Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Dalmasen
/
2023-07-22 20:01
Hur gör man slut med en vän på bästa möjliga sätt för att det inte ska märkas att man lämnar relationen ? Det finns en tjej som jag varit vän med sedan ett par år. Men hon har visat rätt obehagliga sidor av sig och verkar konstant söka sig till bråk och konflikter. hon känns nästan obehaglig ibland. Jag kan inte sätta ord på vad det är men hon skrämmer mig typ (och att hon lyckas bli ovän med precis alla i hennes omgivning och tycker att det alltid är fel på alla andra och inte hon själv) det känns inte normalt. hon har inte gjort mig något men det är en sån magkänsla och hade hon varit någon jag date:at hade jag stuckit direkt och blockat honom. Minns en gång när jag inte svarade henne på en dag för hon hade skrivit en sak som jag blev irriterad på. La ifrån mig telefon och gjorde annat.Då helt plötsligt fick jag ett meddelande att hon va utanför på parkeringen vid min gata utanför lägenheten.Hon bodde ändå över 1 timma ifrån och hade aldrig varit hemma hos mig förut så dök hon bara upp? Sånt känns inte normalt..vet inte alls hur hon kommer reagera och är lite orolig för det eftersom jag sett hur hon kan bli ilsken, elak, manipulativ mot andra som inte stryker henne medhårs. Jag vill bara bryta med henne, hon är inte alls någon jag vill ha i mitt liv och hon är inget jämfört med vilken typ av personer jag umgås med annars.Det är så svårt för på ett sätt kanske det hade känts lättare om hon hade hotat eller varit fysisk mot mig, nu är det mer en magkänsla med obehag. Ni vet en såndär känsla av att man ska hålla sig borta ifrån personen. I början var hon så himla trevlig och hon är otroligt kärleksfull och ’på’ i början men så fort minsta lilla sker eller sägs som hon inte tycker om så ändras hon. Ni vet hur Eva var i serien Knutby? Så ungefär. Hon visar flera narcissistiska drag så jag måste bryta…men jag är lite rädd för det.Jag har bara tidigare lämnat pojkvänner men inte kompisar, särskilt inte en vuxen kvinna som gör en lite rädd.och jag vet inte hur hon blir om hon känner sig bortvald eller lämnad och det skrämmer mig.
Låter verkligen obehagligt! Tror du gör rätt som avslutar ”vänskapen”. Kan du fasa ut henne eller funkar inte det? Annars får du väl vara lite halvrak och säga att ni är så olika och du inte har tid eller nåt. Gör hon minsta lilla så polisanmäl.
Jag tycker också du kan fasa ut henne istället för att säga rakt ut att du vill klippa tvärt. Gör dig själv tråkig, otillgänglig, bli långsam med att svara på meddelanden, låtsas att du inte kan ses, skratta inte åt hennes skämt eller låtsas inte fatta, kanske spice it up med att ställa in om ni bestämt att ni ska ses?
Jag hade en väninna som inte var så kul att umgås med (självcentrerad, ytlig, kommenterade elaka saker om främmande människors utseende när vi var ute) och jag lyckades slippa henne genom att bara glida undan och vara passiv. Jag hade antagligen kunnat konfrontera henne och det var nära att jag skulle göra det många gånger, men är nöjd och glad med den här lösningen.
Varför då? Är det inte bättre att vara rak eller åtminstone fasa ut? Utifrån det som Dalmasen berättar så är det oklart om det heller fungerar på denna typ, hon kommer säkert bli paranoid och börja stalka och hänga efter. Tror inte det är en bra idé.
Jag hade sagt till henne att jag behöver lite tid för mig själv och att jag därför inte kommer träffas eller ha kontakt på ett tag. Sen se hur det utvecklar sig. Frågar hon varför så säg att anledningen är privat.
Finns ett avsnitt i podden ”Älskade Psykopat” som släpptes för en vecka sedan där en berättar om en exakt samma situation som din. Du kanske kan lyssna på den och få tips.
Jag hade samma problem med en vän för många år sedan. Det kändes nästan som att man kvävdes av henne. Jag skrev ett sms att jag inte ville ha kontakt mer och varför och sedan blockade jag henne….överallt. Jag ville och behövde inte få något svar av henne, det kändes också om en befrielse att jag hade sagt mitt och att hon kunde reagera. Det var jag som stod upp för mig själv, det var jag som bestämde över mig, inte hon längre. Detta var det bästa jag har gjort för mig själv. Det kändes som en sten som ramlade av axeln. Jag mår så bra nu utan henne. Go for it och gör dig själv en tjänst!
Fast om hon åker en timme och ställer sig utanför hennes hus, så hjälper det ju tyvärr inte att blocka… Det är därför jag tänker att TS kanske ska hitta på något som får personen att tappa intresset för henne istället…
Kanske är det bästa med en sådan här person att ljuga och säga att man har en massa privata problem och därför inte orkar ha kontakt just nu? För det låter ju som att hon är väldigt självcentrerad och inte särskilt intresserad av att vara någon som stöttar en vän i en kris.
Detta tror jag också på. Kanske är det sent och du, ts, inte går in här nu, men jag har också en kompis som är rätt udda. Inte riktigt som din, men konstig på så många andra sätt. Jag har behövt ta många pauser från henne och nu har vi inte setts på typ ett år, hörts lite men exakt allting handlar om henne. Så har det alltid varit och det är därför jag behöver pauser från henne för hon tar så mycket energi. Men hade jag sagt till henne ”du det här funkar inte”, så hade hon legat på och tjatat och tjatat och inte lämnat mig i fred. Nu när jag har lite ursäkter i form av vita lögner etc så förstår hon och väntar tills jag har tid (aldrig, men det vet inte hon..). Kanske är det inte det mest schyssta beteendet mot en annan människa, men vissa förstår inte annars. Så jag tycker också du ska komma med ursäkter till att du inte kan ses, tyvärr.
För att bli av med skrämmande personer med självcentrerade drag på ett tryggt sätt. Mitt tips är…
1) Om ni ses, prata om små problem hela tiden. Har du en partner eller en katt prata om små minimala saker som om det vore viktigt. Exempelvis, att partnern inte ställer disken i diskmaskinen. Katten väcker dig 10 min förtidigt på morgonen.
Obs, dela inget som är viktigt och på riktigt!
2) I varje ämne, börja prata om dig själv. Varje samtal skall leda till dig. Exempelvis, oh det påminner om när jag… Jag hade en dröm om exakt detta, det handlade om… Detta är något jag har tänkt på länge, det började…
Var aldrig elak, ha alltid positiv ton.
Hon kommer ghosta dig utan konflikt eller biverkningar.
(Jag har använt mig av detta främst på arbetsplatser)
Vart går man för afternoon tea i Stockholm? ☕️
Har provat Svenskt tenn (för några år sedan), Grand hotel och tea & garden vid Odenplan. Behöver inte vara något fancy men gärna traditionellt.
Jag är absolut inte besatt av Camillas katt. Älskar katter ändå. 20:07 kunde ju skriva ut vilket matställe hon menade med THK. Var ett dåligt skämt från mig
Mvh från Göteborg
Tror att de där två traditionella restaurangerna bredvid varandra på Djurgården ska ha. Hjärnsläpp på namnen bara.
Rekommenderar inte Diplomat utifrån hur de behandlar gästerna på afternoon tea.
Det överraskade mig också när jag var där. Jag har ätit på restaurangen utan problem, men upplevde riktigt dåligt bemötande när jag skulle testa deras afternoon tea. Tyvärr
Tyvärr är jag sällan i vår kungliga Hufvudstad numer men då jag har släkt och nära relationer i Sthlms innerstad och i Bromma brukar vi ta en fika på Djurgården efter en väldigt obehövlig promenad eftersom vi redan shoppat oss loss. Ska fråga vad fiket heter men de har otroligt bra Afternoon tea med snittar och allt som hör till. 🙂
Har en visdomstand som jävlas och värker och behöver verkligen plocka bort den då problemet är återkommande. Får antibiotika varje gång så är inte hållbart detta. Men är så rädd att bli ruinerad och pank så undrar om nån har dragit ut visdomstand nyligen och kan berätta vad det kostade ungefär? Samt hur man mår osv efteråt. Bor i Stockholm så tar gärna emot tips också på bra klinik.
Nu var det ett par år sedan, men jag tror verkligen inte att det dyraste man kan göra är att dra ut en tand. Min sambo gjorde det för något år sedan och jag skulle säga kanske 1500kr max? Ingen visdomstand dock.
Hade inte alls ont efter! 5/5 och jag har skräck för blod/ tandläkare.. u name it. Ett tips är att köpa en tom spruta och blanda ihop saltvatten. På kvällarna tog jag ca 10 ml och sköljde försiktigt på såret där tanden satt.
Jag drog ut min visdomstand i början av juni. Hos Folktandvården i Stockholm. Det kostade mig strax under 3000 kr, sen var det en förundersökning som också kostade kanske 800 innan dess, med en extra röntgen. Men då var priset reducerat för jag hade kommit upp till något visst belopp, eftersom jag haft så mycket problem med tanden det senaste året.
Jag hade fruktansvärt ont samma kväll. Men efter det var upplevelsen så mycket bättre än förväntat. Kunde sluta med smärtstillande redan på dag 4, knappt att det hade behövts på dag 3. Tog tid att våga börja äta dock. Överlag var hela upplevelsen mycket mer positiv och enkel än jag förväntat mig.
Jag vet inte om jag är ovanlig men jag hade inte ont alls efter bedövningen släppte samma kväll. Tandläkaren sa samma till mig om smärtstillande i 3-4 dagar men behövde inget. Och då är jag egentligen smärtkänslig tror jag.
Menar inte att ”skryta” (märkligt skryt) bara att det kan va så, men kanske inte vanligt så hoppas inte på det? ?
Och jag spydde blod i två dagar och låg med fryspåse på kinden och kände att jag ville avsluta livet där och då, men jag tror att jag hade det rött illa. Betalade 5k
Jag har tagit ut både mina nere och det kostade strax under 4000 kr för ett par år sedan.
Båda togs ut vid samma tillfälle. Jag hade inga problem med mina, bara så otroligt trångt mellan tänderna.
Det är inte speciellt dyrt att dra ut en visdomstand, när jag gjot det betalade jag ca 1700 kronor. Det är mycket billigare än upprepade tandläkarbesök (be om kostnadsförslag innan om du känner dig osäker på kostnaden). Efteråt är det lite olika, ena gången jag gjorde det var jag knappt öm och märkte nästan inte av det. Andra gången hade jag rejält ont och svårt att äta i 2-3 dagar. Brukar gå till Aqua Dental på Kungsholmen och har varit nöjd, med reservation för att jag förutom visdomständer aldrig behövt göra något mer än vanlig koll.
Drog ut en i måndags, kostade 1395. Det var en i överkäken och det gick lätt och relativt snabbt, behövde inte delas, opereras ut eller sys stygn (vet inte om sånt spelar in?) Ibland kan de behöva ta en extra röntgenbild också och det kostar också men inte så mkt. Har dragit ut de nedre också för några år sen och de kostade lite mer men under tvåtusen tror jag.
Tandläkaren borde gett ett ungefärligt kostnadsförslag beroende på hur tanden sitter mm.
Jag går till Folktandvården i Fruängen.
Jag har dragit ut alla mina fast jag inte haft några problem med dem. Vill bara inte ha dem. Det blir otroligt mycket tandsten på dem vilket förr eller senare leder till problem. Jag bor på en mindre ort och har betalat 1200:- per tand. Har tagit dem en om året. Jag har gjort så att jag bokat tid på eftermiddagen så är man ok för jobb nästa morgon. Det gör ont i käken ett par dygn men det räcker med Alvedon. Det är viktigt att inte tugga på den sidan där du dragit tanden – undvik det i åtminstone två veckor. Man kan även rengöra sårytan med lite klorhexidin på en tops.
När jag hade liknande problem så berättade tandläkaren på eget bevåg ungefär vad det skulle kosta, och det var mindre än jag trodde eftersom en del finansierade med bidrag.
Så jag tycker du ska ringa till tandläkaren och fråga 🙂 de brukar ha koll på hur de där bidragen fungerar också.
Jag har opererat ut båda i underkäken hos Daniel Danielsson på GHP på Sophiahemmet. Det kostade ca 5000 kr för den första tanden och om du bekymrar dig över priset så kan du alltid be om prisuppgift på förhand så att det inte blir en otrevlig överraskning. Jag är otroligt nöjd med Daniel. För mig läkte det jättefint och jag hade inga komplikationer. Jag hade bara ont samma dag som operationen genomfördes när bedövningen släppte så nu känns det bara skönt att ha blivit av med visdomständerna.
Sedan har jag dragit ut en visdomstand i överkäken hos Milena på Östermalmstandläkarna. Jag tror att det kostade någonstans mellan 1200-2000.
Jag är så tacksam över att jag äntligen har dragit ut alla visdomständer. Jag har också lite tandläkarskräck så av det skälet känns det extra skönt och jag har blivit så bra bemött.
Jag har riktigt dålig erfarenhet av Ftv karlaplan men fick bra behandling (och därmed – friktions/infektionsfri) på SöderSJUKHUSET yes det låter konstigt men de har ngn filial där som är dental, och det behövdes enbart bara det besöket!
Att animefigurers utseenden är baserade på kattungar, om man kollar på dem i profil så är det samma profil som en katt.
Haft en lugn vecka så ja detta är det mest provocerande.
Ok. Ja, så kan man se det. Men de har ju jättestora ögon, konkav näsa och ofta kattöron särskilt om det är kawaii.
Läser inte anime själv men att de lånat utryck från katten känns inte långsökt.
Men då förstår jag vad din känsla kommer ifrån!
Personer som är oprovocerat otrevlig mot barn, mötte en sådan när jag var och handlade med min 5-åriga brorsdotter för ett par dagar sedan. Så himla löjligt och ohyfsat beteende att snäsa åt ett litet barn som inte gjort något fel överhuvudtaget. Blir fortfarande riktigt irriterad när jag tänker på det.
Hon gjorde inget fel. Pratade med en del vänner som har barn och en del hade varit med om liknande, det verkar tyvärr finnas en del otrevliga människor som stör sig på att barn finns i världen därute. Och för mig spelar det inte så stor roll om man mår dåligt, det är ingen ursäkt att ta ut det på en femåring.
…. Redogör nu i detalj för det inträffade så folk kan tala om för dig att det faktiskt var barnet/ förälderns fel. Det är det nämligen alltid. Oavsett vad.
Haha, ja. Har inte barn själv så visste inte att det var att be om att bli korsförhörd att berätta att man sprang på en otrevlig person. Men alla som undrar, vi stod i kön, hon stod bredvid mig och pratade om ponnyer rätt exalterat pga glad över att få börjat rida ( hon skrek inte) då kvinnan framför vände sig om och snäste att hon skulle vara tyst och muttrade något om att hon var dåligt uppfostrad.
”hoppa på” vet jag inte, men man kan ju se ett mönster i att det är väldigt snävt kring vad som är OK beteende för ett barn enligt detta kommentarsfält. Och att folk generellt sett är sugna på att läxa upp föräldrar.
– Allt är alltid barnets/ föräldrars fel.
– Ekonomiska problem beror alltid på dina dåliga prioriteringar
– Är du influencer? I så fall har du garanterat gjort fel. Oavsett vad frågan gäller
– det var bättre förr
Men vad du överdriver! Jag har inte en ”väldigt negativ syn på folk och omvärlden” för att jag gör mig lustig över de lite bitska tendenserna i det här kommentarsfältet.
Lägger ord i munnen på valen här ovan kan jag erkänna att jag gjorde, men jag skojade bara lite.
S
/
2023-07-23 07:24
Sen i kommentarerna nedan verkar ju folk faktiskt kommit fram till att det ändå MÅSTE ha varit barnets fel. Så jag hade ju en poäng :p
Anonym
/
2023-07-23 09:40
Du hoppade direkt till att säga så fast det inte var vad valen sa.. Och ja, barn och föräldrar är ofta störiga och föräldrar vägrar se det ?
Har inte sett det du säger om dåliga prioriteringar heller, men vissa tog åt sig hör om dan när det nämndes att man kanske inte kan flera barn OCH massa annat – prioriteringar.
S
/
2023-07-23 11:15
Jo precis, min kommentar var mer riktad mot kommentarsfältet överlag och inte specifikt mot ”valen”.
Ja men du det är väl exakt den inställningen, att barn och föräldrar är generellt störiga, som jag påtalade finns gott om här (sen tror jag ju absolut den frustrationen kan ha en orsak till att den uppkommit).
Anonym
/
2023-07-22 20:50
Låter lite otroligt.. Eller det finns ju otrevliga människor såklart, de är snäsiga mot de flesta, men ofta brukar nåt ligga bakom då. Vanligare att barn faktiskt stört, men får ta ditt ord på det.
Inte vet jag, men finns som sagt massa konstiga människor som är otrevliga mot vem som helst. Och om barnet pratade högljutt kan det nog trigga igång nån.
Var skrev jag att jag skulle gå runt och tänka på det och vara konstant sur över det? Jag (som många andra tror jag) muttrar över politiker, otrevliga personer vi stött på osv när vi vaknar på fel sida. Bättre det än att ta ut det på t ex sin partner. Betyder ju inte att det är något som påverkar ens humör i vardagen eller något som man går runt och tänker på jämt.
Men..alltså jag har inte ens en lista det var ett lite skämtsamt sätt att säga att jag inte kommer sura eller gå runt och tänka på det i vardagen men jag kanske muttrar om det någon gång när jag ändå är på dåligt humör. Jag muttrar om vindkraftverk då också men det betyder ju inte att jag går runt och är sur pga vindkraftverk.
Vilket jag inte gör men känns som det här är lite att banka huvudet i en vägg nu så ids inte förklara en gång till.
A
/
2023-07-23 07:31
Haha men guuuud! Du verkar väldigt orolig för personens skull? Att du sitter och argumenterar mot hens potentiella surhet i 5-6 kommentarer? ? varför följer du inte ditt eget råd och bara släpper det själv?
Anonym
/
2023-07-23 09:30
Nej men gud, ni tar det för allvarligt! ? Vi diskuterar väl bara här. Tror det är nyttigast att bara släppa sura människor i affären, that’s all! ?
Anonym
/
2023-07-23 09:42
Jag försökte helt ärligt bara förstå sig och hur du tänkte… För du skrev ju det om lista för dåliga dagar. Menade inte att tjafsa, tyckte bara det lät underligt. Kanske tar jag saker för bokstavligt, jag reagerar på det som står, det man faktiskt säger liksom.
S
/
2023-07-23 07:27
Vilka märkliga svar du får när du svarade på en fråga om ”vad har provocerat dig nyligen”.
Sen när du nämner en grej börjar någon gagga med dig om att ”du borde släppa det” som om att de tvar något du gick runt och ältade.
Eller hur? Jag ser ju inte att personen också tjafsar med animepersonen ovan.
Anonym
/
2023-07-23 09:32
Haha tjafsa? Vi pratar ju bara?
Den kommentaren blev mer än de andra då ts verkade så himla arg och hade hängt upp sig på surtanten.
S
/
2023-07-23 11:17
Jag håller inte med om att hon verkade arg eller verkade ha hängt upp sig på surtanten. Tycker du ens det själv, om du läser om tråden?
?
/
2023-07-22 20:31
Flyttade in till en ny lägenhet som hyresgästen innan inte städat ordentligt. Så arg över att behöva ta hand om någon annans smuts. Otroligt jävla respektlöst av förra hyresgästerna. Jag har klagat till värden och de har åtgärdat några saker men inte allt.
När en typisk ”Bajen-suporter-söderkis ” skrek n-ordet till en kvinna på tunnelbanan, samt skrek att hon skulle svara honom och ifall hon ens kan svenska. Fyfan.
Blev provocerad av en inringare på jobbet idag. En person ringde ang en kompis som skadat sig, vi har ett bra samtal och plötsligt rycker nån telefonen ur handen på honom och säger typ ”det är bättre att jag pratar som kan svenska språket”. Så oerhört fult gjort för inringaren pratade väldigt bra och förståeligt, fanns inga problem alls, och även om det hade varit knackigt så hade vi löst det hela iaf. Hatar när folk beter sig såhär bara för att nån har ett annat ursprung. Och tycker väldigt synd om dom som måste uppleva detta i sin vardag.
Alltså va? Låter helt osannolikt att något sådant skulle hända, och särskilt att det lämnats orapporterat av dem som hört det? Påstår alltså inte att det inte är sant, är bara förbluffad och förfärad.
När folk verkar tycka att det bara är att byta jobb om nuvarande jobb inte funkar och missar detaljen att man också ska FÅ något nytt jobb också, inte som jag redan lägger massa tid på att söka, göra tester för, gå på intervjuer stup i ett osv, för att få ett nej igen ??
Idag blev jag provocerad när en helt vanlig kvinna satt sig och kissade på torget i Norrtälje. Trodde inte mina ögon. Sedan ställde hon sig upp drog upp klänningen och rättade till sina trosor. ?
Blir provocerad över att en kollega på jobbet överlämnar lätta uppgifter till mig, när hon själv borde kunna dem, säger till kunder ”jag kan/vet inte ring/kom tillbaka senare då är det någon här som kan”, hon har jobbat där över 1 år hon borde kunna de sakerna själv, eller fråga någon annan.
Hon vill väl inte visa inför de andra att hon inte kan så då går hon inte och frågar någon när det finns andra på plats som kan.
En mamma på en akutmottagning som inte kunde förstå varför hennes son fick vänta på läkaren…det hade precis skett en trafikolycka som såklart prioriterades medan hennes 3åriga son som spytt fick vänta (vem åker ens till akuten med ett barn som spytt två gånger?)…sköterskan förklarade för henne hur de prioriterade men hon vägrade fatta…tillslut sa sköterskan ”så om du kom in med din son efter en trafikolycka så skulle du tycka att det var okej om ni fick vänta för att ett annat barn typ har feber?”…
Haft en väldigt dålig vecka, känner sån besvikelse för att min första semester vecka inte blev som jag hade hoppats och tänkt, även haft mens under veckan vilket säkert spär på mina känslor. Men usch känner mig så ledsen och irriterad. Hoppas kommande veckor blir bättre men just nu känns det som att hela semestern kommer bli blä (ja det är okej att tycka jag är överdriven nu, känner det själv ???)
Börjar jobba på måndag igen efter fyra veckors semester..?
