514 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Hej, Augusti ? här!

    Nu har det gått 8 dagar och jag har inte fått någon biverkning. Kan Sertr4lin ändå funka för mig? ? någon skrev att har man mycket biverkningar så ger det bättre resultat, vet inte om det stämmer.

    Jag är kanske lite mer deppig, men inget illamående, yrsel, trötthet, huvudvärk eller något liksom.
    Kan det bero på att kroppen är van vid m3dicin? Tar c0ncerta, lm0van3 och StiIn0ct stilnoct bland annat.
    Eller vissa känner bara inte av det?

    Rädd att det inte kommer hjälpa mig något och att jag behöver börja på något nytt och tillbaka på ruta noll.
    Älskar allt runt omkring julen, längtar till advent och sådär, men jag vill verkligen må bra då och blir typ stressad ? fattar att jag bara måste vänta och se men ah.

    Tack till er som tar er tid att svara❤️ Hoppas ni haft en fin helg.

      Ber om ursäkt för att jag skriver detta, borde låta bli och bara släppa det men jag är en grubblare och vill lugna tankarna lite, om det är möjligt.
      Och tro mig, hur trötta många av er än är på mig så lovar jag att jag är ännu tröttare på mig själv. Tyvärr kan jag inte komma ifrån mig själv, ni kan åtminstone skrolla vidare så ni får trösta er med det?

        Du ska inte be om ursäkt för att du skriver ❤️ blir glad av att ”se” dig!
        Alla får inte biverkningar, för mig ökade nedstämdheten men fick inga andra biverkningar. Idag ca 6 veckor efter att jag började mår jag bra! Hoppas på att kunna må ännu lite bättre, men mörkret har definitivt skingrat sig. Håller tummarna för att du snart ska få uppleva vändningen!

          Tack❤️
          Stod så mycket vanliga biverkningar så blev förvånad att jag inte känt något.
          Vad skönt att du mår bra❤️ 6 veckor låter som en evighet dock, fast såklart ingenting jämfört med tiden man mått dåligt.

          Ta hand om dig:)

            Jag mådde inte dåligt i 6 v! ? 3 veckor var hemska och sen gradvis bättre dag för dag.
            Tack och detsamma ❤️

        Du får försöka ta en dag i taget. Antingen vänder det snart till det bättre eller så får du prova något annat. Ta hand om dej. ?

          Tack?

      Snälla vad dig till vården istället för ös! Detta är sorgligt att läsa vecka in och vecka ut…

        Kram❤️ låter jobbigt för dig.

          En dag i sänder. ?

        Hon har ju gjort det, så hon fått medicin.
        Det är fritt att skriva här. Alla har inte massa vänner att prata med eller känner sig inte bekväma med det.

      Du måste vara ett troll Augusti ? Detta beteende och frekventa hjälpsökande på ös får mig att tro att du antingen är omyndig eller skojar ?

        Flera kommentarer fastnade i mod och släpptes igenom samtidigt. Kan det vara så att du är flera av dom som byter namn ofta? Dyker ofta upp nya namn som bara lämnar en kommentar och sen ser man inte dom igen.

        Ta hand om dig❤️

        Jättemärklig slutsats, varför skulle hon va et troll för det? Var kommer behöver att vara så elak mot nån som mår dåligt? Scrolla om du stör dig, det gör jag hela tiden med familjelivsgrejer tex.

        ? Kan du bara vara tyst!? Ditt nick borde vara ?

      Jag har ingen erfarenhet av medicin, har försökt hjälpa mig själv med mycket motion och det var väldigt bra i början men räcker inte. Men kämpar på.
      Tänker ofta på dig och skriver ofta härlig står på din sida hela tiden. Det finns säkert dem som gnäller och är otrevliga. Men du är mitt i det och ropar på hjälp. De människor som inte förstår det får vi försöka förlåta. De vet inte bättre.
      Håller fler tummar än jag har?❤️

        Vad tråkigt att det inte räcker med motion, men bra att du kämpar på❤️
        Vad snäll du är, tack. Hoppas du mår bättre snart också❤️

      Detta ältande är inte hälsosamt augusti

        No shit.

        Ältande? Hon försöker ju ta tag i sina problem, skaffat medicin tex. Du har aldrig upplevt nåt jobbigt i ditt liv du behövt prata om/som oroat dig?

        Tycker du att ditt och andras ältande känns särskilt hälsosamt?

          Ältandet i den utsträckning som augusti har ju ingen annan här ?

            jag förstår ändå augusti.
            jag är ensam och har enbart 2 gamla föräldrar att uppna upp för mo, dom orkar inte alltid. det är tufft att gå runt med ångest dåligt mående och ÖS kan va en fristad att få ventilera…
            handlar mest om att få just ventilera då vi inte har egna vänner el personer som ci kan göra det med.
            är väl ändå fint att ÖS finns❤️

      Oj det var en rejäl cocktail med mediciner ? Hur ofta har du kontakt med psykiatrin? Hur gammal är du?

        Tar såklart inte allt samtidigt och samma dag.

        Det är det väl ändå inte?

          Nej, det var det inte. Medicin mot adhd, insomningstabletter som jag antar är den ena eller andra sorten (och kanske inte heller varje kväll) och nu ssri är ingen rejäl cocktail medicin.

          Imova*ne Stilno*t Concert*a är en stark kombination med narkotik*klassade och beroendeframkalland* medicine*
          En förutfattad mening är att Ts inte jobbar utan spenderar mestadels av sin tid på olika internetforum. Det är nog detta tillsammans med det ständiga upprepa det som många reagerar på är både beklämmande och enerverande. Ts hur gammal är du?

            ??

            Håller med! Får du köra bil ??

              Varför skulle man inte få köra bil?? konstig fråga kan jag tycka.
              Har man någonting innanför pannbenet så sätter man sig inte bakom ratten när man tagit något för att sova, utan då ligger man i sängen. Eller tänker du att man sover i bilen så det är lätt att råka köra iväg?:)

            Helt riktigt , men skrivs detta ut av läkare så sker det förhoppnings inte lättvindigt utan på grund av behov och under kontroll. C (den aktiva subst) är förstahandsvalet vid adhd och de två andra är vanliga medel för korttidsbehandling av sömnproblem (som givetvis inte ska kombineras), inte helt ovanligt att få ett uttag vid t ex insättning av ssri eller för behov vid annan problematik.
            Hur det ser ut i det enskilda fallet vet jag inte, men inget av detta är ovanligt att hämta på apotek.
            Det övriga lämnar jag därhän.

      Vad glad jag blev av att se att du skrivit, gick egentligen in för att skriva och fråga om du ville berätta hur det går med dig!

        Gullig du är❤️

        Samma här! Vad kan vara viktigare att skriva om undrar jag till alla som är otrevligare & gnäller? När man mår riktigt dåligt (menar inte att du A verkar må så dåligt) kan det vara svårt att stå ut varje minut o man behöver allt stöd man kan få, har massor med frågor o oro. Andra som varit i samma sits är då bäst! Hejja A!

      Det går inte så fort. Det beror dessutom vilken du äter och vilken styrka.

        Har inte så mycket tålamod.. haha.
        Äter bara 25mg än, tror det är lägsta.

          Jag har skrivit till dig tidigare ❤ Jag fick börja på en låg dos och öka successivt. Nu några år senare står jag på 50 mg. För mig tog det några veckor innan jag ”fick näsan över vattnet”. Håll ut fina du ?

            Ska öka till 50mg på lördag, går kanske fortare att märka någon skillnad då också. Eller kanske inte är så det funkar ?
            Glad det funkar för dig❤️ ska försöka hålla ut, tack❤️

          Då bör du öva på det. Du kommer må sämre innan du mår bättre och du blir hjälpt på riktigt inom 3-4 mån.

            3-4 månader?! ?

              Du kommer bli bättre och bättre under tiden, glöm inte det. Det är inte som att du kommer må dåligt i 3-4 månader och sen över en natt blir det bättre ?

              Ja men du kommer inte må dåligt i 3-4 månader. Det går i toppar och dalar.

              Det brukar gå fortare också, en del känner redan effekt efter några veckor- 1 månad?

      Självklart hänger inte verkan och biverkningar ihop. Det vore ju som att säga att ipren inte hjälper om man inte får huvudvärk och leverskador.

      Jag fick alla biverkningar av sertr@lin, men det hjälpte mig noll. Mådde bara dåligt. Min syster blev väldigt hjälpt men fick inga biverkningar.
      Ta en dag i taget och försök att inte grubbla så mycket. Det blir som det blir, oavsett du om du oroar dig över det eller inte. Hoppas du mår bättre snart.

        Jo det gör det för det är jätteviktigt att trappa upp en antidepressiv om man aldrig har ätit någon förut. Börjar man på högsta doseringen kommer man må förjävligt.

          Ja så klart, men medicin verkar ju inte bättre ju mer biverkningar man har. Det är bara dumheter.

            Nej vem sade det?

              Det är ju det vi pratar om? TS skrev ”någon skrev att har man mycket biverkningar så ger det bättre resultat”

              Jag svarade här ovanför ”Självklart hänger inte verkan och biverkningar ihop”

                Vilken skum sak att säga ?

            Det sjuka är att min läkare sa det till mig första gången jag började. ”Ju mer du känner av biverkningarna desto mer troligt är det att medicinen kommer hjälpa”. Sen var det ju inte så. Jag mådde skit o sen mådde jag mer skit ?

            Därför blir jag så frustrerad när en del säger att man ska prata med VC o läkare. De har ju inte alls koll alla gånger. Många gånger har jag bättre koll på läkemedel än dem. O är det någon som har koll på insätt o utsättning så är det inte läkare utan de med beprövad erfarenhet som jag föredrar att vända mig till. För läkare läser bara FASS o det är en sanning med modifikation i dessa texter.

            När jag mådde som sämst, vilket var riktigt illa, så sökte jag hjälp o förståelse för mitt mående vart jag än kunde. Googlade, läste forum, ringde 1177, självmordslinje osv osv. När man mår skit behöver man all hjälp man kan få för att hålla sig över vattenytan.

              Alla är olika. Jag fick läggas inn. Var så dålig innan. Men bara några dagar.

                Jag fick frågan om att läggas in men de ansåg att jag ändå hade ett bra skyddsnät runt mig. Så jag testade hemma först o det funkade. Men det är fan inte lätt när man mår så dåligt.

              Jag håller helt med dig. Det är klart att det finns många bra läkare på vårdcentralerna också, men vården är pressad, och de läkare som sitter där är inte alltid det bästa vården kan uppbringa, är dessutom ofta rejält stressade och kan som allmänspecialister inte heller vara experter allt.
              Jag har fått så mycket konstiga råd och så mycket felaktigt information genom vc (jag kan en del om sjukdomar/läkemedel/diagnoser genom mitt eget yrke och har dessutom läkare i familjen) och skulle heller aldrig lita blint på vad en läkare jag inte sen tidigare har ett förtroende för säger. Och sen skulle jag förmodligen ändå googla och dubbelkolla.

              Tycker bara att det är vettigt att man söker information på andra håll, 2024, med allting ett klick bort, vem hör sig inte för?

        Det låter ju logiskt när du säger det så? då fick jag tillbaka lite hopp, haha.

        Håller tummarna att jag har sån tur som din syster.
        Ska försöka att sluta grubbla. Du har helt rätt. Tack ❤️

      Nu var det ett tag sen jag åt det men hade god effekt och inte några biverkningar. Jo, jag började svettas som fan men det var nog min enda biverkning så det var ändå rätt överkomlig jämfört mot att vilja dö.

      Lycka till, du verkar så gullig!

        Svattas suger ju, men håller med om att man hellre tar det än vilja dö.

        Tack❤️❤️

      Kan absolut inget om medicin, men be aldrig om ursäkt för att du söker hjälp varken via vården eller hos andra människor. Du har varit en fin medmänniska för andra i detta kommentarsfältet och nu är det vår tur att finnas här för dig. Du (och alla andra) är värd att få må bra så det är självklart att du har frågor och undrar. Massor av tankar och kärlek till dig!

        Åh, tack❤️ visste inte om jag skulle våga skriva eller inte, orkar inte med att få folk som klagar ikväll.
        Din kommentar gjorde mig väldigt glad, tack❤️ du verkar vara en otroligt fin människa! Kram

      Jag började med Sertralin och jag mådde så fruktansvärt dåligt av den så att det var inte klokt. Fick byta till Venlafaxin och där vände livet kan jag säga. Det är så otroligt individuellt det där. Hoppas du hittar rätt! ❤️

        Så frustrerande att det inte bara finns en som funkar för alla, orkar inte vänta liksom.
        Vad skönt att du hittade rätt ❤️

      Det kanske var jag som skrev det! Kanske sa läkarna det till mig bara för att lugna mig o det var många år sedan! Tror att du ska ge det mer tid ❤️! Kanske mår du bättre redan om 1 vecka ❤️!

      Vet inte vad du tar det för, men jag har tagit samma medicin mot ångest i ca 6 veckor och tycker det hjälper väldigt bra. Precis gått upp till 100 mg. Jag hade effekt redan vid 50-75 mg. Under insättning hade jag ökad ångest, yrsel, darrningar, muntorrhet, sömnstörningar, mardrömmar osv… det var värst första veckan. Nu har jag endast en del problem med sömnen varje gång jag ökar dosen men hoppas att 100 ska vara ”den magiska dosen” 🙂

        Glömde skriva att jag började känna en förbättring redan efter 3 veckor. Rätt fantastiskt faktiskt, då min ångest var rätt kraftig.

        Vad tråkigt att du fick så många biverkningar men så underbart att du märker skillnad!
        Ska kontakta min läkare och se om jag kan höja till 50 redan nu eftersom jag inte haft några biverkningar, så kanske det går lite fortare?

        Håller tummarna att 100 är helt rätt för dig❤️
        Hoppas jag har tur och känner skillnad redan efter 3 veckor.

      Det är verkligen bara fint att se dig! Det brukar ofta ta tid innan effekt och det betyder verkligen inte att det inte behöver fungera för att du inte ser biverkningar. Det är faktiskt inte ovanligt! Försök att ta steg för steg. Det är härligt att läsa att du har en hel del att längta efter under veckor som följer och jag hoppas att det börjar att kännas bättre. Jag förstår att du blir stressad, men försök att ta det lugnt och lita på att det kan bli bättre. Skriv så mycket du önskar, det är alltid fint att se dig i kommentarer!

        Tack❤️ får försöka lugna ner mig och ta en dag i taget.

    Kan vi prata om Vinted. Vad händer, har folk blivit giriga?

      Alltså jag blir förbaaannad!! Svenska säljare som säljer sina svettiga tröjor från Gina för flera hundra kronor? Orkar knappt öppna appen längre. Tacka vet jag polska säljare MEN frakten har blivit så dyr att inget känns värt det längre? ?

