Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Ska ni fynda något speciellt på rean?
En tv om det går! Köpte en Samsung Frame på Black F. Kom hem & insåg att den var nästan 2 m lång & lämnade tillbaka den. Nu kostar den mindre lika mkt som det aset gjorde då så får se.
en kettlebell
Fyllt på med smink och lite nytt jag velat testa, också sugen på nya kastruller men svårt att välja.
En matgrupp från Mio!
Nja. Behöver nya vinterskor så det är väl det. Min parfym är snart slut också så jag ska kika runt lite efter bästa pris.
Födelsedagspresenter till sambon och sonen som tyvärr fyller år i början av januari. Oklart vad än dock ?
Lite barnkläder
Funderar på att köpa en julgran till nästa år ? för första gången i mitt 44-åriga liv ? Dock finns det så många att välja på och vill inte betala alltför mycket. Tips?
Samma här utom granen! Men julpynt till nästa år ?
Jula brukar rea ut sina granar ganska mycket. Jag köpte min gran från bygghemma tror jag den hette.
Jag köpte ett par hörlurar. Hade tänkt köpa film fullpris men nu var de faktiskt lite nersatta.
Ser fram emot att ha ett par egna eftersom jag är och min partner kivas om de vi har nu!
Jag var pank innan jul, ännu mer pank efter jul. Nu är det snart nyårsknytis. Det är bara att hänga i. Svettandet tar jag i efteråt. Att ens vara hembjuden. 5+ på den.
Har köpt en ny kyl och frys ? ”sparade” 6000kr tack vare rean så det är alltid något.
Har köpt en ny dammsugare och ett bälte till sonen. Skulle vilja köpa nya kastruller men det jag gillar är inte på rea så det får vänta.
Ni som hittat tillbaka till ert ex, som ni har barn med, vad är era bästa tips? Hur gjorde ni? Jag hade velat ta det långsamt och dejta på nytt, inte tillbaka till den ”gamla” vardagen.
Och inga kommentarer om att ”det kommer inte fungera” tack, det märker jag nog bäst själv.
Inte jag men en nära vän – de började, precis som du skriver, om och dejtade, hittade på saker osv. Hon sa i efterhand att det var svårt att ”skynda långsamt” men det verkade funka för de är tillsammans än efter 10år?
Det kanske blir så, med tanke på att man är så pass trygga med varandra redan. Roligt att det fungerade för dem?
Funderar på några dagar på koh samet nästa vecka. Någon som varit där? Eller har något annat tips på fin strand m bungalows inte alltför långt från Bangkok ?
Jag hoppas ingen nappar på din provokation. Så töntigt att försöka få igång en miljödiskussion med några dagar i Thailand.
Däremot borde vi diskutera mer om det som många gör, weekend i London eller i Rom.
Som jag tolkar det så befinner sig personen ändå i Thailand då och kommer alltså inte åka dit endast för några dagar.
Nä det är flygen som går till Bangkok
Vad menar du egentligen?
Men lägg av 😀 Du vet inte om personen ska vara i Thailand en dag eller sex månader, enbart att den ska besöka en viss plats i ett par dagar.
Då kan vi diskutera folks barnskaffande, köttätande, villor och bilar när vi ändå är igång…
Ingen åker ju till Thailand i några dagar bara. Fett slöseri med tid och pengar.
Koh Kood, men det är lite längre bort.
Fantastiskt vackert men verkligen ”varva ner” ställe. Finns inte så mkt att göra där
Har varit på koh samet men rekommenderar koh Chang! Fantastisk ö❤️
Vilken av dem? Finns två
En AI-print av LD för 500 kr som hon kanske orkar skicka i juni 2026!
Ja så värt.
Att folk betalar för prints som LD har bett AI om är bara deprimerande
Med tanke på att ganska många kunde tänka sig att swisha henne förut som typ ”välgörenhet” så är det väl inte så förvånande.
Men varför gör någon det med vetskap om att hon får Oskars pengar förr eller senare
Va?
Fast LD säljer ju främst prints av sina akvarell och akrylmålningar, AI-grejen är ju nåt hon gjorde i år. Hon har ju sålt prints i typ tio år innan dess.
Hon lurar ju bara folk. Hon har pengar.
Hur vet du det?
Hon lurar fattiga morsor
Var hittar ni detta? Hennes Instagram verkar borta?
Red flags. Kollar porr of. Har barn men de har noll kontakt.
Ja för mig är till och med ett överdrivet sexintresse red flag. Alla mina vänner som anpassade sig till män med het sex drive gjorde slut för att han blev våldsam eller kontrollerande.
Håller absolut med. Red flag om det är bara sex som gäller. Vill inte kramas vara nära på annat sätt.
Ja känns som de är mer benägna att vara otrogna. Speciellt under småbarnsåren eller runt medelåldern när de tröttnat på sex med frugan
Enorm red flag är ju en man (eller kvinna) som skiter i sina barn!
Absolut. Har han barn men inte träffar barnet barnen tar noll ansvar är det inte rätt man för mej. Eller inte betalar underhåll. Har han lämnat sitt ex gravid och bara stuckit skulle jag inte lita på honom.
Eller hur! Skulle aldrig våga skaffa barn med en sån man!
Porr kollar ju extremt många på, även kvinnor.
Fortfarande en red flag. Sunkigt beteende även om det är ”vanligt”.
Hmmm, har du någonsin tittat på något erotiskt?t Är allt erotiskt ”porr” och ”kvinnoförnedrande” i dina ögon?
Nej håller inte med. Då är jag själv en röd flagg ? Ingen är perfekt. Kan va svårt att hitta nån om man har så höga krav.
Genuin fråga till er som shoppar prylar som inte är nödvändiga på alla erbjudanden och reor. Varför? Fattar verkligen inte.
Jag tror de är inne i en virvel av godkännande från andra kvinnor. Man shoppar för att vännerna shoppar.
Har man generellt koll på ens kompisars shoppingvanor? Jag har ingen aning var, när, vad, hur eller hur mycket mina vänner köper eller inte köper.
Jag tror de ser på so me
Tänkte fråga exakt samma sak…
Jag följer flera vänner på sociala medier men märker väl sällan av deras inköp där? Fast är man lite mer med i gamet kanske man uppdaterar dagligen.
Dopamin.
Jag tror att det är lätt att dras med. Man blir ständigt matad med allt man ”behöver” och månadens must haves.
Rakat ni er i ansiktet? Jag har ganska mycket hår i ansiktet men ganska ljusa tunna hårstrån, dock känns det som alla rakar bort varenda hårstrå så känner mig helt luden.. vågar man raka bort det eller bör man bara acceptera att man är en människa och håret är en naturlig del ??
Jag tycker du ska göra det du vill. Vi kvinnor måste sluta göra det andra kvinnor godkänner!
Jaa absolut men .. ja..
Känner ingen kvinna som så vitt jag vet rakar sig i ansiktet
Nähä skönt! Känns som alla mina vänner/bekanta gör det.
Det är ju jättevanligt, finns specialknivar för just det. Jag har gjort det i många år, huden blir av förklarliga skäl glowigare.
Beror nog på vilka kretsar du rör dig i. Har iaf aldrig hört talas om att det skulle vara vanligt att ljushåriga rakar sig i ansiktet
Har du frågat? Jag blev förvånad när jag började kolla med mina vänner ( det var vanligt)
Men raka?? Blir det inte stubb då?
Klart det blir stubb, då rakar dom igen. Maniskt.
Aldrig hört om. Vax, tråkning, laser däremot..
Beror på vad du menar med i ansiktet? Nopprar runt ögonbrynen och på/runt hakan och överläppen.
Typ kinden/käken.
Nej, jag rakar mig inte. Provade sån där derma plaining eller vad det heter en gång, men har känslig hy så fick bara massa knottror och utslag.
Men de som tar bort allt har säkert mörka strån? Jag plockar en del men hade inte brytt mig om de var ljusa.
Det syns i solljus tyvärr ?
Jo men det gör ju inget (tycker jag!) om det är ljusa hår av fin kvalitet.
Det är så fint när solen lyser på ljusa ansiktsfjun tycker jag!
Nja vettefan ? när kate winslet blev hånad när hon var på röda mattan och fotad under dagsljus och man såg alla ljusa fjun som såg ut som ett täcke under foundation…. Såg inte snyggt ut och det fick iaf mig att tänka till.
Hon – en av världens främsta skådespelare – blev, som du beskriver det, HÅNAD för fjun i ansiktet. Tycker du inte det är stört att du upprätthåller detta?
Hahaha, jättejobbigt om någon ser mina ansiktsfjun i solljuset. Jösses. Man har fjun.
Fast det är ju inte bara lite fjun precis. Kolla kate på bilderna ovanför.
Jag gör det! Var också skeptisk först men efter mycket googlande (eller snarare tiktokande) kände jag att jag var tvungen att testa. Och det är SÅ nice! Jag är en riktig torris men när jag rakar ansiktet känns det som produkterna går in i huden på ett annat sätt och sminket lägger sig mycket finare.
Hur ofta behöver du raka för att det ska kännas/se bra ut?
Generellt växer allt mitt hår på kroppen väldigt snabbt, så kanske var tredje dag om det hela tiden ska vara hårfritt. Men jag är inte så supernoga att det ska vara helt hårfritt, så gör det kanske en gång i veckan och ibland mer sällan
Blir det inte stubb när det växer ut?
Ja det är det jag undrar med..
Självklart.
Det är ju fortfarande ljust fjunigt hår så skulle väl inte kalla det stubb på samma sätt som mäns stubb. Men ja, stubb blir det ju men inte så att det syns eller märks speciellt mycket
Ja eftersom håret är till för att skydda huden ?
Har massor av ljusa hårstrån, ibland kommer de mörka och de plockar jag med pincett – men det ljusa? Hell no, finns annat jag hellre lägger min tid på. Känner folk som tar bort allt, inklusive hår på armarna , känner folk som inte tar bort nåt, dvs har håriga armhålor och ben. Jag är barn av 80-talet, så försöker låta armhålor och ben vara, men det är svårt när man tagit bort hår där sedan urminnes tider, för att inte tala om mustaschen. Har mörk musche som växer och frodas oavsett hur mycket man plågar den och den åker bort hela tiden. Men övrigt hår på kinder osv som är ljust nej för fan. Vad ska jag dit och göra, det syns ju inte ens
Jag rakar ansiktet – är dock mörk och har hår som syns ganska väl…skulle dock aldrig bry mig om hur ngn annan kvinna gör men jag vill raka mig ?
Är du arab?
Nej, asiat?
Syns nog egentligen inte så mycket men jag tycker det?
Jag tycker att ansiktsfjun är så vackert! Har mustach som jag rakar & många svarta skäggstrån som jag rycker. Skulle aldrig raka annat hår i ansiktet & om mustaschen inte var mörkt skulle den få vara kvar.
Jag vaxar mustaschen och halsen, har dock mörka synliga hår där. De ljusa på kinderna låter jag vara. Skulle aldrig raka dock!
Jag rakar bort mitt fjun ibland för att foundation sitter bättre. Med en sån vanlig, ny och steriliserad ögonbrynskniv. Går fint.
Okej! Det växer inte ut tjockare efter du rakat, så du kan låta det gå ett tag emellan gångerna?
Hårstrån växer inte ut grövre och tjockare eller blir fler när det växer ut. Men kort stubb känns stubbigt innan hårstråna slits o känns mjuka och ”lägger” sig mot huden.
Som ung var hade jag två vänner från Iran och de rakade sina mustascher minns jag.
Antar att de flesta med mörk behörig rakar/vaxar sig i ansiktet.
Kan inte bry mig mindre huruvida någon rakar sig eller ej. Men iofs lätt för mig att säga då jag är ljushårig där det knappt syns annat än i direkt solljus.
Jag vaxar.
Beroende av sina föräldrar. För mej är det tvärtom. Mamma är sjuk. Handlar fyller kylskåpet,tvättar. Berättar inte för att berömma mej själv. För mej är det självklart att hjälpa mamma. Mamma behöver hjälp komma till läkare mycket annat praktiskt. Vi vet inte hur lång tid vi har kvar tillsammans. Skulle aldrig förlåta mej själv om jag inte fanns där för mamma. Pappa dog oväntat och det var en stor chock för oss båda. Man vet aldrig vad som händer i livet.
Jag bor 2,5 h bort från min mamma och huset där alla vi firade jul. Det var så mycket folk och jag åkte dit den 23:e (hade varit hemma och träffat mamma någon vecka innan) men en del var sjuka och jag kände igår (efter tidigare mornar (ett åringen vaknar tidigt) att jag var totalt kaputt. Helt slut. Så jag åkte faktiskt hem till mig igår, salta hej så till alla och åkte hem för lite lugn och ro. Jag är fortfarande helt slut – är det detta som är socialt bakis?
Någon som gjort något liknande? Eller är allt bara hur kul sol helst med golvmadrasser i alla rum, alla vaknar olila tider, disk över allt, spel, lek och mat som ska lagas?
Jag visste inte hur viktig min egentid särskilt men när jag var den enda som inte hade ett rum eller nån plats att vara ifred så blev känslan av hemlöshet påtaglig och otroligt påfrestande…
Jag orkar inte med sådant o blir också socialt bakis. Tf utbränd nästan.
Låter som kaos, skulle inte stått ut en dag ens haha.
Har fått 5000 kr i present med uppmaningen att lägga det på något kul, för mig själv. Vad hade ni gjort?
Har inte direkt någon hobby att lägga pengar på och är alldeles för van vid att snåla kring mig själv så behöver lite inspiration..
Jag hade valt en resa
Spa
Weekend
Nån kurs i något
Gymkort
Kanske nån jacka du vet att du kan ha länge
En resväska
Hörlurar
Se det som ett tillfälle att sluta snåla kring dig själv, särskilt om uppmaningen är att göra något för dig. Går ju även ibland att hitta resor till värmen för 5000. Eller så är det ett perfekt tillfälle att hitte en hobby!
Jag hade lagt det på en kurs i något som intresserar dig så räcker pengarna och det roliga över längre tid. Sen också typ klippkort på kallbadhus, något besök hos massör, sköna barfotaskor, biobesök.
Jag hade lyxat till det med SPA, ansiktsbehandling och massage ???
Hade absolut köpt en red light ledmask. Eller sparat dem tills det dök upp nåt jag VERKLIGEN ville ha/göra, typ att det öppnades upp för en resa eller att jag hittade nåt jag verkligen vill ha. Så ligger de där pengarna där och bara väntar på att få användas. Istället för att läggas på nåt som känns kul i några dagar men sen tappar tjusningen liksom.
Fast jag vill verkligen ha den där masken. Ugh.
Vad exakt gör en sådan mask? Är det någon särskild variant du har på önskelistan?
Jag hade köpt på mig en riktigt bra basgarderob nu är rean är igång. Jeans, svarta kostymbyxor, stickat, blus, t-shirt och så ett riktigt fint mjukissett eller morgonrock. Tro mig, mornarna blir mycket enklare och vips så matchar allt med varandra.
Massage varje vecka tills pengarna är slut!
Ansiktsbehandling.
Skalpmassage.
Fotmassage.
Triggerpunktsmassage.
Lyxig avsmakningsmeny, t.ex Adam&Albin.
En natt på Ishotellet i Jukkasjärvi.
En natt i trädkoja i Harads.
Lasra bort hår på benen, murran, armhålor.
Vi har fått ett presentkort på en resa till Jukkasjärvi och en natt på ishotellet. Lång resa för oss som bor i Skåne. Väldigt tacksamma givetvis! Man vi får en bebis i sommar. Vet inte hur vi ska tänka med resan. Ska vi vänta så länge som möjligt och inte åka förrän om tre år (så lång ”hållbarhet” på presentkortet) och typ skaffa barnvakt, eller åka mer snart men inte sova i den isiga delen av hotellet? Eller något annat?
Jag hade åkt på studs! Men är du inte så sugen så vänta.
Vill ni åka dit? Annars tänker jag se över om det går att ändra/byta/återköp. Jag hade inte velat göra den resan vare sig som gravid eller med småbarn. Men mår man bra i graviditeten aå skulle drt eventuellt va snäppet bättre, men åk rätt snart isf när du mår så bra som möjligt.
Ja vi ser fram emot det och jag mår bra, men vet inte om det är lika roligt som gravid. Det är ju en väldigt lång resa och speciella omständigheter eller vad man säger. Men vill heller inte missa möjligheten. Men att göra det med en bebis låter okul.
Otroligt fin present, men en aning ogenomtänkt också 😛
Jag har inte varit gravid så ursäkta idiotfråga men varför kan du inte åka nu och inte bo i ishotellet?
Jag har tre barn och fattar inte varför det går så undrar genuint samma sak …
Det kan vi absolut, men man vill ju gärna bo på ishotellet, i de kalla rummen. Känns ju som att det är själva grejen 🙂
Men varför kan man inte bo i de rummen om man är gravid?
Nu hade jag ont överallt i 9 månader och gick med kryckor. Hade aldrig kunnat åka tåg eller liknande. Men varm som tusan va jag båda graviditeterna så just isdelen tycker jag låter som det minst jobbiga i sammanhanget.
Det kan man, det är ju inte så att ens kroppstemperatur sjunker till minusgrader för man ”bor” i is.. då skulle det ju inte finnas några barn alls i de delarna av landet..
Det vet jag inte, jag bara tänkte att det kanske är bortkastad upplevelse om jag inte kan njuta fullt ut typ. Känns lite läskigt med en så lång resa också, men jag kanske bara är en tönt och ska våga åka.
Du är ingen tönt, men tycker absolut att du ska våga åka, NU!?
Även om man mår bra som gravid kan man ändå vara stel i ryggen, ha svårt att sova bekvämt och behöva stiga upp och kissa 35 gånger på natten. Låter bökigt med issäng och sovsäckar och skit. Hade också tvekat.
Hur har ni det men barnvakter då? Om ni har en mormor som bor typ granne och gillar barn är det ju sannolikt att någon natt borta känns OK från en tvååring jämfört med om potentiella barnvakter är lite mer petrifiera personer, då kanske man väntar längre med övernattning.
Barnvakt går säkert att ordna framöver, men det kändes så väldigt långt bort på något vis. Att barn och mormor är i Skåne och vi i Jukkasjärvi.
Jag funderar också på hur rimligt det är att resa över hela landet för EN natt. Det är kanske smartare att kombinera det med en längre vistelse norröver? Men då behövs lite mer förberedelse och planering.
Äsch jag vet inte vad vi tänker riktigt 😛
Låter som att du helt enkelt inte vill åka till Jukkasjärvi, vare sig som gravid eller icke -gravid.
Haha, förstår att det kanske kan låta så. Jag har tyvärr inte en särskilt lösningsorienterad hjärna, men vi vill gärna åka. Har kanske inte riktigt vant mig vid tanken än bara.
Tack för alla svar, tankar och åsikter allihop 🙂
Jag bor i Sthlm och hade inte åkt till Skåne för en natt, så förstår dig! Hade nog bytt presentkortet om möjligt, och åkt om några år när ni har möjlighet att göra en längre resa.
Varför kan ni inte åka nu? Jobbigt sen med bebisen
Åk nu om du mår bra i graviditeten! ? är ju inte så lång resa om ni flyger till Kiruna? Ta en natt i Kiruna också så blir det inte lika stressigt att bara vara borta en natt. Välkommen hit upp till norr ?
Tack! Jag ska nog våga ändå och sluta fokusera på alla ”tänk om” 🙂
Vaddå, får man inte sova i den kalla delen om man är gravid? Borde väl va ok?
Varför skulle du inte kunna sova i ishotellet?
Åk! Om du mår bra och orkar så är mitt råd att åka före bebis, och gärna vintertid när båda delarna av ishotellet är öppet. Tror det blir en fin och mysig upplevelse oavsett kallt eller varmt hotell 🙂 har varit där förra hösten innan snön kom och endast ena delen var öppen, den som finns året om. Men hade gärna åkt tillbaka vintertid när även andra delen är öppen som byggs upp varje vinter. Kan inte uttala mig om hotellet då vi bodde på annat hotell i Kiruna i och med att vi reste med litet barn (2år då).
Åk nu som gravid! En så lång resa kommer förmodligen inte bli av med bebis. Då har du det gjort också och slipper fundera över när det ska bli av. Sov inte kallt om du inte vill.
Opinions:
Olagligt för män att bära mjukisbyxor
Radera orden ost- och charkbricka samt familjemedlemmar i bestämd form ex ”mannen, sonen, dottern” ?
Ja vi har ju åsiktsfrihet i Sverige. Men nog måste det finnas värre saker än det där att störa sig på?
Haha verkligen! Rätt soft visserligen om det där är det värsta man stör sig på!
Haha ja att använda ordet ”päron” eller ”päronen” om föräldrar/sina föräldrar samt kvinnor och män som använder leggings/tights som byxor samt kvinnor som använder sportbhar som top. ?
Javisst finns det värre. Men jag går ut mjukt.
Men nej! Män i gråa mjukisbyxor, mmmmm! ❤️
Nej det är vidrigt, finns inget äckligare än att se den patetiska bulan.
Patetisk? Sexigt ju!
Nä fy!
Jaaaa fattar inte heller varför jag stör mig på mannen, sonen , dottern. Allra värst är ”sambon” Känns som det mest är tjejer aktiva i Pink Room som använder dessa uttryck?
Angående HT: Jag tycker att mycket hon gör är rätt märkligt men kan inte förstå varför just hon får så mycket skit på t.ex. Flashback. Det finns personer som har skrivit tiotals och t.o.m. hundratals inlägg om henne? Hur orkar de? Deras främsta argument verkar vara att det inte tar så mycket tid av deras dygn att följa henne på Instagram och skriva om henne på FB, och att man ska sluta läsa FB-tråden om man klagar, men varför kan de bara inte medge att deras obsession vad gäller henne är fånig och att de lägger ner ORIMLIGT mycket tid på henne? Nu får de det att låta som att deras beteende är helt normalt. Där finns småbarnsföräldrar som alla tider på dygnet skriver kommentarer om vad HT äter eller har på sig eller köper och klagar på att hon klagar. Det är så absurt 😀
Jag håller med. Finns många kändisar och influensers som det skrivs om på nätet och vissa kan man absolut kritisera för hur de sköter sitt jobb och liknande. Men vad gäller just HT har det blivit nån märklig besatthet. Exakt allt sönderanalyseras och kritiseras. När hon la upp nån story om att hon stod och fixade lax och potatis till lunch så skrevs det ett 20 tal upprörda inlägg om vilken typ av potatis hon köpt. När hon la upp en bild på att hon åt en risifrutti i farten (hon själv åt, fanns inget belvos för att nån annan åt) när de skulle ut och åka så utvecklades det till en ”sanning” om att hennes ettåring brukar äta risifrutti till frukost.
