Missnöje och frustration när Iran går till val
År av massprotester och förtryck, en ekonomi i fritt fall och ökade spänningar med väst. Många iranier har tröttnat på ett liv dikterat av den ultrareligiösa regimens påbud. När Iran i dag håller parlamentsval är den största frågan hur många som faktiskt dyker upp vid valurnorna.
I valet den 1 mars ska iranierna välja de 290 ledamöterna i parlamentet, den så kallade Islamiska rådgivande församlingen.
Förutom parlamentet utnämner folket även den så kallade Expertförsamlingen, som endast består av högt skolade shiamuslimska imamer. De 88 skriftlärda i Expertförsamlingen har ingen lagstiftande eller beslutsfattande makt, men har däremot uppgiften att vid behov välja landets högsta ledare.
Valdeltagandet väntas bli under 50 procent. Valet anses varken fritt och rättvist eftersom det religiösa Väktarrådet avgör vilka som får ställa upp. Rådet får underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller "renläriga".
Iran har sedan revolutionen 1979 en författning som bygger på revolutionsledaren ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om en stat baserad på religiösa grunder, en gudsstat (teokrati). Islams lagar, sharia, utgör grunden för landets lagstiftning och de religiösa domstolarna. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet.
Källa: Landguiden/UI, AP, AFP.
— Om jag protesterar mot något som är fel kommer polisen och säkerhetstjänsten att försöka stoppa mig. Men om jag dör av hunger i ett hörn mitt i stan kommer de inte ens att reagera, säger den 21-åriga studenten Amin till AP.
Av ett 20-tal iranier som intervjuats av nyhetsbyrån säger bara fem att de ska rösta. När Radio Farda, en gren av USA-stödda Radio Free Europe/Radio Liberty, ställer samma fråga uttrycker många en känsla av meningslöshet; att valet enbart syftar till att befästa regimens makt. En man säger att han hoppas att så få som möjligt går och röstar.
— Det är det enda sättet att få ett slut på det här miserabla, ledsamma, fattiga livet.
Piskstraff för slöjbrott
Allt fler iranier uttrycker frustration över den ekonomiska situationen, rapporterar AP. Landet har drabbats hårt av internationella sanktioner och lågkonjunktur. Få tror att regeringen i Teheran har vilja eller förmåga att vända utvecklingen.
Samtidigt har det religiösa ledarskapet blivit alltmer hårdfört, inte minst efter den omfattande protestvåg som följde på 22-åriga Mahsa Aminis död i moralpolisens förvar 2022. Demonstranterna har mötts med brutalitet av regimen och reglerna kring den obligatoriska sjalen, hijab, har skärpts. Det vanligaste straffet för att gå utan slöja är 74 piskrapp, rapporterar BBC.
Aktivister, journalister, feminister och oppositionella kastas i fängelse på daglig basis, enligt människorättsorganisationer. En strid ström av oliktänkande har avrättats.
Manar till bojkott
Hundratals framträdande röster, både inifrån Iran och från exil i andra länder, har den senaste tiden uppmanat till bojkott av fredagens val.
Bland dem finns fjolårets fredspristagare, människorättsaktivisten Narges Mohammadi som sitter fängslad i det ökända Evinfängelset i Teheran.
"Den islamiska republiken, med dess hänsynslösa och brutala förtryck, mördandet av unga människor på gatorna, avrättningarna och tortyren av män och kvinnor, förtjänar nationella sanktioner och internationell vanheder", sade Mohammadi i ett uttalande publicerat i sociala medier i veckan.
