tydligt vad som har inspirerat Anders Borg. Simone De Beauvoir är nämligen känd som den kanske flitigaste förespråkaren (efter Borg själv) av jobbskatteavdrag som feministisk praktik, och hennes klassiska bok "Det andra jobbskatteavdraget" från 1949 har präglat den feministiska rörelsen i årtionden. Som alla stora, feministiska tänkare – från De Beauvoir till Anders Borg – har boken missförståtts och misstolkats; kanske mest av Björn Ranelid som själv skrev en bok med titeln "Jobbskatteavdraget är det första steget", vilket såklart är en absurd tanke. Anders Borg har dock förstått precis vad De Beauvoir menade.

Steg 3. RUT-avdraget
Just RUT-avdraget är mest ett fenomen inom den svenska feminismen, och har tyvärr aldrig riktigt fått genomslag internationellt. Med det sagt får vi dock inte glömma att det fortfarande är något av en svensk klassiker som präglat en hel generation feminister. I bräschen för detta gick feministen Nina Björk som 1996 skrev boken "Under det rosa täcket: om RUT-avdragets vara och feministiska strategier". Även andra politiker har präglats av det Nina Björk skriver, till exempel Stefan Löfven som har deklarerat att han och Socialdemokraterna vill behålla RUT, men ta bort avdraget för läxhjälp. Detta visar dock på en allt för vanlig feghet inom svensk politik: Borg och jag tycker att antingen kör man hela vägen ut, eller så är den feministiska kampen förlorad!

Steg 4. Att diskutera föräldraförsäkringen
Det fjärde steget är det sista av de steg Anders Borg redan har genomfört i sin feministiska strävan efter jämställdhet. Jag ska erkänna att jag har haft lite svårt att hitta var Borg har hittat inspiration till det här – de flesta brukar förespråka att faktiskt förändra föräldraförsäkringen, inte bara prata om den – men en chansning är att idén kommer från särartsfeminismen. Särartsfeministerna gillade (jag skriver "gillade", eftersom de är nästan utdöda i dag) nämligen också slagordet mycket snack och lite verkstad.

Steg 5. Motverka könsmaktsordningen (med jobbskatteavdrag)
Det sista steget i Anders Borgs trappa till jämställdhet är lite otydligt. Det verkar nämligen som att steg 2 återkommer en andra gång. Kanske är det här Borgs sätt att öppna upp för fler jobbskatteavdrag? Detta vore i så fall ett tydligt ställningstagande för de teorier Judith Butler presenterar i sin bok Genustrubbel från 1990. Butler skriver bland annat att "[...] är därför först efter införandet av ett 23:e jobbskatteavdrag vi har nått ett verkligt jämställt samhälle".

Nu har ni förhoppningsvis, liksom jag, fått en bättre bild av vilken typ av feminism det är Anders Borg förespråkar, och hur den är förankrad i forskning och vetenskap. Detta kan ni sedan använda som grund varje gång ni hör Anders Borg eller Fredrik Reinfeldt prata om feminism i valrörelsen. Det lär nämligen hända mer än en gång.