Mycket besatthet som inte känns frisk. Och som de hetsar igång varandra över minsta småsak är bara patetiskt.
Hon gör ju väldigt speciella saker så det var ju det som gjorde tråden stor, sen hade hon ”otur” att hennes kompis försvann från den så det bara blev fokus på henne. Sen med hennes extremt tråkiga content så blir det ju att de får diskutera de minsta och mest löjliga grejerna. Så jo det har nog blivit en slags besatthet från deras sida. Lika stor besatthet som HT själv har i att tjäna pengar oavsett konsekvenser.
Fast det där är ju bara motsägelsefullt. Som att de där kärringarna i tråden är tvungna att diskutera och klaga på HT… nej de har ett annat val också, att strunta i att dammsuga hennes Instagram för att sen direkt gå in och skriva nåt negativt om det på fb. Finns massor av människor som klarar av det så det borde de också göra.
Men det är ju samma som ni som går in och läser fast ni blir så arga. Det blir väl något slags guilty pleasure.
Personligen halkar jag in en gång i månaden för att se om det avtagit. Jag vet inte om det kan kallas guilty pleasure. Blir lika förundrad varje gång att samma personer sitter och häcklar om samma saker. Om man nu stör sig såpass på att personen inte levererar, vilket verkar vara fallet bland skribenterna i tråden, så är ju det ju bara att avfölja. Jag följer i princip ingen influencer pga tråkigt/ogivande.
Tråden är inget annat än offentlig mobbning och jag skulle inte sakna den om den stängdes ner.
Precis som få skulle sakna hennes content om hon stängde ner kontot. Det skulle vara för allas bästa. Hennes familj skulle slippa det offentliga som de aldrig bett om, många skulle sluta störa sig och hennes tråd skulle försvinna, ni skulle sluta störa er på tråden. Hade varit skönt att slippa se något om henne igen.
Men du kan inte på riktigt tycka att det är samma sak?!
Jag hade absolut inte pallat om jag vore Hanna. Tusen gånger bättre att ha ett vanligt kneg och leva på. Men hon tycker uppenbarligen inte som mig så låt henne fortsätta. Skillnaden är att hennes konto inte skadar någon, det gör däremot flashbacktråden.
Hon har själv skrivit ut att hon inte bryr sig om vad som skrivs om henne, hon blev bara upprörd över vad som skrevs om barnet hon exponerar. Menar du barnet när du säger att någon skadas, eller menar du att er kära favoritflunsa ljuger?
Ok så det är okej att skriva vad som helst för att personen sagt att den inte bryr sig?
Det är heller inte troligt att man mår bra av att läsa sådant om sig själv, däremot troligt att hävda att man inte bryr sig för att stå starkare. Jag tror att du förstår vem och vilka som tar skada av tråden. Inte svårt om du ponerar att det var dig det handlade om. Det beror förstås på hur det är ställt med empatin. Har man av olika skäl svårare att känna empati så förstår jag att det är svårare att greppa vad hon utsätts för.
Jag personligen har som jag skrev tidigare inget större intresse av några ”favoritflunsor”. Det som väcker engagemanget i mig är att en person mobbas på det här sättet. ”Granskningarna” är inget annat än mobbing vad du än vill hävda.
Hade jag haft en sån tråd så hade jag gjort precis som den som delade tråden med henne innan, blivit privat och fokuserat på min familj och psykiska hälsa. Men då det är lättförtjänta pengar så kommer det aldrig ske från hennes håll.
Fast varför ska hon begränsa sig för att andra är galna och besatta av henne? Hon lägger upp inlägg om sin vardag, tanterna på Flashback snackar massa skit om henne. Rätt solklart vem som gör fel här.
För att skydda sin familj och tänka på deras integritet. Hennes sambo vill inte vara med längre, och hennes barn kan tyvärr inte bestämma själv. Prata om offentliga personer kommer tyvärr alltid vara en grej. Tycker båda parter gör fel. Men tycker du det är rätt att exponera barn och utsätta sin familj för såna människor enbart för att tjäna pengar så får det stå för dig.
Exakt, skaffa ett vanligt jobb!
Men du är ju ett av trollen också. Det går inte att diskutera HT här eftersom att alla galna Flashback-kättingar kommer härifrån från början. Deras logik är exakt den här; HT har valt att vara offentlig och gör ett så dåligt jobb så dom har RÄTT att vara taskiga, socanmäla henne och bete sig som as.
Om ni följer henne så noggrant så är ni själva fans, snälla rara. Så ointressant är hon då tydligen inte.
Nej jag skriver inte i tråden, läser den ibland. Precis som ni. Att kalla någon troll för den inte har samma åsikter som dig är riktigt löjligt. Jag tycker inte att de har rätt att vara taskiga, det har jag aldrig sagt. Men ni kan inte skydda henne som att hon är den enda i världen som blir granskad, det blir också konstigt. Hon är den enda som kan stoppa det som sker och hon väljer att inte göra det. Det säger väldigt mycket om henne.
Jag hade inte tyckt det varit så konstigt om fb-tråden enbart hade diskuterat henne som influenser, typ vad de tycker om hennes samarbeten eller vilken typ av bilder hon lägger upp osv.
Men det de skriver är helt horribelt. Hon är ful, äcklig, lågbegåvad, jättedålig mamma etc (ja, allt detta skrivs om henne regelbundet) Det är knappast något man ”har rätt att göra” bara för att man anser att hon är dålig på sitt jobb.
Om jag tycker att en kollega gör ett dåligt jobb eller om jag vill framföra kritik mot tex kassören på ICA eller servitören på en restaurang skulle det aldrig godtas om jag börjat prata skit om hur de ser ut, vilken typ av mat de äter mm.
Det du tar upp är inte en stor del av tråden dock, någon eller några har nämnt såna vidriga saker. Men de diskuterar inte det regelbundet, nu överdriver du. Klart de diskuterar hennes roll som mamma då det är det hennes content är om. Vill hon inte bli granskad som mamma är det bara att sluta göra sån content. Inte svårare än så. Men pengarna ska in.
En sak jag blir väldigt nyfiken på. Skrivs hemska saker om många influencers men ser aldrig att ni backar dem. Vad gör att ni måste skydda HT såhär starkt? Det är alltid henne som alla ska låta vara ifred, alla andra får man prata fritt om. Vad gör henne till snöflinga?
Är det Ht som skapar dessa uttjatade trådar om sig själv hela tiden? Snark! Hon är en lat, oengagerad och omogen person som gör allt halvdant samt ogenomtänkt.
Det kan mycket väl vara så. Hon läser ju tråden slaviskt så varför skulle hon inte sitta här också.
Mja. Nu är jag själv sällan inne och läser tråden men skulle ändå säga att man hittar minst ett inlägg/sida som går över gränsen när det gäller detta. Det mesta också bara spekulationer och antaganden. För bara någon dag sedan så ”skämtade” ju dessutom en person om Hannas döda pappa. Tycker inte att det är försvarbart.
Nyfiken på vilka influencers du menar. Hannas tråd på fb har väl typ 1500 sidor om inte mer. Ge gärna exempel på influensers som diskuteras på samma sätt.
Det är ju konstigt nog så med er som försvarar henne hela tiden, ni läser sällan tråden enligt er men ändå så ”vet” ni så mycket som skrivs, men det mesta är sånt ni bara skriver. Ni tar upp enstaka exempel, som dessutom oftast kommer från en och samma användare, och använder det som stöd för att alla är hemska. Jättekonstigt.
Bara för hennes tråd är störst är ju inte det synonymt med att hon får värst kommentarer. Tråden skapades som jag fattar det för att hon inte svarar på kritik och blockar alla som ifrågasätter minsta lilla. De andra kan ta kritik något bättre och därför har de inte långa trådar utan då kan personer diskutera i kommentarsfältet om de undrar saker. Vill du se fler är det bara att kolla trådarna om influensers, kom tillbaka om du hittar en tråd där någon bara hyllas.
Fast det är ju SAMMA SKIT som avhandlas även om det går en månad mellan gångerna. Man ska kommentera varenda sak människan lägger upp. Även om inte ALLT är på den lägsta nivån så är det mycket onödiga elakheter.
Du svarade inte på frågan. Nämn gärna influencers som får ta emot lika mycket (ofta obefogat) skitsnack.
Ja, då är det väl samma trista content från henne månad efter månad. Jag tycker också det är onödigt att diskutera vissa saker, men hennes content bjuder ju ofta in till det också.
Det är bara att gå in på kategorin som hennes tråd ligger i. Den sidan bygger inte på att hylla människor direkt, tyvärr är det ju så. Ni får mycket att göra om ni ska försvara alla där.
Det är obegripligt.. nu vet jag inte ens vem den där h är egentligen eller varför hon är känd. Hon verkar helt ointressant. Kollade in tråden för att den trendade hela tiden. Och jävlar vilket speciellt folk som var där… de kan rasa över vilken typ av soppa hon äter. Undrar ibland om det bara är en person med 50 konton. Hur kan så många bry sig så mycket?
Jag alltså det kan du faktiskt ha rätt i. Att hela tråden är typ 4-5 olika personer med flera konton var. Psykopater som går igång på mobbning. Folk som aldrig lämnar hemmet och har som största mening i livet att anonymt mobba en stackars tjej och henne familj.
Jag börjar tro samma om er som skyddar henne. Hon exponerar sitt barn och gör allt för content. Nu gör hon content på sin ägglossning för att locka följare om ett eventuellt syskon. Kort innan det skulle det vara content på hennes psykiska ohälsa. Vem väljer att försöka skaffa barn när man mår dåligt och behöver hjälp? Jo en som bara vill ha content, det är obehagligt. Hennes samarbeten är bara för pengar, sällan genuina. Träningskläder när hon aldrig tränar, mat när hon mest äter halvfabrikat, gör samarbeten med konkurrerande företag efter varandra, knatteplock fast ungen främst lever på burkmat, listan kan göras lång. Själv klagat på hur jobbigt hon tycker det är att spela in och redigera. Hon gillar inte sitt jobb förutom att det är lättförtjänta pengar. Hon bryr sig inte om konsekvenser eller någon annan än henne själv. Hon förtjänar INTE hemska ord, men hon förtjänar att bli ifrågasatt och diskuterad.
Förlåt men allas samarbeten är för pengar. Varför skulle man annars göra ett samarbete?? Det är ett jobb och om du inte gillar dem så tvingar ingen dig att titta och följa. Det finns massa andra konton som kanske passar dig/er bättre?
Jag tycker inte heller om exponering av barn på sociala medier men det ger mig inte rätten att vara elak.
Ja men de som tar sitt jobb seriöst ser till att ha genuina samarbeten som passar deras liv och som de kan stå bakom. Samarbeten är också för att dela med sig till sina följare av något man gillar och för att skapa engagemang. De som jobbar med reklam gör ju såklart också det för pengar men de som tar det seriöst gör det för något som de brinner för eller hur. Gör man något bara för pengar bör man rannsaka sig själv, men det är ju för mycket jobb för en del.
Engagemang lyckan hon ju med.. minst sagt. Sen finns det ju följare som genuint tycker om hennes flöde och hennes sett att göra samarbeten. För alla andra tipsar jag om att avfölja och hitta konton som man tycker bättre om.
Ja hon borde ju egentligen tacka de i tråden som ger henne engagemang. Hon får inte många kommentarer alls på hennes egna inlägg som inte handlar om graviditet som andra mammor är besatta av. Då tipsar jag er att sluta följa tråden och ägna er åt saker ni tycker bättre om.
Jag håller med till 100%! Det är helt sinnesjukt hur folk kan ha blivit så besatta av henne att de verkar påverka deras egen vardag och liv. Det är hennes konto så herregud låt henne lägga ut vad hon vill, hur hon vill. Stör man sig är det bara att sluta följa henne. Det är faktiskt så enkelt. Vuxenmobbningen som pågår är sinnessjuk. Vad är det för fel på er? Har ni så tråkiga och misslyckade liv att ni måste trycka ner och kasta skit på någon annan. Och sluta skydda er bakom ”hon väljer att vara offentlig”. Det ger ingen rätten att vara elak!! Sluta följ henne och gå vidare med era liv.
En stor red flagg (på tal om det) är folk som har konton på Flashback!! Punkt
Sluta läs tråden om det stör er så mycket. Same shit.
Läser inte tråden. Kollade upp den pga allt skrivs om den här. Kan inte förstå att det finns människor som ägnar sin fritid till att mobba någon anonymt. Fegt och patetiskt. Lägg ner. Det går inte att försvara. Väx upp och sluta vara elaka. Så enkelt är det.
Slutar folk försvara exponering av barn också och att göra saker enbart för pengar så håller jag med dig. Ingen mobbning, ingen exponering, inget egoistiskt och girigt beteende.
Tror du inte det handlar om att hon är ”en helt vanlig mönniska” oxh alla andra influencers kör mer på ”ouppnåbart perfekt” i sitt content. Hanna är vanlig, så ja antar de försöker störa sig på henne som om hon va nån i skolan. Ja gillar hanna just för hon är så vanlig. Även om vissa tycker hon har knäppa saker för sig, ja men det har väl alla bara att vi inte visar det
Hanna gör reklam för knatteplock, men matar sitt barn tetrakäk.. så motsägelsefullt i typ det mesta hon visar/gör.
Sällan hennes samarbeten är genuina. Det är ett bra exempel, den där enorma lådan med burkmat de skulle ha med utomlands försvann snabbt hemma så de fick komplettera med mer burkmat, helt sjukt. Min favorit är dock när hon spelade tennis som hon säger sig älska så mycket, enbart för ett samarbete med träningskläder. Sen har hon aldrig gått dit igen. Väntar väl på nästa samarbete.
Hur orkar du ens bry dig? Om du tycker att hennes samarbeten är dåliga och att din värld går under för att hon ger sin dotter burkmat när de är utomlands, varför slutar du inte följa henne?
Hur orkar du ens bry dig om vad jag gör? Om du så gärna vill veta så smygföljer jag henne inte ens längre, kikar in i tråden ibland och då vet man allt som händer (och inte händer) hos henne. Det är nog mest för tidsfördriv och gammal vana men planerar att sluta med det också. Rekommenderar att ni också slutar lägga tid på att försvara den där människan. Alla borde sluta lägga tid på henne.
Har flera boktips om du vill ha för tidsfördriv? 🙂
– Det slutar med oss
– Det börjar med oss
– Crossfire serien av Sylvia Day
– Söta röda sommardrömmar (och de 3 böckerna som kommer efter)
– 9 November
– Camillas bok ”De kallas oss influensers” var intressant.
Tror du att du är rolig? Du fördriver ju själv tiden på en blogg som handlar om just att diskutera influencers och sen klagar du över att man inte får det för det är så synd om dem. Kasta din stora sten i något annat än ett glashus, tack.
Haha herregud. Sluta försök att försvara dig själv och erkänn att du är en mobbare. (Alternativt att du njuter av att titta på när andra mobbar en stackars tjej och hennes familj). Ta ett av mina boktips och blocka dig från FB.
Oavsett vad man tycker om henne och hennes beteende är det inte normalt att vara så besatt att man skriver så där många inlägg om helt ovidkommande saker på FB 😀 Jag förstår inte att någon försvarar det? Att ha enskilda åsikter om t.ex. principen om att exponera sina barn (något jag personligen är emot) är en annan sak än att i minsta detalj analysera en story och dra galna slutsatser. Om man vill kalla det för ”granskning” för att få sig själv att må bättre så låt gå, men det är ett sorgligt beteende där man kanske borde fundera på om sina egna prioriteringar vad gäller ens korta tid här på jorden. Plus att det finns otroligt många som är lika usla influencers, men som inte får alls lika mycket skit på FB. Stå i så fall för att du har en märklig hangup på en ganska tråkig person istället för att försöka rättfärdiga ett barnsligt och rätt ut sagt märkligt beteende.
Ja det är konstigt att de hänger upp sig på småsaker ibland, men också konstigt att ni stör er på att de hänger upp sig på småsaker. Jag tror alla människor har saker de gör som är onödigt, sen väljer man själv om man vill lägga tid på det eller inte. De har valt att diskutera henne, så när hon inte uppdaterar eller lägger ut de mest meningslösa sakerna så väljer de att diskutera det. Medan ni väljer att störa er på det.
Det är en ganska stor skillnad på att störa sig på något inne i sitt huvud och att känna sig tvungen skriva en massa kommentarer om det på ett öppet forum i flera år? Och innan du kommenterar att jag gör samma sak så är det här första gången jag någonsin skriver en kommentar om henne någonstans. Klart man får ha åsikter, men mitt inlägg handlar främst om att de här personerna rättfärdigar sitt beteende, vilket är så otroligt fånigt. Stå istället för att du är helt obsessed (för jo det är många av dem) och att ditt beteende inte är normalt.
Absolut borde de reflektera över sitt beteende. Men det hjälper inte att ni sitter här och klagar på dem. Jag är ledsen men tråden kommer inte upphöra hur mycket ni än skriver om den, den kommer enbart avslutas om H själv väljer att göra något åt det. Det vill säga byter jobb för att skydda sig själv och sin familj. Jag tycker fruktansvärt synd om hennes barn och även sambo som tvingas vara delaktiga i det här.
Kommer aldrig sluta förvara någon som blir mobbad. Det är en enorm skillnad. De analyserar allt hon gör och uttrycker sig sen elakt om det. Hon har fel kläder, ger sin dotter fel mat, handlar i fel affärer, har fel pojkvän osv. Sen att gå på personangrepp om henne utseende, hur hon pratar, hennes kroppsspråk. Det är inte snäll och jag kan inte förstå hur människor kan må bra av att bete sig så. De borde rannsaka sig själva och söka hjälp. Det är aldrig okej att mobbas.
Nu hittar du ju bara på saker, haha. När har de sagt att hon har fel pojkvän? Det enda jag läst är snarare att hon har en bra pojkvän som går med på allt och aldrig stoppar henne.
Kläder och kroppsspråk diskuteras för många. Ni får gärna ta upp vidrigheter och där säga stopp, men ni kan inte säga mobbning för att de exempelvis diskuterar hur fort och osammanhängande hon pratar. Det är en del av hennes content och jobb att vara tydlig och seriös.
Men fortfarande: kan ni som kritiserar henne inte se att kritiken på FB ofta är helt bananas? Folk beter sig som att hon är statsministern, inte en medelstor/ganska liten influencer som må exponera sina barn, men det gör många andra också. Ni får det att låta som att ni gör en samhällsnyttig insats genom att ”granska henne” och det blir bara så skrattretande. Igen: stå för att er obsession är fånig, då har jag ens lite mer respekt för er, även om det ju inte är ett friskt och vuxet beteende att skriva oändliga kommentarer om någons inredning/kost/klädstil etc. Ja, hon är offentlig, ja hon fattar många beslut som är märkliga, men kom igen.
Men ingen som hänger i den tråden skriver nog här, eftersom de kan skriva där. Så sluta med ert ”ni”. Du är lika illa själv som är besatt av att skydda henne.
Så konstigt att hänga på en blogg om influencers och bli upprörda över att man diskuterar influencers. Man kan inte bara hylla. Men det betyder inte att man mobbar.
Hur kan det vara ”lika illa” att vilja skydda någon? ?
Gällande besatthet menar jag. Besatthet av att försvara minsta lilla grej om någon man säger sig inte ens följa tycker jag är på samma nivå som att vara besatt av att diskutera någons val av kläder eller huruvida hon har badat eller inte.
Haha lägg av. Det är bara patetiskt att försöka försvara dåligt beteende och mobbning. Och att jämföra det med de som försvarar henne och ifrågasätter vad i helvete ni håller på med. Ingen av er skulle våga säga något till henne i verkliga livet. Det är lätt att gömma sig bakom en skärm.
Hmm du kanske borde lugna ner dig lite och läsa mina inlägg en gång till. Att ifrågasätta/kritisera människor på FB är inte samma sak som att vara ”besatt av att skydda” någon. Jag har ifrågasatt henne också, men det tar inte bort faktumet att mycket av kritiken är helt befängd på FB. Men det är ingen idé att diskutera saken vidare när du inte svarar på den ursprungliga frågan och läser in en massa saker jag inte har skrivit.
Jag är lugn. Är du? Mycket av det som skrivs där är också befogad kritik. Det glömmer ni helt bort för ni fokuserar på de få personerna som skriver annat.
Vad är det för fråga du vill ha svar på så ska jag se om jag kan hjälpa dig?
Ska göra det simpelt:
1. Kan du hålla med om att mycket av det som skrivs får galna proportioner?
2. Varför är det så svårt att medge att ens besatthet av en mikroinfluencer är (lite) galen? För du kan inte påstå att det inte finns personer där som verkar galna. Sen får du tycka att det finns befogad kritik eller inte, det har jag inte tagit ställning till, blir en halmdocka av dig.
1. Mycket, nej. En del saker, ja.
2. Jag tror oftast inte man märker av en besatthet själv. Det är väl en slags besatthet att hänga här också och störa sig på den ena och den andra, eller hur? Alla måste nog börja rannsaka sig själva och tänka ut vad som är viktigt och inte att lägga energi på.
Har någon här varit i publiken under något program och kan berätta något intressant som händer behind the scenes?
Gärna på spåret 🙂
Har varit på inspelning av Skavlan. Inget spännande men Skavlan avbröt personerna hela tiden när de berättade något intressant. Tycker också att det mest intressanta inte kom med i programmet sen.
Många omtagningar när det skulle klappas händer.
Var på Talang för en massa år sedan. Minns att vi fick maka ihop oss och sitta närmare varandra så att det skulle se mer fullsatt ut.
Var publik på skavlan för massa år sen. Innan själva programmet körde igång så skulle dom spela in publikljud och då stod en gubbe framför oss och sa typ: ”Nu ska ni applådera jättemycket, som att gästen har sagt något otroligt smart!”. Eller: ”Skratta nu så att ni kiknar, följt av en applåd med busvisslingar. ” sen kan dom då ta dessa ljud och klippa in där det passar i programmet. Så ofta när man tittar på program som skavlan eller bäst i test o man hör reaktioner, skratt applåder osv från publiken i bakgrunden så är det 9 av 10 ggr inklippt
Svågern har ny tjej med barn sedan innan, han har inga barn. Jag nämnde till min man att vi borde köpa något till hennes barn från oss men han tyckte inte det behövdes för att det dels är så nytt men också för att barnen inte firade med oss. Sa däremot till hennes INNAN jul att barnen kanske kunde få x av oss när hon nämnde att ena barnet ville ha en sak.
