Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Anonym
/
2025-01-11 20:00
Precis köpt PS5, hur mycket ska kontrollen låta??
Jag har skruvat ner ljudet och vibrationen mycket för det skorrar eller vad man ska säga.
Spelar Horizon forbidden west, och när man ska skjuta med pilbågen tex så låter det nästan som att något sitter löst i kontrollen ? vet inte hur jag ska förklara.
Men låter så mycket så det förstör spelupplevelsen lite, det tar över ljudet från tvn. Men vill samtidigt känna lite i kontrollen för det medför mycket av upplevelsen.
Är det något fel på min kontroll eller dom låter så mycket bara?
Hade den legat på bordet och vibrerar känns det som att den hade gått sönder ? PS4 kontrollen är inte alls så.
Tror jag förklarar fruktansvärt dåligt, så svårt kanske och veta om det är ett normalt ljud eller inte.
Men borde man reagera så mycket på kontrollen? Känns konstigt.
Okej, det låter inte så mycket bättre märker jag nu ?
När jag trycker på L2 låter det som en klocka som tickar typ, eller någon startklocka som fanns på idrotten eller något. Kan inte koppla ljudet riktigt.
Och R2 skramlar, gör ett surrande ljud och tickar lite.
Vilka bra förklaringar jag ger ?? får prova tipset nedanför. I värsta fall får jag köpa en ny kontroll och se om den är likadan. Kanske ska vara så liksom. Men det är störigt och högt.
Älskar också det i vanliga fall, på PS4 var det helt perfekt ?
Stängde av det och då slutade kontrollen göra dom hemska ljuden. Får kolla igenom inställningarna mer senare. Spelat flera timmar nu, satan vad trött ögonen blir ?
En ska vi måste gemensamt bättra oss på är att ställa frågor på ett bättre sätt om vi enbart är nyfikna eller genuint undrar något. Många frågor upplevs som dryga fast det inte är menat så. Frågor som ”Varför bryr du dig?” är ett exempel. Om man då är nyfiken på varför personen bryr sig om en viss sak kan man försöka omformulera så det låter snällare. Bara en sak man kan tänka lite på. Skriv gärna om ni kommer på något mer som kan hjälpa att få bättre stämning här.
Det kanske finns tips för det också, om man ser att någon bara försöker provocera så slutar man svara. Ignorerar man alla som tydligt vill provocera så kommer de möjligtvis att sluta. Det som är målet är ju att få reaktioner.
Det går också att tänka att personen inte är dryg, så låter kanske inte frågan så dryg heller. Prova att läsa på ett annat sätt, det är inte alls säkert att det är menat så som du läser det.
Minns ett mejl jag skickade som svar till en person. Tyckte jag var väldigt trevlig och vänlig i mejlet, men fick ett sånt otroligt negativt svar att jag varit dryg och borde formulera mig bättre.. Blev så ledsen. Läste senare igenom mitt mejl och kunde faktiskt förstå hur hen menade. Det som lämnar huvudet kan ibland te sig helt annorlunda i skrift.
Många misstolkar också tydlighet som otrevlighet. Ibland vill man bara skriva ett kort och tydligt svar, och man menar precis det man skriver, inget annat, men vissa tolkar det som oartigt.
Fler som är i konflikt med och/ eller stör sig på familjemedlemmar? Det svider. Försöker fokusera på alla andra man har i omgivningen som man älskar och står ut med. Men så finns dessa släktingar som man alltid har i sitt liv, pga blodsbanden.
Det senaste: Mormors sommarstuga står tom sen 2017. Jag och min man har sagt att vi gärna tar över den när det är dags. Vi har åkt dit varje sommar och klippt gräs, röjt, kollat vattenledningar som läckt osv. Nu har mina föräldrar pratat med en kusin som plötsligt ska låna huset hela sommaren. Inget tal om köp. Men lån. Och när jag säger att vi gärna vill låna det nån vecka så ska jag plötsligt snacka med kusinen först, för hen har ”första tjing”.
Bittert….
Förstår att det känns surt men låter som att kusinen helt enkelt har frågat om att få låna och ni inte har gjort det förut? Och frågar man först känns det väl rimligt med ’första tjing’
Släpp det. Så onödigt med bråk inom familjer pga fastigheter. Dessutom när det inte ens är tal om något köp utan ett lån under några veckor. Inget att ens lägga energi eller tankekraft på.
Det låter som att TS och hennes man lagt tid och kraft på att se efter huset och att de bara är de som har varit där, och har varit intresserade av att vara där, under somrarna under många år. Jag hade också blivit besviken om det plötsligt dök upp en kusin från ingenstans som skulle få låna huset hela sommaren utan att någon stämt av det med mig/oss. Det är klart att man inte kan ha några krav när man inte äger huset och att föräldrarna (som väl då agerar i mormors ställe) har rätt att låna ut det till vem de vill. Men särskilt smidigt skött tycker jag inte det är.
Jag kan på sätt och vis förstå dig, ni har gjort det till en vana att vara där. Men din mormor var ju även din kusins mormor eller farmor. Kusinen har ju lika mycket rätt som dig att vara där. De kanske upplever att ni lagt beslag på den tidigare år? (Sedan så är det ju inte så att den som fixat mest per automatik är den som får köpa).
Trist, men saken är den att n kommer inte bara ”kunna ta över” stugan när det är dags. Den dagen din mormor går bort, går stugan vidare till din mamma och hennes syskon ( om det inte finns stora skulder i dödsboet) Är ni intresserade av stugan så får ni nog meddela detta i tid till berörda och värdera stugan och köpa den med allt vad det innebär i kostnader.
Haha ja jag håller med. Skulle plockat ner julen i tisdags men har varit så sjukt trött hela veckan och sen kom halkan. Trapporna upp till mig blir fruktansvärt halkiga så jag har inte vågat gå med lådor upp och ner heller. Tur att det ska bli plusgrader nu.
Men ni som tar bort julen, och typ bytt gardiner, kör ni ljusa vårfärger? Mina vårgardiner är ljust beige, och i nåt material som släpper igenom mycket ljus, men det känns nästan lite tidigt. Funderar på att ta mina mörkgröna gardiner ett tag?
Klokt att inte göra det när det blir så halt i trapporna!
Vet inte varför jag klagar egentligen, mitt förråd ligger intill ytterdörren, är väl typ 15 steg från dörren till att stå i förrådet ?
Tycker denna tiden är svår. Ville inte hänga upp något för vårigt för det känns fel, men samtidigt vill jag ha det lite ljust. Men kör nog också på något mörkare nu, sen lite mer vårigt i mars typ.
Precis. Allt det där sitter ju verkligen i huvudet, att man/många förknoppar vissa saker med jul och så måste det väck till nyår. Man kan ju ha röda inredningsdetaljer året om. När jag var i blomsteraffären pratade kvinnan där om att hyacinther och amaryllis slutar säljas efter nyår i sverige för alla förknippar det med jul, medan det i Europa är blommor som säljs fram till påsk.
Åh vi plockade ner julen idag här hemma.. känns så himla tomt, kommer sakna julen så mycket. Det känns som om det var julafton för 2 månader sedan typ, men det är 2,5h vecka sedan ..
Nej jag älskar att ta fram julen, och älskar att plocka bort den! Så skönt när allt lullull är borta. Ni kanske skulle skala ner julpyntet till gran, adventsljusstakar och stjärnor?
I år blev det inte att vi tog fram nån jul, då saknar jag lite kontrasterna. Nu har vi haft samma inredning i ett år (byter inte för vår/höst) så julen brukar pigga upp lite med ett avbrott.
Men, när vi jular känner jag samma som du inför att plocka bort, haha. Aldrig är man nöjd!
Jo. Bloggbevaknings läsare utgör ingen majoritet av befolkningen. Uppvuxen med att då tar man bort julen, men jag förknippar den dagen med lite jobbiga saker så det är ingen tradition jag följer sen jag flyttade hemifrån.
Vilka serier önskar ni att ni kunde se för första gången igen?
För mig är det: Skam, White lotus, sex and the city, Johan falk, bonusfamiljen, breaking bad
Jag fattar verkligen inte alls appealen med den serien.
Försökte se den några gånger med en person som redan sett serien. Hann se ungefär hälften av första avsnittet och sen sa jag bara ”det här är skräp, kan vi snälla byta?”.
S.P.U.N.G. Såg om den igen (sista avsnittet igår) efter många år, och helvetet vad bra den är. Skulle säga att det är den i särklass bästa ungdomsserien som någonsing gjorts. Var lika gammal som karaktärerna när det begav sig, så det äf verkligen en nostalgitrip att titta. Schting schting!
Jag tittar aldrig på en serie mer än en gång så det spelar ingen roll. Jag förstår inte varför man vill se om saker gång på gång. Ok när typ Seinfeld gick på tv varje dag och man såg på det i bakgrunden men att aktivt se om saker har jag aldrig förstått mig på.
Fast även om man inte ser om, kan man ju önska att man kunde se nånting för första gången igen? Ovissheten och förväntningarna. Att lära känna karaktärerna.
Jag gjorde en bröstförminskning 2009, trots att jag förlorade nästan all känsel i brösten/bröstvårtorna efter det så är det värt det. Var så säker på att jag inte skulle kunna amma, men fick barn 2019 och 2021 och har kunnat helamma dem från start.
Gjorde OP 2012, fick mitt första barn 2016 och hade då svårt med amningen, dålig mjölkproduktion/utdrivning. Gav upp efter 8 veckor och gick över till ersättning helt. Fick mitt andra barn 2021 och då gick det mycket bättre, kändes som att mjölk gångarna hade lättare att hitta rätt ? kunde inte helamma men till största del ändå. Så glad att jag inte gav upp även om amningen inte var en dans på rosor med andra barnet.
Fler som är i konflikt med och/ eller stör sig på familjemedlemmar? Det svider. Försöker fokusera på alla andra man har i omgivningen som man älskar och står ut med. Men så finns dessa släktingar som man alltid har i sitt liv, pga blodsbanden.
Det senaste: Mormors sommarstuga står tom sen 2017. Jag och min man har sagt att vi gärna tar över den när det är dags. Vi har åkt dit varje sommar och klippt gräs, röjt, kollat vattenledningar som läckt osv. Visat på olika sätt för mamma och hennes syskon hur kär platsen är för oss. Alltid bott där 1 vecka på sommaren plus hängt där ibland över dagen (inte riktigt i skick för att bo där längre perioder, skulle behöva en del upprustning och renovering vilket jag och min man roat oss med att planera för och räkna på för skojs skull)
Nu har mina föräldrar pratat med en kusin som plötsligt ska låna huset hela sommaren. Inget tal om köp. Men tillfälligt bo där bara över semestern..Och när jag säger att vi gärna vill låna det nån vecka så ska jag plötsligt snacka med kusinen först, för hen har ”första tjing”.
Bittert….
Jag tror er önskan att ta över, inte kanske är helt klar för din mamma? Om det nu är hon som äger ägendomen. Det är ju inte bara att ta över, det blir ju en större fråga. Erfarenhet från min sida är att det dyker upp fler intressenter när det blir aktuellt med försäljning av en sommarstuga.
Tror att Lovisa Barkman gifter sig i sommar, för lojsan sa att hon skulle på bröllop i Monaco så det är förmodligen hennes. Undrar om hennes familj är bjudna?
Svarar lite sent men.. Har inte följt henne mycket alls, så har ingen koll på det, men flytta hon till Paris(?) själv och var det någon speciell anledning till det (mer än att ”vilja testa att bo där”)? Hon är ju inte personlig på IG så jag har inget grepp om henne alls mer en att hon verkar ha bra med pengar med tanke på vad hon visar där, men har nog inte sett henne göra reklam/samarbeten som andra influencers, eller har jag fel? Visar inte att hon umgås med folk ofta?
Hon flyttade till Paris och sen Monaco pga killen hon blev ihop med. Han är pokerspelare och är jätterik så hela hennes livsstil förändrades kan man säga, så hon verkar inte behöva göra samarbeten längre..
Jaha där ser man, pokerspelare var inget jag hade någon aning om. Men nej hon verkar ju som sagt va verka ha det bra även utan allas andra influencers vanliga samarbeten, hehe. Tack för svar!
Klart dom är det.. hennes jobb är att presentera mode och inredning på instagram, det är det hennes följare kollar på och samarbeten kretsar kring. Inte titta på bilder på hennes familj, se när hon borstar tänderna, går på toaletten, snyter sig mm så därför ser man inte det på bild men det betyder såklart att dom inte är en del av hennes liv pga det. Ingen här känner henne så ingen kan såklart ge ett annat svar, blir bara påhittade rykten/förtal- då varför fråga ett gäng främlingar? Så att någon kan skriva att de ”befinner sig i hennes närhet” och vet det ena och det andra? Dra inte in folks familj alltså..
Han skrev sent en kväll och frågade hur jag mår, och hur min dag var. Han beskrev även vad han sysslade med och lite sånt allmänt prat. Jag svarade mitt i natten, och förväntade mig såklart inget svar så sent. Men nu har det gått nästan två dygn sedan jag svarade. VARFÖR gör folk så? Vet att man kan vara upptagen och livet kommer emellan, men i två dygn? Ser att han är aktiv på sociala medier, så han har uppenbarligen haft tid.
Jag vet att han inte är intresserad av mig, det har aldrig varit på den nivån mellan oss, vi har bara skrivit som vänner. Jag förstår bara inte varför man ens besvärar sig med att låtsas bry sig om andra, om man i själva verket har ledsnat?
Han är inte direkt intresserad av dig men vill behålla dig som ett option bland fler tjejer. Han kommer svara om någon dag. Tillräckligt för att hålla dig på kroken men tillräckligt långt bort för att inte behöva bli investerad. När det passar kommer det komma ett svar, du kommer svara inom 10 min och då vet han att han har dig exakt där han vill. Är du stark nog avföljer du redan nu. Det kommer spara dig tid och smärta.
Jag är bara en vän! Trodde jag åtminstone. Ingen av oss har visat intresse för den andra på ”det” sättet, och jag svarar när jag har tid (kan ta flera timmar), så jag springer absolut inte efter honom som man kanske gör när man är lite förälskad. Vill mest bara försöka förstå beteendet bakom att sluta svara, när man har varit den som ställer frågor som visar omtanke.
Det känns som att du intalar dig, att han bara är en vän och ser dig som det. För att inte ska göra så ont. Men du är egentligen intresserad av honom och vill att han ska känna mer.
Jag tror det alltid är bäst att ta det med personen. Det är så himla olika vad det kan bero på. Har själv varit med om det, har varit allt ifrån att personen gått igenom något tufft till att den trodde den svarat och väntar på svar själv. Vilket även har hänt mig någon gång, var så säker på att jag svarat och när jag gick in för att skriva igen så såg jag att jag aldrig svarade, haha.
Du har rätt, och jag ska ta det med honom när tillfälle ges. Är ett avvikande beteende som jag reagerar på, eftersom han tidigare alltid har svarat inom max 4 timmar, men självklart kan det ha en giltig anledning. Avvaktar lite och ser vad som sker, nu är det helg och då kanske han är upptagen med annat.
Kan bara svara för mig själv men om någon skriver tex typ mitt i natten så händer det att jag läser tex när jag vaknar till vid 2-3 sedan kan jag ha glömt det på morgonen när jag vaknar och då glömmer jag att svara. Detta gäller inte bara på natten utan tex när jag jobbar, gör något annat och tänker att jag ska svara sen.
Gör det inte för att vara otrevlig utan för att jag helt enkelt glömmer svara och ibland har jag tänkt ut ett svar i mitt huvud och tror jag skickat det och sedan inser att jag inte gjort det.
Jag är en sån som tyvärr ofta svarar sent, ibland efter flera dagar trots att jag verkligen vill ha kontakt med personen. Jag jobbar på det, för det är inte trevligt, men jag vill bara säga att det inte måste bero på att personen är ointresserad.
Jag har alltid varit dåligt på det där snabba chattadet. Om nån skriver ett fint meddelande vill jag svara genomtänkt, och inte bara i farten.
Det funkade okej när mitt liv var lugnare, nu blir jag avbruten hela tiden och stressnivån är hög. Därför blir många svar fördröjda.
Killar som är intresserade hör av sig, det är livets enklaste lärdom. Är dom knepiga med hur dom svarar så bara sluta höras med dom. Det känns trist första veckan eller så men känns det så värdigt och skönt att man fick vara den som slutade svara istället för den som hängde kvar.
Om en kille är intresserad och bryr sig om en då ser känns allt enkelt och okomplicerat.