Tips hur man taggar till, kommer in enkelt i rutiner igen och får bort ångesten?
Planen är att storstäda imorgon och göra matlådor. Sen på kvällen duscha, kanske ha ansiktsmask eller något som känns lite lyxigt och dricka te typ ?
Ångrar att jag tog så tidig semester för hösten kommer bli så lång, men samtidigt hade jag inte stått ut att jobba några veckor till.
Är ensam på jobbet första veckan, känns väldigt bra att inte behöva vara social och kan komma igång lite lugnt ?
Önskar nästan jag var arbetslös eller sjukskriven nu så jag slapp gå tillbaka.. ? och ja, jag är såklart tacksam att jag har ett jobb osv, men känns så motigt och gjort en längre tid så blev inte enklare av semester känns det som?
Gud, känner liknande. Så osugen på att jobba efter semestern om några veckor.. Ja jag borde kanske byta men lite svårt i branschen nu och dessutom osäkert om det blir bättre (jobb som innehåller många idioter och mkt nedskärningar). Ja, borde kanske byta bana helt men kommer verkligen inte på till vad och det är inte lätt.
Haha relaterar. Nu har jag visserligen två veckor kvar, men den känslan kommer varje år. Förra året, dag två efter semestern, gick jag verkligen och bara ”Hmm men mår jag inte lite dåligt ändå”, vilket jag gjorde. Hade fått corona och var sjuk i 1.5 vecka.?
Är i samma sits som dig. Lever loppan ikväll som om det vore sista lediga kvällen i livet. Skoja bara, det kommer helg om ca 6 dagar igen och om det är leva loppan = dricka 2 glas cava, så då lever jag big time ikväll. Haha.
Jag tänker så här imorgon; det kommer vara skitjobbigt att somna eftersom rutinerna inte varit helt i fas de senaste veckorna. Det får vara så, det gör ingenting om första natten blir skitjobbig för det är bara så det är första dagen tillbaka på jobb. Vi kommer garanterat känna att vi bestigit mount everest på måndag när arbetsdagen är över och vi kommer säkert känna ”OK nu har jag gjort detta, är redo att fortsätta ledigheten”.
This too shall pass, arbetsrutinerna kommer tillbaka på några dagar och det kommer nog vara jobbigt men planera något riktigt gott och trevligt för att UNNA DAJ när det blir helg igen efter första arbetsveckan, det är du värd och du får något att se fram emot.
Du är inte ensam i misären, kämpa! Och ja jag vet att det inte var peppiga tips direkt men ibland så får man bara acceptera skiten och trösta sig med att det är övergående även om det känns pyton just nu 🙂
Till nästa sommar kan jag rekommendera att gå tillbaka i mitten av veckan ❤️ Annars är det viktigt att vara snäll mot sig själv efter semestern. De flesta blir antagligen mindre skarpa på sommaren vilket tar tid att starta upp igen.
Det som räddar mig är att planera fina kläder för kontoret, fixa goa matlådor som faktiskt kanske är bättre än en del utemat på resande fot och framförallt att planera roliga saker alla helger i augusti! Hoppas din första dag och vecka blir OK!
Någon som provat att måla ögonbrynen med stämpel??. Det visas på Youtube och det blev verkligen jättesnyggt. Stencil ingår och sen bara stämpla på rätt färg.
Nej men smärtan vid ägglossning/mens sen man fått barn? Får så fruktansvärt ont efter jag fått mitt andra barn, så ont i benet kring underlivet och strålar ut i ljumskarna, kan stundvis inte stå raklång. Nån som känner igen sig eller ska jag kontakta gyn?
Yes. Samma. Hade stora problem med bäckensmärta under graviditeten. Inte gått över efteråt (3 år sen). Nu värst vid mens samt dagar då jag ansträngt mig mkt fysiskt.
Prova kontakta fysioterapeut.
Samma. Trodde att blindtarmen exploderat mitt i natten. Grät nästan av smärta. 1 min senare var smärtan helt borta. Sen kom den igen. Sen borta. Fattade inget men sen pusslade jag ihop händelserna. Har kopparspiral.
Hade inga bäckenkänningar under själva graviditeten med andra barnet, men efter förlossningen kändes bäckenet lite ostabilt under några veckor. Och sedan kom exakt sådan ägglossnings- och mensvärk som du beskriver. Strålande smärta från bäckenet till en lång bit ner på låren. Ju närmare jag kom menopaus, desto mindre ont gjorde det, så något hormonellt skit kan det ha varit. Nu känner jag aldrig av det.
Fler som känner stress över att alla är utomlands och har det gött och man är kvar i storstaden och åker på semester i Sverige? Egentligen tycker jag att det är nice att vara hemma i Sverige under sommaren och njuta av långa dagar. Ska försöka få till en resa i början på oktober någonstans varmt då kommer det uppskattas mer. Men får ändå så mycket FOMO på sommaren, någon annan som känner så?
Verkligen inte när man ser hur det är i södra Europa tex just nu.. Åker aldrig utomlands på sommaren, tycker det är tillräckligt bra här
då. Som du så sparar jag det hellre tills det är kallare här.
Skiter i vad andra gör helt ärligt, gör vad jag vill så har inte fomo nej..
Jag föredrar att åka utomlands vid andra tider på året (önskar att vi inte behövde ta 4 v på sommaren) just för att det ska vara mindre turister så ingen FOMO på just resor.
Måste du ta 4 veckor på sommaren? På alla jobb jag haft hittills har det inte varit problem att ta ex på hösten ? Snarare kan arbetsgivare vara tacksam att man tar det senare har jag upplevt ?
Jag började känna lite så men är samtidigt SÅ nöjd med min Sverige-semester! Finns så mkt pärlor att upptäcka runt i landet och har massa vänner att besöka som jag inte hinner annars. Precis som du tänker jag försöka spara en utlandsresa till när det behövs mer för mitt välmående, kanske oktober-november!
Var glad för att du åker i oktober! Tänk dig hur vi i Sverige känner när det är 30 grader…dra upp dem till 40 och t ex ett Medelhav som nu är runt 30 grader varmt. Det är ganska olidligt och man orkar nästan inte göra ngt.
Någon som gjort microblading, dvs ”tatuerat” ögonbrynen och kan berätta om sina erfarenheter? Blev ni nöjda? Biverkningar? Kostnad? Vill veta allt! Jag tillhör tyvärr skaran som noppade bort mina ögonbryn i början av 2000-talet och får nu måla på mina kvarvarande ögonbryn, men det vore så skönt att slippa det. ?
Jag är som dig, noppar bort brynen så det finns typ inget kvar tyvärr.. Jag har gjort i två omgångar med typ fem års mellanrum, och det blir verkligen bättre och bättre med åren med färg och teknik osv. I början använde man färg som gärna slutade i grön eller röd färg (i mitt fall rött) men så är det tack och lov inte längre. Jag är jättenöjd med mina, men jag letade runt länge för att hitta en person som jag trodde kunde göra ett bra jobb (hade inte samma person mina två gånger), samt att jag stod på mig att jag ville ha mörkare bryn än vad utföraren ville göra från början. De bleks ju rätt snabbt och jag har märkt hår, därför ville jag ha det mörkt. Så det är mina tips, men det var verkligen värt det för mig!
Jag ska på återbesök för mina i morgon. Jag hade en specifik person som jag ville göra med, och jag fick vänta i nästan ett år tror jag för att få en tid. Varje gång hon släpper nya tider så försvinner de snabbare än Taylor Swiftbiljetter, men så värt.
Jag skulle rekommendera att börja så, många ställen har även sociala medier där du kan se deras tidigare jobb. (Förhoppningsvis deras egna, men var alltid lite kritisk när du tittar runt)
Tjejen som gjorde mina bryn fick några bilder ”kapade” från Instagram av en annan klinik, som använde dem som sina egna. Då gör lite koll först och hitta någon vars estetik matchar dina egna önskemål.
Jag kommer inte säga varken bu eller bä om vem jag gör dem hos till jag är helt läkt efter uppföljningen. Känner jag mig nöjd så kommer jag absolut rekommendera henne, men det få vänta ett tag till…
Jag betalade 5 700kr och då är uppföljningen inkluderad i priset.
Det är det bästa jag gjort någonsin (råkade posta ett inlägg där jag inte skrivit klart så ha överseende om det blir knasigt)
Hursom. Jag kollade noga upp vart jag skulle göra det.
Och har inte ångrat det en sekund. Mina ögonbryn var obefintliga innan, väldigt ljusa och knappt nån hårväxt.
Gjorde dom för 3 år sen så skulle behöva fylla på lite nu då dom är lite bleka i början av brynen, men dom ser ändå otroligt bra ut.
Att slippa stå och måla dom varje jäkla morgon är såååå skönt.
Jag gjorde det för knappt fyra år sedan. De höll bra i i alla fall två år och jag har tänkt göra om det, men först fått förhinder vid min inbokade tid och sedan blev jag gravid och ville inte göra ny tatuering under graviditeten.
Var i alla fall supernöjd med mina bryn, det var så skönt att slippa fylla i dem för att ha markerade bryn. Lätt värt. Läkningstiden är lite irriterande att handskas med i och med att färgen flagnar och sånt, så jag gjorde mina på senhösten då jag ändå inte hade så mycket sociala grejer inbokade.
Behöver hjälp! Känner att jag och min partner är i en så negativ spiral. Vi stör oss på allt och alla i vår omgivning – hans familjs knäppa kommentarer och att de bara kör på utan att ta hänsyn till andra, min familjs slappa uppfostran till barnen som springer runt och skriker dagarna i ända när man umgås, inte ens ett försök att tysta ned – samt lever rövare i någon form av laglöst land… våra vänner som vill komma och bo hos oss på våra ställen och få skjuts med oss osv utan att någonsin erbjuda sig att betala (ibland blir det riktigt dyrt och de vet om detta), samt deras hundar som hoppar runt på möbler och skäller. Det blir liksom att vi inte har lust att umgås med nån? Det tar fram en riktig oskön sida hos oss och vi går bara runt och är irriterade och bittra. Vi har ingen lust att bjuda in, ingen lust att ses.. det kommer ju bli att vi glider ifrån folk. Och det är egentligen bra människor som vi tycker om men de har vissa sidor eller saker som är irriterande. Det blir en sån negativ spiral. Vi vill inte känna så här! Men det är samtidigt lättare sagt än gjort att bara ha överseende med exakt allt jämt och aldrig störa sig på detta. Nån som känner igen sig? Känner fler så här om sitt umgänge? Vad tusan kan vi göra för att komma ur detta?
Tycker inte ni är de orimliga tbh.. Kanske skönt att ta en paus från alla störiga? Umgås med varann och om ni har några ostörigs vänner? Eller leta nya/umgås med främlingar lite? Alternativt sätt upp gränser och prata allvar med era familjer. Tror inte era känslor är fel utan snarare en reaktion på hur andra behandlar er och stoppas det inte nu kommer det koka över och kanske skada relationerna ännu mer. Viktigt att de får veta det och kan ändra på sig.
Varför tror du att dessa negativa känslor tar över? Har ni många relationer som tar mer än de ger? Behöver ni mer egentid bara? Tycker ni att det är svårt att säga vad ni själva vill? Har ni spenderat semestern med att typ bo hemma hos folk, fast ni egentligen inte gillar det?
Visst att man ska sätta gränser osv. Men om man står sig på ALLA tror jag sällan problemet enbart är att alla andra utom just man själv råkat vara idioter.
(Vänner som avsiktligen utnyttjar en ekonomiskt är dock inga vänner).
Ja något är det som gör att det negativa tar över för känner mig bara bitter… Vet inte vad som fått bägaren att rinna över och allt det negativa blir bara så olidligt jobbigt. Måste vara en dålig fas… sån här skit finns ju alltid och jag vet att vi inte heller är perfekta
Nu kanske kan pausa/ dra ner på vissa relationer lite och istället satsa på andra som känns mer postitiva? Om man inte lägger så mycket tid på de dåliga får man lite mer tid att höra av sig till någon man verkligen har trevligt med.
Sen tycker jag såklart inte du ska kapa kontakten helt med din familj och allt är suveränt förutom att du stör dig på någon systers lite skrikiga barn. Men kanske hade du inte stört sig så mycket om det var bättre i grunden?.
Jag känner igen mig jättemycket. Min man och jag hade också en sådan period alldeles nyligen. Framförallt gällade våra respektive föräldrar och syskon.
Till slut så satte vi oss och pratade med varandra och kände att vi måste bena ut varför vi känner som vi känner, samt att vi faktiskt kände oss för hårda mot familjen.
Vi kom fram till att;
1) Försöka fokusera mer på våra släktingars goda sidor (som så klart också finns) och försöka att ha överseende med de negativa sidorna. Våra släktingar kommer inte att ändra på vissa saker, och då får vi liksom ”ta det onda med det goda” på något sätt.
2) Vi hade haft en väldigt intensiv vår gällande kontakten med ffa min sida av familjen, och det hade blivit för mycket. Många födelsedagskalas, påsk, kalas vid Melodifestivalen etc. Det var även jag och min man som hade roddat allt kring respektive sammankomst, så vi tog en paus för besök ett tag. Vi behövde ladda batterierna.
Efter detta så har det blivit mycket bättre, även om vissa saker ÄR jättejobbiga (t.ex. att min mamma på 60 plus inte kan sköta sin ekonomi, tar dyra smålån hela tiden, alltid avbryter och ska vara den enda som hörs etc) men vi har haft otaliga samtal om detta genom åren, mamma och jag, och det sker ingen ändring.
Och jag vill inte ha bort henne ur vårt liv, så då får jag helt enkelt bara gå till mig själv och göra det JAG kan för att bli mindre irriterad. Och då har det hjälpt att jag, när jag irriterar mig, tänker på hennes goda egenskaper som en motpol till det dåliga.
När jag känner mig irriterad på andra eller i allmänhet så brukar det bero på att jag som tidigare kommentar varit inne på inte drar egna gränser utan lämnar mitt mående och humör i någon Annas händer. Det brukar räcka med att ta några egna beslut så att man känner att man har kontroll igen. Brukar tänka att om det är nåt jag stör mig på har jag tre alternativ, försöka ändra situationen, acceptera den och sluta klaga eller ta mig ur den helt och hållet. Går att applicera på det mesta och är väldigt stärkande, till och med att välja att acceptera den utan att göra någonting åt saken. Men då har jag åtminstone valt.
T ex har jag valt att ha som princip att aldrig ta betalt för skjuts. Blir det för dyrt eller krångligt säger jag helt enkelt nej. Ja ibland har det kanske kostat mig lite extra men det är något jag valt och är därför okej med. Dock betalar alltid passagerarna för ev drive through och det är alla på det klara med 😉
Jag kräver aldrig heller pengar men stör mig på att folk inte ens erbjuder någon form av ersättning? En glass på macken räcker väl. Eller mat i drive through men det erbjuds absolut inte. Jag vill bara att man åtminstone uppmärksammar att vi faktiskt gör dem en tjänst och åtminstone få vara den som säger ”jag bjuder på det” – men folk bara tar det för givet. Ex när vi skulle ut på resa tillsammans betalade vi 500:- spänn i långtidsparkering – men våra passagerare stod så glatt och beklagade hur dyrt det var FÖR OSS, men erbjöd sig inte att hjälpa till med varken det eller bensinpengar. De tycker bara att det är kanon att de sparar in pengar på kollektivtrafik själv men tycker att ”vi åker ju ändå med vår bil oavsett”. Definitionen av snålskjuts….
Förstår absolut vad dina känslor kommer ifrån! Men för att applicera så som jag tänker på denna specifika situation så kan du i så fall 1. Ändra situationen, dvs helt enkelt tala om för dina vänner att nu delar vi lika på kostnaden, 2. Acceptera den dvs du ändrar inget men väljer att inte störa dig på det och tänker att du kanske får bra karma istället, eller 3. Ta dig ur den dvs säga att dina vänner får lösa transport på egen hand.
Vill du bara ventilera fattar jag det helt men om det är lösningar du är ute efter har du tre olika alternativ där ☺️
Gällande just denna specifika situation, om alternativet hade varit att båda familjerna tagit sina respektive bilar vid varje tillfälle, skulle det gå att föreslå att ni kör varannan gång, eller att de i alla fall betalar bensinen varannan gång även om ni tar er bil varje gång? En sådan lösningen måste de väl ändå kunna ta in och se logiken i, eller?
Alltså att kräva nån sorts skjuts utan att erbjuda sig att betala är så konstigt!! Det är allmän hyfs. Likaså att som gäst kika om värden behöver något speciellt typ mat/dricka som man handlar med, att erbjuda sig ta med lakan om man tex vet att värden inte har massa extra i sin sommarstuga. Bjöd in syskon med familj till vår stuga och vi skjutsade totalt ca 40 mil (!) och de erbjöd sig inte att betala och tackade knappt. Mest störde det mig tiden det tog att köra på min semester.. Samtidigt var mitt syskon tydlig när jag skulle hälsa på deras familjs landställe att de inte kunde hämta/lämna längre än typ 1 mil. Min lösning var helt enkelt att sätta gränser och inte erbjuda skjuts till nästa besök ?
Men det låter ju som ni alla har bil då? Varför skulle ni skjutsa runt varandra? Verkar ju mer rimligt att alla tar sin egen bil till de olika lantställena ni verkar ha, fattar inte alls.
Sorry kanske var otydlig men vi bor i olika länder så det funkar inte att ta bil till de olika ställena, och jag har inte egen bil utan hyrt när vi behöver!
Nej men även syskon kan utnyttja någons snällhet. Så jag har förståelse för om man inte gillar känslan av att känna sig utnyttjad och uppskattar om personen i fråga iallafall visar tacksamhet, visar att den ser vad man gjort för den eller gör andra fina gester eller tjänster i gengäld
Tyvärr gör det inte det i alla syskonrelationer. I mitt fall har jag stått för oerhört mycket mer hela livet än min lillebror (och det skiljer 1,5 år mellan oss i ålder – självklart är det ju en annan förväntan om det skiljer t.ex. 15 år i ålder mellan syskon).
Sedan älskar jag min bror jättemycket, men nu när vi båda är över 30 år gamla och jag har familj och tre barn, så kan jag kanske inte ordna hans födelsedagsfikan längre bara för att han bor litet och inte kan ha gäster.
Det som störde mig mest var tiden det tog att köra (ca 3,5-4h * 2 ggr) och knappt få tack. Hade de erbjudit betalning så hade jag nog tackat nej eller sagt ngn lägre summa bara. Jag lärde mig genom att nästa gång säga att vi inte kunde skjutsa därifrån men från ett närmare ställe.
Jag tycker också det är allmänt hyfs att
-erbjuda ersättning vid skjuts
-förstå att det är en belastning att vara hemma hos nån annan (handling, mat, disk, städning, lakan) och iallafall erbjuda hjälp med dessa saker
-inte låta sitt djur hoppa upp i nåns soffa utan tillåtelse
-av hänsyn till andra åtminstone försöka tysta ner barn som okynnes-skriker extremt högt eller leker mycket högljudt i tid och otid, särskilt när andra vuxna/barn sover i samma hus
-inte låta barn förstöra eller vara vårdslösa med andra vuxnas egendom
Jag själv är så jäkla på tårna med dessa saker när jag är med andra, jag ser allt sånt här HOPPAS jag och förstår därför inte hur folk kan inte känna av såna här självklara grejer. Jag vet att jag såklart inte är perfekt men dessa saker är väl självklara exempelvis för alla?!
Fick en gång höra att ”problemet med sunt förnuft är att det inte är sunt för alla” och det har jag verkligen försökt ta med mig. Alla utgår från sig själv, vissa stör sig helt enkelt inte på dom sakerna. Andra tänker att det jämnar ut sig. Sen finns det såklart den lilla gruppen som gör det för att utnyttja och dom kan man ju rensa ut. Jag har börjat vara tydligare och istället för att anta att alla hör till den gruppen som gör saker av illvilja har jag börjat tänka att dom hör till dom andra kategorierna som bara inte tycker samma saker som jag är självklara.
Av någon anledning så känner jag mig väldigt investerad i din tråd så svarar även på denna kommentar, hoppas det är lugnt.
Det låter som att ditt dåliga humör/negativa reaktioner (som du inte verkar gilla att känna iom att du tar upp det som ett problem) grundar sig i en förskjutning av förväntningar. Det som du tycker känns som allmänt hyfs kanske inte alls är samma som andra tycker är allmänt hyfs. Du förväntar dig en viss sak av personer som de inte lever upp till, men har du förmedlat förväntningarna? Dessutom har vi människor en lite otrevlig egenskap att vi blir bekväma och lite bortskämda med vad vi ”tillåts” göra. Det som känns jobbigt för dig är antagligen att eventuellt skapa dålig stämning men är det så mycket roligare att hålla inne med dina känslor och sen känna dig bitter tillsammans med din sambo? Den gemensamma nämnaren i alla de här situationerna är att det är du som upplever dem och du har makten att antingen ändra din inställning (= dina förväntningar) eller ändra situationen. Om det är saker du inte kan kontrollera kan du iallafall kontrollera hur du låter dem påverka dig. Det är där du kan hitta styrka och vända bitterhet mot tolerans eller förståelse! Tipsar om att lyssna på avsnittet ”Bittra griller” av En varg söker sin pod.
Oj jag som skrev om skjutsen här är inte samma S som tidigare! Men det hela hade börjat gå mig på nerverna riktigt mycket så jag sa ifrån. Det var inte bara skjutsen utan att vi gjort storhandlingen, vi hade fixat och lånat in barnsaker de behövde från våra vänner, var de som plockade och gick ut med soporna. Som sagt trodde det var allmänt hyfs att erbjuda sig göra sånt men nä..
Jag hade en kompis men sen sårade hon mig rejält förra året. Hon förstod nog inte hur sårad jag blev. Eller hon förstod men brydde sig inte tror jag. Men bad nästan om ursäkt. Jag sa att det var okej och vi skulle fortsätta som vänner. Men hon gjorde ingenting för att vara min vän utan mer ignorerade mig i flera månader. Helt plötsligt skriver hon till mig och börjar prata. Jag skrev och svarade men sen insåg jag att jag inte orkar vara vän med henne längre. Eller jag får inte ut något av att vara vän med henne längre. Det ger mig inget typ.
Är jag en dålig människa om jag slutar svara henne?
