Öppet Spår

486 kommentarer

En liten fundering! Mina föräldrar är vääääldigt på vår lilla dotter på 5 månader. Hon får inte äta, klä av sig när hon kommer in, byta kläder eller blöja utan att dom står och rör henne och gullar med henne. Vi tog upp detta med dem idag och jösses vilket liv det blev. Min mamma kan absolut inte förstå hur man kan tycka som vi; att man inte vill att folk ska vara med ens barn. Men grejen är ju den att vi visst vill att hon ska få vara med alla människor men det måste väl finnas nån gräns. Ungen kan väl få äta i fred 15 min och vi ska kunna ta vårt eget barn i famnen från mormors famn utan att hon blir sur och gör sig till ett offer. Är glad att vi vågade säga ifrån och stå för vår åsikt men ledsen över att det blev bråk. Har ni några tips i en sådan här situation? Gjorde vi fel som stod på oss och sa ifrån?

Stå på er. Ni har gjort helt rätt. Ert barn har självklart all rätt till sin egen integritet. Förklara ännu en gångatt ni inte menar illa och att vi förstår hur mkt de älskar henne men att det blir för mkt. Kan hon inte hantera det så är det din mammas problem. Jag har både en mamma och en svärmor som är raka motsaten till din mamma så jag lider verkligen med dig men det är inte ditt fel att hon reagerar så där. Hon har egna bekymmer.

Äh, chilla, dom gillar sitt barnbarn helt enkelt! Va glad för det! En dag kommer du be om hjälp och avlastning och då är det bra att ha de där mor/farföräldrarna..

Jag är glad för det men dom får chilla lite. Det är inte så bråttom att umgås med henne så hon inte ens kan få äta i fred..

Om det är så jobbigt så får ni väl hota med att sluta åka dit eller nåt då. Ser inte riktigt problemet med det du skriver bara. Varför är det ett så stort problem?

Men blä vad okonstruktivt och destruktivt sätt att hantera obekväm situation på? Respektera att ts är orolig och vet bäst för sitt eget barn.

Men om r tycker att det är ett problem men mamman vägrar att lyssna? Om det är så jobbigt att träffas när mamman är så här så får man väl träffas mindre. Då kanske mamman fattar och ändrar sig. Jag respekterar att r tycker det är jobbigt men jag försöker förstå vad problemet är, därav min fråga (som var riktad till r, inte dig).

Problemet var att föräldrarna är för på. Ditt svar var att hota föräldrarna och sedan inte förstå vad problemet var. Trodde du var ett troll men där ser man!

Att ställa ultimatum om de inte lyssnar är väl inte ett helt orimligt råd?

Tycker de känns lite drastiskt kanske. Hur föreslår du att man lägger fram det? 🙂

Får väl förklara hur jobbigt hon tycker att det är och om de ska kunna träffas så måste de förstå och respektera henne. Varför göra det svårare än så?

Var och varannan kommentar hamnar i modd så vi får väl se om mitt svar dyker upp längre fram.

Grattis till att ni har fått en dotter! / fått barn! Det är nytt för er alla och detta är hur vanligt som helst att det blir så här. Försök förklara hur det känns, men utan att låta anklagande. Om de ändå inte lyssnar då så förklara att det är mycket nytt ändå och att du behöver att de lyssnar på dig.

Ni gjorde rätt. Stå på er! Helt orimligt att hon inte ska kunna ta kritik. Tjurar hon så låt henne!

Låt mormor och morfar skämma bort ditt fina hjärta. Alla andra kommer inte göra de, så låt hemma ha det.

Är det verkligen att skämma bort att hela tiden röra vid, fixa med, flytta på? Nu har jag otroligt stark integritet så utgår från det, men anser inte att det är att skämma bort.

Hä dom de eller är de TS sanning.
Hälsningar 50kg tjejen som blivit anklagad för våldtäkt när han va otrogen..

Va?

Precis. Va?

Mamman kanske överdriver vad föräldrarna gör så som många gör.
Exempelvis ett otroget ex som fick det till våldtäkt.
Människor överdriver, ljuger mycket för att få sympati.

Jag har upplevt samma med min svärmor. Hon tom kom in och satte sig i vår säng kl 7 på morgonen där jag och min man låg yrvakna nakna och jag ammade babyn som var någon vecka gammal. Vi sa också ifrån efter ett tag men det ledde bara till tråkigheter. För familjefridens skull så hade det varit bäst att låta henne vara som hon är. Ni har ju all möjlighet att styra hur mycket ni umgås.

Vilken jävla galning byt lås

Var glad åt att dom älskar henne så mycket.

Kärlek utan respekt känns sådär faktiskt.

Menar du nu att babyn känner sig kränkt?

Det är respekt att visa kärlek. Tycker föräldrarna låte rent ut sagt hysteriska.

Inget barn far illa av att många älskar dem.

Visst att andra inte riktigt behandlar mitt barn så som jag gör men så länge det är av kärlek så skadar det inte mitt barn. Bra att de lär sig att man är olika och att det är okej ändå.

Tycker uppriktigt sagt det är föräldrarna som lägger sina egna känslor på barnet och projicerar sina egna konflikter på mormor.

Stackars barn och mor och farföräldrar. Inte en chans att skapa egna fristående relationer.

// Moa

Fast nu är ju kärlek olika för alla så sluta med ditt nonsens. Eller är du en av de som inte kan sociala koder och behöver en ursäkt för ditt egna beteende? Det finns GOTT om barn som far illa av för mycket kärlek. Bla barn med diagnoser eller de som vill ha sin sfär orörd. Resonerar du så här bland alla barn? Då borde du verkligen lära dig ett och annat om bemötande.

Va?

Vill man krångla till det så.

I min värld så ser kärlek i normalstörda familjer ganska lika ut. Men vad vet jag om vilka avarter du umgås med? Ingenting faktiskt.

Varför tror du jag har problem med sociala koder? Känner du mig?

Vill du diskutera barn med neuropsykiatriska diagnoser och vad det kan medföra att de kan behöva för extrastöd i relationer?

Gör det med någon annan i så fall! Du verkar alldeles för basic i dina kunskaper för att det ska vara intressant för mig.

Du kanske inte vet om det men även barn med diagnoser behöver nära relationer. Det kan se annorlunda ut men en diagnos säger ingenting om det. Barnets behov styr.

Diagnoser är bra och viktigt men inget barn är sin diagnos.

Ett tips på vägen, när du tror att du vet något. Tänk ett varv till. Jag kanske är mamma till ett barn med diagnos? Jag kanske är väldigt insatt i diagnoser?

Sen, håll dig till ämnet! Eller menar du att barnet vi diskuterar har diagnos?

//Moa

Basic. Hjärtat. Jag är specialpedagog och har antagligen mer kunskap än vad du har iom att du verkligen inte vet vad du skriver om. Hade du haft barn med diagnos så hade du vart medveten. Vilket du inte är.

Vi säger så då!

??

//Moa

Ja det tycker jag verkligen att vi gör??

Moa. Du har verkligen noll koll. Det blir faktiskt pinsamt. Om du har den kunskapen som du säger dig ha så vet du väl om att ALLA människor har en integritet? Varför anser du att en bebis inte har samma rättighet? Vill du ha en näve kärlek i ansiktet som petar på dig varje sekund? När du äter, bajsar, läser eller whatever? Du kan fina ord men du verkar inte ha någon vetskap om begreppen du tar i skrift/ Frida

Men snälla nån, har du inte barn?

Periodvis har man det precis så som förälder. Dom är helt enkelt underbara parasiter som är på dig 24/7. Petar i munnen, ögonen, biter en av kärlek mm, mm.

Däremot har jag aldrig, trots fyra barn och nio gudbarn varit med om vuxna som gör detsamma på barnen.

Kanske umgås du med fel människor?

//Moa

Nej jag umgås med folk som förstår att man inte petar på mitt barn före hen har gett tillåtelse för det dvs kommer fram själv.

Hur ger en femmånadersvalp sin tillåtelse?

Du fattar skillnaden mellan att random person börjar hålla på som tex mormor gör?

Du förstår skillnaden mellan en baby på fem månader och ett barn på fem år?

Du fattar att en femmånaders inte alls vet vad integritet och kränkt är?

Föräldrarna är de som blir kränkta och försöker projicera sin känslor på barnet.

//Moa

Mja. Min bebis kunde redan från tre månader utskilja vad han själv kände var tryggt eller inte och han delgav det med besked. Det var otroligt tydligt på honom vem som var okey och inte så där håller jag inte med. En liten bebis förstår mer än vad vi ofta inser. Nu menar jag dick inte mormodern i detta fall då jag inte tror att bebisen ogillar sin mormor så just i detta du skriver förstår jag såklart när du pratar om projiceringen.

Moa, jag har faktiskt haft ett ”liknande” problem som TS med en valp- inte föräldrarna utan vänner och random folk på gatan som tror att valpen är allmän egendom. Fick säga ifrån till vänner på besök, om valpen är trött, vill äta, sova eller bajsa är det liksom inte rätt läge att börja gulla med den. ”Tom” valpar går att läsa av om man känner dem väl.

Moa. Ett barn med tex autism vill ofta INTE ha affekt från andra. Detta skiljer sig givetvis åt men i regel så bör man ha en enorm respekt för barn och deras sfär. Oavsett ålder. Barn ÄR i allra högsta grad sin diagnos och diagnosen styr enormt mycket. De ska dock inte stigmatiseras efter sin diagnos. För inte fasen tror väl du att ett barn med tex adhd är ivrig, ilsken och livlig pga att hen önskar att vara det? Läs på lite innan du går på om ämnen du inte har koll på.

Tack för informationen.

Jag har ett barn med just den diagnosen. Vad vill du diskutera?

//Moa

Då undrar jag varför du som egentligen borde vara ödmjuk inför andra barns integritet inte verkar vara medveten om att kärlek inte är likadan för alla? Och så ber jag absolut görna om ursäkt för att jag gjorde ett felaktigt antagande. Jag är inte mindre än så. Men ditt tidigare inlägg förvånar mig verkligen då du som sagt borde ha insyn i hur barn faktiskt behöver respekteras. Och deras föräldrar. Du kallade TS barn för ”stackars barn”? Bla. När hon bara vill se till sitt barns bästa.

Tack, uppskattas!

Jag gör bara det jag anser är bäst för mina barn. Det betyder inte, per automatik att jag alltid gör rätt. Så enkelt är det inte att vara förälder.

Ibland kommer jag på själv att jag tänkt fel, ibland säger barnen åt mig, min partner eller mina vänner. Inget konstigt med det.

Den här mamman frågade jag svarade.

Mamman vill skydda sitt barn, jag fattar det! Jag tror att hon har samma intentioner som jag har med mina barn.

Jag tror barn behöver mycket kärlek. Hon tror barnet behöver skyddas från kärlek.

Vi tycker olika!

//Moa

Moa. Jag uppskattar det fina svar du ger. Det gav mig en större förståelse. Jag tror dock inte att det handlar om att TS vill skydda sin dotter från kärlek utan att hon tycker att det blir jobbigt att inte kunna sköta om sitt barn i några minuter i fred.
Jag ber verkligen om ursäkt för den hårda tonen som jag har delat ut. Blev hetlevrad och det i sin tur gav dålig frukt. Förlåt och God Jul.

@Anonym 23.35

Tack för ditt svar!

Önskar dig en fin jul!

?

//Moa

Man behöver väl inte heller ha autism för att tycka att vissa typer av affekt kan bli för mycket? Barn idag (inte bebisar såklart), med ’stopp min kropp’ är förhoppningsvis lite bättre uppfostrade än äldre generationer vad gäller personlig och fysisk integritet osv. Mor/farföräldrarna i Rs exempel vill säkert bara väl men det är väl jättebra att R styr upp det hela om hennes känsla är att det är för mycket och för på. Hon har ju inte tänkt förbjuda dem från att träffa sitt barnbarn utan hennes poäng är att skydda sitt barns integritet och se till att det får lite lugn och ro. Vettigt tycker jag!

Fast bebisar blir störda när de invaderas, det stör deras lek, lärande, nyfikenhet, vilja att vara nära, förmåga att äta etc. Som vuxen behöver man kunna läsa av bebisen och se om den orkar, vill, tycker det är kul. Det kan växla på en sekund och man måste vara lyhörd. Bebisar finns inte till för att tillgodose vuxnas behov, det är tvärtom.

Invaderas ???

Att invadera är ett psykologiskt begrepp. Men skratta på du.

Moa. Sluta kommentera överallt. Du har noll koll.

Moa är ju typ den enda vettiga under den här kommentaren ?? #teammoa

Moa. Sluta skriv om dig själv?

Hoppsan, den var ny och rolig….

Också team moa??, ni andra verkar kalla och hårda.. ingen trevlig personlighet alls!

Jag bad iaf om utsäkt för mina antaganden. Men det ändrar inte att moa kastade första stenen när hon skrev att det var synd om TS barn.

Synd och synd? Det kan betyda olika saker, i detta fallet har ju Moa rätt, det ÄR synd om barnet som hindras skapa en fin relation till sina morföräldrar pga föräldrarnas egna känslor av vad jag tycket grundar sig i svartsjuka, min känsla kring det hela är att föräldrarna är livrädda att denna flicka ska ty sig till mormor och morfar mer. Jag hade själv liknande känslor kring mina barns farmor, bara med barn nr 1, tyckte hon la sig i, tog för sig osv men insåg tillslut att jag var knäpp och det enda de ville va mitt barns bästa.. idag har dom världens starkaste band och detta är jag så glad för, farmor är hennes allt och jag vet idag att barnet älskar alltid (i normala fall) sina föräldrar mest, INGENjan ta den platsen så att läxa upp mormor och morfar ser jag bara som elakt, både mot flickan och hennes mormor och morfar, R kan ju tänka steget längre, hur vill hon bli behandlad när hon blir mormor? Vill hon ha en nära relation till sina barnbarn? Eller kommer hon själv acceptera att bli tillsagd av sin dotter att backa undan? Tror hon hade blivit liks sårad som hennes mamma blivit nu,,Vi alla borde nog tänks lite att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad…

Jag tror att du drar alldeles för höga växlar här. Du har ju ingen aning om deras situation eller om det handlar om svartsjuka. Du projicerar ju över dina känslor och erfarenheter på TS. Man är inte fri från en tillsägelse bara för att man är morförälder, driver du eller? Om mamman är obekväm med att inte ens få en sekund under matning eller blöjbyte så är det hennes fulla rätt att säga ifrån.

Jag tror att det är TRH, Moas long lost twin sister som börjat fjäska Moa (och Moa börjat fjäska henne). Det hysteriska thumbs up på det inlägget pekar även på TRH. (Det är ju TRH:s paradgren att ge massor med thumbs upp för sina egna inlägg).

Moa. En femmånaders bebis behöver en primär anknytning. EN. Sekundära anknytningspersoner kommer senare. Märkligt att du försöker framstå som så kunnig när du i själva verket inte verkar ha koll på barns behov öht.

Berätta för mig vart någonstans vi ens diskuterat anknytning?