Delvis. Det låter som att ni ser på vänskapen på olika vis eller har olika behov av den. Du är omtänksam och skriver och kollar läget osv men upplever inte att du får samma omtanke tillbaka. I sådana lägen får man kanske omvärdera vänskapen. Antingen fortsätter ni vara vänner men inte på det vis du trott och velat eller så lägger du energi på vänner du känner ger samma tillbaka.
Skriver bara med omtanke. Har själv spenderat mycket tid med att vara besviken på vänner som jag anser inte ger mig det jag behöver. Men har numera insett att man kan inte kräva att alla ska ge en vad man behöver utan man får fokusera på dom som gör det naturligt. Vänskap ska vara kravfri.
Är du helt säker på att du verkligen bara vill att ni ska vara vänner? Jag tänker att det låter lite som att du kanske egentligen funderar mer över det än man brukar göra i en helt vänskaplig relation?
Såklart individuellt men ibland lurar man ju sig själv.
Jag är helt säker! Är en övertänkare, så att jag funderar mycket över det är nog inte så konstigt. Han har helt plötsligt börjat bete sig annorlunda den senaste veckan, och jag försöker bara förstå varför. Känns som att han har ledsnat på att prata med mig, att jag blivit ett ”måste” (dvs någon han ”måste” underhålla kontakten med), och att han kanske inte har mod till att avsluta kontakten.
Oftast är det så..Jag brukade inte svara pga utmattning och då började mina andra vänner att smsa eftersom de frågade varandra om de fått svar..Sen så smsade de min syster och en ringde..de. lev oroliga men jag var djupt deprimerad pga plötsligt dumpad av ex make 2 veckor efter förlossningen, första barnet. Men jag har fortfarande svårt att svara men jag håller mig antingen kortfattat eller gör ❤️ eller emoji så de vet att jag läst och mår bra. Eller så svarar jag med röstmeddelande.
Jag skulle vilja ha lite hjälp om det finns någon som är bra på teknik här eller kan mycket om telefoner, främst iPhone då. Jag har haft min iPhone i många år men nu börjar den ge upp på alla möjliga sätt. Behöver nu köpa en ny, vill absolut inte köpa senaste versionerna, då främst min budget säger nej. Är inte heller en sån som måste ha det allra senaste bara för att. Min undran är om vilken iPhone ska jag köpa, som är hyfsat billig men ändå tillräckligt ny att den får alla uppdateringar och har bra batteritid och så vidare. Någon som har koll?
Vilken telefon har du nu? Jag har en IPhone SE som jag haft i ganska många år och egentligen är väldigt nöjd med men tänkte köpa en av de nyaste modellerna för kamerans skull. Fotar väldigt mycket.
Samma här, den tidigare versionen. Den har kämpat på bra men nu ger den sakta men säkert upp. Ja men det förstår jag, verkar ju vara väldigt bra kvalité på bilder på de nya!
Jag kan tipsa om Phonehero. Dom säljer begagnad elektronik (uppfräschad). Jag köpte en 2 år gammal telefon + en 1 år gammal surfplatta genom dom, för en spottstyver. Hur nöjd som helst! Kanonföretag!
Mitt jobb ska ha övernattning på ett hotell i samma stad där vi bor och jobbar och alla MÅSTE följa med. Men vi får ingenting för det. Vi förväntas jobba ”hela kvällen, oklart hur länge” men får inte betalt efter 1630. Är det verkligen okej att göra så? Finns kollektivavtal men jag kan det inte direkt utantill.
Jag vill inte övernatta i min egen stad. Jag behöver dessutom åka från hotellet kl 0430 på morgonen för att hinna hem så att min man kan åka till jobbet (han börjar tidigt) eftersom vi har ett litet barn som behöver hjälp att fixa sig inför skolan. Vi har inte möjlighet att ordna barnvakt pga för kort framförhållning från jobbet.
Jag tänker inte jobba efter 1630 men vet att jag blir bestraffad om jag vägrar.
Kan förstå att man ”måste” sova över. Men att jobba efter typ 18 låter konstigt? Vad innebär ”jobb” i det här fallet? Att man inte får ersättning för tiden man äter middag och sover är ju inte konstigt. (35)
Vi ska planera och strukturera upp arbetet framåt. Och det kunde ta slut 18 eller 21 eller ”hela kvällen”. Men vi får inte betalt efter 16.30. Nja är jag på en middag jag är tvingad att gå på där vi samtidigt jobbar ska jag ha betalt anser jag. Är det en sup-och-kalas-middag så nej då kanske man inte får betalt. Men såna middagar vägrar jag gå på eftersom vissa kollegor blir obehagliga när de dricker.
Det där låter verkligen inte okej! Speciellt inte med det du skrev ovan att du ska lämna tidigt på morgonen. Då måste du ändå kunna åka hem på kvällen? Vad är det för typ av företag? Privat inom typ tech?
Jag får inte. Vi måste sova över. Jag funderar på att sjukanmäla mig. Men jag har inte varit sjuk typ en enda gång under 2024 + har redan ifrågasatt detta upplägg så det blir lite genomskinligt. Alt gå dit, äta lunchen och sen få akut diarré eller ngt. Nej då jag ska inte göra så, jag är vuxen så jag får bita ihop.
Enligt min chef så jo. Sen märker väl ingen iofs om jag åker hem utan att säga något. Bara jag är på plats innan vi börjar på morgonen igen. Jobbigt om hotellet brinner ner och de inte hittar mig bara, men risken att det händer känns ganska låg.
Ja det antar jag med, men alla andra köper upplägget så det blir väldigt jobbigt när de gång på gång gör sånt här. För jag blir den konstiga som inte är med. Jag vill bara jobba mina timmar och sen åka hem. Jag vill inte jobba gratis, jag vill inte gå på middagar där folk super tills de kräks och jag vill inte ha fler övernattningar än nödvändigt. Men då är jag tråkig, osocial och kanske lite mentalt handikappad också?
Fast.. helt ärligt. Jag hade åkt hem när ni är färdiga så det blir smidigt för dig och din familj på morgonen. Att vuxna måste sova över, när ni dessutom är i samma stad, är löjligt. Jag hade sagt öppet att jag sjukar mig på kvällen så får chefen göra vad den vill med den infon. ????♀️
Om du har enkelrum är det väl bara att dra när inte är klara på kvällen. Ingenstans kommer ju märka om du sover på hotellet eller inte. Om du ändå måste fara 04:30 så kommer ju ingen reagera att du inte är med på frukosten. Så stick i väg så fort det är läge.
Haha nej, vi har gjort såhär flera gånger förut. Men jag avskyr det men har ändå stått ut. Men denna gång funkar det verkligen inte med livet i övrigt så jag vill inte övernatta men får bara svaret att jag måste.
du går och äter men sen ringer din man och säger att ditt barn är jättesjukt.. odå åker du hem.. el så vabbar du den dagen. magsjuka. då tjatar ingen chef…
Grattis till att du inte är med i facket! Chefen kan begära i princip vad som helst av dig och du står ensam. Det här är anledningen till att man ska vara fackligt ansluten!
Man kan ställa en fråga till facket, trots att man inte är med.
Tror du fejkar det här. Först kunde du inte fråga för hon som bokat var skyddsombud… Nu kan du inte fråga för du är inte med i facket?
ingen kan tvinga dig jobba på helgen el ens sova över. har du mån fredag 8-17 så finns inget obligatoriska på helgen.
skulle aldrig bo på hotell med jobbet… el ens jobba på helgen…
Jag har sett alla amerikanska Love is blind, den svenska och nu precis den brittiska som är min favorit hittills. Vilken ska jag titta på härnäst? Tipsa om vilka länder som har bra och intressanta säsonger ??
Kände mest att personerna som kom dit var typ där i 5 min och fick 2 frågor var? Vad var grejen med att ”byta” ens, de bytte plats bara eller vad är skillnaden?
Är nog för att det inte ska dyka upp i sökresultaten. Han ska inte behöva tro att någon sitter och skvallrar om honom på ÖS. Om han nu googlar sig själv, haha
Hon har ingen som helst allmänbildning. Och det är tyvärr väldigt tomt en trappa upp. Men det är ju något fel som går i familjen. Hennes mamma vet inte i vilken ordning årstiderna kommer….Bl.a.
Läste under tidigare inlägg att Klara Elvgren lämnar stora barnet på förskolan även fast lillebror är nyfödd. Vaaarför gör man så?! Varför ens skaffa två under två om du inte pallar med det? Fyfan att utsätta sin bebis för massa onödiga risker för att du är för lat och bekväm. Jag följer henne inte, är det någon som gör det som hört hur hon resonerar kring detta?
Otrolig skillnad på detta behov beroende på om storasyskonet är 1 år eller 6 år när småsyskonet föds…. Känns ibland som att alla utgår från att alla har har barn med max ett par års åldersskillad.
Också står skillnad med risken för smitta beroende på om det är RS säsong eller inte.
Mitt i terminen, kanske? Men mitt i högsäsong för RS, covid, mykoplasma och magsjuka med en nyfödd hemma… njae. Då är man inte annat än dum. De är dessutom 2 vuxna i hemmet på heltid.
Eh, nej? Mitt i de värsta sjukdomsmånader och med en pappa och mamma som är hemma (pappan är pappaledig i 6 månader). Barnet drog dessutom hem en jobbig infektion och virus som de besökte vården för, så lite omtanke kan man väl ändå ha för ett nyfödd barn vars syskon nog gärna vill vara hemma och inte dras till förskolan så fort ett syskon kommit hem. 🙂
Nu har jag inte hängt med hos henne, men innan iaf va planen att Jhon skulle vara hemma och Klara skulle jobba. Så båda skulle inte vara hemma på heltid. Nu har ju dock Klara ett jobb som innebär att hon kan vara hemma mycket också.
Det står ”med en mamma och pappa som är hemma”, inte specifikt ordet ”lediga”, vilket Klara dock sagt att hon är ”hela första perioden, utan jobb, som hon betat av helt och därför nu kan njuta av helt jämfört med förra gången”.
Klaras jobb är dessutom ingen rocket science och hon har assistenter, säljare, fotografer, sin mamma som flyttat till Stockholm och allt möjligt just för att gardera henne så hon kan vara med barnet/barnen. Men vill man inte vara med sina barn så hittar man väl alla möjliga anledningar.
Varför vill man inte vara med med båda sina barn, jag var hemma 4 år i sträck. Storasyster fick 15 timmar i veckan på förskolan. Oftast nyttjade vi inte alla dagar. Det var ju hur mysigt som helt att få hänga med lillebror..
Är de verkligen så kul för ett syskon att hänga med en nyfödd som sover hela tiden? Och hur rolig och underhållande är man som nyförlöst mamma som blöder, ammar och är helt slut?
trivs ungen på förskola så kör på och passa på att ta det lugnt hemma med nya bebisen.
Man får ju ändå bara ha barnen där begränsad tid när man är föräldraledig.
Nä men alltså 15 h är åt helvete för lite säger jag som har en 3-åring hemma med bebis. Det finns absolut noll tid över till bebisen för att storasyskonet tycker inte alls att det är mysigt att vara hemma med mamma och en ammande bebis. Den ammande bebisen är mest bara jobbig som inte kan leka. Eller klättra i snöhögar. Eller kan rita. Osv.
Men om pappan varit hemma då? Som i Klaras fall? ? Det är inte ens jämförbart för mig – ni pratar om de fall då EN vuxen är själv med en nyfödd och en toddler. Men så är ju inte fallet här. De är två hemma på heltid. Man såg hur de bara låg i sängen och vilade, såg film och åt gott medan barnet var på förskolan.
Jag har inga barn så kommer väl få skit men det låter ju helt sjukt. Hur kan man vilja lämna bort sin 1,5 årings dotter så att man kan ligga i sängen. Jag förstår att man lämnar barn på förskolan OM man som oss vanliga har en partner som måste jobba på ett vanligt jobb men här är båda hemma. Det är ju inte så att Klaras jobb kräver åtta timmars konstant arbetande heller, även om hon drog in 20 miljoner i sitt bolag förra året,
Precis! Jag som skrev kommentaren ovanför din. Tycker de är egoistiska och pinsamma. Ingen skam överhuvudtaget! Pappan åkte dessutom och tränade, uppdaterade även Snapchat slaviskt. Barnet fick dessutom en virusinfektion och jobbig öroninfektion som inte försvann med vanlig antibiotikakur. För att de ville slappa ? Varför ens skaffa barn då?
Alltså duktig och duktig, jag har valt att inte skaffa barn tätt för att jag inte hade pallar det. Fattar inte varför man inte skulle få ifrågasätta vad andra gör för att dom är mammor? Men visst, jag shamear henne tycker det är dåligt att skaffa barn så tätt och lämna bort den äldsta på förskolan direkt.
Du har inte tänkt på att alla inte planerar sin åldersskillnad? Nån får en hoppsan och nån hade väldigt svårt att få barn nr 1 så man ligger utan skydd och vips så blev det 2 under 2.
Vet inget om just hennes situation men vet att det alltid skrivs extremt otrevliga och dömande kommentarer om just detta ämne. Så länge det inte finns några belägg eller insinuationer att ett barn far illa eller mår dåligt så väljer iaf jag att tro att alla familjer vill sina barns bästa och gör det som fungerar bäst för dem. Finns flera val som andra föräldrar gör som jag inte håller med om precis som att många säkert inte håller med om allt jag gör. Men så kan det få vara utan att man behöver döma varandra.
Skulle absolut ha storasyskonet på förskolan men inte när RS peakar. Hade väntat ut värsta toppen av RS när man får barn mitt i säsongen, men sen helt klart ha på förskolan för storasyskonet.
Det peakar dock inte nu, det ligger på en låg nivå men väntas öka de kommande veckorna.
Ska hon hålla syskonet hemma tills det faktiskt avtagit så kommer hon sannolikt få vänta väldigt länge, flera månader (och det kan man såklart göra, det gjorde jag själv, men det var typ i maj det var lugnt igen det året …)
Gjorde exakt samma när lillebror föddes i slutet av januari för några år sen. Även vår BVC sköterska stöttade och uppmuntrade mig till detta och pekade på vikten av återhämtning för mig under fjärde trimestern, fokus på att få igång amningen (ja att helamma tar MYCKET energi) samt anknytningen med bebisen. Den anknytning och egentid som äldsta barnet fick helt obegränsat av under sina första 2,5 år i livet.
Kanske den stora är skitkrävande och hon vill hinna få lite ro med den nyfödda? Jag höll min stora hemma ”som man skulle” länge första tiden, men min bebis fick ändå både rs virus, urinvägsinfektion och gud vet hur många förkylningar. Så, noll garanti att bebisen hålls frisk. ☺️
Håller med! Mina föräldrar va inte gifta, jag fick mammas efternamn. Sen separerade dom, mamma träffade ny och dom gifte sig.
Mamma ville att alla skulle ha samma efternamn men jag sa nej. Tyckte det kändes jättekonstigt faktiskt. Kanske är en sak om man inte har kontakt med sin biologiska pappa, men så va det inte i mitt fall.
Någon mer som brukar börja få extremt sug efter mat man inte har hemma, sent på kvällen?
Så typiskt. Inget av det jag har hemma är jag direkt sugen på….
Jag skulle vilja köpa en liten projektor som jag kan koppla till min telefon (iPhone). Utan wifi, så tänker typ Bluetooth eller sladd? Gärna så att man kan koppla en extern högtalare till. Behöver inte vara toppenkvalitet där projektorn kostar 10 000, ”helt ok” räcker gott och väl.
För er barnlösa/barnfria som undrar varför det låter så från era grannar med barn. Här har ni det:
Små bebisar älskar att släppa saker, de följer föremålet med blicken och ser vad som händer. De vill säkerligen även se exakt hur många gånger det plockas upp igen innan föräldern tröttnar. Detta resulterar i gråt om saken inte kommer tillbaka. Valfri grej ska därefter släppas i golvet på en gång. Allt enligt barnets utveckling.
Att banka med EXAKT ALLT mot golvet, bord och mot varandra är också extremt roligt. Allt enligt barnets utveckling.
Att krypa/åla iväg med saker är också väldigt roligt. Särskilt om de låter på något sätt. Allt enligt barnets utveckling.
Sälen ska också göras i tid och otid. Det blir extra roligt om man kan banka med händerna eller fötterna i golvet. Allt enligt barnets utveckling.
När de blir större kan diverse utbrott ske. Allt enligt barnets utveckling.
Oroa dig icke, kära läsare vars blodåder i pannan är på väg att explodera. Jag bor i villa.
