Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Anonym
/
2025-02-23 18:39
Läste i gårdagens ös om diskussionen kring barn på bröllop. Blev så nyfiken, ammande barn inkluderades inte i ”barnförbudet”. Dels är dom små och springer inte omkring
Men vissa ammar ju 1-2 år? Så var går gränsen då?
Men varför skulle det vara så märkligt att bedömningen om ett barn kan vara med på ett bröllop eller ej är individuell och beroende på barn och relation?
Precis, beror ju på dens behov, det praktiska för föräldrarna. Samt relationen till barnet och föräldrarna, tex kan ju egna eller syskons barn vara välkomna men inte kusinbarn eller andra.
För att regeln sa inga barn, sen hävdade väldigt många att ammande barn skulle undgå den regeln och det ska man bara veta. Att man dessutom sa att ammande barn inte stör, vilket då skulle göra det okej.
Men åldern på ett ammande barn kan ju som sagt variera och göra barnets deltagande väldigt olika.
Inlägget igår handlade inte om nåt individuellt, det var ett blankt nej för alla barn.
Men livet fungerar inte som att ”regeln säger” en viss sak. Oavsett om en sexmånaders bebis ammar eller ej kommer den inte störa festen såsom en tvååring gör. Däremot kan en sexmånaders som inte ammas lämnas bort en kväll till en barnvakt. I fallet igår har ju föräldrar med bebisar hört av sig angående sina barn och låtit brudparet göra bedömningen. Överlag är det standard att inte neka bebisar eftersom man oftast vill ha gästerna där.
Fast i min frågeställning funkar det så. Att en sexmånaders inte stör ”såsom en tvåårig” är ju inte att dom inte stör alls, vilket sas.
Diskuterade inte vad man borde utan resonemanget kring etiketten det tydligen är.
Sjävklart handlar det om behov. Om man har en person man verkligen vill ha med på bröllopet av någon orsak skulle jag gissa att man i praktiken skulle säga ja även till ett flaskmatat barn om barnet var typ ett par månader eftersom det nog tillhör ovanligheterna att så nyblivna mammor kan tänka sig att vara ifrån sina bebisar då. Vill man väldigt gärna ha med båda föräldrar för bröllopet får man antagligen ”stå ut” med även lite äldre bebisar.
Men det är ju inte lag liksom – har man barnvakt med nära relation till barnet och ett barn som kan tänka sig att ta flaska lämnar man väl helst bort även ammande barn eftersom det inte är särskilt kul att ha med bebisar på brölllop.
Fast min fråga gällde inte hur man ska göra med dom inbjudna som har egna önskemål, utan grejen med att ammande barn hade frikort, men att ammande barn kan variera väldigt brett i ålder. Och en ursäkt igår var att ammande barn inte stör.
Jag tror att tanken bakom det uttrycket är bebisar som exklusivt ammar = inte kan lämnas över till en barnvakt med några klämmisar och majskrokar. En 2-åring är ju inte beroende av bröstmjölk även om hen fortfarande skulle gilla att snutta lite en stund varje kväll.
Jag tror det flesta är överens om att det handlar om att amma exklusivt. Men oavsett barnets ålder så i en sådan situation frågar man brudparet om det är ok att ta med barnet. Vågar man inte säga nej till en sådan fråga behöver man jobba på sin konflikträdsla.
Många igår var ju inte ens med på att ammande barn självklart skulle få följa med. Så mycket osagda regler uppenbarligen.
Den mamman som bara ger ett mål mat, och ammar resten, måste lämna bort sitt barn? Blir inte det lite samma som den som helammar? Jag menar att regeln är så diffus och att reaktionerna igår att sånt ska man bara fatta. Inte vad som är rätt eller fel.
Ja men det handlar ju inte om att behandla barn rättvist utan om mamman har möjlighet att lämna barnet eller ej. Vill man gärna ha de personerna på bröllopet så tillåter man man att de tar med sig bebisarna, av nödvändighet liksom.
Förmodligen vet man ju vilka som kommer ha barn när bröllopet äger rum, väljer man då att utesluta barn vet man också vilka föräldrar som kanske/förmodligen inte kommer kunna vara med. Men det är ändå parets dag och upp till dom hur dom vill göra. Inte nån osagd regel som alla bara förväntas ha koll på.
Blev också nyfiken. Och att så små barn inte skulle märkas av? Va? Det är väl mer vanligt att så små barn skriker än äldre. Känns mest som mammor bara säger saker som gynnar dem i olika situationer. När de är trötta kan de skylla på att barnet skriker hela tiden, men ska de ha med barnet någonstans så kommer barnet minsann inte märkas av.
Förstår att det inte är så, men man borde förstå att sätter man krav på gästerna har dom rätt att neka och där med avstå bröllopet.
Jag vill att alla ska klä sig i gult, du hatar gult så du stannar hemma, tex. Måste inte gälla bara barn, även om jag förstår att det är det vanligaste.
Ja det är ingen som påstått nåt annat? Menar att det kan finnas olika krav från brudparet som inte passar den inbjudna och då tackar man nej. Eller nåt som inte ens har med inbjudan att göra.
Sen är det kanske inte alla brudpar som accepterar det, alltså förväntar sig att alla inbjudna bara ska dyka upp på deras villkor.
Varför? Är det så viktigt att ditt barn ska få följa med överallt? Eller menar du att du inte kan för du inte kan lämna den av praktiska skäl? Då tror jag inbjudaren förstår. Det är en avvägning man gör, vad som är mest värt.
Beror väl på om barnet är 10 år eller 3 veckor? Jag hade utan tvekan tackat nej till att lämna bort mitt barn när hon var spädbarn, även om hon var flaskmatad. Nyfödda barn behöver sina mammor mer en bröllopspar behöver sina gäster.
Hade inte blivit sur för att någon ville ha bebisfritt på bröllopet heller (oavsett status kring amning), tycker egentligen det är ganska värdelöst att gå på bröllop med en bebis för man kan ju inte närvara fullt ut. Man kan skicka ett telegram.
En bebis är ju en bebis. Jag hade inte heller lämnat bort min bröllop för att gå på bröllop.
En kompis hade noll barn-allowed på sitt bröllop när jag hade en månad gammal bebis. Helt fine för mig – deras bröllop deras regler. Men hon hade mage att bli sur på mig för att jag inte ville lämna bebisen med barnvakt ?
Fast nja, en 10 åring är ju odräglig med flit. Vägrar sitta still, äta maten osv. En bebis skriker ju för att uttrycka ett behov, det är så de kommunicerar. 9/10 går iväg med en skrikande bebis, ursäktar sig 10000 gånger osv. Föräldrar med äldre barn struntar fullständigt i hur deras barn beter sig eller inte beter sig.
Man kan väl sätta 10-åringen vid gammelmormors bord isåfall, de flesta 10-åringar springer knappast runt och skriker och stör men ja, självklart individuellt och planerar man fylleslag skulle jag verkligen inte vilja att någon tog med sig bebisar heller.
Så mycket märkliga tankar man kan läsa här inne alltså. Varför i hela fridens namn skulle man placera sin stackars gammelmormor med en 10 åring som bordskavaljer?
Men snälla. Det är bara i detta kommentarsfält som det utmålas som om alla mammor går på barnfria bröllop med en skrikande 4-åring hängande i patten och gapar ”man FÅR ta med smååå barn!”…
En normal person skriver (eller ringer) till den som gifter sig och frågar om det är ok att ta med en bebis pga behöver bröstmjölk och om det inte är okej så tackar de för inbjudan och avstår att komma. Normal kommunikation löser det mesta…
Haha så bra! Och håller helt med. Har varit på många bröllop där det varit barnfritt med undantag för ammande spädbarn samt ett antal där det varit barn i olika åldrar med och några som varit helt barnfria. Inga problem med något av det. Men behöver inte dramatisera allting.
Detta kommentarsfält är helt otroligt vad gäller att förvränga folks intentioner… Har också varit på bröllop med många barn och enstaka barn och helt ärligt har det inte märkts så mycket? Barnen brukar liksom få sin hörna med aktiviteter/leksaker så de håller sig där, förutom de riktigt små som sover i vagn eller sele…
Så klart. Syftade bara på att det här låter så extremt med barn som gäster på bröllop. Som att de alla gallskriker och kastar tårta runt sig hela kvällen… Har inte upplevt det så och jag tycker helt ärligt inte det vanligtvis är jättekul att hänga med barn. 😉
Självklart är det skillnad mot en grupp 3-åringar som springer runt men håller med om att det såklart märks av, någon rullar en barnvagn fram och tillbaka, håller bebisen vid bordet, ammar, går ut med barnet (dvs kanske inte så kul att ha föräldern vid bordet), lukt om bebisen bajsar, just förutom eventuellt skrik.
Jo absolut är det skillnad, men att säga att dom inte stör alls är ju uppenbarligen inte rätt. Det blir ju många moment, som du beskriver, även om barnet inte skriker men som kan störa både vigsel och fest.
Kan bara svara utifrån mig själv men fick min bebis vara i min famn och ammas och gosa hur mycket som helst var hon helnöjd. Det som var jobbigt för mig under den perioden var mer att det inte gick att lägga ner henne för att tex kunna äta, kissa, klä på sig, typ allt grundläggande man ändå vill göra på en dag. Det var då hon var missnöjd och det blev väldigt påfrestande att höra skrik när man själv bara försökte överleva. Att gosa i famnen var ju absolut 0 problem!
Men bjud inte de personerna då? ? fan vill ni som bara ska bråka om hur andra gör på sina bröllop, eller tror du att folk med bebisar dyker upp med barnen utan att kolla med brudparet?
Om du läste tråden i lördags så hade folk som ammar kunnat dyka upp med bebisen utan att meddela detta, ja. Eftersom detta ansågs som nåt självklart alla skulle känna till. Nån här googlade också att det är en etikett att man gör så.
Alltså för mig har alltid barnfritt varit barnfritt, bebisar eller ej. Behöver jag alltså förtydliga på våra inbjudningar att barnfritt betyder 100% barnfritt och inget annat?
Troligtvis inte. Men räkna med att frågan kan komma från de som har spädbarn. Och då är det okej att svara ”Jag förstår att du inte kan komma utan lille Melker, men vi har tänkt oss ett helt barnfritt bröllop så det får bli just det. Tack för att du frågade!”.
Ja, jag skulle förtydliga det. Kan ju bli lite krångligt med antal personer om du skickar ut inbjudan väldigt tidigt men finns helt klart risk att folk tolkar det som att ammande bebisar inte räknas.
Blev också irriterad, stör mig på när gäster tycker att de har mer rätt till saker och att folk ska säga ba ”men asså allt handlar inte om er” riktat till brudparet då. Om det är brudparets dag så sätter de väl reglerna? Säger de barnfritt så är det väl ändå barnfritt inklusive bebisar?? Folk med barn är verkligen så otroligt egoistiska, allt handlar om dem och deras liv, alla andra får bara anpassa sig. Har du bebis och bröllopet är barnfritt så skaffar du antingen barnvakt eller så går man helt enkelt inte på det bröllopet.
Ja och det är ju inte hela världen om man missar ett bröllop direkt, så länge inte brudparet blir sura för att man stannar hemma pga 2 månaders bebis men tycker inte alls att det bör vara någon slags oskriven regel att ammande bebisar alltid ska få komma. Och hur ser man på en flaskmatad bebis isåfall? Eller en bebis som är 8 månader och kan äta mat men inte klarar av att vara borta från mamma?
Det förutsätter ju att det finns en till förälder eller någon annan nära person som kan passa bebisen, sånt kan man inte anta, man lämnar ju inte en 8-månaders hos random barnvakt.
Man får hoppas att de flesta som har ett så litet barn fortfarande har en partner? Eller om man skaffar själv så är det viktigt med andra nära personer för hjälp.
Just i den åldern kan det vara svårt då bebisen börjar förstå att den är en egen person och att mamma kan försvinna. Så det är lättare att lämna ifrån sig en yngre bebis än en 8 månaders.
Hade flertalet vänner som gifte sig innan mitt barn var 6 månader. Majoriteten ville ha barnfritt. Blev skitsura när jag tackade nej. Det var minsann deras stora dag och hemskt att jag inte kunde närvara. Är inte längre vän med två av dessa pga detta.
Jag ville inte lämna bort mitt barn som helammades. Ville inte ha en exploderande tutte på kvällen. Ville inte sitta och pumpa på någon sunkig toalett.
Har varit med om samma med sk ”vänner”. Min son var 1,5 månad och helammade. Fanns inte på kartan att jag skulle lämna honom men respekterade såklart att inga barn var välkomna. Men det var tydligen fel i deras ögon… knappast jag (eller du) som var den respektlösa där.
Låter ju helt sjukt. Brudparet hade inga barn eller? Svårt att förstå att man skulle bli sur annars och inte fatta att det är svårt att lämna ett så litet spädbarn. Alternativt ändå då överväga att bjuda med både dig och barn
Tror alla normala förstår det. Tänker att en del överdriver här med att deras vänner blev kränkta för att de stannade hemma med ungen. De visste ju antagligen att vännen hade unge om de var nära så tror inte någon blir kränkt.
Nej, jag överdriver inte! Hon blev sjukt upprörd och kallade mig en dålig vän för att jag inte prioriterade henne på hennes största dag i livet. Noll förståelse för att jag precis blivit mamma för första gången. Hade dessutom komplikationer från kejsarsnittet och mådde pyton (men det visste jag inte när jag tackade nej eftersom det var innan förlossningen).
En riktig vän känner dig, vet om att du har en sån liten bebis och hur di känner inför att åka ifrån en sån liten bebis. En riktig
Vän skulle aldrig bli sur för att du väljer bebis före ett bröllop.
Så ingen förlust för din del alls.
Har också en känsla av att det är på senare år, folk verkar helt besatta av att allt ska vara helt perfekt och tio sekunders barnskrik förstör hela bröllopet. Men kanske har fel!
En kompis från Frankrike var f ö här på besök, hon sa att barnfria bröllop inte existerar där och det vore otroligt oförskämt att inte låta barn följa med. Ofta har man en ”barnansvarig” som underhåller barnen, det finns en hörna på bröllopet med aktiviteter för barnen etc. Tycker det låter toppen!
Låter fantastiskt! Klart barnen ska vara med och fira, se sina föräldrar uppklädda och glada. Så vill i alla fall jag ha det, alla åldrar är välkomna och är med utifrån sina förutsättningar.
Vi gifte oss för 1,5 år sedan och hade barnfritt. Nu hade vi inte vänner som hade barn under 1 år. Men vi sa nej till en vän som ville ha med sig 1,5åring till kyrkan. Varför frågar jag? Hen kommer ju knappast sitta still 30 min under vigseln och har nog roligare hemma med sina leksaker och mormor?
Vi hade barnfritt för vi serverade vin och satte 3-rätters sittande middag. Jag tycker inte barn ska vara bland berusade personer så därför sa vi att dem får vara hemma då vi ville kunna bjuda på vin till maten ?
Lät inte som att Lisa förbjöd barnet att vara i kyrkan generellt, bara när hon valt att ha en tillställning där och dessutom bett om att låta bli att ta med barn då.
Hade det varit mindre skräll om själva vigseln ägt rum på stadshuset eller i en park?
Nina
/
2025-02-23 23:03
Japp, var som barn på en hel del bröllop, två gånger som brudtärna.
Inkluderades barn mer i de vuxnas tillställningar på 80-talet? Min upplevelse är att det var så i alla fall.
Det var tjo och tjim och blev man trött fick man sova i typ någons bil.
Så kan man ju också göra, haha. Men uppenbarligen många som inte gjort, eller ens tänkt tanken på att man skulle behöva.
Hade jag ammat och fått en inbjudan hade jag tackat nej. Hade inte ens frågat om det var okej för att inte sätta brudparet i sitsen att behöva säga nej (igen).
Vilket lyxproblem för övrigt. Själv har man typ 2 vänner och 3 familjemedlemmar, så skulle någon av dem ha barn just när jag ska gifta mig så kan jag inte riktigt säga nej till barn ?
Exakt vad jag tänker, man anpassar efter gäster man bryr sig om? Låter kanske hårt men vill man egentligen ha barnfritt men tex ens syster har en liten just när man ska gifta sig, får man tänka om. Men om det är nån avlägsen släkting eller kanske en partner (som får stanna hemma) man knappt träffat, ja då gör det kanske inget?
Har lite svårt att tro på den förklaringen med tanke på vad hon sagt i typ daddy issues nyligen. ”Det kan leda till förtalsdom”. Är det förtal att säga man haft trekant och snubben blev sedan kär i den tjejen/var otrogen med henne..?
Ja men det är det jag menar. Att berätta hur en relation sprack är inte förtal. Men i podden sa hon tydligt att hon inte kan berätta om det break-upet då det kan bli fråga om förtal och skapa problem då hon vet att exet har ögonen på henne eller något liknande… Därav att jag inte riktigt köper trekantsryktet.
Att jag hittat träningen igen. För bara några veckor sen kände jag mig så svullen och som att det var kört att någonsin gå ner i vikt. Jag väger mig inte, men jag märker skillnad. Byxorna sitter lösare och jag känner att magen minskat. Ser en tydlig skillnad i ansiktet också. Och det är inte att jag hetsar fram något, det får ta den tid det tar, men det känns bra och jag känner mig nykär i träningen. Nu längtar jag bara tills jag kan börja löpträna igen utan att känna att jag är för tung?
Ja!! Så skönt? mina favoriter jag utgår från sitter visserligen löst från början (runt benen, än tappar jag dem inte haha), men de sitter ännu lösare nu och det är ju en bekräftelse på att något har hänt med min kropp och det känns så otroligt bra! Vad tränar du som får dig att känna så??
Nej, har också tänkt på det. Det är lite pyjamas-feeling på mycket. Inga smickrande passform.er heller. Det enda jag skulle kunna tänka mig att köpa är ett par utsvängda jeans, de var riktigt snygga tyckte jag.
Jag tycker de är supersnygga! Älskar det icke-ursäktande formspråket, känns som en hyllning till allt som är kvinnligt utan att forcera stereotypa föreställningar för hur en kvinna förväntas framställa sig (dvs klämma in sig i något så kurv-framhävande som det bara möjligt). Classy och sexigt utan att söka bekräftelse från den manliga blicken. Så befriande.
Ja, håller med, jättetrist faktiskt för de skulle ha potential att bli ett favvomärke men tyvärr har jag avstått köp flera gånger just av den anledningen! Älskar verkligen designen på hennes mer ”out there”-plagg när hon leker med proportioner osv.
Det här med män som somnar i soffan när som helst, man ser alltid någon som klagar på sin man, pappa, eller någon annan nära av det manliga könet. Hur är det en grej? Är det män som behöver mer sömn eller snabbt blir tröttare? Män jobbar ju över i större utsträckning så kanske att de jobbar mer och därmed blir tröttare? Men samtidigt så är det ju kvinnor som gör mest i hemmet och är generellt mer stressade så borde väl vara kvinnor som somnar till höger och vänster? Hmmmm… diskutera i smågrupper.
Dom hinner väl inte sitta tillräckligt för att somna. Eller så är gubbarna dryga och uppe för länge och gör något onödigt och sen somnar här och var när vardagen måste göras.
Min erfarenhet är det totalt motsatta: tycker kvinnorna i min närhet (inkl mig själv) är mycket tröttare än männen! Oftare kvällströtta (somnar i soffan på kvällen medan maken är uppe till midnatt), klagar på trötthet på jobbet osv.
I min familj har det alltid varit mamma som brukat somna i soffan i tid och otid, kan knappt minnas att jag skulle sett pappa göra det. Båda har varit heltidsarbetande (numera är de pensionärer), och båda har nog tagit ett ungefär likvärdigt ansvar för hus och hem. Både jag och sambon kan nog slumra till dagtid, men det händer betydligt oftare att jag gör det (kvinna) än sambon (man).
Min pappa är en sån som kan somna på vilken soffa som helst. När hans barnbarn var små kunde han somna på golvet när dom körde med småbilar på honom, haha.
Å andra sidan är han ofta uppe innan klockan 04 och har avklarat ett helt dagsverke innan vi andra har ätit frukost. När jag var barn hade han ett jobb dagtid, ett annat på natten och ett tredje på helgerna.
Då kanske det är mer vanligt för kvinnor att berätta för alla att män gör det då, aldrig läst eller hört om en kvinna som gjort det. Tycker jag läser hela tiden om mångas män/pappa/farfar som somnar hemma, på släktkalaset och så vidare. Sen egna erfarenheter såklart. Men jag kan ju ha missat mycket. Vart har du fått din uppfattning ifrån?
Jag med (inte hemma hos andra dock). Men jag förstår inte heller problemet.. borde jag ha berättat det för andra så att de kan klaga och prata om mig? ? Vad har andra med mitt sovbehov att göra?
Om man är djupt skuldsatt och hos K F men visar upp att man fakturerar över 100k som influenser på sin frågestund samtidigt som man är föräldraledig o vabbar o pluggar med CSN och fästmannen skriver öppet att han inte har råd att betala utan hoppas på sku ldsanering så väcker det reaktioner även om vissa skriver värre saker än andra .
Nu gör paret renoveringar för stora belopp på ett hyreshus men där har paret P V L och Heller… sagt att det är gratis men ska inte sponsrade produkter för så mycket pengar det ändå är beskattas ändå? Är fascinerad över hur skattereglerna inte verkar gälla när man är hos K F ??
Fast det kommer ju inte hålla att smita undan sina skulder för evigt. Det går ju heller inte att hitta bostadslösningar hur länge som helst. Dom är f*cked, mer eller mindre.
Skulle gissa på att antalet barn gör att dom kommer undan KF just nu men känns rätt ovärt att jobba och slita när man kan vara så skuldsatt men ändå leva ett bättre liv än en vanlig svensson med lån.
Tycker det är än mer oroväckande hur deras mentalitet är kring dessa skulder. Skulderna har inte bara mirakulöst uppstått från en dag till en annan.
När en följare kommenterar ”Be om skuldsanering hos kronofogden, så är du fri på 5 år” och Hall*rheim svarar ”Tack, det är planen ??”
Är det därför dem fortsätter leva som dem gör? Obetalda underhållskostnader månad efter månad, förskoleavgift osv. De struntar i att betala basala utgifter så skuldberget växer, eftersom någon annan (skattebetalare) kan stå för kalaset istället.
Jag tycker det är logiskt. Se vad andra skrivit och sen se om man har något att tillägga istället för att lägga till en liknande kommentar som flera andra skrivit.
