Rött garn kring Biancas handled

Att Bianca är lite av en sökare stod klart efter att hon besökt en kursgård med kritiserade metoder och suspekta anknytningar till andra rörelser. 
Nu har en av mina läsare uppmärksammat att Bianca ser ut att ha en bit rött garn knutet runt vänster handled, vilket bland annat är en symbol för att man följer principerna av Kabala, någonting som exempelvis Madonna varit en starkt ambassadör för.
Det kan ju vara så att Bianca bara gillar rött garn, eller att Balenciaga släppt ett nytt armband som jag missat men här kommer ändå en kort sammanfattning av vad kabala är:

Kabbala är inte religion. Att upptäcka den andliga världen (i kabbala) och att tro på den andliga världen (t ex religion) är två skilda saker. Kabbala är att uppnå den andliga världen – förverkligandet av den verklighet som existerar, men som vi ännu inte kan känna.

Kabbalan är öppen för alla. Den är till för dem som verkligen vill korrigera sig själva för att uppnå andlighet. // Kabala.info

Andra kända kabbala-profiler inkluderar namn som Madonna, Ashton Kutcher och Mila Kunis samt Demi Moore och Ariana Grande – den sistnämnde som uppfostrats katolskt men som i vuxen ålder gick över till Kabbala.

Bianca + Kabbala = sant eller gillar hon bara rött garn?

Cassandra Klatzkows uppmaning inför EU-valet

Bildkälla: Cassandra Klatzkow Instastory

Cassandra Klatzkow uppmanar sina följare att gå och rösta i EU-valet och jag kan bara instämma. 
Ta ansvar för skyldigheterna som det innebär att vara svensk medborgare, och gå och rösta.
Vet du inte vad du ska rösta på, så tipsar Cassandra om att använda en valkompass för att ta reda på vem eller vilka som bäst överensstämmer med de egna värderingarna och prioriterade frågor.
Här under har jag samlat flera stycken åt dig om du vill göra mer än en kompass.

SVTs valkompass
Aftonbladets valkompass
Göteborgs universitets valkompass
Expressens valkompass

Caia Cosmetics nya produkter

Caia Cosmetics har släppt en ny produkt, en concealer-stick, som enbart går i enbart gula toner.
Jag har sett flera inlägg och reklaminlägg från Caia under dagen, och läst mändger av kommentarer där många undrar över effekten.
Och jag håller med, vad är skillnaden mellan de båda bilderna här ovan?

Är det här en produkt du saknat eller förstår du inte vad du ska med den här till om man redan har concealers hemma?

Valpar, valpar, valpar…

För att bryta den sedvanliga trenden att kritisera valpyoga, så tänkte jag att jag skulle skriva ett inlägg om hundvalpar men som varken involverar uteblivna tillstånd eller polisanmälningar. 
Magdalena Graafs små hundvalpar har nämligen hunnit bli hela 6 veckor, och Magdalena har tagit hand om valparna som om hon inte gjort annat. Wow, vilken tid och energi hon lagt på att se till att valparna och deras mamma har det så bra som möjligt!
Därför förstår jag de som skriver i kommentarsfältet att hon och ägaren till hanhunden inte ska dela 50/50 på försäljningen av valparna, trots att jag inte riktigt vet var det kommer ifrån, för Magdalena skriver inte om detta i sitt inlägg. Kanske har hon raderat den biten?

Så här skriver man nämligen i kommentarsfältet, där man tar upp all den tid och energi som Maggan lagt på att ta hand om alltsammans, medan ägaren till hanen inte verkar ha lyft många fingrar för att hjälpa till.
Nu är ju han även Magdalenas ex, så kanske spelar det in?


Karin Adelsköld släpper självbiografisk roman och lite annat boktugg

Och för alla er som undrat vad jag ska göra i sommar: jag ska skriva, skriva och skriva lite till. Wish me and min rumpa (och ländrygg) good luck!