Jo, så är det. Barn är nyfikna.
Men man kan försöka underlätta för sina grannar genom tjocka mattor och annan ljuddämpning, och kanske göra de mest ljudliga ”experimenten” utomhus istället för inomhus.
Folk har nog mer förståelse generellt för en bebis också jämfört med 8-åringar som hoppar runt inne i en lägenhet. Självklart ska barn hoppa men har man valt att bo i lägenhet får man ju se till att ta sig ut för såna aktiviteter och inte springa runt länge i lgh eller för sent/för tidigt. Med bebisar är det såklart skillnad men håller med om att man får ju tex skaffa lite tjockare mattor och sånt om barnet gillar att banka med/släppa träleksaker mot trägolvet, oavsett hur utvecklande och kul det är för barnet, finns ju gränser och man kan inte förvänta sig förståelse om man själv gjort noll för att underlätta.
Vi har tjocka lekmattor och mjuka klossar till vår bebis, eftersom vi har grannar under. Extra högljudda aktiviteter ser vi till att göra dagtid när andra är på jobbet. Det är ju inte hjärnkirurgi direkt.
Precis så. Och bebisar och barn som är sjuka och mår dåligt gråter ofta även om det är natt. Ett barn som vaknar mitt i natten och kräks blir också jätteledsen. Det är liksom naturliga reaktioner och inget varken vi föräldrar eller barnen styr över eller önskar.
Alltså, barnfria är ju inte dumma i huvudet och har säkert träffat massor av barn. Jag har själv jobbat på förskola (och har barn) men jag kan ändå bli förundrad över hur mycket grannarna hörs. Eller snarare varför ingen vuxen ingriper när barnen bjuder på skönsång och elementkonsert klockan 01.
Vi skrattar ofta åt minnet från en tidigare bostad där hela huset vaknade av väldigt högt och konstigt ljud. Det var på vår våning, så jag kikade ut genom titthålet precis när en annan arg granne knackade på. Det visade sig vara en tvååring som klapprade omkring i för stora klackskor mitt i natten. Föräldrarna svarade bara ”men det är ju inte VI, det är hon!”
Åh, vad jag håller med dig 22.55 Mina föräldrar sa alltid till om det lät för mycket, ”tänk på grannarna”.
Hänsyn, uppenbarligen ingenting föräldrar bryr sig om idag.
Det hör man på tonen att det är för att provocera, ”kära läsare vars blodåder i pannan är på väg att explodera”. Vad dessa personer inte förstår är att det bara hetsar upp stämningen ännu mer mellan föräldrar vs barnfria. Så onödigt.
Det är nog ingen barnfri som undrar varför barn låter, utan mer varför föräldrarna inte gör något åt det i många fall. Som första kommentaren skriver så kan man respektera grannar och fortfarande låta barnen utvecklas. Du kan säkert få fler tips om du frågar, det med ljuddämpning och att leka de mest högljudda lekarna utomhus var ju ett toppentips.
Plastmatta med ljuddämpning under. Eller matta med sånt där skydd man har under skrivbordsstolar. En filt med vaxduk över. Du måste inte vara kränkt och spela dum när det finns många lätta lösningar 🙂
Men JISSES vad ni föräldrar tar åt er. Alla (ja, majoriteten) FATTAR att barn låter, men det betyder inte att föräldrar inte har något att säga till om. Situationen som anonym 20:55 beskriver (tvååringen med klackskor) beskriver rätt väl hur många föräldrar fungerar idag. Plockar inte bort skorna (och ser till att barnet är i säng?) och gör ingenting för att minska på ljuden, med mattor och dylikt eller tillåta mer ljudliga aktiviteter när folk är på jobbet. NI behöver uppenbart göra något åt ert föräldraskap med tanke på att ni tar åt er av fullkomligt normala åsikter.
Yes, jag har opererat mig på Nordiska, dock förstoring. Hos Patrik Höijer. Otroligt nöjd med resultatet och det är väl det viktigaste men däremot var det ganska stressat när jag kom dit, det var försenat osv. Dom var sedan ganska dåliga på att följa upp.
Jag har bokad tid för bröstlyft i februari hos Patrik. Har hört mycket gott om honom (och NK), hoppas på ett BH-fritt och svett-under-brösten-fritt liv efter operationen. ?
Mansbebisar på instagram – någon som följer? Jag är helt paff över hur överdrivet manshatet är ? köper att vissa män beter sig som arslen men historierna som delas är ofta på nivån att han inte satte dit en ny toarulle efter sig eller gick och kallbadade utan att säga till sin fru. Wtf liksom? ? hur sitter sådant i ens kön och inte i ens personlighet? Och så eldas det på hejvilt i kommentarsfältet.
Följer inte kontot. Men finns nog en poäng i att uppmärksamma den här typen av beteende när det liksom inte är en engångsföreteelse eller personlighetsdrag. Lockar säkert till sig folk som vill leta fel också. Och svårt att döma utan att veta sammanhanget och hur mannen är i övrigt. Förstår inte heller riktigt om det skrivs med glimten i ögat eller om de på allvar lider av dessa beteenden.
Efter att ha följt det ett tag och tagit del av kommentarerna är jag övertygad om att det är på fullaste allvar. Jag tycker också det finns en vits med att synliggöra mansgrisiga beteenden men då måste det ju vara något som är ett problem på riktigt.
Gjorde förut men mådde så jävla dåligt så avföljde. Inte av inläggen, utan av kommentarerna. En del grejer känner jag igen min sambo i, och att då läsa hundratals kommentarer om att folk minsann hade lämnat på direkten, hur kan man vara med en som man, MIN MAN SKULLE ALDRIG. Fick mig att må dåligt. Det var mer på nivån inte byta toarulle som jag kände igen mig i än de grövre sakerna, och det är klart det är jobbigt att vara ihop med en slarvig person emellanåt, men inte fan har jag endast fantastiska sidor heller. Han är den snällaste man jag träffat, och det väger upp, men så får man typ inte säga eller känna utan att framstå som en korkad, lurad och naiv kvinna.
Var på en första dejt, vi hade pratat på tinder tror jag. Vi hade iaf aldrig träffats och hade inga gemensamma vänner. Dejten berätta att familjen skulle ha middag och jag förväntades dyka upp för dom visste om mig (???). Jag var rätt ung, typ 18 så jag tänkte jaja blir väl kul. Hela familjen var jättepåverkade av alkohol. Dejten ljög om vilka tider bussen gick för hen hoppades på att jag skulle stanna kvar. Tillslut sa ena föräldern (!!!) till på skarpen och letade upp bussen. Har aldrig varit så lättad som när jag satte mig på bussen hem. Blev ingen andra dejt ? familjen trodde förövrigt att vi hade träffats i några veckor, såklart…..
Ingen dejt men en jag skrev med jobbade som lastbilschaufför, han ville att jag skulle ringa honom. Kanske inte så konstigt i sig, men saken var att han ville inte själv prata i telefon. Han ville alltså att jag i princip skulle ha en monolog för att underhålla honom på vägarna.
Ja, eller att sätta på en podd. Han försökte vara gullig(?) och säga att det var min röst han ville höra. Jag tycker det är obekvämt att prata i telefon över huvud taget så att sitta och prata själv i flera timmar är inte något jag ens övervägde att göra, haha!
Inget fel på personen i sig, men ändå en lite smålustig historia.
Vi var på vår första dejt på en uteservering en härlig sommarkväll. Det var fullpackat och borden stod nära varandra. Bredvid oss satt ett gäng förfriskade tjejer. Plötsligt lutar sig en av tjejerna mot oss och säger ”är ni på dejt? Ni är sååååå söta tillsammans!” Vi svarade lite trevande, för det var egentligen inte en uttalad dejt. Och vi var typ 20 och lite blyga. Men det hindrade inte tjejerna! De babblade på om vilken söt dejt vi hade, om att vi skulle få jättesöta barn, om att det här skulle bli en rolig historia att berätta för barnbarnen. I toakön träffade jag den ena tjejen igen och hon gav mig ett pepp talk, som jag inte behövde, om att jag var snygg och skulle sätta in en rejäl stöt. Hon kunde minsann se att det var min drömpartner och att vi skulle vara lyckliga för evigt tillsammans.
Jag var på en dejt för ca 2 mån sedan.
Vi träffades för första gången, satt på restaurang och hade i mitt tycke väldigt trevligt, skrattade och stämningen var god.
Jag berättade om någon pinsamhet jag gjort mig skyldig till (något helt vardagligt och en dråplig situation) och det var lättsamt och roligt.
Sedan skulle han till att berätta ”sin grej” vilket då var: ”- Jag hade haft trekant med ett annat par och blev påkommen av min tjej som stod och skrek på mig utanför badrumsfönstret, när jag stod i det andra parets dusch. Det kändes pinsamt”.
Det gick ju knappast hem hos mig utan det blev ingen mer dejt.
Vad trodde han när han berättade en sån sak?!
När jag var 18 gick jag på en sjukt misslyckad tinderdejt. Killen var väl 22/23 år gammal.
Jag kommer ihåg att han var väldigt trevlig och charmig när vi skrev men helt annorlunda i verkligheten. Först och främst hade han totalt ljugit om sin längd. Han hade i sin profil skrivit att han var 1.75 men var en bra bit kortare än mina 161 centimeter. Jag kände ganska där och då att det inte fanns någon som helst attraktion från mitt håll men tänkte att vi kunde ha en trevlig kväll åtminstone.
Men det hade vi ju absolut inte då han hela middagen endast pratade om hur jobbigt det är för män i samhället och hur hemska kvinnor är. Han började med att prata om hur ingen ville ha honom pga sin längd och att kvinnor endast ville ha långa rika män. Han nästan började gråta när han tog upp att han aldrig haft en flickvän, ja alltså inte så konstigt när man är typ 22 liksom. Sen hade han ett långt utlägg om hur kvinnor endast vill ha invandring för att kunna ha sex med invandrarmän. Jag kommer ihåg att jag inte ens orkade gå in i en diskussion utan bara satt där i tystnad i mina egna tankar. Sen försökte han även imponera på mig genom att skryta om hur mycket pengar han la på droger varje månad och om hur fin lägenhet han hade. Ja den var ju fin men var ju morsans lägenhet då han bodde hemma.
Jag kommer också ihåg att han typ helt försökte supa ner mig och var sjukt på om att jag skulle dricka hela tiden. Jag fattar ju i efterhand att han säkert tänkte att jag skulle bli så full så att vi skulle ligga. Jag borde ju ha tackat för mig där och då men var för ung och nervös, så fick be min kompis ringa mig och säga att hon behövde min hjälp akut. Det roliga är att han efteråt skrev att han haft sitt livs bästa dejt och att vi måste ses igen. Tror helt ärligt inte ens jag svarade på det.
En liten rolig anekdot är att han och min fästman har sjukt liknande ansikten. Så när jag fick upp min fästman på tinder trodde jag nästan att det var samma snubbe igen ? Det var det ju dock inte som tur är.
Nu kom jag ihåg en ännu sjukare dejt jag var på. Jag vet inte hur jag ska försvara mig själv annat än att jag hade sjukt dåligt omdömde när jag var yngre. Jag var iallafall 18 och även killen, vi hade varit på en ändå ganska lyckad dejt ute och skulle ha filmkväll hemma hos honom som en andra dejt.
Filmkvällen är lyckad och det börjar hetta till sig rejält mellan oss. Vi tar det iallafall vidare till sängen och jag märker att han är sjukt nervös under sexet. Han hittar liksom inte rätt och det är ganska klumpigt och obekvämt. Det blir inte mindre stelt av att hans katt konstant ska komma upp i sängen. Gillar ju katter men inte under sex haha. Mitt under akten börjar han blöda massa på snoppen, han försöker först låtsas som ingenting men det går till slut inte att ignorera. Han berättar iallafall då att han är oskuld och inte riktigt vet vad han håller på med. Hade underlättat att veta det innan men men.
Vi avbryter iallafall och nu är det ganska sent på kvällen. Mitt i allt kommer hans mamma hem och blir fly förbannad när hon ser att vi haft sex i hennes säng. Alltså jag hade ju ingen aning om att det var hennes rum, men inser där och då att jag tagit killens oskuld i hans mammas säng. Varför han ville göra det specifikt i hans mammas säng vet jag inte. Hon måste ju typ ha trott att vi haft menssex i hennes säng. Kan säga att jag snabbt skyndar mig därifrån.
Av någon sjuk anledning fortsätter vi att dejta ett tag men hans mamma gillade aldrig riktigt mig vilket jag kan köpa ändå.
En snubbe som kom hem till mig. Såklart en liten risk, första gången och det var en tinderdejt. Men vi hade också skrivit länge och pratat i telefon samt snapat mycket så vi kände väl båda att det var rätt säkert ändå. Han bodde i Göteborg och vi hade nog ändå 1.5h mellan varandra, men eftersom det flöt så bra i snacket valde vi att bortse från avståndet så han kom till mig och vi skulle äta tacos. Och pga avståndet hade vi också sagt att om vi (mest jag eftersom det var min lägenhet) kände att det gick såpass bra så skulle han få sova över, så han hade en liten väska med sig ifall det blev så.
Först, när han kom. Var det knappt ens ett hej. Utan han kom in, tog av sig skorna, ställde väskan på golvet och tog ett varv i min lägenhet. Jackan behöll han på. Han satte sig i min soffa och var knäpptyst, jag försökte ändå fråga om resan gått bra, men det var knappt att han svarade. Över soffan hade jag en tavla.
Han frågade ”har du gjort den?”. Det hade jag, så jag sa det. Han sa då ”det är inte samma nyans där och där”. Var mycket väl medveten om det, men rätt oskönt av honom att säga tyckte jag?
Sen lagade vi tacos och satte oss vid köksbordet för att käka. Han åt som en gris, slafsade i sig maten. Och han pratade så högt och var en sån besserwisser, det hade han inte varit innan. Och hans ljudnivå gjorde att det bara kändes som att han ville ”sätta sig över mig”, eller hur man ska säga. Jag tänkte ju att han skulle minsann inte få sova hos mig!
När klockan var typ 21 sa han ”jag stannar inte, ska hjälpa syrrans man att gräva pool imorgon” (det var december..). Jag sa att det var heeelt lugnt.
Ändå stannade han till 01.30…och under hela kvällen satt han med sin telefon och fick en massa notiser som han läste genom sin klocka och berättade vilka det var som hörde av sig om vad de skrev och det var tjejer? sen berättade han också om en tjej han hade varit sååååå kär i och om sin kvinnliga kollega han dagen innan hade jobbat med i ett väldigt litet utrymme för att typ lokalisera ett elfel och berättade hur gärna han hade velat kyssa henne och att bara tanken på henne kunde göra honom upphetsad?
En annan sak var också att han sa till mig ”snälla fortsätt vara smal”.
Han åkte som tur var hem och det sista han sa innan han tog på sig sin jacka var typ ”men är det inte imponerande att jag har titeln ingenjör utan att ha pluggat”. Jag sa nej och han blev sur?
Han glömde sin laddare hos mig. Den fick han inte tillbaka?
Var på en blinddejt när jag var yngre, fick betyget ”Operationen gick bra men patienten dog” efteråt så jag gissar att killen jag träffade inte tyckte vi hade bästa träffen, haha..
Men whaaaat??? Och att han springer in på en skola?
—
Det här var med största sannolikhet inte en runkande kille, men att ens dejt behöver springa på toaletten..Hade glömt detta men kom på det nu, haha. Verkligen inte killens fel dock. Men jag och en kille skulle ta vår första dejt på en restaurang, o’learys var det tror jag. En tisdagseftermiddag så det var bara vi där?? man såg att han började tappa fokus lite, så han ursäktade sig och gick på toaletten. Sen kom han tillbaka och vi fick vår mat. Men han petade bara i sin. Han gick på toaletten igen och kom tillbaka, men det tog längre tid den gången.
Så kom han tillbaka. Hans blick var typ helt suddig och han svettades så det verkligen syntes i pannan. Han sa typ ”ursäkta, men jag måste verkligen gå igen…”
Jag slutade äta, det hade ändå varit lite motigt sen han gick iväg andra gången. Så jag gjorde mig redo för att gå när han kom tillbaka. Han bad om ursäkt men det var ju inte hans fel, killen mådde inte bra. Tror vi satt där i max 30min.
Så det var bara en dålig dejt och inte konstig kille, haha. Jag som också är livrädd för allt vad magsjuka och eventuell magsjuka heter ”mådde dåligt” hela dagen efter. Vart nog inte alls smittad av något egentligen.
Så ingen runk-anekdot, men på temat ”måste gå på toaletten”?
