Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Kim☘️
/
2025-02-09 18:31
Jag har ett fönster i söderläge med massor med sol där jag odlar hydroponisk men skulle vilja ha en blomma eller två där också som tål solen. Vad ska jag ställa dit?
Jahapp, då är denna dagen snart slut. Förutom att jag var nära på att köpa två söta kycklingar jag såg på blocket idag har jag bara legat i soffan ? känns lite småtrist nu känner jag.
Jag ligger också i soffan, dunderförkyld. Kan knappt andas.
Så tråkigt att jag storknar.
Vill bara bli frisk, gå iväg och träna igen, jobba och äta god mat som jag kan känna vad den smakar.
Tack! Jag stoppar i mig både vitaminer och extra Zink och Magnesium.
Ska nog göra mig en stor kopp varmt citronvatten också.
Jag önskar också dig god bättring! <3
Jättelugn. Kanske för lugn. Men har å andra sidan haft både fullspäckade fredag och lördag och idag har jag varit sjukt trött. Har tvättat, det är det enda vettiga (och jag är typ stolt som ens gjorde det, haha).
Nu känns det dock lite jobbigt att den här dagen flög förbi, känns som att jag gick upp för två timmar sen?
Lugn. Vi var på 50årsfest igår, barnet på 10mån var hos farmor och farfar. Vi gick hem från festen vid 1, somnade i varandras armar. Vaknade 9, hade sex en timme. Tog det lugnt i sängen till 11, åt våfflor till brunch. Sov middag tillsammans 12-15, hämtade bebisen vid 16. Så härligt söndag!
Haha reagerade inte ens på det. Fastnade på det roliga i att många föräldrar alltid känner sig tvungna att skriva hur många månader ungen är även om det inte är ett dugg relevant.
Hela helgen har varit lugn. Jag är gravid och lite opepp på livet för tillfället, vädret har varit grått och min man trött efter att ha varit på jobbresa hela veckan. Så inte många knop här!
Har precis klämt en alldeles för stor fruktsallad, så nu är jag asmätt och ligger på soffan, haha.
Vi var på visning idag och är sugna på att lägga bud. Har totalt varit på kanske sex visningar tillsammans, det här kändes för första gången bra för både mannen och mig. En del av mig känner att det kanske är för tidigt och att vi varit på för få visningar, men å andra sidan var det här så fint. Det tråkiga är att det är långt kvar till tillträde. Säljaren inte är desperat att komma därifrån så jag tror de kommer ha tid att stå på sig och vänta på ett bra bud. Får se vad som händer och om vi tycker det är värt nog.
Är ni dumma på riktigt eller låtsas ni bara? Uppenbart att det är det egna maken som avses även om det är slarvigt skrivet. Vissa kan verkligen ta död på att öppet spår skulle kunna vara trevligt
Fanns en bloggerska som pluggade juridik och var typ förr -87, hennes make läste till läkare -88. Det var rosa ”fluff”..hon hette ngt o stil med Diana..de hade 2(?) barn och bodde söderut(Malmö?)..är det ngn som vet vem jag menar..har försökt klura ut men minns inte..Det var ganska läge sen
Minns henne, tror bloggen hette ”dianas blogg” och de bodde i Lund, tror bloggen bara försvann plöstsligt, hon verkade rätt privat ändå. Läste glamourprinsessans dagbok också haha men hon är ju en annan.
När skall folk fatta vilken bedragerska hon är! Hon är fortfarande gift med sin man, han bor fortfarande kvar i lägenheten, han tjänar över 40,000 i månaden så nej hon är inte ensamstående och utfattig!
Jag växte upp med kvinnan och kan inget annat än att hålla med.
Hon var speciell redan i tidiga tonåren och verkar fortfarande inte ha jobbat på sin verklighetsuppfattning.
Tråkigt för barnen, noll sympati för henne.
Vi har ett vecko schema som går runt men plocka in/ut disk, städa badrummet, yttorka, duka/duka av i tillägg till plocka undan på de egna rummen kan dyka upp på det.
Vart kan man få den mest naturliga och hållbara spraytanningen i Stockholm? Tänkte provspraya mig inför mitt bröllop. Fotografen avrådde från spraytan, men jag vill så gärna ha liiite färg..
När är bröllopet? Tänker spontant gör det rätt långt i förväg så det mesta hinner försvinna men lite är kvar? Du kan ju prova på ett ställe och räkna dagarna tills du tycker det är bra.
I sommar, så det är gott om tid. Ja precis, de flesta rekommenderar att man sprayar sig två dagar före. Har provat lite olika studios i Stockholm men upplever att det är väldigt stor skillnad på hur länge det håller och hur fint färgen lägger sig. Letar fortfarande efter ett bra ställe. :l
Tiingelinn tar illa vid sig om frågan om OF, men klä sig lättklätt ut på Instagram är inga problem tydligen. Men en eloge ska hon ha för hon verkar inte retuschera sina bilder.
Någon tipsade om Leontine Olsbjörk här för ett tag sedan. Hon var med i Nyhetsmorgon idag. Hon kom till genom anonym spermiedonation på 90-talet. Hon kan ha 70 halvsyskon. Vad tänker ni om det? https://www.tv4play.se/klipp/2f3ad94f58c68422a0e2
Sjukt osäker i sin manlighet, överkompenserar massor genom att låtsas vara intresserad av ”typiskt manliga” saker. Söker sig jämt till vänner (gärna äldre) som kan agera storebror, men byter ut dem när de ställer krav eller inte längre kan utnyttjas för kändisskap eller framgång.
Fruktansvärt såklart. Och hur känner donatorn inför vetskapen att han är biologisk far till så många barn?
Förstår för övrigt inte de som låter sig insemineras med anonym donator. Hur kan man inte tänka på barnets rättigheter att få veta sitt genetiska ursprung?
Hur ska jag få barnen att sova i egna rum? Börjar bli riktigt trött på att aldrig få sova ut..behöver tips..barnen är 5, 3.5 och 2.5 år..vi har en familjesäng i barnens rum dvs 140 och en 90 säng över och extra madrasser om det skulle behövas..ammar en lite och jag kan inte sova ordentligt när 2 av de övriga barnen sover med mig…de vill inte sova med pappa i annat rum utan vaknar och går in till mig..iallafall de på 5 och 3.5 år.. har tidigare tyckt att det varit mysigt med nu är det mest svettigt och stressigt…bebisen sover i bedside crib men är rädd för att glömma honom bredvid mig och ngn kommer in på natten..
Jag fattar inte riktigt heller om det är 3 rller 4 barn du har? Är det en liten bebis du ammar?
För i sig inte konstigt att de andra barnen har en reaktion på att få ytterligare syskon.
Men tänker att pappan får lösa det här.
Lås dörren i rummet de sover i, alltså från insidan och att pappa är där inne. Så kan ingen gå ut utan att han öppnar.
Ställ in en potta.
Det är en ”snäll/lugn” 5 månaders månaders som jag ammar som även tar flaska men jag ammar på nätterna för enklast så..
Pappan har inget emot att natta 2 eller 3 av barnen men om ngn vaknar så ”smyger” barnet upp till mig..knappt så att man själv märker det..
Vill helst att vi nattar allihopa och att vi vuxna sover i samma rum och bara har bebisen och ev 2 åringen..I lands problem kanske men lite svårt med rutiner om.ma. själv inte vill lägga sig tidigt
Men om ni nu vill sova tillsammans nu vuxna så tänker jag att pappa får va beredd på att gå in och lägga sig med barnen om ngn av de kommer upp. Går inte det?
Det är faktiskt mest jag som tycker det kan vara trevligt att vi sover i samma säng igen?han vill mest sova och gå till jobbet medan jag gärna drar mig i sängen ett tag…alla barnen har paus från förskolan tills jag börjar jobba igen så ingen direkt stress..
Han kan absolut resa sig och gå tillbaka med ngt av barnen men har varit svårt att ens få till nattningen i eget rum.
Tänker att ni nog får prioritera mys eller sömn.
Om pappa sover med två barn och du med två, alltid, och samma personer alltid tsr nattningen så kommer det ju lösa sig. Protester ett tag kanske men det är bara hålla i och hålla ut. 4 barn åldrarna 0-5 så räknar man väl inte med toppensömn.
Men man kan ha fungerande nattningar och kvällsrutiner och då har ju du och mannen tid att mysa i vardagsrummet när barnen somnat.
Det är min mardrömssituation så jag lät aldrig mina barn sova i vår säng ? la mig i deras säng om de kom upp och var ledsna eller hade mardrömmar. Då blev det inte en vana att de skulle sova i vår säng, utan de blev trygga i sitt eget rum.
Ja det som har funkat bäst här är när man verkligen bestämmer sig för något, tex att alla barn ska sova hela natten i egna sängar punkt, sen får man fundera ut resten och prova sig fram; prata med barnen, kanske ändra om något i rummet, gå med dem tillbaka eventuellt stanna med dem ett tag etc, vad som funkar alltså, men inte ge efter för det man bestämt sig. Kör man lite olika varje kväll/natt beroende på egen ork så blir det mycket svårare och tar längre tid att få resultat.
Amanda från Love is Blind. Kan inte sätta fingret på vad det är, men något känns ”off” med henne? Sättet hon pratar på och hennes långa meningar på engelska. Skriver upp exakt allt hon köper i en excel-fil??
Sen deras slitna lägenhet, sorry men så fort hon filmar/lägger ut bilder så ser det ut att vara så sjukt mycket (och fula) prylar överallt. Sover i ett sovloft med en bebis också?
Förstått det som de hon flyttade in i hans lägenhet? Det var väl den som han visade programmet när det gick? De valde väl hans istället pga läget sa de då iaf 🙂
Instämmer. Hon verkar vara supergullig och rar. Men kan inte förstå att hon vill vara tillsammans med Sergio (han verkar vara en douche trots att ”vi inte fått se hans fina sidor”). Men hon kanske var lite stressad med att hinna få flera barn?
Asså verkligen. Hitta en mer naiv människa. Men också desperat, hon tog det hon fick liksom för hon ville ha barn och familj på 3 röda. Efter andra barnet kommer hon va gravid med den tredje
Va jag tycker hon verkar som en jordnära och varm person. Det är deras val att bo där. Fatta vad en lägenhet på Östermalm kostar, roligt att bo centralt under bebistiden när man är hemma mycket och med det utbudet i närområdet. Det är upp till dem!
Gillar ni att umgås med er pappa? Jag vet att han älskar mig men han är inte så intresserad av mitt liv eller vad jag tycker och tänker. Blir så trist att umgås, blir mest kallprat.
Ja, han är en av mina bästa vänner. Mamma däremot, not so much. Vi har inte särskilt mycket gemensamt och jag har svårt för henne av många (goda) anledningar.
Jag har lite samma. Min mamma har ingen tanke på hur saker hon säger kan såra (och då är jag inte känslig överlag så det mesta ignorerar jag bara). Hon vill inte ens försöka ändra på hur hon kan säga saker (hon har sagt det själv). Vet inte vad jag ska göra för jag orkar inte med det mer. Har redan mindre kontakt med henne men ändå är hon så oaktsam med vad hon säger när vi väl pratar/har kontakt. Föräldrarna är gifta så det är svårt att dra en gräns med noll kontakt och det är ju inte vad man önskar att det ska behöva vara så heller..
Jag känner igen mig så mycket. Har en väldigt frånvarande far som aldrig någonsin frågar hur jag mår eller visar något intresse i mig. Väldigt ytlig relation. Tror inte ens han vet när jag fyller år. Ännu sjukare blir det av att han rent fysiskt ”fanns där” i hemmet (mina föräldrar är inte skilda eller så). Han är extremt emotionellt frånvarande. Jag funderar mycket på hur detta har format mig som person. Tyvärr har det såklart påverkat mig negativt och jag jobbar mycket med mig själv för att ”bryta cykeln”. Relationen med pappa har jag gett upp för länge sen.
Nu vet vi ju inte hur gammal Grisen (älskar namnet) är men chansen är ju att Grisens mamma växt upp i en helt annan generation och/eller kultur där pappor inte var närvarande på samma sätt och därför helt enkelt inte sett något konstigt med det. I Sverige idag är det väl få som skulle tycka att det är optimalt men för bara några decennier sedan var det nog inte direkt något som folk ansökte om skilsmässa för direkt utan sågs nog bara som tacksamt så länge han försörjde familjen.
Ja, min pappa är underbar. Han ringer ofta och småpratar lite om ditt och datt bara för att han saknar mig . Väldigt gulligt! Jag är 36, så det är inte så att jag nyss har flyttat hemifrån eller nåt. Ibland ringer han min man och småpratar också ?
Jag är absolut mer nära min mamma än min pappa men älskar att umgås med min pappa. Mamma och jag shoppar och dricker vin och åker på spa och fikar och går på utställningar och sånt men pappa och jag bara är mest. Grejar med nått i trädgården tillsammans, sitter ute i skogen och glor in i en brasa utan att prata eller så sitter jag på en pall i garaget och räcker honom verktyg när han meckar med bilen.
Min pappa dog tyvärr för 3 år sen och saknar honom vareviga dag..vi var bästa vänner,fikade ,han ringde mig dagligen,ofta pratade vi flera ggr per dag..hjälptes åt..lunchade,promenerade…ja min bästa vän helst enkelt ????
Tyvärr inte. Flyttade hemifrån för 12 år sen och han har ALDRIG hälsat på mig. Har bott i 4 olika städer och vette tusan om han vet var jag bor nu (bott här i 3,5 år). Han har 0 koll på vad jag jobbar med eller vad jag pluggade (i 5 år…). Värsta är väl egentligen att vi ändå har kontakt och pratar i telefon nån gång i månaden och ses när jag är på besök i hemstaden men han bryr sig liksom inte…
Jo men det gör jag. Min pappa är väldigt inbunden och kan inte riktigt visa känslor och vi kan bråka en del på grund av det men när vi väl umgås så är det fint.
Samma, han var inte med i mitt liv som barn så vi fick inte bra start, nu vill han mer vara närvarande (nu är jag 35 men började vilja umgås 10 år sen), men det tar mer energi än det ger.. han tror också att det räcker att man är i samma rum utan att han frågar nåt om mig utan han är med sin telefon men vill bjuda på middagar/fika osv ??♀️
Ja men han berättar evighetslånga historier och jag får verkligen anstränga mig att lyssna ? älskar honom oerhört nu som vuxen men vi hade en tuff relation tills kanske för 2 år sedan, när jag fyllde 25.
Önskar att vi hade kunnat umgås mer men han är alkis och är full typ varannan gång vi ses (trots att jag har som krav att han ska vara nykter). När han inte är full har vi trevligt men har ändå ångest inför varje gång vi ska ses så det blir väldigt sällan (kanske 5ggr/år).
Att de genuint bryr sig om mig. Att de är roliga och bara så himla fina. Jobbar mest med män. Knappt 1/8-del är tjejer resten killar. Så många fina, fantastiska män på ett och samma ställe.
Att önska att en människa som lite tvingats lära känna dig pga att ni valt att jobba med samma sak genuint ska bry sig om dig känns lite…. Naivt? Jag vet inte, men låter märkligt för mig.
Hälften av dom jag jobbar med är jag inte speciellt intresserad av och bryr mig inte om dom mer än som kollegor. Vi har ingen relation utanför jobbet. Vi kan ha jätteroligt när vi jobbar tillsammans, men livet utanför är inget vi delar.
dom få som faktiskt jobbar och kommer och jobbar sina tider gillar man ju mest… sen är det lite mer utmanande med dom som har hög frånvaro då det blir ett tyngre lass för oss andra, men allvar värst är dom som klagar från ankomst till hemkomst och vill komma undan med att inte jobba då vi har arbetstid.. men överlag uppskattar jag nog alla på sitt sätt.
Jag skulle säga att vi är solidariska och på samma våglängd beträffande arbetsmoral och det kan jag uppskatta. Om någon går tidigare, håller lite längre lunch, gör något ärende eller är frånvarande någon dag eller period är det inget som någon gnäller över eller säger till chefen utan vi håller det bara mellan varandra. Vi har det ganska soft (kundservice) och gillar att lata oss hehe
Att de jobbar och inte bara sitter av tiden. Att de är lika noga som jag att de är snälla bryr sig osv. Jag älskar nära på alla mina kollegor.
Uppskattar mindre de som vill vara chefens gullegris, de som belyser fel o brister hos någon inför alla andra.
Masserar mina fötter nästan varje kväll utan att jag ber om det. Köper ofta hem en burk cola zero när han handlat eller är på väg hem från jobbet för att han vet att jag älskar det.
Alltid när min sambo hämtar mig eller är den som startar bilen, o det är höst/vinter, sätter han alltid på stolsvärmen åt mig. Så möts alltid av en varm stol?
Tar ledigt från jobbet ibland så jag kan få göra härlig saker utan vår bebis jag är föräldraledig med. Typ åka på spa en vardag.. Utan gnäll! (Sen ska han vara föräldraledig och jag kommer absolut göra samma).
Gör kaffe till mig på morgonen (han dricker inte kaffe), går upp med bebisen på morgonen på helgen fast det är jag som är föräldraledig, när jag jobbade hade han sushi och ett glas vin redo när tågen strulade mycket
Nja helgen är ju för återhämtning och jag som är hemma hela dagarna kan ju vila när bebisen vilar. Min sambo har bara helgen för det. Vi kom överens innan barnet föddes att den som är FL har ansvar för bebisens välmående, vilket inkluderar gå upp när bebisen behöver eller vill det. Därav positivt överraskad att han börjat gå upp med bebisen på helgen ?
Skulle verkligen inte rekommendera att göra den typen av överenskommelser innan barnet är fött. Man har ingen aning om vad man får för barn eller hur man själv kommer må – varför då ha ett ”löfte” till. Sin partner att förhålla sig till också?
Däremot kan det såklart vara ett schyst upplägg i en familj där alla mår bra.
Ja absolut. Jag var tydlig med honom att det inte kommer att fungera om det är en bebis med kolik eller liknande, och att jag kommer förvänta mig exakt samma tillbaka när jag börjar jobba ?
Men är du föräldraledig och det är helg delar ni väl tiden med barnet? Är väl jätte konstigt att du skulle ha huvudansvaret på helgen medan han är helt ledig från sitt jobb. Jag antar att han inte jobbar 7 dagar i veckan så varför skulle du göra det?
Fast att ta hand om ett barn är inte direkt ett jobb. Nej jag är inte ledig direkt men det är inte heller ett jobb. Vi kom överens om det här upplägget innan vi skaffade barnet och det har fungerat utmärkt för oss ?
nej ta hand om ett barn är 1000 ggr jobbigare och tuffare jobb en 8-17 på ett jobb… jag jobbar dock heltid och har har 2 barnen ensam på heltid så en liten bebis på 2 vuxna låter chill ?
Han är väldigt fysisk och kramig och det älskar jag, han snappar upp om jag bara i förbifarten råkar nämna att jag tycker en tröja är snygg eller ett vin är gott och så får jag det i present efter någon dag och så får han mig att skratta högt nästan varje dag för han är så himla rolig.
Jösses vad jag älskar den här snubben! Och började sakna honom jättemycket nu för han är på skidresa. ❤️
Han har alltid tid för mig, även när han inte har tid. Han har givetvis väldigt många fina kvaliteter i och egenskaper, men det är så fint att veta att jag aldrig stör. Även när jag definitivt stör, haha.
Jag är i en period nu där jag drömmer mycket mardrömmar. Varje kväll ligger han vaken en stund efter att jag har somnat, så att han kan klappa lite på mig om jag verkar orolig. När jag nästan har somnat viskar han att han skyddar mig från mardrömmar inatt och att jag kan sova lugnt. Låter superlökigt, men det är väldigt uppskattat.