        Jag tycker folk har helt ok priser för det mest fortfarande, men håller med om frakten. Blir snabbt rätt ”dyrt” om man köper från flera olika säljare. Tyvärr, för jag gillar verkligen Vinted.

        Men jaaaa… alltså folk sätter helt galna priser?! Varför ska jag köpa dina gamla grejer till typ 80% av nypris? Plus frakt! Aaaahhh…

          Man får ju ha lite känsla. Inte ens oanvänt för 80%. Är det nytt med prislapp och finns kvar I sortimentet brukar jag utgå från 50% och lite över (har tex hänt att jag beställt något och glömt skicka tillbaka). Men använd skit, inte ens 50% av nypris.

          Får känslan av att det inte var på detta sätt bara för ett par månader sen. Undrar om de verkligen får sålt något? Inte till mig i alla fall…

            Nej jag tycker många har kvar sina annonser typ 6-7 veckor när jag går in för att kolla om de justerat priset.

              Men lägger man inte upp grejer för att man vill sälja dem?

              Jag har annonser som legat uppe så länge. Det är redan lågt pris (byxor med prislapp för 30 spänn typ). Lägger mig inte lägre. Tids nog brukar man få sålt ändå.

                Ja men såklart, menar t ex tröjor som läggs ut för hundratals kronor typ 700kr när en ny kostar 1000.

              6-7 veckor är inte jättelänge ändå på Vinted. Att något legat uppe länge betyder inte att det inte kommer bli sålt. Saker säljer ofta som kan ha legat upp i många månader.

              Håller dock med om att en hel del verkligen övervärderar sina grejer. Vissa gör det dock med flit för de räknar med att folk kommer bjuda ett lägre pris oavsett, så då lägger de sig högre än vad de egentligen tänker att de vill sälja för. Men ja, en del lägger sig ormligt högt. Man kan alltid bjuda lägre och säger de nej och varan ligger kvar 6+ månader senare, ptja…är väl deras problem egentligen.

      Hahaha är du med i Vinted-gruppen på Facebook? Folk är fan helt galna.

        Nej, måste kolla.

      Giriga? På vilket sätt?

        Att folk tar typ nypris för gamla grejer.

        Höga priser på kläder dom använt i flera år och som inte ens var speciellt dyra från början. Överpriser helt enkelt

          Så är det med soffor på blocket. Nej jag tänker inte betala 5000 för en soffa som är 10 år.

            Tycker även loppisar börjat ta överpris. Har tappat hakan flera gånger senaste tider när man ser prislapp på typ en vas med nagg eller en nopprig tröja Det är så synd för för jag var yngre var Myrorna, stadsmissionen mm även till för personer som inte hade höginkomst så att de kunde köpa kläder och möbler till nypris. Nu känns det mer som att de lajvar antikaffär. Der är nästan billigare att köpa nya kläder tom, mtp på hur ofta det är rea nuförtiden. Det är även synd ur ett miljöperspektiv. vi borde bli ännu bättre på att hasch möbler än att handla secondhand, men om det nästan är lika dyrt som nytt väljer nog många att köpa oanvända plagg där man kan få kvitto och reklamera.

              menade förstås till billigare pris, inte nypris

              När jag jobbade på H&M för typ 10 år sedan såg jag ofta att myrorna sålde H&M-kläder dyrare än H&M. Typ deras 49:- toppar således till 69:- och jeans som såldes för 199:- på H&M således för 299:- på myrorna ?

              Jag har letat på myrornas och erikshjälpen efter en billig ram alt tavla där jag kan använda ramen men har fått acceptera att jag får en finare och billigare ny på IKEA.

                Japp, sökte springform på loppisar och så visade det sig att IKEA har en för 49 kr. Loppisarna tog typ 100

              Ja myrorna och andra är för dyra. Det har gått för långt. En noppig tröja kan kosta några hundra. Jag har klagat. Dom tror dom är som en antikaffär. Jag stöttat dom mycket men dom kan inte ta mer änn nya plagg men det händer.

                Bland det värsta jag sett var en liten tallrik från Rörstrand Gröna Anna som var helt gul och naggig för 200kr. Detta var på en välgörenhetsloppis. Blev helt paff, bara för att det är ett märke kan man ju inte ta överpris. Köper ju hellre än ny fräsch för en tia på IKEA.

      Har faktisk gått över till Sellpy. Brukar sortera efter lägst pris och hittar alltid bra baskläder för 30kr plagget. Smidigt att reklamera om något skulle vara trasigt.

        För att köpa är det toppen. Sälja inte lika kul…

          Nej, skulle aldrig sälja där!

        Samma här, köper mer på sellpy igen efter att ha hängt på vinted ett tag. Det blir ju billigare fort om man köper mer än en grej.

          Även jag har handlar, pga att man kan returnera och man kan få kläder till riktigt bra priser.

      Polska Vinted säljare är hemska. Köpte en vara som stank (alltså extremt) av nån parfym som inte gick bort efter flera tvättar. Skrev det i omdömet och personen blev galen. Liknande sak när jag inte gav fem stjärnor till en annan. Gått över till Sellpy. Inte lika billigt men man slipper idioterna.

        har slutat köpa från polen, tyvärr, pga att allt är så sjukt parfymerat. Synd eftersom pris och skick alltid varit kanon men allt har luktat STARKT av parfym/starkt sköljmedel. Och då har jag bara handlat barnkläder, vilket inte känts så kul.

          Haha, köpte också en jacka därifrån som luktar jättestarkt. Trodde det var nått sköljmedel. Hela hallen luktar.

        Har än så länge haft tur med Polen, peppar peppar. Men många verkar ha otur.
        Tycker typ man ska kunna ställa in inom vilket land man vill sälja och köpa.

      Men åh var ska man sälja grejer nu då? Ska precis rensa ur min garderob

        Sälj på Vinted men till rimligt pris.

        Precis, skulle jag också säga.

    Har sett några fina grejer på Temu. Aldrig handlat där.
    Någon som gjort det? Är det ok grejer?

      Nej. Akta dig. När jag läste på och förstod varför priserna var billiga slängde jag allt. Ex köpte jag tidigare smycken därifrån men efter att ha läst all skit smycken därifrån ångrade jag det djupt, i kombo med att läsa om arbetsförhållandena

      Och allt är fulare än bilderna

        Därifrån innehåller*

      Nej det är inte ok grejer. Handla inte!!

      Självklart inga ok grejer där.

      Livsfarliga kemikalier!

      NEJ FÖR FAN

      Grejerna är faktiskt helt ok, men förhållandena som de tillverkas under är undermåliga. Så min rekommendation är ett nej, men vill inte heller säga att sakerna är ”skräp” för så är det faktiskt inte.

        Sett till hur de tillverkas och vad de innehåller så är ju mycket skräp. Har folk helt tappat tankeförmågan, bara för att nåt ser fint ut så betyder det ju inte att det är ett bra köp?
        Ofta förbjuda ämnen, skeppas över hela jorden, katastrof miljömässigt både vid tillverkning och hantering, ej ansvarsfull produktion sett till anställning osv.
        Nej, man ska inte handla på Temu. Eller Hm, eller annan fast fashion. På grund av att vi efterlämnar oss barn som vi önskar ska ha en jord att växa upp på. Du klarar dig utan den där rosa hoodien i giftigt syntetmaterial som säljs för 12,50.

      Har beställt därifrån några gånger och det har bara varit skit.

    Hur kan Vanja fortsätta sitt maniska shoppande ? Hur har hon råd, de lever på en inkomst med lägenhet på Söder och hus på Gotland, massor av nöjen och mat ute. Fattar verkligen inte.

      Finns så många influencers. Många man inte förstår har råd med sin livsstil. Flera boenden,ständigt shoppande,resor. Vad lever de av? Sk. Vanliga människor har svårt att få det att gå runt. De största gör väl samarbeten reklam. Men kan alla influencers klara sej?

        Tycker det är vanligare med folk runt omkring mig där det verkar gå runt jättebra och jag förstår inte hur. Alltså ”vanliga” jobb och ändå har de råd med stor lägenhet i bra läge, dyra semesterresor, bilar, flera fritidsaktiviteter till barnen osv. Pratar sällan med människor som har det svårt att gå runt. Tycker det bara känns som att det är jag som inte har råd med allt det där.

          Här finns en till som inte har råd…

      Jag vet inte vem Vanja är men vill påpeka att det är väldigt vanligt att ha skulder i Sverige, så kredkitkort/klarna/avbetalning är alltid ett poppis alternativ.
      Långt ifrån alla shoppar för pengar de faktiskt har.

      Jag undrar också över det. Den livsstilen känns inte riktigt kompatibel med en inkomst.
      Men hennes man kommer väl från en rik familj så de får kanske ekomiska hjälp därifrån.

        Men jag fattar ändå inte, de kan väl inte få obegränsat år efter år. Så mycket kan Vanja inte dra in heller tycker man. Det känns helt orimligt att kunna leva som de gör på en halvstor influencer-inkomst.

          Ja, jag håller med. Det känns orimligt. Men som någon annan skrev här så kanske de fick ut mycket från NFT-projektet?

      Var det inte hon och mannen som plockade ut flera miljoner från det skandalösa NFT-projektet? Kanske räckte en bra bit.

        Jag har alltid trott att de tog pengarna därifrån rakt av i stort sett men Vanja har alltid förnekat detta och menat att de inte gick plus överhuvudtaget. Men jag får inte ihop hur hon kan spendera som hon gör månad efter månad.

      Jag har också funderat på det eftersom de sedan woa föll inte alls verkat ha haft det så knapert. De har tex köpt hus på Gotland och inrett med designmöbler och låtit renovera hela rasket mha snickare. Jag tror att de lyckades få ut en miljon från woa och sedan övertalade V ”mamsen” att sponsra projekt Gotland. Samt lite hjälp från N:s familj också, som verkat vara välbärgade. Men hur går de runt månadsvis är ett mysterium.. Ett blogginlägg per dag med lite annonser samt streams från YT kan väl inte en hel familj försörjas på eller? Kanske att både V och N har föräldrar som inte tvekar på sticka till pengar ganska så regelbundet?

      Hon borde tjäna en hel del på youtube också. Hon har ju gjort barnmusik, sånt som spelas på repris i många hem. Sen samarbeten och nft blev ju en bra affär för henne iaf.

        Ja, förmodligen så ljuger hon om miljonerna från Nft, blev nog iaf en miljon att bara plocka ut.

      Följande kommentar finns hos Amalia angående det som du skriver:

      ” Jag vet inte om det bara är jag? Eftersom att ingen annan har ifrågasatt detta. Och nej detta är inget hat utan enbart ett ifrågasättande utifrån den info som går att finna i era vloggar.
      Om jag har förstått det hela rätt så kan både du och Robin arbeta heltid med/leva ut av era socialakanaler. Där får man i mångt och mycket följa ert liv som till stora delar handlar om att resa och förverkliga sig själva/vara kreativa. Robins familj bor i ett stort hus där det även fanns möjlighet för er att finna en nödlösning gällande boende under en tid, din bror har råd att studera (vilket långt ifrån alla har i dessa tider då CSN ligger alldeles för lågt i förhållande till inflationen) och din mamma bor – som du själv har sagt – i ett hus på en super idyllisk plats på landet samt köpte därtill nyligen Ribecka och Martins föredetta buss. Det låter som ett högst priviligerat sällskap och som om att ni alla har lyckats ganska väl i era liv. Vilket bara är positivt och helt fantastiskt. All heder till er och noll procents missunnsamhet!
      Men.
      Förra året åkte ni – hela familjen, till Australien. Där hade det då redan införskaffats en buss som totalrenoverads, mycket efter tycke och smak då exempelvis en rosa handgjord zink lite framställdes som ett måste. Ytterligare en till buss införskaffades och renoverades för eran anställda – Maja, att bo i. Ni bodde även hos din faster som verkar leva ett gott liv i en fin villa precis vid vattnet.
      Det var i samband med detta som du gick ut i en video på youtube och tillägnade ett avsnitt till din pappas ansträngda situation. Avsnittet anspelade mycket på känslor och gjorde många berörda. En insamling för att hjälpa din pappa startades då.
      Enligt GoFoundMe sidan som startades förväntade du dig att samla in 60 000 kr och slutsumman hamnade slutligen på 63 094 kr och totalt 707 donationer.
      Sedan dess har vi sedermera kunnat följa din familj på diverse inrikes resor i Sverige, en stor loppis där ni valde att ge era barn alla pengarna då de hade en önskan om att leka affär, ett inköp av ett renoveringsobjekt till bakdörr till bussen (återigen helt baserat utifrån tycke och smak) som efter mycket om och men slutligen kom till Sverige genom en betald frakttjänst, otaliga luncher/takeaway kaffe ute, tatueringar, diverse inköp, husköp, husrenoveringar, planering av kostsamma utbyggnader av de nyligen inköpta huset, spa med Maja, en lyxig segelsemester i Grekland och nu även 11 dagar i Mexico.
      Någonstans känns det fel.
      Influensers som gör betalda samarbeten tjänar bra. Långt ifrån alla kan jobba som influensers. Vissa är mer priviligierade än andra och livet är inte rättvist. Men nog låter det som att det fanns/finns ett bra och stadigt kapital i er närhet som hade kunna hjälpa din pappa?
      Inte för att din pappa inte är värd pengarna som samlades in! Och var och en har ett eget ansvar över vad man väljer att göra med sina pengar. Men att utifrån din/er profession/ställning gå ut och mer eller mindre utifrån en högst emotionell video be om pengar för att hjälpa din pappa känns väldigt omoraliskt. Särskilt när man ser folk som skänkt ex 50 kr, människor som troligtvis skrapat ihop vad de kan för att bidra. Människor som säkerligen också skulle behöva 11 dagars vila i Mexico men som kanske inte har råd.
      När du – Amalia, då därtill för ett par videor sedan något förvånat och nästintill nonchalant säger att ”Ni är många som har frågat om min pappa” så blir det hela ännu mera omoraliskt och rent av oförskämt. Det är klart att folk undrar vad som händer med pengarna!
      Nu finns det inga sådan löften ifrån Er sida men får du exempelvis ett stipendie eller hävdar välgörenhet av annat slag finns det krav på redovisning.
      Jag tycker nog att detta bör ifrågasättas. Särskilt när ni som kända influensers väljer att känslomässigt vädja/be era följare om hjälp i form av pengar. Följare som med allra största sannolikhet tjänar väldigt mycket mindre än vad ni gör och som inte alls har de möjligheter som ni har. Även om det i era ögon bara handlar om att dokumentera ert liv, som ni givetvis får leva precis som ni vill, så kvarstår faktum att Influencer är ett yrke och med detta kommer ett visst ansvar. ”

        håller med 100 %!!!!

    När ni är stressade, har en dålig dag, är nedstämd eller något. Vad är det absolut bästa ni vet då?
    Vad får er att må lite bättre och känna ett lugn? ?