Instämmer i föregående kommentar. Genom att göra det DU mår bra av, vilket i det här fallet verkar vara att bryta kontakten, tar du hand om dig själv och det är aldrig själviskt eller dåligt.
Jag har blivit ghostad av vänner två gånger i mitt liv och hade verkligen uppskattat om jag fick veta vad jag gjort för fel.
Jag respekterar deras beslut och tänker att jag förmodligen måste ha gjort något som påverkade dom negativt, men det gnager i mig såhär flera år senare. Jag är väldigt osäker i nya vänskapsrelationer och hela tiden rädd att göra fel.
Bra input. Jag tror att det kan vara bra för den som ghostar också att få träna på att vara rak och tydlig, om man nu tycker att det känns läskigt. Det har iallafall hjälpt mig som har haft svårt att sätta gränser gentemot människor som har behandlat mig dåligt. Då blir det en respektfull situation för bägge parter som båda kan lära sig av inför framtida relationer.
Bra kommentar, det kan ju påverka en person i det långa loppet.
Jag blev ghostad av en nära vän en gång. Hon är en jättefin person, men hon blev deprimerad och stängde in sig i ett antal månader, slutade svara i telefon helt och hållet. Jag visste inte att hon mådde dåligt och blev väldigt sårad av att hon avslutade vårt umgänge utan förklaring.
Efter en tid hörde hon av sig och förklarade vad som hänt och frågade om jag ville börja ses igen. Jag tackade vänligt nej då jag dels hade tagit så illa vid mig, dels inte kände att jag hade tid och energi att ta upp relationen. Förklarade båda delarna för henne och vi skildes åt på det sättet.
Varit i en liknande situation. Jag bröt kontakten och mår mycket bättre efter det. Sätt dig själv först! Det är inte värt att sätta sig själv åt sidan för andra människor.
Hur känns egentligen en orgasm? Under sex kan jag känna att jag är nära och allt är superskönt men vad jag tror är precis innan en orgasm får jag väldigt ont i mina ben, det känns obehagligt samtidigt intensivt. Då måste jag avbryta. Samma när jag använder satisfyer själv. Kan inte slappna av för det känns som att jag får muskelspänningar samtidigt som det är skönt. Någon som känner igen eller vet vad det kan bero på? Eller kan det vara själva orgasmen?
Testa onanera med handen istället.
Jag kan få sån obehaglig känsla också om stimulansen blir för intensiv typ med satisfyer.
Men bästa sättet skulle jag säga är att använda din hand då det blir mkyät lättare att reglera tryck och tempo osv.
Tack för tipset. Dock får jag det även under sex utan satifyer. Känslan av muskelspänningar i benen är ändå typ samma när jag känner att jag är nära. Bara att med satifyern så går det snabbare.
Sakta ner och lätta lite på ”trycket” framåt, lite svårt att förklara. Tror det är enklast om du vänjer dig själv först. Använd bara handen eller en enkel vibrator, utan krav på att gå hela vägen. Låt det ta längre tid istället för kortare.
Förstår men med sex är det ju en massa andra faktorer som påverkar hur mkt du kanske spänner musklerna. Det handlar 100% om att utforska din kropp och slappna av.
Hade lite samma problem.. det kändes alltid som att jag skulle kissa på mig , så därför avbröt jag det. Testade därför själv med handen när jag var hemma själv och trygg. Gick kanon och släppt spärren helt
Är ni oroliga för AI och hur det kommer påverka samhällsutvecklingen? Tänker då främst på om vi förlorar kontrollen över AI och allt den kan göra, att staten får ökad kontroll över människor i takt med att allting digitaliseras osv. Jag tycker att det börjar kännas lite läskigt om jag ska vara ärlig.
Nja, är inte orolig för att AI ska ta över och att vi blir maskinernas slavar eller så. Det är otroligt långt bort att vi ska bygga något medvetet. Däremot så kommer fler och fler jobb att försvinna och tvivlar på att det skapas nya i samma takt så tror det behövs någon modell för att se till att vinsten av den ökade produktionen hamnar hos folket och inte i fickorna på Elon Musk-typerna.
Tror inte att miljadärerna tjänar så mycket på det. Så länge miljadärerna inte spenderar sina pengar så har pengarna inget värde. För mig spelar det ingen roll om musk har 100 eller 100000 miljarder.
Du har helt fel, både om att det inte finns några pengar i AI och att samhället inte påverkas av att ett fåtal personer gynnas av utveckling medan majoriteten får det kämpigare. Det behövs (gärna ett globalt) regelverk. Den här artikeln förklarar det hyfsat:
Är lite orolig för att AI ska ta över många jobb, tänker främst på en hel del högkvalificerade jobb som nu utförs av anställda med relativt hög lön, dvs sådana som betalar mycket skatt och konsumerar mycket, har lån etc. Som industriella revolutionen men en helt annan typ av jobb den här gången. Hur det påverkar ekonomin i stort. Visst kommer nya jobb komma (nej det är inte slutet denna gång heller) men med tanke på hur fort det går kommer det nog bli en kris ett tag under omställningen.
Vad gäller information och kontroll tror jag fortfarande vi glatt delar med oss och är glada för hur mycket tekniken underlättar men att det kommer slå över och på ett kännbart sätt användas mot oss men då är det nog nästan kört att gå tillbaka.
Är inte orolig för ser en AI dystopi som en förbättring. Hoppas så många arbeten som möjligt ersätts, och sedan får väljarna rösta om hur de vill ha det. Sedan blir det upp till AI:n att implementera det folket röstat om.
Jag har kommit in på min drömutbildning med start i augusti, tvåårig utbildning på 100% distans utan några träffar.
Idag plussade jag på stickan, är både glad då jag är över 25-årsåldern och jag och min sambo längtar efter barn men samtidigt livrädd över att sabba mina chanser på arbetsmarknaden när jag tar examen. Kommer i så fall ha en bebis på lite över 1 år när jag ska börja jobba.
Senast igår pratade vi om vad jag skulle skaffa för preventivmedel då jag ville satsa stenhårt på mig själv kommande två år och skolan, nu ligger jag här med tusen tankar i huvudet och vet inte vad jag ska göra.
Någon som gjort samma resa? Vad hade ni gjort i min sits?
Bebisen kommer kanske vara äldre än så, inte säkert du kan gå klart din utbildning när du är gravid eller bebisen är liten, det är väldigt olika för alla. Så risken finns (och är inte liten) att allt sätts på vänt ett tag.
Ingen kan säga hur du ska göra, alltså hur jag, din granne eller Elin i Borås skulle göra kan inte påverka dig, ett val bara du kan göra.
Ja nästan. Gjort en abort när jag var nästan 30 pga att jag just bytt jobb, ville satsa på det och inte var helt säker på huruvida jag ville ha barn. Nu 32 och just fått barn, hann jobba in mig på nya jobbet i ca2,5år och kan jobba en del nu som föräldraledig. Så får mig blev det bra.
Du kommer säkert jobba tills du är ish 67 ❤️ Tycker det låter som om karriär just nu är lite sekundärt . Jag tycker det låter som en perfekt plan att antingen börja med plugget och sedan pausa för att fortsätta efter mamma-ledighet osv . Eller bara gå in för mamma-ledighet, och känna lite pirr för vad som väntar efteråt och börja plugga då ☺️ du verkar ju ha en plan, det kom bara i lite olika ordning. NJUT nu av allt roligt framför dig ! Och KUL att ha en plan efter mamma-ledighet ❤️
Vet du att man kan leka med språket och det är på det sättet det utvecklas? Ish är inte ens med i svenska ordlistan, det går att använda lite som man vill.
har börjat känna mig stressad för Sveriges utveckling, följer mycket nyheter hela tiden så är rädd jag kanske stressar upp mig i onödan? men är i ålder där jag ändå kan flytta utomlands och ”stadga mig” någon annanstans, tänker på den dagen mina framtida barn är tonåren. Kommer det vara ännu värre då här… och vart flyttar man ens?
Så tittar man på skogsbränder i Grekland och torkan i Spanien.. Norge eller Finland kanske? Fast de har ju Ryssland som granne.. näe kanske bäst att stanna kvar..
Jag och min man känner samma som du så om en månad flyttar vi till Norge. Känns helt sjukt att flytta från Helsingborg till Oslo men det är för vi tror att våra barn får en säkrare uppväxt där.
I hela Norge har fyra personer skjutits till döds i år, jämfört med 60 i Sverige. I fjol skedde nio dödsskjutningar i Norge – lika många som i Järvaområdet i nordvästra Stockholm.
”Totalt förfall”
– Det är ett slags beskrivning av totalt förfall, säger Paul Larsson och skrockar lätt.
Han syftar på begreppet ”det svenska tillståndet”. Ett välanvänt, rentav utnött, slagträ i den politiska debatten i både Norge och Danmark.
skillnaden är stor mellan Sverige och Norge, och befarar klyftorna mellan länderna enbart kommer öka. Absolut Oslo har en del skit, det har alla städer. Men de har sin kriminalitet under kontroll, den har spårat totalt i Sverige och segregationen är katastrofal. Det går inte att bara fixa sådär, kommer ta decennier…
Åh, hoppas att ni kommer att trivas i Oslo! ?? Har själv bott där i 10 år och blev även norsk medborgare. Du har helt rätt i att det är mycket mindre kriminalitet. Möjligtvis att det är något krångel vid Brugata i sentrum på nätterna eller Grönland, men oftast inget allvarligt. Och då är det ofta på grund av någon drogpåverkad person. Inte gängkriminalitet. Har alltid känt mig trygg att gå runt precis överallt, helt själv sent på kvällarna! Läser man norska avisen VG så skriver de nästan dagligen om Sveriges galna kriminalitet istället eftersom Norge inte har något liknande.
fast det är inte kul. där heller med tonåring som inte för va ute ensam, 14 åringar får inte va ute. mkt regler mm & tiden har stått still som 50talet i vissa hålor. o jäääävlig långt bort fr Sverige o släkt o vänner… hade den tanken men nej
jag kände mig så isolerad där.
Vad sliter mest på håret? Tvätta ofta (varannan dag ca) eller tvätta sällan var 4-5 dag och värmestyla (föna och/eller platta)?
Jag har självlockigt hår och upplever att det blir fett fortare om jag inte använt värme. Samtidigt försöker jag att få håret att blå lång, hälsosamt och fint och vill undvika att slita det i onödan.
Skulle säga värme. Jag tvättar håret varje dag och har friskt långt tjockt vågigt hår. Tunna men många strån som inte tål värme så bra. Bara man använder schampoo som håret gillar så funkar de hur bra som helst ☺️
BITRÄDANDE JURISTER PÅ BYRÅ.
Jag går på juristprogrammet och har majoriteten AB. Nu när jag kikar lite på jobbannonser så ser jag att vissa affärsjuridiska byråer vill att man skickar in både gymnasiebetyg och universitetsbetyg, vilket stressar mig enormt då jag tyvärr hade väldigt blandade betyg i gymnasiet (bland annat ett F i matte, flera E:n men också 10 A). Jag kom in på juristprogrammet genom HP.
Har ni fått skicka in era gymnasiebetyg när ni sökt jobb? Vet ni om det läggs mycket vikt vid detta? Kanske till och med någon som rekryterat biträdande jurister här på en byrå?
Skicka bara in det om det uttryckligen står att de begär det. Ingen har direkt tagit upp mina gymnasiebetyg på intervjun. En gång satt delägaren iofs och började finurligt läsa upp vilka specialkurser jag läst i gymnasiet, haha. Det viktigaste är betygen från juristprogrammet.
Tittar på gymnasiebetyg för att få en uppfattning om personens förmågor utöver det program personen läst. Om betyg i något ämne är väldigt lågt kan det vara intressant att fråga om. I ditt fall tänker jag att matematisk förmåga kan vara viktigt även för en jurist så skulle vara intressant att veta om det var några särskilda utmaningar som gjorde att du fick det låga betyget eller om du helt enkelt inte är numeriskt lagd.
Bra input! Dock är ett stående skämt bland oss jurister att vi är så dåliga på matte så det var därför vi valde juridik (som hi handlar om ord). Inget vidare skämt jag vet.
Aldrig behövt visa upp mina gymnasiebetyg. Min uppfattning är att moderna arbetsgivare idag inte är lika fokuserade på betyg. Började arbeta på byrå som assistent under utbildningen. Lärde mig betydligt mer under den tiden än på juristprogrammet. Enligt min uppfattning förbereder juristprogrammet en i princip ingenting inför arbetslivet.
Tjejen som skrev i ett annat öppet spår om sin sambo som varit på bröllop och sedan hängt med en tjej han träffade där. Hur har det gått med allt? Hoppas du är okej. <3
Fast seriöst. Kan ju finnas massa anledningar att hon inte svarar. Kanske har ett liv där hon inte hänger här jämt. Eller tycker det är jobbigt att behöva redogöra för hur det gått och kanske även ta emot dömande eller småtaskiga kommentarer.
Vad tycker ni om Sabina von Essens konst? Själv tycker jag den är lite B. Men otroligt fascinerande hur hon kan sälja sina målningar för typ 100.000kr styck och att hennes konst blivit så eftertraktad. Hon verkar sälja sjukt mycket, så kul för henne! Men vad är det som gör det egentligen? Jag tror typ att det blir som en trend? Följer ni några konstnär på Insta?
Varför jag frågar är för att jag verkligen fick en känsla av att det är du själv som är Evelina Viola men låssas vara anonym ? ”Det är riktig konst det!”
Alltså jepp, jag är samma anonym ?
Haha åh, fick en liten rädsla att det skulle verka så! Det är jag absolut inte, tror inte hon skulle göra en sån grej, verkar ganska ödmjuk om man följer hennes insta.
Jag kan inte måla alls tyvärr, uppskattar bara andras konst.
Nån som provat parterapi? Har det hjälpt?
Det är sista utvägen för mig o min partner. Han är verkligen allt jag velat ha men förmodligen egentligen inte redo för detta. Tänker egoistiskt, gått bakom ryggen om mig med lögner. Flera stora händelser har kommit fram där han ljugit för mig. Har försökt såå många gånger att prata med honom men upplever att han bara hör men inte lyssnar. Tror verkligen att det behövs nån utifrån som kan prata med honom så han vaknar till. För vet att han hade blivit världens underbaraste och hade varit så lycklig med honom. Vill bara nå fram dit. Så ge mig lite hopp ifall parterapi har funkat för er☀️
Det kan funka, tror det är sunt och bra. Är han villig att gå då? Av det du beskriver att han gjort och dina förhoppningar om vad han ska ”bli” känns det inte så hoppfullt dock.
Ja han är med på det han också. Medveten om att det kanske inte är så hoppfullt men lättare att acceptera om man verkligen försökt allt tänker jag.. Svårt när min dotter på 7 år är inblandat också som verkligen är fäst vid honom.
Självklart älskar jag honom för den han är. Alla har brister man behöver jobba med och han vill att vi ska hålla så han vill göra allt för oss dvs, jobba på sina brister som förstört relationen. T.ex att vara självisk, ljuga, kommunikation mm.
Ingen är perfekt men en del har större brister än andra, det är inte samma sak att vara lite morgongrinig som att medvetet ljuga för sin partner. Det är såklart upp till dig, vill du ge parterapi ett försök så kör men jag personligen skulle inte satsa för mycket på en person som inte klarar vad de flesta ser som grunden i ett förhållande, ärlighet och att man inte bara tänker på sig själv.
Man kan ha hinder eller utmaningar i förhållanden men det hindret ska inte vara om den ena är osäker på om den vill vara i förhållandet eller inte. Det låter på dig som att du vill det här väldigt mycket (vilket är jättefint) men vill han? Hur passar hans vilja att vara med dig ihop med lögnerna? Googla på “scarcity mindset” och se om du känner igen dig. Var självkritisk. Kan vara jobbigt att nå en eventuell insikt men om du gör det kan du ju också komma fram till att den här mannen faktiskt är allt du önskar dig.
Läste din kommentar igen och ser vad som kan vara en psykologisk vurpa. Genom att vara kär i hans potential ser du inte honom för den han faktiskt är. Det är jättevanligt och så lätt att åka dit på den men du kan inte vänta på en person som just nu bara existerar i ditt huvud. Ta den han är idag, inte den han kan bli om han ändrar sig efter att någon talat honom till rätta.
Min uppfattning av parterapi är inte att syftet är att terapeuten ska ”säga till” ena parten hur den ska bete sig, utan att man tillsammans får prata och lyssna på varandra. Dvs inte säkert att terapeuten kommer vara så aktiv och ”ta ditt parti” som du önskar (?) utan kanske mer hjälpa er att uttrycka er så att den andre förstår. Inte meningen att låta hård men jag uppfattade ditt inlägg som att du kanske har en annan förhoppning om vad parterapi ska leda till. Jag kan dock såklart ha fel och olika terapeuter kanske arbetar olika.
Om du har pratat med honom många gånger och uttryckt hur du mår av hans beteende och vad du behöver. Att han inte lyssnar på dig då betyder bara en sak – han skiter i hur du mår och i dina behov. Så enkelt är det.
Sluta tänk på allt gav skulle kunna vara. Han pr inte den personen nu och det enda sättet han kan bli den personen är om han själv verkligen vill. Det verkar han inte vilja, annars hade han ju ändrat sig redan!
Det är tråkigt för din dotter att förlora en viktig vuxen men vet du vad som skadar henne tydligt mer i längden? Jo, att se sin mamma bli illa behandlad och inte bli respekterad av sin partner. Sannolikheten att hon själv hamnar i likande situationer är betydligt större än om du är singel eller ihop med en person som behandlar dig bra
Känns kanske som att detta ämnet är en chansning och kanske låter okänsligt att ta upp, men jag kör.
Någon mer som hört att det anledningen till att många kändisar sägs ha borrelia, är för att det är en ”täckmantel” för olika beroenden? (Anledningen till att de behandlas, blir smala, är sjuka och annat som kommer fram) Kom att tänka på det igen när jag läste att Bella Hadid nu varit sjukskriven o behandlats i flera månader för långtidssjukdom i borrelia, men vissa menar att det egentligen är rehab för drog- eller alkoholberoende ev ätstörning 🙁 Har för mig att Bella, hennes bror Anwar och mamma Yolanda har borrelia allihop, sedan har jag hört att Justin Bieber har det också. Har hört många rykten på sociala medier, särskilt efter dedär ”blind items” som blev rätt uppmärksammade. Men så konstigt vore det väl inte heller om det är borrelia? Eller vad tror ni?
Jaa men juste!!! Ja, känns väl så. Weed är väl kanske rätt ”milt” mot vad ryktena säger, men absolut känner jag att det ökar sanningshalten på vad som sagts innan
Min mamma hade borrelia. Ganska dålig i nån vecka sen bra igen. Så att alla dessa kändisar skulle få långtidsborrelia känns osannolikt. Jag vet knappt någon annan som fått de. Och inte hänger väl dom där det finns fästingar? ?
Det är väl till och med så att nästan alla seriösa läkare inte ens tycker långtidsborrelia finns? Alltså att man kan få borrelia och om man har otur få restsymptom som hänger kvar ett bra tag efter bakterien är borta men man går liksom inte runt med borrelia en längre tid. Känns som att de antingen ljuger eller sprungit på oseriösa läkare som vill sälja på dom en diagnos för att tjäna pengar, för det förekommer ju tyvärr i USA.
Ja, jag känner väl också det. Håller med Anonym 21:35 att det ju kan vara läkare som lurat på dem saker. Dock tror snarare det är en täckmantel eller något Yolanda menar är anledningen till många andra saker. Dock så bor de ju på stor gård och vad jag förstått det som vuxit upp bland djur och natur, varit hästtjejer som unga tex, så visst hänger de där det kan finnas fästingar
Nu känner jag att jag behöver förändra en del i mitt liv. Flyttade från Sthlm när jag var 20 (är 28 år nu) och första 3 åren dejtade jag otroligt bra. Gick på många både bra och dåliga dejter, och det blev seriöst i någon av gångerna. Nu har jag inte dejtat a l l s på 3-4 år. Jag känner att nu FAN räcker det. Snälla fina ni, ge era bästa tips. Jag har tinder, men är inte alls ute ofta ( typ aldrig) på helger. Tror största problemet är lite feg/bekväm, men också att jag är missnöjd med mitt jobb och tränar mer sällan.
Kanske testa göra det till en sport ett tag, ex gå på en dejt i veckan under en månad för att släppa spärren av att inte ha dejtat på länge. Gå in med öppet sinne men inte för höga förväntningar på att dejterna kommer leda till något mer. Lycka till!!
Jag valde att inte träffa en enda kille i ”dejtsyfte” under 6 år. Jag tyckte det var skönt att vara själv efter att ha varit i två längre förhållanden dels för att ”hitta” mig själv igen och även att bara ha mig själv att tänka på. När jag väl kände att det skulle vara kul att träffa någon igen skaffade jag tinder och även fast jag kände mig väldigt ringrostig tänkte jag att jag måste ju börja någonstans och bestämde en träff ganska snabbt med en kille, vilket jag inte brukar göra i vanliga fall. Jag kände inte direkt någon direkt connection över text men alla föredrar ju inte att skicka meddelanden eller får fram sin personlighet på ett rättvist sätt. Tänkte att antingen träffar jag någon som jag har en trevlig dejt med eller så klickar vi inte och det är inte hela världen. Vi träffades inte mer men jag fick mer självförtroende av att ha vågat ge mig ut i dejtingvärlden igen och den där jobbiga tröskeln försvann.
Nu är det gjort. Framåt natten igår så börja han hålla på mot mig när vi skrev och var elak. Jag skrev då rakt upp och ner att jag inte vill vara med honom längre. Jag skrev även hur sårad jag har blivit av alla elaka saker han har sagt till mig. Han börja såklart försvara sig själv direkt och mena på att han aldrig sårat någon annan och att det är jag som är ”extremt känslig och tar åt mig av saker, och att det är ett problem som ligger hos mig”. Vidare så skrev han att han aldrig i livet tänker be om ursäkt och att jag endast försöker måla upp honom som ett monster. Samt att jag endast försöker smutskasta honom. Jag skrev att jag inte vill ha någon ursäkt, sedan skrev jag tack och hej *block*. Sen tog jag bort allt som har med honom att göra. Just igår strax efteråt så bröt jag ihop, men nu ska jag gå vidare och stärka mig själv igen. Känns som en lättnad att vara fri.