Han förbereder alltid min frukost (han går upp före mig) och laddar kaffebryggaren. Köper mitt favoritgodis och på vintern skrapar han alltid rutan på min bil ❤️
Han brukar köpa mitt favoritgodis varje fredag när han ska inhandla fredagsmyset till barnnen när han är på väg hem från jobbet ..utan att jag ber om det..brukar annars köpa saker han vet att jag tycker om typ litche?..Tidigare köpte han det jag tyckte om oftare men har sagt att jag vill äta hälsosammare..
Han prioriterar våra barn och mig,även mitt barn sen tidigare skjutsar han runt på träningar och till skolan….kan även ta med mina syskonbarn om jag ber om det
När jag ska ha tjejmiddag /häng så köper han allt jag vill ha och frågar samma dag om.ngt saknar innan han åker till en kompis eller gör ngt annat så vi kan vara själva..även fast han inte behöver avlägsna sig eller handla specifika saker
Tar hand om vårat autistiska son som har mutism och inte pratar trots att han är i skolåldern…lagar flera maträtter för att se vad han gillar..han har arfid och äter ibland inte på flera dagar och bara kanter eller varmt eller dylikt..är ett heltidsjobb att få i honom tillräckligt med mat..han lagar sen mat åt hela familjen (vi har ett antal barn till)..gör kaffe och frukost åt mig efter nattjobbet eftersom jag skjutsa våra barn till skolan..
Han jobbar 2 jobb så att jag kan vara hemma eftersom jag av olika skäl inte orkar jobba för tillfället
Så dom man lagar flera maträtter varje dag, jobbar två jobb, fixar frukost åt dig. Medan du går hemma hela dagarna? Du kanske borde göra dessa saker åt honom istället?
Jag har fött barnen och varit hemma med dom..jag har en ssk utbildning men har blivit utsatt för trakasserier av chefen i därefter inte velat gå tillbaka…vi har varit gifta i snart 15 år och de första 10 åren levde mina föräldrar och då fick jag stöd och vi umgicks mkt sov över där så mannen kunde återhämta sig efter jobbet. De senaste 5 åren så har mina båda föräldrarna dött, ena i cancer och andra pkötsig hjärtdöd.Jag har velat vara med och stötta vid cellgifter etc men inget hjälpte. Nör jag börjat återhämta mig från mammas död så dog pappa..när jag börjat återhämta mig från pappas död aå fick vårat barn autism diagnos och nyligen även medel/svår IF..Så jag är hemma med honom på dagarna eftersom han blivit utsatt för våld/fastspänning av pedagoger..har jobbat en sväng mellan pappas död och diagnosen men blev hotad av en patient..
Ja min man stöttar migoch vi hjälps åt..han behöver inte laga mat men han tycker om att ta hand om sin familj.Vi uppskattar honom såklart och det är inte ngt tvång. Bara att lämna barnen på morgonen är som ett arbete.
Han sköter ekonomin och han har inget emot att ”serva” mig..han kommer från en annan kultur och jag behöver inte bidra ekonomiskt eller överansträngning mig…han gör tvätten , handlar och sköter flera av vårdbesöken
Men som.sagt jag har börjat uppskatta honom alltmer och har insett att vi skulle ha det mkt sämre på alla fronter utan honom?
Han har ett nattjobb sen har han fram tills nyligen jobbat helgerna också…men han närmar sig 50 och vi behöver ha kvar honom just för att vi inte skulle lösa vardagen lika bra utan honom..han ör ekonomiskt lagd så han har sparat undan en del så vi klarar oss..vi ör varandras ekonomiska motsatser…jag ska börja jobba till hösten då jag pluggar till barnmorska på distans och skriver mitt examensarbete nu…han peppade mig att ta itu med studierna så nu ska jag byta inriktning och våga återgå till arbetslivet
Han säger dagligen att han älskar mig, pussar mig ofta på pannan och näsan och kinderna på ett väldigt omtänksamt och mjukt sätt, är bra på att lyssna när jag haft något jobbigt på jobbet och är väldigt väldigt rolig ❤️
När jag äter något jag tycker är väldigt gott brukar jag säga ”det här vill jag ha på min födelsedag” för att understryka hur gott det är. Det har han snappat upp och de senaste åren har han skrivit en lista på allting i mobilen, sen inför min födelsedag skriver han allt på lappar och så får jag dra en födelsedagsmeny. Han är jättebra på presenter också och kommer ihåg saker jag sagt att jag önskar mig/tycker är fina som jag själv glömt. Och så kliar han mig på ryggen när vi ska sova.
Någon mer som ska på AC/DC i sommar? Jag fick biljetter till främre ståplats och blev SÅ glad. Verkligen årets höjdpunkt som lyfte mig en bra bit ur vinterdeppen. Behövde något att se fram emot ❤️?
Ang. Julia och Julia i daddy issues och senaste avsnittet med terapeuten; Reagerade på den biten när det kom fram att Julia L ställer in eller inte dyker upp i viktiga sammanhang väldigt ofta. Så att Julia står där själv på tex. guldörat mm. Relaterar så mycket, bokat är bokat och dyker det upp något annat är det bara att tacka nej eller hitta andra datum. Att hela tiden gå omkring och vara beredd på att en så tight kollega ska lämna en ensam i sticket är vidrigt. Det går ju inte att jobba med en sådan respektlös slacker. Dumpa henne säger jag bara, inte värt att fortsätta dra runt på den dödvikten. Julia F är rolig och stark nog att stå på egna ben. Skit i det asplövet till lipsill.
Ja det är något med Julia L som inte känns sympatiskt. Känns också som att mycket hon berättar om i podden är påhitt och liksom made up as the story goes. Har lyssnat på podden sen start och gillar inte hennes innehåll längre alls. Låter inte Frändfors prata osv..
Ja, hon känns bortskämd, barnslig och ansvarslös. Som att hon är van vid att alla andra ska ta hand om henne och lösa hennes problem. Att hon kan bete sig som en 7åring för evigt ? Julia F måste ta någon jäkla mammaroll hela tiden..
Har observerat hur mycket vi handlar (mat, prylar, kläder osv) till familjen och det är verkligen sjukt hur mycket vi konsumerar!! Köper mycket begagnat men det är ju fortfarande konsumtion.
Det var typ två år sedan så tror tyvärr inte de finns kvar. Beställde 2 olika och var nöjd med båda. Testat en del från H&M men var inte nöjd med någon därifrån.
Jag har börjat dejta en kille (30+) som är lite kortare än mig. Nu har jag förstått att han har enorma komplex för sin längd. Han har sagt att jag aldrig får nämna hans längd eller ”skämta” om det. Jag förstår att man kan ha komplex, det har jag också. Men det känns som att han inte har accepterat och bearbetat det och han kommer förmodligen aldrig göra det heller. Det skaver lite i mig och jag vet inte om vi ska fortsätta dejta. Någon som lever tillsammans med någon som har stora komplex? Hur är det?
Inte egentligen svar på din fråga men har dejtat en kortare kille (som inte hade komplex) men påverkade min attraktion negativt han var mindre än mig…jobbigt ha sex, oroade mig för att han skulle gå sönder typ. Nej de var ingen hit för mig.
Dejtade en kille med Micro penis en gång.. och när vi låg brukade han alltid vilja att jag skulle skrika ”Åhh vad stor du är, jag spricker. Din k*k är enorm omg” osv. Han var snygg och charmig men tillslut gick det inte längre.. ???
Men det är väl helt rimligt att inte skämta om sin partners längd? Som kort kille tänker jag att man är väl medveten om idealet.
Min kille blev tunnhårig tidigt. Skulle aldrig skämta om det, varför liksom.
Just längd kan vara ett otroligt stort komplex för killar har jag märkt. Även för dem som inte är superkorta utan även några cm längre än tjejen. Jag blir verkligen förvånad när jag hör det för det spelar verkligen ingen roll för mig om killen är ungefär jämnlång med mig.
Tycker väl det är helt okej att ha komplex och vara tydlig med sin partner att just det här är någonting som jag inte tycker det är roligt att skämta om. Jag hade väldigt dålig hy fram till 30-årsåldern och hade blivit otroligt ledsen om en partner påpekat eller skojat om det, tex. Han kanske är van vid att man som kort man förväntas vara någon slags short king som har supersjälvdistans till sin längd, och därför känner att han behöver vara tydlig med att han inte känner så.
Jag tänker såhär – Om hans komplex kring sin längd påverkar andra saker än just att han inte vill prata om sin längd – Typ att han visar sig vara kontrollerande och svartsjuk pga sin osäkerhet – Så kan det ju bli ett problem. Att någon har ett komplex som de ber om acceptans och förståelse kring tycker jag är rimligt.
I gårdagens ÖS var det diskussion om vilken fråga man tror förekommer mest. Tänker vi vänder på det lite, vilka frågor eller ämnen tycker ni det skrivs för lite om? Vad saknar ni för frågor? Vad skulle ni vilja diskutera mer om?
Jag tycker att det vore kul med lite spontana humortrådar. Jag glömmer aldrig hund eller grannens barn.
Folk gick man ur huse, spritt språngande galna på varandra. Det är aldrig roligt när folk blir arga på varandra men här blev det ett kollektivt vi mot varandra och väldigt humoristiska kommentarer.
En del av er här är sanslöst roliga, har en underbar humor. Ni anar inte hur många gånger jag brustit ut i gapskratt åt era underfundiga kommentarer.
Jag älskar folk med humor ?
Nej. Först trodde jag näringslivet skulle kunna köra över motståndet, men kommunpolitikerna stoppar parker helt för det är tydligen en så känslig fråga. Och om 10-15 år givet dagens forskning, vilket kan påverkas av AI, tror jag solceller konkurrerar ut vindkraften prismässigt med faktor 10. Lokal reglering genom internet of things löser överproduktion.
Jag hoppas inte detta tas fel, det är inget dömande utan jag är bara nyfiken. Men från gårdagens ÖS om hur relationer lätt tar slut i småbarnsår eller vad det nu var så skrevs det om att pappor inte tar ansvar. Det fick mig att nyfiket fundera.
Tar vi ÖS som exempel så är det mammor som sitter och diskuterar sömn, mat och allt annat. En enkel gissning är att familjeliv också kryllar av mammor. Så av ren nyfikenhet, vad gör pappan till era barn gällande allt? Sitter de på andra forum och också söker svar eller väntar de tålmodigt på att ni ska berätta för dem vad som ska göras/köpas? Vad händer om ni lämnar hela det ansvaret till pappan? Be honom kolla upp, diskutera och planera. Låt pappan ta vabbdagar, ordna med kalas och annat. Bara nyfiken som sagt.
Min man eftersöker sällan sådan information utan förväntar sig att jag vet/har koll. Han kan köpa kläder ibland och har faktiskt koll på storlek och vad som behövs. Han fattade aldrig hur omlottbodies fungerar ?
Om jag lämnar över helt till honom så blir det okej.
Lät pappan ta vabbdag. Kom hem till en unge med 39,5 graders feber som inte gick ner trots alvedon. Ungen låg nerbäddad i soffan med vintertäcke samt tjocktröja och tjocka byxor. Att bara ta bort ungen från detta sänkte febern med 1 grad. Han hade inte druckit något på hela dagen ”för att han inte ville”. Japp, då kanske man får lura i tvååringen vätska på annat sätt?! Nä, så långt hade han inte tänkt.
Jag är alltid orolig för mina barn när de är sjuka nu när mitt ex inte har flickvän längre. Han har ingen koll och förstår inte när man behöver söka vård. Sist jag åkte till sjukhuset blev jag ifrågasatt för jag var hysterisk i onödan ich barn minsann kan vara sjuka. Jag hade givetvis pratat med 1177 först och när vi kom in blev vid inlagda i 10 dagar. Har alltid en ångest klump i magen men hoppas de inte blir lika sjuka igen på pappa veckan.
Förlåt jag blir bara så chockad när jag läser detta. Förändrades mannen under graviditet/efter födseln eller varför valde du att skaffa barn med honom? Ber om ursäkt för att det låter hårt men menar det som en uppriktig fråga.
Ofta är det nog så att mammorna lämnar över något de brukar ordna med på papporna men sen inte är nöjda med HUR papporna tacklar uppgiften. Det kan nog bidra till konflikter som inte hade behövt dyka upp. Kan själv märka av det hos mig själv ibland och behöva bromsa. Om pappan gör något på sitt sätt och mamman verkligen vill att det ska göras på hennes sätt kan hon nog bli väldigt frustrerad och känna att allt ansvar ligger på henne. Men det kan faktiskt bli bra även när pappan får göra på sitt sätt.
Jag tror inte alls det är problemet. Givetvis har pappan rätt att göra på sitt sätt med SITT barn så länge det inte skadar barnet. Han är lika mycket förälder som mamman. Problem uppstår när mannen inte gör något alls alternativ gör saker som är farliga.
Fanns ju ett bra exempel här ovan på när en pappa vabbade så nej, att alla skulle klara allt galant bara de fick prova själva verkar ju inte stämma.
Men jag skulle gärna vilja höra några exempel på vad dessa mammor tycker bör göras på deras sätt? Handlar det om slapphet, tex att inte gå ut under dagen, inte städat undan efter sig, inte sköter hygien på barnet ordentligt etc så kan man ju inte säga att ”jobbiga mamman som ska ha det på sitt sätt” direkt, dvs pappans sätt funkar ju i stunden men inte i längden isåfall. Eller vad skulle det kunna vara menar du?
Det finns självklart mammor (och pappor) med kontrollbehov som inte låter deras partner göra saker på sitt sätt. Men det är inte det som generellt är anledningen till att mammor inte ”släpper in” pappor, utan det är att papporna gör saker på ett sätt som är undermåligt på ett sätt som faktiskt påverkar barnet negativt. Det är inte mammors ansvar att backa och låta sina barn utsättas för potentiell fara/ha för kalla kläder på sig/inte få mat/inte få vård för att pappan ska få ”göra saker på sitt sätt”.
Tyvärr så tror jag att kvinnan tar på sig rollen som arbetsledare i många familjer. Så får hon allting på det sätt hon vill. När hon sen tröttnar på den rollen så fattar mannen ingenting. Med all rätt.
Men är det verkligen så? Jag har ingen arbetsledarroll i min familj. Men det är ju inte för att jag är så himla bra på att backa och lämna ansvar till pappan utan för att han alltid på eget bevåg tagit ansvar för sina barn (Och det gör ju jag också – det är väl bara normalt beteende).
Hade varit jätteläskigt att inte kunna lämna sjuka barn utan att vara osäker på om de fick i sig vätska osv.
Jag tänker att om man har en stabil och trygg relation innan (som det verkade som att flera som skrev igår ansåg sig ha) och sen blir allt förändrat och sämre när man får barn (vilket flera också verkade instämma i) så känns det som att det ofta måste bero på att BÅDA förändras på olika sätt. Pappor som inte tar ansvar, mammor som inte släpper in papporna, pappor som inte prioriterar ”rätt”, mammor som inte kan släppa kontrollen etc. Huruvida folk ger upp en relation för lätt eller inte låter jag vara osagt men lägger man all skuld på den ena och bara ser det som hen gör fel och inte sin egen del eller ser sig som ett team så förstår jag att många förhållanden går åt skogen.
(Detta gäller självklart inte i de fall där det tydligt är den ena som sabbar förhållandet med tex otrohet och svek).
Jag försökte inkludera, delegera, läsa böcker ihop osv. Han var helt ointresserad. Han gick med pånprofylaxkurs men pallade sen inte göra övningarna hemma. Han sa att igen av hans kollegor behövde hålla på med sånt och att pappans ansvar kom när barnen blev större och började spela fotboll typ. Över driver lite men det var liksom andemeningen. Han var totalt oengagerad oavsett hur mycket jag försökte.
Vårt barn är inte fött än, men han är väldigt engagerad i graviditeten. Har en egen gravidapp så han kan följa allt. En annan än den jag har, så att han får ”bredare information”. Läser på 1177 varje vecka, håller koll på alla tider med barnmorska, frågar sina kvinnliga kompisar hur han kan stötta mig och kollar upp info när han är orolig över något, istället för att oroa mig inte ckså. Nästa vecka ska han läsa forskningsrapporter om k-vitaminsprutan för nyfödda.
Jag HOPPAS att engagemanget fortsätter. Jag tror det. Vi har varit tillsammans väldigt länge och han pratar mycket om allt han och bebisen ska göra när jag sover, haha.
Har du själv barn med en av manligt kön? Den strategiska inkompetensen är helt sjuk. Min man är favorit hos barnet, men han hade t.ex. aldrig förstått allvaret i ett sjuk och slö barn och hade nog inte sökt vård alls. Precis som han inte gör för sig själv heller. ?
Gällande det mesta här hemma så blir det liksom automatiskt att en har huvudansvar för olika områden. Ja, jag vet att det är stereotypt osv men ja, jag har alltid haft bättre koll på det som gäller barnen. Självklart kan pappan ta hand om barnen själv och är inte farlig etc men nej, han har nog aldrig suttit på forum och diskuterat barnmat. Medan jag inte suttit och diskuterat vilken bil vi ska köpa. Olika intressen och ja, jag vet att det inte bara *råkar* vara så men ärligt talat, ska jag tjata mig igenom barnens uppväxt samt försöka själv sätta mig in i saker jag inte är intresserad av, nej tack. Däremot bör båda såklart ha grundläggande kunskap inom allt som rör oss båda. Men jag orkar verkligen inte störa mig om pappan inte har koll på allt, jag försöker istället att lämpa över något annat på honom plus att barnen växer upp fort och rätt snart är det inte lika mycket kring barnen längre.
Köpa nu bil gör man ju inte så ofta. Förstår att han gör annat också men på dina exempel låter det verkligen inte jämt (jämlikt) fördelat. Har inte barn själv men min bästis har tre. Hon är inte heller intresserad av bilar så hennes man tar hand om det, men han tar också hand om minst 50% när det gäller barnen. Så skulle jag också ha det om jag skaffade barn. Ingen är väl ”intresserad” av allt det tråkiga och jobbiga som måste göras för att det ingår i att ha barn, inte kvinnor heller?
Bryta cirkel med bråk? Jag och min sambo har en bebis under 1 år och ett större barn på heltid (sambos barn). Jag och sambon tjafsar konstant. Ibland stänger jag av och pratar inte på flera timmar för att slippa tjafset. Trodde det skulle bli bättre när jag började jobba igen för att komma ifrån hemmet men nej. Vi står i kö för familjeterapi (främst pga omständigheter till varför vi har äldsta barnet på heltid) men är flera veckor kvar. Har ni vardagstips? Vi älskar varandra men i Vi är i en period där vi inte gillar varandra så mycket utan försöker bara få familjelivet att gå runt.
Trevliga ställen att besöka i skåne i sommar med ett barn under året? Gillar allt som kan kategoriseras som livsnjut. Vi har aldrig rest med barn innan då dottern är första barnet så vet inte vad jag ska tänka på i planeringen riktigt.
Med tanke på att du skrev livsnjut är Österlen givet! Finns hur mycket som helst där på sommaren. Även Kullaberg; kanske inte så lämpligt att klättra på klippor med en bebis, men finns många sevärdheter och där är otroligt vackert. Ser också att någon tipsade om Lund; glöm då inte Kulturen, mycket mysigt ställe!
Tror ni att B Mitkus och hans fästmö vloggar så mycket mån-fre året ut för att de verkligen vill eller måste dem det för att hålla ekonomin som krävs för att bo i huset? Jag har bara så svårt att tro att några med barn på riktigt VILL vara så utelämnande med sina liv ?
Lixom bianca gnäller ingen gett tidtabell för fördrink, benjamin full… skulle de vara min mamma skulle jag vart med i alla planeringar och vetat 100% allt som händer och när…
Jag tycker det är lite märkligt hur ett så påkostat bröllop kan vara så ostrukturerat. Personalen / bröllopskoordinatern verkar ju ha gjort ett uselt jobb. Ingen bra reklam alls
Men snälla vad är det här för kommentar? ALLA vill inte ha sex. ALLA KAN inte ha sex. Om det är så himla viktigt för dig så är det men inbilla dig inte att alla vill ha sex.
