Öppet Spår

532 kommentarer

Någon som lyssnar på Elin Kjus podd som har lust att dela status på hennes sjukdom?

Varför lyssnar du inte själv?

Tycker att poddar är trist.

Undrar jag med, orkar inte lyssna på dem alls längre.

Tycker senaste avsnittet är värt att lyssna på! Spola fram i början så slipper du höra ointressant om Idas barns ridlektion men senare i avsnittet berättar Elin väldigt öppet, sårbart och ärligt om sin situation. Tycker också Ida låter henne prata till punkt och ställer bra frågor.

Sen får Ida in i slutet att hon blivit tillfrågad att sitta i nån styrelse så då blev hon dryg igen ?

Haha håller helt med – Ida är totalt ointressant. Tror faktiskt ALLA spolar förbi Idas prat och enbart vill höra om Elin.. sorgligt men sant.

Jag tycker det är intressant att höra hennes liv också. Ni som bara är ute efter Elins misär är rätt vidriga

Hon har lagt ut stories ikväll att hon är sängliggandes 90% av tiden.

Åh vad jag hade önskat på ett mirakel, att hon kunnat bli frisk och visat att det går.

Ja. Verkligen!

Vad hon kämpar! ♥️ Men har anat att det är illa nu. Alla nya behandlingar som ger jobbiga biverkningar och ändå inte hjälper, så hemskt!

Undra om denna tråd också komme raderas. Man verkar inte få skriva om Elin

Tycker det var otroligt starkt av henne att visa sig sårbar i sina stories ❤️ dumma dumma sjukdom!!

Det kanske är för att vissa vart dryga fastän hon är döende i cancer? Man kanske kan vara lite godhjärtad iaf oavsett vad man tycker om något. Menar inte att du sagt något dumt men generellt

Så dåligt av dig att inte ägna en stund åt en människa som kämpar att lyssna på hennes podd.

Tror inte hon bryr sig faktiskt, kom igen…

Jag har nyligen börjat följa dem båda två och lyssnar på podden. Min känsla är tyvärr att Elin inte har så lång tid kvar ❤️ Usch vad sorgligt det är.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Ok, vi kör!
Vad hade ni räddat ur ett brinnande hus, en semla som du själv har bakat eller en chokladboll från random bageri?

Chokladboll

Alla dar i veckan! ? Snart är det bullen med bullens-dag!! ? Fler Helsingborgare som gillar?! Eller skåningar, men det är från Hbg tror jag ?

Bulle med bullens*

Tror att Landskrona och Helsingborg verkar dela/ bråka, om ursprunget!

Gillar någon på riktigt detta?? Jag har inte smakat men… Är det inte otroligt TORRT?!

Eh nej ? Testa!! Franskbrödbulle delad med smashad chokladboll i. Löjligt gott ?

En chipspåse.

En hund ??

Hade tagit hunden i kopplet i andra handen. ?

Jag hade till och med räddat en mazarin före en semla!

Hahah

Mandelkubb?

Hade antagligen varit jag som tänt på semlan

Vilken speciell fetisch

Semla. Fast det är äckligt men om jag gjort en semla är det något att (förmodligen) vara stolt över.

Chokladboll

Om det var en nutella-semla hade jag tagit den!

Chokladboll om den är från Sveas bageri

Chokladboll från Sveas bageri!

Jag hade räddat semlan. Mer semlor åt folket. 😀

Idag har jag bokat tid för cellprov för första gången i mitt liv, är 36 år. Har inte klarat av att gå dit tidigare pga sexuella övergrepp/psykisk ohälsa men nu tänker jag inte låta rädslan styra mig längre. Bara att hoppas att det går bra.

Heja dig! ❤️ Kommer säkert gå bra, upplever att man blir väldigt väl omhändertagen och att den som genomför undersökningen är mån om att man ska känna sig bekväm ❤️

Tack, skönt att höra ❤️

Åh, snälla uppdatera här sen hur det gick, hur du hanterade det stunden innan, hur du mår efter osv.
Aldrig vågat gå pga olika anledningar, vet att jag borde men..

Grym du är! Ingen aning vem du är men blir stolt över dig, så starkt?

Det kan jag absolut göra. ? Är mest rädd för provsvaret, hade jag vetat att det var bra så hade det känts lättare. Förstår dig verkligen för övrigt, har kastat alla kallelser i soporna direkt. Tack så mycket ❤️

Snälla försök ta dig dit, livmoderhalscancer är fruktansvärt och det kan sluta så illa om man haft förändringarna länge. Önskar det inte min värsta fiende.

Fy, det är bara att hoppas att man har haft änglavakt under dessa år som man inte har gått och kollat sig. Är ej sexuellt aktiv sedan 10 år tillbaka, hoppas att eventuellt HPV-virus har läkt ut av sig själv. Har läst att det kan göra det. ?

Det tar ofta 20 år från cellförändringar till cancer så det är inte för sent

Tyvärr kan HPV ligga latent och gör det på många så då spelar det ingen roll om det var länge sen man var sexuellt aktiv..mitt låg troligtvis latent länge innan det tog fart och snabbt gick det sen..

Har jag cancer så har jag cancer. Orkar inte bli uppskrämd.

Det kommer gå bra. 🙂 Du går in. Svarar på lite frågor. Får lägga dig i stolen. De tar testet och sen är det klart. Det kan göra lite ont men det kan också inte göra ont alls. Prata med personen som ska göra det på dig att du är orolig pga vad du varit med om. Det är okej att guida, be dem stoppa osv när det känns obehagligt. ❤️

Tack, det låter betryggande ?❤️

Det kommer gå jättebra. Berätta för barnmorskan att du är nervös och behöver tålamod och hänsyn. <3

Tack ?❤️

Gjorde mitt första cellprov förrförra veckan, är 26. Fick jätte bra och snabbt!

Starkt av dig! Jag tog mitt prov idag, hon som tog provet sa att efter man har tagit ett cellprov så får man köpa en present till sig själv så det ska jag göra och det tycker jag du ska göra med ? Det kändes väldigt tryggt och hon informerade om allt hon gjorde och kollade så att det kändes ok. Sen gick det jättefort att ta själva provet.

Jag brukar alltid unna mig glass, nytt nagellack eller annat skoj efter cellprovet! 😀

Bra gjort! ? Tack, det ska jag göra då. Är nog mest nervös över provsvaret. Tack för din kommentar ❤️

För mig har det gjort fruktansvärt ont så dom har fått avbryta undersökningen de senaste två gångerna. Jag fick istället gör ett självtest senaste gången. Jag har endometrios så de spelar säker in men är så less på att folk säger att nä men guuud de känns inget!! Sånt jävla bullshit!! Allt är individuellt så ingen ska komma o säga att de inte gör ont. Om de inte kändes för den personen så grattis men så är de verkligen inte för alla. Vill inte skrämmas men man vet aldrig hur de känns för en själv förens man gjort det. Håller tummarna att de ska gå bra för dig o inte kännas de minsta❤️

Det får göra hur ont det vill, bara jag är frisk. Egentligen är jag mer rädd för resultatet än själva provet/situationen. Men vi får se.

Jag var på cellprov tidigare i veckan och blev så förvånad att det gjorde så ONT. Har gjort det flera gånger tidigare och då har det knappt känts alls. Men den här gången led jag verkligen av smärtan. Var så inte beredd att det skulle göra ont när jag inte har haft någon smärtsam upplevelse innan

Fast varför behöver ni skriva det här? Jag ska göra mitt första prov och är redan supernervös, och då behöver man inte skriva en massa skräckhistorier tycker jag. Förstår liksom inte syftet, annat än att skrämma upp. Trist att det gjorde ont för er, men det behöver inte bli så för mig.

Jag kan fylla med min historia då jag inte kände något alls, jag gick dit på första kallelsen som 23(22?) åring och hade aldrig vart hos en gynekolog innan. Jag slängde upp benen och hon svabbade runt och på 5 sekunder var det över typ. Det enda jag tyckte var att det var kallt där inne annars märkte jag inte ens att hon höll på ??‍♀️ Lycka till! Dom är superduktiga där och vet om att det är många som är superrädda för att göra det så var bara ärlig med hur det känner så kommer du få toppenstöd ?

Tack ❤️

Det ”ska” inte göra jätteont egentligen. Vissa saker kan påverka hur det känns, t.ex. endometrios som är ett sjukdomstillstånd (ursäkta, men dumt att skrämma upp andra som inte har denna diagnos!). Även att man spänner sig jättemycket påverkar, och så klart om barnmorskan är hårdhänt. Jag är en person som tidigare spänt mig jättemycket i gynstolen och när jag lärt mig att slappna av senaste året (då jag varit på flera gynundersökningar) så är skillnaden enorm! Därför jag alltid tipsar om att försöka hitta en bra barnmorska som har tålamod och verkligen är försiktig för det för gör skillnad.

För mig gjorde det inte ett dugg ont! Är avundsjuk på dig som får gå och ta provet hos en rutinerad barnmorska. Här där jag bor måste vi göra självprover, huuuu, tycker det är obehagligt att behöva göra på sig själv. Hellre gå och lägga sig i en stol och tänka på något annat medan någon annan gör.

Nej, klart att det inte behöver bli så för dig. Alla har olika upplevelser och det kan bero på att regionerna använder olika tekniker, vilken läkare man får (jag hade en läkarstudent vilket kan ha spelat in), det kan också spela roll vilken tid i sin menscykel man befinner sig samt om man tidigare har haft förändringar och genomgått en konisering.
Att dela olika historier är ju inte för att skrämmas utan det är just för att dela olika nyanser. Varför ska man vara prata om saker som om det inte känns eller inte är jobbiga?
Då kommer man ju helt oförberedd och kanske får en chock över att det inte var så rosaglittrande som man har läst om. För en del är det mer ångestframkallande än att höra ”skräckhistorier” för då börjar man istället tänka ”jag har inte hört någon annan uppleva detta så, det måste betyda att det är något fel eftersom det gjorde ont för mig”

Jag skulle göra så att jag ringde barnmorskan och berättade innan, de kan hjälpa och stötta dig så mycket bättre då. Personligen skulle jag be att få en Stesolid, så att du kan slappna av med tanke på vad du råkat ut för. Jättestarkt av dig att boka tid!
Lycka till <3

Tack, det ska nog gå bra! 🙂

Vilken sits man är i. Utan vidare utbildning i bagaget och jätteless på mitt jobb. Gammal som gatan är jag till råga på eländet. ? Vad gör man?

Lyssna på hjärtat och inte på vad omgivningen eller samhället tycker att du borde göra!

Man kan väl inte göra så mycket mer än att välja mellan att antingen acceptera eller förändra.

Går i pension? Utbildar sig? Byter jobb? ?

Har du bra kolleger? Känns något lite fel i dig själv? Jag brukar säga att man kan jobba med vad som helst bara man har bra kolleger som man trivs med och har roligt med. Samt helst även en bra chef förstås.

Jag har jobbat mycket utomlands och har träffat många svenskar som tror att ”allt blir bättre” bara man flyttar från Sverige. Men de problem man hade följer med en.

Angående brist på utbildning: Om du inte vill utbilda dig så kanske ett jobb inom industrin skulle passa? Det är ofta väldigt bra betalt. Förutom bra kolleger är ju även en lön man kan leva gott på alltid trevligt.

Lycka till med allt!

Hur gammal är gammal som gatan? Jag pluggar nu, 40+ och har klasskompisar på 50+.
Inte försent att skola om sig! Är du 50 har du 17 år kvar att jobba! Plugga 2 av dem och du har 15 år kvar.

Jag börjar snart högskolan, 40+, hade en mentor som utbildade sig till psykolog när hon var 50.
Slösa inte bort ditt liv på att vara missnöjd, fundera på vad du behöver göra och vad du faktiskt kan göra för att förändra det.
Tror på dig ❤️❤️

Du kanske kan gå en arbetsmarknadsutbildning genom Arbetsförmedlingen. De brukar inte vara långa, leder oftast till jobb direkt och man får aktivitetsstöd. Dock måste man vara arbetslös och inskriven på Af för att kunna ta del av dessa utbildningar.

Behöver råd och pepp från er dejt-erfarna!

Har ni något allmänt tips? Aktiviteter? Hur längre tror ni man bör vänta med sex om man är ute efter något seriöst?(Jag vet att det är indivdiuellt blabla) Har träffat en kille 2 ggr som jag verkligen gillar, dock kändes det som om han var lite väl het på gröten sist vi sågs, men jag fick tacka för mig i tid så att säga.

Jag tycker allt känns så cringe.. tända ljus, servera snacks :O

Alltså, jag tror att om man klickar på ett seriöst sätt så spelar det ingen roll om man ligger på första dejten eller väntar flera dejter. Gillar man varandra så gör man.

Första dejten på mer allmän plats, gärna någon form av aktivitet tex utställning, enkelt att tacka för sig efteråt om man vill, annars naturligt att gå vidare på en fika eller drink. Andra dejten trevligt att ses hemma hos någon av er, blir lite mer personligt och intimt. Leder såklart ofta in på sex/tankar om sex, spelar egentligen ingen roll tänker jag.

Haha jag missade delen där ts också bad om aktivitetstips och läste din kommentar ur perspektivet ”hur länge bör man vänta med sex”. ”Första dejten på allmän plats” var ett överraskande svar! 😀

Jag låg med min kille på första dejten. Idag är vi sambo och föräldrar! Så jag säger bara – gör vad du känner för, när du känner för det ?

Känner du dig inte redo för det fysiska än så länge så träffas ute på stan. Eller gör någon aktivitet om det känns stelt med dejt-middag. Hörde någonstans igår att det är lättare att ha djupare samtal med någon om man inte hela tiden tittar i varandras ögon, som tex under promena, bilfärd eller kanske spel.