      Promenera! Gärna med nån trevlig podd som skingrar tankarna.

        Vad mysigt det låter? Vilka poddar lyssnar du helst på när du mår så?

      Lyssna på musik. Svensk musik gärna ballader. Bada badkar om man har möjlighet till det. Bastu.

      Titta på en bra film eller
      Youtube filmer med djur.

      Äter något extra gott till middag, tar en lång lyx dusch med produkter som luktar gott. På med mysstrumpor och något bekvämt, tända ljus och lite snacks framför film eller serie. Går och lägger mig tidigt. Jag kanske inte vänder på humöret helt och hållet, men det känns lite bättre.
      Sen vill jag också tipsa om något så o-ortodoxt som en orgasm. Ibland kan det hjälpa att släppa lite på spänningarna.

      Vara i stallet.
      Träna boxning
      Äta chips&dipp

      Helkväll med sambo eller vara med vänner

      Brasa om man har möjlighet. Äta nåt gott. Bra film. Läsa en bok.

      Stickning! Det gör underverk för mitt mående att sticka en aldrig så liten stund!

      Köra bil. Det är terapi för mig.

        Var kör du då? Norrland? Alla idioter i Stockholmstrafiken gör mig galen, så definitivt inte terapi för mig att köra bil.

          Finns ju fler ställen än Norrland som inte har Stockholmstrafik. Typ överallt utom Stockholm.

            Och mindre trafikerade gator i Stockholm… antar att man inte sätter sig i rusningstrafiken som terapi och kör 1 m i halvtimmen.

              HAHAHA?? efter 1m/h hade man typ behövt riktig terapi.

          Stockholm och Norrland. Det är så Sverige är uppdelat, absolut!
          Många gånger är det den som anser att alla andra är idioter som är idioten själv, fyi? men terapikörning är inte i stadstrafik.

      Först: styrketräning, sedan lägger jag till skrikmeditation. Därefter duschar jag fötterna med iskallt vatten och hittar på något kul med familjen ❤️

        Skrikmeditation?

          Ja, man skriker ut ilskan. Man skriker tills man är svettig och det bränner i halsen. Man skriker så man tömmer några hektar runt omkring sig från små djur. Riktigt meditativt. Du borde testa.
          Jag kombinerar det med att slå träd med pinnar.

            Hade gärna skrikit men har grannar tyvärr.

              Meditera innan kl. 22? Sätt på hård-rock på hög volym samtidigt så blir det som en dagsfest för grannarna.
              Jag menar, om barn får skrika så får du också, innan 22 i alla fall.

                Om du skrikmediterar i en lägenhet är det risk för att grannarna tror att du blir mördad alt har en psykos oavsett tid på dagen. Men man kanske kan sätta upp en lapp i trapphuset i förväg.

            Jag vet inte om du driver, men snälla säg att detta finns! Alltså att det är en grej på riktigt! Jag skrek en gång så jag typ bröt ihop och fick en sån skärpa efter, så om jag kunde skrika med guidning hade det vart drömmen!

              Jag går inte riktigt så hårt in som andra verkar göra här, det är mer ett inre skrik och ett typ, brummande på utandningen. Skulle jag däremot inte styrketräna innan skrikmeditationen så skulle jag kanske också behöva låta högre ❤️

      Ta en varm dusch och tvätta håret,ta på rent o bekvämt och gå en rejäl promenad oavsett väder och avsluta på ett cafe m en kopp choklad.På väg hem köp m nån hämtmat och kolla sen på serie/film, m ett glas vin.

      Springa en mil i mystempo.

      Min hund

      Sprit

      Det som hjälper mig bäst är högintensiv träning

      Varma bad, kramar och choklad ☺️✨

      Dusha, promenera, lyssna på podd eller ljudbok, prata med någon, se någon serie, äta ordentligt. Tyvärr fastnar jag lätt istället i scrollande, i sängen, orkar inte äta osv.

      Promenera med mina hundar eller att pyssla med dem. Borsta, klippa klor, borsta tänderna, klippa hår på och under tassarna mm. Riktig SPA-timme.

      Ligga i min soffa och lyssna på poddar. Min absoluta återhämtning.

      Läsa och motionera.

      Gosa med mina katter! ❤️

      Krama min man, prata med en vän, mina katter, mobilspel, vin, choklad, kul podd, mysa i soffan, sex.

      Lång promenad genom stan (2-3 Tim), en AW (3-4 enheter) och unna sig och tröstäta det man är sugen på då.

      TS här, intressant att se alla era svar måste jag säga 🙂 blev ju även tips på något man själv kan testa och se om det funkar.

    Öppet brev till alla som känner sig träffade. Ni kan inte bestämma vilka personer som skriver här, alla får skriva hur mycket de vill. Om ni är trötta på ett visst användarnamn så är det ert problem som ni kan hålla för er själva. Ni kan heller inte bestämma vem/vilka det inte får skrivas om, spelar ingen roll hur mycket ni tycker om personen. Offentliga personer diskuteras, vänj er med det. Sist men inte minst så kan ni heller inte komma med personliga påhopp om någon säger något som ni inte håller med om. Man kan diskutera utan att gå så lågt. Tänk på vad ni skriver. Tack för att ni tog er tid och läste och ha en fortsatt fin kväll!

      ????

      Skriv om HT på fb om du bara vill ha medhåll och ryggdunkar?

        Va?

      Ja! Vissa här inne har blivit helt sjuka. 100% säker på att de VILL förstöra för andra, både vad gäller ÖS men också hela bloggen.

        Det går ju dock att ändra så folk inte kommenterar anonymt eller fasa ut de som är hatiska. Men det händer inget.

      Offentliga personers BARN behöver faktiskt inte diskuteras, det kan man utelämna. Läser så mkt skit här med rena spekulationer.

        Förhoppningsvis kommer snart en lag som hindrar influencers från att exploatera sina barn, då finns det inte heller något som någon kan diskutera. Så det blir ju bra åt alla håll!

    Misslisibell startar podd. Vem är målgruppen där? Hon är gullig och verkar väldigt ödmjuk men vet inte riktigt vad hon ska dela med sig av som inte redan finns där ute? Och vem är hennes vän och varför skulle vi vara intresserade av att lyssna på henne? Verkar som att det ska handla en del om kontrasterna mellan att vara en influencer och att vara student.. vilket bara känns intressant för andra influencers eftersom det för alla andra är totalt normalt och ointressant att leva ett vanligt liv haha

      Klarar inte av att titta på Lisas video pga alla ”eeeeh” och kan tänka mig att det blir ännu värre i poddform… lite synd, tycker hon är gullig annars men är tyvärr en person som lätt hakar upp mig på sånt ??

      Skulle gissa att målgruppen ska vara i deras egen ålder, möjligen lite yngre? Tänker att det nog kommer bli som ett snack mellan 2 bästis, lite tissel och tassel om allt möjligt.
      Kan inte påstå att jag är intresserad av att lyssna (35+) men det beror mycket på hur dom båda pratar. Lisa pratar ofta högt och snabbt, kompisen verkar mer långsam (i talet) och lågmäld. Kanske blir annat i podd. Men känns som ett otroligt hackigt tempo.

    Bytte ni ut smink och hårprodukter när ni blev gravida?

      Nu har inte jag varit gravid men… ska man göra det, eller? Varför?

      Tycker man alltid ska välja smink, hud- och hårprodukter med ingredienser som inte är hälsoskadliga.

        Vad som är hälsoskadligt för ett utvecklande foster är ju dock inte alltid detsamma som vad som är skadligt för en vuxen människa.

          Berätta mer!

            Vet inte vad det finns att berätta. När man är gravid rekommenderas man undvika en hel del för att utvecklande foster är känsligare än en vuxen människa. Det betyder inte att de sakerna i sig är farliga, för en vuxen människa, men att ett utvecklande foster är känsligare helt enkelt.

              Kanske vilka ämnen det handlar om?

                Bara att kolla in t.ex. Livsmedelverkets lista över grejer gravida rekommenderas undvika men som annars anses tillräckligt säkert.

                Vad gäller hudvård, som andra nämnt i tråden, retinol ska man undvika och ta det försiktigt med vissa syror (t.ex. BHA)

                  Det beror dock på att ens egna hud är känslig och kan reagera negativt på aktiva ämnen…retinol i sån liten mängd på huden hade inte kunnat skada ett barn.

                    Man vet att retinol oralt kan orsaka fosterskador, förmodligen tas inte retinol på huden upp såpass att det skulle orsaka skada. Men eftersom man inte vet (och inte riktigt kan studera) att det inte är en risk, så avråds därför ändå retinol i hudvård under graviditet.

                    Så är det ju med mycket som gravida avråds från. Att det inte är påvisat att det är absolut farligt, men inte heller att det är säkert.

      Är preggo men aldrig tänkt tanken, förutom att sluta med syror

        Preggo? Hur gammal är du?

      Sminket hade jag redan bytt ut sen innan. Skippade vissa hudvårdsprodukter, men det är ju lite svårt när man inte vet exakt vad allt är som är i allt ?.

      Har inte så mycket och väljer alltid milda och testade produkter, pga känslig hy. Slutade med retinol och tänker varken bleka eller färga håret nu när jag är preggs. Har slutat måla naglarna också, men mest för att det luktar äckligt.

      Bara sådant med ingredienser man avråds fån som gravid, t.ex. retinol.

      Varför skulle jag bytt ut sminket?! Det förstår jag bra att inte äta rå fisk eller massa lakrits/salmiak och undvika opastöriserade ostar, men smink?

        Du kan äta rå fisk! Smink är pga potentiellt hormonstörande kemikalier i, ftalater, pfas etc.

        Idag föds barn med cirka 200 kemikalier i kroppen.
        Vänd på dina flaskor och se om du förstår innehållsförteckningen.
        Jag började sikta in mig på ett mer kemikaliefritt liv för några år sedan.
        Det är helt sjukt vilka kemikaliska ämnen vi kladdar på vår kropp!

          Apoteket är bättre.

      Köpte hudkräm apoteket tipsade om. Slutade med hudvården p.g.a. trött och illamående. Huden är bättre nu när jag fortfarande inte orkat komma igång igen.

      Nej. Jag slutade färga håret dock. Egentligen ska det inte vara någon fara förutom att hormonerna kan påverka färgen. Men det kändes ändå läskigt haha

      Ja till viss del, byte till naturligt deo och använde bara oparfymerade ansiktsprodukter från apoteket. Bytte till parfymfritt schampo, balsam, lotion, tvål och slutade med parfym. Behöll dock samma smink och typ hårolja/värmeskydd. Ville ta bort så mycket hormonstörande och använda så mycket naturliga ingredienser som möjligt.

      Nä är gravid nu och min barnmorska sa att det inter någon fara då moderkakan skyddar mot det mesta så kemikalier från hudvård kan t.ex rent vetenskapligt inte nå fram till bebis oavsett vad panikare på internet skriver.

      Fråga inte om grejer här, använd din barnmorska och livsmedelsverket som bibel annars blir du knäpp ?

        Tack snälla?

    Väntar på svar om cancern spridit sig, jobbigt med denna väntan plus också blivit sjuk så tiden sniglar fram. ?

      ❤️

      ❤️❤️❤️

      ❤️

    Blev stoppad i en shoppinggalleria idag av en kvinna som sa typ; ”Jag måste bara få säga vilken fantastisk hud du har. Det är en arbetsskada, jag är hudterapeut. Vilka produkter använder du?”. Har inte blivit så glad på läääääänge. Man blir glad in i själen när en främling ger en komplimang på det viset. Det är en speciell slags känsla, en känsla och glädje som inte liknar något annat. Hade velat göra det själv också men jag skulle aldrig våga.

      Pay it forward! Om du blir glad kommer någon annan också bli det. Två enkla saker jag tycker är lätt att ge komplimanger för är att någon luktar gott eller har fint hår. Alla blir alltid glada 🙂

        Om någon har en snygg jacka eller väska brukar jag fråga var hon köpt den.

        Snygga skor kan jag ge komplimang för. Mina närmaste kompisar brukar jag ofta ge komplimanger till, kläder, hår, att de ser pigga och avslappade ut (om de gör det).

      Gör det. Har gett komplimanger för folks hår ibland eller om jag sett nån ha en sjukt snygg tröja. De blir glada.

      Vad roligt! Får många år sedan var det en tjej som kom fram och frågade om hon fick ta kort på min frisyr, för hon ville klippa sig exakt så men hade inte hittat en bra bild. Då blev jag glad så klart.

      En annan gång kom det fram en tant och sa att det var synd att jag hade så dålig hy, för jag skulle vara söt annars. Sen försökte hon ge mig sin hudläkares nummer. Jag grät i flera dagar och visade mig inte osminkad på flera år.

        Men gud.
        Jag har bara haft folk som kommit fram och tagit kort på min hund.

        Och när jag jobbade på Kicks hade jag tanter som dagligen kommenterade ”Oj, har du hela målarlådan i ansiktet” eller ”Oj vilka långa onaturliga fransar du har”. Varför säger man ens sånt? Det var en del av mitt jobb att vara mycket sminkad. Det var inte drag-show smink utan bara…”fest” smink.

        Har också fått jobbiga kommentarer om min hy genom åren. En gång i tonåren följde jag med en kompis in på apoteket då hon skulle köpa en kräm, och då hoppade en farmaceut på mig från ingenstans och försökte sälja på mig en massa akneprodukter. Flera år senare var jag där igen, och då hände exakt samma sak. Tänker inte sätta min fot där igen så länge den påstridiga ragatan jobbar där. Häromveckan var det också någon som tyckte att jag borde ta typ Roaccutan och bli av med skiten ”en gång för alla”. Lite halvsegt när denna person inte har en aning om att jag nyligen blivit petnoga med min hudvårdsrutin. Jag ser ju själv att mitt ansikte är koppärrigt efter tonåren, men jag tycker att det börjat ordna upp sig ändå. Har för övrigt inte alls lust att smälla i mig Roaccutan och därtill behöva gå på p-piller som jag av erfarenhet vet kommer vålla mig en massa andra problem. Låt en kvinna leva bara!!!

          Gud vad oförskämt. Jag skulle aldrig få för mig att påpeka någons hud”problem”. Ja jag ser att du har ärr och finnar..och? Det är säkert jobbigt nog för dig, att jag påpekar något kommer inte hjälpa dig.

          Suck. Blir trött på alla människor som bara slänger ur sig saker. Särskilt när det gäller saker man inte kan ändra på enkelt. Håll bara käften istället. Folk har inget hyfs nu för tiden.

          Hellre dålig hy en än förskräcklig personlighet / kass uppfostran!

        Men sa hon sa. Lova nästa gång men hoppas du inte råkar ut för det om en människa kritiserar be den flyga och fara. Så säger man inte.

      Ingen tror på dig Amanda

        Du verkar ha problem och vara paranoid som tror att alla är Amanda? Jag är inte TS men du har skrivit det till mig med länge sedan.