Nej påstod aldrig att jag talar för en majoritet. Men när en tråd handlar om att ligga är det ganska ”muppigt” att från början undra varför ”man” skulle göra det.
Har två barn, 2.5 år och snart 3 mån. Nu är vi mitt uppe i kaos med ny bebis, amning och sömnbrist (gör inte underverk för lusten). Har legat en gång sen förlossningen. Med yngsta tog det ca 1 år innan sexlivet började kännas normalt igen med sex typ 1 gång/vecka. Innan barn kanske 2 ggr/v.
Japp. Vi fick barn i början av 2024. Blev fokus på familjeliv istället. Jag mådde tyvärr rätt dåligt och har i efterhand insett att jag troligtvis drabbades av en förlossningsdepression. Så det fanns många skäl till att det blev så. Som tur är så är min man otroligt förstående och hänsynsfull. Han skulle aldrig pressa mig angående sex. Men jag hoppas på fler gånger i år. 😉 Nu börjar det kännas som att livet har lite mer flow igen….
Tillsammans 12år, 2 barn på 6 och 4år.
Jag samsover och pappan sover i ett annat rum och det har räddat vårat sexliv totalt. 2-4ggr i veckan brukar det bli.
Två barn på 4 och ganska precis 1 år. Ligger cirka 1 gång i veckan, ibland 2.
Är helt ok nöjd, han hade nog helst legat varje dag men jag ammar fortfarande och är absolut ej tillbaka i sexlust som jag va innan
Här kommer en unpopular opinion från mig: blir så provocerad av folk som gråter ut för att de är fattiga och inte har en krona över, när de har dyra husdjur. Ledsen men husdjur är inte en rättighet.
Var någon kvinna i kvällstidningarna för några veckor sen som grät för hon inte hade råd med mat till sina barn. Sen visade det sig att hon hade 2-3 raskatter hemma…
Håller med. Har själv haft perioder där det varit tufft ekonomiskt och då har man ju ett ansvar att ”rätta munnen efter matsäcken”. Häromåret var det ju nån snyftintervju med en ensamstående mamma inför sommarlovet som klagade så på att de inte hade råd att ta bussen till badstranden eller köpa glass. Sen visade det sig att hon dels hade husdjuren samt hade tagit lån för att bekosta en dyr utbildning. Ja men skyll dig själv då, kände jag.
Och att tigga pengar av andra är bara så obehagligt beteende. Vet att tex Camilla Läckberg och Pernilla Wahlgren har berättat om att oklara människor obalans tar kontakt med dem om snyftar om att de har det så tufft och vill att de som har så mycket pengar ska hjälpa dem. Hur kan man sjunka så lågt??
Kanske är det som för mig. Jag skaffade min hund när jag hade det gott ställt, sen tvärvände allt på en femöring, helt oförutsett. Hade jag kunnat sia in framtiden hade jag givetvis inte skaffat en hund.
Att vi gråter ut, som du säger, är för att det är en ständig källa till ångest iom att veterinärvård är så fruktansvärt dyrt idag.
Enligt min erfarenhet finns det både folk som är som dig (dvs rimligt agerande) och också folk som köper husdjur efter husdjur trots att deras liv är kaos redan. Finns väl iofs en del som gör så med barn också men där är ju samhället strukturerat för lite mer insyn.
Ja det är en himla tur att det är så när det gäller barn.
Och jag instämmer helt med dig, köps husdjur på husdjur helt medvetet trots att det inte kommer gå är det helt galet.
Hoppas att det är sällsynt, att det är en udda företeelse att bete sig så ansvarslöst.
Rent allmänt så vill väl alla ha något att leva för, någon slags mening alltså och husdjur kan ju vara just det. Utan att få ha det som verkligen betyder något kommer man ju inte heller kunna motivera sig att ta tag i sin situation. Men, tycker ändå man isåfall – för sin egen skull – måste kunna inse att man gjort den prioriteringen och att man får leva med det.
Alla hjärtans dag snart? tycker visserligen att ”hypen” på sociala medier har lagt sig men ändå, trots att man vet att det är en ”högtid” för butikerna, så är det lite tråkigt att jag inte ens har någon att dejta, haha. Ska träna med min PT och plugga, det är det enda? killen jag vill höra av mig till vågar jag inte höra av mig till för jag är kanske världens största fegis??
Precis vad jag skrev alltså. Snällt att ge blommor till mamma. Jag ska nog bjuda mina föräldrar på middag, oklart om det blir just på fredag men i samband med alla hjärtans dag i alla fall.
Ja jag vet…det är bara att det ”vi har” är så oklart. Och han är kaxig över text, men normal irl, så det är jättesvårt att veta hur man ska skriva. Särskilt också då sist vi hördes (ca 2 månader sen) var i syfte sex. Och det säger jag visserligen inte nej till, bara att det är jargongen i text som många gånger ställt till det. Dock vill jag inte ses BARA för sex, och det vet jag inte hur jag förmedlar. För jag måste trots allt ta mig förbi den kaxiga textkonversationen innan den normala människan irl kommer fram??
Ingenting på själva dagen, men dagen efter ska jag och killen på loppisrunda och på kvällen har han planerat date night. Ingen aning om vad vi ska göra!
Hon verkar inte ha postat i FB-tråden på tre dagar, är hon månne avstängd eller blev det jobbigt för henne att hon blev offentliggjord? Kanske har det hotats med polisanmälan så hon känner att det var bäst att pausa.
Såg också det. Och oavsett vad så känns hon inte frisk. En normalt funtad människa som mår bra i sig själv blir inte så besatt av en småbarnsmorsa i en småstad.
Nej, var KOMMER denna fascination av en så extremt vanlig person ifrån? Det finns väl hundratals småbarnsmammor i samma stil som HT på rusta vilken dag som helst i vilken småstad som helst? Varför får det folk att gå bananas att en av dem skaffat Instagram?
Tror det var någon random person som känner frukroko som läste HT tråden och kände igen de små detaljerna som kroko skrev om sitt eget liv och sen outade denna random person krokos namn i tråden. Och det stämde
På forumet Flashback finns trådar om influensers, där allt diskuteras. Det finns en användare som är särskilt elak och beter sig maniskt. Hon heter frukrokodil.
Håller med om att HT får oförtjänt mycket skit. Hon lever ju ett väldigt ”Svensson-liv”. Typ ett liv som stor del av befolkningen kan relatera till.
S o f i e H e i l b o r n och det är bekräftat, flerbarnsmamma som maniskt terroriserar influensers och deras respektive men vars egna sambo (enligt henne själv make men dom är ej gifta enligt UC) är dömd för bland annat r å n. Riktigt sjuk människa!
Hon skriver om H I V i någon tråd och har gjort ett examensarbete om det, har tidigare jobbat på SÖS. Hon är långtidssjukskriven vilket förklarar manin och hennes vakennättet på FB.
Vet inte om PVL vet men tycker att hon borde veta det när ? identitet läckte
45 år tror jag och bor i hyresrätt på söder. Flera barn som hon exponerar öppet på F B men ändå trakasserar influensers för samma typ av bilder.
Hennes sambo D a n t e H e i l b o r n förekommer i l e x ba se, domen går att beställa. Förstår att fru ? är bitter med en sådan slapptask som far till hennes yngsta barn.
Jämför ?s f book, bläddra bland bilder och inlägg så märker du tonaliteten och flera avslöjande detaljer om du sedan kollar hennes historik historiskt på F B.
Nu som har valt att skaffa hanhundar, hur tänker ni? Jag tycker det är så vidrigt när de juckar på saker och när deras snorrar sticker fram, och skulle av de anledningarna aldrig kunna skaffa en hanhund.
Uppvuxen med en hanhund. Vi valde den hunden som var sötast och tiken var dessutom tingad men jag tror inte mina föräldrar hade velat ha en tik ändå.
När jag skaffar hund igen kommer jag skaffa en hane för att jag tycker honor är så bitchiga. Vill inte ha en hund som löper heller. Och min hanhund kommer kastreras, men fortfarande hellre en hane än en tik. Dessutom är tikarna inte lika fina i den rasen jag vill ha.
Vilka märkliga hundar träffar du? Jag har haft hanhundar hela mitt liv, ingen av dem har juckat på saker eller ben. Föredrar hanhundar då jag generellt uppfattar dem som mer stabila i humöret.
Det kan snarare ha med stress eller att de blir allmänt exalterade att göra än att det är sexuellt. Min hanhund blir väldigt stressad så uppjagad så att det händer.
De är hanar med instinkter. Har alltid haft hanhundar då de är gulligast men alla har varit kastrerade. Då kan du tänka åt andra hållet: tikar löper (får mens precis som vi) och slickar sig rena.
Visste inte att jag var den enda människan, på detta forum iallafall, som lagt märke till att hanhundars snoppar kommer fram i tid och otid och tycker att det ser äckligt ut.
Som hundägare antar jag att det inte är roligt att hänga med henne då ni vet om att hon tycker att ni är ofräscha. Men annars vet jag inte vad hennes kommentar har att göra med hur rolig hon är att umgås med?
Jag har mest haft hanhundar, tycker det är enklast. De har inte snuskat sig så mycket. Har en tik nu och tycker det är jobbigare med löp och skendräktighet.
Alltså jag skrattar ihjäl mig. Hur många gånger nu i denna tråd har du kommenterat en hunds snorre? Att vissa människor har hanhundar är ju 0% konstigt jämfört med att vara så besatt av hundars snorrar som du är. ?
Tycker båda är fina, om jag skulle välja till ett barn skulle jag nog gå på efternamnet vad som passar bäst, Lilly ser tex bättre ut tillsammans med ett -sson-namn obs min åsikt endast.
Lilly känns mer korrekt enligt svenska språket, tycker jag. Lily vill jag typ uttala som Li-ly, som Lilo. I samma jämförelse hade Lillo uttalats som ”lilla” (nåt som är litet).
Teneriffa, har varit på båda öarna. Teneriffa är mycket grönare och finare enligt mig. Finns Europas största badland om du gillar sånt ? Och Teide! Bor man i Playa las americas finns Siam mall.
Tack du som skrev tips i tidigare ÖS om att börja se Gilmore Girls från säsong 2 istället.. Nu har jag helt plötsligt sett en hel säsong (istället för att stänga av direkt) och tycker faktiskt serien är riktigt mysig att kika på! ?
Såg att C amilla H amid hade gift sig? Eller stämmer det.Kikade på hennes IG men ser stod inte ngt under bilden..känns väldigt snabbt eller kanske bara en annan som är trög..Blev lite nyfiken bara,men roligt för henne?
Fattar ej vem som vill dejta sin ex -svägerska eller vad han nu ville..ex maken verkade vad jag såg ändå trevlig och familjevänlig men vad vem jag…såklart vet msn inte hur folk är bakom lyckta dörran men blev förvånad när de skilde sig faktiskt
Han ville ej dejta henne? Han ville nog bara skada henne för att hon gått vidare i livet el vad hon nu enligt han gjorde. Han var ju sjuk i huvet, hon gav han tom jobb hos henne för han ej kunde få något
Ska baka släta bullar imorgon och jag är inte så bra på att baka.
Sist hade jag 50g jäst, och tänkte testa med hälften istället. Förstår att det får jäsa längre då så det tar längre tid. Men gör det någon skillnad för smaken, att dom blir bättre eller något? Eller man kan lika gärna ta 50g med en gång?
Har tiden att det kan ta längre tid och tänkte att det är bättre, men vet inte varför jag tänkte det?
Om man har för lite jäst kan det hända att degen inte orkar resa sig. Det finns för lite jäskraft liksom och då hjälper det inte med extra tid. Varför vill du minska på jästen? Om det är för att bullarna smakade jäst så kan du istället låta dem jäsa två gånger.
Dom smakade inte jäst. Vet inte varför jag fick för mig att det kanske är bättre att minska på jästen?
Och nu blev jag lite sugen på att köra en dubbel sats och frysa in + ge bort till mamma och mormor, men har bara en jäst hemma.
Men eftersom jag inte är så bra på att baka är det bog bäst att följa receptet och inte krångla till det haha.
Tack för hjälpen! 🙂
Dom smakade inte jäst. Vet inte varför jag fick för mig att det kanske är bättre att minska på jästen?
Och nu blev jag lite sugen på att köra en dubbel sats och frysa in + ge bort till mamma och mormor, men har bara en jäst hemma.
Men eftersom jag inte är så bra på att baka är det bog bäst att följa recääptet och inte krångla till det haha.
Tack för hjälpen! ?
Eller, en kan ju vara det för att det känns rätt för en själv, men tycker inte att man har rätt att vara purken för att partnern fortfarande dejtar andra om man inte snackat om det.
Räknar kalorier och det går bra, men, ibland har jag ätit 5-600 kcal för lite, men jag är verkligen inte hungrig. Bör man kompensera nästa dag med lite extra? Vill inte börja äta en macka mitt i natten heller…
Vet att svält inte är bra för förbränningen, jag rör på mig varje dag med stor variation, men är rädd för att sakta ner viktnedgången pga det här med kaloriintaget.
Beror väl på vad ditt totala intag ligger på? Satsar du på 1700 kcal eller 900 kcal per dag…? Men är det emellanåt så spelar det nog inte så stor roll. Blir ju som 5:2 typ?
Det som kommer hända när du har dragit ner på kalorierna och ändå ligger under det som är ditt dagsbehov, är att du kommer äta mindre ett tag (om du fortsätter). Det som händer sen är att du kommer bli hungrig/få sug och börja äta mycket mer för att kroppen kommer vilja kompensera för att du har ätit alldeles för lite.
Sprid ut dina mål och håll dig aktiv så kommer du att känna hunger igen. Kom samtidigt ihåg att du inte enbart kan äta utifrån hunger. Kroppen vänjer sig så följ det du har bestämt att du ska få i dig.
Viktökning kan i princip väldigt få undvika när de ligger på för mycket underskott och sen börjar äta mycket igen. Dina hormoner mår inte bra av att du äter på det här sättet (undviker flera hundra kalorier ovanpå ditt redan låga kaloriintag).
Hoppa aldrig över måltider och sömnen gör jättemycket och försök få in rutiner för mat/sömn/aktivitet och hitta ett sätt att reglera stress om du har mycket av det i vardagen.
Jag har ett syskon som kämpat en del med vikten och som alltid blev provocerad när vi syskon berättade att vi alltid äter och aldrig hoppar över måltider. Genom ett regelbundet matintag slipper du för lite eller för många kalorier. Är vid regelbundna mattider så lär du kroppen när det är dags att vara hungrig. Äter 3 måltider om dagen och 1-2 frukter mellan måltiderna beroende på energinivå. Min mage kurrar alltid ca. 15 minuter innan måltiderna för kroppen vet att kl. 07.00, 13.00 och 19.00 är det dags att äta.
För lite mat gör att många småäter mellan måltiderna och äter mer än vad de är medvetna om. Det påverkar också hormonerna när folk småäter. Kroppen är komplex och vikt är mycket mer än bara kalorier in och ut!
Tusen tack för ditt supersvar, (och alla andra som svarat också såklart). Har svält/hetsätning i baggaget (senaste åren ingen svält bara hetsätning) så är rätt nojig över att äta för lite, men svårt att hitta bra info när man googlar. Är inte helt hysterisk med mina kalorier, går det över nån hundring en dag är det ok, vill bara hemskt gärna gå ner all övervikt jag lagt på mig de senaste åren. Det är bara 6 veckor sedan året startade men jag ser faktiskt redan helt annorlunda ut tack vare all träning jag lagt ner.
Ikeasoffor, vilken är bäst/värst enligt dig? Funderar på söderhamn, hyltarp eller kivik. Ska vara skön nog för 2 personar att hänga i dagligen för tvtittande, men också rymma fler vid besök så har tänkt nån modell som finns som 4sitsig i nån form
Skulle aldrig köpa söderhamn, helt för låg och obekväm! Min man var fast bestämd att vi skulle köpa den, så vi gick tillsammans och testade den, men sjukt låg och svår att komma upp ifrån, nej jag är inte gammal, endast bekväm av mig samt små ryggproblem ???
Hur ofta godkänner Camilla dessa kommentarer egentligen? Typ vart 10:e.. 20:e timme? Eller vet ni? Känns inte värt att kommentera längre eftersom fördröjningen leder till att man kommer in i diskussionen när den redan är över och folk gått vidare till nyare inlägg.
Första gången jag blev moddad en kort stund var min första kommentar nu i dagens ÖS, och jag tror jag vet varför, och tycker Camilla tog helt rätt beslut för jag skrev triggande saker i ett tidigare inlägg men förstod det inte förens det var för sent. Det har grämt mig hela kvällen.
Jag är tacksam att hon hade koll på mig nu.
Försökär äta mellan 1600-2000, beroende på hur hårt jag tränat. Ibland orkar jag inte äta mer än 1200-1300, eller jo om jag inte somnar kan jag bli vrålhungrig kl 23 men då håller jag mig till frukost. Eftersom jag lätt överäter måste jag hålla koll på intaget, men tycker det är så konstigt att jag blir nöjd på så lite när jag spenderade hela förra året med att överäta något fruktansvärt, säkert flera dagar i v med hetsätning 3000+ kcal flera dagar i veckan.
Jag har aldrig räknat kalorier så har lite dålig uppfattning om hur mkt mat det rör sig om. Men kan du inte försöka fylla på med något med mkt protein som ett ägg eller lite nötter? Mycket energi för lite ansträngning.
Jag har en kompis som jag inte har hört något från på över en månad på grund av att hen har psykiska problem och problem med sin ADHD. Hen är även samma person som har sagt till mig: ”Det tar fem sekunder att skriva till någon och visa att man bryr sig” självklart visar jag respekt och hör inte av mig men vet inte om jag vill höra av mig heller när hen väl gör det.
Okej nu vet jag inte om jag börjar bli senil på riktigt! Igår scrollade jag på Disney plus och då tyckte jag att jag såg en dokumentär om P Diddy fallet men idag hittar jag den inte. Har jag drömt det här eller finns den någon annanstans eller är jag helt enkelt blind? ?
Jag är 23, ska fylla 24 år och studerar till läkare. Jag har 2 år kvar på min utbildning. Min sambo sedan 4 år tillbaka är AT-läkare. Vi har ett 1a-handskontrakt på en lägenhet i sthlms innerstad.
Till dilemmat: Jag har haft extrem barnlängtan i 2 år, till den grad att jag månadsvis får explosionsartade gråtattacker av längtan. Min sambo har alltid varit inställd på att få barn men inte innan utbildningarna är färdiga och innan vi köpt vår första bostad. Nu har han dock öppnat sig för tanken att det kan bli tidigare.
Jag undrar vad ni tycker. Är det så dumt att skaffa ett barn nu även ifall det innebär att jag isåfall kommer ha ett år kvar av min utbildning?
Jag är så kluven. Å ena sidan känner jag att våra förutsättningar är mycket bättre än många andras, å andra sidan har jag aldrig gjort något som inte varit uttänkt i minsta detalj. Jag vet att det absolut bästa hade varit att vänta tills jag är färdig och tills vi äger vår lägenhet men jag känner samtidigt att jag inte kan vänta mer. Jag håller på att explodera!
Kan du och har du möjlighet att släppa kontrollen, om det sker så sker det? Det är inte dumt att göra klart utbildningen, det är högst förnuftigt. Men man kan ju aldrig veta hur länge det tar att få det där barnet, så det kanske går att ta det med ro. Alltså att ni inte aktivt försöker skaffa barn och ha sex vid ägglossning, men inte heller skyddar?
