675 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Min killes bästa vän är tillsammans med en tjej som jag blivit väldigt nära, så vi brukar umgås ibland och ha middagar, gå på bio och sånt. Hon är en av mina närmsta vänner idag. För ett tag sen förlovade dom sig och nu har dom bjudit in oss till deras bröllop, och eftersom hon är från Australien så har dom bestämt att bröllopet kommer ske där. Så dom sa att vi får börja spara lite nu för bröllopet är i början på nästa år. Min kille blev superglad (och jag med såklart!) men innerst inne blir jag också väldigt ledsen för jag har inte riktigt möjligheten att spara till en resa på så kort varsel. Det är knappt att jag får ihop som det är redan.
    Jag har varit sjukskriven och har inte heltidslön, och det är väldigt svårt för mig att spara generellt. Men jag vill inte heller säga något för min kille blev så himla glad, brudgummen är hans bästa vän ju. Och vi har inte rest på många år så det hade varit jätteroligt att både få se dom gifta sig och även bara få resa tillsammans. Jag vet inte hur jag ska göra, det känns så skämmigt och ledsamt att inte ha råd. Jag kan ju spara lite men det är väldigt dyrt att åka dit och även om dom bjuder på själva bröllopet så är ju flygbiljett väldigt kostsamt. Hur hade ni hanterat dethär? Har sån klump i magen. Det känns som att alla har så gott om pengar hela tiden, råd att resa och göra såna spontana saker.

      Kommunikation.
      Berätta om din situation och försök hitta en lösning tillsammans

      Hur är din sambos ekonomiska situation?

      Kan din kille dela kostnaden på flygbiljetten för dig? ❤️ hade det gått? Om man är ett par ska man ju kunna hjälpas åt med sådant, båda ni vill ju åka och ursprungligen ”hans” kompis från början. Sen också med tanke på att du varit sjukskriven

      Jag hade skickat ett sms till henne med samma ord. Att du mer än allt annat vill komma,
      men som det ser ut nu så finns det ingen möjlighet.

      Är ju för fan inflation!
      Att någon som är sjukskriven ska spara pengar till en resa är så jävla ignorant!

        Vad för nytta kan den dialogen leda till?

          Ta en avbetalning och riskera att hamna efter med den och hamna hos Kron-Kalle är alltså bättre?

          Rätta munnen efter matsäcken och förklara läget hade jag iaf gjort.

            Antingen så bjuder pojkvännen eller så bjuder banken. Sistnämnda är djävulens påfund så pojkvännen är bästa hoppet. Annars stannar man.
            Varför göra brudparet ledsna och stämningen mysko, inte värt det…ovärdigt.

              Vad menar du ska göra brudparet ledsna?

                De vill nog ha ts på bröllopet och kanske känner skuld över att de valt andra sidan jorden som festlokal. Det är dock deras dag så ts bör inte tynga ned den glada stämningen menäd sin situation. Tycker så synd om ts och hoppas att någon kan låna henne lite pengar (förälder? Syskon? Pojkvän?).
                Jag tycker att ts ska spara ihop det som går och sedan fråga pojkvännen om han kan stå för boende. Ts du kanske kan ta några kurser och få csn-stöd?

                  Det är heller inte heeela världen att missa ett bröllop. Jättetråkigt såklart men inte värt att skuldsätta sig eller må dåligt för.

                  Onödigt med CSN-lån om man inte tänker gå kursen / inte klarar den, då blir man ju återbetalningsskyldig. Jag tycker att det låter bättre att låna pengar av pojkvän eller familj om det är möjligt!

                    Inte lån، bidrag!

                      Man måste leverera poäng om man ska få bidrag. Får du bidrag men inte dina poäng så får du inget nytt stöd av CSN förens du har fått ihop de poängen du fått bidrag för. Och det är jävligt tråkigt om man sen vill plugga! Att då plugga utan något stöd från csn.

                    Och vad är det för pojkvän som inte fattar att du inte har råd?

                  Så hon ska inte tacka nej för att det tynger ner den glada stämningen? Ja, man vill givetvis att alla man bjuder ska komma, men är det hela världen om någon inte kan?! Är man är riktig vän så ser man väl hellre att vännen stannar hemma än att skuldsätter sig för att komma?!

                    Så väl inget om tacka nej, sa att hon inte behöver ge en stor förklaring och ”i denna ekonomin” och ”inflationen är rekordhög” som någon föreslog.

                      Jag vet inte, men jag tycker inte att det tynger ner någon stämning med att förklara att man vill men inte kan, dvs vara tydlig med att det inte är ett ”nej jag vill inte” utan ett ”nej jag kan tyvärr inte”.

                      Jodå, det håller jag med om. Men man behöver inte framstå som en fattig, sjuk liten människa och ta på sig en offerkofta.
                      ”Jag önskar inget mer ännu att åka ned och fora med er men som det ser ut just nu så går det inte ihop med min livssituation”.

                      Att sitta och ”jag har inte råd pga sjukdom och en snål pojkvän. Kan jag få bo hos din faster gratis? Det råder ju inflation så jag kan absolut inte lägga undan en slant osv”. Låter ovärdigt.

                      Och jag tycker inte ” jag hade gärna deltagit men måste tacka nej pga ekonomin” är att ta på sig offerkoftan. Tycker man som brudpar att det lägger en dålig stämning över ens bröllop så då kanske man själv ska se över din kofta. Men lets agree to disagree.

      Viss flygbolag/ banker erbjuder räntefri avbetalning. Spara det du kan och kör avbetalning på resten…om inte sambon kan bjuda.

        Nej nej, inte avbetalning om man redan nu har det tufft ekonomiskt.

          Håller med egentligen men alternativt finns.. Jag hade inte tagit avbetalning men ts är vuxen och får överväga alternativen. Hade helst lånat av morsan om inte pojkvännen har råd att bjuda.

            Ett alternativ är ju att råna en bank också. Om vi nu ska lista ogenomtänkta alternativ.

              Hade seriöst blivit väldigt impad om ts valde det alternativet!

              Förra året begicks inte ett enda bankrån i Sverige, beroende på att bankerna inte har några kontanter längre. Så det alternativet faller bort. 😀

            Korkat 9876

        Men NEJ!!!

      Prata med din pojkvän och förklara situationen. För du skäms väl inte att prata med honom?

        Tack så mycket, nej jag tycker jättemycket om att ventilera om allt med honom. Och han erbjuder ofta att betala läkarbesök och räkningar nu när jag har varit sjukskriven. Jag vet inte varför detta blir så känsligt, jag tror det är för att paret står så nära honom och jag vill inte vara den som inte har råd. Det är väl en blandning av skam och lite ångest tror jag. Men samtidigt kommer han ju förstå. Jag får bara prata med honom ❤️

          Ja prata med honom. Förhoppningsvis kan ni ju lösa det, och förstår att han är glad osv och att det roligaste vore att få ta med dig. Men annars får han väl åka ensam på bröllopet, att du inte kommer ha råd behöver ju inte ta upplevelsen ifrån honom.

          Prata med honom ❤️ Det värsta som kan hända är att han behöver åka själv. Vi är många som har det tufft just nu och du är inte ensam.

          Ett tips i all välmening: om du får sjukpenning av FK så måste du få ett medgivande innan du åker utanför eu/Schengen. Annars kan FK neka dig sjukpenning och du kan bli återbetalningsskyldig för tiden du var borta. Vet inte om du har koll på det men en bekant råkade ut för detta för att hen inte kollat upp reglerna ordentligt.

          Tillbaka till topic: var med om en liknande situation nyligen. Min partner är bästa vän med brudgummen och förklarade läget. Brudgummen blev ledsen och sårad eftersom vi sagt att vi skulle komma först men sen fick en ändrad ekonomisk situation. Det brudgummen blev ledsen över var att min partner inte hade varit ärlig från början utan skjutit på det och inte kommunicerat ordentligt.

            Hennes partner verkar ju dock ha råd och kommer åka. Men är ju bra att vara ärlig med att båda inte kommer.

          De får ha en fest i Sverige också. Jag tror att det är fler än du som av olika skäl inte åker över. De kan inte heller förvänta sig det.

      Om det verkligen är en nära vän så hade jag pratat med dem. Sagt som det är, jag vill så gärna komma men vet inte hur lajv ska gå ihop det pga ekonomin. Om det skulle vara så att du skulle kunna spara ihop pengarna men att du får infall och använder upp pengarna så för över dem på ett speciellt konto typ Dreams för att inte göra av med pengarna. Men först prata med din kille och sen med paret och hör efter när ska de gifta sig. I januari eller i april. Finns det någon ni kan bo hos väl på plats och ”bara” behöver biljetter eller behövs det boende och biljetter. Jag tror på kommunikatin.

      Prata med din kille först. Bor ni tillsammans? Många bäckar små, lev så snålt du kan.

      Jag var med om en liknande situation. Jag skickade ett meddelande och skrev att jag jättegärna vill komma men att min ekonomi inte rymmer en resa just nu men att jag gärna hjälpte till med planering om hon ville och att jag mer än gärna träffades efteråt och tittade på bilder och hörde henne berätta om allt. Vi är än idag nära vänner så inget som kom mellan oss. Var ärlig och lita på att din vän förstår.

        Du kan ju i ditt fall lägga till att du ska göra ditt bästa för att spara ihop till redan men att du inte kan lova något just nu.

        ❤️

        Och jag lägger till också att när vi sågs efteråt så hade jag gjort en present med bubbel, jordgubbar, fin choklad, grejer hon och jag gillade så hade vi ett eget litet firande medan hon berättade om bröllopet jag tyvärr missade. Så det kan vara ett tips om du inte kan delta. Visa ändå att du vill fira och vara delaktig.

      Ni kan inte ha nån vidare bra relation när ni inte ens kan prata om ekonomi!

        Gud så trevlig och sympatisk kommentar, jag förstår ärligt talat inte vad du ens gör här inne om du medvetet vill förminska någon som skriver om något den mår dåligt för.

          Men snälla.
          Om man har en seriös relation så pratar man självklart om såna saker som ekonomi. Vad tror din kille egentligen? Vet han inte om din situation? Hur tänkte han att du skulle ha råd?? En vettig pojkvän hade ju förstått eller erbjudit att betala biljetten.

            Han kommer säkert förstå om hon pratar med honom, men han ska ju inte behöva tacka nej pga det, även om det är tråkigt att hon inte kan följa med.

              Kan inte svara för ts men jag hade inte varit ok med att min man åker iväg utan mig. (Event som jag verkligen också vill vara med på, inte grabbresor osv.)
              Antingen så åker båda eller ingen.
              Lägg ihop era pengar, spara tillsammans, snåla tillsammans, åk tillsammans. Även om ni måste tälta..hellre det än att han bor på hotell, festar, äter ute osv utan mig, hans partner.

                Men va? Ska han inte få gå på sin bästa väns bröllop för att hans tjej inte har råd? Varför?? Konstigaste grej att inte ”släppa iväg” sin partner på som jag hört.

                Börjar tro att du trollar i den här tråden…

                Det är hans bästa väns bröllop. Helt sjukt om man stoppar sin partner från att åka iväg på det bara för man själv inte har råd ??? Jag skulle verkligen inte vilja vara din partner om du har sådana regler.

                  Men ja, jag misstänker att du trollar, precis som ovanstående skrev. Annars är du en riktig ?

                  Jag skulle inte vilja ha dig som partner som väljer en fest över mig.

                    Säger en hel del om du ser det som att du blir bortvald.

                      Alternativ 1:
                      Vi åker båda två och du hjälper mig med biljett.

                      Alternativ 2:
                      Du åker själv.

                      Måste säga att Alternativ 2 får mig att känna mig bortvald. Vet inte hur du är ok med med det alternativet men för mig är det inte ok.

                      Tycker väl att det visar att du har ganska dålig självkänsla. Att se det som att bli bortvald är direkt själviskt. Givetvis ska partner åka om han kan.

                    Väljer en fest över dig? Så att din partner går på sin bästa väns bröllop utan dig innebär att han valt bort dig från sitt liv? Wow ??????

                    Och vad vet du om hennes pojkväns ekonomi? Han kanske inte har råd att betala för hennes biljett också. Är man en normal människa låter man sin partner göra saker utan en. Skulle aldrig straffa min partner och säga att han inte får närvara på sin bästa kompis bröllop bara för att jag själv inte har möjlighet att närvara. Ingenting blir väl bättre av att vi båda stannar hemma. Herregud, man måste kunna unna sin partner att ha kul även om man själv inte är med. Det betyder inte att han väljer bort dig.

                Hoppas du inte har nån partner. Du låter skitjobbig och missunnsam att leva med.

                  Har en man sedan 12 år. Han var på en resa senast för 6 månader sedan. Jag åkte inte med. Var hemma med våra barn i en vecka. Fick en chokladask och en föygplatsparfym som jag älskar.
                  Dock har jag valt en man som inte åker utan mig om han vet att jag verkligen också vill följa med. I detta fall rörde det sig om en fiskeredskap, då fick han åka utan mig.

                    Vad snällt av dig att han fick åka för dig.

                      ?

                      Jag vet. Det svider i dina ögon när en kvinna faktiskt har ett säg i sin mans liv, speciellt när det kommer till ekonomi och att lämnas med barnen ensam. Lyckos din partner som bara kan ropa ”ses nästa vecka, pussa barnen” och åka iväg med grabbarna till Berlin utan att oroa sig över dina känslor och behov.

                      Snällt av dig att din man bara kan åka iväg utan att kolla läget med dig innan han bokar en 5 veckors partyresa till Phuket.

                      Det var väl en fiskeresa du lät honom åka på?

                      Och? Principen ärnä densamma: han frågar om det är ok att han är borta ett tag och jag svarar. Gillar han inte svaret så kan vi diskutera alternativ eller hitta en kompromiss. Men att han bara ska få dra utan att ens fråga mig vad jag tycker är såklart inte ok. Hade han sagt att han tänker åka till Australien utan mig då hade jag förklarat hur oviktig jag känner mig. Beroende på hans reaktion så vet jag mitt värde hos honom. Jag stannar inte med en man som värdesätter några tusenlappar eller en fest över mig.

                      Det här blir ju en märklig diskussion eftersom det är helt olika saker om man har barn eller inte. Självklart måste man fråga om det är OK med ens partner innan man reser iväg ifall man har gemensamma hemmaboende barn.

                Vill ni vara i relationer där er partner sätter sina vänner över er, varsågoda.
                Har min man råd att bjuda med mig, sin sjuka fru, men väljer att åka utan mig, då är han singel samma sekund som han kliver på planet.
                Har han inte råd då är det självklart att han får åka utan mig. Tyck vad ni vill, själv vägrar jag vara med en man som väljer 10000 kr över att se mig lycklig, vid hans sida.

                  Det var inte riktigt det du skrev dock

                  Är det gamla goda Lisa (hette hon så?) som har kommit tillbaka under nytt namn?

                  Det är hans bästa vän. Har han inte råd att betala för båda så är det väl självklart att man unnar honom att åka. Vem är du själv som är så missunnsam att du inte kan låta din partner gå på sin bästa väns bröllop. Blir han/du lyckligare av att ni båda stannar hemma? Sorry men du verkar väldigt egoistisk.

                    Läs näst sista meningen. Har han inte råd då ska han självklart åka. Har han råd men struntar i mig då får han åka som singel. Enkelt.

                      Frågan är ju vad ”har råd” betyder. Har råd om man tömmer sparkontot? Har råd om man sparar ett halvår? Eller kan betala hela resan från lönekontot?

                  Åh herregud vilken tramsig dramaqueen du är. Man måste inte göra exakt allt tillsammans bara för att man är ett par. Eller är du en sån där jobbigt osäker person som döljer det bakom att spela dryg och bitchig?

                    Du måste inte, men jag har rätt höga krav på mannen som får bo under samma tak som mig, dela min säng och avla sin säd i min kropp. Ett av dessa krav är att vi delar på pengarna när den ena inte har råd. Om han är för snål för att bjuda mig (eller jag honom) och väljer att festa på andra sidan jordklotet utan skam och skuldkänslor över att ha lämnat mig hemma som ett husdjur, då är det inte mannen för mig. Du får gärna plocka på dig de männen men försök inte dra ned min standard för att du inte har någon standard alls.

                      Okej du är ett troll. Finns inget vettigt att säga till en så rubbad person. God natt!

                      Du har verkligen inget att kontra med för att du vet att jag har rätt. Det enda du kan göra är att erkänna att du inte ställer krav på din partner då du inte har någon standard alls, och det vill du självklart inte erkänna pga dott gigantiska ego.
                      Eller så är du för blåst för att förstå att andra människor faktiskt kan tycka olika för i din värld då har du alltid rätt och vet inte ens hur du ska svara på någon som säger något som går emot din värdsvild: istället väljer du att fly med svansen mellan benen.

                      Gött med lite härskarteknik när man får exakt noll medhåll. Men nej, det är varken givande eller intressant att diskutera med en person som har absolut ingen självinsikt.

                  Men du måste vara ett troll, allt handlar inte om att se DIG lycklig vid hans sida. Han måste väl få gå på sina vänners bröllop. Tvivlar på att du ens har du en partner, men låter ju på dig som att du är den enda som räknas och att han inte får göra saker som inte involverar dig ?

                    Är min lycka inte ens värd 10k i hans ögon då är det han som är trollet.

                      Men herregud människa. Du måste vara ett troll ??? inte en chans annars att du har en man sen 12 år tillbaka. Om han inte är fastkedjad. Vem skulle palla med en partner som dig, som tror att allt handlar om dig.

                Varför hade du inte varit ok med det? jag känner tvärtom, jag skulle aldrig låta min pojkvän missa sin bästa väns bröllop bara för att jag inte hade råd. Hur kan man vara så egoistisk att man förbjuder honom från att närvara ? mår du bättre av att han missar det eller vad är det för fel på dig?

                  Haha exakt. Skulle min pojkvän förbjuda mig att åka på minväns bröllop så skulle det vara han som var singel sen.

                    Förbjuda sa väl ingen? Ett ultimatum är inte att förbjuda det är att markera vart man drar sina gränser. Min gräns går vid ”åhh, har du inte råd att åka med? Aja, vi kan Facetimea. Glöm inte att vattna min ormbunkar när jag är borta i två veckor och lägger 50k på annat än dig”.

                      Ta inte i så mycket nästa gång du försöker trolla. Blir mer trovärdigt då.

                      Jag är helt seriös. Skriver lite provokativt för komisk effekt men jag står seriöst för min åsikt.
                      Har min man råd att bjuda med mig men väljer att åka utan mig ändå då är då är han helt enkelt inte mannen för mig. Jag är dock glad över att se så många kvinnor vara villiga att ta emot honom med öppna armar.

                      Haha nej du är ett uppenbart troll ?? tror inte du är såhär rubbad. Vill inte tro att man kan vara så korkad och egoistisk ? och inte en chans att du fått en relation att fungera i 12år om du tänker såhär. Men hoppas du hade en rolig kväll med ditt trollande ?

      Du har ingenting att skämmas för 🙂

      Jag tycker du ska sätta dig ner med henne, berätta hur himla glad du är för dem och för inbjudan, att du oerhört gärna hade kommit om det gick, men a att du tyvärr redan nu vet att du inte kommer kunna komma eftersom du i dagsläget inte har möjlighet att lägga undan så pass mycket pengar att du får ihop till en resa på ett halvår. Det förstår dem, om de tänker efter.