Men okej, vart har du läst någonstans att barn som leker med familjen inte kan knyta an till primärpersonen?

Anknytning är inte direkt något nytt begrepp. Inget hokuspokus heller.

Anknytning är viktigt för resten av livet men det betyder inte att man ska hålla resten av familjen borta.

Om du inte får ett redan anknytningsstört barn. Då finns det goda skäl. Nu pratar vi inte om ett barn med den bakgrunden, så vitt jag vet!

//Moa

Att mormor petar på barnbarnet varje sekund är inte lek. Det är besatthet. Och det gynnar inget barn Moa.

TS försöker heller inte att hålla familjen borta. Hon ber om att få space. Att få mata sitt barn i lugn och ro. Det är inte mkt begärt.

Tyvärr, stämmer inte

Och Moa. Om det ÄR så att du har barn med diagnos så tycker jag mer synd om din unge än om TS då du inte verkar hajja att barn är olika och inte har samma behov av kärlek. Kärlek är absolut inte alltid ”respekt”. Respekt är att lyssna in och förstå vad en annan persons behov är samt att lysstra till dessa.

Synd om mitt barn?

Okej?!? Vad gör det för skillnad för hen bara för att du tycker något du rimligtvis inte har en aning om.

Vi har sökt och fått den bästa hjälpen. Hen mår bra, hens föräldrar mår bra. Allt i hens omgivning fungerar.

Vad kan du lära oss som inte experterna redan hjälpt oss med?

//Moa

Chockar mig ändå moa att du inte har samma empati för TS barn som du vill ha för ditt barn.

Va?

Jag har inte begärt någon empati för mitt barn. Vad pratar du om?

Min empati för ts barn sträcker sig till en åsikt om hur jag tycker barn ska få lov att ha det i frågan ts ställde.

Generellt så tycker jag att barn har rätt till så mycket kärlek och omsorg som möjligt. Jag tror inte barn skadas av det.

Det farliga är inte en övertaggad nybliven mormor. Låt dem hållas så länge de inte skadar barnet.

Och nej, jag tror inte barn skadas av för mycket koll, Pet, lägga sig i, kommentarer till oss nyblivna föräldrar.

Mina barn har en djup och nära relation till sina mor-farföräldrar, det är mitt facit.

Ha en fin jul allihopa!

// Moa

Dåligt att skriva att du tycker synd om Moas barn.

B. Det är väl precis lika illa att Moa slriver att det är synd om TS barn?!?

Jo du har sagt det flera gånger nu

Ja och? Det behövs ju påtalas då hon själv inte verkar inse att man inte kan utse andras barn till offer för att sedan gråta över att andra pekar ut henne som oempatisk?

Vad blev fel?

Jag är inte oempatisk. Jag gråter inte för någon har den uppfattningen om mig.

Du gör en affär av ingenting.

//Moa

Låt bli att träffa din mamma så ofta då.

Enligt mig har nu överreagerat ordentligt och troligen förstört hela julmyset. Men visst är du nöjd så, nästa veckas ös så sitter du väl och är arg för att svärföräldrarna inte ville fira jul med er och hur kan de göra så på barnbarnets första jul…

Blä

Men är alla ni dårar samma person eller?! Luktar ju unket troll av era kommentarer. Ts äger sin upplevelse och ni (du) äger knappt ens förmågan att stava någorlunda.

Till ts: nej ni överreagerar inte. Ni har sagt ifrån och det respekterades inte. Försök en gång till och respekteras det inte då heller så får ni begränsa umgänget.

Det låter verkligen som om att ni/du är rädda att barnet ska tycka mer om andra än er bara. Svartsjuka typ

Men alltså lägg av? Hobbypsykolog much eller? Det är inte sunt att man inte klarar av att fysiskt låta en annan individ vara. Oavsett om det är ett barnbarn eller någon annan.

Jag tror bara att det är du som är osäker i din mammaroll, din mor har ju lyckats uppfostra dig och att hon nu vill ägna varje sekund åt barnbarnet när ni ses ser jag inte som något konstigt alls

Tvärtom. Hon är säker i sin roll då hon känner sitt barn och vet om att hon blir stärd av att ha mormor i nyllet varje vaken stund och inte ens får lov att äta ifred. Herregud, gade ngn vart i mitt knä samtidigt som jag ammade så hade jag fått flipp till slut.

Nä jag tycker ni har gjort rätt, det som inte känns rätt är inte rätt. Min svärmor var svinjobbig och gränslös och när vi började sätta gränser så kändes det mycket bättre. Våra barn är inte till för att tillfredsställa andra..

Det kändes bättre för dig ja. Kändes nog inte bättre för farmorn

Men nu är ju inte farmor den som ska vara i centrum så vad fan spelar det för roll?

Oj, det där med att se saker från andras perspektiv var visst inte din grej. Förlåt om jag trampade på en öm tå.

Jag ser det från TS perspektiv. Du vet, hon som frågade efter hjälp och inte spydigheter från folk som dig själv.

Men buhu buhu. Sekundärkränkt också.

Buhubuhu. Hellre sekundärkränkt än empatistörd.

Och här kastas det sten i glashus???

Den får du gärna förklara dock. Glashus? På vilket sätt då? För att jag inte empatiserar med halvtokig mormor som inte fattar att hon inte bestämmer över de gränser dottern sätter för sitt barn? Go on. Dr phil is here for you.

Vilka sjuka kommentarer. Ska en förälder låta folk bete sig hur som helst mot ens barn för annars är det synd om personen??

Vilken otroligt dum inställning du har!

En relation är ömsesidig och oftast om man inser värdet i att låta sina barn knyta an till andra så ser man att barnen också blir tillfreds och lyckliga.

Om du tror att ditt barn skadas av att göra andra glada och lyckliga är det något generalfel.

Det är väl något som ligger hos oss alla, att göra vänner och familj gott?

Eller tycker du vuxna familjemedlemmar ska börja bemöta ditt barn som vill leka och busa med – Nej, du! Det är inte min sak att göra dig glad och lycklig?

Riktigt tramsigt och ogenomtänkt!

//Moa

Moa. Du är tramsig. Och dum.

Hur gammal är du ens? Du ”argumenterar” som en 10åring

Moa. Blev du ledsen???

Okej. Du bevisade just min poäng.

Ledsen? För vad?

Sorry om jag gör dig besviken men du är ingen i mitt liv.

Du kan inte väcka några känslor alls i mig. Hur gärna du än vill, så nej.

//Moa

Nej. Det förstår utefter dina svar i andra trådar. Hel galet att en förälder som du själv ändå är inte kan se andras perspektiv. Mindblowing even.

Hur tänker du nu?

Ts ville diskutera frågan.

Vill hon inte ha andras perspektiv i frågan så kanske hon inte är på rätt forum?

Vet inte riktigt vad som fattas dig. Förmågan att se skillnad på person och sak, kanske?

Hur jag svarat i andra trådar är väl inte relevant i den här frågan?

//Moa

Samma sak här med min svärmor. Två år (och två barn) senare vågade jag säga ifrån. Jag ångrar att jag inte sa ifrån tidigare. Våra barn har starka band med andra vuxna som är som familj, farmor är bara inte en av dem.

Hur betedde hon sig? Och vad sa du till henne?

Jag förstår att ni vill ha gränser för när det är okej och inte för närstående att ”ta hand om” ert barn. Jag känner igen mig i att mor- och farföräldrar inte känner av när det är läge. Jag hoppas att ni kan prata sansat om det här utan att behöva bråka.
Mina föräldrar var väldigt intensiva då vårt första barn föddes. De ville vara delaktiga på ett sätt som skulle kunnat ha påverkat vårt barns anknytning. Vi förklarade (utan att dömma) hur vi ville ha det och fick en bättre förståelse än tidigare, då vi blivit arga. Mina föräldrar menade bara väl men det blev fel, den första tiden. När vi väl pratade ut utan att gräla så förstod vi varandra bättre.
Min mamma och mitt barn blev väldigt nära och bästa vänner. Deras relation var verkligen kärlek fullt ut. För exakt åtta dagar sen dog min mamma, min dotters mormor. Jag är så tacksam att vi pratade igenom det som skavde i början och hittade rätt. Mormor var min dotters idol och nu är hon en ängel.
Summa sumarum, försök att lösa era problem och lyssna på varandra. Sätt gränser men utgå ifrån att ni båda vill barnets bästa. Bestäm hur du vill ha det och säg det. Gräla inte bort något som kan bli alldeles underbart ❤️.

Ni gjorde inte fel, ni är föräldrar till ert barn. Självklart härligt att far-/morföräldrar finns och vill ha en relation, OCH de behöver också respektera er som föräldrar och vad ni önskar för ert barn. Det är inte bara föräldrar som ska vara glada över att det finns far-/morföräldrar, de måste också fatta att de nu fått privilegiet att lära känna ett barnbarn. Bra att ni tog upp det, ta upp det igen och försök förklara, förhoppningsvis förstår de så småningom ?

För övrigt riktigt trist stämning i kvällens öppet spår ?

Men herregud – chilla lite!
Vad spelar det för roll?!
Om detta är ett problem kanske du hänger med dina föräldrar liiiite för ofta?!

Åh, vad jag känner igen mig. Här är det svärmor som är lite gränslös ??‍♀️ Det är hennes första barnbarn så jag förstår att hon är stolt och glad, och jag vill att hon och sonen ska få en fin relation. Men redan från att barnet var nyfött har hon dundrat fram med inställningen om att hon vet bäst om allt som rör sonen. När jag fortfarande ammade så behövde jag BE om att få tillbaka mitt barn när han behövde äta, och sen hängde hon över axeln på mig och gnällde om att han inte flaskmatades så hon kunde få mata. Nu när vi ses så tar hon sonen direkt och jag får tillbaka honom när vi åker hem. Om han gråter och jag påpekar att han tydligt visar att han vill komma till mig så får jag höra att jag är en hönsmamma. Jag måste klippa navelsträngen. Sonen är 10 månader ?

Jag får hela tiden höra att jag är överbeskyddande och att jag måste slappna av, när jag bara vill svara på mitt barns signaler. ”Farmor är mycket bättre” säger hon och struttar iväg med sonen gråtandes på höften. När hon tillslut inser att hon inte lyckas trösta honom så ger hon alltid barnet till min sambo. ALDRIG till mig. Sambon i sin tur vet att jag är primärperson när det gäller tröst och trygghet när sonen är riktigt ledsen så han ger alltid honom till mig. Men så fort sonen lugnat ner sig så är svärmor där direkt och tar honom.

Jävlar vad långt det här blev. Men jävlar så skönt det är att få kräkas ur sig lite.

Men hallå snälla någon.
VARFÖR gör inte sin sambo något åt sin galna moder? Nä det här är inte ett sunt beteende från henne alls. Hon nedvärderar dig och din sambo ser på? Säg ifrån människa! Gud, hade min svärmor betett sig sådär så hade hon inte vart en del av oss mer om hon inte hade skärpt till sig. Jag blir riktigt arg när jag läser vad du blir utsatt för av henne. Ni måste göra något. Börja med att gå raka vägen fram och tala om för henne ”nu ger du mig mitt barn och så är det bra med det tack!”…hon behöver lära sig gränser.

Tro mig, han har pratat med henne många gånger. Men hon menar på att jag måste klippa navelsträngen. Jag har inga problem alls med att andra håller i mitt barn. Tvärtom – jag frågar ofta om den vi träffar vill hålla en stund. Winwin för alla. Den vi umgås med tycker att det är mysigt, sonen lär sig bli trygg med andra och jag får avlastning för ryggen. (Har fött fram en klängapa som älskar att sitta på höften ?)

Det märkliga med svärmor är att vi hade en kanonrelation innan sonen kom. Vi sågs ganska ofta och jag har alltid trivts i hennes sällskap. Under min graviditet så frågade hon hur jag mådde, hur det hade gått på mvc och skickade länkar på fina secondhand-saker till barnrummet. Alltså, inget konstigt. Sen föddes sonen och det slog slint. Det känns som att hon ”tävlar” med mig om att vara sonens favorit. En unge på 10 månader som fortfarande har mig som primär anknytningsperson. Det märks så väl att hon inte kan acceptera att han vill komma till mig ibland när han är hos henne.

Jag vill att sonen ska ha en nära relation till både sina mor- och farföräldrar. Men det här börjar bli ohållbart. Både jag och sambon mår dåligt av besöken hos henne så dom har minskat radikalt. Men som sagt, hon var helt ”normal” förut så vi vill inte klippa helt ifall hon kommer ur den här bebisbubblan snart ?

Sorry TS för att jag kapar tråden lite.

Låter precis som det var för mig med svärmor när dottern var bebis, vilket var galet jobbigt. Enda gångerna jag fick henne var när hon var hungrig eller behövde byta blöja. Annars var det sambon son fick henne om hon nu var tvungen att göra något och inte hade möjlighet att hålla henne. Var även ett himla tjat om att hon ville hämta henne och ta med henne hem till sig, utan oss. Det började när dottern var 1 månad….. sjukt jobbigt. För oss gick det över när dottern närmade sig 1 år. Efter det har hon tyvärr inte velat umgås med dottern alls utan oss, vilket är lite sorgligt. Så i vårt fall var det kul med en bebis men jobbigt när dottern började bli en egen person och ställa krav.

Va glada att dom bryr sig tänker jag. Kan ett litet barn få för mkt kärlek från närstående?

Ja det kan de. Speciellt om det är påtvingat hela tiden. Sjuka inställningar att tro att barm ej påverkas av vad som händer dem

Att barnet får kärlek från vänner och familj är fantastiskt. Där säger nog ingen emot dig.

Men är det för mycket begärt att låta barnet äta ifred i tio minuter? Få blöjan bytt utan publik?

Tycker du det är okej av mormor/farfar/kusin/kompis som håller i barnet att ignorera barnets gråt och tydliga signaler om att den vill komma till sina föräldrar?

Otacksamma människor som dig borde skämmas. Du har hamnat i en drömsituation och kommer här och klagar. Alla mina mor och farföräldrar dog innan jag föddes och både jag och mina föräldrar är jätte ledsna för det. Det är jävligt mycket bättre att barnet ens har en mormor och ännu bättre att de bryr sig om barnet. Skäms på dig och jag tycker synd om din mamma som bara vill väl. Du kanske skulle hellre vilja att hon skiter i sitt barnbarn som så många gör? Jag har flera vänner vars mammor skiter i dem och bara bryr sig om sig själv och aldrig ens skickar grattis på födelsedagen eller god jul till sin barnbarn. Skäms!

”Du har hamnat i en drömsituation”

Hur kan en gränslös vuxen vara en drömsituation? Jag har levt både med en gränslös mamma och en gränslös mormor, och det var inte så kul, speciellt när man var liten.

Min mamma vill titta på mina barn. Hon tar knappt i dem, bara tittar och suckar över att de stökar ner även om de städar upp efter sig. Hon har aldrig varit barnvakt. De är snart 5 och 3 år. Sist jag bad henne sa hon ja, vi bokade bio och bord men sen ändrade hon sig pga hon var tvungen att fira in semestern med sin man. Det här var för 2 år sen. Så var glaaaaaad att de bryr sig och vill vara nära!