Men något jag skulle ge starkt råd om innan barn är: gift er. Det behöver inte vara storslaget och grandiost, men gör det först. Dels blir det enklare vid faderskapsutredningen (det behövs inte om du är gift) och så får ni det där rituella bandet till varandra som trots allt i många sammanhang fortfarande betyder mycket.
Jag o min man fick först 3 barn, sedan gifte vi oss efter nästan 10 år tillsammans. Önskar så att vi hade gift oss först.
Diskutera igenom saken med din man. Det är trots allt erat liv.
Men snälla ta det lugnt. Gör klart utbildningen, se till att ha ett fast jobb du trivs med. Se till att ni är helt redo. Du är ung fortfarande, ingen stress.
Det tråkiga svaret är att livet blir mycket enklare om du 1. är färdigutbildad och fastanställd, 2. är gift med pappan/den andra föräldern till barnet.
Det låter ju inte heller som att du är en sån person som kan ”ta det som det kommer” utan du kommer kanske vilja gå in i processen fullt ut med ägglossningstest osv. Försök att tills du är klar med utbildningen och kan börja försöka skaffa barn, ha små mål på vägen. T.ex. spara ihop så mycket pengar att du inte behöver ta ut föräldradagar första året, träna upp kroppen så den orkar gå igenom en graviditet, förbereda dig och läsa på om amning, födande osv. Så kanske tiden går lite fortare och lite enklare att stå ut.
Det finns ingenting som säger att det kommer funka direkt, så har man en sån längtan och känner att man har förutsättningarna redan nu (även om de hade varit ännu bättre om du var färdig med utbildning såklart) så tycker jag det är läge att börja försöka. Visst, det kan gå direkt. Det kan också ta ett par år, eller visa sig att ni behöver hjälp, och då lär man vara tacksam att man fick reda på det tidigt.
Köpa ett boende förstår jag verkligen inte varför ni skulle behöva göra om ni har ett förstahandskontrakt. Det går att byta till ett större boende om det är det ni funderar över.
Nej för helvete säger jag! Du har 12 månader kvar av utbildningen- håll dig lugn i sex månader till med graviditet säger jag 🙂 Sen på en mer seriös nivå, det här med gråtattacker av längtan misstänker jag faktiskt inte har så mycket med barn att göra så nysta lite i det så blir du en bättre mamma & mer stabil för dina barn!
Jag fick mitt första barn när jag pluggade T9,var 25 år när barnet föddes och hade ett mf innan dess. Jag hade spontant sagt hört faktiskt, vet inte om du gör det nya eller gamla programmet men borde väl vara nya. Hade förut en vision om.stt vara färdig specialist innan 35 på sin höjd men livet kom emellan. Har nu fått ytterligare 4 barn under de senaste åren efter jag påbörjat min ST som.av naturliga själv då blivit fördröjd. 2 av barnen var oplanerade.
Man har tid att jobba,din kille borde vara leggad snart och då ökar lönen markant. Man kan gå jourer,bemanning etc så lönen kan ändå komma upp i 100k för hans del smart beroende på specialitet. Tänker att ni har ett lgh kontrakt. Inga garantier för graviditet, sen så får man nya idéer om AT/BT ev. vik. etc..finns aldrig ngn perfekt tidpunkt enligt mig speciellt inte som läkare..men jobb finns det så jag skulle inte oroa mig över det…jag hade absolut skaffat ett barn som ung och sen får man se framöver
Ja jag läser det nya programmet så kommer på papper vara första kullen ut att göra BT. Skönt att få synpunkter från någon som varit i en likadan situation. Gick det bra för dig att göra AT med ett/flera småbarn? Vi båda vill göra ST i allmänmedicin så tanken är att sambon hoppar på denna innan bebis kommer och då skulle det kanske inte göra något att jag bara får föräldrapenning som student. Hur svårt tyckte du det var att plugga klart med litet barn? Jag känner spontant att har man klarat 5/6 år så klarar man det sista året på ett eller annat sätt… kanske är naivt?
Det gick jättebra,pendlade dessutom i 2h till staden jag pluggade i. Var dessutom ensamstående då maken plötsligt ville skiljas 2 veckor innan bf. Skrev mitt projektarbete halva T10 och halva T11 och på den tiden var det inte lika digitalt som det är nu..smartphones fanns knappt och internet var dåligt överallt..fick hjälp av mina föräldrar..berättade om situationen för studieansvariga och de var jätteförstående…tog examen utan uppehåll.. valde sen att vara hemma 8 månader efter examen pch började jobba när barnet var 2 år..avvaktade lite med AT i 2 år eftersom jag mentalt inte bearbetat skilsmässan och allt vad et innebar…AT gjorde jag när barnet var 4 år..då var det inga problem och fick hjälp under akuten placeringen. Men är ni 2 föräldrar så skulle jag säga att AT inte är några problem..min nuvarande make kom in i vårat liv när barnet var 5 så då tog han ansvar obekväma tider eftersom han jobbar kontrorstider och kan flexa..Allmänmedicin är ju ändå dagtid så då kan sambon ta barnet nör du behöver gå vissa nattpass etc..jag fick vårat första gemensamma barn i slutet på AT..och gick klart AT och skrev tentamen under FL..Sen så sökte jag ST pch det var inga problem att få det och kunde direkt påbörja min ST efter FL…Så allt löser sig bara man vill.
Föregående inlägg 
Jag har ett fönster i söderläge med massor med sol där jag odlar hydroponisk men skulle vilja ha en blomma eller två där också som tål solen. Vad ska jag ställa dit?
Palettblad.
Alltså jag har ett (en?) palettblad men den ser bara ut som en lång smal palm typ! Inte alls fluffig och fin som hos influencers. Vad gör jag för fel?
Du behöver klippa den. 🙂 kolla filmer på youtube.
Mina palettblads blad blev sönderbrända när jag hade dom i ett alldeles för soligt fönster.
Man behöver klippa ner sina palettblad ganska hårt och knipa av de översta bladen för att få dom buskiga och fina.
Har en större odling av palletblad, som pensionär måste man ha något att syssla med. En bland flera hobbies.
Palettblad är ett ogräs, som av någon anledningar blivit inne.
Pelargon!
Orkidé
Hibiskus
Garderobsblomma
Svärmorstunga
Pelargon helt klart
Jahapp, då är denna dagen snart slut. Förutom att jag var nära på att köpa två söta kycklingar jag såg på blocket idag har jag bara legat i soffan ? känns lite småtrist nu känner jag.
Hur har er söndag varit? ?
Jag ligger också i soffan, dunderförkyld. Kan knappt andas.
Så tråkigt att jag storknar.
Vill bara bli frisk, gå iväg och träna igen, jobba och äta god mat som jag kan känna vad den smakar.
Krya!
Tack! Vad snällt. Nu blev jag oväntat glad faktiskt. <3
Klarar du bara att andas lite grann så är du säkert snart tillbaka i livet. Krya på dig❤️
Tack! <3
Krya pä dig! Har du vitaminer hemma som du kan äta? Ät ett stycke vitlök, massor antivirala egenskaper! ❤️ Heja dig!
/ fellow sjukdomskompis som också ligger helt utslagen
Tack! Jag stoppar i mig både vitaminer och extra Zink och Magnesium.
Ska nog göra mig en stor kopp varmt citronvatten också.
Jag önskar också dig god bättring! <3
Lugn! Har städat lite, varit ute med hunden och nu sitter jag och spelar Sims 2. Så mysigt!!
Jättelugn. Kanske för lugn. Men har å andra sidan haft både fullspäckade fredag och lördag och idag har jag varit sjukt trött. Har tvättat, det är det enda vettiga (och jag är typ stolt som ens gjorde det, haha).
Nu känns det dock lite jobbigt att den här dagen flög förbi, känns som att jag gick upp för två timmar sen?
Lugn. Vi var på 50årsfest igår, barnet på 10mån var hos farmor och farfar. Vi gick hem från festen vid 1, somnade i varandras armar. Vaknade 9, hade sex en timme. Tog det lugnt i sängen till 11, åt våfflor till brunch. Sov middag tillsammans 12-15, hämtade bebisen vid 16. Så härligt söndag!
TMI
Varför så känslig?
Sluta bara
Jag har också haft sex i morse.
Haha och jag för en timme sedan. Då känns dagen inte helt bortkastad
Haha reagerade inte ens på det. Fastnade på det roliga i att många föräldrar alltid känner sig tvungna att skriva hur många månader ungen är även om det inte är ett dugg relevant.
I det här forumet är det alltid relevant eftersom alla barn under 18 far illa av att lämnas ensamma eller hos andra i mer än 10 sekunder!
Vilken ställning?
Du ska ha cred för att du skrev bebisEN iallafall och inte bebis. ?
Hela helgen har varit lugn. Jag är gravid och lite opepp på livet för tillfället, vädret har varit grått och min man trött efter att ha varit på jobbresa hela veckan. Så inte många knop här!
Har precis klämt en alldeles för stor fruktsallad, så nu är jag asmätt och ligger på soffan, haha.
Legat och vilat mig med tv-spel på grund av överjävlig mensvärk. Och nu satte magen igång så bra dag det här ?
Vi var på visning idag och är sugna på att lägga bud. Har totalt varit på kanske sex visningar tillsammans, det här kändes för första gången bra för både mannen och mig. En del av mig känner att det kanske är för tidigt och att vi varit på för få visningar, men å andra sidan var det här så fint. Det tråkiga är att det är långt kvar till tillträde. Säljaren inte är desperat att komma därifrån så jag tror de kommer ha tid att stå på sig och vänta på ett bra bud. Får se vad som händer och om vi tycker det är värt nog.
*min man
Vilka är vi?
Är ni dumma på riktigt eller låtsas ni bara? Uppenbart att det är det egna maken som avses även om det är slarvigt skrivet. Vissa kan verkligen ta död på att öppet spår skulle kunna vara trevligt
Bara bra slappat och ätit.
Fanns en bloggerska som pluggade juridik och var typ förr -87, hennes make läste till läkare -88. Det var rosa ”fluff”..hon hette ngt o stil med Diana..de hade 2(?) barn och bodde söderut(Malmö?)..är det ngn som vet vem jag menar..har försökt klura ut men minns inte..Det var ganska läge sen
jag vet vem du menar men minns inte heller
Nu kom Jag kanske på En glamourprinsessas dagbok.
Bloggarnas urmoder! Innan det gick att tjäna mer än småpengar.
Karolina Lassbo?
Kikade men hon liknade henne men det är inte henne jag menar…den jag menar är född -87 och kan ha varit kring 2009 då hon fick sitt första barn
Minns henne, tror bloggen hette ”dianas blogg” och de bodde i Lund, tror bloggen bara försvann plöstsligt, hon verkade rätt privat ändå. Läste glamourprinsessans dagbok också haha men hon är ju en annan.
Tror också du tänker på Dianas blogg. Här hittade jag henne på bloggportalen men bloggen är lösenordskyddad.
https://www.bloggportalen.se/BlogPortal/view/BlogDetails?id=42314
Ja exakt denna?hittade henne när jag googlade på namnet som jag kom ihåg..tänkte att det var Volvo relaterat och det stämde
Fick A spons till dotterns kalas?
Fick du? Sponsor till ditt kalas?
Verkar som hon fick det med tårtan?
Japp! Tårta! Nu vill hon ha gratis naglar till henne och dotterns kvalitetsdag ????
Såg det också och tänkte exakt samma..annars googlar man
Vem är A?
A i s h a u m m h a r u n / M a l i n G r a h n
När skall folk fatta vilken bedragerska hon är! Hon är fortfarande gift med sin man, han bor fortfarande kvar i lägenheten, han tjänar över 40,000 i månaden så nej hon är inte ensamstående och utfattig!
Jag växte upp med kvinnan och kan inget annat än att hålla med.
Hon var speciell redan i tidiga tonåren och verkar fortfarande inte ha jobbat på sin verklighetsuppfattning.
Tråkigt för barnen, noll sympati för henne.
Vad behöver era 11-12 åringar göra hemma?
Plocka i och ur diskmaskinen, laga enklare mat, hjälpa till att duka, duka av, lägga sina kläder i tvättkorg, städa sitt rum, mm.
Vi har ett vecko schema som går runt men plocka in/ut disk, städa badrummet, yttorka, duka/duka av i tillägg till plocka undan på de egna rummen kan dyka upp på det.
Samma här plus slänga sopor, laga mat en dag i veckan och bära ned tvätten i källaren. Sen har vi städerska varje vecka 1-2 dagar.
Bokföra, deklarera och fixa momssammanställning.
Gud vad sent, satte nyfödingen på det
???
Gå ut med soporna, hålla reda på sitt rum. Jag dammsuger och dammar dock. Ibland får han laga mat.
gå ner med soporna, inget mer 150 kr i månadspeng
Vart kan man få den mest naturliga och hållbara spraytanningen i Stockholm? Tänkte provspraya mig inför mitt bröllop. Fotografen avrådde från spraytan, men jag vill så gärna ha liiite färg..
Men gå och sola några ggr? Några enstaka solariesolningar kommer inte skada dig
Haha usch
Har ärftligt malignt melanom i familjen och en familjemedlem som dött i sjukdomen – så jo, några enstaka solariesolningar skulle kunna skada mig.
jo cancer… men visst allt för skönhet
När är bröllopet? Tänker spontant gör det rätt långt i förväg så det mesta hinner försvinna men lite är kvar? Du kan ju prova på ett ställe och räkna dagarna tills du tycker det är bra.
I sommar, så det är gott om tid. Ja precis, de flesta rekommenderar att man sprayar sig två dagar före. Har provat lite olika studios i Stockholm men upplever att det är väldigt stor skillnad på hur länge det håller och hur fint färgen lägger sig. Letar fortfarande efter ett bra ställe. :l
Bronza är en klass för sig.
Är det sant? På grund av färgen eller bra utförande (eller båda)? 🙂
Sandra Beijer har också sagt att hon går till Bronza
Men kanske välj ett som blir bra och så skriver du ner exakt hur lång tid tills det blir bra? Alltså prova innan på det sälle som du sen väljer.
Tack för ditt svar <3
Se bara till att din partner och ert brudfölje också spraytanar sig isåfall, annars ser det rätt roligt ut.
Tiingelinn tar illa vid sig om frågan om OF, men klä sig lättklätt ut på Instagram är inga problem tydligen. Men en eloge ska hon ha för hon verkar inte retuschera sina bilder.
Hade också tagit illa vid mig? Gränslöst beteende att fråga någon om de håller på med OF.
Och vad ska man tro om henne då, tycker du.
Någon tipsade om Leontine Olsbjörk här för ett tag sedan. Hon var med i Nyhetsmorgon idag. Hon kom till genom anonym spermiedonation på 90-talet. Hon kan ha 70 halvsyskon. Vad tänker ni om det?
https://www.tv4play.se/klipp/2f3ad94f58c68422a0e2
Känner hennes bror (en av många iofs, men den hon vuxit upp med). Det märks att han växte upp utan en fadersfigur.
På vilket sätt?
konfirmationsbiais.
Sjukt osäker i sin manlighet, överkompenserar massor genom att låtsas vara intresserad av ”typiskt manliga” saker. Söker sig jämt till vänner (gärna äldre) som kan agera storebror, men byter ut dem när de ställer krav eller inte längre kan utnyttjas för kändisskap eller framgång.
Känner också honom, tycker inte det där var snällt sagt.
Nej det var inte snällt men lite roligt att du inte heller säger emot ?
Jag har aldrig sagt att det var snällt, men det är (vad jag tror) en effekt av att växa upp utan fadersfigur. Dvs helt relevant till TS.
*/ Skitsnack.
Tänker inte mycket ärligt talat. Men bra att det hålls koll på donationerna ifall man skulle ha oturen att kära ner sig i sitt halvsyskon.
Fruktansvärt såklart. Och hur känner donatorn inför vetskapen att han är biologisk far till så många barn?
Förstår för övrigt inte de som låter sig insemineras med anonym donator. Hur kan man inte tänka på barnets rättigheter att få veta sitt genetiska ursprung?
Hur ska jag få barnen att sova i egna rum? Börjar bli riktigt trött på att aldrig få sova ut..behöver tips..barnen är 5, 3.5 och 2.5 år..vi har en familjesäng i barnens rum dvs 140 och en 90 säng över och extra madrasser om det skulle behövas..ammar en lite och jag kan inte sova ordentligt när 2 av de övriga barnen sover med mig…de vill inte sova med pappa i annat rum utan vaknar och går in till mig..iallafall de på 5 och 3.5 år.. har tidigare tyckt att det varit mysigt med nu är det mest svettigt och stressigt…bebisen sover i bedside crib men är rädd för att glömma honom bredvid mig och ngn kommer in på natten..
Är det ett spädbarn eller syftar du på tvååringen som bebis? Har de tre barnen ett gemensamt rum eller egna? Tänker loftsängar.
Tolkar det som att hon har fyra barn. Varav en bebis, en som sover i sin egen säng och två som kommer in till henne..
Exakt så..var kanske rörig/otydlig?…tanken är att alla ska sova i samma rum..men totalt är det 4 barn
Det är väl bara lägga dem i sina egna sängar och låsa dörren? Så vänjer de sig och fattar vinken förr eller senare.
Jag antar att detta är skoj vilket gör tre likes lite obehagligt. Låsa in barn är ju riktigt bra idé
Låsa in sig själv då, så de inte kommer in till en. Det är väl inte förbjudet att låsa in sig själv? ?
Jag fattar inte riktigt heller om det är 3 rller 4 barn du har? Är det en liten bebis du ammar?
För i sig inte konstigt att de andra barnen har en reaktion på att få ytterligare syskon.
Men tänker att pappan får lösa det här.
Lås dörren i rummet de sover i, alltså från insidan och att pappa är där inne. Så kan ingen gå ut utan att han öppnar.
Ställ in en potta.
Det är en ”snäll/lugn” 5 månaders månaders som jag ammar som även tar flaska men jag ammar på nätterna för enklast så..
Pappan har inget emot att natta 2 eller 3 av barnen men om ngn vaknar så ”smyger” barnet upp till mig..knappt så att man själv märker det..
Vill helst att vi nattar allihopa och att vi vuxna sover i samma rum och bara har bebisen och ev 2 åringen..I lands problem kanske men lite svårt med rutiner om.ma. själv inte vill lägga sig tidigt
Men om ni nu vill sova tillsammans nu vuxna så tänker jag att pappa får va beredd på att gå in och lägga sig med barnen om ngn av de kommer upp. Går inte det?
Det är faktiskt mest jag som tycker det kan vara trevligt att vi sover i samma säng igen?han vill mest sova och gå till jobbet medan jag gärna drar mig i sängen ett tag…alla barnen har paus från förskolan tills jag börjar jobba igen så ingen direkt stress..
Han kan absolut resa sig och gå tillbaka med ngt av barnen men har varit svårt att ens få till nattningen i eget rum.
Tänker att ni nog får prioritera mys eller sömn.
Om pappa sover med två barn och du med två, alltid, och samma personer alltid tsr nattningen så kommer det ju lösa sig. Protester ett tag kanske men det är bara hålla i och hålla ut. 4 barn åldrarna 0-5 så räknar man väl inte med toppensömn.
Men man kan ha fungerande nattningar och kvällsrutiner och då har ju du och mannen tid att mysa i vardagsrummet när barnen somnat.
*din man
Det är min mardrömssituation så jag lät aldrig mina barn sova i vår säng ? la mig i deras säng om de kom upp och var ledsna eller hade mardrömmar. Då blev det inte en vana att de skulle sova i vår säng, utan de blev trygga i sitt eget rum.
??