          En gång troll alltid ett troll

            Känns mer som att du är ett troll som ska använda ”Hej Amanda” som en härskarteknik så fort du inte håller med en person.

      När mina kollegor säger att jag har väldigt fin hud, säger jag att det är tack vare bra produkter (har använt samma märke i 15 år nu). Men då säger de att produkter inte fungerar och bara är bluff och båg, och att jag måste ha sån hy ”ärftlig väg”. Vad stämmer?? Jag blir ju irriterad på dem. Vissa av dem tvättar typ ansiktet med tvål, har lotion från ICA i ansiktet och har inte så bra hy alla dagar ?

        Haha, gud vad störigt! Kul att det liksom har ”beviset” framför sig att det kan funka ändå men inte tar in det! (brasklapp: ja, det är såklart genetik spelar in men man kommer jättelångt med bra återfuktning och lite till beroende hur ens hud är, min hy är tex känslig och torr och får direkt finnar om den blir torr eller irriterande produkter, men fin annars)

        Vad hade du för hy för 15 år sen då?

          Ts här. Hade bra hy då också, men då var jag 25. Idag är jag 40 men har inga tydliga ålderstecken i hyn. Den brukar få väldigt bra betyg på sådan hudanalys som jag gjort hos vissa skincare-märken också. Jag kanske har tur – och ser till att återfukta den. Eller något 🙂

        Lyssna på Agnes Wolds podd om hudvård.

        Ärftlighet stämmer bäst. Min erfarenhet är att det är de som använder tvål och lotion från Ica som har bäst hy… just pga det är gener. Däremot är det riktigt otrevligt att ge en komplimang och sedan komma med trista kommentarer på det, då tycker jag man kan skippa komplimangen.

        Jag tror att gener och hormoner spelar jättestor roll. Har haft problem med hår och hud sedan tonåren, ända gången både hud och hår blir bättre är när jag är gravid. Graviditeterna har även ändrat min hårfärg och hårkvalitet mycket.
        Trots tusentals kronor på hudvård och diverse olika ”metoder” för att få bra hud blir det aldrig någon större skillnad.

          Såklart spelar det jättestor roll! Men hudvård kan ändå göra liten skillnad! Om man jämför med stress tex (fånigt exempel ja), såklart är det bästa att ta bort det som stressar, men lite solljus, meditation, några andetag kan göra en del skillnad. Vissa har jättetur och kan tvätta med hårdtvål, vissa har jätteotur och testar massa grejer (vissa säkert innehållandes irriterande ingredienser som också gör det värre), men för de flesta där emellan kan det göra huden lite mjukare, lite mindre torr och ”utan lyster”. Sen det om Agnes Wold, hudens HÄLSA är självklart inte beroende av krämer, dess organmässiga funktion funkar såklart jättebra oavsett. Men vi människor håller ju också på med yta och kanske känsla (som inte är ett kroppsligt behov, men som kan kännas skönt ändå, tex likt ett varmt bad eller en kroppsolja) i viss mån! Där kan hudvård göra skillnad

            Med det sagt är det verkligen helt bisarrt hur stort hudvård har blivit som intresse. Ansiktstvätt anpassad till hudtyp, återfuktande parfymfri toner och en fuktkräm räcker jättelångt. Såklart kan vissa saker utöver det påverka en hel del men det blir lätt sån slöseri med tid att testa massa grejer som till sist kanske bara irriterar huden. Men om man tycker det är roligt kan man ju förstås hålla på 🙂

        Tråkigt att de avfärdar svaret. Tycker det generellt är ganska ödmjukt att svara så som du gör ”det är tack vare…”. Själv tvättar jag ansiktet med tvål och vatten (de gånger jag ens tvättar ansiktet). Har ändå väldigt fin hy och aldrig finnar. Använder dagkräm från nivea. Tänker därmed att det är sjukt mycket gener och ”tur” som avgör ens hy.

    Downsizing på boende. Någon som gjort? Saknade ni ytan? Vad var er anledning? Jag har börjat tänka i dessa banor då det känns som vi bor stort. Yta är alltid trevligt, men det är tre våningar, mycket att städa och hålla efter osv osv. Men är rädd att man ska känna sig instängd i mindre när man är van med större.

      Går i samma tankar men är inte där riktigt än.

      Gick från 65m² till 33m². Saknar inte ytan faktiskt och toktrivs.

        Ska tillägga att jag inte ens tvekade. Första besöket i området när jag var på visning var: här SKA jag bo, och såg inte ens minskad yta som ett problem utan snarare som en nystart, chans att grovrensa. Och nu, med liten yta i lägenheten, kan jag ju inte ha uppe allt så inför nästa flytt (till större) så kommer det innebära att jag kan göra mig av med en majoritet av allt jag har i mitt förråd.

      Tycker planlösningen och förvaringsmöjligheterna gör mycket för hur man upplever om det är trångt eller inte.

      Det beror ju helt på hur planlösningen är. Nu bor vi i lgh så det är kanske inte riktigt samma sak. Men vi fick från 104m2 till typ 83m2, det här känns inte särskilt mycket mindre då förra lägenheten bestod av en lång korridor och ett värdelöst rum (”matsal” med glasfönster till andra rum), den här är mycket hemtrevligare och man får mer typ gemenskap då min man inte sitter i andra änden av lägenheten med rum mellan oss. + Vi fick en finare gård och egen ingång så känns lite mer som ”eget”.

      Men såklart är det svårt att inreda då jag helst inte vill göra mig av med så mycket möbler ??.

      Förra lägenheten renoverades och vi gick från typ 8600kr i hyra till typ 11400 eller nå. Absolut inte värt det ?. Så vi flyttade, trivs mycket bättre här ?. Förra lägenheten kändes aldrig som ett hem enligt mig men här känns det bättre ?.

        Håller med. Pga studier bodde vi ett tag i en lägenhet där alla kvadratmeter lagts i badrummet. Det var så otroligt värdelöst och svårmöblerat. Det var egentligen inte så litet, men kändes som att bo i en skokartong.
        Men badrummet var fint 🙂

          Haha ajdå ?.

          Minns när jag var liten och spelade the sims, pratade med en kompis och vi var överens om att om man vill visa sig snorrik ska man ha ett onödigt stort badrum ? så det var vad vi gjorde.

          Dock kanske det inte är den smartaste planen om man inte är snorrik ?.

      Gick från 137 kvm på tre våningar till 69 kvm. Detta pga de höga räntorna som varit. Saknar faktiskt inte utan så mycket. Hade gärna bott lite större än nu, kanske ca 80-90 kvm men det funkar. Jag värdesatte min ekonomi högre än ytan.

      Vi flyttade från 115 till 59 kvadrat då vi ville bo närmare stan (och slippa en störd granne). Från tvåvåningsparhus till lägenhet. Fick rensa en del och prioritera, men det blev bra. Alla rum och varje yta var inte täckta i huset dock. Skulle gärna ha 10-20 kvadratmeter och ett rum till men det här funkar också, är mysigt. Vi är två vuxna och två katter.

    Alltså. Hanna F. I hennes senaste vlogg kan hon inte koka potatis, hon vet inte vad strimlat kött är eller vad det innebär att bryna något och fick ringa sin mormor tre gånger för att koka upp en gryta, hon var inte medveten om att man aldrig får lön på en söndag och hon fick be sin mamma swisha för en ost som hon BESTÄLLDE hem med foodora?? I början av videon hade hon dessutom köpt en ny dyson, är det hennes tredje nu senaste året? Samtidigt som hon säger att hon lever på en budget vilket gör att hon inte spenderar mer än nödvändigt. Man kan tycka detta beteendet är cute men jag blir så otroligt provocerad av att man kan vara 30 år gammal och ha så fruktansvärt dålig koll på exakt allt och ta noll ansvar för något. Hur gjorde vi henne känd från första början?

      Låter spännande, vad heter hon mer än F i efternamn?

        Friberg

      Vem och varför skulle tycka beteendet är cute?

    Vet att detta kan vara ett känsligt ämne. Men hur ser ni på att vi numera börjar skaffa barn i så sen ålder? Utan att nämna några namn så lyftes detta i något av de avsnitten av det skaver där de börjar närma sig 40 och fortfarande inte verkar ha bestämt sig huruvida de ska skaffa barn eller inte. Samtidigt som det känns som att det verkligen finns en längtan hos dem att skaffa barn. Jag vet att åldern för en förstföderska i Stockholm är över 30 men är det verkligen… normalt? Att börja fundera på att kanske bli gravid när man nästan närmar sig 40? Jag har en nära vän som blev gravid när hon var just fyllda 20 och en annan vän som skaffade sitt första när hon fyllde 39. Personligen upplevde jag att 20-åringen ”ifrågasattes” mer än 39-åringen och det var mer prat om hur det var för tidigt att bli mamma vid 20 jämfört med att bli mamma vid 39.. Som att det är mindre socialt accepterat att skaffa barn när man fortfarande har hela livet framför sig jämfört med att vara pensionär när ens första tar studenten. Är det någon som känner igen sig i detta eller vad tycker ni? Jag tycker egentligen att man får göra som man vill, men är ändå intressant att lyfta debatten.

      Jag bryr mig inte så mkt, så länge personerna kan ta hand om barnet och prioriterar rätt.
      Fick mitt första när jag var 35, hade gärns kunnat vara tjugo men var ihop med ett as den tiden i livet.
      Är glad att jag väntade så att jag slapp gå igenom en separation med barn.

      Jag är gravid med vårt första barn och kommer vara 36 när hen föds. Har ärligt talat en del ångest över att vi är ”gamla” och oroar mig hur det kommer att påverka barnet. Samtidigt var vi inte på ett ställe i livet där det vore rimligt att skaffa barn tidigare. Livet händer och det blir som det blir.

      Min farmor var 48 när min pappa föddes, men har är yngst av 9 barn. Det var inga konstigheter då, på landsbygden på 1950-talet. Jag tänker inte skaffa nio barn, så då är kanske inte 36 så sent ändå…

      Lång kommentar kort. Det är något jag tänker på mycket. Tänker på. Grubblar över, stöter och blöter.

      Men det är ju som det är. Jag kan inte gå tillbaka och skaffa barn tidigare.

        Känner lite samma även om jag är lite yngre än du.

        Min mamma var 40+ när jag föddes (sladdbarn).Det var inga som helst problem med det. 36 år är inte gammalt,inte sent. Så många som skaffar barn långt senare än så. Du borde inte grubbla och övertänka en sån sak.

      Om alla får göra som de vill varför då ens starta en debatt om folks livsval?

        Så dum kommentar. Eller märker du ord? Lyfta frågan menar hon.

        Vad är det för korkat svar? Är väl en jätteintressant fråga

      Det är så det ser ut pga omständigheter, som verkar prägla flera västländer idag. Folk skaffar barn sent, eller för få, eller inga alls. Vill man ändra på det så får man ändra politiken och göra det attraktivt att skaffa barn. Och möjliggöra att flera kvinnor kan skaffa barn på egen hand om dom inte hittar en lämplig man. Det kanske inte finns så många lämpliga män helt enkelt.

        Jag tycker absolut inte att det ska bli lättare att skaffa barn på egen hand. Om jag ska vara ärlig tycker jag faktiskt inte att staten ska bekosta IVF heller.

          Egentligen bryr jag mig inte varken eller, det är bara min tanke om ”lösning” på någonting som västvärlden ser som ett problem för framtiden. Har själv inga barn och är 38, och så som det är nu så kommer jag aldrig skaffa barn.

          Nej IVF kan diskuteras faktiskt.

        Inte bara attraktivt att skaffa barn utan även att leva tillsammans med någon av andra könet (så det kan bli barn). Jag får verkligen känslan av att män och kvinnor polariserats de sista åren. Orkar vi kvinnor nuförtiden ens leva med en man om han inte uppfyller helt orimliga krav?

          Jag kommer nog själv att leva som nunna för resten av livet om jag och mannen jag lever med nu skiljer oss. Jag vet liksom inte exakt vad det är jag skulle vilja ha en ny man till. Jag kan sexuellt tillfredsställa mig själv, och vill inte skaffa barn med någon som på pappret får 50% av vårdnaden och bestämmanderätten, men som i verkligheten inte tar ens i närheten av 50% av allt merjobb som barn innebär. Kvinnor offrar mycket av sig själva genom graviditet, förlossning och amning, och männen offrar inte ens sen när barnet är fött.

          Det verkar svårt att hitta en man som uppfyller helt rimligs krav,så det är förståeligt om kvinnor väntar tills de finner helt rätt man eller avstår från barn,eller fixar det på egen hand.

          Orimliga? De flesta jag känner lever med en partner. Men vissa borde dumpa. Hellre leva själv än med män som inte tar hälften av ansvaret för hushållet.

          Vad är det för orimliga krav menar du?

        Många vill inte ens ha barn pga hur världen ser ut, miljön mm. Det minskar av en anledning.

      Idag behöver vi inte bli vuxna lika tidigt som förr, vilket är både på gott och ont. Det är fantastiskt att vi fått det här utrymmet till självförverkligande som tidigare generationer inte har haft, men i min mening har det gått för långt. Folk fastnar i twentysomething-livet alldeles för länge och verkar se familjebildningen som något hypotetiskt för en avlägsen framtid, och inte en del av självförverkligandet. Som om livet skulle ta slut för att ett barn kommer in i bilden. Det är förstås en stor omställning att få barn, för många blir det första gången man i alla lägen kommer behöva sätta någon annan än sig själv i första rummet. Men jag ser det mest som ett naturligt skede av livet. Det kokar ner till att det är en livsuppgift; livet är gåva jag fått och som jag vill, och måste, föra vidare. Jag skulle själv gärna vilja få barn någonstans mellan 25-30, om omständigheterna tillåter. Känns som en rimlig avvägning med hänsyn till både samtiden och biologin. Om man får barn relativt tidigt kommer man ju dessutom förhoppningsvis ha en pigg medelålder framför sig, då barnet blivit mer självständigt och man kan få som en andra fas av egentid då man exempelvis kan satsa mer på karriären eller sätta igång andra projekt som är enklare att ta sig an utan ett spädbarn på höften.

      Jag tycker det är rätt sorgligt, men andra gör ju som de vill. Som någon nämnde så hade det varit bra med incitament för familjer att skaffa barn (då menar jag inte via ivf utan typ bättre barnbidrag eller nå, har inte tänkt desto mer på det)

      Däremot kände jag mig typ ”lurad” (vet inte vad jag ska kalla det) av samhället. Det allra viktigaste är en bra karriär och sen kanske ett barn eller så, men det viktigaste var karriär och bra inkomst. Det var på den nivån att om jag skulle ha barn så skulle jag minsann adoptera. För det var känslan jag hade av allas förväntningar (inte biten att adoptera då), vad som framhävdes som viktigt i medier osv.

      Jag var på tok för gammal när jag insåg att jag skiter rätt mycket i vad jag jobbar med, jag vill ha en familj, med många barn.