      Du har inte valt själv att ha ont om pengar, och det är jobbigare för dig själv än för någon annan. Det finns ingenting att skämmas för.

      Blir väldigt provocerad av människor som är så självupptagna att de försätter andra människor i en situation som är svår att hantera. Om man bjuder in gäster till ett bröllop på så långt avstånd borde man vara väldigt tydlig med att poängtera att man förstår om de inbjudna av olika skäl (utan att behöva motivera sina skäl) inte kan komma.

      Jag skulle förklara för min kille att jag knappast kommer ha råd. Då får han välja om han hjälper till med biljetten eller om han vill åka ensam.

      Vad det blivande brudparet känner om du/ni inte kommer skulle jag skita fullständigt i. De har valt att ha sitt bröllop på andra sidan jordklotet.

        Veronica
        Nu var ju bruden från Australien så som jag fattade det och hon har lika stor rätt att fira dagen med sina släktingar. Annars får de ha två bröllop och två fester.

          Vet flera som haft två bröllop pga familj i olika länder. Ett par jag känner hade till och med tre bröllop?

          Såklart får hon fira var hon vill, men att förvänta sig att alla inbjudna har möjlighet/vill prioritera att delta i bröllopet är fel. Genom att uttrycka att ”ni får börja spara pengar” sätter hon ts i en situation där det blir väldigt svårt att tacka nej.

            Ja Australien är ju inte direkt nära.

            Väl rutet!

      om man har ett bröllop utomlands så måste brudparet räkna med bortfall. em resa till Australien har vissa aldrig råd med under sin livstid.
      prata emd din kille. gör en budget. om han jobbar heltid så får han spara mer så en del är för din biljett och du får göra allt du kan för spara om du verkligen verkligen vill åka. men om det känns omöjligt pga din situation så säg det nu till din vän. hon vet ju också att du är sjukskriven. hoppas du och din kille hittar en bra lösning.

      Men prata med varandra! Kommunikation är a och o!

      Som någon redan svarat – du måste ha ett läkarintyg innan du reser som bekräftar att din resa inte inkräktar på din sjukdom/rehabilitering annars kan du mista sin sjukpenning om du fortfarande är sjukskriven. Detta är ju något du också kan ”skylla” på som en anledning att du inte kan resa så slipper du diskutera ekonomi.

      Vill bara säga att du inte ska skämmas över din ekonomiska situation, jag arbetar heltid och har relativt hög lön men har ändå inte en krona över att spara till resor när allt är betalat. Jag tror att många är i liknande situation just nu så jag är säker på att inblandade kommer förstå om du förklarar det som du gjorde här ❤️ Det handlar ju inte om att du inte vill och det tror jag att alla kommer inse! Det finns säkert massa andra saker du kan göra för att stötta paret och din vän i den här situationen, om din kille åker kanske du kan vara med på FaceTime en snabbis och gratta paret, du kan hjälpa henne med stöd inför bröllopet och sen såklart ta del av hennes dag efteråt med hjälp av bilder och hennes berättelse!

      Oj! En flygbiljett till Australien kostar skjortan. Om jag och min kille planerar att gifta oss här så kommer jag verkligen inte räkna med att vänner & familj från Sverige kan komma hit. Har svårt att tro att din vän förväntar sig det. Och precis som i resten utav världen så har priserna här på både mat och boende ökat något helt fruktansvärt, så det är inte bara flygbiljetten som kommer att kosta er. Jag hade kanske föreslagit för vännen att ni kanske kan ha något litet firande tillsammans efter deras bröllop för att visa att du gärna vill fira deras kärlek. Vi planerar i vart fall att göra så. Ett firande med vänner här, och sedan ett i Sverige. Den tanken måste väl ändå ha slagit din vän så om du skulle föreslå det tror jag inte att det hade varit något konstigt alls.

        En flygbiljett till Australien kostar verkligen inte skjortan. Betalade 13000 t/r sist jag åkte.

          Vad billigt!

          Härligt att du känner så. Det låter inte speciellt billigt i mina öron. Att lägga 26.000 kr t/r bara på flygbiljetter för två personer är för mig väldigt mycket pengar. Hittar man flygbiljetter hit med hyfsad bra restid och inte alltför många mellanlandningar för 13.000 kr t/r så låter det som ett helt sjukt bra kap. När jag kollat biljetter till min familj så har biljetterna varit betydligt dyrare än så. Beror såklart på var man åker och när, men skulle säga att priserna ligger på minst 16.000 kr t/r per biljett i vart fall. Så ja, skjortan…

          Jag betalade 22000 förra vintern, ekonomibiljett.

            Kan tänka mig! Vi kollade på biljetter till min familj nu i december men över 70.000 kr ville de ha för 3 ekonomibiljetter ? blev ju pannkaka av de planerna

      Från en som valt att gifta sig utomlands-
      Vi har fullt förståelse för att alla in har råd, semester eller av annan anledning kan följa med. Men vi har bjudit in alla vi skulle vilja ha med för att gästen skall få valet och vi inte skall välja åt den.
      Vi blev inte sura eller besvikna att inte alla kunde utan istället glada och tacksamma för de som kunde komma.
      Förstår att man kan bli ledsen att man inte kan medverka på bröllopet men samtidigt är det ju vårt bröllop och vi vill fira det såhär. Så tänker att man har ömsesidig respekt för bådas perspektiv och inga sura miner från våra gäster i alla fall.

    Hej! Behöver skriva av mig lite pga mår kasst. Tar gärna emot tips och råd om ni har.

    Jag mår dåligt varje arbetsdag. Avskyr att vara fast på ett jobb fem dagar i veckan med krav och förväntningar. Jag tror inte att det är arbetet i sig som är problemet, för jag har känt såhär i flera olika yrken. Jag får panik och vill bara resa långt bort. Jag känner mig annorlunda och som att jag behöver sätta på mig en mask varje morgon. Jag längtar efter att vara fri.

    Jag förstår att det låter extremt bortskämt och att det är en känsla som många har då och då men för mig tar den liksom över totalt. Jag har möjlighet att jobba hemma flera dagar i veckan och då kan jag ibland skolka från jobbet. Ligger bara helt paralyserad i soffan med ångest. Önskar ibland att jag blev svårt sjuk så att jag kunde vara inlagd på sjukhus istället för att jobba (idiotiskt, jag vet!). Känner även igen den här känslan från min barndom då jag ofta vägrade gå till både skola och dagis.

    Jag förstår ju att jag måste acceptera att det är såhär livet ser ut för de flesta, men HUR? Jag vill bara vara lycklig och tillfreds med mitt vardagsliv.

      Som det påtalats i tidigare öppna spår; generation snöflinga kommer ut på arbetsmarknaden….

        Tycker inlägget så mycket illustrerar vad Markus Allard talade om för ett par veckor sedan. Varför Sverige tappat så mycket.

        Vilken trevlig och hjälpsam kommentarer. Tycker ingen ska behöva må dåligt på jobbet. Det finns ingen prestige i att må piss och bita ihop.

          Det hade varit en sak om personen i fråga vantrivdes på sitt specifika jobb. Det ska man inte behöva göra och inte bita ihop för att vara duktig. Då är det bättre att söka sig vidare, har själv gjort det. Men denna person verkar ju enbart vara arbetsskygg, inte arbetsplatsen det är fel på utan att hen mår dåligt över att behöva ha ett arbete och inte kunna göra vad man vill hela tiden. Stor skillnad.

            Fast hon beskriver det ju inte som att det är fel på arbetet heller, utan att det är fel på henne själv som känner som hon gör. Varför då komma och strö salt i såren?

            För övrigt verkar hon jobba trots att hon mår dåligt av det, vilket inte är hur ’arbetsskygg” brukar defineras.

              TS här. Jag har alltid försörjt mig själv. Aldrig gått på varken a-kassa eller bidrag. Så ja, jag jobbar trots att jag avskyr det.

            Man är väl inte arbetsskygg om man går till jobbet varje dag?

              Fast om man skolkar när man skall jobba hemma?

            Så märklig kommentar . Låter väl mer som personen är deprimerad än arbetsskygg?

              Håller med och min första tanke oxå. Tror det ligger ngt mer bakom än bara en vilja att ”vara fri”. Mår man inte bra och är deprimerad så kan allt som betyder plikt och ansvar kännas oöverstigligt. Tycker ts skall försöka få hjälp, beställ tid hos vc och börja där.

                Tack. Ska försöka men det känns som ett så fjuttigt problem. Men det påverkar mig väldigt mycket..

                  ADHD? Annan psykiatrisk problematik? Känslig för intryck? Stresskänslig?

                  Kanske ett jobb med skiftarbete skulle passa dig bättre.

        Vilket dryg kommentar. Det framgår ju tydligt att hon tycker att hennes känsla är fel, och vill försöka jobba med den. Varför då vara elak?

        Ok. Jag är född 1980 och känner periodvis liknande. Vill annat än vara fast på jobb 40h/veckan.

          Men lös problemet då.
          Ingen annan än just du har makten att göra det.

            Hur? Berätta gärna

              Ta ett deltidsjobb. Anpassa din levnadssituation efter lönen sen bara

              Jag arbetar deltid. Slutar 13, 16, 15, 16.30 och 14.30.

              Känner inte att jag är fast på mitt jobb pga detta. Mycket fritid. Hinner mycket annat. Blir inte jättetrött.

              Testa att ansöka om det i t ex ett halvår om du kan ekonomiskt.

            Driv eget företag

              Kanske lättare sagt än gjort, men du måste ha passion för något först. T.ex jag har passion för AI teknik och planerar göra en even buisness

        Må din klocka alltid gå 10 min för sakta din osympatiska människa! Tror du att alla människor som befinner sig på sitt jobb 40h/veckan sköter sitt jobb felfritt?Jösses så många smitare jag sett på mina 8 år. Har en idag i mitt team. Vilket andra också upptäckte.

      Jag förstår din känsla och det låter fruktansvärt. Har du försökt tänka utanför boxen något? I dagens samhälle måste man (de allra flesta i alla fall) arbeta för att försörja sig, men det finns andra sätt att försörja sig på som inte innebär att vara fast på ett jobb fem dagar i veckan med externa krav. Har du någon hobby? Kan du livnära dig på den? Hur hög inkomst måste du ha för att få vardagen att gå runt? Måste du jobba 100% eller hade det räckt om du gick ned i tid? Finns det NÅGOT yrke, om du fick drömma fritt, som skulle kännas fritt och som du inte skulle känna dig kvävd av?

      Ja själv jobbade man under större delen av bröstcancer behandlingen utan atta klaga! ?

        Ok?

        Då mådde du ju uppenbarligen inte så dåligt, grattis till det. Men det är totalt irrelevant här.

          Jo men jag r hård, det gäller att inte känna efter hela tiden!! Man pallar så mycket mer än man tror! Men ja det finns allt för många lökar och snöflingor i samhället!

        ❤️ Hoppas du mår bra idag. Ja tyvärr så måste en del arbeta trots att de går igenom något väldigt svårt. Det är lite därför jag har så svårt att sympatisera med folk som ts. Det finns liksom inget att förlora på att försöka pusha sig själv och folk runtomkring som enablar gör dem ingen tjänst alls.

          Men går man varje dag till jobbet är.ut och år in så pushar man ju sig själv. Att vilja ta tag i och få bort känslan av ovilja till jobbet är helt rätt, och därför tycker jag illa om när någon då tar tillfället i akt att håna.

        Men du hann sticka en offerkofta under den tiden.

      Man måste ju bara bestämma sig. Ingenting blir bättre av att spä på den känslan. Vill du vara fri – vad finns det för andra valmöjligheter? Finns det jobb där du kan vara mer fri? Kan du spara pengar för att bli fri från arbete, iallafall en tid? Om inte så är det ju bara att härda ut och försöka att inte analysera det för mycket, försörja sig på något sätt måste man ju och man kan jobba både med yttre och inre faktorer för att göra situationen bättre.

      Jag skulle söka efter en kurator för att bolla lite.

        Ja en kurator. Och gå igenom vad du behöver för att orka och hitta alternativ. Att leva på sin hobby tex målning är ju ytterst få som kan.

      Känner igen mig i jättemycket av det du skriver & förstår vad du menar. Dagdrömmer dagligen om ett helt nytt liv långt här ifrån haha. Har väl egentligen inte så mycket tips & råd men för min del är det tristessen som triggar ångesten, så vad som funkat bra för mig är att hela tiden hålla mig sysselsatt med olika hobbys som jag tycker om. Läser, skriver, lär mig rita, bakar, pysslar osv.. Har också haft turen att kunna gå ner i arbetstid vilket är skönt, men förstår att alla inte har möjlighet till det. Lycka till ?

        Tack för ditt svar. Skönt att höra att det finns fler ? jag har hamnat i en dipp där jag bara ligger i soffan all ledig tid typ, men ska ta tag mer i mina intressen!

      Upplever att många kvinnor känner så. Tror en del faktiskt skulle må bättre av att vara hemmafruar.

        Finns ju iofs väldigt många kvinnor som tycker det är skönt att gå tillbaka till jobbet efter föräldraledigheten också.

        Och det finns nog många män med en frihetslängtan också, baserat på hur många män som verkar planera att göra en ”exit”.

      Tacka feminismen och Rothchild…

        Du menar familjen vars namn du inte kan stava till?

          Japp, den av dem som öppet sa att han ville få ut kvinnorna i arbetslivet för att dubbla arbetskraften för samma lön. Förr kunde en familj överleva på en lön, idag arbetar båda men får knappt livet att gå runt.
          Tack Rochthild! Hoppas det är varmt där du är nu.

            Hon har ju inte ens barn. Borde hennes kille försörja henne medans hon levde loppan menar du?

      Du behöver en passiv inkomst.

        Verkligen!

      Jag tycker du ska söka reda på lite information om PDA (kravkänslighet) och se om det är något du känner igen dig i. Man ska inte behöva må så dåligt i sin vardag. I o m att du haft samma känslor sen du var barn tänker jag att det finns något djupare i det. Kram!

        Tack, det ska jag kolla upp.

      Rösta på V för 6 h arbetsdag!!

        Alla företag och arbetsplatser som går runt 24h/dygn (exempelvis sjukvården och polisen) skulle helt plötsligt sakna 25% av personalen.
        Hur har V tänkt lösa det.

          Mellan juni och december förra året lät 61 brittiska företag sina omkring 3 300 anställda arbeta fyra dagar och i snitt 34 timmar i veckan, med samma lön som förut. Det gällde alltifrån höjdare i finanssektorn till småbutiker, vårdinrättningar och en liten ”chip shop”, alltså en pommes frites-restaurang.

          Hela 39 procent av de brittiska arbetstagarna sade att de kände mindre stress. Andra sade att det nu var lättare att pussla ihop privatliv med jobb.

          Även arbetsgivarna var överlag positiva: Produktiviteten hade varit densamma, medan sjukskrivningarna minskat med 65 procent.

            Inte svar på min högst relevanta fråga.
            Om det blir 6h arbetsdag så kommer ett helt skift saknas på arbetsplatser som kör dygnet runt.
            Hjälper knappast att en läkare, polis eller mekaniker är mer effektiv under sina sex timmar om det sedan inte finns någon tar över jobbet.
            Så svara hellre på min fråga än att komma med nått som är helt orelevant .

              Kan klippa in så kanske du kopplar:

              – sjukskrivningarna minskar med 65 procent

              kortare arbetsvecka —> minskad stress —> minskad utbrändhet —> minskat antal sjukskrivningar —> minskat antal uppsägningar i förtid

                Men kom igen nu.
                8h arbetsdag = 3 skift per dygn.
                6h arbetsdag = 4 skift per dygn.

                Oavsett hur mycket sjukskrivningar eller uppsägningar minskar så behövs ett helt skift till anställas.

                  Du kopplar alltså inte?

                  Färre sjukskrivningar och uppsägningar innebär fler personer på plats.

                  Om 6h gör att fler personer kan arbeta än vid 8h så behövs alltså inte ett helt nytt skift anställas…pga vi redan har fler arbetsföra personer på plats än tidigare.

                    Fast i yrken där man behöver alla personer i ett skriftlag så fungerar det ju inte så, dom är ju fullt bemmande trots sjukskrivningar. Bara det att man använder vikarier/bemanningsföretag. Så jo ett helt nytt skiftlag behöver anställas.

                    Men så fungerar det ju inte i tex vissa delar av vården. Där ska det vara bemannat dygnet runt. Så ett nytt skiftlag ska anställas.

              https://www.flamman.se/6-timmars-arbetsdag-en-succe/

        Aldrig i livet. Ruttnar hellre bort på mitt jobb än att rösta på V.

          Förstår inte varför

      Läs Tim Ferris 4 timmars arbetsvecka. Läs på om livsdesign, passiv inkomst och digitala nomader. Så där ska du inte behöva må. Beklagar att du inte fått mer stöttande och konstruktiva förslag här. ♥️ hoppas du hittar din väg.

        Tusen tack för tipsen!

      Är du utmattad? Jag kände precis så innan jag kraschade.

      Så kände jag när jag var deprimerad. Hur mår du utanför jobbet? Är det endast jobbet som gör dig ledsen? När jag mådde mycket psykiskt dåligt så kände jag precis så som du beskriver. Nu när jag mår bra igen och pluggar och jobbar har jag inte alls samma känsla. Har du någon npf diagnos? Möjligtvis Adhd? En person som står mig nära hade nämligen en sådan hemsk ångestkänsla redan från ung ålder då det blev ett måste att gå i skolan. Nu i vuxen ålder förstår han att det var ångest han kände och i vuxen ålder har han också känt precis den känslan du beskriver (han är född på 80 talet så nej ingen gen Z haha). Han fick adhd diagnos nu i vuxen ålder. Det handlar (för honom) mkt om att allt som inte är kul eller intressant är extremt jobbigt. Som tur är har han fått ett jobb som intresserar honom vilket gjort att arbetet inte är ett problem.

        Ja, jag har adhd. Kanske har med det att göra? Har aldrig tänkt på det.

          100% därför! Prata med en arbetsterapeut eller kurator!❤️

          Det kan absolut ha med det att göra. Tröskeln att göra saker som inte känns lustfyllda eller meningslösa/ointressanta kan vara så sjukt mkt högre för personer med adhd (talar inte om och för alla).

          Kanske har du möjlighet att gå ner i tid och kanske göra något som känns lustfyllt med den tiden? Den personen jag känner har ett eget företag och en mindre anställning vid sidan av där han även får vara kreativ och bestämma lite över sina tider. Kanske att bli egen skulle vara något för dig? Kanske samtal med psykolog? Har du testat medicinering? (Medicin måste absolut inte vara ett alternativ) men man kan prova sig fram om man orkar/vill (om du inte redan gör/gjort det). Arbetsterapeut kan vara ett alternativ (som någon redan nämnt) detta var dock alldeles för ointressant och krävande för den personen jag känner då det blev ännu en tid och ett måste att hålla. Tycker dock det kan vara värt att testa! Lycka till ✨

      tycker du ska hyra ut lgh ta alla sparpengar och göra nåt annat. jobba på kryssningsfartyg, volontär el jobba på en bar el dyl i. Sydamerika. ut och res. jobba utomlands. u can do it.
      jag kände som dig. hatade Sverige och Svensson ekorrhjulet.
      men idag då jag är medelålders har barn och ensamstående så älskar jag vardagen, med fast jobb, lön den 25e, god ekonomi, trygg bostad och en vanlig enkel vardag.