Men ha inte levande ljus och servera då? mina dejter är alltid chill, ljus och romantiska grejer har jag med den jag närmar mig förhållande med, inte i tidiga dejtstadiet.

Saker som får mig att känna _cringe_

– tjejer som skriver ”syster yster” om sin syster
– folk som delar med sig av för mycket på sociala medier
– prententiösa tryhards som gör allt för att verka unika
– wt föräldrar som döper sina barn efter dyra väskor
– mellanchefer som låtsas vara generösa tex köper fikabröd till möten, fast det uppenbart är köpt på företagskort
– alla influencers med exakt samma kläd,smink och inredningsstil
– folk som lägger till musik till sina instastorys

Ni fortsätter:

När folk i ska kalla en gumman eller gummsan.
Folk som tror att de är söta och snygga när de filmar när de äter men det är mest att de smakskar och gör ”gulliga” grimaser

Den vidriga, fyrkantiga plastkassen med texten ”Dagens lunch”, där folk har sin matlåda i

Haha varför är den så provocerande? Har ingen själv men låter ju smidigt och praktiskt.

Men ja!!!! Äntligen en som tänker samma som jag!!!

Haha ja, spot on!

Finnes ofta på person med foträta skor och ryggsäck.

30+ som gör tiktok danser och reels

Alla som säger att de dricker en köpp

Det är ju värmländska. Men du menar de som fejkar värmländska?

Så säger man på fler ställen, Skaraborg bland annat.

Härligt. 🙂

Pisseköppen ?

Kom på en till. Flunsor som ställer ner sin iphone på gatan typ och sen filmar när de går lite fram och tillbaka framför för att visa dagens outfit

Hur vet du att det är köpt på företagskortet? Jag köper rätt ofta kakor till möten, en liten godisbit och lägger på de anställdas skrivbord mm. Använder aldrig företagkortet till det då det enbart ses som okej att köpa fika vid enstaka tillfällen per år.

Samma här!

Här med. Sen kan jag tycka det är lite konstigt att man känner sig ”cringe” av att man blir bjuden på lite fika, oavsett hur det betalades.

Hur kan det vara cringe att köpa med sig fika till ett möte på företagskortet??
Varför skulle jag använda mina egna pengar till att köpa fika till jobbet? ?

Vi andra gör ju det när det är vår tur att bjuda på fika. Alltså köper för våra egna pengar. Vi tjänar dessutom mindre än er chefer

Alla har inte att man har sin ”tur” att bjuda, det tycker jag jobbet ska stå för om det är nåt speciellt/möte.

Jag syftar inte på någon form av ”fredagsfika” där folk bakar och som går laget runt. Utan på att ta med fika till ett möte för att det är trevligt.

Vadå ”vi andra”. Jag är absolut inte chef men fika till jobbet lägger jag alltid ut som utlägg.

Det var väl att låtsas som man bjuder/köpt själv som var cringe?

Folk som använder uttryck som ”bästaste” och ”finaste” om allt och alla.

Mammor som skriver om sig själva i tredje person och bestämd form. Typ: vi gick till Lindex och mamman köpte sig en ny tröja.

Haha älskar !

Tjejer som ler med tungan mellan tänderna ( fast de inte har sådant bett) för att verka söta

Vuxna kvinnor som skriver blogginlägg och avslutar med puss

Följare till influensers som skriver ” dööör” , ” snyggaste ” etc när dessa postat en bild på sig

Buskis och amatörteater

Folk som älskar citat och har dessa på vägarna , typ : carpe diem, kärleken är störst etc

”Gotta” om godis.
Att hela instagram använder samma låt på stories ”blessings” ?

Sagt gotta sen jag var liten?

Haha neeej nu fick jag dåligt samvete, förlåt. Men det låter lite äckligt…

Haha ingen fara! Köper det väl lite om man inte är uppvuxen med det?

Det låter jätteäckligt ja.

Avskyr order så vansinnigt äckligt

Låter så ”bonnigt” också. Kan inte tänka mig tex en ung tjej säga det, ser bara en gubbe med riktigt grov dialekt smacka fram det ordet, brrr..

Haha ja ! Folk som kallar sig mamman och pappan innan barnet typ ens är fött ( ja efter barnet kommit också )

Folk som postar långa kärleksförklaringar offentligt . Också Par som skriver till varandra via Instagram eller Facebook via Kommentar eller en tagg, varför inte skriva privat?

”När mamman får roa sig lite”, ”när mamman får en ledig stund”. ”När mamman och pappan äntligen hann gå på bio”. Sä jävla unika. En mamma och en pappa.
/ En annan mamma

Kvinnor 20+ som säger purr. Kräks.

Kvinnor 20+ som säger bästis

Puré? Varför, i vilket sammanhang? ? Aldrig hört.

Puré ?

När jag var tonåring den senare halvan av 00-talet var det poppis med ett läppglans från Mac som hette Prrr. Det smakade vaniljbullar!

Det är lite av en klassiker. Den finns faktiskt fortfarande!

– tjejer som outar en graviditet på instagram, alltid på samma sätt: en bild med uppknäppta jeans medan pappan till barnet tvingas (ja, tvingas) pussa eller hålla om magen ?

– samma tjejer som tvingar sina killar ställa upp på diverse bilder.

– egentligen sociala medier och samtiden.

Ja fy fan vad jag ogillar grav-bilder med påtvingade blivande pappor haha

– Influencers som kallar sina följare ”älsklingar”, ”gullisar” och liknande.
– Folk som lägger ut djupa och vackra texter om livet tillsammans med en selfie där de ser allvarliga/sorgsna ut.
– Folk som lindar in de goda gärningar de gjort i långa texter om hur viktigt det är med medmänsklighet. Gärna med en allvarlig selfie.
– När folk skriver ”tjejerna” om sina tjejkompisar. ”Är ute med fina tjejerna ikväll. Myyys”.
– Folk som skriver ”kom och köp” när de lägger ut en bekants lägenhet som är till salu.
– Alla dessa träningsbyxor som skär in i rö*en.

Haha, ja, ”kom och köp”-grejen stör jag också mig på.

Jag hatar ÄNNU mer när man skriver ”LÖP och köp”
Vill skrika när folk gör det.

– Lägga upp selfies när man gråter på sociala medier.
– Kvinnor som gör reels där de bakar/lagar mat och sista klippet är när de tuggar, gör orgasm-min och samtidigt dansar ”gulligt”.
– De som kallar husdjuren för pälsbarn (pälskling tycker jag däremot är gulligt haha)
– Boomers som lämnar kommentarer på offentliga inlägg på fb och är självutnämnda experter på ALLT.

Folk som kallar sig för baby mama eller baby daddy. Cringar så in i helvete av det.

Folk som skriver ”bebis” i obestämd form, till exempel ”det fungerar utmärkt när bebis ska äta” eller ”när man vaknar av bebis” eller ”i väntan på bebis”

Hahaha ja ! Samma med ordet penis ?

Hahaha men hur många använder det ordet ofta i sina sociala medier?

Har dock för mig att penis ska sägas så?

Hahahaha gud vad jag skrattar! Hatar också det så mycket ?

Folk som skriver texter på instagram så att det ser ut som att deras bebisar har skrivit, tex ”idag har jag varit ute och lekt med mamma. Jag var jätte duktig och tyckte att det var jätte kul! Nu är jag trött och ska vila”. ?

Fattar inte det här med att raljera över mellanchefer, typ som Cissi Wallin gjorde hela tiden om att alla mellanchefer var män och alltid odrägliga.

Vad har CW inte raljerat om?

Influencers som filmar sig själva med framkameran, poserar och typ dansar lite medan de dricker vin eller kaffe, lex L*nn Ahlb*rg

Haha min bror kallar mig för syster yster ??

Min med. Nästan till leda. ?

Tjejer som tycker dom är unika för att de har tandsmycke

Haha, åh tandsmycke!! De populära tjejerna i skolan på 90-talet som hade det och fortfarande har det. Det matchar deras (fortfarande) väldigt tunna streck till ögonbryn. 🙂

Mellanchefer är så ouppskattade. Inte konstigt jag slutade?
Var så satans varmt på kontoret och inget hände så jag gick och köpte tio bordsfläktar och satte ut. För egna pengar.
Om folk tog dem och sen tog hem? Ja.

Hade aldrig orkat vara mellanchef. Krav uppifrån, gnäll nedifrån och inte tillräckligt med mandat för att faktiskt förändra saker ordentligt utan man förväntas göra mirakel med inga medel alls. Tycker att de förtjänar vartenda öre av sina löner helt ärligt.

Snubblade över ett konto för länge sedan där det var två som uppträdde som Ronny och Ragge look a like med show på scen, det var så jävla cringe!

Hahaha skulle kunna skriva hur mycket som helst.. Men :

– Musik till instastories

– när mammor ska visa på insta hur duktig deras barn är.. Exempelvis, hade gammal klasskamrat som fick med när hennes dotter sa ”No” i ett klipp, och så skrev hon typ ” haha nu har ungen börjat slänga med engelska också” hahah uuuusch .

– tjejer som lägger upp bild när deras manliga parter har lagat mat som om det vore otroligt .

– tjejer som inte kan stänga käften när dem tar bilder, utan har lätt öppen mun och lite tunga. Typ Rebecka Wiklin och Hanna Friberg.

Vad som är cringe:

Allting som F säger eller lägger ut på sin instagram. Att inte folk blir kräkless på att ALLT ALLTID ska handla om hennes barnlöshet….

Människor som retar sig på andra.

Så du tycker du själv är cringe? Vad bra att du har självinsikt ?

Folk som skriver och säger Bebis iställer för BEBISEN!
”jag ska köpa xx till bebis”
”bebis är glad”
”bebis hungrig”
”när bebis blir större”

Snälla rara…

Men har du inte läst BÄBIS-böckerna?

https://www.adlibris.com/se/sok?filter=author%3AAnn%20Forslind

hahah åh herregud nej finns det böcker också xD

Tyvärr ?

Ni som använder eller har använt ägglossningstest, har det hänt nån gång att testen inte visar någon stegring alls under månaden? men att mensen ändå kommit regelbundet och som ”förväntat”? 🙂

Vissa kan ju ha högsta nivå av lh under väldigt kort tid så att testet aldrig riktigt visar toppen. Då löns det att testa två ggr per dag. Men om du testar flera dagar i rad så borde du iaf kunna se en stegring av lh!

Ja, absolut. Blev gravid när jag struntade i dessa tester, mannen började äta vitaminer från rfsu och vi fick till det varann dag. Plussade igår!

Tog två olika ägglossningars under varje dag en månad (hade fått missfall några månader tidigare och letade efter ägglossningen) inte EN enda gång visade den på ägglossning. När jag sen inte fick mens tänkte jag ”nej SÅKLART jag har ju inte haft ägglossning!”. Visade sig att jag var gravid ?

Jag föredrar att tempa för att bekräfta ägglossning. Testen är inte helt tillförlitliga.

Kallas anovulatorisk cykel

Syntes inget under hela menscykeln, blev gravid ändå. Hade uppenbarligen ägglossning men inte lyckats pricka in när på dygnet jag skulle ta det antar jag..

Jag har ett problem som egentligen inte är ett problem. Håller på att söka mitt första riktiga jobb och har ett par intervjuer att gå på nästa vecka (säg jobb A och B) men väntar fortfarande på att de ska börja bjuda in till intervjuer för det jobb jag egentligen vill ha (jobb C). Kan tänka mig A och B också, men vill helst ha C om jag får välja. OM jag skulle bli erbjuden något av A eller B, hur brukar processen gå till? Kan man dra ut på det och vänta på att eventuellt få den intervju jag vill ha? Hur lång tid i så fall?

Är ett bristyrke och har hittills fått komma på intervju till majoriteten av de jobb jag sökt, men de verkar också vilja att det ska gå snabbt. Nu säger ju inget att jag blir erbjuden varken jobb A eller B eller ens får en intervju hos C, men skulle ändå vilja höra era erfarenheter.

De har nästan alltid frågat mig på intervjun om jag är med i någon annan process. Då är jag alltid ärlig och säger om jag är det. Är det bristyrke så tycker jag att du kan be om mer tid för att återkomma med svar på deras erbjudande, kanske till och med säga att du vill höra tillbaka från de andra vad de erbjuder innan du tar ställning. Är det brist så behöver dom dig mer än du behöver dom. Våga stå på dig.

Du kan också på ett ”fint” sätt (inte för gåpåigt) höra av dig till arbetsgivare C och fråga hur de ligger till i processen med att kalla till intervjuer. Beroende på hur samtalet går/känns kanske du kan säga att du är i andra processer men är väldigt intresserad av jobb C.

Ni får absolut tycka att jag är töntig, men det här är en genuin oro.

Jag har märkt att i några poddar där personerna har barn pratas det mycket om hur lite sex de har. Särskilt i Surret med Hanna och Nea pratas det skämtsamt men ändå mycket om att de aldrig har sex, att de absolut inte vill ha det, osv. Man märker att de också är ärliga med det och att det inte är bara på skämt.

Detta är alltså personer som har småbarn, inte nyförlösta. Självklart förstår jag att man kommer ha svårt att både ha tid och lust efter graviditet och säkert också en lång tid efter, men är det vanligt att bli så pass ointresserad som jag upplever de? Nu tänker jag såklart att man inte fått skador från förlossning som gör ont, men det förstår ni säkert.

För mig som redan går i skaffa barn eller icke-tankar gör det mig nojjig. Det är och har alltid varit en viktig del av mina förhållanden, både närheten och njutningen, plus att jag har rätt hög drift. Det är långt ifrån allt men ändå stort. Det är kul helt enkelt! Och att en så stor del av mitt liv skulle försvinna eller bli så liten gör mig orolig.