Har ni någon kommentar från Bloggbevakning som etsat sig fast i minnet? Min är att det är WT att använda mössa men inte vantar så nu tänker jag på det varje gång jag går utanför dörren ?
Att man är en hemsk människa om man flyger med små barn. Var så stressad och på helspänn när vi flög med vår ettåring. Men som tur var var det såklart normala människor på planet som var så gulliga och glada och berömde mitt glada barn.
Exakt samma tanke här! Flög med min ettåring förra jullovet och var också lite nervös över det. Han blev också väldigt ledsen precis i början men sen gick det toppen och han somnade en lång stund också. Men som du säger, det var som tur var bara normala människor med normalt hyfs på planet ?
Hahaha förlåt men Gud vad roligt… ?allt kan verkligen vara WT enligt denna blogg.
Jag kommer ihåg en tjej från 2023 års ÖS som fick lägga jättemycket pengar på julklappar till familjen och alla syskonbarn samt resan hem tros att hon var student och dessutom inte fick klappar själv? Någon som minns den kommentaren? Tänkt jättemycket på henne hela året!
Plus hon som hade en psykiskt sjuk granne som tog kontakt hela tiden och kom och knackade på jämt. Gränslös och obehaglig!
Jaaa tänkte exakt det idag också? mina vantar är borta, eller de är nog kvar hos mamma och pappa och jag minns inte var jag lagt alla andra vantar efter min flytt, så hade inga andra heller.
Och sen var alla affärer stängda så jag tänkte att jag kunde köpa ett par nödvantar på ica maxi när jag var där. Men det hade säkert varit ännu mer wt att köpa vantar där enligt bloggbevaknings läsare???
Vill bara gråta, min 6-åring har förvandlats till ett litet manipulerande, bråkande monster som skriker, slåss, trotsar, ljuger, skrattar när man säger till henne. Tycker så synd om henne men blir också helt vansinnig! Tilläggas att detta beteende bara är hemma, på fsk är hon en ängel
Åh vad jag känner med dig! Hade tänkt skriva nåt liknande inlägg här ikväll. Min äldsta fyller 6 om två månader och senaste tiden undrar jag vad det är för ett litet prepubertalt monster som tagit över hens kropp. Jag försöker vara lugn men blir SÅ provocerad ibland!
Och sen däremellan är hen världens underbaraste som vill krypa upp i knät, kramas och att vi ska läsa tillsammans.
Det är kanske ingen tröst, men det är helt normalt för åldern. Fem/sexåringar är små tonåringar, fast utan självständigheten och konsekvenstänket. Du har inte gjort något fel och det går över!
The leftovers!!! 4% av jordens befolkning försvinner och ingen vet varför. Serien utspelar sig några år senare och handlar liksom om efterspelet efter katastrofen, hur det påverkar samhället och människorna. Den är OTROLIG! Så fin och spännande och snygg!
Hur hanterar man oönskad uppmärksamhet? Har en kollega på jobbet som jag inte jobbar särskilt nära men vi ses ibland i lunchrummet. Vi brukar bara heja och har haft en riktig konversation kanske 1-2 gånger. Nu vid jul gav han mig en julklapp (choklad och te). Tycker det var jättefint att han gav mig en julklapp men nu får jag bara ångest inför att möta honom. Ingen av mina andra kollegor fick någon julklapp. Känns som att han har förväntingar på mig och jag vill inte att han ska få falska förhoppningar, men vill inte vara otrevlig heller. Vad gör man? ?
Räcker det inte att bara undvika lite smidigt? Med tiden borde han inte att han inte ”fick något tillbaka” efter julklappen och att du inte är intresserad 🙂
Ja du.. Var neutralt trevlig mot honom och om han gör ytterligare närmanden eller ger dig signaler på att han vill något så kanske du kan vara rak mot honom? Typ ”Jag gillar verkligen dig som vän/kollega men jag är inte intresserad av något mer”.
Jag hade fortsatt att behandla honom som en vanlig kollega. Varken mer eller mindre. Om han sedan frågar ut dig eller ställer andra personliga frågor kan du bara snällt säga att du inte är komfortabel med det eftersom du värnar om din integritet på jobbet (vet inte hur man säger det bäst på svenska, jag brukar säga att jag har professional boundaries där jag bor). Om han vill ge dig en present i framtiden säger du bara nej tack, eftersom ingen annan kollega fått en från honom. Man behöver absolut inte vara otrevlig eller så.
Tack för svar hörni! Kommer definitivt att undvika honom och försöka hålla mig neutral. ? Hans beteende känns lite varningsflagga, därför jag känner att det är svårt att veta hur man ska förhålla sig till honom. Men uppskattar era svar. ❤️
Åh det gjorde jag, hade en liknande situation som ts så redan från början gav jag mig själv en låtsaspojkvän (inte svårt att ljuga om eftersom det var en kille jag känner så jag behövde inte hitta på detaljer som i och med lögn kunde bli svåra att komma ihåg). Men…det hjälpte inte. Han på jobbet gav sig inte utan gjorde istället allt för att jag skulle börja gilla honom.??
Ni mammor till små barn. Hur hanterar ni oron för de?
Jag är konstant orolig, är hela tiden rädd att något ska hända de. Väldigt mycket oro kring deras hälsa. Rädd att något ska hända oss föräldrar, att barnen måste hamna på familjehem etc. Jag har pratat med psykologer etc men ingenting hjälper. Jag vet att jag måste acceptera att jag inte kan styra saker och ting men hur gör ni andra?
Snälla hjälp
Är inte mamma ännu (väntar barn i maj) men delar lite samma oro. Försöker dock släppa den. ? Tänker typ att vad händer om ens barn blir elak, en mördare eller helt skev som vuxen?
Men det är ungefär som att jag skulle gå runt och tänka konstant ”tänk om jag blir mördad”, och det gör jag ju inte. Så jag försöker motarbeta de knäppa tankarna.
Det låter väldigt jobbigt. Jag skulle föreslå att prata med BVC och be om konkreta råd där, kanske reda ut vad exakt du är orolig för och sen se om det finns logik i det eller ej. En viss oro för sina barn är ju sund, men inte för allt och inte hela tiden. Sysselsätt dig med annat så du inte hinner oroa dig så mycket..
Såg precis Mitt liv som hund för första gången. Har alltid hört att den ska vara så himla bra, men jag förstår verkligen inte alls grejen?
Upplevde samma sak efter att ha tittat på Den bästa sommaren i våras. Gemensamt för dessa bägge filmer är att många verkar ha dem som favoriter, men jag tycker att de bägge två saknar riktig handling. Det var mest två antiklimax.
Tacka vet jag Jim och piraterna Blom, där snackar vi BRA barnfilm!
Håller med. Såg den iofs för ett år sedan ungefär för första gången och hade höga förväntningar. Visst, den var väl helt okej men det är ingen film jag kommer se igen.
Håller med, Mitt liv som hund är en av de tråkigaste filmerna enligt mig. Men är det inte ofta så med hyllade filmer? Ta Roy Anderssons filmer t ex, tristare får du leta efter. Eller Ingemar Bergman.
Föregående inlägg 
Precis köpt PS5, hur mycket ska kontrollen låta??
Jag har skruvat ner ljudet och vibrationen mycket för det skorrar eller vad man ska säga.
Spelar Horizon forbidden west, och när man ska skjuta med pilbågen tex så låter det nästan som att något sitter löst i kontrollen ? vet inte hur jag ska förklara.
Men låter så mycket så det förstör spelupplevelsen lite, det tar över ljudet från tvn. Men vill samtidigt känna lite i kontrollen för det medför mycket av upplevelsen.
Är det något fel på min kontroll eller dom låter så mycket bara?
Hade den legat på bordet och vibrerar känns det som att den hade gått sönder ? PS4 kontrollen är inte alls så.
Tror jag förklarar fruktansvärt dåligt, så svårt kanske och veta om det är ett normalt ljud eller inte.
Men borde man reagera så mycket på kontrollen? Känns konstigt.
Har du sänkt vinrationernabåde i spelinställningarna och för själva kontrollen?
Bara gjort det i inställningarna på PS under tillbehör – kontroll.
Men det finns alltså i spelet också? Ska kolla med en gång, tack! 🙂
Alltså tack! Det där gjorde det bättre. Fanns många olika att välja på så får gå in och sänka och höja tills det blir bra antar jag haha.
Okej, det låter inte så mycket bättre märker jag nu ?
När jag trycker på L2 låter det som en klocka som tickar typ, eller någon startklocka som fanns på idrotten eller något. Kan inte koppla ljudet riktigt.
Och R2 skramlar, gör ett surrande ljud och tickar lite.
Vilka bra förklaringar jag ger ?? får prova tipset nedanför. I värsta fall får jag köpa en ny kontroll och se om den är likadan. Kanske ska vara så liksom. Men det är störigt och högt.
Kika här 🙂
https://www.reddit.com/r/PS5HelpSupport/comments/1fb9wiv/ps5_controller_making_terrible_sound_during/
Tack! Kan vara värt att testa. Tycker den låter orimligt mycket, förstår inte vem som kan uppskatta det haha
Älskar när man gör det! Ljudet är så mysigt ❤️ kolla inställningarna – går att stänga av.
Älskar också det i vanliga fall, på PS4 var det helt perfekt ?
Stängde av det och då slutade kontrollen göra dom hemska ljuden. Får kolla igenom inställningarna mer senare. Spelat flera timmar nu, satan vad trött ögonen blir ?
Ja ta det lugnt!
Cutie du är ?
En ska vi måste gemensamt bättra oss på är att ställa frågor på ett bättre sätt om vi enbart är nyfikna eller genuint undrar något. Många frågor upplevs som dryga fast det inte är menat så. Frågor som ”Varför bryr du dig?” är ett exempel. Om man då är nyfiken på varför personen bryr sig om en viss sak kan man försöka omformulera så det låter snällare. Bara en sak man kan tänka lite på. Skriv gärna om ni kommer på något mer som kan hjälpa att få bättre stämning här.
”Hur kommer det sig att du undrar?” brukar landa lite mjukare.
Folk måste också sluta svara på något som inte efterfrågas, för DET är otrevligt.
Tyvärr kommer inte våra önskemål ha någon effekt, det är så tydligt att det finns folk som bara är ute efter att vara elaka och provocera.
Det kanske finns tips för det också, om man ser att någon bara försöker provocera så slutar man svara. Ignorerar man alla som tydligt vill provocera så kommer de möjligtvis att sluta. Det som är målet är ju att få reaktioner.
Rätt lågt att gå till personangrepp.
Bra start på ett ÖS med en vänligare ton.
Det går också att tänka att personen inte är dryg, så låter kanske inte frågan så dryg heller. Prova att läsa på ett annat sätt, det är inte alls säkert att det är menat så som du läser det.
Minns ett mejl jag skickade som svar till en person. Tyckte jag var väldigt trevlig och vänlig i mejlet, men fick ett sånt otroligt negativt svar att jag varit dryg och borde formulera mig bättre.. Blev så ledsen. Läste senare igenom mitt mejl och kunde faktiskt förstå hur hen menade. Det som lämnar huvudet kan ibland te sig helt annorlunda i skrift.
Många misstolkar också tydlighet som otrevlighet. Ibland vill man bara skriva ett kort och tydligt svar, och man menar precis det man skriver, inget annat, men vissa tolkar det som oartigt.
Man kan också försöka att inte alltid ta åt sig, och tro att folk menar något elakt.
Fler som är i konflikt med och/ eller stör sig på familjemedlemmar? Det svider. Försöker fokusera på alla andra man har i omgivningen som man älskar och står ut med. Men så finns dessa släktingar som man alltid har i sitt liv, pga blodsbanden.
Det senaste: Mormors sommarstuga står tom sen 2017. Jag och min man har sagt att vi gärna tar över den när det är dags. Vi har åkt dit varje sommar och klippt gräs, röjt, kollat vattenledningar som läckt osv. Nu har mina föräldrar pratat med en kusin som plötsligt ska låna huset hela sommaren. Inget tal om köp. Men lån. Och när jag säger att vi gärna vill låna det nån vecka så ska jag plötsligt snacka med kusinen först, för hen har ”första tjing”.
Bittert….
Så ni har varit där varje sommar och nu vill ngn annan va där? Och då är det orättvist?
Att klippa gräset och underhålla är väl inte samma sak som att bo där?
Men om huset stått tomt hade dom ju kunnat bo där. Och man får väl anta att kusinen klipper gräset när dom är där.
Förstår att det känns surt men låter som att kusinen helt enkelt har frågat om att få låna och ni inte har gjort det förut? Och frågar man först känns det väl rimligt med ’första tjing’
Släpp det. Så onödigt med bråk inom familjer pga fastigheter. Dessutom när det inte ens är tal om något köp utan ett lån under några veckor. Inget att ens lägga energi eller tankekraft på.
Jag fattar att man blir irriterad och besviken.
Det låter som att TS och hennes man lagt tid och kraft på att se efter huset och att de bara är de som har varit där, och har varit intresserade av att vara där, under somrarna under många år. Jag hade också blivit besviken om det plötsligt dök upp en kusin från ingenstans som skulle få låna huset hela sommaren utan att någon stämt av det med mig/oss. Det är klart att man inte kan ha några krav när man inte äger huset och att föräldrarna (som väl då agerar i mormors ställe) har rätt att låna ut det till vem de vill. Men särskilt smidigt skött tycker jag inte det är.
Se det som att ni får ledigt en sommar och inte behöver åka dit och fixa och pula, utan då är det någon annan som gör det ?
Ni får möjlighet att lägga den tiden på annat (även fast ni egentligen kanske mer än gärna vill vara där).
Jag kan på sätt och vis förstå dig, ni har gjort det till en vana att vara där. Men din mormor var ju även din kusins mormor eller farmor. Kusinen har ju lika mycket rätt som dig att vara där. De kanske upplever att ni lagt beslag på den tidigare år? (Sedan så är det ju inte så att den som fixat mest per automatik är den som får köpa).
Trist, men saken är den att n kommer inte bara ”kunna ta över” stugan när det är dags. Den dagen din mormor går bort, går stugan vidare till din mamma och hennes syskon ( om det inte finns stora skulder i dödsboet) Är ni intresserade av stugan så får ni nog meddela detta i tid till berörda och värdera stugan och köpa den med allt vad det innebär i kostnader.
Imorgon eller på måndag ska jag plocka ner julen.
Fy fan vad tråkigt, speciellt granen.
Ångrar till och med lite att jag ens julpyntade. Behöva bära ut massa i förrådet och skit. Är så mysigt att pynta men att pynta ner är ett helvete?
Håller med. Likadant packa upp resväskan ?
Haha ja jag håller med. Skulle plockat ner julen i tisdags men har varit så sjukt trött hela veckan och sen kom halkan. Trapporna upp till mig blir fruktansvärt halkiga så jag har inte vågat gå med lådor upp och ner heller. Tur att det ska bli plusgrader nu.
Men ni som tar bort julen, och typ bytt gardiner, kör ni ljusa vårfärger? Mina vårgardiner är ljust beige, och i nåt material som släpper igenom mycket ljus, men det känns nästan lite tidigt. Funderar på att ta mina mörkgröna gardiner ett tag?
Tycker det räcker med lite färska blommor i ljusa färger. Eller vårlökar som pärlhyacint.
Klokt att inte göra det när det blir så halt i trapporna!
Vet inte varför jag klagar egentligen, mitt förråd ligger intill ytterdörren, är väl typ 15 steg från dörren till att stå i förrådet ?
Tycker denna tiden är svår. Ville inte hänga upp något för vårigt för det känns fel, men samtidigt vill jag ha det lite ljust. Men kör nog också på något mörkare nu, sen lite mer vårigt i mars typ.
Jag låter mitt kök vara julfint månaden ut, gillar det röda omkring mig. Känns så varmt och ombonat.?
Precis. Allt det där sitter ju verkligen i huvudet, att man/många förknoppar vissa saker med jul och så måste det väck till nyår. Man kan ju ha röda inredningsdetaljer året om. När jag var i blomsteraffären pratade kvinnan där om att hyacinther och amaryllis slutar säljas efter nyår i sverige för alla förknippar det med jul, medan det i Europa är blommor som säljs fram till påsk.
Åh vi plockade ner julen idag här hemma.. känns så himla tomt, kommer sakna julen så mycket. Det känns som om det var julafton för 2 månader sedan typ, men det är 2,5h vecka sedan ..
Nej jag älskar att ta fram julen, och älskar att plocka bort den! Så skönt när allt lullull är borta. Ni kanske skulle skala ner julpyntet till gran, adventsljusstakar och stjärnor?