Ja det som har funkat bäst här är när man verkligen bestämmer sig för något, tex att alla barn ska sova hela natten i egna sängar punkt, sen får man fundera ut resten och prova sig fram; prata med barnen, kanske ändra om något i rummet, gå med dem tillbaka eventuellt stanna med dem ett tag etc, vad som funkar alltså, men inte ge efter för det man bestämt sig. Kör man lite olika varje kväll/natt beroende på egen ork så blir det mycket svårare och tar längre tid att få resultat.
Vår dotter sov inte alls i egens säng, köpte en U-kudde från Rusta och efter det har hon sovit nu 4 år i egen säng ?? *peppar peppar*
Ska testa, har en sån från Rusta som jag köpte under graviditeten ?
Amanda från Love is Blind. Kan inte sätta fingret på vad det är, men något känns ”off” med henne? Sättet hon pratar på och hennes långa meningar på engelska. Skriver upp exakt allt hon köper i en excel-fil??
Sen deras slitna lägenhet, sorry men så fort hon filmar/lägger ut bilder så ser det ut att vara så sjukt mycket (och fula) prylar överallt. Sover i ett sovloft med en bebis också?
Vad är syftet med excelarket? Spara pröjs?
Oj vad du låter jobbig 😀 Är ditt hem för litet så du inte behöver fixa mer med ditt eget eller vad är det fråga om.
Tack? mitt hem är 230 kvm. Skulle aldrig sova i ett sovloft ovanför ett garage med en bebis på daglig basis.
Haha alltså deras gender reveal?? Vad var det för konstig video. Kändes som någon PowerPoint-aktit från någon i grundskolan.
Det är något off när man väljer att vara gift med Sergio. Och ja, lägenheten är så äcklig
Förstått det som de hon flyttade in i hans lägenhet? Det var väl den som han visade programmet när det gick? De valde väl hans istället pga läget sa de då iaf 🙂
Instämmer. Hon verkar vara supergullig och rar. Men kan inte förstå att hon vill vara tillsammans med Sergio (han verkar vara en douche trots att ”vi inte fått se hans fina sidor”). Men hon kanske var lite stressad med att hinna få flera barn?
Ja, hon är ju redan igång och bakar nummer två. Skämtar om fler barn i kommentarer.
Känns som att hon är lite ”efter” faktiskt
Har tänkt samma. Så otroligt naiv. Dessutom bott i USA och är född på 80-talet men otroligt dålig på engelska. :/
Asså verkligen. Hitta en mer naiv människa. Men också desperat, hon tog det hon fick liksom för hon ville ha barn och familj på 3 röda. Efter andra barnet kommer hon va gravid med den tredje
Ja och då drar Sergio, hur vän och underdånig hon än är.
Hon är väl frireligiös och extremt godtrogen. Frireligiösa kan vara lite speciella, i alla fall de (få) jag har träffat.
Vad är frireligös och frikyrka egentligen, hur skiljer det sig från vanligt kristen?
Alla har olika stilar. Lite väl hårt skriva om en persons hem.
Va jag tycker hon verkar som en jordnära och varm person. Det är deras val att bo där. Fatta vad en lägenhet på Östermalm kostar, roligt att bo centralt under bebistiden när man är hemma mycket och med det utbudet i närområdet. Det är upp till dem!
Tror inte heller hon har alla hästar hemma? Hon är så jävla snygg men så är hon ihop med den galningen? Aldrig sett ett mer omaka par.
Gillar ni att umgås med er pappa? Jag vet att han älskar mig men han är inte så intresserad av mitt liv eller vad jag tycker och tänker. Blir så trist att umgås, blir mest kallprat.
Jo, mycket. Vi pratar mycket om historia och samhällsvetenskap. Det gillar jag! Vad gillar han och finns det något ni båda två gillar?
Åh det gillar jag att göra med min pappa med! Senast igår fick jag en lite historielektion.
Ja, han är en av mina bästa vänner. Mamma däremot, not so much. Vi har inte särskilt mycket gemensamt och jag har svårt för henne av många (goda) anledningar.
Samma här! Min pappa är min bästis. Vi hörs och ses ofta och hjälper varandra med allt ?
Dom är gifta med har knappt någon relation med min mamma..
Jag har lite samma. Min mamma har ingen tanke på hur saker hon säger kan såra (och då är jag inte känslig överlag så det mesta ignorerar jag bara). Hon vill inte ens försöka ändra på hur hon kan säga saker (hon har sagt det själv). Vet inte vad jag ska göra för jag orkar inte med det mer. Har redan mindre kontakt med henne men ändå är hon så oaktsam med vad hon säger när vi väl pratar/har kontakt. Föräldrarna är gifta så det är svårt att dra en gräns med noll kontakt och det är ju inte vad man önskar att det ska behöva vara så heller..
Varför är din pappa tillsammans med henne??
Jag känner igen mig så mycket. Har en väldigt frånvarande far som aldrig någonsin frågar hur jag mår eller visar något intresse i mig. Väldigt ytlig relation. Tror inte ens han vet när jag fyller år. Ännu sjukare blir det av att han rent fysiskt ”fanns där” i hemmet (mina föräldrar är inte skilda eller så). Han är extremt emotionellt frånvarande. Jag funderar mycket på hur detta har format mig som person. Tyvärr har det såklart påverkat mig negativt och jag jobbar mycket med mig själv för att ”bryta cykeln”. Relationen med pappa har jag gett upp för länge sen.
Men hur kan din mamma vara tillsammans med din pappa om han inte visar och heller inte har visat intresse för deras gemensamma barn??
Nu vet vi ju inte hur gammal Grisen (älskar namnet) är men chansen är ju att Grisens mamma växt upp i en helt annan generation och/eller kultur där pappor inte var närvarande på samma sätt och därför helt enkelt inte sett något konstigt med det. I Sverige idag är det väl få som skulle tycka att det är optimalt men för bara några decennier sedan var det nog inte direkt något som folk ansökte om skilsmässa för direkt utan sågs nog bara som tacksamt så länge han försörjde familjen.
Jag älskar att umgås med min pappa! Han är det bästa jag har och vi hörs varje dag❤️
Ja, min pappa är underbar. Han ringer ofta och småpratar lite om ditt och datt bara för att han saknar mig . Väldigt gulligt! Jag är 36, så det är inte så att jag nyss har flyttat hemifrån eller nåt. Ibland ringer han min man och småpratar också ?
Gospappa!
Jag är absolut mer nära min mamma än min pappa men älskar att umgås med min pappa. Mamma och jag shoppar och dricker vin och åker på spa och fikar och går på utställningar och sånt men pappa och jag bara är mest. Grejar med nått i trädgården tillsammans, sitter ute i skogen och glor in i en brasa utan att prata eller så sitter jag på en pall i garaget och räcker honom verktyg när han meckar med bilen.
Vilken fin beskrivning av hur man kan hitta sätt att umgås med olika människor 🙂
Min pappa dog tyvärr för 3 år sen och saknar honom vareviga dag..vi var bästa vänner,fikade ,han ringde mig dagligen,ofta pratade vi flera ggr per dag..hjälptes åt..lunchade,promenerade…ja min bästa vän helst enkelt ????
❤️❤️❤️ Kram! Du har en skyddsängel som vakar över dig och som du förhoppningsvis kommer att återförenas med.
Tack snälla❤️❤️❤️
❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Tyvärr inte. Flyttade hemifrån för 12 år sen och han har ALDRIG hälsat på mig. Har bott i 4 olika städer och vette tusan om han vet var jag bor nu (bott här i 3,5 år). Han har 0 koll på vad jag jobbar med eller vad jag pluggade (i 5 år…). Värsta är väl egentligen att vi ändå har kontakt och pratar i telefon nån gång i månaden och ses när jag är på besök i hemstaden men han bryr sig liksom inte…
Jo men det gör jag. Min pappa är väldigt inbunden och kan inte riktigt visa känslor och vi kan bråka en del på grund av det men när vi väl umgås så är det fint.
Samma, han var inte med i mitt liv som barn så vi fick inte bra start, nu vill han mer vara närvarande (nu är jag 35 men började vilja umgås 10 år sen), men det tar mer energi än det ger.. han tror också att det räcker att man är i samma rum utan att han frågar nåt om mig utan han är med sin telefon men vill bjuda på middagar/fika osv ??♀️
Ja men han berättar evighetslånga historier och jag får verkligen anstränga mig att lyssna ? älskar honom oerhört nu som vuxen men vi hade en tuff relation tills kanske för 2 år sedan, när jag fyllde 25.
Önskar att vi hade kunnat umgås mer men han är alkis och är full typ varannan gång vi ses (trots att jag har som krav att han ska vara nykter). När han inte är full har vi trevligt men har ändå ångest inför varje gång vi ska ses så det blir väldigt sällan (kanske 5ggr/år).
Vilka egenskaper uppskattar ni hos era kollegor?
Att de faktiskt arbetar, kan samarbeta och gärna har lite humor.
Ser nu att folk svarat som om kollegorna gör dessa saker. Jag svarade utifrån vad jag uppskattar/önskar hos kollegor ?
Att de kommer i tid, går i tid och gör det jobb de ska göra.
Att de genuint bryr sig om mig. Att de är roliga och bara så himla fina. Jobbar mest med män. Knappt 1/8-del är tjejer resten killar. Så många fina, fantastiska män på ett och samma ställe.
Att önska att en människa som lite tvingats lära känna dig pga att ni valt att jobba med samma sak genuint ska bry sig om dig känns lite…. Naivt? Jag vet inte, men låter märkligt för mig.
Hälften av dom jag jobbar med är jag inte speciellt intresserad av och bryr mig inte om dom mer än som kollegor. Vi har ingen relation utanför jobbet. Vi kan ha jätteroligt när vi jobbar tillsammans, men livet utanför är inget vi delar.
Var skrev Anonym 19:38 om sin önskan?
Att de är trevliga och hjälpsamma och tar sig tid för att hjälpa till när det är något jag inte kan. (Är relativt ny på jobbet!!)
Tycker även om kollegor som kan ta en fika ibland och vara lite sociala och inte bara sitter fastklistrade vid datorn en hel arbetsdag.
dom få som faktiskt jobbar och kommer och jobbar sina tider gillar man ju mest… sen är det lite mer utmanande med dom som har hög frånvaro då det blir ett tyngre lass för oss andra, men allvar värst är dom som klagar från ankomst till hemkomst och vill komma undan med att inte jobba då vi har arbetstid.. men överlag uppskattar jag nog alla på sitt sätt.
Jag skulle säga att vi är solidariska och på samma våglängd beträffande arbetsmoral och det kan jag uppskatta. Om någon går tidigare, håller lite längre lunch, gör något ärende eller är frånvarande någon dag eller period är det inget som någon gnäller över eller säger till chefen utan vi håller det bara mellan varandra. Vi har det ganska soft (kundservice) och gillar att lata oss hehe
Att man ställer upp, ger och tar.
Att de inte skvallrar och pratar bakom ryggen om andra kollegor.
Att de jobbar och inte bara sitter av tiden. Att de är lika noga som jag att de är snälla bryr sig osv. Jag älskar nära på alla mina kollegor.
Uppskattar mindre de som vill vara chefens gullegris, de som belyser fel o brister hos någon inför alla andra.
Har Josefin lavold med sig nån på deras honeymoon och filmar dom?! Eller har hon anlitat nån på plats?
Haha undrar också. Mycket verkar spons också
Igår gnällde vi på våra partners, idag kan de få hyllas! Vad är något litet hen gör för er, som ni uppskattar extra mycket?
Min kille brukar massera mina fötter när vi tittar på tv, helt spontant utan att jag ber om det. Så intimt och så skönt!
Masserar mina fötter nästan varje kväll utan att jag ber om det. Köper ofta hem en burk cola zero när han handlat eller är på väg hem från jobbet för att han vet att jag älskar det.
Alltid när min sambo hämtar mig eller är den som startar bilen, o det är höst/vinter, sätter han alltid på stolsvärmen åt mig. Så möts alltid av en varm stol?
Min skrapar rutorna åt mig, även om han har bråttom till jobbet så skrapar han min bil med ?❤️
Ååhhh vad drömmigt ? har elbil nu så kan värma från appen men innan den var det värsta jag visste att skrapa rutorna
Alltså fyll en 2 liters pet flaska med ljummet vatten o häll på rutorna så slipper någon skrapa. O nej rutorna spricker inte.
-5 och du häller på ljummet vatten? ?
Tar ledigt från jobbet ibland så jag kan få göra härlig saker utan vår bebis jag är föräldraledig med. Typ åka på spa en vardag.. Utan gnäll! (Sen ska han vara föräldraledig och jag kommer absolut göra samma).
Han har pussat så mycket på min mage nu under graviditeten! Och han gör ofta saker för mig, tex kommer med en kaffekopp till sängen ?
Han stannar alltid på väg hem från jobbet och kompletteringshandlar om det behövs (jag HATAR att handla på väg hem).
Gör kaffe till mig på morgonen (han dricker inte kaffe), går upp med bebisen på morgonen på helgen fast det är jag som är föräldraledig, när jag jobbade hade han sushi och ett glas vin redo när tågen strulade mycket
Men helgen är väl inte du föräldraledig? Då är det rimliga en sovmorgon var åtminstone tycker jag..
Nja helgen är ju för återhämtning och jag som är hemma hela dagarna kan ju vila när bebisen vilar. Min sambo har bara helgen för det. Vi kom överens innan barnet föddes att den som är FL har ansvar för bebisens välmående, vilket inkluderar gå upp när bebisen behöver eller vill det. Därav positivt överraskad att han börjat gå upp med bebisen på helgen ?
Skulle verkligen inte rekommendera att göra den typen av överenskommelser innan barnet är fött. Man har ingen aning om vad man får för barn eller hur man själv kommer må – varför då ha ett ”löfte” till. Sin partner att förhålla sig till också?
Däremot kan det såklart vara ett schyst upplägg i en familj där alla mår bra.
Skriver inte det primärt gill dig egentligen (du verkar ju nöjd!) utan till alla andra som läser.
Det kan behövas i en värld där 10 % drabbas av förlossningsdepression.
Ja absolut. Jag var tydlig med honom att det inte kommer att fungera om det är en bebis med kolik eller liknande, och att jag kommer förvänta mig exakt samma tillbaka när jag börjar jobba ?
Håller med. Alla jag känner som haft överenskommelsen att den som är FL tar alla nätter har totalt gått under…
Ne, inte jag heller, rekommenderar hellre på helger att 1 morgon/vuxen = båda får sova ut! Samt tupplurar under dagarna utan dåligt samvete osv ?
Men är du föräldraledig och det är helg delar ni väl tiden med barnet? Är väl jätte konstigt att du skulle ha huvudansvaret på helgen medan han är helt ledig från sitt jobb. Jag antar att han inte jobbar 7 dagar i veckan så varför skulle du göra det?
Fast att ta hand om ett barn är inte direkt ett jobb. Nej jag är inte ledig direkt men det är inte heller ett jobb. Vi kom överens om det här upplägget innan vi skaffade barnet och det har fungerat utmärkt för oss ?
1000 ggr tuffare att ta hand om en bebis än jobba tycker jag.
Beror nog främst på bebis. Men ja, även den enklaste bebisen är ju jobbig att ta hand om eftersom det är ansvar på riktigt.
nej ta hand om ett barn är 1000 ggr jobbigare och tuffare jobb en 8-17 på ett jobb… jag jobbar dock heltid och har har 2 barnen ensam på heltid så en liten bebis på 2 vuxna låter chill ?
Han vaknar tidigare än mig 90% av gångerna och kommer alltid med kaffe till sängen medans jag vaknar.
Han är väldigt fysisk och kramig och det älskar jag, han snappar upp om jag bara i förbifarten råkar nämna att jag tycker en tröja är snygg eller ett vin är gott och så får jag det i present efter någon dag och så får han mig att skratta högt nästan varje dag för han är så himla rolig.
Jösses vad jag älskar den här snubben! Och började sakna honom jättemycket nu för han är på skidresa. ❤️
Han är väldigt krämig och mysig ? jag kan sällan gå förbi utan att han drar in mig i en kram, ändå varit ett par i 10+ år
Inte krämig, kramig ?
?
Han har alltid tid för mig, även när han inte har tid. Han har givetvis väldigt många fina kvaliteter i och egenskaper, men det är så fint att veta att jag aldrig stör. Även när jag definitivt stör, haha.
Jag är i en period nu där jag drömmer mycket mardrömmar. Varje kväll ligger han vaken en stund efter att jag har somnat, så att han kan klappa lite på mig om jag verkar orolig. När jag nästan har somnat viskar han att han skyddar mig från mardrömmar inatt och att jag kan sova lugnt. Låter superlökigt, men det är väldigt uppskattat.
❤️
Han förbereder alltid min frukost (han går upp före mig) och laddar kaffebryggaren. Köper mitt favoritgodis och på vintern skrapar han alltid rutan på min bil ❤️
Han brukar köpa mitt favoritgodis varje fredag när han ska inhandla fredagsmyset till barnnen när han är på väg hem från jobbet ..utan att jag ber om det..brukar annars köpa saker han vet att jag tycker om typ litche?..Tidigare köpte han det jag tyckte om oftare men har sagt att jag vill äta hälsosammare..
Han prioriterar våra barn och mig,även mitt barn sen tidigare skjutsar han runt på träningar och till skolan….kan även ta med mina syskonbarn om jag ber om det
När jag ska ha tjejmiddag /häng så köper han allt jag vill ha och frågar samma dag om.ngt saknar innan han åker till en kompis eller gör ngt annat så vi kan vara själva..även fast han inte behöver avlägsna sig eller handla specifika saker
Glömde skrapar alltid rutorna på min bil eftersom jag hatar det?
Tar hand om vårat autistiska son som har mutism och inte pratar trots att han är i skolåldern…lagar flera maträtter för att se vad han gillar..han har arfid och äter ibland inte på flera dagar och bara kanter eller varmt eller dylikt..är ett heltidsjobb att få i honom tillräckligt med mat..han lagar sen mat åt hela familjen (vi har ett antal barn till)..gör kaffe och frukost åt mig efter nattjobbet eftersom jag skjutsa våra barn till skolan..
Han jobbar 2 jobb så att jag kan vara hemma eftersom jag av olika skäl inte orkar jobba för tillfället
oj låter som han går in i väg snart
Så dom man lagar flera maträtter varje dag, jobbar två jobb, fixar frukost åt dig. Medan du går hemma hela dagarna? Du kanske borde göra dessa saker åt honom istället?
Jag har fött barnen och varit hemma med dom..jag har en ssk utbildning men har blivit utsatt för trakasserier av chefen i därefter inte velat gå tillbaka…vi har varit gifta i snart 15 år och de första 10 åren levde mina föräldrar och då fick jag stöd och vi umgicks mkt sov över där så mannen kunde återhämta sig efter jobbet. De senaste 5 åren så har mina båda föräldrarna dött, ena i cancer och andra pkötsig hjärtdöd.Jag har velat vara med och stötta vid cellgifter etc men inget hjälpte. Nör jag börjat återhämta mig från mammas död så dog pappa..när jag börjat återhämta mig från pappas död aå fick vårat barn autism diagnos och nyligen även medel/svår IF..Så jag är hemma med honom på dagarna eftersom han blivit utsatt för våld/fastspänning av pedagoger..har jobbat en sväng mellan pappas död och diagnosen men blev hotad av en patient..
Ja min man stöttar migoch vi hjälps åt..han behöver inte laga mat men han tycker om att ta hand om sin familj.Vi uppskattar honom såklart och det är inte ngt tvång. Bara att lämna barnen på morgonen är som ett arbete.
Han sköter ekonomin och han har inget emot att ”serva” mig..han kommer från en annan kultur och jag behöver inte bidra ekonomiskt eller överansträngning mig…han gör tvätten , handlar och sköter flera av vårdbesöken
Men som.sagt jag har börjat uppskatta honom alltmer och har insett att vi skulle ha det mkt sämre på alla fronter utan honom?
