Öppet Spår – Wednesday edition

Eftersom jag undanbett mig OT-kommentarer på övriga inlägg så lägger jag in ett litet uppsamlingsheat så här mitt i veckan för era allra mest akuta kommentarer. ?
Givetvis kommer det ett kl 21-inlägg i vanlig ordning så det här är bara som en liten bonus.
Ingen blir utan…

So get it all out of your systems!!
GO!

281 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Bara jag som tyvärr stör mig lite på Kenzas nöjdhet nu när hon äntligen blivit gravid? Ja jag vet att jag är en hemsk människa som TYP inte kan unna henne hennes glädje över ”Bebor”. Men då hon inte kunde glädjas över sina vänners graviditeter har jag så svårt att ta hennes glädje nu. Hon ser ut och verkar vara sådär löjligt nöjd nu på alla hennes sociala medier, nästan så att det provocerar mig. Nu när hon blitt gravid så vips var alla livets problem bortblåsta och ingen annans problem med barnlöshet (eller andra typ av problem) betyder något längre nu när hon fått sin egna lycka. Jag kan tyvärr inte låta bli att få egovibbar..

      Hon är lycklig efter år av sorg. Låt en kvinna få leva.

      Men vafan, låt tjejen vara lite ego. Kommer aldrig förstå hur man kan vara för glad. Hon har gått igenom ett helvete. Låt henne vara.

        Isabellalowengrip tillåter nedsättande kommentarer om Kenza på sin blogg flera stycken tom. Fattar inte vad människan sysslar med. Hon som är så genomsnäll som var idag i tingsrätten. Hoppas ATT Kenza får reda på detta hur Blondinbella tillåter sånna kommentarer slinka förbi. Hon måste vara bra mycket avundsjuk på Kenza. ???

          Kenza Instagram är 4 gånger större än Isabellas alltså Hon har hela 1,8 miljoner följare medans Bella endast 460 tusen. Aja det måste göra ont för Isabella. ????????????????

      Jag håller med. Hon påstår att hon tycker det är viktigt att prata om problem med att skaffa barn, men vågade bara öppna munnen så fort hon själv var gravid. För personer som kämpar just nu kanske det kan vara skönt att få prata med folk i samma situation? Om hon aldrig hade blivit gravid, hade hon aldrig öppnat munnen då?

        Exakt det jag menar!

          Varför kunde hon inte glädjas åt hennes kompisars graviditeter? Förstår att det måste kännas jobbigt att hon själv inte blev gravid, men det känns väldigt egoistiskt och självupptagen att hennes vänner måste behandla henne som ett barn och tassa på tå kring henne, herregud hon är vuxen

            Men herre, det var ju inte bara det att hon försökte bli gravid, hon hade dessutom fått höra att hon var på väg in i klimakteriet och kanske aldrig skulle få barn med sina egna ägg!
            Jag kan inte ens föreställa mig hur tufft det måste vara, själv tyckte jag det var svinjobbigt efter bara några månader trots att jag dessutom fått det bekräftat att inget var fel…

            Har hon verkligen sagt att hon inte kunde glädjas med dom? Det var väl så att hon tog avstånd pga att hon blev mer och mer deprimerad själv?

        Men hon är väl för tusan inte gjord av stål. Hon klarade väl inte av att ta upp det ämnet när hon var mitt uppe i det. Det är verkligen inte konstigt att man tar upp det när man väl lyckats. Kan du på allvar inte förstå det?

        Kanske just av den anledningen.. Hon blev gravid och ville inte vara ännu en som blivit det enkelt. Hon väljer att prata om det istället. Hon hade kanske gjort det så småningom när hon känt sig redo även om det inte hade lyckats. För att förklara varför inga barn kommer. Eller så hade hon inte gjort det? Hon har ingen skyldighet att prata om det nu, då eller what so ever. Men hon gjorde det. Låt henne vara lycklig nu.

        Men det är väl inte så konstigt?? Hon har kanaler (med miljontals följare, ja fler än Bella!) och måste stå ut med folks jobbiga kommentarer om ditt och datt… Som folk har spekulerat i hennes kropp och graviditet redan!
        Tycker hon sköter den sin influencer-bit väldigt bra – ger tillbaka till sina läsare, är personlig men samtidigt privat.
        Det skrämmer mig betydligt mer med alla som måste ut på sociala medier var femte minut och dela med sig av precis ALLT.

        Till Anonym 20:24, vem säger att det är hennes skyldighet att prata om ALLT offentligt? Hon är bara människa.

        Sorg kan vara så bottendjup att den inte går att ”släppa lös”. Att hålla ihop då är livsnödvändigt. Tystnad är ett sätt.

        Finns inga rätt eller fel. Var och en står sig själv närmast. Det är helt orimligt att andra människor ställer krav på vad man borde eller inte.

        Uppriktigt sagt så är det märkligt att tycka att ”andras behov” ska gå före egna. Dom kan väl prata om sin barnlängtan hur mycket de vill. Vill jag vara tyst om min (hypotetiskt, då jag har en hel drös?) barnlöshet så hindrar väl inte det dem? Eller ska jag ställa krav på deras tystnad, mina behov?

        Var och en får ta och har rätt att ställa kravet att få hantera sin sorg hur de vill.

        Jättekul med Kenzas graviditet! Härligt som hon strålar.

        //Moa

      Men oj, tycker du känns väldigt oförstående. Det handlade inte om att hon inte kunde vara glad för sina vänner. Är man ofrivilligt barnlös och kämpar med det så är det och mår dåligt över det så är det bara MÄNSKLIGT att det uppstår jobbiga känslor i kroppen när någon närstående blir gravid. Och självklart är hon överlycklig nu när hon äntligen är gravid. Hur kan man tycka det är konstigt? …
      dessutom, alla människor är egoistiska. Man känner sina egna känslor starkast.

      Är du Allah från Isabellas blogg en som komenterat samma sak som du för inte så länge sen på hennes blogg. På tal om Isabella Löwengrip hon tillåter sånna nedlåtande kommentarer om Kenza på sin blogg medans min godkändes inte när jag skrev att skatteverket kommer snart att se att hennes sid på instagram löwengriphouse har en hel del omärkta samarbeten. Så nog stämmer det att hon inte vill att de ska få en nys om detta. Det vore så kul om någon kunde tipsa de dvs Skatteverket att granska henne. Det är på tiden. ?

        Kan inte du tipsa dem?

          Vågar inte. Men du kanske kan. Vill helst inte ha nåt med henne att göra.

          Var tipsar man och kan man göra det anonymt?

        *AlmaH det blev fel inte som det står uppe. Har inget emot Allah.

      Men varför tänker du på henne? Varför stör du dig på en för dig helt främmande människa? Hårt liv. Kanske skulle du ägna dina tankar åt dig själv istället.

      Jag unnar henne all lycka men önskar att hon kunde ha reflekterat och haft lite distans till sina personliga problem när hennes vänner var lyckliga över graviditet.

      Tänk om alla skulle ta allting personligt på det viset? I så fall kan man till slut inte prata om något för då finns det alltid någon det är synd om som inte kan få det man själv har. Kenza med sin framgång och pengar, ska hennes vänner bli kränkta om de själva har det illa ställt och går på soc medan hon köper väskor för 25000 kr? Eller om hon gifter sig medan de är olyckligt singel eller till och med nydumpade? Om hon är frisk och glad medan en vän får cancer, ska hon då dölja sin goda hälsa?? Jag är paff över hur många som tycker det är rimligt att vara så egocentrisk. Man gläds med sina vänner punkt slut.

        Eller så har man bra vänner som förstår att man är i sorg och kanske inte har utrymme för att glädjas i lika stor utsträckning för tillfället, men vet att det kommer när man är redo.

          Exakt!

          Alltså förlåt men hade jag blivit gravid och en god vän typ blev sur hade jag rent av blivit äcklad av människan

        Men sluta nu!

        Det är vänskap att dela glädje och sorg. Ett bittert stick förstör ingen äkta vänskap.

        Att bli avundsjuk är mänskligt men att vara missunnsam är sjukt.

        Tycker det är uppenbart att Kenza kände ” jag önskar att det var jag”. Inte att ”Om inte jag får ska ingen annan heller få”. Är det svårt att förstå?

        Ibland blir jag verkligen förvånad över nyanslösheten på nätet.

        Den vän det gäller verkar må förträffligt trots Kenzas tankar och känslor. De är ff vänner. Hur kan deras ärlighet och känslor uppröra andra öht?

        //Moa

          Man sätter själv sina gränser i vänskap. Hade det varit jag som blev gravid hade jag förväntat mig att mina vänner grattade mig och blev glada. Hade någon inte gjort det hade jag nog inte sett dem som en vän längre. Varför upprör det DIG att andra inte resonerar som du Moa? För mig är vänskap att man ska glädjas med varandra. Sedan hade jag vid ett annat tillfälle gärna satt med mig min vän och sagt ”Jag vet att ni har det tungt med er IVF nu, så jag kommer ligga lite lågt med att snacka om min graviditet och håller tummar stenhårt för er”.

            Det upprör inte mig, din tolkning med noll verklighetsförankring.

            Du låter som en självupptagen oempatisk vän.

            Inget hindrar dig att känna lycka och glädje över din graviditet. Inte din vän heller oavsett hur hen känner.

            Du borde av kärlek till din vän tillåta hens känslor utan att ta det personligt.

            Men vänskap är olika för alla. Jag väljer inte vänner för de ska smörja mitt ego. Jag väljer vänner för de får mig att växa och känna mig levande i glädje och sorg delar vi varandra. Detsamma får de av mig.