Samma här! Jag maxar och njuter av den, sen är jag klar och nöjd med att ta bort den (blev 30 december denna gång).
I år blev det inte att vi tog fram nån jul, då saknar jag lite kontrasterna. Nu har vi haft samma inredning i ett år (byter inte för vår/höst) så julen brukar pigga upp lite med ett avbrott.
Men, när vi jular känner jag samma som du inför att plocka bort, haha. Aldrig är man nöjd!
Är det ingen som kär tjugondag knut längre? Verkar helt på väg bort. Lite sorgligt kan jag tycka när gamla traditioner försvinner…
Jo. Bloggbevaknings läsare utgör ingen majoritet av befolkningen. Uppvuxen med att då tar man bort julen, men jag förknippar den dagen med lite jobbiga saker så det är ingen tradition jag följer sen jag flyttade hemifrån.
Vi skippade julpyntet i år.
Såååå himla skönt!
Vilka serier önskar ni att ni kunde se för första gången igen?
För mig är det: Skam, White lotus, sex and the city, Johan falk, bonusfamiljen, breaking bad
Please Like Me
The Good place.
The Good place
Breaking bad! Nu blev jag sugen på att se om den
Vänner, the big bang theory, the last of us och stranger things.
Vänner!
Även Gossip Girl men mest Vänner❤️
You och White Lotus.
Bron!
Ja åh bron! Den vill jag också kunna se igen för första gången!
Vänner, Downton Abbey och Stranger things.
Å downton abbey hade jag också velat se för första gången igen!
Twin Peaks
Jane the Virginia mad men
Succession, Lucifer, Scrubs
Grey’s anatomy, Supernatural, One tree hill, Vänner, The walking dead, Reign och The 100.
Och Orphan black.
Dexter
Peep show och Rectify
Twin Peaks, Stranger things och Dark. Tre serier som verkligen är mystiska och spännande första gången, men som också håller att se flera gånger. 🙂
Bara sett första säsongen av Stranger things, och inget av dom andra två. Kanske borde ge dom alla en chans:)
Ja gör det! Tycker att alla säsonger håller, även om en del av mystiken försvinner iom vad man får reda på i säsong 1.:)
Dark är för evigt min bästa serie! Älskar att den var på tyska så man inte kunde ta upp mobilen och slöscrolla samtidigt för då fattade man ingenting.
Håller med!
Jag fattar verkligen inte alls appealen med den serien.
Försökte se den några gånger med en person som redan sett serien. Hann se ungefär hälften av första avsnittet och sen sa jag bara ”det här är skräp, kan vi snälla byta?”.
Tråkigare första avsnitt får man leta efter.
Cityakuten, Criminal Minds, Mindhunter, Broadchurch
Broadchurch var så himla bra!
Dublin Murders
game of thrones ❤️
S.P.U.N.G. Såg om den igen (sista avsnittet igår) efter många år, och helvetet vad bra den är. Skulle säga att det är den i särklass bästa ungdomsserien som någonsing gjorts. Var lika gammal som karaktärerna när det begav sig, så det äf verkligen en nostalgitrip att titta. Schting schting!
EXIT❤️
Sons of anarchy!
Jag tittar aldrig på en serie mer än en gång så det spelar ingen roll. Jag förstår inte varför man vill se om saker gång på gång. Ok när typ Seinfeld gick på tv varje dag och man såg på det i bakgrunden men att aktivt se om saker har jag aldrig förstått mig på.
Har du aldrig sett en film mer än en gång heller?
Fast även om man inte ser om, kan man ju önska att man kunde se nånting för första gången igen? Ovissheten och förväntningarna. Att lära känna karaktärerna.
Gud vad tråkigt. Gör du allt en gång bara och inte mer?
Sherlock Holmes! Cumberbatch ❤️
Looking for Alaska
Grace and Frankie
Walking dead, bron, lost, true detective säsong 1.
True detective, ettan, så himla bra!
Vilket är det värsta förtalet ni hört/läst om en privatperson?
Blir det inte förtal att berätta det???
Du behöver väl inte skriva namnet?
Benny Fredriksson
Berätta
Inte hört eller läst låt vad jag kan komma på.
Någon som gjort en bröstförminskning eller bröstlyft och sen fått barn? Har det funkat att amma då?
Jag gjorde en bröstförminskning 2009, trots att jag förlorade nästan all känsel i brösten/bröstvårtorna efter det så är det värt det. Var så säker på att jag inte skulle kunna amma, men fick barn 2019 och 2021 och har kunnat helamma dem från start.
Gjorde OP 2012, fick mitt första barn 2016 och hade då svårt med amningen, dålig mjölkproduktion/utdrivning. Gav upp efter 8 veckor och gick över till ersättning helt. Fick mitt andra barn 2021 och då gick det mycket bättre, kändes som att mjölk gångarna hade lättare att hitta rätt ? kunde inte helamma men till största del ändå. Så glad att jag inte gav upp även om amningen inte var en dans på rosor med andra barnet.
Fler som är i konflikt med och/ eller stör sig på familjemedlemmar? Det svider. Försöker fokusera på alla andra man har i omgivningen som man älskar och står ut med. Men så finns dessa släktingar som man alltid har i sitt liv, pga blodsbanden.
Det senaste: Mormors sommarstuga står tom sen 2017. Jag och min man har sagt att vi gärna tar över den när det är dags. Vi har åkt dit varje sommar och klippt gräs, röjt, kollat vattenledningar som läckt osv. Visat på olika sätt för mamma och hennes syskon hur kär platsen är för oss. Alltid bott där 1 vecka på sommaren plus hängt där ibland över dagen (inte riktigt i skick för att bo där längre perioder, skulle behöva en del upprustning och renovering vilket jag och min man roat oss med att planera för och räkna på för skojs skull)
Nu har mina föräldrar pratat med en kusin som plötsligt ska låna huset hela sommaren. Inget tal om köp. Men tillfälligt bo där bara över semestern..Och när jag säger att vi gärna vill låna det nån vecka så ska jag plötsligt snacka med kusinen först, för hen har ”första tjing”.
Bittert….
Om ni bara har varit där någon vecka och huset är i behov av lite kärlek är det väl toppen att någon är där hela sommaren?
Alltså om de har lovat kusinen att låna det så är det väl klart att du måste kolla med kusinen om det funkar att ni också lånar någon vecka?
Jag tror er önskan att ta över, inte kanske är helt klar för din mamma? Om det nu är hon som äger ägendomen. Det är ju inte bara att ta över, det blir ju en större fråga. Erfarenhet från min sida är att det dyker upp fler intressenter när det blir aktuellt med försäljning av en sommarstuga.
Ja så fort det börjar handla om pengar kan det lätt bli knepigt. Viktigt att allt verkligen går rätt till!
Knepigt sånt där. Jag hade försökt släppa det huset. Har ni möjlighet att hyra ett annat sommarhus ett par veckor istället? Fokusera på ert eget.
Tror att Lovisa Barkman gifter sig i sommar, för lojsan sa att hon skulle på bröllop i Monaco så det är förmodligen hennes. Undrar om hennes familj är bjudna?
Svarar lite sent men.. Har inte följt henne mycket alls, så har ingen koll på det, men flytta hon till Paris(?) själv och var det någon speciell anledning till det (mer än att ”vilja testa att bo där”)? Hon är ju inte personlig på IG så jag har inget grepp om henne alls mer en att hon verkar ha bra med pengar med tanke på vad hon visar där, men har nog inte sett henne göra reklam/samarbeten som andra influencers, eller har jag fel? Visar inte att hon umgås med folk ofta?
Hon flyttade till Paris och sen Monaco pga killen hon blev ihop med. Han är pokerspelare och är jätterik så hela hennes livsstil förändrades kan man säga, så hon verkar inte behöva göra samarbeten längre..
Jaha där ser man, pokerspelare var inget jag hade någon aning om. Men nej hon verkar ju som sagt va verka ha det bra även utan allas andra influencers vanliga samarbeten, hehe. Tack för svar!
Klart dom är det.. hennes jobb är att presentera mode och inredning på instagram, det är det hennes följare kollar på och samarbeten kretsar kring. Inte titta på bilder på hennes familj, se när hon borstar tänderna, går på toaletten, snyter sig mm så därför ser man inte det på bild men det betyder såklart att dom inte är en del av hennes liv pga det. Ingen här känner henne så ingen kan såklart ge ett annat svar, blir bara påhittade rykten/förtal- då varför fråga ett gäng främlingar? Så att någon kan skriva att de ”befinner sig i hennes närhet” och vet det ena och det andra? Dra inte in folks familj alltså..
Har nån bra tips på en thriller? Har typ sett alla känns det som, eller en bra 90 tals klassiker som är lite thriller/drama? ?
Såg Basic Instinct häromdan.
Nätet eller The long kiss good night blev jag sugen på att se. Det är iofs inte riktigt dina kategorier men väl 90-tal!
Duger lika bra det! Inte sett nån av dem, tack snälla ?
De misstänkta.
Jagad
Double Jeopardy
farlig förbindelse. så bra trots gammal.
Disturbia
Han skrev sent en kväll och frågade hur jag mår, och hur min dag var. Han beskrev även vad han sysslade med och lite sånt allmänt prat. Jag svarade mitt i natten, och förväntade mig såklart inget svar så sent. Men nu har det gått nästan två dygn sedan jag svarade. VARFÖR gör folk så? Vet att man kan vara upptagen och livet kommer emellan, men i två dygn? Ser att han är aktiv på sociala medier, så han har uppenbarligen haft tid.
Jag vet att han inte är intresserad av mig, det har aldrig varit på den nivån mellan oss, vi har bara skrivit som vänner. Jag förstår bara inte varför man ens besvärar sig med att låtsas bry sig om andra, om man i själva verket har ledsnat?
Han är inte direkt intresserad av dig men vill behålla dig som ett option bland fler tjejer. Han kommer svara om någon dag. Tillräckligt för att hålla dig på kroken men tillräckligt långt bort för att inte behöva bli investerad. När det passar kommer det komma ett svar, du kommer svara inom 10 min och då vet han att han har dig exakt där han vill. Är du stark nog avföljer du redan nu. Det kommer spara dig tid och smärta.
Exakt, han vill hålla TS ”varm”.
Jag är bara en vän! Trodde jag åtminstone. Ingen av oss har visat intresse för den andra på ”det” sättet, och jag svarar när jag har tid (kan ta flera timmar), så jag springer absolut inte efter honom som man kanske gör när man är lite förälskad. Vill mest bara försöka förstå beteendet bakom att sluta svara, när man har varit den som ställer frågor som visar omtanke.
Det känns som att du intalar dig, att han bara är en vän och ser dig som det. För att inte ska göra så ont. Men du är egentligen intresserad av honom och vill att han ska känna mer.
Jag tror det alltid är bäst att ta det med personen. Det är så himla olika vad det kan bero på. Har själv varit med om det, har varit allt ifrån att personen gått igenom något tufft till att den trodde den svarat och väntar på svar själv. Vilket även har hänt mig någon gång, var så säker på att jag svarat och när jag gick in för att skriva igen så såg jag att jag aldrig svarade, haha.
Du har rätt, och jag ska ta det med honom när tillfälle ges. Är ett avvikande beteende som jag reagerar på, eftersom han tidigare alltid har svarat inom max 4 timmar, men självklart kan det ha en giltig anledning. Avvaktar lite och ser vad som sker, nu är det helg och då kanske han är upptagen med annat.
Giltig anledning? Det kan ju vara svaret på om det är underförstått att han måste svara lika ofta alltid.
Det händer mig ibland ocks. Ibland ligger meddelandet färdigskrivet men inte skickat, ibland har jag svarat i huvudet…
Händer ganska många av mina vänner också att de glömmer bort eller trot de svarat redan.
Drygt om man alltid gör så men en gång är ingen gång tänker jag!
Kan bara svara för mig själv men om någon skriver tex typ mitt i natten så händer det att jag läser tex när jag vaknar till vid 2-3 sedan kan jag ha glömt det på morgonen när jag vaknar och då glömmer jag att svara. Detta gäller inte bara på natten utan tex när jag jobbar, gör något annat och tänker att jag ska svara sen.
Gör det inte för att vara otrevlig utan för att jag helt enkelt glömmer svara och ibland har jag tänkt ut ett svar i mitt huvud och tror jag skickat det och sedan inser att jag inte gjort det.
Jag är en sån som tyvärr ofta svarar sent, ibland efter flera dagar trots att jag verkligen vill ha kontakt med personen. Jag jobbar på det, för det är inte trevligt, men jag vill bara säga att det inte måste bero på att personen är ointresserad.
Jag har alltid varit dåligt på det där snabba chattadet. Om nån skriver ett fint meddelande vill jag svara genomtänkt, och inte bara i farten.
Det funkade okej när mitt liv var lugnare, nu blir jag avbruten hela tiden och stressnivån är hög. Därför blir många svar fördröjda.
Jag brukar vara snabb att svara på alla sorters konversationer men vissa när jag verkligen inte vill det ska bli fel så kan jag vänta några dagar.
Killar som är intresserade hör av sig, det är livets enklaste lärdom. Är dom knepiga med hur dom svarar så bara sluta höras med dom. Det känns trist första veckan eller så men känns det så värdigt och skönt att man fick vara den som slutade svara istället för den som hängde kvar.
Om en kille är intresserad och bryr sig om en då ser känns allt enkelt och okomplicerat.
Gäller den ”regeln” även om man bara är vänner?
Delvis. Det låter som att ni ser på vänskapen på olika vis eller har olika behov av den. Du är omtänksam och skriver och kollar läget osv men upplever inte att du får samma omtanke tillbaka. I sådana lägen får man kanske omvärdera vänskapen. Antingen fortsätter ni vara vänner men inte på det vis du trott och velat eller så lägger du energi på vänner du känner ger samma tillbaka.
Skriver bara med omtanke. Har själv spenderat mycket tid med att vara besviken på vänner som jag anser inte ger mig det jag behöver. Men har numera insett att man kan inte kräva att alla ska ge en vad man behöver utan man får fokusera på dom som gör det naturligt. Vänskap ska vara kravfri.
Väldigt kloka ord, och jag tar till mig av det du säger! Tar absolut inte illa vid. Tack! ❤️
Är du helt säker på att du verkligen bara vill att ni ska vara vänner? Jag tänker att det låter lite som att du kanske egentligen funderar mer över det än man brukar göra i en helt vänskaplig relation?
Såklart individuellt men ibland lurar man ju sig själv.
Ibland behöver man en vän mer en annan gång, beror ju lite på hur man mår.
Jag är helt säker! Är en övertänkare, så att jag funderar mycket över det är nog inte så konstigt. Han har helt plötsligt börjat bete sig annorlunda den senaste veckan, och jag försöker bara förstå varför. Känns som att han har ledsnat på att prata med mig, att jag blivit ett ”måste” (dvs någon han ”måste” underhålla kontakten med), och att han kanske inte har mod till att avsluta kontakten.
Så kan det ju vara. Men det har bara gått två dygn, har ni hörts väldigt väldigt ofta tidigare?
Oftast är det så..Jag brukade inte svara pga utmattning och då började mina andra vänner att smsa eftersom de frågade varandra om de fått svar..Sen så smsade de min syster och en ringde..de. lev oroliga men jag var djupt deprimerad pga plötsligt dumpad av ex make 2 veckor efter förlossningen, första barnet. Men jag har fortfarande svårt att svara men jag håller mig antingen kortfattat eller gör ❤️ eller emoji så de vet att jag läst och mår bra. Eller så svarar jag med röstmeddelande.
Jag skulle vilja ha lite hjälp om det finns någon som är bra på teknik här eller kan mycket om telefoner, främst iPhone då. Jag har haft min iPhone i många år men nu börjar den ge upp på alla möjliga sätt. Behöver nu köpa en ny, vill absolut inte köpa senaste versionerna, då främst min budget säger nej. Är inte heller en sån som måste ha det allra senaste bara för att. Min undran är om vilken iPhone ska jag köpa, som är hyfsat billig men ändå tillräckligt ny att den får alla uppdateringar och har bra batteritid och så vidare. Någon som har koll?
Måste du ha iPhone? Jag är väldigt nöjd med min Fairphone.
Ja, jag är så van med iPhone att det skulle ta sån tid att vänja sig med någon annat.
Vilken telefon har du nu? Jag har en IPhone SE som jag haft i ganska många år och egentligen är väldigt nöjd med men tänkte köpa en av de nyaste modellerna för kamerans skull. Fotar väldigt mycket.