Ni som skrev om fatique igår på öp. Har ni någon diagnos från vården? Mitt läge känns hopplöst. Är sjukskriven igen för jag är sjukt trött orkar ingenting. Nån som har blivit bättre? Sover mycket just nu känns som inget hjälper. Har regelbundna vanor äter vettigt motionerar. Från vården har jag inte fått mycket hjälp. Alla blodprov är bra har inga brister. Men sjukt trött dygnet runt.
Jag har utmattning, har haft i 10 år typ. Vården har väl utrett det mesta, dvs blodprover, sömlabb, hjärnröntgen osv. Finns det inget fynd där är det ju inte så m TV mer mer de kan göra.
Jag jobbar inte just nu. Har varvat att jobba deltid med sjukskrivningar. (Höll på att bli utförsäkrad för några år sedan så fick jobba fast jag typ inte orkade, blev sjukskriven igen)
Samma här. Sjukskriven. Har försökt jobba och är sjukskriven igen. Blir segare komma igen efter varje sjukskrivning. Börjar tappa hoppet om ett normalt liv.
Tyvärr blir det väl lite så tillslut, har man utrett att det inte ligger något behandlingsbart bakom så finns det ju inte mer att göra, fanns det behandling hade många varit överlyckliga. Hade jag varit i den situationen hade jag nog provat lite olika mer alternativa behandlingar, läst om vad som hjälpt andra osv, just för att ja, vad ska man göra? Men inte låta åren gå utan såklart söka hjälp igen och regelbunden utredning för att säkerställa att det inte är något annat, något som går att optimera etc.
Tränar du? Träning blev min räddning faktiskt. Varva styrketräning och pass med högintensiva intervallet. Kan sova 12h om jag inte tränar. Tränar jag så räcker 8h och känner mig ändå rimligt pigg. Drick inte koffein, de gör iallafall mig tröttare emellan.
Ja om du menar träning som i väldigt lugn yoga och en kort promenad. Har du koll på vad du pratar om? Särskilt i början av en utmattning kan det förvärra väldigt, vilket jag själv har erfarenhet av eftersom alla tjatade en jävla massa om att träning är svaret på allt.
För många är all pulshöjande aktivitet förödande vid utmattning. Vid ME är ofta all belastning något som orsakar försämring och i många fall sängliggande och influensa symtom.
Nej, inte all belastning är skadlig vid ME. Det är högst individuellt vad man orkar. MEN det viktiga är att inte gå över gränsen för vad kroppen orkar.
Trodde hen bra pratade om fatigue. Visste inte att de låg andra sjukdomar bakom, isåfall får man ju anpassa. Jag har UC och blir extremt trött men måste träna högintensivt för att bli pigg och gymma för att inte få ont i leder.!
Depression. Npf diagnos men har aldrig blivit ordentligt utredd. Fick diagnosen för över tjugo år sedan. Var inte vanligt med ADHD liknande diagnos då. Känns som jag hänger i luften inom vården. Får ingen hjälp.
Hur länge har du varit så trött? Kan ju hänga ihop med depressionen. Förhoppningsvis går det över snart. Men du har inte fått npf-utredning? Du borde i alla fall kunna screenas hos kuratorn på vc.
Varit trött många år. Inte så lätt få en utredning. Är väl en blandning av npf och depression tror jag. Nån som känner igen sej? Upplever att det är svårt leva ett ” vanligt” liv med depression diagnos. Svårt med arbete ha en relation. Fixa en vardag.
Du är inte ensam ? Har fått hjälp av vården genom åren med antidepressiva osv men inget har varit något som faktiskt gjort att jag klarar ett vanligt liv och allt det innebär. Jag gav upp, blev utförsäkrad till slut och började leta i olika amerikanska forum. Snubblade över Medical medium och massor av folk som hävdade att de ont bara blivit bättre utan helt friska. Lät för bra för att vara sant men började med sellerijucie och uteslöt gluten, mejeri och ägg. På någon månad började jag sakta bli bättre. Jag är inte frisk än men skulle säga en 75% förbättring. Jag trodde inte på det alls i början men lånade några av böckerna på bibliotek. Det är ju ingen evidens bakom men har otroligt nog funkat för mig.
Jo men jag fick göra en första screening hos kuratorn hos VC eftersom min läkare snöat in på att jag kunde de ha ADHD. Har du inte fått samtal där, be att få det.
Ja jag en grundsjukdom som bidragit till utmattningen från början, den är kvar och mer har tillkommit. Jag får egentligen inte träna men gör det ändå vilket gör mig ännu tröttare (flera dåliga värden också) men är bara lite piggare typ på natten. Skäms över om någon skulle se hur läget verkligen är och har man inte haft det själv verkar ingen kunna förstå den tröttheten som inte går över oavsett mängd sömn/vila så då känner jag mig ännu mer värdelös och lat istället. Ser ingen väg ur och det gör det inte lättare.
Känner så med dej! Lätt känna sej värdelös när man inte fixar vardagen livet. För mej har det varit stora livskriser som gjort mej helt utmattad. Min pappas andra anhörigas död. Min mamma är obotligt sjuk. En svår separation. Varje gång jag försöker komma tillbaka till livet är det nåt nytt elände som händer. Jobbigt när folk i ens närhet har förhållanden får barn jobbar på. Min pappas död tog nästan död på min livslust. Har ingen partner är ensam. Det är kämpigt.
Så tung för dig❤️ att gå igjennom så mycket tar så otroligt mycket energi.Sorg gör en utmattad. Har du någon du kan prata med eller vå samtal på vc. Kram på dig❤️
Jag känner verkligen med dig tillbaka❤️ och den oförklarliga bottenlösa sorgen som ingen förstår är det värsta:’( Önskar att jag hade något bra att säga till dig men när jag inte vet själv är det svårt.. jag önskar att du får någon lättnad i någonting som gör att du får in lite ljus och ork, på något sätt.
Han är skriven i ett kontorshus. Visserligen brukar advokater jobba mycket men tror knappast det är där han har sin ”huvudsakliga dygnsvila”. Fräscht att som advokat begå bokföringsbrott.
Men alltså vad håller Malin N på med? Nu har hon besvarat på frågan om hon låg med Hanna Fribergs ex. Och hennes svar är typ ”jag har inte velat prata om detta för jag tycker det är privat och något mellan två vänner, jag vill inte få nån annan att se dålig ut blabla” men varför hon inte svarat på denna fråga är ju för att hon gjorde fel och vet att hon kommer se dum ut??? Hon vågar ju inte vara ärlig för hon vet att alla kommer vara på Hannas sida oavsett, varför försöker hon få det att låta som annat? När detta dök upp dessutom ljög hon i sina vloggar och sa ”det går ett rykte om mig och det stämmer verkligen verkligen inte, nu får jag inte tag på min kompis som jag behöver prata med” man ba först blånekar du, sen när Hanna säger i sina kanaler att detta har hänt, så erkänner du nu, men försöker få det att låta som att du ej gjort fel, att ni ej var vänner när du låg med han? Men ändå har du vart Hannas närmsta vän och inte ens BERÄTTAT för henne att du legat med hennes ex efter att de gjort slut samt innan relationen, så många ggr som de pratat om hennes ex ihop så sitter Malin där då och låtsas som ingenting? I hennes vloggar med Hanna har hon dessutom ställt frågor om exet, säkert för att fiska information. Klart som fan Hanna kapar den relationen när detta kommer fram på annat håll. Fy så falsk människa.
Hon känns så oturligt falsk. Ska alltid hålla på och prata om att hon är en småstadstjej och inte alls som alla andra. Tycker nog hon är en av de värsta. Falsk, håller på att grimasera och har sig för att se snygg ut. Vet inte vad det är men tycker hon ser ut att vara tio år äldre. Men idbswtt utseende så känns det som att hon inte har en superhärlig personlighet. Har sett henne i bakgrunden hos andra influensers i flera år och hennes högsta dröm har väl varit att själv bli en. Dessutom, hur många BFFs har passerar? Alexandra, Hanna? Sen i höstas/innan jul hängde hon ju alltid med hon Sonja och pratade om att de skulle resa bort över nyår. Hon kanske blev dumpad för Rosanna. ?
Ja men exakt, du sa allt jag tänkte på. Hon är besatt av sitt utseende trots att hon är 34 år (ser ut som 50) men ska hålla på och grimasera och åma sig som en fjortis? Samt besatt av att påpeka att hon är från Norrland, att hon är sååå genuin och inte som andra men verkar vara den mest falskaste som gör allt hon kan, inklusive klättra på andras namn för att bli någon. Hon tappar fler vänskaper än paow ? vad hände med Sonja verkligen? De blev bästisar på en kvart, skulle ut och resa sen bara försvann det helt? Hon var bästis med Lisa Siden också och det sluta de också vara.
Jag sluta följa henne för ca 6mån sen, hon är så fejk och klagar på alla andra men gör exakt det hon klagat på eller värre ?
Och det att hon nu skulle ta upp det då alla slutat prata om det, hon är ju inte helt klok..
Ja men visst tar hon upp det nu när andra slutat prata om det för hon vill få visningar?? så genomskinligt. Kanalen går inte bra längre och hon har inte så mycket visningar längre som hon fick där ett tag när hon satte igång söndagsångest. Antar att fler sett igenom hennes falskhet och fått avsmak.
Nu vet jag inte vem hon umgås med, hon är ju och reser själv.. hon skulle resa med Sonja men S åkte med Rosanna istället och hon och M har inte synts på länge, antar att ngt hände där med.
Men hon gick liksom från att vara helt okänd till att dyka upp precis ÖVERALLT och hänga med exakt ALLA över en natt och hennes röst hörs alltid mest oavsett ? Sen är hon typ 35 men beter sig som 16 och lägger ut obehagliga videos där hon juckar mot föremål och säger att det är pga sin ADHD. Tycker bara hon är konstig haha
Hahaha ah jag veeeet. Det är faktiskt obehagligt ? sättet hon försöker göra sig snygg och sexig på varje bild och video kryper i hela kroppen på mig, att hon skyller ALLT på sin ADHD också efter hon fick sin diagnos ? har du sett hennes TikTok? Ännu värre där
Nu var det förvisso över tretton år sedan jag senast var på en första date, men mitt tips är att ses över en promenad eller en restaurang eller en inte-högljudd bar eller liknande (så man kan samtala i rimlig samtalston haha). Jag dricker mycket sällan alkohol men uppskattar möjligheten att kunna ta ett glas eller två när man träffar någon för första gången. Skulle inte vilja hamna på något högljutt ställe eller typ på bio, pga ingen riktig möjlighet att få en känsla för om man klickar eller inte. Föredrar också en ”ses för att äta”-date framför att hitta på någon aktivitet, jättekul med typ bowling, biljard, ngn show, eller liknande, men i mitt tycke lämpar det sig bättre på en andra date. ? Skulle absolut inte ses hemma hos varken mig eller daten pga de risker som är förknippade med det. Har själv aldrig tagit med mig en vän eller vänner på en date men tycker det är fullt rimligt om någon känner att den vill ses i sällskap med en eller flera vänner första gången man ses. Antingen liksom att två sällskap möts upp eller om en eller båda har med sig något sällskap. Skulle en dejt (tänker främst manlig men kan väl appliceras på kvinnor med) inte kunna ha överseende med att personen den ska träffa inte är bekväm med att ses på tu man hand vid första tillfället skulle jag säga att det är en en stor red flag.
Jag bjöd hem min nuvarande sambo så han hämtade mig på jobbet, sen åkte vi direkt hem till mig ? men då hade vi pratat oooootaliga timmar på Discord innan också så vi visste var vi hade varandra.
AITA
Jag och min partner är väldigt olika och jag är så trött och irriterad på typ allt min partner gör. Min partner har levt ett otroligt inrutat liv och arbetat på samma arbete i flera år. Har liksom inga drömmar eller något mål. Har dessutom så otroligt svårt att fatta några beslut och känns som att om jag inte aktivt pekar med hela handen och bestämmer alls så händer inget. Känner mig som en morsa åt en vuxen människa… Jag har stora mål med livet och alltid haft och har så svårt att förstå hur någon kan leva utan mål och drömmar. Vi har dessutom olika närhetsbehov och jag får panik när hon ”klänger” på mig.
Ironiskt nog är det jag som lider av prestationsångest och äter antidepp medan min partner liksom är nöjd med livet och bara flyter med helt passivt. Kan inte ta upp något då hon blir orolig och ängslig så fort jag antyder att något behöver ändras/ ska ändras.
Så, känner mig som världens sämsta som är så irriterad på min partner samtidigt som jag är avundsjuk för att man kan vara så nöjd med livet och obrydd. Tankar? Idéer? Är jag ett as som begär för mycket?
Hon har givetvis drömmar och mål, bara inte samma som du. Du har inte tänkt på att hon kanske känner att hon uppnått sina drömmar och mål?
Hon har ett arbete hon trivs med.
Hon är i ett förhållande med någon hon älskar.
Hon är nöjd med livet för att hon har allt det hon hoppades uppnå och lever sin dröm.
Vad är det DU jagar som du saknar? Du säger att du har massa drömmar och mål, men vad är dem? Att klättra i karriären? Varför kan du inte göra det och samtidigt vara glad åt att din partner har sitt drömjobb?
Jagar du pengar, upplevelser, vad? Vad gör att du inte kan se det du har och vara nöjd?
Jag tror att problemet är att du inte älskar henne, för om du älskat henne hade du varit glad åt att hennes drömmar är uppfyllda. Och du hade fortfarande kunnat jaga dina även om hon vill stanna på samma jobb tex.
Min man och jag har varit ihop mer än 10 år och har nog liknande era personligheter.
Min man har noll drömmar om att göra karriär. Gillar vardagen och har inte så mycket drömmar. Gillar mer livet här och nu och det lilla i vardagen.
Jag har stora drömmar. När jag uppfyller mål sätter jag genast nya. Älskar att testa nya saker och trivs inte i en inrutad vardag.
Det fungerar jättebra eftersom:
* Han får mig att se och uppskatta glädjeämnen i vardagen.
* Han får mig att stanna upp och uppskatta mina prestationer.
* Han stöttar mig i mina drömmar och hjälper mig.
* Jag får honom att uppleva nya saker.
* Jag peppar honom till att se sin egen förmåga och att våga drömma
* När han väl har mål hjälper jag honom att uppnå dem.
Men herregud- gör slut. Otroligt märklig text. Du låter både elak och feg som håller fast vid någon du uppenbarligen vare sig älskar eller respekterar.
Sådär brukar jag känna när kärleken har försvunnit, eller är på väg att dö ut.
Kände att mitt ex var klängig och hela tiden drog i mig, och det gjorde han kanske men det var definitivt för att jag började dra mig undan. Även om jag inte förstod det själv ännu. Tänkte också att han var ambitionslös och att våra drömmar inte passade ihop, osv. Nu när det är slut ser jag inte alls honom på det sättet.
Tycker absolut att du ska lyssna på den där pickande känslan av att du inte är nöjd.
Du är inte ett as. Du är i fel relation.
Men gud lyllos henne som är nöjd och tillfreds med sitt liv. Fine om hon ville något annat och klagade över livet, men inte ansträngde sig för att uppnå sina mål. Men hon är nöjd? Det är ju få förunnat att vara det, gör slut och låt henne vara innan du SKAPAR prestationsångest och känslor av otillräcklighet hos henne.
Vår chef har fått två undersåtar i teamet. Chefen är 30 + och kille. För 1år sedan började två killar runt 25 + i teamet och snabbt började killarna hänga privat, dricka öl, träna ihop osv. Den andra kollegan, också kille i samma ålder är inte lika ”trendig och rätt” så han exkluderades totalt. Operativ chef fick kännedom om det här och ena killen började i ett annat team men för ett par månader sedan började en ny kille i samma ålder och det är samma sak igen. Chefen och dessa två killar som han utöver att favorisera öppet (fler kollegor och även äldre har reagerat ordentligt) dricker dom öl varje helg, samåker, tränar osv.
Till saken, fler har inget större förtroende för vår chef och det känns olustigt att dom ska dricka öl ofta när han sedan ska sätta våra löner och deras löner, även saker som är privata för vem vet vad han säger efter några öl. Som sagt förtroendet är inte i toppen för honom. Chefen lägger även över chefsuppgifter på ena favoriten som vi tror han ska hjälpa göra chef. Jag är så färdig med arbetsplatsen som det är så kommer sist och går först, skrattar åt rövslickeriet som pågår, orkar inte engagera mig medan mina andra kollegor tycker det här är riktigt jobbigt samtidigt vill ingen säga något. Förstår inte varför.
Är det här vanligt? Öppet rövslickeri och favoriter i team ?
Hon berättar att hon var sjuk och låg på sjukhus i höstas. Hennes låtsaspappa blev sjuk och det tog slut med killen. Hon verkar må väldigt dåligt helt enkelt.
Hon fick synbortfall och fick åka in akut, blev inlagd pga detta och fick göra massa tuffa undersökningar. Under tiden blev hennes styvfar diagnostiserad med allvarlig sjukdom och sedan tog hennes relation slut.
Åh kände verkligen med henne. Jag har inte tidigare ”känt med någon” i en podd, men där tyckte jag så synd om henne och hon var så modig som öppnade upp sig. Jag hoppas snart att det vänder för henne ❤️
Hur får man barn att sova hela natten i egen säng? Eller är det något som kommer av sig självt?
Killens barn är 8.5 och 6 år gamla. Somnar i egen säng (med mig eller pappan bredvid sig) men vaknar varje natt och behöver nattas om. Äldsta minst en gång per natt, brukar komma upp och lägga sig i stora sängen; yngsta vaknar gråtandes flera gånger per natt och det brukar sluta med att pappan somnar bredvid henne till slut. Hos mamman somnar de alla tre i samma, stora säng och sover där hela natten.
Pojkvännen och jag vill bara få sova (relativt) ostört, en hel natt, i en riktig säng. Några tips?
Det finns inte plats i vårt sovrum för en säng till. Och vi tar inte upp dem, de går ju upp själva och kommer in till oss eller sätter sig i vardagsrummet och gråter.
Är separationen hyfsat ny? Så stora barn brukar inte ha några problem att sova själva, om det inte varit typ en mardröm eller nåt. Gråt flera gånger varje natt låter väldigt jobbigt för alla inblandade.
Något annat som har hänt? Har ni flyttat ihop nyligen, ska ni har barn, har farmor gått bort? Bytt skola? Du behöver givetvis inte skriva det här, men det kan bara bra att reflektera över hur barnens liv ser ut och se om ni kan öka tryggheten på något vis.
Vi bor inte ihop, jag sover där ibland men de gillar mig och vi kommer bra överens. Upplever inte att de upplever att jag ”kommit emellan” dem och pappan. Inga andra stora förändringar, men de har inte sovit hela nätter innan heller utan samsovit med pappan (precis som hos mamman).
Om jag inte missförstår dig så samsov barnen med pappan innan ni träffades? Skulle gissa på att det är därför de inte vill/kan sova själva. Har tyvärr inget bra tips då mitt äldsta barn inte heller sover en hel natt i egen säng. Jag och pappan är inte separerade så det är inget större problem för oss. Minns själv ångesten som barn att sova i egen säng och känna sig avvisad från min förälders rum (som hade träffat ny partner). Skulle försöka tänka på på barnen och låta de sova där de mår bäst. Tids nog slutar de sova i er säng (vad jag hört verkar det vara runt 9-10 för de flesta). Hoppas det löser sig.
Om barnen är vana vid att samsova både hos mamma och pappa och det ändras för att pappa skaffar flickvän är det ju inte konstigt att barnen är ledsna. Känns som det behövs ett barnperspektiv här. Kanske bättre att ts sover hos sig själv de veckor barnen är där om hon blir störd? Mina barn är 7 och 9 år och vaknar ofta på natten och kommer in. Barn sover liksom inte på beställning även om vissa har tur och får barn som sover hela natten från start.
Det kommer komma av sig självt när de blir äldre. Kommer de själva så avvisa dem inte. De är små så kort period, ni kommer knappast ha tonåringar i sängen. Ge det ett år eller två så har det löst sig.
Ni sover väl ostört när barnen är hos sin mamma så på pappa-veckan får ni helt enkelt acceptera barnens närhetsbehov.
Låt barnen gå samsova med pappan i stora sängen, om det är det de vill de veckor de är hos honom, så sover ni tillsammans när barnen är hos mamman. Antagligen är separationen fortfarande nära inpå dem, även om ni tycker att det är längesen. Om de könner att de får den tryggheten de behöver kommer de så småningom kunna sova själva. Att bara pressa på och fortsätta när de tydligt visar att de inte vill och inte är trygga kommer bara ge problem senare.
Samsover dom med Pappan dom nätter du inte är där? Känns av din text som att dom inte känner sig ”välkommen” i stora sängen eftersom dom inte kommer in till er, utan sätter sig i soffan?
Man är barn en väldigt kort stund, 8 och 6 år är ju också perioder i livet då mycket händer känslomässigt, själsligt osv osv men med det sagt så förstår jag också att man vill ha sitt space och sova gott som vuxen.
Ledsen, men det är så det är att ha barn. Jag tycker inte man ska avvisa dom. De är bara små en så kort tid och tycker barnens trygghet i hemmet ska få gå först. Har själv en 6-åring som ibland kan traska upp och skulle aldrig avvisa henne den tryggheten. Är själv separerad och skulle en ny partner träda in i våra liv så skulle han få anpassa sig om han ska sova över de dagar jag har mitt barn.
Låter kanske som att ni ska fokusera på att sova över barnfria dagar om det tär så mycket.
Är barnen vana att få samsova så kan ju detta göra att det är blir kämpigt att sova i ett annat rum. Förr eller senare så kommer dom att vilja sova i eget rum så jag hade låtit dom få ligga hos en 🙂 Finns ingen större trygghet för barn. Ni får ha all your sex andra tider på dygnet haha
Ja jo, eller gammal hederlig bantning. Om jag skulle vara med i mello och dansa typ magdans hade jag nog fått en mental spark i röven att lägga bort allt onyttigt. Dessutom är väl hennes man Oskar jäkligt vältränad? Han har säkert kunna supporta henne bra med proteinrika recept och gymrundor ihop.
Genuint lycklig och tillfreds efter första dagen i backarna idag efter lång bilresa igår. Nu väntar skidåkning, varm choklad, pulka, skidskola för barnen, god mat och bara vara. Så himla skönt med sportlov!