Och jobbar två jobb. Hur löser ni vardagen när han kraschar?
Han har ett nattjobb sen har han fram tills nyligen jobbat helgerna också…men han närmar sig 50 och vi behöver ha kvar honom just för att vi inte skulle lösa vardagen lika bra utan honom..han ör ekonomiskt lagd så han har sparat undan en del så vi klarar oss..vi ör varandras ekonomiska motsatser…jag ska börja jobba till hösten då jag pluggar till barnmorska på distans och skriver mitt examensarbete nu…han peppade mig att ta itu med studierna så nu ska jag byta inriktning och våga återgå till arbetslivet
Aldrig i mina vildaste drömmar hade jag kunnat inte jobba medan min partner sliter på två jobb för att det ska gå ihop.
Han säger dagligen att han älskar mig, pussar mig ofta på pannan och näsan och kinderna på ett väldigt omtänksamt och mjukt sätt, är bra på att lyssna när jag haft något jobbigt på jobbet och är väldigt väldigt rolig ❤️
Han rensar min hårborste och tycker att det är kul
Hahaha
När jag äter något jag tycker är väldigt gott brukar jag säga ”det här vill jag ha på min födelsedag” för att understryka hur gott det är. Det har han snappat upp och de senaste åren har han skrivit en lista på allting i mobilen, sen inför min födelsedag skriver han allt på lappar och så får jag dra en födelsedagsmeny. Han är jättebra på presenter också och kommer ihåg saker jag sagt att jag önskar mig/tycker är fina som jag själv glömt. Och så kliar han mig på ryggen när vi ska sova.
Någon mer som ska på AC/DC i sommar? Jag fick biljetter till främre ståplats och blev SÅ glad. Verkligen årets höjdpunkt som lyfte mig en bra bit ur vinterdeppen. Behövde något att se fram emot ❤️?
Å grattis! Dom är så himla bra, har alltid velat se dom live. Så glad för din skull! Lova att du recenserar här på ÖS ?
Ja, och tillsammans med The Pretty Reckless dessutom!! Drömkonsert ?
Jajemen, ska dit! Bakre ståplats ska vi vara på.
Åh vad kul!!
Ang. Julia och Julia i daddy issues och senaste avsnittet med terapeuten; Reagerade på den biten när det kom fram att Julia L ställer in eller inte dyker upp i viktiga sammanhang väldigt ofta. Så att Julia står där själv på tex. guldörat mm. Relaterar så mycket, bokat är bokat och dyker det upp något annat är det bara att tacka nej eller hitta andra datum. Att hela tiden gå omkring och vara beredd på att en så tight kollega ska lämna en ensam i sticket är vidrigt. Det går ju inte att jobba med en sådan respektlös slacker. Dumpa henne säger jag bara, inte värt att fortsätta dra runt på den dödvikten. Julia F är rolig och stark nog att stå på egna ben. Skit i det asplövet till lipsill.
Ja det är något med Julia L som inte känns sympatiskt. Känns också som att mycket hon berättar om i podden är påhitt och liksom made up as the story goes. Har lyssnat på podden sen start och gillar inte hennes innehåll längre alls. Låter inte Frändfors prata osv..
Ja, hon känns bortskämd, barnslig och ansvarslös. Som att hon är van vid att alla andra ska ta hand om henne och lösa hennes problem. Att hon kan bete sig som en 7åring för evigt ? Julia F måste ta någon jäkla mammaroll hela tiden..
Har observerat hur mycket vi handlar (mat, prylar, kläder osv) till familjen och det är verkligen sjukt hur mycket vi konsumerar!! Köper mycket begagnat men det är ju fortfarande konsumtion.
Att inse faktum är alltid en god start, om man vill göra något åt det ?
Var har ni hittat skönaste amnings-BH:n?
Bonprix av alla ställen.
Nån särskild av dem eller alla?
Det var typ två år sedan så tror tyvärr inte de finns kvar. Beställde 2 olika och var nöjd med båda. Testat en del från H&M men var inte nöjd med någon därifrån.
Ok tack! Testar bonprix ?
Jag gillade också bonprix. Handlar aldrig där men fick tips av 3n kompis.
Men bonprix har mycket bra faktiskt. Köpte en kappa där 2018 som inte ens har blivit nopprig
Från swegmark och sen även från ett märke som heter cake maternity som var så skönt och bra passform!
Tack!
Jag har börjat dejta en kille (30+) som är lite kortare än mig. Nu har jag förstått att han har enorma komplex för sin längd. Han har sagt att jag aldrig får nämna hans längd eller ”skämta” om det. Jag förstår att man kan ha komplex, det har jag också. Men det känns som att han inte har accepterat och bearbetat det och han kommer förmodligen aldrig göra det heller. Det skaver lite i mig och jag vet inte om vi ska fortsätta dejta. Någon som lever tillsammans med någon som har stora komplex? Hur är det?
Tycker du att hans längd är ett problem? Eller tycker du hans osäkerhet är ett problem?
Jag ser osäkerheten som ett större problem faktiskt
Inte egentligen svar på din fråga men har dejtat en kortare kille (som inte hade komplex) men påverkade min attraktion negativt han var mindre än mig…jobbigt ha sex, oroade mig för att han skulle gå sönder typ. Nej de var ingen hit för mig.
Dejtade en kille med Micro penis en gång.. och när vi låg brukade han alltid vilja att jag skulle skrika ”Åhh vad stor du är, jag spricker. Din k*k är enorm omg” osv. Han var snygg och charmig men tillslut gick det inte längre.. ???
Men det är väl helt rimligt att inte skämta om sin partners längd? Som kort kille tänker jag att man är väl medveten om idealet.
Min kille blev tunnhårig tidigt. Skulle aldrig skämta om det, varför liksom.
Låter lite löjligt
Just längd kan vara ett otroligt stort komplex för killar har jag märkt. Även för dem som inte är superkorta utan även några cm längre än tjejen. Jag blir verkligen förvånad när jag hör det för det spelar verkligen ingen roll för mig om killen är ungefär jämnlång med mig.
Tycker väl det är helt okej att ha komplex och vara tydlig med sin partner att just det här är någonting som jag inte tycker det är roligt att skämta om. Jag hade väldigt dålig hy fram till 30-årsåldern och hade blivit otroligt ledsen om en partner påpekat eller skojat om det, tex. Han kanske är van vid att man som kort man förväntas vara någon slags short king som har supersjälvdistans till sin längd, och därför känner att han behöver vara tydlig med att han inte känner så.
Jag tänker såhär – Om hans komplex kring sin längd påverkar andra saker än just att han inte vill prata om sin längd – Typ att han visar sig vara kontrollerande och svartsjuk pga sin osäkerhet – Så kan det ju bli ett problem. Att någon har ett komplex som de ber om acceptans och förståelse kring tycker jag är rimligt.
I gårdagens ÖS var det diskussion om vilken fråga man tror förekommer mest. Tänker vi vänder på det lite, vilka frågor eller ämnen tycker ni det skrivs för lite om? Vad saknar ni för frågor? Vad skulle ni vilja diskutera mer om?
Jag tycker att det vore kul med lite spontana humortrådar. Jag glömmer aldrig hund eller grannens barn.
Folk gick man ur huse, spritt språngande galna på varandra. Det är aldrig roligt när folk blir arga på varandra men här blev det ett kollektivt vi mot varandra och väldigt humoristiska kommentarer.
En del av er här är sanslöst roliga, har en underbar humor. Ni anar inte hur många gånger jag brustit ut i gapskratt åt era underfundiga kommentarer.
Jag älskar folk med humor ?
Om det blir någon utbyggnad av vindkraften.
Tror du att det blir det?
Nej. Först trodde jag näringslivet skulle kunna köra över motståndet, men kommunpolitikerna stoppar parker helt för det är tydligen en så känslig fråga. Och om 10-15 år givet dagens forskning, vilket kan påverkas av AI, tror jag solceller konkurrerar ut vindkraften prismässigt med faktor 10. Lokal reglering genom internet of things löser överproduktion.
Jag som tycker det är kul och intressant med 6 hade gärna diskuterat mer sånt. Har blivit lite mer upplever jag dock.
Jag hoppas inte detta tas fel, det är inget dömande utan jag är bara nyfiken. Men från gårdagens ÖS om hur relationer lätt tar slut i småbarnsår eller vad det nu var så skrevs det om att pappor inte tar ansvar. Det fick mig att nyfiket fundera.
Tar vi ÖS som exempel så är det mammor som sitter och diskuterar sömn, mat och allt annat. En enkel gissning är att familjeliv också kryllar av mammor. Så av ren nyfikenhet, vad gör pappan till era barn gällande allt? Sitter de på andra forum och också söker svar eller väntar de tålmodigt på att ni ska berätta för dem vad som ska göras/köpas? Vad händer om ni lämnar hela det ansvaret till pappan? Be honom kolla upp, diskutera och planera. Låt pappan ta vabbdagar, ordna med kalas och annat. Bara nyfiken som sagt.
Min man eftersöker sällan sådan information utan förväntar sig att jag vet/har koll. Han kan köpa kläder ibland och har faktiskt koll på storlek och vad som behövs. Han fattade aldrig hur omlottbodies fungerar ?
Om jag lämnar över helt till honom så blir det okej.
Lät pappan ta vabbdag. Kom hem till en unge med 39,5 graders feber som inte gick ner trots alvedon. Ungen låg nerbäddad i soffan med vintertäcke samt tjocktröja och tjocka byxor. Att bara ta bort ungen från detta sänkte febern med 1 grad. Han hade inte druckit något på hela dagen ”för att han inte ville”. Japp, då kanske man får lura i tvååringen vätska på annat sätt?! Nä, så långt hade han inte tänkt.
Jag är alltid orolig för mina barn när de är sjuka nu när mitt ex inte har flickvän längre. Han har ingen koll och förstår inte när man behöver söka vård. Sist jag åkte till sjukhuset blev jag ifrågasatt för jag var hysterisk i onödan ich barn minsann kan vara sjuka. Jag hade givetvis pratat med 1177 först och när vi kom in blev vid inlagda i 10 dagar. Har alltid en ångest klump i magen men hoppas de inte blir lika sjuka igen på pappa veckan.
Oj!! Hur gamla är barnen?
Förlåt jag blir bara så chockad när jag läser detta. Förändrades mannen under graviditet/efter födseln eller varför valde du att skaffa barn med honom? Ber om ursäkt för att det låter hårt men menar det som en uppriktig fråga.
Ofta är det nog så att mammorna lämnar över något de brukar ordna med på papporna men sen inte är nöjda med HUR papporna tacklar uppgiften. Det kan nog bidra till konflikter som inte hade behövt dyka upp. Kan själv märka av det hos mig själv ibland och behöva bromsa. Om pappan gör något på sitt sätt och mamman verkligen vill att det ska göras på hennes sätt kan hon nog bli väldigt frustrerad och känna att allt ansvar ligger på henne. Men det kan faktiskt bli bra även när pappan får göra på sitt sätt.
Jag tror inte alls det är problemet. Givetvis har pappan rätt att göra på sitt sätt med SITT barn så länge det inte skadar barnet. Han är lika mycket förälder som mamman. Problem uppstår när mannen inte gör något alls alternativ gör saker som är farliga.
Gör saker som är farliga? Det hör nog inte till vanligheterna.
Fanns ju ett bra exempel här ovan på när en pappa vabbade så nej, att alla skulle klara allt galant bara de fick prova själva verkar ju inte stämma.
Men jag skulle gärna vilja höra några exempel på vad dessa mammor tycker bör göras på deras sätt? Handlar det om slapphet, tex att inte gå ut under dagen, inte städat undan efter sig, inte sköter hygien på barnet ordentligt etc så kan man ju inte säga att ”jobbiga mamman som ska ha det på sitt sätt” direkt, dvs pappans sätt funkar ju i stunden men inte i längden isåfall. Eller vad skulle det kunna vara menar du?
Det finns självklart mammor (och pappor) med kontrollbehov som inte låter deras partner göra saker på sitt sätt. Men det är inte det som generellt är anledningen till att mammor inte ”släpper in” pappor, utan det är att papporna gör saker på ett sätt som är undermåligt på ett sätt som faktiskt påverkar barnet negativt. Det är inte mammors ansvar att backa och låta sina barn utsättas för potentiell fara/ha för kalla kläder på sig/inte få mat/inte få vård för att pappan ska få ”göra saker på sitt sätt”.
Tyvärr så tror jag att kvinnan tar på sig rollen som arbetsledare i många familjer. Så får hon allting på det sätt hon vill. När hon sen tröttnar på den rollen så fattar mannen ingenting. Med all rätt.
Men är det verkligen så? Jag har ingen arbetsledarroll i min familj. Men det är ju inte för att jag är så himla bra på att backa och lämna ansvar till pappan utan för att han alltid på eget bevåg tagit ansvar för sina barn (Och det gör ju jag också – det är väl bara normalt beteende).
Hade varit jätteläskigt att inte kunna lämna sjuka barn utan att vara osäker på om de fick i sig vätska osv.
Sett det bland många kompisar och också sett en tråkig utgång.
Jag tänker att om man har en stabil och trygg relation innan (som det verkade som att flera som skrev igår ansåg sig ha) och sen blir allt förändrat och sämre när man får barn (vilket flera också verkade instämma i) så känns det som att det ofta måste bero på att BÅDA förändras på olika sätt. Pappor som inte tar ansvar, mammor som inte släpper in papporna, pappor som inte prioriterar ”rätt”, mammor som inte kan släppa kontrollen etc. Huruvida folk ger upp en relation för lätt eller inte låter jag vara osagt men lägger man all skuld på den ena och bara ser det som hen gör fel och inte sin egen del eller ser sig som ett team så förstår jag att många förhållanden går åt skogen.
(Detta gäller självklart inte i de fall där det tydligt är den ena som sabbar förhållandet med tex otrohet och svek).
Jag försökte inkludera, delegera, läsa böcker ihop osv. Han var helt ointresserad. Han gick med pånprofylaxkurs men pallade sen inte göra övningarna hemma. Han sa att igen av hans kollegor behövde hålla på med sånt och att pappans ansvar kom när barnen blev större och började spela fotboll typ. Över driver lite men det var liksom andemeningen. Han var totalt oengagerad oavsett hur mycket jag försökte.
Hur är han som pappa idag?
Min man sa ”jag tror jag är en bra pappa från typ tre år”. Kände bara ????? nej.
Så det blev inga barn och inget fortsatt förhållande menar du?
Jodå vi är i ett förhållande och har ett barn. Och han är underbar till vår bebis ?
Att i förväg välja bort att vara en närvarande förälder i tre år låter som någon som aldrig borde ha rätt att bli förälder.
Vårt barn är inte fött än, men han är väldigt engagerad i graviditeten. Har en egen gravidapp så han kan följa allt. En annan än den jag har, så att han får ”bredare information”. Läser på 1177 varje vecka, håller koll på alla tider med barnmorska, frågar sina kvinnliga kompisar hur han kan stötta mig och kollar upp info när han är orolig över något, istället för att oroa mig inte ckså. Nästa vecka ska han läsa forskningsrapporter om k-vitaminsprutan för nyfödda.
Jag HOPPAS att engagemanget fortsätter. Jag tror det. Vi har varit tillsammans väldigt länge och han pratar mycket om allt han och bebisen ska göra när jag sover, haha.
Har du själv barn med en av manligt kön? Den strategiska inkompetensen är helt sjuk. Min man är favorit hos barnet, men han hade t.ex. aldrig förstått allvaret i ett sjuk och slö barn och hade nog inte sökt vård alls. Precis som han inte gör för sig själv heller. ?
Gällande det mesta här hemma så blir det liksom automatiskt att en har huvudansvar för olika områden. Ja, jag vet att det är stereotypt osv men ja, jag har alltid haft bättre koll på det som gäller barnen. Självklart kan pappan ta hand om barnen själv och är inte farlig etc men nej, han har nog aldrig suttit på forum och diskuterat barnmat. Medan jag inte suttit och diskuterat vilken bil vi ska köpa. Olika intressen och ja, jag vet att det inte bara *råkar* vara så men ärligt talat, ska jag tjata mig igenom barnens uppväxt samt försöka själv sätta mig in i saker jag inte är intresserad av, nej tack. Däremot bör båda såklart ha grundläggande kunskap inom allt som rör oss båda. Men jag orkar verkligen inte störa mig om pappan inte har koll på allt, jag försöker istället att lämpa över något annat på honom plus att barnen växer upp fort och rätt snart är det inte lika mycket kring barnen längre.
Köpa nu bil gör man ju inte så ofta. Förstår att han gör annat också men på dina exempel låter det verkligen inte jämt (jämlikt) fördelat. Har inte barn själv men min bästis har tre. Hon är inte heller intresserad av bilar så hennes man tar hand om det, men han tar också hand om minst 50% när det gäller barnen. Så skulle jag också ha det om jag skaffade barn. Ingen är väl ”intresserad” av allt det tråkiga och jobbiga som måste göras för att det ingår i att ha barn, inte kvinnor heller?
Vem tror ni att de beepade namnen i fredagens avsnitt av Sanning och konsekvens är?
??♀️
Vill du utveckla?
A.L och J.S
Jag är sämst på initialer, nån mer ledtråd?
Det var många beepade namn?
Bryta cirkel med bråk? Jag och min sambo har en bebis under 1 år och ett större barn på heltid (sambos barn). Jag och sambon tjafsar konstant. Ibland stänger jag av och pratar inte på flera timmar för att slippa tjafset. Trodde det skulle bli bättre när jag började jobba igen för att komma ifrån hemmet men nej. Vi står i kö för familjeterapi (främst pga omständigheter till varför vi har äldsta barnet på heltid) men är flera veckor kvar. Har ni vardagstips? Vi älskar varandra men i Vi är i en period där vi inte gillar varandra så mycket utan försöker bara få familjelivet att gå runt.
Brukar tänka att jag bara kan ändra mig själv. Låter jag grinig, dryg eller liknande? Kan jag ändra det? Måste jag hela tiden gå till motattack?
Trevliga ställen att besöka i skåne i sommar med ett barn under året? Gillar allt som kan kategoriseras som livsnjut. Vi har aldrig rest med barn innan då dottern är första barnet så vet inte vad jag ska tänka på i planeringen riktigt.
Bara dagsutflykter eller att sova över på? Har ni bil med er?
Ja vi har bil! Tänker mig en rundresa så både ställen att sova över på och dagsutflykter
Lund är toppen på sommaren. Bara strosa på kullerstensgatorna ner mot stadsparken, svalka sig lite i domkyrkan och fika på nåt gulligt cafe.
Söderåsens nationalpark är väldigt vackert om man gillar natur och promenader.
Beddingestrand är väldigt vackert och har fina stränder.
Ystad är supermysigt, men det finns inte överdrivet mycket att göra. Mest strosa runt lite.
Österlen är en klassiker, men personligen tycker jag att det är lite av en mardröm mitt i sommaren. Men man är ju olika 🙂
Ven! Ta båten över, utan bil. Cykla eller gå runt och bara njut.
Stenshuvud stranden är jättefin, lunch på Äggaboden som ligger supervackert i Ronneby kan jag rekommendera också!
Ronneby ligger i Blekinge 🙂
Med tanke på att du skrev livsnjut är Österlen givet! Finns hur mycket som helst där på sommaren. Även Kullaberg; kanske inte så lämpligt att klättra på klippor med en bebis, men finns många sevärdheter och där är otroligt vackert. Ser också att någon tipsade om Lund; glöm då inte Kulturen, mycket mysigt ställe!
Tror ni att B Mitkus och hans fästmö vloggar så mycket mån-fre året ut för att de verkligen vill eller måste dem det för att hålla ekonomin som krävs för att bo i huset? Jag har bara så svårt att tro att några med barn på riktigt VILL vara så utelämnande med sina liv ?