👉🏻 Tillägg: jag har alltså skrivit 3 böcker förut men det har varit facklitteratur och det känns som nått helt annat faktiskt ☺️ Men tack alla som påmint mig om det. Älskar er! // Karin Adelsköld

Underbara Karin Adelsköld kommer spendera sommaren med att skriva på sin fjärde bok, en självbiografisk roman, vilket också är hennes första skönlitterära verk. Hennes tidigare böcker har varit facklitteratur. 
Jag ser fram emot den här boken, och önskar att den hade kommit till den här sommaren, men den som väntar på något gott…
Just nu håller jag på och lyssnar på Carina Bergfeldt och Sofie Sarenbrants nya bok ”Långfredagen”, uppföljaren av deras första bok ”Födelsedagen” och än så länge gillar jag den. Det märks att Carina använder sig av erfarenheter från tidigare böcker hon skrivit, vilket jag bara tycker är kul. Jag gillar igenkänningen.
Innan den här boken så lyssnade jag på Dan Buthlers första bok i serien om Gabriel Creuz – också en helt okej bok att ha i öronen när man påtar i trädgården. 🙂

Vad läser eller lyssnar du på i sommaren?



Här är inlägget slut och nu följer reklam för min ljudbok.



Tack, tack, tack för alla fina ord om min ljudbok! 

Tröstegröt

Men gröten däremot. Vi måste tala om gröten. Om jag har en dålig dag så infinner sig den känslan redan på morgonen. Ni vet, det svarta i brösten och gråten i halsen. Att då träffa någon man håller kär gör det i princip omöjligt att hålla det inne. Det gör lite ont, men det kommer i allafall ut och det är det viktigaste. Att sen dricka den varma och lena cappuccinon tillsammans med en gröt av något slag med något sött på är väl som att äta en mer mogen och sofistikerad form av själva moderkakan. Jag har blivit räddad av bästis och gröt så många gånger. Det är det finaste. Jag äter gröt minst tre av fem vardagar och obs, jag är inte alltid ledsen, men lika bra att boka in som försäkring för när det händer. // Amanda Schulman

Amanda Schulman tar upp faktumet att många av oss ofta tänker att man ska gå ut och dricka vin med en vän när man är nere, men hur det inte alls funkar på henne. 
Hennes problem är att hon blir så uppspelt av hela den idén att hon glömmer bort vad hon var nere för från första början. Detta sker i samma sekund hon trippar ner mot restaurangen, men är inte det bra då? Eller är det bara en tillfällig lösning där problemet eller känslan återkommer i takt med att alkoholen går ur kroppen?
Gröt däremot, verkar vara just den snuttefilt som hon behöver när hon är ledsen, men skriver samtidigt att hon äter gröt minst tre av fem vardagar, även om hon inte behöver tröst just då, men att det är lika bra att boka in som försäkring om något skulle ske. Ett av de mindre problematiska ”självhjälpsinläggen” från en influencer skulle jag säga.

Så gröt alltså? 🥣
Tänk om jag hade vetat om det och istället provat gröt istället för alkohol som ångestdämpning? 😝

 

Hand upp!

Hand upp alla som får det absolut finaste lockiga håret av pool eller havsvatten! Jag KAN inte vara den enda. 😱

Hand upp alla som inte riktigt förstår hur Lovisa Barkmans innehåll är reklam för Budapest-kompatibelt.

Hand upp alla som tycker att man är galen som badar redan!

Hand upp om du lyssnat på Anine Bings senaste platta.

Tjo!

Prioriteringar

Alexandra Nilsson och hennes Andreas är i lägenhetsletartagen efter att de sålt sin lägenhet här i Nacka för att försöka komma närmare stan. Alexandra har redan beklagat sig över att de kommer behöva lägga sig någon miljon eller två under vad de faktiskt vill ha eftersom marknaden ser ut som den gör, och nu fortsätter hon resonemanget i det här inlägget:

Strukturer eller nyproducerat? Fler kvm eller balkong? Mitt på Östermalm eller kanske lite utanför.. Men är söderläge så himla viktigt då? Renovera, pallar man det?! 🫣 Ska vi välja den med topp-renoverade badrummet fast den är för liten? Ja så går tankarna hos oss, varje helg är det nya visningar. Det närmar sig utflykt för oss och jag har panik. Självklart är @hellmers hur lugn som helst! 🫣 I Augusti ska vi iaf lämna Nacka, det är det enda som är säkert just nu… Hur ser er prioriteringslista ut om du hade flyttat idag?