Vad tråkigt att hon verkar så ointresserad av era barn! Jag förstår att du utifrån dina erfarenheter tänker att de som uttryckt sig kritiskt mot svärföräldrar/föräldrars extrema närhetsbehov borde vara glada för att de faktiskt är intresserade av barnet.

Men det finns ju extremer åt båda håll, och både de som är ointresserade eller för ”intresserade” är nog lika jobbigt, fast på olika sätt. Jag hade blivit tokig om mina svärföräldrar/föräldrar inte lyssnat på mig som mamma och respekterat att jag vet vad som är bäst för mitt barn och känner mitt barn bäst, men jag hade också blivit otroligt sårad om de varit ointresserad. Ser det lite som pest/kolera situation, inget av det är något att vara glad för…

Känner så igen mig i de ni skrivit.
Har en svärfar som jag spyr på, alltså han är så påfrestande så jag ibland vill lämna min sambo pga honom.
Han kan köra utanför vår lägenhet flera gånger, ringer min sambo seriöst en gång i timmen osv. Finns så mycket att berätta..
Det som jag tycker är jobbigt är att han kommer förbi seriöst varje dag och stannar typ en kvart. Kan inte ens ta av sin jacka eller sätta sig i soffan/stolen utan ska direkt på golvet och klänga på dottern.
Det är inte det som skaver att han vill vara med henne utan snarare att han kan komma 2ggr/dag och stannar bara en kvart och sedan förväntar sig att jag ska våga lämna dottern till han som barnvakt när han aldrig stannat en längre stund och vet hennes behov och grejer.
Och det som stör mig mest är att han aldrig kan liksom hälsa på ”oss” utan det är dottern (vilket jag är glad för, missförstå mig inte) men han liksom har inte ens en konversation med oss förutom när han ska påpeka att hon kanske snubblar i sina sockar trots att vi bara använder halksockar, eller lägger sig i att vi har ett fyrkantigt bort eller att vi inte kan ha dom sakerna i skåpen för barnet kan få de på sig.
Det är så överdrivna saker att jag blir utmattad. Jag vet att han menar väl men släpp kontrollen!
Han är så kontrollerande i allt ?

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Blondinbellas skrytbild på att Prins Daniel har skickat ett julkort. Men varför har inte hennes bästis Sofia gjort det då??‍♀️? Go ahead people…

Zzz

Stör det.

Tänker mig att den från Daniel mer är en officiell hälsning medans det kanske skickas ut även privata julkort, typ 1-kronorskort från gallerix.

Hahaha. Måste ändå erkänna att jag trodde att denna tråd skulle få många reaktioner.

Fast vissa skickar julkort inte andra… jag får inget från min ”bästis” heller!!!

Nej alltså jag tror mer att man menar på att bella vill kopplas ihop med kungahuset. Hon vill segla lite på det där kortet som antagligen skickas ut till alla Daniels kontakter så att säga. Det känns ju helt ologiskt att i ett blogginlägg bah; kolla vad jag fick naaaw om det inte handlar om att man vill verka mer viktig.

Jag fattade det nu… jag var nog trött när jag läste igår!! För då läste jag Daniel Paris och kopplade ingen till kungafamiljen.. haha! Har inte så bra koll på Bella

Ja hade jag fått kort av Daniel Paris så hade jag fasen visat alla jag känner med? Love him!

Hej!
Jag ska ha en livestream på Instagram kl 19:00 på julafton för alla som är ensamma (eller trötta på släkten) så att vi iaf kan vara ensamma tillsammans. Känns som Bloggbevaknings öppet spår talar för hur vanligt men stigmatiserat ämnet ensamhet är.

Men vet någon om det finns ett sätt för de som inte har egna instagramprofiler att kunna se livestreams? Har försökt googla men hittar bara hur man kan se instastorys.

Vet inte hur man gör det på insta live, men ville bara säga att jag tycker det är en fin idé ❤️

Varför inte streama via Twitch? Då kan folk chatta lättare både med dig och varandra samt att alla kan se enkelt. Inte bara de med Instagram.

Vet inte vad det är men ska definitivt kolla upp, tack!

Twitch är nog mest känt inom gaming kretsar men de har en stor så kallad ”just chatting” sektion. Testa där. Funkar som YouTube typ men live istället för förinspelade videos.

Nu när en ska hänga med sin respektive i flera dagar i streck, har någon lite heta sextips att bjuda på?

Leksaker, bojor, trekant, sex på udda platser,…

Ecstaty

Aaah en staty av sitt ex, eller menar du ek? låter kanon. Ecstasy annars, men låter som ett värdelöst tips då det kan förstöra din hjärna totalt och är något man ska ta endast om man själv verkligen vill och inte för att en mupp på internet tipsar om det.

Men ojdå. Jag slant på tangenterna, är det något att göra sig rolig över?

Rolig? Snarare orolig. Man rekommenderar inte kemiska droger utan att veta vad personen har för tidigare erfarenhet av droger. Ecstasy är ingen bra drog, kan vara najs vid rätt dos, men kan också gå jävligt jävligt fel även på låg dos. Jag överdoserade på en kvarts tablett.

Nej… inte på ren ecstacy

Finns ingen ren ecstasy då det är en mix av olika substanser. Du tänker på mdma. Blir mörkrädd av folk som inte ens vet vad det är de tar

Tyckte det var skitkul! Bjussa på den. Hade nog blivit en jäkla fart i sänghalmen!

Haha så jävla sexigt med en staty av exet i sovrummet??

Jag läste blöjor istället för bojor ?

Tja… Det gillar ju vissa så?

Haha ja det har du ju rätt i ?

Jag med. Någon nämnde blöja i första kommentaren, så det blev väl någon slags fördröjning i hjärnan. ?

Prata om fantasier och uppfyll det som känns rimligt?

Swingersklubb

Spela hög, dålig musik och blinka som en besatt så är det som att ligga på ett dåligt rave-party.

HAHAHAHAHAHAHHAHAHA

Känns som att Viktor kan skriva ”kdkkdkdjab akakkdkf kaka äene2” och folk här inne kommer att tycka att han är dööööroolig ändå

Kan testa om några dagar!

Ja gör det ??

Hahaha ?

Sex på förbjudna ställen. Exhibitionistiskt, farligt förbjudet. Kåta upp varann med heta, eller oskyldiga bilder eller lite småhångel när ingen ser. Längta efter varandras beröring. Och klä er sexigt. Ta på er själva och varandra.
❤️

Läser att flera tipsar om udda ställen.. lite halvtrist i mina ögon då man oftast är tvungen att va tysta och på spänn. Har ingen vidare erfarenhet av det. Kul minne, men inget fantastiskt kn**l.
I en avslappnad miljö kan ni leva ut era fantasier om dom inte innefattar H&M’s omklädningsrum såklart.
Va så högljudda som ni vill, klä er som ni vet att er partner tänder på.
Om kvinnan inte hittat sin g-punkt, där en helt annan typ av orgasm fås, så jobba på det. Kul och mysigt med vanlig orgasm, den andra resan med g-punkts orgasm måste upplevas.
Önskar att alla kvinnor får uppleva den känslan nån gång i livet. Googla, du hittar dit!

Heej allesammans!
Aldrig skrivit här inne förut men känner att jag är i behov av pepp och råd. Efter att ha sökt jobb i flera, flera månader så har jag äntligen landat ett jobb. Jobbet är inte vad jag tänkt som mitt drömjobb och helt olikt från vad jag gjort tidigare och ja, jag är rädd. Bör kanske tilläggas att jobbet är i ett annat land där jag inte känner någon, vilket antagligen bidrar till rädslan. Tips på att positiva tankar så man inte blir förlamad av rädsla? Tack o hej 🙂

Vilket land? 🙂
Jobbade själv utomlands när jag var 18 det var annorlunda och lärorikt !

Jaha va kul! Nederländerna 🙂 jo allt blir ju en bra erfarenhet tillslut även fast det kanske är läskigt först.

Du kommer att lära dig så mycket på att våga ”kasta dig ut” så här.

Hoppas det 🙂

Det kommer du! Du kommer att vara så stolt sedan. Du är stark och modig!

Jobbade utomlands som 19-åring inom ett helt nytt område. Jag pratade inte ens språket. Bästa valet jag gjort! Var också skitnervös innan, hade sjuk ångest för jag var så rädd. Åkte dit, hade hemlängtan första dagarna och sen var det hur bra som helst. Lärde mig en del av språket men fick hjälp av kollegor att tolka och översätta. Verkligen en så fin erfarenhet! Det har också gjort att jag haft lätt att få jobb här hemma i Sverige, det sticker ut på ditt CV och intresserar arbetsgivare. Kör säger jag!
Allt löser sig! Och grattis förresten till jobbet!!

Tack så mycket! 🙂

Läste om en tjej som hade nicket ”Ella” som ska flytta till London snart (har tänkt massa på dig Ella!) känns som att ni två skulle kunna utbyta råd och tankar med varandra ?

Önskar dig all lycka till, jag är sjukt avundsjuk!! Du kommer inte att ångra dig, man ångrar bara det man inte gjorde. Drömmen om att bo utomlands hade jag också, tyvärr blev det aldrig ett ”perfekt” tillfälle så det blev aldrig av, det är något jag ångrar. Ha det bäst, du kommer lära dig längs vägen ?

Jaha ja. 2019 blir nog ett bra år för mig som det känns nu.

Vad tänker ni om nästa år? Blir det ett bättre år? Ska ni göra något speciellt då?

Tänker att det måste bli bättre. 2018 var lätt bättre än 16 och 17, men 2019 måste bli bättre känner jag 🙂 hoppas bli gravid, hitta balans mellan jobb och privatliv och satsa på min hälsa (mental och fysisk).

2018 kan nog ha varit mitt roligaste år. Har dessutom lyckats skapa förutsättningar för att 2019 blir ännu bättre. Heja!

Det kan inte bli sämre än 2018 iallafall.

Ja men nu vill vi ha en regering. Det är för långt tid att inte dom kunnat enats. Nu för något hända.

Omval!! Ut med Rödluvan

Jag byter jobb! Kommer jobba bekväma tider, alltså inga kvällar/helger. Har alltid jobbat obekväma arb.tider sen jag var 18 (34 idag) så det ska bli sjukt spännande. Tror 2019 kommer bli ett bra år och hoppas kunna få mer tid och ork att ägna åt mitt egna välmående!

Vad skönt det lät!
Vad jobbade du med innan och vad har du fått för nytt jobb?

Jag är sjuksköterska som byter sjukhus mot vårdcentral! Jobbade inom handels för länge sen ?

Ähh vad kul! Det är min dröm oxå! Vad jobbar du med? Stort grattis!!!

Tack! ?
Sjuksköterska!

Jag ska bli vegetarian, sluta köpa nya kläder och grejer och få, eller göra barn ?

New Year, same old me, fast bättre, mer medveten och mer öppen för andras perspektiv och personliga val.

Skriva en till bok. Höra av bokförlag först och främst om vad de tyckte om min debutroman ? och om ingen vill ha den gör jag den själv! Ser bara ljust på framtiden, visualiserar optimism och närhet, medvetenhet och lugn. Ny lägenhet… Bara goda ting. Dåliga ting händer säkert också men jag tänker optimistiskt på 2019.❤️?

Lättare än någonsin, satsa på Anammas produkter, scheese greek style är ett perfekt alternativ till riven ost och finns såå stort urval av ”mejeri” produkter. Jag äter typ samma mat som jag gjorde innan jag slutade äta kött pga Anamma. De är fan min gud. Deras färs är som köttfärs

Kan bara skriva under om anamma. Vet även många köttisar som äter anammas vegobullar och färs då de tycker att de faktiskt är godare ?

Fast färsen är ju vidrig. Blir barnen brun sörja av den om man försöker steka ?

*bara en

Nej, då gör du fel, den ska stekas på medelvärme helst i mjölkfritt smör. Beter sig precis som vanlig köttfärs, aldrig blivit någon sörja för mig. Den som bara heter färs använder jag till tacos och ”kött”färssås. Den som heter formbar färs använder jag till bullar och biffar. Blir perfekt varje gång. Uppskattar kryddningen också, tillsätter bara havregrädde, delikatess tomatpuré, oregano, salt och peppsr så smakar det kanon. Jag älskar anamma!

Har du testat deras formbara färs?

Nästa år kan i alla fall inte bli sämre än detta år varit för mig.

Jag läste på din jättefina blogg om din pappa. De varmaste tankar till dig. Kram

Efter ett intensivt 2018 där jag träffade en ny kärlek, bröt upp mitt äktenskap, levde under hot och trakasserier från mitt ex och sedan landade i nytt boende, ny skola och förskola för barnen (tillbaka i min hemstad) samt nytt jobb som jag älskar så blickar jag framåt med stort hopp! Till sommaren gifter jag mig med min kärlek i hans hemland inför hans stora familj, och jag längtar ihjäl mig. Jag trodde inte livet kunde kännas såhär bra.

Idag är livet jobbigt. Min kusin har självmordstankar igen och jag vet inte vad jag ska göra. Jag saknar mina vänner och mitt ex (som var min bästa vän under flera år), vilket gör att jag känner mig som en skit mot min kille, trots att det bara är som vän jag saknar mig ex. Min familj är långt borta och jag känner mig bara väldigt deppig. Stressad över ekonomin. Ensam trots att jag inte är det. Känner mig ur balans.
Vet inte vad jag vill ha sagt egentligen utan mer få lätta lite på trycket.

?

?

? Känner med dig/ er.

Tankar till dig. Skönt att du kunde ventilera lite här. Allt kan bara bli bättre ?

?

All kärlek till dig. Det är inget fel på dig som saknar ditt ex, snarare väldigt naturligt tänker jag och det viktiga är ju att det inte är på kärleksnivå liksom… Ha inte dåligt samvete.
Ensam utan att egentligen vara kan ju vara för att du kanske håller mycket inom dig? Försök våga prata om det, och berätta för din kusin att du är orolig och hur mycket han eller hon betyder för dig, det har du säkert gjort men man kan aldrig säga det för mycket. Vet själv hur det är att någon man älskar inte orkar leva, det är skittufft och du behöver stöttning i det. Att prata om sina problem kan vara jävligt jobbigt men också väldigt befriande och helande.

Var inte för hård mot dig själv! <3

Tack för dina råd ? det betyder väldigt mycket.

❤️❤️❤️

?

Äntligen julledigt! December är alltid så intensiv på förskolor, barnen är så övertaggade och i behov av semester, föräldrarna är stressade och pedagogerna trötta. Det har känts som att barnen har druckit en liter red Bull till frukost varje dag. Längsta veckan i mitt liv 😛

Förstår känslan EXAKT. December är både den längsta och kortaste månaden på året när man jobbar i förskolan.. Idag hade jag kort&tidig dag och jag räknade seriöst minutrarna på slutet. Nu semester till den 7 januari och jag ska bara ligga på soffan, kolla netflix, käka choklad och ha pruttkrig med mig själv under denna tiden alltså

Frågade min supersociala sjuåring vilka kompisar hon ville träffa över jullovet. ”Inga, de är så jobbiga allihopa.” Det kanske bara är årstiden då och inget värre?