Vi fick en jättefin present från båda och våra barn fick fina presenter från båda. Hon firade med oss och jag som alltid brukar ge större gåvor gav lite mindre till svågern och nu även tjejen i år så runt 500 kr. Nu har jag JÄTTEDÅLIGT samvete över det här, känner mig snål och att vi borde ha gett hennes barn ändå… min man tycker inte alls det var fel medan jag känner att vi borde gett tjejerna något.
Hur hade ni gjort?
Ni borde absolut ha gett, era barn fick ju av båda och du hade dessutom nämnt det innan? Förlåt men nu verkar du/ni skitkonstiga ?
Är det verkligen sjävklart att köpa presenter till ens svågers nya tjejs barn från ett tidigare äktenskap som inte deltar på samma julfirande som man själv?
Jag antar att svågern har en relation till frågeställarens barn sedan länge, och dessutom deltog på samma julfirande. De har ju heller inte fått presenter specifikt från tjejen utan från henne tillsammans med hennes partner.
Jo det tycker jag absolut om hon tillsammans med brorsan ger till ens egna barn.
Alltså vi fick från svågern men hennes namn stod med alltså från han & henne. Inte från honom + ytterligare från henne och hennes barn. Men håller med, det var min tanke med därav dåliga samvetet.
Jag hade inte gett.
För att…? Om du själv får nåt så låter det väldigt snålt och fult att tänka så.
Hade knappast vetat från början att brorsans tjej skulle ge paket till mig.
Men här har hon ju dessutom sagt till innan hon tänkte köpa nåt till barnen. Det blir ju då nån typ av otrevligt statement inte göra det.
Hade aldrig sagt som ts iofs. Hade från början bara bestämt mig för att inte köpa.
Det är lite annorlunda tycker jag, iaf första gången. Men har man ”lovat” får man hålla det.
Om det plågat dig kan du väl köpa en present i efterhand? Det är väl bara trevligt att inte få alla julklappar samtidigt.
Om du sagt att barnet skulle få en grej av er kanske du faktiskt bör ge det känner jag
Jag sa att det kanske dom kan få av oss varpå hon sa att det inte behövdes men håller med, var min tanke medan min man menade på att barnen firar inte med oss hade varit skillnad om barnen varit med. Hade varit en självklarhet då! Men ska fixa något i efterhand. Kändes jättefel att inte ge hennes barn.
Det är ju i princip ett löfte. Haha vill inte driva på din ångest men föreställ dig själv du blir tillsammans med någon och hans syster gör som du…
Jag var inställd på att köpa till barnen tills min man sa att barnen firar inte med oss och dom är inte sambos än men ska köpa paket nu och lämna efteråt från oss. Jättetokigt blev det så tack för era ärliga svar. Håller med er i allt!
Har ni inte träffat barnen efter julafton så kan ni ju bara ge det nästa gång ni ses utan att det blir konstigt.
Och förlåt, inte alla män osv, men dom är ofta hyfsat dåliga på socialt samspel och SPECIELLT gåvor…
Menade alltså att du inte ska lyssna på din man utan meddela honom att såhär gör vi. Pga jo, alla män.
Men du gav presenter till svågern och till henne? Jag hade inte köpt ngt till de vuxna utan isf barnen. Alternativt inget till henne utan gett henne ngt till barnen istället.
Jag som förälder förväntar mig inte en massa presenter men blir superglad när mina barn får ngt.
Även om hon är ny i sammanhanget så är det såpass seriöst mellan dem att de firar jul ihop. Då ingår man och även ens barn i familjen och ska behandlas efter det tycker jag.
Köper alltid till svågern då han inte har egna barn men gav honom lite mindre i år än vad jag brukar köpa så därför blev det till ”båda”. Min tanke var att ge hennes barn med men min man tyckte inte att det behövdes för att barnen inte firar med oss och dom inte är sambos än, jag backade då men håller helt med er ovan. Tokigt och fel så rättar det och köper paket till barnen nu efteråt.
Tycker det är lite onödigt att ge julklappar till de man inte firar med. Konstig sits ni hamnade i nu.
Om du är en varm, trevlig och inkluderande person mot din svågers flickvän och hennes barn så lovar jag dig att julklappen inte spelar någon roll. Älta inte det något mer. ?
Jag är jätteglad för henne och barnen och våra barn med, därför det blev så tokigt! Ska med andra ord inte rådfråga min man hädanefter utan bara göra. Tack ☺️❤️
Man ska aldrig lyssna på sin man.
Har hamnat i en period då jag känner mig lite osäker på mitt utseende…hur vet man egentligen att man ser bra ut? Kan man se det själv?
Och nej, det är absolut inte det viktigaste att vara snygg. Det var en grej häromdagen som fick mig att börja fundera lite.
Menar du enligt normen eller typ att man är vårdad och fräsch? Om någon anses snygg är ju enligt betraktaren ?
Ja, kanske. Jag vet kanske inte själv vad jag menar?
Hamnade i ett lite ofrivilligt jämförande häromdagen och kom då att tänka på något som en kompis sa för två år sen, det har hängt kvar i bakhuvudet…
Hade nämligen en kompis som älskade att söka bekräftelse och fiska efter komplimanger. Jag är inte snål med komplimanger själv, men vill inte heller ge dem på ”beställning”. Hon älskade även att prata om och berätta om komplimanger hon fått av andra, främst kring utseende då. Så det var en gång som jag berättade för henne då min mamma hade ringt: hon (mamma) hade berättat för sina kollegor att ”hennes dotter” fyllde år den dagen. De hade velat se bild så mamma visade min Facebookprofil och hon berättade då att hennes kollegor hade sagt ”men gud vilken vacker tjej, där måste ju killarna stå i kö?!”. Tyckte det var roligt sagt, och lite självförtroendeboostande, så jag nämnde det för min kompis som fnös ”men så säger de ju bara”. Och det är liksom något som hängt med i bakhuvudet sen dess. Och det dök upp i tanken häromdagen pga en grej. Passade så bra i min svacka, haha, och nu har jag funderat på det i några dagar.
Jag hör absolut hur löjligt det här låter. Men sättet hon sa det på, minns att jag blev så ställd så det har satt sig och så kommer det upp till ytan ibland?
Kompisen var 100 % avundsjuk, annars skulle man inte säga en så taskig grej till en kompis! Och det är inte löjligt att du hängt upp dig på det, vet verkligen hur kommentarer kan fastna. Usch nu blev jag riktigt sur över din kompis ?
Ok, den där ”vännen” var bara taskig. En riktig vän hade sagt något i stil med: ”Såklart de säger, du är ju vacker!”.
Med tanke på att hon ofta hävdar att andra säger att hon är snygg så tyder det på mindervärdeskomplex av något slag.
Likt elaka styvmodern i Snövit t ex.
Jag tror också att du har en avundsjuk kompis, och därmed antagligen (även av kompisen) anses snygg. Hade du inte varit särskilt snygg hade din ”kompis” sannolikt inte haft något behov av att ta ner dig.
? Avundsjuk & otroligt taskig!
Sådär höll min FÖRE DETTA vän på hela tiden. Sen klankade hon ner på tjocka människor. Nu är hon själv tjock efter sin graviditet.
Gissa hur skönt det är att slippa henne
Tack för era svar! Jag brukar inte vilja använda ”avundsjuk” som anledning att varför folk är på ett visst sätt, men jag kan nog se vad ni menar och håller med, eftersom jag kan applicera det på annat hon sagt också.
Det var lite skönt att läsa era svar faktiskt, det hjälper mig i alla fall för den här gången att inte fundera djupare i saken. För tyvärr är det ju så att det negativa sätter sig ner än det positiva, men det var intressant att läsa era kommentarer och jag ska försöka ta med mig det?❤️
Har aldrig känt mej snygg. Som äldre med klimakteriekilon känner jag mej absolut inte snygg. Oönskad hårväxt. Känner mej fulare desto äldre jag blir.
Absolut, men vi i klimakteriet behöver inte känna samma stress. Vi ska inte bli gravida eller bilda familj.
Jag ska aldrig bli gravid eller ha en sån slags familj, vill va snygg ändå!
Hahaha för de allra flesta är inte graviditet och familjebild ning orsaken till att man vill vara snygg!?
Jo det är det faktiskt om du undersöker närmare.
Nope! Många vill inte ens ha barn. Och många som redan har det vill va snygga ändå.
Samma här, men det gör mig inte så mkt. Var snygg som ung & förfallet är stort. Inte alla åldras med värdighet tyvärr ?.
Ser man frisk ut och har utstrålning så ökar ju ens ”snygghet”, men annars är det kemi. Olika människor tycker olika om vad som gör en annan människa attraktiv.
Ja så är det ju. Det här var inte främst i killar- och dejtingsyfte utan en grej som fick något en kompis sa får några år sen att bubbla upp till ytan i min skalle??
Flash back från juldagar när man hade förfest, blev på lyset och så ut i vimlet för att träffa folk. Så skönt att lägga sig kl 22 numera efter en film och lite godis ?
Jag gillar fortfarande sånt!
Jätteskönt, haha! Själv har jag känt av min bakfylla från juldagen även idag. Och då drack jag ändå inga mängder. Så här har det varit två dagar med film och godis som bakisaktivitet.
Hade nästan glömt bort att man brukade gå ut på juldagen, tills jag såg nyheterna dagen efter. Haha kan nog inte tänka mig nåt värre än att festa i min gamla småstad jag kommer ifrån och träffa gamla gymnasiebekanta HUA. Låg på soffan hela dagen och åt massa gott ist
Singel sedan några månader tillbaka, 40 år ish. Aldrig använt datingapp. Men kul att testa? Tips på någon seriös, om det ens finns? Värt att testa? Inte ute efter en gångs…
Alla appar är lika seriösa och oseriösa skulle jag säga, det handlar väl mer om att kunna urskilja de som är där som söker det du vill ha från de andra 🙂
Finns ingen app där det enbart är seriösa användare. Man får försöka ha lite känsla för vad det är för typer utifrån deras profil och hur de skriver. Men skulle säga att det är Tinder och Hinge som gäller. Träffade själv pappan till mina barn på Tinder.
Bästa BUS!? Snälla ge mig tips.
Har kall underton så inget som är åt det varma gula hållet eller golden brown. Mer rose gold brown isf.
Prova dove, finns en mousse där som är jättebra tyckte jag när jag testade den
St tropez express är 10 av 10. Du behöver köpa till en handske om du inte redan har det.
Väntade på ett paket som borde kommit idag…kommer på måndag, är orimligt besviken?
Hejhej! Funderar på att börja med nån typ av dagbok eller liknande, skriva ner tankar och mål osv. Tror att jag skulle må bra av det. Någon som har tips på bra dagböcker/anteckningsböcker för ändamålet? Tror jag kan behöva hjälp av en struktur med rubriker osv och inte bara börja skriva i ett tomt anteckningsblock.
Jag har Moleskin Daily Planner – där är en sida en dag, den gillar jag!
Nu var det inte det du vill – men jag skriver ändå ifall du kanske vill testa ?
Jag var på en superflummig yogadag förra året…då fick vi varsin anteckningsbok och så under dagen skulle vi ”flödesskriva”…skriva under 5-10min utan att tänka men man skulle skriva hela tiden- först blev det massa skumt som typ ”solen skiner och golvet är hårt, ta mig härifrån” ? men sen blev det faktiskt riktigt djupt och befriande på något vis…jag har fortsatt med det – inte varje dag men flera gånger i veckan…ibland blir det något seriöst och ibland bara vad jag gjort om dagen osv.
Kan verkligen ändå rekommendera att testa?
Älskar Leuchtturm-böckerna i fina färger⭐️
Tack för tips! Kanske ska testa!
Har något beställt större möbler från Zara home? Kommer de ihop monterade eller i delar? Tex en fåtölj/stol
Gissning baserad på köp inte från Zara men andra liknande så kommer de monterade. Men inte beställt möbler från Zara själv.
Tack för svar! Såg precis på trustpilot alla usla recensioner så struntar i att beställa från Zara trots allt ?
Dom har ju skitkläder så möblerna lär ju inte vara bättre.
Överdriver jag?
Vi är ett tjejgäng på 6 tjejer som känt varandra sedan lågstadiet.
Jag har varit gravid större delen av 2024 (min bebis kom i oktober) och mått riktigt dåligt i princip hela graviditeten med inläggning på sjukhus tre gånger.
Mitt tjejgäng har träffats flertal gånger utan mig (såklart för jag mått så dåligt och ej kunnat vara med). I början gjorde de planer i vår gemensamma gruppchatt så jag såg allt men ju mer tiden gick verkade det som att de startade en ny gruppchatt utan mig och planerade saker ihop, för jag såg att de hade umgåtts på typ Instagram.
Sedan min bebis kom har endast en visat intresse och kommit och träffat mig och min bebis. De andra har hört av sig men inte lika frekvent etc. Två till har sagt att de vill träffas men det har inte blivit av.
Nu även sedan min bebis kom har de fortsatt planera i den andra chatten som jag ej är med u och hitta på saker.
Såg bla att de hade haft en middag där de firat att de känt varann i 25+ år och nu senast sågs de igen också utan att fråga om jag kan/vill ses.
Jag vart extremt ledsen för jag känner att de helt ärligt skiter i mig. Fortsätter att exkludera mig och frågar inte ens om jag kan vara med.
Två andra i denna grupp har barn och när de fick sina barn vart de absolut inte exkluderade på detta sätt, vi alla såg till att träffas tillsammans, träffa den nya bebisen etc etc men med mig skiter de i.
Jag vart så ledsen att jag ur alla grupper vi har (Facebook, whatsapp och Snapchat) och blockerade alla.
Först då frågar dom men åh oj vad har hänt?
När jag förklarat så har de antingen sagt att de inte tänkt på det eller att de tänkt att jag kanske inte är redo att ses. Men sen när börjar man ta saker och ting förgivet utan att kolla med en BARNdomsvän?!?
Än idag har de inte bjudit in mig till våra chattar så har ingen tillgång till vad som sägs eller vad de planerar. Har kontakt med 2/3 av 6 personer.
Om du läst såhär långt – snälla ge mig tips på vad jag ska göra? Känns det som jag överdriver att jag tycker att de inte känns som äkta vänner?
Falska vänner, har också haft sådana! När man ”försvinner” kommer dom som bryr sig på riktigt fram. Hade gråtit, sörjt, varit arg, besviken och sen fuck it! Du kommer komma dit en dag även om det kanske tar tid med en sådan lång vänskap men låt dom som genuint bryr sig hör av sig och visa att dom vill ha dig och bebisen i sitt liv. Inte värt att investera i människor som ändå inte väljer dig. Kram
Nej men herregud, ibland måste man kommunicera. Vi vet inte hur vännerna har tänkt, därför är det viktigt att fråga och prata om saken.
Men om de skapat nya chatgrupper utan TS så känns det ju rätt utstuderat från deras håll.
Har tyvärr inga tips men vill bara säga att du inte överdriver. Jag tycker att dina vänner beter sig fruktansvärt!
Om ni har varit vänner sen lågstadiet, varför blockade du dem och gick ur era gemensamma chatter utan att säga hur du känt? Förstår absolut känslan, men rätt udda att inte fråga/ta upp det med dem först.
Detta! Varför inte kommunicera först? Förstår att ts gjorde det pga sårad, men känns också väldigt dramatiskt. Hade tyckt det varit bättre att skriva ett meddelande till alla om hur man känner eller ännu bätttre bjuda hem till dig och ta det med alla.
Ni måste prata, inte på chatt utan öga mot öga! Jag tror ändå det här går att lösa.
Tycker inte du överdriver. Inte svårt för dem att börja skriva i gamla gruppen igen när du hade fött. Det verkar ju inte som att alla 6 har ett intresse av en fortsatt vänskap kanske? Sen hur mycket man vill gräva i varför de känner så det är upp till dig, det kan ju bero på så mycket olika saker. Kram! <3
Din reaktion att gå ut alla grupper och blocka alla är för mig helt extrem och jag tänker att du kanskje har personlighetsproblematik och borde uppsöka hjälp av psykolog för att lära dig hantera dina känslor på ett mer meningsfullt sätt? Jag kan inte ge några andra tips för jag kan verkligen inte relatera till att reagera som du gör. Jag hade litat på mina vänners förklaring, bett om ursäkt för överreaktionen och bjudit in till något hemma hos mig.
Alla människor reagerar annorlunda, är du helt frisk? Känns inte som det
Om jag vart ledsen och tycker de gjort fel har jag rätt till det ditt pucko
Du har rätt till dina reaktioner inkl den mot mig, det betyder inte att de på något sätt är till din egen fördel. Om jag ska gissa utifrån dina kommentarer vill de kanske inte hänga med dig för att du är lite dramatisk? Det är såklart vild spekulation, men jag tror du sjunker i deras ögon när du beter dig som en fjortonåring. Ni är gamla nog att ha barn, och borde då kommunicera som vuxna.
De beter sig ju också som fjortonåringar som exkluderar
Nej hon har en poäng. Att som vuxen blockera och gå ut en grupp känns oehört dramatiskt. Jag hade valt bort sådana vänner.
Oj men shit det svaret var verkligen en överreaktion
Utifrån din beskrivning förstår jag att du blivit ledsen över att du blivit utesluten. Jag tycker däremot att det är ditt ansvar att förklara varför du känner dig ledsen och besviken. Genom att gå ur grupperna och blockera dem så skapar du snarare ett större avstånd mellan er.
Hade en av mina vänner blockat mig utan att berätta varför hade jag hade nog helt ärligt blivit sårad och tolkat det som att vår vänskap inte betytt någonting. Utifrån din beskrivning tycker jag att det är ditt ansvar att berätta för dina barndomsvänner varför du är ledsen. De kan inte läsa dina tankar.
De allra flesta människor gör saker utifrån omtanke, även om en själv inte alltid tolkar det så.
Om det är goda vänner som du innan allt det här hände uppskattade att umgås med – bjud hem alla samtidigt och berätta hur du känt. Det låter som du verkligen behöver få det utrett! Även om du faktiskt skulle välja att inte umgås liga mycket längre tror jag det kommer plåga dig mer om du inte får prata med dem om vad som hände.
Hade inte slopat 5 goda barndomsvänner i första taget. Ge dem en chans att visa för dig att du är viktig för dem.
Med det sagt så förstår jag verkligen att du blev oerhört ledsen.
Du överdriver inte!!! Tycker dom har betett sig så fult och det är dom som borde sträcka ut en hand till dig och inte tvärtom. Jag tror genuint att du kommer må bättre utan dom. Det är jobbigt och du får börja men sen kommer du se att det blir bättre! Nästan exakt samma sak hände mig när jag fick barn. Jag var helt förstörd men inser nu att vissa barndomsvänner kanske borde stannat i barndomen. Man växer upp och har olika värderingar och kanske egentligen inte så mycket gemensamt längre. Dina vänner känns omogna och egocentriska och då är det inga vänner värda att ha kvar. Låt skräpet ta ut sig själv!
Kan förstå både dem och dig (fast det är väldigt taskigt att inte ens bjuda med till 25-årsjubileum, wtf). Såklart man blir ledsen av att inte bli inkluderad. Sen kan jag förstå att det kan bli att man hittar på mycket utan vännen som nyligen fått barn om man gör planer medans man ses vid andra tillfällen och om vännen som nyligen fått barn typ aldrig kan vara med. Det blir ju inte sjyst för det, men det behöver inte vara planerat av illvilja. Det känns som att det är lätt att tänka ”hon kan förmodligen inte så vi planerar något bara”. Det är såklart fullt naturligt och högst rimligt att man inte kan prioritera att träffa sina vänner som innan, men det tar heller inte bort rätten för någon annan att känna sig sårad att någon aldrig har tid längre, även om det är rimligt att personen inte har tid. Nu är så kanske inte fallet just här, men just saying. Startar nya chattar titt som tätt för olika kontext så det kan ju råka falla mellan stolarna när man planerar olika tillfällen att man tror alla är med men så är det inte så. I alla fall, som andra skrivit – prata med dina vänner om hur du upplevt detta. Kan de inte motta det på ett bra sätt och inget ändras, då är det väldigt rövigt ❤️?
Vänskap och kommunikation går faktiskt both ways, ibland får en dra ett tyngre lass än den andra och man får låta det första året/tiden när en vän fått barn vara lite som det är, men (som en som ännu ej har barn) jag tycker ändå att båda parterna i en relation har ansvar för att den ska fungera. Föräldrar kan ju uppenbarligen planera in saker med familj och släkt och jobb och semestrar och inköp osv. Vänner man vill ha kvar får man ju faktiskt ta hand om relationen också. Givetvis har man inte alls lika mycket tid, energi osv och det får man ju tro att de flesta förstår. Men det är väl heller inget konstigt om man som vän inte vet hur man ska navigera eller om man känner sig bortpushad när en vän ”försvinner in” i att vara förälder. Inget av det är konstigt tycker jag, fullt rimligt att inte ha särskilt mycket tid, men också fullt rimligt att det kan upplevas känslomässigt som att man inte längre är viktig och därmed kanske inte lägger samma energi tillbaka som förr. Ingen människa gillar ju att känna sig övergiven. Sen vad man gör av det är ju en annan sak, men det kanske är en förklaring till varför en del vänner gör på det sättet, tror och hoppas att det inte är av ren elakhet från dem
Gick igenom en väldigt tuff period för några år sedan där en väldigt nära vän med ett barn på runt 1 år vid tidpunkten inte hörd av sig en enda gång och frågade hur läget var, vilket kändes väldigt jobbigt att den här nära vännen inte gjorde – men kontentan är att sånna här saker kan påverka relationen (tillbaka till TS postk), och jag tycker att man behöver snälltolka och inte vara benhård i vad man läser in, såvida det inte är av illvilja som sagt och inte ändras efter man berättar hur det kändes för en, så gör det! Berätta för dem ❤️?