Fler som är i fjällen?
Gud vad härligt, bästa semestern, njut! Vi var en kortvecka för första gången med barnen i år, alla älskade det! Så vi åker upp en weekend också, nästa år blir det helt klart en vecka!
Låter superhärligt! Var nog ca 15 år sedan jag åkte skidor, toooklängtar tills jag får chansen att göra det igen! Så glad för er skull att ni får njuta av den upplevelsen just nu! ?
Har också haft svärmor från helvete, skickade in ansökan om skilsmässa pga henne innan min man tillslut förstod! Min egna mamma kan också ha åsikter men respekterar när jag säger till och lägger sig inte i sina vuxna barns liv på samma sätt som svärmor, hon är pojkmamma så vet inte om det påverkar att hon aldrig haft en egen dotter ?? utan hennes söner idag runt 40 + och har bara gjort som hon sagt och vill under åren… Jag kommer i alla fall ALDRIG bli så mot min sons framtida partner, inte mot min dotter heller!
Jaa, jag känner mig ledsen över att eventuellt bli farmor eftersom risken är så stor att eventuell partner har förutfattade meningar bara för att jag är pojkens mamma. Ska absolut inte bli så som barnets farmor när jag blir stor!
Jag kastade ut min fd svärmor på gatan, hon fick ta in på hotell. Det bästa jag någonsin gjort. Fy fan för svärmödrar. De är till och med värre än männen och det säger inte lite det.
Vår svärmor är också de jobbiga ? lägger sig inte mer i hur jag gör med barnen i sig, men då de var små så hade jag klätt dem för lite då de sov ute, matat för lite, mitt fel att dottern vägra bröstet trots att jag försökte allt. Nu när barnen är stora klagar hon på att hon aldrig får se dem, aldrig får ha dem över natten, då vi erbjuder/frågar så passar det aldrig eller sedan lovar hon barnen att dom kan komma tex nästa helg men sen ringer hon mig och avbokar pga de ska göra nåt annat osv ?
Jaa, min bebis har alltid för lite kläder på sig (han är varm hela tiden), bonusbarnen äter dem ur huset eller är kinkiga och förväntar sig service, det är hemskt att de måste hjälpa till hemma, det är kallt hemma hos oss, vi har lampan tänd utomhus och i källaren mest hela tiden, vi ber aldrig dem om barnvakt annat än sista minuten, bebisen är omöjlig att få att sova, äter för lite eller äter för mycket…
Min sambo är ensambarn o väldigt liten familj o släkt. Har fått den känslan när vi umgås. Trivs bättre hos min sambos styvpappa som, tack o lov, han fortfarande har bra kontakt med.
Jag måste då inflika i att jag har en helt okej svärmor som inte lägger sig i våra liv även fast hon sörjer (inte öppet) att vi inte skaffar barn (eget val). Hade vi kanske skaffat barn så hade det ju såklart kunnat vara annorlunda, men jag tror inte det då min man har två bröder med barn och jag hör inga åsikter därifrån. Däremot är det skillnad kring svärfar som har åsikter om precis allt.. Och min mamma som bara är bitter på allt som kan tänkas vara positivt i livet.
Tyvärr både mamma och svärmor i mitt fall. Det är pest. Däremot funkar det att ignorera min mamma eller säga till henne lite milt. Svärmor är helt döv och gränslös…
Ja om min mamma skulle vara som min svärmor! Däremot hade jag ALDRIG tillåtit min mamma förminska min man, lägga sig i, sårat osv. Så det är väl egentligen mannen det är fel på som låter hans jävla morsa behandla hans fru och mamman till hans barn så illa.
Efter lång frånvaro har jag nu börjat jobba. Åh, herregud alltså. Nu när man har fått distans till det och inte har varit inne i detta jobb-spelet på länge. En sekt-känsla. Det bara kryper i hela kroppen. Alla är likadana. Alla pratar på samma sätt. Som klonade. Och ”små-pratet”… det går kalla kårar genom hela kroppen. Jag bara går runt och tänker ”Fy fan vilka falska, hemska människor”. Tack och lov är man ingen karriärs-människa som jagar och klättrar. Tack och lov är man istället som tjuren Ferdinand. Tänk att jaga och klättra bland dessa människor. Fy farao vilket liv ändå.
Haha Amanda ? du skrev ju nåt liknande för ett tag sen om att alla på ditt jobb var dumma u huvudet. Börjar du få slut på trollidéer och får loopa det du skrivit innan?
Fattar inte allt gnäll på Amanda då hon oftast skriver vettiga trådar. Om det inte passar så skrolla istället för att skriva någon skitnödig kommentar.
Har använt cetaphil i säkert 5-6år och har varit nöjd med det men börjat tänka på att jag kanske borde satsa på något som är mer anti-aging nu när 35års dagen kommer allt närmare ?
Har typisk blandhy, mot det känsligare hållet.
Prisnivån får gärna var som cetaphil, dvs ca 250kr för en dag/nattkräm. Inte för många olika krämer osv.
? Håller med dej Camilla om influencers operationer i Expressen. Helt galet. Kommer sluta med att någon blir sjuk eller nåt ännu värre. Bröstoperationer som gått snett folk blivit sjuka av har det skrivits länge om. Att spruta in gift I ansiktet är väl samma sak. Kan gå galet helt fel.
Det är sjukt. Kan tycka att det är rent av oansvarigt att hålla på att operera sig i onödan och speciellt när man har små barn dessutom. Narkos är aldrig riskfritt och komplikationer uppstår oftare än man tror.
Precis! Skulle aldrig operera mej om det inte var nödvändigt. Ofta läser hör man att folk trots operationer inte är nöjda. Skulle inte våga spruta in nåt i ansiktet. Till slut är vi ändå rynkiga.
Alla risker är såklart sorgliga men tycker inte det går att jämföra. Det är såklart skillnad på ett väldigt aktivt och medvetet val och ett val som smyger sig på under en lång tid som kräver konstant avhållsamhet. :/
Såg ditte svanfeldts nya taklampa tidigare idag på insta, och jag förstår inte varför man tycker den är fin alls haha. (Alla har olika smak såklart helt ok). Det är… massa konstiga papperslappar på? Liksom ser man den och ba den va fin! Den vill jag lägga flera tusen på! Skulle ni vilja ha en sån hemma? Bra ställe att förvara matlistan på, kanske ?
På tal om att bröstoperationer trendar och alla gör klotar i takt med viktras. 5 av 10 influencers gör det skulle jag tro. Här är alla jag kommer på, de flesta har erkänt, de andra är jag 100% bombsäker på när man jämfört bilder, de är i gruppen av de som gör operationer men smyger och inte erkänner som Kenza sa.
Alice S
Bianca
Lovisa Worge
Lojsan
Margaux
Kenza
Ida Warg
Andrea norrman
Filippa Toremo
Gertrude – tror jag
Malin Norlander
Sanna Guidetti
Cass Klatzkow
Margaux
Lovisa Barkman
Felicia Aweklev
Vanessa Lindblad
Rebecca Stella
Amanda strand
Linn Ahlborg
Ida Louise Loubert
Sonja Livbom
Haha tyvärr. Trodde faktiskt inte hon skulle falla platt som alla andra, men hon har också blivit jättesmal? Går hon på sprutan tro tsm med sin favvo lojsan o Buster? spännande om hon kommer vara ärlig med det hon som alltid är så ärlig med allt enligt henne
Är det sant??? Så de äter seriöst jättelite bara inklusive Tully? För hon är liksom jättesmal nu, i somras var hon sin normalvikt. Och lojsan som äter kebabrulle varje dag och de beställer hem mat varje kväll då?
Mimi Höglin
Gabriella Joss Poss
C.J ”Fru Mitkus”
Englas Showroom
Alexandra Bring
Victoria Törnegren
Alexandra Nilsson
Victoria Eklund
Janni Deler
Michaela Deler
M Deler har ju plockat ut sina? Det har hon varit väldigt öppen om i podden. Och Janni har ju haft sina i flera år. Så inget nytt dom hon gjort nyligen
Min mans familj (dvs svärföräldrar + hans syskon med deras barn samt oss), vill åka 2v utomlands i höst, svärföräldrarna betalar isåfall hälften av vår resa. Problem är väl att jag inte har så mycket gemensamt med nån, samt att vi inte träffar dem så ofta. När vi väl träffas så går det åt väldigt mycket energi för mig och blir helt slut efteråt. Därför undrar jag om det ”är värt det”? Hur hade ni gjort?
Förstår absolut hur du tänker. Sen kan jag tillägga att ekonomin kanske spelar lite roll också för vår del, vi behöver lägga 20k och sparar till hus så det är lite där skon klämmer också…
Ja det hade jag och bitit ihop, varit glad och försökt få lite tid själv mellan varven. 2 veckor är dock rätt länge tänker jag, även om man gillar varandra. Finns möjlighet att åka en vecka istället?
Jag avskyr att resa så för mig hade det känts jobbigt med hela två veckor.
Men annars kan det kanske vara ett tillfälle för er att lära känna varandra…?
Jag tycker om min killes familj, men blir lätt överväldigad och tycker det tar mycket energi att umgås så intensivt, framförallt med folk som inte är min närmsta familj (är introvert). Vi brukar därför ta någon dag/halvdag när vi är iväg för oss själva och göra någon egen utflykt, kanske ut och äta middag bara vi osv. Två veckor hade jag nog faktiskt inte orkat med, men nu kanske kan följa med i en vecka om det är ett alternativ?
Ja men lite så som det är för mig också! Tack för tips om att boka in lite egentid med bara oss som familj. Men som du säger, 2v tror jag inte att varken jag eller mannen pallar. Får nog boka 1v om det blir av!
Nu vet ju inte jag hur den här familjedynamiken ser ut men jag tycker att om man åker såhär stora sällskap och är borta såhär lång tid så blir det ju att man kanske inte umgås alla hela tiden. Någon dag kanske någon vill åka på en utflykt medan någon vill vara på stranden. Någon dag kanske era barn vill vara med sina kusiner och då kanske du och din man kan ta tillfället i akt att göra något bara ni två och komma bort lite.
Fint att få se lite ur en annans perspektiv för jag har inte alls tänkt så som dig, tack! Dock kommer mina katastrof-tankar in att jag inte vågar låta någon annan ansvara över våra barn när det finns vatten överallt, men kanske jag som är hönsig…
Tänker att boendet kan vara rätt avgörande också. Kommer ni hyra tex en villa så kommer ni kanske vara mer med varandra men ändå på stor yta. Men ni ska också anpassa er efter varandras rutiner, kanske sköta måltider x antal gånger per dag.
Bor ni på hotell får ni lite mer eget krypin, men antagligen ganska trångt för 2 veckor. Där emot sköts det mesta av andra och ni behöver bara fundera på vad ni vill göra under dagarna.
Nu är det svårt att säga om 20k är mycket eller lite för det beror ju naturligtvis på er ekonomi. Men det låter som en ganska schysst semester om den är värd 40k, och att ni då ”bara” betalar 20 hade för min del vägt ganska tungt.
Hade din man kunnat hänga med sin familj utan att det blir konstigt om du gör annat? Så du inte känner dig tvungen att hänga med dom 24/7 för stämningens skull eller nåt sånt?
Hotell är det! Det som känns ”värt” för att vi inte behöver betala så mycket själva. Tror mer att det blir att grabbarna/tjejerna går iväg en sväng själva eller att vi som familj går iväg själva, jag gillar inte att gå iväg själv eller låta familjen gå iväg själva för då vet jag att alla kommer fråga vart jag är och varför jag inte är med.
Om det är hotell är det lätt att dra sig undan en stund. Det är mycket värt för kusinerna att umgås och hänga. Försök att ta en morgon- eller eftermiddagspromenad själv så fyller du på energin! Kommer att bli toppen!
Lite får man offra sig/ställa upp. Men är det flera tillfällen kan du ju alltid skylla på att du ätit något dåligt eller druckit för lite och behöver vara på hotellrummet en gång eller två.
Jag såg tråden om svärmödrar högre upp i flödet men gör en egen då det inte gäller barnbarn eller så.
För 26 år sedan hade jag en svärmor under 7 år, sedan tog det slut med min sambo och våra vägar skiljdes åt.
Genom åren har vi stött på varandra i mataffären och artigt sagt hej eller kallpratat helt kort.
Nu har fd. svärmor blivit änka och flyttat från landet in till stan och börjat ”ett nytt liv”.
Hon är runt 80 år.
I och med denna flytt så har hon försökt att ta upp vår kontakt igen och rent ut sagt tjatar hål i huvudet på mig att jag måste komma och hälsa på…bla…bla…bla.
Vi har ju inte haft kontakt på över 25 år!!!
Jag vill heller inte ta upp kontakten men hon fortsätter enträget att både ringa och sms:a.
Av andra bekanta har jag förstått att hon tjatar på ganska många i sin omgivning.
Jag avböjer artigt och hoppas att hon ska förstå men nejdå.
Ibland dyker hon upp på min arbetsplats (som är en offentlig plats) och påtalar högt och tydligt inför mina kollegor att jag minsann inte kommer till henne trots att hon så gärna vill det.
Vad ska jag göra? Jag har svårt att vara otrevlig men snart så blir jag faktiskt det då jag i min värld försökt att visa mitt ointresse.
Jag är lite osäker på om hon är ensam, då hon bor på ett äldreboende i egen lägenhet och matsal med massor av boende som jag vet att hon gladeligen umgås med om dagarna.
Min ena granne äter där varje dag och har berättat att hon är med i det umgänget så jag tror att hon får sin del av det sociala på det sättet.
Hon är ju typ 80 men jag uppfattar henne inte som virrig, bara rätt så gränslös.
Tycker också att det låter så. Sådant kan göra att hon inte varaktigt uppfattar graden social stimulans i sin vardag vilket kan göra att hon känner en stor saknad av det så snart hon inte är mitt i det.
Jag och ex sambon fick ett fint och respektfullt avslut där båda löste detta med varandras bästa för framtiden.
Vi har inte haft kontakt på 25 år, han och jag och vad fd. svärmor berättat så hör han inte av sig till henne så ofta och bor många mil härifrån.
De övriga tre vuxna barnen hon har verkar ha ett hyfsat normalt umgänge enligt normen.
Det jag inte kan förstå är hur man inte kan förstå ”hinten” efter ca 2-3 års nekande till att ses eller att jag inte ens svarat vissa gånger.
Jag är introvert till min personlighet och har haft en utmattning som gör att jag trivs i ett mindre socialt sammanhang och behöver mycket tid för att ladda batterierna i självsamhet, vilket jag tydligt har förklarat för henne vid flera tillfällen.
Hennes jagande skapar ångest hos mig och gör att jag absolut inte vill ha kontakt då hon förmodligen kommer jaga på än mer vid positiv uppmuntran.
Förstår, är de möjligt att du kan skriva till någon av hans syskon som har kontakt med henne istället? Det är jobbigt när vissa inte förstår hinten när man försöker avisa snällt. Antingen behöver man sätta ner foten hårt vilket inte är lätt heller för man vill inte vara elak men för din egen skull. Säga kanske att du är en fas i ditt liv just nu när du behöver prioritera dig själv för att du ska må bra och de tar just nu all din energi att hon får vända sig till någon annan som har tid för henne.
Vilken fin idé! Det hade jag faktiskt inte i tankarna.
Jag vet att jag brukar träffa på ena dottern emellanåt och ska nog göra ett försök att prata med henne på ett försiktigt sätt och se om det kan hjälpa framöver.
Tack så mycket för input Anonym (om du är en och samma eller om ni är flera)!
Jag blev glad att någon ville ta sig tid att vara behjälplig.
Jag vet att det är viktigt med gränssättning men som du skrev det kan också vara svårt att nå fram om mottagaren inte riktigt kan förstå.
Skulle min man tycka illa om min mamma så får han berätta varför och så tar jag hans sida, och det är nog oavsett vad det gäller? Jag tycker man är ett team när man är gift. Det är honom jag ska leva med och jag kliver längre och längre från livet som mina föräldrars barn ju äldre jag blir. I just detta fall är det enkelt dessutom. De gillar varandra, men alla mina syskon + pappa vet att det är mamma som är svårast att ha att göra med i familjen.
Det gäller ju inom rimliga gränser, men it goes without saying tänkte jag? Min man är en vettig person och hittills har där inte varit konflikter mellan han och min mamma. Hade det funnits konflikter liknande såna jag haft med min svärmor hade jag naturligtvis försvarat honom.
Som tidigare nämnt, i just mitt fall är det enkelt eftersom min mamma är svår att ha att göra med, och min man ska ha medalj för att han inte gått i taket för länge sedan. Resten av min familj går på äggskal runt henne.
Nej absolut inte- jag tar inte nåns sida ”oavsett vad det gäller” och jag har ju absolut ingen skyldighet hålla med eller ens bry mig om nån annans uppfattning/konflikt…
Betalar 895:- i månaden + för medicinen vilket beror på dos. Jag tar 1mg i veckan vilket kostar 1042:- i månaden. På lägsta dosen räcker en spruta för samma pris i 16 veckor.
Nu när jag förresten är nere på min målvikt kommer kostnaden minsta till 495:- (tror jag det var) och jag kommer gå ned i dos vilket gör att kostnaden för det minskar också.
Jag tror det finns två fall när det ska skrivas ut- den ena är BMI över 27 (?) och den andra BMI över 25 när det finns någon medicinsk indikation (diabetes, blodvärde, blodtryck el dyl etc etc).
Förmodligen har du inte riktigt bra grepp om vad som är normalt för din kropp. Låter som att du vill kunna äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Det funkar inte riktigt så.
Jag har kämpat med min vikt i många år. När jag äter vad jag vill och blir mätt väger jag 85 kg. När jag går på diet och bara äter sallad kan jag hålla vikten runt 65 som är bättre för mig. Men jag vill kunna äta allt och vara mätt utan att väga 80+
Är du helt korkad? Med O kommer du inte kunna äta allt du vill och hålla vikten, grejen där är ju att du tappar matlusten, får magkramper om du äter osv ? inget att rekommendera, samt kan det bli farliga biverkningarna för livet ?
Nu har jag tagit O i 1,5 år jag har aldrig haft magkramper eller haft ont på annat sätt. Jag kan äta allt, skillnaden nu är att jag blir nöjd med så mycket mindre. Jag blir heller inte sugen på onyttigheter i samma utsträckning. Det är som bomull i huvudet. Jag är nöjd liksom.
När de går hem spelar väl ingen roll, lärare sitter väl väldigt mycket med prov och sånt hemma? Planerar etc? Iaf gjorde de det på min tid. Min klassföreståndare som vi också hade i några ämnen satt alltid i sin sommarstuga och rättade prov. Men det var också 15-20 år sen, man kanske inte får göra så idag.
Jag går oftast hem senast 15:30 för jag vill prioritera tid med mina egna barn också. Däremot gör jag ju oftast mer jobb när de somnat då. Samt att jag minst tre gånger i veckan får mail från föräldrar efter arbetstid om saker som måste luftas, ordnas eller lösas till nästa dag.
Klart att ingen av oss ”övriga” gör gratis övertid, det gör inte lärare heller. Lärare får sin övertid ”utbetald” i ledighet som höst-, påsk- och sommarlov, övriga i pengar. Men att komma och slå sig för bröstet för att man gör 45timmarsveckor är ju kanske lite självupptaget. Det är det många som gör.
Är inte alls ”duktig” och tycker heller inte synd om mig själv, har ju valt mitt yrke själv. Konstaterar bara att jag ofta får kommentarer om hur lyxigt vi har det med lov, men aldrig en tanke på att vi faktiskt jobbar långa veckor också.
Hahahahahaa!! Ja för lärare är de enda i hela Sverige som jobbar 45h/v. Förra året jobbade jag 200 h övertid, fick fortf bara 25 semesterdagar. Kom igen nu, lite förståelse för att andra också jobbar mkt hade varit toppen. Vi är många i detta land som jobbar hårt!
Exakt så. Lärare kan ju dessutom styra sina timmar till viss del själva. Som nån skrev, går hem 15.30 för att umgås med sina barn och jobbar sen på kvällen. Inte alla föräldrar som har den lyxen.
Det här låter säkert jätteknasigt för en del, men igenkännande för några. Jag ska börja gå och simma och har inte visat mig naken i offentliga sammanhang som omklädningsrum är, på säkert 30 år dvs sen jag var väldigt liten. Jag har en stor osäkerhet kring min kropp men känner att nu är jag väl fan vuxen och ska kunna göra det. Men det tar ändå emot nåt enormt och får typ ångest av att tänka på det. Kan någon hjälpa till och peppa mig. Tanken att stå naken i en dusch med andra, nä fy ?
Du klarar det! Omklädningsrum i simhall är typ den tryggaste platsen att visa sig naken i. Det tog mig ur min prydhet som jag hade som ung! Massor av vanliga kroppar av olika slag som verkligen bara tvättar sig. Håriga, rakade, tjocka, smala, sladdriga, gamla, unga, ja alla. Man hänger upp sin handduk någonstans i anslutning till duscharna och så duschar man bara! Sen tar man på sig baddräkten och ut o simma, tjoho!
Inte introt men alla låtar som liksom är i avsnitten. Typ när JD kommer på att han gillar Elliot när hon får sova där för hennes pappa har strypt pengarna. Eller när Kelso går i korridoren både på sin bröllopsdag och dagen efter. Sådana låtar eller mer klipp från låtar i själva avsnitten.
Du har rätt. Det stod ”Netflix and Hulu has removed some music due to license issues” och sedan i en tråd på Reddit:
”It’s not just Disney+, it’s all streaming platforms. The entirety of Scrubs came out before it was released to streaming, the music rights to broadcast, DVD, and streaming are all separate, some songs were just too expensive for the streaming platforms.”
Nu händer det igen suck. En kille ger en komplimanger och tjejer i omgivningen blir sura och börjar bli fittiga mot en. Jag är inte ens intresserad av honom men det spelar ingen roll.
Inte dålig i alla fall. Jag har masterexamen i en bransch i med fler utbildade än det finns jobb, i min bransch får dock ingen med enbart kandidatexamen jobb. Jag har 4 års erfarenhet och ligger strax under 40, vilket räknas som ganska bra i min situation. Men hade såklart önskat mer
I morgon börjar sista veckan med föräldraledighet. Har inte varit på jobbet på över ett år. Ska jobba för samma arbetsgivare men ny ort, nya uppgifter osv. Har sådan ångest över att börja jobba men mår dåligt över att gå hemma såhär länge.