Hon behöver nog bara vila 🙂 barn harju otroligt mycket människor omkring sig, i förskola, skola och fritids. Sedan har de kanske även andra aktiviteter, som fotboll eller simskola. Deras sociala kvot blir snabbt full. Inga konstigheter, njut av en lugn ledighet med ditt barn 🙂

Känner likadant men jobbar på gymnasieskola! Så mycket småtjafs, intriger, provokationer och ”allvarliga samtal” med mentorselever har jag aldrig sett maken till på en vecka… Vi hade alla behövt jullov i onsdags typ ?

Kristin på Krickelins har skrivit ett oerhört viktigt och personligt blogginlägg, Camilla snälla dela detta innan julhelgen, kanske kan det hjälpa en kvinna och/eller barn som lever i våld: https://krickelins.se/vi-maste-vaga-prata-om-det/

Har ni haft några nyårslöften detta år?
Eller ska ni ha något inför nästa år?
Jag gillar det där med att ha mål istället för löften! ?
Förresten, hade inte Läckberg något nyårslöfte om att tävla i fitness?

Åh såg nu att liknande fråga fanns redan högre upp ? trevlig kväll på er alla!

Jag har inga löften, men jag har nån för året.
I år hade jag 17 mål, satt faktiskt och gick igenom och bockade av avklarade mål förut. Har klarat fem mål i år.

Här alltid ångest inför nya år, hatar det faktum att man blir äldre…men nu är jag ändå peppad på ett nytt år, jag vill fortfarande inte bli ett år äldre, men jag vill bli mitt bästa jag och ha ett liv jag med glädje kan ta bilder på och föreviga i mina fotoalbum.
Mina mål för nästa år är först och främst att gå ner i vikt, jag känner mig inte bekväm i min kropp. Jag ska få rutin i min vardag, utöka min umgängeskrets, vill gärna hitta kärleken. Det är mycket jag vill göra, men i grund och botten handlar allt bara om att jag ska må bra:)

Haha visst , lycka till. Vill man gå ner i vikt börjar man inte ”på måndag” eller ”efter nyår” utan man gör det NU. Sorry men det är sanningen.

Gå ner mer kanske jag skulle skrivit istället då så att såna som du håller tyst. Började lägga om min vardag med kost och träning i oktober så jag har redan börjat, men är inte i mål.

Whatever du skrev det du skrev, och jag står fortfarande bakom mitt.

Förresten så är det mål, inga nyårslöften, vilket betyder att man kan börja exakt när som helst under året. Läs ordentligt: jag har inga löften, men jag har mål (men min autocorrect skrev nån)

Mycket snack och liten verkstad på henne ?

Hur många nyårslöften tror du är mer än bara snack?

Tips på true crime podar på svenska? Gärna liknande spöktimmen

Mord mot mord och vissa avsnitt på p3 dokumentär, leta lite i listan. Mordpodden finns ju, men tycker de tappat ”det” sista säsongerna, rekommenderar de första säsongerna bara.
En mörk historia samt rättegångspodden.
Och, Vad hände?. En mindre podcast vilket märks, men de har ändå vissa guldkorn

Nu är inte det här true crime, men tycker den påminner lite om Spöktimmen ändå: Folktropodden! Kanske kan vara ett tips till någon i alla fall ?

Hur stor chans är det att man kommer in på högskolan om man är reserv 2-3 efter andra antagningen?

Beror på utbildning. Rätt säker skulle jag tro oavsett.

Sjuksköterska

Då kommer du in

Du kommer in helt säkert, vissa i min klass kom in som 30 reserv till ssk.

Jag pluggar på KI och i höstas hade vi 0 reserver antagna

Omöjligt att säga. En del skolor/program har ju överintag så man har in fler personer än man egentligen har platser och då tar man inte in några reserver överhuvudtaget

Grattis till att du kommer komma in på utbildningen! Så himla roligt, är själv ssk!

Ja hoppas hoppas verkligen. Behöver detta verkligen.

Jag kom in på plats 9 nu i höstas. Läser också till ssk ? Hoppas du kommer in!

Tack håller alla tummar

Sååå trött på mitt jobb, jag är 30+ och måste plugga! Gärna någon KY utbildning eller liknande! Gärna lite bättre betalt? någon som har några tips? Har ej läst matte B:(

Nyfiken. Hur mycket betalt är lite bättre betalt enligt dig?

Vad jobbar du med nu, och vad är du intresserad av? 🙂

Jag läser till onlinemarknadsförare, 1.5 år på yrkeshögskola. Jättemycket praktiskt arbete, 20 veckor praktik och sedan i princip rakt ut i jobb. Är bara på min första termin men kan verkligen rekommendera både den och liknande. Beror helt på vad du är ute efter!

Läs till bygglovshandläggare?

Men du får du ju plugga till arkitekt.

Ja alltså jag tycker om det mesta med datorer och liknande, men är inte värsta nörden? gillar inget speciellt heller tyvärr. Orkar dock inte jobba med folk?

Ja alltså. Jag har börjat svettas, som en idiot! Främst i dom nedre regionerna. Mina trosor blir alltså blöta. Ännu värre vid stress såklart.
Känner mig som en riktigt pissråtta, men det är inte kiss. Är inte gravid heller.
Börjar bli tokig!
Finns det någon mer pissråtta där ute? Plz!!

God Jul!

Ring 1177.

Hmm

Vad är 1177?

Telefonrådgivning inom sjukvård

Samma här. Främst nedre regionerna. Tror det beror på dåligt material i trosor och byxor. Tänker att sån här deodoc kanske är bättre än att byta ut hela min garderob. Finns det något annat alternativ om man inte har lust att sponsra influencerresor till Marocko?

Har testat deodoc men den där flaskan är för det första svindyr och den håller inte länge.
Men så skönt med en ”Svettis” till. Amen!!
Ja alltså på mig är det helt sjukt, jobbar på sjukhuset och kläderna där är som att stänga in sig själv i plastfolie. Å ju mer man tänker på det ju mer svettas man. Mycket mindre/inget hemma.
Vet du vad ditt beror på?

Tror som sagt det beror på dåligt material. Märker att det blir betydligt värre med vissa byxor än andra.

Ja säkerligen.
Men att det bara dyker upp från en dag till den andra. Irriterande.
Är du överviktig?
Har du några tips på lager?

Nope normalbyggd på gränsen till smal. Svettas nog mycket överlag men andra ställen typ armhålorna kan jag ju fixa nya deo

Ah precis. Värre där nere.
Jag är oxå en smal tjej.
Måste väl va hormoner som allt annat ?

För mig blev det så när jag gick upp i vikt, blev mer oljigt fuktig redan efter några timmar efter dusch. Äckligt tycker jag och det är inget fel utan mer av något dom kroppen producerar så det är bara att gilla läget eller att jag går ner 25 kg vilket jag inte kommer orka göra ?

Det kan jag tänka mig är ganska normalt. Ju större man är ju tätare liksom.
Det är dock inte fallet hos mig. ??‍♀️

Jag har märkt att när ja inte rakar mig blir det annan lukt.
Kan de vara något nytt?

Nä. Det är nog ganska normalt.
Det jag menar är att trosorna blir blöta. Tänk dig att du faktiskt kissar på dig, blir fuktigt liksom men det är inte urin. Sjukt irriterande!

Från ljumskarna eller underlivet?

Det är inte ifrån snippan. Mer runtom. Ljumskar och omkring liksom.
Tröttsamt

Okej, så blir jag också ibland, fast bara runt mens av någon anledning. Brukar använda rfsu after shave intim cooling balm i ljumskarna efter dusch (Även när jag inte rakat), vet inte varför det hjälper mot svett men jag upplever att det gör det

Bra idé!
Får testa helt klart ?

Hormonellt? Kolla med gyn.

Ja det är väl dags kanske igen. Gick faktiskt dit men dom fokuserade mest på om det var annorlunda flytningar vilket inte är fallet. Fick utskrivet medicin mot svettningar och dom har ju verkligen hjälpt men man vill ju veta vad det beror på. Onödigt å äta medicin om man inte vet orsak.
Förstår såklart att ni inte vet men ville mest veta om det finns fler som jag! ?

Använder du trosskydd? Jag fick så efter flera års användning av trosskydd. När jag slutade använda det blev det värre till en början, men efte ca två veckors ”avvänjning” har det upphört helt.

Ja jag har ju varit så illa tvungen.
Var du oxå blöt i trosorna? Liksom på kanten, vid ljumskarna å uppåt?
Kanske får försöka stå ut, kommer bli hemskt ??

Japp exakt så som du beskriver! Och så fortsätter man använda trosskydd för att man svettas, o så blir det en ond cirkel ?

Upplever samma problem. Kanske skulle testa att sluta använda trosskydd… men hur upplever ni med flytningar? För det är därför jag har skydden från början för har en hel del flytningar. Men upplever precis samma svettproblem. Inte lätt!

Flytningarna blir helt klart värre när man slutar använda trosskydd – till en början. Precis som med svettningarna så avtar det också inom ca 2 veckor när punini vant sig ? tips är dock att sluta använda trosskydd när man är långledig, typ nu alltså ? det är sjukt jobbigt att vara svettig där nere OCH ha rikliga flytningar samtidigt

Ja det är verkligen skönt att veta att man inte är ensam ? Får ta tipset om att passa på nu när man är långledig! Ska definitivt prova ??

Lufta,lufta,lufta säger di lärde!
Skönt för er som är långlediga, en annan jobbar inom vården. Man valde helt klart fel yrke mtp den här julen.

En annan sak. Flytningar har ju alla tjejer mer eller mindre. Men den där svetten gör liksom att mina flytningar inte går att ha koll på. Har alltid märkt på mina vart jag befinner mig i min cykel. Nu är det omöjligt. Haha fattar ni? ?

Jag hade det oxå från början mot flytningar. Men dom är kollade och det var inga konstigheter. Dom luktar liksom inte annorlunda, kliar eller dylikt.
När jag går är på jobbet så är det verkligen blött i trosorna. Sjukt irriterande. Börjar känna mig knäpp i skallen ?

Åh! Haha.
Feel ya sistah!
Det verkar ju ändå vara fler pissråttor i vårt avlånga land. Skönt på ett sätt. Tack för svaret och förhoppningen

Haha pissråttor ❤️

? helt sjukt att det här ska börja nu. Är ett tag kvar till klimakteriet för min del.
Men… skyller väl på graviditet å förlossning å barn som med allt annat. Hormonerna lever helt klart sitt egna liv, fan för att vara kvinna!

Sitter här hemma och funderar över min barndom. Ni vet när man var liten och vaknade mitt i natten och ville ha något av sina föräldrar (vatten, tröst). Var det självklart för er att ropa efter mamma eller pappa med en gång eller gjorde ni som jag och tvekade lite innan? Vem ropade ni efter?

Mamma. Pappa var typ aldrig hemma så det blev självklart att ropa på henne även de gånger han var där. Mitt kanske första starka minne från när jag var liten var när jag ropade på mamma mitt i natten och pappa kom och hämtade mig. Den var jag inte beredd på?

Men drog du dig från att ropa efter mamma eller var det liksom självklart att du kunde göra det?

Jaha okej, jag missförstod kanske din fråga. Nej jag blev tillsagd att ropa så fort jag vaknade och ville upp. Jag var liten och sov uppe i en våningssäng och hon Ville inte att jag skulle börja klättra ner själv yrvaken. Så jag ropade i parti och minut, lydig som jag var.

Tvekade! Och minns hur rädd jag kunde vara när jag låg på mitt rum ensam på natten. Just den situationen har jag burit med mig. Mina barn behöver aldrig sova ensamma om de inte vill!

Tvekade alltid, vilket ledde till att jag inte ropade. Inte för att de skulle hört mig ändå, då vi sov på olika våningar i varsin ände av huset.

Jag ropade aldrig efter någon förälder, har aldrig blivit kramad eller fått kärlek så det var helt naturligt att alltid klara sig själv så att säga.

Varför var de sådana? Något uppenbart?

Ingen. Min mamma blev vansinnig om man var behövande på nåt sätt. Jag hade hemska mardrömmar och gjorde det misstaget en gång att gå till henne när jag vaknade jätteskraj. Kan säga att jag inte gjorde om det misstaget.

Fyfan. Ingen blev nog vansinnig ( vad jag minns) men jag hade ändå en stark känsla av att jag inte skulle störa mamma och pappa på natten.

Vad jag kommer ihåg så ropade jag aldrig/sällan på mina föräldrar men var inte en sån som sov hos mina föräldrar heller. Dock kommer jag ihåg att mina föräldrar kom in till mig på natten för att jag grät ibland. Vet inte varför jag inte ropade men jag vaknade nog aldrig på natten heller för den delen.

Jag eller mina syskon gick bara in till mamma eller pappa i natten. Dom hade en madrass på golvet under sängen med täcke och kudde som de drog ut när vi kom in. Tror inte jag ropade på någon iallafall, vill minnas att jag bara gick över till deras rum och så drog dom ut madrassen och så var det med det. Någon gång kanske dom kom och hämta mig men ropade inte på någon av dem specifikt utan grät nog bara.

Oj! Känner inte att jag har några minnen alls över att jag ropade på någon…. men kommer inte ihåg sånjättemycket från tidigaste åren. Men är rätt hundra på att jag hade ropat på mamma

Oj vad ont i hjärtat det gör att läsa vissa berättelser. Jag ropade alltid på mamma och tvekade aldrig, problemet är kanske att jag fortfarande är överdrivet knuten till mamma 25 år senare och hon tar alltid hand om mig när det inte är bra eller är sjuk. Fast inget dåligt med det, men ibland när jag tänker på vissa gånger jag varit otrevlig mot mamma utav en eller ingen anledning så smärtar det så, just för att jag vet att det inte finns nån annan på jorden som ställt upp som mamma. Jag trodde nästan alla mammor var så däremot, men usch vad ont det måste göra att tveka om man ska ropa på mamma eller inte 🙁

Någon som varit ihop med en f.d missbrukare? Har gått och blivit hopplöst förälskad i en ungdomskärlek, tyvärr har han hamnat snett och missbrukat droger under några år.. Nu har han slutat men dricker fortfarande alkohol, och blir alltid lite för full..

Vågar jag satsa på detta? Någon med erfarenhet?

Hade du rekommenderat din syster eller bästa vän att satsa på en kille som hon beskrev på det sättet?

Uttråkad jag har erfarehet för mig gick det åt skogen. Missbrukare är ego enligt mitt tycke

Don’t do it!

På vilket sätt alltid lite för full och hur ofta? Hellre någon som inte kommer in på krogen en fredag än någon som knarkar och inte kan kontrollera det.

Så länge personen missbrukar så hamnar du alltid, alltid, alltid i andra hand. Och det är inte så kul. Skippa. Det kommer bryta ner dig.

Snälla. Vill du verkligen sätta dig i den sitsen? Tänk om!

Det är ingen bra person för dig att bli förälskad i. En nära vän till mig är förlovad med en kille som har missbrukat sedan han var 12 år och nu är han 35 tror jag. Det kommer inte leda till något gott.

