När han var två dagar gammal fick vi åka hem. Det var riktigt pirrigt, så pass pirrigt att vi satte babyskyddet fel trots att vi gått igenom hur man ska spänna fast honom 100 gånger… nervösa föräldrar kan man säga, haha! Men ni behöver inte kommentera, från och med nu sitter han fast exemplariskt
//Michaela Forni
Alla kan vara lugna – Michaela Forni tog inte illa vid sig av alla de oroliga medmänniskorna som kommenterade att babyskyddet satt fel när baby Dante skulle premiäråka bil. Jag skrev om det här.
Det är en känslig potatis blandat med öm tå det där…. (En känslig potatis blandat med öm tå låter förresten godare än Dantes gudmor Petra Tungårdens nya favorit-smoothie….ett instick bara…)
Men visst är det bra ibland när de som vet bättre säger till, på ett trevligt och väluppfostrat sätt om saker och ting är lite känsligt?
Jag tänkte på det när jag var inne på Magdalena Graafs blogg och läste att hennes hund – återigen – tagit sig upp på bordet och ätit upp alla mat. Omedelbart undrar jag om hon har koll på allt som kan vara giftigt för hunden och vilken mat som fanns på bordet….
Allt jag ser är den stora klasen med vindruvor. GAAAAH!
Herregud, jag är en sådan hönsmamma när det kommer till Selma och alla saker som kan vara giftiga för henne. (Och andra hundar också så klart)
Vindruvor, russin, choklad, rå lök, vitlök, nötter, advokado, salt, sockerfritt godis, alger, ekollon och en jäkla massa andra saker….
Jag har aldrig hackat lök med samma militäriska noggrannhet som efter vi skaffade henne.
Så…säger man till/upplyser utan att vilja skamma så är det alltså okej.. I
bland måste man kanske säga till på skarpen, typ som när folk gör idiotiska saker som kör sina barn utan bilbälte eller flytväst och ibland kan man använda sin ”indoor voice”…
🙂
Föregående inlägg 