      Nu är jag hemmafru (jag jobbar lite extra av lite tjorviga anledningar) men har tyvärr bara hunnit få ett barn och är redan 32. Men kan ju lägga till att jag är lyckligare än vad jag någonsin varit och tacksam för det jag fått.

        Men vänta nu, det är väl inte försent att få fler barn vid 32?

          Beror ju lite på vad man menar med många men vill man ha typ 8 ska man väl gärna börja tidigt.

            ??????????????

            ?(?).

            8 borde ingen skaffa…

          Fler hoppas jag verkligen att vi hinner få. Men det beror ju också på vad man har för personliga förutsättningar utöver det att fertiliteten naturligt blir sämre med åldern. Och hur många barn man hade velat ha såklart.

        Om det är sorgligt att få första barnet vid 39, är det sorgligt att få femte barnet vid 39 då också?

          Det som är ledsamt enligt mig är att det föds färre barn och att när det är så normaliserat och uppmuntrat att börja senare kan bli svårt för de som vill ha fler barn att hinna med det.

            Helknas. Är det verkligen UPPMUNTRAT att skaffa barn sent? Det är verkligen ingenting jag stött på. Jag är 39 år och tvärtom har det tjatats om den biologiska klockan sedan jag var barn.

              Det är ju oansvarigt att vara ung mamma. Det är oansvarigt att inte ha en utbildning och stabil inkomst osv (javisst man ska väl ha en grund men man behöver inte spendera massor av år på att förbereda sig tycker jag).

              Men det sen pratar jag inte heller nödvändigtvis om vad som sägs rakt ut. Utan vad som syns i medier och vad som antas av andra. Min far tyckte jag var galen som hoppade av en juristutbildning för att jobba på förskola istället och jag fick en del bannor för det.

              Jag har aldrig hört någon i min närhet prata om den ”biologiska klockan”. Utan man ska först utbilda sig, sen jobba, sen resa lite/spara pengar, sen sen sen… Sen någon gång kanske man skaffar typ ett barn också. Och ingen har sagt precis allt det här åt mig men det är typ andan i samhället.

                Nu menar jag inte att jag nekar existensen av den biologiska klockan, kanske blev fel med citattecken där ?

                Helknas.
                Intressant hur vi har så olika upplevelser, men det talar ju för att det inte finns en sanning o det här.

                  Menar du kring det här eller sanning generellt sett? ? (Det kan jag absolut inte gå med på ?)

                  Jag tänkte precis att vi har väldigt olika upplevelser. Skönt ändå, önskar ingen mina upplevelser och sen att ångra sina val. Och kanske media har förändrats till det bättre sen jag var yngre, hade ju varit bra (om än svårt att tro) iaf har du ju rätt i att flera influencers verkar gifta sig och skaffa barn.

            Varför sorgligt? Vem fan bryr sig. Fler och fler inser att de kan välja själva samt att barnen går en trist framtid till mötes, därför det minskar.

        Helknas. Det måste bero på var du vuxit upp. I många småstäder/byar utbildar sig ingen alls och man får barn tidigt. Där finns ingen press på utbildning och karriär. Jag är uppvuxen i Lund och alla mina vänner har fått barn efter att de, helt frivilligt, har utbildat sig och fått bra jobb. Många kvinnor vill både arbeta och ha barn. Vissa vill inte. Just nu är jag mer rätt att dagens ungdom inte vill utbilda sig alls, utan bara bli influencers.

          Kan säkert påverka. Men tycker också att det som syns i medier gör det tydligt att en kvinna är lyckad om hon har karriär och fokuserar på studier och arbete (minns någon reklam för flera år sen med en kvinna som hade en fin dator, fint hem, fina kläder osv, hon använde datorn till att jobba vid frukosten, i taxin, på jobbet osv och sen på kvällen med att sitta med sitt barn i sängen och kolla något tillsammans, reklam för datorn då, men den visade ju en väldigt tydlig bild av ett liv som var ”värt att eftersträva”).

          Min poäng är att det är vad som syns. Men såklart påverkar det ju var man befinner sig. Av vad jag ser är det ju dock fler som väljer att skaffa barn senare än tidigare.

          Hahah ja jag pratar ju om när jag var yngre, så typ 10-15 år sen kanske ?. Iofs känns det inte som att influencers heller skulle prioritera att skaffa barn tidigt även om de skippar utbildningen ?.

            Helknas.
            Så märkligt. Det är inte alls min upplevelse. Jag som är 39 och inte har barn (ingen vidare karriär heller, är ssk) möts bara med oförstånd. Jag är infertil och alla kvinnor som finns i min omgivning skriker typ ”men du måste ju adoptera, barn är meningen med livet, du vet inte vad du går miste om, har du gjort si och så”. Det som syns är = har du barn är du lyckad. Annars inte. Tycker att det är samma i influencervärlden som påverkar kidsen mer än reklam. Det är SÅ mkt som kretsar kring att skaffa barn.

            För övrigt en kommentar ang att kvinnor skaffar barn senare: kvinnor har fler valmöjligheter nu än förr. Det är jag så tacksam för. Hellre barn senare i livet och att kvinnor, om de vill, kan plugga och göra karriär. Världen var så mkt fattigare när kvinnor inte hade de valmöjligheterna.

              Delar helt din syn, dansande kvinna i röd klänning! Men Helknas har en helt annan världsbild (no shade), troligen pga sin religion och levnadssätt.

                Mina upplevelser och syn på livet kommer från långt innan jag blev troende ☺️.

                  Det hänger såklart ihop.

                    Nej det skulle jag inte säga. Hade det inte funnits bevis för att Gud finns så hade vi inte blivit troende oavsett hur mycket åsikter vi har som stämt överens med Kyrkans.

                    Men förstår att det för andra säkert ser ut så. Och hade väl iofs med andra åsikter/upplevelser inte börjat undra, så menar du så så har du rätt, att mina (våra) upplevelser har lett till att vi sökt sanningen. Men sen har inte åsikterna påverkat huruvida vi förstått de logiska bevisen som sanna, eller vilken religion vi förstod som sann. Men förstår som sagt att folk inte kommer tro detta.

        exakt såhär känner jag också. Man förväntas passa in i alla förväntningar på utbildning och karriär men när man kommit dit så inser man att det är så otroligt tomt.. har hellre en stor och frisk familj än ett jobb som betalar lite mer på bekostnad av allt annat.

          ❤️

          ”Man” inser inte det. DU har insett det. Alla kvinnor vill inte vara hemma och ta hand om barn. Och alla kvinnor kan inte vara hemma. Tack gode Gud för det. Om inte kvinnor hade gjort karriär, pluggat och jobbat så hade världen varit helt åt helvete.

            Vart skrev hon att hon vill vara hemma och ta hand om barn? Det är väl en jätterimlig känsla som många har att det ställs otroliga krav på en som kvinna att man måste ha uträttat massa för att bli en bra mamma. Tycker inte det är konstigt att känna varken eller, att livet blir tomt av att vara en driven kvinna utan barn eller att det förgylls just av att välja bort barn.

            Lite intressant att alla verkar ta så illa upp här trots att ”det är en icke-fråga”. Uppenbarligen så är det ju inte det

          Va? Kanske du gjorde det. Mitt liv är allt annat än tomt, har valt bort barn helt t.o.m. En stor familj vore en mardröm för mig.

        Det finns såå många incitament och fördelar redan med att skaffa barn! Vi har ett väldigt natalististiskt samhälle. Tycker verkligen inte vi ska lägga mer resurser på det.
        Känner inte alls igen det du skriver, tjatet om att skaffa barn från samhället är enormt.

          I så fall är jag glad att höra att det har ändrats/inte är så vanligt som jag upplevt det. Även om jag inte tycker att man ska tjata om det (uppenbarligen vill ingen höra tjat oavsett vad det tjatas om och det gör förmodligen en mer beslutsam i flera fall ?).

      Jag stöttar INTE högrisk graviditeter, det gäller mig själv mig. Utöver det, go for it. Bryr mig inte det minsta om du är 20 eller 30 eller 35. Jag tänker att det är bättre att de skaffar barn än dör med längtan efter ett barn.
      Personligen vill jag ha barn, men vill vänta en stund, och om det inte blir innan jag är för gammal.. Ja.. då får jag leva med det. Livet tar inte slut för man inte skaffar barn. Men jag förstår längtan efter en familj.
      Det är dock själviskt och väldigt påfrestande att medvetet sätta sig själv i en position med högriskgraviditet, det känns inte schysst mot varken mig själv, min partner eller min familj och vänner. Så OM MAN KAN, så planera i förväg och bli gravid innan det blir risky liksom.

        Varför skulle livet ta slut när man skaffar barn? Är det en åsikt som florerar? Jag har vuxna barn och karriär och ingen tvekan om att livet är rikare med dem. Förutom mitt drömjobb är de det bästa jag gjort.

          Ja nu handlade det ju om att livet inte tar slut när man INTE skaffar barn 🙂

            Ah, nu gick jag tillbaka i tråden och såg vad du svarade på. Men intressant ändå att vissa kan tänka så.

          Livet ändras ju. Beror på hur man lever, men mitt liv som det är nu skulle ju ta slut, och ett annat ta vid.

            Jag tyckte inte alls det var så. Men vi bodde kvar i stan och tog med barnen ut på restaurang nästan precis som vi gick ut innan, det handlade om att vänja dem och inkludera dem i samtalet så det skulle bli lika kul för dem som för oss vuxna.

              Ändå inte samma sak som att va utan barn…

              tycker så synd om barn som växer upp i stan

      46 år ska man vara för att vara pensionär när barnet tar studenten…. Eller egentligen 48 om man räknar 67 som pensionsålder. 48 år känns för gammalt! Men 39 år däremot ska väl gå fint. Jag tror aldrig det varit särskilt ovanligt att 39 åringar fått barn eftersom man förr iofs började tidigare men också hade fler barn.

        Jag har bara svårt att tro att man vill pensionera sig samma år som barnet tar studenten. Då vill man ju tillräckligt med år och ork för att satsa på sitt jobb. Eller missförstår jag?

      En sak jag börjar tänka mer på är hur risken för sjukdomar och död ökat med åren. T ex den kompis som hade äldst föräldrar när jag växte upp hade begravt båda innan hon var 20 år. Det är såklart ganska osannolikt – men risken ökar ju äldre föräldrarna är. Skaffar du barn vid 40 isf 30 är du ju helt klart 10 år närmare din egen död, även om du inte vet när den blir.

      Sen tänker jag också en del på att det kan vara skönt att inte ha småbarn samtidigt som man har mycket sjuka föräldrar, vilket är betydligt vanligare om man är 39 än om man är 29 år.

      Jag var 34 när jag kände att jo jag vill ha barn. Var 36 när jag födde mitt första och sannolikt enda barn. Alltså ja jag tycker det är normalt? Men det beror så klart på vem man är som person. Vill man vara en ung mamma ja då får man ju sätta fart tidigare. Vill man ha flera barn får man också sätta igång tidigare för att hinna. Men jag ville inte ha barn som ung. När jag blev äldre och insåg att jo jag vill ha ett barn så insåg jag också att det var väldigt viktigt för mig att välja partner med omsorg och inte bara ta första bästa som vandrade in i mitt liv. Jag ville inte skilja mig, ha bonusbarn och hantera delad vårdnad o.s.v. Med de prioriteringarna föll det sig naturligt att skaffa barn sent. Och ja, självklart insåg jag att det kunde bli för sent om det skulle visa sig att min fertilitet strulade. Jag ville hellre ha noll barn än att skaffa barn för fort med någon som skulle visaa sig vara en kass make och kass pappa längre fram. Generellt är man ”klokare” när man är över 30 än när man är 20. Tycker det är viktigare än att vara typ ung i kroppen som förälder.

        Jag kan bara svara för mig själv; är 22, pluggar och drömmer om en karriär inom de området jag pluggar (väldigt bra karriärsmöjligheter om man kämpar hårt). Jag följer världsläget och krig och miljöproblem gör mig inte sugen på att skaffa barn. Jag har jobbat med väldigt sjuka barn och tänker mycket på ”vad som kan gå fel” , jag vill kunna ge mina barn en uppväxt där ekonomin inte stoppar de från att göra vad de vill, jag vill att mina barn ska få växa upp i ett tryggt hem, det kan jag inte ge i nuläget. Så skaffar jag barn kommer jag absolut vara över 30 , om inte 35, så som det känns nu. Vilket också blir lite bakvänt med tanke på hur rädd jag är för att få ett barn som blir väldigt sjukt (yrkesskadad). Intressant diskussion, så valde bara att lägga in hur jag som en tjej född på 2000-talet, tänker.

        Håller med! Kommer inte att skaffa barn själv, men om jag hade gjort det hade jag skaffat ett barn typ nu när jag är 40. Mina föräldrar var 40 när de fick mig och har bara ett barn. Min uppväxt var fantastiskt och det har varit underbart att ha föräldrar i mina föräldrars ålder. Visst dom är gamla nu och det är sorgligt att de börjar bli skröpliga, men jag är ändå 40 och vi har haft det otroligt fint hittills. Min sambos föräldrar är ett par år yngre men i princip samma. Rekommenderar!

      Haha gud, när jag var 20 levde man ju life och festade, var student och hånglade med olika killar. Skulle aldrig skaffat barn då. Och med pojkvännen jag hade runt 22? Hahahaha nej ? Själv var jag 33 vid första barnet. Tycker det är rimligare med 39 än 20. Man har förmodligen skaffat sig en vettig inkomst, man har ett ordnat boende och stabil partner. Sen skulle jag inte förespråka att vänta till 39 med anledning fertilitet, men mellan 30-35 är inga konstigheter i min värld. Jag ville kunna ge mina barn samma typ av uppväxt jag själv haft och de kan väldigt få 20-åringar göra.

      Varför är det ens en debatt? Herregud, av alla saker man kan debattera om… tycker inte det är ett dugg konstigt. Man gör precis som man vill.

        Det här är inte en debatt, det är ett utbyte av åsikter och erfarenheter. Herregud.

      Hellre sent än för tidigt. Det är ju ens eget ansvar, att det kan bli för sent men det tror jag folk är medvetna om. Däremot tycker jag det är sjukt som man att skaffa när man är 60-80 år, som vissa kändisar.

      Att skaffa barn uppåt 40-års åldern och en bit över är inget nytt. Att få sitt första barn i den åldern är det däremot. Om man kollar statistik på hur gamla kvinnor var när de föddes barn innan preventivmedelns tid så var det långt ifrån ovanligt att få sina första barn i 20-nånting och de sista i både 30- och 40-års åldern. Att kunna välja när sista barnet och inte vara ”gammal” är alltså en hyfsat ny företeelse.
      En annan aspekt är att vi lever längre, det finns ju en anledning att pensionsåldern höjs. Så de som får barn runt 40 idag är ju inte samma sak som de som fick barn runt 40 på 60-talet.

