Nej, det är arbetsresor. Han jobbar, men inte heltid längre. 

Ibland kan man råka på en manlig kollega som man har mycket gemensamt med bara. Man kanske talar om resor, värderingar, barnen, investeringar, saker man oroar sig för osv. Jag har åkt ut på lunch själv med olika kollegor ibland för att vi bara ville snacka och det har aldrig varit laddat på det viset. Jag är en intelligent och öppen kvinna och de flesta män har sällan haft förmånen att tala med en sådan. En del tror knappt att vi finns. En del män känner sig fortfarande som ett slags förmyndare till sina kvinnor (som känner sig små och osäkra fast de kanske inte har anledning till det), och att de själva bär yttersta ansvaret för hela familjens väl och ve. De vill ofta veta hur jag blev som jag blev eftersom jag är så annorlunda.

Och så blev det en polariserad skitdiskussion. Igen. Inte imponerad.