Förlåt för långt inlägg men behöver skriva av mig lite. Jag har bott hemma väldigt länge (är 30 * många plus) på grund av många olika sjukhusbesök då jag har en kronisk sjukdom och arbetslöshet men även för att ta hand om min svårt sjuka mamma (som äntligen kommer hem imorgon från sjukhuset ❤️) . Jag arbetar heltid och tar hand om hushållet som om jag bodde ensam men nu vet jag inte riktigt vad som har hänt. Jag vill bara fly härifrån och jag vet inte om det beror på att min mamma har varit på väg att dö av en sepsis två år i rad eller om stressen har kommit ikapp mig.
Jag är ingen person som gillar ensamhet för då mår jag sämre psykiskt men just nu känner jag mig som en berg och dalbana som störtar. Samtidigt får jag dåligt samvete som tänker i de här banorna just för att mamma är sjuk och båda mina föräldrar är gamla och att ens flytta när jag istället kan bo tillsammans med dem är egoistiskt. Som sagt förlåt för långt inlägg men behövde bara skriva av mig.
Är i liknande situation. Har dina föräldrar hemhjälp? Mamma har hemhjälp tre gånger om dagen. Sök hjälp. Du behöver inte göra allting själv. Skaffa städhjälp. Otroligt skönt att mamma har städhjälp. Mamma får mat hemkörd till dörren.
Mamma är på senior stuga en gång i veckan. Min farbror har alzheimer. Han är på dagverksamhet tre gånger i veckan. Hans fru behöver vila. Du är inte självisk om du tänker på dej själv.
Kan dina föräldrar vara ensamma? Ta en promenad. Skaffa en hobby nåt att göra tex en gång i veckan så du kommer hemifrån. Var rädd om dej. Känn efter vad och hur mycket du orkar sköta dina föräldrar. Försök hitta någon att prata med.
Sök hjälp från din stad kommun hur mycket hjälp du har rätt till och vad det finns för hjälp.
Nej för min pappa är än så länge frisk så han hjälper till. Min mamma är också väldigt stark som person och gör ofta väldigt mycket själv och blir arg när jag vill hjälpa till hela tiden. Nu har hon dock problem eftersom hon har brutit höften och är opererad så hon behöver lite extra hjälp tills hon kan röra sig bättre.
Om dina föräldrar är gamla och sjuka, blir de väl bara glada om de ser att du flyttar till eget och skaffar dig ett eget liv. Då vet de att du klarar dig på egen hand utan dem. Du bekymrar dig för dem, men de bekymrar sig nog för dig också. Kan ni inte prata om det?
Men snälla..
Kan du ens ta in sorgen?
Jo det gör vi väldigt ofta och de säger att jag ska göra det men jag känner mig så fruktansvärt egoistisk av att göra det. Varför lämna mina sjuka föräldrar liksom bara för att samhället säger det och min jävla hjärna som har panik av att bli äldre och känner sig misslyckad.
Vem säger att du är misslyckad? Du har ett arbete och vad jag förstår en fungerande vardag. Vad vill du göra med ditt liv? Inget fel ta hand om sina föräldrar. Har du vänner? Du kan absolut träffa någon. Vem säger hur man ska leva sitt liv.
Tänk mera på dej själv. Dejta om du vill träffa vänner. Skaffa en hobby. Nåt att göra annat än umgås med dina föräldrar. Du behöver kanske någon att prata med.
Jag själv ? Alla i min ålder har barn och partner och hit och dit och här är jag liksom. Blir dömd av mina vänner som tror att jag bor i en källare och spelar tv-spel.
❤️
Kanske du borde träffa vänner i liknande situation som din egen. Ingen har rätt att döma dej för hur du lever. Det finns anhöriggrupper även för yngre anhöriga. Kolla runt vad som finns där du bor. I min stad finns en grupp för anhörigvårdare även för yngre sådana. Finns flera som har det som du.
Huvudsaken är att du själv mår bra. Kör inte slut på dej själv. Var öppen om din livssituation. Finns många som sköter sina anhöriga. Även om det inte är vanligt i vår kultur.
Jag vet men det känns som det inte gör det och att alla ser ner på en men hade jag varit från Asien hade ingen brytt sig.
Du är absolut inte misslyckad och att ta hand om sina föräldrar är otroligt fint. Förstår att det är jobbigt med samhällsnormerna, men vad är det som säger att man är ”lyckad” eller ”lyckats” för att man skaffat partner och barn. Det är väl ingen bedrift. Flytta om du känner för det, men gör det inte för att svenska samhällsnormer säger att man ”ska” det! I många många länder är normerna annorlunda och det finns inget som säger att de svenska normerna är bättre eller gör folk lyckligare.
Vill du inte leva ditt eget liv tänker jag? 21:55 sa det bra.
Varför kan man inte leva ett eget liv bara för att man bor hemma? Säger du så till de som bor med en rumskompis också?
Inte riktigt jämförbart.
För att?
Det är stor skillnad på föräldrar och rumskompisar.
Trådstartaren skrev att hen ville ”fly härifrån”, och det tolkade jag som att hen ville flytta hemifrån till nåt eget.
Det är inte egoistiskt. Normalt funtade föräldrar vill sina barns bästa, även om det förstås är smidigast och trevligast för dem att ha ett hemmaboende barn som tar hand om dem.
/Anonym 21:55
Det är bara naturligt att vilja flytta och ha ett eget liv, det är inget fel.
Vill bara börja med att säga att jag har tänkt på dig och undrat hur det gått med din mamma, så det gör mig otroligt glad att läsa att hon är såpass bra att hon får åka hem!
Jag tror att det du upplever nu är någon slags chock/stressreaktion på allt som hänt, och att det är fight or flight som spökar. Har du fått prata med någon terapeut eller psykolog? Du skulle nog må bra av lite samtalsstöd, och hjälp att bena ut alla känslor.
Tycker du dka kontakta Närhälsan så fort de öppnar igen efter de röda dagarna.
Hoppas allt löser sig för dig.
❤️❤️❤️ Nej inte ännu men blir nog i slutet av januari eller så. Jag brukar oftast stänga in mina känslor och låtsas som ingenting och väntar tills det går över. Men just nu vill jag bara hoppa på ett flygplan och ge mig av och aldrig komma tillbaka.
Fast dina föräldrar låter väl dig bo hemma för din skull, för att de tänker att du behöver dem, inte för att de själva behöver hjälp. De har ändå varandra och reder sig nog utan dig. Om jag utgår från mig själv som förälder så skulle jag bli glad om mitt barn flyttade ut och levde sitt eget liv. Det blir lättare att bli gammal och gå mot döden om man vet att man inte lämnar efter sig ett barn som fortfarande är beroende av en.
Rädslan för att de ska dö och lämna dig ensam tror jag kommer äta på dig i vilket fall, oavsett om du bor kvar eller flyttar. Den har med annat än din pliktkänsla att göra. Däremot kommer det vara lite enklare för dig att klara av förlusten av dina föräldrar om du har flyttat hemifrån och märker att du klarar dig på egen hand. Du kommer fortfarande att vara ledsen men överlevnadsångesten det låter som att du känner nu kommer inte att aktiveras lika starkt om du vant hjärnan vid att du klarar dig utan dem. Så försök flytta men satsa också på att gå i terapi för att bearbeta dessa känslor. Eller börja med terapin och flytta sedan när du känner dig redo för det.
Jag är inte beroende av mina föräldrar. Medan min mamma har varit på sjukhuset så har jag hanterat allt själv och försökt balansera vardagen och tragiska besked. Men jag har en enorm pliktkänsla och känner mig skyldig till att ta hand om dem.
Och vad ligger bakom denna enorma pliktkänsla? Den verkar i mina ögon vara ganska ångestdriven.
Jag kan inte skriva det här då det är väldigt privat men jag kan säga såhär: jag lider av rädslan att bli övergiven då en person jag såg upp till som barn övergav mig och min mamma. Efter det har jag hela livet försökt vara den ”perfekta” dottern och ge mamma allt det som hen förstörde.
Och det är aldrig något min mamma har begärt. Jag har gått i terapi gällande det här många gånger.
Har terapin hjälpt? Och om inte, hur kommer det sig?
Den har väl hjälpt mig litegrann då jag har blivit starkare som person och jag kan hantera mina ångestattacker bättre men rädslan för att bli övergiven finns kvar. Mamma säger till mig jämt att jag inte behöver vara perfekt – att jag bara ska vara den jag är – och jag försöker men att flytta är ett stort steg för mig när jag har en sjuk förälder. Jag hade flyttat med en gång om mina föräldrar hade varit friska men när jag vet om hur mycket glädje jag ger min mamma av att finnas för henne och hjälpa henne så är det svårt.
Killen jag träffade på Tinder som dumpade mig efter två månader har nu likeat mig på Hinge. Fattar inte varför han gör det? Han har inte kontaktat mig på nåt annat sätt.
Skit i det…inte värt ödsla tid att fundera över även om jag såklart fattar att du gör det.
Några tänkbara alternativ
1: han är helt j/vla dum i huvet och tror att han kan få lite enkelt rajtan. 2: han har blivit dement/ansiktsblind eller annat och därför inte fattar att ni redan dejtat. 3: han ångrar sig men är för tafatt eller socialt missanpassad för att höra av sig normalt.
Inte 3. Hade han ångrat sig och velat träffas hade han hört av sig.
Har varit med om samma med ett par killar. Även mitt ex som dumpade mig (+ gjorde mig gravid och ville att jag skulle göra abort) likeade mig efter ca ett års tystnad. Märkligt beteende.
1. Han känner inte igen dig utan tänker ”snygg tjej”
2. Han är ett arsel och tror att det räcker med att lajka bilden för att du ska kontakta honom och fråga om han vill ligga. Han tycker du är snygg och trevlig men inte tillräckligt för att han ska orka anstränga sig.
Jag börjar tro mer och mer att han inte känner igen mig. Fast en av bilderna (ej den han likeade) hade jag på Tinder. Jävla pucko oavsett.
Är rätt säker på att han känner igen dig. Har själv varit med om ett antal såna och då har de själva kommenterat det. Sen är det såklart inte facit, men jag tror han känner igen dig.
Varit med om samma sak
Många killar gillar varenda tjej, de kollar inte ens vem det är, bara gilla gilla gilla gilla gilla. Så sorterar de sen, efter att man matchat
Jag och min mans energi i relationen/vardagen är skev. Vi är tillsammans sedan snart 18 år och har haft våra ups and downs. Men det som slår mig är att det största problemet är att vi har växelvis energi. Det är liksom som att om en funkar bra, gör sina vardagsuppgifter, funkar på jobbet, är kul med barnen och har ett flow så drar det energi från den andra och den andra blir liksom paralyserad. Eller så är det åt andra hållet, att när en av oss har en down så får den andra en boost av att vara bror duktig medan den som är nere då känner sig ännu sämre eftersom den inte kan matcha. Jag vet inte vad det är men det är så jäkla jobbigt att vi inte kan hitta en konstant balans. Såhär blir det så att den som är på topp bränner ut sig till slut eftersom den måste ta vardagen för två och då måste den som haft dåligt med energi ta över och kommer in i flowet igen medan den förste sjunker neråt.
Jag vet inte vad vi ska göra åt saken. Men det är skitjobbigt. Nu med bebis och femåring med potentiell npf – i alla fall high need, så har mina positiva flows varit kortare än någonsin och det är inget kul.
En anledning tror jag är att vi alltid bott förhållandevis litet. Första 12 åren bodde vi i en etta på 30kvadrat och nu bor vi i en tvåa med två barn. Köket är inte riktigt stort nog för att två ska kunna fixa. Så diskar en så blir man liksom förvisad från hemmets kärna.
Sen att vi lever i ständig röra eftersom barnen inte har något eget rum där de kan leva rövare och man sen kan stänga dörren.
Är det någon som känner igen sig/har upplevt något liknande?
Inte exakt det du beskriver men att man tar på sig olika roller och att det kan bli en tävling. Terapi?
Familjeterapi kanske är ngt för er och har ni möjlighet att flytta till större? Låter som en tuff situation. Vi har också behov av flytt, bor med ett barn i en tvåa, och det är också alldeles för litet så förstår att det måste vara svårt att få plats för er med allas olika behov!
Terapi har vi testat i omgångar men helt ärligt är det knepigt för alla att få till det tidsmässigt med barn så det blir aldrig riktigt något vi följer upp utan vi har gått dit en eller två gånger och sedan har det runnit ut i sanden.
Vi bor utomlands nu och planerar på att flytta till Sverige (mitt hemland men inte makens) och köpa hus inom en någorlunda överskådlig framtid och så hoppas jag att det blir lättare med problemet jag beskriver. Samtidigt så är det en stor omställning vars planering kräver att vi båda funkar så så länge vi har den här växelvisa energin så kommer det inte bli av.
HUR stod ni ut 12 år i en etta på 30kmv???
Vi studerade i en europeisk storstad med för höga hyror så det var till att stå ut med det eller till att någon skulle bo inneboende hos någon tant någonstans och den lägenheten var 500m bort från universitetet, mitt i smeten, precis där allt och alla vill bo. Och allt blir väl normalt efter ett tag. Man blir proffs på att optimera utrymmet. Man äter dock mycket ute när man bara har ett minikök och är förvisad att diska i handfatet på toa? så sååå mycket tjänade vi nog inte in till slut.
Men det var i alla fall där vi la grunden till det här fenomenet jag beskriver ovan.
Nu bor vi i en tvårummare på 60kvadrat i samma stad men då har vi två barn som lever rövare så fort de är hemma och som ska ha mat och fika och bytas blöja på och fan och hans moster.
Välkommen till verkligheten fram till och med 1970-talet. Två barn i en tvårumslägenhet var helt normalt när jag växte upp. Min granne och lekkamrat sov med sin syster i en våningssäng i sovrummet tillsammans med sina föräldrar. En klasskamrat delade lägenhetens sovrum med sin tonåriga brorsa medans föräldrarna sov i en bäddsoffa i vardagsrummet.
Varför inte göra sovrummet till barnrum och ha antingen en avskärmad säng el en bäddsoffa i det andra rummet?
Tro mig, jag har bott på minsta möjliga yta sedan jag var 15 (alltid delat lägenhet, korridorer osv.) – lägenheten är optimerad. Det betyder inte att det inte är ansträngande. Jag tror för övrigt att dina kompisar och bekanta inte tyckte att det var det enklaste då på 70-talet heller. De hade nog inte haft något emot att bo större. Att raljera låter onödigt när någon alldeles tydligt är i en situation som uppenbart upplevs som svår.
Jag tror att vi snart kommer att behöva återgå till att bo trångt. Jag tycker att man dagligen läser om folk i ekonomisk kris.
Folk bor för stort och dyrt för att klara en kris. På något sätt har det blivit en slags ”rättighet” att ha en viss storlek på sitt boende.
På 70-talet fick man rätta boendet efter sin inkomst men så verkar folk inte resonera längre.
Vad har ni för smartwatch att rekomendera till android? Jag har en Xiaomitelefon och vill egentligen ha en klocka endast för stegräknare. Behöver komma igång med promenader och motiveras av stegen.
Hama fit watch, jag var nöjd med min men den slutade tyvärr fungera efter ett tufft liv ? så jag köpte en Apple Watch och den är sjukt överskattad så skulle jag köpa en ny skulle de bli en hama igen ???
Köp en Xiaomi aktivitetsklocka, smal, smidig relativt pålitlig. Hade en 6:a men bytte upp mig till en Huawei watch fit 3 och ångrar mig nästan. Den är full av finesser som är bra, men lite klumpigare och så är jag inte på topp hälsomässigt vilket gör att klockan är lite för avancerad just nu…men den är riktigt bra på att mäta steg och motiverar för aktivitet?
Håller med. Hade min xiaomi länge för steg och träning. Har nu uppdaterat till galaxy watch. Xiaomi räcker gottväl till det ts vill.
Vad händer med Gabjoss?
Är de fortfarande tillsammans nu? Och hur länge? Det hela verkar så märkligt
Basta i Stockholm har ni tips? Är simhallarnas bastu ok..?
Förlåt, nu gnäller jag, men har ingen annanstans att ventilera. Men de senaste två månaderna så har jag ingen trygg miljö alls – jag är ny på min arbetsplats och har fått noll intro (jag slängdes bokstavligen in i en helt ny bransch efter 30 minuter på jobbet) och min chef skäller ner mig varenda dag över saker som jag inte ens haft vetskap om att jag ska göra/fixa och hugger av mig och avbryter så fort jag försöker förklara eller fråga något. De bästa dagarna är när han inte ens hälsar på mig, utan bara låtsas som att jag inte finns.
Hemmavid klagar min man på allt jag gör, surar och ger olika besked (något är OK ena dagen men helt fel nästa dag när jag redan förberett för den ursprungliga planen).
Mina föräldrar och syskon dyker upp vid jul – lägger sig på soffan och tar glatt emot hemlagat julbord som jag handlat och lagat trots att jag jobbat hela julen (med ovan nämnda chef) samtidigt som de har långledigt typ 20 dec-7 jan.
Jag är bara så trött på att alla är så ARGA på mig hela tiden. Som om jag önskar dem ont med flit – jag gör mitt yttersta hela tiden för att göra rätt, men deras skällande har medfört att jag ständigt är så rädd att göra fel så att stressen över det bidrar till att jag gör tabbar.
Men jag går med hjärtklappning exakt hela tiden, och jag har ingen miljö där jag kan känna mig lugn och trygg.
Förlåt för rant, nya tag på jobbet kl 09 imorgon ?
❤️
❤️❤️ En sak i taget!
1) Har du pratat med din chef? Kan du byta jobb om den möjligheten finns och det finns andra tjänster ute?
2) Har du pratat med din man om hur du känner?
3) Har du pratat med din familj?
Snälla du var rädd om dig, säg ifrån och säg precis det du skrev här till din man och dina anhöriga. Prata med din fackliga representant på jobbet, så ska du inte behöva ha det på jobbet.
Sätt stopp nu innan du går i väggen och blir sjuk❤️
Min mamma kommer med stor sannolikhet dö under 2025 och jag vet inte vad jag ska ta vägen. Bottenlös sorg, ångest och ilska för att hon inte får må bra och har ont och för att hon inte får den vård hon behöver och förtjänar.
Vad gör man ens?
Först och främst kämpa för vården hon behöver! Det är det du kan göra och samtidigt förbereda dig lite. När det är dags vet du att du gjorde allt du kunde.
Man kämpar på, för din mammas talan i vården om/när hon inte orkar, finns där, stöttar osv men tar sig också tid för något eget för att orka…tyvär är det ju som det är (verkar det som) så man gör det bästa av den tid som finns. Man säger saker man vill ha sagt och man försöker prata om vanliga saker och inte enbart fokusera på elände…man förbereder och pratar för att förenkla det som komma skall…
Men, som sagt, glöm inte att ta hand om dig själv colså❤️
Man ger henne en sådan fin sista tid som möjligt. När hon sedan är borta kan det vara till en liten tröst att man gjort det man kan. Hon kommer garanterat att uppskatta att du försökt finnas där även om det inte går att skapa en ideal situation. Min mamma levde i misär sina sista år i livet men det lilla jag kunde göra för att hjälpa henne uppskattade hon ändå och jag mådde bättre av att veta att jag gjorde vad jag kunde, även om samhällets vård och omsorg inte kunde göra sitt.
Att sörja är en icke förhandlingsbar del av livet tyvärr. Har du några vänner du kan prata med under detta år är det en god hjälp även om det inte tar bort sorgen.
Hej! Om din mamma kommer dö 2025 så har hon rätt till palliativ vård och hon och hennes anhöriga ska bli bemötta med ett palliativt förhållningssätt. Lyft upp detta, så ni får rätt bemötande och vård under denna jobbiga tid. Kom också ihåg att det finns närstående dagar (100 dagar), läkare skriver intyg.
Lyssnade på avsnitt med Magdalena Graaf
i podden Sanning och konsekvens.
Vilket oproffsigt samtal
och smörande för gästen har
jag nog aldrig hört.
Magdalena är en väldigt knepig människa. Allt som händer i hennes liv är alla andras fel aldrig hennes. Magdalena har en massa ex som lämnat henne. Barn med olika män. Tjatar ständigt om sina ex. Allt är exens fel. Skaffa dej ett jobb och lev i den riktiga världen Magdalena. Förstår inte vem som följer henne. Känd för att ha vikit ut sej för tjugo år sedan.
Hon och Hannah står ofta i samma ”sexiga” pose, med huvudena tätt ihop, som för många decennier sen.
Båda systrarna Graaf tror tiden stått stilla i tjugo år. Botox fillers. Tränar som galningar. De tror de är unga och sexiga. Alla killar står på kö. Förstår inte för vad och varför de är kända.
Efterrätt till nyår – vanlig köpt kanelbulle som man lägger i våffeljärn så den blir lite knaprig, serveras med vaniljglass och kolasås!
Hur gott och enkelt låter om det?
?
Låter sådär men om du gillar det så.
Köp i så fall godaste vaniljglassen – Häagen-Dazs – och gör egen kolasås. Kanelbulle i våffeljärn vet jag inte hur det blir. Är det inte risk att det blir bränt?
Är det någon som kan tipsa mig om vilket vikt läkemedel jag ska be min läkare skriva ut? Min läkare bad mig kolla de olika alternativen & vad jag skulle vilja ha då priserna är olika & man bekostar allt själv.
Jag har en hormonstörning & kan inte omvandla Levaxin korrekt, vilket gjort mig väldigt stor & viktnedgång är nästan omöjligt. Diabetesrisk så inget jag vill ha av kosmetiska skäl om ngn skulle bli förfärad.
Det är väl snarare läkaren som har kunskap om de olika alternativen och kan rekommendera det bästa utifrån dina förutsättningar.
Det låter helt bakvänt att en patient ska göra läkarens jobb.
Ska man betala allting själv om man behöver fetmamedicin?
Paow?
Är nyfiken på att pröva hårborttagning med laser på salong. Dock känns som det är dyrt o kanske inte värt det. Vad är din erfarenhet?:)
Att det är värt det! Se det som en investering: du sparar in på både tid och rakgrejor samt tar hand om dig själv.
Varje år har jag olika ”projekt” som är OK att de kostar en del. Ett år var det just att lasra bort hår. Supernöjd! Bor du i Sthlm så har Lifetime Clinic ofta bra erbjudande och rabatter.
Ska ni fynda något speciellt på rean?