    Jag måste dra ner på min coca cola drickande, är så förbannat tråkigt att panta och har ingenstans att förvara så står alltid i ett hörn någonstans.

    Tycker vatten är gott men ibland vill jag ändå ha något annat så tänkte börja dricka saft ? Tips på någon god saft? Sockerfri eller socker spelar inte någon roll direkt.

      Jag tycker att lättdryck (typ bob eller Kivik) är godare än ”klassisk” bland saft på flaska (eller vad man nu ska kalla det) den är så klibbig typ.

      Jag brukar göra citronvatten ?.

        Men åh! Så länge sen jag drack såna, älskade det förr. Måste köpa ? Tack för påminnelsen! Blev så sugen på Jokk nu helt plötsligt, minns inte riktigt vilken smak det var jag gillade ens haha.

        Citonvatten är gott också:)

          Kul att vara till nytta ❤️.

          Jag brukar dricka jokk tranbär (men jokk är rätt dyrt tycker jag ? så det blir sällan, är sugen på att testa blåbärssmaken också).

          Brukar stoppa all möjlig frukt i mitt vatten (det jag hittar i frysen) det blir inte alltid så mycket smak men man får testa sig fram, och är det typ ananas är det ju gott att få äta upp den sen också ?.

            Finns koncentrerad tranbärsaft på life.

              Ja och Life är ju billiga.

          På tal om iste, det är supergott att göra eget!

          5 tsk te (eller 3-4 tepåsar)
          1 l vatten, kokande
          0,5-1 dl strösocker
          1 citron, saft (jag brukar ta typ 1dl apelsinjuice eller den juice jag råkar ha)

          Låt tebladen eller tepåsarna dra i max 5 minuter (den blir besk om de drar för länge)

          Sila bort tebladen utan att pressa ut den sista vätskan eftersom det kan ge en besk smak.

          Rör i socker efter smak. Låt svalna i rumstemperatur.

          Tillsätt citronsaft efter smak och servera i ett stort glas fyllt med is.

          Den är dock inte så god om den är varm så bäst är att låta stå i kylen över natten.

            Det är väl så man alltid gjort iste?

          Blev så himla sugen på citronvatten när jag läste detta! Var tvungen att springa iväg till matbutiken precis innan stängning och inhandla lite koncentrat. Otroligt gott var det. Ser fram emot att dricka upp resten till frukosten imorgon. Tack för det lilla glädjeämnet såhär på söndagskvisten.

            Haha härligt!

            Jag brukar skära citronskivor och ha i en kanna med vatten i kylen, fyller på efter behov (och spär ut det i glaset sen om det är för starkt), håller ungefär en vecka så länge det inte börjar smaka kylskåp. Rekommenderar! ?

      Jag gillar blandsaften med smak av Ice tea. Tycker den smakar som iste utomlands. Finns i mataffären.
      Sen vill jag tipsa om DAMMÄNG förvaring på Ikea. Där lägger jag all min pant. Sjukt bra, smälter in bra i mitt kök och sväljer en hel del burkar/flaskor. Finns i olika storlekar.

        Den med ice tea drack jag mycket för några år sedan, otroligt god.
        Ska kolla in det på ikea, tack! 🙂 bra förvaring är aldrig fel, för ibland lär jag vilja dricka coca cola haha

      Jag brukar ge bort mina sopsäckar fulla av pant. Lägger ut på tipptapp så kommer det förbi en unge eller ensamstående mamma och tar allt. Jag är för lat för att panta. 🙁

        Vad fint av dig❤️ om du inte behöver dom pengarna själv så kan jag tänka mig att det hjälper och uppskattas av den som hämtar.

          Verkligen fint att låta andra hämta saker man själv är för lat för att göra sig av med, haha…

            Det är ju inte skräp, utan faktiskt pengar. 🙂 Har träffat på många som var tacksamma så jag fortsätter med gott samvete.

      Zeroh med pineapple?

        Det lät gott?

          Ja den är farligt god, kan knappt köpa den längre?

      Drycker med sötningsmedel, typ aspartam, verkar påverka mitt humör till det sämre vilket suger när pepsi max lemon är så jävla gott (liten heads up bara, måste ju inte vara så för dig). Men saften Zeroh är helt ok som substitut ibland. Finns många olika smaker. Tyvärr slutade de med cola innan jag upptäckte dom, undrar om den var god.

        Jag hade svårt att dricka den med bara vatten, smakade avslagen cola. Testade att göra med bubbelvatten och det var okej men dricker hellre det riktiga.

        Måste fråga hur sötningsmedel påverkar ditt humör?
        Dricker bara coca cola zero, ibland pepsi max om jag äter ute och det är enda som finns och sockerfri energidryck ibland.

          Förutom att jag då sov ännu sämre så tyckte jag att jag blev mer nedstämd och ingen energi och att det blev bättre när jag slutade dricka det. Men med det sagt, jag är inte 100% procent säker på att det enbart var det. Sömnen blev åtminstone bättre men det var nog koffeinet ? Det blev nog nån liter om dagen när det var som mest.
          Men folk i min närhet har sagt liknande men ja, det är ju anekdotiskt.

      Svartvinbärssaft eller lättdryck med svartvinbär är min favorit!!

      Fun light lemonad ? brukar göra bubbelvatten i Sodastreamen och ha i saft för att dra ner på mitt cola drickande

        Jag använder också min sodastream. Gott med bubbelvatten. Brukar blanda i citron eller lime, ibland gurkskivor, frysta blåbär eller andra bär som jag har i frysen.

      Te och kaffe är väl den bästa ersättningen, förutom vatten då. Ha citron i, jag brukar köra en skvätt från koncentrerad citronjuice.

        Och då koffeinfritt kaffe på kvällen.

      Vi kör fun light med smaken crispy pear, den rekommenderas ?

    Påverkar vintertiden er något?

      Ja, jag är lite jetlaggad faktiskt. Dagen känns jättelång.

      Japp blir äntligen glad igen

        Jag oxå! Älskar vintern!?

      Ja fy vad jag hatar vintertid! Mörkt jättetidigt på dagen och själva omställningen gör att jag känner mig typ bakfull. Dagen är oändlig. Sommartid är bästa tiden.

      Inte mer än att dagen aldrig tycks ta slut. Brukar inte ha ont av tidsomställningen såhär års, värre på våren.

    Jag köpte ny bh i veckan och har gått upp till 75G. Idag kändes det redan som för trånga kupor och allt spiller ut. (är gravid och titsen sväller) var ska det här sluta? Min rygg kommer gå av. När slutar det?

      80G här… Har en hatkärlek till mina bröst. Dom var helt perfekta innan barn, lagom perky och runda och fina i stl 75E. Efter barn (och några trivselkilon) så är de hängiga och långa därav storleken. I bh ser de jättesnygga ut men tar jag av så är de för långa. Spelar ingen roll om jag går ner i vikt heller för de fortsätter att vara hängiga och inte fasta. Men ser riktigt nice ut i bh och de flesta ser mig ju med det så får väl vara nöjd antar jag.

        Och dina kanske inte växer mer eller går ner i storlek när du fått barnet om du nu sväller av mycket vatten? Jag samlade inget vatten alls och dom var ungefär i samma storlek veckan innan bebisen kom som två månader efter. Dagarna efter barnet kom så var mina som två fotbollar men det var ju mjölken som rann till och det gick ner ganska snabbt. Men förbered dig på fotbollar direkt efter förlossning och tänk att det går ner sen ??

          Jag bryr mig inte så mycket om hur dom ser ut, varken nu eller efter barn. Men just att dom är så svullna och ömma och typ växer dag för dag. Jag är bara i vecka 8, haha, så fasar inför hur det blir senare. De kan väl knappast fortsätta i den här takten hela graviditeten?

          Såg för övrigt någon fitnessmodell vars mage i nionde månaden var mindre än mina bröst. Haha, det är jag och Dolly Parton.

            Hahaha åååh stackare! Men det kommer ge sig! Du kommer ju knappast ha 75Ä innan du kläcker ur dig barnet ? Du samlar förmodligen vatten och svullnar av hormonerna nu så det kommer ge sig. Eller så blir du vår tids nya Dolly P innan det här är över och det är väl ändå inte fy skam ??

              Då hoppas jag att sångrösten växer i samma takt!

              Tack för svar, jag lever på hoppet att det slutar snart, annars ramlar väl ryggen av eller nåt.

      70J här och är ej gravid. Allt jag vill är att ha små pattar!!!!!

    Så ledsen, kommer aldrig mer kunna färga mitt hår för att min allergi har blivit värre ?

      Kanske växtbaserad hårfärg kan fungera??

        Jag slutade färga håret (började gråna rätt tidigt) pga känslig hårbotten. Testade en växtbaserad först istället och det vita blev grönt! Haha! Det gick ju inte ur med knep för avfärgning heller. Så då gav jag upp. Är nöjd med mina slingor.

      Är det samma för både toning o färg? Så himla trist för dig. ?

      Vad är det du är allergisk mot? Jag köper skonsam hårfärg/toning från Miiroko. Vet iofs inte om dem shippar internationellt (australienskt märke), men kanske.

    Jag är väldigt dålig på mode och styling.
    Jag tycker att det är väldigt fint med stickad klänning och strumpbyxor nu på hösten.
    Men jag känner mig lite uppklädd i det till vardags.
    Kan man ”klä ner” det på något sätt så det inte ser så uppklätt ut?
    Eller får man bara vänja sig? ?

      Det är delvis en vanesak. Jag har klänning och kjol varje dag, men så klart inte partyklänning liksom. Jag tycker att lite tjockare strumpbyxor har mindre festkänsla än tunna. Typ sneaker eller någon mer vardaglig sko till, inte så mycket smink eller smycken och någon vardaglig frisyr 🙂

      Älskar exakt detta till vardags. Bekvämt och gulligt. Fortsätt ha på dig det.

      Inget fel med att vara uppklädd i min mening, även om det är en helt vanlig tisdag. Det är ju inte varje dag det är tisdag heller!

        Exakt! Hörde en på radion en gång som firade tisdagar med tacos och familjemys bara för att man inte bara skulle gå och längta till helgen hela tiden. Älskade den idén. Så visst är det en dag värd att klä upp sig på!

    Dyson airwrap dupe, har nån någon bra att tipsa om? Frågade förra veckan men för sent så kom inga svar ?

      Har bara hört att Shark är bra men den lär väl vara dyr att importera om den ens går att få tag på.

      Inte riktigt svar på din fråga men dyson air wraps är värt pengarna alla dagar i veckan

      Nooa har jag fått tips om.

    Jag tycker att alla ska få leva i sina bostäder 8ch har verkligen inte för vara att klaga på mina grannar. Klart man får ha fest Ibland och sånt. Men de som har flyttat in under mig får mig verkligen att undra vad de gör. Jag kommer inte att klaga till dem, men det låter verkligen som att de har barnkalas i en gympasal, varje dag. Som att de inte har några möbler, utan bara plintar, romerska ringar och hoppbrädor typ, som 30 seedade ungar leker tagen och inte nudda mark.
    De har inte ens särskilt många barn, så jag kan för mitt liv inte förstå vad som försiggår där nere.

      haha!
      Håller med om att vissa lever som om de inte bodde i en lägenhet utan befann sig i en aktivitetssal.
      Mycket märkligt.

        Jag vet att barn kan låta mycket och springa omkring och typ hoppa i soffan, men jag förstår verkligen inte vad dom GÖR. Barnen är dessutom rätt stora. Typ lågstadiet, minst. Skulle vilja vara en fluga på väggen!

          Men jag minns att jag när jag var barn sprang omkring mycket. Vi lekte liksom jaga även inomhus, men då bodde vi i hus på landet, så vi störde ju inte grannar då.
          Tycker inte att man ska springa inomhus nu som vuxen om det inte är absolut nödvändigt, och speciellt inte länge och i lägenhet. 🙂
          Tänker nog att som barn så tänker man inte på hur man kan störa andra människor, utan det är upp till vuxna att berätta det för sina barn att vissa lekar inte lämpar sig för att göra inomhus.

            Precis. Jag växte upp i lägenheten och mina föräldrar var jätte hårda med att vi inte fick hoppa inomhus tex. Visst att det var lite tråkigt men det lärde oss också att vissa hänsyn till andra människor. Men känns ovanligt att föräldrar resonerar så tyvärr.

      Grannarna över oss barn spelar basket inomhus tidiga helgmorgnar. Ni kan ju tänka hur mycket det låter och smäller och jag är inte ens en ljud känslig person.

        Haha, basket inomhus! Vissa människor

        Utöver att det stör känns det modigt med tanke på krossade fönsterrutor mm?

      Våra grannar börjar alltid borra kl 8 på lördagar och håller på i 15 min sen är dom klara. Hänt otaliga gånger.

        ???

    Har börjat fundera på när och hur man berättar att man är gravid, på jobbet i synnerhet. Känns lite jobbigt för jag började på nytt jobb rätt nyligen, kommer ha jobbat strax förbi ett år när det är dags för föräldraledighet.

    Men mer än bara det, så känns det också otroligt..awkward? Tänker att jag vill vänta till efter RUL om det går. Helst hade jag gömt mig hela graviditeten om det gick. Jag tycker att vara gravid är jättefint, så det är inte det – att jag känner mig ful eller något och därför vill gömma mig. Det är mer bara…genant? Känns intimt, som att jag visar upp något väldigt privat. Jag är en rätt privat person överlag.

    Hur har andra gjot och tänkt kring sådant här?

      Berättade för min chef i v 10, men det var för att jag mådde så jävulusiskt illa att jag bara kunde jobba hemifrån (jobbade aldrig hemifrån då). Resten av kollegorna fick veta efter RUL i v 20.

      Men jag håller med dig om att det känns otroligt privat på något sätt. Vet att Maja NL och Sanna G pratade om det i sin podd att ”nu vet alla att man har haft sex” ?

        Har aldrig varit gravid men har tänkt på det med illamåendet när vissa influencers skriver att dom varit sängliggande x antal veckor. Hur gör kvinnor som måste till sina jobb? Jag förstår att man kan sjukskriva sig, men just om man inte vill berätta med en gång.

          Vi hade en kollega som var borta länge från jobbet. Alla är ju olika men det var inget vi luskade i varför hon var sjukskriven. Men vi fick veta sen när hon kom tillbaka att hon var gravid och var sängliggandes första veckorna. Så sjukskrivning (vår chef visste såklart att hon var gravid)

          Om du mår så pass dåligt att du måste sjukskriva dig skiter du förmodligen i hur tidigt du måste berätta. Och då pratar jag från egen erfarenhet.