Såg musikalen Änglagård igår och är helt uppfylld av den nu. Har varit på många musikaler senaste 10 åren men denna var nog den absolut bästa. Fler som sett den? Vad tyckte ni?
Låter härligt! Varje gång nån vinner pengar på typ postkodmiljonären och säger att den ska sluts jobba gå i pension blir jag avundsjuk. Skulle gå direkt om jag hade pengar. Vilken dröm.
Ber om snällhet och lite pepp, inför denna ”bekännelse”? Är på gränsen till att bryta ihop känner jag, och samlar kraft och mod att söka hjälp? Jag är ensamstående, har ingen vän att prata med, har en tonåring som har svårt i skolan och verkar deppig, är väldigt ensam utan kompisar (försöker tänka att tonåren kan vara så men…), ekonomin har rasat pga alla ökade kostnader med mat o hyra (köper aldrig kläder/prylar till mig själv, har bil som är ett måste pga jobbet). Allt känns hopplöst och jag har börjat sova så dåligt, alltid orolig/ont i magen? Behöver på något sätt bli hjälpt att bli lite starkare, för att orka vara stark och hjälpa min tonåring❤️ Måste samla mod att ringa VC, börja där. Är rädd att bli avfärdad, att anses inte må ”tillräckligt dåligt” bara. Nån som känner igen sig i liknande situation? Vill bara gråta, men sjukt nog blir det allt svårare, kan vara jätteledsen men tårarna kommer inte…
Åh, fina du. Har inte varit i liknande situation så jag har väl egentligen inget bra svar. Men kanske försök att nå ut och sök hjälp så gott du kan? Och ta sedan en dag i taget därifrån. Det blir allt som oftast bättre ❤️ Tycker du låter jättestark!
Är det någon här som fått ersättning från barnförsäkringen pga psykisk ohälsa? Dvs fått pengar för någon diagnos som depression, OCD, personlighetsstörningar etc
Min terapeut har diagnostiserat mig med en lättare personlighetsstörning och tvångssyndrom pga dysfunktionell uppväxt. Vet inte om det är värt för min mentala hälsa att starta igång en försäkringsprocess och behöva göra massa utredningar om det inte finns någon ersättning att få, samtidigt som jag hört om folk som fått 100k för ADHD osv.
Hur gammal är du? Nu gissar jag lite men adhd kan knappast ingå i en barnförsäkring, låter som någon särskild tilläggsförsäkring. Premien borde vara skyhög för depression (och även adhd) som diagnosförsäkring men spännande höra från någon som kanske har.
Ja det är lite så jag tänker med. Jag är 26 så min försäkring gick ut för några månader sedan men diagnoserna har jag ju ”levt med” under tiden jag var försäkrad.
Det är intressant det där. Har en bekant som fick 5% medicinsk invaliditet pga sin ADHD och en annan som inte fick en krona för en viss annan kronisk sjukdom så verkar vara väldigt olika
Betalar du inte längre för din försäkring så täcker den inte något alls. Vad din försäkring täcket beror på avtalet med försäkringsbolaget. Det finns ingen standard för sånt utan det är olika.
Sent svar men jag fick ca 100k för min diagnos från barnförsäkringen mina föräldrar skaffade när jag var liten, är 5 år äldre än du. Vad jag förstått är det villkoren som gällde året det skaffades som avgör om man kan få ersättning för olika diagnoser. Exempelvis skulle jag inte fått ersättning för diagnosen med dagens villkor då många diagnoser är ”vanligare” nu och därmed inte täcks av försäkringar. Har inget minne av att det var nån större ansträngning att ansöka om det heller, tror man fick skicka in en fullmakt så de kom åt journaler osv. Däremot tog det mellan ett halvår-år från ansökning till utbetalning.
Är det bara jag som tycker att det har blivit taskig attityd bland kommentarerna? Jag upplever att det är lite ”jamen du då”feeling. Eller är det för att det är svårt att läsa i text hur andra menar?
Äter någon här collagen tabletter och upplever skillnad? Eller dricker matcha och upplever skillnad, bättre än kaffe? Sugen på bägge men pallar inte köpa något om det bara är på låtsas att det skulle vara bra för en..
Är det white trash att säga ”mannen” eller ”sambon” istället för ”min man” eller min ”sambo”? Eller varför stör sig folk på det?
Jag avskyr ordet sambo hur som
Jävligt osexisgt att säga att något är osexisgt. Säger folk verkligen osexigt i verkligheten, i riktiga konversationer? Asså på jobb eller med vänner/familj?
Hur är det white trash att kalla sin partner sambo när man faktiskt är sambos? Vad säger man som ogift då? Är det white trash att säga pojkvän? Partner? Kille? Fästman?
”Måste” man anordna en babyshower? Min storasyster ska få barn i april, men hon har ingen vän som anordnar babyshower (vad jag vet iaf) Vi är inte så nära, och bor ca 20 mil ifrån varann. Jag vet knappt vem jag ska bjuda?
Vi får snart förlänga graviditetstiden med ett par månader för att hinna med alla baby showers, gender reveal parties och allt annat festande som ska göras under graviditeten. 😀
Jag dejtar en jättefin kille på alla sätt och vis men ibland känns det som att han är lite introvert/blyg och inte direkt frågar mig något eller tar intiativ till konversationer. Det känns inte heller riktigt som att han vill prata om djupa saker. Jag tycker just att kommunikation och att prata är en jätteviktigt del i en relation och vill kunna prata om allt och känna att jag blir hörd och lyssnad på, hur bemöter jag det? Eller vad gör jag?
Det är asjobbigt att vara den som draaaar igång konversationer,den sim frpgar,den som visar intresse.Om man får nästan noll respons tillbaka så inse att hans personlighet inte matchar din,och hitta en roligare kille.
Arbetsgivare ska bli skyldiga att varje månad rapportera när anställda varit hemma på grund av vab eller föräldraledighet. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket i samband med arbetsgivardeklarationen. Skatteverket ska i sin tur dela uppgifterna med Försäkringskassan som i nästa led ska jämföra om uppgifterna som den anställde har lämnat matchar uppgifterna som arbetsgivaren har lämnat.
Ja och ja!! Ett jävla skämt, avskyr FK!! hade läkarintyg som tydligt skrivit diagnos samt kvitto/recept på utskriven läkemedel. Detta tyckte inte FK var tillräckligt underlag och jag nekades ersättning. Arbetsgivaren lät mig ta ut föräldraledigt de dagarna istället
Aldrig varit ett problem för mig, har gjort det 3 eller 4 gånger nu. Ringer bara till VC och säger att jag behöver intyg och hur barnet har varit sjuk. Ibland får jag hem papper för att skicka in till FK och ibland har dom skickat in direkt. Och ang arbetsgivaren, dom får ju inte ifrågasätta vab så där sägs det inget.
Vad sägs om ett öppet spår en gång i veckan som endast är relaterat till bloggare? Ser att det vanliga öp har en funktion för de som vill ventilera om allt möjligt, men hade gärna sett ett forum där bloggare kan diskuteras utöver de specifika inläggen. Orkar inte skolka igenom 450 kommentarer dör 90% är om familj, jobb och relationer.
Det är ju ett problem som inte majoriteten har. Lät för övrigt som ett jättetråkigt ös.
Vill du diskutera nån influencer kan du starta tråden själv och sen söker du bara på dig själv när du vill läsa eventuella svar. Antingen skaffar du ett nick som sticker ut och går att söka på, eller så söker du på namnet på den du har skrivit om i din ts. = slipper scrolla!
Hade varit bättre med ett eget ÖS relaterat till familjeliv. Hade varit kul att se hur det blir iallafall, tror det blir bättre stämning om de som vill prata familjefrågor får göra det separat.
Men det är så konstigt hur ni inte fattar att öppet spår är för alla ämnen! Om det stör dig är det du som ska sluta hänga här, inte annat som ska anpassas efter dig och andra muppar som inte vill läsa. Är det så jobbigt att scrolla borde ni träna upp handen.
Hur vet du om majoriteten inte har detta problemet? Finns säkert flera som hoppar över ös pga innehållet idag. Finnes t.o.m. specifika mello ös, ser inte varför en influensertråd skulle vara tråkigt.
Föregående inlägg 
Läste i gårdagens ös om diskussionen kring barn på bröllop. Blev så nyfiken, ammande barn inkluderades inte i ”barnförbudet”. Dels är dom små och springer inte omkring
Men vissa ammar ju 1-2 år? Så var går gränsen då?
Inte så många som helammar 1-2 åringar så de ska absolut inte följa med. Helammande bebisar såklart
Drog det lite längre, vissa ammar ett halvår, andra uppemot ett år, några längre. Fattade bara inte hur en så individuell grej kan styra så?
En slutar amma vid 6 månader, en annan vid 10. Barnen är födda samma dag men bara en får följa med för dom är 8 månader och bara en ammas. Exempelvis.
Men varför skulle det vara så märkligt att bedömningen om ett barn kan vara med på ett bröllop eller ej är individuell och beroende på barn och relation?
Precis, beror ju på dens behov, det praktiska för föräldrarna. Samt relationen till barnet och föräldrarna, tex kan ju egna eller syskons barn vara välkomna men inte kusinbarn eller andra.
För att regeln sa inga barn, sen hävdade väldigt många att ammande barn skulle undgå den regeln och det ska man bara veta. Att man dessutom sa att ammande barn inte stör, vilket då skulle göra det okej.
Men åldern på ett ammande barn kan ju som sagt variera och göra barnets deltagande väldigt olika.
Inlägget igår handlade inte om nåt individuellt, det var ett blankt nej för alla barn.
Men livet fungerar inte som att ”regeln säger” en viss sak. Oavsett om en sexmånaders bebis ammar eller ej kommer den inte störa festen såsom en tvååring gör. Däremot kan en sexmånaders som inte ammas lämnas bort en kväll till en barnvakt. I fallet igår har ju föräldrar med bebisar hört av sig angående sina barn och låtit brudparet göra bedömningen. Överlag är det standard att inte neka bebisar eftersom man oftast vill ha gästerna där.
Fast i min frågeställning funkar det så. Att en sexmånaders inte stör ”såsom en tvåårig” är ju inte att dom inte stör alls, vilket sas.
Diskuterade inte vad man borde utan resonemanget kring etiketten det tydligen är.
Men vad är poängen med att diskutera ett fenomen utifrån en premiss som inte stämmer överens med verkligheten?
Sjävklart handlar det om behov. Om man har en person man verkligen vill ha med på bröllopet av någon orsak skulle jag gissa att man i praktiken skulle säga ja även till ett flaskmatat barn om barnet var typ ett par månader eftersom det nog tillhör ovanligheterna att så nyblivna mammor kan tänka sig att vara ifrån sina bebisar då. Vill man väldigt gärna ha med båda föräldrar för bröllopet får man antagligen ”stå ut” med även lite äldre bebisar.
Men det är ju inte lag liksom – har man barnvakt med nära relation till barnet och ett barn som kan tänka sig att ta flaska lämnar man väl helst bort även ammande barn eftersom det inte är särskilt kul att ha med bebisar på brölllop.
Fast min fråga gällde inte hur man ska göra med dom inbjudna som har egna önskemål, utan grejen med att ammande barn hade frikort, men att ammande barn kan variera väldigt brett i ålder. Och en ursäkt igår var att ammande barn inte stör.
Jag tror att tanken bakom det uttrycket är bebisar som exklusivt ammar = inte kan lämnas över till en barnvakt med några klämmisar och majskrokar. En 2-åring är ju inte beroende av bröstmjölk även om hen fortfarande skulle gilla att snutta lite en stund varje kväll.
Ja det låter rimligt att det kommer därifrån. Men tycker fortfarande det blir ett luddigt begrepp.
Hamnade i modd med mitt svar till Lisen men där skrev jag att 2 barn födda samma dag är olika välkomna utefter hur länge mamman väljer att amma.
Jag tror det flesta är överens om att det handlar om att amma exklusivt. Men oavsett barnets ålder så i en sådan situation frågar man brudparet om det är ok att ta med barnet. Vågar man inte säga nej till en sådan fråga behöver man jobba på sin konflikträdsla.
Många igår var ju inte ens med på att ammande barn självklart skulle få följa med. Så mycket osagda regler uppenbarligen.
Den mamman som bara ger ett mål mat, och ammar resten, måste lämna bort sitt barn? Blir inte det lite samma som den som helammar? Jag menar att regeln är så diffus och att reaktionerna igår att sånt ska man bara fatta. Inte vad som är rätt eller fel.
Ja men det handlar ju inte om att behandla barn rättvist utan om mamman har möjlighet att lämna barnet eller ej. Vill man gärna ha de personerna på bröllopet så tillåter man man att de tar med sig bebisarna, av nödvändighet liksom.
Förmodligen vet man ju vilka som kommer ha barn när bröllopet äger rum, väljer man då att utesluta barn vet man också vilka föräldrar som kanske/förmodligen inte kommer kunna vara med. Men det är ändå parets dag och upp till dom hur dom vill göra. Inte nån osagd regel som alla bara förväntas ha koll på.
Det gör väl inget att det är luddigt eftersom man kan fråga brudparet hur man ska göra om man är osäker.
Ja absolut, men jag måste väl ändå få ta upp min fundering eller? Det är öppet spår och jag ville diskutera vidare en del av ett ämne från igår.
Blev också nyfiken. Och att så små barn inte skulle märkas av? Va? Det är väl mer vanligt att så små barn skriker än äldre. Känns mest som mammor bara säger saker som gynnar dem i olika situationer. När de är trötta kan de skylla på att barnet skriker hela tiden, men ska de ha med barnet någonstans så kommer barnet minsann inte märkas av.
Känner lite såhär, kommer absolut stanna hemma om min bebis inte får följa med, men bli inte kränkt över att jag inte kommer på ditt bröllop då ?♀️
Förstår att det inte är så, men man borde förstå att sätter man krav på gästerna har dom rätt att neka och där med avstå bröllopet.
Jag vill att alla ska klä sig i gult, du hatar gult så du stannar hemma, tex. Måste inte gälla bara barn, även om jag förstår att det är det vanligaste.
Man har rätt att ”neka” helt utan anledning. Att gå på bröllop är inget krav. Vill man inte kan man stanna hemma..
Ja det är ingen som påstått nåt annat? Menar att det kan finnas olika krav från brudparet som inte passar den inbjudna och då tackar man nej. Eller nåt som inte ens har med inbjudan att göra.
Sen är det kanske inte alla brudpar som accepterar det, alltså förväntar sig att alla inbjudna bara ska dyka upp på deras villkor.
Skönt att höra att du följer reglerna.
Varför? Är det så viktigt att ditt barn ska få följa med överallt? Eller menar du att du inte kan för du inte kan lämna den av praktiska skäl? Då tror jag inbjudaren förstår. Det är en avvägning man gör, vad som är mest värt.
Beror väl på om barnet är 10 år eller 3 veckor? Jag hade utan tvekan tackat nej till att lämna bort mitt barn när hon var spädbarn, även om hon var flaskmatad. Nyfödda barn behöver sina mammor mer en bröllopspar behöver sina gäster.
Hade inte blivit sur för att någon ville ha bebisfritt på bröllopet heller (oavsett status kring amning), tycker egentligen det är ganska värdelöst att gå på bröllop med en bebis för man kan ju inte närvara fullt ut. Man kan skicka ett telegram.
En bebis är ju en bebis. Jag hade inte heller lämnat bort min bröllop för att gå på bröllop.
En kompis hade noll barn-allowed på sitt bröllop när jag hade en månad gammal bebis. Helt fine för mig – deras bröllop deras regler. Men hon hade mage att bli sur på mig för att jag inte ville lämna bebisen med barnvakt ?
Haha min bröllop = min spädis, bebis, bebbe
Men eller hur, en skrikande bebis märker man väl av mer än en tio åring? Helt orimligt, bara folk med barn som tycker deras argument är rimliga.
Fast nja, en 10 åring är ju odräglig med flit. Vägrar sitta still, äta maten osv. En bebis skriker ju för att uttrycka ett behov, det är så de kommunicerar. 9/10 går iväg med en skrikande bebis, ursäktar sig 10000 gånger osv. Föräldrar med äldre barn struntar fullständigt i hur deras barn beter sig eller inte beter sig.
En 10-åring? Det är verkligen långt ifrån min uppfattning. Låter mer som barn i förskoleåldern.
Ändå störande. Många vill inte ha det på sitt bröllop helt enkelt, inget konstigtZ
Nej? Med en tioåring måste man anpassa samtalen och prata barnvänligt etc.
Man kan väl sätta 10-åringen vid gammelmormors bord isåfall, de flesta 10-åringar springer knappast runt och skriker och stör men ja, självklart individuellt och planerar man fylleslag skulle jag verkligen inte vilja att någon tog med sig bebisar heller.
Gammelmormorn kanske vill dricka vin och samtala med vuxna istället för att prata om barnprogram med en tioåring?
Så mycket märkliga tankar man kan läsa här inne alltså. Varför i hela fridens namn skulle man placera sin stackars gammelmormor med en 10 åring som bordskavaljer?
Hahahhahahaha så otroligt märkligt
Men snälla. Det är bara i detta kommentarsfält som det utmålas som om alla mammor går på barnfria bröllop med en skrikande 4-åring hängande i patten och gapar ”man FÅR ta med smååå barn!”…
En normal person skriver (eller ringer) till den som gifter sig och frågar om det är ok att ta med en bebis pga behöver bröstmjölk och om det inte är okej så tackar de för inbjudan och avstår att komma. Normal kommunikation löser det mesta…
Haha så bra! Och håller helt med. Har varit på många bröllop där det varit barnfritt med undantag för ammande spädbarn samt ett antal där det varit barn i olika åldrar med och några som varit helt barnfria. Inga problem med något av det. Men behöver inte dramatisera allting.
Detta kommentarsfält är helt otroligt vad gäller att förvränga folks intentioner… Har också varit på bröllop med många barn och enstaka barn och helt ärligt har det inte märkts så mycket? Barnen brukar liksom få sin hörna med aktiviteter/leksaker så de håller sig där, förutom de riktigt små som sover i vagn eller sele…
Folk och deras bröllop är olika helt enkelt. Det du beskriver låter verkligen inte som ett bröllop jag skulle vilja ha.
Så klart. Syftade bara på att det här låter så extremt med barn som gäster på bröllop. Som att de alla gallskriker och kastar tårta runt sig hela kvällen… Har inte upplevt det så och jag tycker helt ärligt inte det vanligtvis är jättekul att hänga med barn. 😉
Självklart är det skillnad mot en grupp 3-åringar som springer runt men håller med om att det såklart märks av, någon rullar en barnvagn fram och tillbaka, håller bebisen vid bordet, ammar, går ut med barnet (dvs kanske inte så kul att ha föräldern vid bordet), lukt om bebisen bajsar, just förutom eventuellt skrik.
Jo absolut är det skillnad, men att säga att dom inte stör alls är ju uppenbarligen inte rätt. Det blir ju många moment, som du beskriver, även om barnet inte skriker men som kan störa både vigsel och fest.
Ja usch, inget man vill ha på sitt bröllop. Bebisar och fest passar inte ihop.
Ja små skriker väl mer, och större rör sig mer. Sista meningen är så on point!
Kan bara svara utifrån mig själv men fick min bebis vara i min famn och ammas och gosa hur mycket som helst var hon helnöjd. Det som var jobbigt för mig under den perioden var mer att det inte gick att lägga ner henne för att tex kunna äta, kissa, klä på sig, typ allt grundläggande man ändå vill göra på en dag. Det var då hon var missnöjd och det blev väldigt påfrestande att höra skrik när man själv bara försökte överleva. Att gosa i famnen var ju absolut 0 problem!
Kanske inte kul att ha gäster som ammar och gosar med sin unge istället för att ja, vara delaktiga i bröllopet och det som händer.
Har du barn? ? Man kan amma och gosa samtidigt som man är delaktig. Kan du gå och prata samtidigt?
Inte samma sak. Stanna hemma istället.
Men bjud inte de personerna då? ? fan vill ni som bara ska bråka om hur andra gör på sina bröllop, eller tror du att folk med bebisar dyker upp med barnen utan att kolla med brudparet?
Om du läste tråden i lördags så hade folk som ammar kunnat dyka upp med bebisen utan att meddela detta, ja. Eftersom detta ansågs som nåt självklart alla skulle känna till. Nån här googlade också att det är en etikett att man gör så.
Alltså för mig har alltid barnfritt varit barnfritt, bebisar eller ej. Behöver jag alltså förtydliga på våra inbjudningar att barnfritt betyder 100% barnfritt och inget annat?
Troligtvis inte. Men räkna med att frågan kan komma från de som har spädbarn. Och då är det okej att svara ”Jag förstår att du inte kan komma utan lille Melker, men vi har tänkt oss ett helt barnfritt bröllop så det får bli just det. Tack för att du frågade!”.
Ja, jag skulle förtydliga det. Kan ju bli lite krångligt med antal personer om du skickar ut inbjudan väldigt tidigt men finns helt klart risk att folk tolkar det som att ammande bebisar inte räknas.
Nej, men ringer någon och frågar hur du tänker kring ammande barn kan du behöva ha stark nog att säga nej. Det reder du ut.
Enligt kommentarer igår måste man tydligen förtydliga, ja. Kanske beror på vad man har för umgängeskrets också.
Blev också irriterad, stör mig på när gäster tycker att de har mer rätt till saker och att folk ska säga ba ”men asså allt handlar inte om er” riktat till brudparet då. Om det är brudparets dag så sätter de väl reglerna? Säger de barnfritt så är det väl ändå barnfritt inklusive bebisar?? Folk med barn är verkligen så otroligt egoistiska, allt handlar om dem och deras liv, alla andra får bara anpassa sig. Har du bebis och bröllopet är barnfritt så skaffar du antingen barnvakt eller så går man helt enkelt inte på det bröllopet.
Ja och det är ju inte hela världen om man missar ett bröllop direkt, så länge inte brudparet blir sura för att man stannar hemma pga 2 månaders bebis men tycker inte alls att det bör vara någon slags oskriven regel att ammande bebisar alltid ska få komma. Och hur ser man på en flaskmatad bebis isåfall? Eller en bebis som är 8 månader och kan äta mat men inte klarar av att vara borta från mamma?
I sista fallet är det självklart att mamman stannar hemma.
En åttamånaders som inte kan va utan mamma i några timmar?? Oj.