Skulle hjälpa honom att rehabilitera sig. Alltså att han kommer iväg och satsar på ett nyktert liv. Och kanske ta en paus. Sen kan ni fortsätta tillsammans när han slutar och mår bättre. Livet kan annars bli bra mycket jobbigare att ha en kille som missbrukar.

Är initialerna är J.L så är svaret NEJ! Men annars kanske.. om personen inser problemet och vill göra något åt det. ☺️

Men vem ÄR du! Hur känner du den här personen J.L?

J.L ? Menar vi samma person? J.LU

Nej. Om han förblir nykter kan du kanske ge det en chans men varför inleda något med en missbrukare?

Han va missbrukare då vi vart ihop varot ren 8år ett år innan bonfick en unge. Ångrar inge

Satsa bara om du är beredd på att alltid komma i andra hand (till dess att han också slutar dricka), bli ljugen för, manipulerad av, möjligtvis utveckla eget medberoende kring, ta hand om mansbebis etc.

Beroendesjukdomen är ingen charmig sak så länge den är aktiv och har du inte hunnit utveckla starka band än så fan, dra därifrån. Ditt liv är för kort för att ta hand om någon som är sjuk men får dig att tro att han är frisk (f.d missbrukare fortsätter inte med kemiska substanser, man har bara bytt drog och är således fortfarande aktiv i missbruk).

Ta hand om dig, beroenden tar över relationen och du är värd mer. Jag skäms över hur egoistisk jag varit mot alla jag älskat under mitt eget missbruk, så tro mig när jag säger att det inte är värt det. Han är inte annorlunda än alla andra missbrukare, hans löften är inte mer värda och du kommer inte kunna rädda honom förrän han själv vill, sjukdomsbilden är samma för oss alla med utvecklat beroendesjukdom även om det såklart känns som om just han är speciell med tanke på dina känslor. Jag är inne på 18 månaders drogfrihet och krigar mot så mkt som hjärna tagit skada av, det räcker nämligen inte att bara sluta utan även i drogfriheten väntar måååånga prövningar (i en lång tid framöver) där han ständigt är den primära.

Det är helt enkelt inte värt det iom att du kommer behöva offra så mkt av dig och ditt eget liv ❤️

Tack för ditt kloka svar! Ja det är mycket känslor då det som sagt är en ungdomskärlek…. Han har slutat med droger för ganska längesen. Men dricker fortfarande varje helg mycket. Kanske inte är värt att satsa, hjärtat säger ge han en chans och hjärnan säger akta dig.

Snälla hjälp!

Har testat rawfood kaka idag. Har testar rawfood efterrätter 4-5 gånger innan & chiafrön en gång innan.

Jag har kräkts flera gånger & bajsat ner mig. Varje gång! Så sjukt jobbigt & pinsamt!
Snälla hjälp. Har det hänt nån av er? Skäms så & vet inte vem jag ska prata med.

Ett tips. Sluta ät saker du kräks och bajsar ner dig av

Sluta ät sånt trams. Ät mat producerad i Sverige
istället, sånt som våra kroppar ätit i generationer.

Vad är det i rawfood som våra kroppar inte har ätit i generationer?

Lol

Ofta är det producerat i sverige eftersom det är just raw?

Du är bog bara överkänslig eller får en överreaktion för att din kropp inte är van vid ”clean eating”.
Fast kanske ngn sak i du inte tål som varit i dem alla? Ngn nöt eller frukt?

Eller så äter du för mkt på en gång.

Är du säker på att det är kakan? Menar du att du kräks och bajsar varje gång du äter raw, eller menar du att du bajsar varje gång du kräks?

I de flesta rawkakor är detta egentligen inget konstigt, alltså inget man inte äter i vanliga fall. Kan det vara magsjuka kanske?

Hoppas du mår bättre snart! Glöm inte att dricka mycket så att du inte blir uttorkad

Du är fantastisk!
Tack snälla för ditt svar. ❤️

Har testat under kanske 5-6 år.
Nån raw food boll, raw food tårta och så. Har ätit andra saker under dagen med innan så har inte vart säker på att det varit just rawfood.

Testade chiafrön på sån provsmakning en gång för 5 år sen och kom hem o mådde illa sen kunde jag inte kräkas utan satt bara i soffan och helt plötsligt kom det bara. Solkade ner mig helt. Så hemskt pinsamt. Åt en rawfood tårta i somras & kräktes men bajsade inte ner mig.

Men idag så hände båda.

Tack för du är så omtänksam och verkligen tog dig tid. Fler borde vara som dig.
Supertack! ❤️??

Slutat missbruka med dricker å blir för full det får mig att fundera på FD Missbrukare?

Uttråkad jag har erfarehet för mig gick det åt skogen. Missbrukare är ego enligt mitt tycke

har ni handlat klart julklapparna? jag blev klar igår.

Japp. Färdig och allt inslaget ?

Japp. Handlar spritt över hela året när jag ser något som passar personen i fråga.

Japp. Men så handlar jag inte julklappar alls heller. Så jag är ständigt klar med julklappshandeln??

Köper inga julklappar i år, så det var lätt ordnat 🙂

Ja. Blev få i år. I minimalistiskt tänk och upplevelser framför fysiska gåvor. Eftertänksamma.

Mamma ska få en ring jag köpte i somras som hon älskade. Hon och min syster ska få kataloger med ridresor till Irland, som jag hoppas vi gör till sommaren. Min syster får även ett knappt använt träningsset av mig, byxa och sporttopp som tyvärr var för stort när jag köpte det nytt.

Pappa och hans fru ska få gå på spa eller massage och får presentkort på ett jättebra spa här i närheten. De går aldrig på spa. De åker land och rike kring för att gå på konserter men nu ska de få spaa tillsammans. ❤️

Farmor och farfar ska få Boken Om Mig. 300 frågor att fylla i om hela sitt liv från barndomen till senioråldern. Som alltid kommer finnas kvar hos mig även sedan de lämnat jordelivet.

Jag känner mig nöjd så. ✨ Och vet att de kommer bli jätteglada allihop.

Vilken pangbok! Hade så gärna fått en sådan ifylld av mina mor- och farföräldrar. Nåväl, får vara tacksam att jag ändå lyckades pumpa både mormor och morfar på mycket information även om det säkert är någon fråga i boken en gärna velat få svar på.

Min farmor blev typ kränkt när hon fick den boken av mig förra året, hon tyckte att folk inte behövde veta allt om hennes liv – snopet tyckte jag eftersom vi står varandra väldigt nära

Haha lite kul ändå!

Jag blir klar imorgon. Svåraste året hittills att köpa julklappar. Brukar vara expert på att hitta det där ingen säger att de vill ha men som de alltid blir jätteglada över

Har så ångest inför julen, i år igen.
Farfar ligger halvt som halvt döende på sjukhuset, min farbror som ska vara med oss på dagen har svårt att andas så är hela tiden orolig att han ska få andningsuppehåll (han höll på att dö i min pappas armar en gång när jag var med), farmor hackar och klagar på allt jag säger och gör, mamma och pappa börjar alltid bråka pga stress och lite alkohol på det. Är 26 år gammal men blir som ett litet osäkert barn i dessa sammanhang.

Är dessutom stressad över att jag ska skriva en essä nu under jul, och jag fattar typ inte ens vad jag ska göra. Knappt vad ämnet är eller hur en essä ska skrivas.

Alltså fan. Önskar att jag också tyckte julen var sådär mysig som alla andra, men det är verkligen bara ångest. Speciellt nu när farfar inte kommer överleva ens till julafton.

Vissa tantaluror behöver man fräsa till åt. Då skärper sig många.

Vad är ämnet för essän? Ni har ingen programhandbok? Där kan info om formalia osv finnas.

Bor du hemma. Bor du själv försök satsa på att må så bra du kan. Bara för att julen kommer försvinner inga problem. Sånt är livet.

Hej!
Behöver lite tips på roligt ps4-spel för två! Vill ge en julklapp till min sambo som båda uppskattar. Undviker gärna döda och för mycket våld.
Trevlig kväll! 🙂

Castle crashers om det finns till ps4. Är ju döda, men typ på samma sätt som du dödar i super mario. Jag och partner fastnade totalt i det spelet

Overcooked, gangbeasts, a way out, rocket leauge, Portal 2, Vicera är några som vi gillar här hemma.

Åh, älskar att spela tillsammans! Rekommenderar Crash Bandicoot, Overcooked och LittleBigPlanet 3 ?

Ja, Crash Bandicoot! Ni kan förvisso inte spela båda samtidigt men min man och jag brukar spela vars ett liv alternativt varannan bana om man klarar en på ett liv. Sjuk roligt att spela tillsammans!

Era bästa spartips? Lite mer än ”sluta köpa onödiga saker, sluta äta ute” osv hehe

– gör matlådor
– veckorplanera maten och små handla inte
– ha ett sparande som dras automatiskt varje månad
– panta
– utnyttja rabatter
– sälj saker du inte behöver

Först: sätt en automatisk överföring varje månad eller vecka. Jag sparar småsummor varje vecka som ändå blir ca 1500 till slut. Så jag sparar 1500 varje månad, det beloppet är bestämt.
Sen sparar jag det som blir över från förra lönen när ny lön kommer. Det blir lite som en tävling då man ju vill spara så mycket som möjligt.

Se även över automatiska betalningar som du har. Tex har du flera streamingtjänster men tittar 90% på den ena, säg upp den andra och lägg vad den kostar varje månad som automatisk överföring, pengarna dras ju men det är du som får dem.

Se över dina köp. Behöver du tex verkligen ett par nya byxor eller vill du bara ha dem? Kommer du använda dem? Om du bara vill ha dem och vet att du nog inte kommer använda dem så mycket, lägg istället pengarna på sparkontot.

Gör en (rimlig) budget, och följ den. Vilken siffra ska sparkontot ha nyår om ett år? Flytta budgeterade sparpengar till sparkonto vid löning. Håll dig till planen. Tävla med dig själv – hur mycket kan jag spara in denna månad genom att..

Jag bestämde mig en dag för att jag skulle spara minst 5000 i månaden. Och sen har jag hållt det (förutom kanske någon månad då jag hellre kanske rest upp de sista pengarna en tagit från mitt sparkapital). För mig funkar det eftersom jag då inte behövt begränsa mitt liv med att jag inte får äta lunch ute eller inte köpa kaffe. Jag vet vad jag har att röra mig med punkt. Vill jag lägga allt på kaffe latte eller öl på krogen så går det bra. Det kommer ändå landa 5000 på sparkontot när månaden är slut (oftast mer)

Gör inga onödiga inköp är det absolut bästa. Jag shoppar i princip aldrig längre, bara om jag verkligen behöver nytt av något, tex vinterskor. Jag köper aldrig mat ute eller fika. Skulle aldrig få för mig att stanna på en bensinmack och köpa nåt fika typ. Tråkigt kanske fär vissa, men jag har inget behov av det. Jag sparar ca 12000 kr/månaden.

Men vad ska du göra med pengarna? Nått skoj förhoppningsvis. Spara för sparandet som skulle suger ju hårt och helg meningslöst.

Varje år när det är löneförhandling och sedan påslag på lönen så höjer jag amorteringen med samma summa. Saknar ju inte pengarna jag inte hade tidigare, samtidigt som lånet minskar. Långsiktigt men ändå smart, om jag får säga det själv ?

Gör en budget! Min ser typ ut såhär:

Mat $200
Räkningar $100
Hyra $900
Spara $500
Random $100

Använder jag inte upp mina random pengar går dom över till spara. Jag får dock betalt varannan vecka så jag delade alla mina utgifter i två och lägger undan den halvan av varje check. Jag är själv väldigt dålig när jag inte kan se pengarna så jag har ett kuvert för varje kategori som jag lägger pengarna i.

– om du vill/behöver köpa nya kläder, inredning, smink etc. Spara länken till produkten, eller skriv upp saken på en lapp. Tänk över inköpet i några dagar innan du köper den. Sannolikt inser du att du inte behöver en till beige t-shirt/nude ögonskuggspalett/nytt påslakanssett.

– kolla erbjudanden i butikerna! Vi köper exempelvis aldrig kyckling, köttfärs, frysta grönsaker (och mycket annat) till ordinarie pris. Köp några extra förpackningar när det är extrapris, håller utan problem i frysen.

– baka eget bröd! Mycket billigare och oftast betydligt kortare ingredienslista än de färdiga limporna.

– veckohandla och följ inköpslistan, inga spontanköp! Beroende på hur din familj ser ut så kan man behöva kompletteringshandla en gång (vi veckohandlar på tisdagar och kompletterar ibland på lör/sön).

Gravid med bebis nr 2, vecka 10. Fick hemska åderbråck i slutet av förra grav, men nu är de tillbaka r e d a n. Åderbråck på insida lår och i ljumskarna och efter en arbetsdag gör det så ONT, det känns som att det hänger tyngder längst med benen.
Har någon varit med om det, och har något hjälpt isåfall? Jag blir så stressad över att de kommer så tidigt, eftersom det lär bli värre, och mitt jobb kräver att jag står och går/springer jämt.
Använder stödstrumpbyxor hela tiden, men de ger knapp hjälp.
Säg att det finns något som kan göra det bättre?!

Åhh vad jag känner med dig!
Fick känningar i ett som jag alltid haft graviditet nr ett. Gick totalt upp 12 kilo och ner allt direkt till 67. Är 1.67 lång.
Satt mkt på jobbet, jobbade på kontor.
Gick hem två månader innan gör hade 7 veckors semester att ta ut. Minns att enda gången jag var svullen som fan var på babyshowern och då hade jag stått nästn hel dagen.

Graviditet två, i vecka 20 började det ömma som fasen i det gamla bråcket och då jobbade jag extra i ett helt annat yrke.
Har tätt mellan barnen. Blev gravid när ettan var 6 månader så vet inte om det spelar in.
I vecka 20 började det ömma och benen blev tunga efter en hel arbetsdag plus att jag bar barnet ofta.
I vecka 30 (i somras när det var svinhett) kom ett bråck till på benet och som en åderexplosion som såg ut som ett blåmärke.
Hade gårt upp kanske 7 kilo då.
Gick inte att ha stödstrumpor pga av hettan.
Underlivet kändes tungt varje dag! Och blev värre och värre!

Fick ett åderbråck på ena yttre blygdläppen som gjorde svinont och såg förjävligt ut.
Hade sex till vecka 37 kanske så skämdes men sambon brydde sig inte.

Men i slutet var det halet jobbigt och försökte hitta konpressionstrosor men fann inga.

Barnmorskan sa att i början att besvären skulle öka i ich med blodmängdsökningen.

Använd stödstrumpor heeela tiden pch ligg med benen högt är mitt råd. Och ta ut all semester du kan i slutet o bara vila.
Förberede allt så tidigt du kan!

Nu efter så:

Så fort lillen kom ut försvann underlivstyngden. Samma dag!!
Bara ena åderbråcket på benet är kvar men syns mer.
Det i muffen är mörkt o tydligt men inte utbuktande. Känns inte.