Tankar? Nån som känner/kände som mig?

Efter jag fick barn så minskade min lust, men det berodde nog mer på att jag tappade känslorna för pappan till barnet. Vi hade sex någon gång per år. När vi separerade och jag sedan träffade en ny så ökade lusten och vi har fortfarande sex 4 gånger i veckan efter 8 år. Ska sägas att vi inte har barn ihop, men tror inte det skulle påverka för är fortfarande så jäkla tänd på honom.

Jag tänker så här att är det viktigt för dig så hittar ni nog tid och möjlighet. Men annars, om det genuint skulle kännas mindre viktigt efter barn så är det ju mindre viktigt? Liksom då lär du ju inte sakna det så mycket heller. Ungefär som att intressen kan komma och gå men man kanske inte saknar att man inte längre är så himla intresserad av pokemonkort.

Många småbarnsföräldrar lyckas ju ha ett aktivt sexliv, alla är ju olika och mycket beror väl på hur man prioriterar och hur mycket man anstränger sig för att ha det. Själv har jag absolut noll lust nu när jag ammar, allt jag vill är att få ha min kropp i fred när det finns möjlighet ? Men det funkar för oss, man får tänka att det är tillfälligt ?

Tråkigt om man tidigare gillar att ha sex men det kommer av sig. Under småbarnsåren när det gått över en vecka kändes det som väldigt länge och liksom lite svårt att “komma tillbaka”. Så här man att för andra kan det ha gått flera månader och då kännas det ju verkligen som att sex halkat ner totalt på prio-listan. Ibland kan det på riktigt vara svårt att få till det, tex om barnen är magsjuka och man är på helspänn och såna situationer men i övrigt så handlar det nog mer om att man inte tar sig tid och inte har något intresse. Men för den som vill och prioriterar sex och fortsätter känna sig som en sexuell individ så är det ju inga problem. Måste säga att jag är väldigt glad att vi ändå hållit det igång, för par-känslan är det guld.

Är småbarnsförälder. Under februari har vi haft magsjuka, springmask och löss. Tar sånt jäkla energi. . Det är inte direkt lusthöjande sas

Första halvåret efter att barnen varit födda har det inte varit mycket action, men sedan har det blivit som vanligt. Vissa veckor mer och andra mindre. Men kan absolut inte klaga! Tycker att sexet även blivit bättre och skönare efter att jag fött barn. Njuter mycket mer nu än innan.

Jag skulle vilja påstå att vårt sexliv på många sätt är bättre efter barn. Vi hinner kanske inte alltid så ofta som vi vill men i snitt 2 dagar i veckan ibland mer ibland mindre. (Vi har varit tillsammans i 9 år) Jag i alla fall tycker det är skönare nu efter barn då jag var väldigt tajt och det mest gjorde ont förr. Nu är det mer lagom och jag kan njuta på ett helt annat sätt. Så från mitt perspektiv bättre 🙂

Jag tänker att sexlusten kommer och går under livets gång och kan variera under året med. Hormonnivåer, hälsoproblem, stress, o.s.v.. Allt det påverkar en. Jag har t.ex. mycket mer lust under semestern på sommaren för då är jag avslappnad och har massor av fritid. Men en stressig tisdag i november är sex det sista jag tänker på… Och då är det ju inte så konstigt om intresset för sex minskar när man har småbarn som kräver tid och energi, eventuellt envisas med att sova på en och allmänt klänga på en konstant.

Du kan ju läsa Gab Jossans blogg/instagram annars, hon och ”mannen” ägnar hela dagarna åt sex (och att dricka smoothies). 😉 Så alla är inte drabbas av öken efter att ha fått en bebis nyligen…

Tänkte exakt samma som du innan barn. Alltid varit viktigt för mig, och min man. Nu har vi två barn och från att ha haft sex minst en gång per dag, har vi det kanske 2 ggr i veckan. Vi har små barn och mina förlossningar har varit normala. Återhämtat mig snabbt. MEN, jag ammade i många månader och var helt enkelt inte lika sugen. Sen december har vi varit sjuka seriöst varannan vecka. Det, och att ständigt ha noll egentid, jobb, träning och annat, har gjort att vår sexlust och därmed sexliv har minskat. Därför ”lider” vi inte av det, utan ser det som en fas just nu som är lång. Och som vi båda är medvetna om. Vi älskar verkligen varandra och tror att vi kommer hitta tillbaka till den där lusten igen. Men helt ärligt så är inte sex det viktigaste i mitt liv och vårt förhållande längre. Minns när en kollega sa detsamma till mig och jag tänkte bara ”nej herregud, fan vad deppigt”. Men det känns inte deppigt nu. Är lycklig i min familj,
med mina barn och min man. Även fast saker förändras, så behöver det inte nödvändigtvis vara så negativt. Det är dock jobbigt om den ena har massa lust och den andra inte har det. Eller om man kanske helt slutar ha sex och röra vid varandra. Jag upplever våra sextillfällen nu som mer intensiva eftersom det går några dagar emellan.
Behöver dock inte bli såhär för dig! Ni kanske fortsätter som ni gör ?
Kram

Inte förändrats så mycket för oss men blir lite ”bökigare” samt lite mindre för all VAB som gör en till en halvdöd människa. Annars så?

Det är nog väldigt olika. Under andra halvan av graviditeten hade jag betydligt större lust än vanligt. Under tiden jag ammade, mycket mindre pga sköra slemhinnor och tunga bröst som var bebismat och inte något annat. Nu är det nog mest utmanande att hitta ensam tid utan att barn sover i sängen. (Har kvällspigga barn som gärna kommer över till vår säng och sover vidare på morgonkvisten, 2 st under 4 och 2år)

Jag är 44, har 3 barn (alla i skolålder)!har levt med min man ca 20 år.
Uteslutande ALLA mina vänner är i ungefär samma livssituation som oss och INGEN (o nu menar jag ingen) av kvinnorna vill ha sex någonsin (typ 3/år).
Vi pratar rätt ofta om det, att mannen tjurar o tjatar sig BLÅ.
Men nää ingen av oss vare sig vill eller har sex, inte ens på semestern.

Vad hemskt, varför gör ingen nåt åt det då? Det behöver verkligen inte bli så. Hur tänker ni att förhållandet ska överleva? Tänder ni inte alls på era partners??

”Tänker på era partners”?????
Du menar att kvinnorna som INTE VILL ha sex bör ha det för männens skull?? Låter som övergrepp.

Läste visst slarvigt. Utbrott tas tillbaka.

Men varför ska man behöver känna press att jämt vilja ligga? Att känna att man måste ”göra något åt det” kan också vara en stor lustdödare. När man har andra prioriteringar i livet under en viss period (jobb, barn, sorg, hälsoproblem) så får ibland annat stå tillbaks, som sex. Hormonnivåerna kan också förändras mycket strax innan klimakteriet och även det påverka sexlusten. Det är väl fritt fram för männen att onanera?

Sedan behöver det inte röra sig om att tända eller inte tända på sin partner. Jag tror problemet är att många inte tänder på sig själva! De tycker de är stora, fläskiga, slappa, har för små/fula/långa bröst, och när de tänker så om sig själva i en intim situation så blir det svårt att låta lusten ta över. Man blir väldigt självmedveten och kan ha svårt att slappna av. Jag tror många hade haft bättre sexlust om de kunde tycka om sig själva och sluta jämföra sig med modeller på nätet.

Exakt det jag menar, varför ska jag och alla andra göra något åt det när vi inte ser det som ett problem alls ??

Alltså jag talar nog för alla när jag säger att vi helt enkelt inte vill och det är inget vi saknar. Varför ska vi då göra något åt det och vad anser du exakt att vi ska göra ?

Tänder inte alls faktiskt, inte ALLS. Lider inte av det ALLS heller. Orka gå runt kladdig med skav liksom. Näää

Ni som har barn, blir ni provocerade när en barnfri/barnlös säger att den är trött?

Nej jag blir mer trött av jobb än av mina barn.

Haha nej orka vara så lättkränkt ?
Allt är ju relativt!

Nej. Jag var väl trött även innan jag fick barn så varför skulle inte andra kunna vara det också.

Nej, är för trött för det.

?

Nej, den enda som provocerar mig är min man när han säger att han är trött trots att han sover i lugn och ro hela nätterna.? (Jag ammar så jag tar nätterna)

Jaaaaa men alltså detta.

Håller sååå med ? Eller när han säger att han inte haft så mkt på jobbet att han blir sååå trött av det ??

Nej inte provocerad. Däremot lite road ibland, men sjävklart inget jag säger till nån. Såklart man kan vara trött även utan barn, jag levde utan barn i över 30 år så såklart jag också upplevt trötthet utan barn. Men tröttheten som kommer av att ha ett spädbarn samt sen småbarn och allt som ska roddas med det i vardagen, plus eget jobb och allt vad det innebär är en helt annan nivå av trötthet både fysiskt och mentalt. Och det tänker jag också bland att de utan barn aldrig kan förstå, precis som jag inte heller gjorde innan barn.

Fast du vet ju faktiskt inte hur andra har det.. Man kan ha massa olika problem, mkt att göra på dagarna (mkt/hård jobb, andra att ta hand om osv), sömnsvårigheter. Föräldrar är inte automatiskt ”på en annan nivå” av trötthet…

Fast de flesta av oss föräldrar jobbar också. Så nog vet vi hur det är att ha mycket på jobbet. Plus att man då ska rodda allt som har med barnen att göra. Jag har samma jobb idag som innan barn och skillnaden är ju att förut kunde jag ta det lugnt efter en superintensiv jobbdag där man knappt hunnit varken äta lunch eller gå på toa (jobbar på sjukhus). Funkar ju inte direkt att göra det idag. Jag som många andra funderar ofta på vad jag gjorde av all tid innan jag hade barn. Ingen offerkofta eller liknande, bara ett konstaterande.

Men då utgår du från att alla utan barn har den tiden att vila efter jobb. Även om man inte har barn kan man ha annat som tar ork och energi och hindrar en från vila/sömn hela kvällen och natten.

Som vad? Bortsett från om man har någon ”permanent” sjukdom, vad skulle det vara som är jämförbart??

Spelar det någon roll? Har du inte upplevt det själv så förstår du inte tröttheten ändå.

Fast har man inte barn så har man väl sällan jour över någon annan dygnet runt alltid.

Såklart spelar det ingen roll men jag blev genuint nyfiken vad det skulle kunna vara. För jag kan verkligen inte föreställa mig en enda sak som skulle tvinga en person att inte kunna göra som den vill efter en avslutad arbetsdag (förutom sjukdom). Har du något i åtanke eller?

Varför räknas inte sjukdom?

Exempelvis ta hand om sjuka föräldrar, ångest och oro mm som inte låter en vila, stor gård med många djur, destruktivt förhållande som kräver enorma mängder energi på olika sätt,….

Jag tycker bara att det är så snävt att tro att barn är det enda som kan göra en trött. Och ja, jag har barn själv.

Sjukdom räknades inte (för mig) för att jag tänker att det är en sån speciell och fruktansvärd situation som man inte kan styra över själv och det tillhör ju liksom inte vanligheten att man har en permanent sjukdom som hindrar en från att sova. Dessutom har man nog knappast ett heltidsjobb då heller, och hela utgångspunkten var ju att någon påstod att även någon som kommer hem efter en arbetsdag utan barn kan sakna tid att vila. Jag har svårt att se ett sådant scenario där man inte kan välja själv att stå över om man vill/ringa och säga att man är sjuk/vad som. Barn är liksom det enda (förutom sjukdom) som du inte kan ta ledigt från eller säga upp..

Tips: barnvakt

Sjukdom var inte det enda hen räknade upp. Och väldigt många människor lever med nån av de sakerna jo. Och man kan visst ha heltidsjobb trots sjukdomar, man blir inte sjukskriven för allt.

Haha tror ni missar poängen… så strunt samma.

(Men jag lämnar diskussionen här. Mest för att jag inte känner att det är värt det när varenda kommentar ska stå och snurra i två minuter innan de går iväg ? nu ska jag sova så jag inte är så fasligt trött imorgon. Sov gott alla, med eller utan barn!)

Jag pratade med min mormor om detta för ett tag sedan. Var ju länge sedan hon hade små barn som höll henne vaken så visst kan hon ha glömt. Men enlgit henne var hon som allra mest trött på äldre dagar när hennes ork började ta slut samtidigt som min morfar blev dement. Hon sov knappt på nätterna för att hon ville ha koll på att han inte gick upp och gjorde något galet. När han äntligen fick plats på boende så sov hon en hel natt för första gången på länge. Och hon beskrev att det var som att ha ett litet barn, fast man själv är gammal och redan trött själv. Men den tröttheten vet ju inte jag något om. Och varför ska trötthet jämföras?

grunden i tråden var nog liksom om två ”vanliga” personer, en med barn och en utan barn, skulle jämföra. Och om man störde sig på det. Typ kompisen som spelade tv-spel hela natten. Gamla mormödrar med dementa män och människor med lågngvariga allmänna sjukdomar kanske inte är så vanligt att man sitter och pratar om trötthet med ändå ?

Långvariga sjukdomar är inte så himla ovanligt… Insomnia, ångest, olika magproblem osv…

Nej det var inte det som var grunden i tråden. Läs igen.

Och du vet inte hur ”vanlig” någon är bara för att den inte har barn. Poängen är att man inte ska utgå från att någon kan sova hur mycket den vill bara för att den inte har barn. Finns liksom fler anledningar till att få lite sömn än barn, och det är inte så himla ovanligt som många verkar tro.

Gud vad larviga ni är. Förlåt men asså seriöst? går ju inte att lufta nånting här inne, för det är ALLTID svar på tal.