Det förutsätter ju att det finns en till förälder eller någon annan nära person som kan passa bebisen, sånt kan man inte anta, man lämnar ju inte en 8-månaders hos random barnvakt.
Man får hoppas att de flesta som har ett så litet barn fortfarande har en partner? Eller om man skaffar själv så är det viktigt med andra nära personer för hjälp.
För barn har aldrig blivit till utan samtycke? Eller trots skydd på ett ons?
Inte om man hux flux blir lämnad av sin partner.
Just i den åldern kan det vara svårt då bebisen börjar förstå att den är en egen person och att mamma kan försvinna. Så det är lättare att lämna ifrån sig en yngre bebis än en 8 månaders.
Men snälla, mammor kan ju tydligen inte ens gå på toa ifred! Hur ska de kunna gå på bröllop!
Hade flertalet vänner som gifte sig innan mitt barn var 6 månader. Majoriteten ville ha barnfritt. Blev skitsura när jag tackade nej. Det var minsann deras stora dag och hemskt att jag inte kunde närvara. Är inte längre vän med två av dessa pga detta.
Hoppas de hade ett kul bröllop ändå!
Varför tackade du nej?
Kanske för att hon hade ett ammande spädbarn?
Jag ville inte lämna bort mitt barn som helammades. Ville inte ha en exploderande tutte på kvällen. Ville inte sitta och pumpa på någon sunkig toalett.
Har varit med om samma med sk ”vänner”. Min son var 1,5 månad och helammade. Fanns inte på kartan att jag skulle lämna honom men respekterade såklart att inga barn var välkomna. Men det var tydligen fel i deras ögon… knappast jag (eller du) som var den respektlösa där.
Låter ju helt sjukt. Brudparet hade inga barn eller? Svårt att förstå att man skulle bli sur annars och inte fatta att det är svårt att lämna ett så litet spädbarn. Alternativt ändå då överväga att bjuda med både dig och barn
Nej de hade inga barn. Tycker dock inte att det borde krävas för att förstå att en mamma inte lämnar sin sex veckors bebis i flera timmar. ??♀️
Tror alla normala förstår det. Tänker att en del överdriver här med att deras vänner blev kränkta för att de stannade hemma med ungen. De visste ju antagligen att vännen hade unge om de var nära så tror inte någon blir kränkt.
Nej, jag överdriver inte! Hon blev sjukt upprörd och kallade mig en dålig vän för att jag inte prioriterade henne på hennes största dag i livet. Noll förståelse för att jag precis blivit mamma för första gången. Hade dessutom komplikationer från kejsarsnittet och mådde pyton (men det visste jag inte när jag tackade nej eftersom det var innan förlossningen).
Uppenbarligen inte bara föräldrar som har problem med att visa hänsyn, nej.
En riktig vän känner dig, vet om att du har en sån liten bebis och hur di känner inför att åka ifrån en sån liten bebis. En riktig
Vän skulle aldrig bli sur för att du väljer bebis före ett bröllop.
Så ingen förlust för din del alls.
Jag förstår verkligen varför de två personerna inte längre är vän med dig.
För att…??
Googlade etikett barnfritt och får upp en hel del om att ammande barn är undantagna den barnfria regeln.
Då får man väl förbjuda både barn och amning då så alla förstår, haha!
Märkligt.
Inte alls märkligt om du tänker ett par steg till.
Känns som barnen alltid fick vara med förr, någon som håller med eller har det alltid varit barnfritt på bröllop… ?
Har också en känsla av att det är på senare år, folk verkar helt besatta av att allt ska vara helt perfekt och tio sekunders barnskrik förstör hela bröllopet. Men kanske har fel!
En kompis från Frankrike var f ö här på besök, hon sa att barnfria bröllop inte existerar där och det vore otroligt oförskämt att inte låta barn följa med. Ofta har man en ”barnansvarig” som underhåller barnen, det finns en hörna på bröllopet med aktiviteter för barnen etc. Tycker det låter toppen!
Låter fantastiskt! Klart barnen ska vara med och fira, se sina föräldrar uppklädda och glada. Så vill i alla fall jag ha det, alla åldrar är välkomna och är med utifrån sina förutsättningar.
Vi gifte oss för 1,5 år sedan och hade barnfritt. Nu hade vi inte vänner som hade barn under 1 år. Men vi sa nej till en vän som ville ha med sig 1,5åring till kyrkan. Varför frågar jag? Hen kommer ju knappast sitta still 30 min under vigseln och har nog roligare hemma med sina leksaker och mormor?
Vi hade barnfritt för vi serverade vin och satte 3-rätters sittande middag. Jag tycker inte barn ska vara bland berusade personer så därför sa vi att dem får vara hemma då vi ville kunna bjuda på vin till maten ?
Så tråkigt att vara en person som tycker att ett litet barn inte är tillåtet i kyrkan.
Lät inte som att Lisa förbjöd barnet att vara i kyrkan generellt, bara när hon valt att ha en tillställning där och dessutom bett om att låta bli att ta med barn då.
Hade det varit mindre skräll om själva vigseln ägt rum på stadshuset eller i en park?
Japp, var som barn på en hel del bröllop, två gånger som brudtärna.
Inkluderades barn mer i de vuxnas tillställningar på 80-talet? Min upplevelse är att det var så i alla fall.
Det var tjo och tjim och blev man trött fick man sova i typ någons bil.
Så kan man ju också göra, haha. Men uppenbarligen många som inte gjort, eller ens tänkt tanken på att man skulle behöva.
Hade jag ammat och fått en inbjudan hade jag tackat nej. Hade inte ens frågat om det var okej för att inte sätta brudparet i sitsen att behöva säga nej (igen).
Vilket lyxproblem för övrigt. Själv har man typ 2 vänner och 3 familjemedlemmar, så skulle någon av dem ha barn just när jag ska gifta mig så kan jag inte riktigt säga nej till barn ?
Exakt vad jag tänker, man anpassar efter gäster man bryr sig om? Låter kanske hårt men vill man egentligen ha barnfritt men tex ens syster har en liten just när man ska gifta sig, får man tänka om. Men om det är nån avlägsen släkting eller kanske en partner (som får stanna hemma) man knappt träffat, ja då gör det kanske inget?
Vad hände mellan Maja och Sanna? Måste få veta!
Fotbollsfruarna?
Ja!
Vad hände med Sandra Beijer och exet som gjorde något totalt oförlåtligt mot henne?
Blev ihop med bruden i Trekanten de hade
Har lite svårt att tro på den förklaringen med tanke på vad hon sagt i typ daddy issues nyligen. ”Det kan leda till förtalsdom”. Är det förtal att säga man haft trekant och snubben blev sedan kär i den tjejen/var otrogen med henne..?
Haha nej det är inte förtal
Eh nej det är det inte. M jobbade tillsammans med C och båda två knullade med Sandra. M inledde sedan ett förhållande med C som Gustaf visste om.
Ja men det är det jag menar. Att berätta hur en relation sprack är inte förtal. Men i podden sa hon tydligt att hon inte kan berätta om det break-upet då det kan bli fråga om förtal och skapa problem då hon vet att exet har ögonen på henne eller något liknande… Därav att jag inte riktigt köper trekantsryktet.
Trekantsryktet stämmer men hon har också betett sig överjävligt mot honom så han kan enkelt stämma henne för förtal.
Jo det kan det vara.
Det är en särskild sorts grymhet alltså. Att övertala flickvännen till att ha en trekant tillsammans med älskarinnan. Fy fan
Man får inte offentligt prata om sexliv, det kan vara brottsligt.
Men gud är det sant. Hade de trekant en gång eller flera ggr med den tjejen?
Ingen aning. En gång gissar jag.
Och då blev han kär i denna brud & nu ihop med henne? Sjukt. Kände de henne sen innan?
Han är känd för att vara en svinpäls här i Gbg. Inte första gången han gör något sånt
En annan grej, vad hände med forni och cimon från PH, då när det begicks… hon var ju helt förkrossad… var det för han outade sig som vi/homosexuell?
Var de ihop?
De var ihop rätt länge som jag minns det. Vad gör han idag? Hade glömt bort honom.
Just faan de var ju ihop haha. Gud vad tiden går! Men ja måste ju vara därför?
Ja, han berättade för henne att han var homosexuell och hon fick en panikångestattack då.
Nä? Vad sjukt??
Gjorde de slut genom att han berätta det, eller hade de redan gjort slut?
??????
Vad känner du dig lite extra tacksam för idag?
Jag kan börja:
– Att dagen blev så lyckad och jag lyckas göra andra glada
– Min fina partner som är så omhändertagande
??????
Att jag hittat träningen igen. För bara några veckor sen kände jag mig så svullen och som att det var kört att någonsin gå ner i vikt. Jag väger mig inte, men jag märker skillnad. Byxorna sitter lösare och jag känner att magen minskat. Ser en tydlig skillnad i ansiktet också. Och det är inte att jag hetsar fram något, det får ta den tid det tar, men det känns bra och jag känner mig nykär i träningen. Nu längtar jag bara tills jag kan börja löpträna igen utan att känna att jag är för tung?
Skulle kunna vara jag som skrev detsamma! Fast byxorna sitter ännu lika, men den känslan. Otroligt härligt!
Ja!! Så skönt? mina favoriter jag utgår från sitter visserligen löst från början (runt benen, än tappar jag dem inte haha), men de sitter ännu lösare nu och det är ju en bekräftelse på att något har hänt med min kropp och det känns så otroligt bra! Vad tränar du som får dig att känna så??
Att jag gått en härlig promenad på 10 kilometer och lyssnat på creepypodden under tiden.
Att bebisen i magen sparkar och mår bra ❤️
*bebis
Haha
Att jag kunde ta en löprunda idag utan större problem, efter att ett knä trilskats och jag haft magsjuka.
Att fina Elvira Öberg tog VM-guld.
Att jag slipper anordna ett barnfritt bröllop där ammande gäster inte förstår ordet barnfritt.
Kämpa Maria ?
Jag använder chiliexplosion till allt. Svingott i mat, på grönsaker, på keso eller tzatziki. Tack Anna book och denna bloggen för tipset ??
Prova chiliolja också!
Tycker om det men inte lika mycket, har kommit fram till att jag älska chipotle chilin ?
Testa chiliflakes i stället, så kan du själv bestämma mängden salt. Salt är den ingrediens som det finns mest av i Chiliexplosion.
Genuin fråga men är det någon som tycker att Lis Bonne har fina kläder? Jag älskar Maja men att designa kläder är nog inget hon borde hålla på med.
Inget jag skulle ta på mig, nej.
Vissa grejer, ja
Nej aldrig, gillar inget faktiskt. Tycker Maja försöker vara väldigt modemedveten men det syns inte på hennes egna klädmärke.
Nej, har också tänkt på det. Det är lite pyjamas-feeling på mycket. Inga smickrande passform.er heller. Det enda jag skulle kunna tänka mig att köpa är ett par utsvängda jeans, de var riktigt snygga tyckte jag.
Jag tycker de är supersnygga! Älskar det icke-ursäktande formspråket, känns som en hyllning till allt som är kvinnligt utan att forcera stereotypa föreställningar för hur en kvinna förväntas framställa sig (dvs klämma in sig i något så kurv-framhävande som det bara möjligt). Classy och sexigt utan att söka bekräftelse från den manliga blicken. Så befriande.
Trist bara att materialvalen är så dåliga, mkt polyester och akryl
Ja, håller med, jättetrist faktiskt för de skulle ha potential att bli ett favvomärke men tyvärr har jag avstått köp flera gånger just av den anledningen! Älskar verkligen designen på hennes mer ”out there”-plagg när hon leker med proportioner osv.
Det här med män som somnar i soffan när som helst, man ser alltid någon som klagar på sin man, pappa, eller någon annan nära av det manliga könet. Hur är det en grej? Är det män som behöver mer sömn eller snabbt blir tröttare? Män jobbar ju över i större utsträckning så kanske att de jobbar mer och därmed blir tröttare? Men samtidigt så är det ju kvinnor som gör mest i hemmet och är generellt mer stressade så borde väl vara kvinnor som somnar till höger och vänster? Hmmmm… diskutera i smågrupper.
”jobbar mer”. Antagligen har de lättare att slappna av. Mammor känner ett ansvar för barnen tex och kan inte ba somna medan de leker runt.
100% detta
Dom hinner väl inte sitta tillräckligt för att somna. Eller så är gubbarna dryga och uppe för länge och gör något onödigt och sen somnar här och var när vardagen måste göras.
Min erfarenhet är det totalt motsatta: tycker kvinnorna i min närhet (inkl mig själv) är mycket tröttare än männen! Oftare kvällströtta (somnar i soffan på kvällen medan maken är uppe till midnatt), klagar på trötthet på jobbet osv.
Håller med. Jag kan ta tupplurar när som helst, min man aldrig
I min familj har det alltid varit mamma som brukat somna i soffan i tid och otid, kan knappt minnas att jag skulle sett pappa göra det. Båda har varit heltidsarbetande (numera är de pensionärer), och båda har nog tagit ett ungefär likvärdigt ansvar för hus och hem. Både jag och sambon kan nog slumra till dagtid, men det händer betydligt oftare att jag gör det (kvinna) än sambon (man).
Nej?
https://illvet.se/halsa/kvinnan-behover-mer-somn-an-mannen
Min pappa är en sån som kan somna på vilken soffa som helst. När hans barnbarn var små kunde han somna på golvet när dom körde med småbilar på honom, haha.
Å andra sidan är han ofta uppe innan klockan 04 och har avklarat ett helt dagsverke innan vi andra har ätit frukost. När jag var barn hade han ett jobb dagtid, ett annat på natten och ett tredje på helgerna.
Va? Är det en grej? Kvinnor somnar väl också lätt i soffan, jättevanligt.
Då kanske det är mer vanligt för kvinnor att berätta för alla att män gör det då, aldrig läst eller hört om en kvinna som gjort det. Tycker jag läser hela tiden om mångas män/pappa/farfar som somnar hemma, på släktkalaset och så vidare. Sen egna erfarenheter såklart. Men jag kan ju ha missat mycket. Vart har du fått din uppfattning ifrån?
Låter jättekonstigt, jag (kvinna) somnar på soffan hela tiden. Och?
Jag med (inte hemma hos andra dock). Men jag förstår inte heller problemet.. borde jag ha berättat det för andra så att de kan klaga och prata om mig? ? Vad har andra med mitt sovbehov att göra?
Exakt 🙂 Jag får väl sova var jag vill i mitt eget hem.
Om man är djupt skuldsatt och hos K F men visar upp att man fakturerar över 100k som influenser på sin frågestund samtidigt som man är föräldraledig o vabbar o pluggar med CSN och fästmannen skriver öppet att han inte har råd att betala utan hoppas på sku ldsanering så väcker det reaktioner även om vissa skriver värre saker än andra .
Nu gör paret renoveringar för stora belopp på ett hyreshus men där har paret P V L och Heller… sagt att det är gratis men ska inte sponsrade produkter för så mycket pengar det ändå är beskattas ändå? Är fascinerad över hur skattereglerna inte verkar gälla när man är hos K F ??
Hela deras cirkus är ett stort frågetecken. Hade aldrig velat byta med dom. Deras liv är så gott som förstört för all framtid.
Ändå lever dom bättre än många andra som kämpar med höga räntor och dyr mat… som inte är hos KF.
Det är det som är så skumt. Och varje gång KF har varit där för utmätning har det inte funnits några tillgångar att mäta ut.
Fast det kommer ju inte hålla att smita undan sina skulder för evigt. Det går ju heller inte att hitta bostadslösningar hur länge som helst. Dom är f*cked, mer eller mindre.
Skulle gissa på att antalet barn gör att dom kommer undan KF just nu men känns rätt ovärt att jobba och slita när man kan vara så skuldsatt men ändå leva ett bättre liv än en vanlig svensson med lån.
Vilka är detta?
P*trici*srum
Tycker det är än mer oroväckande hur deras mentalitet är kring dessa skulder. Skulderna har inte bara mirakulöst uppstått från en dag till en annan.
När en följare kommenterar ”Be om skuldsanering hos kronofogden, så är du fri på 5 år” och Hall*rheim svarar ”Tack, det är planen ??”
Är det därför dem fortsätter leva som dem gör? Obetalda underhållskostnader månad efter månad, förskoleavgift osv. De struntar i att betala basala utgifter så skuldberget växer, eftersom någon annan (skattebetalare) kan stå för kalaset istället.
Finns inte en chans att de får skuldsanering med det sätter de lever. De är inte något man bara ”får” för att man önskar det.
Du får inte skuldsanering om du har underhållsskulder
Brukar ni läsa andras svar till en fråga innan ni svarar? Förutsatt att det inte är massor av svar.
Ja, svaret kanske redan skrivits så varför upprepa. Tryck på gilla istället.
Så känner jag också men verkar inte vara många som gör det.
Ja, tyvärr kan det även färga mig och mitt kommande svar
Jag tycker det är logiskt. Se vad andra skrivit och sen se om man har något att tillägga istället för att lägga till en liknande kommentar som flera andra skrivit.
Ja, det är logiskt men hur många gör det eftersom det alltid är femton likadana svar.
Samma här, eller ja jag ändrar kanske hur jag tänker. Svarar inte annorlunda bara utifrån hur andra skrivit.
Ni som skrev om fatique igår på öp. Har ni någon diagnos från vården? Mitt läge känns hopplöst. Är sjukskriven igen för jag är sjukt trött orkar ingenting. Nån som har blivit bättre? Sover mycket just nu känns som inget hjälper. Har regelbundna vanor äter vettigt motionerar. Från vården har jag inte fått mycket hjälp. Alla blodprov är bra har inga brister. Men sjukt trött dygnet runt.
Jag har utmattning, har haft i 10 år typ. Vården har väl utrett det mesta, dvs blodprover, sömlabb, hjärnröntgen osv. Finns det inget fynd där är det ju inte så m TV mer mer de kan göra.
Jobbar du? Jo motionerar. Ska man försöka leva med ständig trötthet?
Jag jobbar inte just nu. Har varvat att jobba deltid med sjukskrivningar. (Höll på att bli utförsäkrad för några år sedan så fick jobba fast jag typ inte orkade, blev sjukskriven igen)
Samma här. Sjukskriven. Har försökt jobba och är sjukskriven igen. Blir segare komma igen efter varje sjukskrivning. Börjar tappa hoppet om ett normalt liv.
Jo samma här.
Tyvärr blir det väl lite så tillslut, har man utrett att det inte ligger något behandlingsbart bakom så finns det ju inte mer att göra, fanns det behandling hade många varit överlyckliga. Hade jag varit i den situationen hade jag nog provat lite olika mer alternativa behandlingar, läst om vad som hjälpt andra osv, just för att ja, vad ska man göra? Men inte låta åren gå utan såklart söka hjälp igen och regelbunden utredning för att säkerställa att det inte är något annat, något som går att optimera etc.
Tränar du? Träning blev min räddning faktiskt. Varva styrketräning och pass med högintensiva intervallet. Kan sova 12h om jag inte tränar. Tränar jag så räcker 8h och känner mig ändå rimligt pigg. Drick inte koffein, de gör iallafall mig tröttare emellan.
Det beror ju på. Det är olämpligt att träna o vissa fall, tex vid utmattning.
Men nej det är det absolut inte- du kan behöva ta hänsyn till hur och vad du tränar men olämpligt är det verkligen inte.
Ja om du menar träning som i väldigt lugn yoga och en kort promenad. Har du koll på vad du pratar om? Särskilt i början av en utmattning kan det förvärra väldigt, vilket jag själv har erfarenhet av eftersom alla tjatade en jävla massa om att träning är svaret på allt.
För många är all pulshöjande aktivitet förödande vid utmattning. Vid ME är ofta all belastning något som orsakar försämring och i många fall sängliggande och influensa symtom.
Nej, inte all belastning är skadlig vid ME. Det är högst individuellt vad man orkar. MEN det viktiga är att inte gå över gränsen för vad kroppen orkar.
Trodde hen bra pratade om fatigue. Visste inte att de låg andra sjukdomar bakom, isåfall får man ju anpassa. Jag har UC och blir extremt trött men måste träna högintensivt för att bli pigg och gymma för att inte få ont i leder.!
Du behöver jobba. Lära dig sätta gränser. Ta hjälp av en arbetsterapeut.
Har du fått något typ av diagnos? Typ stressreaktion/utmattning /postcovid/ME?
Depression. Npf diagnos men har aldrig blivit ordentligt utredd. Fick diagnosen för över tjugo år sedan. Var inte vanligt med ADHD liknande diagnos då. Känns som jag hänger i luften inom vården. Får ingen hjälp.
Hur länge har du varit så trött? Kan ju hänga ihop med depressionen. Förhoppningsvis går det över snart. Men du har inte fått npf-utredning? Du borde i alla fall kunna screenas hos kuratorn på vc.
Varit trött många år. Inte så lätt få en utredning. Är väl en blandning av npf och depression tror jag. Nån som känner igen sej? Upplever att det är svårt leva ett ” vanligt” liv med depression diagnos. Svårt med arbete ha en relation. Fixa en vardag.
Du är inte ensam ? Har fått hjälp av vården genom åren med antidepressiva osv men inget har varit något som faktiskt gjort att jag klarar ett vanligt liv och allt det innebär. Jag gav upp, blev utförsäkrad till slut och började leta i olika amerikanska forum. Snubblade över Medical medium och massor av folk som hävdade att de ont bara blivit bättre utan helt friska. Lät för bra för att vara sant men började med sellerijucie och uteslöt gluten, mejeri och ägg. På någon månad började jag sakta bli bättre. Jag är inte frisk än men skulle säga en 75% förbättring. Jag trodde inte på det alls i början men lånade några av böckerna på bibliotek. Det är ju ingen evidens bakom men har otroligt nog funkat för mig.
Jo men jag fick göra en första screening hos kuratorn hos VC eftersom min läkare snöat in på att jag kunde de ha ADHD. Har du inte fått samtal där, be att få det.
Ja jag en grundsjukdom som bidragit till utmattningen från början, den är kvar och mer har tillkommit. Jag får egentligen inte träna men gör det ändå vilket gör mig ännu tröttare (flera dåliga värden också) men är bara lite piggare typ på natten. Skäms över om någon skulle se hur läget verkligen är och har man inte haft det själv verkar ingen kunna förstå den tröttheten som inte går över oavsett mängd sömn/vila så då känner jag mig ännu mer värdelös och lat istället. Ser ingen väg ur och det gör det inte lättare.