      Jag är egenföretagare så behöver inte oroa mig över just jobbet, men förstår känslan. Jag vill helst inte säga det till någon och tycker 8cnså att det känns awkward och pinsamt. Tvingade mig själv att berätta för min syster för behövde stöd i mitt illamående och min oro.
      Planen är att vi ska berätta för föräldrar och svärföräldrar när vi träffar dom nästa helg, men jag vill inte. Jag oroar mig också över att dom inte ska bli glada och typ arga. Som att det är en tonårsgeaviditet eller nåt. Är 35 och gift, haha.

      Jag berättade för min närmsta chef efter första ultraljudet, var nog v12 eller 13. Meddelade min arbetsgrupp därefter och sen gick jag inte direkt ut med det. Ryktet spred sig snabbt och det var så jag ville ha det ? kändes lite löjligt att skicka ut ett mejl typ. Hade velat väntat till andra ultraljudet men vi hade en stor fest på jobbet och det var alldeles för misstänksamt att jag skulle vara helt nykter.

      Mitt största issue med att berätta på jobbet är att från det ögonblicket slutar man typ vara sitt vanliga yrkesjag och blir ”GRAVID”. Jag har liksom noll intresse av att prata med Berit om mina kroppskrämpor eller att kollegor jag knappt pratat med plötsligt tar mig på magen. Usch. Är hellre hemligt gravid med konstanta kräkningar på toan än öppet gravid på jobbet typ. Har berättat sent, eller ja runt vecka 12-15 för chef men sen typ vecka 20+ för övriga.

      Detta tycker jag gar varit det absolut svåraste med att vara gravid. Berättade ganska sent till chefen, ka sle v 17. Sen kollegorna v 20, sen fick de resterande kollegorna som jag inte jobbade lika nära veta pö om pö. Tycker också det var ganska jobbigt att berätta för familj, men pga inte så nära. Känner lite samma, att jag bara kommer vara den gravida och tappa all personlighet i deras ögon. Känns väldigt intimt…

      Är långt ifrån att vara gravid men kan tänka mig att jag hade känt EXAKT som du den dag jag blir det, haha. Tänk alla gravida influencers som springer runt på galor med sina gravidmagar helt blottade som en del av outfiten, à la Rihanna…

      Jag jobbar på röntgen och var tvungen att berätta så fort jag visste att jag var gravid. Dvs i v 5. Men hade jag haft ett val hade jag nog berättat runt v 7-8 när jag började må riktigt dåligt, för att folk skulle förstå varför jag var så trött osv.

      Berättade i vecka 25 ? hade oversizekläder och slla blev jättechocksde. Men ja tyckte det var en lagom tid för mig. Ville också ha det privat ett tag först. Så vånta du så länge du vill o kan dölja det

      Jag mådde så fruktansvärt dåligt från v 5 till typ v 18 så kunde inte brytt mig mindre om min graviditet så hade basunerats ut på nyheterna, ville bara hem och inte träffa en människa tills det var över. Berättade direkt för min närmsta chef för situationen var ohållbar, hade aldrig en tanke på vad andra tänkte eller tyckte.

      Jag kände typ likadant! Att det var så otroligt privat… Hade även haft missfall tidigare så var livrädd att berätta och sedan förlora bebisen. Pratade med min chef strax innan kub (vi har väldigt bra relation) och samma dag jag gjorde RUL och allt såg fint ut så mejlade jag mina närmsta kollegor och berättade (jag jobbade hemifrån den dagen). Passade mig, jag gillar inte att få massor av uppmräksamhet och snacka framför folk. 🙂 Tyckte det var lagom tid att berätta för dem.

      Jag berättade i v 26. För det kändes otroligt privat. Magen syntes inte innan dess heller.

    Önskar tips på presenter till barn i åldrarna 7 månader, 11 månader, 7 år och 10 år.

      Böcker. Alltid böcker.

      Bebisarna kanske önskar sig böcker där man klappar gulliga små djur? Böcker som spelar och låter, Pippi Långstrump kanske, det gillade iaf min från första början. 11 månader tycker nog att Max-böckerna, Julia, eller Ellen & Olle är kul att läsa, snart iaf.
      Annars en lära gå-vagn till den minsta kanske.

      Jag kör faktiskt enligt tips från IL för många år sen, när jag handlar till mina syskonbarn. 1 bok, 1 klädesplagg, 1 ”lärorik”, och 1 ”onödig”. Äldsta är snart 5 år och har tänkt försöka hålla i detta så långt som möjligt.

      6-10 åringar har vi börjat köpa roligt godis från normal, det brukar vara poppis ? favoriten har varit godis som poppar i munnen eller sånna godisar med äckliga smaker (typ ruttet ägg)

      Pussel eller pyssel

      Min bebis kommer vara 8 månader till jul. Vi kommer önska och köpa saker som passar lite större barn som duplo, gunghäst och sagoböcker. Men kommer även få klossar som passar nu. Tänker att barnet som är 11 månader kanske också kan få någonting som håller lite längre än bara just nu. Jag uppskattar även när barnet får kläder, brukar bara säga att han behöver byxor i storlek XX så får de antingen välja själva eller be mig vara mer specifik.

      Memory där man skickar in egna bilder till ett företag som trycker dem på korten.
      Gjorde det till ett av syskonbarnen och skickade bilder på föräldrarna, katten, morföräldrar, huset, cykeln mm.
      Barnet blev SÅ glad varje gång hen vände upp en kort och utbrast ”MORFAR”, ”MAMMA” etc.

    Hur ska man hitta glädje?
    Jag har tidigare haft lätt för att bli glad och tacksam när det händer bra grejer.
    Men sista tiden blir jag inte det trots att jag kan arbeta hårt för nåt och verkligen sträva efter nåt.
    Blev nyligen befordrad på jobbet och fick mkt bättre lön men kände ingen glädje alls trots att jag jobbar hårt för det.
    Fick tag på biljetter till ett evenemang jag längtat efter men när jag väl fick dom kände jag ingen glädje alls.
    Så skum känsla. Vad ska man då vara glad för?

      Är du nere eller deppig? Jag slutade känna glädje när jag var nere.

        Nej jag tycker inte det. Hade depression när jag var yngre och då mådde jag verkligen dåligt. Nu känner jag ingenting direkt. Känner mig inte ledsen eller deppig. Bara likgiltig till allt. Tyckte det var så konstigt för jag har alltid kunnat uppskatta saker och bli glad när det går bra. Vet inte om det är att jag måste ha nåt att sträva efter hela tiden.

          Likgiltighet kan också vara tecken på depression.

      Kan du vara i förklimakteriet? Jag känner igen mig o vad vänner beskriver. Jag tror att jag är i klimakteriet o de har fått bekräftat att de är det. Eller en mild depression?

      Känner exakt likadant.
      Dock vet jag att det är pga av ångest och depression (haft det sedan tidig tonår)
      Tråkigaste är att behöva låtsas vara glad inför barnen varje dag för deras skull men man gör ju det man måste.

    Jag vill sy en väska. Har en bild av hur jag vill att den ska se ut, men kom på detta i eftermiddags så jag har inte kommit så långt än i planeringen.

    Önskvärt är om väskan kan stå av sig själv, men hur gör man då? Vet liksom inte riktigt vad jag ska googla på, annars brukar jag googla och kolla på Youtube, men jag kan inga sy-termer så det blir lite svårare. Känns det som i alla fall..?

      Sök på DIY Tote Bag på Youtube. 🙂

        Tack! Det är inte en tote bag jag vill sy, men principen är kanske samma? Det är nog där jag är låst, att jag bara letar efter det jag vill göra?? men om metoden är likadan så är det ju värt att kolla på!

    Jag ”kom ut” som lesbisk för drygt två år sen. Levt som hetero innan (men i princip alltid varit singel) skaffade två barn på egen hand och landade sen äntligen i min sexualitet vid 40 års ålder. Mår väldig bra idag på många sätt, men är tyvärr väldigt förvånad över att de 2024 fortfarande finns så många fördomar och märkliga uppfattningar om homosexuella.
    Så, vad har ni för fördomar om lesbiska? Och vart kommer de ifrån? Är uppriktigt nyfiken och här är ju alla ändå anonyma.

      Att ni gillar pussy, typ.

        Galen fördom! :O

        Ja jo, det är ju sant. Kanske rätt uppenbart?

      Grattis! Men tråkigt med fördomar. Är inte lesbisk men har lesbiska vänner. Fördomarna är värst på små orter. I små samhällen orter kan det säkert vara jobbigt. Har inga fördomar. Fint att du har barn på egen hand. Är tråkigt att man fortfarande inte får leva sitt liv som man vill. Hoppas du hittar kärleken. Bara styrka!

        Tack! Vad fint sagt. Har flickvän sen 1,5 år tillbaka.

      Inga fördomar. Är mest glad över folk som landar i sin sexualitet överlag, vilken den än är och när det än sker. 🙂

        Eller hur! Lever livet mer ”på riktigt” nu och kan njuta av sex, det gjorde jag aldrig med en man.

      Jag har inga specifika fördomar om lesbiska.
      Inte om straighta eller bisexuella som grupp heller…

      Att ett par alltid består av en ”manlig” och en ”kvinnlig” part.

        Håller med och undrar varför det väldigt ofta är så

        Har förstått att många tror och tänker så. Tror man att det är så överlag i hela relationen då? Eller bara i sängen?

          Jag har några lesbiska par i min närhet och upplever ofta en som… manhaftigare. Men har aldrig tänkt på deras sexliv som du beskrev det! Utan mer att en typ gillar Haglöfsbyxor i tid och otid och tycker om tv-spel, typ.

          Jag (som skrev fördomen) har nog aldrig tänkt att det är så i sängen, utan i förhållandet! Nu vet man ju inte hur många lesbiska par man möter som inte har det så (då det inte är lika uppenbart) så jag upplever att ”alla” lesbiska par är så – eftersom det är det enda jag ser.

          Sen vet jag iofs inte hur det manliga/kvinnliga skulle visa sig i sängen? Att en är mer dominant, eller föredrar att bälta sig som en man?

      Hmm, har inga fördomar. Tror de som har fördomar är de som är homofober.

        Fördomar behöver ju inte vara elaka, leda till diskriminering eller ens vara felaktiga.

      Min uppfattning av fler lesbisk par i min närhet är att de är väldigt bittra och typ utgår från att omgivningen har fördomar om dem/ kommer behandla dem sämre och därför är sjukt otrevliga och ”tar för sig” på ett väldigt dominant sätt. Plus har funktionskläder!

      Min enda fördom är att det tenderar att gå ganska fort i lesbiska relationer. Man flyttar ihop efter en kvart. Den tanken kommer delvis från att det är ett vanligt skämt och att mina lesbiska vänninor har varit väldigt snabba. En kompis träffade en ny tjej, flyttade ihop, gifte sig och skilde sig samma år, när hon var 21. Snabba puckar.

      Hmm, har nog aldrig tänkt på det så.
      Kanske att de intr vill vara så feminina.
      Om jag hade varit lesbisk hade jag viljat vara med en snygg och välvårdad tjej, är
      Själv väldigt feminin med klackar, kappor, snygga kontorskläder, långt hår etc. Tänker att ingen lesbisk som själv ser ut så hade attraherats sv mig.

      Jo en sak kom jag på. Att i par brukar nån vara mer kvinnlig och den andra mer manlig, samt att i bögpar tror jag det förekommer mer öppna förhållanden och otrohet än i straighta par.

      Jag känner många lesbiska och har inga fördomar utom att allihopa åker på tältsemestrar i Abisko och alltid har katt.

        Hahaha bästa hittills! Den har jag aldrig hört förut. Inget av det stämmer på mig iaf. ?

      Att ni blir förälskade i alla kvinnor ni ser. Att ni ser ”manliga” ut.

        Haha, ja det där antagandet har jag hört många gånger. Väldigt fascinerande att det är så.

          Du svarade dock inte om det stämmer eller inte. Och att ni är manshatare men ändå använder ni fake dicks

            Okej. Nej det stämmer inte, precis som att heterotjejer inte blir kära i alla män de ser. Och nej inte manshatare heller (och har inte hört det från nån annan lesbisk heller) jag är dessutom mamma till två pojkar som kommer växa upp till män, så vore väldigt märkligt att ha en sån inställning då.
            Sexleksaker använder vi väl ibland, på samma sätt som att heteros gör det ibland. Man kan ju fortfarande tycka om och tycka det är skönt med penetrering utan att det måste utföras av en man.

      – Att ni försöker omvandla en heterotjej om ni ser nån ni tycker känns intressant och attraktiv.
      – Att ni bara har negativt att säga om män.

      Källa: sociala medier och självupplevt på happy pancake en gång i tiden. Blev inte ens smickrad av att någon fann mig attraktiv, tyckte det var respektlöst att inte ta hänsyn till min profil där det bokstavligen stod vad jag sökte.??

        Nej det förstår jag att du inte blev smickrad av. Precis som att det är exakt 0,0001% attraktivt eller roligt med en snubbe som antingen vill omvända en lesbisk tjej (”du behöver bara träffa en rejäl man, höhö”), eller vara med när två tjejer har sex.

      Fint att höra att du landat i din sexualitet och att du trivs med dig själv. Har själv i perioder grubblat över om det inte är så att jag egentligen är lesbisk, men att det finns så mycket förväntningar på att jag ska ingå i en heterokonstellation att jag helt enkelt undantränger det. Tror den enda gång jag verkligen upplevde ömsesidig åtrå under ett samlag var när jag låg med en kvinna en gång.

      Hur som helst… mina allmänna fördomar om lesbiska (ta det för vad det är, mycket grundar sig säkert på internaliserad homofobi) är att de kan vara ganska bittra och hårdnackade som personer. Samtidigt kan äldre lesbiska vara lite påträngande också, har jag själv upplevt. Vid flera tillfällen, speciellt i lärare-elev-situationer, har jag uppfattat att de antagit en lite moderlig position och försökt ”lirka upp mig” för att se om jag är på samma våglängd som de. Känns också som att vissa lesbiska relationer kan ta sig rätt toxiska uttryck, liksom vänskapsrelationer mellan kvinnor kan göra. Även att en del kallar sig lesbiska med en stark politiskt underton, att de ser sin sexualitet mer som en motståndshandling mot heteronormen och mot män i största allmänhet, än som ett rent uttryck för hjärtats lust.

        Det du beskriver i första stycket är exakt hur jag kände mig i många år. I mitt fall blev det just sexdebuten med en kvinna som öppnade mina ögon helt och så att säga knuffade mig över kanten. Hoppas du landar i det som känns bäst och rätt för dig, vad det än är!

      Har många vänner som är lesbiska, och min bild är att det är väldigt mycket känslor, snabbt inpå. Man träffas och blir blixtkära, flyttar in och hej å hå. Inom ett par månader.Allt är så bråttom! Sen gör dom slut och ligger runt och sen träffar en ny de flyttar ihop med. Och så bara kastas det runt så, runt runt i en enda stor lesbisk familj.
      Men utöver det.. ingenting faktiskt. Jag har inga negativa känslor mot det och är bara glad att folk vill uppleva kärlek, oavsett med vem det är. Livet är för kort för att vara olycklig.