En tv om det går! Köpte en Samsung Frame på Black F. Kom hem & insåg att den var nästan 2 m lång & lämnade tillbaka den. Nu kostar den mindre lika mkt som det aset gjorde då så får se.
en kettlebell
Fyllt på med smink och lite nytt jag velat testa, också sugen på nya kastruller men svårt att välja.
En matgrupp från Mio!
Nja. Behöver nya vinterskor så det är väl det. Min parfym är snart slut också så jag ska kika runt lite efter bästa pris.
Födelsedagspresenter till sambon och sonen som tyvärr fyller år i början av januari. Oklart vad än dock ?
Lite barnkläder
Funderar på att köpa en julgran till nästa år ? för första gången i mitt 44-åriga liv ? Dock finns det så många att välja på och vill inte betala alltför mycket. Tips?
Samma här utom granen! Men julpynt till nästa år ?
Jula brukar rea ut sina granar ganska mycket. Jag köpte min gran från bygghemma tror jag den hette.
Jag köpte ett par hörlurar. Hade tänkt köpa film fullpris men nu var de faktiskt lite nersatta.
Ser fram emot att ha ett par egna eftersom jag är och min partner kivas om de vi har nu!
Jag var pank innan jul, ännu mer pank efter jul. Nu är det snart nyårsknytis. Det är bara att hänga i. Svettandet tar jag i efteråt. Att ens vara hembjuden. 5+ på den.
Har köpt en ny kyl och frys ? ”sparade” 6000kr tack vare rean så det är alltid något.
Har köpt en ny dammsugare och ett bälte till sonen. Skulle vilja köpa nya kastruller men det jag gillar är inte på rea så det får vänta.
Ni som hittat tillbaka till ert ex, som ni har barn med, vad är era bästa tips? Hur gjorde ni? Jag hade velat ta det långsamt och dejta på nytt, inte tillbaka till den ”gamla” vardagen.
Och inga kommentarer om att ”det kommer inte fungera” tack, det märker jag nog bäst själv.
Inte jag men en nära vän – de började, precis som du skriver, om och dejtade, hittade på saker osv. Hon sa i efterhand att det var svårt att ”skynda långsamt” men det verkade funka för de är tillsammans än efter 10år?
Det kanske blir så, med tanke på att man är så pass trygga med varandra redan. Roligt att det fungerade för dem?
Funderar på några dagar på koh samet nästa vecka. Någon som varit där? Eller har något annat tips på fin strand m bungalows inte alltför långt från Bangkok ?
Jag hoppas ingen nappar på din provokation. Så töntigt att försöka få igång en miljödiskussion med några dagar i Thailand.
Däremot borde vi diskutera mer om det som många gör, weekend i London eller i Rom.
Som jag tolkar det så befinner sig personen ändå i Thailand då och kommer alltså inte åka dit endast för några dagar.
Nä det är flygen som går till Bangkok
Vad menar du egentligen?
Men lägg av 😀 Du vet inte om personen ska vara i Thailand en dag eller sex månader, enbart att den ska besöka en viss plats i ett par dagar.
Då kan vi diskutera folks barnskaffande, köttätande, villor och bilar när vi ändå är igång…
Ingen åker ju till Thailand i några dagar bara. Fett slöseri med tid och pengar.
Koh Kood, men det är lite längre bort.
Fantastiskt vackert men verkligen ”varva ner” ställe. Finns inte så mkt att göra där
Har varit på koh samet men rekommenderar koh Chang! Fantastisk ö❤️
Vilken av dem? Finns två
En AI-print av LD för 500 kr som hon kanske orkar skicka i juni 2026!
Ja så värt.
Att folk betalar för prints som LD har bett AI om är bara deprimerande
Med tanke på att ganska många kunde tänka sig att swisha henne förut som typ ”välgörenhet” så är det väl inte så förvånande.
Men varför gör någon det med vetskap om att hon får Oskars pengar förr eller senare
Va?
Fast LD säljer ju främst prints av sina akvarell och akrylmålningar, AI-grejen är ju nåt hon gjorde i år. Hon har ju sålt prints i typ tio år innan dess.
Hon lurar ju bara folk. Hon har pengar.
Hur vet du det?
Hon lurar fattiga morsor
Var hittar ni detta? Hennes Instagram verkar borta?
Red flags. Kollar porr of. Har barn men de har noll kontakt.
Ja för mig är till och med ett överdrivet sexintresse red flag. Alla mina vänner som anpassade sig till män med het sex drive gjorde slut för att han blev våldsam eller kontrollerande.
Håller absolut med. Red flag om det är bara sex som gäller. Vill inte kramas vara nära på annat sätt.
Ja känns som de är mer benägna att vara otrogna. Speciellt under småbarnsåren eller runt medelåldern när de tröttnat på sex med frugan
Enorm red flag är ju en man (eller kvinna) som skiter i sina barn!
Absolut. Har han barn men inte träffar barnet barnen tar noll ansvar är det inte rätt man för mej. Eller inte betalar underhåll. Har han lämnat sitt ex gravid och bara stuckit skulle jag inte lita på honom.
Eller hur! Skulle aldrig våga skaffa barn med en sån man!
Porr kollar ju extremt många på, även kvinnor.
Fortfarande en red flag. Sunkigt beteende även om det är ”vanligt”.
Hmmm, har du någonsin tittat på något erotiskt?t Är allt erotiskt ”porr” och ”kvinnoförnedrande” i dina ögon?
Nej håller inte med. Då är jag själv en röd flagg ? Ingen är perfekt. Kan va svårt att hitta nån om man har så höga krav.
Genuin fråga till er som shoppar prylar som inte är nödvändiga på alla erbjudanden och reor. Varför? Fattar verkligen inte.
Jag tror de är inne i en virvel av godkännande från andra kvinnor. Man shoppar för att vännerna shoppar.
Har man generellt koll på ens kompisars shoppingvanor? Jag har ingen aning var, när, vad, hur eller hur mycket mina vänner köper eller inte köper.
Jag tror de ser på so me
Tänkte fråga exakt samma sak…
Jag följer flera vänner på sociala medier men märker väl sällan av deras inköp där? Fast är man lite mer med i gamet kanske man uppdaterar dagligen.
Dopamin.
Jag tror att det är lätt att dras med. Man blir ständigt matad med allt man ”behöver” och månadens must haves.
Rakat ni er i ansiktet? Jag har ganska mycket hår i ansiktet men ganska ljusa tunna hårstrån, dock känns det som alla rakar bort varenda hårstrå så känner mig helt luden.. vågar man raka bort det eller bör man bara acceptera att man är en människa och håret är en naturlig del ??
Jag tycker du ska göra det du vill. Vi kvinnor måste sluta göra det andra kvinnor godkänner!
Jaa absolut men .. ja..
Känner ingen kvinna som så vitt jag vet rakar sig i ansiktet
Nähä skönt! Känns som alla mina vänner/bekanta gör det.
Det är ju jättevanligt, finns specialknivar för just det. Jag har gjort det i många år, huden blir av förklarliga skäl glowigare.
Beror nog på vilka kretsar du rör dig i. Har iaf aldrig hört talas om att det skulle vara vanligt att ljushåriga rakar sig i ansiktet
Har du frågat? Jag blev förvånad när jag började kolla med mina vänner ( det var vanligt)
Men raka?? Blir det inte stubb då?
Klart det blir stubb, då rakar dom igen. Maniskt.
Aldrig hört om. Vax, tråkning, laser däremot..
Beror på vad du menar med i ansiktet? Nopprar runt ögonbrynen och på/runt hakan och överläppen.
Typ kinden/käken.
Nej, jag rakar mig inte. Provade sån där derma plaining eller vad det heter en gång, men har känslig hy så fick bara massa knottror och utslag.
Men de som tar bort allt har säkert mörka strån? Jag plockar en del men hade inte brytt mig om de var ljusa.
Det syns i solljus tyvärr ?
Jo men det gör ju inget (tycker jag!) om det är ljusa hår av fin kvalitet.
Det är så fint när solen lyser på ljusa ansiktsfjun tycker jag!
Nja vettefan ? när kate winslet blev hånad när hon var på röda mattan och fotad under dagsljus och man såg alla ljusa fjun som såg ut som ett täcke under foundation…. Såg inte snyggt ut och det fick iaf mig att tänka till.
Hon – en av världens främsta skådespelare – blev, som du beskriver det, HÅNAD för fjun i ansiktet. Tycker du inte det är stört att du upprätthåller detta?
Tycker ändå att hon är jävligt modig.
https://www.shutterstock.com/editorial/image-editorial/MeT2MexcM9DeEbydODU3MQ==/kate-winslet-1500w-1300591m.jpg
https://www.shutterstock.com/editorial/image-editorial/MeT2MexcM9DeEbydODU3MQ==/kate-winslet-440nw-1300591m.jpg
Hahaha, jättejobbigt om någon ser mina ansiktsfjun i solljuset. Jösses. Man har fjun.
Fast det är ju inte bara lite fjun precis. Kolla kate på bilderna ovanför.
Jag gör det! Var också skeptisk först men efter mycket googlande (eller snarare tiktokande) kände jag att jag var tvungen att testa. Och det är SÅ nice! Jag är en riktig torris men när jag rakar ansiktet känns det som produkterna går in i huden på ett annat sätt och sminket lägger sig mycket finare.
Hur ofta behöver du raka för att det ska kännas/se bra ut?
Generellt växer allt mitt hår på kroppen väldigt snabbt, så kanske var tredje dag om det hela tiden ska vara hårfritt. Men jag är inte så supernoga att det ska vara helt hårfritt, så gör det kanske en gång i veckan och ibland mer sällan
Blir det inte stubb när det växer ut?
Ja det är det jag undrar med..
Självklart.
Det är ju fortfarande ljust fjunigt hår så skulle väl inte kalla det stubb på samma sätt som mäns stubb. Men ja, stubb blir det ju men inte så att det syns eller märks speciellt mycket
Ja eftersom håret är till för att skydda huden ?
Har massor av ljusa hårstrån, ibland kommer de mörka och de plockar jag med pincett – men det ljusa? Hell no, finns annat jag hellre lägger min tid på. Känner folk som tar bort allt, inklusive hår på armarna , känner folk som inte tar bort nåt, dvs har håriga armhålor och ben. Jag är barn av 80-talet, så försöker låta armhålor och ben vara, men det är svårt när man tagit bort hår där sedan urminnes tider, för att inte tala om mustaschen. Har mörk musche som växer och frodas oavsett hur mycket man plågar den och den åker bort hela tiden. Men övrigt hår på kinder osv som är ljust nej för fan. Vad ska jag dit och göra, det syns ju inte ens
Jag rakar ansiktet – är dock mörk och har hår som syns ganska väl…skulle dock aldrig bry mig om hur ngn annan kvinna gör men jag vill raka mig ?
Är du arab?
Nej, asiat?
Syns nog egentligen inte så mycket men jag tycker det?
Jag tycker att ansiktsfjun är så vackert! Har mustach som jag rakar & många svarta skäggstrån som jag rycker. Skulle aldrig raka annat hår i ansiktet & om mustaschen inte var mörkt skulle den få vara kvar.
Jag vaxar mustaschen och halsen, har dock mörka synliga hår där. De ljusa på kinderna låter jag vara. Skulle aldrig raka dock!
Jag rakar bort mitt fjun ibland för att foundation sitter bättre. Med en sån vanlig, ny och steriliserad ögonbrynskniv. Går fint.
Okej! Det växer inte ut tjockare efter du rakat, så du kan låta det gå ett tag emellan gångerna?
Hårstrån växer inte ut grövre och tjockare eller blir fler när det växer ut. Men kort stubb känns stubbigt innan hårstråna slits o känns mjuka och ”lägger” sig mot huden.
Som ung var hade jag två vänner från Iran och de rakade sina mustascher minns jag.
Antar att de flesta med mörk behörig rakar/vaxar sig i ansiktet.
Kan inte bry mig mindre huruvida någon rakar sig eller ej. Men iofs lätt för mig att säga då jag är ljushårig där det knappt syns annat än i direkt solljus.
Jag vaxar.
Beroende av sina föräldrar. För mej är det tvärtom. Mamma är sjuk. Handlar fyller kylskåpet,tvättar. Berättar inte för att berömma mej själv. För mej är det självklart att hjälpa mamma. Mamma behöver hjälp komma till läkare mycket annat praktiskt. Vi vet inte hur lång tid vi har kvar tillsammans. Skulle aldrig förlåta mej själv om jag inte fanns där för mamma. Pappa dog oväntat och det var en stor chock för oss båda. Man vet aldrig vad som händer i livet.
Jag bor 2,5 h bort från min mamma och huset där alla vi firade jul. Det var så mycket folk och jag åkte dit den 23:e (hade varit hemma och träffat mamma någon vecka innan) men en del var sjuka och jag kände igår (efter tidigare mornar (ett åringen vaknar tidigt) att jag var totalt kaputt. Helt slut. Så jag åkte faktiskt hem till mig igår, salta hej så till alla och åkte hem för lite lugn och ro. Jag är fortfarande helt slut – är det detta som är socialt bakis?
Någon som gjort något liknande? Eller är allt bara hur kul sol helst med golvmadrasser i alla rum, alla vaknar olila tider, disk över allt, spel, lek och mat som ska lagas?
Jag visste inte hur viktig min egentid särskilt men när jag var den enda som inte hade ett rum eller nån plats att vara ifred så blev känslan av hemlöshet påtaglig och otroligt påfrestande…
Jag orkar inte med sådant o blir också socialt bakis. Tf utbränd nästan.
Låter som kaos, skulle inte stått ut en dag ens haha.
Har fått 5000 kr i present med uppmaningen att lägga det på något kul, för mig själv. Vad hade ni gjort?
Har inte direkt någon hobby att lägga pengar på och är alldeles för van vid att snåla kring mig själv så behöver lite inspiration..
Jag hade valt en resa
Spa
Weekend
Nån kurs i något
Gymkort
Kanske nån jacka du vet att du kan ha länge
En resväska
Hörlurar
Se det som ett tillfälle att sluta snåla kring dig själv, särskilt om uppmaningen är att göra något för dig. Går ju även ibland att hitta resor till värmen för 5000. Eller så är det ett perfekt tillfälle att hitte en hobby!
Jag hade lagt det på en kurs i något som intresserar dig så räcker pengarna och det roliga över längre tid. Sen också typ klippkort på kallbadhus, något besök hos massör, sköna barfotaskor, biobesök.
Jag hade lyxat till det med SPA, ansiktsbehandling och massage ???
Hade absolut köpt en red light ledmask. Eller sparat dem tills det dök upp nåt jag VERKLIGEN ville ha/göra, typ att det öppnades upp för en resa eller att jag hittade nåt jag verkligen vill ha. Så ligger de där pengarna där och bara väntar på att få användas. Istället för att läggas på nåt som känns kul i några dagar men sen tappar tjusningen liksom.
Fast jag vill verkligen ha den där masken. Ugh.
Vad exakt gör en sådan mask? Är det någon särskild variant du har på önskelistan?
Jag hade köpt på mig en riktigt bra basgarderob nu är rean är igång. Jeans, svarta kostymbyxor, stickat, blus, t-shirt och så ett riktigt fint mjukissett eller morgonrock. Tro mig, mornarna blir mycket enklare och vips så matchar allt med varandra.
Massage varje vecka tills pengarna är slut!
Ansiktsbehandling.
Skalpmassage.
Fotmassage.
Triggerpunktsmassage.
Lyxig avsmakningsmeny, t.ex Adam&Albin.
En natt på Ishotellet i Jukkasjärvi.
En natt i trädkoja i Harads.
Lasra bort hår på benen, murran, armhålor.
Vi har fått ett presentkort på en resa till Jukkasjärvi och en natt på ishotellet. Lång resa för oss som bor i Skåne. Väldigt tacksamma givetvis! Man vi får en bebis i sommar. Vet inte hur vi ska tänka med resan. Ska vi vänta så länge som möjligt och inte åka förrän om tre år (så lång ”hållbarhet” på presentkortet) och typ skaffa barnvakt, eller åka mer snart men inte sova i den isiga delen av hotellet? Eller något annat?
Jag hade åkt på studs! Men är du inte så sugen så vänta.
Vill ni åka dit? Annars tänker jag se över om det går att ändra/byta/återköp. Jag hade inte velat göra den resan vare sig som gravid eller med småbarn. Men mår man bra i graviditeten aå skulle drt eventuellt va snäppet bättre, men åk rätt snart isf när du mår så bra som möjligt.
Ja vi ser fram emot det och jag mår bra, men vet inte om det är lika roligt som gravid. Det är ju en väldigt lång resa och speciella omständigheter eller vad man säger. Men vill heller inte missa möjligheten. Men att göra det med en bebis låter okul.
Otroligt fin present, men en aning ogenomtänkt också 😛
Jag har inte varit gravid så ursäkta idiotfråga men varför kan du inte åka nu och inte bo i ishotellet?
Jag har tre barn och fattar inte varför det går så undrar genuint samma sak …
Det kan vi absolut, men man vill ju gärna bo på ishotellet, i de kalla rummen. Känns ju som att det är själva grejen 🙂
Men varför kan man inte bo i de rummen om man är gravid?
Nu hade jag ont överallt i 9 månader och gick med kryckor. Hade aldrig kunnat åka tåg eller liknande. Men varm som tusan va jag båda graviditeterna så just isdelen tycker jag låter som det minst jobbiga i sammanhanget.
Det kan man, det är ju inte så att ens kroppstemperatur sjunker till minusgrader för man ”bor” i is.. då skulle det ju inte finnas några barn alls i de delarna av landet..
Det vet jag inte, jag bara tänkte att det kanske är bortkastad upplevelse om jag inte kan njuta fullt ut typ. Känns lite läskigt med en så lång resa också, men jag kanske bara är en tönt och ska våga åka.
Du är ingen tönt, men tycker absolut att du ska våga åka, NU!?
Även om man mår bra som gravid kan man ändå vara stel i ryggen, ha svårt att sova bekvämt och behöva stiga upp och kissa 35 gånger på natten. Låter bökigt med issäng och sovsäckar och skit. Hade också tvekat.
Hur har ni det men barnvakter då? Om ni har en mormor som bor typ granne och gillar barn är det ju sannolikt att någon natt borta känns OK från en tvååring jämfört med om potentiella barnvakter är lite mer petrifiera personer, då kanske man väntar längre med övernattning.
Barnvakt går säkert att ordna framöver, men det kändes så väldigt långt bort på något vis. Att barn och mormor är i Skåne och vi i Jukkasjärvi.
Jag funderar också på hur rimligt det är att resa över hela landet för EN natt. Det är kanske smartare att kombinera det med en längre vistelse norröver? Men då behövs lite mer förberedelse och planering.
Äsch jag vet inte vad vi tänker riktigt 😛
Låter som att du helt enkelt inte vill åka till Jukkasjärvi, vare sig som gravid eller icke -gravid.
Haha, förstår att det kanske kan låta så. Jag har tyvärr inte en särskilt lösningsorienterad hjärna, men vi vill gärna åka. Har kanske inte riktigt vant mig vid tanken än bara.
Tack för alla svar, tankar och åsikter allihop 🙂
Jag bor i Sthlm och hade inte åkt till Skåne för en natt, så förstår dig! Hade nog bytt presentkortet om möjligt, och åkt om några år när ni har möjlighet att göra en längre resa.
Varför kan ni inte åka nu? Jobbigt sen med bebisen
Åk nu om du mår bra i graviditeten! ? är ju inte så lång resa om ni flyger till Kiruna? Ta en natt i Kiruna också så blir det inte lika stressigt att bara vara borta en natt. Välkommen hit upp till norr ?
Tack! Jag ska nog våga ändå och sluta fokusera på alla ”tänk om” 🙂
Vaddå, får man inte sova i den kalla delen om man är gravid? Borde väl va ok?
Varför skulle du inte kunna sova i ishotellet?
Åk! Om du mår bra och orkar så är mitt råd att åka före bebis, och gärna vintertid när båda delarna av ishotellet är öppet. Tror det blir en fin och mysig upplevelse oavsett kallt eller varmt hotell 🙂 har varit där förra hösten innan snön kom och endast ena delen var öppen, den som finns året om. Men hade gärna åkt tillbaka vintertid när även andra delen är öppen som byggs upp varje vinter. Kan inte uttala mig om hotellet då vi bodde på annat hotell i Kiruna i och med att vi reste med litet barn (2år då).
Åk nu som gravid! En så lång resa kommer förmodligen inte bli av med bebis. Då har du det gjort också och slipper fundera över när det ska bli av. Sov inte kallt om du inte vill.
Opinions:
Olagligt för män att bära mjukisbyxor
Radera orden ost- och charkbricka samt familjemedlemmar i bestämd form ex ”mannen, sonen, dottern” ?
Ja vi har ju åsiktsfrihet i Sverige. Men nog måste det finnas värre saker än det där att störa sig på?
Haha verkligen! Rätt soft visserligen om det där är det värsta man stör sig på!
Haha ja att använda ordet ”päron” eller ”päronen” om föräldrar/sina föräldrar samt kvinnor och män som använder leggings/tights som byxor samt kvinnor som använder sportbhar som top. ?
Javisst finns det värre. Men jag går ut mjukt.
Men nej! Män i gråa mjukisbyxor, mmmmm! ❤️
Nej det är vidrigt, finns inget äckligare än att se den patetiska bulan.
Patetisk? Sexigt ju!
Nä fy!
Jaaaa fattar inte heller varför jag stör mig på mannen, sonen , dottern. Allra värst är ”sambon” Känns som det mest är tjejer aktiva i Pink Room som använder dessa uttryck?
Angående HT: Jag tycker att mycket hon gör är rätt märkligt men kan inte förstå varför just hon får så mycket skit på t.ex. Flashback. Det finns personer som har skrivit tiotals och t.o.m. hundratals inlägg om henne? Hur orkar de? Deras främsta argument verkar vara att det inte tar så mycket tid av deras dygn att följa henne på Instagram och skriva om henne på FB, och att man ska sluta läsa FB-tråden om man klagar, men varför kan de bara inte medge att deras obsession vad gäller henne är fånig och att de lägger ner ORIMLIGT mycket tid på henne? Nu får de det att låta som att deras beteende är helt normalt. Där finns småbarnsföräldrar som alla tider på dygnet skriver kommentarer om vad HT äter eller har på sig eller köper och klagar på att hon klagar. Det är så absurt 😀
Jag håller med. Finns många kändisar och influensers som det skrivs om på nätet och vissa kan man absolut kritisera för hur de sköter sitt jobb och liknande. Men vad gäller just HT har det blivit nån märklig besatthet. Exakt allt sönderanalyseras och kritiseras. När hon la upp nån story om att hon stod och fixade lax och potatis till lunch så skrevs det ett 20 tal upprörda inlägg om vilken typ av potatis hon köpt. När hon la upp en bild på att hon åt en risifrutti i farten (hon själv åt, fanns inget belvos för att nån annan åt) när de skulle ut och åka så utvecklades det till en ”sanning” om att hennes ettåring brukar äta risifrutti till frukost.