Samma här, den tidigare versionen. Den har kämpat på bra men nu ger den sakta men säkert upp. Ja men det förstår jag, verkar ju vara väldigt bra kvalité på bilder på de nya!
Jag kan tipsa om Phonehero. Dom säljer begagnad elektronik (uppfräschad). Jag köpte en 2 år gammal telefon + en 1 år gammal surfplatta genom dom, för en spottstyver. Hur nöjd som helst! Kanonföretag!
Tack! Ska kolla upp!
Om du är student finns det även en mecenatkod att använda där ☺️
Jag har några bekanta som köpt via Swappie och varit nöjda.
Hade inte köpt äldre än iphone 13 iaf ?
Tack! Ska ha det i åtanke.
Mitt jobb ska ha övernattning på ett hotell i samma stad där vi bor och jobbar och alla MÅSTE följa med. Men vi får ingenting för det. Vi förväntas jobba ”hela kvällen, oklart hur länge” men får inte betalt efter 1630. Är det verkligen okej att göra så? Finns kollektivavtal men jag kan det inte direkt utantill.
Prata med facket.
Hon som är ansvarig för hotellbokning etc är huvudskyddsombud så tror inte facket hjälper här.
Kolla med någon annan person i facket, behöver inte vara på samma ort.
Skyddsombud är ju inte riktigt samma sak som att man har koll på kollektivavtalet. Mejla huvudkontoret eller vad man säger.
Nej. Det tror jag inte. Låter ju inte klokt ju.
Nej det är inte okej! Kontakta facket.
Det ni får är förmodligen mat och själva övernattningen. Men det borde fortfarande vara reglerade arbetstimmar. Kolla med facket
Jag vill inte övernatta i min egen stad. Jag behöver dessutom åka från hotellet kl 0430 på morgonen för att hinna hem så att min man kan åka till jobbet (han börjar tidigt) eftersom vi har ett litet barn som behöver hjälp att fixa sig inför skolan. Vi har inte möjlighet att ordna barnvakt pga för kort framförhållning från jobbet.
Jag tänker inte jobba efter 1630 men vet att jag blir bestraffad om jag vägrar.
Du kan med gott samvete vägra och ta det vidare om du ”bestraffas”. Det är helt enkelt inte lagligt.
Jag skulle lugnt sjukskriva mig.
Vabba?
Vad menar du med ”bestraffa”?
Kan förstå att man ”måste” sova över. Men att jobba efter typ 18 låter konstigt? Vad innebär ”jobb” i det här fallet? Att man inte får ersättning för tiden man äter middag och sover är ju inte konstigt. (35)
Vi ska planera och strukturera upp arbetet framåt. Och det kunde ta slut 18 eller 21 eller ”hela kvällen”. Men vi får inte betalt efter 16.30. Nja är jag på en middag jag är tvingad att gå på där vi samtidigt jobbar ska jag ha betalt anser jag. Är det en sup-och-kalas-middag så nej då kanske man inte får betalt. Men såna middagar vägrar jag gå på eftersom vissa kollegor blir obehagliga när de dricker.
Det där låter verkligen inte okej! Speciellt inte med det du skrev ovan att du ska lämna tidigt på morgonen. Då måste du ändå kunna åka hem på kvällen? Vad är det för typ av företag? Privat inom typ tech?
Men bara åk hem när ni jobbat färdigt?
Jag får inte. Vi måste sova över. Jag funderar på att sjukanmäla mig. Men jag har inte varit sjuk typ en enda gång under 2024 + har redan ifrågasatt detta upplägg så det blir lite genomskinligt. Alt gå dit, äta lunchen och sen få akut diarré eller ngt. Nej då jag ska inte göra så, jag är vuxen så jag får bita ihop.
Man kan inte ”måste sova över”!
Enligt min chef så jo. Sen märker väl ingen iofs om jag åker hem utan att säga något. Bara jag är på plats innan vi börjar på morgonen igen. Jobbigt om hotellet brinner ner och de inte hittar mig bara, men risken att det händer känns ganska låg.
Då har din chef fel.
Ja det antar jag med, men alla andra köper upplägget så det blir väldigt jobbigt när de gång på gång gör sånt här. För jag blir den konstiga som inte är med. Jag vill bara jobba mina timmar och sen åka hem. Jag vill inte jobba gratis, jag vill inte gå på middagar där folk super tills de kräks och jag vill inte ha fler övernattningar än nödvändigt. Men då är jag tråkig, osocial och kanske lite mentalt handikappad också?
Det är inget fel på dig, men din arbetsplats verkar helt dysfunktionell. Se dig om efter ett annat jobb snarast, är mitt råd.
Du har rätt, stå på dig! Ta hjälp av facket. Sådär får det inte gå till. Orimligt, tvinga folk var de ska sova och jobba gratis, är ni slavar eller?
Precis, det kan aldrig vara ett tvång. Du har rätt att åka hem och sova.
Fast.. helt ärligt. Jag hade åkt hem när ni är färdiga så det blir smidigt för dig och din familj på morgonen. Att vuxna måste sova över, när ni dessutom är i samma stad, är löjligt. Jag hade sagt öppet att jag sjukar mig på kvällen så får chefen göra vad den vill med den infon. ????♀️
Att säga till chefen att man tänker sjuka sig, för att man inte vill sova över, är ju dock inte så smart.
Om du har enkelrum är det väl bara att dra när inte är klara på kvällen. Ingenstans kommer ju märka om du sover på hotellet eller inte. Om du ändå måste fara 04:30 så kommer ju ingen reagera att du inte är med på frukosten. Så stick i väg så fort det är läge.
Måste jobba gratis och måste sova över? Tänker dom kidnappa er eller vad pågår?
Haha nej, vi har gjort såhär flera gånger förut. Men jag avskyr det men har ändå stått ut. Men denna gång funkar det verkligen inte med livet i övrigt så jag vill inte övernatta men får bara svaret att jag måste.
Hahaha, fick upp en bild i huvudet hur din chef håller fast dig i rummet och ba ”SOOOV NUUU! DU MÅSTE!!!” Taget ur The Office typ ?
Nope, de har fel/ljuger.
Det är ju inte möjligt att dom kan begära det. Om du hade varit ensam med ditt barn? Inte kunnat fixa barnvakt?
du går och äter men sen ringer din man och säger att ditt barn är jättesjukt.. odå åker du hem.. el så vabbar du den dagen. magsjuka. då tjatar ingen chef…
För att pappan till barnet inte klarar av att vara där med det sjuka barnet?
exakt. akut då pappan också blev ”sjuk”
Alltså såklart kan ni inte jobba gratis?! Inte ok eller lagligt. Konstigt att inte fler protesterar.
Det tycker jag. Annars ska man kunna/få åka hem. Vill de att att man ska vara på ett ställe får de betala för det om man inte har nåt val.
Om du är med i ett fackförbund kolla med deras kundtjänst. Dygns och veckovilan måste följa de regler som finns i lagen.
Är inte med i facket. Dygnsvilan följer vi ju för vi jobbar ju inte efter 1630 officiellt ?
Grattis till att du inte är med i facket! Chefen kan begära i princip vad som helst av dig och du står ensam. Det här är anledningen till att man ska vara fackligt ansluten!
Nä jag kan ju säga upp mig och byta jobb.
Men säg upp dig då och sluta klaga, vad är problemet?
Kan inte nog instämma i detta, vikten av att vara fackligt ansluten alltså.
Man kan ställa en fråga till facket, trots att man inte är med.
Tror du fejkar det här. Först kunde du inte fråga för hon som bokat var skyddsombud… Nu kan du inte fråga för du är inte med i facket?
Nej det är inte. Man ska kunna sova hemma om man vill, annars ska det väl va traktamente. Och man ska få veta hur länge man ska arbeta.
ingen kan tvinga dig jobba på helgen el ens sova över. har du mån fredag 8-17 så finns inget obligatoriska på helgen.
skulle aldrig bo på hotell med jobbet… el ens jobba på helgen…
Ligger det nån sanning i ryktet om Bianca Ingrosso och kändiskocken?
Kom in för att fråga exakt detta så tack ?. Minns en intervju med honom, så knepig personlighet. Och inte typen av kille jag tänkte hon höll för?
Är det Myllimäki?
Haha nej.
Vart kom detta rykte ifrån och vilken kändis kock??
Peter F. Undrar också varifrån ryktet kommer?
Kan inte komma på någon kock… vad heter han i efternamn??
Läste under nåt inlägg minns ej bem
Minns ej vilket
Ryktet kom från inlägget om PW och Arians Grande.
Kocken är F r antz én.
Haha men what så otippat. Där uppe skrev nån Peter F?
Vad säger hans fru om det?
Haha hoppas inte, så bortslösad talang isåfall!!!
Vad säger ryktet? ?
Jag har sett alla amerikanska Love is blind, den svenska och nu precis den brittiska som är min favorit hittills. Vilken ska jag titta på härnäst? Tipsa om vilka länder som har bra och intressanta säsonger ??
Habibi ?
Säger också habibi!
Habibi och Tyskland ?
Är det samma upplägg i den tyska som i brittiska och amerikanska?
I stort sätt. Det följer deras kultur men annars är det lika dant. Jag vill inte spoila 🙂
Bianca By Night? Hur kan det va så dåligt? Varför säger ingen nåt? Kejsarens nya kläder vibes när folk i kommentarerna hyllar
Kände mest att personerna som kom dit var typ där i 5 min och fick 2 frågor var? Vad var grejen med att ”byta” ens, de bytte plats bara eller vad är skillnaden?
Skitnödigt var ordet.
Och hur kan man inte veta vem Sven M*lander är?
Varför en *?
Är nog för att det inte ska dyka upp i sökresultaten. Han ska inte behöva tro att någon sitter och skvallrar om honom på ÖS. Om han nu googlar sig själv, haha
Han är död.
För att du ska ha något att fråga om.
Jag har ingen aning.
Hon har ingen som helst allmänbildning. Och det är tyvärr väldigt tomt en trappa upp. Men det är ju något fel som går i familjen. Hennes mamma vet inte i vilken ordning årstiderna kommer….Bl.a.
Läste under tidigare inlägg att Klara Elvgren lämnar stora barnet på förskolan även fast lillebror är nyfödd. Vaaarför gör man så?! Varför ens skaffa två under två om du inte pallar med det? Fyfan att utsätta sin bebis för massa onödiga risker för att du är för lat och bekväm. Jag följer henne inte, är det någon som gör det som hört hur hon resonerar kring detta?
Och storasyster är ju så liten att hon inte ens behöver eller får något ut av förskola.
Vet inte hur hon gör, men många föräldrar i min närhet tycker att det äldre barnet mår bra av att vara på förskolan där det är mer fart och aktivitet.
Otrolig skillnad på detta behov beroende på om storasyskonet är 1 år eller 6 år när småsyskonet föds…. Känns ibland som att alla utgår från att alla har har barn med max ett par års åldersskillad.
Också står skillnad med risken för smitta beroende på om det är RS säsong eller inte.
Mitt i terminen, kanske? Men mitt i högsäsong för RS, covid, mykoplasma och magsjuka med en nyfödd hemma… njae. Då är man inte annat än dum. De är dessutom 2 vuxna i hemmet på heltid.
Snarare fyfan att sitta och döma andra människors val. Låt dem hantera sina barn som de vill så kan du sköta dina som du tycker.
Eh, nej? Mitt i de värsta sjukdomsmånader och med en pappa och mamma som är hemma (pappan är pappaledig i 6 månader). Barnet drog dessutom hem en jobbig infektion och virus som de besökte vården för, så lite omtanke kan man väl ändå ha för ett nyfödd barn vars syskon nog gärna vill vara hemma och inte dras till förskolan så fort ett syskon kommit hem. 🙂
Nu har jag inte hängt med hos henne, men innan iaf va planen att Jhon skulle vara hemma och Klara skulle jobba. Så båda skulle inte vara hemma på heltid. Nu har ju dock Klara ett jobb som innebär att hon kan vara hemma mycket också.
Det står ”med en mamma och pappa som är hemma”, inte specifikt ordet ”lediga”, vilket Klara dock sagt att hon är ”hela första perioden, utan jobb, som hon betat av helt och därför nu kan njuta av helt jämfört med förra gången”.
Klaras jobb är dessutom ingen rocket science och hon har assistenter, säljare, fotografer, sin mamma som flyttat till Stockholm och allt möjligt just för att gardera henne så hon kan vara med barnet/barnen. Men vill man inte vara med sina barn så hittar man väl alla möjliga anledningar.
Varför vill man inte vara med med båda sina barn, jag var hemma 4 år i sträck. Storasyster fick 15 timmar i veckan på förskolan. Oftast nyttjade vi inte alla dagar. Det var ju hur mysigt som helt att få hänga med lillebror..
För att alla människor är olika och får ”olika” barn också för den delen, som kanske kräver helt annan energi än vad dina har krävt. ?
Är de verkligen så kul för ett syskon att hänga med en nyfödd som sover hela tiden? Och hur rolig och underhållande är man som nyförlöst mamma som blöder, ammar och är helt slut?
trivs ungen på förskola så kör på och passa på att ta det lugnt hemma med nya bebisen.
Man får ju ändå bara ha barnen där begränsad tid när man är föräldraledig.
Pappan är ledig ett halvår, så det är inte som vanliga Svensson där bara mamman är hemma.
Ska vi tävla så vinner jag över dig, jag var hemma 4 år med 3 barn och ingen var på förskola!
Man ska inte döma någon!
Nä men alltså 15 h är åt helvete för lite säger jag som har en 3-åring hemma med bebis. Det finns absolut noll tid över till bebisen för att storasyskonet tycker inte alls att det är mysigt att vara hemma med mamma och en ammande bebis. Den ammande bebisen är mest bara jobbig som inte kan leka. Eller klättra i snöhögar. Eller kan rita. Osv.
Men om pappan varit hemma då? Som i Klaras fall? ? Det är inte ens jämförbart för mig – ni pratar om de fall då EN vuxen är själv med en nyfödd och en toddler. Men så är ju inte fallet här. De är två hemma på heltid. Man såg hur de bara låg i sängen och vilade, såg film och åt gott medan barnet var på förskolan.
Jag har inga barn så kommer väl få skit men det låter ju helt sjukt. Hur kan man vilja lämna bort sin 1,5 årings dotter så att man kan ligga i sängen. Jag förstår att man lämnar barn på förskolan OM man som oss vanliga har en partner som måste jobba på ett vanligt jobb men här är båda hemma. Det är ju inte så att Klaras jobb kräver åtta timmars konstant arbetande heller, även om hon drog in 20 miljoner i sitt bolag förra året,
Precis! Jag som skrev kommentaren ovanför din. Tycker de är egoistiska och pinsamma. Ingen skam överhuvudtaget! Pappan åkte dessutom och tränade, uppdaterade även Snapchat slaviskt. Barnet fick dessutom en virusinfektion och jobbig öroninfektion som inte försvann med vanlig antibiotikakur. För att de ville slappa ? Varför ens skaffa barn då?
Bryr du dig verkligen eller vill du bara visa hur duktig du själv är? Mammamaffians ledare som jobbar hårt på att shamea andra mammor?
Alltså en 20 timmar i veckan är väl ok, men små barn har det allra bäst hemma.
Alltså duktig och duktig, jag har valt att inte skaffa barn tätt för att jag inte hade pallar det. Fattar inte varför man inte skulle få ifrågasätta vad andra gör för att dom är mammor? Men visst, jag shamear henne tycker det är dåligt att skaffa barn så tätt och lämna bort den äldsta på förskolan direkt.
Du har inte tänkt på att alla inte planerar sin åldersskillnad? Nån får en hoppsan och nån hade väldigt svårt att få barn nr 1 så man ligger utan skydd och vips så blev det 2 under 2.
Vet inget om just hennes situation men vet att det alltid skrivs extremt otrevliga och dömande kommentarer om just detta ämne. Så länge det inte finns några belägg eller insinuationer att ett barn far illa eller mår dåligt så väljer iaf jag att tro att alla familjer vill sina barns bästa och gör det som fungerar bäst för dem. Finns flera val som andra föräldrar gör som jag inte håller med om precis som att många säkert inte håller med om allt jag gör. Men så kan det få vara utan att man behöver döma varandra.
Är du på riktigt oroad över att hennes barn inte har det bra eller är du bara ute efter att mästra och trycka till?
Skulle absolut ha storasyskonet på förskolan men inte när RS peakar. Hade väntat ut värsta toppen av RS när man får barn mitt i säsongen, men sen helt klart ha på förskolan för storasyskonet.