Naturligtvis fattar jag att det finns människor utan barn som har insomnia. Men läs TS ursprungstråd. Om man har barn och är trött och sitter och pratar med någon som lider av insomnia som säger att hen också är trött så tror jag knappast det är en sån person som TS stör sig på…… det fattar ni väl egentligen men ni bara måste säga emot allt som alla säger.

Förlåt, visste inte att bara de med en enda åsikt fick svara. Svar på tal får man väl räkna med i ett diskussionsforum!?
Men visst, jag ska börja räkna upp varenda privat anledning till varför jag gäspar nästa gång på fikarasten så att inte någon trött småbarnsmorsa får högt blodtryck.

Det finns annat som gör folk oerhört trötta, ibland tröttare än vad de flesta blir av att vara föräldrar. Vissa sjukdomar, t.ex, som du – om du sluppit någon sådan sjukdom – aldrig kan förstå.

Tja, väntar man tills man är 30+ innan man skaffar barn får man ju räkna med att man blir trött.

Tja och skaffar man inte barn alls så får man ju räkna med att man inte är trött på samma sätt bara för att man haft en stressig dag på jobbet.

Men det vet du inget om? Inte bara jobb som gör en trött. Sluta tro att ni alltid har det värst/är såå unika.

Sluta tro att ni är så trötta.

Mäh, har upplevt fruktansvärd trötthet av flera olika saker både innan barn och efter. Den tröttheten innan barn var precis lika påtaglig som den efter barnen kommit och kan inte se någon skillnad i nivå. Väldigt snävt att se det som att de som inte har barn ”kan förstå”. Det går liksom inte att mäta, eller jämföra individers trötthetsnivåer, oavsett barn el inte.

Skillnaden är väl att de allra flesta medelsvenssons som inte har en döende mormor som de av någon anledning har full tillsyn över på kvällarna, eller insomnia eller går på cellgifter och allt vad det var, helt enkelt kan komma hem från jobbet slänga sig på soffan, slökolla TV och sen gå och sova. Det kan inte en småbarnsförälder i samma utsträckning.

jag har inga barn men det var länge sen jag kunde chilla på soffan hela kvällen efter jobbet. Låter lyxigt även för en utan barn.

Jag var 25 när jag fick mitt första barn och lika dödstrött för det ?

Jag blir typ lite nyfiken på barn-tröttheten ändå. Jag har inte barn men haft perioder då jag jobbat väldigt väldigt mycket. Alltså typ 9-23 och sen också behöva jobba på helgen. Och fixa med allt annat i livet. Då har jag varit så trött att det känns som att vakna upp i en lätt bakfylla. Tänker mig att barn-tröttheten är lite likadan, så när mina kompisar med barn pratar om trötthet tänker jag mig lite känslan jag hade då.

Men du kan sjukskriva dig och då ligga hemma och bara ta hand om dig själv. Du kan sova när du kommer hem kl 23. Och har du ett jobb där du jobbar 9-23 plus helger så är det ju egentligen långt utöver vad som är tillåtet enligt diverse arbetsmiljölagar. Kanske diskussionen för din del borde vara om du lever i en hälsosam arbetssituation? Låter fruktansvärt jobbigt.

Skrev som sagt att detta var i en period. 🙂 och det finns många jobb där det inte riktigt bara är att sjukskriva sig för att få vila pga det ansvar man har i rollen. Men men försökte bara sätta mig in i föräldrars situation men det är såklart att jag inte förstår ?

Jag jobbade heltid och pluggade deltid. Jag var dödstrött men ja, det var lika självvalt som hästgård eller barn. Skulle jag ha sjukskrivit mig tycker du? På vilka grunder då?

Haha men gud varför skulle man? Riktigt töntigt. Man kan vara trött av så många anledningar, barn är inte den enda.

Jag blev lite provocerad en gång då jag, höggravid och med en tvååring som aldrig i sitt liv sovit mer än typ 20 minuter sammanhängande någonsin, fick höra av min arbetslösa kompis att han var trött för att han suttit uppe och spelat för länge natten innan.

Men nej inte annars.

Varför? Han var ju ändå trött liksom, känslan blir inte mindre pga orsaken.

Ja men det är ju skillnad på att kunna sova när man vill och hållas vaken av barn

Inte många som in sova när de vill… En del kan knappt sova alls av olika orsaker. Och ni har själva valt att skaffa barn, sluta gnäll och tro att ni har det värst jämt, ingen jävla tävling.

Men skaffa inte barn då om det är så jävla jobbigt? Herregud

Men man kan ju säga samma till nattsuddare. Sluta lägga dig sent om det är så himla jobbigt. Alltså, det gäller ju alla som klagar.

Mm men ofta de klagar lika mkt som föräldrar… ?

Uppenbarligen gjorde personen det till Anonym 20:33, annars hade Anonym 20:33 inte haft något att skriva om här. Så uppenbarligen gnällde nattsuddaren utan barn.

Ibland känner man väl av stämningen i ett rum tänker jag bara. Det hade kanske inte så mycket med att det var barnet som gjorde att vi inte fick sova, utan vet man att någon av vilken anledning som helst är utsatt för sömntortyr kanske man inte ”aa jag är också jättetrött, satt uppe och spelade till 5”. Precis som man inte kommer och nämner sitt nageltrång till nån som precis blivit överkörd av en buss.

Så han ska inte på över två år få säga att han är trött? Rimligt.

Situationen var denna: vi var bjuden på en middag till gemensam kompis under helgen men vi sa några dagar innan att vi förmodligen inte orkar för vi var inne i en jättedålig period. Då sa han att han också var trött för att han spelat. Den situationen provocerade mig, men som jag också skrev så var det enda gången.

Men era känslor är inte alltid viktigast eller bättre.. Hur kan du jämföra med nageltrång/överkörd av buss? Låter bitter, du har ju valt ungarna själv?

Men snälla. Du har aldrig haft en negativ känsla gentemot någon någonsin förstår jag. Och nu väljer du uppenbarligen att leta saker att missförstå så jag lämnar detta.

Åh jag vill bara flika in här att det är en annan anonym som svarade. Jag (anonym 21:26) är inte anonym 23:03. Ville ändå poängtera det då jag inte står för det den skrev ?

Jo, mot gnälliga föräldrar ? Missförstår ingenting men du blev visst lite kränkt av att alla inte håller med dig om att det är jämt är mest synd om er. Puss och kram.

Personen berättade om ett specifikt minne där en barnlös person som uppenbarligen då inte led av insomnia eller cancer (för då hade nog personen inte ens skrivit nåt) sa att hen var sååå trött efter att ha valt att sitta uppe och spela tv-spel. Och det gjorde personen lite provocerad i stunden. Verkar inte som att det ens var något som personen sa eller gjorde en grej av, bara återberättade här i tråden som svar på TS fråga.

Då kommer du med ditt ”bla bla bla du har vaaalt barnen, du är bitter bla blaa”. Jag förstår till 100% att personen då blir lite irriterad på dig. Personen har inte sagt att ingen annan får klaga eller att ingen annan har rätt till sina känslor.

Anonym 8.52: tack ?

Men snälla, läs ordentligt. Vem som helst får väl säga vad som helst. Men är man någorlunda socialt kompetent kan man känna av rummet lite. Jag tyckte tex det var tufft att ligga tre dagar på neo med min fullgångna bebis. Min känsla som jag absolut har rätt att ha. Men jag skulle aldrig oja mig om det om jag pratade med en förälder som fött barn i vecka 25 och bott på neo i tre månader och upplevt komplikationer som oftast kommer för prematurer.
Bara ett exempel, men som sagt, lite fingertoppskänsla skadar aldrig.

Man kan ju vara trött av flera olika anledningar. En med sömnsvårigheter tycker antagligen att jag inte vet vad trött är osv. Ser ingen anledning i att tävla. Om någon, tex på jobbet, säger att den är trött så får jag väl utgå från att den är det och göra mitt för att underlätta för den. Nästa gång är jag trött och kan få samma bemötande tillbaka.

Nej jag blir mer provocerade av föräldrar som då gormar ”Men huuur kan du som inte har barn vara trött, då ska du veta hur trött jaaaaag är!!”.

Jag var trött innan barn och jag är trött med barn. Alla har rätt att få tycka saker känns jobbigt och motigt ibland. Plus att barn är en väldigt ”självförvållande” trötthet.

Nej blir mer provocerad att föräldrar blir provocerade över att andra UTAN barn kan bli trötta också ?
Jag var trött innan barn och trött efter barn. Bara kanske inte av samma anledning längre.

Okej jag trodde inte min första kommentar kom med pga error så sorry för spam ?

Ja. De vet fan inte vad riktig trötthet är

Säg det till en med ME

Haha tönt. Du vet ingenting om andras liv och känslor. Ego.

Prova cellgitfbehandlingen och ståling där kallat vi TRÖTTHET mvh inga barn.

Varför skulle man bli provocerad när man själv valt själv att skaffa barn?

Inte provocerad, jag bara hånler inuti…?

Varför hånler du?

Sympatiskt.. Hoppas andra hånler åt dig. Offerkofta…

Om personen hånler åt en som klagar för att hen är såå trött, så är det väl lika mycket offerkofta på den som klagar eller hur? För den klagar ju.

Blir mer provocerad av att mammor alltid ska tävla om vem som har det värst. Vad tror ni att ni ska vinna?

Förhoppningsvis en god natts jävla sömn

News alert: Man sover inte bättre för att man hela dagen har fokuserat på att det är otroligt synd om en.

Vad är det för tomtar som sitter i dehär forumen?? Vem har sagt att NÅN här i tråden sitter och tycker synd om sig själv hela dagen?! Vad är ert problem? Haha blir helt matt av att scrolla här (tröttare än alla er med barn!!!!!!!). Här delar ju folk med sig av sina tankar/känslor/upplevelser för att svara på TS fråga. Innebär ju inte på något sätt att personerna går runt och lider och klagar hela dagarna.

Nej inte alls. Finns så mycket man kan bli trött av förutom barn.
Har en kollega som kommer från Ukraina. Hon oroar sig varje vaken sekund över kriget. Vilket gör att hon inte sover. Skulle inte vilja byta hennes trötthet mot min.

Min svärmor är utmattad efter att försökt hålla ett av sina barn i liv under 20 år. När han inte var svårt sjuk längre så var det rakt in mörkret. Skulle inte byta mot hennes trötthet.

Min vän kan inte sova för hennes mamma fick en stroke och vet inte om hon kommer överleva.

Finns ju så mycket mer än barn i sammanhanget. Tänker att det inte gör någon gott att bli irriterad på andra över deras upplevda känslor. De är ju deras. Vem är jag att ta ifrån dem det?

Fint av dig att kunna se det från andras perspektiv ? empati är en fin egenskap

Touché?

Eller hur. Men så finns det folk i den här tråden som på riktigt bara ”dags att reda ut livet”…???

Nej. Jag var seriöst tröttare innan jag fick barn. Efter att jag fick barn har jag blivit någon form av superkvinna, kock, butler, tvätterska, bajstorkare med mera. Innan var jag ganska lat, bekväm osv. Aldrig varit så tränad i mitt liv som efter barn. För nu vet jag att om jag inte tränar prick 40 min när min unge sover, så hinner jag inte. Om jag inte lagar mat när min äldsta är på förskolan i 3 h så hinner jag inte, osv. Maxar mitt liv på ett sätt som jag aldrig gjorde förut. Så jag fattar folk som är trötta som ej har barn. Var ett vrak innan trots att jag sov, jobbade, latade mig, roade mig och jobbade lite till.

Men gud vad löjligt, ni har valt att skaffa barn. Deal with it. Vi barnfria har också saker i livet som påverkar vår sömn och vi får klaga hur mycket vi vill. Det är ingen tävling. Alla är trötta. Livet är tufft ibland.

Klaga på ni om era barnlösa liv som gör er SÅ trötta för ni ska minsann både jobba och ta hand om er själva. Gnäll på och det är ju himla tur att ni är barnlösa. För med er inställning skulle ni aldrig klara av att vara föräldrar.

Barnfria, inte barnlösa. Det är de som vill ha barn men inte kan.
En till kränkt mammis ser jag… ?
FYI så kan man ha mkt/många att ta hand om förutom sina barn…

Känns snarare som det är alla utan barn som blir så kränkta och provocerade här. ”Det heter barnFRI!” ”Tro inte att ni är så himla trötta bara för att ni har barn!” ”Tänk på dem som går på cellgifter eller har dubbla heltidsjobb, dementa föräldrar och en gammelfaster med nageltrång!”

Haha exakt. Anonym 22:52 säger liksom emot sig själv ? mammisar får inte säga att de e trötta för barn är självvalt. Men hon får gnälla att hon är trött och barnfri för vi kan ju inte veta vad hon går igenom? Eh nehe okej. Rättvist. Kan inte alla få klaga?

Jo det är ju just det, alla får klaga på att vi är trötta. Men att som förälder bli provocerad av att de som inte har barn är trötta, och typ mena att man inte kan vara trött utan barn…Vad säger man…

Nej, alla har olika anledningar till att vara trött.

Ja själv blir jag så himla trött när Graafen tar tillbaka Marti in i sitt liv. Vill dra täcket över huvudet direkt.

Mja JA det blir jag nog innerst inne.
1, sov då
2, det finns grader i helvetet

Med 3 barn KAN jag inte sjuka mig o sova 1 dygn.

Håller med. Oavsett situation så går det mesta att ta paus eller sjukskriva sig ifrån om man känner att man behöver återhämtning. Som nån skrev ovan; barn är i princip det enda du inte kan säga upp dig från. Jag vet inte hur många gånger jag varit sjuk hemma från jobbet och samtidigt haft sjuka barn hemma att ta hand om. No way att en barnlös person som har en sjukdag för sig själv hemma är lika trött!