Mycket besatthet som inte känns frisk. Och som de hetsar igång varandra över minsta småsak är bara patetiskt.
Hon gör ju väldigt speciella saker så det var ju det som gjorde tråden stor, sen hade hon ”otur” att hennes kompis försvann från den så det bara blev fokus på henne. Sen med hennes extremt tråkiga content så blir det ju att de får diskutera de minsta och mest löjliga grejerna. Så jo det har nog blivit en slags besatthet från deras sida. Lika stor besatthet som HT själv har i att tjäna pengar oavsett konsekvenser.
Fast det där är ju bara motsägelsefullt. Som att de där kärringarna i tråden är tvungna att diskutera och klaga på HT… nej de har ett annat val också, att strunta i att dammsuga hennes Instagram för att sen direkt gå in och skriva nåt negativt om det på fb. Finns massor av människor som klarar av det så det borde de också göra.
Men det är ju samma som ni som går in och läser fast ni blir så arga. Det blir väl något slags guilty pleasure.
Personligen halkar jag in en gång i månaden för att se om det avtagit. Jag vet inte om det kan kallas guilty pleasure. Blir lika förundrad varje gång att samma personer sitter och häcklar om samma saker. Om man nu stör sig såpass på att personen inte levererar, vilket verkar vara fallet bland skribenterna i tråden, så är ju det ju bara att avfölja. Jag följer i princip ingen influencer pga tråkigt/ogivande.
Tråden är inget annat än offentlig mobbning och jag skulle inte sakna den om den stängdes ner.
Precis som få skulle sakna hennes content om hon stängde ner kontot. Det skulle vara för allas bästa. Hennes familj skulle slippa det offentliga som de aldrig bett om, många skulle sluta störa sig och hennes tråd skulle försvinna, ni skulle sluta störa er på tråden. Hade varit skönt att slippa se något om henne igen.
Men du kan inte på riktigt tycka att det är samma sak?!
Jag hade absolut inte pallat om jag vore Hanna. Tusen gånger bättre att ha ett vanligt kneg och leva på. Men hon tycker uppenbarligen inte som mig så låt henne fortsätta. Skillnaden är att hennes konto inte skadar någon, det gör däremot flashbacktråden.
Hon har själv skrivit ut att hon inte bryr sig om vad som skrivs om henne, hon blev bara upprörd över vad som skrevs om barnet hon exponerar. Menar du barnet när du säger att någon skadas, eller menar du att er kära favoritflunsa ljuger?
Ok så det är okej att skriva vad som helst för att personen sagt att den inte bryr sig?
Det är heller inte troligt att man mår bra av att läsa sådant om sig själv, däremot troligt att hävda att man inte bryr sig för att stå starkare. Jag tror att du förstår vem och vilka som tar skada av tråden. Inte svårt om du ponerar att det var dig det handlade om. Det beror förstås på hur det är ställt med empatin. Har man av olika skäl svårare att känna empati så förstår jag att det är svårare att greppa vad hon utsätts för.
Jag personligen har som jag skrev tidigare inget större intresse av några ”favoritflunsor”. Det som väcker engagemanget i mig är att en person mobbas på det här sättet. ”Granskningarna” är inget annat än mobbing vad du än vill hävda.
Hade jag haft en sån tråd så hade jag gjort precis som den som delade tråden med henne innan, blivit privat och fokuserat på min familj och psykiska hälsa. Men då det är lättförtjänta pengar så kommer det aldrig ske från hennes håll.
Fast varför ska hon begränsa sig för att andra är galna och besatta av henne? Hon lägger upp inlägg om sin vardag, tanterna på Flashback snackar massa skit om henne. Rätt solklart vem som gör fel här.
För att skydda sin familj och tänka på deras integritet. Hennes sambo vill inte vara med längre, och hennes barn kan tyvärr inte bestämma själv. Prata om offentliga personer kommer tyvärr alltid vara en grej. Tycker båda parter gör fel. Men tycker du det är rätt att exponera barn och utsätta sin familj för såna människor enbart för att tjäna pengar så får det stå för dig.
Exakt, skaffa ett vanligt jobb!
Men du är ju ett av trollen också. Det går inte att diskutera HT här eftersom att alla galna Flashback-kättingar kommer härifrån från början. Deras logik är exakt den här; HT har valt att vara offentlig och gör ett så dåligt jobb så dom har RÄTT att vara taskiga, socanmäla henne och bete sig som as.
Om ni följer henne så noggrant så är ni själva fans, snälla rara. Så ointressant är hon då tydligen inte.
Nej jag skriver inte i tråden, läser den ibland. Precis som ni. Att kalla någon troll för den inte har samma åsikter som dig är riktigt löjligt. Jag tycker inte att de har rätt att vara taskiga, det har jag aldrig sagt. Men ni kan inte skydda henne som att hon är den enda i världen som blir granskad, det blir också konstigt. Hon är den enda som kan stoppa det som sker och hon väljer att inte göra det. Det säger väldigt mycket om henne.
Jag hade inte tyckt det varit så konstigt om fb-tråden enbart hade diskuterat henne som influenser, typ vad de tycker om hennes samarbeten eller vilken typ av bilder hon lägger upp osv.
Men det de skriver är helt horribelt. Hon är ful, äcklig, lågbegåvad, jättedålig mamma etc (ja, allt detta skrivs om henne regelbundet) Det är knappast något man ”har rätt att göra” bara för att man anser att hon är dålig på sitt jobb.
Om jag tycker att en kollega gör ett dåligt jobb eller om jag vill framföra kritik mot tex kassören på ICA eller servitören på en restaurang skulle det aldrig godtas om jag börjat prata skit om hur de ser ut, vilken typ av mat de äter mm.
Det du tar upp är inte en stor del av tråden dock, någon eller några har nämnt såna vidriga saker. Men de diskuterar inte det regelbundet, nu överdriver du. Klart de diskuterar hennes roll som mamma då det är det hennes content är om. Vill hon inte bli granskad som mamma är det bara att sluta göra sån content. Inte svårare än så. Men pengarna ska in.
En sak jag blir väldigt nyfiken på. Skrivs hemska saker om många influencers men ser aldrig att ni backar dem. Vad gör att ni måste skydda HT såhär starkt? Det är alltid henne som alla ska låta vara ifred, alla andra får man prata fritt om. Vad gör henne till snöflinga?
Är det Ht som skapar dessa uttjatade trådar om sig själv hela tiden? Snark! Hon är en lat, oengagerad och omogen person som gör allt halvdant samt ogenomtänkt.
Det kan mycket väl vara så. Hon läser ju tråden slaviskt så varför skulle hon inte sitta här också.
Mja. Nu är jag själv sällan inne och läser tråden men skulle ändå säga att man hittar minst ett inlägg/sida som går över gränsen när det gäller detta. Det mesta också bara spekulationer och antaganden. För bara någon dag sedan så ”skämtade” ju dessutom en person om Hannas döda pappa. Tycker inte att det är försvarbart.
Nyfiken på vilka influencers du menar. Hannas tråd på fb har väl typ 1500 sidor om inte mer. Ge gärna exempel på influensers som diskuteras på samma sätt.
Det är ju konstigt nog så med er som försvarar henne hela tiden, ni läser sällan tråden enligt er men ändå så ”vet” ni så mycket som skrivs, men det mesta är sånt ni bara skriver. Ni tar upp enstaka exempel, som dessutom oftast kommer från en och samma användare, och använder det som stöd för att alla är hemska. Jättekonstigt.
Bara för hennes tråd är störst är ju inte det synonymt med att hon får värst kommentarer. Tråden skapades som jag fattar det för att hon inte svarar på kritik och blockar alla som ifrågasätter minsta lilla. De andra kan ta kritik något bättre och därför har de inte långa trådar utan då kan personer diskutera i kommentarsfältet om de undrar saker. Vill du se fler är det bara att kolla trådarna om influensers, kom tillbaka om du hittar en tråd där någon bara hyllas.
Fast det är ju SAMMA SKIT som avhandlas även om det går en månad mellan gångerna. Man ska kommentera varenda sak människan lägger upp. Även om inte ALLT är på den lägsta nivån så är det mycket onödiga elakheter.
Du svarade inte på frågan. Nämn gärna influencers som får ta emot lika mycket (ofta obefogat) skitsnack.
Ja, då är det väl samma trista content från henne månad efter månad. Jag tycker också det är onödigt att diskutera vissa saker, men hennes content bjuder ju ofta in till det också.
Det är bara att gå in på kategorin som hennes tråd ligger i. Den sidan bygger inte på att hylla människor direkt, tyvärr är det ju så. Ni får mycket att göra om ni ska försvara alla där.
Det är obegripligt.. nu vet jag inte ens vem den där h är egentligen eller varför hon är känd. Hon verkar helt ointressant. Kollade in tråden för att den trendade hela tiden. Och jävlar vilket speciellt folk som var där… de kan rasa över vilken typ av soppa hon äter. Undrar ibland om det bara är en person med 50 konton. Hur kan så många bry sig så mycket?
Jag alltså det kan du faktiskt ha rätt i. Att hela tråden är typ 4-5 olika personer med flera konton var. Psykopater som går igång på mobbning. Folk som aldrig lämnar hemmet och har som största mening i livet att anonymt mobba en stackars tjej och henne familj.
Jag börjar tro samma om er som skyddar henne. Hon exponerar sitt barn och gör allt för content. Nu gör hon content på sin ägglossning för att locka följare om ett eventuellt syskon. Kort innan det skulle det vara content på hennes psykiska ohälsa. Vem väljer att försöka skaffa barn när man mår dåligt och behöver hjälp? Jo en som bara vill ha content, det är obehagligt. Hennes samarbeten är bara för pengar, sällan genuina. Träningskläder när hon aldrig tränar, mat när hon mest äter halvfabrikat, gör samarbeten med konkurrerande företag efter varandra, knatteplock fast ungen främst lever på burkmat, listan kan göras lång. Själv klagat på hur jobbigt hon tycker det är att spela in och redigera. Hon gillar inte sitt jobb förutom att det är lättförtjänta pengar. Hon bryr sig inte om konsekvenser eller någon annan än henne själv. Hon förtjänar INTE hemska ord, men hon förtjänar att bli ifrågasatt och diskuterad.
Förlåt men allas samarbeten är för pengar. Varför skulle man annars göra ett samarbete?? Det är ett jobb och om du inte gillar dem så tvingar ingen dig att titta och följa. Det finns massa andra konton som kanske passar dig/er bättre?
Jag tycker inte heller om exponering av barn på sociala medier men det ger mig inte rätten att vara elak.
Ja men de som tar sitt jobb seriöst ser till att ha genuina samarbeten som passar deras liv och som de kan stå bakom. Samarbeten är också för att dela med sig till sina följare av något man gillar och för att skapa engagemang. De som jobbar med reklam gör ju såklart också det för pengar men de som tar det seriöst gör det för något som de brinner för eller hur. Gör man något bara för pengar bör man rannsaka sig själv, men det är ju för mycket jobb för en del.
Engagemang lyckan hon ju med.. minst sagt. Sen finns det ju följare som genuint tycker om hennes flöde och hennes sett att göra samarbeten. För alla andra tipsar jag om att avfölja och hitta konton som man tycker bättre om.
Ja hon borde ju egentligen tacka de i tråden som ger henne engagemang. Hon får inte många kommentarer alls på hennes egna inlägg som inte handlar om graviditet som andra mammor är besatta av. Då tipsar jag er att sluta följa tråden och ägna er åt saker ni tycker bättre om.
Jag håller med till 100%! Det är helt sinnesjukt hur folk kan ha blivit så besatta av henne att de verkar påverka deras egen vardag och liv. Det är hennes konto så herregud låt henne lägga ut vad hon vill, hur hon vill. Stör man sig är det bara att sluta följa henne. Det är faktiskt så enkelt. Vuxenmobbningen som pågår är sinnessjuk. Vad är det för fel på er? Har ni så tråkiga och misslyckade liv att ni måste trycka ner och kasta skit på någon annan. Och sluta skydda er bakom ”hon väljer att vara offentlig”. Det ger ingen rätten att vara elak!! Sluta följ henne och gå vidare med era liv.
En stor red flagg (på tal om det) är folk som har konton på Flashback!! Punkt
Sluta läs tråden om det stör er så mycket. Same shit.
Läser inte tråden. Kollade upp den pga allt skrivs om den här. Kan inte förstå att det finns människor som ägnar sin fritid till att mobba någon anonymt. Fegt och patetiskt. Lägg ner. Det går inte att försvara. Väx upp och sluta vara elaka. Så enkelt är det.
Slutar folk försvara exponering av barn också och att göra saker enbart för pengar så håller jag med dig. Ingen mobbning, ingen exponering, inget egoistiskt och girigt beteende.
Tror du inte det handlar om att hon är ”en helt vanlig mönniska” oxh alla andra influencers kör mer på ”ouppnåbart perfekt” i sitt content. Hanna är vanlig, så ja antar de försöker störa sig på henne som om hon va nån i skolan. Ja gillar hanna just för hon är så vanlig. Även om vissa tycker hon har knäppa saker för sig, ja men det har väl alla bara att vi inte visar det
Hanna gör reklam för knatteplock, men matar sitt barn tetrakäk.. så motsägelsefullt i typ det mesta hon visar/gör.
Sällan hennes samarbeten är genuina. Det är ett bra exempel, den där enorma lådan med burkmat de skulle ha med utomlands försvann snabbt hemma så de fick komplettera med mer burkmat, helt sjukt. Min favorit är dock när hon spelade tennis som hon säger sig älska så mycket, enbart för ett samarbete med träningskläder. Sen har hon aldrig gått dit igen. Väntar väl på nästa samarbete.
Hur orkar du ens bry dig? Om du tycker att hennes samarbeten är dåliga och att din värld går under för att hon ger sin dotter burkmat när de är utomlands, varför slutar du inte följa henne?
Hur orkar du ens bry dig om vad jag gör? Om du så gärna vill veta så smygföljer jag henne inte ens längre, kikar in i tråden ibland och då vet man allt som händer (och inte händer) hos henne. Det är nog mest för tidsfördriv och gammal vana men planerar att sluta med det också. Rekommenderar att ni också slutar lägga tid på att försvara den där människan. Alla borde sluta lägga tid på henne.
Har flera boktips om du vill ha för tidsfördriv? 🙂
– Det slutar med oss
– Det börjar med oss
– Crossfire serien av Sylvia Day
– Söta röda sommardrömmar (och de 3 böckerna som kommer efter)
– 9 November
– Camillas bok ”De kallas oss influensers” var intressant.
Tror du att du är rolig? Du fördriver ju själv tiden på en blogg som handlar om just att diskutera influencers och sen klagar du över att man inte får det för det är så synd om dem. Kasta din stora sten i något annat än ett glashus, tack.
Haha herregud. Sluta försök att försvara dig själv och erkänn att du är en mobbare. (Alternativt att du njuter av att titta på när andra mobbar en stackars tjej och hennes familj). Ta ett av mina boktips och blocka dig från FB.
Oavsett vad man tycker om henne och hennes beteende är det inte normalt att vara så besatt att man skriver så där många inlägg om helt ovidkommande saker på FB 😀 Jag förstår inte att någon försvarar det? Att ha enskilda åsikter om t.ex. principen om att exponera sina barn (något jag personligen är emot) är en annan sak än att i minsta detalj analysera en story och dra galna slutsatser. Om man vill kalla det för ”granskning” för att få sig själv att må bättre så låt gå, men det är ett sorgligt beteende där man kanske borde fundera på om sina egna prioriteringar vad gäller ens korta tid här på jorden. Plus att det finns otroligt många som är lika usla influencers, men som inte får alls lika mycket skit på FB. Stå i så fall för att du har en märklig hangup på en ganska tråkig person istället för att försöka rättfärdiga ett barnsligt och rätt ut sagt märkligt beteende.
Ja det är konstigt att de hänger upp sig på småsaker ibland, men också konstigt att ni stör er på att de hänger upp sig på småsaker. Jag tror alla människor har saker de gör som är onödigt, sen väljer man själv om man vill lägga tid på det eller inte. De har valt att diskutera henne, så när hon inte uppdaterar eller lägger ut de mest meningslösa sakerna så väljer de att diskutera det. Medan ni väljer att störa er på det.
Det är en ganska stor skillnad på att störa sig på något inne i sitt huvud och att känna sig tvungen skriva en massa kommentarer om det på ett öppet forum i flera år? Och innan du kommenterar att jag gör samma sak så är det här första gången jag någonsin skriver en kommentar om henne någonstans. Klart man får ha åsikter, men mitt inlägg handlar främst om att de här personerna rättfärdigar sitt beteende, vilket är så otroligt fånigt. Stå istället för att du är helt obsessed (för jo det är många av dem) och att ditt beteende inte är normalt.
Absolut borde de reflektera över sitt beteende. Men det hjälper inte att ni sitter här och klagar på dem. Jag är ledsen men tråden kommer inte upphöra hur mycket ni än skriver om den, den kommer enbart avslutas om H själv väljer att göra något åt det. Det vill säga byter jobb för att skydda sig själv och sin familj. Jag tycker fruktansvärt synd om hennes barn och även sambo som tvingas vara delaktiga i det här.
Kommer aldrig sluta förvara någon som blir mobbad. Det är en enorm skillnad. De analyserar allt hon gör och uttrycker sig sen elakt om det. Hon har fel kläder, ger sin dotter fel mat, handlar i fel affärer, har fel pojkvän osv. Sen att gå på personangrepp om henne utseende, hur hon pratar, hennes kroppsspråk. Det är inte snäll och jag kan inte förstå hur människor kan må bra av att bete sig så. De borde rannsaka sig själva och söka hjälp. Det är aldrig okej att mobbas.
Nu hittar du ju bara på saker, haha. När har de sagt att hon har fel pojkvän? Det enda jag läst är snarare att hon har en bra pojkvän som går med på allt och aldrig stoppar henne.
Kläder och kroppsspråk diskuteras för många. Ni får gärna ta upp vidrigheter och där säga stopp, men ni kan inte säga mobbning för att de exempelvis diskuterar hur fort och osammanhängande hon pratar. Det är en del av hennes content och jobb att vara tydlig och seriös.
Men fortfarande: kan ni som kritiserar henne inte se att kritiken på FB ofta är helt bananas? Folk beter sig som att hon är statsministern, inte en medelstor/ganska liten influencer som må exponera sina barn, men det gör många andra också. Ni får det att låta som att ni gör en samhällsnyttig insats genom att ”granska henne” och det blir bara så skrattretande. Igen: stå för att er obsession är fånig, då har jag ens lite mer respekt för er, även om det ju inte är ett friskt och vuxet beteende att skriva oändliga kommentarer om någons inredning/kost/klädstil etc. Ja, hon är offentlig, ja hon fattar många beslut som är märkliga, men kom igen.
Men ingen som hänger i den tråden skriver nog här, eftersom de kan skriva där. Så sluta med ert ”ni”. Du är lika illa själv som är besatt av att skydda henne.
Så konstigt att hänga på en blogg om influencers och bli upprörda över att man diskuterar influencers. Man kan inte bara hylla. Men det betyder inte att man mobbar.
Hur kan det vara ”lika illa” att vilja skydda någon? ?
Gällande besatthet menar jag. Besatthet av att försvara minsta lilla grej om någon man säger sig inte ens följa tycker jag är på samma nivå som att vara besatt av att diskutera någons val av kläder eller huruvida hon har badat eller inte.
Haha lägg av. Det är bara patetiskt att försöka försvara dåligt beteende och mobbning. Och att jämföra det med de som försvarar henne och ifrågasätter vad i helvete ni håller på med. Ingen av er skulle våga säga något till henne i verkliga livet. Det är lätt att gömma sig bakom en skärm.
Hmm du kanske borde lugna ner dig lite och läsa mina inlägg en gång till. Att ifrågasätta/kritisera människor på FB är inte samma sak som att vara ”besatt av att skydda” någon. Jag har ifrågasatt henne också, men det tar inte bort faktumet att mycket av kritiken är helt befängd på FB. Men det är ingen idé att diskutera saken vidare när du inte svarar på den ursprungliga frågan och läser in en massa saker jag inte har skrivit.
Jag är lugn. Är du? Mycket av det som skrivs där är också befogad kritik. Det glömmer ni helt bort för ni fokuserar på de få personerna som skriver annat.
Vad är det för fråga du vill ha svar på så ska jag se om jag kan hjälpa dig?
Ska göra det simpelt:
1. Kan du hålla med om att mycket av det som skrivs får galna proportioner?
2. Varför är det så svårt att medge att ens besatthet av en mikroinfluencer är (lite) galen? För du kan inte påstå att det inte finns personer där som verkar galna. Sen får du tycka att det finns befogad kritik eller inte, det har jag inte tagit ställning till, blir en halmdocka av dig.
1. Mycket, nej. En del saker, ja.
2. Jag tror oftast inte man märker av en besatthet själv. Det är väl en slags besatthet att hänga här också och störa sig på den ena och den andra, eller hur? Alla måste nog börja rannsaka sig själva och tänka ut vad som är viktigt och inte att lägga energi på.
Har någon här varit i publiken under något program och kan berätta något intressant som händer behind the scenes?
Gärna på spåret 🙂
Har varit på inspelning av Skavlan. Inget spännande men Skavlan avbröt personerna hela tiden när de berättade något intressant. Tycker också att det mest intressanta inte kom med i programmet sen.
Många omtagningar när det skulle klappas händer.
Var på Talang för en massa år sedan. Minns att vi fick maka ihop oss och sitta närmare varandra så att det skulle se mer fullsatt ut.