      Gud vilka elaka svar du fått. Kan delvis känna igen den där känslan, i alla fall att känna sig fast och ofri, och jag är både högutbildad och vad man brukar prata om som högpresterande. Har tyvärr inte så mycket råd men ville ändå skriva något för att dryga ut de dryga kommentarerna. Hoppas du hittar någon väg framåt som får dig att må bättre!

      Exakt så har jag känt!! I säkert 8 år. Nu har det vänt och jag trivs väldigt väldigt bra både på jobb o i privatlivet. Men har varit mkt jobb till att förstå varför jag hade så mkt ångest och kände de ”motstånds-känslorna”. Har gått hos psykolog från o till o det var först när jag fick lära mig att känna alla känslor som det släppte. Låter banalt men för mig var det då poletten trillade på plats. Sen har jag några osunda familjeförhållanden som spädde på vissa saker. Om det spelar roll så jag jag pluggat 4,5 år och har idag ett välbetalt jobb.

      Mitt bästa tips är sök dig till en psykolog/terapeut (ej kurator) som vill gå till botten med varför du känner och mår som du gör. Jag har gått i kbt och det lindrade bara symptomen och då rotade vi inte ens i varför jag hade så mkt ångest. Fick höra av en läkare ”du får vara beredd att ha så här mkt ångest resten av ditt liv” peppade liksom hahah.

      Jag har löst mkt böcker om ångest där en amerikansk författare, tror Lucinda, har hjälpt mig mkt. Läs på och försök ta tag i grundproblemet.

      Du får mejla mig om du vill. Camilla har min mejl☺️

      Jag skrev en väldigt lång kommentar men den är borta nu…

      Jag känner igen mig exakt i det du skriver! Vill du så kan du be camilla om min mejl om du vill prata av dig <3

      Jag har känt så hela mitt vuxna liv. Är en högpresterande person som i övrigt gillar att jobba och vara sysselsatt. Men det är den där ofria känslan som skaver och som skapat mycket ångest hos mig. Som gör att jag inte vill gå till jobbet. Har periodvis legat helt förlamad på soffan och även varit deprimerad vilket gjort saken ännu värre. Haft väldigt mycket sjukfrånvaro. Visade sig att jag passar bättre som egenföretagare.

        Kul att det blev bättre! Vad jobbar du inom?

          Jag har ett kreativt yrke och kan även tillägga att jag också har adhd. (Appropå att ens jobb måste vara lustfyllt, som någon skrev längre upp) ?

      Förstår dig helt och hållet. Det finns absolut ingen djurart på jorden som skulle må bra utav av hålla på så som vi människor gör. Och då menar jag allt ifrån att att vi jobbar minst 8 timmar om dagen på arbetsplatser där man ofta inte trivs, till att vi bor i små inrutade lådor staplade på varandra i höga hus, där alla bor för sig själva. Och i tillägg bor man i ett samhälle som pumpar ut nya prylar som man måste köpa för att inte anses vara en stenåldersmänniska, och allt detta gör att man måste jobba ännu mer…

      Jag och min kille stod till slut inte ut när det började kännas som att våra liv gick ut på att bara jobba. Mitt tips är att antingen gå ner i arbetstid och leva ett enklare liv eller göra något mer radikalt för att få en förändring, som att flytta utomlands. Vi valde att flytta till Australien tillexempel. Man jobbar såklart 8 h om dagen här också, och bor i lägenheter. Men det blir något helt annat när man bosätter sig i ett varmt land. Solen skiner så efter jobbet har man liksom energi att dra till stranden, åka ut till regnskogen eller att göra något annat kul. Man pratar mycket om work-life-balance här i Australien, och det är så viktigt för att inte brytas ner som människa. Menar nu inte såklart att du måste flytta till just Australien, men tycker inte du ska känna att du måste acceptera din situation om du känner som du gör. Det finns andra stigar att ta i livet om man vill ha en förändring. Om jag ska ge mindre radikala tips så är det väl att plugga till något annat, byta jobb eller skaffa en hobby som du tycker om. Jag upplevde dock att problemet med att vara fast i ett oinspirerande ekorrhjul var att man alltid var för trött efter jobbet för att göra någonting överhuvudtaget. Efter en hel arbetsdag fanns det liksom ingen energi till att sätta mig ner och pyssla med min favorithobby. Så vet inte om lösningen är så enkel bara. Livet är kort, se till att skapa förändring och våga chansa! ??

        Måste bara lägga till;
        Har ni sett den där videon som visar hur apor i Thailand tvingas att plocka kokosnötter som sedan blir till kokosmjölk som säljs i våra butiker? Finner inga ord för hur fruktansvärt det är på alla sätt och vis. Dels för att apor inte är gjorda för det. De ska ju egentligen vara i det fria och bara få vara apor. Förstår att de blir deprimerade när vi tar ut dem ur sitt naturliga habitat och tvingar dem att arbeta. Slås också av likheterna till hur vi gör mot oss själva. Tror ingen som sett dessa videos skulle komma på tanken att kommentera att dessa apor bara är ”en känslig generation apor” eller ”har någon diagnos, typ ADHD” eller att dem bara är ”arbetsskygga”.

        Har full förståelse för att vi lever i det samhället vi nu byggt upp. Men det betyder inte att man inte får lov att må dåligt utav det. Tycker absolut att vi borde ifrågasätta det mer. Förr accepterade vi 12-14 timmars arbetsdagar. Kan tänka mig att man ansågs lat och känslig på den tiden om man inte bet ihop och tog sig igenom det. Det var inte förrän år 1919 som Sverige införde 8-timmars arbetsdag. Tacka gud för att folk på den tiden ifrågasatte hur vi levde våra liv. Finns inget som säger att vi borde nöja oss idag heller dock. 8 timmar känns verkligen som gränsfall för att man inte ska gå under som människa.

      Jag är EXAKT sådär. Jag har ADHD och fick veta det alldeles för sent i livet, men det har förklarat allt. Jag får på riktigt panik av att tänka på att ha ett heltidsjobb och göra samma sak dag in och dag ut, det låter som en mardröm för mig.

      Min lösning har varit att _bara_ jobba med sånt som verkligen intresserar mig, har inget heltidsjobb utan jag har flera småjobb istället. Jag får variation och det stimulerar min hjärna bättre helt enkelt!

      Jag blir så ledsen av att läsa alla svar du fått, det är på grund av dom man inte törs söka hjälp. Jag har levt med enorm ångest hela mitt liv och fick till slut hjälp av psykiatrin där det framkom att jag faktiskt lider av flera diagnoser. Har precis som du aldrig ”levt” på någon annan utan såklart jobbat ändå, trots att det oftast varit motigt. Mycket kan spöka och det är inte bara att alltid ”rycka upp sig” eller tvinga sig till saker som ”normmänniskan” kan. Däremot finns det hjälp av få för att underlätta vardagen (samtidigt som man jobbar) så vänd dig först till din VC och se vad du kan få för hjälp <3
      Önskar dig all lycka till med ditt mående!

      Har du funderat på att utreda om du kanske har någon NPF-diagnos? Det är inte alls ovanligt att åtminstone barn som skolvägrar har till exempel autism. Jag säger detta med all välmening. Nu vet jag inte om du är en kvinna men sättet du skriver på får mig att tro det, och det är inte alls ovanligt att kvinnor går odiagnostiserade jättelänge då de ofta är bättre på att ”fejka” för att passa in och få livet att fungera, men det leder ofta till väldigt hög ångest. Det kan vara värt att läsa på om och eventuellt utreda, för du ska absolut inte behöva känna som du gör ❤️ om du inte redan gjort det, så skulle jag rekommendera att du träffar en psykolog och förklarar hur du känner, de kan hjälpa dig reda ut varför du känner som du gör.

    Vilken tycker ni är den bästa tjänsten för e-böcker? Har googlat mycket och det lutar nog åt nextory just nu, men tar gärna emot tips då jag aldrig testat någon sån här tjänst tidigare 🙂

    Jag vill alltså framförallt läsa e-böcker, inte lyssna på ljudböcker ?

      Jag tycker om bookbeat!

      Måste säga att jag föredrar bookbeat framför nextory, tycker den appen är mindre laggig samt att de har ett bättre och större utbud, med flera bättre uppläsare (där det finns flera olika inläsningar av samma bok dvs).
      Har faktiskt en gratismånad just nu med nextory och det är ok men bookbeat är helt klart bättre enligt mig iaf.

        Ojdå, missade att du hellre ville läsa, då kanske nextory är bättre…:)

      Jag använder uteslutande bibliotekets app. Gratis och mängder av böcker i min smak.

        Jag med. Största fördelen är att det är
        Gratis.

          Hade ingen aning om att biblioteket hade en app! Låter ju superbra. Tack för tips! ?

      Storytel, stort utbud och enkel app. Jag har även läsplattan till vilket har underlättat kväll- och semesterläsningen fantastiskt mycket.

        Tack för tipset! ? Jag köpte faktiskt en ipad häromdagen endast för detta syfte. Känns mycket smidigare än att släpa med sig böcker överallt, haha. Är så taggad på all semesterläsning nu!

      Tycker storytels reader är klart bäst av de svenska. Mkt bättre än att läsa på padda, betydligt billigare också.

      Om du gillar att läsa på engelska rekommenderar jag Audible!

    Lyssnade på Camilla Läckbergs sommarprat och tycker det känns så dubbelt och hycklande. Hon pratar om hur hon alltid ogillat sin kropp och hur präglad hon är av uppväxten när det pratades och skrevs så mycket om dieter samt hur andra kommenterade sånt (var väl nån exkille bla. som förmanade om kalorier).
    Men samtidigt har hon själv i alla år medverkat till denna bild om att det är bra och lyckat att vara smal och lagt upp före- och efter bilder när det är tydligt att man ska se bilden när hon vägde mer som en ful och dålig bild. Även efter sin sista förlossning var hon ju snabb med att lägga upp lättklädda bilder och prata om hur stolt hon var som gått ner i vikt så snabbt (Polly var väl bara några månader då?) Samma med maten, hon har ofta skrutit om hur bra det är att inte äta kolhydrater.
    Så nej, jag tycker hela pratet var väldigt märkligt. Gnälla om hur dåligt man mår och hur påverkad hon är av omgivningens sätt att se på hennes kropp och vikt, men medverkar i allra högsta grad till såna ideal själv…

      Noterade att hon pratade om att hon började dejta Simon efter sin medverkan i Let’s Dance, men jag vill minnas att han överraskade henne genom att dyka upp i live-sändningen ?? Någon mer som minns detta???

        Det var när Simon var med i Let’s dance som hon dök upp och överraskade.

          Precis. Hon hade varit utomlands och åkte hem tidigare

      Fast det är ju lite så det blir när man ogillar sin kropp. Förstår inte vad som är hyckleri med det? Hon är ju ärlig och säger att hon inte gillar sin kropp, det är ju då man blir extra stolt när man lyckats gå ner i vikt osv, när man har en sån inställning. Vet hur det känns, för har också haft konstiga tankar om min kropp under åren.

        Hyckleriet och dubbelmoralen är ju att hon påtalar hur påverkad hon blivit av att växa upp med skeva ideal och prat om bantning, och hur det har gett henne livslånga hjärnspöken och dålig syn på sin kropp. Men som sagt, med hennes agerande och prat om utseende och mat så bidrar hon ju till att såna normer existerar. Särskilt med idiotiska före- och efter bilder som enbart är till för att man ska tycka sämre om den bilden där man väger mera och applådera den andra bilden.
        Sen är det helt sjukt att en nästan 50-åring sitter och säger att hon drömmer om att vara mager….

          Helt sjukt? Kroppskomplex har ingen ålder, det är inte så att man magiskt blir självsäker när det kommer till allt bara för man passerar 50. Precis som ätstörningar osv kan drabba alla åldrar. Jag förstår vad du menar med hyckleri, men jag förstår samtidigt henne.

          Vad har det med åldern att göra. Man känner det man känner.

          Är det inte helt tvärt om egentligen? Camilla hycklar inte, utan har faktiskt genuint väldigt svårt att acceptera hur hennes kropp ser ut. Om hon skulle vara bra på att komma överens med kroppen, hur relevant skulle hennes sommarprat egentligen vara?

        Hon älskade ju sin smala kropp. Kolla på bilder i Simons böcker eller från lets Dance.

        Likaså något program hon var med i och var friidrottsklubben i Sveriges färger.

        Då la hon ut och visade bilder på sig själv.

        Jag förstår att hon har det svårt med ett stillasittande jobb och god mat hela tiden.

      Vet inte riktigt vad jag ska tillägga men håller med. Antar att hon börjar göra upp nu på äldre dar och liksom erkänt för sig själv hur illa det är och att hon kanske inte kommer få den där kroppen hon drömmer om konstant. Men, hon kan ju inte under de senaste typ 20 åren inte ha reflekterat över att även hon påverkar andra. Sen är hon ju inte den första heller som svänger mellan ”älska dig själv” och bilder på nedbantade kroppar i bikini nästa gång där ingen minsann ska kommentera för man mår ju SÅ bra. Och så börjar det om igen. Klart sånt påverkar andra.

      Offerkoftan! ? Olidligt att lyssna på.

      Det enda jag tänkte var att terapi kanske kunde vara en grej. Gått i fyrtio år och inte tagit tag i det där. Kanske är dags nu.

        De flesta sommarpraten brukar kännas som en offentlig terapitimme för prataren ?

          Ja det var roligare förr när t.ex atleter snackade om incidenter på träningsläger eller bakom scenen-grejer på tävlingar. Tydligen fick hela planet rännskita och stod och sket på sig i kön till toan när damernas alpina landslag flög hem en gång. Det kallar jag sommarprat. Eller när Allan Edwall beskrev sin pappa på ett sätt så man nästan kissade på sig av skratt.

            Olof Wretlings sommarprat (eller var det vinterprat) var också både roligt och fint! Det när katla valde samma låt för alla musikhål ?

              ?

            Ja faktiskt. Det var mer berättande om sitt liv i respektive genre man varit aktiv i, roliga anekdoter, sporthändelser, scenframträdanden som gick fel eller fantastiska möten osv. Numer är det traumaberättande. Är så ofantligt trött på att folk skall ”komma ut” med sina ev.trauman i livet från förr. Inte rätt forum om du frågar mig

      Vadå dubbelmoral, det där med före och efterbilder är ju ett symtom av problemet hon pratar om.

      Tänker såhär: ”All in all, you’re just another brick in the wall”
      De allra flesta dras med i samhällets utseendehets oavsett hur medvetna de är att de idealen är orealistiska och skadliga. Det är extremt svårt att värja sig, särskilt som offentlig person som blir mer bedömd än vanlisar så att säga. Att Camilla lagt upp smal-bilder och hyllat kroppen är ett symtom på alla besvär hon beskriver i sommarpratet. Precis som att hon i sina överviktiga perioder nästan har gömt sig – slutat lägga upp foton, haft stora svarta kläder på sig i TV m.m. Hon har levt i den värld som hon vet är skadlig, för hur vågar man ställa sig utanför? För någon som bantat sedan barnsben och lärt sig att tjock är det värsta man kan vara så finns det inget värre än att gå ut och säga högt ”Jag är tjock och jag tänker inte gå ner i vikt!”. Klart hon varit en kugge i hjulet, det är vi alla.

    Har en släkting på besök (som bor hos oss några dagar alltså) och hen tvättar inte händerna efter toalettbesök har jag märkt. Har inte gått och aktivt funderat på detta utan råkade höra att vattnet inte sattes på en gång och sedan efter det märkt att händerna ALDRIG tvättas. Inte efter att ha nyst/hostat i händerna heller. Och självklart inte heller efter att ha varit ute/åkt kollektivt/handlat. Är inte det extremt vidrigt?

      Jag kanske är fånig men känner mig extremt äcklad och kommer sprita/sanera allt hen kan ha rört vid efter att hen åkt hem. Samt slänga ost och sånt som hen rört vid. Just det här med tvätta händer tycker jag är basic hyfs. Hen har en magsjukdom som gör att hen bajsar mycket och ofta och gör alltså det och går sen ut utan att tvätta händerna och typ tar i mat och grejer…

        Men klart man måste tvätta händerna.

        Det hade jag aldrig accepterat. Verkligen aldrig. Jag hade konfronterat. Man tvättar för fan händerna efter toalettbesök, så är det bara.

          Fast hur? ”Hej hallå här råkar jag stå utanför toaletten när du kliver ut, jag noterade att du inte tvättar händerna. Är du vänlig och gör det?”

          Jag tror inte det kommer hjälpa, hen lämnar toaletten öppen hela tiden trots att jag faktiskt sagt till om det. Hen säger varje gång okej men sen nästa besök är toaletten öppen igen ? alltså lämnar den utan att fälla ner locket, så små barn kan kasta ner saker i toan.

            Ja exakt så säger du.

              Men hur många hade gjort det ärligt?

                Det kan jag ärligt säga att jag hade gjort. Utan minsta tvekan.

            Haha förlåt, jag förstår dig till fullo och håller med. Jag hade också haft jättesvårt att veta hur jag skulle konfrontera/säga ifrån, och ditt exempel är ju egentligen logiskt att säga, men jag förstår varför det känns märkligt att säga det.

        skulle också städa rejält efter en sån snuskis., klart man tvättar händerna efter toa. men har märkt att män på mitt jobb inte gör det. inte hellre innan dom äter lunch och så jobbar vi med medicinska tillbehör som perioden haft på kroppen.
        trodde att folk hade fattat detta nu efter corona.
        usch!! tycker inte du är extrem. jag tycker andra rumpor känns lite ofräscht på min toa ?

        Alltså, tack för kvällens skratt. Fattar det inte är kul och jag håller såklart med, givetvis tvättar man händerna efter toabesök osv. Förmodligen är jag övertrött, men det blev (för mig) så oerhört komiskt, lite Papphammar över det hela när man får bilder i huvudet hur du sitter utanför toan och lyssnar om hen spolar vatten..och sen spritsaneringen och magsjukdom på det..Förlåt, menar inget illa, det är bara min trötthumor. Men du, kanske kan du lägga fram ett paket våtservetter, säga att här har du, vet du behöver gå på toa ofta och behöver tvätta händerna mkt, använd dessa så slipper du få så torra händer, el nåt liknande?

          Vår bostad är såpass liten så man gör vare sig man vill eller inte.. men nu inatt vaknade jag av att hen är uppe och kissar, och bryr sig inte ens om att stänga dörren!!!! Så jag får höra hela hens toalettbesök vare sig jag vill eller inte. Och nä hen tvättade inte händerna igen. Så jävla äckligt och nu är jag förbannad. Kommer ta detta med min man och om denna släkting inte börjar fräscha till sig får hen fan inte komma hit mer, och jag kommer inte sätta min fot hemma hos hen.

          Haha, exakt! Papphammar! ?

        Det som är sjukt är väl att du går in här och väljer att snacka skit om en släkting?

      Det är extremt vidrigt. Men rätt vanligt tyvärr framförallt bland män.

        Äsch, kvinnorna på mitt kontor är inte mycket bättre. Ett par sekunders handtvätt et voilà!

          Står du utanför och klockar dom?

            Det är tunna väggar mellan toaletterna.

          Är väl bättre än inget?

      Samma med min man ??

        Jag hade nog faktiskt skilt mig om min man var så ? nu tvättar han tackochlov händerna.

