My Martens:
För några dagar sedan skrev Myggan ett inlägg om allt hat hon får utstå – det är socanmälningar, hatmail, folk som försöker få henne sparkad och det ena med det fjärde och jag led verkligen med henne när jag läste det inlägget.
Men nu inser jag ju att det är minst tredje(!) gången hon skriver ett likadant inlägg. Det första kom den 15 juli och det andra precis en månad senare – den 15e augusti.
Och nu då, den 12e november.
Hade det här varit jag hade jag vägt för och nackdelar med att ha en närvaro på sociala medier mot varandra och förmodligen kommit fram till att det tar alldeles för mycket energi från mitt liv att fortsätta längs samma upptrampade stig och ändrat någonting.
Men det verkar Myggan inte göra utan hon stångar på som en pamplonsk tjur med noll konsekvensanalys för hon ska minsann synas på nätet.
Nej, inga troll ska egentligen få diktera vad man ska och inte ska göra men herregud, man måste ju också välja sina konflikter!
Nu är det tredje gången hon i princip skriver samma inlägg utan att inse att saker och ting förmodligen inte kommer ändra på sig om inte hon gör någon ändring. Det behöver inte vara att släcka ner och göra nattsvart på sociala medier men nånting behöver nog ändras. Vad är det man säger? Bara en dåre gör samma sak om och om igen och förväntar sig ett annat resultat. Eller ja, en dåre och Tjocka Hetsätarkatten eftersom han tror att det är matdags så fort någon kommer inom en radio av tio meter från hans matskål.
Är strålkastarljuset från att ”vara någon” på sociala medier viktigare än att slippa hatmail, socanmälningar och annat grisigt eller varför tror ni hon så envetet klöser sig fast? För att hon kan och för att ingen minsann ska tala om för henne vad hon ska göra?
Kanske..
Men man måste alltid fråga sig – kostar det mer än det smakar?
Föregående inlägg 