Var publik på skavlan för massa år sen. Innan själva programmet körde igång så skulle dom spela in publikljud och då stod en gubbe framför oss och sa typ: ”Nu ska ni applådera jättemycket, som att gästen har sagt något otroligt smart!”. Eller: ”Skratta nu så att ni kiknar, följt av en applåd med busvisslingar. ” sen kan dom då ta dessa ljud och klippa in där det passar i programmet. Så ofta när man tittar på program som skavlan eller bäst i test o man hör reaktioner, skratt applåder osv från publiken i bakgrunden så är det 9 av 10 ggr inklippt
Svågern har ny tjej med barn sedan innan, han har inga barn. Jag nämnde till min man att vi borde köpa något till hennes barn från oss men han tyckte inte det behövdes för att det dels är så nytt men också för att barnen inte firade med oss. Sa däremot till hennes INNAN jul att barnen kanske kunde få x av oss när hon nämnde att ena barnet ville ha en sak.
Vi fick en jättefin present från båda och våra barn fick fina presenter från båda. Hon firade med oss och jag som alltid brukar ge större gåvor gav lite mindre till svågern och nu även tjejen i år så runt 500 kr. Nu har jag JÄTTEDÅLIGT samvete över det här, känner mig snål och att vi borde ha gett hennes barn ändå… min man tycker inte alls det var fel medan jag känner att vi borde gett tjejerna något.
Hur hade ni gjort?
Ni borde absolut ha gett, era barn fick ju av båda och du hade dessutom nämnt det innan? Förlåt men nu verkar du/ni skitkonstiga ?
Är det verkligen sjävklart att köpa presenter till ens svågers nya tjejs barn från ett tidigare äktenskap som inte deltar på samma julfirande som man själv?
Jag antar att svågern har en relation till frågeställarens barn sedan länge, och dessutom deltog på samma julfirande. De har ju heller inte fått presenter specifikt från tjejen utan från henne tillsammans med hennes partner.
Jo det tycker jag absolut om hon tillsammans med brorsan ger till ens egna barn.
Alltså vi fick från svågern men hennes namn stod med alltså från han & henne. Inte från honom + ytterligare från henne och hennes barn. Men håller med, det var min tanke med därav dåliga samvetet.
Jag hade inte gett.
För att…? Om du själv får nåt så låter det väldigt snålt och fult att tänka så.
Hade knappast vetat från början att brorsans tjej skulle ge paket till mig.
Men här har hon ju dessutom sagt till innan hon tänkte köpa nåt till barnen. Det blir ju då nån typ av otrevligt statement inte göra det.
Hade aldrig sagt som ts iofs. Hade från början bara bestämt mig för att inte köpa.
Det är lite annorlunda tycker jag, iaf första gången. Men har man ”lovat” får man hålla det.
Om det plågat dig kan du väl köpa en present i efterhand? Det är väl bara trevligt att inte få alla julklappar samtidigt.
Om du sagt att barnet skulle få en grej av er kanske du faktiskt bör ge det känner jag
Jag sa att det kanske dom kan få av oss varpå hon sa att det inte behövdes men håller med, var min tanke medan min man menade på att barnen firar inte med oss hade varit skillnad om barnen varit med. Hade varit en självklarhet då! Men ska fixa något i efterhand. Kändes jättefel att inte ge hennes barn.
Det är ju i princip ett löfte. Haha vill inte driva på din ångest men föreställ dig själv du blir tillsammans med någon och hans syster gör som du…
Jag var inställd på att köpa till barnen tills min man sa att barnen firar inte med oss och dom är inte sambos än men ska köpa paket nu och lämna efteråt från oss. Jättetokigt blev det så tack för era ärliga svar. Håller med er i allt!
Har ni inte träffat barnen efter julafton så kan ni ju bara ge det nästa gång ni ses utan att det blir konstigt.
Och förlåt, inte alla män osv, men dom är ofta hyfsat dåliga på socialt samspel och SPECIELLT gåvor…
Menade alltså att du inte ska lyssna på din man utan meddela honom att såhär gör vi. Pga jo, alla män.
Men du gav presenter till svågern och till henne? Jag hade inte köpt ngt till de vuxna utan isf barnen. Alternativt inget till henne utan gett henne ngt till barnen istället.
Jag som förälder förväntar mig inte en massa presenter men blir superglad när mina barn får ngt.
Även om hon är ny i sammanhanget så är det såpass seriöst mellan dem att de firar jul ihop. Då ingår man och även ens barn i familjen och ska behandlas efter det tycker jag.
Köper alltid till svågern då han inte har egna barn men gav honom lite mindre i år än vad jag brukar köpa så därför blev det till ”båda”. Min tanke var att ge hennes barn med men min man tyckte inte att det behövdes för att barnen inte firar med oss och dom inte är sambos än, jag backade då men håller helt med er ovan. Tokigt och fel så rättar det och köper paket till barnen nu efteråt.
Tycker det är lite onödigt att ge julklappar till de man inte firar med. Konstig sits ni hamnade i nu.
Om du är en varm, trevlig och inkluderande person mot din svågers flickvän och hennes barn så lovar jag dig att julklappen inte spelar någon roll. Älta inte det något mer. ?
Jag är jätteglad för henne och barnen och våra barn med, därför det blev så tokigt! Ska med andra ord inte rådfråga min man hädanefter utan bara göra. Tack ☺️❤️
Man ska aldrig lyssna på sin man.
Har hamnat i en period då jag känner mig lite osäker på mitt utseende…hur vet man egentligen att man ser bra ut? Kan man se det själv?
Och nej, det är absolut inte det viktigaste att vara snygg. Det var en grej häromdagen som fick mig att börja fundera lite.
Menar du enligt normen eller typ att man är vårdad och fräsch? Om någon anses snygg är ju enligt betraktaren ?
Ja, kanske. Jag vet kanske inte själv vad jag menar?
Hamnade i ett lite ofrivilligt jämförande häromdagen och kom då att tänka på något som en kompis sa för två år sen, det har hängt kvar i bakhuvudet…
Hade nämligen en kompis som älskade att söka bekräftelse och fiska efter komplimanger. Jag är inte snål med komplimanger själv, men vill inte heller ge dem på ”beställning”. Hon älskade även att prata om och berätta om komplimanger hon fått av andra, främst kring utseende då. Så det var en gång som jag berättade för henne då min mamma hade ringt: hon (mamma) hade berättat för sina kollegor att ”hennes dotter” fyllde år den dagen. De hade velat se bild så mamma visade min Facebookprofil och hon berättade då att hennes kollegor hade sagt ”men gud vilken vacker tjej, där måste ju killarna stå i kö?!”. Tyckte det var roligt sagt, och lite självförtroendeboostande, så jag nämnde det för min kompis som fnös ”men så säger de ju bara”. Och det är liksom något som hängt med i bakhuvudet sen dess. Och det dök upp i tanken häromdagen pga en grej. Passade så bra i min svacka, haha, och nu har jag funderat på det i några dagar.
Jag hör absolut hur löjligt det här låter. Men sättet hon sa det på, minns att jag blev så ställd så det har satt sig och så kommer det upp till ytan ibland?
Kompisen var 100 % avundsjuk, annars skulle man inte säga en så taskig grej till en kompis! Och det är inte löjligt att du hängt upp dig på det, vet verkligen hur kommentarer kan fastna. Usch nu blev jag riktigt sur över din kompis ?
Ok, den där ”vännen” var bara taskig. En riktig vän hade sagt något i stil med: ”Såklart de säger, du är ju vacker!”.
Med tanke på att hon ofta hävdar att andra säger att hon är snygg så tyder det på mindervärdeskomplex av något slag.
Likt elaka styvmodern i Snövit t ex.
Jag tror också att du har en avundsjuk kompis, och därmed antagligen (även av kompisen) anses snygg. Hade du inte varit särskilt snygg hade din ”kompis” sannolikt inte haft något behov av att ta ner dig.
? Avundsjuk & otroligt taskig!
Sådär höll min FÖRE DETTA vän på hela tiden. Sen klankade hon ner på tjocka människor. Nu är hon själv tjock efter sin graviditet.
Gissa hur skönt det är att slippa henne
Tack för era svar! Jag brukar inte vilja använda ”avundsjuk” som anledning att varför folk är på ett visst sätt, men jag kan nog se vad ni menar och håller med, eftersom jag kan applicera det på annat hon sagt också.
Det var lite skönt att läsa era svar faktiskt, det hjälper mig i alla fall för den här gången att inte fundera djupare i saken. För tyvärr är det ju så att det negativa sätter sig ner än det positiva, men det var intressant att läsa era kommentarer och jag ska försöka ta med mig det?❤️
Har aldrig känt mej snygg. Som äldre med klimakteriekilon känner jag mej absolut inte snygg. Oönskad hårväxt. Känner mej fulare desto äldre jag blir.
Absolut, men vi i klimakteriet behöver inte känna samma stress. Vi ska inte bli gravida eller bilda familj.
Jag ska aldrig bli gravid eller ha en sån slags familj, vill va snygg ändå!
Hahaha för de allra flesta är inte graviditet och familjebild ning orsaken till att man vill vara snygg!?
Jo det är det faktiskt om du undersöker närmare.
Nope! Många vill inte ens ha barn. Och många som redan har det vill va snygga ändå.
Samma här, men det gör mig inte så mkt. Var snygg som ung & förfallet är stort. Inte alla åldras med värdighet tyvärr ?.
Ser man frisk ut och har utstrålning så ökar ju ens ”snygghet”, men annars är det kemi. Olika människor tycker olika om vad som gör en annan människa attraktiv.
Ja så är det ju. Det här var inte främst i killar- och dejtingsyfte utan en grej som fick något en kompis sa får några år sen att bubbla upp till ytan i min skalle??
Flash back från juldagar när man hade förfest, blev på lyset och så ut i vimlet för att träffa folk. Så skönt att lägga sig kl 22 numera efter en film och lite godis ?
Jag gillar fortfarande sånt!
Jätteskönt, haha! Själv har jag känt av min bakfylla från juldagen även idag. Och då drack jag ändå inga mängder. Så här har det varit två dagar med film och godis som bakisaktivitet.
Hade nästan glömt bort att man brukade gå ut på juldagen, tills jag såg nyheterna dagen efter. Haha kan nog inte tänka mig nåt värre än att festa i min gamla småstad jag kommer ifrån och träffa gamla gymnasiebekanta HUA. Låg på soffan hela dagen och åt massa gott ist
Singel sedan några månader tillbaka, 40 år ish. Aldrig använt datingapp. Men kul att testa? Tips på någon seriös, om det ens finns? Värt att testa? Inte ute efter en gångs…
Alla appar är lika seriösa och oseriösa skulle jag säga, det handlar väl mer om att kunna urskilja de som är där som söker det du vill ha från de andra 🙂
Finns ingen app där det enbart är seriösa användare. Man får försöka ha lite känsla för vad det är för typer utifrån deras profil och hur de skriver. Men skulle säga att det är Tinder och Hinge som gäller. Träffade själv pappan till mina barn på Tinder.
Bästa BUS!? Snälla ge mig tips.
Har kall underton så inget som är åt det varma gula hållet eller golden brown. Mer rose gold brown isf.
Prova dove, finns en mousse där som är jättebra tyckte jag när jag testade den
St tropez express är 10 av 10. Du behöver köpa till en handske om du inte redan har det.
Väntade på ett paket som borde kommit idag…kommer på måndag, är orimligt besviken?
Hejhej! Funderar på att börja med nån typ av dagbok eller liknande, skriva ner tankar och mål osv. Tror att jag skulle må bra av det. Någon som har tips på bra dagböcker/anteckningsböcker för ändamålet? Tror jag kan behöva hjälp av en struktur med rubriker osv och inte bara börja skriva i ett tomt anteckningsblock.
Jag har Moleskin Daily Planner – där är en sida en dag, den gillar jag!
Nu var det inte det du vill – men jag skriver ändå ifall du kanske vill testa ?
Jag var på en superflummig yogadag förra året…då fick vi varsin anteckningsbok och så under dagen skulle vi ”flödesskriva”…skriva under 5-10min utan att tänka men man skulle skriva hela tiden- först blev det massa skumt som typ ”solen skiner och golvet är hårt, ta mig härifrån” ? men sen blev det faktiskt riktigt djupt och befriande på något vis…jag har fortsatt med det – inte varje dag men flera gånger i veckan…ibland blir det något seriöst och ibland bara vad jag gjort om dagen osv.
Kan verkligen ändå rekommendera att testa?
Älskar Leuchtturm-böckerna i fina färger⭐️
Tack för tips! Kanske ska testa!
Har något beställt större möbler från Zara home? Kommer de ihop monterade eller i delar? Tex en fåtölj/stol
Gissning baserad på köp inte från Zara men andra liknande så kommer de monterade. Men inte beställt möbler från Zara själv.
Tack för svar! Såg precis på trustpilot alla usla recensioner så struntar i att beställa från Zara trots allt ?
Dom har ju skitkläder så möblerna lär ju inte vara bättre.
Överdriver jag?
Vi är ett tjejgäng på 6 tjejer som känt varandra sedan lågstadiet.
Jag har varit gravid större delen av 2024 (min bebis kom i oktober) och mått riktigt dåligt i princip hela graviditeten med inläggning på sjukhus tre gånger.
Mitt tjejgäng har träffats flertal gånger utan mig (såklart för jag mått så dåligt och ej kunnat vara med). I början gjorde de planer i vår gemensamma gruppchatt så jag såg allt men ju mer tiden gick verkade det som att de startade en ny gruppchatt utan mig och planerade saker ihop, för jag såg att de hade umgåtts på typ Instagram.
Sedan min bebis kom har endast en visat intresse och kommit och träffat mig och min bebis. De andra har hört av sig men inte lika frekvent etc. Två till har sagt att de vill träffas men det har inte blivit av.
Nu även sedan min bebis kom har de fortsatt planera i den andra chatten som jag ej är med u och hitta på saker.
Såg bla att de hade haft en middag där de firat att de känt varann i 25+ år och nu senast sågs de igen också utan att fråga om jag kan/vill ses.
Jag vart extremt ledsen för jag känner att de helt ärligt skiter i mig. Fortsätter att exkludera mig och frågar inte ens om jag kan vara med.
Två andra i denna grupp har barn och när de fick sina barn vart de absolut inte exkluderade på detta sätt, vi alla såg till att träffas tillsammans, träffa den nya bebisen etc etc men med mig skiter de i.
Jag vart så ledsen att jag ur alla grupper vi har (Facebook, whatsapp och Snapchat) och blockerade alla.
Först då frågar dom men åh oj vad har hänt?
När jag förklarat så har de antingen sagt att de inte tänkt på det eller att de tänkt att jag kanske inte är redo att ses. Men sen när börjar man ta saker och ting förgivet utan att kolla med en BARNdomsvän?!?
Än idag har de inte bjudit in mig till våra chattar så har ingen tillgång till vad som sägs eller vad de planerar. Har kontakt med 2/3 av 6 personer.
Om du läst såhär långt – snälla ge mig tips på vad jag ska göra? Känns det som jag överdriver att jag tycker att de inte känns som äkta vänner?
Falska vänner, har också haft sådana! När man ”försvinner” kommer dom som bryr sig på riktigt fram. Hade gråtit, sörjt, varit arg, besviken och sen fuck it! Du kommer komma dit en dag även om det kanske tar tid med en sådan lång vänskap men låt dom som genuint bryr sig hör av sig och visa att dom vill ha dig och bebisen i sitt liv. Inte värt att investera i människor som ändå inte väljer dig. Kram
Nej men herregud, ibland måste man kommunicera. Vi vet inte hur vännerna har tänkt, därför är det viktigt att fråga och prata om saken.
Men om de skapat nya chatgrupper utan TS så känns det ju rätt utstuderat från deras håll.
Har tyvärr inga tips men vill bara säga att du inte överdriver. Jag tycker att dina vänner beter sig fruktansvärt!
Om ni har varit vänner sen lågstadiet, varför blockade du dem och gick ur era gemensamma chatter utan att säga hur du känt? Förstår absolut känslan, men rätt udda att inte fråga/ta upp det med dem först.
Detta! Varför inte kommunicera först? Förstår att ts gjorde det pga sårad, men känns också väldigt dramatiskt. Hade tyckt det varit bättre att skriva ett meddelande till alla om hur man känner eller ännu bätttre bjuda hem till dig och ta det med alla.
Ni måste prata, inte på chatt utan öga mot öga! Jag tror ändå det här går att lösa.
Tycker inte du överdriver. Inte svårt för dem att börja skriva i gamla gruppen igen när du hade fött. Det verkar ju inte som att alla 6 har ett intresse av en fortsatt vänskap kanske? Sen hur mycket man vill gräva i varför de känner så det är upp till dig, det kan ju bero på så mycket olika saker. Kram! <3
Din reaktion att gå ut alla grupper och blocka alla är för mig helt extrem och jag tänker att du kanskje har personlighetsproblematik och borde uppsöka hjälp av psykolog för att lära dig hantera dina känslor på ett mer meningsfullt sätt? Jag kan inte ge några andra tips för jag kan verkligen inte relatera till att reagera som du gör. Jag hade litat på mina vänners förklaring, bett om ursäkt för överreaktionen och bjudit in till något hemma hos mig.
Alla människor reagerar annorlunda, är du helt frisk? Känns inte som det
Om jag vart ledsen och tycker de gjort fel har jag rätt till det ditt pucko
Du har rätt till dina reaktioner inkl den mot mig, det betyder inte att de på något sätt är till din egen fördel. Om jag ska gissa utifrån dina kommentarer vill de kanske inte hänga med dig för att du är lite dramatisk? Det är såklart vild spekulation, men jag tror du sjunker i deras ögon när du beter dig som en fjortonåring. Ni är gamla nog att ha barn, och borde då kommunicera som vuxna.
De beter sig ju också som fjortonåringar som exkluderar
Nej hon har en poäng. Att som vuxen blockera och gå ut en grupp känns oehört dramatiskt. Jag hade valt bort sådana vänner.
Oj men shit det svaret var verkligen en överreaktion
Utifrån din beskrivning förstår jag att du blivit ledsen över att du blivit utesluten. Jag tycker däremot att det är ditt ansvar att förklara varför du känner dig ledsen och besviken. Genom att gå ur grupperna och blockera dem så skapar du snarare ett större avstånd mellan er.
Hade en av mina vänner blockat mig utan att berätta varför hade jag hade nog helt ärligt blivit sårad och tolkat det som att vår vänskap inte betytt någonting. Utifrån din beskrivning tycker jag att det är ditt ansvar att berätta för dina barndomsvänner varför du är ledsen. De kan inte läsa dina tankar.
De allra flesta människor gör saker utifrån omtanke, även om en själv inte alltid tolkar det så.
Om det är goda vänner som du innan allt det här hände uppskattade att umgås med – bjud hem alla samtidigt och berätta hur du känt. Det låter som du verkligen behöver få det utrett! Även om du faktiskt skulle välja att inte umgås liga mycket längre tror jag det kommer plåga dig mer om du inte får prata med dem om vad som hände.
Hade inte slopat 5 goda barndomsvänner i första taget. Ge dem en chans att visa för dig att du är viktig för dem.
Med det sagt så förstår jag verkligen att du blev oerhört ledsen.
Du överdriver inte!!! Tycker dom har betett sig så fult och det är dom som borde sträcka ut en hand till dig och inte tvärtom. Jag tror genuint att du kommer må bättre utan dom. Det är jobbigt och du får börja men sen kommer du se att det blir bättre! Nästan exakt samma sak hände mig när jag fick barn. Jag var helt förstörd men inser nu att vissa barndomsvänner kanske borde stannat i barndomen. Man växer upp och har olika värderingar och kanske egentligen inte så mycket gemensamt längre. Dina vänner känns omogna och egocentriska och då är det inga vänner värda att ha kvar. Låt skräpet ta ut sig själv!
Kan förstå både dem och dig (fast det är väldigt taskigt att inte ens bjuda med till 25-årsjubileum, wtf). Såklart man blir ledsen av att inte bli inkluderad. Sen kan jag förstå att det kan bli att man hittar på mycket utan vännen som nyligen fått barn om man gör planer medans man ses vid andra tillfällen och om vännen som nyligen fått barn typ aldrig kan vara med. Det blir ju inte sjyst för det, men det behöver inte vara planerat av illvilja. Det känns som att det är lätt att tänka ”hon kan förmodligen inte så vi planerar något bara”. Det är såklart fullt naturligt och högst rimligt att man inte kan prioritera att träffa sina vänner som innan, men det tar heller inte bort rätten för någon annan att känna sig sårad att någon aldrig har tid längre, även om det är rimligt att personen inte har tid. Nu är så kanske inte fallet just här, men just saying. Startar nya chattar titt som tätt för olika kontext så det kan ju råka falla mellan stolarna när man planerar olika tillfällen att man tror alla är med men så är det inte så. I alla fall, som andra skrivit – prata med dina vänner om hur du upplevt detta. Kan de inte motta det på ett bra sätt och inget ändras, då är det väldigt rövigt ❤️?
Vänskap och kommunikation går faktiskt both ways, ibland får en dra ett tyngre lass än den andra och man får låta det första året/tiden när en vän fått barn vara lite som det är, men (som en som ännu ej har barn) jag tycker ändå att båda parterna i en relation har ansvar för att den ska fungera. Föräldrar kan ju uppenbarligen planera in saker med familj och släkt och jobb och semestrar och inköp osv. Vänner man vill ha kvar får man ju faktiskt ta hand om relationen också. Givetvis har man inte alls lika mycket tid, energi osv och det får man ju tro att de flesta förstår. Men det är väl heller inget konstigt om man som vän inte vet hur man ska navigera eller om man känner sig bortpushad när en vän ”försvinner in” i att vara förälder. Inget av det är konstigt tycker jag, fullt rimligt att inte ha särskilt mycket tid, men också fullt rimligt att det kan upplevas känslomässigt som att man inte längre är viktig och därmed kanske inte lägger samma energi tillbaka som förr. Ingen människa gillar ju att känna sig övergiven. Sen vad man gör av det är ju en annan sak, men det kanske är en förklaring till varför en del vänner gör på det sättet, tror och hoppas att det inte är av ren elakhet från dem
Gick igenom en väldigt tuff period för några år sedan där en väldigt nära vän med ett barn på runt 1 år vid tidpunkten inte hörd av sig en enda gång och frågade hur läget var, vilket kändes väldigt jobbigt att den här nära vännen inte gjorde – men kontentan är att sånna här saker kan påverka relationen (tillbaka till TS postk), och jag tycker att man behöver snälltolka och inte vara benhård i vad man läser in, såvida det inte är av illvilja som sagt och inte ändras efter man berättar hur det kändes för en, så gör det! Berätta för dem ❤️?