          Gissa hur kul det var under pandemin.. vet inte hur många gånger jag bad honom tvätta händerna när han kom hem från affären. ”Jag ska bara ställa in maten först” …

            Nej fy ? funkar inte att säga till då? Det här är en äldre släkting och inte på min sida så jag kan typ inte säga till. Hen har problem med balansen så hen stöttar sig mot allt och enda jag kan tänka på är att japp nu blir det bajsbakterier på hela väggen där och ja den möbeln också ja, mmhmm den garderoben också ?

              Nä, han blir nästan mer obstinat då.. hans mamma brukar också säga till.

              Lider verkligen med dig. Sånt får mig att må illa och blir typ ängslig.

              Klart du kan säga till. Eller säg åt din partner att göra det.

                Han kommer inte säga till, rätt säker på det. Ska ta upp det när släktingen åkt hem. För då kommer jag påbörja saneringen och meddela min man att din släkting har bristande hygien.

                Jag vet inte om det alltid varit såhär, eller om det är ett tecken på att hen börjar bli gammal och inte klarar att ta hand om sig själv längre. Känner att jag måste göra min man medveten om det så det inte är så att släktingen börjar bli sjuk typ dement.

        Skaffa en sprayflaska med handsprit och sprita ner händerna på dom ??

      Otroligt vidrigt. Skulle inte bjuda hem den igen. Eller äta nåt den lagat.

      Hej! Jo, äckligt, meeen här är ett perspektiv: jag är superselektiv med mina handtvättar då jag har extremt torr och känslig hud. Skulle jag tvätta så mycket som jag egentligen vill/tycker är rimligt så skulle mina händer vara två ständigt blödande sår. (Självklart smörjer jag händerna också. Det räcker inte.) Inte heller så fräscht? Så ja, det händer att jag skippar handtvätt efter att jag kissat, om jag varit noga med att inte komma i kontakt med något annat än rent toapapper och utsida av kläder typ. Tvättar inte heller alltid händerna direkt när jag kommer hem. Prioriterar, helt enkelt. Otrevligt men sant.

        Samma här och har insett att jag är supertorr om händerna även vid låg handtvätt så försöker nu minska ännu mer. Det ingen annan vet behöver de heller inte må dåligt av.

      Om jag var du hade jag börjat med att säga till när hon varit ute. Kan man inte referera till covid? ”Du, det finns så mycket bakterier ute i kollektivtrafiken, har du något emot att tvätta händerna när du kommer in? Jag har märkt vi får mycket färre förkylningar efter covid då vi började tvätta händerna jätteofta!”….?

    Alla influensers har blivit rektorer gör sitt egna gymnasium. Vad tror du de olika influenserna har för inriktning och på vilken skola skulle du vilja gå?
    Jag skulle inte gå till Katrin Z!

      Nicole startar en pluggfri linje med inriktning att ställa absurt höga krav eftersom bara 2% av alla jobb kräver utbildning.

    För ett år sedan skrev jag i öppet spår och frågade när man vet att det är dags att göra slut. Jag fick ett svar, ”när du ställer dig själv den frågan”. Snabbspola framåt till idag, gjort slut med mitt ex sedan 10 månader (som jag skrev frågan om). Vill säga till de som är i liknande tankar som jag var i för ett år sen. Funderar du mycket, gör slut. Man känner nog oftast innerst inne vad som är rätt beslut… Så stort tack till dig som svarade mig, det var den sista knuffen jag behövde.

      Hörde denna låten Caroline af Ugglas. Grät och sjöng med. Då hade det ”varit slut länge” tog ytterligare ett år innan vi gick i sär.
      I bland behöver man knuffen och i bland orkar man bara överleva.

      Att det var länge, så länge
      Så längesen det tog slut
      Men jag kan inte, jag kan inte
      Jag kan inte säga det rakt ut
      För jag är för feg för det
      Varje sång och film skriker det
      Är du för döv och blind att fatta det
      Men jag vågar inte säga det rakt ut.

      Åh me det var jag. Vad glad jag blir. Finns inget bättre än att våga lämna. Livet kan verklige förändras till det bättre fort ❤️

    Vad är det finaste en främling gjort för er en gång? Eller något fint ni gjort för någon?

    Jag vet inte om fint kvalificerar. Men en en gång så satt jag på en tågstation och såg att en äldre dam glömde en liten väska när hon gick iväg för att kliva på ett tåg, så jag tog väskan och sprang fram till henne med väskan. Det är det jag kommer på nu typ?

      Brukar säga till folk att de har vackert hår, fina naglar, snygg väska etc. Det leendet man får då är så himla härligt.

      En äldre kvinna kom fram till mig efter ett pass på gymmet och sa att hon sett blåmärkena på min arm och undrade om allt var bra hemma. Blåmärkena kom från en klumpig olycka (helt sant) men det var ändå så himla fint att hon vågade fråga tycker jag. Det värmde att det finns modiga medmänniskor.

      Nånting som säkert låter superfånigt och som jag själv skrattar åt nu i efterhand. Men när jag var höggravid och stod i toakön på en restaurang och tjejen som stod före mig lät mig gå före henne. Någon som uppenbarligen visste hur blåsan krymper och bebisen trycker på ? Väldigt spontan fin gest som jag var väldigt tacksam över!

      Jag brukar låta folk gå före i kassan om de bara har ett fåtal saker. Har jag mycket saker så är det bättre att de får gå före.

        Jag gör också så ?

      Jag var nyopererad och ledsen. Stod i kö på pressbyrån. Mannen framför mej frågade hur mår du. Jag är deppig pga jobbig sjukhusupplevelse sa jag. Men ska unna mej kaffe och en bulle. När jag skulle betala sa hon i pressbyrån mannen före dej betalade för dej också. Så snällt. ?

        ?

      På den tiden jag åkte buss till jobbet va det vissa chaufförer som släppte mig lite innan hållplatsen för att jag kom närmare jobbet då.

      En gång hörde jag nåt märkligt pipande hemma som jag inte kunde lokalisera. Till slut fattar jag att det kommer från en äldre grannes hus. Knackar naturligtvis på och kollar så allt är okej, vilket det tack och lov var. Men grannen blev både rörd och tacksam över att jag brytt mig så!

      Alla gånger människor (ofta yngre män) erbjuder sig att hjälpa mig av och på tåg och upp gör trappor med min barnvagn. Tyvärr är min instinkt att tacka nej men ändå.

      Även alla gånger jag blivit erbjuden sittplats på bussar när jag varit gravid.

      Det är också väldigt gulligt när barn i 10-12 års åldern låter min 4-åring vara med i deras lekar. Det är det bästa han vet.

      Det finaste jag gjort kan vara att jag lånade ut 5000:- till en kille jag bara pratar mer online och som verkligen behövde dem. Jag fick tillbaka dem en tid senare.

      Senaste bra grejen jag gjorde var att sänka 500:- till någon som verkligen behövde dem. Brukar göra det då och då till olika personer som behöver det.

      Jag var på första dejten med en kille och han var svår str kommunicera med. Kunde inte förstå varför han försökte läxa upp mig etc.
      Min självkänsla var inte på topp.
      Då frågar kvinnan bredvid om jag kan visa henne var toaletten finns.
      Väl där pratar hon med mig om alla röda flaggor med den mannen och bad mig vara försiktig. Hon var orolig för mig och för att jag skulle fastna med honom såsom hon gjort. Uppskattar det fortfarande så otroligt mycket❤️
      Han blev mer aggressiv när jag skulle gå o började jaga mig på andra sätt när jag avslutade det hela. Hon hade så rätt!
      (Han bad personalen gå efter mig på toaletten för han blev svartsjuk när jag gick iväg med kvinnan bl.a.).
      Civilkurage hörrni! Guld värt!

        *att
        Inte str

        Vilken kvinna ❤️ och vilken himla tur att du inte fastnade med honom!!

          Om det inte var för henne hade jag nog gått på fler dejter med honom. Så tacksam. Gick i terapi sen för att bygga upp mig själv. Önskar att jag kunde tacka henne för det hon gjorde ❤️

        Var/när ungefär var detta? Jag hade ett sånt snack med en kvinna på en bar i Vasastan i augusti 2020. Hon blev hemskt behandlad av en man hon var på sin första dejt med ❤️

          Det var på Diplomat ca 2018 så inte jag.
          Vad bra att du också inte bara regerade utan agerade ❤️

      Några dagar innan Påsk var jag och köpte blommor. En äldre man framför mig hade köpt en blomma och hade en 100-lapp han skulle betala med då Blomsterlandet tar kontanter. Men just den dagen så fungerade inte deras maskin så de kunde inte ta emot kontanter och han hade inte med sig något annat. Då gick jag fram till honom och tog blomman och betalade den och önskade honom Glad Påsk.

      Han ville ge mig hundralappen men jag sade att han skulle spara den till nästa gång. Han blev så rörd.

        Anonym 21:13 fan vad fint! Blev fan rörd. ?

        ⭐

      Jag dricksade en taxichaufför 5k efter att vi pratat om hur tufft det var ekonomiskt vid jul för honom. Jag jobbade extra svart och hade fått lön kontant.

        Wow 5000 kr, det var generöst och så fint av dig.

        Åh så fint (jag läste dock fel först och trodde att du dricksat 5 kronor) ?

      Hanterade ett rejält utbrott hos min treåring i en butik och försökte verkligen vara lugn och pedagogisk, märkte att en tjej stod och sneglade lite på oss bakom en hylla, efter en stund kom hon fram och ba: ”vilken fin mamma du verkar vara” Det var så otroligt gulligt och gjorde mig glad.

      Jag betalade en gammal dams mat på Ica en gång. Hon hade inte råd och fick plocka bort vara efter vara, till slut hade hon bara margarin kvar. Hon skämdes otroligt och blev så ledsen. Blev så illa berörd för att kassörskan dessutom var så nedlåtande och frågade damen om hon hade något emot att jag betalade allting. Hon svarade att hon aldrig skulle glömma mitt ansikte om vi möttes igen❤️

        Underbart fint!⭐

      Kom med tåget från Göteborg till Stockholm och det var en ganska gammal dam som gick med en rullväska som hon inte orkade dra så jag frågade om hon behövde hjälp och tog väskan till taxibilarna dit hon skulle. Hon blev så tacksam och tvingade på mig en hundralapp som jag absolut inte ville ta emot, men ni som nånsin haft med äldre damer att göra vet att de inte tar ett nej….

      När jag jobbade i en liknande 7-eleven butik så sprang jag alltid ut med mat så fort jag såg en hemlös gå förbi butiken utanför. Min chef upptäckte detta och blev inte så glad om man säger så haha. Men det struntade jag i.

      Det finaste någon gjort för mig är att säga något fint som jag än idag bär med mig ☺️

        Då gjorde ifs inte du något fint, utan du stal från butiken som betalade din lön.

          Yikes, sorgligaste jag hört. Finner absolut inga ord för den här kommentaren, och att den dessutom fått 3 likes. Vet inte vem ni människor är som sitter därute men det är fan skrämmande. Att ni inte skäms? Utsatta människor kommer i min värld före kapitalism och allt vad det heter. Tror nog att min chef hade råd att bjussa på lite varma mackor och samtidigt ha råd till sin Tesla. Don’t you worry.

            Varför betalade du inte själv mackan?
            Som sagt är det ju stöld.
            Om det varit efter att ni stängt hade det varit helt rimligt.

            Du skrev ”sprang alltid ut med mat så fort jag såg…” låter som att det var en vana att du tog mat från butiken och gav bort. Då är det inte du som gör en god gärning eller bjuder på maten, utan butiksägaren. Du begår ett brott och ger hemlösa mat på butiksägarens bekostnad. Du är antagligen inte insatt i budget och redovisningsplikt. Jättefint att du vill ge till hemlösa, men betala för mackorna då, eller ta upp det med din arbetsgivare och be om tillstånd

      När jag stod på bussen med mina tre barn på väg till tåget för att åka hem till min vän som dagen innan dött i en olycka, för att vara med hennes barn. Jag var förkrossad, men försökte hålla ihop det. Då kom en kvinna fram och strök mig över kinden innan hon gick av. Det var en sån fin gest och visade så mycket medmänsklighet.

      Jag stannade upp i min promenad för att gå fram till en pappa med sina barn och fråga om jag skulle ta kort på dem. De stod vid havet på klipporna och var jättefint men han var själv med barnen. Tänker att det blir ett fint minne för honom då han troligtvis var ute med barnen för att ge sin partner egentid. Ena barnet satt i bärsele.

      Åh, detta är den finaste tråd jag läst!

      Lite extra varm i kroppen blev jag av att läsa om mamman med barnet i en matbutik. Det kan mycket väl varit jag som kom fram, då exakt de orden lämnat mina läppar i en sådan situation. Så fint!

      Jag försöker alltid se mina medmänniskor. Det är något som ger mig minst lika mycket glädje och värme som det ger dem. Bäst av allt tycker jag är att människorna runt dem jag hjälper, lyfter eller skojar med eller liknande också blir glada och säkert även inspirerade att göra samma sak!

      Ringar på vattnet!

      Den kanske mest känsloladdade situationen som infunnit sig var när jag och min sambo var på Varbergs stadshotell. Vi satt och åt lunch i restaurangen och en bit bort satt en äldre kvinna med sin mycket äldre mamma och åt. Med åt menar jag att den yngre av dem avstod från att äta för att hjälpa, vad som som visade sig vara hennes mamma, att få i sig varm mat i första hand.

      Jag förstår att situationen till synes bekräftar att dessa kvinnor hade det bra ställt, men det visade sig inte riktigt vara så. Skenet kan bedra!

      I alla fall blev jag rörd över omtanken dottern visade sin mamma. Väldigt snart blev det dags för mamman att hämtas av färdtjänst, och sättet dottern hanterade påklädnad av kappa och andra plagg var så ömsint och fint.

      Kort efter var mamman iväg, vilket kändes så hastigt och hårt då de nyligen fått in sin mat.

      Nu satt dottern i sin ensamhet och pillade med sin mat, så jag reste mig upp och gick dit, och bekräftade att jag sett hennes fina sätt med vad jag då menade att jag gissade var hennes mamma.

      Kvinnan blev så rörd att tårar rann. Jag frågade om jag och min sambo fick göra hennes sällskap vilket vi så gärna fick.

      Kortfattat fick vi ta del av hennes liv och situation som på olika sätt var svår och dränerande. Med den vetskapen gick jag och betalade för henne och hennes mammas nota när hon var och ”pudrade näsan”.

      Fler tårar föll och många kramar senare menade hon att det var det finaste någon någonsin gjort för henne. Och gladast var jag.

      En så himla fin situation och ett minne jag alltid kommer ta med mig!

      Jag älskar människor och att bekräfta dem som visar kärlek, osäkerhet, ensamhet, rädsla eller utanförskap. På samma sätt använder jag alltid min röst för att motverka orättvisa och liknande.

      När jag ett par år jobbade som kassörska använde jag min position till att lära många unga och äldre både det ena och det andra. Det var också det en jättefin tid. Pustade kön över en äldre person som kämpade med sin slitna och väldigt tomma börs sa jag ofta ifrån. Då lyste minsann kön rött i ansiktshöjd, haha.

      Vi måste hjälpas åt att skapa och bibehålla ett fint klimat i vår värld. Alla behövs! Och vågar du sticka ut med din hjälp, ditt ord eller din kram kommer andra göra detsamma!

      Kärlek!

      Jag försöker göra goda gärningar så ofta jag får möjlighet. Har betalat varor till folk som inte haft råd några gånger, typ 3 gånger tror jag. Skänker 1000 kr i månaden till olika instanser. Igår hjälpte jag en skadad fågel utanför ica som hade brutit av vingen och försökte flyga, samtidigt som andra fåglar hackade på den . Tog den till veterinären som tyvärr fick avliva den. Har startat stora insamlingar med kläder för att hjälpa folk. Hjälper folk med skjuts om de behöver. Osv osv.

    Möjligtvis konstig fråga.
    Bör man vara skeptisk om man funderar på att köpa en lägenhet i ett litet samhälle men den lägenheten har legat ute ett år? Den är i en normal prisklass för storleken tycker jag men jag blir lite fundersam då ingen har velat köpa den på ett år. Jag kan ingenting om sånt så jag är lite lost, haha.

      Länka så vi kan analysera! ?

      Jag upplever att många objekt ligger ute länge nu, speciellt på mindre orter. Inte ovanligt att se fina hus som postades på Hemnet för 15 månader sedan.

      Kanske hemska grannar eller känt stökigt hus. Vi har vissa ”alkishus” ingen vill bo i ?

        Får man lägga till att det är bra att kolla upp om det skett ett mord på platsen också.

          Hur kollar man upp det? Flashback? Googla mord och adressen?

            Känner du ingen i samhället? På små orter brukar alla veta allt. På gott och ont?

            Man kan fråga här till exempel och man kan googla adressen och se vilket område det är och googla området.

          Tänkte samma…

      Kanske inte många som är ute efter just lägenhet på små orter, utan man vill bo i hus

    Att ha ”bebisverkstad” är det tuffaste jag gått igenom, hittills. Fy vad hemskt det är. Inne på sjunde försöket att få till ett barn och idag kom mensen igen.. Jag vet att ”det är normalt att det tar 1 år” osv, men det gör det inte bättre att jag faktiskt blev oplanerat gravid tidigt i relationen för några år sedan men fick panik och valde att göra abort! Hur kunde jag vara så fruktansvärt naiv o tro att det skulle gå senare istället!
    Solskenshistorier sökes tack ☀️

      Jag är snart 40 och är gravid med mitt första barn. Blev gravid på andra försöket och allt har gått bra än så länge (är halvvägs) trots gamla ägg och ett enormt myom som borde sitta i vägen för spermier…

        Om jag får kapa tråden lite så undrar jag bara lite kring hur du känner för att bli en äldre mamma? Jag trodde alltid att jag skulle få barn innan 25 men så ville inte livet. 10 år senare försöker vi ännu och jag är SÅ stressad över min ålder! Att jag ska sluta va fertil, att jag inte kommer orka, att barnet kommer skämmas, att jag kommer missa mycket i senare delar av barnets liv osv. Så kan du fylla min oroliga själ med positiva tankar kring detta gör gärna det ❤️ stort lycka till med både graviditeten och mammalivet!

          Jag är såå nöjd med att ha väntat! Varken jag eller min man hade varit redo för några år sedan. Vi har pluggat, jobbat, köpt hus, gift oss, byggt upp en stabil vänkrets osv och känner först nu vid 40 att vi har allt vi vill ha och att vi uppnått allt vi vill uppnå. Just gällande åldern så tänker vi att vi har ett enormt äventyr framför oss samtidigt som många vänner inte har några drömmar/mål kvar, skiljer sig osv. Vi har liksom det bästa framför oss. Tänker också att detta kommer hjälpa oss att hålla oss unga och (förhoppningsvis) friska läääänge ?

          Du kommer orka, tro mig! Har svårt att se att barnet skulle skämmas, mina päron var 37 resp 40 när jag föddes och jag skämdes aldrig över dem. Och får du barn när du är 40 t ex så är du 58 när barnet tar studenten- det är ju ingenting idag! Sen får man ju vara ödmjuk inför att ALLA kan inte få barn vid 40, vi valde att inte läsa all skrämselpropaganda innan utan sa att går det så går det och det gick snabbt för oss. Men enligt min bm så är det väldigt många kvinnor som blir galet fertila mellan ca 38-44 och får barn helt naturligt, man hör bara inte om dem så ofta. Så hon tyckte jag var relativt ung ? Ge inte upp! ❤️

            Mina föräldrar var 40 respektive 44 år när de fick mig och har aldrig upplevt det som ett problem eller skämts över det. Min pappa gick i pension när jag gick i gymnasiet och jag är tacksam över att vi fick så pass mycket tid tillsammans hemma åren mellan studenten och att jag flyttade hemifrån

            Ja det är just sånt vi inte gjort pga olika anledningar (vilket bygger på oron), men jag tänker samtidigt att vi byggt en otroligt stark relation som bör vara det viktigaste för ett barn. Men jag gillar tanken på att barn håller en unga, haha! Lugnar faktiskt mycket!