            // Moa

              Haha smörja mitt ego… Bra jobb att missuppfatta. Kram

      jaaaaaaaa tack äntligen någon som säger det

      De fick ju bli gudföräldrar till Dilays dotter.
      Så fint och jag tror verkligen hon uppskattade det.

      Jag stör mig på att ingen annan stör sig på hur hon mjölkar sin graviditet nu på sociala medier med yt-videos (ta tex den där man skulle få ”se när vi får reda på könet” men så får tittarna inte veta utan det är to be continued…), ny podd m.m… Med tanke på hur kommentatorer härinne är snabba på att reagera så fort tex IL utnyttjar och exponerar något på sociala medier för sin egen vinning..

        Haha jag stör mig med. Både på hennes totala mjölkande av det och hennes missunsamhet mot sina vänner.

        Och hon har tidigare sagt att hon ska sluta blogga när hon får barn. Nu säger hon att hon bara sa att om något kan få henne att sluta blogga så vore det när hon får barn. Tidigare har hon sagt att hon SKA sluta blogga då. Men jag förstår henne, vad ska hon jobba med annars? Ingen utbildning och ett bolag som går piss (ivyrevel).

          Kan man inte få ändra sig? Och vem vet, det kanske var så hon menade när hon skrev det?

      Och jag gillar inte människor som skrivet ”blitt”.
      Följ henne inte om du inte gillar att hon glädja över att vara gravid när hon inte trodde hon skulle kunna bli det.

    Någon som har bra tips på drama- eller drama/komedi- eller dokumentärserie på Netflix??!!

    /Sjuklingen??

      YOU! om du inte sett den 🙂 annars suits 🙂

      ELITE är den bästa serien jag har sett. Var fett skeptisk till att den var på spanska, men det gjorde den typ bara bättre på något konstigt sätt (kan noll spanska, så måste fokusera på undertexterna).

        Bästa serien du sett?! Nääää.. Beror ju såklart vad man har för smak och så och smaken är ju som baken.. Elite är bra absolut men på tal om spanska serier. Sett La casa de papel? Samma skådisar där som Elite. Där snackar vi grymt bra serie!

          Eller Mar de plástico! Briljant skådespeleri och enormt spännande.

        När vi pratar om spanska serier – las chicas del cable är också riktigt bra och intressant!

      Sex education!! Så rolig och mysig serie ?

        Tack för alla tips☺️?

        Triggervarning för att man får se Persbrandts arsle!

      Brooklyn 99, ge det några avsnitt sen blir serien jätterolig!

        Håller med! När kommer säsong 5 och 6 på Netflix? Läängtar ???

      Hemma igen på SVT Play är riktigt bra annars!

      A twelwe year night om Uruguay på 70 talet och framåt, gripande berättelse om tillfånga tagna män, bland annat ”Pepe” Mujica som efter varit tillfångatagen i 12 år senare blir president.

      Dogs! Jag och sambon har gråtit oss igenom två första avsnitten.

    Jag och min pojkvän får besked imorgon om lägenheten vi tackat ja till, håller tummarna STENHÅRT. Vill ha den här rackaren

      Är sååå avundsjuk, hoppashoppas ni får den!!!!

      Håller tummarna för er!

      Fyfan, känslan av ett förstahandskontrakt. Pretty sweet.

    En fråga om att vara laktosintolerant! Är det någon annan än jag som kan äta mejeri produkter som är kalla i mängder men så fort de är varma så gör det ont som fan i magen? Laktosfri creime friech och grädde funkar bra i maten då slipper jag ha ont i magen om det är uppvärmt. Kan man vara laktosintolerant mot uppvärmda mejeriprodukter? ?

      Ja!

      Laktosintolerant här!
      Har inte upplevt det du beskriver själv, o andra sidan har jag aldrig tänkt på det. Vet ju att man kan reagera olika beroende på beredningsform av mjölksockret t:ex i mjölk och hårdost. Kan va nåt som händer på molekylnivå vid upphettning perhaps? xD

      Jag är tvärtemot – grädde som är uppvärmd går oftast bra men kall grädde eller mjölk… ?

      Är laktosintolerant och tål varken varm eller kall laktos. Man kan vara mer eller mindre intolerant, själv hade jag inget laktras kvar, enzymet som bryter ned laktos i tarmen. Det går att se på ett blodprov, ett gentest för att se vilken typ av genetisk brist man har.

      Då är man inte laktosintolerant. Är du det aå fixar du inte laktosen, varm eller kall. Det är något annat som påverkar dig.

        Jag kan äta vispgrädde om den är hårt vispad. Är den rinnig/lite vispad får jag diarré ? min teori är att väl vispad grädde är det mycket luft i och den rinniga grädden är inte det så det blir att en äter mer av den rinniga? Alltså får i sig större mängd?

          Anledningen till att hårt vispad grädde går bra är för att vispningen slår sönder laktosen som man har svårt att bryta ned och därför blir det inte samma besvär. Hur löst vispad grädde man tål beror då på hur känslig man är, ju mer känslig desto hårdare vispad behöver den vara. ?

        Jo jag vill minnas att en vuxen människa klarar ca 1dl/dag icke laktosfria mejeriprodukter och att det är vanligt att man visst klarar dem i mat. Jag är sån och min pappa är sån medan tex min faster inte klarar något.

    Jag skrev här förra onsdagen om killen jag dejtat i en månad som började bli väldigt kontrollerande och konstig. Och ni gav mig en massa bra råd och pepp. När jag var där hos honom i helgen fortsatte han vara lika kontrollerande. Så när jag åkte därifrån smög jag med mig mina viktigaste grejer (kläder och fina krämer) hem! Och nu är jag fri!!! Jag behöver aldrig träffa honom igen nu. Tack för att ni gav mig så fina råd! Jag förtjänar mer än den där destruktiva relationen ☺️

      Heja dig! ??

      Vad glad jag blir! Helt rätt! Det här kommer alltid att vara en av de viktigaste sakerna du gjort!

      Så jäkla bra gjort!!!!! Grattis! Njut av friheten!

      Tacka dig själv för att du vågar stå upp för dig själv säger jag ❤️?? Starkt jobbat!

      Hur var han kontrollerande i helgen?

      Bra gjort också! Hur har han tagit det att du inte vill ses mer?

        Han pratade i helgen om att jag måste klippa håret kort, eftersom han då lättare kunde göra frisyrer av det. Och jag förklarade gång på gång att jag trivs med mitt långa hår och att jag tycker att det är fint. Samt att jag inte vill att han ska göra olika frisyrer på mig. Men han fortsatte att tjata. Sedan pratade han om att jag från och med denna vecka måste gå på yoga tre dagar i veckan, och att jag måste lova honom det. Dessutom måste jag också börja cykla överallt, för han tror att det hjälper mot min fibromyalgi. Plus att jag måste gå ner i vikt (jag har ett BMI på 23 så är ganska normalviktig), och att jag måste lova att våra framtida barn inte blir soffpotatisar. Med mera…
        Jag sade då att han borde dejta någon annan, eftersom jag uppenbarligen inte duger för honom längre. Då började han att gråta, och jag packade ihop mina grejer och gav mig iväg.
        Sedan dess har han skrivit en massa snälla sms till mig, och jag har svarat artigt. Jag har ännu inte vågat säga att det är slut, eftersom jag är rädd för hans reaktion. Alltså jag är rädd för att han kommer att skriva en massa elaka saker till mig. Men imorgon har jag en kompis hos mig och då ska jag skicka ett sms till honom om att det är slut. Och sedan kanske jag blockar hans nummer? Eller vad tycker ni?

          Sluta vara artig (du behöver inte vara det), skriv ett sms när du har kompisens stöd och sen blocka honom prick överallt. Du behöver inte förklara dig mer än med det där messet, du behöver inte svara på tusen frågor eller läsa massa elakheter. Du behöver faktiskt ingenting annat än att säga att det är slut, om du vill kan du ju lägga till att du kommer blockera honom för att du inte vill ha mer kontakt och att det inte är någon idé att han försöker kontakta dig mer iom att du redan bestämt dig.

          Är så jävla glad att du tagit det här beslutet för att läsa om hur han behandlade dig (i början av ett förvållande dessutom) indikerar om hur mycket värre han kommer bli.

          Heja dig, du är värd det bästa ❤️!

      Bra gjort, yay??????

      JAAA!!!!!! Du anar inte vad glad jag blev av att höra det!! Du är bäst❤️❤️❤️

      Yey, bra gjort och hejaheja dig!

      Hurra för dig! Så jäkla starkt. ?

      HURRA!!!!!

    Hej!

    Vet att det är väldigt smarta människor här och jag behöver lite hjälp. Har tappat fotfästet i livet och känner mig… lost. Hur hittade ni vad ni vill ha av livet ? Sedan, viktigast av allt, hur gör ni för att behålla kompisrelationer och fördjupa dem?

    Jag vet att jag är lite lätt deprimerad men dessa tankar finns ständigt i mitt huvud och jag vet att jag blir hjälpt av att höra andras historia ? så snälla dela med er ! ✨

      Jag vet såklart inget om hur länge detta pågått eller hur du har det. Men en liiiten tröst som jag brukar tänka på att de är några tuffa månader i livet just nu. Det är mörkt, vårt d-vitamin lager börjar tryta, julen är över, vissa kanske har de tufft ekonomiskt, våren är långt bort och de kan vara svårt att se saker att se fram emot. Vet inte hur de är för dig, men för mig är de en tröst att tänka så. Hoppas de blir bättre och att du finner svar på dina frågor. Kram

      Hej Pupa! Vet inte om jag kan komma med så värst smarta tips men hoppas att du snart hittar fotfästet igen i livet. Ibland vet man inte riktigt vad man vill ha ut av livet, man kan pröva på lite olika saker och rätt som det är kan pusselbitarna falla på plats. Om du känner dig deprimerad så kanske det kan vara skönt att prata med någon? Tveka inte att ta hjälp om du känner att du inte kommer ur din depression. Viktigt tror jag också är att fylla på med ”må bra saker”, vad du tycker om att göra. Att försöka att ha bra rutiner som mat, sömn och att röra på sig är alltid något som är bra att tänka på. För att behålla kompisrelationer är att hålla liv i dem och träffas, göra roliga saker, ställa upp om det behövs hjälp, stötta och bry sig så tror jag man får mycket tillbaka. Önskar dig lyckat till!