Snälla, ta till dig att det är honom det är fel på, inte dig. Bra jobbat att du avslutade. Han har antagligen någon störning. Har träffat några enstaka sånadär och dom är sjukt obehagliga plus omöjliga att ha att göra med.
Att mista min anhöriga till följd av självmord är det svåraste jag har varit med om. Det har gått en månad nu och det blir bara svårare ju längre tiden går. Sorgen gör sig påmind hela tiden och ångesten knackar mig på axeln när jag minst anar det. Känner mig så tom och om jag kommer må bättre känns så främmande och långt bort.
Jag har förlorat två syskon i självmord. Det är helt omänskliga känslor man tvingas släpa runt på.
Lova att du börjar träffa en professionell person för samtal regelbundet. ❤️ Det kommer komma alla möjliga känslor i olika vågor och då måste man ha stöd hela tiden.
Jag gillar inte att prata med sådana här professionella personer. Jag försöker hantera det själv men jag börjar fundera på hur länge det kommer gå ? Min chef erbjöd mig samtalsstöd men jag sade nej men jag funderar på att kanske ta det efter semestern.
Tacka inte nej till hjälp! Ta all hjälp du kan få och utvärdera sen. Det är inte mänskligt att behöva bära allt själv. Jag är själv inne i en kris då min mamma insjuknat i cancer med dålig prognos och jag har varit hos läkare och fått ångestdämpande och går även till kurator.
Jag vet och jag ska tacka ja när jag kommer tillbaka efter semestern. Jag beklagar verkligen – jag håller tummarna att det sker ett mirakel med din mamma ❤️❤️❤️❤️
Mitt råd är att ta emot den samtalshjälpen från din chef, de brukar vara bra de som är kopplade till företagshälsovården. Det handlar om att hitta någon du funkar med och har förtroende för också så klart. Men om du dröjer så kan din sorg nu utvecklas till mer problem för dig, bäst är att söka hjälp och stöd redan nu. Det finns bra professionella, det var lite det jag ville förmedla.
Jag har så sköra naglar och upplever även att jag tappar mycket hår. Funderar på Kosttillskott för att få starkare naglar och helst även boosta håret men det är ju en djungel. Nån som testat något som verkligen fungerar?
Ok kul att höra att det funkar! Det känns ju också som ett klassiskt märke som man ser lite överallt. Alla kosttillskott påstår ju att de är så himla bra, men jag som är skeptiskt lagd tror inte på sån marknadsföring. Så grymt bra att få tips av riktiga människor. Tack!
Tack för tips! Aldrig pysslat med kosttillskott och vitaminer men känner nu att nåt måste göras. Så trött på naglar som går sönder och att jag fått tunnare hår.
Vet du, jag tycker du ska gå in i en hälsokostaffär. Berätta vad du har problem med och be om råd.
Dom är så pålästa. En kvinna på apoteket sa till mig att alla dessa ”hår hud och naglar” fungerar, det gäller bara att man ska äta dom hela tiden.
Kollagen!! Köp nu! Ärligt. Kör själv på clean collagen från bodystore. Ärr från bölder försvann och fransar och naglar blev längre. Naglarna mina går aldrig av längre!!
Kolla dina ferritinnivåer! VC ville inte testa mina, eftersom det tydligen är ovanligt att ha lågt ferritin. Gick privat och betalade själv, visade sig att mitt järn är helt i botten. Har ätit järntillskott i ett år och upplever stor förändring.
Har haft en konstig, ny, känsla typ hela dagen idag och insåg att det handlade om att fomon som jag känt så länge över typ allt är borta, iallafall tillfälligt. Det måste ha att göra med att jag haft en väldigt proaktiv period när det kommer till alla möjliga delar av livet, allt från vänner/killar/fest/jobb/flytta. Nu vet jag typ att jag kan om jag vill och det känns himla bra.
(Ingen direkt poäng med detta inlägg men ville bara dela med mig när jag ändå hänger här ikväll hehe)
Startat/gått med i gruppchatter för vänner som vill göra specifika saker och träffat en massa härliga tjejer genom det, gått ut mer och hittat killar att dejta genom det, aktivt försökt vara lite mer trendig i mina klädval/kommit på en bra vardagssminkning, hyrt ut lägenheten jag inte trivdes i och hoppar mellan olika kortare kontrakt där jag får upptäcka en ny del av stan varje gång, hittat nytt jobb och samtidigt ansträngt mig mer på det gamla osv. Snart bränner jag väl ut mig men det får vara värt det! (Ett skoj, psykisk ohälsa is real osv)
Ätstörningsbehandling… Hur har man tid med det? Jag vågade äntligen berätta för vården i samband med graviditet och blev remitterad till en ätstörningsklinik, men fick avbryta behandlingen när barnet var ett par månader gammal. Hade då hunnit med en handfull besök och sköterskan jag fick till tyckte inte det var någon idé om jag inte kunde komma på två besök i veckan i ett par månader, därefter ett i veckan i minst ett år. Vilket liksom inte gick när jag skulle jonglera förskola, jobb och ständiga förskoleförkylningar. Grät när jag la på telefonen efter att hon ringt och sagt att hon ville att jag skulle avbryta, även om jag förstod vad hon menade och själv var frustrerad över att det inte gick framåt. (Har BED så är liksom inte omedelbart livshotande.)
Hur gör man? Jag har 1h resa enkel väg till ätstörningskliniken så ett besök tar liksom en halv dag. Då måste man ju gå ner i arbetstid en halv dag typ? Men då får ju inte barnen vara på förskolan den tiden, om man inte jobbar? Förstår på riktigt inte.
Det går inte att prata med din arbetsplats då, och att dom kan göra någon justering i din arbetstid för att du ska kunna återuppta/börja om din äs-behandling? Tänker att detta är ju hälsorelaterat och det kanske inte är helt irrelevant för din arbetsgivare att dom har friska anställda.
Det går att bli sjukskriven på deltid för att genomgå behandling. Jag va sjukskriven en halv dag i veckan för ptsd-behandling under en termin. Jobbade resten av tiden. Fick pengar från försäkringskassan för det jag va sjukskriven.
Söker tips på konto att följa!
Är det någon som har tips på ett instakonto med en klädstil att bli inspirerad av för en 35+ 3-barnsmamma? Allt är lite för trendigt eller för uppstylat. Vore kul att följa någon med en klädstil anpassad för kontor, har knappt kvinnor att få inspo ifrån på jobbet 🙂 (chef i mansdominerad branch)
Nej tyvärr är den alldeles för tidigt på morgonen för mig. Pallar inte gå upp kl 07 på semestern. Men jag kommer stänga av alla notiser och se på den när jag vaknar!
Jag kommer nog vakna innan larmet ändå.. 😛 Har dels en hundvalp nu som behöver gå ut och dels 4 barn som säkerligen vaknar före 7 som det är ändå.. Men, som jag har längtat! Och tycker det är bra att Seger kunde vara med på VM nu, att hon kommit tillbaka efter operationen så pass bra!
Nej nej nej till Gävle. Bott här i 12 år, stannar enbart pga har sambo och barn här. Men fy satan vilken värdelös stad. Alltså på riktigt, flytta INTE HIT.
Ska bo en natt i Jönköping med omnejd nu i augusti. Finns det något bra/roligt hotell att rekommendera? Har bil och budget kvittar eftersom det bara är en natt. Jag och min man ☺️
Jag har träffat en ny kille några månader, han är helt fantastisk men jag får inte orgasm med honom!! Får panik. Vi har båda barn så det är inte bara att ligga 5ggr om dagen utan kräver lite planering och då vill vi ju gärna att det ska var bra! Han är världens gulligaste och frågar vad jag vill ha, låter mig ta min tid etc etc men det är som att min kropp vägrar slappna av. Har alltid haft svårt för att komma genom penetration men via smekningar/oralsex brukar det alltid gå eller långt förspel. Känner mig som världens sämsta kvinna:(:((
Nyfiken på varför du tar åt dig och känner dig sämre som kvinna av att du inte kommer vid sex med honom? Känner du att du kommer för hans skull, för att han ska förstå hur mycket du uppskattar sex med honom? Genuin fråga alltså dömer inte alls, kanske kan vara en anledning till att du känner dig ”stel”, att du vill ge honom nåt slags kvitto på att han är bra?
Ju mer du oroar dig, desto sämre kommer det också att gå. Ibland är det lättare och ibland svårare att komma, det är helt normalt. Det gör dig inte till en sämre kvinna och det betyder inte heller att orgasmerna är borta för alltid. Hade jag varit du (jag har varit du, och är fortfarande ibland) så hade jag försökt tänka lite ”mindfulness” under sexet. Det kan bli jäkligt skönt även utan orgasm, men inte om man ligger och nojar över det, och ju skönare det blir desto mer ökar ju dessutom chansen att du kommer.
Med största sannolikhet kommer ni tycka jag antingen är överdriven i min förklaring, eller så kommer ni tycka att jag ska söka vård akut.
Under dagen har jag, liggandes i soffan, haft två episoder med väldigt hård hjärtklappning. Jag skulle vilja beskriva känslan som att få en elektrisk stöt över hjärtat, där hjärtfrekvensen rubbas och försöker stabilisera sig igen. Därefter har det tagit någon minut tills hjärtat börjar så normalt igen. Men sedan dess har jag haft mindre ”hjärtklappningar” (också i vila). Är det någon här som upplevt samma sak?
Tittade över mina ordinerade läkemedels alla biverkningar som finns i FASS. Fann ingen sådan biverkan rapporterad. Är nu lite orolig och är rädd att min oro ska påverka hjärtat
Tror att jag haft liknande? Kan inte säga om du ska söka vård eller inte men i mitt fall så råkade läkaren höra extra slag/dubbel slag på en rutinundersökning, gjorde EKG o hela alltet, förklarade att jag får rusningar ibland även om jag som du bara ligger i soffan och känner orytmiska slag. Han förstod precis vad jag menade och sa att det är ganska vanligt men funderade på om han skulle skicka mig vidare till VC eller inte. Har inte hört något mer sen och det har försvunnit nu (ev sen jag slutade med ppiller men kan va slump OBS! ( Har fortf ojämn takt ngt slag ibland men inga rusningar)). Du får avgöra själv hur allvarligt du upplever det för dig, men nån medelväg hade ju varit att ringa VC och bolla lite 🙂
jag har haft så mkt tof. För mig var det lågt kalium, lågt ferritin och låga B 1 värden. Oftast brukar det inte vara någon fara. <3 Men i vissa fall kan det röra sig om förmaksflimmer eller liknande. Kontakta VC så får de kolla upp det. Oftast brukar det lugna en och symptomen minskar.
Jag var för några dagar sedan världens lyckligaste när vi gjorde VUL i vecka 8+5. Allt såg jättebra ut och det fanns hjärtljud och gulesäck osv..
2 dagar senare fick jag ont i vänster sida och fick bruna blödningar. Tänkte att det var pga slemhinnorna. Men hade en dålig magkänsla och åkte till gynakuten. Fick då bekräftat att hjärtat slutat slå. Känns som en käftsmäll.. liksom att allt rycktes bort på 1 sekund. Dessutom var läkaren så iskall..
Nu min fråga, har någon av er varit med om samma? När verkligen skit.
När man röntgade magen på min mamma såg man ”oklara förändringar om gallblåsan” (det var inte därför hon röntgade, det hon röntgades för var inget oroande…de bara såg det när de tittade på plåtarna)- det gör mig jätterädd…och ledsen…och trött…
Min mamma hade cancer för några år sedan och genomgick behandling och nu känner jag att jag inte orkar det en gång till – och när jag tänker så får jag dåligt samvete och känner mig egoistisk…
Det är okej att känna att man inte orkar det igen. Försök att inte ta ut dåliga nyheter i förskott. Det kan vara falskt larm och även om det skulle va något seriöst så kan det mycket väl gå att göra något åt det. Kanske kommer hon inte heller påverkas lika mycket som förra behandlingen. Det är ok att distansera sig lite om man behöver, men förstår att det tar emot och man känner sig självisk. Är ni fler anhöriga som kan dela på engagemanget så att säga, om det skulle behövas? Vi hade en anhörig som var sjuk/i behov av stöd men vi delade liksom upp det lite efter ett tag så att alla kunde ringa/åka dit lite i tur och ordning så behövde man inte känna att man behövde lägga krut på deltagandet varenda dag men personen fick ändå hjälp och någon att prata lite med. Hoppas att det löser sig ?
Det är inte helt ovanligt att man hittar fynd när man röntgar, behöver inte vara något. Kan vara en cysta eller vad som, sånt som kan finnas i kroppen. Håller tummarna för er och att det inte är något speciellt
Jag har varit på två dejter med en kille från tinder, själva dejterna har varit supertrevliga (enligt mig). Dock tror jag inte han är intresserad, han hör inte av sig särskilt mkt. Efter senaste dejten skrev jag och tackade och sa att jag gärna ses igen om han har lust. Han sa att han gärna gör det, föreslog i nästa vecka och skrev sitt nummer. Jag svarade och gav honom mitt nummer. Sedan har vi inte hörts på två dagar. Visst brukar killar höra av sig oftare om de faktiskt är intresserade?
Men suck (sorry). Men har du hört av dig? Släpp alla ”han borde väl” och KÖR. Vill du ses – hör av dig! Vill han inte så säger han väl det, skiter i att svara helt eller så är han bara seg.
Hon tog upp en blomma som hon sedan satte ner igen. Senare i programmet hade hon och Pernilla en blomkastartävling också, då då höll hon också i blommor.
Föregående inlägg 
Hur gör man slut med en vän på bästa möjliga sätt för att det inte ska märkas att man lämnar relationen ? Det finns en tjej som jag varit vän med sedan ett par år. Men hon har visat rätt obehagliga sidor av sig och verkar konstant söka sig till bråk och konflikter. hon känns nästan obehaglig ibland. Jag kan inte sätta ord på vad det är men hon skrämmer mig typ (och att hon lyckas bli ovän med precis alla i hennes omgivning och tycker att det alltid är fel på alla andra och inte hon själv) det känns inte normalt. hon har inte gjort mig något men det är en sån magkänsla och hade hon varit någon jag date:at hade jag stuckit direkt och blockat honom. Minns en gång när jag inte svarade henne på en dag för hon hade skrivit en sak som jag blev irriterad på. La ifrån mig telefon och gjorde annat.Då helt plötsligt fick jag ett meddelande att hon va utanför på parkeringen vid min gata utanför lägenheten.Hon bodde ändå över 1 timma ifrån och hade aldrig varit hemma hos mig förut så dök hon bara upp? Sånt känns inte normalt..vet inte alls hur hon kommer reagera och är lite orolig för det eftersom jag sett hur hon kan bli ilsken, elak, manipulativ mot andra som inte stryker henne medhårs. Jag vill bara bryta med henne, hon är inte alls någon jag vill ha i mitt liv och hon är inget jämfört med vilken typ av personer jag umgås med annars.Det är så svårt för på ett sätt kanske det hade känts lättare om hon hade hotat eller varit fysisk mot mig, nu är det mer en magkänsla med obehag. Ni vet en såndär känsla av att man ska hålla sig borta ifrån personen. I början var hon så himla trevlig och hon är otroligt kärleksfull och ’på’ i början men så fort minsta lilla sker eller sägs som hon inte tycker om så ändras hon. Ni vet hur Eva var i serien Knutby? Så ungefär. Hon visar flera narcissistiska drag så jag måste bryta…men jag är lite rädd för det.Jag har bara tidigare lämnat pojkvänner men inte kompisar, särskilt inte en vuxen kvinna som gör en lite rädd.och jag vet inte hur hon blir om hon känner sig bortvald eller lämnad och det skrämmer mig.
Låter verkligen obehagligt! Tror du gör rätt som avslutar ”vänskapen”. Kan du fasa ut henne eller funkar inte det? Annars får du väl vara lite halvrak och säga att ni är så olika och du inte har tid eller nåt. Gör hon minsta lilla så polisanmäl.
Minska lilla som är olagligt alltså men det fattade du nog. Tror inte hon attackerar dig det första hon gör.
Jag tycker också du kan fasa ut henne istället för att säga rakt ut att du vill klippa tvärt. Gör dig själv tråkig, otillgänglig, bli långsam med att svara på meddelanden, låtsas att du inte kan ses, skratta inte åt hennes skämt eller låtsas inte fatta, kanske spice it up med att ställa in om ni bestämt att ni ska ses?
Jag hade en väninna som inte var så kul att umgås med (självcentrerad, ytlig, kommenterade elaka saker om främmande människors utseende när vi var ute) och jag lyckades slippa henne genom att bara glida undan och vara passiv. Jag hade antagligen kunnat konfrontera henne och det var nära att jag skulle göra det många gånger, men är nöjd och glad med den här lösningen.
ghosta!
Varför då? Är det inte bättre att vara rak eller åtminstone fasa ut? Utifrån det som Dalmasen berättar så är det oklart om det heller fungerar på denna typ, hon kommer säkert bli paranoid och börja stalka och hänga efter. Tror inte det är en bra idé.
Jag hade sagt till henne att jag behöver lite tid för mig själv och att jag därför inte kommer träffas eller ha kontakt på ett tag. Sen se hur det utvecklar sig. Frågar hon varför så säg att anledningen är privat.
Finns ett avsnitt i podden ”Älskade Psykopat” som släpptes för en vecka sedan där en berättar om en exakt samma situation som din. Du kanske kan lyssna på den och få tips.
Jag hade samma problem med en vän för många år sedan. Det kändes nästan som att man kvävdes av henne. Jag skrev ett sms att jag inte ville ha kontakt mer och varför och sedan blockade jag henne….överallt. Jag ville och behövde inte få något svar av henne, det kändes också om en befrielse att jag hade sagt mitt och att hon kunde reagera. Det var jag som stod upp för mig själv, det var jag som bestämde över mig, inte hon längre. Detta var det bästa jag har gjort för mig själv. Det kändes som en sten som ramlade av axeln. Jag mår så bra nu utan henne. Go for it och gör dig själv en tjänst!
***att hon INTE kunde reagera
Fast om hon åker en timme och ställer sig utanför hennes hus, så hjälper det ju tyvärr inte att blocka… Det är därför jag tänker att TS kanske ska hitta på något som får personen att tappa intresset för henne istället…
Kanske är det bästa med en sådan här person att ljuga och säga att man har en massa privata problem och därför inte orkar ha kontakt just nu? För det låter ju som att hon är väldigt självcentrerad och inte särskilt intresserad av att vara någon som stöttar en vän i en kris.
Detta tror jag också på. Kanske är det sent och du, ts, inte går in här nu, men jag har också en kompis som är rätt udda. Inte riktigt som din, men konstig på så många andra sätt. Jag har behövt ta många pauser från henne och nu har vi inte setts på typ ett år, hörts lite men exakt allting handlar om henne. Så har det alltid varit och det är därför jag behöver pauser från henne för hon tar så mycket energi. Men hade jag sagt till henne ”du det här funkar inte”, så hade hon legat på och tjatat och tjatat och inte lämnat mig i fred. Nu när jag har lite ursäkter i form av vita lögner etc så förstår hon och väntar tills jag har tid (aldrig, men det vet inte hon..). Kanske är det inte det mest schyssta beteendet mot en annan människa, men vissa förstår inte annars. Så jag tycker också du ska komma med ursäkter till att du inte kan ses, tyvärr.
För att bli av med skrämmande personer med självcentrerade drag på ett tryggt sätt. Mitt tips är…
1) Om ni ses, prata om små problem hela tiden. Har du en partner eller en katt prata om små minimala saker som om det vore viktigt. Exempelvis, att partnern inte ställer disken i diskmaskinen. Katten väcker dig 10 min förtidigt på morgonen.
Obs, dela inget som är viktigt och på riktigt!
2) I varje ämne, börja prata om dig själv. Varje samtal skall leda till dig. Exempelvis, oh det påminner om när jag… Jag hade en dröm om exakt detta, det handlade om… Detta är något jag har tänkt på länge, det började…
Var aldrig elak, ha alltid positiv ton.
Hon kommer ghosta dig utan konflikt eller biverkningar.
(Jag har använt mig av detta främst på arbetsplatser)
Halloj
Vart går man för afternoon tea i Stockholm? ☕️
Har provat Svenskt tenn (för några år sedan), Grand hotel och tea & garden vid Odenplan. Behöver inte vara något fancy men gärna traditionellt.
Hört att Berns ska vara bra.
Har hört men skyll inte på mej att THK ibland ordnar med afternon tea
Och att det dukas upp brevid hönshuset. ??
.
Va?
Va va va! ?
Camillas THK = Tjocka hetsäter katten
Jaha?
Det är nån som är lite besatt av Camillas katt och skriver/hittar på grejer om honom ibland… Ta det med en nypa salt.
Jag är absolut inte besatt av Camillas katt. Älskar katter ändå. 20:07 kunde ju skriva ut vilket matställe hon menade med THK. Var ett dåligt skämt från mig
Mvh från Göteborg
Nej jag menar den rödmarkerade anonym… Hon menar troligen katten med THK.
Då kommer jag på stört!
Te och katter. Kan ju inte bli bättre??⬛
Då ska du hit: https://javawhiskers.se/
???
Men vad trevligt. ❤
Diplomats är trevlig!
Ska finnas en bra i Nacka Strand! Drivs av britter 🙂
Afternoon tea på Diplomat är fantastiskt bra! ??
Dom har uppehåll under sommaren med det dock.
Tror att de där två traditionella restaurangerna bredvid varandra på Djurgården ska ha. Hjärnsläpp på namnen bara.
Rekommenderar inte Diplomat utifrån hur de behandlar gästerna på afternoon tea.
Äter där ofta och servicen är fantastiskt bra. Varför skulle gästerna på just Afternoon tea bli behandlade på något annat sätt än andra gäster..?
Det överraskade mig också när jag var där. Jag har ätit på restaurangen utan problem, men upplevde riktigt dåligt bemötande när jag skulle testa deras afternoon tea. Tyvärr
Äter också där ofta men har de senaste gångerna noterat en markant försämring i servicenivån, vilket gör att jag totalt tappat lusten att gå dit.
Näsby slott ?
Högberga gård på Lidingö
Svenskt tenn!
Tyvärr är jag sällan i vår kungliga Hufvudstad numer men då jag har släkt och nära relationer i Sthlms innerstad och i Bromma brukar vi ta en fika på Djurgården efter en väldigt obehövlig promenad eftersom vi redan shoppat oss loss. Ska fråga vad fiket heter men de har otroligt bra Afternoon tea med snittar och allt som hör till. 🙂
Tack snälla för alla svar! Nu har jag massvis att välja på framöver ?☕️?