Fick doch en hemorojd i slutet pga trycket.
Den är kvar men mkt mindre.

Bada mycket. Alt fotbad.

En lite intimare fråga som jag funderat över, då jag verkligen inte hängt med i modet själv. Hur ser ni andra kvinnor ut ”där nere” vad gäller behåring? Vet att det finns så många olika alternativ nu för tiden.

Som jag känner för. Antingen helrakad eller så låter jag det vara bara. Allt eller inget haha

Haha! Allt eller inget här också! Kanske ska raka något motiv? ”Jag vill skiljas”. ”Jag har hittat en annan” eller ”har du gått ut med soporna?”. Har hårväxt utanför ljumsken, det KOMMER få plats!

Helvaxad

Jag är hårig men trimmar lite ibland för att ”underlätta” oralsex. Har testat att vara helt hårlös men tycker verkligen inte om det.

Har precis börjat intressera mig för en ”groomingkille” och aldrig varit så stressad över denna fråga vilket är helt sjukt. Inbillar mig att han tycker det ska vara så cleant som möjligt (passar ihop med hans välpolerade yta liksom) medan jag kanske föredrar att inte joxa med en rakhyvel mellan benen varje dag. Tror ärligt talat det i slutändan inte spelar någon roll (ett bra ligg är ett bra ligg, oavsett hår) meeen kan ändå inte släppa det.

Med groomingkille menar jag såklart en kille soln är intresserad av manlig skönhetsvård. Inte något annat hahahah

Fråga honom vad han föredrar så slipper du fundera? Och nej, sex blir nog inte bättre med eller utan hår. Däremot kan det vara kul med att överraska partnern med det man vet att hen tänder på ibland

Rakad för det mesta.

Helrakad sedan jag var 13. Är 26 nu. Gift. mannen har aldrig sagt nåt eller höjt ett ögonbryn utan säger att det är mitt val hur jag vill se ut & att han respekterar & tycker om mig oavsett.

Aldrig varit med om en man (eller kvinna för den delen) som tackat nej till sex pga att man har hår 🙂

Helrakad sedan 20 är nu 45

Fyy jag testade en vax”strips” idag och aldrig mer 😛 Måste nog tyvärr fortsätta raka allt :/

Vaxa på salong. Har provat hemma. Gör tusen gånger ondare och blir inte bra. På salong går det snabbt, blir bra och gör mycket mindre ont.

Jag testade vaxa benen på salong och det gjorde så jäkla ont jämfört med hemma.. Hon plockade ut inåtväxande hår (vilket säkert var bra) i typ 20 min efteråt och sen var det inte ens lent efteråt..! Sjukt missnöjd 🙁

Rakar bort allt men lämnar en liten tofs. Tyvker det kliar så sjukt mycket med hår men helrakat ser vulgärt ut.

Vet inte varför, men din kommentar var så himla gullig på nåt sätt ?

Hårig men klipper av lite längd ibland haha, och kan raka bikinilinjen , är 24

Var helrakad mellan 14-20 men nu låter jag det vara fritt för det medta. När jag känner för det trimmar jag ned det med lägsta setting på en rakapparat/trimmer. Mår typ illa av tanken på att helraka mig igen, vill ej se ut som ett litet flickebarn mellan benen.

Helt naturlig, fick så mycket sår av att raka/vaxa.

Det mesta kvar… trimmar kanterna….

Varför firar folk jul? Verkar ju mest skapa en enda stor stress hos alla inblandade. Är tacksam över att min lilla familj som hellre hänger över påsken och firar jul på varsitt resmål.

För att det är underbart och en av de mysigaste traditionerna vi har i Sverige. Våra jular är inte fulla av stress, allt är vad man gör det till. Sverige runt julen är den mysigaste tiden på året ? Och – KALLE ANKA. Hela familjen, nej föresten, större delen av landet sitter bänkade samtidigt vid tvn och kollar på tecknat och i varje hus sägs ungefär samma saker ”Höhö sån målarfärg skulle man ha”. Jag kommer fira jul alltid bara för att hålla liv i den märkliga svenska traditionen. Love it

I år ska jag och mamma ligga hemma i hennes lägenhet och pilla navel hela julafton. Ta en promenad, beställa hem någon god middag, se någon gammal serie på netflix. Känns som att det kommer bli den lugnaste och mysigaste julafton någonsin ???

Jag firar jul tillsammans med min familj men inga släktingar för de som lever är som de är och föredrar sin ensamhet. Även om julen är en stressad högtid med alldeles för många måsten så gör min mamma alltid så fint och ger en otrolig julstämning även fast hon lider av en kronisk sjukdom.

Nyår firar jag däremot inte för jag avskyr nyårsafton. Alla klär upp sig och festar loss medan jag går runt i mysbyxor och lägger mig före tolvslaget.

Påsken är bättre. Mindre stress och vi går mot våren. Gillar inte att många börjar med reorna innan jul. Nu går ju pengarna till julmat och klappar.

Jag har social fobi ( eller social ångest som det kallas nu) Finns det någon mer här som har det?! Vad är era bästa tips & strategier för att dämpa ångesten?

Jag har det. Bland annat. Står i kö till kbt, tycker inte medicin hjälper alls. Jag utsätter mig för sociala situationer i den grad jag orkar, men vill helst ha familjemedlem eller nära vän med mig. Har även agorafobi med panikångest så typ exakt allt är ångestframkallande när jag ger mig ut. Hopplöst!

Hej. Jag har en släng av det med.., har inget svårt att vara ute bland folk eller träffa vänner men på senare åren har det blivit extremt jobbigt för mig att prata inför dom. När jag kommer i centrum, får en fråga ex, så vill jag försvinna. Blir Genererad. Så jobbigt.
Inför vänner och familj!?! Förstå ingenting, var inte såhär förr…
vad jag börjat göra är att utsätta mig för jobbiga situationer. Prata fast jag inte behöver… känt hur pulsen stiger men fortsätter parata ändå … och det har blivit bättre. Liiiiite iaf. Kram

Jag hade social fobi, gick på KBT (kognitiv beteendeterapi) och blev av med det i stort sätt. Visst, vissa situationer kan fortfarande vara lite jobbiga, men det blir inte så förlamande som det blev innan.

Någon här som funderar på eller som gjort en bröstförstoring? Jag blir galen på mina pyttesmå bröst. Jag kan inte hitta bh för allt i världen, har testat allt möjligt och antingen är det banden eller kupan som är fel, eller båda. Jag siktar i så fall på ca 70C så inget ”överdrivet” stort, har knappt 70A idag. Jag har alltid haft sjuka komplex för mina bröst och skulle verkligen vilja att de vore större. Men det är ju så dyrt och min pojkvän säger att han älskar dem som de är, plus att jag är rädd för komplikationer och vad som kommer hända med dem om 20+ år. Någon som har något råd?

Mitt enda tips är att inte ta in din pojkvän alls i ditt beslut. Oavsett vad han tycker om dina bröst eller operation så ska du utgå från vad du vill och inget annat.

Jag har gjort två. Den första två dagar efter min 18 års dag. Och förra veckan min andra, så här 16 år senare. Fy faaan vad fula brösten var efter den första operationen. Som två tennisbollar mitt på bröstkorgen. Den här gången ser de isf snyggare ut men ändå. Önskar att jag aldrig gjort det. Hade trots det inga bröst alls. Och då menar jag alls. Gör det om du vill. Men tänk på det här, det finns komplikationer, prova att jobba på självkänslan inifrån först, det är inte en engångsoperation eller engångskostnad. Du kommer behöva göra om det. Och det kommer bli svårare att upptäcka bröstcancer längre fram.

Hej! En till som knappt kan fylla en A kupa. Vet du hur jag löst det? Jag använder inte bh. Det finns absolut inget behov till det då brösten inte väger något och knappt rör sig. Bh är ju ett väldigt obehagligt plagg (ja jag vet det finns sport bh och utna blygel bla bla) så väldigt skönt att slippa. Så sjukt egentligen att ha köpt och använt ett plagg så länge som fyller noll funktion?
Jag tänker inte berätta för dig hur du vill göra med dina bröst, jag berättar endast utifrån mitt perspektiv. Jag själv har ju också haft komplex över mina bröst, men känner idag att ha större bröst är inget jag vill utan något jag tror mig vilja ha då det är så ”normen” av skönhet är. Jag tänker inte skära med kniv i min kropp för att passa in i normen.
Jag har också en pojkvän som fått mig att känna mig så himla trygg i min kropp. Jag ser inga problem i att ta in ord som att man är fin som man är av den person man tycker mest om av alla personer.

Gör det inte! SVT hade en dokumentär om en tjej som fick obotlig hjärnskada bara för att hon ville ha större bröst. Så fruktansvärt sorgligt.

Till alla tjejer ovan: Det är inte alla killar som föredrar stora bröst. Själv tänder jag mycket mer på Keira Knightley än Victoria Silvstedt.

Och till alla tjejer ovan: skit i vad killar och män förderar och gör det NI vill mer er kropp

Finns väldigt många Youtube videos där personer berättar hur deras implantat har förgiftat dom. Kan vara en bra idé att se några såna videos och sen fråga sig själv om det verkligen är värt det?

Nu spårar jag men det jag inte kan förstå är när vissa accepterar att ha en pojkvän som typ är ”för” att de ska operera brösten. Alltså förstår folk hur sjukt det är när de säger,” min pojkvän blev jätte glad!”. Alltså va? Din pojkvän älskar alltså inte dig som du är utan vill ha något annat , för honom är ett par bröst bara sexuellt, vare sig de sitter på dig eller grannen, så länge de är stora o fina är det till det bättre. Vill bara uppmana tjejer som är med såna män att tänka om lite.

Sen är jag inte mot operationer, jag har opererat brösten och när min pojkvän fick reda på det grät han, han typ hotade med att göra slut, han fattade inte hur jag kunde röra ”världens vackraste kropp”. O tro mig, mina bröst var två taxöron. Jag kontrade mer med ”jag lämnade inte dig för du fick ölmage ?”. Men det var mer hans sätt att visa missnöje på och hur sjukt han tycker det är. Han sa att han tyckte det var helt sjukt att röra på något som är till för att mata bebisar med.

Han har aldrig accepterat dem heller men jag vet ju hur djupt han älskar MIG och det känns så himla bra att jag dög 110%naturligt, mer än med dessa bröst. Dock så ångrar jag inte mitt val 1% då jag gjorde det för mig själv helt. Vet inte ens vart jag ville komma med det här.

Hur gammal är du?

Många som mår dåligt tänker ofta att ”bara jag går ner i vikt, bara jag fixar näsan, håret, tänderna, brösten, då kommer jag bli lycklig. Då kommer jag må bättre.” Men tyvärr så är det inte i utseendet det ligger. Man mår inte bättre av att utsätta sin kropp för risker för att bli ”snyggare”. Sen är det väldigt viktigt att tänka för VEM man gör det för samt VARFÖR man gör det. Personligen så kan jag tycka att det är bättre med mindre bröst. Man ser smalare ut, ryggen och hållningen blir inte lika påfrestande och man kan springa lättare utan stora klumpar som guppar och gör ont.

Förövrigt så är brösten aldrig samma storlek genom livet. När man bär på barn så ökar storleken på brösten samt att de kan i vissa fall bli lite smått hängiga. Jag tror att det är viktigare att acceptera sig själv, sitt naturliga jag och fokusera på viktigare saker i livet. Kanske du hade kunnat använda pengarna för att uppleva en resa istället som ger minnen för livet?

Hela veckan har gått åt till att försöka hitta Natalie i Eksjö. Så många kopplingar till Eksjö/Nässjö så kändes så nära fast hon är för ung för att jag ska veta vem hon är. Hoppas familjen har bra stöd ❤️

Hur slutar man bry sig om vad andra tycker och köra på det som man själv tycker och vill?

Spendera mer tid med dig själv och kom underfund med vad du själv tycker och vill. När den insikten är tillräckligt stark blir alla andras tankar och åsikter sekundärt.

Måste bara dela med mig. Idag, för första gången på två år, stod det LÖN, på kontoutdraget. Inte sjukpenning, inte aktivitetsersättning. Det stod LÖN!! Sån otroligt skön känsla.

Grattis till det. ??

Tack!!

Vad härligt! STORT jäkla grattis!!! ???

Snyggt jobbat! Vi behöver fler som du i det här landet.

Finns det nåååågon som sjalar – eller tidigare har sjalat – sin bebis och bor i närheten av Trollhättan, som ar lust att visa mig hur man gör? Jag har kollat på otaliga tutorials, fått massor av tips, men jag får inte till det iaf. Bebis haka halkar ned mot bröstet hur jag än gör. ”Knyt hårdare” är tipset jag har fått, har knutit hårdare, men då låter stackaren som att han inte får luft istället. Jag behöver någon som kan visa mig live hur jag ska göra! Vill så gärna kunna använda sjalen, och inte behöva känna det som att händerna är bakbundna och jag inte kan göra något, eftersom bebis gärna vill vara nära och bli buren precis hela tiden.
Help please! ?

Barnmorskan på bvc visade mig så fråga där.:)

Jag hänger en del i uddevalla och kan visa dig om du kan ta dig dit 🙂

Känner mig så deppig. Har en stor familj jag brutit kontakten med pga jobbig barndom m.m. Denna jul o nyår är första året jag kommer vara ensam hemma. Båda högtiderna. Känns inte sååå kul idag kände jag efter. Har rest utomlands över jul/nyår men i år är jag på hemmaplan o känner av tristessen och det sorgliga av att sitta ensam hemma. Tips? Råd?

Någon mer som är ensam på nyår? 🙁

Oj hamnade fel.

Haha 3e kommentaren men första kommentaren hamnade fel utan att ens ha läst din, känns som ödet! Jag är ensam med min son på nyår. Häng mwd oss ?

Jag har sån jävla ångest. Har en dotter på 3 och en son på snart 2. Och ibland står jag bara och tittar på dem när de sover och gråter. Hur ska jag kunna skydda dem från den här världen? Jag vill inte att de ska bli mördade i Marocko. Försvinna i Eksjö. Bli våldtagna i ett skogsparti. Påkörda av en jävla lastbil på stan. Inte kunna mätta sig själva eller sina egna eventuella barn på grund av extremklimat. Ibland ångrar jag att jag satte dem till världen även om jag självklart inte ångrar dem. För der känns som om världen är åt helvete och de är så små och så oskyldiga. Vet att jag behöver prata med någon om detta på riktigt för ångesten äter upp mig. Men jag behövde bara skriva av mig.

Har ett barn på 4 år och ett på 8 månader. Känner precis likadant…

Sluta läs nyheterna. Världen är åt helvete, men ibland får man ta en paus ifrån det och leva i sin egen bubbla ett tag. Världen har länge varit åt helvete, men då köpte man en tidning om man ville ta del av det. Idag plingar det och alla vet efter någon minut. Stäng av det ett tag, koppla bort oron och njut i nuet

Så känner jag oxå

Jag vägrar skaffa barn och det är en stor anledning till varför. Hur ska jag med gott samvete kunna se mina barn växa upp i värld där jag själv knappt vågar röra mig?