    Tips på hur ni hanterar ångest? Alla tips förutom andningen är himla välkomna mvh inlagd på psyk

      Gå till bibloteket.

        Jodå, har försökt. Har även fått hjälp av samtalsterapeut, Youtube etc. Men tänker att folk som upplevt ångest själva har kanske hittat tips å trix som jag ej kommit på än.

          Prata om det som oroar dig. Skriv ner allt i en dagbok innan du somnar om det är svårt att prata om med någon. Ofta kan det göra att man inte tänker lika mycket eller vaknar och oroar sig. Man sover bättre också. Om du vaknar tidigt typ 4-5 med ångest är ett tips att istället för att tänka läsa en spännande bok eller spela typ candy crush, patients el liknande. Allt blir värre vid den tiden, och på dagen känns det oftast inte så jobbigt längre. Hoppas du känner dig bättre snart!

      hjälper nog inte på intensiv ångest men jag brukar lyssna på poddar för att dränka ut tankarna, nåt oseriöst typ Wahlgren & Wistam

      Gå till gymmet och springa som fan på löpbandet.

        this. jag trodde min ångest var bottenlös, men nu går jag till gymmet (huset bredvid). Det fungerar, fastän jag var fruktansvärt skeptisk innan jag började. Bästa för mig är cykling, man blir trött som fan men måste fokusera på att trampa. Styrka och balansövningar fungerar absolut inte.

      När jag känner att den smyger sig på brukar jag googla mysiga bilder. Typ hundvalpar, sengångare i pyjamas eller tigrar som adopterat kattungar. Funkar så klart inte mitt i en panikattack, men kan dämpa när man känner stigande ångest.
      Jag tycker även om ”grounding”. Brukar lägga mig på golvet. Räkna brädorna i taket, fokusera på hur golvet känns mot kroppen osv.
      Ibland funkar det att tänka ”ångest är inte farligt, i så fall hade jag varit död för länge sedan. Det går över. Kämpa” är det riktigt illa säger jag det högt för mig själv.

      Hoppas du hittar något som funkar för dig!
      KBT har hjälpt mig väldigt mycket.

      Jag tror inte det finns något som kan göra att ångesten försvinner helt om man verkligen har djup ångest som man kan ha ibland. Men för mig lättandet när jag går ut en timme med hunden, fast det tog ett tag innan jag märkte att promenaderna gör skillnad i mitt mående. Och sen bara acceptera att ångestjäveln är där. När man är som ”sjukast” går det inte att bara acceptera, men jag har, äntligen, efter månader med djävulsk ångest, kunnat börja hantera den bättre.
      Stå ut säger jag bara, för att det kommer att bli bättre, och när du mår liiite bättre, börja motionera/träna och på riktigt bara acceptera att du har ångest och att det inte får styra dig.
      Kanske svårt att ta åt sig av det nu när man mår som sämst.
      Men prova avled med youtube, serier, filmer, bäcker, samtal med vän/familj.
      Du ska veta att jag vet exakt hur det är ❤️

      Jag försöker identifiera vilka tankar jag har som snurrar i huvudet och liksom tänka ”okej, det här är en sak som jag har ångest över” kunna släppa och sen gå vidare till nästa tanke. Lugnar ner min ångest lite

      Min kille är psykolog och vi diskuterar ofta detta. Han menar att ångest uppstår när ens interna verklighet inte stämmer med sin externa. Alltså exempelvis om du arbetar på kontor men egentligen vill arbeta med djur eller om du alltid önskat att du vågat satsa på din sångtalang osv. Ta en inventering på ditt liv och hitta din nisch och mening, sen kör stenhårt på det!

        Menar han då att det är enda anledningen till ångest eller att det kan vara en orsak till ångest?

          Han menar att det är den absolut vanligaste anledningen till ångest. Och diagnosen ”generalisera anxiety” är just det – du har ångest över något som du inte kan sitta fingret på. Inte den enklaste att ta sig ur dock eftersom vi lever i ett samhälle där man ofta tappar bort sig själv i sina försök att passa in.

            Nej finns massa som får ångest efter övergrepp och dödsfall och att få svår sjukdom. Det fattar väll alla.

        Intressant!!! Shit det gav ju svar på mycket, man kan ju ha ångest över pengar, relationer och allt möjligt och det kan alltså vara för att ens inre bild inte stämmer överens med verkligheten. Riktigt intressant perspektiv.

      Kanske lite kontroversiellt förslag men jag har blivit hjälpt av att ta hampaolja som kosttillskott.

        På vilket sätt hjälper hampa. Någon som provat?

          Jag kan inte svara på vad som fysiskt händer i kroppen tyvärr. Men p.g.a. jobbiga saker i somras drabbades jag av återkommande ångest och starka oroskänslor. Mediterade, tränade, körde gamla KBT- tekniker jag lärt mig men ingenting fungerade och jag började bli deppig. Så läste jag lite om hampaolja (CBD) och kände jag inte hade något att förlora. Och jag har faktiskt känt mig mycket lugnare och sovit bättre.

            I människokroppen finns något som kallas det endocannabinoida systemet, ett signalsystem som hjälper till att reglerar homeostasen. Homeostas kan beskrivas som jämvikt, dvs kroppens förmåga att hålla vissa funktioner stabiliserade, oberoende av miljön. Bland dessa ingår värmereglering, vätskereglering, blodsockerreglering m.fl.
            Min tanke är att CBD, genom sin inverkan på det endocannabinoida systemet, hjälper kroppen att hålla sig i balans, och är kroppen i balans kan jag tänka mig at det finns mer energi och ork till att få, och behålla, sinnet i balans. Vet inte om det stämmer, men det är en tanke 🙂 Har mött/pratat med/läst om måånga som upplever sig hjälpta av CBD, så oavsett bakomliggande orsak verkar det faktiskt funka för en större grupp människor.

              Intressant! 🙂 Jag och en vän började samtidigt. Han ville minska på sina psykmediciner och tack vare oljan har han faktiskt kunnat dra ner sina bensodiazepiner till hälften (!).

      Krya på dej. Kram. ?

      Har tyvärr inget bra tips för riktigt intensiv ångest. 🙁 Det som brukar hjälpa mig är att försöka se på situationen med kärleksfulla ögon dvs att min inre röst försöker ta hand om mig och få mig att känna mig trygg istället för att anklaga och skälla på mig själv och göra det värre. Inte så att jag tror att det tar bort ångesten men det hjälper mig att känna att jag försöker hjälpa mig själv och stötta mig själv medan det hemska pågår. Tycker det lugnar att dricka varmt och göra nåt som distraherar och att prata med någon. Eller ibland att gå en promenad eller fysisk aktivitet.

      Skickar en massa ❤❤❤. Hoppas du känner dig bättre snart. Ta hand om dig! ❤

      Jag brukar få ångest när jag har sömnbrist, så brukar försöka sova ut, bädda ner mig och typ kolla på något lättsmält och äta något gott. Samt se till att hålla igång med träningen! Träning är sjukt ångestdämpande!

      Här kommer några saker jag brukar göra när jag har svår ångest och är inlagd på psyk:
      1. Lägg pussel, om det finns på sjukhuset – man fokuserar på pusslet då och avbryter ångestloopen i huvudet
      2. Lägg patiens eller spela kort med någon medpatient
      3. Småprata med folk runtomkring för att distrahera bort ångesten
      4. Bläddra i skvallertidningar
      5. Be personalen om tips! Ofta har de papper med ”DBT-moduler” – och en av dem heter ”Att stå ut när det är kris”, och innehåller en massa tips
      6. Ladda ner någon DBT-app
      7. Tänk på att du inte är ensam! Vi är så många som lider av svår ångest, och livet kan bli bra ändå till slut!
      8. Försök att ta en stund i taget, t.ex fem minuter i taget
      9. Isolera dig inte! Då tar ångesten lätt över. Sitt hellre i ett hörn i ett gemensamt utrymme och distrahera bort ångesten
      10. Om någon personal har tid – be om att få prata av dig en stund och få tröst.
      Du klarar det här! ❤️

      Du ligger på psyk och bör då ta upp dina psykiska problem där. Ja för du ligger väl inte på psyk för skoj skull antar jag.

        22:29 vilken äcklig osympatisk onödig skitkommentar. Fy.

      Äta en klick wasabi. Tar över alla andra känslor. För en stund iallafall.

      Vad bra att du har fått många tips, hoppas att det blir bättre. Jag har också stora ångestproblem just nu. För mig fungerar tung träning allra bäst.
      Jag upptäckte precis asmr-videor på youtube. Först blev jag irriterad men efter ett tag upptäckte jag hur avslappnande det är. Prova några olika sorter (ljud, slime, bilar som kör över saker, regn eller tvålkarvande) för att se om någon kan ge dig ett inre lugn.

      Appen Dare. Skitbra.

    Viktoria Harrysson. Jag blir så upprörd över kommentarerna på hennes youtubevideos om att hon är en kille vad hon än säger och hur hon än sminkar sig, hur sjuk i huvudet hon är, att det är bra att såna som hon inte kan få barn… listan blir så lång. Hur kan man sitta och skriva så till någon?