Nån som har Juliette has gun Pear Inc? Är det fel på min eller är det världens svagaste parfym?
Har inte den, men läst på fragrantica att många tycker som du
Vilket mode tror ni kommer komma tillbaka inom några år? Jag tror peplum!
tror du? Hoppas inte ?
Som outfit: tunikor/längre tröjor, leggins + brett bälte och längre halsband, kanske redan är här? Har inte varit i klädbutiker på ett tag ??♀️
Jag med! Tyckte själva afternoon tea var toppen men servicen var verkligen kass
Som outfit: tunikor/längre tröjor, leggins + brett bälte och längre halsband, kanske redan är här? Har inte varit i klädbutiker på ett tag ??♀️
Puffärmar
Är inte det poppis redan ?
Kläder vars passform faktiskt följer kroppsformen, med tidlösa snitt.
Tror: något fult som bara smala passar i.
Hoppas: normala kläder som inte visar magen eller hål i sidan eller djupa ryggar
Gillade peplum, har kvar en skitsnygg marinblå sådan tröja/blus/topp i hopp om att kunna använda den igen?
Men använd den om du älskar den?! Vad är problemet?
Har en visdomstand som jävlas och värker och behöver verkligen plocka bort den då problemet är återkommande. Får antibiotika varje gång så är inte hållbart detta. Men är så rädd att bli ruinerad och pank så undrar om nån har dragit ut visdomstand nyligen och kan berätta vad det kostade ungefär? Samt hur man mår osv efteråt. Bor i Stockholm så tar gärna emot tips också på bra klinik.
Nu var det ett par år sedan, men jag tror verkligen inte att det dyraste man kan göra är att dra ut en tand. Min sambo gjorde det för något år sedan och jag skulle säga kanske 1500kr max? Ingen visdomstand dock.
Nä kostat mer vid visdomstand. Räkna med några tusen. Men skönt att bli av med den om du har besvär.
Jag bokade tid hos en jourtandläkare och fick den utdragen för 1400 kr (dubbla bedövningssprutor).
Hade inte alls ont efter! 5/5 och jag har skräck för blod/ tandläkare.. u name it. Ett tips är att köpa en tom spruta och blanda ihop saltvatten. På kvällarna tog jag ca 10 ml och sköljde försiktigt på såret där tanden satt.
Jag drog ut min visdomstand i början av juni. Hos Folktandvården i Stockholm. Det kostade mig strax under 3000 kr, sen var det en förundersökning som också kostade kanske 800 innan dess, med en extra röntgen. Men då var priset reducerat för jag hade kommit upp till något visst belopp, eftersom jag haft så mycket problem med tanden det senaste året.
Jag hade fruktansvärt ont samma kväll. Men efter det var upplevelsen så mycket bättre än förväntat. Kunde sluta med smärtstillande redan på dag 4, knappt att det hade behövts på dag 3. Tog tid att våga börja äta dock. Överlag var hela upplevelsen mycket mer positiv och enkel än jag förväntat mig.
Jag vet inte om jag är ovanlig men jag hade inte ont alls efter bedövningen släppte samma kväll. Tandläkaren sa samma till mig om smärtstillande i 3-4 dagar men behövde inget. Och då är jag egentligen smärtkänslig tror jag.
Menar inte att ”skryta” (märkligt skryt) bara att det kan va så, men kanske inte vanligt så hoppas inte på det? ?
Och jag spydde blod i två dagar och låg med fryspåse på kinden och kände att jag ville avsluta livet där och då, men jag tror att jag hade det rött illa. Betalade 5k
Det var också ”operation” men ingen nedsövning eller så
Oj, jobbigt! Det hoppas jag är ovanligt!
Jag har tagit ut både mina nere och det kostade strax under 4000 kr för ett par år sedan.
Båda togs ut vid samma tillfälle. Jag hade inga problem med mina, bara så otroligt trångt mellan tänderna.
Det är inte speciellt dyrt att dra ut en visdomstand, när jag gjot det betalade jag ca 1700 kronor. Det är mycket billigare än upprepade tandläkarbesök (be om kostnadsförslag innan om du känner dig osäker på kostnaden). Efteråt är det lite olika, ena gången jag gjorde det var jag knappt öm och märkte nästan inte av det. Andra gången hade jag rejält ont och svårt att äta i 2-3 dagar. Brukar gå till Aqua Dental på Kungsholmen och har varit nöjd, med reservation för att jag förutom visdomständer aldrig behövt göra något mer än vanlig koll.
Drog ut en i måndags, kostade 1395. Det var en i överkäken och det gick lätt och relativt snabbt, behövde inte delas, opereras ut eller sys stygn (vet inte om sånt spelar in?) Ibland kan de behöva ta en extra röntgenbild också och det kostar också men inte så mkt. Har dragit ut de nedre också för några år sen och de kostade lite mer men under tvåtusen tror jag.
Tandläkaren borde gett ett ungefärligt kostnadsförslag beroende på hur tanden sitter mm.
Jag går till Folktandvården i Fruängen.
Jag har dragit ut alla mina fast jag inte haft några problem med dem. Vill bara inte ha dem. Det blir otroligt mycket tandsten på dem vilket förr eller senare leder till problem. Jag bor på en mindre ort och har betalat 1200:- per tand. Har tagit dem en om året. Jag har gjort så att jag bokat tid på eftermiddagen så är man ok för jobb nästa morgon. Det gör ont i käken ett par dygn men det räcker med Alvedon. Det är viktigt att inte tugga på den sidan där du dragit tanden – undvik det i åtminstone två veckor. Man kan även rengöra sårytan med lite klorhexidin på en tops.
6000kr kostade en för mig! Men det var en besvärlig en.
Det var förresten en operation och inte bara borttagning av tand.
5000kr via specialist i käkkirurgi, inklusive lugnande ?
När jag hade liknande problem så berättade tandläkaren på eget bevåg ungefär vad det skulle kosta, och det var mindre än jag trodde eftersom en del finansierade med bidrag.
Så jag tycker du ska ringa till tandläkaren och fråga 🙂 de brukar ha koll på hur de där bidragen fungerar också.
Men vet du att den bara behöver dras ut? Ibland behöver de ju ta ut dem på andra sätt som kan vara dyrare vad jag förstått.
Jag har opererat ut båda i underkäken hos Daniel Danielsson på GHP på Sophiahemmet. Det kostade ca 5000 kr för den första tanden och om du bekymrar dig över priset så kan du alltid be om prisuppgift på förhand så att det inte blir en otrevlig överraskning. Jag är otroligt nöjd med Daniel. För mig läkte det jättefint och jag hade inga komplikationer. Jag hade bara ont samma dag som operationen genomfördes när bedövningen släppte så nu känns det bara skönt att ha blivit av med visdomständerna.
Sedan har jag dragit ut en visdomstand i överkäken hos Milena på Östermalmstandläkarna. Jag tror att det kostade någonstans mellan 1200-2000.
Jag är så tacksam över att jag äntligen har dragit ut alla visdomständer. Jag har också lite tandläkarskräck så av det skälet känns det extra skönt och jag har blivit så bra bemött.
Tandea har ibland 50% rabatt på sista minuten tider.
Jag har riktigt dålig erfarenhet av Ftv karlaplan men fick bra behandling (och därmed – friktions/infektionsfri) på SöderSJUKHUSET yes det låter konstigt men de har ngn filial där som är dental, och det behövdes enbart bara det besöket!
Har dragit 2 visdomständer o fick betala 1500:-/styck!
Tror jag ”bara” betalade max 3000-3500, och då fick jag ändå lustgas, lugnande och massssssa bedövning.
Vad är det mest provocerande ni varit med om/sett/läst om osv nyligen?
Att animefigurers utseenden är baserade på kattungar, om man kollar på dem i profil så är det samma profil som en katt.
Haft en lugn vecka så ja detta är det mest provocerande.
Varför är det provocerade? Menar absolut inte att vara dryg.
De är ju människofigurer. Men tydligen med kattansikten. Nej det känns inte bra bara. Inte bra alls.
Ok. Ja, så kan man se det. Men de har ju jättestora ögon, konkav näsa och ofta kattöron särskilt om det är kawaii.
Läser inte anime själv men att de lånat utryck från katten känns inte långsökt.
Men då förstår jag vad din känsla kommer ifrån!
Personer som är oprovocerat otrevlig mot barn, mötte en sådan när jag var och handlade med min 5-åriga brorsdotter för ett par dagar sedan. Så himla löjligt och ohyfsat beteende att snäsa åt ett litet barn som inte gjort något fel överhuvudtaget. Blir fortfarande riktigt irriterad när jag tänker på det.
Om hon verkligen inte gjort nånting måste det ju bara nån som är sjuk på nåt sätt eller mår väldigt dåligt.
Hon gjorde inget fel. Pratade med en del vänner som har barn och en del hade varit med om liknande, det verkar tyvärr finnas en del otrevliga människor som stör sig på att barn finns i världen därute. Och för mig spelar det inte så stor roll om man mår dåligt, det är ingen ursäkt att ta ut det på en femåring.
Vad hände mer exakt?
Kom någon bara fram till er och snäste?
…. Redogör nu i detalj för det inträffade så folk kan tala om för dig att det faktiskt var barnet/ förälderns fel. Det är det nämligen alltid. Oavsett vad.
Haha, ja. Har inte barn själv så visste inte att det var att be om att bli korsförhörd att berätta att man sprang på en otrevlig person. Men alla som undrar, vi stod i kön, hon stod bredvid mig och pratade om ponnyer rätt exalterat pga glad över att få börjat rida ( hon skrek inte) då kvinnan framför vände sig om och snäste att hon skulle vara tyst och muttrade något om att hon var dåligt uppfostrad.
Ja, precis det jag var ute efter! Jag sökte såklart en ursäkt att hoppa på fastern och barnet. Hoppas ts svarar så att vi båda blir nöjda S.
”hoppa på” vet jag inte, men man kan ju se ett mönster i att det är väldigt snävt kring vad som är OK beteende för ett barn enligt detta kommentarsfält. Och att folk generellt sett är sugna på att läxa upp föräldrar.
– Allt är alltid barnets/ föräldrars fel.
– Ekonomiska problem beror alltid på dina dåliga prioriteringar
– Är du influencer? I så fall har du garanterat gjort fel. Oavsett vad frågan gäller
– det var bättre förr
🙂
Men gud vad sur. Och du lägger ord i munnen på folk. Väldigt negativ outlook på folk och världen ?
Men vad du överdriver! Jag har inte en ”väldigt negativ syn på folk och omvärlden” för att jag gör mig lustig över de lite bitska tendenserna i det här kommentarsfältet.
Lägger ord i munnen på valen här ovan kan jag erkänna att jag gjorde, men jag skojade bara lite.
Sen i kommentarerna nedan verkar ju folk faktiskt kommit fram till att det ändå MÅSTE ha varit barnets fel. Så jag hade ju en poäng :p
Du hoppade direkt till att säga så fast det inte var vad valen sa.. Och ja, barn och föräldrar är ofta störiga och föräldrar vägrar se det ?
Har inte sett det du säger om dåliga prioriteringar heller, men vissa tog åt sig hör om dan när det nämndes att man kanske inte kan flera barn OCH massa annat – prioriteringar.
Jo precis, min kommentar var mer riktad mot kommentarsfältet överlag och inte specifikt mot ”valen”.
Ja men du det är väl exakt den inställningen, att barn och föräldrar är generellt störiga, som jag påtalade finns gott om här (sen tror jag ju absolut den frustrationen kan ha en orsak till att den uppkommit).
Låter lite otroligt.. Eller det finns ju otrevliga människor såklart, de är snäsiga mot de flesta, men ofta brukar nåt ligga bakom då. Vanligare att barn faktiskt stört, men får ta ditt ord på det.
Men vem fan kräver att barn ska va tysta i en mataffär? Orimligt.
Inte vet jag, men finns som sagt massa konstiga människor som är otrevliga mot vem som helst. Och om barnet pratade högljutt kan det nog trigga igång nån.
Släpp det bara, man möter ju såna människor ibland som är otrevliga mot en utan orsak.
Är inget jag kommer gå runt och vara arg över permanent utan mer något jag lägger på min ”saker att svära över när jag är på dåligt humör”-lista.
Ojdå, så du kommer fortsätta tänka på det o va sur över?
Men frågan var ju nåt som provocerat en?
Var skrev jag att jag skulle gå runt och tänka på det och vara konstant sur över det? Jag (som många andra tror jag) muttrar över politiker, otrevliga personer vi stött på osv när vi vaknar på fel sida. Bättre det än att ta ut det på t ex sin partner. Betyder ju inte att det är något som påverkar ens humör i vardagen eller något som man går runt och tänker på jämt.
Eftersom du ska ha det på din lista för när du är på dåligt humör sa du?
Men..alltså jag har inte ens en lista det var ett lite skämtsamt sätt att säga att jag inte kommer sura eller gå runt och tänka på det i vardagen men jag kanske muttrar om det någon gång när jag ändå är på dåligt humör. Jag muttrar om vindkraftverk då också men det betyder ju inte att jag går runt och är sur pga vindkraftverk.
Jaha ok. Tyckte ändå det kändes lite trist att ”spara” och tänka på en sån grej istället för att glömma det. Men om det funkar för dig så.
Vilket jag inte gör men känns som det här är lite att banka huvudet i en vägg nu så ids inte förklara en gång till.
Haha men guuuud! Du verkar väldigt orolig för personens skull? Att du sitter och argumenterar mot hens potentiella surhet i 5-6 kommentarer? ? varför följer du inte ditt eget råd och bara släpper det själv?
Nej men gud, ni tar det för allvarligt! ? Vi diskuterar väl bara här. Tror det är nyttigast att bara släppa sura människor i affären, that’s all! ?
Jag försökte helt ärligt bara förstå sig och hur du tänkte… För du skrev ju det om lista för dåliga dagar. Menade inte att tjafsa, tyckte bara det lät underligt. Kanske tar jag saker för bokstavligt, jag reagerar på det som står, det man faktiskt säger liksom.
Vilka märkliga svar du får när du svarade på en fråga om ”vad har provocerat dig nyligen”.
Sen när du nämner en grej börjar någon gagga med dig om att ”du borde släppa det” som om att de tvar något du gick runt och ältade.
Eller hur? Jag ser ju inte att personen också tjafsar med animepersonen ovan.
Haha tjafsa? Vi pratar ju bara?
Den kommentaren blev mer än de andra då ts verkade så himla arg och hade hängt upp sig på surtanten.
Jag håller inte med om att hon verkade arg eller verkade ha hängt upp sig på surtanten. Tycker du ens det själv, om du läser om tråden?
Flyttade in till en ny lägenhet som hyresgästen innan inte städat ordentligt. Så arg över att behöva ta hand om någon annans smuts. Otroligt jävla respektlöst av förra hyresgästerna. Jag har klagat till värden och de har åtgärdat några saker men inte allt.
Men hyresvärden brukar väl genomföra en besiktning innan ny hyresgäst flyttar in? Förutom städning kan det ju vara andra saker som behöver ordnas.
Besiktningen av lägenheten sker ju flera veckor innan flytt. Då kontrolleras om något blivit förstört/slitet, det har ingenting med städning att göra.
Domaren i en fotbollsmatch… Blind eller mutad, det var frågan.
Är du djurgårdare ?
Nää, varför tror du det? ?
De förlorade idag och hörde nån var sur på domaren hehe
Ja alltså jag var ”sarkastisk”.. Självklart är jag det! ?
Jaha haha gick inte fram för mig, hade behövt en blinksmiley ?
? Ja, valde mellan den och storskrattet, tänkte att effekten blev samma.
Dom verkar göra allt för att jobba in VAR i svensk fotboll…
Åh jag hoppas inte, vore fruktansvärt! VAR har förstört fotbollen.
När jag läste siffran på vågen som jag så dumt ställde mig på..
När en typisk ”Bajen-suporter-söderkis ” skrek n-ordet till en kvinna på tunnelbanan, samt skrek att hon skulle svara honom och ifall hon ens kan svenska. Fyfan.
Att jag ännu inte börjat plugga inför omtentorna i agusti 🙂
Blev provocerad av en inringare på jobbet idag. En person ringde ang en kompis som skadat sig, vi har ett bra samtal och plötsligt rycker nån telefonen ur handen på honom och säger typ ”det är bättre att jag pratar som kan svenska språket”. Så oerhört fult gjort för inringaren pratade väldigt bra och förståeligt, fanns inga problem alls, och även om det hade varit knackigt så hade vi löst det hela iaf. Hatar när folk beter sig såhär bara för att nån har ett annat ursprung. Och tycker väldigt synd om dom som måste uppleva detta i sin vardag.
Alltså va? Låter helt osannolikt att något sådant skulle hända, och särskilt att det lämnats orapporterat av dem som hört det? Påstår alltså inte att det inte är sant, är bara förbluffad och förfärad.
Tyvärr sant och händer väldigt ofta liknande under larmsamtalen vi tar in. 🙁
När folk verkar tycka att det bara är att byta jobb om nuvarande jobb inte funkar och missar detaljen att man också ska FÅ något nytt jobb också, inte som jag redan lägger massa tid på att söka, göra tester för, gå på intervjuer stup i ett osv, för att få ett nej igen ??
Håller med. Känns som jag aldrig kommer få ett nytt jobb jag vill ha ?
Idag blev jag provocerad när en helt vanlig kvinna satt sig och kissade på torget i Norrtälje. Trodde inte mina ögon. Sedan ställde hon sig upp drog upp klänningen och rättade till sina trosor. ?
Men uew! Kan ju inte ha varit helt vanlig ändå, inte friskt…
Blir provocerad över att en kollega på jobbet överlämnar lätta uppgifter till mig, när hon själv borde kunna dem, säger till kunder ”jag kan/vet inte ring/kom tillbaka senare då är det någon här som kan”, hon har jobbat där över 1 år hon borde kunna de sakerna själv, eller fråga någon annan.
Hon vill väl inte visa inför de andra att hon inte kan så då går hon inte och frågar någon när det finns andra på plats som kan.
En mamma på en akutmottagning som inte kunde förstå varför hennes son fick vänta på läkaren…det hade precis skett en trafikolycka som såklart prioriterades medan hennes 3åriga son som spytt fick vänta (vem åker ens till akuten med ett barn som spytt två gånger?)…sköterskan förklarade för henne hur de prioriterade men hon vägrade fatta…tillslut sa sköterskan ”så om du kom in med din son efter en trafikolycka så skulle du tycka att det var okej om ni fick vänta för att ett annat barn typ har feber?”…
Haft en väldigt dålig vecka, känner sån besvikelse för att min första semester vecka inte blev som jag hade hoppats och tänkt, även haft mens under veckan vilket säkert spär på mina känslor. Men usch känner mig så ledsen och irriterad. Hoppas kommande veckor blir bättre men just nu känns det som att hela semestern kommer bli blä (ja det är okej att tycka jag är överdriven nu, känner det själv ???)
Samma här!!
Varför känner du dig inte nöjd? ?
Börjar jobba på måndag igen efter fyra veckors semester..?
Tips hur man taggar till, kommer in enkelt i rutiner igen och får bort ångesten?
Planen är att storstäda imorgon och göra matlådor. Sen på kvällen duscha, kanske ha ansiktsmask eller något som känns lite lyxigt och dricka te typ ?
Ångrar att jag tog så tidig semester för hösten kommer bli så lång, men samtidigt hade jag inte stått ut att jobba några veckor till.
Är ensam på jobbet första veckan, känns väldigt bra att inte behöva vara social och kan komma igång lite lugnt ?
Önskar nästan jag var arbetslös eller sjukskriven nu så jag slapp gå tillbaka.. ? och ja, jag är såklart tacksam att jag har ett jobb osv, men känns så motigt och gjort en längre tid så blev inte enklare av semester känns det som?
Gud, känner liknande. Så osugen på att jobba efter semestern om några veckor.. Ja jag borde kanske byta men lite svårt i branschen nu och dessutom osäkert om det blir bättre (jobb som innehåller många idioter och mkt nedskärningar). Ja, borde kanske byta bana helt men kommer verkligen inte på till vad och det är inte lätt.
Haha relaterar. Nu har jag visserligen två veckor kvar, men den känslan kommer varje år. Förra året, dag två efter semestern, gick jag verkligen och bara ”Hmm men mår jag inte lite dåligt ändå”, vilket jag gjorde. Hade fått corona och var sjuk i 1.5 vecka.?
Är i samma sits som dig. Lever loppan ikväll som om det vore sista lediga kvällen i livet. Skoja bara, det kommer helg om ca 6 dagar igen och om det är leva loppan = dricka 2 glas cava, så då lever jag big time ikväll. Haha.
Jag tänker så här imorgon; det kommer vara skitjobbigt att somna eftersom rutinerna inte varit helt i fas de senaste veckorna. Det får vara så, det gör ingenting om första natten blir skitjobbig för det är bara så det är första dagen tillbaka på jobb. Vi kommer garanterat känna att vi bestigit mount everest på måndag när arbetsdagen är över och vi kommer säkert känna ”OK nu har jag gjort detta, är redo att fortsätta ledigheten”.
This too shall pass, arbetsrutinerna kommer tillbaka på några dagar och det kommer nog vara jobbigt men planera något riktigt gott och trevligt för att UNNA DAJ när det blir helg igen efter första arbetsveckan, det är du värd och du får något att se fram emot.
Du är inte ensam i misären, kämpa! Och ja jag vet att det inte var peppiga tips direkt men ibland så får man bara acceptera skiten och trösta sig med att det är övergående även om det känns pyton just nu 🙂
Till nästa sommar kan jag rekommendera att gå tillbaka i mitten av veckan ❤️ Annars är det viktigt att vara snäll mot sig själv efter semestern. De flesta blir antagligen mindre skarpa på sommaren vilket tar tid att starta upp igen.
Så bra tips!
Jag börjar alltid en onsdag eller torsdag efter semestern så blir det en mjukstart……..
Det som räddar mig är att planera fina kläder för kontoret, fixa goa matlådor som faktiskt kanske är bättre än en del utemat på resande fot och framförallt att planera roliga saker alla helger i augusti! Hoppas din första dag och vecka blir OK!
Någon som provat att måla ögonbrynen med stämpel??. Det visas på Youtube och det blev verkligen jättesnyggt. Stencil ingår och sen bara stämpla på rätt färg.