Men det enda du kan göra är att upplysa dina barn om hur världen ser ut. Du är inte mer än människa. Du kan inte skydda dina barn från det onda för det onda försvinner aldrig. Det kommer alltid finnas där.

Rösta på ett part som är för lag och ordning. Det finns åtminstone tre i riksdagen.

Känner precis som du, varje dag kan jag tänka att jag inte vill att de ska bli gamla och dö utan vill att detta ska vara för evigt , hemska tankar och tänka på det varje dag 🙁

Ärligt talat – sluta älta det så mycket. Världen har alltid varit någorlunda kass och hemsk, men som någon redan kommenterat så blir vi idag ständigt uppdaterade om allt som händer överallt, stort som smått. Det är den stora skillnaden förutom vissa faktorer som klimatet då. Du kan inte skydda dina barn från allt, men du kan inte heller kräva att de inte ska få leva. Det enda du kan göra är att skydda dem på det bästa sättet du kan, uppmuntra dem till att leva livet men att inte vara naiva, blåögda och ta onödiga risker.

Tänk positivt, lev i nuet och God jul!

Har du något nyårslöfte, mål eller annan plan för 2019?

Allt från godisstopp till ”nästa år SKA jag köpa mitt eget hus/lägenhet” är välkommet.

Motivera gärna!

Skulle vilja sluta med koffein faktiskt. Fått ner det till en kopp på morgonen. Jag har paniksyndrom och koffein triggar det, tyvärr är jag totalt beroende av koffein så utan det får jag istället ont i huvudet, mår illa och är grinig. Gått från 3-5 koppar om dagen till 1, så hoppas jag kan vänja mig av med sista koppen också och bara dricka koffeinfritt kaffe ??

Min ångest blir också triggad av koffein. Efter en kopp kaffe känner jag mig först lycklig, men sen blir det en dipp istället. Har också lyckats få ned det till en kopp om dagen, men den där sista koppen är svår att skippa.

Bara att jag ska försöka leva så ångestfritt som det går och njuta av studentåret. 2018 har varit ett bra år på många sätt men det har också varit fyllt av ganska mycket ångest av olika orsaker. Nu har jag precis träffat en kille jag är väldigt kär i och jag har redan märkt hur min ångest har minskat tack vare honom. Så ska verkligen försöka glädjas åt att jag tar studenten och att jag faktiskt har ett väldigt bra liv med fantastiska människor, inte fokusera så mycket på det som ger mig ångest.

Sluta med Pepsi max och godis är beroende av båda ?

Börja spara mer!

Bli klar med utbildningen, har 4 tentor släpandes och ska snart börja T6. Så våren ska gå till att plugga, plugga, plugga. Så jag blir klar i juni som planerat.

Hej.

Med risk för att detta blir väldigt internt och kanske bara intresserar en liten grupp, så vill jag ändå ställa följande fråga:

Finns det någon som läser här som har erfarenheter av dålig arbetsmiljö som anställd i Svenska kyrkan? Eller som känner någon som har farit illa? Dåligt ledarskap? Galna chefer/kyrkoherdar som är mer intresserade av makt än av att vara kloka och sjysta arbetsledare?

Jag tror att det kokar under ytan. Jag är själv anställd inom Svenska kyrkan och har sett så mycket skit genom åren och själv farit illa. Trots att jag egentligen älskar mitt jobb.

OBS! Detta handlar alltså inte om att kyrkan i sig är dålig eller att det är dåligt med religion SÅ JAG UNDANBER MIG EN SÅDAN DEBATT, PLEASE – spar det till en annan tråd i så fall.

Detta handlar inte om kristendomens vara eller inte vara. Detta handlar om Svenska kyrkans ibland stelbenta och dåliga organisation med (ibland inkompetenta eller ovetande) kyrkoråd som inte alltid klarar av sitt uppdrag som arbetsgivare och (ibland) elaka/okunniga kyrkoherdar som kan styra och ställa nästan precis som de vill utan att någon ingriper.

Är det någon som känner igen sig? Kanske kan vi starta en rörelse för förändring inifrån…

Jaha. Så har man begått det enorma misstaget att ha blivit våldsamt förtjust i en kille som precis blivit dumpad av ”sitt livs kärlek”. Fördelen är att han är singel. Nackdelen är att han är emotionellt otillgänglig (förståeligt). Vad gör man? Väntar? På vad? Glömmer? Mest rimligt. Men vi är båda attraherade av varandra (vet eftersom vi legat) och är oerhört lika som personer. Min tes är att han och jag passar oerhört mycket bättre än vad han och hon gjorde. Suck.

Ta det lugnt, försök backa och ge honom tid. Annars kanske han backar helt (du blir rebound)

Har redan börjat backa och kommer låta han vara ifred. Men vill inte backa för långt bak, vill ju inte framstå som ointresserad när det är det sista jag är. Svår balansgång.

min erfarenhet är inte bra i frågan… men det finns ju folk som träffats snabbt på oxå… vågar du fråga honom vad han är ute efter?! På ett lättsamt sätt… så att du iaf vet om han bara är ”ute efter skoj” just nu och inget mer!?

Vad har ni köpt för julklapp till era föräldrar? Gemensamt eller separat?

Mamma: Ansiktsolja, ansiktmasker från Peter Thomas Roth, raggsockar och handkräm
Styvpappa: Lite saker från Zlatans hudvårds serie, raggsockar, nån värme/kyla dyna mot träningsvärk
Pappa: Fiskegrejer

RAGGSOCKOR!! OR OR OR OR OR!! 🙁

Eh, skit ner dig 🙂 Älskar min dialekt

Det heter raggsockor ju????

Men man är väl inte en röv och rättar folks stavning HÄR?

Säger folk raggsockOR på riktigt?! Jag trodde det var skriftspråk och att raggsockar är talspråk. Sockor är så jävla fult dock så jag skriver det inte ens, aldrig något som rättat mig.

Jag säger raggsocker ???

Pappa: cykelprylar och träningskläder, ska köpa en chokladask också

Mamma: poncho, raggsockar, handkräm och även hon ska få en chokladask

Biljetter till en musikal så gemensam present 🙂

Nintendo (gamla) till m&p i enlighet med deras önskelista. ???

Önskar mina hade en önskelista, de blir tyvärr inte glad för nåt :/

Min mamma önskar sig alltid saker som kostar 10 000 kr och uppåt. Man bara okeeeeej. Sen när slutade en teckning vara högst upp på önskelistan

Då tycker jag attdu ska strunta i att köpa i år!

Separat. Mamma doftljus, pappa skydd för kablar.

Köpt och köpt, tycker ett barnbarn, som föds vilken dag som helst, räcker.

De får varsin vevradio och vevficklampa, miljötratt och nätpåsar till frukt och grönsaker att ta med sig till mataffären. Pappa ska även få någon god whisky och så ska mamma få något mer som jag klurar på ännu ☺️

Förr separat då de var skilda. Nu är bara mamma kvar i livet så hon får en biljett till en musikal, med mig som sällskap. 🙂 Plus massa tulpaner.

Jag skulle bara behöva lite pepp. För ungefär 3 veckor sen blev jag dumpad av killen jag dejtade. Vi hade bara träffats i 3 månader men jag hann bli så jävla kär i honom så nu är jag så fruktansvärt ledsen hela tiden. Det här är inte första förhållandet men första gången jag faktiskt känt att jag fått känslor, synd bara att det var i nån som inte kände lika. Vi gjorde slut som vänner och har aldrig bråkat men det har ju även gjort att om han hör av sig till mig bara för att höra hur det är med mig så får jag en sån klump i magen och bara saknar honom så fruktansvärt jävla mycket. Såg honom från bilen idag och det gör så ont att se honom. Jag vet att det kommer andra och att det kommer att gå över men det här är liksom första gången det inte har varit jag som har gjort slut så jag har aldrig känt den här känslan. Förlåt för att det är rörigt men hela jag känns rörig just nu.

Skulle det kännas bättre om han inte hörde av sig alls så säg det till honom. Att du måste få tid innan ni kanske kan höras som vänner igen. Kan vara lättare att komma över om man inte ser hans namn när telefonen plingar till tänker jag.

Varför får inte min kommentar vara med? Är den stötande på något sätt?

Vad skrev du? Formulera om ?

Någon mer som har tröttnat på Paula Uribe’s konstanta ”svep up” om man vill veta både det ena och det andra. Ingenting postas på Instastory utan att man ska klicka sig vidare.. Påmig har det motsatt effekt. Jag gillade att följa Paula förut men jag orkar inte med all klickbait och samarbeten. Det gäller flera influencers.. jag har avföljt flera. Ju fler samarbeten desto större risk att de tappar iallafall MIG som följare.
Det känns som att fler och fler börjar tröttna på det här ytliga och opersonliga. Det rimmar inte direkt med till exempel Bella’s teori om att vi i framtiden kommer att följa robotar i en låtsastillvaro

Samma sak med Gabriella Joss…… ”DET SOM INTE FICK HÄNDA HAE HÄNT” Och så är det världens minsta grej……. haaatar clickbaits

Paula känns så falsk! Hon är inte alls den man tror hon är. My way or the highway… får hon inte kommentarer om hur fin kropp hon har så kommer snyft inlägg om hur andra skriver skit til hon om hennes kropp. Hon skriver inlägg på Hugos blogg om sig själv. Att folk orkar ens läsa bloggar som går ut bara på reklam,reklam,kropp,kropp,kropp… allt är så falskt!

Min sambo sedan 5 år tillbaka har gjort slut med mig och jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Det var en vecka sedan, och jag har haft den jobbigaste veckan i hela mitt liv.
Det kom verkligen som en blixt från klar himmel när han berättade att han inte hade några känslor kvar och behöver vara själv ett tag, jag hade verkligen ingen aning medan han tänkt på detta en längre tid.
Det känns så jäkla orättvist att han inte har sagt någonting så att vi fått en chans att försöka lappa ihop det som inte fungerat enligt honom.
Jag känner bara att allt är mitt fel, jag har mått väldigt dåligt det senaste året och varit fokuserad på mig själv vilket nog gjort att jag tagit oss lite för givet. Detta gör att jag bara vill spola tillbaka tiden och ställa allt till rätta.

Utöver att jag är så ledsen över att inte få vara med honom något mer så förlorar jag i samband med uppbrottet både hans underbara familj, härliga vänner och vår gemensamma lägenhet som vi köpt och kämpat med renovering tillsammans.
Allt känns bara så jäkla pissigt just nu och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna bli glad igen? Och hur ska jag någonsin acceptera att vi är slut? Hur ska jag någonsin komma över den här underbara killen som varit min i över 5 år? Hur ska jag klara av att sova själv i min nya lägenhet?
Jag saknar honom och oss så otroligt mycket, vill bara att det ska bli vi igen.

Det fina i detta är ialla fall att vi inte skiljs som ovänner, utan jag har kunnat pratat med honom om allt jobbigt hela veckan och han har lyssnat och pratat och svarat.

Kände att jag behövde få skriva av mig, har googlat runt på sorgens faser, kollat på youtubeklipp med folk som också gjort slut för att inte känna mig så ensam och läst trådar på forum med tips för att gå vidare. Det är bara så jobbigt, för jag vill ju inte gå vidare.

Om du inte redan har gjort det, läs bloggen 365dagarnu! Den kommer nog fram när du googlar. Den är helt verklig och kan hjälpa lite tror jag, när man ser att man inte är ensam om att känna den sorg du känner (även om situationen i bloggen är lite annorlunda och fylld av mycket mer svek och hjärtekross). Annars, låt dig själv ta den tid du behöver för att läka och gå vidare. Var ledsen, var arg, sakna, bli känslokall, och låt tiden ha sin gång helt enkelt. Det är inte lätt, men du kommer förr eller senare att komma på dig själv med att faktiskt ha gått vidare. Kram!

Jag skrev längre förut, men kommentaren verkar inte ha blivit godkänd. Är inte så van att skriva kommentarer här, men ämnet är viktigt och jag trodde att man fick skriva om vad som helst…

Hur som helst, försöker igen – men nu kortare:

Är det någon här som har erfarenhet av att ha farit illa som anställd inom Svenska kyrkan? Pga dålig arbetsmiljö och/eller dåligt ledarskap (dålig/okunnig chef/kyrkoherde)?

Obs! Frågan handlar mer om strukturer och makt på arbetsplatsen och mindre om huruvida Svenska kyrkan i stort är en vettig institution i samhället. Spar därför gärna diskussioner om religion och tro i största allmänhet till en annan tråd.

Tyvärr händer det, ja. Arbetsmiljöverket gjorde en rapport för några år sedan där sammanfattningen var att på de arbetsplatser som fungerar bra, där är det riktigt bra, och där det är illa, där är det riktigt illa. Saker har väl förbättras sedan det blev obligatoriskt med kyrkoherdeutbildningar för de som vill inneha en sådan tjänst, men visst finns det mycket att göra på vissa håll fortfarande. Jag har sett detta på nära håll, som tur var endast kortvarigt. Hör dock historier från andra titt som tätt ? Är det nåt särskilt du vill diskutera ang detta?

Kan också rekommendera att ALLTID kontakta facket i dessa frågor. Och om kyrkoherden beter sig fel, förutom facket, och såklart kyrkorådet (som är arbetsgivare) gå direkt till biskop och domkapitel. De har tillsynsansvar över kyrkoherdarna och församlingarna/pastoraten. Finns alltför många församlingar där saker aldrig kommer upp till ytan för att inget vet vart de ska vända sig, eller inte vågar, och då blir det bara värre.

Hej igen.

Skrev min första svarskommentar medan du skrev din andra, såg den först nu.

Men behöver påpeka detta: stiftens tillsynsansvar betyder ju ingenting i praktiken. Biskopen kan inget göra. Jag har försökt och det är alltså det generella svaret jag får från stiftshåll. De kan göra en notering, men inte så mycket mer.

Ja, det är klart att om det skulle vara riktigt allvarliga övergrepp (som gränsar till kriminella handlingar, alltså) då kan man ju diskutera avkragning osv, men dåligt ledarskap – nej. Biskopen har ju bara en symbolisk roll numera. Förr hade ju stiften riktigt inflytande när prästerna var anställda av stiftet och inte av de enskilda pastoraten/församlingarna.

Det är ju här det brister. Om kyrkoherden lyckas styra kyrkorådet att tro på allt hen säger och föreslår, vilket är ganska lätt eftersom de flesta kyrkoråd inte har insyn i den dagliga verksamheten, så kan man som anställd råka så otroligt illa ut. På många platser lever den gammaldags respekten för PRÄSTEN som en auktoritet kvar och jag vet att det kan vara svårt som kyrkorådsledamot att ifrågasätta kyrkoherden under ett kyrkorådsmöte. Jag har sett det med egna ögon flera gånger – hur omtyckta anställda (sedan många år) blivit bortmanövrerade av kyrkoherdar med stora maktanspråk. Och i vissa fall har kyrkorådet överhuvudtaget inte fattat att de blivit manipulerade förrän långt senare. Om ens då. Eller så fattar de kanske till viss del, i alla fall någon, men då är det svårt att vara den som går mot strömmen…

Ja precis, biskopen och stiften har mycket liten reell makt. Däremot kan domkapitlen vidta åtgärder mot präster/kyrkoherdar i vissa fall, men det är ju svårt att säga utan att veta exakt vad det handlar om.
En ”rörelse” skrev du förut. Ja…men så svårt när det är lokala problem (även om de förekommer ofta)… Skriv en insändare i KT kanske? Undrar om det har skrivits motioner i kyrkomötet om detta? En förändring av detta med kyrkoråden skulle ju nästan kräva en total omorganisation.

Ja, det jag skulle vilja ta reda på är hur omfattande det är. Självklart kan jag inte komma fram till någon rimlig slutsats bara genom att höra mig för här. Jag har ju ingen aning om hur många eller vilka som läser här just ikväll. Men detta är en första trevare.

Jag tror nämligen att det måste ske något drastiskt, eftersom jag nu stöter på problematiken gång på gång. Är själv anställd och har själv farit illa, men också (precis som du skriver) varit i sammanhang där mycket fungerar jättebra. Dock verkar det i mina ögon öka med konflikter/dålig arbetsmiljö/maktfullkomlighet från chefen snarare än minska – trots kyrkoherdeutbildningar.

Min teori är att modellen med kyrkoråden som arbetsgivare är förlegad och inte fungerar på många platser, och att det är ett stort problem att det inte finns en högre instans (än kyrkorådet) inom kyrkan att vända sig till om chefen (kyrkoherden) inte fungerar i sin ledarroll. Stiften har ju inget reellt inflytande längre, och ordningen med slutna kyrkoråd utan tillträde för övriga anställda kan leda till att det går väldigt illa om kyrkoherden väljer att missbruka sin makt.

Jag önskar en seriös förändring och funderar på om vi kan skapa en rörelse likt Me too, fast att det denna gång handlar om maktmissbruk och härskartekniker i stället för sexuella övergrepp.

Japp, modellen med kyrkoråd som arbetsgivare kan vara djupt problematisk, särskilt om det finns en konflikt mellan kh och kr, vilket inte är ovanligt. Håller sock ej med att det inte finns högre instanser (läs min andra kommentar om domkapitel och facket). Sen ser ju ledningen olika ut på olika arbetsplatser. På vissa håll finns flera chefer inom organisationen (administration, kyrkogård t ex), de kanske kan vara till hjälp och stöd? Får jag fråga vilken yrkesroll du har?

Haha, vi skriver om varandra lite, men hoppas att du hänger med i mina resonemang.

Jag vill bara tillägga att ett stort problem med kyrkorådet är att de omfattas av tystnadsplikt – eller i alla fall kan hänvisa till den om det hettar till. De ska skriva protokoll, men det kan ju fyllas av tomma fraser som inte avslöjar den eventuella diskussion som föregått ett beslut. Och sedan hänvisas till tystnadsplikten om det kommer ifrågasättanden.

Och absolut har du rätt i att man bör involvera facket, men även de står ibland maktlösa om kyrkorådet (av rädsla eller dumhet) backar upp sin kyrkoherde. De ställen där problem har förekommit som jag har blivit vittne till har ofta präglats av en tight relation mellan kyrkoråd och kyrkoherde – inte konflikter.

Jag är kyrkomusiker.

Budget julklappar.

Skäms över frågan. Svara ärligt. Vill inte ha något miljöperspektiv, vi är veganer och flyger var 3:e år. Vad är rimlig julklappsbudget? Min man tycker jag köper för mycket men uppväxt med pengar tycker jag det är normalt. Vi firar inte all in födelsedagar så julen är min högtid.

Dotter 16 år: julklappar för 8000:- (får ny häst och sadel som jag inte räknar in där)

Son 11 år: julklappar för 6500:-

Son 3 år: julklappar för 1500:-

Är det galet eller normalt för höginkomsttagare?

Galet! Känns inte rimligt!

jaq undrar mest över att du känner att du behöver fråga och visa upp summorna. Du bestämmer helt själv vad du/ni tycker är rimligt att lägga. Oavsett om du är vegan eller inte, vad det nu har med saken att göra?

Personligen har jag och min sambo downsizat presenteriet och lägger en summa (typ samma som du lägger på barnens julklappar) på en skön nyårsresa.

Det enda galna här är väl att en vegan tror att det är ok att köpa en häst som ska nyttjas och ridas på.

Jag tänkte bara komma med ett tips för er som har ångest, tänker för mycket, kan inte slappna av, adhd och liknande.. Jag har allt ovan 🙂 Jag har börjat att sticka! När jag stickar sätter jag på en ljudbok i öronen. Man måste koncentrera sig, men bara lagom mycket om man gör enkla grejer. Du kan sitta med det när andra kolla tv, man blir lugn och samtidigt tillverkar du något fint. Under min värsta ångestspiral gjorde jag en ursnygg tröja!

Det är verkligen kanon! Man går in i sin egen lilla värd av garner och mönster. Perfekt om man inte kan hålla händerna stilla framför ex en film eller om man får småångest för något man gjort. Prova i alla fall! Det är roligare än det låter ?

+1, men virkning ?

Tips på blogg att besöka om ni gillar inredning, pyssel, matlagning eller bara att läsa om en småbarnsfamiljs liv ute på landet (med en stor portion humor). 😀 <3

http://fondofhome.blogg.se – från kråkbo till husdröm

Kram på er alla! Och tipsa mig gärna om andra liknande bloggar att besöka! 😀 Om ni andra också bloggar?

Får du många nya läsare härifrån?

Nej tack ?

Nej tack, jag skulle aldrig klicka in mig på bloggar som spammar andras bloggar för att få läsare. Sjukt ohyfsat

Hej alla hemmakockar! Befinner mig i en semesterlägenheter med endast två kokplattor att laga mat på. Vad förutom pasta kan jag laga till middag? Soppa är inte ett alternativ.

Haha vad som helst? Koka potatis på en platta stek något på en annan? Koka ris på en platta? Släng i ihop en gryta på den andra? Endless possibilities!

Jag brukar steka färsen med grönsaker, allt från morötter, majs, ärtor, blandade wokgrönsaker, bönor etc. Serveras antingen som den är eller till valfritt tillbehör (ris, pasta, potatis, couscous, i pitabröd eller vad man nu gillar). Fungerar såklart med både vanlig köttfärs och vegfärs.

Gör en kycklinggryta? Jag brukar tillaga kycklingen i ugn eller i stekpannan först. Medan den tillagas fixar jag grönsakerna till grytan. Kokar upp en vanlig vitsås i en stor kastrull och slänger sedan i kyckling och grönsaker. Kryddar med bla curry och chili. På 4 kycklingfiléer brukar jag göra vitsåsen på 3-5 dl mjölk. Servera med ris.
Detta kräver visserligen 1 stor kastrull, en mindre för riset och en stekpanna (eller ugn om du har det), men grytan kan gott och väl puttra på sidan om medan riset kokar upp.

Korvstroganoff.

Gulasch, kalops, omelett, stroganoff (grytor + tillbehör, finns ju en uppsjö), stekt firre, kotletter, hamburgare, pytt, wok mm. Om du nu äter kött/fisk så har du (med två plattor) hur lätt som helst för dig, protein på den ena, kolhydrater på den andra. Antingen väver du in grönsaker på någon av dem eller kör sallad vid sidan om. Förlåt, för det dryga hobbykock svaret, men var är problemet?

Haha insåg själv att jag glömt bort att jag även kan steka saker på mina två plattor. Problemet är lite att köket är väldigt litet och att jag generellt inte vill hålla på och gojsa för mycket. Därför är pasta perfekt men trist i längden

Vad har ni för lån?

CSN och hus.

CSN-lån.
Är även husägare men har lånat pengar av sambon istället och betalar en fast summa åt honom varje månad. Kommer vara fri från husskulden om ca 5 år! Hade inte kunnat ha samma smidiga upplägg hos banken. Vi har givetvis skrivit ett ”kontrakt” på lånet ifall vi skulle bli osams och gå skilda vägar.

Lägenhet (bil inbakat i lägenhetslån) ?

Inga??

CSN bara. (Inte mycket kvar heller. ✌?)

Hej alla fina! Jag har vikarierat i ca 1,5 år på ett gruppboende inom LSS och har under de senaste 10 månaderna också studerat till undersköterska. Jag har aldrig jobbat med detta innan.
Jag brinner för mitt jobb och älskar det jag gör, jag har alltid ställt upp på mina kollegor och hoppat in så fort de behövs, jobbat över och slitit som ett djur samtidigt som jag studerar, jag har några kurser kvar innan jag är klar med min utbildning.
Det har funnits en tjänst ledig sedan 2 månader tillbaka och jag har hela tiden fått höra att den ska gå till rekryteringen och att jag inte ligger först på listan. Mina kollegor har pratat med chefen ett antal gånger om mig och tycker att jag skulle få tjänsten.
Igår eftermiddag ringde min chef och gav mig den bästa julklappen jag kunde få, jag fick tjänsten! Nu är jag äntligen fastanställd med allt vad det innebär, blev så lycklig och stolt över mig själv att jag grät igår. Vet inte varför jag skriver här, men jag har inte så många vänner så jag ville mest få skrika ut hur glad jag är:) ha en fin kväll allihopa <3

Grattis!! 🙂

Vi pratade för 2h sen då han varnade för att han hade lågt batteri och vi skulle höras imorgon.. Försöker ringa han nu (visst går det inte fram signaler när telefonen är död????!) och nu är han MIA. Visst är jag inte galen som tror att han ljuger? 🙂

Hjälp! Jag är livrädd för att flyga då mina ben alltid domnar och jag är alltid HELT säker på att jag kommer få blodpropp och dö. Kan tilläggas att jag annars också lider av dödsångestattacker. Nu ska jag och min pojkvän flyga till Shanghai och jag totalt panikerar… vill inte att ångesten ska styra mitt liv men panikattack på ett 10 timmars flyg skrämmer mig. Tyvärr ett I-landsproblem men mår så otroligt dåligt. Har någon nåt tips på hur man klarar av längre flygningar? Eller någon flygvärdinna med några goda råd? Underliggande problemet är såklart min depression och att jag annars också har ångest- och panikattacker men ni är alltid så peppande här så tänkte testa min lycka?

Ring din läkare och be att få en Stesolid utskriven. Nu har jag inte provat det just på flyg men i en annan pressad situation, har också ångest och panikattacksptoblem efter en depression dock nu några år senare i minskad mängd. Annars ser jag alltid till att flyga i en bättre klass (mindre folk, mer space och lugnare), man får mer uppmärksamhet och ompyssel av kabinpersonalen, jag brukar säga till dem direkt vid ombordstigning att jag är oerhört rädd och har lätt att få panik, de brukar oftast komma och kolla till mig lite extra. Lite god fördrink innan flighten (brukar iof serveras på planet med om man flyger premium, business el dyl), sen lite gott vin under flighten, bra hörlurar och bra musik, det funkar bäst för mig.
Försöker även i den mån det går att förlägga flygningen så att det sammanfaller med mina naturliga sovtider, då blir jag till sist så trött så jag sover bort det mesta.

Hej! Jag skrev en kommentar för lite mer än en timme sen men de verkar inte komma fram.
Då jag inte har så värst många vänner att prata med så ville jag skriva ut min lycka här.
Jag har jobbat och slitit som timvikarie i ca 1.5 år på ett gruppboende för funktionsnedsatta, jag hoppat in precis när som helst och hur mycket som helst, jag har alltid ställt upp för allt och alla. Samtidigt studerar jag till undersköterska på distans och har lite kvar på min utbildning. Vi har haft en tjänst ledig på mitt boende som inte har blivit tillsatt och min chef har hela tiden sagt att de finns andra som går före mig pga av regler osv.
Igår ringde hon mig på eftermiddagen och gav mig världens finaste julklapp, i Januari blir jag fastanställd och slipper vikariera mera, för henne var de självklart att jag skulle ha tjänsten om det gick igenom.
Jag är så otroligt stolt över mig själv, en fast tjänst och bra betyg på min utbildning hittills, jag trodde aldrig att jag skulle fixa detta:)
Ha en trevlig kväll allihopa <3

Vad roligt! Stort grattis. Så fint att din chef har lagt märke både till dina ansträngningar samt att du gör ett bra jobb. Lycka till med ditt nya tryggare liv. En fast anställning ger trygghet och bra betyg från en utbildning är ju guld värt.

Tusen tack! Ja jag känner mig så uppskattad av henne och får många fina vitsord (brukar aldrig skryta om mig själv) men det är alltid kul att höra att man gör ett bra jobb och att chefen känner sig trygg att jag är med när de händer något.
Visst är det så att det skapar trygghet när man får en fastanställning, som det har varit nu så har jag inte vetat hur mitt liv ser ut framöver, men nu äntligen kan jag landa och andas ut 🙂 Har aldrig varit en sån som gillar att plugga men i kombination med arbetet så tycker jag det är intressant och spännande och kan faktisk tänka mig att studera vidare.
Tack för dina fina ord !

Stort grattis!!

Tack så himla mycket =)

Så tyst det är runt gabrielle lövengrip. Skulle hon inte ”komma till liv” under dec?? Bilderna på ”henne” har ju hittills varit … ja…

Flipp eller flopp?

Flopp

Är så då man anställer billig arbetskraft ?

Misslyckad photoshop med face mist-flaskan som är nedsjunken i bordet på den senaste tråkiga, sterila bilden. LOL

Hon kom inte till liv – tvärtom! Hon såg död ut på bilden där man ser fötterna 🙂

Jag är snart 30 år och tycker verkligen inte om kaffe. Har dock nyligen upptäckt energidryckens fantastiska värld! Känns dock som att alla som dricker Nocco eller Celcius är halva min ålder, max 20 år. Jag vet, varför bry sig. Det är gott, det piggar upp. Klart man kan ta en slurk på morgonen ändå? Eller hur? Koffein som koffein.

Piggar det verkligen upp? Jag måste säga att jag tycker nog inte det. Köpte en från vitamin well igår och den gjorde mig inte pigg, kollade aldrig hur mycket koffein den innehöll visserligen, men ändå.

Sjukt dåligt för kroppen!!!!

Gillar också Nocco och red bull ?
Ett tips eftersom du inte heller gillar kaffe, testa mocha! Kaffe/varm choklad typ! Det är gott ?

Hur kan det ta två år tills att man blir skild på riktigt? Visst kan det ta tid men typ två år=?

För Bella har tummen mitt i handen

Nej, alltför många advokater inblandade som snurrar till det och ingen har kontroll.

Enkelt.
Man skickar in ansökan om äktenskapsskillnad och får sex månaders betänketid.
Sen missar man att fullfölja ansökan och den förfaller.
Sen tjafsar man ett par månader och påstår att tingsrätten gjort fel som inte skickat påminnelse om fullföljd (vilket tingsrätten inte är skyldig att göra).
Sen skickar man in nya ansökan om äktenskapsskillnad och får nya betänketid på sex månader.
Jag förmodar att äktenskapsskillnad kan utdömas i början på 2019 om ansökan fullföljes denna gång 🙂

Test.