    Är det dumt att köpa på sig en kur mot svamp down there och behandla själv om man inte är säker att man har det? Det säljs ju receptfritt så tänker att det inte borde vara nån fara. Annars måste jag uppsöka en gynekolog?

      Om det är första gången du har svamp kan det vara bra med en gyn-koll (kan nämligen misstas för svamp vid bakteriell vagitos). Om du haft svamp förut, kör på med en egen kur. Behandla så lång tid som det står, även om det blir bra efter kortare tid. Annars finns risk att det blossar upp igen.

        *vaginos

      Detta må låta jävligt skumt, men jag har fått tips flertal gånger att ta en binda och lägga naturell yoghurt på den och ha i trosan några timmar om dagen. På något sätt ska det typ balansera pH värdet eller något? Brukar funka för mig iallafall, så testa det innan du söker dig vidare 🙂 kram

    Någon som vet vilken ”känd bloggare” som greps i söndags för misshandel?

      Paow.

        Nej?
        Vanita

          Vanita sitter väl inne?

          Nej. Vanita gör nog inte om samma misstag två gånger. Hon är dessutom ingen känd bloggare.

        Det ÄR Paow!

    Min bästa kompis är gravid (yeay!) Och the cherry on top så ska jag bli gudmor (dubbel-yeay!). Men min fråga är…Jag kommer ju såklart vilja anordna en baby shower men aaaaldrig gjort det innan. Vad ska man tänka på? Hur långt innan ”bör” man ha den? Aktiviteter? Presenter? Mat? HELP ME! Jag vill göra den så minnesvärd som möjligt för hon är så underbart fin och snäll! Ps. Skicka inte mig till familjeliv…Jag tycker bara om det här då det är min bästa kompis det handlar om ?

      Så fint av dig att arrangera en babyshower för din vän. Jag har självt ”fått” en och det jag uppskattade var att bli överraskad. Det kan vara skönt att vara förberedd på att något ska hända (middag ute eller liknande) så hon inte anländer i myskläder. Men överraska med goda vänner. Gör ett privat fb-evenemang och bjud in. Något som brukar bli uppskattat är när fler lägger ihop till en present så de blir lite mer, ex en blöjtårta med småsaker som nappad och skedar i samt om hon önskar sig bärsele/babysitter/sjal eller annat större som kan vara en tråkig utgift som nybliven förälder. Det är nämligen väldigt roligt att få välja lite kläder själv och slippa ha en trippel garderob. Förlåt för långt inlägg men lycka till och vilken tur din vän har som har en sådan omtänksam vän.

    synd en inte kan gå OT på denna tråd o störa…?

      Jag vet.

        du kan bara ta o lägga av din tönt gå tillbaka o ta ditt alias som Anonym.

          Så det gick att störa även i öppet spår?

      Kati: Din kommentar var helskön hahaha

        tack

    Någon mer än jag som tycker det är konstigt att yayanaomi har såå dålig uppdatering trots att hon och mannen jobbar med bloggen heltid? Det kan gå dagar mellan ett inlägg. De är förvisso ofta välskrivna och bearbetade men ibland undrar jag vad de gör om dagarna som tar så mycket tid. ?

      De vuxenumgås väl.

    Hajen på lunch med Atladottir, kan man hoppas på ett framträdande i breaking news nu?

      hoppas!!!

    När pappa dog, dog en del av mig. Det har snart gått över ett år och jag kämpar på men allt känns värdelöst utan honom i mitt liv. Vill bara ringa honom och fråga något jag redan vet svaret på bara så jag kan få höra hans röst. Det är så tomt utan honom i mitt liv, min bästa vän och största supporter. Han stod alltid upp för mig, hade alltid min rygg och alltid en famn att bli lugn i. Jag är så jävla tom utan honom. Fyfan för att förlora en förälder 🙁

      ❤️❤️
      Nu vet inte jag vad du tror, ochiffrerat inte pracka på min ”tro” pånågon annan men jag har en övertygelse om att man ses igen.
      Livet kan fan int vara allt. Måste finnas något mer. Man måste få ses igen. Och även om det inte är så, så gör den tanken det lite enklare för mig att leva.
      Kämpa på, starka människa ❤️

        Och vill inte*

          Men ååh <3 Ja jag hoppas verkligen det. Jag måste få se han igen och som du säger det kanske inte blir så men tanken skänker iallafall ett litet lugn. Tack fina du för dina ord <3

      Jag är i exakt samma situation som dig. Livet kommer aldrig kännas helt igen, men jag måste göra så gott jag kan för min älskade pappas skull. Det måste gå. Kram till dig.

        Alltså gud M, började storlipa när jag läste din kommentar. Vad du har rätt när du säger “men jag måste göra så gott jag kan för min älskades pappas skull.” den meningen gick rätt in i hjärtat. Jag har verkligen haft en dålig period och gått emot mycket av mina egna värderingar och mycket självömkan och tanken på att pappa skulle se det gör mig så ledsen. Ska verkligen försöka att bli bättee på att leva och ta vara på det lilla för pappas skull. För jag vet att han inte skulle vilja att jag gick runt och ha så ont. Tänk vad en liten kommentar kan göra så mycket, det låter kanske löjligt men du skakade om min hjärna ikväll. Tack för tiden du tog till att skriva en kommentar till mig så himla fint. Kram till dig

      Jag kan inte ens föreställa mig din smärta, men sänder en stor varm kram. ❤️

        ❤️

      Jag vet precis hur det känns ?
      Kan ringa min mamma än idag (hon förlorade kampen mot diabetesen 2012) och sen komma på att hon inte kommer svara. Aldrig. Någonsin. Igen.
      Det gör så jävla ont. Fysiskt ont i hjärtat.
      Stor kram till dig som kämpar med sorgen. ❤️❤️❤️

        Usch ja fy precis så är det ? jag beklagar din sorg det är verkligen omtumlande att förlora någon man trodde alltid skulle vara där. Samtidigt gör det mig varm tanken på att vi fått lyckan till att ha så fina föräldrar även om det gör ont att tänka på. ❤️

      Din pappa älskade dig jättemycket eftersom han var en sån fin och bra pappa!
      Tänk vilken glädje han måste känt genom livet av att just få ha DIG som sin dotter, och det kan ju inget ändra på! <3
      Att du är ledsen nu är ett tecken på allt det fina ni ändå delat 🙂

        Alltså ååh <3 Sista gången jag prata med honom innan han blev snurrig så sa jag “du är världens bästa pappa” och då svarar han även om jag varit en skit och oansvarig person tiden innan hans bortgång “o du är en av världens bästa döttrar min j****”, jag vill höra han säga det för alltid men för varje dag som går blir den meningen uppspelad i huvudet allt tystare och tystare och jag minns knappt hur han låter 🙁 men försöker att inte låta det gör mig för ledsen. Huvudsaken är ju att jag ändå fick höra han säga det till mig innan han dog <3

          Jaaa <3 som förälder själv lovar jag att kärleken till sitt barn är starkare än allt, till och med döden! Att veta att man fått ge sitt barn massa kärlek och trygghet..
          Har också förlorat närstående, men försöker ändå hitta glädjen just i turen man hade att få ha den fina relationen <3 han lever kvar genom allt han lärt dig

      Förlorade min mamma för snart 1 år sen och saknaden efter henne blir bara starkare för varje dag. Der känns så tomt, ensamt och har nog aldrig känt mig mer som ett barn den dagen hon dog.

      Bland det värsta är att jag vet att livet antagligen aldrig mer kommer att bli 100% lyckligt igen, oavsett vad som händer kommer det alltid vara något som saknas.

      Jag försöker tänka på alla fina minnen vi hann ha tillsammans och hur otroligt rolig och levnadsglad hon var. Har efter att hon dog börjar skrattat riktigt rakt ut åt roliga saker precis samma skratt hon hade, vilket gör att det känns fint på något sätt. För mig brukar det kännas bättre en stund när jag har fått gråta ut ordentligt och gett mig tid till att vara ledsen någon dag. Der lättar hjärtat lite på något sätt.

      Livet är så fruktansvärt orättvist och tänker på dig och er andra som förlorat en förälder.

        Jag läste din kommentar och var tvungen att svara eftersom jag känner igen mig i dina tankar. När min mamma dog var jag säker på att livet aldrig skulle kunna bli bra igen, jag var inställd på att för alltid vara ”trasig” och allt kändes så meningslöst eftersom jag inte längre kunde spegla mig i min mamma. Strax innan jul förra året kom jag plötsligt på mig själv med att ha en stund (kanske fem minuter då jag drack morgonkaffe och tittade på min nyfödda son) då sorgen efter mamma inte var det mest framträdande av alla ekon i mitt huvud. Det hade då gått 956 dagar sedan mamma lämnade mig. Jag vet inte riktigt vad jag vill säga mer än kämpa på – sorgen efter din förälder kommer bli enklare att leva med och ett år är en så väldigt kort tid i detta sammanhang. <3

      ❤️❤️❤️

    Har en liten kris i mitt liv där jag bara behöver stöd och råd. Jag är 18 år gammal och tar studenten nu i sommar. I hela högstadiet hade jag en väldigt nära tjejkompis som jag idag inte har någon kontakt med överhuvudtaget. I 1an började jag i en klass jag verkligen avskydde som gjorde att jag fick grov ångest och stora problem med tillit. Under denna perioden var jag helt blind över hur människor var mot mig och trodde allt var som vanligt. Men när jag väl bytade skola i 2an så började min bästa vän då visa sidor jag aldrig sett och Hennes beteende mot mig var väldigt fult. Förlorade även en del andra vänner för jag isolerade mig själv. Men iallafall Hon skröt väldigt mycket om exakt allt och speciellt om hennes nya vänner när jag satt där utan någon annan än min pojkvän. Hennes mobil var även viktigare än mig när jag hade något känsligt att berätta. Jag stod upp för mig själv och tog upp detta gång på gång och hon sa förlåt och grät framför mig flera gånger.

