Och att han har psykiska problem innebär inte att du som anhörig ska behöva ta hur mycket skit som helst. Man kan ta distans när det behövs utan att för den skull förringa de problem ens anhörig har. 

Det ligger såklart mycket mer bakom en oro för föräldraskapet. De som arbetar med barn är vana vid hur föräldrar beter sig och ser också när något är ovanligt. Och det är ju det som blir så konstigt i såna här granskningar, man får ena sidan, den andra sidan kan inte lämna ut info, den sidan som får utrymme kanske har svårt att förstå eller acceptera det som hänt, och granskningen blir vinklad. Många gånger känns granskningen även uppgjord på förhand, någon tar kontakt med sin historia och reportaget blir utifrån den personens vinkel. 

Det här måste du stå på dig om och ta upp med honom. Och du ska göra det väldigt klart för honom redan från början att han inte kan komma undan men att kalla dig svartsjuk.  Om du är svartsjuk så är drt med all rätt men jag tycker inte ens det handlar om svartsjuka. Det handlar om respekt. En medelålders man som tror att hans sambo mår bra av att umgås med en 25 årig snygg tjej under parollen vi är bara kompisar. Ingen kan vara så naiv.Han umgås med en 25-årig snygg tjej på ett sätt som du fått reda på genom din kompis. Han har alltså inte varit öppen själv med denna "högst naturliga enbart vänskapliga" relationen. Jajamensan. NOT. Du ska göra väldigt klart för honom att du inte under några omständigheter kan gå på att det bara skulle vara platoniskt från hans sida. I så fall skulle han varot öppen med allt och om han har en ny bästis. Ja då ska väl du kunna få vara med och introduceras till hans bästis. För hans killkompisar får du väl träffa minsann?Som någon skrev ovan. Om han blir sur så är det inte för att han känner sig oskyldigt anklagad. Han blir sur för att hans planer med att fortsätta utforska henne plötsligt är under lupp