Barnfri.

Barnlös. Man har inga barn öht. Svanslös, känslolös, osv. Sedan långt tillbaka har man kallat det för ”vi är barnfria ikväll” när man har barn som har barnvakt. Blir jätteförvirrande när man nu ska börja använda det begreppet för er som valt att inte skaffa barn alls. Ni är inte fria från barn – ni har inga barn.

Hahaha. Och om man sjukanmäler sig och sover i ett dygn så blir det ett jävla liv. Nu skulle jag inte göra det, men vet ju hur det brukar låta. Så egentligen KAN ingen göra det.

Ja, jätteprovocerad

Gud nej. Man kunde ju vara trött innan barn också och man kunde ha nätter man låg och snurrade.

Har haft tur med mina barns sömn men klart att man fått sömnen störd i många års tid, med amning och två barn som vill sova på vardera arm.

Tips, för oss har det varit guld att ha en stooor säng (en dubbelsäng och en enkel bredvid) så sover alla tillsammans.) Min syster har många barn och är en av få i min närhet som inte klagade på sömnen med småbarn och de körde på samsovning, så jag körde copy paste men med större säng. Tycker inte alls vi har samma problem med sömnen som jag höe från vänner runt mig.

Nej blir mer provocerad av de som har barn och som påstår att vi utan barn inte kan vara trötta.
Jag går upp kl 4 varannan vecka och kommer hem 15. Har ett fysiskt arbete utan möjlighet att sitta ner och 30 min rast på en hel dag. När jag kommer hem pluggar jag. Det är SÅ många gånger jag inte ens märkt att jag somnat utan vaknar ett par timmar senare med huvudet i boken. Klart som fan att jag blir trött.

Det är sånt här som gör att jag ”hatar” föräldrar. Ni är inga superhjältar, inte i mina ögon.

Det är väl inte en enda person i den här tråden som sagt att föräldrar är superhjältar. Det de med barn försöker förmedla är bara att ni som pluggar/spelar tv-spel/jobbar/tränar etc KAN ta en sjukdag och bara rå om er själva, KAN sova hela natten om ni väljer att stänga av TV-spelet och sova istället. När du har pluggat klart så kan du lägga dig och sova.

(Obs obs ja vissa har insomnia osv osv. Syftar inte på dom).

Har man några småbarn som är vakna hela nätterna så får man ALDRIG återhämta sig. Efter en hel arbetsdag så är det full rulle och sen kanske vaken hela natten och sen upp lika tidigt morgonen efter ändå och det blir aldrig ”helg” för barnen har man oavsett.

Jag säger inte att det är synd om föräldrar eller att de är superhjältar eller att det inte är självvalt. Det enda jag säger är att det blir en annan form av trötthet när man ALDRIG blir klar. Aldrig får sova. Som hon som skrev att hon inte sovit mer än 20-minuters sessions på 2 år.

Är man sjuk så att det hindrar en från att vila så är det såklart en helt egen historia. Men är man trött och slut efter en riktigt kämpig dag men KAN lägga sig i sin säng på kvällen, släcka lampan och sova 6-8 timmar utan att bli väckt av någon så är det faktiskt inte samma sak.

Men snälla. Man väljer ju att skaffa barn och i normalfallet är man två om det. Alltså KAN vi också sova hela nätter om vi väljer att låta den andra föräldern ta natten.
Vi KAN välja att flaskmata för att inte behöva ta alla nätter.
Vi KAN anlita barnvakt, nanny eller låta någon närstående passa barnet/barnen om vi vill ha ”riktig helg”.
Att ha barn är nu inte direkt som att vara USAs president eller nå ?‍♀️

Så slutsatsen är att den enda som verkligen får uttrycka att de är skittrötta är USA:s president? Eller vad är din poäng? Är inte det ännu mer självvalt?

Fast han verkar ju onekligen behöva en god natts jävla sömn så det kanske är sant.

Det är också väldigt självvalt ja, men kanske något svårare att få avlastning som president när det krisar. På inlägget ovanför lät det som att skaffa barn är något som drabbar en ofrivilligt och att det dessutom är sjuuukt tung och avancerat. När det i själva verket är något man väljer och som inte direkt är raketforskning.

Då kommer vi till nästa diskussion ”varför väljer ni att skaffa barn om ni lämnar bort dem hela helgen????”

Haha ja det är väl samma muppar som gnäller att det är jobbigt med barn som sedan gnäller över folk som lämnar bort sina ungar en helg eller två per år ?‍♀️

Nej jag menar att när man får avlastning en helg som nu var tipset här så blir man skammad som dåliga föräldrar istället. Man kan inte göra rätt, förutom när man väljer att inte skaffa barn.

Nej man kan aldrig göra rätt i allas ögon. Det beslutet man tar kommer alltid vara fel enligt någon så man ska nog bara utgå ifrån vad som är bäst för en själv.

Men man är lik förbannat trött som ett as. Är det så svårt att förstå?!

Är du trött som ett as efter att ha fått 6-8 timmars ostörd nattsömn så tycker jag du ska kontakta en läkare. Kanske har du lite vitaminbrist? Ät en frukt.

Vissa kan inte få 6-8h sömn per natt av andra orsaker. Tänk längre än näsan räcker.

MEN NU FÅR JA PANIK!!!! Hahaha. Känns som att ja skriver samma sak om och om igen men ni VILL ju inte förstå! Jag har ju sagt att jag inte nu pratar om folk som har insomnia å cancer å allt vad det är, utan personer som KAN sova ostört en natt. Som den personen vars kommentar jag svarade på som sa att hen både jobbade och pluggade.

Förstår dig, det verkligen kliar i själen på mig hur folk här bara vägrar läsa vad man skriver? Får flashbacks till diskussioner man hade med typ pojkarna i mellanstadiet som antingen bara härmade allt man sa eller ”amen durååå??” Samma nivå.

Och jag får panik på andra som inte vill förstå. Det är liksom en diskussion utan slut.

Men drick lite kaffe å sluta gnäll då. Har du provat det? ?‍?️

Gnäller inte. Jag irriterar mig på de som säger att barnlösa inte kan eller bör vara trötta.

Ingen som säger. Verkligen INGEN i denna tråd som sagt det. Haha. Det är bara ni barnlösa som går bananas över att ingen tycker synd om er. De enda med barn som typ sagt nåt här är ett par stycken som delat med sig av personliga specifika händelser som hände DOM och hur de kände just DÅ.

Nej jag skiter I att ingen tycker synd om mig, jag behöver inte det. Det är inte synd om mig för att jag är trött ibland. Men det är fan inte synd om föräldrar heller.

Sen kanske det inte står i _den här_ tråden, men ämnet har varit uppe många gånger och tänker man tillbaka, så, ja.

Oj, du läser verkligen vad du vill läsa..

Men har du ett sådant liv att du inte KAN få ett par timmars sammanhängande sömn eller åtminstone kombinerat med ett par timmars lugn och ro (utan att gå på cellgifter eller vara usas president osv) någonsin så har du ju ett helt annat problem. Då måste du ju reda ut livet?

Wow.

Men det är ju det ni påstår? Som förälder är man aldrig ledig förutom delvis då barnet sover, men har man ett barn som inte sover sammanhängande så måste ni ju förstå att det inte är samma sak som att du jobbar 5 jobb och spelar tvspel på nätterna. Jag säger inte att alla inte får eller kan vara trötta, men så länge du FÅR sova på nätterna (ja jag fattar att inte alla får det) så är det inte samma sak. Jag vet inte hur mycket tydligare man ska behöva vara.

Ni är trötta, vi är trötta. Sånt är livet. Bara trötta av olika anledningar och det är HELT OKEJ att vara det.

12:38, att prata med dig är ju som att prata med en vägg verkligen.

Men det är ju som att säga ”som hundägare är man aldrig ledig”. Vill du sova på natten så se till att någon annan tar hand om barnet på natten. Det är väl inte svårare än så?

Ja men får du inte sova pga din hund så tillhör du väl inte kategorin av människor som får sova och är därför helt irrelevant för det jag säger. Läs.

Du kan också sjuka dig en dag och sova hela dagen, det kan man göra även med barn. Finns ju de som även är på gym, fikar, har all annan typ av egentid med ungarna på förskola. Så unna dig du en sjukskriven dag och vila upp dig. Det verkar behövas.

(För övrigt får man lämna barn på förskola om föräldern är sjuk så sluta grina om att det är en total omöjlighet!)

Fyfan vad jag har ångest för världsläget. Jag kräks. Puckoputin kan väl bli dement och gllmma av Sverige och Finland ?

Läskigt att Kina ställer sig på Putins sida – som det verkar nu…

Jag också. Jag växlar mellan att stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting och att invänta atombomberna och undergången.

Äsch ingen fara. Snacka om att Putin har slösat bort alla sina resurser om han sedan bestämmer sig för att trycka på knappen.

Såg ”Navalny”igår. Sekvensen där Putin på presskonferensen hånskrattar, kalla kårar deluxe alltså ??Ett praktexemplar i att vara psykopat.

Typiskt slaviskt manér skulle jag påstå. Västvärlden är dåliga på att läsa rysk sociokultur ibland.

Behövs absolut ingen specialist kunskap i att läsa av ”rysk sociokultur” i det här fallet. Ren & skär ondska.

Slaviska kulturer har fortfarande en väldigt aktiv machokultur.

Tycker ni att ni får den uppmärksamheten ni vill ha/behöver från folk omkring er eller känns det som att ibland inte blir sedd nog?

Jag har en kollega på jobbet som älskar uppmärksamhet och vad man än berättar för sak man har upplevt så måste hon alltid komma med en värre historia. Eller förklara något helt uppenbart, men att hon förklarar det som att jag vore dum i huvudet.
Och jag känner mig lite åsidosatt eftersom alla lyssnar på henne men typ glömmer bort mig. Hon tar allt syre i rummet typ.
Jag hade gärna önskat att folk gav mig lite mer uppmärksamhet typ.
Och jag känner mig fruktansvärt töntig att jag irriterar mig över det i vuxen ålder ?

Jag behöver ingen direkt uppmärksamhet alls så känner inte igen mig. Jag vet att jag gör ett bra jobb, att jag är en bra mamma och fru, jag behöver inte höra det.

Jag har svårt att vara tyst i situationer med många människor. Blir obekväm för att jag känner ett ansvar över att stämningen ska vara god, så då babblar jag på. Likaså är jag osäker över hur jag själv uppfattas av andra så då måste jag berätta saker för att få andra att tycka att jag är intressant och rolig, men mitt överdrivna babblande får troligtvis motsatt effekt.
Kanske det är lättare för dig att inte bli irriterad på kollegan om du tänker att hon eventuellt är osäker på sig själv?

Tack för att du exakt satte ord på mig och min personlighet! Har läst din kommentar flera gånger nu och fick en liten aha-upplevelse för precis så håller jag också på. Ska läsa upp din kommentar för min psykolog vid nästa möte då vi grottar i det här just nu.

Jag känner precis samma sak, är duktig på att få ångest också över att jag bara babblat på för att undvika en pinsam tystnad.
Så vet inte vad som är värst.

Jo ångesten efteråt är extremt jobbig. Jag är så pass medveten om min problematik och skäms efter varje gång jag träffat människor. ”Varför kunde du inte hålla käften Johanna”. Typ så.
Klassens clown fast bara lite äldre. ☹️

Samma här! Avundas mina kollegor och vänner som bekvämt kan luta sig tillbaka och delta i samtalet när de känner för det eller har någonting att säga, önskar verkligen att jag kunde hålla tyst ibland.

Exakt som din kollega är, så är min kompis. Det har gjort att jag just nu har en paus från henne. Orkar inte, jag får noll uppmärksamhet. Och det har nog medfört att jag blivit sådan, rädd för att ta plats typ. Så, nej. Jag får inte den uppmärksamhet jag vill ha/behöver.

Åh såna människor är så jobbiga. Hade också en sån kollega. Aldrig fick man va glad/stolt över nåt eller berätta nåt utan att hon skulle ”bräcka” personen eller komma med nåt eget i samma kategori. Hon reagerade likson inte ens på den andras historia utan ville bara få fram sin egen så fort som möjligt. Oftast mkt mindre intressant också.

Exakt detta känner jag igen. Usch.

Å andra sidan så är det så autister ofta kommunicerar , vi tar upp något som är något som jag har upplevt för att visa på att jag fattar hur det är/ känns och aktivt visa det. Istället för att bara ”hmma” och säga ahaaa jaaa.. för det känns oftast meningslöst, men det är ju en grej som jag försöker dämpa då jag fattar att neurotypiska människor VILL ha ett ”hhmmm” och ”jahaa!?” Oftast.

Vill och vill. Det är så de bästa sociala utbytena sker. Alla får ju träna in det i viss mån. Inte bara autister. Introverta får ibland även de försöka lägga sig till med tekniker i samtal som inte kommer naturligt för dem.

Nej, man kan ha ett normalt utbyte. Man reagerar på det personer säger, kanske gratulerar elelr säger vad kul, ställer nån följdfråga, SEN kan man flika in med sin erfarenhet om den är relevant. Min kollega är ej autistiske, bara egocentrerad.

Somsagt det som ni menar är normalt för er är ju inte det för mig men somsagt man får öva och lära sig och skitstövlar finns överallt.

Du beskriver ju narcissism. De kan inte sällan agera precis så där. Alla vägar leder till dem själva helt enkelt och de förminskar gärna någon genom att överförklara saker och ting.

En fd kompis psykolog (? Något sånt iaf) hade frågat honom om han inte hade drag av narcissism. Kompisen blev svinförbannad och berättade för mig sen om allt och bara ”jag är fan inte narcissist”. Bara det att…jo, det är exakt det han är men man fick ju snällt hålla med och säga att det var en konstig psykolog som kunde säga så…? umgås inte med honom längre av bland annat den anledningen.