    Men nu när vi började i 3an så hade ingen större förändring i hennes beteende skett så jag acceptera att hon bara var så som hon är, för folk ändras ju med tiden. Men sen började vi diskutera politik i samband med valet vilket förmodligen inte var en bra idé. Jag fick reda på att hon stöttar Sd åsikter vilket för mig är helt sjukt då jag själv är invandrare och alla mina kära är det också. Jag valde att säga upp kontakten helt efter nästan 10 år som vänner på grund av hennes beteende men också av hennes nya åsikter mot oss invandrade.

    Känner idag att jag ångrar mig för jag inte har någon direkt tjej kompis att vända mig till eller bara att umgås med. Funderar på att höra av mig men vet inte om det är värt det. Hur hade ni gjort?
    Vet att det blev jätte mycket text men hoppas ni vill svara❤️

      Var hellre ensam än att vara med en vän som får dig att känna dig ensam. Ibland är man fortfarande vänner just för att man varit det i tio år. Antagligen hade ni inte blivit vänner om ni träffades för första gången idag.

      Jag hade en nära vän i sjutton år som jag hade liknande problem med, men vi fortsatte umgås eftersom vi alltid gjort det. Idag har vi ingen kontakt sen ungefär fem år tillbaka och jag kan fortfarande sakna henne ibland, men det var ingen bra vänskap dom sista åren och jag gjorde rätt som avslutade det. Du kommer hitta nya bekantskaper.

    Imorgon är det dags för teoriprov och uppkörningen är på måndag, nervös deluxe! Håll en tumme för att jag fixar det.

      Ang uppkörningen så kommer du vara nära att baja på dig precis innan, men när du väl har satt dig bakom ratten och börjat så kommer det att kännas bra!

      Lycka till!

        Nej nej skräm inte upp Poff. Själv hade jag glömt bort min uppkörning, det var inte förrän min körlärare körde dit mig som jag kom på det. Inte ett dugg nervös.

        Med det sagt. Vi har alla olika erfarenheter. En del är jättenervösa, andra inte. Så, Poff, du kanske är nervös nu men det kan mycket väl släppa. Mitt tips är: slappna av 🙂

          Tack för peppning, ska försöka slappna av och göra annat under helgen så jag inte tänker på det! Teoriprovet blev iallafall godkänt ???

      Det fixar du! ?

        Och jag fixade teoriprovet ???

    Någon tipsade för ett tag sen om bra jeans, jag har tröttnat på Mollyjeansen även om dom sitter rätt bra, finns du här och kan berätta igen vilka du föll för? 🙂
    Andra för också gärna komma med förslag, highwaist, gärna stretchiga men med skinny fit tack 🙂

      Monki har en variant, minns ej namnet dock!

        Ska kika där då, tack sä mycket 🙂

      Gillar att gå in på JC och få hjälp. De vet alltid vilken storlek, modell, märke och passform som passar bäst. En gång jag jag in och sa att jag letade efter stuprör med hög midja, gylf ända ner till skrevet, bakfickor som inte var för stora, inte sitter långt ner och inte för brett isär. Mörka, stretchiga och utan slitna detaljer eller ful tvätt. Dom hjälpte mig att hitta många par efter mina specifika önskemål. Har köpt alla mina favoriter där. Dessutom lägger dom upp gratis och har lång bytestid.

      (jobbar inte på JC. Bara älskar stället)

        Haha, låter toppen! Tack så mycket ?

      Jag gillar Dr Denim men har precis hittat nya favoriter på Bikbok som är precis som du skriver. Strech, höga i midjan och skinny fit. Lycka till i jeansdjungeln ?

        Tack så mycket! Ska kolla båda ??

    Jag ska skaffa hundvalp och är överlycklig!:) Är det någon som har några bra råd kring första tiden hemma?

    Han kommer vara cirka 16 v gammal när han följer med hem.

      Ta ut valpen varje gång den vaknar, dricker/äter, lekt etc. Kan räkna på en hand hur många gånger våran hund gjorde något inomhus. Det gav mycket tillbaka då han blev rumsren snabbt och man lär sig tyda hundens signaler om den har behov att gå ut.

      Om den råkar göra sina behov inomhus är det ingen idé att skälla på den, ta bara ut och när den gör behov ute så beröm. Det är väl mina tips

        Såg nu att den kommer vara 16 veckor. Men rutiner skulle jag nog säga då och våga sätta gränser – lätt att ge med sig för två söta ögon. När hunden känns mogen börjar du lämna den kortare stunder som t.ex 5 minuter, 10 minuter och successivt öka. Finns inget värre än människor som ”inte kan handla/kommer över på fika för hunden kan inte vara ensam”.

      Gå en valpkurs! Det är roligt, och bra för både dig och hunden! Borde vara ett måste för alla nyblivna hundägare!

    Tack alla fina människor här inne som stöttar och hjälper varandra. En dag när jag fick pepp och uppmuntran på en kommentar så var kg glad en hel dag. En hel hög med extravänner som helt frivilligt sprider kärlek. Hoppas man i framtiden får se fler sådana fina exempel.
    Tack Camilla för att du låter din plattform vara en mötesplats för djupare och vardagliga diskutioner och frågor. Ha en trevlig kväll alla! Och en extra kram till alla därute som går igenom något tufft just nu. ❤️

    Lärare! Vilken ålder är roligaste att vara lärare inom? Ska plugga till lärare men skiftar mellan att bli lärare i klass 1-3 eller 4-6. Eller är det så att om jag pluggar till lärare inom 4-6 att jag även kan undervisa i lägre ålder? Har världens sämsta syv i skolan så söker hjälp här?

      Ingen, andras barn i alla åldrar är hemska ?

      1-3 skulle jag säga. Mindre barn, mindre bekymmer. Jobbar i en trea nu och man börjar märka av den lilla tonåren, ”hon tittar på mig fast jag inte gjort nåt”, på den nivån är det och jag får reda i sånt tjafs varje dag. Ofta tar de med sig sånt som hänt på fritiden på tex. Snapchat och så får vi reda i det med.

        Oj redan i så tidig ålder? helt galet att dom en har tillgång till sådana appar

          Haha, oja!

      En snabb googling säger ”Inriktning årskurs 4-6
      Du får behörighet att undervisa grundskolans årskurs 4–6 i de ämnen som ingår i din examen. Du får också behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 3 i ämnena Svenska, Matematik och Engelska samt Samhällsorienterande ämnen och Naturorienterande ämnen om något av dessa ingår i din examen. Ingår Bild, Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa eller Musik i din examen så får du behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i detta ämne.”
      Med vänlig hälsning, syv som vill försvara sin yrkeskår. Vårt jobb är inte att göra jobbet åt dig, antar att du är tillräckligt gammal för att googla det här svaret själv och egentligen inte behöver en syv till det.

        Min syv här på gymnasiet kunde inte hjälpa mig kolla intagningspoäng till universitet så jag undrar vad dom jobbar med isåfall?

          Bli inte lärare. Det är ett säkert kort till utbrändhet och barnhat. Eller föräldrahat snarare.
          Går du på gymnasiet nu rekommenderar jag dig att jobba först, innan du söker till högskolan. Minst ett år. Då kan du prova på att vara assistent i en klass, vikarie och liknande.

      Mitt svar är inte ett av dina alternativ, men jag måste ändå säga högstadiet. Jag vet att det har dåligt rykte, men herregud vad jag tycker om mina sjuor! Visst sliter jag mitt hår ibland (vilket man såklart gör oavsett vilka åldrar man jobbat med), men varje arbetsdag är rolig. Jag har jobbat som lärare i nio år (sex år på högstadiet, ett på mellan och två på gymnasiet) och inte en dag har gått utan att jag har blivit på bra humör på jobbet. Vad roligt att du också vill bli lärare. Välkommen framtida kollega!

      Jag pluggar till F-3. Går just nu tredje året. Det är jätteroligt. Man kliver in i en helt annan värld än den man själv var van vid. Har jobbat en hel del hittills under studietiden också. Lycka till!

    Ni som har barn – vad tycker ni är det roligaste/finaste/mysigaste med att ha barn?

      När de sover 😀

      Det finaste och roligaste är nog att få följa utvecklingen (min son fyller 2 år om ett par månader). Sen är det såklart också mysigt när han kommer och ska ge mig en puss och kram. Är nog först nu jag börjar tycka om att vara mamma, bebistiden är inte riktigt my cup of tea om vi säger så 🙂

      Jag har tvillingar och det är verklogen det bästa och roligaste som finns. Jag är inte en sådan som tycker att barn är jobbiga (åtminstone i mina egna haha) utan jag njuter verkligen av allt, blir positiv automatiskt eftersom barnen är så fina, roliga, gosiga och busiga och det är såå kul att se all utveckling som sker. En annan stor grej är bara själva familjelivet liksom, det är så häftigt eftersom jag själv väldigt ofta tänker tillbaka på min barndom och hur härligt allt var (för det mesta) och nu veta att JAG får äran att ge mitt bästa för att de ska få ha en så underbar uppväxt som möjligt. Att få återuppleva allt igen fast genom dem.
      När ens barn letar efter en med blicken och skiner upp i ett leende, när de närmar sig en och blir trygg av ens närvaro, när de är med VARANDRA och man ser det starka bandet… ja, allt. Ens barn bara ger en en så himla stark vilja och lust att gå upp på morgonen och uppleva dagen med dem (något jag saknade i många år). Det är fantastiskt verkligen!
      Och nej, jag överdriver inte, jag är helt enkelt ingen sådan som klagar och då har jag ändå två stycken som befinner sig i samma faser hela tiden. Jag är så lycklig med dem så jag ser ingen anledning att klaga. Har varit med om saker som verkligen är svåra och livsförändrande och det går inte att mätas med nätter av lite dålig sömn eller gnäll. Sorry för långt svar 🙂

        Fint skrivet! Bland det bästa är nog just det där att veta att man får ge dem massa kärlek/trygghet, en ära <3

      Att se vilka personer de blir. Mina barn är 7 och 5 år och det är så roligt att se deras personligheter och intressen utvecklas.
      Sen är det såklart fantastiskt att uppleva saker tillsammans med dem, att få gemensamma intressen och traditioner som familj.