            Nej jag vet egentligen att det är vanligare och vanligare att få barn även senare i livet så det kommer nog inte vara konstigt. Jag bär med mig känslan av att jag tyckte mina föräldrar var gamla i jämförelse med många kompisars föräldrar – då var dom strax innan 30 när dom fick mig. Men ja, det är förhoppningsvis så vanligt då att tanken inte ens skulle dyka upp!

            Tack snälla för ditt svar och din pepp ❤️ precis vad jag behövde!

      Vi försökte ett halvår och sedan blev jag gravid. Hade också panik då jag aldrig vadit gravid förr och var rädd att jag inte skulle kunna. Vi hade även en tillfälligt tråkig ekonomisk situation och när den hade löst sig blev jag gravid. Hatade när folk sa ”när du slappnar av”/”slutar försöka” kommer det hända. Men verkade vara så för oss. Men det var omöjligt för mig att vara koppla bort försöken psykiskt. Hoppas det går för er snart! Jag läste att om man träffar precis på ägglossning är det vara 20-25% chans att det sker en befruktning. Det lugnade mig något.

      Tror man är så inpräntad från skolan att har du sex en gång oskyddat blir du gravid direkt! För vissa är det såklart sant men den risken är väldigt liten om man slår ut det och kollar på statistiken.

      Ni kan ju kolla upp privat hur äggreserver mm ser ut och om någon av er verkar ha problem.

      Jag har varit med om ngt väldigt likt. Abort jättetidigt i relationen och sedan tveksam partner ang att skaffa barn planerat. Men det gick vägen efter andra försöket några år senare. Då var jag 40, precis som M här ovan. Det finns hopp även för er ??

      Det är HEMSKT med bebisverkstad! Och ofta sökte jag tröst i öppet spår och frågade hur lång tid det tog för andra att bli gravida men av någon anledning svarar alltid folk som ”det gick på första försöket”…. Precis vad man inte ville höra! Vi hade sex varenda ägglossning från juli till maj, plussade till sist 24/5. Köerna för fertilitetsutredning och IVF varierar beroende på var i landet du bor så sök dig till en fertilitetsutredning redan nu, det kan hjälpa mot stress och press att känna att man är ”på väg”. Då får du iaf svar på om saker och ting ser rätt ut, att ni har rätt förutsättningar. Fyfan för att prova ett år och sen få höra tex ”din äggreserv är låg så det hade aldrig gått utan ivf ändå”, ett år av onödig stress!

      Efter 9 månader i bebisverkstaden tog det sig för vår del, jag var 30 år då. Innan dessa månader hade vi också legat oskyddat med inställningen ”händer det så händer det” under typ ett halvår. Tyckte också att det var skittufft och det gjorde det inte bättre att så många runtomkring mig lyckades på försök 1 och 2 :/ för mig hjälpte det att läsa på så mycket som möjligt om statistik, infertilitet, andras berättelser etc

        Jag fyller just 34 och var i en likande situation (minus aborten) och läste bara om folk som antingen fått barn på första försöket eller sådana som hade enorma problem och måste genomgå olika behandlingar. Många av mina vänner har också fått barn väldigt fort eller kämpat i flera år. Fick panik redan efter ett par månader just pga detta och min ålder men nu efter 8 månader av försök plussade jag! Har ingen aning om varför det plötsligt fungerade men vill ge lite hopp om att det inte behöver vara de två ytterligheterna utan det kan gå av sig själv också! Jag träffade min sambo först när jag var 31 så hade ingen möjlighet att få barn innan men är så glad att vi nu är där vi är och hoppas på att få behålla barnet.

      Tog 8 månader för oss (jag vet att det inte är så länge jämfört med andra, men för oss kändes det som en evighet). Det var först när vi slutade att aktivt försöka som det gick! Och nu är jag i vecka 20 och allt ser bra ut ?

      Jag har inte riktigt någon solskenshistoria men vill säga att jag känner med dig! Att ha sex på kommando är JOBBIGT!
      Vill bara ge ett litet tips som funkat bra för mig och min man. Efter något halvår började vi med såntdär ”åh nej vi MÅSTE ligga idag, hinner du mellan jobbet och yogan? Eller ska vi ta det innan läggdag?”. Kändes sååå tråkigt och mekaniskt. Men då sa vi stopp, och sa att rent tvångsligg går bort! Vill vi inte just den dagen, nej då får det bli dagen efter hellre än att plåga sig. Och en viktig sak är att vi började avsätta tid för att ligga. Istället för att klämma in ligget mellan träning, jobb, kompisträff m.m. så tömde vi kalendern runt de dagarna jag skulle ha ägglossning. Då fick vi tid för att långsamt komma i stämning och det kändes mycket bättre. 🙂 Jag är gravid nu efter två år och upprepade missfall, ingen aning om det håller denna gång, men tycker det där med att avsätta tid är ett topptips!

      Jag är nu äntligen gravid efter 3,5 år och två IVF-behandlingar. Att ligga på beställning är vidrigt, så på ett sätt var det skönt att göra IVF, eftersom man då inte behövde ligga ?

      Ett tips i all välmening, sök hjälp om ni inte lyckats efter typ 10 månader, för det är oftast kö till utredning och ev. behandling. Lycka till ?

      Jag är 41 och får barn vilken dag som helst. Försökte länge, trodde inte det skulle bli några barn och var extremt ledsen över att inte ha träffat nån att skaffa barn med förrän sent i livet, för så var det. Skulle ha skaffat ett själv för flera år sen.
      Anyway, en månad tog det sig bara och här är vi nu. Höggravid, ont överallt, stånkig och på dåligt humör. Och för evigt tacksam.

    Budgivning på Rustas lägenhet!! Spänd vad den kommer gå för, såld verkar den kunna bli i alla fall

      Det har stått budgivning pågår i mer än 2 veckor

    Idag frågade en kund mig om jag ska vara föräldraledig snart ? jag har inga barn och inte planerat det öht utan jag har mens och magproblem. Hans fråga satte sig och resten av dagen höll jag in magen, så nu är hjärnspökena igång ? hur kan man ens droppa en sån fråga om man inte är uppenbart gravid?

      Så jäkla dumt! Usch. Kram till dig ❤️

      Jag tror att mina kollegor tror att jag ska ha barn Nr två och de bara väntar på att jag ska berätta det. Men tji fick de för jag har bara blivit tjock ? men till din text, folk är så korkade ibland att jag inte ens tror personen fattade att det kunde vara sårande. Önskar att folk slutade vara korkade ?

      Ah fy fan vilken hemsk kommentar! Jag har själv fått liknande från kunder på mitt jobb, en gång sa en kvinna att jag kanske inte borde klättra upp på stege när jag är gravid. Flera år sen men tänker på det nästan varje gång jag kliver upp på en stege. Svarade du honom nånting? Förstår verkligen inte heller hur man är funtad när man fäller någon sådan kommentar.

        Jag fick en sån chock och bara kläckte ur mig ”ääääh nääää inte direkt” o skämdes fast det är ju egentligen han som borde!

      Jag brukar svara att ”nä, jag är bara tjock” när jag får frågan. Brukar vara tacksam att jag har de barn jag vill ha. Men jag fattar inte varför man ställer frågan. Tänker alltid på de som är ofrivilligt barnlösa. Tänk att få den frågan då. 🙁

      Köpte soffa en gång och expediten erbjöd oss att köpa impregnering för det kan ju lätt bli söligt, sa hon leende och nickade mot min fettmage. Tyvärr insåg jag inte förolämpningen förrän senare, för jag blev så chockad av kommentaren.

        Hon kanske menade att du åt i soffan ? nä skämt å sido, men det hade tagit mig lång tid att förstå att det var en gravidhint. Jag hade nog dumt men uppriktigt frågat vad hon menade?

      Om det händer igen, ställ motfrågan ”varför tror du det?”.

      En treåring frågade mig om jag hade en bebis i magen. Chockat svarade jag ja (för det är sant) men är inte så långt gången att det är uppenbart, är i v13. Blev ändå ledsen, haha av en treåring! Men jag kommer ihåg alla 4 gånger jag fått frågan. Det gör ont. Och jag har slängt klädesplaggen jag haft på mig vid tillfällena.

      Har nog aldrig fått ett sånt antagande men folks kommentarer när de vet man är gravid?? ”hur många kilo har du gått upp egentligen??” jag har kräkts i 2 månader och gått ner 5 kg, tackar som frågar.

    Hur känner ni för att partiet nyans tycker att Sverige ska böja sig för Turkiet och i förlängningen islam?

      Att alla som anser att Turkiet eller något annat muslimsk land har nått att säga till Sverige gällande mänskliga rättigheter eller yttrandefrihet är väldigt fel ute.
      Kommer aldrig böja något för vare sig Turkiet eller ännu mindre islam.

      Islam och all annan religion har lika mycket gemensamt med verkligheten som smurfarna.
      Det är en sagobok och inget annat.

        Sverige vill med i NATO. Turken har aldrig haft så mycket makt över svensken som idag. Vet inte om eller hur länge det varar men något säger mig att vi kommer ur denna situation genom att böja oss för deras krav.

          Vill svenskar vara med i nato?

          Eller så väntar vi bara. Vi vill gå med i NATO för att säkerställa vår frihet och demokrati om vi blir attackerade. Viker vi oss en enda millimeter på den här frågan har vi redan själva gett upp både friheten och demokratin. Då finns det ändå ingenting kvar värt att skydda och allt har varit förgäves ändå.

      Helt sjukt! I

    Vad har hänt med Kattpaow?

    Har tingeling och Simon gjort slut eller VAD pysslar de med?

      Japp. Nåt slags varannan-vecka upplägg.

      Troligen, de verkar turas om att bo i huset denna sommaren. Trodde först det var ett spel för att få följare men tror inte de skulle vara ifrån varandra så mycket på sommaren för det. Linn verkar vara hemma när hon har de andra barnen och Simon är hemma och tar hand om B på hennes ”fria” veckor. Smidigt om hon lyckas få alla pappor att ta samma veckor i framtiden

    Hur många likes får man per dag på tinder eller mötesplatsen? Har 0 ännu ?

      Jag får typ noll matchningar på tinder. Inser att jag antagligen är asful men vad ska jag göra?! Visst, jag väljer ju de där jag ser ok ut men Orkar inte lägga upp filtrerade ”snygga” bilder heller, de lär ju märka tids nog hur jag ser ut men jag är typ en swipe ifrån att operera om mig.

        Jag har aldrig provat tinder men vilka är det som kan se din profil och swipa? Alla användare av valt kön eller bara de du själv swipat OK på?
        Har märkt att många kvinnor vill ha modellsnygga killar och är allmänt kräsna. Hur kräsna är ni? Finns nog en miljon killar som vill ha er, man måste bara ha tålamod och vara realistisk med vilka krav man ställer. Tror verkligen inte att ni är fula. Hart nog aldrig sett en skitful kvinna irl.

          Jag är verkligen inte kräsen tycker jag. Jag swipear ja långt mycket oftare än jag swipear nej. Och nej får oftast de som exempelvis skriver att de är klara med barn, eller skriver rakt ut att de bara vill ha sex/är gifta/vill ha trekant/osv. Men men.. jag får fortsätta swipa ?

            Men vad är det för män som springer runt där ute…sänk inte kraven allt för mycket bara. Hellre ensam en med män som ser mig som en spermahink.

            Ge det tid. Din perfect match kanske håller på att göra slut på sin nuvarande relation i detta nu ?

              Tack, jag hoppas.

                Lovar att det kommer. Hang in there. Jag hatar också att dejta och det för mig obekväm och nervös. Men när du träffar rätt så är det värt det.

      Har nya matchningar varje gång jag går in på tinder, antal varierar.

      Har haft Tinder i cirka två månader och jag har 8500 personer som har gillat min profil. Swipear endast på de som gillat mig så får match varje gång på de som jag gillar tillbaka.

        Hur ser du det? Måste man ha något betalabonnemang för det?

          Ja tinder gold.

      Jag brukade få ett tjugotal om dagen. Träffade min man där. Likeade fast jag inte var så intresserad men gud vad lycklig jag är. Så mitt tips är att likea många och inte vara för kräsen i första steget.

        Då är du hur snygg som helst. För oss fula går det inte. Och jag vet inte hur alla andra träffar sin livspartner där – känns helt omöjligt för mig.

          Snygg och snygg. Beror ju på var man bor i h hur många som har tinder i närheten.

          Lovar dig det finns någon där ute som tycker du är det snyggaste de sett i ett par skor. Iofs tror inte jag på just Tinder & liknande, men fattar en del tycker det är smidigt, el vad man nu skall säga. I mitt tycke finns det dock långt mkt bättre sätt, om man har möjlighet. Tex ta en kvällskurs i ngt som verkligen intresserar dig, då är du iaf garanterad att träffa ngn likasinnad, eller stick iväg på en resa själv.

      Jag är normsnygg och bor i Malmö (så mycket folk + man ser folk från Köpenhamn). Har haft Tinder i omgångar. Upplever väldigt låg aktivitet på appen generellt jämfört med för 1-2 år sen och nästan ingen singelkille jag känner har ens Tinder. Så jag skulle säga att det inte är du men att många har gått över till andra appar och/eller tagit bort dom!

        Vilka appar är alternativet idag?? känns som att det är samma människor ändå på alla appar haha

    Kallelse till kirurg efter CT buk? ?‍?

    Min pappa fick för 3 år sedan ändtarmscancer. Han genomgick cellgifter och strålning under ett antal veckor och sedan en operation där tumör, intilliggande lymfkörtlar och frisk vävnad med marginal togs bort. Han hade inga metastaser och fick en tillfällig stomi som opererades tillbaka ett halvår senare.

    Han var på röntgenuppföljning för snart 4 veckor sedan (antar att det var 3-årskollen) och då vi inte hört ngt från sjukvården har vi tänkt att det är ett bra tecken. Idag fick pappa ett brev från det sjukhuset som opererade bort hans cancer, i brevet står ”vi har mottagit en remiss till vår kirurgavdelning från din läkare på primärvården. Du kommer erbjudas en tid så fort vi får en ledig tid att erbjuda”. Han har inte fått någon info från sin läkare på vårdcentralen. Ej heller gjort någon slags skopi sedan han fick sitt cancerbesked.

    Ni som är insatta – är detta ett dåligt tecken? Pappa är mycket ledsen och orolig och säger att han inte skulle få en tid till kirurgen om det inte är så att de hittat något på hans röntgen. Jag förstår hur han tänker men trodde att man fick en snabb tid vid stark misstanke om cancer… Han har gått ner ca 4 kilo sedan i våras men han har också rört sig mycket mer. Utöver detta har han inga symptom, känner sig trött osv.

      Varför kontaktar ni inte själva läkaren i primärvården och frågar varför hen skrev remissen?

        Försökte idag men fick besked att hen har semester…

          Andra ska kunna svara om ens läkare har semester…

            Ja det sa vi med men fick till svar att enbart inremitterande läkare får ge svar. Så deppigt…

          Man gör alltid en kontroll koloskopi. Vet inte vilken region ni tillhör men man ska kunna läsa remissen själv och sin journal i 1177. I min region ska man få en tid inom 10 dagar om man misstänker cancer och en koloskopi behöver göras.

      Remissen han har fått är för att göra en koloskopi, det går via kirurgavdelningen.

        Tack snälla för ditt svar! Betyder det att man misstänker återfall eller kan det vara att man sett någon typ av förändring som behöver undersökas vidare?

          Det kan inte jag svara på. Ni får helt enkelt avvakta tills dess att han blivit undersökt.
          Håller tummarna för att allt kommer att gå bra!

      Visst har du skrivit här om detta förut? Med risk för att låta hård så är det ingen här som kan gissa om din pappa har cancer eller inte det kan bara hans läkare svara på.

        Men varför skriva så. Hon vill höra andras synpunkter. Din kommentar är onödig.

          Håller med den tidigare kommentaren, vänd dig till sjukvården eller ring 1177 om oro finns.

          Men det är ju inte någon som kan ge det svar som hon vill ha. Det är jättesvårt med ovisshet, men det blir inte bättre av att okända personer gissar om en diagnos.

        Men då kan ni väl vara scrolla vidare?? Jag tänkte att det kanske finns människor här som gått igenom ngt liknande. Eller kanske läkare, kanske sjuksköterska osv, folk som kanske sitter inne på erfarenhet eller kunskap iom att varken pappas läkare eller 1177 är ett alternativ.

      Kolla journalen på 1177 om det står något?

        Han har inget bank-id, annars hade det varit ett toppenalternativ.

          Skaffa ett bank-ID till honom. Jättebra att ha i alla möjliga ärenden.

      har ni kollat hans journal på. 1177. där står det ju om remisser och anteckningar /journal.

      koloskopi brukar va kontrollen man gör vid varje koll.
      håller tummarna ❤️

      Logga in på 1177 och läs vad som står i journalen.

      Åh, jag förstår helt hur du/ni känner❤️ Håller alla tummar för din pappa❣️

    Jag blev tillsammans med min kille för snart ett år sen, och på senaste, alltså senaste tre månaderna typ, tjafsar vi verkligen om ALLTING! Finns en del tillitsmisstro från hans sida, och det gör att min hjärna snurrar. Vi är övertänkare båda två och båda trasiga sen tidigare.. Har vi tröttnat på varandra eller vad händer? Och det är liksom verkligen hönor utav fjädrar mestadels, men viss mer känslosammare saker än så. Är det bara att honeymoon-fasen är över bara eller är det så att vi tröttnat på varann? 30 + särbos bör tilläggas..

      Kanske bättre att hitta någon som är mer stabil då? Så ni komplementerar varandraiställer för att ha samma dåliga sidor.

      Kan det vara nyförälskelsen som lagt sig? Ni är inne i vardagslunket och allt den andre är inte längre sååå gulligt? Är det samma/liknande saker ni bråkar om så det är nåt ni behöver prata ut om? Pratar ni om det ni tjafsat om sen eller går ni bara vidare?
      Jag tänker lite tvärtom mot I att likheterna som jag tolkar att ni har kan stärka er genom att ni har bättre förståelse för den andre och kan stötta varandra i det. Det kan vara en styrka att båda är lite skavda.

    Nu är det väl ganska klart att tingelinn och Simon i alla fall har en paus om de inte redan gjort slut efter dagens inlägg från henne? Åker till Gotland själv och han stannar hemma med dottern?

      Tror definitivt det är slut eller en paus. Linn raderar Simons namn och bilder på honom från sin instagram och åker i samma veva iväg till Stockholm med en vän. Sedan följer midsommar där Simon exkluderas helt från allt content. Dagen därefter åker Simon iväg och tar då bort Linns namn från sin biografi. Bara några dagar efter att Simon kommit hem åker Linn iväg till Gotland för egentid,.

      Oavsett vad tycker jag att dom hanterar situationen oansvarigt sett till barnen. Om mamma och pappa som bor i samma hus vägrar umgås lär det knappast gå förbi obemärkt. Om dom inte kan vistas tillsammans så är det bättre väl att lämna dom äldre barnen hos papporna och försöka lösa boendesituationen. Att resa kors och tvärs på tu man hand lär inte lösa något.