?

Nej men narcissism är otroligt mycket mer än så här, snälla sluta slentrianmässigt diagnostisera folk med det. Människor kan vara självupptagna utan att vara narcissister, den här personen kanske dessutom tvärt om är väldigt osäker och därför bekräftelsesökande, hon kanske har någon typ av funktionsvariation som skapar sociala problem.

Det här är _inte_ en beskrivning av narcissism, för den som varit utsatt för narcissistiskt våld är det enormt provocerande att folk sprider bilden av att det typ är att vara egoistisk och självupptagen.

Jag sa inte att någon var narcissist. Jag sa att de dragen ts beskrev var narcissistiska. En person kan ha flera olika drag. Läs inte in saker.

I hear you. Vet exakt vad du menar för typ av personlighet och förstår precis det med att hon måste ”komma med en värre historia” & ”tar allt syre..”. I princip skulle du kunna komma till jobbet en morgon och säga typ: ”jag åt friterade koögon till frukost imorse” och hon skulle då inte säga (som en normalt funtad) ”va, men varför då, fy..” osv. Utan istället kontrat direkt med att hon minsann åt marinerad aptestikel en gång…Vet inte riktigt vad det felar hos denna typ av människa, men har mina amatörteorier. Själv brukar jag total ignorera alt.bre på en MKT kryddad historia och svara med samma mynt nästa gång personen i fråga lägger fram en grandios historia om sig själv. Funkar ibland, då får man oftast”fågelholken” till svar. Pröva.

Nej jag blir bara glad om någon annan tar uppmärksamhet så att jag slipper stå i centrum. Behöver inte andras bekräftelse för att må bra.

Så du klarar dig genom att aldrig få
uppmärksamhet? Alltså, jag är ingen som aktivt söker uppmärksamhet, trivs bra i bakgrunden. Men sitter jag med en kompis och jag berättar något, då vill jag ju ha uppmärksamhet och bekräftelse på det jag säger. Jag vill kunna få ett typ ”gud vad roligt att du kom in på juristprogrammet, grattis!! ” och inte som min kompis skrev ”haha??” för att i samma meddelande sen skriva ”jag hittade en påse polly i skåpet, så jag äter det nu”.

Hatar uppmärksamhet. Jag jobbar under tysta.

FILMHJÄLP!!!
Jag letar efter en film och har gjort så länge! Det jag minns:
Såg den på VHS under 90-talet. Den kan ha varit äldre.
En tecknad film om evolutionen, det börjar med en amöba. I filmen får man se nazisters stövlar som marscherar förbi.
Minns tyvärr INGET mer men har tacksamt emot alla tips någon har.
Tack<3<3<3

Det var en gång?
En cell-sam historia?

Känner igen detta, jag minns det som väldigt likt en cell-sam historia. Kan det vara från samma skapare, t ex denna? https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Det_var_en_gång_–_tidernas_äventyr

Jag googlar av någon anledning alltid allting (i princip) på engelska. Söker du på animated movie 90’s evolution, kanske t.om. nazis, eller liknande så lär du garanterat hitta den.

Men gud det där låter väldigt bekant, kan bara inte komma ihåg vad det är.

Svara mig själv. Det verkar vara ”Det var en gång”. Kolla här
https://www.youtube.com/watch?v=aKsC68iRDGA

Kan det vara ”Det var en gång – tidernas äventyr”? Eller någon annan film i den serien, såg många på 90-talet ?

https://youtu.be/dfnLa4B-Pbg

Det är denna, googlade på den för inte allt för länge sedan när jag fick en sån där tanke helt random från barndomen ??

https://youtu.be/X6OM4E4Q1qY

Det där är rätt film????❤️ Tusen tusen tack alla som svarat!!!

Den vidunderliga världshistorien?

Jag kan inte göra senaste uppdateringen på min iPhone pga för lite utrymme kvar. När jag kollar lagringsutrymmet står det att min mejl tar upp 24 GB ?
Hur är det ens möjligt? Jag är en manisk mejlrensare och sparar bara de allra viktigaste mejlen, hur kan det ta så mycket utrymme?

Lägg den i ris

Hahahha

Kom ihåg att tömma papperskorgen också. Annars kanske det också tar upp utrymme.

Kolla soptunnan för bilder också.

Tips på bästa mascaran ?

Någon som testat Loreal telescopic lift?

Lumene Nordic Berry, den vattenfasta

All i am’s alla dagar i veckan

Köpte den av en slump idag! Lam återkomma med recension 🙂

Köpte den av en slump idag! Kan återkomma med recension 🙂

IsaDora Big Bold Extreme Mascara Black. Använt den i flera år och älskar det

IsaDora Big Bold Extreme Mascara Black. Använt den i flera år och älskar den

IsaDora Big Bold Extreme Mascara Black. Använt i flera år och älskar den

Köpte den förra veckan! Jag gillar den, den är inte min typ av mascara egentligen (för tunn borste/fransarna blir för separerade för min personliga smak), mennnn det jag verkligen gillar är att det är sjukt lätt att få med ALLA fransar! Alltså även ytterkanterna där det kan vara svårt. Absolut prisvärd skulle jag säga (använder dyrare mascaror vanligtvis).

maybelline lash sensational sky high mascara och/eller maybelline Lash Sensational Full Fan Effect Mascara

Lancome doll eyes vattenfast ?

Den nya är jättebra.

Jag har alltid drömt om att gifta mig när jag väl träffat rätt, vilket jag har gjort. Men när jag tagit upp detta med min kille säger att giftemål inte är viktigt för honom. Han vill helt enkelt inte gifta sig. Däremot vill han skaffa barn med mig och jag med honom. Men det sårar mig lite att aldrig få uppleva ett giftemål med honom. Jag vill exempelvis att vi har en enad front och delar tex efternamn, pratar om varandra som man och fru, inte ”sambo”. Administrativt finns det väl också saker som blir enklare. Ett äktenskap signalerar för mig något starkare än det vi har idag. Hur har ni andra gjort som varit i liknande situation? Bör jag släppa tanken på giftemål, och vara glad över att vi har ett riktigt bra förhållande i övrigt?

Är det inte viktigt för honom men viktigt för dig kanske ni kan kompromissa och göra en liten ceremoni? Eller är det väldigt viktigt för honom att inte vara gift?

Ja jag försöker få honom att förstå att jag inte vill ha något stort bröllop. Det kan bara vara vi i Stadshuset. Men eftersom han slog bakut på frågan om att gifta sig övh får jag väl hinta smått och diskret om världens minsta borgerliga vigsel. Jag skulle iaf vara happy med en sådan 🙂

Du skriver själv att han helt enkelt inte vill gifta sig, där har du alla svar du behöver.

Fast man behöver ju inte sluta där, ska hon mista sin dröm bara för det och han inte ens har nåt argument?

”Det är inte viktigt för honom” är ett starkt argument enligt mig.

Jasså, för mig är det ett mjeh, ett icke argument. Det är nåt han kan leva utan. Men det är inte att vara emot. Han kommer inte lida av det och han tycker nog det är viktigt att leva med sin flickvän och att hon ska va lycklig.

För mig var ett bröllop aldrig viktigt, men när vi fick barn gifte vi oss eftersom det underlättar extremt mycket ifall någon av oss skulle dö! Så du kan ju trycka på de praktiska anledningar ?

Vad exakt är det som underlättar? Jag har inte koll alls på skillnaden o för och nackdelar ?

Är ni gifta så ärver ni varandra, är ni sambos så gör ni inte det. Skulle ex. du avlida så ärver ditt barn dig i det fallet även om din sambo fortfarande är i livet. Vilket kan bli ett problem om man t.ex äger ett hus eller dylikt. Mina föräldrar gifte sig av denna anledning, pappa ville aldrig gifta sig men såg argumenten. Idag känns det som att han är stolt över att vara gift.

Precis man ärver varandra automatiskt, dör den ena får barnet en god man som ska ta tillvara på dens rättigheter (om man inte är gifta) man kan alltså inte göra hur man vill. Tror övrig familj får mer att säga till om (föräldrar/syskon) om man inte är det, vid svår sjukdom/sjukhusvistelse tex, man anses inte vara närmaste familj.
Tänker på Stig Larsson också tex..

Det är ju skillnad på att äktenskap inte är viktigt för en, och på att inte vilja gifta sig. Om det bara inte är viktigt för honom låter det ju mer som att han borde kunna gifta sig om det är viktigt för dig. Om han inte vill gifta sig så skulle jag fråga varför. Att vilja skaffa barn binder en samman för livet på ett helt annat sätt, ett giftermål kan man upplösa.

Jag hade det typ så. Min man sa inte nej men att det inte var viktigt, inte så intresserad. Förklarade min ståndpunkt och hur viktigt det är för mig. Vi pratade några gånger och sen friade jag och han sa ja, och vi gifte oss. Vi tänkte nog skaffa barn nångång då men har ändrat oss nu. Jag skulle dock inte skaffat barn utan att gifta mig. Jag ör inte religös eller nåt men tycker det är ”rätt ordning” liksom. Att skaffa barn är ännu seriösare än att gifta sig och jag vill väl se att man kan comitta på den nivån först. Man måste också skriva på ett papper om att ens kille ör pappan om man inte är gift och det ville jag verkligen inre. Finns massa rättigheter som gifta som inte sambor har, vissa kan hjälpas med samboavtal men inte alla. Arv, hur man ses på som par i andra länder mm är också skillnader. Samt att jag tycker det ör otroligt fint att visa att man vill va tillsammans på det sättet.
Tycker faktiskt att är det viktigt för den ena så kan den andra ge med sig, varför inte liksom? Finns bara fördelar om man ändå ska leva tillsammans och han inte har nåt egentligt argument.

Se till att ni gifter er innan ni skaffar barn. Bli inte inlurad i nån sambo med barn-deal för evigt när det inte är vad du vill. Finns ingen anledning att inte gifta sig om man ändå vill ha barn med varann.

Att gifta sig är ingen stor uppoffring från hans håll om han ändå vill bo ihop och ha barn, så jag tycker du ska stå på dig. Varför ska du inte få gifta dig om du drömmer om det? Han får ju ha en bättre anledning än att det är oviktigt för honom. Om det är viktigt för dig så kan det väl inte vara oviktigt för honom?

Nu kommer folk tolka detta som att jag är hemsk men skitsamma – jag hade samma diskussion med min man för några år sedan. Jag förklarade för honom det jag skrev här ovan och sa att jag förväntade mig ett frieri inom ett år. Under tiden kunde han fundera på bad som gjorde honom så anti att ingå äktenskap och ta tag i det antingen på egen hand eller med terapeut. Han friade ett år senare och säger så stolt ”min fru” om mig sedan vi gifte oss. 🙂 Män kan vara så trista med sånt som de bara ser som fluff, så de behöver en spark i baken ibland.

Min man ville helst inte gifta sig, uppväxt med dålig erfarenhet. Jag tyckte att försöka få barn var ett ett mycket större åtagande, än ett äktenskap, faktiskt. Jag kunde inte tänka mig att få barn, utan att vi gifte oss av just det skälet. Man kan alltid gå isär, man kan inte (borde inte) strunta i att man har barn. Så vi hade ett litet, jättefint bröllop och hade en fantastiskt fin dag/kväll. Det är 30 år sedan i år 🙂

Det är klart det är, kan man skaffa barn kan man gifta sig! ?

Vem är cassklatzkpws kille

Vem är cassklatzkpws?

Cassklatzkow. En bokstav var fel

Ok, vem är Cassklatzkow?

Googla herre g

Hej alla adhdtjejer!
Någon som vill delge hur ni mådde som preggo ? Bättre , sämre , lugnare, virrigare ?

Mer harmonisk så ja, jag får nog ändå säga att jag mådde bättre än vanligt ?

Mådde som en gudinna psykiskt

Ska den här sidan vara seg för evigt? Tar mig en evighet att posta en kommentar… ingen annan sida är långsam men denna laddar såååå segt.

Samma här ?

Samma här, blir galen. Ingen annan sida är så slow.

Jag upplever samma sak! Ska härja med dem i morgon. ☹️

Har precis börjat följa Laki då jag fastnade för hennes backpacker vloggar. Hon har aldrig tidigare dykt upp i mina flöden så vad är värt att veta om denna tjej som verkar så härlig ??

Hon har ju hur mycket youtubevideor som helst, börja där. Hade även en podd men sin bästis Ebba som hette laki och katten, men jag tror inte att de är vänner längre

~GNÄLLTRÅD~

Jag har fått influensan och mår skit. Jag hostar som fan och har ont i hela kroppen. Pga barn som ska hanteras och jongleras kan jag inte göra det jag vill: ligga och dö på soffan och titta på en serie. Tycker så sjukt synd om mig själv.

Varsågoda att gnälla om stort och smått!

Har också flunsa, febervärk i bena och hostar snart sönder revbenen men mannen och ungarna undviker mig som pesten för att inte blir smittade så får ligga i källaren för mig själv. Men har rara katter som solidariskt håller mig sällis så mer synd om dig.

Åh fan din stackare! Det suger verkligen att vara sjuk. Men vad skönt det låter att vara ensam ?. Vi har sjuka barn här varav en är mammig till tusen så det är omöjligt för mig att bara få ligga och dö nånstans.

Haha gnäll var det ja ?.

Vad jobbigt! Ingen annan förälder till barnen som kan ta dem?

Han är lika sjuk han. Är total sjukstuga här hemma. Vi hjälps åt, precis som vanligt. Den som mår sämst för dagen vilar lite mer men i övrigt är det ju bara att köra på.