Hur är det med vovven Camilla?
Undrar jag också.
My Martens flyttar igen! Någon som vet vart??
Det undrar jag också.
Jag uppfattade det dom att hon bara rensar, kanske missade jag nåt.
Kollade avsnitt1 ss17 av whalgrens värld. Varför känns det som bröllop nr2 som visades bara var gjort för tv och så.. oseriöst…?
Lixom bianca gnäller ingen gett tidtabell för fördrink, benjamin full… skulle de vara min mamma skulle jag vart med i alla planeringar och vetat 100% allt som händer och när…
Jag tycker det är lite märkligt hur ett så påkostat bröllop kan vara så ostrukturerat. Personalen / bröllopskoordinatern verkar ju ha gjort ett uselt jobb. Ingen bra reklam alls
Hur ofta ligger ni som varit i relation +10 år samt har småbarn?
Aldrig typ.
Varför? ?
Varför skulle man ligga är den korrekta frågan.
Varför vill man inte ligga?
Du talar inte för en majoritet. Prova ha lite sex så märker du varför det är något ”man” vill ha.
Men snälla vad är det här för kommentar? ALLA vill inte ha sex. ALLA KAN inte ha sex. Om det är så himla viktigt för dig så är det men inbilla dig inte att alla vill ha sex.
Det står inte att det är något alla vill ha???
Som man kommenterar får man svar.
”Varför skulle man ligga”. Nyckelordet är: man.
Har du svårt för kontexter? Hen svarar ju på frågan ovanför ”varför”
Har du svårt att inte ta allt så allvarligt på den här bloggen?? chilla för fan
Vilket muppigt svar. Om du tror att du talar för en majoritet som har regelbunden sex med småbarn efter 10 år- well….
Nej påstod aldrig att jag talar för en majoritet. Men när en tråd handlar om att ligga är det ganska ”muppigt” att från början undra varför ”man” skulle göra det.
Nu blev det lite tokigt va…..?
Lust föder lust samt kommer inte ett förhållande hålla utan ligg
Det finns väl folk som har försållanden utan sex. Vissa är inte så intresserade av det.
Tills någon av dom träffar någon som dom blir intresserad av.
Haha samma här 🙂
+1 på den…
En gång i veckan, ibland två
Mellan 1-3 ggr i veckan skulle jag tro. Har tre barn.
Har två barn, 2.5 år och snart 3 mån. Nu är vi mitt uppe i kaos med ny bebis, amning och sömnbrist (gör inte underverk för lusten). Har legat en gång sen förlossningen. Med yngsta tog det ca 1 år innan sexlivet började kännas normalt igen med sex typ 1 gång/vecka. Innan barn kanske 2 ggr/v.
Du menar äldsta va? Annars får jag inte ihop matten?
Oj! Haha ja menar äldsta såklart.
Nu har vi inga småbarn men en 12-åring, 14-åring och 15-åring. Ligger minst två gånger i veckan, har alltid gjort.
En gång i år och en gång förra året! 😀
Är ni nöjda med det?
Japp. Vi fick barn i början av 2024. Blev fokus på familjeliv istället. Jag mådde tyvärr rätt dåligt och har i efterhand insett att jag troligtvis drabbades av en förlossningsdepression. Så det fanns många skäl till att det blev så. Som tur är så är min man otroligt förstående och hänsynsfull. Han skulle aldrig pressa mig angående sex. Men jag hoppas på fler gånger i år. 😉 Nu börjar det kännas som att livet har lite mer flow igen….
Tillsammans 12år, 2 barn på 6 och 4år.
Jag samsover och pappan sover i ett annat rum och det har räddat vårat sexliv totalt. 2-4ggr i veckan brukar det bli.
Barn 6 och 1 år. En gång senaste året, det var ca 3 mån sen.
Är ni nöjda med det?
Det är vad vi orkar pga barn som inte sover. Så nej jag önskar att vi fick sova och hade mer energi.
Väldigt olika, men i alla fall några gånger i månaden. Kan gå kanske tre veckor emellan och nästa gång tre gånger på en vecka.
Två barn på 4 och ganska precis 1 år. Ligger cirka 1 gång i veckan, ibland 2.
Är helt ok nöjd, han hade nog helst legat varje dag men jag ammar fortfarande och är absolut ej tillbaka i sexlust som jag va innan
3-6 ggr veckan om jag inte har mens.
Men oftast är då snabbisar på toa när barnen somnat och lite längre på lunchen om vi båda jobbar hemma.
Men minimum 3 ggr veckan.
Tillsammans 20 år i år, barnen 11år och 9 år, ligger minst 1 gång i veckan, ibland 2-3 gånger, beror på ?? båda nöjda!
Räknas väl dock inte som småbarn?
Vi har sedan barnen var ca 5mån hållit samma, paus endast som nyförlöst till ca 5mån, då gjort annat och inte ligga
Typ 1 gång/mån
1 gång om året. Vi är inte nöjda men har bebis, båda har haft problem med psykisk och fysisk hälsa. Så vi orkar liksom inte.
Här kommer en unpopular opinion från mig: blir så provocerad av folk som gråter ut för att de är fattiga och inte har en krona över, när de har dyra husdjur. Ledsen men husdjur är inte en rättighet.
Var någon kvinna i kvällstidningarna för några veckor sen som grät för hon inte hade råd med mat till sina barn. Sen visade det sig att hon hade 2-3 raskatter hemma…
Håller med. Har själv haft perioder där det varit tufft ekonomiskt och då har man ju ett ansvar att ”rätta munnen efter matsäcken”. Häromåret var det ju nån snyftintervju med en ensamstående mamma inför sommarlovet som klagade så på att de inte hade råd att ta bussen till badstranden eller köpa glass. Sen visade det sig att hon dels hade husdjuren samt hade tagit lån för att bekosta en dyr utbildning. Ja men skyll dig själv då, kände jag.
Och att tigga pengar av andra är bara så obehagligt beteende. Vet att tex Camilla Läckberg och Pernilla Wahlgren har berättat om att oklara människor obalans tar kontakt med dem om snyftar om att de har det så tufft och vill att de som har så mycket pengar ska hjälpa dem. Hur kan man sjunka så lågt??
Djur är ett väldigt stort stöd dock. Hade min kompis aldrig skaffat sina katter så hade han inte levt.
Har din kompis barn?
Kanske är det som för mig. Jag skaffade min hund när jag hade det gott ställt, sen tvärvände allt på en femöring, helt oförutsett. Hade jag kunnat sia in framtiden hade jag givetvis inte skaffat en hund.
Att vi gråter ut, som du säger, är för att det är en ständig källa till ångest iom att veterinärvård är så fruktansvärt dyrt idag.
Enligt min erfarenhet finns det både folk som är som dig (dvs rimligt agerande) och också folk som köper husdjur efter husdjur trots att deras liv är kaos redan. Finns väl iofs en del som gör så med barn också men där är ju samhället strukturerat för lite mer insyn.
Ja det är en himla tur att det är så när det gäller barn.
Och jag instämmer helt med dig, köps husdjur på husdjur helt medvetet trots att det inte kommer gå är det helt galet.
Hoppas att det är sällsynt, att det är en udda företeelse att bete sig så ansvarslöst.
Rent allmänt så vill väl alla ha något att leva för, någon slags mening alltså och husdjur kan ju vara just det. Utan att få ha det som verkligen betyder något kommer man ju inte heller kunna motivera sig att ta tag i sin situation. Men, tycker ändå man isåfall – för sin egen skull – måste kunna inse att man gjort den prioriteringen och att man får leva med det.
Alla hjärtans dag snart? tycker visserligen att ”hypen” på sociala medier har lagt sig men ändå, trots att man vet att det är en ”högtid” för butikerna, så är det lite tråkigt att jag inte ens har någon att dejta, haha. Ska träna med min PT och plugga, det är det enda? killen jag vill höra av mig till vågar jag inte höra av mig till för jag är kanske världens största fegis??
Så. Vad ska ni göra på alla hjärtans dag???
Det är bara affärernas dag så ingenting. Ska bara köpa blommor till mamma.
Precis vad jag skrev alltså. Snällt att ge blommor till mamma. Jag ska nog bjuda mina föräldrar på middag, oklart om det blir just på fredag men i samband med alla hjärtans dag i alla fall.
Hör av dig! Livet är för kort för att inte våga ?
Ja jag vet…det är bara att det ”vi har” är så oklart. Och han är kaxig över text, men normal irl, så det är jättesvårt att veta hur man ska skriva. Särskilt också då sist vi hördes (ca 2 månader sen) var i syfte sex. Och det säger jag visserligen inte nej till, bara att det är jargongen i text som många gånger ställt till det. Dock vill jag inte ses BARA för sex, och det vet jag inte hur jag förmedlar. För jag måste trots allt ta mig förbi den kaxiga textkonversationen innan den normala människan irl kommer fram??
Ingenting på själva dagen, men dagen efter ska jag och killen på loppisrunda och på kvällen har han planerat date night. Ingen aning om vad vi ska göra!
Troligtvis ingenting! Firar årsdag en vecka senare.
Det blir en date med min hund. Jag brukar alltid köpa en rolig leksak och ett smaskigt ben.
Mycket uppskattat ?
Ska fira att jag inte behöver fira!
Tankar om fru?? Vem är hon? Är det ens en kvinna? Hur kan man bli så besatt av tillsynes obetydliga influensers ?
Missade när identiteten lades ut men av jag fattade efteråt är det en kvinna. Förstår inte alls hur hon blivit såhär dock.
Hon verkar inte ha postat i FB-tråden på tre dagar, är hon månne avstängd eller blev det jobbigt för henne att hon blev offentliggjord? Kanske har det hotats med polisanmälan så hon känner att det var bäst att pausa.
Hon blev ju outad på FB och mycket av det hon tidigare skrivit stämde överens med hennes profil på fejjan. Vem är hon besatt av utöver HT?
45 årig kvinna boende på Södermalm! Precis som nån skrev blev hon outad, ett vanligt förnamn som börjar på S.
Åh vet du hem namnet? Vill så gärna ha ett ansikte på den sjuka sjuka människan!
Vet namnet men känns inte okej att skriva ut här…
Sara?
Fasen missade det..jobbar själv inom vården och nära söder…vill så gärna veta. ??
Såg också det. Och oavsett vad så känns hon inte frisk. En normalt funtad människa som mår bra i sig själv blir inte så besatt av en småbarnsmorsa i en småstad.
Nej, var KOMMER denna fascination av en så extremt vanlig person ifrån? Det finns väl hundratals småbarnsmammor i samma stil som HT på rusta vilken dag som helst i vilken småstad som helst? Varför får det folk att gå bananas att en av dem skaffat Instagram?
Det sjuka är att hon är besatt av FLERA influencers. Hon socanmäler alla hon stör sig på…
Är det bara jag som är trög men hur fick ngn reda på vem hon är? Hur går det ens till?
Tror det var någon random person som känner frukroko som läste HT tråden och kände igen de små detaljerna som kroko skrev om sitt eget liv och sen outade denna random person krokos namn i tråden. Och det stämde
Kan någon berätta vad ni pratar om.
Ett nick på fl@shback tror jag. Som har varit väldigt aktiv i tråden om någon HT. Som jag har förstått det av tidigare Öppet spår.
På forumet Flashback finns trådar om influensers, där allt diskuteras. Det finns en användare som är särskilt elak och beter sig maniskt. Hon heter frukrokodil.
Håller med om att HT får oförtjänt mycket skit. Hon lever ju ett väldigt ”Svensson-liv”. Typ ett liv som stor del av befolkningen kan relatera till.
S o f i e H e i l b o r n och det är bekräftat, flerbarnsmamma som maniskt terroriserar influensers och deras respektive men vars egna sambo (enligt henne själv make men dom är ej gifta enligt UC) är dömd för bland annat r å n. Riktigt sjuk människa!
Omg tack!! Har alltid undrat vem hon är! Haha en hjärnklåda är äntligen över.
Oj om PVL skulle få syn på det här. Har inte hon hotat med att polisanmäla henne många gånger?
Hon skriver om H I V i någon tråd och har gjort ett examensarbete om det, har tidigare jobbat på SÖS. Hon är långtidssjukskriven vilket förklarar manin och hennes vakennättet på FB.
Vet inte om PVL vet men tycker att hon borde veta det när ? identitet läckte
Är hon 45 eller 52?
45 år tror jag och bor i hyresrätt på söder. Flera barn som hon exponerar öppet på F B men ändå trakasserar influensers för samma typ av bilder.
Hennes sambo D a n t e H e i l b o r n förekommer i l e x ba se, domen går att beställa. Förstår att fru ? är bitter med en sådan slapptask som far till hennes yngsta barn.
Hur kan dom ha samma efternamn om dom inte är gifta dock?
Vet inte men enligt uppgifterna från skv är dom inte gifta.
Hon har inte samma efternamn som honom, men dom fyra första bokstäverna i hennes efternamn är samma som sambons.
Vem är PVL? Följer HT-tråden men har missat PVL ?
Jag älskar dig!
Jämför ?s f book, bläddra bland bilder och inlägg så märker du tonaliteten och flera avslöjande detaljer om du sedan kollar hennes historik historiskt på F B.
Stämmer ☝?☝?☝?☝?
Är det hon som terrar Lisa Marie Jönsson också tro?
Varför skulle det vara det? Är ju inte samma sak alls.
Finns bara en Sofia, är det hon?
Vilka 3 kändismän är snyggast i Sverige anser du? Vet ej vad jag vill med denna tråden, har kanske ägglossning.
Tre som jag kommer på nu: Christian Fandango, Filip Wolfe och Bill Skarsgård?
Instämmer i dom två första!
Joel Kinnaman är den enda snyggingen jag kommer på!
Ja verkligen. Andra och tredjeplatsen är mer osäker.
Svårt. Tycker väldigt få män är riktigt snygga. Persbrant. Kinnaman. Kommer inte på en tredje.
Persbrant..?! Aldrig förstått. Tycker han sett ut som en gammal alkis sedan han var typ 28 år…
En yngre fräsch Persbrant är ? typ när han gjorde Hamilton
Jättesvårt att komma på! De som är snyggast är alltid vanliga dödliga.
Filip Lamprecht och prins Carl Philip
Filip Wolfe, Bill Skarsgård, Filip Lamprecht kommer jag på! Kinnaman när han var lite yngre ?
Filip Lamprecht, Christian Fandango och Viktor Norén
Sjukt svag för Bill Skarsgård
Martin wahlström, alexander skarsgård (räknas han som i sverige?) Och Ola Rapace
Nej men inte Rapacc väl??? Uuuuu…….
David Druid, Viktor Norén, Jonathan Rollins
Joel Lutzow, Alexander Skarsgård, Martin Wallström
Kommer bara på en så här spontant; Tareq Taylor. Silverrävar, mums!
Han är inte typiskt snygg men någon som har otrolig utstrålning och sexappeal (enligt mig) är Henrik Dorsin, speciellt när han är med i LOL.
Henrik Dorsin?
Alexander Skarsgård
Nu som har valt att skaffa hanhundar, hur tänker ni? Jag tycker det är så vidrigt när de juckar på saker och när deras snorrar sticker fram, och skulle av de anledningarna aldrig kunna skaffa en hanhund.
Hahaha vilken sjuk kommentar!
Hahahahahgaaaaa håller iofs typ med men sjukt tänkt
Vad är det som är sjukt?
Har en okastrerad hanhund sex år, han juckar inte på grejer- har över huvud taget aldrig hänt.
Har också en okastrerad. Juckar endast på tickar, aldrig på grejer
Ok men sticker hans röda snorre fram i tid och otid?
Men skit i min hunds snorre din galning 😀
Min fråga är egentligen hur du står ut med den?
Men varför tittar du på hundens snorre om du känner ett sånt obehag? ?
Den går ju inte att undvika att se
Du låter nästan besatt… Sök och få!
Uppvuxen med en hanhund. Vi valde den hunden som var sötast och tiken var dessutom tingad men jag tror inte mina föräldrar hade velat ha en tik ändå.
När jag skaffar hund igen kommer jag skaffa en hane för att jag tycker honor är så bitchiga. Vill inte ha en hund som löper heller. Och min hanhund kommer kastreras, men fortfarande hellre en hane än en tik. Dessutom är tikarna inte lika fina i den rasen jag vill ha.
Känns det mer fräscht med tikar som löper då?
Jag har haft en steriliserad tik så har ingen erfarenhet av löpande tikar.
Lika lätt att kastrera en hanhund då slipper man juck.
Vilka märkliga hundar träffar du? Jag har haft hanhundar hela mitt liv, ingen av dem har juckat på saker eller ben. Föredrar hanhundar då jag generellt uppfattar dem som mer stabila i humöret.
Ok men snorren som sticker fram i tid och otid då?
Som vilken snubbe som helst då
Det kan snarare ha med stress eller att de blir allmänt exalterade att göra än att det är sexuellt. Min hanhund blir väldigt stressad så uppjagad så att det händer.
sällan*
Ok men det är ju ändå äckligt att snorren sticker fram
Låter mer som att du ligger i gränslandet mellan fetisch och fobi…
Den sticker inte fram i tid och otid, du umgås med väldigt märkliga hanhundar…
Jo, så fort man klappar en hanhund som glider snorren fram
Som sagt, du umgås med väldigt märkliga hundar- det du säger stämmer helt enkelt inte.
Känns som du gaslightar mig
De är hanar med instinkter. Har alltid haft hanhundar då de är gulligast men alla har varit kastrerade. Då kan du tänka åt andra hållet: tikar löper (får mens precis som vi) och slickar sig rena.
Slicka sig rena tar jag alla dar i veckan före det röda spjutet. Vidrigt.
Du var här igår med korkade kommentarer då också. Män sticker fram med kuken i tid och otid men jag gissar att det inte stör dig.
Det kan du tro att det gör
Och dina kommentarer är? Vem som helst skulle se hanhundars könsorgan om man slänger sig på marken och inspekterar dem underifrån.
? Måste väl vara ett troll?!
Haha, ja det är nån som driver med oss ?
Visste inte att jag var den enda människan, på detta forum iallafall, som lagt märke till att hanhundars snoppar kommer fram i tid och otid och tycker att det ser äckligt ut.
Okej ”Amanda”
Helt ok att du tycker det. Det blev bara så roligt att varannan kommentar var en röd snorre ?
Håller med, tycker dock det är ofräscht att ha hund överlag.
Du kan ju inte vara rolig att umgås med
Som hundägare antar jag att det inte är roligt att hänga med henne då ni vet om att hon tycker att ni är ofräscha. Men annars vet jag inte vad hennes kommentar har att göra med hur rolig hon är att umgås med?
Jag har mest haft hanhundar, tycker det är enklast. De har inte snuskat sig så mycket. Har en tik nu och tycker det är jobbigare med löp och skendräktighet.
Alltså jag skrattar ihjäl mig. Hur många gånger nu i denna tråd har du kommenterat en hunds snorre? Att vissa människor har hanhundar är ju 0% konstigt jämfört med att vara så besatt av hundars snorrar som du är. ?
+1
Jag vill ju ha svar på min fråga, därför får jag ju ställa den flera gånger eftersom att folk inte svarar ordentligt
Håller med, så äckligt
Har någon handlat på internetsidan donnabeauty.se och vet om den är legit att handla ifrån?
Ja och ja
Nej det är parallellimport. Du kan få hem lite vilken skit som helst
Vad menar du med paralellimport?
Man köper inte från leverantören så det finns ingen garanti att det inte är kopior. Hade aldrig handlat därifrån
Tack! Såg att recensionerna var väldigt olika så det låter ju som det stämmer..
Vilken stavning föredrar ni och varför? Lily eller Lilly?
Lilly, som min mamma.