Känner så med dej! Lätt känna sej värdelös när man inte fixar vardagen livet. För mej har det varit stora livskriser som gjort mej helt utmattad. Min pappas andra anhörigas död. Min mamma är obotligt sjuk. En svår separation. Varje gång jag försöker komma tillbaka till livet är det nåt nytt elände som händer. Jobbigt när folk i ens närhet har förhållanden får barn jobbar på. Min pappas död tog nästan död på min livslust. Har ingen partner är ensam. Det är kämpigt.
Du är verkligen inte ensam ? Livet är allt annat än enkelt för många av oss.
Så tung för dig❤️ att gå igjennom så mycket tar så otroligt mycket energi.Sorg gör en utmattad. Har du någon du kan prata med eller vå samtal på vc. Kram på dig❤️
Jag känner verkligen med dig tillbaka❤️ och den oförklarliga bottenlösa sorgen som ingen förstår är det värsta:’( Önskar att jag hade något bra att säga till dig men när jag inte vet själv är det svårt.. jag önskar att du får någon lättnad i någonting som gör att du får in lite ljus och ork, på något sätt.
du kanske har sömnapné?
Margaux nya lgh? Har hon flyttat ihop med ny kille? Lägenheten är ju nästan 200 kvm på Östermalm?
ryktas på FB om att det är Slobodan (advokaten)! vore intressant om nån sett henne och killen ute på stan?
Han är skriven i ett kontorshus. Visserligen brukar advokater jobba mycket men tror knappast det är där han har sin ”huvudsakliga dygnsvila”. Fräscht att som advokat begå bokföringsbrott.
Kul att hon bor under Tomas Ledin.
Men alltså vad håller Malin N på med? Nu har hon besvarat på frågan om hon låg med Hanna Fribergs ex. Och hennes svar är typ ”jag har inte velat prata om detta för jag tycker det är privat och något mellan två vänner, jag vill inte få nån annan att se dålig ut blabla” men varför hon inte svarat på denna fråga är ju för att hon gjorde fel och vet att hon kommer se dum ut??? Hon vågar ju inte vara ärlig för hon vet att alla kommer vara på Hannas sida oavsett, varför försöker hon få det att låta som annat? När detta dök upp dessutom ljög hon i sina vloggar och sa ”det går ett rykte om mig och det stämmer verkligen verkligen inte, nu får jag inte tag på min kompis som jag behöver prata med” man ba först blånekar du, sen när Hanna säger i sina kanaler att detta har hänt, så erkänner du nu, men försöker få det att låta som att du ej gjort fel, att ni ej var vänner när du låg med han? Men ändå har du vart Hannas närmsta vän och inte ens BERÄTTAT för henne att du legat med hennes ex efter att de gjort slut samt innan relationen, så många ggr som de pratat om hennes ex ihop så sitter Malin där då och låtsas som ingenting? I hennes vloggar med Hanna har hon dessutom ställt frågor om exet, säkert för att fiska information. Klart som fan Hanna kapar den relationen när detta kommer fram på annat håll. Fy så falsk människa.
Så patetisk
Hon känns så oturligt falsk. Ska alltid hålla på och prata om att hon är en småstadstjej och inte alls som alla andra. Tycker nog hon är en av de värsta. Falsk, håller på att grimasera och har sig för att se snygg ut. Vet inte vad det är men tycker hon ser ut att vara tio år äldre. Men idbswtt utseende så känns det som att hon inte har en superhärlig personlighet. Har sett henne i bakgrunden hos andra influensers i flera år och hennes högsta dröm har väl varit att själv bli en. Dessutom, hur många BFFs har passerar? Alexandra, Hanna? Sen i höstas/innan jul hängde hon ju alltid med hon Sonja och pratade om att de skulle resa bort över nyår. Hon kanske blev dumpad för Rosanna. ?
Ja men exakt, du sa allt jag tänkte på. Hon är besatt av sitt utseende trots att hon är 34 år (ser ut som 50) men ska hålla på och grimasera och åma sig som en fjortis? Samt besatt av att påpeka att hon är från Norrland, att hon är sååå genuin och inte som andra men verkar vara den mest falskaste som gör allt hon kan, inklusive klättra på andras namn för att bli någon. Hon tappar fler vänskaper än paow ? vad hände med Sonja verkligen? De blev bästisar på en kvart, skulle ut och resa sen bara försvann det helt? Hon var bästis med Lisa Siden också och det sluta de också vara.
Jag sluta följa henne för ca 6mån sen, hon är så fejk och klagar på alla andra men gör exakt det hon klagat på eller värre ?
Och det att hon nu skulle ta upp det då alla slutat prata om det, hon är ju inte helt klok..
Ja men visst tar hon upp det nu när andra slutat prata om det för hon vill få visningar?? så genomskinligt. Kanalen går inte bra längre och hon har inte så mycket visningar längre som hon fick där ett tag när hon satte igång söndagsångest. Antar att fler sett igenom hennes falskhet och fått avsmak.
Hon är absolut inte falskare än Hanna iaf.
Vem umgås hon med nu? Umgicks inte hon mkt med Sonja också?
Nu vet jag inte vem hon umgås med, hon är ju och reser själv.. hon skulle resa med Sonja men S åkte med Rosanna istället och hon och M har inte synts på länge, antar att ngt hände där med.
Förlåt men hon ger mig kalla kårar. Riktigt obehaglig människa
Haha utveckla?
Men hon gick liksom från att vara helt okänd till att dyka upp precis ÖVERALLT och hänga med exakt ALLA över en natt och hennes röst hörs alltid mest oavsett ? Sen är hon typ 35 men beter sig som 16 och lägger ut obehagliga videos där hon juckar mot föremål och säger att det är pga sin ADHD. Tycker bara hon är konstig haha
Hahaha ah jag veeeet. Det är faktiskt obehagligt ? sättet hon försöker göra sig snygg och sexig på varje bild och video kryper i hela kroppen på mig, att hon skyller ALLT på sin ADHD också efter hon fick sin diagnos ? har du sett hennes TikTok? Ännu värre där
Hur brukar ni göra på första dejten? Jag tycker alltid att det är lite läskigt att träffa en ny kille första gången, hur tänker ni?
Vad menar du med ”hur”?
Brukar ni ses på offentlig plats? Café? Restaurang? Ute? Hemma hos någon?
Är väl rätt givet att ses ute… Vem bjuder hem en person man inte känner?
Josefin bäck bjöd hem nån sa hon i podden
tolkade det som första gången.?
Bara bita ihop och gå in i en roll där
Man är social och spelar att man inte alls är nervös
Brukar ses på krogen. Mycket folk runt om kring, säger också till mina kompisar vem jag ska träffa.
Nu var det förvisso över tretton år sedan jag senast var på en första date, men mitt tips är att ses över en promenad eller en restaurang eller en inte-högljudd bar eller liknande (så man kan samtala i rimlig samtalston haha). Jag dricker mycket sällan alkohol men uppskattar möjligheten att kunna ta ett glas eller två när man träffar någon för första gången. Skulle inte vilja hamna på något högljutt ställe eller typ på bio, pga ingen riktig möjlighet att få en känsla för om man klickar eller inte. Föredrar också en ”ses för att äta”-date framför att hitta på någon aktivitet, jättekul med typ bowling, biljard, ngn show, eller liknande, men i mitt tycke lämpar det sig bättre på en andra date. ? Skulle absolut inte ses hemma hos varken mig eller daten pga de risker som är förknippade med det. Har själv aldrig tagit med mig en vän eller vänner på en date men tycker det är fullt rimligt om någon känner att den vill ses i sällskap med en eller flera vänner första gången man ses. Antingen liksom att två sällskap möts upp eller om en eller båda har med sig något sällskap. Skulle en dejt (tänker främst manlig men kan väl appliceras på kvinnor med) inte kunna ha överseende med att personen den ska träffa inte är bekväm med att ses på tu man hand vid första tillfället skulle jag säga att det är en en stor red flag.
Jag bjöd hem min nuvarande sambo så han hämtade mig på jobbet, sen åkte vi direkt hem till mig ? men då hade vi pratat oooootaliga timmar på Discord innan också så vi visste var vi hade varandra.
Haha, nej man vet inte var man har varann efter ”prat”. Det är så naivt att tro.
Nästan alltid ute på nån bar/pub för att ta ett glas.
När jag var singel så hade jag som regel att alltid prata i telefon innan vi sågs 🙂 Alltid skönt att ha lite koll på hur snacket går.
AITA
Jag och min partner är väldigt olika och jag är så trött och irriterad på typ allt min partner gör. Min partner har levt ett otroligt inrutat liv och arbetat på samma arbete i flera år. Har liksom inga drömmar eller något mål. Har dessutom så otroligt svårt att fatta några beslut och känns som att om jag inte aktivt pekar med hela handen och bestämmer alls så händer inget. Känner mig som en morsa åt en vuxen människa… Jag har stora mål med livet och alltid haft och har så svårt att förstå hur någon kan leva utan mål och drömmar. Vi har dessutom olika närhetsbehov och jag får panik när hon ”klänger” på mig.
Ironiskt nog är det jag som lider av prestationsångest och äter antidepp medan min partner liksom är nöjd med livet och bara flyter med helt passivt. Kan inte ta upp något då hon blir orolig och ängslig så fort jag antyder att något behöver ändras/ ska ändras.
Så, känner mig som världens sämsta som är så irriterad på min partner samtidigt som jag är avundsjuk för att man kan vara så nöjd med livet och obrydd. Tankar? Idéer? Är jag ett as som begär för mycket?
Tankar.. hmm.. lämna? Verkar ju inte som ni passar tillsammans.
Ja du är the asshole. Gå vidare, gör slut! Din partner har inte skyldighet att förändras till en person som passar dig bättre.
Om könen varit omvända hade det hetat: Ja han är the asshole. Gå vidare, gör slut!
Att begära att någon förändrar sin personlighet totalt för att matcha din låter som att begära för mycket.
Hon har givetvis drömmar och mål, bara inte samma som du. Du har inte tänkt på att hon kanske känner att hon uppnått sina drömmar och mål?
Hon har ett arbete hon trivs med.
Hon är i ett förhållande med någon hon älskar.
Hon är nöjd med livet för att hon har allt det hon hoppades uppnå och lever sin dröm.
Vad är det DU jagar som du saknar? Du säger att du har massa drömmar och mål, men vad är dem? Att klättra i karriären? Varför kan du inte göra det och samtidigt vara glad åt att din partner har sitt drömjobb?
Jagar du pengar, upplevelser, vad? Vad gör att du inte kan se det du har och vara nöjd?
Jag tror att problemet är att du inte älskar henne, för om du älskat henne hade du varit glad åt att hennes drömmar är uppfyllda. Och du hade fortfarande kunnat jaga dina även om hon vill stanna på samma jobb tex.
Tänkte samma.. du älskar henne helt enkelt inte ??♀️ När du vågar erkänna det för dig själv kan du kanske börja närma dig en förändring.
Detta!
Men fy. Lämna henne och låt henne hitta riktig kärlek om du på riktigt går runt och tänker såhär om henne.
Min man och jag har varit ihop mer än 10 år och har nog liknande era personligheter.
Min man har noll drömmar om att göra karriär. Gillar vardagen och har inte så mycket drömmar. Gillar mer livet här och nu och det lilla i vardagen.
Jag har stora drömmar. När jag uppfyller mål sätter jag genast nya. Älskar att testa nya saker och trivs inte i en inrutad vardag.
Det fungerar jättebra eftersom:
* Han får mig att se och uppskatta glädjeämnen i vardagen.
* Han får mig att stanna upp och uppskatta mina prestationer.
* Han stöttar mig i mina drömmar och hjälper mig.
* Jag får honom att uppleva nya saker.
* Jag peppar honom till att se sin egen förmåga och att våga drömma
* När han väl har mål hjälper jag honom att uppnå dem.
Ni kanske inte passar ihop helt enkelt?
Men herregud- gör slut. Otroligt märklig text. Du låter både elak och feg som håller fast vid någon du uppenbarligen vare sig älskar eller respekterar.
Sådär brukar jag känna när kärleken har försvunnit, eller är på väg att dö ut.
Kände att mitt ex var klängig och hela tiden drog i mig, och det gjorde han kanske men det var definitivt för att jag började dra mig undan. Även om jag inte förstod det själv ännu. Tänkte också att han var ambitionslös och att våra drömmar inte passade ihop, osv. Nu när det är slut ser jag inte alls honom på det sättet.
Tycker absolut att du ska lyssna på den där pickande känslan av att du inte är nöjd.
Du är inte ett as. Du är i fel relation.
Spontan reflektion är att du låter lite omogen och som du har svårt att ta ansvar?
Men gud lyllos henne som är nöjd och tillfreds med sitt liv. Fine om hon ville något annat och klagade över livet, men inte ansträngde sig för att uppnå sina mål. Men hon är nöjd? Det är ju få förunnat att vara det, gör slut och låt henne vara innan du SKAPAR prestationsångest och känslor av otillräcklighet hos henne.
Ta en lång paus från varandra.
Vår chef har fått två undersåtar i teamet. Chefen är 30 + och kille. För 1år sedan började två killar runt 25 + i teamet och snabbt började killarna hänga privat, dricka öl, träna ihop osv. Den andra kollegan, också kille i samma ålder är inte lika ”trendig och rätt” så han exkluderades totalt. Operativ chef fick kännedom om det här och ena killen började i ett annat team men för ett par månader sedan började en ny kille i samma ålder och det är samma sak igen. Chefen och dessa två killar som han utöver att favorisera öppet (fler kollegor och även äldre har reagerat ordentligt) dricker dom öl varje helg, samåker, tränar osv.
Till saken, fler har inget större förtroende för vår chef och det känns olustigt att dom ska dricka öl ofta när han sedan ska sätta våra löner och deras löner, även saker som är privata för vem vet vad han säger efter några öl. Som sagt förtroendet är inte i toppen för honom. Chefen lägger även över chefsuppgifter på ena favoriten som vi tror han ska hjälpa göra chef. Jag är så färdig med arbetsplatsen som det är så kommer sist och går först, skrattar åt rövslickeriet som pågår, orkar inte engagera mig medan mina andra kollegor tycker det här är riktigt jobbigt samtidigt vill ingen säga något. Förstår inte varför.
Är det här vanligt? Öppet rövslickeri och favoriter i team ?
Haha gud så fånigt av chefen! Han låter helt olämplig som chef. Får jag fråga inom vilken bransch ni arbetar?
Inom finansbranschen ?
Haha såklart. Jobbar också inom den branschen och det är så löjligt mycket rövslickeri och politik.
Usch
Senaste daddy issues? Tycker så synd om Julia L!
Vad hände?
Berätta pls!
Hon berättar att hon var sjuk och låg på sjukhus i höstas. Hennes låtsaspappa blev sjuk och det tog slut med killen. Hon verkar må väldigt dåligt helt enkelt.
Tack gör svar! Är inte hon på smällen eller har jag förstått fel?
Inte på smällen! Julia F fick ju barn för ett år sen och gjorde en abort för några månader sen.
Hon fick synbortfall och fick åka in akut, blev inlagd pga detta och fick göra massa tuffa undersökningar. Under tiden blev hennes styvfar diagnostiserad med allvarlig sjukdom och sedan tog hennes relation slut.
Läskigt
Åh kände verkligen med henne. Jag har inte tidigare ”känt med någon” i en podd, men där tyckte jag så synd om henne och hon var så modig som öppnade upp sig. Jag hoppas snart att det vänder för henne ❤️
Hur får man barn att sova hela natten i egen säng? Eller är det något som kommer av sig självt?
Killens barn är 8.5 och 6 år gamla. Somnar i egen säng (med mig eller pappan bredvid sig) men vaknar varje natt och behöver nattas om. Äldsta minst en gång per natt, brukar komma upp och lägga sig i stora sängen; yngsta vaknar gråtandes flera gånger per natt och det brukar sluta med att pappan somnar bredvid henne till slut. Hos mamman somnar de alla tre i samma, stora säng och sover där hela natten.
Pojkvännen och jag vill bara få sova (relativt) ostört, en hel natt, i en riktig säng. Några tips?
Ta inte upp dem. Ställ annan säng i ert sovrum och de får sova där istället.
Det finns inte plats i vårt sovrum för en säng till. Och vi tar inte upp dem, de går ju upp själva och kommer in till oss eller sätter sig i vardagsrummet och gråter.
Man går in med dom till deras säng på en gång. Och man vänjer av dom vid att förälder ligger bredvid.
Är separationen hyfsat ny? Så stora barn brukar inte ha några problem att sova själva, om det inte varit typ en mardröm eller nåt. Gråt flera gånger varje natt låter väldigt jobbigt för alla inblandade.
De separerade 2022.
Något annat som har hänt? Har ni flyttat ihop nyligen, ska ni har barn, har farmor gått bort? Bytt skola? Du behöver givetvis inte skriva det här, men det kan bara bra att reflektera över hur barnens liv ser ut och se om ni kan öka tryggheten på något vis.
Vi bor inte ihop, jag sover där ibland men de gillar mig och vi kommer bra överens. Upplever inte att de upplever att jag ”kommit emellan” dem och pappan. Inga andra stora förändringar, men de har inte sovit hela nätter innan heller utan samsovit med pappan (precis som hos mamman).
Tack för input ❤️
Men då har ni väl i alla fall varannan vecka med ostörd sömn, när barnen är hos mamman?
Det är inte tillräckligt
Jo?
Kanske inte är det för dem, men barnens behov måste ju få komma först.
Om jag inte missförstår dig så samsov barnen med pappan innan ni träffades? Skulle gissa på att det är därför de inte vill/kan sova själva. Har tyvärr inget bra tips då mitt äldsta barn inte heller sover en hel natt i egen säng. Jag och pappan är inte separerade så det är inget större problem för oss. Minns själv ångesten som barn att sova i egen säng och känna sig avvisad från min förälders rum (som hade träffat ny partner). Skulle försöka tänka på på barnen och låta de sova där de mår bäst. Tids nog slutar de sova i er säng (vad jag hört verkar det vara runt 9-10 för de flesta). Hoppas det löser sig.
Om barnen är vana vid att samsova både hos mamma och pappa och det ändras för att pappa skaffar flickvän är det ju inte konstigt att barnen är ledsna. Känns som det behövs ett barnperspektiv här. Kanske bättre att ts sover hos sig själv de veckor barnen är där om hon blir störd? Mina barn är 7 och 9 år och vaknar ofta på natten och kommer in. Barn sover liksom inte på beställning även om vissa har tur och får barn som sover hela natten från start.
Det kommer komma av sig självt när de blir äldre. Kommer de själva så avvisa dem inte. De är små så kort period, ni kommer knappast ha tonåringar i sängen. Ge det ett år eller två så har det löst sig.
Ni sover väl ostört när barnen är hos sin mamma så på pappa-veckan får ni helt enkelt acceptera barnens närhetsbehov.
Låt barnen gå samsova med pappan i stora sängen, om det är det de vill de veckor de är hos honom, så sover ni tillsammans när barnen är hos mamman. Antagligen är separationen fortfarande nära inpå dem, även om ni tycker att det är längesen. Om de könner att de får den tryggheten de behöver kommer de så småningom kunna sova själva. Att bara pressa på och fortsätta när de tydligt visar att de inte vill och inte är trygga kommer bara ge problem senare.
Samsover dom med Pappan dom nätter du inte är där? Känns av din text som att dom inte känner sig ”välkommen” i stora sängen eftersom dom inte kommer in till er, utan sätter sig i soffan?
Man är barn en väldigt kort stund, 8 och 6 år är ju också perioder i livet då mycket händer känslomässigt, själsligt osv osv men med det sagt så förstår jag också att man vill ha sitt space och sova gott som vuxen.
Ledsen, men det är så det är att ha barn. Jag tycker inte man ska avvisa dom. De är bara små en så kort tid och tycker barnens trygghet i hemmet ska få gå först. Har själv en 6-åring som ibland kan traska upp och skulle aldrig avvisa henne den tryggheten. Är själv separerad och skulle en ny partner träda in i våra liv så skulle han få anpassa sig om han ska sova över de dagar jag har mitt barn.
Låter kanske som att ni ska fokusera på att sova över barnfria dagar om det tär så mycket.
Wfter
Är barnen vana att få samsova så kan ju detta göra att det är blir kämpigt att sova i ett annat rum. Förr eller senare så kommer dom att vilja sova i eget rum så jag hade låtit dom få ligga hos en 🙂 Finns ingen större trygghet för barn. Ni får ha all your sex andra tider på dygnet haha
Tror ni att Meira Omar tar oz e m pic? Hon har blivit så smal helt plötsligt.
Ja!
Nu kan man iof gå ner i vikt även utan ozempic…jag har gått ner10 kg sen i somras.
Ja antingen det eller tränat stenhårt och gått på diet, måste ju tappat 10-15 kg iaf på något år.
Är iof ingen extrem viktnedgång typ 0,5 kg per månad. Det fixar man utan läkemedel.
Ja jo, eller gammal hederlig bantning. Om jag skulle vara med i mello och dansa typ magdans hade jag nog fått en mental spark i röven att lägga bort allt onyttigt. Dessutom är väl hennes man Oskar jäkligt vältränad? Han har säkert kunna supporta henne bra med proteinrika recept och gymrundor ihop.
Man kan gå ner utan att ta det. Hon har väl dansat massor inför mello.
Genuint lycklig och tillfreds efter första dagen i backarna idag efter lång bilresa igår. Nu väntar skidåkning, varm choklad, pulka, skidskola för barnen, god mat och bara vara. Så himla skönt med sportlov!
Fler som är i fjällen?
Nej.
Ja jättemånga fler! Dock inte jag
Gud vad härligt, bästa semestern, njut! Vi var en kortvecka för första gången med barnen i år, alla älskade det! Så vi åker upp en weekend också, nästa år blir det helt klart en vecka!
Låter superhärligt! Var nog ca 15 år sedan jag åkte skidor, toooklängtar tills jag får chansen att göra det igen! Så glad för er skull att ni får njuta av den upplevelsen just nu! ?
Varför är det alltid svärmor och aldrig ens egen förälder som har åsikter om barnen?
För mig är det 100% tvärtom. Svärmor är jättelätt att ha att göra med
Samma för min del 🙂
Samma här 🙂
Har också haft svärmor från helvete, skickade in ansökan om skilsmässa pga henne innan min man tillslut förstod! Min egna mamma kan också ha åsikter men respekterar när jag säger till och lägger sig inte i sina vuxna barns liv på samma sätt som svärmor, hon är pojkmamma så vet inte om det påverkar att hon aldrig haft en egen dotter ?? utan hennes söner idag runt 40 + och har bara gjort som hon sagt och vill under åren… Jag kommer i alla fall ALDRIG bli så mot min sons framtida partner, inte mot min dotter heller!