Fy vad jobbigt. Skulle inte palla ta hand om nån annan när jag själv är sjuk.

Jag och min man har ingen mysig mormor/farmor som saknar sina barnbarn och vill komma och leka. Ingen som avlastade när jag födde barn. Ingen som ringer och frågar ”men hur mår X idag? Hur går det på förskolan? Osv.
Det suger och kan göra mig väldigt ledsen och nedstämd emellanåt eftersom jag trodde helt annorlunda om våra föräldrar. Alla våra relationer med föräldrarna har förändrats och är så sjukt besviken. Behöver terapi. Känns som att min mamma inte är den jag trodde. Hon känns inte som min mamma riktigt längre, för är man en mamma så hjälper man sina barn och har intresse av sina barnbarn. Allt annat är fan orimligt. Kommer ALDRIG göra såhär mot mina barn och vill verkligen lära känna mina barnbarn.
Och jo, i en familj tar man hand om varandra, stöttar varandra genom olika skeden i livet. Är så trött på folk som svarar ”men hon har ingen skyldighet att hjälpa dig”. Nej det har man inte, men allvarligt, att skaffa barn betyder inte att man bara kan överge dom när dom blivit myndiga. Barnbarn kommer ofta på köpet också när man fått barn, och vill man ha en relation då till sina barnbarn så får man ju givetvis jobba för det. Och vill man inte det, så är man inte normalt funtad i skallen. USCH för er som beter er såhär mot era egna barn och barnbarn.
Det betyder INTE att man inte har egentid eller måste sitta barnvakt jämt. Men någon gång ibland kanske ens barn och barnbarn är värda ens värdefulla tid?! Någon gång kanske man kan tänka på någon annan än sig själv. ”Jag är klar med barn nu”. Sa min mamma. Ehm okej, men lycka till med att försöka skapa en vettig relation till ditt halvt vuxna barnbarn sen då.
Okej så, slut på gnäll och aggressioner …

Usch vad trist. Fattar du är ledsen & besviken. Att hon inte har någon ”skyldighet att hjälpa dig” (med ev. avlastning tänker jag då, är ju en sak. Hon kanske helt enkelt inte orkar av olika skäl) Men att inte vilja vara en del i sitt barnbarns liv, komma dem nära och följa deras uppväxt är ju (för mig) helt obegripligt. Föga tröst, men till syvende & sist är det hennes förlust. Hon kommer garanterat ångra sig på ålderns höst. Givetvis inte riktigt samma sak, men kanske har ni någon annan lite äldre person i er närhet som kan få agera ”plastmormor”, finns många äldre därute, som kanske inte har några egna och mer än gärna vill ha små barn i sitt liv då & då.

Hej alla underbara,
Är det nån som har tips på instagramkonton där odling är i fokus ??
Inte konton där en monstera är perfekt placerad i en design kruka i en beige miljö i perfekt ljus… utan konton där frösådd, kompost, jord och odlingstips finns. Följer redan Skillnadens trädgård men vill hitta fler.

Antonia bellskog kanske. Ganska mysigt konto men inte helt säker på att det är nog med tips osv. Är ett tag sedan jag följde henne nu.

Tack

Snickarglädjensträdgård

Tack. Ska kolla in det kontot

Jag har nog några. Följer du Sara Bäckmo?
Plantviskaren. Leosodling. Thuydao__ (!! Ett av mina favorit-youtubekonton. Hon har jättemycket från ett par år sen om odling).

Hade visst rensat min instagram så följer inte så många längre. Testa att söka på odling på instagram så får du nog upp några bra! 🙂

Jag följer redan henne ( det är hon som har skillnadens trädgård). Har försökt leta men upplever att man ofta hamnar på konton där allt är så tillrättalagt för att vara instagramvänligt. Men jag ska absolut kolla upp dina tips. Tack ! ?

En bekants konto: distansodlaren 🙂 bor i stan o har hus på landet, superbra inspo!

Åh! Jag kollade precis in det. Vilket mysigt konto ?. Exakt den typen jag letade efter

Jag var i en, vad det visade sig, väldigt destruktiv relation där otrohet förekom, efter jag lämnade förekom även fysiskt våld och en hel del ofredande, hot och kontrollerande. Lämnade för tre år sedan och har haft relation på ett år efter det samt nu dejtat. Den jag hade en relation med var mer än väl medveten om vad jag varit med om och vad som skedde efter och kunde möta mig i det. Vi träffades just efter jag separerat. Har nu dejtat ett tag men så fort det blir seriöst så drar jag då det känns pissjobbigt rent ut sagt att lita på en annan människa. Har nu träffat en kille som är toppen på alla sätt och vis, så jag vill ju helst inte dra. Men hur gör man för att förmå sig att lita på någon när man blivit så sviken? Jag intalar mig själv dagligen att det är en annan människa och hem skulle aldrig göra så. Men det gnager ändå i bakhuvudet att en person jag en gång trodde var den jag skulle leva med bara en dag visade sig vara en helt annan människa som satt upp en fasad i över fem år..

Med all välmening rekommenderar jag terapi. Det har hjälpt mig ❤️
Berätta om vad som hänt dig på din vc och då kanske du kan få samtalsterapi

Tack! ❤️ Har undvikit att gå till VC då jag inte känt mig ”sjuk” utan mer att det varit ett personligt problem som helt ärligt varit rätt pinsamt att erkänna. Men ska ta och höra av mig till dem

Vad tror ni om tjejen som utger sig för att vara Madeleine McCann?

Själv tror jag inte att det är hon.

Tror inte heller det. Men jag tror inte att hon gör det för uppmärksamhet eller bedrägeri heller. Jag tror att hon på riktigt kan vara ett kidnappat barn, bara inte maddie. Jag hoppas hon kan få de svar och den hjälp hon behöver.

Klart det inte är hon. Madeleine dog när hon ”försvann” och det var föräldrarnas oaktsamhet som låg bakom hennes död.

Åhh denna teori har jag inte hört! Berätta? ?

Den ör en av de kändaste?

Är inte det den enda teorin man hört typ? ?
Nu undrar jag vad för andra teorier jag missat!

Speciellt att inleda en kommentar om en treårings (eventuella) död med ett ”åhh”.

In och läs kommentarerna på de första inläggen. Mycket intressant!

https://instagram.com/iammadeleinemccan

Tipsar om en bra serie: Carmen curlers på SVT Play. Dansk, 60-tal, feelgod, Mad Men, klass och kön, lite skruvad, dramakomedi.

Jag och min man försöker skaffa barn, hittills utan framgång, vi är 39 och 38. Jag har den senaste tiden haft problem med magen, har molande smärtor och ibland hugg över livmodern/urinblåsan, alltså långt ner i tjejmagen. Nu har jag börjat bli orolig för att det är något fel på mig, läser om tumörer, cystor, myom osv ? Har inga blödningar eller annat ovanligt förutom den här smärtan, sex gör inte ont och jag har normal cykel. Känner någon annan igen detta? Bokat gyntid men fick först om 6 veckor…

Hur länge är ”senaste tiden”?? Känner du så under hela menscykeln? När jag försökte bli gravid så fick jag så några dagar efter ägglossningen, sen höll det på så tills jag fick mens eller till slut blev gravid.

Haft det så till och från i ca 3-4 veckor så genom en hel cykel liksom. Hade mens för några veckor sedan och detta började innan mensen kom. Det är inte konstant men tillräckligt ofta för att oroa mig…

Boka tid hos gyn. Inte fel att göra en kontroll med undersökning och ultraljud om man försöker bli gravid. 🙂 Behöver ju intr vara något man skönt med bekräftelse på det. Jag upplever att jag började lägga märke till min cykel och min kropp enormt mycket mer så fort jag försökte bli gravid jämfört med innan det.

Tjejmagen? ?

Var det ord som jag vågade skriva här för att inte fastna i modd ?

Men vad är det? Vad har jag missat, vad jag vet har man en mage, samma för killar och tjejer. Vad är det för hemskt ord som fastnar i modd?

Med tjejmagen menas väl livmodern + äggstockarna kanske ? Tror dock inte något av de orden är moddade ?

Ett hittepåord alltså? Så onödigt. Varför inte bara skriva vad man menar? Knappast ord som är i modd, varför skulle de va det?

Okej.. Antar att du tagit ett graviditetstest??

Inget gravtest men haft mens och nu ägglossning plus sån smärta i måndags. Så gravid har jag extremt svårt att tro att jag är. Eller kan man ha mens med normalt flöde fast man är gravid??

Nej det kan man inte. Däremot ha en mensliknande blödning som många misstar för mens.

Det kanske inte är jättevanligt men en del blöder som mens trots att de är gravida. Dock kan du ju inte ha ägglossning som gravid, så vet du att du haft det nu så behöver du ju inte testa ?

Behöver hjälp! Ska på dejt nu på lördag i Sthlm och behöver hitta på något roligt att göra. Någon som har tips på vad man kan hitta på?? 🙂

Är du bjuden på dejt så är väl det killen som ska hitta på något och inte du?

Nej, han ordnade förra dejten. Han fixar också middagen på den här dejten. Jag ville gärna träffas innan också och erbjöd mig att hitta på nån rolig aktivitet, men nu kommer jag inte på nåt kul!

Bowla, body flight, escape room, tolv vid globen och spela spel eller biljard, eller ngt annat han har sagt han är intresserad av?

Inomhus minigolf vid Odenplan

Escape room?

Bowling, minigolf (finns flera lite mer fancy ställen), biljard och tolv Stockholm under tele2 arena har mycket arkadspel och sånt!

Om ni gillar museum så kanske gå på någon rolig/bra utställning?

Swing by golfbaren (<333), Ugglan, Tilt

Tw självömkan men så här är det, jag hittade en underbar kille, vi hade det så fint och kul och så efter knappt ett år gör han slut. Vårt förhållande var exakt det han ville ha tydligen men han kände sig inte kär-kär (och hade aldrig gjort). Det var väldigt långt från hur jag kände och blev rätt chockad över hur fel jag hade haft om oss. Till saken, jag är inte den typen av person som känner saken flyktigt och sen går vidare utan känner jag starkt så är den känslan rätt permanent. Nu förväntas jag dock släppa den och liksom radera en person från mitt känslomässiga arkiv? Det är så mycket begärt. Han gick vidare direkt och ville först vara vänner men det rann av honom rätt snabbt när han märkte hur ledsen jag var. Det sägs att man ska ”låta det ta tid” men jag vet att om jag bara låter tiden gå kommer det ta år innan jag kan släppa det helt och vill inte att han ska få ta den tiden av mig. Någon som känner igen sig, hur gjorde ni?

Jag brukade låta mig själv må skit någon vecka eller två. Älta, gråta, deppa osv. Sedan tvingade jag mig själv att sluta tänka på det och att göra roliga saker för mig själv.

Ah smart, jag har haft lite av ett återfall senaste veckan och det har känts som ett misslyckande men är kanske helt okej. Blir irriterad av att jag inte ens kan nämna nåt om honom utan att börja böla, det har ändå gått några månader (prick fyra imorgon närmare bestämt).

Ah smart, har haft något av ett återfall senaste veckan och det har verkligen känts som ett misslyckande men är kanske okej då. Blir irriterad på att jag fortfarande kan börja böla bara av att sakna honom.

Bra att det blev två olika

Har ni någon speciell händelse från skoltiden som ni hade velat kunna backa tiden till och gjort/hanterat annorlunda?

I min klass var det en kille som var mobbad.
En dag kom han till skolan så stolt eftersom han fått en fin vespa (som alla coola kollar hade) av sina föräldrar. När dagen var slut hade dom coola killarna vält hans vespa. Jag var där och såg hur ledsen han blev.
Hade jag kunnat backa tiden hade jag vält deras vespor, varenda en medan dem såg på. Hade på riktigt inte brytt mig om dom gett sig på mig eller om skolan hade gett mig någon typ av varning.

Usch skär verkligen i hjärtat att läsa

Låg med en kille men vägrade sen låtsas om att det hänt och blev nästan otrevlig mot honom när han försökte prata eller ens hälsa på mig i korridoren eller matsalen. Han var verkligen förtjust och innerst inne var jag det också men tyckte det var så pinsamt att han var ett år yngre. Var klassiskt osäker tonåring också som var livrädd för vad andra skulle tycka och tänka om mig.
Skulle jag få gå tillbaka i tiden skulle jag stå för att jag verkligen gillade honom. Han var en jättefin kille.

Blir gråtfärdig och arg bara av läsa detta.

Varför är barn/unga så elaka mot varandra? Känns som det varit så i alla tider. De/vi tycks helt sakna empati.

Rent krasst är det ju så att vissa delar i Hjärnan tar tid att utveckla. Ett barn fokuserar på sin egen överlevnad och är egocentrerat rent evolutionärt. Det sitter djupt i oss att etablera en hackordning som är gynnsam för oss själva samt att frysa ut den som upplevs som annorlunda. Som tur är så utvecklas hjärnan likväl under uppväxten

Men få är ju mobbare. De allra flesta är inte mobbare trots omognad i hjärnan. Tror det har mer med personlighetsdrag i samband med omogna att göra.

Jag blev allvarligt mobbad i skolan. Mådde så himla dåligt och skrev om självmord i min dagbok.
Blev kallad allt möjligt och dagligen hotad med våld. Ångrar många gånger jag inte stod upp för mig själv mer. Det gör jag ofta nu i vuxen ålder, eftersom det känns jobbigare att tänka tillbaka på vad man inte gjorde.
Mår fortfarande dåligt när jag tänker tillbaka på mobbningen. Flera händelser blev polisanmälda och många saker har min hjärna förträngt. Att barn kan vara så elaka mot varandra kommer jag aldrig att förstå.

Hej Roger

?

Men ok..

Var inte för vulgär rakt på. Hinta mer.