Det peakar dock inte nu, det ligger på en låg nivå men väntas öka de kommande veckorna.
Ska hon hålla syskonet hemma tills det faktiskt avtagit så kommer hon sannolikt få vänta väldigt länge, flera månader (och det kan man såklart göra, det gjorde jag själv, men det var typ i maj det var lugnt igen det året …)
Får inte era nyfödda i Sverige antikroppar mot RS när de föds ?
Hon kanske tog RS-vaccin när hon var gravid? Det gjorde jag.
Mitt barn är fött i februari och jag lämnade stora på fsk efter ca en vecka. Behövde lugn och ro med min nya bebis?
Gjorde exakt samma när lillebror föddes i slutet av januari för några år sen. Även vår BVC sköterska stöttade och uppmuntrade mig till detta och pekade på vikten av återhämtning för mig under fjärde trimestern, fokus på att få igång amningen (ja att helamma tar MYCKET energi) samt anknytningen med bebisen. Den anknytning och egentid som äldsta barnet fick helt obegränsat av under sina första 2,5 år i livet.
Ja för att pappan antagligen inte var hemma på heltid också, som i detta barnets fall?
Kanske den stora är skitkrävande och hon vill hinna få lite ro med den nyfödda? Jag höll min stora hemma ”som man skulle” länge första tiden, men min bebis fick ändå både rs virus, urinvägsinfektion och gud vet hur många förkylningar. Så, noll garanti att bebisen hålls frisk. ☺️
Pappan är hemma på heltid också. Klara har berättat att hon inte har några jobb alls denna perioden.
OCH de båda säger att dottern är bra på att underhålla sig själv och leka självständigt.
Så gör väl de flesta?
I min kommun får man inte ha sina barn på förskola om man har en nyfödd hemma.
Alexandra Bring och hennes syster Victoria, varför har de ej samma efternamn?
Deras mamma gifte om sig och tog då sin mans namn Bring, vilket Alexandra också gjorde medan Victoria har kvar sin pappas efternamn.
Men hur sjukt är det inte att ta sin styvpappas efternamn? hahaha va liksom?
Verkligen inte? Om ens mamma gifter om sig och byter namn, så är det väl helt naturligt att man vill dela samma efternamn som resterande familj?!
Eh va? Pappan då?
Resterande familj, med undantag för mamman, hade ju kvar familjenamnet?
Håller med! Mina föräldrar va inte gifta, jag fick mammas efternamn. Sen separerade dom, mamma träffade ny och dom gifte sig.
Mamma ville att alla skulle ha samma efternamn men jag sa nej. Tyckte det kändes jättekonstigt faktiskt. Kanske är en sak om man inte har kontakt med sin biologiska pappa, men så va det inte i mitt fall.
Någon mer som brukar börja få extremt sug efter mat man inte har hemma, sent på kvällen?
Så typiskt. Inget av det jag har hemma är jag direkt sugen på….
PROJEKTOR UTAN WIFI
Jag skulle vilja köpa en liten projektor som jag kan koppla till min telefon (iPhone). Utan wifi, så tänker typ Bluetooth eller sladd? Gärna så att man kan koppla en extern högtalare till. Behöver inte vara toppenkvalitet där projektorn kostar 10 000, ”helt ok” räcker gott och väl.
Någon som sitter inne på ett köptips? ?
För er barnlösa/barnfria som undrar varför det låter så från era grannar med barn. Här har ni det:
Små bebisar älskar att släppa saker, de följer föremålet med blicken och ser vad som händer. De vill säkerligen även se exakt hur många gånger det plockas upp igen innan föräldern tröttnar. Detta resulterar i gråt om saken inte kommer tillbaka. Valfri grej ska därefter släppas i golvet på en gång. Allt enligt barnets utveckling.
Att banka med EXAKT ALLT mot golvet, bord och mot varandra är också extremt roligt. Allt enligt barnets utveckling.
Att krypa/åla iväg med saker är också väldigt roligt. Särskilt om de låter på något sätt. Allt enligt barnets utveckling.
Sälen ska också göras i tid och otid. Det blir extra roligt om man kan banka med händerna eller fötterna i golvet. Allt enligt barnets utveckling.
När de blir större kan diverse utbrott ske. Allt enligt barnets utveckling.
Oroa dig icke, kära läsare vars blodåder i pannan är på väg att explodera. Jag bor i villa.
Jo, så är det. Barn är nyfikna.
Men man kan försöka underlätta för sina grannar genom tjocka mattor och annan ljuddämpning, och kanske göra de mest ljudliga ”experimenten” utomhus istället för inomhus.
Folk har nog mer förståelse generellt för en bebis också jämfört med 8-åringar som hoppar runt inne i en lägenhet. Självklart ska barn hoppa men har man valt att bo i lägenhet får man ju se till att ta sig ut för såna aktiviteter och inte springa runt länge i lgh eller för sent/för tidigt. Med bebisar är det såklart skillnad men håller med om att man får ju tex skaffa lite tjockare mattor och sånt om barnet gillar att banka med/släppa träleksaker mot trägolvet, oavsett hur utvecklande och kul det är för barnet, finns ju gränser och man kan inte förvänta sig förståelse om man själv gjort noll för att underlätta.
Vi har tjocka lekmattor och mjuka klossar till vår bebis, eftersom vi har grannar under. Extra högljudda aktiviteter ser vi till att göra dagtid när andra är på jobbet. Det är ju inte hjärnkirurgi direkt.
Precis så. Och bebisar och barn som är sjuka och mår dåligt gråter ofta även om det är natt. Ett barn som vaknar mitt i natten och kräks blir också jätteledsen. Det är liksom naturliga reaktioner och inget varken vi föräldrar eller barnen styr över eller önskar.
Och? Vem bryr sig om det tror du? Stör ju ändå även om nån är ledsen, tar inte bort ljudet. Därför det borde finnas särskilda hus för barnfamiljer.
Undrar folk detta på riktigt eller är du sugen på att mästra folk utan barn? Mammorna här är on fire ikväll alltså.
De värsta grannarna är väl ändå de som har fest hela tiden. Inte barn.
Lika illa.
Alltså, barnfria är ju inte dumma i huvudet och har säkert träffat massor av barn. Jag har själv jobbat på förskola (och har barn) men jag kan ändå bli förundrad över hur mycket grannarna hörs. Eller snarare varför ingen vuxen ingriper när barnen bjuder på skönsång och elementkonsert klockan 01.
Vi skrattar ofta åt minnet från en tidigare bostad där hela huset vaknade av väldigt högt och konstigt ljud. Det var på vår våning, så jag kikade ut genom titthålet precis när en annan arg granne knackade på. Det visade sig vara en tvååring som klapprade omkring i för stora klackskor mitt i natten. Föräldrarna svarade bara ”men det är ju inte VI, det är hon!”
Åh, vad jag håller med dig 22.55 Mina föräldrar sa alltid till om det lät för mycket, ”tänk på grannarna”.
Hänsyn, uppenbarligen ingenting föräldrar bryr sig om idag.
Vilket töntigt inlägg. Som att ingen förstår hur ljud uppstår
Haha, jag hoppas verkligen inte att detta var seriöst skrivet?
Det hör man på tonen att det är för att provocera, ”kära läsare vars blodåder i pannan är på väg att explodera”. Vad dessa personer inte förstår är att det bara hetsar upp stämningen ännu mer mellan föräldrar vs barnfria. Så onödigt.
Det är nog ingen barnfri som undrar varför barn låter, utan mer varför föräldrarna inte gör något åt det i många fall. Som första kommentaren skriver så kan man respektera grannar och fortfarande låta barnen utvecklas. Du kan säkert få fler tips om du frågar, det med ljuddämpning och att leka de mest högljudda lekarna utomhus var ju ett toppentips.
Ska genast lägga in en tjockmatta under barnstol vid köksbordet. Blir mys.
Plastmatta med ljuddämpning under. Eller matta med sånt där skydd man har under skrivbordsstolar. En filt med vaxduk över. Du måste inte vara kränkt och spela dum när det finns många lätta lösningar 🙂
Vidrigt.
Vilken mogen och konstruktiv kommentar.
Det är ju vidrigt med såna ljud?? Konstruktiva råd för att minska/eliminera dem finns i tråden.
Men JISSES vad ni föräldrar tar åt er. Alla (ja, majoriteten) FATTAR att barn låter, men det betyder inte att föräldrar inte har något att säga till om. Situationen som anonym 20:55 beskriver (tvååringen med klackskor) beskriver rätt väl hur många föräldrar fungerar idag. Plockar inte bort skorna (och ser till att barnet är i säng?) och gör ingenting för att minska på ljuden, med mattor och dylikt eller tillåta mer ljudliga aktiviteter när folk är på jobbet. NI behöver uppenbart göra något åt ert föräldraskap med tanke på att ni tar åt er av fullkomligt normala åsikter.
Någon som har erfarenhet av victoriakliniken eller nordiska kliniken för bröstoperation (ska göra en förminskning)!
Yes, jag har opererat mig på Nordiska, dock förstoring. Hos Patrik Höijer. Otroligt nöjd med resultatet och det är väl det viktigaste men däremot var det ganska stressat när jag kom dit, det var försenat osv. Dom var sedan ganska dåliga på att följa upp.
Jag har bokad tid för bröstlyft i februari hos Patrik. Har hört mycket gott om honom (och NK), hoppas på ett BH-fritt och svett-under-brösten-fritt liv efter operationen. ?
Mansbebisar på instagram – någon som följer? Jag är helt paff över hur överdrivet manshatet är ? köper att vissa män beter sig som arslen men historierna som delas är ofta på nivån att han inte satte dit en ny toarulle efter sig eller gick och kallbadade utan att säga till sin fru. Wtf liksom? ? hur sitter sådant i ens kön och inte i ens personlighet? Och så eldas det på hejvilt i kommentarsfältet.
Tycker kontot är kasst men det sitter inte i personlighet utan i strukturer.
Men att inte byta toarulle? Eller lämna tandkrämen kvar på handfatet? Det gör jag med ibland och jag är kvinna ?
Det är ju på Linnea Claesson nivå, dvs hittar på allt
Följer inte kontot. Men finns nog en poäng i att uppmärksamma den här typen av beteende när det liksom inte är en engångsföreteelse eller personlighetsdrag. Lockar säkert till sig folk som vill leta fel också. Och svårt att döma utan att veta sammanhanget och hur mannen är i övrigt. Förstår inte heller riktigt om det skrivs med glimten i ögat eller om de på allvar lider av dessa beteenden.
Efter att ha följt det ett tag och tagit del av kommentarerna är jag övertygad om att det är på fullaste allvar. Jag tycker också det finns en vits med att synliggöra mansgrisiga beteenden men då måste det ju vara något som är ett problem på riktigt.
Men alltså jag glömmer toarullen hela tiden och andra saker med. Jag menar inte något illa med det. Jag är bara glömsk (är kvinna).
Gjorde förut men mådde så jävla dåligt så avföljde. Inte av inläggen, utan av kommentarerna. En del grejer känner jag igen min sambo i, och att då läsa hundratals kommentarer om att folk minsann hade lämnat på direkten, hur kan man vara med en som man, MIN MAN SKULLE ALDRIG. Fick mig att må dåligt. Det var mer på nivån inte byta toarulle som jag kände igen mig i än de grövre sakerna, och det är klart det är jobbigt att vara ihop med en slarvig person emellanåt, men inte fan har jag endast fantastiska sidor heller. Han är den snällaste man jag träffat, och det väger upp, men så får man typ inte säga eller känna utan att framstå som en korkad, lurad och naiv kvinna.
Har ni några konstiga dejter att berätta om som vi kan skratta lite åt eller himla med ögonen åt? Eller undra vad det är för fel på folk, osv??
Var på en första dejt, vi hade pratat på tinder tror jag. Vi hade iaf aldrig träffats och hade inga gemensamma vänner. Dejten berätta att familjen skulle ha middag och jag förväntades dyka upp för dom visste om mig (???). Jag var rätt ung, typ 18 så jag tänkte jaja blir väl kul. Hela familjen var jättepåverkade av alkohol. Dejten ljög om vilka tider bussen gick för hen hoppades på att jag skulle stanna kvar. Tillslut sa ena föräldern (!!!) till på skarpen och letade upp bussen. Har aldrig varit så lättad som när jag satte mig på bussen hem. Blev ingen andra dejt ? familjen trodde förövrigt att vi hade träffats i några veckor, såklart…..
Ingen dejt men en jag skrev med jobbade som lastbilschaufför, han ville att jag skulle ringa honom. Kanske inte så konstigt i sig, men saken var att han ville inte själv prata i telefon. Han ville alltså att jag i princip skulle ha en monolog för att underhålla honom på vägarna.
Haha, vilken lirare ? Tipsade du honom om radion?
Ja, eller att sätta på en podd. Han försökte vara gullig(?) och säga att det var min röst han ville höra. Jag tycker det är obekvämt att prata i telefon över huvud taget så att sitta och prata själv i flera timmar är inte något jag ens övervägde att göra, haha!
Jag skrattar bara jag tänker på det ?
Jag skulle sitta ”hallå, är du kvar” hela tiden.
Han kunde fått prata med min fd kollega! Han kunde lätt hålla låda i tre timmar utan att ge mig utrymme att säga något?
Haha! Vi har ingen kontakt alls idag men annars kunde vi ha parat ihop dem.
Inget fel på personen i sig, men ändå en lite smålustig historia.
Vi var på vår första dejt på en uteservering en härlig sommarkväll. Det var fullpackat och borden stod nära varandra. Bredvid oss satt ett gäng förfriskade tjejer. Plötsligt lutar sig en av tjejerna mot oss och säger ”är ni på dejt? Ni är sååååå söta tillsammans!” Vi svarade lite trevande, för det var egentligen inte en uttalad dejt. Och vi var typ 20 och lite blyga. Men det hindrade inte tjejerna! De babblade på om vilken söt dejt vi hade, om att vi skulle få jättesöta barn, om att det här skulle bli en rolig historia att berätta för barnbarnen. I toakön träffade jag den ena tjejen igen och hon gav mig ett pepp talk, som jag inte behövde, om att jag var snygg och skulle sätta in en rejäl stöt. Hon kunde minsann se att det var min drömpartner och att vi skulle vara lyckliga för evigt tillsammans.
Haha, så rolig kväll tack vare småfulla brudar.
Fulla tjejer i toakön osv ibland ändå – så mycket kärlek ?❤️❤️
Haha men också bara där! Gud förbjude om man råkar titta på ”fel” kille sen?
Men hur blev det sedan då? Blev ni ett par?
Haha, nej det blev vi inte. Men det var inte tjejernas fel 🙂
Jag var på en dejt för ca 2 mån sedan.
Vi träffades för första gången, satt på restaurang och hade i mitt tycke väldigt trevligt, skrattade och stämningen var god.
Jag berättade om någon pinsamhet jag gjort mig skyldig till (något helt vardagligt och en dråplig situation) och det var lättsamt och roligt.
Sedan skulle han till att berätta ”sin grej” vilket då var: ”- Jag hade haft trekant med ett annat par och blev påkommen av min tjej som stod och skrek på mig utanför badrumsfönstret, när jag stod i det andra parets dusch. Det kändes pinsamt”.
Det gick ju knappast hem hos mig utan det blev ingen mer dejt.
Vad trodde han när han berättade en sån sak?!
När jag var 18 gick jag på en sjukt misslyckad tinderdejt. Killen var väl 22/23 år gammal.
Jag kommer ihåg att han var väldigt trevlig och charmig när vi skrev men helt annorlunda i verkligheten. Först och främst hade han totalt ljugit om sin längd. Han hade i sin profil skrivit att han var 1.75 men var en bra bit kortare än mina 161 centimeter. Jag kände ganska där och då att det inte fanns någon som helst attraktion från mitt håll men tänkte att vi kunde ha en trevlig kväll åtminstone.
Men det hade vi ju absolut inte då han hela middagen endast pratade om hur jobbigt det är för män i samhället och hur hemska kvinnor är. Han började med att prata om hur ingen ville ha honom pga sin längd och att kvinnor endast ville ha långa rika män. Han nästan började gråta när han tog upp att han aldrig haft en flickvän, ja alltså inte så konstigt när man är typ 22 liksom. Sen hade han ett långt utlägg om hur kvinnor endast vill ha invandring för att kunna ha sex med invandrarmän. Jag kommer ihåg att jag inte ens orkade gå in i en diskussion utan bara satt där i tystnad i mina egna tankar. Sen försökte han även imponera på mig genom att skryta om hur mycket pengar han la på droger varje månad och om hur fin lägenhet han hade. Ja den var ju fin men var ju morsans lägenhet då han bodde hemma.