Vad är man beredd att offra och vad kan man absolut inte tänka sig att kompromissa om? 
Jag vill ha badkar om jag flyttar igen, men pool vill jag absolut inte ha!

Nya säkerhetskontrollen på Arlanda?

Vi har tur – vi behöver inte vänta till slutet av sommaren för att få se vad den här minst sagt kittlande kombinationen kreatörer kokat ihop. 

Molly Sandén, Amie Bramme Sey, Edvin Törnblom och Carolina Gynning är bara några av namnen som återfinns här, och nog beskriver Edvin det hela bäst så här:

It’s also giving: Toxic med Britney Spears.
Inte heller fy skam. 🪩

Att våga göra content av misstag

Å andra sidan tycker jag mig se en trend i att använda sina tillkortakommanden som stoff för att få poäng, speciellt på sociala medier. Den som berättar det mest privata om sig själv får skratt och är därför cool. Det blir en distans från det verkliga. Gränslöshet som gräns.
Det är modigt att våga visa när det inte går som man tänkt sig, det är älskvärt att skratta åt sig själv men man behöver aldrig tumma på sin integritet för att få kärlek. <3

Var ligger ni själva på skalan? Lutar ni åt oversharing eller har ni också svårt att vara sårbara för andra? Puss! // Elsa Billgren

Enligt Elsa Billgren själv så har hon varit duktig på att dölja sina svagheter och misstag för folk, men att hon på senare tid, och med en förbättrad självkänsla, börjat se på sina tillkortakommanden, fadäser eller nederlag med nyfikenhet. Som någonting att nyfiket betrakta, snarare än gräva ner bakom närmsta knut.
Hon frågar sina följare om de sällar sig till gruppen som delar med sig lite för mycket av allt eller den grupp som aldrig pratar om sådant här?

Elsa får flera långa och insiktsfulla kommentarer, men den här tyckte jag var lite extra bra.

Jag får uppfattningen att det här med integritet och vad vi delar öppet är en generationsfråga och blir mindre viktigt ju mer tiden går. Jag är född 84 och skulle aldrig dela någonting på sociala medier eller i min blogg som för mig eller de i min närhet är för privat. Inte heller har jag något behov eller någon lust att publicera väldigt lättklädda bilder till alla på internet att bedöma eller bekräfta. Detta ser jag mindre av hos personer som är födda från mitten av 90-talet och uppåt, således in till en värld med sociala medier. Det är inte mycket som lämnas till fantasin och gränserna flyttas mer och mer. Kanske är det en generalisering, kanske har jag fel, men det är min uppfattning. Sedan finns det ju såklart personer som delar mer än de borde för att de har ett väldigt stort bekräftelsebehov, och troligtvis låg självkänsla, oavsett ålder. Kan nämna minst fem kända namn vars barn jag direkt tycker synd om på grund av deras föräldrars behov av att lämna ut både sig själva och barnen. Sårbarheten däremot är en balansgång som så lätt kan slå över till att uppfattas som att ta på sig en offerkofta, utan att egentligen vara särskilt tillgänglig. Eller genuin för den delen. Fattar inte den här grejen med att lägga upp videos och bilder när folk gråter. Jag har inga problem med att vara sårbar men även där spelar integriteten in. Men att visa upp ett perfekt liv som inte är det gör ju varken mig själv eller andra något gott. Har märkt av att fler vågar öppna upp sig och vara sårbara när jag gör det så det försöker jag tänka på när integriteten går i vägen för det mänskliga jaget.

Kanske är det en generationsfråga? 
Vad har vi i så fall missat att lära denna efterkommande generation om de ser på integritet på ett annat sätt än vi gör? Eller är det bara en naturlig utveckling i den nya tiden med teknologi som inte fanns förr?