Tycker båda är fina, om jag skulle välja till ett barn skulle jag nog gå på efternamnet vad som passar bäst, Lilly ser tex bättre ut tillsammans med ett -sson-namn obs min åsikt endast.
Lily
Lilly känns mer korrekt enligt svenska språket, tycker jag. Lily vill jag typ uttala som Li-ly, som Lilo. I samma jämförelse hade Lillo uttalats som ”lilla” (nåt som är litet).
Två olika namn, inte bara olika stavning utan helt olika namn.
Håller på kollar på sista minuten resor till Kanarieöarna. Gran Canaria eller Teneriffa?
Tenefriffe!
Häftiga ständer och Teide.
Gran Canaria. Mysig stad, kultur, sränder, vandring. Mer komplett om du inte varit där tidigare än tenerife.
Gå ut i solen och läs kurslitteratur istället.
Teneriffa, har varit på båda öarna. Teneriffa är mycket grönare och finare enligt mig. Finns Europas största badland om du gillar sånt ? Och Teide! Bor man i Playa las americas finns Siam mall.
Inte teneriffa, varit mkt demonstrationer där
Det senaste Mot turismen.
Tack du som skrev tips i tidigare ÖS om att börja se Gilmore Girls från säsong 2 istället.. Nu har jag helt plötsligt sett en hel säsong (istället för att stänga av direkt) och tycker faktiskt serien är riktigt mysig att kika på! ?
Från säsong 2? Missar man inte massa då?
Älskar Gilmore girls ?
Maaaaax Medina
Jess?
Kanske lite men tycker jag hänger med rätt bra ändå =D
Såg att C amilla H amid hade gift sig? Eller stämmer det.Kikade på hennes IG men ser stod inte ngt under bilden..känns väldigt snabbt eller kanske bara en annan som är trög..Blev lite nyfiken bara,men roligt för henne?
Förmodligen därför hon haft sitt sjuka ex bror efter sig.. vet inte om exet var inblandad i det. Men kul för henne, hoppas han är toppen☺️
Fattar ej vem som vill dejta sin ex -svägerska eller vad han nu ville..ex maken verkade vad jag såg ändå trevlig och familjevänlig men vad vem jag…såklart vet msn inte hur folk är bakom lyckta dörran men blev förvånad när de skilde sig faktiskt
Han ville ej dejta henne? Han ville nog bara skada henne för att hon gått vidare i livet el vad hon nu enligt han gjorde. Han var ju sjuk i huvet, hon gav han tom jobb hos henne för han ej kunde få något
Vad du svamlar. Det handlar inte om hennes privatliv. Det handlar ju om jobb.
Vad har exets bror gjort? ?
Läs på fb,finns även på aftonblaskan och ex pressen..misshandlat henne etc
Ska baka släta bullar imorgon och jag är inte så bra på att baka.
Sist hade jag 50g jäst, och tänkte testa med hälften istället. Förstår att det får jäsa längre då så det tar längre tid. Men gör det någon skillnad för smaken, att dom blir bättre eller något? Eller man kan lika gärna ta 50g med en gång?
Har tiden att det kan ta längre tid och tänkte att det är bättre, men vet inte varför jag tänkte det?
Lät rörigt som jag skrev kanske. Hoppas man fattar:)
Varför vill du bara ta hälften av jästen? Jag skulle göra som receptet säger, mina brukar bli bra ?
Om man har för lite jäst kan det hända att degen inte orkar resa sig. Det finns för lite jäskraft liksom och då hjälper det inte med extra tid. Varför vill du minska på jästen? Om det är för att bullarna smakade jäst så kan du istället låta dem jäsa två gånger.
Dom smakade inte jäst. Vet inte varför jag fick för mig att det kanske är bättre att minska på jästen?
Och nu blev jag lite sugen på att köra en dubbel sats och frysa in + ge bort till mamma och mormor, men har bara en jäst hemma.
Men eftersom jag inte är så bra på att baka är det bog bäst att följa receptet och inte krångla till det haha.
Tack för hjälpen! 🙂
Dom smakade inte jäst. Vet inte varför jag fick för mig att det kanske är bättre att minska på jästen?
Och nu blev jag lite sugen på att köra en dubbel sats och frysa in + ge bort till mamma och mormor, men har bara en jäst hemma.
Men eftersom jag inte är så bra på att baka är det bog bäst att följa recääptet och inte krångla till det haha.
Tack för hjälpen! ?
Följ bara receptet så kommer det att bli bra. Hoppas att bullarna blir goda och lycka till❣
Vad använder ni för tvål i köket?
När man lagar mat vill jag inte ha något som luktar för mycket och absolut inte samma som används på toa.
Ingen för att det ska vara strikt förbjudet att tvätta händerna där! Handtvätt sker på toaletten!
Va? Innan man börjar laga mat vill man väl träffa händerna? Har man rört något och blivit kladdig vill man tvätta händerna?
Eller man, jag. Vet inte varför jag pratar för alla.
Verkligen. Låter inte jättehygieniskt gå till badrummet när man lagar mat.
Men det låter jättehygieniskt att tvätta händerna på den enda plats i hemmet där man hanterar mat ?♀️?♀️?♀️
What…? Vad yrar du om..
Har du svårt att läsa???
Du kan inte äta mat hos andra va?
Eh, va? Det är väl klart som fan man kan tvätta händerna i köket?♀️
Denna gillar jag https://www.apotea.se/baylis-harding-jasmine-apple-blossom-hand-wash-500-ml?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=P%20-%20Shopping%20-%20NB%20-%20Manufacturers&utm_term=H%C3%A4nder-f%C3%B6tter&gad_source=1&gclid=CjwKCAiAwaG9BhAREiwAdhv6Yw87hFL50Pun6JbAbcpL1etwvEUWBZZLugb3AbfJGyT4QL5ikNO9ZRoCkRoQAvD_BwE
Hudosil kökstvål
Ica basic handtvål – har samma på dass och det är billigast.
En kökstvål från Dermosil, fungerar toppen mot lukt från tex fisk och annan mat!
I vilket skede av dejtingen tycker ni man blir exklusiva i dejtandet, alltså att man ej dejtar några andra? När man setts x antal ggr?
Svårt att säga. Jag tycker det lite beror på hur djup ens relation hunnit bli.
När man snackat genom tinder ett tag, som är så vanligt idag, är min uppfattning att man blir exklusiv nästan direkt.
Jag tänker att det borde vara när man setts några gånger och hörs typ varje dag. Men det säkert jätteolika!
Beror på hur länge man träffats men alltifrån ett par veckor till månader.
När man haft snacket om att vara exklusiva.
Eller, en kan ju vara det för att det känns rätt för en själv, men tycker inte att man har rätt att vara purken för att partnern fortfarande dejtar andra om man inte snackat om det.
När man har klämt finnar på varandras ryggar.
Räknar kalorier och det går bra, men, ibland har jag ätit 5-600 kcal för lite, men jag är verkligen inte hungrig. Bör man kompensera nästa dag med lite extra? Vill inte börja äta en macka mitt i natten heller…
Vet att svält inte är bra för förbränningen, jag rör på mig varje dag med stor variation, men är rädd för att sakta ner viktnedgången pga det här med kaloriintaget.
Beror väl på vad ditt totala intag ligger på? Satsar du på 1700 kcal eller 900 kcal per dag…? Men är det emellanåt så spelar det nog inte så stor roll. Blir ju som 5:2 typ?
Ät som vanligt imorgon men gör det inte till en vana att ligga så långt under.
Det som kommer hända när du har dragit ner på kalorierna och ändå ligger under det som är ditt dagsbehov, är att du kommer äta mindre ett tag (om du fortsätter). Det som händer sen är att du kommer bli hungrig/få sug och börja äta mycket mer för att kroppen kommer vilja kompensera för att du har ätit alldeles för lite.
Sprid ut dina mål och håll dig aktiv så kommer du att känna hunger igen. Kom samtidigt ihåg att du inte enbart kan äta utifrån hunger. Kroppen vänjer sig så följ det du har bestämt att du ska få i dig.
Viktökning kan i princip väldigt få undvika när de ligger på för mycket underskott och sen börjar äta mycket igen. Dina hormoner mår inte bra av att du äter på det här sättet (undviker flera hundra kalorier ovanpå ditt redan låga kaloriintag).
Hoppa aldrig över måltider och sömnen gör jättemycket och försök få in rutiner för mat/sömn/aktivitet och hitta ett sätt att reglera stress om du har mycket av det i vardagen.
Jag har ett syskon som kämpat en del med vikten och som alltid blev provocerad när vi syskon berättade att vi alltid äter och aldrig hoppar över måltider. Genom ett regelbundet matintag slipper du för lite eller för många kalorier. Är vid regelbundna mattider så lär du kroppen när det är dags att vara hungrig. Äter 3 måltider om dagen och 1-2 frukter mellan måltiderna beroende på energinivå. Min mage kurrar alltid ca. 15 minuter innan måltiderna för kroppen vet att kl. 07.00, 13.00 och 19.00 är det dags att äta.
För lite mat gör att många småäter mellan måltiderna och äter mer än vad de är medvetna om. Det påverkar också hormonerna när folk småäter. Kroppen är komplex och vikt är mycket mer än bara kalorier in och ut!
Tusen tack för ditt supersvar, (och alla andra som svarat också såklart). Har svält/hetsätning i baggaget (senaste åren ingen svält bara hetsätning) så är rätt nojig över att äta för lite, men svårt att hitta bra info när man googlar. Är inte helt hysterisk med mina kalorier, går det över nån hundring en dag är det ok, vill bara hemskt gärna gå ner all övervikt jag lagt på mig de senaste åren. Det är bara 6 veckor sedan året startade men jag ser faktiskt redan helt annorlunda ut tack vare all träning jag lagt ner.
Ikeasoffor, vilken är bäst/värst enligt dig? Funderar på söderhamn, hyltarp eller kivik. Ska vara skön nog för 2 personar att hänga i dagligen för tvtittande, men också rymma fler vid besök så har tänkt nån modell som finns som 4sitsig i nån form
Har både Söderhamn och Kivik. Men då är Söderhamn snäppet bättre. Djupare än tex just Kivik
Skulle aldrig köpa söderhamn, helt för låg och obekväm! Min man var fast bestämd att vi skulle köpa den, så vi gick tillsammans och testade den, men sjukt låg och svår att komma upp ifrån, nej jag är inte gammal, endast bekväm av mig samt små ryggproblem ???
Hur ofta godkänner Camilla dessa kommentarer egentligen? Typ vart 10:e.. 20:e timme? Eller vet ni? Känns inte värt att kommentera längre eftersom fördröjningen leder till att man kommer in i diskussionen när den redan är över och folk gått vidare till nyare inlägg.
Blir du godkänd med samma nick + mail en gång så är du omoddad.
Första gången jag blev moddad en kort stund var min första kommentar nu i dagens ÖS, och jag tror jag vet varför, och tycker Camilla tog helt rätt beslut för jag skrev triggande saker i ett tidigare inlägg men förstod det inte förens det var för sent. Det har grämt mig hela kvällen.
Jag är tacksam att hon hade koll på mig nu.
Försökär äta mellan 1600-2000, beroende på hur hårt jag tränat. Ibland orkar jag inte äta mer än 1200-1300, eller jo om jag inte somnar kan jag bli vrålhungrig kl 23 men då håller jag mig till frukost. Eftersom jag lätt överäter måste jag hålla koll på intaget, men tycker det är så konstigt att jag blir nöjd på så lite när jag spenderade hela förra året med att överäta något fruktansvärt, säkert flera dagar i v med hetsätning 3000+ kcal flera dagar i veckan.
Detta skulle vara svar åt mig själv
Jag har aldrig räknat kalorier så har lite dålig uppfattning om hur mkt mat det rör sig om. Men kan du inte försöka fylla på med något med mkt protein som ett ägg eller lite nötter? Mycket energi för lite ansträngning.
Jag har en kompis som jag inte har hört något från på över en månad på grund av att hen har psykiska problem och problem med sin ADHD. Hen är även samma person som har sagt till mig: ”Det tar fem sekunder att skriva till någon och visa att man bryr sig” självklart visar jag respekt och hör inte av mig men vet inte om jag vill höra av mig heller när hen väl gör det.
Okej nu vet jag inte om jag börjar bli senil på riktigt! Igår scrollade jag på Disney plus och då tyckte jag att jag såg en dokumentär om P Diddy fallet men idag hittar jag den inte. Har jag drömt det här eller finns den någon annanstans eller är jag helt enkelt blind? ?
Finns på Max och på SVT Play vad jag vet!
JUST DET JA! Där såg jag den! Tack du är bäst ❤️
Kanske inte det lämpligaste känsloläget när man diskuterar Diddy…
Jo för jag vill se den
Hjälp! Rätt att bli med barn nu?
Jag är 23, ska fylla 24 år och studerar till läkare. Jag har 2 år kvar på min utbildning. Min sambo sedan 4 år tillbaka är AT-läkare. Vi har ett 1a-handskontrakt på en lägenhet i sthlms innerstad.
Till dilemmat: Jag har haft extrem barnlängtan i 2 år, till den grad att jag månadsvis får explosionsartade gråtattacker av längtan. Min sambo har alltid varit inställd på att få barn men inte innan utbildningarna är färdiga och innan vi köpt vår första bostad. Nu har han dock öppnat sig för tanken att det kan bli tidigare.
Jag undrar vad ni tycker. Är det så dumt att skaffa ett barn nu även ifall det innebär att jag isåfall kommer ha ett år kvar av min utbildning?
Jag är så kluven. Å ena sidan känner jag att våra förutsättningar är mycket bättre än många andras, å andra sidan har jag aldrig gjort något som inte varit uttänkt i minsta detalj. Jag vet att det absolut bästa hade varit att vänta tills jag är färdig och tills vi äger vår lägenhet men jag känner samtidigt att jag inte kan vänta mer. Jag håller på att explodera!
Kan du och har du möjlighet att släppa kontrollen, om det sker så sker det? Det är inte dumt att göra klart utbildningen, det är högst förnuftigt. Men man kan ju aldrig veta hur länge det tar att få det där barnet, så det kanske går att ta det med ro. Alltså att ni inte aktivt försöker skaffa barn och ha sex vid ägglossning, men inte heller skyddar?
Men något jag skulle ge starkt råd om innan barn är: gift er. Det behöver inte vara storslaget och grandiost, men gör det först. Dels blir det enklare vid faderskapsutredningen (det behövs inte om du är gift) och så får ni det där rituella bandet till varandra som trots allt i många sammanhang fortfarande betyder mycket.
Jag o min man fick först 3 barn, sedan gifte vi oss efter nästan 10 år tillsammans. Önskar så att vi hade gift oss först.
Diskutera igenom saken med din man. Det är trots allt erat liv.
Men snälla ta det lugnt. Gör klart utbildningen, se till att ha ett fast jobb du trivs med. Se till att ni är helt redo. Du är ung fortfarande, ingen stress.
Det tråkiga svaret är att livet blir mycket enklare om du 1. är färdigutbildad och fastanställd, 2. är gift med pappan/den andra föräldern till barnet.
Det låter ju inte heller som att du är en sån person som kan ”ta det som det kommer” utan du kommer kanske vilja gå in i processen fullt ut med ägglossningstest osv. Försök att tills du är klar med utbildningen och kan börja försöka skaffa barn, ha små mål på vägen. T.ex. spara ihop så mycket pengar att du inte behöver ta ut föräldradagar första året, träna upp kroppen så den orkar gå igenom en graviditet, förbereda dig och läsa på om amning, födande osv. Så kanske tiden går lite fortare och lite enklare att stå ut.
Det finns ingenting som säger att det kommer funka direkt, så har man en sån längtan och känner att man har förutsättningarna redan nu (även om de hade varit ännu bättre om du var färdig med utbildning såklart) så tycker jag det är läge att börja försöka. Visst, det kan gå direkt. Det kan också ta ett par år, eller visa sig att ni behöver hjälp, och då lär man vara tacksam att man fick reda på det tidigt.
Köpa ett boende förstår jag verkligen inte varför ni skulle behöva göra om ni har ett förstahandskontrakt. Det går att byta till ett större boende om det är det ni funderar över.
Nej för helvete säger jag! Du har 12 månader kvar av utbildningen- håll dig lugn i sex månader till med graviditet säger jag 🙂 Sen på en mer seriös nivå, det här med gråtattacker av längtan misstänker jag faktiskt inte har så mycket med barn att göra så nysta lite i det så blir du en bättre mamma & mer stabil för dina barn!
Sorry läste nu att du har 48 månader kvar. Samma svar här- avvakta till sista halvåret så du hinner läsa klart.
Hur är det med huvudräkning och läsförståelse egentligen? 2 år är väl ändå 24 månader.
Jag fick mitt första barn när jag pluggade T9,var 25 år när barnet föddes och hade ett mf innan dess. Jag hade spontant sagt hört faktiskt, vet inte om du gör det nya eller gamla programmet men borde väl vara nya. Hade förut en vision om.stt vara färdig specialist innan 35 på sin höjd men livet kom emellan. Har nu fått ytterligare 4 barn under de senaste åren efter jag påbörjat min ST som.av naturliga själv då blivit fördröjd. 2 av barnen var oplanerade.
Man har tid att jobba,din kille borde vara leggad snart och då ökar lönen markant. Man kan gå jourer,bemanning etc så lönen kan ändå komma upp i 100k för hans del smart beroende på specialitet. Tänker att ni har ett lgh kontrakt. Inga garantier för graviditet, sen så får man nya idéer om AT/BT ev. vik. etc..finns aldrig ngn perfekt tidpunkt enligt mig speciellt inte som läkare..men jobb finns det så jag skulle inte oroa mig över det…jag hade absolut skaffat ett barn som ung och sen får man se framöver
Ja jag läser det nya programmet så kommer på papper vara första kullen ut att göra BT. Skönt att få synpunkter från någon som varit i en likadan situation. Gick det bra för dig att göra AT med ett/flera småbarn? Vi båda vill göra ST i allmänmedicin så tanken är att sambon hoppar på denna innan bebis kommer och då skulle det kanske inte göra något att jag bara får föräldrapenning som student. Hur svårt tyckte du det var att plugga klart med litet barn? Jag känner spontant att har man klarat 5/6 år så klarar man det sista året på ett eller annat sätt… kanske är naivt?
Råkade svara som.egen kommentar längre ner..men ja har du klarat preklin så löser sig resten
Haha men snälla. Klart man kan vara glad för att någon hjälper en hitta en dokumentär, även om den behandlar ett hemskt ämne. Jeez.
?
Det gick jättebra,pendlade dessutom i 2h till staden jag pluggade i. Var dessutom ensamstående då maken plötsligt ville skiljas 2 veckor innan bf. Skrev mitt projektarbete halva T10 och halva T11 och på den tiden var det inte lika digitalt som det är nu..smartphones fanns knappt och internet var dåligt överallt..fick hjälp av mina föräldrar..berättade om situationen för studieansvariga och de var jätteförstående…tog examen utan uppehåll.. valde sen att vara hemma 8 månader efter examen pch började jobba när barnet var 2 år..avvaktade lite med AT i 2 år eftersom jag mentalt inte bearbetat skilsmässan och allt vad et innebar…AT gjorde jag när barnet var 4 år..då var det inga problem och fick hjälp under akuten placeringen. Men är ni 2 föräldrar så skulle jag säga att AT inte är några problem..min nuvarande make kom in i vårat liv när barnet var 5 så då tog han ansvar obekväma tider eftersom han jobbar kontrorstider och kan flexa..Allmänmedicin är ju ändå dagtid så då kan sambon ta barnet nör du behöver gå vissa nattpass etc..jag fick vårat första gemensamma barn i slutet på AT..och gick klart AT och skrev tentamen under FL..Sen så sökte jag ST pch det var inga problem att få det och kunde direkt påbörja min ST efter FL…Så allt löser sig bara man vill.