”Jag vet vad jag vill göra när du kommer hem…” osv. Hans fantasi är nog bättre än din så han lär fylla i bra själv.

Jag var tvungen att låta min hund somna in i måndags, jag var rätt beredd på det för hon var en gammal golden med ledproblem och tumörer här och där men trots det kändes det som en blixt från klar himmel. Hon har varit min allra bästa vän sen jag var liten, vi har växt upp tillsammans och hon har varit enda anledningen till att jag pallat komma upp ur sängen på mornarna. Jag har inget jobb eller annan sysselsättning just nu för jag är för sjuk för det (vilket jag varit sen jag slutade gymnasiet för 4 år sen) och hon har varit den som hållit mig sällskap och tröstat/lugnat mig när jag haft panikattacker och meltdowns. Det känns som att jag tappat en halva av mig själv och allt känns verkligen helt meningslöst nu, jag gråter och gråter tills jag däckar och det känns som att jag aldrig kommer känna minsta lilla glädje igen. Hur fan orkar man? Saknar henne så mycket att det känns som att jag kommer dö

Jag beklagar verkligen, så hemskt! ?

Åh du, vilken enorm förlust! Jag hör hur viktig hon var för dig. Gråt ögonen ur dig och känn allt du känner. Känslor gör ont, men de är inte farliga och du kommer inte att dö. Jag tänker dock att du befinner dig i akut sorg och det är nästintill outhärdligt att vara där, men det kommer att ljusna lite om ett tag, jag lovar. Sorgen kommer att finnas kvar, men den blir lättare att bära. Var snäll mot dig själv och ta all tid du behöver. Kram!

Vill bara säga att jag gått igenom samma. Min första hund var mitt allt och vi gjorde allt tillsammans. Hon fanns där när alla andra svek. Jag fick ta bort henne pga plötslig sjukdom (hon fick cancer som vi inte visste hon hade men som bara exploderade på några dagar) och jag kommer aldrig glömma den smärtan. Jag var liksom chockad att jag ens kunde andas utan henne och jag grät oavbrutet i flera månader, kunde inte jobba, inte äta. Bara existera. Min räddning blev att jag blev erbjuden en valp från samma linjer, jag ville inte ha henne för det kändes som ett svek men när jag väl träffade henne så var hon så självklar. Hon ersatte inte min första älskling men hon fyllde hålet i hjärtat litegrann. Nu har hon varit min i 10 år och jag tänker på min första hund med mest kärlek nu för tiden och inte samma sorg längre. Det är nog inte lösningen för alla men det hjälpte mig. Plus att min första hund har hälsat på oss ett par gånger. Jag och min sambo har både sett och hört henne, ”nya” vovven med. Så hon har inte lämnat mig helt ❤️

Brukar skriva: vad ska vi äta idag?
Så jag är nog inte till nån stor hjälp.. ?

Men ni skriver sms alltså? Använder bara Messenger själv nämligen.

Podden ”alla våra ligg” avsnitt 40, heter ”sextingskola” ??

Tips på bra passande men samtidigt snygga underkläder?
Behöver inte vara supersnyggt men snyggt nog att man inte behöver skämmas utifall killen man har på span helt plötsligt ser en i underkläder ?
Hittills är det nog cubus som jag gillar bäst.

Så länge de är hela och rena så tror jag inte att killen direkt bryr sig. Bäst trosor har jag hittat på lager157.

Jag gillar Hunkemöller!

Hunkemöller har ju dock helt skeva storlekar. Deras största storlekar passar knappt mig som vanligtvis är S/M…. Är du pinnsmal med knappt något fett på kroppen så grattis så kan du shoppa loss. Men råkar du vara lite större så good luck have fun att hitta något som inte sitter som korvskinn eller skär in i höfterna/ryggen.

Jag tycker tvärtom att Hunkemöller är väldigt true to size? Jag är vanligtvis M/L och allt ja köpt där i M har suttit perfekt, medan L har varit för stort.

Skulle också rekommendera Hunkemöller, blir alltid nöjd när jag köper därifrån! Även deras mer ”basic” underkläder är sexiga och smickrande

Skriv vad som helst och så lägger du till en ? på slutet.

Det är ju inte VDS:s fel?

Nej, det skrev jag ju inte heller…. Men det har ju ältats här om att man har noll insyn i deras ekonomi….

Får man göra tidigt ultraljud efter MA i Stockholm? När isåfall?

Tror man får boka privat då. Jag gjorde ett i vecka 9 pga att jag gjort ivf, då vill kliniken ha ett ultraljud som bekräftar graviditeten.
Med det sagt, jag har också blivit gravid efter MA och ja man är orolig. Men lura inte in dig själv i nån falsk trygghet/beroende av att föda ultraljud. Ett ultraljud är en färskvara som visar hur det ser ut i just den stunden. Det säger ingenting om hur läget är om en dag eller ens en timme.
Som min barnmorska sa; försök lita på kroppen, det är den enda kontrollen du kan ha.

Du kan boka privat tex på Vasamamma efter vecka 7+0 tror jag det är. Kan eg inte rekommendera så tidigt för det kan vara svårt för dem att se ett hjärta så tidigt. Men det är en av ganska få kliniker som gör så tidigt, de andra vill göra efter vecka 9 (mer rimligt?)

Jag fick remiss till tidigt ultraljud efter ma. Det var inte något de erbjöd direkt, utan vi sa att vi skulle vilja göra ett och frågade om vi kunde bli remitterade, och det var inga problem. Fråga din barnmorska ?

Någon som har tips på poddar som liknar Creepypodden?
Har försökt leta men hittar ingen jag fastnar för.

Hur överlever man? Jag och min partner har beslutat att om 2 månader bli särbos. För vårt förhållande går itu och funkar verkligen inte att bo tsm. Men tiden tills dess är så plågande. Känner mer o mer att jag inte vet om vi kommer hålla efter pga att jag sköter allt kring hemmet, barn osv. Känns ibland som att jag har 3 barn (har 2 st sen tidigare) att ta hand om.. Vi kan inte flytta ut tidigare heller. Låt tiden gå fortare. Nu har jag gnällt av mig. ? Nån som varit i samma sits?

I flera år!

Hur orkade du i flera år? Varför dröjde de? Hur mår du idag?

Det gjorde jag knappt, hemsk situation men jag hade inget annat val… Jag mår bra, längtar efter dagen jag kan flytta!

Ska ni ha barnen halva tiden då? Annars känns det som bara han vinner nåt på det.. Får ha kvar förhållandet men inte ta fullt ansvar..

Anonym 22.43. Det är mina barn sen innan jag träffade honom, alltså inte hans.

Jaha ok. Då är det ju naturligt att du tar hand om dem, men hemmet ska han ju göra hälften i såklart! Vad skönt ändå, då kan du slippa honom helt sen! Egentligen borde han flytta redan nu om du vill göra slut, får väl sova på en soffa eller nåt.

Skulle hellre göra slut med en sån mansbebis än bli särbo…

Kanske sant. Men hur orkar man bo isåfall under samma tak i 2 månader efter ett break up? Barnen lär ju bli påverkade då han lär bete sig värre o står jag hellre ut tills de slipper o vi flyttar.. så svårt!

Ah ok, du ska dumpa honom sen eller? Om man gör slut tycker jag en ska flytta ut ändå, bo hos vänner/familj/hotell (finns billiga där man bor längre tid) under tiden.

Stötte på mitt ex föräldrar igår och oj vad jag saknar dem. Sitter här nu och typ tänker ”varför gjorde jag slut”? Någon som känner igen sig och hur tänker ni? Man förlorar ju både svärisar och vänner på kuppen när d det tar slut med någon. Usch.

Ja absolut. Mitt ex mamma var så jävla underbar. Min mans mamma är hemsk. Och bryr sig inte om våra barn. Hade aldrig varit såhär med mitt ex. Tyvärr kan man ju inte vara tillsammans med någon enbart pga bra familj…

Japp, det är så himla tråkigt att förlora en ”extrafamilj” när man gör slut. Och ännu sorgligare om man träffar en ny och den nya svärfamiljen inte är hälften så härlig som den förra ? är avis på mitt gamla ex fru som fått så fina svärföräldrar!

Ja och mina nya svärisar bor 30mil bort så grämer mig liksom också över att om jag inte hade gjort slut hade barnen haft farmor/farfar 15min bort. Men hur gör ni för att inte gräva ner er i det här? Jag är liksom på nivån just nu tokångest och önskar jag kunde spola tillbaka tiden 10år när det tog slut ? fast jag saknar ju inte mitt ex, bara livet vi hade runt om?

Eller när exet har ett barn som man inte längre får ha en relation till ? saknar den lilla ungen så väldigt ibland.

Så sorgligt men blir varm i hjärtat för finns partners som ger fan i om den andra har barn. Du verkar vara en fin person❤️

Nej men vad rörd jag blev av detta, vad fint ?

Vad har hänt med aisha? Någon som vet vart hon hänger nu för tiden?

Hur stoppar man sig själv från att sväva i väg i tankar (och känslor)?
Jag skriver med en person som lika gärna kan vara en catfish som den han utger sig för att vara. Får ut väldigt mycket av det just nu men vill inte börja sväva iväg så jag blir sårad när/om det visar sig vara påhittat.

Men… kan ni inte ses? FaceTime? Jag hade för min egen skull ”krävt” att vi ses på något vis som visar att det inte är påhittat om det ska fortsätta.

Jag vet att det inte kommer utvecklas någonstans (vi bor i olika länder och allt), jag mår bara väldigt bra av att prata med honom som det är nu. Jag är bara orolig att jag kommer bli för ”beroende” av honom och tänkte om någon hade något tips på hur man, ja stannar i denna känsla och inte börjar falla eller så ?

Har du googlat personen? Bildgoogla hans bilder ??

Bildgoogla?

Istället för att skriva vad du vill söka på så trycker man på kamerasymbolen bredvid sökfältet och lägger till en bild. På så sätt kan du se om han tagit nån random bild från nätet bara ?

Åh! Tack! Det visste jag inte att man kunde göra!!

Gör era hundar roliga saker?
Min lilla hund talar om när hon vill ha mat genom att putta runt och skramla med en stor ljuslykta på golvet, eller krafsar hon på något som låter högt.
Om solen lyser in på golvet drar hon sin filt till solfläcken. Hon tycker om att ligga under en mysfilt, och om den ligger på golvet kan hon slänga upp den själv på ryggen så hon täcker sig och krypa upp i sin säng?

Min hund gör många gulliga grejer ? Han pratar om han vill något och skäller om han inte får mat och vatten i tid. Han hoppar i sin korg och torkar sig efter att han har druckit vatten och åker runt som en säl. Han har sina favoritgosedjur som han har någon form av kärleksritual med – han pussar dem och liksom trampar som en liten kattunge haha.

Haha det låter gulligt?

Det är det och jag saknar verkligen det. Han är sjuk nu – tror han har fått svåra problem med huden för han har massa bölder och röda öron och kliar sig hela tiden – så han sover bara och går undan när jag försöker klappa honom. Gör så ont att se.

Har du varit hos veterinär, vår gamla hund hade problem med huden så vi badade honom i klorhexidinshampo 2-3 gånger/vecka och då blev han bättre.
Är han gammal?

Ta hunden till veterinären! Hur svårt kan det vara?! Om du inte kan ta hand om ett djur ska du inte skaffa ett djur.

Vad vet du? Jag har varit hos veterinären flera gånger. Han fick en spruta som ska lindra hans allergi men som har gjort honom värre. Ska gå dit igen men veterinären har ingen tid förrän på måndag så försöker hjälpa honom fram tills dess med att badda och tvätta.

Tycker det mesta min hund gör är kul eller gulligt ?

”Polischefen Mats Löfving ha hittats avliden i sitt hem.” https://www.expressen.se/nyheter/mats-lofving-hittad-avliden-/

Hur sjukt? Är inte insatt i fallet men han fick väl sparken idag, eller kommer få?

Han fick inte sparken idag, skulle ev. fått det senare.

Utredningen kom idag (igår) angående jäv i frågorna kring Linda Staff:s anställning. Tragiskt och chockerande. Visserligen är vi ju alla bara människor, (antar här att han förmodligen gick av egen vilja, av kommentarer från kollegor att döma) men tänker att man som vice rikspolischef ändå torde vara hyfsat rustad för hög press & kriser. Det handlar ju trots allt ”bara” om ett jobb. Oavsett, tragiskt och så fruktansvärt onödigt.

Shit vad hemskt ? sorglig utgång

Tror du han är sjuk? Snälla ta med honom till veterinären & kolla vad du kan göra för att lindra hans problem! ❤️

Detta var ett svar till anonym 22:56.

Vad hemskt med Mats Löfving. Det man tänker är ju att han inte orkade. Det är aldrig en utväg! Tänker på familjen

Det är en jävligt tydlig utväg.

Kan man tvingas vittna emot sin partner sen 9år tillbaka?

Du är skyldig att vittna om domstolen anses att det behövs.

*åklagaren menade jag såklart….

Blir du kallad till att vittna men väljer att inte dyka upp får du böter, kan vara värt att veta!

Är din partner skyldig till ett brott så är det ju givet att vittna? Du kan dessutom åka dit för skydd av brottsling om brottet är allvarligt och så få både böter eller till och med fängelse själv.

Nära släkt måste inte vittna, tror fru/man räknas dit men lite osäker. Är ni gifta?

https://www.aklagare.se/lattlast/du-som-ar-vittne-till-brott/

Här står det lite kort om det, även om det stöd man kan få.

Inte gifta men vi har varit förlovade i 3år i sommar.
Jag har inte fått gå på något förhör heller.

Kan folk med barn under 5år sluta åka businessclass. Låt oss sova!!