Jaa, jag känner mig ledsen över att eventuellt bli farmor eftersom risken är så stor att eventuell partner har förutfattade meningar bara för att jag är pojkens mamma. Ska absolut inte bli så som barnets farmor när jag blir stor!
Min mamma är jättenära min svägerska o barnen älskar farmor. Nu är visserligen min mamma lätt att ha att göra med men ändå☺️
Jag kastade ut min fd svärmor på gatan, hon fick ta in på hotell. Det bästa jag någonsin gjort. Fy fan för svärmödrar. De är till och med värre än männen och det säger inte lite det.
Vår svärmor är också de jobbiga ? lägger sig inte mer i hur jag gör med barnen i sig, men då de var små så hade jag klätt dem för lite då de sov ute, matat för lite, mitt fel att dottern vägra bröstet trots att jag försökte allt. Nu när barnen är stora klagar hon på att hon aldrig får se dem, aldrig får ha dem över natten, då vi erbjuder/frågar så passar det aldrig eller sedan lovar hon barnen att dom kan komma tex nästa helg men sen ringer hon mig och avbokar pga de ska göra nåt annat osv ?
Jaa, min bebis har alltid för lite kläder på sig (han är varm hela tiden), bonusbarnen äter dem ur huset eller är kinkiga och förväntar sig service, det är hemskt att de måste hjälpa till hemma, det är kallt hemma hos oss, vi har lampan tänd utomhus och i källaren mest hela tiden, vi ber aldrig dem om barnvakt annat än sista minuten, bebisen är omöjlig att få att sova, äter för lite eller äter för mycket…
Tror kanske man är lite hårdare och lite mer lättirriterad på svärmor
Är du då okej med att din partner stör sig mer på din mamma än sin egen?
Fast varför är det aldrig tvärt om då? Hur ofta har männen problem med sina svärmödrsr? Varför läser man aldrig om det?
För att det är toxic kvinnor som inte klarar av att mannen har en annan kvinna i sitt liv.
Min sambo är ensambarn o väldigt liten familj o släkt. Har fått den känslan när vi umgås. Trivs bättre hos min sambos styvpappa som, tack o lov, han fortfarande har bra kontakt med.
Jag måste då inflika i att jag har en helt okej svärmor som inte lägger sig i våra liv även fast hon sörjer (inte öppet) att vi inte skaffar barn (eget val). Hade vi kanske skaffat barn så hade det ju såklart kunnat vara annorlunda, men jag tror inte det då min man har två bröder med barn och jag hör inga åsikter därifrån. Däremot är det skillnad kring svärfar som har åsikter om precis allt.. Och min mamma som bara är bitter på allt som kan tänkas vara positivt i livet.
Tyvärr både mamma och svärmor i mitt fall. Det är pest. Däremot funkar det att ignorera min mamma eller säga till henne lite milt. Svärmor är helt döv och gränslös…
Ni som stör er så på svärmödrar, är ni då okej med om partnern tycker så illa om er egen mamma?
Ja om min mamma skulle vara som min svärmor! Däremot hade jag ALDRIG tillåtit min mamma förminska min man, lägga sig i, sårat osv. Så det är väl egentligen mannen det är fel på som låter hans jävla morsa behandla hans fru och mamman till hans barn så illa.
Efter lång frånvaro har jag nu börjat jobba. Åh, herregud alltså. Nu när man har fått distans till det och inte har varit inne i detta jobb-spelet på länge. En sekt-känsla. Det bara kryper i hela kroppen. Alla är likadana. Alla pratar på samma sätt. Som klonade. Och ”små-pratet”… det går kalla kårar genom hela kroppen. Jag bara går runt och tänker ”Fy fan vilka falska, hemska människor”. Tack och lov är man ingen karriärs-människa som jagar och klättrar. Tack och lov är man istället som tjuren Ferdinand. Tänk att jaga och klättra bland dessa människor. Fy farao vilket liv ändå.
Du låter knappast som tjuren Ferdinand… Så bitter haha!
Oj, var jobbar du?
Haha Amanda ? du skrev ju nåt liknande för ett tag sen om att alla på ditt jobb var dumma u huvudet. Börjar du få slut på trollidéer och får loopa det du skrivit innan?
Åh, missade namnet! ?
Et är som om man går på ett 1:a aprilskämt?
Det…
Fattar inte allt gnäll på Amanda då hon oftast skriver vettiga trådar. Om det inte passar så skrolla istället för att skriva någon skitnödig kommentar.
Tips på prisvärd hudvård önskas.
Har använt cetaphil i säkert 5-6år och har varit nöjd med det men börjat tänka på att jag kanske borde satsa på något som är mer anti-aging nu när 35års dagen kommer allt närmare ?
Har typisk blandhy, mot det känsligare hållet.
Prisnivån får gärna var som cetaphil, dvs ca 250kr för en dag/nattkräm. Inte för många olika krämer osv.
Apolosophy är riktigt prisvärt, annars The Ordinary.
Tycker The Ordinary är väldigt bra.
La Roche-Posay (effaclar har jag och min hy har aldrig mått så bra!).
The ordinary är också bra.
Kolla in Elvirahudterapeut på Instagram/youtube/tiktok hon är bäst på att tipsa om bra prisvärd hudvård
Fortsätt på det du har men lägg till retinol från The ordinary. Billigt och effektivt.
Har ni tips på någon bra ögonkräm som stramar upp lite och tar bort mörka ringar?
Beauty of Joseon har en grym ögonkräm. Ljusrosa tub.
Snäppet högre prisklass men ändå prisvärt för vad det är tycker jag är Paulas Choice. BHA-syran och C-vitaminkrämen är favoriter!
? Håller med dej Camilla om influencers operationer i Expressen. Helt galet. Kommer sluta med att någon blir sjuk eller nåt ännu värre. Bröstoperationer som gått snett folk blivit sjuka av har det skrivits länge om. Att spruta in gift I ansiktet är väl samma sak. Kan gå galet helt fel.
Det är sjukt. Kan tycka att det är rent av oansvarigt att hålla på att operera sig i onödan och speciellt när man har små barn dessutom. Narkos är aldrig riskfritt och komplikationer uppstår oftare än man tror.
Precis! Skulle aldrig operera mej om det inte var nödvändigt. Ofta läser hör man att folk trots operationer inte är nöjda. Skulle inte våga spruta in nåt i ansiktet. Till slut är vi ändå rynkiga.
Well what about alla feta mammor som riskerar diabetes och hjärt- kärlsjukdomar då?
Alla risker är såklart sorgliga men tycker inte det går att jämföra. Det är såklart skillnad på ett väldigt aktivt och medvetet val och ett val som smyger sig på under en lång tid som kräver konstant avhållsamhet. :/
Senaste är att Tully opererat sig. Nyfiken om hon kmr gå ut med det då hon ska va så himla ”chill”
Men snark, hon också.. vad har hon opererat, bröst? fettsugnings?
Bröst
Alltså finns det någon sport-bh i strl 95D som har bra stöd?!
Shock Absorber
Elomi Energise är en riktigt bra sport-bh och jag använder även dessa till vardags.
Såg ditte svanfeldts nya taklampa tidigare idag på insta, och jag förstår inte varför man tycker den är fin alls haha. (Alla har olika smak såklart helt ok). Det är… massa konstiga papperslappar på? Liksom ser man den och ba den va fin! Den vill jag lägga flera tusen på! Skulle ni vilja ha en sån hemma? Bra ställe att förvara matlistan på, kanske ?
Nja, inget jag själv skulle valt. Kostar säkert en smärre förmögenhet också. Men den var ju ”artsy” och unik ?
På tal om att bröstoperationer trendar och alla gör klotar i takt med viktras. 5 av 10 influencers gör det skulle jag tro. Här är alla jag kommer på, de flesta har erkänt, de andra är jag 100% bombsäker på när man jämfört bilder, de är i gruppen av de som gör operationer men smyger och inte erkänner som Kenza sa.
Alice S
Bianca
Lovisa Worge
Lojsan
Margaux
Kenza
Ida Warg
Andrea norrman
Filippa Toremo
Gertrude – tror jag
Malin Norlander
Sanna Guidetti
Cass Klatzkow
Margaux
Lovisa Barkman
Felicia Aweklev
Vanessa Lindblad
Rebecca Stella
Amanda strand
Linn Ahlborg
Ida Louise Loubert
Sonja Livbom
Isabella köwengrip
Erkänt??? ?? Ok då erkänner jag att jag gjort en bröstoperation ??♀️
Alltså gått ut och sagt att de har gjort en. Vissa gör ju utan att säga något 🙂
Måste man berätta det menar du?
Jag med! ??♀️ Mina bröst försvann efter att jag ammade. Vill inte gå runt och inte ha några bröst alls.
Är du säker på Ida Louise Loubert?
Väldigt säker. Kolla på hennes några år gamla bilder där var hon nästan helt platt, nu har hon rejäla stora bröst dessutom.
Då slutar vi följa alla dem tycker jag
Tully har precis gjort
Såklart, hela deras gäng har nu gjort.. men hur såg du det?
Är bekant med henne tyvärr
Haha tyvärr. Trodde faktiskt inte hon skulle falla platt som alla andra, men hon har också blivit jättesmal? Går hon på sprutan tro tsm med sin favvo lojsan o Buster? spännande om hon kommer vara ärlig med det hon som alltid är så ärlig med allt enligt henne
Ej bara ätstörd som resten, ingen som tar något faktiskt
Nej*
Men de andra tar i alla fall inte heller ngt, men de äter också typ en yoghurt om dagen
hur vet du detta, är GANSKA 99,99999% att de alla går på ozempic. De skulle jag göra fastän jag är normalviktig om jag skulle ha ekonomin/kontakterna…
Är det sant??? Så de äter seriöst jättelite bara inklusive Tully? För hon är liksom jättesmal nu, i somras var hon sin normalvikt. Och lojsan som äter kebabrulle varje dag och de beställer hem mat varje kväll då?
Glömde Molly rustas
Sofi Fahrman har gjort brösten, fast det var länge sen. Inte nåt hon berättar.
Bianca har ju erkänt sin? Även om det tog ett tag, har jag för mig
Janni deler
tilda bjärsmys
Mimi Höglin
Gabriella Joss Poss
C.J ”Fru Mitkus”
Englas Showroom
Alexandra Bring
Victoria Törnegren
Alexandra Nilsson
Victoria Eklund
Janni Deler
Michaela Deler
alltså listaaaaan kan göras lååång
Ja jäklar där missa jag endel.. visste inte om systrarna bring och deler
M Deler har ju plockat ut sina? Det har hon varit väldigt öppen om i podden. Och Janni har ju haft sina i flera år. Så inget nytt dom hon gjort nyligen
Skriver inte om alla som nyligen gjort utan om alla man kommer på som har.
Amanda schulmna också
Gertrude har inte gjort, vad konstigt att skriva att du är 100% bombsäker när det inte stämmer
Jag skrev ju bredvid hennes namn, tror jag.
Min mans familj (dvs svärföräldrar + hans syskon med deras barn samt oss), vill åka 2v utomlands i höst, svärföräldrarna betalar isåfall hälften av vår resa. Problem är väl att jag inte har så mycket gemensamt med nån, samt att vi inte träffar dem så ofta. När vi väl träffas så går det åt väldigt mycket energi för mig och blir helt slut efteråt. Därför undrar jag om det ”är värt det”? Hur hade ni gjort?
Hade åkt för barnens, mannens och svärföräldrarnas skull.
Förstår absolut hur du tänker. Sen kan jag tillägga att ekonomin kanske spelar lite roll också för vår del, vi behöver lägga 20k och sparar till hus så det är lite där skon klämmer också…
Ja det hade jag och bitit ihop, varit glad och försökt få lite tid själv mellan varven. 2 veckor är dock rätt länge tänker jag, även om man gillar varandra. Finns möjlighet att åka en vecka istället?
Ja vi får kika hur det ligger till med det 🙂
Går åt mindre energi om du lär känna dom vilket du lär göra på resan.
Haha alltså vi känner varandra, varit tillsammans i 15 år. Men vi är väldigt olika och har inte så mycket gemensamt 🙂
Jag avskyr att resa så för mig hade det känts jobbigt med hela två veckor.
Men annars kan det kanske vara ett tillfälle för er att lära känna varandra…?
Vi känner varandra, varit tillsammans i 15 år 🙂 Bara att vi inte har så mycket gemensamt 🙂
Låter jobbigt med två veckor i så fall. Kanske kan ni stanna en? Om ni väljer att följa med.
Tänkte också på det, får se hur vi gör!
Har ni barn och isf hur gamla? Är det ett alternativ att resten av familjen åker och du stannar hemma?
Nej antigen åker vi alla eller så stannar alla hemma 🙂 Våra är 3 & 4. Sedan är de andra tonåringar & en 2-åring
Ja det förstår jag utifrån åldern på barnen.
Jag tycker om min killes familj, men blir lätt överväldigad och tycker det tar mycket energi att umgås så intensivt, framförallt med folk som inte är min närmsta familj (är introvert). Vi brukar därför ta någon dag/halvdag när vi är iväg för oss själva och göra någon egen utflykt, kanske ut och äta middag bara vi osv. Två veckor hade jag nog faktiskt inte orkat med, men nu kanske kan följa med i en vecka om det är ett alternativ?
Ja men lite så som det är för mig också! Tack för tips om att boka in lite egentid med bara oss som familj. Men som du säger, 2v tror jag inte att varken jag eller mannen pallar. Får nog boka 1v om det blir av!
Skyll på att ni inte kan få semester 2v utan bara 1?
Nu vet ju inte jag hur den här familjedynamiken ser ut men jag tycker att om man åker såhär stora sällskap och är borta såhär lång tid så blir det ju att man kanske inte umgås alla hela tiden. Någon dag kanske någon vill åka på en utflykt medan någon vill vara på stranden. Någon dag kanske era barn vill vara med sina kusiner och då kanske du och din man kan ta tillfället i akt att göra något bara ni två och komma bort lite.
Fint att få se lite ur en annans perspektiv för jag har inte alls tänkt så som dig, tack! Dock kommer mina katastrof-tankar in att jag inte vågar låta någon annan ansvara över våra barn när det finns vatten överallt, men kanske jag som är hönsig…
Tänker att boendet kan vara rätt avgörande också. Kommer ni hyra tex en villa så kommer ni kanske vara mer med varandra men ändå på stor yta. Men ni ska också anpassa er efter varandras rutiner, kanske sköta måltider x antal gånger per dag.
Bor ni på hotell får ni lite mer eget krypin, men antagligen ganska trångt för 2 veckor. Där emot sköts det mesta av andra och ni behöver bara fundera på vad ni vill göra under dagarna.
Nu är det svårt att säga om 20k är mycket eller lite för det beror ju naturligtvis på er ekonomi. Men det låter som en ganska schysst semester om den är värd 40k, och att ni då ”bara” betalar 20 hade för min del vägt ganska tungt.
Hade din man kunnat hänga med sin familj utan att det blir konstigt om du gör annat? Så du inte känner dig tvungen att hänga med dom 24/7 för stämningens skull eller nåt sånt?
Hotell är det! Det som känns ”värt” för att vi inte behöver betala så mycket själva. Tror mer att det blir att grabbarna/tjejerna går iväg en sväng själva eller att vi som familj går iväg själva, jag gillar inte att gå iväg själv eller låta familjen gå iväg själva för då vet jag att alla kommer fråga vart jag är och varför jag inte är med.
Äh skit i vad folk tänker eller frågar. Underligt beteende från dem, de flesta vill och behöver väl va själva ibland.
Om det är hotell är det lätt att dra sig undan en stund. Det är mycket värt för kusinerna att umgås och hänga. Försök att ta en morgon- eller eftermiddagspromenad själv så fyller du på energin! Kommer att bli toppen!
Lite får man offra sig/ställa upp. Men är det flera tillfällen kan du ju alltid skylla på att du ätit något dåligt eller druckit för lite och behöver vara på hotellrummet en gång eller två.
Jag såg tråden om svärmödrar högre upp i flödet men gör en egen då det inte gäller barnbarn eller så.
För 26 år sedan hade jag en svärmor under 7 år, sedan tog det slut med min sambo och våra vägar skiljdes åt.
Genom åren har vi stött på varandra i mataffären och artigt sagt hej eller kallpratat helt kort.
Nu har fd. svärmor blivit änka och flyttat från landet in till stan och börjat ”ett nytt liv”.
Hon är runt 80 år.
I och med denna flytt så har hon försökt att ta upp vår kontakt igen och rent ut sagt tjatar hål i huvudet på mig att jag måste komma och hälsa på…bla…bla…bla.
Vi har ju inte haft kontakt på över 25 år!!!
Jag vill heller inte ta upp kontakten men hon fortsätter enträget att både ringa och sms:a.
Av andra bekanta har jag förstått att hon tjatar på ganska många i sin omgivning.
Jag avböjer artigt och hoppas att hon ska förstå men nejdå.
Ibland dyker hon upp på min arbetsplats (som är en offentlig plats) och påtalar högt och tydligt inför mina kollegor att jag minsann inte kommer till henne trots att hon så gärna vill det.
Vad ska jag göra? Jag har svårt att vara otrevlig men snart så blir jag faktiskt det då jag i min värld försökt att visa mitt ointresse.
Börjar hon bli lite virrig kanske? Eller är hon väldigt väldigt ensam?
Jag är lite osäker på om hon är ensam, då hon bor på ett äldreboende i egen lägenhet och matsal med massor av boende som jag vet att hon gladeligen umgås med om dagarna.
Min ena granne äter där varje dag och har berättat att hon är med i det umgänget så jag tror att hon får sin del av det sociala på det sättet.
Hon är ju typ 80 men jag uppfattar henne inte som virrig, bara rätt så gränslös.
Jag tror som ovan att hon har lite åldersdemens.
Tycker också att det låter så. Sådant kan göra att hon inte varaktigt uppfattar graden social stimulans i sin vardag vilket kan göra att hon känner en stor saknad av det så snart hon inte är mitt i det.
Vet inte hurdant avslut du fick med din ex sambo men är de möjligt att du kan förklara för han/hon vänligt hur det är. Tex jobbsituationen mm.
Jag och ex sambon fick ett fint och respektfullt avslut där båda löste detta med varandras bästa för framtiden.
Vi har inte haft kontakt på 25 år, han och jag och vad fd. svärmor berättat så hör han inte av sig till henne så ofta och bor många mil härifrån.
De övriga tre vuxna barnen hon har verkar ha ett hyfsat normalt umgänge enligt normen.
Det jag inte kan förstå är hur man inte kan förstå ”hinten” efter ca 2-3 års nekande till att ses eller att jag inte ens svarat vissa gånger.
Jag är introvert till min personlighet och har haft en utmattning som gör att jag trivs i ett mindre socialt sammanhang och behöver mycket tid för att ladda batterierna i självsamhet, vilket jag tydligt har förklarat för henne vid flera tillfällen.
Hennes jagande skapar ångest hos mig och gör att jag absolut inte vill ha kontakt då hon förmodligen kommer jaga på än mer vid positiv uppmuntran.
Förstår, är de möjligt att du kan skriva till någon av hans syskon som har kontakt med henne istället? Det är jobbigt när vissa inte förstår hinten när man försöker avisa snällt. Antingen behöver man sätta ner foten hårt vilket inte är lätt heller för man vill inte vara elak men för din egen skull. Säga kanske att du är en fas i ditt liv just nu när du behöver prioritera dig själv för att du ska må bra och de tar just nu all din energi att hon får vända sig till någon annan som har tid för henne.
Vilken fin idé! Det hade jag faktiskt inte i tankarna.
Jag vet att jag brukar träffa på ena dottern emellanåt och ska nog göra ett försök att prata med henne på ett försiktigt sätt och se om det kan hjälpa framöver.
Tack så mycket för input Anonym (om du är en och samma eller om ni är flera)!
Jag blev glad att någon ville ta sig tid att vara behjälplig.
Jag vet att det är viktigt med gränssättning men som du skrev det kan också vara svårt att nå fram om mottagaren inte riktigt kan förstå.
<3
Denna gång var jag samma anonym. Fint att kunna hjälpa och komma med råd. Hoppas på det bästa för dig i denna situation?
// anonym kl 19.57 och 20.19
Skulle min man tycka illa om min mamma så får han berätta varför och så tar jag hans sida, och det är nog oavsett vad det gäller? Jag tycker man är ett team när man är gift. Det är honom jag ska leva med och jag kliver längre och längre från livet som mina föräldrars barn ju äldre jag blir. I just detta fall är det enkelt dessutom. De gillar varandra, men alla mina syskon + pappa vet att det är mamma som är svårast att ha att göra med i familjen.
Låter ohälsosamt att ”ta hans sida oavsett vad det gäller”.
Redflag med personer som tar avstånd från/börjar bråka med sina föräldrar bara för att partnern har problem med dem.
Det gäller ju inom rimliga gränser, men it goes without saying tänkte jag? Min man är en vettig person och hittills har där inte varit konflikter mellan han och min mamma. Hade det funnits konflikter liknande såna jag haft med min svärmor hade jag naturligtvis försvarat honom.
Som tidigare nämnt, i just mitt fall är det enkelt eftersom min mamma är svår att ha att göra med, och min man ska ha medalj för att han inte gått i taket för länge sedan. Resten av min familj går på äggskal runt henne.
Nej absolut inte- jag tar inte nåns sida ”oavsett vad det gäller” och jag har ju absolut ingen skyldighet hålla med eller ens bry mig om nån annans uppfattning/konflikt…
Vad tragiskt det låter och vad självisk du är.
Låter jättemärkligt. Har du aldrig egna åsikter?
Låter lite manipulativt. Oavsett vilken åsikt din man har, så länge han förklarar varför han känner så så känner du likadant?
Hur får man tag på o z e m p i c?
Jag får utskrivet via Yazen.
Vad betalar du i månaden? Hur mår du? Gått ner mkt?
Jag har gått ner 32 kilo, är normalviktig nu så jag mår bra. Har mått bra hela tiden, inga biverkningar.
Betalar 895:- i månaden + för medicinen vilket beror på dos. Jag tar 1mg i veckan vilket kostar 1042:- i månaden. På lägsta dosen räcker en spruta för samma pris i 16 veckor.