Förlåt för långt inlägg men behöver skriva av mig lite. Jag har bott hemma väldigt länge (är 30 * många plus) på grund av många olika sjukhusbesök då jag har en kronisk sjukdom och arbetslöshet men även för att ta hand om min svårt sjuka mamma (som äntligen kommer hem imorgon från sjukhuset ❤️) . Jag arbetar heltid och tar hand om hushållet som om jag bodde ensam men nu vet jag inte riktigt vad som har hänt. Jag vill bara fly härifrån och jag vet inte om det beror på att min mamma har varit på väg att dö av en sepsis två år i rad eller om stressen har kommit ikapp mig.
Jag är ingen person som gillar ensamhet för då mår jag sämre psykiskt men just nu känner jag mig som en berg och dalbana som störtar. Samtidigt får jag dåligt samvete som tänker i de här banorna just för att mamma är sjuk och båda mina föräldrar är gamla och att ens flytta när jag istället kan bo tillsammans med dem är egoistiskt. Som sagt förlåt för långt inlägg men behövde bara skriva av mig.
Är i liknande situation. Har dina föräldrar hemhjälp? Mamma har hemhjälp tre gånger om dagen. Sök hjälp. Du behöver inte göra allting själv. Skaffa städhjälp. Otroligt skönt att mamma har städhjälp. Mamma får mat hemkörd till dörren.
Mamma är på senior stuga en gång i veckan. Min farbror har alzheimer. Han är på dagverksamhet tre gånger i veckan. Hans fru behöver vila. Du är inte självisk om du tänker på dej själv.
Kan dina föräldrar vara ensamma? Ta en promenad. Skaffa en hobby nåt att göra tex en gång i veckan så du kommer hemifrån. Var rädd om dej. Känn efter vad och hur mycket du orkar sköta dina föräldrar. Försök hitta någon att prata med.
Sök hjälp från din stad kommun hur mycket hjälp du har rätt till och vad det finns för hjälp.
Nej för min pappa är än så länge frisk så han hjälper till. Min mamma är också väldigt stark som person och gör ofta väldigt mycket själv och blir arg när jag vill hjälpa till hela tiden. Nu har hon dock problem eftersom hon har brutit höften och är opererad så hon behöver lite extra hjälp tills hon kan röra sig bättre.
Om dina föräldrar är gamla och sjuka, blir de väl bara glada om de ser att du flyttar till eget och skaffar dig ett eget liv. Då vet de att du klarar dig på egen hand utan dem. Du bekymrar dig för dem, men de bekymrar sig nog för dig också. Kan ni inte prata om det?
Men snälla..
Kan du ens ta in sorgen?
Jo det gör vi väldigt ofta och de säger att jag ska göra det men jag känner mig så fruktansvärt egoistisk av att göra det. Varför lämna mina sjuka föräldrar liksom bara för att samhället säger det och min jävla hjärna som har panik av att bli äldre och känner sig misslyckad.
Vem säger att du är misslyckad? Du har ett arbete och vad jag förstår en fungerande vardag. Vad vill du göra med ditt liv? Inget fel ta hand om sina föräldrar. Har du vänner? Du kan absolut träffa någon. Vem säger hur man ska leva sitt liv.
Tänk mera på dej själv. Dejta om du vill träffa vänner. Skaffa en hobby. Nåt att göra annat än umgås med dina föräldrar. Du behöver kanske någon att prata med.
Jag själv ? Alla i min ålder har barn och partner och hit och dit och här är jag liksom. Blir dömd av mina vänner som tror att jag bor i en källare och spelar tv-spel.
❤️
Kanske du borde träffa vänner i liknande situation som din egen. Ingen har rätt att döma dej för hur du lever. Det finns anhöriggrupper även för yngre anhöriga. Kolla runt vad som finns där du bor. I min stad finns en grupp för anhörigvårdare även för yngre sådana. Finns flera som har det som du.
Huvudsaken är att du själv mår bra. Kör inte slut på dej själv. Var öppen om din livssituation. Finns många som sköter sina anhöriga. Även om det inte är vanligt i vår kultur.
Jag vet men det känns som det inte gör det och att alla ser ner på en men hade jag varit från Asien hade ingen brytt sig.
Du är absolut inte misslyckad och att ta hand om sina föräldrar är otroligt fint. Förstår att det är jobbigt med samhällsnormerna, men vad är det som säger att man är ”lyckad” eller ”lyckats” för att man skaffat partner och barn. Det är väl ingen bedrift. Flytta om du känner för det, men gör det inte för att svenska samhällsnormer säger att man ”ska” det! I många många länder är normerna annorlunda och det finns inget som säger att de svenska normerna är bättre eller gör folk lyckligare.
Vill du inte leva ditt eget liv tänker jag? 21:55 sa det bra.
Varför kan man inte leva ett eget liv bara för att man bor hemma? Säger du så till de som bor med en rumskompis också?
Inte riktigt jämförbart.
För att?
Det är stor skillnad på föräldrar och rumskompisar.
Trådstartaren skrev att hen ville ”fly härifrån”, och det tolkade jag som att hen ville flytta hemifrån till nåt eget.
Det är inte egoistiskt. Normalt funtade föräldrar vill sina barns bästa, även om det förstås är smidigast och trevligast för dem att ha ett hemmaboende barn som tar hand om dem.
/Anonym 21:55
Det är bara naturligt att vilja flytta och ha ett eget liv, det är inget fel.
Vill bara börja med att säga att jag har tänkt på dig och undrat hur det gått med din mamma, så det gör mig otroligt glad att läsa att hon är såpass bra att hon får åka hem!
Jag tror att det du upplever nu är någon slags chock/stressreaktion på allt som hänt, och att det är fight or flight som spökar. Har du fått prata med någon terapeut eller psykolog? Du skulle nog må bra av lite samtalsstöd, och hjälp att bena ut alla känslor.
Tycker du dka kontakta Närhälsan så fort de öppnar igen efter de röda dagarna.
Hoppas allt löser sig för dig.
❤️❤️❤️ Nej inte ännu men blir nog i slutet av januari eller så. Jag brukar oftast stänga in mina känslor och låtsas som ingenting och väntar tills det går över. Men just nu vill jag bara hoppa på ett flygplan och ge mig av och aldrig komma tillbaka.
Fast dina föräldrar låter väl dig bo hemma för din skull, för att de tänker att du behöver dem, inte för att de själva behöver hjälp. De har ändå varandra och reder sig nog utan dig. Om jag utgår från mig själv som förälder så skulle jag bli glad om mitt barn flyttade ut och levde sitt eget liv. Det blir lättare att bli gammal och gå mot döden om man vet att man inte lämnar efter sig ett barn som fortfarande är beroende av en.
Rädslan för att de ska dö och lämna dig ensam tror jag kommer äta på dig i vilket fall, oavsett om du bor kvar eller flyttar. Den har med annat än din pliktkänsla att göra. Däremot kommer det vara lite enklare för dig att klara av förlusten av dina föräldrar om du har flyttat hemifrån och märker att du klarar dig på egen hand. Du kommer fortfarande att vara ledsen men överlevnadsångesten det låter som att du känner nu kommer inte att aktiveras lika starkt om du vant hjärnan vid att du klarar dig utan dem. Så försök flytta men satsa också på att gå i terapi för att bearbeta dessa känslor. Eller börja med terapin och flytta sedan när du känner dig redo för det.
Jag är inte beroende av mina föräldrar. Medan min mamma har varit på sjukhuset så har jag hanterat allt själv och försökt balansera vardagen och tragiska besked. Men jag har en enorm pliktkänsla och känner mig skyldig till att ta hand om dem.
Och vad ligger bakom denna enorma pliktkänsla? Den verkar i mina ögon vara ganska ångestdriven.
Jag kan inte skriva det här då det är väldigt privat men jag kan säga såhär: jag lider av rädslan att bli övergiven då en person jag såg upp till som barn övergav mig och min mamma. Efter det har jag hela livet försökt vara den ”perfekta” dottern och ge mamma allt det som hen förstörde.
Och det är aldrig något min mamma har begärt. Jag har gått i terapi gällande det här många gånger.
Har terapin hjälpt? Och om inte, hur kommer det sig?
Den har väl hjälpt mig litegrann då jag har blivit starkare som person och jag kan hantera mina ångestattacker bättre men rädslan för att bli övergiven finns kvar. Mamma säger till mig jämt att jag inte behöver vara perfekt – att jag bara ska vara den jag är – och jag försöker men att flytta är ett stort steg för mig när jag har en sjuk förälder. Jag hade flyttat med en gång om mina föräldrar hade varit friska men när jag vet om hur mycket glädje jag ger min mamma av att finnas för henne och hjälpa henne så är det svårt.
Killen jag träffade på Tinder som dumpade mig efter två månader har nu likeat mig på Hinge. Fattar inte varför han gör det? Han har inte kontaktat mig på nåt annat sätt.
Skit i det…inte värt ödsla tid att fundera över även om jag såklart fattar att du gör det.
Några tänkbara alternativ
1: han är helt j/vla dum i huvet och tror att han kan få lite enkelt rajtan. 2: han har blivit dement/ansiktsblind eller annat och därför inte fattar att ni redan dejtat. 3: han ångrar sig men är för tafatt eller socialt missanpassad för att höra av sig normalt.
Inte 3. Hade han ångrat sig och velat träffas hade han hört av sig.
Har varit med om samma med ett par killar. Även mitt ex som dumpade mig (+ gjorde mig gravid och ville att jag skulle göra abort) likeade mig efter ca ett års tystnad. Märkligt beteende.
1. Han känner inte igen dig utan tänker ”snygg tjej”
2. Han är ett arsel och tror att det räcker med att lajka bilden för att du ska kontakta honom och fråga om han vill ligga. Han tycker du är snygg och trevlig men inte tillräckligt för att han ska orka anstränga sig.
Jag börjar tro mer och mer att han inte känner igen mig. Fast en av bilderna (ej den han likeade) hade jag på Tinder. Jävla pucko oavsett.
Är rätt säker på att han känner igen dig. Har själv varit med om ett antal såna och då har de själva kommenterat det. Sen är det såklart inte facit, men jag tror han känner igen dig.
Varit med om samma sak
Många killar gillar varenda tjej, de kollar inte ens vem det är, bara gilla gilla gilla gilla gilla. Så sorterar de sen, efter att man matchat
Jag och min mans energi i relationen/vardagen är skev. Vi är tillsammans sedan snart 18 år och har haft våra ups and downs. Men det som slår mig är att det största problemet är att vi har växelvis energi. Det är liksom som att om en funkar bra, gör sina vardagsuppgifter, funkar på jobbet, är kul med barnen och har ett flow så drar det energi från den andra och den andra blir liksom paralyserad. Eller så är det åt andra hållet, att när en av oss har en down så får den andra en boost av att vara bror duktig medan den som är nere då känner sig ännu sämre eftersom den inte kan matcha. Jag vet inte vad det är men det är så jäkla jobbigt att vi inte kan hitta en konstant balans. Såhär blir det så att den som är på topp bränner ut sig till slut eftersom den måste ta vardagen för två och då måste den som haft dåligt med energi ta över och kommer in i flowet igen medan den förste sjunker neråt.
Jag vet inte vad vi ska göra åt saken. Men det är skitjobbigt. Nu med bebis och femåring med potentiell npf – i alla fall high need, så har mina positiva flows varit kortare än någonsin och det är inget kul.
En anledning tror jag är att vi alltid bott förhållandevis litet. Första 12 åren bodde vi i en etta på 30kvadrat och nu bor vi i en tvåa med två barn. Köket är inte riktigt stort nog för att två ska kunna fixa. Så diskar en så blir man liksom förvisad från hemmets kärna.
Sen att vi lever i ständig röra eftersom barnen inte har något eget rum där de kan leva rövare och man sen kan stänga dörren.
Är det någon som känner igen sig/har upplevt något liknande?
Inte exakt det du beskriver men att man tar på sig olika roller och att det kan bli en tävling. Terapi?
Familjeterapi kanske är ngt för er och har ni möjlighet att flytta till större? Låter som en tuff situation. Vi har också behov av flytt, bor med ett barn i en tvåa, och det är också alldeles för litet så förstår att det måste vara svårt att få plats för er med allas olika behov!
Terapi har vi testat i omgångar men helt ärligt är det knepigt för alla att få till det tidsmässigt med barn så det blir aldrig riktigt något vi följer upp utan vi har gått dit en eller två gånger och sedan har det runnit ut i sanden.
Vi bor utomlands nu och planerar på att flytta till Sverige (mitt hemland men inte makens) och köpa hus inom en någorlunda överskådlig framtid och så hoppas jag att det blir lättare med problemet jag beskriver. Samtidigt så är det en stor omställning vars planering kräver att vi båda funkar så så länge vi har den här växelvisa energin så kommer det inte bli av.
HUR stod ni ut 12 år i en etta på 30kmv???
Vi studerade i en europeisk storstad med för höga hyror så det var till att stå ut med det eller till att någon skulle bo inneboende hos någon tant någonstans och den lägenheten var 500m bort från universitetet, mitt i smeten, precis där allt och alla vill bo. Och allt blir väl normalt efter ett tag. Man blir proffs på att optimera utrymmet. Man äter dock mycket ute när man bara har ett minikök och är förvisad att diska i handfatet på toa? så sååå mycket tjänade vi nog inte in till slut.
Men det var i alla fall där vi la grunden till det här fenomenet jag beskriver ovan.
Nu bor vi i en tvårummare på 60kvadrat i samma stad men då har vi två barn som lever rövare så fort de är hemma och som ska ha mat och fika och bytas blöja på och fan och hans moster.
Välkommen till verkligheten fram till och med 1970-talet. Två barn i en tvårumslägenhet var helt normalt när jag växte upp. Min granne och lekkamrat sov med sin syster i en våningssäng i sovrummet tillsammans med sina föräldrar. En klasskamrat delade lägenhetens sovrum med sin tonåriga brorsa medans föräldrarna sov i en bäddsoffa i vardagsrummet.
Varför inte göra sovrummet till barnrum och ha antingen en avskärmad säng el en bäddsoffa i det andra rummet?
Tro mig, jag har bott på minsta möjliga yta sedan jag var 15 (alltid delat lägenhet, korridorer osv.) – lägenheten är optimerad. Det betyder inte att det inte är ansträngande. Jag tror för övrigt att dina kompisar och bekanta inte tyckte att det var det enklaste då på 70-talet heller. De hade nog inte haft något emot att bo större. Att raljera låter onödigt när någon alldeles tydligt är i en situation som uppenbart upplevs som svår.
Jag tror att vi snart kommer att behöva återgå till att bo trångt. Jag tycker att man dagligen läser om folk i ekonomisk kris.
Folk bor för stort och dyrt för att klara en kris. På något sätt har det blivit en slags ”rättighet” att ha en viss storlek på sitt boende.
På 70-talet fick man rätta boendet efter sin inkomst men så verkar folk inte resonera längre.
Vad har ni för smartwatch att rekomendera till android? Jag har en Xiaomitelefon och vill egentligen ha en klocka endast för stegräknare. Behöver komma igång med promenader och motiveras av stegen.
Hama fit watch, jag var nöjd med min men den slutade tyvärr fungera efter ett tufft liv ? så jag köpte en Apple Watch och den är sjukt överskattad så skulle jag köpa en ny skulle de bli en hama igen ???
Köp en Xiaomi aktivitetsklocka, smal, smidig relativt pålitlig. Hade en 6:a men bytte upp mig till en Huawei watch fit 3 och ångrar mig nästan. Den är full av finesser som är bra, men lite klumpigare och så är jag inte på topp hälsomässigt vilket gör att klockan är lite för avancerad just nu…men den är riktigt bra på att mäta steg och motiverar för aktivitet?
Håller med. Hade min xiaomi länge för steg och träning. Har nu uppdaterat till galaxy watch. Xiaomi räcker gottväl till det ts vill.
Vad händer med Gabjoss?
Är de fortfarande tillsammans nu? Och hur länge? Det hela verkar så märkligt
Basta i Stockholm har ni tips? Är simhallarnas bastu ok..?
Förlåt, nu gnäller jag, men har ingen annanstans att ventilera. Men de senaste två månaderna så har jag ingen trygg miljö alls – jag är ny på min arbetsplats och har fått noll intro (jag slängdes bokstavligen in i en helt ny bransch efter 30 minuter på jobbet) och min chef skäller ner mig varenda dag över saker som jag inte ens haft vetskap om att jag ska göra/fixa och hugger av mig och avbryter så fort jag försöker förklara eller fråga något. De bästa dagarna är när han inte ens hälsar på mig, utan bara låtsas som att jag inte finns.
Hemmavid klagar min man på allt jag gör, surar och ger olika besked (något är OK ena dagen men helt fel nästa dag när jag redan förberett för den ursprungliga planen).
Mina föräldrar och syskon dyker upp vid jul – lägger sig på soffan och tar glatt emot hemlagat julbord som jag handlat och lagat trots att jag jobbat hela julen (med ovan nämnda chef) samtidigt som de har långledigt typ 20 dec-7 jan.
Jag är bara så trött på att alla är så ARGA på mig hela tiden. Som om jag önskar dem ont med flit – jag gör mitt yttersta hela tiden för att göra rätt, men deras skällande har medfört att jag ständigt är så rädd att göra fel så att stressen över det bidrar till att jag gör tabbar.
Men jag går med hjärtklappning exakt hela tiden, och jag har ingen miljö där jag kan känna mig lugn och trygg.
Förlåt för rant, nya tag på jobbet kl 09 imorgon ?
❤️
❤️❤️ En sak i taget!
1) Har du pratat med din chef? Kan du byta jobb om den möjligheten finns och det finns andra tjänster ute?
2) Har du pratat med din man om hur du känner?
3) Har du pratat med din familj?
Snälla du var rädd om dig, säg ifrån och säg precis det du skrev här till din man och dina anhöriga. Prata med din fackliga representant på jobbet, så ska du inte behöva ha det på jobbet.
Sätt stopp nu innan du går i väggen och blir sjuk❤️
Min mamma kommer med stor sannolikhet dö under 2025 och jag vet inte vad jag ska ta vägen. Bottenlös sorg, ångest och ilska för att hon inte får må bra och har ont och för att hon inte får den vård hon behöver och förtjänar.
Vad gör man ens?
Först och främst kämpa för vården hon behöver! Det är det du kan göra och samtidigt förbereda dig lite. När det är dags vet du att du gjorde allt du kunde.
Man kämpar på, för din mammas talan i vården om/när hon inte orkar, finns där, stöttar osv men tar sig också tid för något eget för att orka…tyvär är det ju som det är (verkar det som) så man gör det bästa av den tid som finns. Man säger saker man vill ha sagt och man försöker prata om vanliga saker och inte enbart fokusera på elände…man förbereder och pratar för att förenkla det som komma skall…
Men, som sagt, glöm inte att ta hand om dig själv colså❤️
Man ger henne en sådan fin sista tid som möjligt. När hon sedan är borta kan det vara till en liten tröst att man gjort det man kan. Hon kommer garanterat att uppskatta att du försökt finnas där även om det inte går att skapa en ideal situation. Min mamma levde i misär sina sista år i livet men det lilla jag kunde göra för att hjälpa henne uppskattade hon ändå och jag mådde bättre av att veta att jag gjorde vad jag kunde, även om samhällets vård och omsorg inte kunde göra sitt.
Att sörja är en icke förhandlingsbar del av livet tyvärr. Har du några vänner du kan prata med under detta år är det en god hjälp även om det inte tar bort sorgen.
Hej! Om din mamma kommer dö 2025 så har hon rätt till palliativ vård och hon och hennes anhöriga ska bli bemötta med ett palliativt förhållningssätt. Lyft upp detta, så ni får rätt bemötande och vård under denna jobbiga tid. Kom också ihåg att det finns närstående dagar (100 dagar), läkare skriver intyg.
Lyssnade på avsnitt med Magdalena Graaf
i podden Sanning och konsekvens.
Vilket oproffsigt samtal
och smörande för gästen har
jag nog aldrig hört.
Magdalena är en väldigt knepig människa. Allt som händer i hennes liv är alla andras fel aldrig hennes. Magdalena har en massa ex som lämnat henne. Barn med olika män. Tjatar ständigt om sina ex. Allt är exens fel. Skaffa dej ett jobb och lev i den riktiga världen Magdalena. Förstår inte vem som följer henne. Känd för att ha vikit ut sej för tjugo år sedan.
Hon och Hannah står ofta i samma ”sexiga” pose, med huvudena tätt ihop, som för många decennier sen.
Båda systrarna Graaf tror tiden stått stilla i tjugo år. Botox fillers. Tränar som galningar. De tror de är unga och sexiga. Alla killar står på kö. Förstår inte för vad och varför de är kända.
Efterrätt till nyår – vanlig köpt kanelbulle som man lägger i våffeljärn så den blir lite knaprig, serveras med vaniljglass och kolasås!
Hur gott och enkelt låter om det?
?
Låter sådär men om du gillar det så.
Köp i så fall godaste vaniljglassen – Häagen-Dazs – och gör egen kolasås. Kanelbulle i våffeljärn vet jag inte hur det blir. Är det inte risk att det blir bränt?
Är det någon som kan tipsa mig om vilket vikt läkemedel jag ska be min läkare skriva ut? Min läkare bad mig kolla de olika alternativen & vad jag skulle vilja ha då priserna är olika & man bekostar allt själv.
Jag har en hormonstörning & kan inte omvandla Levaxin korrekt, vilket gjort mig väldigt stor & viktnedgång är nästan omöjligt. Diabetesrisk så inget jag vill ha av kosmetiska skäl om ngn skulle bli förfärad.
Det är väl snarare läkaren som har kunskap om de olika alternativen och kan rekommendera det bästa utifrån dina förutsättningar.
Det låter helt bakvänt att en patient ska göra läkarens jobb.
Ska man betala allting själv om man behöver fetmamedicin?
Paow?
Är nyfiken på att pröva hårborttagning med laser på salong. Dock känns som det är dyrt o kanske inte värt det. Vad är din erfarenhet?:)
Att det är värt det! Se det som en investering: du sparar in på både tid och rakgrejor samt tar hand om dig själv.
Varje år har jag olika ”projekt” som är OK att de kostar en del. Ett år var det just att lasra bort hår. Supernöjd! Bor du i Sthlm så har Lifetime Clinic ofta bra erbjudande och rabatter.