      Spyr dock rätt ut när jag hör andras knasiga fördomar och tankar om folk som är gay. Som att man som lebb smyger runt i omklädningsrum för att kika på nakna kvinnor och bli horny… usch liksom. Vad är det för jäkla stenålders mentalitet vissa har?! Snacka om att tro högt om sig själv om man blir nojjig för att en lebb ska nästla sig in i omklädningsrummet på badhuset för att glo på dig.

      Jag har en pinsam fördom som jag dock inser är en fördom bara… Men det är att lesbiska par typ aldrig har sex. 😛 Tror det beror på att jag upplever att många kvinnor i heterorelationer tycker sex är onödigt och överflödigt och helst bara har sex någon gång per månad för husfridens skull. Så tänker väl att lesbiska inte värderar sex särskilt högt och är överens om det?

        Det har jag nog aldrig hört förut. Dock att många tror att vi har väldigt tråkigt och enformigt sex, vilket inte heller stämmer.

          Jag tror kvinns har både mer och bättre sex! Vet inte om det är en fördom dock..?

        Kvinnor i heterorelationer tycker sex är onödigt? Wtf. Sex är så jäkla najs och i en relation behövs det sex betydligt oftare än en gång i månaden imo?

      Heja dig som kommit ut och mår bra idag!
      Här är några av mina fördomar:
      -Lesbiska har korta naglar (pga obvious reasons)
      -Lesbiska har bättre sex än heterokvinnor (pga att den manliga orgasmen ofta ses som den stora finalen vid heterosex och jag tror att kvinnor är mer empatiska)
      -Lesbiska har mer sällan klänning på sig än heterokvinnor (endast baserat på mina vänner eller andra jag vet är lesbiska)
      -Lesbiska röstar mer sällan på SD än heterokvinnor (ingen aning om det stämmer men skulle bli förvånad om det inte var så)

        Åh där väcktes plötsligt en fördom hos mig om kvinnor med överdrivet långa naglar. De är livrädda för att framstå som lesbiska. Vore förresten kul om TS kunde svara på dessa fördomar, bekräfta eller dementera.
        Jag hörde för en tid sedan från en tjejkompis efter en lång relation med en lite äldre kvinna att hon (min kompis alltså) egentligen inte var lesbisk utan att den här kvinnan riktade in sig på hetrokvinnor. Har även en känsla av att en homosexuell äldre man försökt grooma en hetroman med fru och barn i många års tid. Och undrar om det är en läggning hos vissa homosexuella män och kvinnor, att grooma yngre hetromän och hetrokvinnor som redan är i en relation med en intet ont anande flickvän eller pojkvän.

          Ah, ser nu att hon gått in och svarat. Hoppas du kikar in här och svarar igen TS.

        Då hoppas jag att du tittar på längden på fingrarna också för jag har långa fingrar och därför har jag korta naglar ? och jag är definitivt inte lebba haha

      Vet inte om det är en fördom (fördom låter så negativt, skulle mer säga att det är funderingar som dykt upp i tanken och som man inte tror på egentligen), men ibland undrar jag om lesbiska par upplever mer svartsjuka inom förhållandet pga att ration snygga tjejer är så mycket högre än ration snygga killar.

      Sen undrar jag ibland också om det förekommer mer bråk inom förhållandet eftersom jag upplever att tjejer är mer drama queens än vad killar är. Tänker tex på det lesbiska paret i älskar, älskar inte som bråkade konstant om små-grejer.

      Men kan ha helt fel. Har inga tjejvänner som är lesbiska, däremot en del som är bisexuella, men allihopa har till slut valt att stadga sig med män.

        Nja…utan spackel och allt annat som kvinnor använder sig av för att göra sig vackra så vettefan om de ser bättre ut än män i sitt naturliga tillstånd.

    Om ni fick välja en väska, en bil och ett par skor, oavsett kostnad, vad hade ni valt då?

      Bil!

      Inget av det är något jag suktar efter. Hade jag haft körkort, så en bil. 🙂

        Jag vill ha birkinvöskan, en mini cooper och ett par Chanel pumps

      Menar du att man ska välja mellan en bil eller ett par skor, eller menar du att man ska skriva typ Tesla, luiboutons (kan inte ens stava till det) och en Kelly bag?

        Menade en väska, en bil och ett par skor ?

        Är det Louis Vuitton du försöker skriva?

          Nej, riktigt så dålig är jag inte. Menar Louboutin.

            Haha såklart! Läste liksom det som Louis pga i som hade smugit sig in och sen blev det kortslutning i min hjärna haha förlåt

              Inte ditt fel att jag inte kan stava!

      Bil

      Svårt att klara sig utan skor så det får nog bli det, även om jag också behöver bil.

        Men ni förstår inte + att hon förklarade dåligt. Vilket märke på väska, bil skor.

      Mulberry bayswater!
      Mercedes Gländerwagen.
      Skor vet jag inte har inga speciella jag drömmer om…

      Bil

      Ja, läsförståelsen hos folk har gått ner, helt klart.

        Jag var tvungen att fråga när jag såg att folk bara skrev bil. Undrade om det var jag som var ovanligt söndagströg.

      Birkin, bryr mig inte om bil och Manolo Blahnik

      Har ingen koll på dessa områden men varför inte en Birkin, ett vrålåk till Mercedes och ett par klassiska Chanel-klackar.

      En svindyr väska för att genast säljs den då jag inte vill ha en svindyr väska.

      En Tesla model S, en Dior Bobby bag och skor bryr jag mig inte så mycket om, men ett år Acne- eller Toteme-boots kanske?

    Långsurare, se hit!
    Jag är en person som verkligen inte kan vara långsur, hur jag än försöker så är jag så oerhört känslig för dålig stämning. Jag är den klassiska golden retrievern som springer runt och ska vara glad och hoppas att alla andra också är det.
    Saken är att min sambo absolut inte är någon golden, utan snarare en katt med stor integritet och går sin egen väg utan att bli så påverkad av sin omgivning.

    Han kan vara långsur så länge, som idag, han blev sur på mig för en sak vid lunchtid, han är fortfarande sur, svarar lite kort på tilltal men sen är det inget mer. Just nu är vi på olika våningsplan för det kryper i hela mig när det är såhär dålig stämning. Jag vet efter tio år med honom att det inte är någon mening att diskutera dagens tjafs utan nu ska han sura.

    Ni som är likadan som min sambo, jag är på riktigt fascinerad av er, hur orkar ni härda ut? Eller är det att ni är så förbannat sura att det är omöjligt att föra en konversation? Jag önskar jag kunde förstå han bättre för det här är så långt ifrån mig själv.

      Haha. Jag är sån. Har inte reflekterat över det direkt så jag vet inte hur jag ”orkar härda ut”, det bara är så.

      Försöker ni reda ut det som ni stör er på angående varandra?
      Om ni pratar om saker på ett lugnt och empatiskt sätt så kanske irritation minskar från båda håll?

      Du vet när du blir sur? Så är det för oss också, men det tar längre tid innan det går över bara. Det är inget han gör för att straffa dig och han går inte runt och härdar ut eller drar ut på det i onödan. Känslan sitter kvar bara. Låt honom vara.
      Jag kunde bli tokig på min syster när vi var små. Vi bråkade och slogs och så två minuter senare var hon glad igen och ville leka. Jag hade inte ens påbörjat processen att smälta alltihop och bli glad. Och så blev jag ännu surare för att hon redan hade gått vidare och glömt.

      Jag har förlåtit henne nu. Hon är 32 😛

      Jag och min sambo skratta när vi läste inlägget för det är precis samma sak här. Jag är en riktig surare. Som många andra skrev så är det inget att härda ut, tar bara längre tid för mig att smälta ett tjaffs. Har alltid haft svårt med folk som bråkar ena sekunden och sen är allt som vanligt. Jag hinner inte processa situationen ?

      Jag är ingen superlångsurare, men längre än min man i alla fall. Oftast behöver jag gå iväg och göra annat, typ vika tvätt och sen brukar vi prata om något annat. Men det bästa är att avleda, lite som man gör med barn. Avleda genom att göra något, typ gå på stan, fika, åka och slänga skräp på tippen, promenad etc.

      Det där känns inte ok, alldeles för lång tid. Om inte det han blev sur för var otrohet typ. Se om så det inte blir härskarteknik/psykisk misshandel. Skulle aldrig orka vara med nån som ska va sur och inte prata med mig på en hel dag?!

      Jag är som din sambo, en sur katt! Min sambo hanterar det genom att laga god mat som han frestar mig med. Jag försöker motstå (”Vill inte ha din äckliga mat!”) men misslyckats nästan alltid. Mvh katt med aptit som en golden

    Vad gör ni för att liva upp vuxenmyset? Har väl inga problem direkt, tänker bara att det säkert finns saker som kan göra det bättre.

      Trekant

        Vill du utveckla? Kändes som ett väldigt stort hopp, men absolut intressant!

      Sluta kalla det vuxenmys är väl första tipset.

        Försökte bara inte hamna i modd, haha! Har ingen koll på vad som fastnar, det är inget ord som används annars!

        Hahaha?

      …Vuxenmys?? Eww

    Tycker det är intressant att Stella & Malin N verkar hänga nu när de bägge inte är vän med Hanna F längre. Hanna sa i vlogg/podd att hon tycker alla/branschen är så falska, för folk som snackar skit om varandra ena sekunden ska gå och umgås med varandra andra sekunden. Känner mig 100% på att hon menar Stella o Malin ?

      Haha tänkte exakt samma idag när jag såg Malins vlogg där hon och Stella gick tillsammans till ett event.

      Funderar på om Hanna skulle hälsa på tjejerna om de skulle gå på samma Megaformerpass eller event. De hänger ju ändå i samma kretsar.

        Ja exakt. Och gick på promenad ihop, de har hängt ihop och gått tillsammans på endel event nu sista tiden.

        Haha ellerhur, undrar samma.. var det därför Malin sa hon mått lite dåligt tro, har ju vart endel snack om henne på senaste?

      Vad har hänt mellan dom? Varför är hon osams med Stella? Trodde de var bra vänner ? tycker hon jämt verkar bli ovän med sina vänner

    Kan någon tala om vilka låtar av Sophie Zelmani som tolkades i Så mkt bättre nu? Avskyr det här hippandet och happandet. Var mkt bättre när varje artist hade ett program

      Jag håller med. Sedan känns det som om programidén överlevt sig själv. Många artister där man inte känner till en enda låt de gjort, om man inte är hardcore-fan. Själva idén är väl att man ska tycka att tolkningarna är bra och annorlunda än originalet, men har man ingen relation till originalet så faller det rätt platt.

    Halsfluss!
    Är inne på dag 9 av en 10-dagars antibiotikakur. Jag mår bättre, men inte bra. Har fortfarande ont i halsen och känner mig hängig. Är detta normalt? Känns som jag borde må helt bra nu…

      Ät hela kuren, vad du än gör. Jag har aldrig blivit frisk direkt med antibiotika för halsfluss. Brukar tyvärr ta lång tid och hängigheten kan sitta kvar länge. Krya på dig

        Tack! Ja hela kuren kommer jag ta, vill inte bidra till någon antibiotikaresistens.
        Var sjuk 2 veckor innan jag fick antibiotikan, så har börjat tröttna på detta rätt rejält nu…

          Kom ihåg att ta probiotika, jag tog en dundervariant i sex veckor.

          Varför skulle du bidra till antibiotikaresistens om du inte äter en hel kur?

      Du kanske behöver en annan variant?

        Hmmm ja, har funderat lite på detta. Men samtidigt så har jag ju blivit lite bättre så det verkar ju ändå funka en del? Kanske får ringa vc igen imorgon och få lite råd

          Ring till läkaren, det är h*n som är utbildad.

      Byt tandborste, min läkare tipsade mig i samband med halsfluss då bakterierna kan leva kvar ett tag.

        Tack! Läste om detta på 1177 så det har jag gjort, även kokat den efter varje användning

    Tog precis en fästing på benet. Äckliga varelser.

    Jag har levt med psykisk ohälsa i hela mitt liv. Jag har därför bestämt mig för att varken skaffa barn eller gå in i ett nytt förhållande igen.
    Jag har turen att både ha många vänner och en stor familj i mitt liv och det räcker.
    Problemet är att det känns som det är mest för deras skull jag lever. Hela min tillvaro går ut på att göra dom nöjda. Jag verkar lyckas ganska bra för får oftast höra att dom inte vet vad dom skulle göra utan mig.
    Men nu är jag 35+ och känner mig allt mer tröttare och jag orkar inte finnas där för dom på samma sätt jag gjort innan.
    Jag märker att jag börjar göra dom allt mer besvikna då jag dragit mig undan mycket sista året. Men jag orkar verkligen inte längre.
    Vet inte riktigt hur jag ska tänka faktiskt. Något tips?

      Ta hand om dig själv först och främst. Att dom säger att dom inte vet vad dom skulle göra utan dig visar ju att dom inte har en aning om att du mår dåligt, men det är tydligt från ditt inlägg att du behöver sätta dig själv främst och vara tydlig med det.

      Det är skitsvårt jag vet men du MÅSTE sätta dig själv främst ❤️ Du lever för din skull och inte för någon annans. Visa de att du har dig själv närmst för annars kommer de utnyttja dig. Människor bryr sig aldrig om någon annan än sig själva i slutändan så böj dig inte för de som aldrig skulle göra detsamma för dig. De tar dig för givet.

    Tack för svar.
    Alla vet dock att jag lever med psykisk ohälsa och därför inte klarar av att jobba. Som att jag är hemma på dagarna och har tid som dom inte har. Men egentligen så har jag ju inte det eftersom all tid går åt till att vila upp mig. Men ja, jag måste försöka vara tydligare kanske. Så rädd att såra någon bara.

      Kan ofta vara så om man inte kan jobba,folk tror att man har gott om ledig tid o kan göra vad som helst,medan man i själva verket kan ha det otroligt svårt att ha kraft till att göra det allra nödvändigaste,att det går åt mkt energi till göra det minsta,så vilan är nödvändig.

    Såg filmen kursk i kväll om ubåten. Vad bra den var. Sorgligt men bra.

    Ross Andrew hade igår lagt ut en story där caption var ”How’s co-parenting going” och det var en video på en nedförsåkare som ramlade klumpigt ned för backen. Något om detta?

    får man lov å kommentera ditt utseende med precis som du kommenterar hur löjliga alla andra är? jag undrar hur cool du tycker du är när du gör alla dom där poserna?

      Du får gärna kommentera sättet jag poserar på! ?

    Jag är så nyfiken på låten Papporna och Tiingelinn ska släppa innan jul.

    Tror ni att det är en jullåt?

    Jag följer ingen av dem men kikar in hos dem ibland, de verkar dock inte lika tighta som tidigare.

    Någon som följer och vet nått skvaller?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *