Kviborg: "Vi kommer åka ut - men det blir kul ändå"
KRÖNIKA. Christopher Kviborg tror på ett tidigt svenskt respass ur sommarens EM - men ser fram emot (ett polskt) EM ändå.
Här hittar ni en kort summering av allt det Christopher Kviborg kommer att skriva kring. Ingen går säker, sågningar kommer att levereras, men även några enstaka hyllningar när det passar.
Här finner ni Christopher Kviborg på twitter.
Ska man vara helt sanningsenlig, och det ska man väl alltid vara, så känns fredagens EM-lottning högst sekundär för Sveriges del. Det finns olika svårighetsgrader beroende på vilken grupp Sverige nu lottas i men sett till vårt landslags senaste insatser så bör vi förlora, oavsett motstånd i gruppen.
Pessimist? Ja visst!
Nåväl. Det är inte värt att klaga egentligen, bara att få ha Sverige på plats när ett EM ska avgöras känns ändå relativt stort. Personligen, då jag ska jobba på plats under EM, hoppas jag på ett polskt gruppspel för Sveriges del. Jag har intalat mig själv att Polen är sjukt mycket sexigare än Ukraina att leva och verka i.
Ett konstigt resonemang kan tyckas då jag varken besökt vare sig Polen eller Ukraina. Däremot har jag varit i Ryssland, det var sådär – jag intalade mig själv då att Ukraina måste vara som en rysk sämre variant.
Polen känns som en dröm just nu, jag vill inte ha min bas i en förort till Kiev – det är min spontana känsla bara.
Sverige kommer få ett ukrainskt slutspel
Det kommer naturligtvis bli ukrainskt gruppspel för Sveriges del, nu när jag så tydligt tagit ställning för Polen. Rent fotbollsmässigt kan Sverige lottas mot Spanien, Tyskland och Frankrike i en grupp. Är det ens värt för Erik Hamréns manskap att dyka upp då? Tveksamt.
Drömlottningen känns given, Ukraina eller Polen från pott ett, Ryssland från skål två och gärna Tjeckien eller Irland från skål nummer fyra.
Oavsett motstånd ska det naturligtvis bli förbannat kul detta. Det är faktiskt få saker som slår ett svenskt supporterdeltagande på mästerskap – det borde alla känna stolthet inför. Svenskarna är uppskattade, även fast det kan bli lite väl mycket Pippi Långstrump och vikingahjälmar emellanåt.
"Blev jagad av en holländare"
Ur det logiska resonemanget slipper jag gärna England men allra helst Holland vars senare supporterfölje i mitt tycke kan tillskrivas som ett pårökt pack.
Under EM 2008 i Schweiz och Österrike blev jag jagad av en holländare, vars pekfinger saknades och vars rygg pryddes av en enorm ”Rotterdam-tatuering”. Sådant kan skrämma upp även den mest resvane personen, undertecknad inget undantag.
Å andra sidan kan jag nästan ta på stämningen när fyra överförfriskade svenskar med klapphatt på skallen kliver in på ”fel” bakgata i Kiev.
Det gäller att kunna lägga benen på ryggen. EM kan börja!