Jag kommer också ihåg att han typ helt försökte supa ner mig och var sjukt på om att jag skulle dricka hela tiden. Jag fattar ju i efterhand att han säkert tänkte att jag skulle bli så full så att vi skulle ligga. Jag borde ju ha tackat för mig där och då men var för ung och nervös, så fick be min kompis ringa mig och säga att hon behövde min hjälp akut. Det roliga är att han efteråt skrev att han haft sitt livs bästa dejt och att vi måste ses igen. Tror helt ärligt inte ens jag svarade på det.
En liten rolig anekdot är att han och min fästman har sjukt liknande ansikten. Så när jag fick upp min fästman på tinder trodde jag nästan att det var samma snubbe igen ? Det var det ju dock inte som tur är.
Neeeeej vilken hemsk snubbe??? och HUR kan han tycka att det var livs bästa dejten haha, känner man inte av sånt??
oh, jisses vilken typ. Har du stalkat honom nu på ”senare dar” – en sådan typ vill man ju veta ”hur gick det sen” om =D
Faktiskt inte men nu blev jag sjukt sugen på att göra det 🙂
Nu kom jag ihåg en ännu sjukare dejt jag var på. Jag vet inte hur jag ska försvara mig själv annat än att jag hade sjukt dåligt omdömde när jag var yngre. Jag var iallafall 18 och även killen, vi hade varit på en ändå ganska lyckad dejt ute och skulle ha filmkväll hemma hos honom som en andra dejt.
Filmkvällen är lyckad och det börjar hetta till sig rejält mellan oss. Vi tar det iallafall vidare till sängen och jag märker att han är sjukt nervös under sexet. Han hittar liksom inte rätt och det är ganska klumpigt och obekvämt. Det blir inte mindre stelt av att hans katt konstant ska komma upp i sängen. Gillar ju katter men inte under sex haha. Mitt under akten börjar han blöda massa på snoppen, han försöker först låtsas som ingenting men det går till slut inte att ignorera. Han berättar iallafall då att han är oskuld och inte riktigt vet vad han håller på med. Hade underlättat att veta det innan men men.
Vi avbryter iallafall och nu är det ganska sent på kvällen. Mitt i allt kommer hans mamma hem och blir fly förbannad när hon ser att vi haft sex i hennes säng. Alltså jag hade ju ingen aning om att det var hennes rum, men inser där och då att jag tagit killens oskuld i hans mammas säng. Varför han ville göra det specifikt i hans mammas säng vet jag inte. Hon måste ju typ ha trott att vi haft menssex i hennes säng. Kan säga att jag snabbt skyndar mig därifrån.
Av någon sjuk anledning fortsätter vi att dejta ett tag men hans mamma gillade aldrig riktigt mig vilket jag kan köpa ändå.
Hahaha!! Fyfan vad jobbigt! Det är såna historier man lever för!
Tack för ett gott skratt ??
Började blöda på snoppen!?
Han hade problem med för trång förhud så han började alltså blöda från förhuden.
En snubbe som kom hem till mig. Såklart en liten risk, första gången och det var en tinderdejt. Men vi hade också skrivit länge och pratat i telefon samt snapat mycket så vi kände väl båda att det var rätt säkert ändå. Han bodde i Göteborg och vi hade nog ändå 1.5h mellan varandra, men eftersom det flöt så bra i snacket valde vi att bortse från avståndet så han kom till mig och vi skulle äta tacos. Och pga avståndet hade vi också sagt att om vi (mest jag eftersom det var min lägenhet) kände att det gick såpass bra så skulle han få sova över, så han hade en liten väska med sig ifall det blev så.
Först, när han kom. Var det knappt ens ett hej. Utan han kom in, tog av sig skorna, ställde väskan på golvet och tog ett varv i min lägenhet. Jackan behöll han på. Han satte sig i min soffa och var knäpptyst, jag försökte ändå fråga om resan gått bra, men det var knappt att han svarade. Över soffan hade jag en tavla.
Han frågade ”har du gjort den?”. Det hade jag, så jag sa det. Han sa då ”det är inte samma nyans där och där”. Var mycket väl medveten om det, men rätt oskönt av honom att säga tyckte jag?
Sen lagade vi tacos och satte oss vid köksbordet för att käka. Han åt som en gris, slafsade i sig maten. Och han pratade så högt och var en sån besserwisser, det hade han inte varit innan. Och hans ljudnivå gjorde att det bara kändes som att han ville ”sätta sig över mig”, eller hur man ska säga. Jag tänkte ju att han skulle minsann inte få sova hos mig!
När klockan var typ 21 sa han ”jag stannar inte, ska hjälpa syrrans man att gräva pool imorgon” (det var december..). Jag sa att det var heeelt lugnt.
Ändå stannade han till 01.30…och under hela kvällen satt han med sin telefon och fick en massa notiser som han läste genom sin klocka och berättade vilka det var som hörde av sig om vad de skrev och det var tjejer? sen berättade han också om en tjej han hade varit sååååå kär i och om sin kvinnliga kollega han dagen innan hade jobbat med i ett väldigt litet utrymme för att typ lokalisera ett elfel och berättade hur gärna han hade velat kyssa henne och att bara tanken på henne kunde göra honom upphetsad?
En annan sak var också att han sa till mig ”snälla fortsätt vara smal”.
Han åkte som tur var hem och det sista han sa innan han tog på sig sin jacka var typ ”men är det inte imponerande att jag har titeln ingenjör utan att ha pluggat”. Jag sa nej och han blev sur?
Han glömde sin laddare hos mig. Den fick han inte tillbaka?
Han lär gå hem hos damerna ??
Haha vilken jäkla tomte ?
Var på en blinddejt när jag var yngre, fick betyget ”Operationen gick bra men patienten dog” efteråt så jag gissar att killen jag träffade inte tyckte vi hade bästa träffen, haha..
En snubbe skulle ”på toa” under dejten. Vi springer in på närliggande gymnasieskola där han gick. Han ber mig stanna utanför dörren.
Från toan hör jag höga stönande ljud. Han stod alltså och runkade med mig utanför. ?
Men whaaaat??? Och att han springer in på en skola?
—
Det här var med största sannolikhet inte en runkande kille, men att ens dejt behöver springa på toaletten..Hade glömt detta men kom på det nu, haha. Verkligen inte killens fel dock. Men jag och en kille skulle ta vår första dejt på en restaurang, o’learys var det tror jag. En tisdagseftermiddag så det var bara vi där?? man såg att han började tappa fokus lite, så han ursäktade sig och gick på toaletten. Sen kom han tillbaka och vi fick vår mat. Men han petade bara i sin. Han gick på toaletten igen och kom tillbaka, men det tog längre tid den gången.
Så kom han tillbaka. Hans blick var typ helt suddig och han svettades så det verkligen syntes i pannan. Han sa typ ”ursäkta, men jag måste verkligen gå igen…”
Jag slutade äta, det hade ändå varit lite motigt sen han gick iväg andra gången. Så jag gjorde mig redo för att gå när han kom tillbaka. Han bad om ursäkt men det var ju inte hans fel, killen mådde inte bra. Tror vi satt där i max 30min.
Så det var bara en dålig dejt och inte konstig kille, haha. Jag som också är livrädd för allt vad magsjuka och eventuell magsjuka heter ”mådde dåligt” hela dagen efter. Vart nog inte alls smittad av något egentligen.
Så ingen runk-anekdot, men på temat ”måste gå på toaletten”?
Någon som använt priorin och fått resultat? Kört 90 dagar med 2 tabletter per dag men märker ingen skillnad alls ☹️
Har för mig att det tar 3 månader+ innan man märker något. Av allt sånt för hår och naglar.
Har ni någon kommentar från Bloggbevakning som etsat sig fast i minnet? Min är att det är WT att använda mössa men inte vantar så nu tänker jag på det varje gång jag går utanför dörren ?
Att man är en hemsk människa om man flyger med små barn. Var så stressad och på helspänn när vi flög med vår ettåring. Men som tur var var det såklart normala människor på planet som var så gulliga och glada och berömde mitt glada barn.
Men lägg ner. Man är normal även om man stör sig på skrikande, springande, härjande barn. Ja det är vanligt och ja det är vanligt att störa sig.
Exakt samma tanke här! Flög med min ettåring förra jullovet och var också lite nervös över det. Han blev också väldigt ledsen precis i början men sen gick det toppen och han somnade en lång stund också. Men som du säger, det var som tur var bara normala människor med normalt hyfs på planet ?
Hahaha förlåt men Gud vad roligt… ?allt kan verkligen vara WT enligt denna blogg.
Jag kommer ihåg en tjej från 2023 års ÖS som fick lägga jättemycket pengar på julklappar till familjen och alla syskonbarn samt resan hem tros att hon var student och dessutom inte fick klappar själv? Någon som minns den kommentaren? Tänkt jättemycket på henne hela året!
Plus hon som hade en psykiskt sjuk granne som tog kontakt hela tiden och kom och knackade på jämt. Gränslös och obehaglig!
Fast tror du på alla kommentarer?
HAHAH tänkte på det imorse när jag glömde min vantar hemma – att nu kommer folk tycka jag är WT ???
Jaaa tänkte exakt det idag också? mina vantar är borta, eller de är nog kvar hos mamma och pappa och jag minns inte var jag lagt alla andra vantar efter min flytt, så hade inga andra heller.
Och sen var alla affärer stängda så jag tänkte att jag kunde köpa ett par nödvantar på ica maxi när jag var där. Men det hade säkert varit ännu mer wt att köpa vantar där enligt bloggbevaknings läsare???
Att någons största passion i livet (typ) var väldigt dyra sängkläder och hon/han hade hur många som helst i garderoben.
Tror ni det är en fnurra på tråden mellan Pernilla W och Bauer? Tycker hon ser så ledsen ut och han brukar ju kommentera jämt överallt.
Det var ju mycket klagomål att han skrev så mycket överallt, kanske han läste det och slutade.
Ingen aning men jag har alltid tyckt att de är väldigt omaka.
Vill bara gråta, min 6-åring har förvandlats till ett litet manipulerande, bråkande monster som skriker, slåss, trotsar, ljuger, skrattar när man säger till henne. Tycker så synd om henne men blir också helt vansinnig! Tilläggas att detta beteende bara är hemma, på fsk är hon en ängel
Åh vad jag känner med dig! Hade tänkt skriva nåt liknande inlägg här ikväll. Min äldsta fyller 6 om två månader och senaste tiden undrar jag vad det är för ett litet prepubertalt monster som tagit över hens kropp. Jag försöker vara lugn men blir SÅ provocerad ibland!
Och sen däremellan är hen världens underbaraste som vill krypa upp i knät, kramas och att vi ska läsa tillsammans.
Det är kanske ingen tröst, men det är helt normalt för åldern. Fem/sexåringar är små tonåringar, fast utan självständigheten och konsekvenstänket. Du har inte gjort något fel och det går över!
Väldigt vanligt.
Och i skolan är de supergulliga! ?
Sluta tyck synd om henne. Bete dig som någon som bestämmer. Barn vill ha, och behöver någon som sätter gränser.
Kan man få lite serietips? ?
Gentlemen (osäker på om det är ett the framför”, You och Bridgerton på Netflix. Beroendeframkallande på olika sätt.
Disclaimer och Ripley ??
The leftovers!!! 4% av jordens befolkning försvinner och ingen vet varför. Serien utspelar sig några år senare och handlar liksom om efterspelet efter katastrofen, hur det påverkar samhället och människorna. Den är OTROLIG! Så fin och spännande och snygg!
Ja, men gud den hade jag glömt. Rökandet är ju en underbar del i serien.
Haha missade att det var ett serietopps och trodde det var en ny konspriationsteori, 4 % försvinner varje år..” ?
Läste jag alltså, ser att det inte står exakt så..
Gilmore girls. Poirot. Kustpärlans mysterier..
Squid Game
Nobody Wants This
Hur hanterar man oönskad uppmärksamhet? Har en kollega på jobbet som jag inte jobbar särskilt nära men vi ses ibland i lunchrummet. Vi brukar bara heja och har haft en riktig konversation kanske 1-2 gånger. Nu vid jul gav han mig en julklapp (choklad och te). Tycker det var jättefint att han gav mig en julklapp men nu får jag bara ångest inför att möta honom. Ingen av mina andra kollegor fick någon julklapp. Känns som att han har förväntingar på mig och jag vill inte att han ska få falska förhoppningar, men vill inte vara otrevlig heller. Vad gör man? ?
Räcker det inte att bara undvika lite smidigt? Med tiden borde han inte att han inte ”fick något tillbaka” efter julklappen och att du inte är intresserad 🙂
Ja du.. Var neutralt trevlig mot honom och om han gör ytterligare närmanden eller ger dig signaler på att han vill något så kanske du kan vara rak mot honom? Typ ”Jag gillar verkligen dig som vän/kollega men jag är inte intresserad av något mer”.
Jag hade fortsatt att behandla honom som en vanlig kollega. Varken mer eller mindre. Om han sedan frågar ut dig eller ställer andra personliga frågor kan du bara snällt säga att du inte är komfortabel med det eftersom du värnar om din integritet på jobbet (vet inte hur man säger det bäst på svenska, jag brukar säga att jag har professional boundaries där jag bor). Om han vill ge dig en present i framtiden säger du bara nej tack, eftersom ingen annan kollega fått en från honom. Man behöver absolut inte vara otrevlig eller så.
Tack för svar hörni! Kommer definitivt att undvika honom och försöka hålla mig neutral. ? Hans beteende känns lite varningsflagga, därför jag känner att det är svårt att veta hur man ska förhålla sig till honom. Men uppskattar era svar. ❤️
Du kan ju också berätta något som du och din påhittade partner/dejt/särbo gjort i helgen. (om du inte har någon)
Åh det gjorde jag, hade en liknande situation som ts så redan från början gav jag mig själv en låtsaspojkvän (inte svårt att ljuga om eftersom det var en kille jag känner så jag behövde inte hitta på detaljer som i och med lögn kunde bli svåra att komma ihåg). Men…det hjälpte inte. Han på jobbet gav sig inte utan gjorde istället allt för att jag skulle börja gilla honom.??
Ni mammor till små barn. Hur hanterar ni oron för de?
Jag är konstant orolig, är hela tiden rädd att något ska hända de. Väldigt mycket oro kring deras hälsa. Rädd att något ska hända oss föräldrar, att barnen måste hamna på familjehem etc. Jag har pratat med psykologer etc men ingenting hjälper. Jag vet att jag måste acceptera att jag inte kan styra saker och ting men hur gör ni andra?
Snälla hjälp
Är inte mamma ännu (väntar barn i maj) men delar lite samma oro. Försöker dock släppa den. ? Tänker typ att vad händer om ens barn blir elak, en mördare eller helt skev som vuxen?
Men det är ungefär som att jag skulle gå runt och tänka konstant ”tänk om jag blir mördad”, och det gör jag ju inte. Så jag försöker motarbeta de knäppa tankarna.
Det kan du ju fundera på lite senare, om ungefär 12 år? 🙂
Var här och nu och var tacksam för vad du har. Tänk inte så långt fram är ett tips.
Det låter väldigt jobbigt. Jag skulle föreslå att prata med BVC och be om konkreta råd där, kanske reda ut vad exakt du är orolig för och sen se om det finns logik i det eller ej. En viss oro för sina barn är ju sund, men inte för allt och inte hela tiden. Sysselsätt dig med annat så du inte hinner oroa dig så mycket..
Såg precis Mitt liv som hund för första gången. Har alltid hört att den ska vara så himla bra, men jag förstår verkligen inte alls grejen?
Upplevde samma sak efter att ha tittat på Den bästa sommaren i våras. Gemensamt för dessa bägge filmer är att många verkar ha dem som favoriter, men jag tycker att de bägge två saknar riktig handling. Det var mest två antiklimax.
Tacka vet jag Jim och piraterna Blom, där snackar vi BRA barnfilm!
Mitt liv som hund är mer karaktärerna och stämningen… än storyn.
Håller med. Såg den iofs för ett år sedan ungefär för första gången och hade höga förväntningar. Visst, den var väl helt okej men det är ingen film jag kommer se igen.
Håller med, Mitt liv som hund är en av de tråkigaste filmerna enligt mig. Men är det inte ofta så med hyllade filmer? Ta Roy Anderssons filmer t ex, tristare får du leta efter. Eller Ingemar Bergman.