Nej men smärtan vid ägglossning/mens sen man fått barn? Får så fruktansvärt ont efter jag fått mitt andra barn, så ont i benet kring underlivet och strålar ut i ljumskarna, kan stundvis inte stå raklång. Nån som känner igen sig eller ska jag kontakta gyn?
Har hört att det kan bli så tyvärr efter barn.
Ja tyvärr kan det bli så. Men du kan ju kontakta gyn för att utesluta att det är något.
Fick så efter att ha slutat med minipiller efter 3 år. Smärtan vid ägglossning är värre än vid mens ?
Får också så! Fick barn 2015 och är 33, det har eskalerat senaste 3-4 åren. Hugger liksom som knivhugg upp i underlivet 🙁
Yes. Samma. Hade stora problem med bäckensmärta under graviditeten. Inte gått över efteråt (3 år sen). Nu värst vid mens samt dagar då jag ansträngt mig mkt fysiskt.
Prova kontakta fysioterapeut.
Samma. Trodde att blindtarmen exploderat mitt i natten. Grät nästan av smärta. 1 min senare var smärtan helt borta. Sen kom den igen. Sen borta. Fattade inget men sen pusslade jag ihop händelserna. Har kopparspiral.
Absolut. Kunde knappt andas.
Hade inga bäckenkänningar under själva graviditeten med andra barnet, men efter förlossningen kändes bäckenet lite ostabilt under några veckor. Och sedan kom exakt sådan ägglossnings- och mensvärk som du beskriver. Strålande smärta från bäckenet till en lång bit ner på låren. Ju närmare jag kom menopaus, desto mindre ont gjorde det, så något hormonellt skit kan det ha varit. Nu känner jag aldrig av det.
Fler som känner stress över att alla är utomlands och har det gött och man är kvar i storstaden och åker på semester i Sverige? Egentligen tycker jag att det är nice att vara hemma i Sverige under sommaren och njuta av långa dagar. Ska försöka få till en resa i början på oktober någonstans varmt då kommer det uppskattas mer. Men får ändå så mycket FOMO på sommaren, någon annan som känner så?
Verkligen inte när man ser hur det är i södra Europa tex just nu.. Åker aldrig utomlands på sommaren, tycker det är tillräckligt bra här
då. Som du så sparar jag det hellre tills det är kallare här.
Skiter i vad andra gör helt ärligt, gör vad jag vill så har inte fomo nej..
Jag föredrar att åka utomlands vid andra tider på året (önskar att vi inte behövde ta 4 v på sommaren) just för att det ska vara mindre turister så ingen FOMO på just resor.
Måste du ta 4 veckor på sommaren? På alla jobb jag haft hittills har det inte varit problem att ta ex på hösten ? Snarare kan arbetsgivare vara tacksam att man tar det senare har jag upplevt ?
Jag började känna lite så men är samtidigt SÅ nöjd med min Sverige-semester! Finns så mkt pärlor att upptäcka runt i landet och har massa vänner att besöka som jag inte hinner annars. Precis som du tänker jag försöka spara en utlandsresa till när det behövs mer för mitt välmående, kanske oktober-november!
Var glad för att du åker i oktober! Tänk dig hur vi i Sverige känner när det är 30 grader…dra upp dem till 40 och t ex ett Medelhav som nu är runt 30 grader varmt. Det är ganska olidligt och man orkar nästan inte göra ngt.
Haha ”vi i Sverige” som om vi är särskilt känsliga för värme?
(Jag njuter som mest när det är 30 grader)
Fast det är vi väl generellt? Inte vana liksom. Vet många som mår dåligt runt 30 grader och nu är det ju inte 30 utan 40 där nere..
Bara när det är mulet och regnigt.
Någon som gjort microblading, dvs ”tatuerat” ögonbrynen och kan berätta om sina erfarenheter? Blev ni nöjda? Biverkningar? Kostnad? Vill veta allt! Jag tillhör tyvärr skaran som noppade bort mina ögonbryn i början av 2000-talet och får nu måla på mina kvarvarande ögonbryn, men det vore så skönt att slippa det. ?
Jag är som dig, noppar bort brynen så det finns typ inget kvar tyvärr.. Jag har gjort i två omgångar med typ fem års mellanrum, och det blir verkligen bättre och bättre med åren med färg och teknik osv. I början använde man färg som gärna slutade i grön eller röd färg (i mitt fall rött) men så är det tack och lov inte längre. Jag är jättenöjd med mina, men jag letade runt länge för att hitta en person som jag trodde kunde göra ett bra jobb (hade inte samma person mina två gånger), samt att jag stod på mig att jag ville ha mörkare bryn än vad utföraren ville göra från början. De bleks ju rätt snabbt och jag har märkt hår, därför ville jag ha det mörkt. Så det är mina tips, men det var verkligen värt det för mig!
Egoina hade ett inlägg om det inte så länge sen.
Supernöjd!! Bästa jag gjort! Var på Sthlm Beautycenter på Drottninggatan. Inga komplikationer, superfina två år senare 🙂
Tips på resmål i Europa för en weekend i slutet på augusti? Vill ha sol och bra nattliv ✨
Jag ska på återbesök för mina i morgon. Jag hade en specifik person som jag ville göra med, och jag fick vänta i nästan ett år tror jag för att få en tid. Varje gång hon släpper nya tider så försvinner de snabbare än Taylor Swiftbiljetter, men så värt.
Jag skulle rekommendera att börja så, många ställen har även sociala medier där du kan se deras tidigare jobb. (Förhoppningsvis deras egna, men var alltid lite kritisk när du tittar runt)
Tjejen som gjorde mina bryn fick några bilder ”kapade” från Instagram av en annan klinik, som använde dem som sina egna. Då gör lite koll först och hitta någon vars estetik matchar dina egna önskemål.
Jag kommer inte säga varken bu eller bä om vem jag gör dem hos till jag är helt läkt efter uppföljningen. Känner jag mig nöjd så kommer jag absolut rekommendera henne, men det få vänta ett tag till…
Jag betalade 5 700kr och då är uppföljningen inkluderad i priset.
Är detta verkligen du Camllla? Förvånad först. Men bra i så fall att du ändå är ärlig
Det är det bästa jag gjort n
Det är det bästa jag gjort någonsin (råkade posta ett inlägg där jag inte skrivit klart så ha överseende om det blir knasigt)
Hursom. Jag kollade noga upp vart jag skulle göra det.
Och har inte ångrat det en sekund. Mina ögonbryn var obefintliga innan, väldigt ljusa och knappt nån hårväxt.
Gjorde dom för 3 år sen så skulle behöva fylla på lite nu då dom är lite bleka i början av brynen, men dom ser ändå otroligt bra ut.
Att slippa stå och måla dom varje jäkla morgon är såååå skönt.
Jag gjorde det för knappt fyra år sedan. De höll bra i i alla fall två år och jag har tänkt göra om det, men först fått förhinder vid min inbokade tid och sedan blev jag gravid och ville inte göra ny tatuering under graviditeten.
Var i alla fall supernöjd med mina bryn, det var så skönt att slippa fylla i dem för att ha markerade bryn. Lätt värt. Läkningstiden är lite irriterande att handskas med i och med att färgen flagnar och sånt, så jag gjorde mina på senhösten då jag ändå inte hade så mycket sociala grejer inbokade.
Behöver hjälp! Känner att jag och min partner är i en så negativ spiral. Vi stör oss på allt och alla i vår omgivning – hans familjs knäppa kommentarer och att de bara kör på utan att ta hänsyn till andra, min familjs slappa uppfostran till barnen som springer runt och skriker dagarna i ända när man umgås, inte ens ett försök att tysta ned – samt lever rövare i någon form av laglöst land… våra vänner som vill komma och bo hos oss på våra ställen och få skjuts med oss osv utan att någonsin erbjuda sig att betala (ibland blir det riktigt dyrt och de vet om detta), samt deras hundar som hoppar runt på möbler och skäller. Det blir liksom att vi inte har lust att umgås med nån? Det tar fram en riktig oskön sida hos oss och vi går bara runt och är irriterade och bittra. Vi har ingen lust att bjuda in, ingen lust att ses.. det kommer ju bli att vi glider ifrån folk. Och det är egentligen bra människor som vi tycker om men de har vissa sidor eller saker som är irriterande. Det blir en sån negativ spiral. Vi vill inte känna så här! Men det är samtidigt lättare sagt än gjort att bara ha överseende med exakt allt jämt och aldrig störa sig på detta. Nån som känner igen sig? Känner fler så här om sitt umgänge? Vad tusan kan vi göra för att komma ur detta?
Tycker inte ni är de orimliga tbh.. Kanske skönt att ta en paus från alla störiga? Umgås med varann och om ni har några ostörigs vänner? Eller leta nya/umgås med främlingar lite? Alternativt sätt upp gränser och prata allvar med era familjer. Tror inte era känslor är fel utan snarare en reaktion på hur andra behandlar er och stoppas det inte nu kommer det koka över och kanske skada relationerna ännu mer. Viktigt att de får veta det och kan ändra på sig.
Tack för ditt svar ❤️ Tänkvärt
Man ska inte ha överseende med allt utan sätta gränser precis som man gör i alla relationer.
Ni behöver bli bättre på att kommunicera.
Varför tror du att dessa negativa känslor tar över? Har ni många relationer som tar mer än de ger? Behöver ni mer egentid bara? Tycker ni att det är svårt att säga vad ni själva vill? Har ni spenderat semestern med att typ bo hemma hos folk, fast ni egentligen inte gillar det?
Visst att man ska sätta gränser osv. Men om man står sig på ALLA tror jag sällan problemet enbart är att alla andra utom just man själv råkat vara idioter.
(Vänner som avsiktligen utnyttjar en ekonomiskt är dock inga vänner).
Så klokt! Tänker också att det verkar orimligt att alla runt omkring har ett dåligt beteende, är snarare något som ligger hos en själv
Nja, inte ibland.. Du hör ju på ta beskrivning. Finns många såna.
Ja något är det som gör att det negativa tar över för känner mig bara bitter… Vet inte vad som fått bägaren att rinna över och allt det negativa blir bara så olidligt jobbigt. Måste vara en dålig fas… sån här skit finns ju alltid och jag vet att vi inte heller är perfekta
Nu kanske kan pausa/ dra ner på vissa relationer lite och istället satsa på andra som känns mer postitiva? Om man inte lägger så mycket tid på de dåliga får man lite mer tid att höra av sig till någon man verkligen har trevligt med.
Sen tycker jag såklart inte du ska kapa kontakten helt med din familj och allt är suveränt förutom att du stör dig på någon systers lite skrikiga barn. Men kanske hade du inte stört sig så mycket om det var bättre i grunden?.
Tack för svaret ❤️??
Jag känner igen mig jättemycket. Min man och jag hade också en sådan period alldeles nyligen. Framförallt gällade våra respektive föräldrar och syskon.
Till slut så satte vi oss och pratade med varandra och kände att vi måste bena ut varför vi känner som vi känner, samt att vi faktiskt kände oss för hårda mot familjen.
Vi kom fram till att;
1) Försöka fokusera mer på våra släktingars goda sidor (som så klart också finns) och försöka att ha överseende med de negativa sidorna. Våra släktingar kommer inte att ändra på vissa saker, och då får vi liksom ”ta det onda med det goda” på något sätt.
2) Vi hade haft en väldigt intensiv vår gällande kontakten med ffa min sida av familjen, och det hade blivit för mycket. Många födelsedagskalas, påsk, kalas vid Melodifestivalen etc. Det var även jag och min man som hade roddat allt kring respektive sammankomst, så vi tog en paus för besök ett tag. Vi behövde ladda batterierna.
Efter detta så har det blivit mycket bättre, även om vissa saker ÄR jättejobbiga (t.ex. att min mamma på 60 plus inte kan sköta sin ekonomi, tar dyra smålån hela tiden, alltid avbryter och ska vara den enda som hörs etc) men vi har haft otaliga samtal om detta genom åren, mamma och jag, och det sker ingen ändring.
Och jag vill inte ha bort henne ur vårt liv, så då får jag helt enkelt bara gå till mig själv och göra det JAG kan för att bli mindre irriterad. Och då har det hjälpt att jag, när jag irriterar mig, tänker på hennes goda egenskaper som en motpol till det dåliga.
Tack för ditt svar ❤️
När jag känner mig irriterad på andra eller i allmänhet så brukar det bero på att jag som tidigare kommentar varit inne på inte drar egna gränser utan lämnar mitt mående och humör i någon Annas händer. Det brukar räcka med att ta några egna beslut så att man känner att man har kontroll igen. Brukar tänka att om det är nåt jag stör mig på har jag tre alternativ, försöka ändra situationen, acceptera den och sluta klaga eller ta mig ur den helt och hållet. Går att applicera på det mesta och är väldigt stärkande, till och med att välja att acceptera den utan att göra någonting åt saken. Men då har jag åtminstone valt.
T ex har jag valt att ha som princip att aldrig ta betalt för skjuts. Blir det för dyrt eller krångligt säger jag helt enkelt nej. Ja ibland har det kanske kostat mig lite extra men det är något jag valt och är därför okej med. Dock betalar alltid passagerarna för ev drive through och det är alla på det klara med 😉
Vad menas med drive through här? Att folk betalar sin egen mat i en drive in är väl självklart men kanske inte var det som menades ?
Alltså att de betalar även för min mat h he, kanske var otydlig
Jag kräver aldrig heller pengar men stör mig på att folk inte ens erbjuder någon form av ersättning? En glass på macken räcker väl. Eller mat i drive through men det erbjuds absolut inte. Jag vill bara att man åtminstone uppmärksammar att vi faktiskt gör dem en tjänst och åtminstone få vara den som säger ”jag bjuder på det” – men folk bara tar det för givet. Ex när vi skulle ut på resa tillsammans betalade vi 500:- spänn i långtidsparkering – men våra passagerare stod så glatt och beklagade hur dyrt det var FÖR OSS, men erbjöd sig inte att hjälpa till med varken det eller bensinpengar. De tycker bara att det är kanon att de sparar in pengar på kollektivtrafik själv men tycker att ”vi åker ju ändå med vår bil oavsett”. Definitionen av snålskjuts….
Förstår absolut vad dina känslor kommer ifrån! Men för att applicera så som jag tänker på denna specifika situation så kan du i så fall 1. Ändra situationen, dvs helt enkelt tala om för dina vänner att nu delar vi lika på kostnaden, 2. Acceptera den dvs du ändrar inget men väljer att inte störa dig på det och tänker att du kanske får bra karma istället, eller 3. Ta dig ur den dvs säga att dina vänner får lösa transport på egen hand.
Vill du bara ventilera fattar jag det helt men om det är lösningar du är ute efter har du tre olika alternativ där ☺️
Gällande just denna specifika situation, om alternativet hade varit att båda familjerna tagit sina respektive bilar vid varje tillfälle, skulle det gå att föreslå att ni kör varannan gång, eller att de i alla fall betalar bensinen varannan gång även om ni tar er bil varje gång? En sådan lösningen måste de väl ändå kunna ta in och se logiken i, eller?
Väldigt bra tips!! Tack! Ska försöka tänka så…
Alltså att kräva nån sorts skjuts utan att erbjuda sig att betala är så konstigt!! Det är allmän hyfs. Likaså att som gäst kika om värden behöver något speciellt typ mat/dricka som man handlar med, att erbjuda sig ta med lakan om man tex vet att värden inte har massa extra i sin sommarstuga. Bjöd in syskon med familj till vår stuga och vi skjutsade totalt ca 40 mil (!) och de erbjöd sig inte att betala och tackade knappt. Mest störde det mig tiden det tog att köra på min semester.. Samtidigt var mitt syskon tydlig när jag skulle hälsa på deras familjs landställe att de inte kunde hämta/lämna längre än typ 1 mil. Min lösning var helt enkelt att sätta gränser och inte erbjuda skjuts till nästa besök ?
Men det låter ju som ni alla har bil då? Varför skulle ni skjutsa runt varandra? Verkar ju mer rimligt att alla tar sin egen bil till de olika lantställena ni verkar ha, fattar inte alls.
Sorry kanske var otydlig men vi bor i olika länder så det funkar inte att ta bil till de olika ställena, och jag har inte egen bil utan hyrt när vi behöver!
Fattar inte riktigt grejen med att kräva pengar för tjänster för ens syskon? Det jämnar väl ut sig i livet.
Nej men även syskon kan utnyttja någons snällhet. Så jag har förståelse för om man inte gillar känslan av att känna sig utnyttjad och uppskattar om personen i fråga iallafall visar tacksamhet, visar att den ser vad man gjort för den eller gör andra fina gester eller tjänster i gengäld
Tyvärr gör det inte det i alla syskonrelationer. I mitt fall har jag stått för oerhört mycket mer hela livet än min lillebror (och det skiljer 1,5 år mellan oss i ålder – självklart är det ju en annan förväntan om det skiljer t.ex. 15 år i ålder mellan syskon).
Sedan älskar jag min bror jättemycket, men nu när vi båda är över 30 år gamla och jag har familj och tre barn, så kan jag kanske inte ordna hans födelsedagsfikan längre bara för att han bor litet och inte kan ha gäster.
Bara ett exempel.
Det som störde mig mest var tiden det tog att köra (ca 3,5-4h * 2 ggr) och knappt få tack. Hade de erbjudit betalning så hade jag nog tackat nej eller sagt ngn lägre summa bara. Jag lärde mig genom att nästa gång säga att vi inte kunde skjutsa därifrån men från ett närmare ställe.
Jag tycker också det är allmänt hyfs att
-erbjuda ersättning vid skjuts
-förstå att det är en belastning att vara hemma hos nån annan (handling, mat, disk, städning, lakan) och iallafall erbjuda hjälp med dessa saker
-inte låta sitt djur hoppa upp i nåns soffa utan tillåtelse
-av hänsyn till andra åtminstone försöka tysta ner barn som okynnes-skriker extremt högt eller leker mycket högljudt i tid och otid, särskilt när andra vuxna/barn sover i samma hus
-inte låta barn förstöra eller vara vårdslösa med andra vuxnas egendom
Jag själv är så jäkla på tårna med dessa saker när jag är med andra, jag ser allt sånt här HOPPAS jag och förstår därför inte hur folk kan inte känna av såna här självklara grejer. Jag vet att jag såklart inte är perfekt men dessa saker är väl självklara exempelvis för alla?!
Fick en gång höra att ”problemet med sunt förnuft är att det inte är sunt för alla” och det har jag verkligen försökt ta med mig. Alla utgår från sig själv, vissa stör sig helt enkelt inte på dom sakerna. Andra tänker att det jämnar ut sig. Sen finns det såklart den lilla gruppen som gör det för att utnyttja och dom kan man ju rensa ut. Jag har börjat vara tydligare och istället för att anta att alla hör till den gruppen som gör saker av illvilja har jag börjat tänka att dom hör till dom andra kategorierna som bara inte tycker samma saker som jag är självklara.
Ja och då får man ju säga till dem hur man vill ha det i sitt hem tex.
Av någon anledning så känner jag mig väldigt investerad i din tråd så svarar även på denna kommentar, hoppas det är lugnt.
Det låter som att ditt dåliga humör/negativa reaktioner (som du inte verkar gilla att känna iom att du tar upp det som ett problem) grundar sig i en förskjutning av förväntningar. Det som du tycker känns som allmänt hyfs kanske inte alls är samma som andra tycker är allmänt hyfs. Du förväntar dig en viss sak av personer som de inte lever upp till, men har du förmedlat förväntningarna? Dessutom har vi människor en lite otrevlig egenskap att vi blir bekväma och lite bortskämda med vad vi ”tillåts” göra. Det som känns jobbigt för dig är antagligen att eventuellt skapa dålig stämning men är det så mycket roligare att hålla inne med dina känslor och sen känna dig bitter tillsammans med din sambo? Den gemensamma nämnaren i alla de här situationerna är att det är du som upplever dem och du har makten att antingen ändra din inställning (= dina förväntningar) eller ändra situationen. Om det är saker du inte kan kontrollera kan du iallafall kontrollera hur du låter dem påverka dig. Det är där du kan hitta styrka och vända bitterhet mot tolerans eller förståelse! Tipsar om att lyssna på avsnittet ”Bittra griller” av En varg söker sin pod.
Oj jag som skrev om skjutsen här är inte samma S som tidigare! Men det hela hade börjat gå mig på nerverna riktigt mycket så jag sa ifrån. Det var inte bara skjutsen utan att vi gjort storhandlingen, vi hade fixat och lånat in barnsaker de behövde från våra vänner, var de som plockade och gick ut med soporna. Som sagt trodde det var allmänt hyfs att erbjuda sig göra sånt men nä..
Umgås inte hemma hos er.
Föreslå en utflykt tillsammans eller restaurangbesök. Konsert. Båttur.
Eller en spahelg. Ni möts där.
Då slipper ni stå som värdar och också njuta utan att irritera er.
Jag hade en kompis men sen sårade hon mig rejält förra året. Hon förstod nog inte hur sårad jag blev. Eller hon förstod men brydde sig inte tror jag. Men bad nästan om ursäkt. Jag sa att det var okej och vi skulle fortsätta som vänner. Men hon gjorde ingenting för att vara min vän utan mer ignorerade mig i flera månader. Helt plötsligt skriver hon till mig och börjar prata. Jag skrev och svarade men sen insåg jag att jag inte orkar vara vän med henne längre. Eller jag får inte ut något av att vara vän med henne längre. Det ger mig inget typ.
Är jag en dålig människa om jag slutar svara henne?
Absolut inte. Du ska göra det som känns bäst för dig. Om det tar mer energi än det ger så gör du helt rätt i att kapa banden.
Instämmer i föregående kommentar. Genom att göra det DU mår bra av, vilket i det här fallet verkar vara att bryta kontakten, tar du hand om dig själv och det är aldrig själviskt eller dåligt.
Jag har blivit ghostad av vänner två gånger i mitt liv och hade verkligen uppskattat om jag fick veta vad jag gjort för fel.
Jag respekterar deras beslut och tänker att jag förmodligen måste ha gjort något som påverkade dom negativt, men det gnager i mig såhär flera år senare. Jag är väldigt osäker i nya vänskapsrelationer och hela tiden rädd att göra fel.