      Att få ta del av deras liv. Sitta på första parkett när de växer upp. Få ge dem kärlek och trygghet. Låta dem äta sig mätta, leka och skratta, somna trygga, mätta och torra i en varm säng. Att få vara den där trygga famnen som de ständigt återvänder till, mer sällan ju äldre de blir, men att ändå alltid finnas där.

    Har haft vanliga hål i öronen i 15 år (flera i varje) och aldrig haft problem förrän nu. De första åren kunde jag ha vilka örhängen som helst men på senare år började jag bli känslig så jag övergick helt till äkta silver. Nu får jag efter många år helt plötsligt ont även av silver och det blir små skorpor ibland. Varför?? Har låtit hålen vila men det går inte mer än ett par dagar innan de vill sluta sig haha, så jag måste ha något i. Provat olika i silver och vill helst ha såna där små och diskreta pluppar eller små creoler från Glitter (ni som vet ni vet), men även dem verkar jag vara känslig mot nu. Kan man bli det mot äkta silver verkligen? Någon med samma lilla i-landsproblem? Jag vill liksom verkligen ha något i mina öron, känner mig så tom och tråkig annars då jag inte får använda andra smycken i mitt jobb bl.a.

      Jag har också blivit känslig, tål inte ens att ha äkta guld eller silver. Jättetråkigt.

        Skit också! Hur kan det bli så? Värdelöst… 🙁

          För att du förmodligen använt smycken med mycket nickel i…

      Nickelallergi är ju något som kan utvecklas med tiden, och ofta får man då problem av silver. Prova rent guld eller nickelfria örhängen (plast, titan tex).

      Blomdahls örhängen! Enda jag tål.

      Jag har det likadant! Köper piercing smycken i kirurgiskt stål på t.ex India och det funkar finfint 🙂

    Jag planerar att fria till min pojkvän men hur fasen gör man egentligen? Vill att det ska vara fint men inte bli något överdrivet. Lever dessutom på sjukpension så får ej bli för dyrt. Tips någon?❤️

      Finns det en plats dom betyder något för er båda eller kanske den vackraste platsen i staden för er?
      Där skulle du kunna fria genom att beskriva dina känslor för honom. Sedan kan du ha dukat fram extra speciellt därhemma och laga middag tillsammans. Ett sådant frieri hade jag uppskattat. Kan du inte berätta efteråt hur du gjorde? All lycka ❤

        Åhhhh jösses!! Du gav mig skitbra idéer, stort tack❤️ Jag ska absolut berätta

      Jag skrev en liten dikt/vers/tal till honom om hur mycket han betyder för mig och vilken underbar gåva det skulle få vara att bli hans fru. Den innehöll grejer som är speciella för oss båda och interngrejer och så. Inga floskler.
      Han grät. Jag grät. Vi har varit gifta i sex månader 🙂

        Gud vad fint❤️ Det måste jag nog också göra. Tack❤️

    Jag vill vädra min undran kring det här med att VARENDA kändis ska ha en podd. Utan att vara elak eller sarkastisk, men det finns en uppsjö av icke-givande poddar om människor som babblar om sig själva eller saker som inte ger mig ett dugg, men ändå är det på topplistan. Kan de som konsumerar icke-proffs-podd (alltså någon som pratar om en ämne de inte har en djupare kunskap kring) förklara vad tjusningen är? Då menar jag inte intervjupoddar, utan snarare xx babblar med en kompis om sitt liv, eller xx berättar allt om sin relation osv. Jag menar, vill man lyssna om hälsa finns det proffs-poddar, om man undrar barnuppfostran och familjeliv så finns det proffspoddar osv… så varför lyssnar man på en känd människas subjektiva upplevelse om tex graviditet eller relationsproblem när man kan få riktig fakta? Dessutom fullproppad med reklam. Känns nästan som en rörelse av anti-intellektualism

    Jag vill inte skaffa barn. Jag får ångest av att tänka att jag skulle slösa bort mitt liv, inte längre kunna sätta mig själv i första rum. Blir äcklad när jag ser vänner lägga upp bilder när deras ungar äter och skulle aldrig vilja spendera flera år på att mata och torka snor. Förstår ju också att om jag väl hade skaffat en unge så hade jag älskad den, en kärlek som hade gett mig grov ångest. tänk om ungen blir sjuk, mobbad, hamnar i fel umgänge, den kanske rent av blir sjuk i huvudet och mördar någon, ja ni vet. Ständig oro. Helt enkelt, ingen del i mig vill ha barn. Men! tänk om jag ångrar mig? jag har ingen som kan ta hand om mig när jag blir gammal. Min pojkvän vill inte heller ha barn, men han har flera syskonbarn som kan ta hand om honom. Tänk om vi går skilda vägar, då kan jag knappast förlita mig på dem. Jag önskar att jag bara var stensäker på mitt val så jag slapp tänka på det. Orkar inte oroa mig för att ångra mig..

      Du ska inte ha barn.

        Och det bedömer du? Av en kommentar? Är du sån som gillar att sparka och spotta på människor som vill förmedla sin ångest/ oro?

        Hade du själv velat ha det här svaret på ett dilemma du går igenom?

        Snälla, tänk en gång till innan du säger något eller skriver något!

          Men ska man skaffa barn med dem tankarna av rädsla att ingen kommer ta hand om en när man blir gammal? Finns ju äldreomsorg och hemtjänst.

      Tänker lite så att om du verkligen känner att ingen del i dig vill ha barn, så är det vad du ska gå på. Vet inte hur gammal du är, men jag kan känna igen dina tankar från när jag var lite yngre (är 35 nu), men när jag landade i och accepterade vad jag verkligen kände så slutade jag oroa mig för att ändra mig. Och att inte ha nån som tar hand om en när en blir gammal, alltså det är ju inte säkert att dina eventuella barn skulle göra det ändå… På samma sätt som du kanske visst kommer ha andra personer kring dig då som kan ta hand om dig, mycket kan hända i livet som vi inte kan ana idag!

      Fundera på vad som lockar dig med ett valfritt liv respektive ett med barn? Vilka hinder orsakar barn? Vilka positiva upplevelser får man som förälder? Jag tror att bara av att reflektera ordentligt kan man fatta ett beslut man blir nöjd med. Sedan är det kanske svårt att vara stensäker? Jag tror de flesta tvekar då och då gällande dessa val .

        Oj menade barnfritt så klart inte valfritt. 🙂

      Tycker inte du ska skaffa barn alls! =/
      Barn ska vara efterlängtade – inte en slags plan för att få ålderdomen tryggad.
      Känner du dig så pass avig så tar du kanske ut det på barnet senare.
      Bara NEJ

      Det finns ju ingen garanti att man blir omhändertagen av sina barn ändå.
      Jag arbetar med barn, men vill ändå inte ha egna. Skulle man ångra sig i framtiden kan man ju alltid ha barn i sitt liv på ett eller annat sätt. Avlastningsfamilj, fosterföräldrar etc. Skaffa inte barn om du inte vill.

        Känner du dig helt säker i ditt beslut? Jag känner mig så annorlunda som inte ha några moderskänslor till barn. Känner ju det till djur, väldigt starkt, men inte till barn. Blir även så sjukt rörd när andra blir gravida, är lyckliga över det osv. Därför jag också tvivlar. Tänk om jag egentligen vill, men klockan har inte satt igång än? men jag är snart 30 så den borde startat redan..

          Fast vet du, sådär känner ju väldigt många män. Först när deras eget barn läggs på deras bröst så blossar faderskänslorna upp. Min mamma sa att det alltid var så för henne, hon ville absolut inte få barn, sedan råkade hon bli gravid och då upptäckte hon för första gången moderskänslor i livet. Så pass att hon skaffade en till unge (mig). 😉 Försöker absolut inte övertala dig till att skaffa barn, men tror att det är vanligt att man faktiskt svajar lite åt båda hållen vad gäller detta beslut. Jag är snart 32. Har bestämt att om två år ska jag bestämma mig för om det blir barn eller inte. Under tiden låter jag mig själv fundera och känna efter, umgås lite med vänners barn och se hur det är liksom…

      Ge dig 5 år till så kanske du tänker annorlunda?

      Tänk inte på vem som ska ta hand om dig på ålderns höst. Finns riktigt bra vårdboenden om du lägger undan en slant.

      Mitt råd till dig är att släpp tanken och leva i nuet. Blir du gravid så ta beslutet då!

      Varför grotta sig i tankar som får dig att få ångest? Om 5 år så kanske du har en helt annan syn på saken. Åh vet viktigaste. Skit i din ålder!!

      All lycka till dig ?

      Hej P! Jag vill inte heller ha barn, känner ungefär som du. Jag tänker att om man inte har kids så vårdar man andra typer av relationer mycket mer, något som föräldrar inte har tid med. Så förhoppningsvis är man inte ensam som gammal utan livet ser bara annorlunda ut än ens egna föräldrars tex. Ingen mening att oroa sig! Plus, att skaffa barn av bara den anledningen är så dumt då det ändå inte är en garanti att kidsen finns kvar för en när man är gammal. Det fixar sig! child free ftw

    Ska kolla på dokumentären om Fyre festival, vad tyckte ni om den?

