En del här i tråden har uppenbarligen aldrig jobbat på en arbetsplats vars löneutbetalningar är beroende av betalande kunder. Dvs hela privata sektorn. Det handlar inte bara om att sätta kollegor i klistret. I slutändan handlar det om den som betalar, och det är inte pengar som kommer från himlen via anslag.

Jag är över 40 nu och det känns helt okej. Väldigt bra, faktiskt. Är mer vältränad än när jag var ung och har lika bra kondition. Men är egentligen inte rädd för att ”försämras” heller, så länge jag mår bra och inte har ont förstås. Jag är uppenbarligen lika fertil nu som när jag var 20 eftersom jag tydligen fortfarande blir gravid på första försöket. de stora barnen börjar som du säger bli stora och det är så underbart att följa deras resa mot vuxenlivet. Min lill* är inte ens född än och jag ser så mycket fram emot att få vara med om den resan själv en gång till! Karriären, ekonomin och bostaden är betydligt bättre nu än när jag var ung och inte hade någonting. Min sambo är kär i mig och säger alltid att jag är vacker, ännu vackrare än när vi träffades, och jag njuter lika mycket och lätt av sex som när jag var ung. Det bästa av allt är som sagt barnen, de har utvecklats till så fina personer. De är omhändertagande och kärleksfulla. Jag har en 16-åring som pussar mig på huvudet varje dag och säger att han älskar mig, hallå, hur fint är inte det? bara det skulle göra att jag känner att jag har allt jag vill ha i livet. Och jag har tre av dem! Och att få uppleva att få barnbarn, sedan! Vilken upplevelse det måste vara.. och rätt skönt också när man inte behöver tänka så mycket på utseendet längre. Jag är fortfarande ganska fåfäng men inte alls som när jag var ung. Jag kommer alltid hålla mig så fräsch jag kan, men det är så härligt att duga som man är och inte inbilla sig att man borde se ut som Barbie längre. Att veta att man duger som man är och inte behöver konkurrera. Pretty amazing. Men jag tror jag tyckte det var litet jobbigare att tänka på åldrande runt 35 än jag tycker nu. Troligtvis är det för att saker fallit på plats så bra sedan dess. Jag är inte rädd för att bli 50 eller 60 eller 70 för jag har gjort det som varit viktigt för mig, och jag tänker bli ännu bättre på det från och med nu. För jag är trygg i mig själv och jag vet vad som är viktigt för mig, min familj och människor jag älskar. Självklart finns det även saker jag inte är nöjd med (blir man någonsin helt nöjd?) men min ålder är inte en av dem.Men om du känner dig missnöjd, ge dig själv tid att landa. Jag tycker att när jag väl accepterade att nu är jag inte ”ung” längre och omfamnade åldrandet och mitt framtida ”gamla” jag helt och hållet så blev jag supernöjd. Men det gick inte över en natt. Man måste självklart ge sig själv tid att inse och acceptera att ungdomen är bakom en.

Vi har att hämtning sker efter skolan åt båda hållen på torsdagar. Det är jätteskönt väskorna packar man dagen innan och de tas med till skolan. Vi har ingen kontakt vid hämtning eller lämning barnen är 12 och 16 år Inga problem eller diskussioner.