Bra input. Jag tror att det kan vara bra för den som ghostar också att få träna på att vara rak och tydlig, om man nu tycker att det känns läskigt. Det har iallafall hjälpt mig som har haft svårt att sätta gränser gentemot människor som har behandlat mig dåligt. Då blir det en respektfull situation för bägge parter som båda kan lära sig av inför framtida relationer.
Jag håller så med dig. Förstår inte hur fega människor kan vara.
Skulle vara till Anonym 20:34.
Bra kommentar, det kan ju påverka en person i det långa loppet.
Jag blev ghostad av en nära vän en gång. Hon är en jättefin person, men hon blev deprimerad och stängde in sig i ett antal månader, slutade svara i telefon helt och hållet. Jag visste inte att hon mådde dåligt och blev väldigt sårad av att hon avslutade vårt umgänge utan förklaring.
Efter en tid hörde hon av sig och förklarade vad som hänt och frågade om jag ville börja ses igen. Jag tackade vänligt nej då jag dels hade tagit så illa vid mig, dels inte kände att jag hade tid och energi att ta upp relationen. Förklarade båda delarna för henne och vi skildes åt på det sättet.
Nej, hon låter ego. Hon verkar göra allt på sina villkor så varför skulle inte du?
Varit i en liknande situation. Jag bröt kontakten och mår mycket bättre efter det. Sätt dig själv först! Det är inte värt att sätta sig själv åt sidan för andra människor.
Nej. Ibland måste man bara få göra vad man själv vill. Att bli ghostad gör såklart lite ont, men hon kommer över det och du får må bättre igen.
Hur känns egentligen en orgasm? Under sex kan jag känna att jag är nära och allt är superskönt men vad jag tror är precis innan en orgasm får jag väldigt ont i mina ben, det känns obehagligt samtidigt intensivt. Då måste jag avbryta. Samma när jag använder satisfyer själv. Kan inte slappna av för det känns som att jag får muskelspänningar samtidigt som det är skönt. Någon som känner igen eller vet vad det kan bero på? Eller kan det vara själva orgasmen?
Ja testa att fullfölja!
Går verkligen inte. Försökt så många gånger.
Testa onanera med handen istället.
Jag kan få sån obehaglig känsla också om stimulansen blir för intensiv typ med satisfyer.
Men bästa sättet skulle jag säga är att använda din hand då det blir mkyät lättare att reglera tryck och tempo osv.
Tack för tipset. Dock får jag det även under sex utan satifyer. Känslan av muskelspänningar i benen är ändå typ samma när jag känner att jag är nära. Bara att med satifyern så går det snabbare.
Sakta ner och lätta lite på ”trycket” framåt, lite svårt att förklara. Tror det är enklast om du vänjer dig själv först. Använd bara handen eller en enkel vibrator, utan krav på att gå hela vägen. Låt det ta längre tid istället för kortare.
Förstår men med sex är det ju en massa andra faktorer som påverkar hur mkt du kanske spänner musklerna. Det handlar 100% om att utforska din kropp och slappna av.
Hade lite samma problem.. det kändes alltid som att jag skulle kissa på mig , så därför avbröt jag det. Testade därför själv med handen när jag var hemma själv och trygg. Gick kanon och släppt spärren helt
Svårt att förklara hur det känns men som en explosion av värme och pirr skulle jag säga.
Man får sammandragningar inne i fiffi, och det känns jätteskönt i hela underlivet?
Fortsätt! Avbryt inte 🙂
Är ni oroliga för AI och hur det kommer påverka samhällsutvecklingen? Tänker då främst på om vi förlorar kontrollen över AI och allt den kan göra, att staten får ökad kontroll över människor i takt med att allting digitaliseras osv. Jag tycker att det börjar kännas lite läskigt om jag ska vara ärlig.
Ja det är som att ingen sett en skräckfilm någonsin. Inget med detta är en bra idé.
Jag tycker robotarna i första star wars när de attackerar Nabo är ganska söta.
”That does not compute..errr.. You’re under arrest!”
Nope, inte det minsta rädd
Intressant, hur kommer det sig?
Nja, är inte orolig för att AI ska ta över och att vi blir maskinernas slavar eller så. Det är otroligt långt bort att vi ska bygga något medvetet. Däremot så kommer fler och fler jobb att försvinna och tvivlar på att det skapas nya i samma takt så tror det behövs någon modell för att se till att vinsten av den ökade produktionen hamnar hos folket och inte i fickorna på Elon Musk-typerna.
Tror inte att miljadärerna tjänar så mycket på det. Så länge miljadärerna inte spenderar sina pengar så har pengarna inget värde. För mig spelar det ingen roll om musk har 100 eller 100000 miljarder.
Du har helt fel, både om att det inte finns några pengar i AI och att samhället inte påverkas av att ett fåtal personer gynnas av utveckling medan majoriteten får det kämpigare. Det behövs (gärna ett globalt) regelverk. Den här artikeln förklarar det hyfsat:
https://www.idg.se/2.1085/1.695896/ai-klassklyftor
Svenska staten försöker ju redan kontrollera allting. Visst det kommer bli värre men det pågår ju redan.
Ja, så vad kan vi göra? Blir det revolution tror du när staten plötsligt vill att alla ska operera in ett chip i hjärnan? ?
Bäst att alla tar på sin foliehatt.
Hur fan skulle det hjälpa menar du. Den hjälper ju bara mot 5g och aliens.
Men det fick vi väl redan iom covid-vaccinet?
Nej, ingen revolution. Svenskar klarar ju inte ens av att handla alkohol utan monopol så vi får nog leva med att det blir chip i hjärnan ?♀️
Haha, sant!
Är lite orolig för att AI ska ta över många jobb, tänker främst på en hel del högkvalificerade jobb som nu utförs av anställda med relativt hög lön, dvs sådana som betalar mycket skatt och konsumerar mycket, har lån etc. Som industriella revolutionen men en helt annan typ av jobb den här gången. Hur det påverkar ekonomin i stort. Visst kommer nya jobb komma (nej det är inte slutet denna gång heller) men med tanke på hur fort det går kommer det nog bli en kris ett tag under omställningen.
Vad gäller information och kontroll tror jag fortfarande vi glatt delar med oss och är glada för hur mycket tekniken underlättar men att det kommer slå över och på ett kännbart sätt användas mot oss men då är det nog nästan kört att gå tillbaka.
Jag är rädd för vad det kan innebära i fel händer. Hur det kan utnyttjas av fientliga makter i världen.
Är inte orolig för ser en AI dystopi som en förbättring. Hoppas så många arbeten som möjligt ersätts, och sedan får väljarna rösta om hur de vill ha det. Sedan blir det upp till AI:n att implementera det folket röstat om.
Ja men lite. Jag tycker det kan vara bra på vissa sätt, men långt ifrån alla.
Jag har kommit in på min drömutbildning med start i augusti, tvåårig utbildning på 100% distans utan några träffar.
Idag plussade jag på stickan, är både glad då jag är över 25-årsåldern och jag och min sambo längtar efter barn men samtidigt livrädd över att sabba mina chanser på arbetsmarknaden när jag tar examen. Kommer i så fall ha en bebis på lite över 1 år när jag ska börja jobba.
Senast igår pratade vi om vad jag skulle skaffa för preventivmedel då jag ville satsa stenhårt på mig själv kommande två år och skolan, nu ligger jag här med tusen tankar i huvudet och vet inte vad jag ska göra.
Någon som gjort samma resa? Vad hade ni gjort i min sits?
Bebisen kommer kanske vara äldre än så, inte säkert du kan gå klart din utbildning när du är gravid eller bebisen är liten, det är väldigt olika för alla. Så risken finns (och är inte liten) att allt sätts på vänt ett tag.
Ingen kan säga hur du ska göra, alltså hur jag, din granne eller Elin i Borås skulle göra kan inte påverka dig, ett val bara du kan göra.
Ja nästan. Gjort en abort när jag var nästan 30 pga att jag just bytt jobb, ville satsa på det och inte var helt säker på huruvida jag ville ha barn. Nu 32 och just fått barn, hann jobba in mig på nya jobbet i ca2,5år och kan jobba en del nu som föräldraledig. Så får mig blev det bra.
För mig blev karriären sekundär när jag fått barn. Får se hur det känns den dagen barnet är äldre och mer ork och tid finns.
På ditt inlägg låter det som att du vill behålla? 🙂
Du kommer säkert jobba tills du är ish 67 ❤️ Tycker det låter som om karriär just nu är lite sekundärt . Jag tycker det låter som en perfekt plan att antingen börja med plugget och sedan pausa för att fortsätta efter mamma-ledighet osv . Eller bara gå in för mamma-ledighet, och känna lite pirr för vad som väntar efteråt och börja plugga då ☺️ du verkar ju ha en plan, det kom bara i lite olika ordning. NJUT nu av allt roligt framför dig ! Och KUL att ha en plan efter mamma-ledighet ❤️
Vet du vad ”ish”betyder? 67-ish, inte ish 67.
Vet du att man kan leka med språket och det är på det sättet det utvecklas? Ish är inte ens med i svenska ordlistan, det går att använda lite som man vill.
Jobb löser sig! Låter perfekt att du ska börja jobba när barnet är nästan tillräckligt gammal för att börja på förskola ju?
Har varit i din sits. Dessvärre löste det sej inte för mej. Så fick jag göra om hade jag ser om mig och tryggat inkomst och arbete innan barn.
har börjat känna mig stressad för Sveriges utveckling, följer mycket nyheter hela tiden så är rädd jag kanske stressar upp mig i onödan? men är i ålder där jag ändå kan flytta utomlands och ”stadga mig” någon annanstans, tänker på den dagen mina framtida barn är tonåren. Kommer det vara ännu värre då här… och vart flyttar man ens?
Så tittar man på skogsbränder i Grekland och torkan i Spanien.. Norge eller Finland kanske? Fast de har ju Ryssland som granne.. näe kanske bäst att stanna kvar..
Finland, Norge, schweiz typ
Jag och min man känner samma som du så om en månad flyttar vi till Norge. Känns helt sjukt att flytta från Helsingborg till Oslo men det är för vi tror att våra barn får en säkrare uppväxt där.
Fast Oslo har väl sin beskärda del av brott också.
Absolut men inte i jämförelse med Sverige.
Bara ett litet urklipp från GP,
I hela Norge har fyra personer skjutits till döds i år, jämfört med 60 i Sverige. I fjol skedde nio dödsskjutningar i Norge – lika många som i Järvaområdet i nordvästra Stockholm.
”Totalt förfall”
– Det är ett slags beskrivning av totalt förfall, säger Paul Larsson och skrockar lätt.
Han syftar på begreppet ”det svenska tillståndet”. Ett välanvänt, rentav utnött, slagträ i den politiska debatten i både Norge och Danmark.
skillnaden är stor mellan Sverige och Norge, och befarar klyftorna mellan länderna enbart kommer öka. Absolut Oslo har en del skit, det har alla städer. Men de har sin kriminalitet under kontroll, den har spårat totalt i Sverige och segregationen är katastrofal. Det går inte att bara fixa sådär, kommer ta decennier…
Ingenstans kryllar det så av tunga heroinister som i Oslo.
Springer de runt och skjuter folk på öppen gata?
Åh, hoppas att ni kommer att trivas i Oslo! ?? Har själv bott där i 10 år och blev även norsk medborgare. Du har helt rätt i att det är mycket mindre kriminalitet. Möjligtvis att det är något krångel vid Brugata i sentrum på nätterna eller Grönland, men oftast inget allvarligt. Och då är det ofta på grund av någon drogpåverkad person. Inte gängkriminalitet. Har alltid känt mig trygg att gå runt precis överallt, helt själv sent på kvällarna! Läser man norska avisen VG så skriver de nästan dagligen om Sveriges galna kriminalitet istället eftersom Norge inte har något liknande.
Nya Zealand ska vara bra och med ett skönt klimat.
fast det är inte kul. där heller med tonåring som inte för va ute ensam, 14 åringar får inte va ute. mkt regler mm & tiden har stått still som 50talet i vissa hålor. o jäääävlig långt bort fr Sverige o släkt o vänner… hade den tanken men nej
jag kände mig så isolerad där.
Vad sliter mest på håret? Tvätta ofta (varannan dag ca) eller tvätta sällan var 4-5 dag och värmestyla (föna och/eller platta)?
Jag har självlockigt hår och upplever att det blir fett fortare om jag inte använt värme. Samtidigt försöker jag att få håret att blå lång, hälsosamt och fint och vill undvika att slita det i onödan.
Jag tvättar var 4:dag. Har långt hår. Ska prova kosttillskott med biotin och zink. Skulle inte tvätta det för ofta.
Skulle säga värme. Jag tvättar håret varje dag och har friskt långt tjockt vågigt hår. Tunna men många strån som inte tål värme så bra. Bara man använder schampoo som håret gillar så funkar de hur bra som helst ☺️
Varför är becore så fruktansvärt dyrt?? Vill träna pilates/Barre och sats pass är kassa
Tror bara att det är dyrt att träna allt som inte är sats. Tyvärr!
Eh, månadskort kostar nästan 2000 kr. Vet knappt en yogastudio som tar så mycket.
På Sats?? 700 kostar mitt.
Hon menar väl på BeCore
Ok, såg ut som hen svarade på det andra. Och menade att ingen yogastudio är så dyr som Sats ??♀️
Haha blev också förvirrad ? / en annan anonym som betalar 650 spänn för Sats ?
BITRÄDANDE JURISTER PÅ BYRÅ.
Jag går på juristprogrammet och har majoriteten AB. Nu när jag kikar lite på jobbannonser så ser jag att vissa affärsjuridiska byråer vill att man skickar in både gymnasiebetyg och universitetsbetyg, vilket stressar mig enormt då jag tyvärr hade väldigt blandade betyg i gymnasiet (bland annat ett F i matte, flera E:n men också 10 A). Jag kom in på juristprogrammet genom HP.
Har ni fått skicka in era gymnasiebetyg när ni sökt jobb? Vet ni om det läggs mycket vikt vid detta? Kanske till och med någon som rekryterat biträdande jurister här på en byrå?
Skicka bara in det om det uttryckligen står att de begär det. Ingen har direkt tagit upp mina gymnasiebetyg på intervjun. En gång satt delägaren iofs och började finurligt läsa upp vilka specialkurser jag läst i gymnasiet, haha. Det viktigaste är betygen från juristprogrammet.
Jag har alltid tolkat det som att betygen bara ska visas som ett bevis på att du faktiskt har studerat. Vet att juristsvängen är annorlunda men…
Tittar på gymnasiebetyg för att få en uppfattning om personens förmågor utöver det program personen läst. Om betyg i något ämne är väldigt lågt kan det vara intressant att fråga om. I ditt fall tänker jag att matematisk förmåga kan vara viktigt även för en jurist så skulle vara intressant att veta om det var några särskilda utmaningar som gjorde att du fick det låga betyget eller om du helt enkelt inte är numeriskt lagd.
Bra input! Dock är ett stående skämt bland oss jurister att vi är så dåliga på matte så det var därför vi valde juridik (som hi handlar om ord). Inget vidare skämt jag vet.
Aldrig behövt visa upp mina gymnasiebetyg. Min uppfattning är att moderna arbetsgivare idag inte är lika fokuserade på betyg. Började arbeta på byrå som assistent under utbildningen. Lärde mig betydligt mer under den tiden än på juristprogrammet. Enligt min uppfattning förbereder juristprogrammet en i princip ingenting inför arbetslivet.
Tjejen som skrev i ett annat öppet spår om sin sambo som varit på bröllop och sedan hängt med en tjej han träffade där. Hur har det gått med allt? Hoppas du är okej. <3
Undrar också, tänkt en massa på dig!
Eftersom hon inte gett någon återkoppling och varit helt tyst så börjar det lukta lite troll? Kanske samma troll som orm-incidenten? ?
Fast seriöst. Kan ju finnas massa anledningar att hon inte svarar. Kanske har ett liv där hon inte hänger här jämt. Eller tycker det är jobbigt att behöva redogöra för hur det gått och kanske även ta emot dömande eller småtaskiga kommentarer.
Jag tänkte faktiskt när jag läste alla hennes kommentarer då att det lät rätt trolligt! Nästan för ”juicy” för att vara sant på nåt vis
Vad tycker ni om Sabina von Essens konst? Själv tycker jag den är lite B. Men otroligt fascinerande hur hon kan sälja sina målningar för typ 100.000kr styck och att hennes konst blivit så eftertraktad. Hon verkar sälja sjukt mycket, så kul för henne! Men vad är det som gör det egentligen? Jag tror typ att det blir som en trend? Följer ni några konstnär på Insta?
Följer Evelina Viola. Det är riktigt konst det! ❤️❤️❤️
Det var inget speciellt alls? Jag gillar Jai Vasicek, Alajasko, Olaf Hajek, Miss Van, Peggy Kuiper med fler. En salig blandning.
Oj! Ja alla tycker olika. Tycker hennes konst är så vacker och känsloframkallande.
Ja dina favoriter var verkligen inte min grej så vi har nog helt olika smak… ?
Är du samma anonym som gillade Evelina Viola?
Varför jag frågar är för att jag verkligen fick en känsla av att det är du själv som är Evelina Viola men låssas vara anonym ? ”Det är riktig konst det!”
Jepp!
Alltså jepp, jag är samma anonym ?
Haha åh, fick en liten rädsla att det skulle verka så! Det är jag absolut inte, tror inte hon skulle göra en sån grej, verkar ganska ödmjuk om man följer hennes insta.
Jag kan inte måla alls tyvärr, uppskattar bara andras konst.
Kikade och tycker tavlorna var jättefina men kanske inte 100% min stil ?
Nån som provat parterapi? Har det hjälpt?
Det är sista utvägen för mig o min partner. Han är verkligen allt jag velat ha men förmodligen egentligen inte redo för detta. Tänker egoistiskt, gått bakom ryggen om mig med lögner. Flera stora händelser har kommit fram där han ljugit för mig. Har försökt såå många gånger att prata med honom men upplever att han bara hör men inte lyssnar. Tror verkligen att det behövs nån utifrån som kan prata med honom så han vaknar till. För vet att han hade blivit världens underbaraste och hade varit så lycklig med honom. Vill bara nå fram dit. Så ge mig lite hopp ifall parterapi har funkat för er☀️
Det kan funka, tror det är sunt och bra. Är han villig att gå då? Av det du beskriver att han gjort och dina förhoppningar om vad han ska ”bli” känns det inte så hoppfullt dock.
Ja han är med på det han också. Medveten om att det kanske inte är så hoppfullt men lättare att acceptera om man verkligen försökt allt tänker jag.. Svårt när min dotter på 7 år är inblandat också som verkligen är fäst vid honom.
Man älskar någon för den dom är inte deras potential.
Självklart älskar jag honom för den han är. Alla har brister man behöver jobba med och han vill att vi ska hålla så han vill göra allt för oss dvs, jobba på sina brister som förstört relationen. T.ex att vara självisk, ljuga, kommunikation mm.
Självklart har alla brister men på det du beskriver så är det värre än så.
Ingen är perfekt men en del har större brister än andra, det är inte samma sak att vara lite morgongrinig som att medvetet ljuga för sin partner. Det är såklart upp till dig, vill du ge parterapi ett försök så kör men jag personligen skulle inte satsa för mycket på en person som inte klarar vad de flesta ser som grunden i ett förhållande, ärlighet och att man inte bara tänker på sig själv.
Man kan ha hinder eller utmaningar i förhållanden men det hindret ska inte vara om den ena är osäker på om den vill vara i förhållandet eller inte. Det låter på dig som att du vill det här väldigt mycket (vilket är jättefint) men vill han? Hur passar hans vilja att vara med dig ihop med lögnerna? Googla på “scarcity mindset” och se om du känner igen dig. Var självkritisk. Kan vara jobbigt att nå en eventuell insikt men om du gör det kan du ju också komma fram till att den här mannen faktiskt är allt du önskar dig.
Läste din kommentar igen och ser vad som kan vara en psykologisk vurpa. Genom att vara kär i hans potential ser du inte honom för den han faktiskt är. Det är jättevanligt och så lätt att åka dit på den men du kan inte vänta på en person som just nu bara existerar i ditt huvud. Ta den han är idag, inte den han kan bli om han ändrar sig efter att någon talat honom till rätta.
Sannolikheten att han kommer att ändra på sig är inte så stor. Om han nu, som ts skriver, är villig att göra allt så hade han redan gjort det.
Jag vet detta men ts verkar inte vara i ett läge där det är så givande att ge svartvita svar, därav min mer resonerande ton.
Min uppfattning av parterapi är inte att syftet är att terapeuten ska ”säga till” ena parten hur den ska bete sig, utan att man tillsammans får prata och lyssna på varandra. Dvs inte säkert att terapeuten kommer vara så aktiv och ”ta ditt parti” som du önskar (?) utan kanske mer hjälpa er att uttrycka er så att den andre förstår. Inte meningen att låta hård men jag uppfattade ditt inlägg som att du kanske har en annan förhoppning om vad parterapi ska leda till. Jag kan dock såklart ha fel och olika terapeuter kanske arbetar olika.
Om du har pratat med honom många gånger och uttryckt hur du mår av hans beteende och vad du behöver. Att han inte lyssnar på dig då betyder bara en sak – han skiter i hur du mår och i dina behov. Så enkelt är det.
Sluta tänk på allt gav skulle kunna vara. Han pr inte den personen nu och det enda sättet han kan bli den personen är om han själv verkligen vill. Det verkar han inte vilja, annars hade han ju ändrat sig redan!
Det är tråkigt för din dotter att förlora en viktig vuxen men vet du vad som skadar henne tydligt mer i längden? Jo, att se sin mamma bli illa behandlad och inte bli respekterad av sin partner. Sannolikheten att hon själv hamnar i likande situationer är betydligt större än om du är singel eller ihop med en person som behandlar dig bra
Känns kanske som att detta ämnet är en chansning och kanske låter okänsligt att ta upp, men jag kör.
Någon mer som hört att det anledningen till att många kändisar sägs ha borrelia, är för att det är en ”täckmantel” för olika beroenden? (Anledningen till att de behandlas, blir smala, är sjuka och annat som kommer fram) Kom att tänka på det igen när jag läste att Bella Hadid nu varit sjukskriven o behandlats i flera månader för långtidssjukdom i borrelia, men vissa menar att det egentligen är rehab för drog- eller alkoholberoende ev ätstörning 🙁 Har för mig att Bella, hennes bror Anwar och mamma Yolanda har borrelia allihop, sedan har jag hört att Justin Bieber har det också. Har hört många rykten på sociala medier, särskilt efter dedär ”blind items” som blev rätt uppmärksammade. Men så konstigt vore det väl inte heller om det är borrelia? Eller vad tror ni?