      Finns ju två stycken, men såg den som finns på Netflix och den var faktiskt helt okej!

      Helt okej.

      Såg den på Netflix! Väldigt intressant tyckte vi 🙂

    Hallå! Jag söker fler träningskompisar i Stockholm!? Känner du dig manad eller har du någon vän som passar in på beskrivningen?

    Läs mer i mitt blogginlägg: http://platins.se/2019/01/20/soker-en-traningskompis/

    Vid frågor, skriv helst i mitt kommentarsfält istället för här.
    Kram ?

    Folk här sitter ju på det mesta i kunskaps väg så provar att be om tips på att få till den ultimata G&Tn. Allt från bästa ginet, tonic water, glaset, själva mixen till bästa is formen. Hjälp mig fixa den bästa drinken någonsin till helgen! ?

    Hej! Jag har tidigare ”dejtat” en kille i 6 månader och nu för ett tag sedan slutade vi ses. Vi var väldigt bra kompisar och nära men vi låg egentligen bara och hade inga förväntningar om att ta det till ”next level” så att säga.
    Innan jag träffade denna killen så var jag väldigt intresserad utav en av hans kompisar. Och nu vill jag ligga med denna kompisen. Jag vet att han också vill ligga med mig, men är osäker på om det är fittigt mot killen jag ”dejtade”?
    Han har tidigare sagt (medans vi träffades) att han inte ville att jag skulle ligga med någon utav hans kompisar. Men samtidigt så var vi aldrig ett par och han påstår att han aldrig hade känslor för mig. Så kan han ens tillåta sig att tycka att jag ska vara ”hans” och inte få ligga med hans kompis?
    Förlåt om det blev lite långt haha 🙂

      Nej ligg på, jag tycker inte han har med det att göra faktiskt, särskilt som ni inte hade något riktigt kärleksförhållande. Och egentligen behöver väl inte han veta vem du ligger med? Är inget du behöver redogöra för. 🙂

      näää kör! det är inte du som är fittig, det är hans kompis, alltså inte ditt ansvar!

        Ehh, nej, det är ju date-snubben som är märklig i att försöka styra vem hon får ha sex med. Ryker er vänskap på det så var det inte vänskap utan gammal dammig patriarkal kvinnokontroll.

    Ska äta en krämig vegansk pasta om en stund och kolla på netflix. Notera i intresseböckerna.

      Noterat.

      Skriver upp det i min I Care ?

    Hej!
    Jag mår fruktansvärt dåligt 24 timmar om dygnet och för att fortsätta klara av mitt liv skulle jag behöva sova bort all min vakna tid när jag inte är på jobbet. Jag skulle alltså behöva somna runt kl 18 på kvällarna och vakna runt kl 7. Har någon något förslag på vilka mediciner som kan hjälpa mig med detta och i vilken mängd? Jag har framfört detta till flera olika läkare men får ingen hjälp och börjar nu bli desperat då varje minut är plågsam.

    Någon som vet om man kan genomföra en abort på en fredagseftermiddag eller under en helg? Hur snabbt kan man få en tid?

      Medicinsk abort eller ett ingrepp? För en medicinsk abort kan man oftast snabbt få en tid, alltså inom någon dag, hos barnmorska. Iaf där jag bor (Skåne).

      Är det en medicinsk abort tar själva aborten några timmar, 2-3-4 ca. Därefter blöder du i en binda rikligt i början och därefter mindre och mindre i ca två veckor. Om du tar den fredag eftermiddag kan du fint jobba på måndagen om allt gått bra.

      Hur snabbt du får tid beror nog på vilket landsting du tillhör. Om du gör en medicinsk abort kan du ju välja att göra den hemma och då kan du ju ta tabletterna när det passar dig.

        Nej de första tabletterna måste du ta på sjukhus och sen nästa tabletter två dagar senare. Du kan alltså inte välja själv när du ska börja aborten så att säga, om du inte vill åka tillbaka till sjukan Bara för att ta första tabletterna såklart ?

    Tycker vi ska gräva lite i Madeleine Ilmruds förehavanden. Tycker CamCam kan skriva något om denna bloggare också.
    Hur kan hon driva en blogg, ha en lokal (har hon den kvar??), göra samarbeten och uppdrag och inte ha ett företag registrerat på sig? Det är avregistrerat.

    Märkligt också att ingen av hennes hundar är registrerade. Bara en chihuahua som hon inte ens har kvar.

      Skaffa dig ett liv!

      Börjat utbildning till PT, börjat utbildning till nagelfixare, inrett lokal 1, inrett lokal 2, köpt villa men äger ingen fastighet, antyder graviditeter 24/7.

    Var på en dejt i lördags, och det visade sig att jag och killen klickade väldigt bra. Skrattade mycket, hade mycket att prata om och efter något glas vin vågade vi även hålla hand och jämföra händer haha..
    Det blev två pussar när vi skiljdes åt, och sedan har vi hörts varje dag på sms sedan dess. Båda var klara med att vi absolut ville ses igen både under dejten, samt i sms efteråt.
    Grejen är att jag tror att han är lite blyg, vilket för mig är ovanligt eftersom jag är van vid killar som ”styr”, vår första dejt blev av då vi båda kom överens om det efter att han pikade att han ville ses.
    Så imorgon tänkte jag göra slag i sak och bjuda ut honom på en andra dejt, förmodligen ringa honom och göra det. Han har sagt att han skulle vilja prata över telefon och att det skulle vara mysigt, så jag lär ringa, för jag vet att han inte kommer ta initiativ till det pga lite blyg och försiktig. Helt otroligt med en så pass snygg och trevlig kille som inte beter sig som en skitstövel för en gångs skull.

    Förslag på vad man kan göra? 😀 Vi tog som sagt ett/några glas vin senast, och jag känner inte att jag vill bjuda hem honom på middag ännu, det brukar jag vilja vänta med till typ dejt nummer 3. Vill inte ringa utan en idé om något, känns bättre att säga ”skulle du ha lust att gå på blabla, eller har du lust att blabla” än bara ”vill du hitta på något?”. (Förlåt för värsta utläggningen, blir lite nipprig av att tänka på honom/prata om honom)

      spela shuffleboard! perfekta aktiviteten för date 2, jag föreslår alltid det

        Tack för bra tips! Ska kolla om det finns något sådant ställe här i närheten ?

    Någon som kan tipsa om vart man kan parkera en bil billigt i Sthlm? Ska bo vid centralen men har ingen vidare lust att punga ut omkring 350 kr dygnet i parkeringsavgifter ? Tänker att jag kan ta tunnelbanan från lämplig parkering tillbaka till hotellet.

    Och nej, jag behöver bo vid centralen så att boka om hotell är inte aktuellt. Och kommentarer om att jag borde ta tåget istället för bilen undanbedes ?

      GOOGLE.SE

        ?? Tror dom flesta frågorna som ställs här kan få svar via Google men… Jag får väl vända mig till Google då ?

          ???

      Det finns inte billigt i stockholm, därför många tar bil till tex tåget i stuvsta och åker sista komunalt

    du är som en envis böld i röven

    camcam går det inte att få bort denna böldpest för gott?

    Är det inte olagligt att ta foton i en rättssal? #blondinbella

      Under pågående förhandling är det ja. Hon har tagit bort bilden som togs inne i rättssalen under rättegången från sina stories. Klippet när hon går in i rättssalen är ”okej”.

    Ladda ned parkeringsapp för Stockholm!!

    Tips på poddar som påminner om creepypodden?
    Har testat flera avsnitt av spöktimmen men gillade inte den alls. Gillar när de berättar historier och inte typ pratar med varandra..

      Lore! På engelska förvisso.

      Thrillerpodden har du lyssnat på den? Vissa avsnitt av skräckpodden är helt ok. Men thrillerpodden är sjukt bra, har slutat sändas tyvärr

    Saknar ni någon typ av instakonton/bloggar?

    Något som ni hade önskat skulle finnas.

    Själv hade jag gärna sett fler konton som Bloggbevakning. Bloggkommentatorerna la ju ner tyvärr, annars är det väl mest Stoppa Pressarna som granskar?

    Någon mer som använder produkter med retinol? Fick berättat för mig att man måste ha låg % i början för att vänja in huden. Tog den lägsta dosen 0,3% och min hy märker ingenting. Någon med erfarenhet?

      Hur länge och ofta har du provat? Retinol tar tid. Själv kör jag 1% två kvällar i veckan. Går bra för mitt känsliga och acnebenägna fejs.

        Jag har använt det två gånger denna veckan bara. Vad kommer hända med huden efter tid? Ska man använda något ”över” retinol, tex en nattcreme? Sedan undrar jag om man kan ta det på sommaren?

          Man ska inte använda syror i ansiktet på sommaren nej.

            Man kan göra det men då är det asviktigt att man kommer ihåg att använda hög SPF efteråt.

          Läste du inte på om retinolens fördelar innan du köpte den? Försöker inte vara dryg, jag undrar på riktigt.

          Retinol arbetar bra ensam, du behöver inte nattkräm över. Rekommenderar dig att googla och YouTubea retinol. Finns mycket bra info.

            Jo ja läste på. Men hade ytterligare frågor som jag inte kunde hitta svar på någonstans så därför frågade jag här.

          All hudvård tar tid. Du kan aldrig förvänta dig resultat efter två användningar. Det tar minst sex veckor, tror jag hudfolk brukar säga.
          Retinol stärker cellförnyelsen och uppmanar cellerna att bete sig som unga igen. Retinol kan motverka rynkor, pigmentfläckar, acne och en rad andra problem. Det är ett mycket starkt a-vitamin. Har jag hört någonstans.

    träffas h och bb igen?

      tänkte mer bara på dejten hemma ikväll och alla vet ju att han är tillbaka i sthlm, och att ses ute offentligt vore ju ”dumt”…..

