Nellie Berntsson:
Nellie får en kommentar till det här inlägget med en sak som jag aldrig reflekterat över i alla fall:
Tänkte på en sak. Dina föräldrar har satsat allt så att du och din syster ska få rida och ha de bästa möjligheterna. Du kan ju inte sluta om du en dag skulle vilja. Jag menar, om jag förstått det rätt så har ni ju t.om flyttat till en hästgård? Eller har jag fel? Om ni tröttnar, vilket faktiskt vissa gör i 16-18 års åldern så sitter ni ju där. Och föräldrarna och allt.
Eller flyttar ni bara bort sen? Är det ok för dem?
Sen är jag som förälder lite nyfiken på vad du har för andra planer för framtiden, yrkesval och sånt? – En mamma
Fy, vad hemskt att tänka på när det läggs fram på det där sättet. ”Du KAN ju inte sluta en dag om du vill det”..
Det är lite av en catch 22 på den.
Det behövs familjens stöd och dedikation för att kunna elitsatsa som barn och ungdom men elitsatsar du så kan du inte bara tröttna en dag eftersom familjen offrat så mycket för dig?
Fy vilket jobbigt resonemang att snurra runt i..
Jag tackade nej till en plats på musiklinjen till gymnasiet i en annan stad eftersom jag hade så dåligt samvete för att lämna min pappa ensam eftersom mina föräldrar skiljt sig och jag bodde med honom och inte ville göra honom besviken.
När de i vuxen ålder fick reda på det blev både mamma och pappa vansinniga för att jag inte berättat att det var anledningen för då hade de tvingat mig att tacka ja eftersom det var det jag ville.
Herregud, visst måste Nellie få sluta med hästar om hon inte tycker att det är roligt längre?
Inte står väl hon i skuld till sina föräldrar för resten av livet på grund av att de möjliggjort för henne och hennes intressen som barn?
Gud, jag blir nästan upprörd här!
Föregående inlägg 