Nu när jag förresten är nere på min målvikt kommer kostnaden minsta till 495:- (tror jag det var) och jag kommer gå ned i dos vilket gör att kostnaden för det minskar också.
Hur? Är det enkelt att få utskrivet även om man inte är överviktig?
Nej, poängen är ju såklart att du är överviktig.
Men om man bara har 5-10 kg övervikt, kan man få det då? Hur lyckas normalviktiga influencers få tag på det?
Jag tror det finns två fall när det ska skrivas ut- den ena är BMI över 27 (?) och den andra BMI över 25 när det finns någon medicinsk indikation (diabetes, blodvärde, blodtryck el dyl etc etc).
Då kan du gå ner i vikt på annat sätt.
Jag har gjort det flera gånger men man går ju upp igen när man börjar äta normalt
Då äter du kanske inte normalt?
Förmodligen har du inte riktigt bra grepp om vad som är normalt för din kropp. Låter som att du vill kunna äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Det funkar inte riktigt så.
Men blir det inte samma sak när man slutar med medicinen då? Man ska väl inte ta den för gott?
Camilla, du borde blocka de här som bara hetsar om bantningsmeds
Finns flera nätläkare. Bara googla.
Jo men om man har BMI under 30 känns det omöjligt, jag hittar ingen som skriver ut utan undersökning/videosamtal.
Som skriver ut till normalviktiga? Ge exempel
Varför ska du ha det om du är normalviktig??
Jag vill gå ner 5-6 kg bara, är åt det kurviga hållet, bmi runt 25
Jaha men då kan du glömma det. Prova v**tväktarna?
Men om du är normalviktig ska du inte ta den skiten!
Jag har kämpat med min vikt i många år. När jag äter vad jag vill och blir mätt väger jag 85 kg. När jag går på diet och bara äter sallad kan jag hålla vikten runt 65 som är bättre för mig. Men jag vill kunna äta allt och vara mätt utan att väga 80+
Ingen kan ”äta allt” och hålla en normal vikt.
Är du helt korkad? Med O kommer du inte kunna äta allt du vill och hålla vikten, grejen där är ju att du tappar matlusten, får magkramper om du äter osv ? inget att rekommendera, samt kan det bli farliga biverkningarna för livet ?
Nu har jag tagit O i 1,5 år jag har aldrig haft magkramper eller haft ont på annat sätt. Jag kan äta allt, skillnaden nu är att jag blir nöjd med så mycket mindre. Jag blir heller inte sugen på onyttigheter i samma utsträckning. Det är som bomull i huvudet. Jag är nöjd liksom.
Tack för svar, jag önskar jag kände samma. Har svårt att känna mig mätt.
Samtliga inlägg och stories från MDjerf sen hon blev cancelled är liksom ”soo cosy and sooo deep and warm??☕️” alltså varje inlägg ??? slutaaa
Påminns varje gång om att jag inte ska handla mer från henne när hon syns i mitt flöde.
Behöver du en påminnelse när du ser henne i flödet?
Ronja på Netflix, vilken PK-skitserie.
Undrar om dom som blir provocerade av att vi lärare nu har sportlov då också är avundsjuka på våra 45 timmars arbetsveckor?
Ingen bryr sig.
Exakt. Absolut ingen.
Aldrig hört om en lärare som verkligen jobbar 45h veckor? Alla lärare jag känner går hem typ 14.30
När de går hem spelar väl ingen roll, lärare sitter väl väldigt mycket med prov och sånt hemma? Planerar etc? Iaf gjorde de det på min tid. Min klassföreståndare som vi också hade i några ämnen satt alltid i sin sommarstuga och rättade prov. Men det var också 15-20 år sen, man kanske inte får göra så idag.
Du jobbar ju resterande tid hemma.
De jobbar förmodligen hemma då. Rättar prov, planerar, tar fram material, läser elevernas uppsatser osv.
Jag går oftast hem senast 15:30 för jag vill prioritera tid med mina egna barn också. Däremot gör jag ju oftast mer jobb när de somnat då. Samt att jag minst tre gånger i veckan får mail från föräldrar efter arbetstid om saker som måste luftas, ordnas eller lösas till nästa dag.
3 gånger i veckan ? Låter som att du är på väg att bli utbränd!
Ja, absolut, för ni är de enda som jobbar övertid.
Vi jobbar inte övertid, våra veckor ser ut så.
Precis, vi övriga jobbar lika mycket men får inte samma ledighet.
”Vi övriga”, nej det gör långt från alla. Är inte lärare men jobbar inte gratis övertid. Gör det du det är nåt fel på arbetsplatsen.
Klart att ingen av oss ”övriga” gör gratis övertid, det gör inte lärare heller. Lärare får sin övertid ”utbetald” i ledighet som höst-, påsk- och sommarlov, övriga i pengar. Men att komma och slå sig för bröstet för att man gör 45timmarsveckor är ju kanske lite självupptaget. Det är det många som gör.
Jag har aldrig jobbat mer än 35h i veckan. Man får vara lite smart.
Du är värd sportlov ändå, men sluta försök vara fröken duktig.
Är inte alls ”duktig” och tycker heller inte synd om mig själv, har ju valt mitt yrke själv. Konstaterar bara att jag ofta får kommentarer om hur lyxigt vi har det med lov, men aldrig en tanke på att vi faktiskt jobbar långa veckor också.
Hahahahahaa!! Ja för lärare är de enda i hela Sverige som jobbar 45h/v. Förra året jobbade jag 200 h övertid, fick fortf bara 25 semesterdagar. Kom igen nu, lite förståelse för att andra också jobbar mkt hade varit toppen. Vi är många i detta land som jobbar hårt!
Då bör du ta upp det med facket/byta jobb.
Inte ok att jobba gratis.
Tror nog personen fick betalt i pengar.
Då låste du vara riktigt avundsjuk på mig som jurist med 80 h arbetsvecka..
Du får antagligen lite bättre lön än en lärare. ?
Du borde planerat ditt liv lite bättre.
Jobbar ni flera helger i månaden plus alla högtider/röda dagar också? Vi är
fler som jobbar ganska obekvämt….
Exakt så. Lärare kan ju dessutom styra sina timmar till viss del själva. Som nån skrev, går hem 15.30 för att umgås med sina barn och jobbar sen på kvällen. Inte alla föräldrar som har den lyxen.
Skulle bra gärna vilja veta vart du jobbar som jobbar ALLA högtider och röda dagar.
Kyrkan ?
Sa ju att folk blir provocerade….. ?
Inte för vad du trodde ?
Som läkare med 45 timmars veckor utan sportlov bryr jag mig fortfarande inte. Njut!
Jag har klippt håret och luggen. Duschat och tvättar håret. Smörjt in mig. Målat naglarna. Valt kläder noggrant. Ska jag på dejt? Nej, jag ska på VFU.
Vad är det?
Verksamhetsförlags utbildning. Praktik fast på högskola/universitet.
På teoretiska utbildningar heter det fortfarande praktik.
Vilka då? På min utbildning hette det VFU på universitetet.
Uppsala, läste statskunskap och mänskliga rättigheter. Det kallades praktik för oss. Lärarutbildningen kallade det både VFU och praktik.
Ok?
Haft en tuff helg älskling? Det här är öppet spår ❤️
Det här låter säkert jätteknasigt för en del, men igenkännande för några. Jag ska börja gå och simma och har inte visat mig naken i offentliga sammanhang som omklädningsrum är, på säkert 30 år dvs sen jag var väldigt liten. Jag har en stor osäkerhet kring min kropp men känner att nu är jag väl fan vuxen och ska kunna göra det. Men det tar ändå emot nåt enormt och får typ ångest av att tänka på det. Kan någon hjälpa till och peppa mig. Tanken att stå naken i en dusch med andra, nä fy ?
Du klarar det! Omklädningsrum i simhall är typ den tryggaste platsen att visa sig naken i. Det tog mig ur min prydhet som jag hade som ung! Massor av vanliga kroppar av olika slag som verkligen bara tvättar sig. Håriga, rakade, tjocka, smala, sladdriga, gamla, unga, ja alla. Man hänger upp sin handduk någonstans i anslutning till duscharna och så duschar man bara! Sen tar man på sig baddräkten och ut o simma, tjoho!
Man skriver till en kille att man gärna ses igen och han svarar ”det kan vi väl göra” (ses alltså). Då blir jag lite snopen ärligt talat.
Ha! Låter inte så kul nej men skulle ändå kolla hans intresse EN gång till över nästa dejt- ibland låter ju mess inte alls som man menat…
VARFÖR har de ändrat låtar i Scrubs?!!? Inte alls originalet. Kollar på Disney+ men får kanske leta fram DVD-boxen.
What! Har alla mina på DVD ❤️❤️ Men på vilket sätt har de ändrat? I’m no Superman introt?
Inte introt men alla låtar som liksom är i avsnitten. Typ när JD kommer på att han gillar Elliot när hon får sova där för hennes pappa har strypt pengarna. Eller när Kelso går i korridoren både på sin bröllopsdag och dagen efter. Sådana låtar eller mer klipp från låtar i själva avsnitten.
Men vad fan ? Tack och lov för DVD – Disney älskar att förstöra.
Jag gissar vilt, men har dom kanske tagit bort ”problematiska” artister? Typ R Kelly? Eller så har det något med licens och sånt att göra?
Du har rätt. Det stod ”Netflix and Hulu has removed some music due to license issues” och sedan i en tråd på Reddit:
”It’s not just Disney+, it’s all streaming platforms. The entirety of Scrubs came out before it was released to streaming, the music rights to broadcast, DVD, and streaming are all separate, some songs were just too expensive for the streaming platforms.”
Nu händer det igen suck. En kille ger en komplimanger och tjejer i omgivningen blir sura och börjar bli fittiga mot en. Jag är inte ens intresserad av honom men det spelar ingen roll.
”Fittiga” ?
Säg mig vem du umgås med och jag ska berätta för dig vem du är.
Dessa är inte mina vänner eller några jag umgås med hence ”tjejer i omgivningen”.
Du låter som en pick me girl
Men jag vill ju inte bli ’picked’
Tycker ni att en lön på 40 k är bra?
Jag har kandidatexamen, 6 års erfarenhet och bransch med många fler utbildade än det finns jobb?
Hur långt är ett snöre?
Ja
Alltså- iom att du är i den branschen så är ju din lön okej men som du redan vet finns många med samma meriter som tjänar betydligt mer.
Hur vet du vilken bransch TS är i?
Inte dålig i alla fall. Jag har masterexamen i en bransch i med fler utbildade än det finns jobb, i min bransch får dock ingen med enbart kandidatexamen jobb. Jag har 4 års erfarenhet och ligger strax under 40, vilket räknas som ganska bra i min situation. Men hade såklart önskat mer
I morgon börjar sista veckan med föräldraledighet. Har inte varit på jobbet på över ett år. Ska jobba för samma arbetsgivare men ny ort, nya uppgifter osv. Har sådan ångest över att börja jobba men mår dåligt över att gå hemma såhär länge.
Det är väl alltid lite motstånd inom en när förändringar stundar. Det kommer gå fint!
Nästan exakt samma för mig nu! Känns både skönt och jobbigt.
Sen när du jobbat tre-fyra dagar så kommer du knappt komma ihåg att du nyss varit ledig.
Såg musikalen Änglagård igår och är helt uppfylld av den nu. Har varit på många musikaler senaste 10 åren men denna var nog den absolut bästa. Fler som sett den? Vad tyckte ni?
Jag såg den i våras och tyckte den var bra. Lite väl lång kanske men då har jag svårt att sitta still sååå länge.
Oj, jag tyckte tvärtom. Kunde inte förstå att den var tre timmar, tyckte det gick så fort för man var så uppslukad av förställningen.
Måste bara få säga det till fler än maken o de vuxna barnen.
JAG SLUTAR JOBBA! I slutet av detta år. Går i en tidig pension kan man säga. Omständigheter gör att jag kan sluta ❤️
Knippan kommer att älska att ”slippa” alla krav osv.
Gått in i väggen för ett antal år sen o sen dess så har det varit en kamp att orka på jobbet.
Wiiiiiii!!!!!!
Låter härligt! Varje gång nån vinner pengar på typ postkodmiljonären och säger att den ska sluts jobba gå i pension blir jag avundsjuk. Skulle gå direkt om jag hade pengar. Vilken dröm.
Knippan ? Ska stå Jag.
Djävla tfn o ändra ?
Grattis till dig. Det blir semester varje dag.
Ber om snällhet och lite pepp, inför denna ”bekännelse”? Är på gränsen till att bryta ihop känner jag, och samlar kraft och mod att söka hjälp? Jag är ensamstående, har ingen vän att prata med, har en tonåring som har svårt i skolan och verkar deppig, är väldigt ensam utan kompisar (försöker tänka att tonåren kan vara så men…), ekonomin har rasat pga alla ökade kostnader med mat o hyra (köper aldrig kläder/prylar till mig själv, har bil som är ett måste pga jobbet). Allt känns hopplöst och jag har börjat sova så dåligt, alltid orolig/ont i magen? Behöver på något sätt bli hjälpt att bli lite starkare, för att orka vara stark och hjälpa min tonåring❤️ Måste samla mod att ringa VC, börja där. Är rädd att bli avfärdad, att anses inte må ”tillräckligt dåligt” bara. Nån som känner igen sig i liknande situation? Vill bara gråta, men sjukt nog blir det allt svårare, kan vara jätteledsen men tårarna kommer inte…
Åh, fina du. Har inte varit i liknande situation så jag har väl egentligen inget bra svar. Men kanske försök att nå ut och sök hjälp så gott du kan? Och ta sedan en dag i taget därifrån. Det blir allt som oftast bättre ❤️ Tycker du låter jättestark!
Är det någon här som fått ersättning från barnförsäkringen pga psykisk ohälsa? Dvs fått pengar för någon diagnos som depression, OCD, personlighetsstörningar etc
Min terapeut har diagnostiserat mig med en lättare personlighetsstörning och tvångssyndrom pga dysfunktionell uppväxt. Vet inte om det är värt för min mentala hälsa att starta igång en försäkringsprocess och behöva göra massa utredningar om det inte finns någon ersättning att få, samtidigt som jag hört om folk som fått 100k för ADHD osv.
Hur gammal är du? Nu gissar jag lite men adhd kan knappast ingå i en barnförsäkring, låter som någon särskild tilläggsförsäkring. Premien borde vara skyhög för depression (och även adhd) som diagnosförsäkring men spännande höra från någon som kanske har.
Ja det är lite så jag tänker med. Jag är 26 så min försäkring gick ut för några månader sedan men diagnoserna har jag ju ”levt med” under tiden jag var försäkrad.
Det är intressant det där. Har en bekant som fick 5% medicinsk invaliditet pga sin ADHD och en annan som inte fick en krona för en viss annan kronisk sjukdom så verkar vara väldigt olika
Betalar du inte längre för din försäkring så täcker den inte något alls. Vad din försäkring täcket beror på avtalet med försäkringsbolaget. Det finns ingen standard för sånt utan det är olika.
Jo, försäkringen täcker sjukdomar som uppkommit under tiden man varit försäkrad även om diagnos inte ställs förrän senare
Sent svar men jag fick ca 100k för min diagnos från barnförsäkringen mina föräldrar skaffade när jag var liten, är 5 år äldre än du. Vad jag förstått är det villkoren som gällde året det skaffades som avgör om man kan få ersättning för olika diagnoser. Exempelvis skulle jag inte fått ersättning för diagnosen med dagens villkor då många diagnoser är ”vanligare” nu och därmed inte täcks av försäkringar. Har inget minne av att det var nån större ansträngning att ansöka om det heller, tror man fick skicka in en fullmakt så de kom åt journaler osv. Däremot tog det mellan ett halvår-år från ansökning till utbetalning.
Är det bara jag som tycker att det har blivit taskig attityd bland kommentarerna? Jag upplever att det är lite ”jamen du då”feeling. Eller är det för att det är svårt att läsa i text hur andra menar?
Både och, men det beror på dag också har jag märkt.
Äter någon här collagen tabletter och upplever skillnad? Eller dricker matcha och upplever skillnad, bättre än kaffe? Sugen på bägge men pallar inte köpa något om det bara är på låtsas att det skulle vara bra för en..
Är det white trash att säga ”mannen” eller ”sambon” istället för ”min man” eller min ”sambo”? Eller varför stör sig folk på det?
Jag avskyr ordet sambo hur som
Ja och ja. Sambo är ett fruktansvärt osexigt ord.
Ja så glad att jag och min man gifte oss relativt snabbt så jag blev nåns fru och inte sambo
Fast fru är ju ett fulare ord
Nej
Jo
Ja det och att skriva sonen och dottern ?
Jävligt osexisgt att säga att något är osexisgt. Säger folk verkligen osexigt i verkligheten, i riktiga konversationer? Asså på jobb eller med vänner/familj?
Japp, skiter fullständigt i att det är dialektalt. De som säger ”mannen” och ”sambon” har inte en akademisk utbildning.
Det är lika illa att säga han/hon istället för att säga honom/henne. ?
Jag tycker ofta det är tjejer som är med i Facebookgrupper som Pink room mm som refererar till ”mannen ” och ”sambon”
Och alla här på ÖS
Jag har 270 hp och säger ”mannen” om min man. Hör det mig till white trash akademiker?
*gör
Ja men typ.
Hur är det white trash att kalla sin partner sambo när man faktiskt är sambos? Vad säger man som ogift då? Är det white trash att säga pojkvän? Partner? Kille? Fästman?
Det är den bestämda formen som menas.
Som ovan säger, det är den bestämda formen som en del stör sig på.
”Min sambo är på jobbet” vs ”Sambon är på jobbet”
”Måste” man anordna en babyshower? Min storasyster ska få barn i april, men hon har ingen vän som anordnar babyshower (vad jag vet iaf) Vi är inte så nära, och bor ca 20 mil ifrån varann. Jag vet knappt vem jag ska bjuda?
Fråga om hon vill ha en?
Jo men kanske ska vara en överraskning?
Åh fy hatar dessa amerikanska jippon.
Men hon får väl ordna en egen babyshower om hon vill ha en? Eller anlita någon som ordnar den åt henne?
Nej. Varför skulle du det?
Tänkte ifall det är som möhippa, det brukar ju ordnas?
nej, det måste man inte 🙂
Vi får snart förlänga graviditetstiden med ett par månader för att hinna med alla baby showers, gender reveal parties och allt annat festande som ska göras under graviditeten. 😀
Hahaha, nej snälla. Då kommer alla graviditetsfrågor på ÖS fördubblas. ”Nån mer i vecka 57?? Var ni också lite kissnödiga?”
Nej.
Jag dejtar en jättefin kille på alla sätt och vis men ibland känns det som att han är lite introvert/blyg och inte direkt frågar mig något eller tar intiativ till konversationer. Det känns inte heller riktigt som att han vill prata om djupa saker. Jag tycker just att kommunikation och att prata är en jätteviktigt del i en relation och vill kunna prata om allt och känna att jag blir hörd och lyssnad på, hur bemöter jag det? Eller vad gör jag?
Du sätter dig ner med honom och säger att du har något viktigt att prata om. Sen berättar du för honom exakt det du skrev här nu. Lycka till!
Det är asjobbigt att vara den som draaaar igång konversationer,den sim frpgar,den som visar intresse.Om man får nästan noll respons tillbaka så inse att hans personlighet inte matchar din,och hitta en roligare kille.
Fimpa killen låter bara jobbigt
Har någon här vabbat mer än 7 dagar och behövt läkarintyg till FK? Hur var processen? Vad sa arbetsgivaren?
Det har väl kommit en ny lag sedan 1 januari i år va? När det tidrapporteras på jobbet så skickas det in till Försäkringskassan.
Skyldighet att rapportera vab till Skatteverket
Arbetsgivare ska bli skyldiga att varje månad rapportera när anställda varit hemma på grund av vab eller föräldraledighet. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket i samband med arbetsgivardeklarationen. Skatteverket ska i sin tur dela uppgifterna med Försäkringskassan som i nästa led ska jämföra om uppgifterna som den anställde har lämnat matchar uppgifterna som arbetsgivaren har lämnat.
Ja och ja!! Ett jävla skämt, avskyr FK!! hade läkarintyg som tydligt skrivit diagnos samt kvitto/recept på utskriven läkemedel. Detta tyckte inte FK var tillräckligt underlag och jag nekades ersättning. Arbetsgivaren lät mig ta ut föräldraledigt de dagarna istället
Aldrig varit ett problem för mig, har gjort det 3 eller 4 gånger nu. Ringer bara till VC och säger att jag behöver intyg och hur barnet har varit sjuk. Ibland får jag hem papper för att skicka in till FK och ibland har dom skickat in direkt. Och ang arbetsgivaren, dom får ju inte ifrågasätta vab så där sägs det inget.
Vad sägs om ett öppet spår en gång i veckan som endast är relaterat till bloggare? Ser att det vanliga öp har en funktion för de som vill ventilera om allt möjligt, men hade gärna sett ett forum där bloggare kan diskuteras utöver de specifika inläggen. Orkar inte skolka igenom 450 kommentarer dör 90% är om familj, jobb och relationer.
Det är ju ett problem som inte majoriteten har. Lät för övrigt som ett jättetråkigt ös.
Vill du diskutera nån influencer kan du starta tråden själv och sen söker du bara på dig själv när du vill läsa eventuella svar. Antingen skaffar du ett nick som sticker ut och går att söka på, eller så söker du på namnet på den du har skrivit om i din ts. = slipper scrolla!
Hade varit bättre med ett eget ÖS relaterat till familjeliv. Hade varit kul att se hur det blir iallafall, tror det blir bättre stämning om de som vill prata familjefrågor får göra det separat.
Men det är så konstigt hur ni inte fattar att öppet spår är för alla ämnen! Om det stör dig är det du som ska sluta hänga här, inte annat som ska anpassas efter dig och andra muppar som inte vill läsa. Är det så jobbigt att scrolla borde ni träna upp handen.
Du får skriva OT när du vill så länge det handlar om bloggare/influencers. Det behövs inte ett öppet spår för det
Hur vet du om majoriteten inte har detta problemet? Finns säkert flera som hoppar över ös pga innehållet idag. Finnes t.o.m. specifika mello ös, ser inte varför en influensertråd skulle vara tråkigt.
Verkar inte som det så. Majoriteten klagar ju inte iaf. Det märks liksom.