    Medeltidsveckan på Gotland.. Är det värt att besöka? Funderar om det är så mysigt och trevligt som det verkar eller om det är mer som en stökig festival med för mycket folk och krimskrams marknad? Om bra så var bor man bäst, finns det några guldkorn, bra att veta etc? 🙂

      Är så mysigt och trevligt som det verkar! Bästa veckan under sommaren här på öjn. Bo i Visby för att kunna gå till marknaden är a och o.

    Förslag på vad man kan göra på en andra dejt? 😀
    Vill vänta med att bjuda hem honom på middag, känner att jag vill hitta på någonting annat först. Vi drack något glas första dejten, klickade såå bra. Men grejen är att jag märker att han är liite försiktigare (vill inte säga blyg, för det är han inte) än andra killar jag har dejtat. Är inte så van vid att ”styra” som jag är nu, så jag tänkte ringa honom imorgon (vi hörs på sms varje dag, gulliga sådana där han verkar genuint intresserad av mig och mitt liv). Men det är riktigt uppfriskande med en kille som är så pass snygg utseendemässigt men världens nallebjörn inombords och verkar inte helt bortkopplad från sitt känsloliv som många man har träffat.

    Nu maler jag bara på en himla massor, blir helt nipprig när jag tänker på honom och dejten haha.. Det andra jag skrev verkar ligga i mod, därför skrev jag en gång till. Behöver tiips..

      Ni kanske kan gå på något museum eller någon utställning och sedan äta lite god mat 🙂

    BREV FRÅN POLISEN
    I slutet av december åkte jag bil med en vän, helt plötsligt blir vi stoppade av polisen. Det visar sig att han inte betalat skatten på sin bil. Han är även tidigare dömd för ringa narkotikabrott. En polisman ber mig stiga ut ur bilen och frågar hur jag känner killen i bilen och om jag tidigare brukat narkotika. Jag säger att jag rökt cannabis några gånger, han säger ”Visst röker du regelbundet? När rökte du senast? Idag eller hur?”
    ”Nej, kanske för 1-2 veckor sen” svarar jag.
    Polisen säger att han vill att jag ska lämna urinprov på plats (vi har stannat precis vid en bensinmack)
    Om jag inte vill kommer jag få följa med till stationen och lämna ett där.
    Jag väljer att lämna urinprov på mackens toalett och berättar sen att jag rökt en joint med en väninna för en vecka sen när han frågar hur testresultaten kommer se ut.
    Polisen berättar hur processen komme se ut, eftersom jag på plats erkänt brott får jag nog bara hem en böter. Han frågar hur mycket jag tjänar, jag svarar ca 17.000 kr efter skatt. (Jobbar på ett LSS boende, 24 år gammal- tidigare helt ostraffad, aldrig haft med polisen att göra)

    Jag har nu fått hem ett strafföreläggande för ringa narkotikabrott, jag ska betala för urinprovet och analysen: 984 kr, avgift till brottsofferfonden: 800 kr och dagsböter: 30 á 220 kr = 8.384 kr.

    Det jag undrar är:
    1, Min vän sa att jag skulle sagt att jag var arbetslös och hade noll inkomst och hade då fått lägre böter. Jag menar att polisen borde väl kolla upp min skattedeklaration? Annars skulle väl alla ljuga och därmed få betala mindre?
    2, Ingenstans på inbetalningskortet står det ett sista datum jag måste betala- bara att om jag ERKÄNNER brottet och ACCEPTERAR STRAFFET så ska jag så inom 2 veckor betala in hela beloppet (8384 kr)

    Jag erkänner såklart brottet-
    Men 8.384 kr för att jag har rökt cannabis hemma hos en väninna..inte i bilen, inte ute, jag hade bara kvar THC i urinet.

    Finns det NÅGOT sätt för mig att minska summan på dagsbötern? Vad händer om jag inte betalar? Har någon av er varit i samma sits?

    Jag bor själv i en hyresrätt och har fasta månadskostnader på 8.000 kr (hyra,el,bredband,SL osv) om polismyndigheten kräver hela summan på
    en gång måste jag ta lån för att kunna betala? Det kan jag inte! Jag tycker att summan är orimligt hög! Kan man göra en avbetalningsplan?

    Jag vill inte berätta för någon om detta och får förvirrande svar på nätet. Om ni har kunskap eller varit i samma sits- snälla hjälp mig!

      Varför måste du ta lån? Du får ut 17 000 och har fasta avgifter på 8 000. Ser inte problemet vare sig att betala med den månadslönen du får in eller att du rimligtvis borde ha ett sparkonto då du får över 9 000 i månaden. Sen tycker jag också att det är dyra böter men det är en annan femma.

      1. Polisen kollar upp din inkomst så du kan inte ange mindre
      2. Om du fått strafföreläggande finns det väl för dig att skriva under och skicka tillbaka? Annars räknas betalningen som att du accepterar vilket då som nämns ska betalas inom 14 dagar. Finns tyvärr inga möjligheter att minska kostnaden då eget bruk är kriminaliserat, kan ju bara hoppas att det sker en förändring snart då det i många fall är en sjukdom som en straffas för. Att du ”bara hade thc” kvar i blodet är ju pga c*nnabisen, den visar inget annat än thc.

      Betalar du inte (hela beloppet på en gång) kommer ärendet skickas till kronofogden (tror ganska direkt utan påminnelse om jag inte minns fel) med allt vad det innebär med räntor och betalningsanmärkningar. Tyvärr tar ju inte rättsväsendet hänsyn till var, när eller hur du rökte då bruket i sig är illegalt. Oavsett om du erkänt eller inte finns ju bevisen iom urinprovet så det finns liksom inget du kan göra för att förmildra tyvärr. Det är så här straffen ser ut för eget bruk och brukar inte skiljas på beroende av substanser osv.

      Tyvärr är det bara att betala hela beloppet asap, du har enligt lag begått ett brott och det är det här straffet en får för det.

        Tack för svar!

      Mitt svar hamnade i modd men kort finns det inget att göra pga att det här är straffet för eget bruk oberoende av var/när/hur. Betalar du inte hela beloppet inom två veckor kommer det skickas vidare till kronofogden och där stiger beloppet rätt fort.

      Betala och sluta röka på så slipper du såna problem i framtiden.
      Du har ju faktiskt själv satt dig i den sits du sitter i och då är det faktiskt bara att stå sitt kast, pröjsa och växa upp

    Hur gör man ett faderskapstest (?) när man är vuxen? Jag är myndig och min pappa är OK med att vi kollar upp detta. Var vänder man sig? Någon som gjort samma i vuxen ålder?

    Känner ni er lika gamla som ni är? Jag är snart medelålders men känner mig som typ 20 mentalt.

      Jag är precis likadan, fast tvärtom.
      Jag är 25 och har varit redo att pensioneras för ett lugnt liv på landet i ca. 5 år nu.
      Har alltid haft ett extremt konsekvenstänk, ända sedan barnsben.
      ”Det känns dumt att klättra så högt i trädet, man kan ju trilla ner och slå sig.” Jag, 7 år
      ”Dricker jag mer nu så kommer jag att må dåligt, så nu slutar jag för ikväll” Jag, 15 år

      Jag känner mig nog som typ 25 men är 32 snart. Fast, kan du inte känna att när du faktiskt umgås med 20-åringar så märker du att du verkligen inte är som en 20-åring? 😛 Jag brukar märka det där ganska snabbt iaf..

    Jag gick en traumabehandling förra året för att bearbeta en våldtäkt jag gick igenom i min tidiga tonår.
    Men så i veckan sitter jag och zappar mellan olika program och vem fan dyker upp i rutan om inte mannen som våldtog mig?!
    Det kändes som att hela min värld rasade samman ännu en gång.

    Jag vet inte hur jag ska hantera det. Och framförallt inte mitt sjuka skiftande i hur jag mått sen dess. Ena sekunden superglad, planerar att fria till min kille. Andra sekunden superdeppig och vill dö. Tredje sekunden sur och otrevlig mot allt och alla och så går det bara runt, runt, runt

      Finns det någon du kan prata med om detta?? Din kille, en nära vän? Jag tror det är bra att ventilera, att vräka ur sig ångesten, beskriva känslorna som plötsligt vaknat igen m.m. Att liksom få älta ett tag och kanske till och med låta dig själv må dåligt, vara arg, vara ledsen. För med tiden så kommer det långsamt lätta igen och du kommer fokusera på fina saker i livet.
      Kram!

        Jag pratade med min kille, bröt ihop fullständigt och tryckte i mig en himla massa lugnande och berättade.
        Karln sa att ”Skit i honom! Han är inte värd det. Bara fuck him! Förstår du?”
        Upplevde det som att han var så himla obrydd och kall även om jag vet att han har så rätt i det han sa.
        Tack för ditt fina svar❤️

          Åh jag hoppas att han med kroppsspråk och andra ord också visade dig stöd och kärlek? <3 Jag har en sjuk familjemedlem och jag bryter ihop ibland för det. Min kille brukade säga "Jaja, du kan ju inte göra något åt det" men jag har bett honom att bara finnas där istället, att bara säga fina saker och krama om, och det känns så mycket bättre.
          Kram på dig!

      Gå och prata med någon professionell igen ❤❤

        Mmm, har en kontakt på psyk där jag snart ska påbörja ny traumabehandling för ett senare trauma men får nog ta upp detta med henne nästa gång jag träffar henne. Jättetack❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.