        Du har ingen aning om hur dom löser sitt familjeliv.

          Med tanke på att dom delar sin vardag för över 100k följare så är jag tämligen upplyst om att dom rest i etapper dom senaste veckorna. Det lär bli en konstig situation för barnen om mamma och (bonus)pappa plötsligt aldrig ses.

            Igen, du har ingen aning eftersom du bara ser en väldigt liten del av deras liv.

              Utifrån hennes content bara idag kan jag konstatera att hon åker ensam till Gotland i sju dagar för att bo hos och umgås med Stephanie som blev årets nyinflyttade 2016 och årets gotlänning 2019. Hon tog bilfärja till Visby med avgång 11.30. Under tiden har Simon där hemma klippt gräset, besiktat bil och städat badrum. Linn är nu framme. Just det ja, så är hon även känslig för blod och drömmer om en villa.

              I mina ögon är det inte en väldigt liten del av en dag, men det är ju bara min åsikt.

                Du verkar tro att du känner någon utifrån deras sociala medier – det gör du inte.

                hur hinner du ens ha denna koll. jag jobbar heltid och kan kolla insta efter kl 17.30 och sen efter 22. missar tydligen massor. men har ett liv med barn jobb och ensamstående ?

                Så för att du vet färjans avgångstid så tror du dig veta hur de ska hantera barnen och deras känslor? Fullständigt bisarrt!

                Det var Marie Nilsson Lind, alltså Josefin Nilssons syster, som blev årets gotlänning 2019. Något pris för nyinflyttade finns inte så det är nog någon slags internt skämt? Vem är ens Stephanie?

                Okej så….creepy ?

                Du tänker på pappapappadotters kommentar. Den va väl ironisk.

        fast det vet vi ju inte. dom gör ju saker med barnen och det är väl bättre med glada förädlar om, en bara en förälder än 2 på samma plats och det är skav som barnen märker.
        det är jättetufft när man ”håller på att separera” låt dom få sköta sitt. måste va otroligt stressat att läsa om, alla spekulationer.

      Skulle tro att det är slut.
      Hon har börjat publicera rumpbilder igen och det följer ett mönster.
      Ny man och gravid inom tolv månader gissar jag.

        om hon skaffar ett fjärde barn med en fjärde pappa så vore hon helt galen. eller – den mannen som väljer att bli hennes fjärde baby daddy är nog ännu mer galen

          Baby daddy?! Finns det något töntigare uttryck?

            ja det är töntigt, men definitionen av baby daddy är en pappa som inte är i förhållande med mamman till barnet. och har man då (ev) 4 st i linns ringa ålder hade jag definitivt kallat de fyra för baby daddies snarare än fädrar ?

    Tiingelinn är iväg till Gotland. Men nu MÅSTE det väl vara slut mellan henne och Simon? Sorgligt med tanke på alla barnen

      Ja det måste det. Tråkigt med tanke på barnen men kanske de bara behöver en paus från varandra…

      Lugnt, om sex-tolv månader har hon en ny man och är gravid på nytt.
      Samma mönster varje gång.

      Jag vill verkligen inte klankar ner på någons föräldraskap, men det kan ändå inte vara bra för barn att ha vuxna som hela tiden kommer och går.

        Nu lyckades du ju ändå klanka ner på hennes föräldraskap, fint.

    En sak som jag har tänkt på ett tag. I mitt arbete (tänker inte skriva vilket) så tar jag ofta emot människor för möten/samtal. Väldigt ofta så kommer de 20-15 minuter tidigt. Ok att folk vill vara i tid, jättebra. MEN de förväntar sig nästan alltid att jag ska ta emot dem då, och inte den avtalade tiden. Som att jag inte har annat att göra fram till dess på mitt arbete… Blir ni förnärmade om någon vägrar ta emot er tidigt, eller väntar ni in tiden som är bokad?

      Nej jag väntar givetvis.

      Är väl skönt om man får komma in tidigt, men det är ju inget man kan räkna med. Brukar se det som en bonus när det händer (är oftast själv tidig till besök då jag hatar att komma försent).

      Jag föredrar att ha god marginal men har inga förväntningar på att bli mottagen innan min tid. Att vara tidig är ett eget val, tyvärr verkar folk inte kunna se utanför sin bubbla av ”jag”.

      Är jag jätte tidig så tar jag fram mobilen och spelar spel.
      Ibland blev jag jätte tidig till möten då jag åkte buss. Jag blir inte förnärmad om jag inte tas emot direkt när jag kommer. Jag vet inte om personen jag ska möta har ett möte eller sitter i telefonen.

      Jag är ute i god tid både för att slippa stressa men också av respekt mot personen jag ska träffa. Jag ser det bara som bonus om jag får komma in tidigare!
      Men många människor har svårt för det där.
      Jobbar själv i butik och vi har uppgifter att göra i butiken innan öppning. Ser nån kund oss tror dom att vi ska öppna (även 15-20 min tidigare, som du skrev) eller har öppnat så dom börjat dra i dörren, ibland knacka också.

        När jag jobbade på förskola tyckte jag om att vara på plats 15 minuter innan öppning för att göra i ordning. Kanske ställa fram något material, sätta på lugn musik och tända mysbelysning. Det hände ofta att föräldrar ryckte i dörren, knackade på rutorna och ropade att jag skulle öppna.
        Förskolan öppnade 05.45..

          Det är lite så jag menar. Jag förbereder mig inför mötet/samtalet innan det sker, och behöver göra det precis innan av olika anledningar. T.ex. ställa iordning rummet, samt läsa på om ärendet. Då stressar det ganska mycket att folk är supertidiga. Men jag försöker lära mig att inte påverkas så mycket av det, utan se det som att mötet blir bättre av att jag får förbereda allt i lugn och ro, och vänligt men bestämt säga att jag tar emot dem när klockan är det vi har avtalat 🙂

          Precis detta skulle jag också skriva!

        Jobbar inom socialtjänsten och vår receptionist skickar meddelande direkt när besöken anmält sig. Många är tidiga. Jobbar på en mottagningsenhet så de flesta som kommer är första besöket så har inte varit på kontoret tidigare, många är i god tid. Har jag möjlighet och besöksrum finns tidigare så går jag alltid ut och hämtar mitt besök. Kan såklart va så att jag sitter i möte och inte kan men om jag skriver journal eller ngt så avbryter jag hellre det och hämtar besöket.
        Kan dock inte minnas att besök någon gång klagat på att de fått vänta till utsatt tid om de varit tidiga.
        Sen brukar jag ändå bekräfta att jag vet att de va i god tid men tyvärr hade annat möte/satt i telefon eller vad det kan va.
        Däremot är det väldigt många människor som själv jobbar kontorstid som ringer under lunchtid. Och kan va lite sura över att man inte svarar. Jag har 30 minuters lunch och går alltid att nå från 12:30, men ändå har jag vid många tillfällen fått förklara att jag inte kan boka in möten/telefonsamtal under den tiden.

      sitter ner och väntar skulle aldrig förvänta mig att få komma in tidigare. men gamlingar är 1 timme innan så kanske dom inte fattar stressen och pressande scheman.

      Går jag till tex tandläkaren så är jag alltid väldigt tidig pga att jag har tandläkarskräck. Och så vill jag vara i tid så jag hinner lugna ner nerverna lite ? inbillar mej att det ska hjälpa haha.

        * Men förväntar mej inte att få komma in tidigare för det.

      Jag är sån som iaf väntar att ringa på/gå in till fem minuter innan. Går fem varv runt kvarteret om jag är tidig. Om man skall på något slags möte alltså.
      Har jag tid hos frisör eller liknande går jag oftast in när jag kommer fram (inom rimlig tid) ibland kan det ju hända att de inte har en kund innan och man får komma in direkt

    Har en tjej på jobbet som är en sån jävla pick me. Jag får panik på henne.

    Tackar gudarna för semester på fredag så jag slipper människan.?

      Haha sånt kan verkligen ta på krafterna. Skönt med semester en sån gång ?
      Hur beter sig denna kvinna?

        Hon ska höras, synas, ”vara bäst” (hon kan ingenting), är en besserwisser mot alla tjejer, tror hon är chef. Jag har planerat i detalj vad jag ska säga om hon försöker chefa över mig. Jag/andra tjejer kan säga något som är roligt och får skratt, från alla utom från henne. Hon skrattar bara när en kille säger något kul. Hon är en sån som tror att det är charmigt att vara blåst. Hon har även sagt ”asså jag hatar verkligen tjejer, bara drama!” – hon tycker själv om att skapa drama.
        Listan kan göras lång, jättelång nästan. Men så länge hon får uppmärksamhet från killarna är hon nöjd.

          De som alltid ska basunera ut hur de ogillar tjejer pga drama är oftast de som står för mest drama själv. Men de är lika ofta oförmögna att se sin egen del i det.

            Ja så är det! Bliiiiiiir så trött. Och irriterad. Usch.

            Instämmer på den. Har en kollega som säger hur snäll och omtänksam hon är. Men tycker hon är den minst snälla och omtänksamma människan på jobbet ? snackar konstant skit om andra också

      Jag har en narcissist kollega. Pratar skit om alla. Han säger att alla är psyk och inte går att lita på, men de är han de är fel på ?? så skönt med semester ?

        Åh! Såna är så hemska hahaha. Skönt att du får slippa honom ett tag!

    Min hy har fullkomligt ballast ur på sistone, utan att jag vet varför. Idag fick jag Acnatac utskrivet, men efter att genom åren ha provat i princip allt är jag inte så hoppfull. Någon som har provat?

      Samma här! Går i perioder för mig.. Fick acnatac utskrivet för något år sedan men det gjorde tyvärr ingen skillnad alls för mig. Men håller tummarna för att det funkar för dig! ?

        Tråkigt för dig, men tack för tummarna!

      Det behöver absolut inte vara detta men jag slutade med gluten för min mage svällde upp ofta och en oväntad sidoeffekt var att min alltid knäppa problemhy läkte ut aknen och rosa områden blektes.

        Tackför tipset, men har haft bråkig hy i över 20 år och provat i princip allt inom kost redan. Glutenfritt, veganskt, mjölkfritt, sockerfritt, ”clean”, LCHF, oljefritt osv osv. Riktigt tröttsamt.

          Testa carnivore.

            Har som sagt provat allt.

      Acnatac är ju retinol med antibiotika så super för huden och väldigt effektiv för att få fin hy. Om det hjälper din akne är individuellt. Jag har själv bättre effekt av skinoren. Men prova. Folk köper ju retin a utomlands för att de inte kan få tag på Acnatac.

        Tack, jag hoppas att det funkar. Är 34 så lite anti aging av retinol är ju inte heller helt dumt 😛

      Acnatac funkade för mig! Men fick använda det en extra månad (4 månader istället för 3)

        Skönt! Var effekten långvarig/permanent för dig?

    Alltså varför pratar folk om sitt foster som en utfödd person? ”Nu ska Larisen och jag ta en powernap”….

      Finns väl ingen specifik anledning direkt, men ibland uppkommer ju vissa uttryck bara ??‍♀️

        @meme.lody postade poll häromdagen om hur störigt det är med folk som kallar bebisen i magen för ”bebis” i obestämd form, dvs ”gå på ultraljud för att kolla hur bebis mår”, ”bebis har sparkat hela kvällen” etc. DET är störigare än allt annat

          De slutar ju sällan när barnet är fött heller.

          Utrycker mig själv ofta så, inte i tal men i skrift. Vet inte riktigt varför, har bara blivit så. Hur det kan reta upp folk så är för mig en gåta. Alla uttrycker sig olika och man har noll ansvar för om det stör andra eller inte.

          Har också alltid tyckt det är fånigt. Dock märkte jag som gravid att barnmorskorna och även annan vårdpersonal (inte alltid men ofta) sa just ”bebis” i obestämd om barnet i magen. Är det därifrån det kommer tro?

            Precis som penis! Har tänkt på att lärare och vårdpersonal ofta säger typ ”om penis har blabla…”

      För att de känner sig nära bebisen och för att de vill.

      För att det inte alltid är ett foster för mamman utan ens barn. Låt folk prata hur de vill om sina ofödda.

        Låt mig klaga om jag vill på orimliga uttryck

          Och låt mig klaga på att du klagar osv osv i all evighet amen.

            De är ju bara ett bevis på att hon har inget content. Hon får varje grej att va världens största grej. Ultraljud, pisseprov ect.

              Men ändå verkar det ju vara lockande att gå in och ta del av det.

                Var snarare ett konstaterande från min sida. Det enda hon har är att lägga upp är ett pisseprov. De gör alla gravida de är inget unikt.

                  Jag konstaterade också ?

              Jag tror hon börjar inse nu också att hon inte har nåt content. Känns som färre och färre uppdateringar de senaste veckorna

                Med det sagt hoppas jag det går jättebra imorgon på den där UL:en eller vad det heter

              Urinprov tar väl vanligt folk på plats dessutom, och inte hemma? Är det av någon särskild anledning hon gör det, eller är det för att desperat trycka in content?

                Beror väl på, jag har fått ta urinprov hemma när det varit viktigt att man tar morgonurin tex.

                Fick alltid ta med mig till barnmorskan.

              låt henne njuta uppdatera va i bubblan. unnar dom det ❤️

          Du undrar varför. Nu har du fått svar på varför. Trots att en fyraåring kan förstå varför.

      Bekvämt att kunna skylla allt på ett foster. Hon vill ha snabbmat så då får det blir det! Hon vill sova hela dagen så då får det bli det! Hon vill handla på Dollarstore så då får det bli det!

        Din hangup på henne är inte sund.

          Det är faktiskt andra som skapar dessa trådar. Och alltid många kommentarer. Så skyll inte bara på mig du.

      ”Mitt härliga urinprov ska jag bära med mig genom hela stan imorgon så ser ni mig vet ni” alltså… finner inga ord.

        Nej eller hur. Här är min pisseköpp för alla som vill se

      Måste verkligen sluta följa henne men det är som med trafikolyckor, man dras till tragiska saker

        Håller med, kan fsn inte sluta fast jag borde gjort det för länge sen.

          Människan gör ju inget annat än sover/vilar – de flesta gravida jobbar heltid. Hon måste ta en powernap efter att ha dammsugit sovrummet!

            Hon skulle väl aldrig göra något så jobbigt som att dammsuga?! Nej det får faktiskt Kevin göra efter att han är klar med sitt 32-timmarsskift! 🙂

            Men eller hur! Hur kan man sova så mkt utan att ha något för sig?!
            Samma med Fannidays- HUR mkt kan man sova egentligen på dagtid som vuxen utan barn?! (För övrigt, har hon ballat ur totalt? Tänker på det hon skrev om midsommar och att hon grinar på alla inlägg och skriver hur dåligt hon mår…)

        Är du KCutrone på Flashback?

    Bästa tatueraren i Västerås eller där omkring?

      Blue bird gillar många men jag har ingen aning

      Frej Lind på Royal Arch utan tvekan. Både trevlig och väldigt duktig. 🙂

      Kan rekommendera Blue Bird.

        Frågade inte efter bästa studion utan bästa tatueraren.

          Börja då med att berätta vilken typ av tatuering du är intresserad.

          Då kan du få bättre tips på studio och tattuerare.
          Din fråga just nu är som att fråga om bästa kocken i Västerås.
          För det är ju skillnad om kocken jobbar på en sushirestaurang och du vill ha Italiensk mat.

      Elin på Royal Arch!

    Har någon av er fått stipendium för studier/praktik som vuxen? Och kan tipsa om någon fond och vad man ska tänka på i ansökan?

      Har inte sökt, men kan tipsa om att kolla om ditt bibliotek hsr tillgång till Global grant, det är en databas med massor av fonder och stipendier.

        Tack!

    Är Dr. Alban och Kin inte tillsammans längre?

      Fråga Anna Book

      Det är ett par år sedan dom skilde sig.

      Två år sedan dom skilde sig.

    Sommarjobbar på kontor och har insett att jag jobbar mycket bättre med något i lurarna. Har lyssnat på samma lista från arbetsdagens början till dess slut i tre veckor nu och är i desperat behov av tips på saker att lyssna på under arbetsdagen.

      Jag gillar att lyssna på radio när jag jobbat på industri till exempel. Blandad musik på någon kanal helt enkelt. 🙂

      Det finns en pod dom heter Snickra åt idioter.
      Har skrattar mycket åt vad snickarna har råkat ut för.

        Inte Bygga åt idioter då?

          Kan vara det namnet.

      Vad lyssnar du på nu?

        Tyvärr min 15 timmar långa nostalgilista då det är den enda som är längre än arbetsdagen. Kommer krevera om jag hör i en rosa helikopter en gång till.

          Haha. Ja det förstår jag.
          Finns ju listor som heter typ ”butiksmusik” eller liknande. Låtar som kan gå i bakgrunden, ger en musikmatta som inte skall vara påträngande.

      Happy hits
      Focus
      Programmet music

    Ska åka till västkusten och sova i bilen och undrar om någon vet vart man kan parkera lite ostört i ca 24h men med gångavstånd till centrum eller strand?
    Gärna grebbestad men i närheten funkar också. Försökte leta ställplats men de va endast för husbil.
    Det gör inget om de är parkeringsavgift heller. Bara vi får stå minst 12h. Helst 24 ? tack på förhand

      Ni får väl åka dit och se vad ni hittar ? Finns ju vanliga parkeringsmöjligheter i bostadsområde men vette tusan om det finns nåt helt ostört med 24h parkering nära centrum/bad. Svårt att få parkering öht där på sommaren ? Så tjockt med folk! Tror de har begränsat parkeringen vid Grönemad och Krossekärr (två badställen strax utanför) men vet inte helt hundra. Kolla vid Siljevi (fotbollsplanen) kanske. Om ni kan tänka er att tälta finns det ju camping i Grebbestad.

        Ja vi tänkte de. Men skönt att ha en backaup ifall att. Vi åker 4.5h enkel väg så skönt att veta något.
        Tack för tips. Behöver ju endast vara ostört på kvällen/natten när man sover. Inte dagtid såklart ?

        Tror dock att det kan var så att polisen inte riktigt blir nöjd med dig om du sover i bilen på sådana platser…

          Nu har du kanske sett lite för många amerikanska filmer…i Sverige är det fullt lagligt att sova i bilen så länge den är lagligt parkerad.

      Park4night är en smidig app där man kan hitta många ställen att stå på ?

    Erfarenhet av Växjö?
    Någon här som har någon relation till Växjö? Min kille vill väldigt gärna flytta dit (han är därifrån och har hela sin släkt där). Jag är ifrån Stockholm och känner mig lite ledsen över att behöva offra mycket för att flytta till en stad jag inte känner så mycket intresse för, men jag är ändå öppen för att prova.

      Ingen trevlig stad tyvärr tycker jag. Regnar väldigt mycket. Sen är min erfarenhet att smålänningar och växjöbor är inskränkta och är inte så inbjudande mot ”nykomlingar” ?

        Samma erfarenhet tyvärr.

      Uppvuxen i Växjö och bor numera i en större stad
      Ca 2 h därifrån som är ljusår bättre, tycker inte Växjö är en trevlig stad överlag även om rundan runt växjösjön är fin och det finns mycket god thaimat. Men det är ju inget man kan leva på ?? skulle inte rekommendera en utomstående att flytta dit!

        Vilken stad bor du i nu?

