Är det ett hot eller ett löfte?

Det har ju varit så oerhört mycket klagomål här inne, under den senaste tiden, om huruvida min blogg blivit oläslig och dålig bla bla

Spontat kände jag att NI behövde kanske lite semester från mig?

Jag kan ju inte vara den som förstör DIN/ERAN semester med oläsliga texter, smygreklam och groteska selfiebilder.

Är jag tillbaks lite för ”tidigt” hojta till, då kan jag ge er en veckas frånvaro till? Eller vänta tills ”vanligt folk” är tillbaks från sina semestrar i augusti?

Jag är beredd på att kompromissa och lägga mig platt? Era ord är min lag.

Är det oläsligt.Då skiter jag att att bjussa in er. Ingen ska ju behöva må dåligt pågrund av mig, och något så ytligt som en blogg.

Till er andra härliga vänner som ”läser mig, med en nypa salt” jag HAR saknat er.//Magdalena Graaf

Magdalena Graaf skriver ett inlägg på sin blogg efter att ha varit frånvarande i dryga veckan.
Hon misstänker skarpt att det var vissa av hennes läsare som behövde en paus från henne, och hon frågar dem om hon ska fortsätta den. Om det är så att läsarna behöver en till veckans avgiftning så kan hon tänka sig att gå dem till mötes och återigen äntra radioskugga. Deras ord är hennes lag och hon är beredd att göra detta för dem, snäll som hon är.

Vad tror ni?
Skriver Magdalena så här för att hon verkligen tror att några av hennes läsare behöver en längre paus från henne (WE WERE ON A BREAK!!!!!) eller är det månne för att fiska efter kommentarer som de här nedan?
Smörja egot en smula?

Jag menar, det är väl alltid trevligt att folk saknat en när man varit borta, eller hur?