Gigi Hadid hade knark i bagaget nu iaf
https://graziadaily.co.uk/celebrity/news/is-gigi-hadid-in-jail-why-arrested-drug-paraphernalia/
Tycker dom systrarna alltid sett lite dimmiga ut.
Mamma Yolanda blev ju magiskt frisk med så fort hon skilde sig från David Foster.
Jaa men juste!!! Ja, känns väl så. Weed är väl kanske rätt ”milt” mot vad ryktena säger, men absolut känner jag att det ökar sanningshalten på vad som sagts innan
Som hon hade på recept ja. Sen att hon åkte utomlands där det inte är lagligt var ju otur för henne.
Min mamma hade borrelia. Ganska dålig i nån vecka sen bra igen. Så att alla dessa kändisar skulle få långtidsborrelia känns osannolikt. Jag vet knappt någon annan som fått de. Och inte hänger väl dom där det finns fästingar? ?
Det är väl till och med så att nästan alla seriösa läkare inte ens tycker långtidsborrelia finns? Alltså att man kan få borrelia och om man har otur få restsymptom som hänger kvar ett bra tag efter bakterien är borta men man går liksom inte runt med borrelia en längre tid. Känns som att de antingen ljuger eller sprungit på oseriösa läkare som vill sälja på dom en diagnos för att tjäna pengar, för det förekommer ju tyvärr i USA.
Ja, jag känner väl också det. Håller med Anonym 21:35 att det ju kan vara läkare som lurat på dem saker. Dock tror snarare det är en täckmantel eller något Yolanda menar är anledningen till många andra saker. Dock så bor de ju på stor gård och vad jag förstått det som vuxit upp bland djur och natur, varit hästtjejer som unga tex, så visst hänger de där det kan finnas fästingar
Nu känner jag att jag behöver förändra en del i mitt liv. Flyttade från Sthlm när jag var 20 (är 28 år nu) och första 3 åren dejtade jag otroligt bra. Gick på många både bra och dåliga dejter, och det blev seriöst i någon av gångerna. Nu har jag inte dejtat a l l s på 3-4 år. Jag känner att nu FAN räcker det. Snälla fina ni, ge era bästa tips. Jag har tinder, men är inte alls ute ofta ( typ aldrig) på helger. Tror största problemet är lite feg/bekväm, men också att jag är missnöjd med mitt jobb och tränar mer sällan.
Kanske testa göra det till en sport ett tag, ex gå på en dejt i veckan under en månad för att släppa spärren av att inte ha dejtat på länge. Gå in med öppet sinne men inte för höga förväntningar på att dejterna kommer leda till något mer. Lycka till!!
Tinder har tyvärr blivit den sämre dejtingappen. De vettiga har ofta lämnat Tinder för Hinge eller ev. Bumble.
Jag valde att inte träffa en enda kille i ”dejtsyfte” under 6 år. Jag tyckte det var skönt att vara själv efter att ha varit i två längre förhållanden dels för att ”hitta” mig själv igen och även att bara ha mig själv att tänka på. När jag väl kände att det skulle vara kul att träffa någon igen skaffade jag tinder och även fast jag kände mig väldigt ringrostig tänkte jag att jag måste ju börja någonstans och bestämde en träff ganska snabbt med en kille, vilket jag inte brukar göra i vanliga fall. Jag kände inte direkt någon direkt connection över text men alla föredrar ju inte att skicka meddelanden eller får fram sin personlighet på ett rättvist sätt. Tänkte att antingen träffar jag någon som jag har en trevlig dejt med eller så klickar vi inte och det är inte hela världen. Vi träffades inte mer men jag fick mer självförtroende av att ha vågat ge mig ut i dejtingvärlden igen och den där jobbiga tröskeln försvann.
Uppdatering)
Nu är det gjort. Framåt natten igår så börja han hålla på mot mig när vi skrev och var elak. Jag skrev då rakt upp och ner att jag inte vill vara med honom längre. Jag skrev även hur sårad jag har blivit av alla elaka saker han har sagt till mig. Han börja såklart försvara sig själv direkt och mena på att han aldrig sårat någon annan och att det är jag som är ”extremt känslig och tar åt mig av saker, och att det är ett problem som ligger hos mig”. Vidare så skrev han att han aldrig i livet tänker be om ursäkt och att jag endast försöker måla upp honom som ett monster. Samt att jag endast försöker smutskasta honom. Jag skrev att jag inte vill ha någon ursäkt, sedan skrev jag tack och hej *block*. Sen tog jag bort allt som har med honom att göra. Just igår strax efteråt så bröt jag ihop, men nu ska jag gå vidare och stärka mig själv igen. Känns som en lättnad att vara fri.
Tack för alla bra svar igår.❤️
Bra gjort! Det kommer att kännas jobbigt ett tag framöver men bit ihop, det vänder och blir bättre. ?
Riktigt bra gjort! Du kommer tacka dig själv ?
Imponerande att du klarade de. Heja dig! Blir stolt fast jag inte känner dig! ❤️ du kommer må så mycket bättre utan honom ?
Snälla, ta till dig att det är honom det är fel på, inte dig. Bra jobbat att du avslutade. Han har antagligen någon störning. Har träffat några enstaka sånadär och dom är sjukt obehagliga plus omöjliga att ha att göra med.
Otroligt starkt av dig, det är klart att du får vara ledsen nu när det är så färskt ❤️
Men det kommer att bli så mycket bättre.
Du är så stark och bra, såå bra gjort! Grattis till att ha vänt ditt liv till det bättre ❤️
Bra gjort! <3
Så bra gjort! Klok kvinna. Han började ju direkt att skuldbelägga dig, som så många andra skrev om. Som sagt, bra gjort!!
Bra, det bästa du gjort troligtvis. Nu kan han sitta där och tycka att han har rätt. Han har mist dig nu i alla fall.
Har tänkt så mycket på dig, du är så stark som gjorde det ❤️ Jag lovar att det finns snälla män där ute som väntar på dig. 🙂
Raderad kommentar
Inte här inne, det är förtalsgrundande. 🙁
Att mista min anhöriga till följd av självmord är det svåraste jag har varit med om. Det har gått en månad nu och det blir bara svårare ju längre tiden går. Sorgen gör sig påmind hela tiden och ångesten knackar mig på axeln när jag minst anar det. Känner mig så tom och om jag kommer må bättre känns så främmande och långt bort.
Verkligen ledsen för din skull och skickar omtanke.
Våga ta emot samtalsstöd. ❤️
Tack ?❤️❤️❤️
Jag har förlorat två syskon i självmord. Det är helt omänskliga känslor man tvingas släpa runt på.
Lova att du börjar träffa en professionell person för samtal regelbundet. ❤️ Det kommer komma alla möjliga känslor i olika vågor och då måste man ha stöd hela tiden.
❤️❤️❤️
Jag gillar inte att prata med sådana här professionella personer. Jag försöker hantera det själv men jag börjar fundera på hur länge det kommer gå ? Min chef erbjöd mig samtalsstöd men jag sade nej men jag funderar på att kanske ta det efter semestern.
Tacka inte nej till hjälp! Ta all hjälp du kan få och utvärdera sen. Det är inte mänskligt att behöva bära allt själv. Jag är själv inne i en kris då min mamma insjuknat i cancer med dålig prognos och jag har varit hos läkare och fått ångestdämpande och går även till kurator.
Jag vet och jag ska tacka ja när jag kommer tillbaka efter semestern. Jag beklagar verkligen – jag håller tummarna att det sker ett mirakel med din mamma ❤️❤️❤️❤️
Mitt råd är att ta emot den samtalshjälpen från din chef, de brukar vara bra de som är kopplade till företagshälsovården. Det handlar om att hitta någon du funkar med och har förtroende för också så klart. Men om du dröjer så kan din sorg nu utvecklas till mer problem för dig, bäst är att söka hjälp och stöd redan nu. Det finns bra professionella, det var lite det jag ville förmedla.
Kosttillskott som funkar?
Jag har så sköra naglar och upplever även att jag tappar mycket hår. Funderar på Kosttillskott för att få starkare naglar och helst även boosta håret men det är ju en djungel. Nån som testat något som verkligen fungerar?
Silicea
Ok kul att höra att det funkar! Det känns ju också som ett klassiskt märke som man ser lite överallt. Alla kosttillskott påstår ju att de är så himla bra, men jag som är skeptiskt lagd tror inte på sån marknadsföring. Så grymt bra att få tips av riktiga människor. Tack!
Probiotika. Holistic pro någonting. Stärker försvaret inifrån.
Zink och magnesium tycker jag också funkar ☺️
Tack för tips! Aldrig pysslat med kosttillskott och vitaminer men känner nu att nåt måste göras. Så trött på naglar som går sönder och att jag fått tunnare hår.
Vet du, jag tycker du ska gå in i en hälsokostaffär. Berätta vad du har problem med och be om råd.
Dom är så pålästa. En kvinna på apoteket sa till mig att alla dessa ”hår hud och naglar” fungerar, det gäller bara att man ska äta dom hela tiden.
B – vitamin komplex och MSM-pulver har gjort under med naglar och hår för mig.
Kollagen!! Köp nu! Ärligt. Kör själv på clean collagen från bodystore. Ärr från bölder försvann och fransar och naglar blev längre. Naglarna mina går aldrig av längre!!
Zink och MSM.
Biotin och zink ska vara bra.
Kolla dina ferritinnivåer! VC ville inte testa mina, eftersom det tydligen är ovanligt att ha lågt ferritin. Gick privat och betalade själv, visade sig att mitt järn är helt i botten. Har ätit järntillskott i ett år och upplever stor förändring.
Märkligt, är inte så ovanligt jag och flera vänner som är i ålder för mens/gravid/föda barn har haft lååååga nivåer
Har haft en konstig, ny, känsla typ hela dagen idag och insåg att det handlade om att fomon som jag känt så länge över typ allt är borta, iallafall tillfälligt. Det måste ha att göra med att jag haft en väldigt proaktiv period när det kommer till alla möjliga delar av livet, allt från vänner/killar/fest/jobb/flytta. Nu vet jag typ att jag kan om jag vill och det känns himla bra.
(Ingen direkt poäng med detta inlägg men ville bara dela med mig när jag ändå hänger här ikväll hehe)
På vilket sätt var du proaktiv? Har själv varit proaktiv med syftet att inte göra mina föräldrar glada.
Startat/gått med i gruppchatter för vänner som vill göra specifika saker och träffat en massa härliga tjejer genom det, gått ut mer och hittat killar att dejta genom det, aktivt försökt vara lite mer trendig i mina klädval/kommit på en bra vardagssminkning, hyrt ut lägenheten jag inte trivdes i och hoppar mellan olika kortare kontrakt där jag får upptäcka en ny del av stan varje gång, hittat nytt jobb och samtidigt ansträngt mig mer på det gamla osv. Snart bränner jag väl ut mig men det får vara värt det! (Ett skoj, psykisk ohälsa is real osv)
Ätstörningsbehandling… Hur har man tid med det? Jag vågade äntligen berätta för vården i samband med graviditet och blev remitterad till en ätstörningsklinik, men fick avbryta behandlingen när barnet var ett par månader gammal. Hade då hunnit med en handfull besök och sköterskan jag fick till tyckte inte det var någon idé om jag inte kunde komma på två besök i veckan i ett par månader, därefter ett i veckan i minst ett år. Vilket liksom inte gick när jag skulle jonglera förskola, jobb och ständiga förskoleförkylningar. Grät när jag la på telefonen efter att hon ringt och sagt att hon ville att jag skulle avbryta, även om jag förstod vad hon menade och själv var frustrerad över att det inte gick framåt. (Har BED så är liksom inte omedelbart livshotande.)
Hur gör man? Jag har 1h resa enkel väg till ätstörningskliniken så ett besök tar liksom en halv dag. Då måste man ju gå ner i arbetstid en halv dag typ? Men då får ju inte barnen vara på förskolan den tiden, om man inte jobbar? Förstår på riktigt inte.
Det går inte att prata med din arbetsplats då, och att dom kan göra någon justering i din arbetstid för att du ska kunna återuppta/börja om din äs-behandling? Tänker att detta är ju hälsorelaterat och det kanske inte är helt irrelevant för din arbetsgivare att dom har friska anställda.
Det går att bli sjukskriven på deltid för att genomgå behandling. Jag va sjukskriven en halv dag i veckan för ptsd-behandling under en termin. Jobbade resten av tiden. Fick pengar från försäkringskassan för det jag va sjukskriven.
Precis som ovanstående skriver så kan man bli sjukskriven delar av dagar och har då rätt till sjukersättning från Försäkringskassan.
Och barnet får då vara på förskola.
Söker tips på konto att följa!
Är det någon som har tips på ett instakonto med en klädstil att bli inspirerad av för en 35+ 3-barnsmamma? Allt är lite för trendigt eller för uppstylat. Vore kul att följa någon med en klädstil anpassad för kontor, har knappt kvinnor att få inspo ifrån på jobbet 🙂 (chef i mansdominerad branch)
Lina andersson i malmö. Är nån reklamhöjdare och klär sig ascoolt. Finns på insta och blogg.
Läste ditt inlägg lite noggrannare och tar tillbaka mitt tips ?
Kollade, japp lite för cool för kontorsråttan, men så härlig stil!
Skulle kolla in @useless på youtube! Dansk tjej med rimliga stiltips ☺️
Vem mer kommer sitta bänkad imorgon bitti för att se Sveriges första VM-match i fotbollen? Sverige – Sydafrika .. 🙂
?♀️⚽️
Nej tyvärr är den alldeles för tidigt på morgonen för mig. Pallar inte gå upp kl 07 på semestern. Men jag kommer stänga av alla notiser och se på den när jag vaknar!
Jag kommer nog vakna innan larmet ändå.. 😛 Har dels en hundvalp nu som behöver gå ut och dels 4 barn som säkerligen vaknar före 7 som det är ändå.. Men, som jag har längtat! Och tycker det är bra att Seger kunde vara med på VM nu, att hon kommit tillbaka efter operationen så pass bra!
Om jag orkar så kommer jag gå upp och kolla
Aldrig i livet.
Tänker låta tv:n rulla, sen om jag råkar somna om och får kolla igen är väl inte det hela världen tänker jag hehe.
Inte jaaaag tycker damfotboll är tråkigt. Annan fotboll kollar jag gärna på.
Vill flytta ifrån Göteborg. Hur är det att bo i Norrköping? Gävle?
Gävle är fantastiskt! Mysig lagom stor stad ❤️
Nej inte Gävle. Knepiga människor och omysig stad där det enda intresset folk har är alkohol
Nej nej nej till Gävle. Bott här i 12 år, stannar enbart pga har sambo och barn här. Men fy satan vilken värdelös stad. Alltså på riktigt, flytta INTE HIT.
E du go i hela hövvet eller?
Flytta över älven så löser det sig.
Dvs flytta till vår – den rätta sidan av älven
Ska bo en natt i Jönköping med omnejd nu i augusti. Finns det något bra/roligt hotell att rekommendera? Har bil och budget kvittar eftersom det bara är en natt. Jag och min man ☺️
Hooks herrgård:) mysigt!
John Bauer hotel
Tips mot hetsätning/bulimi?
Sök hjälp ❤️
100% rätt tips❤️
Sluta följa Bianca Ingrosso om du gör det.
Jag har träffat en ny kille några månader, han är helt fantastisk men jag får inte orgasm med honom!! Får panik. Vi har båda barn så det är inte bara att ligga 5ggr om dagen utan kräver lite planering och då vill vi ju gärna att det ska var bra! Han är världens gulligaste och frågar vad jag vill ha, låter mig ta min tid etc etc men det är som att min kropp vägrar slappna av. Har alltid haft svårt för att komma genom penetration men via smekningar/oralsex brukar det alltid gå eller långt förspel. Känner mig som världens sämsta kvinna:(:((
Använd hjälpmedel som dildo, så du blir mer stimulerad under självaste akten.
Nyfiken på varför du tar åt dig och känner dig sämre som kvinna av att du inte kommer vid sex med honom? Känner du att du kommer för hans skull, för att han ska förstå hur mycket du uppskattar sex med honom? Genuin fråga alltså dömer inte alls, kanske kan vara en anledning till att du känner dig ”stel”, att du vill ge honom nåt slags kvitto på att han är bra?
Konkret tips: reverse cowgirl hehe
Ju mer du oroar dig, desto sämre kommer det också att gå. Ibland är det lättare och ibland svårare att komma, det är helt normalt. Det gör dig inte till en sämre kvinna och det betyder inte heller att orgasmerna är borta för alltid. Hade jag varit du (jag har varit du, och är fortfarande ibland) så hade jag försökt tänka lite ”mindfulness” under sexet. Det kan bli jäkligt skönt även utan orgasm, men inte om man ligger och nojar över det, och ju skönare det blir desto mer ökar ju dessutom chansen att du kommer.
Med största sannolikhet kommer ni tycka jag antingen är överdriven i min förklaring, eller så kommer ni tycka att jag ska söka vård akut.
Under dagen har jag, liggandes i soffan, haft två episoder med väldigt hård hjärtklappning. Jag skulle vilja beskriva känslan som att få en elektrisk stöt över hjärtat, där hjärtfrekvensen rubbas och försöker stabilisera sig igen. Därefter har det tagit någon minut tills hjärtat börjar så normalt igen. Men sedan dess har jag haft mindre ”hjärtklappningar” (också i vila). Är det någon här som upplevt samma sak?
Tittade över mina ordinerade läkemedels alla biverkningar som finns i FASS. Fann ingen sådan biverkan rapporterad. Är nu lite orolig och är rädd att min oro ska påverka hjärtat
Tror att jag haft liknande? Kan inte säga om du ska söka vård eller inte men i mitt fall så råkade läkaren höra extra slag/dubbel slag på en rutinundersökning, gjorde EKG o hela alltet, förklarade att jag får rusningar ibland även om jag som du bara ligger i soffan och känner orytmiska slag. Han förstod precis vad jag menade och sa att det är ganska vanligt men funderade på om han skulle skicka mig vidare till VC eller inte. Har inte hört något mer sen och det har försvunnit nu (ev sen jag slutade med ppiller men kan va slump OBS! ( Har fortf ojämn takt ngt slag ibland men inga rusningar)). Du får avgöra själv hur allvarligt du upplever det för dig, men nån medelväg hade ju varit att ringa VC och bolla lite 🙂
jag har haft så mkt tof. För mig var det lågt kalium, lågt ferritin och låga B 1 värden. Oftast brukar det inte vara någon fara. <3 Men i vissa fall kan det röra sig om förmaksflimmer eller liknande. Kontakta VC så får de kolla upp det. Oftast brukar det lugna en och symptomen minskar.
Jag var för några dagar sedan världens lyckligaste när vi gjorde VUL i vecka 8+5. Allt såg jättebra ut och det fanns hjärtljud och gulesäck osv..
2 dagar senare fick jag ont i vänster sida och fick bruna blödningar. Tänkte att det var pga slemhinnorna. Men hade en dålig magkänsla och åkte till gynakuten. Fick då bekräftat att hjärtat slutat slå. Känns som en käftsmäll.. liksom att allt rycktes bort på 1 sekund. Dessutom var läkaren så iskall..
Nu min fråga, har någon av er varit med om samma? När verkligen skit.
När man röntgade magen på min mamma såg man ”oklara förändringar om gallblåsan” (det var inte därför hon röntgade, det hon röntgades för var inget oroande…de bara såg det när de tittade på plåtarna)- det gör mig jätterädd…och ledsen…och trött…
Min mamma hade cancer för några år sedan och genomgick behandling och nu känner jag att jag inte orkar det en gång till – och när jag tänker så får jag dåligt samvete och känner mig egoistisk…
Det är okej att känna att man inte orkar det igen. Försök att inte ta ut dåliga nyheter i förskott. Det kan vara falskt larm och även om det skulle va något seriöst så kan det mycket väl gå att göra något åt det. Kanske kommer hon inte heller påverkas lika mycket som förra behandlingen. Det är ok att distansera sig lite om man behöver, men förstår att det tar emot och man känner sig självisk. Är ni fler anhöriga som kan dela på engagemanget så att säga, om det skulle behövas? Vi hade en anhörig som var sjuk/i behov av stöd men vi delade liksom upp det lite efter ett tag så att alla kunde ringa/åka dit lite i tur och ordning så behövde man inte känna att man behövde lägga krut på deltagandet varenda dag men personen fick ändå hjälp och någon att prata lite med. Hoppas att det löser sig ?
Det är inte helt ovanligt att man hittar fynd när man röntgar, behöver inte vara något. Kan vara en cysta eller vad som, sånt som kan finnas i kroppen. Håller tummarna för er och att det inte är något speciellt
Jag har varit på två dejter med en kille från tinder, själva dejterna har varit supertrevliga (enligt mig). Dock tror jag inte han är intresserad, han hör inte av sig särskilt mkt. Efter senaste dejten skrev jag och tackade och sa att jag gärna ses igen om han har lust. Han sa att han gärna gör det, föreslog i nästa vecka och skrev sitt nummer. Jag svarade och gav honom mitt nummer. Sedan har vi inte hörts på två dagar. Visst brukar killar höra av sig oftare om de faktiskt är intresserade?
Men suck (sorry). Men har du hört av dig? Släpp alla ”han borde väl” och KÖR. Vill du ses – hör av dig! Vill han inte så säger han väl det, skiter i att svara helt eller så är han bara seg.
Messa honom..
Skriv och föreslå någon konkret.
Middag på Vapiano på fredag kl 19.00?
Sedan har han bollen……..
Är det någon här som följer Outlander och har sett senaste avsnittet?
Ja!
Förstod du vem 1700-talsssnubben i slutet var?
Nej, var tvungen att googla. Är tydligen han som hängde Roger på 1700-talet.
Tyckte Carola upp en blomma på allsången i tisdags igen?
Jag såg en bild på hennes instagram där hon hade den röda klänningen och höll ien typ pelargon……..
Jag missade det i programmet.
Någonnsom vet?
Hon tog upp en blomma som hon sedan satte ner igen. Senare i programmet hade hon och Pernilla en blomkastartävling också, då då höll hon också i blommor.
Ett tips till alla som funderar på att klippa lugg: don’t.
Varför?? Så fint ju!