      Älskar Växjö – en lagom stor stad med trevliga människor och nära fin natur. Universitetet bidrar till lite puls och driv, och kommunen är rätt progressiv. Pluggade där och bodde kvar i tio år efter studierna. Bor nu i Stockholm men Växjö är alltid Växjö!

      Det regnar lite väl mycket, det får jag erkänna.

      Bodde där i 5 år när jag pluggade. Bodde dock på campus och trivdes bra där. Växjö är en mysig stad, finns det mesta man behöver osv. Dock är jag från en mindre stad från början så kanske därför jag kände så. Växjö går ju inte riktigt att jämföra med Stockholm. Tycker inte staden var mindre inbjudande än andra städer.

        Campusbubblan och Stallarna vs. Sivans <3

      Ni kan inte tänka er ett sommarställe i Växjö-trakten och bo kvar i Sthlm? Så får han också vara ”hemmavid” på somrarna.

      Jag bodde där i 4 år. Tycker det är en trevlig stad med mysig natur och bra restauranger. PM har en av Sveriges bästa Vinkällare och det finns lite flärd för att vara småstad. Har bott i Barcelona, Stockholm och LA. Växjö är litet men väldigt trevligt!

        Men ja det regnar mycket i Växjö ?

      Kalmar är trevligare och renare, vackrare också!

      Uppvuxen i Växjö och bor fortfarande kvar och trivs väldigt bra. Fördelar: nära till allt, man kan bo nära naturen och ändå ta sig till jobb och stan snabbt. Stan är iofs inte något riktigt city längre skulle jag säga men bra restauranger! Det mesta finns här som universitet, bra jobbmöjligheter (kanske beroende på vad man jobbar med) och Växjö är lite av en IT-hub skulle jag säga. Barnvänligt om ni funderar såna saker. Nackdelar: Det går helt enkelt inte att jämföra med Stockholm där verkligen allt finns och det är en helt annan puls i Stockholm. Långt till flygplatser och större events som brukar vara i de större städerna.

      Jag flyttade till Växjö från Göteborg för några år sedan och jag trivs så himla bra. Mysig liten stad med bra restauranger och bra affärer runt om hela Växjö, fin natur, Många olika ställen att bo. Jag fick barn ganska direkt och skaffade vänner på det sättet, dels via GoFriendly men också mammagrupper. Umgås även mycket med sambos vänner. Det gäller att vara öppen för nya kontakter. Jag älskar dessutom mitt jobb här. Men tips är att vara öppen för nya människor och kör! Men kanske var ärlig med din partner att du kan tänka dig testa ett par år och sen får ni se var ni hamnar i slutändan. För mig passade Växjö perfekt. Men är glad att ha kvar Göteborg och kunna åka till ibland.

      Skulle aldrig flytta från Stockholm till Växjö. Generellt fördomsfulla mot stockholmare.

    Lyssnade på Det skaver och Cassandra pratar om sin abort igen. Hon berättar att hon gjorde den tillsammans med en vän men nämner inget om hennes älskade kille som hon pratar om så mycket. Varför skulle han inte vara med på det? :/

      Hon kanske hellre ville ha med någon som gått igenom samma sak?

      Jag börjar tro att de bor i olika städer och han jobbar mkt! Särskilt med tanke på hennes panik över att vara ledig och hela sommaren som breder ut sig.

      Tycker de hade en poäng i sin kritik av bloggbevakning ändå. Det blir ju mkt negativt rent generellt som egentligen är onödigt (jag själv skyldig).

        Exakt, sommarledigheten också. Det ryktas tydligen om att han sitter i finkan.

    Provar igen men förstår även varför det inte kom något svar sist. Jag ska (ofrivilligt) vara i Vinslöv två veckor i slutet av juli. Vad finns att göra? Saker på dagstur-avstånd funkar också.

      Ta med matsäck och åk till Wanås konstpark, där kan man gå en hel dag. Ett av Sveriges bästa utflyktsmål enligt mig, särskilt om det är vackert väder och man är en person som gillar att läsa på skyltar, om du fattar:)

        Tack! Ska kolla in det!

      Det är lättare om du berättar vad du är intresserad av och om du ska ta dig med bil eller tåg. Drygt en timme med tåg till Malmö och Helsingborg. På andra hållet har du Blekinge med hela skärgården.

        Jag gillar kultur, god mat, fin natur. Typ det. Kommer ha tillgång till bil. Är liksom helt ny i Skåne så vet inte ens vart man ska börja, åt vilket håll ?

          Det finns hur mycket som helst. Googla någon stad/ort på nära håll, typ Åhus och börja där. Går att fortsätta längs kusten ner mot Österlen som är väldigt vackert men också väldigt mycket turister under sommarmånaderna. Malmö är väldigt fint med flera lummiga parker att vandra i, massor av matställen. Helsingborg och kanske en båttur på 20 min och du är i mysiga Helsingör.

            Tack ??

      Kolla in kartan vettja? Åhus ligger en halvtimme bort, kanske är mysigt för det ligger ju vid kusten. Malmö strax över 1h bort. Lund lite närmre. Kanske nära till allt i Skåne? ?
      Mvh noll koll på Skåne

        Ska kolla in Åhus. Skåne är främmande mark för mig också så jag har ingen aning om vad som är värt att se där nere.

      Jag blir bara så orimligt nyfiken varför du ofrivilligt måste vara där? ?

      Två veckor i VINSLÖV? Fy, stackars dig ??

        ??

      Bangolf ?

    *** Besvärligt fittfenomen incoming ***

    Jag har fått ett problem. Det känns ofta som om jag får envisa luftbubblor i underlivet. De små rackarna dyker upp när jag sätter mig, när jag lägger mig, när jag rör mig, you name it.

    Det känns alltså som små, små bubblor som partajar loss hejvilt mellan blygläpparna innan de detonerar och avger ett genant och hörbart ”plopp”. Ibland blir de lite djärvare och tar bakvägen upp mellan skinkorna, de jävlarna. Vill det sig riktigt illa så går de loco och avfyras som ett jädra smatterband i underbyxan. ?

    Jag har inget barnafödande i bagaget och mitt underliv är annars vid god vigör enligt gynekolog. Jag vill understryka att detta inte känns som en traditionell musfjärt utan något annat, betydligt svårare att bli av med. Bubblorna förorsakas inte heller av någon som helst penetrering innan.

    En snabb googling vittnar om att jag åtminstone inte är ensam om att ha drabbats av ”bubbelfitta”. MEN! Har vi några teorier om varför detta förargliga fenomen uppstår? Kan man förebygga det på något vis? Ska man uppgivet acceptera att detta bara är en av kroppens alla olösta mysterium? Eller ska man istället omfamna denna nytillkomna färdighet och ogenerat smattra runt bland folk i tid och otid? ?

    Tacksam för svar.

      Du kanske är väldigt fuktig? Känns konstigt att skriva det men det är väl ett alternativ, och när du sätter dig pressas luftbubblor genom fukten ??

      Har inget svar på din fråga men jag vill bara så gärna kommentera ditt inlägg. Är du författare? Eller skriver du roliga texter till någon komiker?
      Skrattar absolut inte åt ditt problem men vilken underhållande text.
      Är absolut inte ironisk eller elak jag bara älskade ditt sätt att skriva.

        Jag befarar att jag varken är författare eller skribent åt någon komiker. Tanken har slagit mig att kanske starta en blogg där jag ventilerar alla märkliga upplevelser och observationer jag gör i vardagen. Frågan är mest om någon är så pepp på att läsa om mina smattrande genitalier.

        Hursomhelst så gjorde din kommentar inte bara min kväll, utan gav mig även inspiration nog att börja skriva igen.

        Tack. ❤️

          Trodde aldrig i mitt liv att jag skulle tycka det är roligt att läsa om bubblor i underlivet, but here I am ? Hoppas vi får läsa fler härligt välskrivna inlägg på blogg eller i framtida Öppet Spår! ??

          Jag skickade till och med en printscreen i en kompisgrupp och skrev att det var så otroligt roligt beskrivet av ett kanske genant problem. Du måste starta en blogg, ditt sätt att skriva är underbart!

        Jag tänkte samma! Otroligt roligt och fyndigt skrivet! 😀

      Nu killgissar jag här, men kan det hjälpa att ha trosskydd eller binda som kanske dämpar ljudet/bubblorna på något vis mer än bara trosor? För övrigt håller jag med de andra, det var trevlig läsning 🙂

    Mammamaffian! Hade ni lämnat en femåring och en sexåring ensam hemma i typ en kvart? Måste lämna bilen på lagning imorgon och har svårt att få till logistiken. Det är bara ett par minuter bort med bil och jag kan få skjuts hem, dock ej med möjlighet att flytta bilstolarna till barnen så de kan inte följa med. Alternativet är att ta med dem och gå hem men det tar kanske 1,5 timme istället då det är en himla omväg, med bil tar man motorvägen. Det finns inte direkt någon buss eller så heller som går förbi här. Hur hade ni gjort? Har lugna barn som förmodligen inte skulle hitta på något, men det känns inte helt bra liksom.

      Nej det hade jag inte. Nu bor jag i radhus där typ alla grannar har barn som leker med varandra så jag hade knackat på hos grannen och frågat om de fick hänga där en kvart. Först för att jag tycker att de är för små för att vara ensamma men också för att något kan hända så att jag är borta längre än tänkt. Tryggare att de då är hos någon under tiden.

        Ja det hade varit super men vi känner ingen här tyvärr. Funderar på om man kanske skulle ta med cyklarna till dem och gå hem bara, det kanske inte är lika jobbigt? (Förutom jag som lär dö i värmen då)

          Bra tillfälle att lära känna grannarna då!

            Vi har fem lägenheter i denna denna trappuppgång. Det är vi, två tanter med hemtjänst och två ensamma yngre män, vilka visserligen verkar snälla men som inte är betrodda att ta hand om mina barn. Tanterna känns tveksamma av andra anledningar. Alla bor ju inte i villaområden med en massa barnfamiljer 🙂

              Känner ni ingen alls i stan? Någon kompis ni kan ringa och fråga om de kan komma över en halvtimme och vara med barnen?

                Nej alltså hade jag känt nån som varit tillgänglig och i närheten så hade det såklart varit ett alternativ före att lämna barnen ensamma. De få vänner jag har jobbar, och min familj bor långt bort.

      Ta en taxi? De löser bilbarnstolar. Om det inte är någon längre sträcka blir det inte dyrt.
      Om det då verkligen inte går att lösa att någon annan är med barnen.
      Hade inte lämnat de ensamma i den åldern iaf.

        Ja det är sant, hade inte tänkt på taxi!

      Nej det skulle jag inte gjort. Inte så mkt pga att de inte skulle klara sig i 15 minuter utan för att du kommer att befinna dig väldigt långt bort. Det kan ju hända saker som gör att du blir borta betydligt längre, typ olycka på
      Motorvägen eller något annat.

      Finns det ingen som kan passa dem i en kvart? Nån granne du känner? Någon förälder som har barn på samma förskola?

        Ja precis det är det jag tänker också, oväntade saker kan ju hända. Känner tyvärr ingen här men funderar på om de kanske skulle orka cykla den sträckan, hellre än att gå?

          Ja ni får göra det till en kul utflykt!

      Nu är mina barn mindre än så, men i den åldern; Ja det hade jag gjort. Låtit dem spela nåt tv spel eller se på tv. Min bror och svägerska har gjort så vid enstaka tillfällen med sina barn. Om möjlighet finns har de haft en telefon kvar hemma och pratat med barnen och nån gång bett en granne hålla lite koll på avstånd (de bor i villaområde).
      Du känner dina barn bäst och gå på det som känns rätt för just dig. Men mammapoliserna här kommer säkert gå bananas med tanke på att vissa inte vågar gå ut med soporna utan barnen för det kan ju komma en yxmördare eller grizzlybjörn just den lilla stunden.

        Ja men vi har faktiskt mycket grizzlybjörn här i området! Nuförtiden bryter de sig gärna igenom låsta dörrar också så jag förstår den nojan ändå.

        Jag har inga barn, men blir förvånad över att så många säger nej när det är så stora barn och så kort stund? Mina föräldrar lämnade mig och min lillebror en kort stund om de hade snabba ärenden, och har idag sagt att vi var snälla och de var glada att det gick att göra så.

          Jag år förvånad över att du inte förstår hur liten en femåring är?
          Från vilken ålder tror du barn klarar av att va själva? 3?
          Dina minnen om att dina föräldrar gjorde så kan lika väl va från att du va 8 år liksom.

          Det handlar ju inte bara om åldern på barnen och hur kort/lång stund hon har tänkt lämna dom utan om allt som kan hända som hon inte har kontroll över.
          Vad händer om hon krockar och blir medvetslös tex..?

            Den risken finns ju i så fall alltid oavsett ålder på barnen eller hur långt bort man är. Känns jobbigt att leva sitt liv och alltid gå och rusta för att man kan råka ut för en olycka, dö eller blir kidnappad.

              Kanske inte helt fel att tänka lite på eventuella konsekvenser.

              Jag skulle inte se den risken om jag ska gå till förrådet, slänga sopor, rasta hunden snabbt osv. Men av erfarenhet så har jag blivit stående länge på motorvägen förut, och det skulle jag inte vilja bli om mina barn är hemma själv i den åldern.
              Med det sagt så var jag för att lämna barnet på hotellrummet när detta var uppe sist ? så jag ser mig inte som överdrivet nojig för faror i allmänhet.

            Vad händer om hon krockar och blir medvetslös med barnen i bilen!?

              Alla ser direkt att hon har barn och kan hjälpa barnen. I annat fall kan barnen bli hemma själva länge och ingen vet att de är det. Tänker jag, har ingen aning om/hur det tas redas på om det finns ensamma barn hemma när någon råkat ut för en olycka och är medvetslös.

          Det märks att du inte har barn, ja. Man är ingen mammapolis bara för att man inser det orimliga i att lämna så små barn ensamma hemma.

      Nej

      Tänk om du råkar ut för en olycka och dina barn blir kvar utan uppsikt, jag hade tagit med och försökt fixa hemfärd på något sätt. Barn i den åldern är påhittiga och kan hitta på en massa farliga saker, och du kan dessutom fastna i en bilkö eller få andra hinder.
      Det är nog dessutom olaglig.

        Nej olagligt är det inte, men annars hör jag dig.

      Kan ingen annan lämna bilen åt dig istället?

      Du kanske kan ha barnen på mobilsamtal eller facetime under tiden?

        Hon är ju isåfall lika långt bort om något skulle hända henne på vägen eller barnen hemma. Skulle inte heller rekommendera FaceTime när man kör bil.

      Nej, det hade jag aldrig vågat. Även om barnen vanligtvis är lugna så vet man ju inte om de hittar på något just pga att de är själva.
      Sen så kan det ju hända dig eller den som ska köra dig något på vägen till eller från verkstaden så att det tar längre tid osv.
      Satt själv i bilkö pga en bilolycka för ett tag sen, alla bilar blev stående under en lång tid på vägen. En bilresa som vanligtvis tsr 20 minuter tog nog över en timme i allafall, om inte mer.
      Kan den som ska skjutsa hem fig vara hos barnen istället och så tar du en taxi hem?

      Mina är 5 och 7 år och det hade jag absolut gjort. Beror ju på hur barnen är.

      Skulle inte gjort det, som någon annan skrev kan något oförutsett göra att du är borta längre. Du kommer verkligen ångra dig när du ex sitter fast i en bilkö o vet att de är ensamma hemma!! Jag skulle hittat en annan lösning än lämna dem ensamma.

      nej!

      Personligen hade jag hellre åkt bil utan barnstol 5 min än att lämna de helt själva.
      Tänker alltid på risken OM det händer dig någonting på vägen hem och den där kvarten blir många timmar typ, köer/olycka ja vad som helst.

        Okej…

        Alternativ 1: barnen är hemma och tittar på film. En resa som normalt tar 5 min tar helt plötsligt en timme av någon anledning. Mamman ringer hem och sexåringen svarar. Mamman förklarar att hon blir sen. Barnen får vänta. Inte optimalt. Alla lever.

        Alternativ 2: hon tar småbarnen i bil utan bilstolar. Femåringen skulle i princip fortfarande kunna vara liten nog att behöva åka baklänges i ordentlig stol. De krockar eller blir påkörda eller kör av vägen. Barnen sitter inte säkert i bilen så de skadas eller i värsta fall dör.

        Jag hade tagit en taxi med bilstol jag. Men alla är väl olika…

          Jag har i alla fall bara en telefon, har folk med barn extra telefoner att lämna hemma med barnen vid sådana här tillfällen? Min femåring har i alla fall inte en egen telefon men hon kanske är sen.

            Mina barn har ingen telefon heller men man kan väl ringa till ipaden? 🙂

            Dåså. Har man ingen extra telefon är valet solklart: klart man sätter ungarna i bilen utan bilbarnstolar.

            …eller…

      Kolla om någon från bilverkstaden kan ge dig skjuts hem. De brukar erbjuda den typen av service om man lämnar in bilen.
      En annan fråga, hur tänkte du hämta bilen sedan?

        Nej de erbjuder inte ens lånebil tyvärr. Jag tänkte hämta den på måndag när semestern är slut och jag kan lämna barnen på förskolan under tiden.

    Har kommit fram till att en kollega är narcissist. Jag går på hens mjuka sidor varje gång och känner med hen, tror att nu kanske det blir bättre på jobbet. Sen fuckar hen upp allt igen o sätter allt i spel, snackar skit om alla, hugger en i ryggen osv. Ja har märkt att jag mår så dåligt av det här att jag har hjärtklappning varje dag, tänker på det dag som natt. Fy fan vad 1 person kan sabba så myclet.

      Välkommen i klubben. Går igenom samma.

      Håll dig borta och interagera inte med hen. Om du kan byt jobb.

    Varför är det så jävla svårt att ta bort sociala medier!!!!

    Brukar aldrig skriva här – men nu händer det. Behöver ALLA råd jag kan få.

    Jag har varit tillsammans med min kille i 5 år och har alltid varit säker på oss (25 och 24 år). Vi har bostad, bra jobb osv – allt är bra på pappret. Nu till problemet: jag fick en crush på en kollega på jobbet som egentligen inte är något jag söker varken utseendemässigt, personlighetsmässigt och livsstilsmässigt. Men jag kan inte sluta tänka på honom, sedan i februari har vi blivit kompisar, hängt och pratat en hel del och insett att han känner likadant. Tiden har gått och nu känner jag mig på riktigt kär i honom. Jag vet att han vill vara med mig.

    När jag försöker tänka på min nuvarande relation tänker jag mest på logistik och vad som alltid varit eller kommer vara. Känns som att fjärilarna för kollegan har ätit upp mina fjärilar för min sambo. Det är ändå gått flera månader där vi rest, gjort saker tillsammans och det har känts bra men ändå skaver det då jag ofta känner att det inte känns komplett som förut. Jag tog idag upp detta med min sambo och han känner inte likadant.

    HUR vet man vad man ska göra? Jag har trott detta bara varit en svacka, men när vi snart är inne på 6 månader är jag bara rädd att jag inte vågar släppa taget. Är så rädd att göra fel val.

      Du är ju uppenbarligen redan kär i en annan och har glömt din kärlek till din sambo. Gör slut, annars kommer det absolut inte sluta lyckligt. Följ ditt hjärta. Var ärlig mot din sambo – han förtjänar efter fem år med dig att veta.

      Du är ung. Lev livet! Ha kul och låt känslorna styra säger jag.

