Varför pratar ni om förorten som om det vore en laglös krigszon?

Efter att ha lyssnat på partiledartal i Visby hela veckan känner jag en liten klump i magen. Vågar jag överhuvudtaget återvända till mitt kära Kista när Almedalsveckan är slut?

Svenska politiker har under veckan målat upp förorten som ett slags postapokalyptiskt Mad Max-land, där bensin byts mot vapen och man grillar råttor över öppen eld.

Politikernas utspel om förorten är inte bara fullständigt urspårade, de är också ofta osanna.

“Hus som bygger en mur mot världen utanför. Ensamma maskrosor som orkat sig upp i betongens sprickor. Enstaka vajande grässtrån". Så sa Centerpartiets Annie Lööf i sitt tal i veckan.

Faktum är att många av de utanförskapsområden som politiker pratar om är bland de grönaste stadsnära bostadsområden man kan bo i.

Men det är inte bara lögner, det finns också spektakulära utspel. Sverigedemokraterna vill skicka in en speciell insatsstyrka i förorten för att “rensa upp”. Klart det finns brottslighet, kriminalitet och arbetslöshet i förorten. Många problem måste lösas. Men debatten måste bli sundare.

Vänd på det. Varför inte införa utegångsförbud på Södermalm, där grov misshandel och narkotikabrott är vardag? Kanske vi ska skicka in insatsstyrkan på Stureplan, där sexuella ofredanden, knark och misshandel sker så gott som varje kväll?

Fast nej, det går ju inte för sig. Vilket liv det skulle bli! I innerstan finns ju viktiga människor. I förorten finns det få politiker, företagsledare och höga beslutsfattare. Då kan man ljuga, överdriva och prata om dessa bostadsområden som det värsta Sverige har att erbjuda.