      Läs vad du har skrivit och utgå sedan ifrån att din kille skulle ha skrivit det.

      Du inser nog då snabbt att din nuvarande relation är över.

        Bra svar.

      Byt jobb eller ta en längre ledighet om möjligt. Byt avdelning. Vad som helst. Känslor svalnar med tiden, du är inte kär i Markus från åk5 fortfarande eller hur?
      Ge det tid, var snäll mot dig själv men var realistisk, en crush förblindar sina offer. Du ser inte vardagslivet med kollegan. Du ser bara smekmånaden. Livet är ingen smekmånad.

      Jag undrar mest varför du sökt kontakten med kollegan om du hade det bra i ditt förhållande?! Är det för att du blir uppspelt av uppmärksamheten? Om du nu visste från början att han inte var något du ville ha något tillsammans med?

    Matchade med en kille på en app. Det första han frågade var: Jag söker mamman till mina barn. Vill du ha barn? Och nej det vill jag inte haha. UNMATCH

      Skönt att han var väldigt rakt på sak iallafall ?

        Eller hur ?? Känns som jag alltid kommer vara singel för jag inte vill ha barn haha

          Och jag som vill ha barn, min tinder är full av män som inte vill ha barn ? ska vi byta?

            Gärna! Låt oss!

      Han borde matcha med Linn

      Skriv i din profil att du inte vill ha barn.
      Eller tror du att det är något du kommer vilja ha längre fram?

        Det gjorde jag men jag antar att han ville se om jag tänkte ändra mig ?

    Har varit i förhållande i över 15 år, mitt första seriösa förhållande. Vi flyttade hemifrån tillsammans och har bott tillsammans sen dess.
    Nu börjar jag tänka hur vet jag att det är rätt? Jag tvivlar egentligen inte på oss eller kärleken, men jag har ju inget att jämföra med? Hade jag varit lyckligare med nån annan? Eller ensam? Särbo? Ekonomin tillåter inte att testa.
    Går igenom en utmattning och depression så det kanske påverkar tankarna också, men gör också att jag har svårt att se det som är bra. Men där är min partner ett enormt stöd! Så det är inte det heller.
    Jag förstår verkligen att man inte är nykär hela livet så jag letar inte den känslan, det pendlar så klart men jag kan fortfarande få pirr i magen när jag ser honom. Vi har det bra, men tanken kommer om det kunde vara bättre? Hur vet man?

      Är nästan i precis samma sits. Är osäker på förhållandet, känner att jag vill mer. Tänker dock att gräset kanske inte är grönare på andra sidan? Ekonomin tillåter inte mig heller att testa att bo isär. Vad är det som du känner att du saknar?

        Nej det är just det, gräset kanske bara är gulare men hur vet man? Haha jag blir knäpp på hjärnan.
        Jag tror inte att jag saknar nåt specifikt men är ”rädd” att jag missar nåt bättre. Jag vet ju inget annat än detta. Vårt liv/förhållande kanske är 10 av 10 men det kan ju också vara 6 av 10.
        Men det som kanske kan bli bättre, kanske gör att annat bli mycket sämre. Så mycket kanske och funderingar.

      Av egen erfarenhet ifrågasätter man precis allt med utmattning och depression eftersom man får så svårt att finna glädjen i, tja, allt. Man blir avtrubbad och det gäller även kärleken. Om jag var du hade jag lagt fullt fokus på att må bättre just nu. Så fint att din partner finns där som stöd! Finns tankarna kvar när du är stabilare i ditt mående, då kanske det är värt att fundera på vad du vill.

        Håller med Belle. Ta aldrig stora beslut när du mår dåligt eller är kris.

        Nej det är därför jag inte tar allt för allvarligt på tankarna för att jag vet att jag inte funkar normalt nu. Men det blir ju en del grubblande emellanåt och här var det smidigt att få ur sig lite.
        Men tack för ditt råd!

    Får man ta med kosttillskott när man flyger?

      Beror på vad de innehåller och vilka rekyler som finns i de länder du ska flyga till och mellanlanda i

      Ja

    Hur och var hittar man nya vänner i vuxen ålder?
    Tycker det är så himla svårt! Bor på mindre ort och jobbar dessutom helg + är nykter så går aldrig ut på krogen elr liknande. Googlade på olika kurser att gå för att kanske träffa lite nya människor men det enda som fanns i min lilla stad var pensionärsträffar och så gammal är jag faktiskt inte ännu ?

      Underskatta inte att umgås med pensionärer. Såå kul! Någon sport kanske?

      Finns en app som heter gofriendly, som Tinder fast för att skaffa vänner!

    Exet ringde idag. Vet inte varför jag ens svarade. Hela samtalet gick ut på att han tyckte att jag slösade bort min semester då jag inte hade planerat in någon resa (jag njuter till max av att vara ledig och vara hemma) samtidigt som han berättade att han och en tjej han dejtar ska till Kroatien nästa vecka. Ok!? Till framtida mig: svara inte nästa gång han ringer. Suck.

      Blocka hans nummer och klipp kontakten. Märklig människa som ska ringa upp och klaga på dig

      Jag förstår varför han är ditt ex. Hoppas han får kasst väder på sin resa till Kroatien.

      Låter som att han slösar bort sin semester genom att ringa sitt ex som inte är intresserat och berätta om sin resa som exet inte är intresserad av. Snacka om att försöka impa på fel person och samtidigt visa hur oskön man är. Njut av att vara hemma och ha semester utan honom, tänk att lyssna på det där mästrandet hela tiden.

        Haha ? tack för ett gott skratt! Samtalet var ca 90% monolog från hans sida med mina trötta ”mmhm” då och då.

        Han messar då och då också. Brukar vara likadant. Han frågar vad jag gör. Jag svarar kort ”inget speciellt” utan motfråga. Får ett långt svar om något han ska hitta på, varpå jag svarar ”ok”. Jag trodde att han skulle fatta att jag inte längre pär intresserad av att höra om vad som händer i hans liv men det verkar inte gå in.

      Se det positivt; han känner sig ju på något sätt i behov av att bli sedd av dig. Har han inte kommit över dig?

        Varför är det positivt?

        Från min sida får han gärna komma över mig. Jag vill inte ha tillbaka honom om han så ens bad om det.

          Varför blockar du inte hans nummer då? Det verkar som att du fortfarande gillar uppmärksamheten han ger.

            Jag vet inte, tycker att det är ofint på något vis att blocka. Och för att jag trodde att han skulle fatta eftersom jag aldrig initierar kontakt, ställer en motfråga, ens reagerar intresserat osv. Men uppenbarligen så är blocken enda sättet verkar det som.

              Men säg till honom rätt ut att du inte vill ha kontakt i så fall.

                Du har givetvis rätt, jag borde inte tro att han tar till sig signalerna som jag tycker är uppenbara. Nästa gång han ringer kommer jag inte svara mer än med ett sms där jag rakt ut ber honom sluta ringa. Jag ska inte alltid vara så ”snäll” mot de som inte förtjänar det.

                Ser att detta låter ironiskt skriver men det är det inte, jag lovar ?

                  (Jag går till och med i terapi för att bland annat lära mig säga nej och sätta gränser så detta är ju ett typexempel på mitt problem egentligen??)

                  Ja nu får hans nya flamma ta över det där malandet från hans sida istället. Stackars människa som ska vara fast på resa med herr monolog. Sluta svara med gott samvete!

    Tråkig fråga och den har kommit upp förut. Men vad tjänar folk egentligen? Jag har så himla dålig uppfattning om vad folk tjänar. Jag har en masterutbildning och har jobbat statligt i 4 år, skiftarbete. Jag tjänar 32000 men med ob brukar det bli 37000. Har alltid tänkt att det är dåligt. Vill byta jobb, till något inom data analys och tänker att jag ska ha 40000 som löneanspråk. En kompis sa att det var orimligt mycket. Vad tjänar ni och vad har ni för utbildning? Otrevliga kommenterar undanbedes. Är bara genuint förvirrad och nyfiken.

      Jag har en kandidat och jobbar också skift. Har 34000 i grundlön, med ob blir det ca 40000. Har jobbat i 9 månader.

      Socionom, tjänar 37000.

      Masterexamen, jobbar endast dagtid inom vården, 43000kr.

      37 är en helt ok lön. Har det, är lärare i fritidshem.
      Nej det du tänkt låter inte orimligt.

      Yh-utbildning inom bygg. Jobbar som produktionsledare, 43 i grund. Brukar bli kring 48 med tilläggen.

      40.000 med utbildning är inte orimligt mycket? Jag har ingen utbildning efter gymnasiet och har gått från 33.000 till 43.000 inom loppet av 2,5 år. Jobbar inte statligt dock!

      40 000 är inte orimligt mycket. Jag har en kandidatexamen och har jobbat i åtta år ungefär. Tjänar 44 000.

      Min känsla är att ”gemene man” tjänar mellan 30k och 50k innan skatt. Vet inte om det stämmer.

    Vilken tandblekning för hemmabruk är bäst?

      Crest white stripes. Bestll från usa

        Tack

    Influencers arbetsmoral!
    Jag lyssnade på podden The Olsson Sister mer systrarna Johanna och mathilda Olsson.
    De släppte inte ett avsnitt förra veckan på grund av att de 1, skulle prata om hur man kommer över ett ex och fick prestationsångest och 2, de drack sig fulla och vaknade bakis den dagen de hade planerat att spela in.
    Hur skulle de här två människorna hantera ett vanligt jobb där man dagligen ställs inför uppgifter som ger en prestationsångest (presentationer för stora grupper, kundmöten etc) och att man tar ansvar över sin tid och ser till att man levererar det man har åtagit sig.
    Nu förstår jag att det är frivilligt att podda, men jag har verkligen svårt att se de här influencers ha ett vanligt jobb där de måste komma i tid och ta ansva när de inte klarar en uppgift i veckan.

      Inga influencers skulle klara ett vanligt jobb. De hänger på sociala medier hela dagarna och tycker de har det så stressigt. Det de sysslar med är inte ens ett jobb, men det är de för korkade och lata för att förstå.

    Jag besökte nyligen en museiutställning utomlands som gjorde mig väldigt berörd och påverkad, sannolikt för att jag inte sett något liknande och för att den påminde om min egen dödlighet, och människokroppen genom historien. Mycket av innehållet hade nog varit omöjligt att ställa ut i Sverige, men det var ändå otroligt (både fascinerande och skrämmande) att se lemmar, foster i olika stadier i glasbehållare.

    Eventuella etiska dilemman om samtycke från en 200/2000 år gammal person åsido, skulle ni besöka något liknande?

      Nej, låter äckligt.

      Tror inte att det är ett museum som jag skulle uppskatta. Inte på grund av det etiska utan för att det mest låter äckligt.

      Låter som en utställning min man var på nyligen utomlands. Han tyckte den var intressant men jag hade nog inte velat besöka den.

    Isabella jedler / meisner ska separera från T

      Var har du hört det? Sjukt om sant!!

    Sen fråga men kan man någonstans se sin tandläkarjournal?

      Via Mina vårdkontakter om du går hos Folktandvården. För privat tandvård får du begära ut den hos respektive vårdgivare.

        Tack!

    Bästa gardinskenan som gardinen glider bra i? Inte Kirsch-flexi??

      Silent Gliss

      Ikea

      Väldigt nöjd med Hasta U-skena, liten och nätt också. Hade en från Ikea i tidigare hus men inte alls samma kvalitet.

    Frågar igen eftersom jag är i modd sedan länge. Snark.. Någon som vet om man måste betala skatt när man har vunnit ett presentkort på 1500 kronor? Är slumpvist utvald.

      Nej, behöver du inte

    Fick för två dagar sedan reda på att jag är gravid, planerat, men känner SÅ blandade känslor. Är glad men också livrädd för framtiden. Trodde jag skulle vara gladare. Kanske kommer få mer av dom känslorna? Är 29 men får identitetskris, jag var ju ett barn nyss? Haha. Någon som känner igen sig?

      Exakt samma. Vi bestämde oss för att börja försöka skaffa barn och det gick på första oskyddade samlaget. Fick panik när jag plussade haha. Detta var någon månad innan jag skulle fylla 28. När jag sen landat i det var jag så lycklig men hade fortfarande stunder när jag kände att det var för tidigt. Har nu passerat bf och kommer föda när sk helst och herregud vad jag längtar efter min lilla tjej. Även om jag också undrar vad fasiken jag gett mig in på haha

      Kände samma sak! ”Vad fan har jag gjort!” Men det gick bra. Hon är 22 nu och har två yngre syskon. 🙂
      Känn det du känner utan att döma. Och lycka till!

      Är också gravid och får med känna mellanrum panik och undrar vad vi håller på med! Men det verkar vara helt normalt när jag pratar med mina nära som också gått igenom detta. Libero har en podd där de även tar upp dessa blandade känslor med att plussa.

      Min första reaktion var ”Vaa?, det kan inte stämma”. Hade försökt ett halvår och tror fortfarande inte helt på att jag är gravid även om vi varit på tidigt vul och sett hjärtat.

      Inte försent att ångra sig!

    Är det någon som har koll på om någon app verkligen kan visa vem som stalkar en på instagram??

    Ååh tack för att du svarade!! Och tack för att du lugnar mig haha. För oss gick det också på första försöket vilket jag inte alls var förberedd på så är minst sagt lite ställd av hela situationen. Jag har aldrig längtat efter barn och sen ett år tillbaka visste jag inte ens om jag ville ha barn någonsin. Men här är jag nu, gravid, sjukt hur man kan ändra sig haha.

    Stort lycka till med förlossningen, kommer gå toppenbra!! <3

    Ni är bjudna på middag hos er partners syster. Du blir sjuk, vill ställa in – men partnern säger att hen åker ändå (en syster hen träffar relativt ofta ändå). Hur hade ni reagerat?

    Blir sjukt besviken på min sambo som planerar att åka och lämna mig med bebis hemma. Hade förstått om det va nån man inte träffar ofta, men det är inte i detta fallet. Överreagerar jag?

      Ja

      Det konstiga är inte att din sambo vill träffa sin syster.
      Det konstiga är att han/hon inte tar med sig sitt barn då du är sjuk… det tycker jag är helt bisarrt.

      Min partner åker ofta till sina bröder utan mig. Det känns bra tycker jag att de har en så nära relation. Har ni det väldigt jobbigt med bebisen just nu eller varför gör detta dig upprörd?

        Nu svarar jag på min egen kommentar. Tänkte inte på att du ju var sjuk, hur jag nu kunde glömma det. Det är en annan femma och då tycker jag inte att du överreagerar.

      Hade varit konstigare om det var DIN syster och han åkte själv. Nu är det hans syster, inte ett dugg konstigt.

      Lämnar dig med bebis när du är sjuk? Moget.

        Hur överlever alla ni hyperkänsliga föräldrar som lever i par? Själv roddar man allt med barnen oavsett sjuk eller frisk. Internet dugg synd om mig för det, men inte ett dugg synd om er gnällspikar heller.

          Fast vänta nu.. frågan är väl snarare varför du accepterar situationen och inte ställer motsvarande krav på din partner som hen ställer på dig? Det är ju skillnad när det finns bättre alternativ, mot när man ”måste” vara sjuk och ensam med barn.

          I TS fall nu, så är ju ena alternativet att den friska pappan(?) tar med sig barnet till systern och mamman är hemma och är sjuk. Det andra alternativet är att pappan åker iväg själv och mamman är hemma sjuk med barnet ensam. Om mamman hade varit frisk hade antagligen planen varit att barnet skulle med till systern i alla fall.

          Varför är det ”gnällspik” att mamman tycker att alternativ 1 hade varit mer lämpligt?! För mig låter det helt solklart.

            Jag är ensamstående med två barn på heltid. Noll utrymme för gnäll likt det ts sysslar med. Inte ett dugg synd om mig som sagt, men så tröttsamt med sånt här trams.

              Men va? Du kan ju inte jämföra att vara ensamstående och att ha en partner som inte vill ta med sig barnet. Om det finns en bättre lösning så ska man väl ta den? Varför ska mannen alltid få välja det bekväma och mamman ska bita ihop bara för att vissa mammor är ensamstående? Du låter faktiskt bara bitter och gnällig, som att du är sur för att alla inte är ensamstående

                + 1

            Jag tolkade det som att ts ville att han skulle stanna hemma också.

          Är andra överkänsliga, eller behöver du lära dig att ställa krav på din partner..

      Trams! Klart han kan åka själv. Ni behöver väl inte göra allt tillsammans? Eller förväntar du dig arg han ska sitta och passa upp på dig bara för att du är sjuk? Föräldrar i tvåsamhet kan verkligen vara så bortskämt gnälliga.

        Fast han ska ju åka på en nöjesgrej eller vad man säger. Helt rimligt att stanna hemma istället och ta hand om bebisen ifall den är för liten för att följa med.
        Verkligen tusen eloger, pokal och medalj till dig som är ensamstående men dock verkar leva i villfarelsen att alla föräldrar i par är bortskämda och har det lätt. Oskön inställning.
        Oavsett. Är man två så kan och ska man hjälpas åt. Då kan man faktiskt unna sin partner att få vila lite när hon är sjuk.

        Hon ifrågasätter inte att han åker, hon ifrågasätter att han åker och lämnar barnet hemma istället för att ta med sig barnet. Jag tolkar det inte som att de hade bokat barnvakt om TS inte hade blivit sjuk, utan i så fall hade de åkt alla tre. Så varför kan partnern inte ta med sig barnet om TS är så pass sjuk att hon inte kan följa med?

      Nu tar du ändå och försöker trolla va?
      Hade du stannat hemma om situationen var den motsatta? Din sambo blev sjuk och ville ställa in en middag hos din syster?

        Men hur är det med folks läskunnighet? Det har ju noll att göra med att det är hans syster utan att partnern lämnar henne sjuk att ta hand om bebisen istället för att hjälpa. Det är oskönt.

      Hur sjuk är sjuk? Om barnet inte ammas kan han ju ta med sig ungen. Middag är väl bara ett par timmar, är man inte väldigt sjuk så kan det väl vara skönt för honom att åka ifrån en klängapa ett par timmar. Ibland undrar jag om folk är vuxna eller barn som får barn. Herregud, vad är skillnaden om han är på jobbet och du är sjuk och en middag på kortare tid? Är det nöjet som missunnas för att det blir ”orättvist”?

        Läste ”vill ställa in” vilket direkt skvallrar om att det inte är alltför illa – kaskadspyor eller däckad i influensa – då MÅSTE man ju ställa in. Tycker snarare det är respektlöst mot personen som bjuder in om alla 3 stannar hemma för att en har ex huvudvärk eller är lite snorig.

        Om man är sjuk så får väl den andra stanna hemma och ta hand om barnet?

      Blir jag sjuk hade sambon fått åka, gärna ta med barnet också så att jag får sova ordentligt.

    Lojsan känns som den influenser som vill att allt ska se så bra ut. Hade aldrig orkat levt så.

    Segt att behöva sova var tredje timme dagtid utöver normal nattsömn varje dag ?. Segt och inte så kul faktiskt.

    Hej!
    Någon som har kunskap om ekonomi och kreditupplysning ? Jag har inga skulder förutom csn lån, dock har jag säkert massa kreditupplysningar pga faktiraköp, men förstår inte varför mitt kreditbetyg bara är medel? Tidigare när jag hade lägre lön var det hög. Har rätt mkt bättre lön nu, ändå är det medel. Vad kan det bero på? Är det pga många kreditupplysningar under en kort period?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *