Öppet spår

497 kommentarer

https://youtu.be/cZ2Z41LUB8c

Britney 1999, i en galleria. Sjunger live. Dansen. NOSTALGI. Nästan så jag vill ut på skolgården och mima och dansa igen. ??

Live ?

Det är live. Hon sjöng live första åren innan hon blev känd och de började tjäna pengar på henne och ville ha hennes babyröst som hon inte klarade av att sjunga live.

Det är live. Det är i början av hennes karriär.

Hur gammal är du?

34

Hur kan du inte minnas tiden när Britney sjöng live? Var ju då hon var bra ju.

Helt enkelt inte intresserad ?

Varför kommenterar du under en video med Britney då? ?

Lyssna på P3 musikdokumentär! Senaste avsnittet är om brittan ?

Älskar Britney under åren 1998 till 2001, efter det är hennes musik inte samma sak 🙁

Haha nån mer som lyssnat på P3 musikdokumentär i dagarna??

Jag ska lyssna nu bara för tipset ovanför, hade missat det ?

Håller med!! Dansade alltid till Britney Spears musik när jag var barn och upp till tonåren. ?
Hon är än idag min idol.

De här tidiga vhs klippen är såå najs. Älskar hennes mörkare röst ?

Åh, Britney!! Tidiga Britney, girl crush alltså ? Älskade henne ?

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Skulle ni flytta ifrån ert drömboende om området var oroligt? Jag älskar vår lägenhet, alltså verkligen älskar. Har lagt sjukt mycket tid och pengar på att renovera den efter just vår smak, har betalat av nästan hela lånet, vi har gott om utrymme för allt vi vill … allt är perfekt. Men området är oroligt, och vi vill ha barn någon dag. Det är inte jättefarligt, inte skjutningar eller så, men det händer grejer och jag vågar inte gå ut själv på kvällarna. Vårt område ligger nära stans ”dåliga delar”. Hade ni försökt flytta innan ni skaffar barn, eller hade ni bott kvar och hoppats på att det ska bli bättre? Det byggs t.ex. många nya lägenheter här (bostadsrätt) så kommunen verkar vilja förbättra området, men man kan ju aldrig veta om det funkar…

Var bor du?

En bit utanför Stockholm. Vill inte säga exakt, men en mellanort liksom. Inte förknippat med farligt som Tensta, och inte förknippat med superfint som Danderyd 🙂

Låter som mycket av rädslan sitter i ditt huvud. Bott i Stockholms värsta förorter under åren man letade kontrakt och trots allt negativt folk säger är orterna lugna. Aldrig varit rädd.

Men det har ju eskalerar nu på sista tiden.. vårt område var jätte fint och lugnt för ca 5 år sedan och nu är det stök här med. Tack och lov för körkort och garage så man slipper hela ”tunnelbane-delen”. Min stackars granne blev misshandlad av ett gäng och även hans hund förra året, hunden dog av sina skador och gärningsmännen fick knappt nått straff då de var minderåriga. Hemskt.

Fy Fan…..stackars hund och stackars granne. Traumatiskt. Fan vad jag skulle vilja använda våld på sånt drägg hade jag bevittnat nåt sånt, skiter i mindreåriga
…..eye for an eye.

Verkligen! Vidrigt. Och grannen är en gammal gubbe på 74 år, förstår inte hur sjuka vissa människor är.

Jag hade definitivt flyttat. Om du inte ens vågar gå ut på kvällen så påverkar ju det livskvaliteten något enormt.
Du kommer ha tid att sätta din prägel på det nya hemmet också.

Låter som Sveriges rövhål Väsby. Flytta medan du fortfarande får bra betalt för din bostad. När busslinjer dras in pga stenkastning är det för sent. Talar av erfarenhet.

Inte Väsby, men vi har tittat på lägenheter där! Har det på listan över kandidater, om vi nu måste flytta. Varför är det ett rövhål? Är alla delar lika hemska?

Finns okej delar i Väsby men de är så långt ut att det är lika bra att flytta till landet på riktigt. Sjuka överpriser i de områdena. Och Väsby är otroligt deprimerande överlag. Stökigt och nergånget centrum, inga natursköna områden, inga bra badplatser, långt till vattnet, nära till E4. Tycker inte det finns några trivsamma platser alls där. Vi flyttade till Brottby, det bästa jag gjort. Tryggt, lugnt, otrolig natur och ändå nära till allt med både bil och buss.

Väsby suger.

Det var redan nedgånget 2008 när jag bodde där och nu är det bara total katastrof. Knark och kriminalitet omkring centrum, stationen, Sigma. Mycket drägg från Märsta. Nä fy fan.

Jag tänker köpa bostadsrätt i Väsby. Visst har våldet eskalerat där men det finns mycket värre områden och Väsby är fortfarande bra. Man behöver kanske inte välja Sigma, Smedby eller Dragon hehe.

Jag kan inte hitta en förort till Sthlm som inte dras med samma huvudvärk som Väsby. Ska flytta från Sigtuna, där har ju Märstas pest spritt sig även till de bättre delarna.

Känn efter själva, trivs ni så bo kvar, vill ni slippa allt våld så får ni nog flytta långt ifrån storstäderna.

Hehe vilka Udda namn på era områden! ”Dragon”

Hej, så länge det inte är fittja/Rågsved och den typen av förorter utan mer Hägerstenstypen så skulle jag personligen inte flytta. Möjligen när barnet blir 3-4 och innan skolstart då jag gått i en riktig förortsskola och det var hemskt. Men om det är en mellanförort och inte har barn än så skulle jag varit kvar. Även om man flyttar kan det området bli dåligt om ett par år.

Varför kan du inte säga exakt? Blir lättare att ha en åsikt.

Exakt. Med mer info ang ställe fås rättvisare svar. Nu kan ju svaren bara bli hypotetiska, men det kanske räcker?!
Svårt att tänka mig att du blir ”avslöjad” här bara för att du säger var du bor. Den dagen du ev flyttar lär du behöva stå till svara inför vissa ändå gissar jag.

Jag vågar inte heller gå ut på kvällarna och jag bor i innerstan… det ör sjukt mycket gäng som driver runt på kvällarna och polisbilar med sirener hela tiden. Sverige har aldrig någonsin varit så otryggt och läskigt som nu, en tjej blev våldtagen bara några gator bort för inte så länge sen…

Jag hade faktiskt flyttat. Om du knappt vågar gå ut nu blir det knappast bättre när det kommer en knodd tyvärr.
Ni kan nog hitta något liknande på lugnare ställe, men nöj er inte med ”sämre” ?

Men vart kan man bo där man vågar gå ut ensam tjej bör det är mörkt? Jag bor mitt i stan innanför tullarna och vågar inte heller gå ut själv i mörkret.

Flytta ut på landet!

Nej där finns såna där riktiga seriemördare?

Och obehagliga djur?

Obehagliga djur? Som?

Alla. /rädd för exakt alla djur

Ajdå, men då förstår jag ?

Haha, va? Även hasselmöss?

Man blir ju typ mer paranoid av att bo på landet haha

// Hon som bor vid en ”återvändsgränd” på landet och vill hämta bössan när hon ser en person/bil hon inte känner igen

Jag bor i en äkta sovförort med enbart halvrika barnfamiljer, pensionärer och mycket naturområden. Var världens uppståndelse när en person var utsatta för ett försök till rån för tre år sedan liksom. Så det känns väldigt tryggt.

Kan säga att jag vågar gå ut ensam närsomhelst på dygnet. Har liksom redan gjort det.

Annars I godtycklig

Vill du berätta ungefär var du bor? Jag håller ögonen öppna efter kandidater, även om jag egentligen inte vill flytta.

Såga att du tänkt på Upplands Väsby som ett alternativ till ditt nuvarande boende, tyvärr är det rejält mycket dyrare här om man ska köpa en bostadsrätt ?.

Jag bor i Solna precis ett stenkast från kommungränsen till Danderyd. Som sagt pricey lägenheter men för oss kommer vi bo kvar sålänge vi inte har ekonomi att köpa villa i ett lika trevligt område, och enda anledningen till att vi skulle byta område i sådana fall är att det inte finns villor eller stora radhus här.

Varför vågar du inte det? Hade lägenhet vid södra latin, rörde mig obehindrat dygnet runt.

Jag skulle säga Södermalm! Liv dygnet runt om man bor mellan Skanstull och Sofia! Växt upp där och aldrig känt mig otrygg!

Jag bor i en liten stad längre ner i landet och går ut ensam dygnets alla timmar. Gillar inte att känna mig begränsad. Sen är väl min stad halvdöd.

Bor 2,5 mil från Stockholm, inga problem alls att gå från pendeln/bussen på kvällen.

Vad är ni rädda för? Jag har bott i Stockholm hela mitt liv både centralt och i förorten men har aldrig varit rädd. Tycker att många verkar gå runt och vara rädda utan orsak eller så läser ni alldeles för mycket skräp på nätet.

Jag har blivit antastad och förföljd av män vid tre olika tillfällen under den 12 år jag bott i Stockholm. Idag tar jag alltid taxi hem och jag skulle aldrig komma på tanken att gå ut ensam på natten eller kvällen. Vad man är rädd för? Ja att man nästa gång kanske inte kommer ha sån tur att någon annan dyker upp eller att man lyckas tillkalla hjälp. Tänker beställa en elpistol.

I orter där alla känner alla, alltså små ställen med typ 5000-7000 pers. Bor 2 mil norr om västerås kommun, här är det ganska lugnt. Kommer och går. Tycker det är lugnare ju längre norrut man kommer ?

I feel you, för tio år sedan kunde jag ta kvällspromenader varje kväll utan problem och komma hem sent från nattklubb osv. Idag som samhället har blivit är det en omöjlighet…

Är det en lgh på tredje våning utan hiss med endast en toalett- då kommer det lösa sig naturlig väg om inte redan när ni inser möget att asa en vagn upp och ner, så när första magsjukan slår till och ni bara har en toa .
Annars så vet jag inte, kanske det är först när skola och förskola blir aktuellt?

Hade flyttat. Tvekar du inför det innan du har barn kommer det definitivt inte kännas bättre när den/de kommit. Och kan tänka mig att det tar bra många år att ”stabilisera” ett oroligt område.

Ja det skulle jag.
Man ska inte behöva känna sig otrygg. Hur kan man då leva fullt ut?

Tyvärr ser stora delar av Stockholm ut så. De flesta har inte råd att bo på Djursholm eller Lidingö för att känna sig trygga, och resten av mellanförorterna (de riktiga förtorterna exkluderade då) är ungefär rätt lika. Alltså skit händer även i de bästa områdena, det är bara de problematiska förorterna man ska undvika.

Man behöver inte vara trygg i Lidingö heller, eftersom folk får utstå pistolrån även här/där ?

Min kollega bor i finaste Djursholm bland de största villorna, i somras hade henne granne inbrott och hela familjen blev pistolrånade. Poäng: man är aldrig 100% någonstans.

Jag har nog funderat starkt på flytt med tanke på att miljö tillsammans med arv är de saker som mest påverkar att det kan gå dåligt för barn… Sen är ju inte bra förutsättningar en garanti men motsatsen riskerar ju att skada mer än vad lägenheten i sig ger. Barn och främst ungdomar är ju lättpåverkade och att riskera dåligt umgänge om man inte måste, är inget jag skulle rekommendera som själv kommer från sån miljö. Det var vänner som fick in mig på fel bana

Definitivt flyttat! Låter som en mardröm enligt mig att bo i ett otryggt område med barn :/

Tyvärr så kan man nog inte känna sig trygg någonstans , vart man än bor !

Låter som att otryggheten kommer inifrån i så fall. Kanske kan terapi vara något om man känner sig otrygg oavsett var man är.

Jag känner mig inte otrygg , menar bara att man kan råka ut för vad som helst överallt , så därför hade jag bott kvar i min drömlägenhet .

Haha självklart kan du känna dig trygg. Om du bor i ett område med två gäng som sljuter på varandra så fine, då köper jag att du är otrygg. Men annars sitter det bara i ditt huvud.

Du är väl inte så gammal , och ingen livserfarenhet ?

Fast jag håller med Anonym (och alla ovanstående som skrivit om trygghet). Jag har bott i Vasastan, Nacka, Västertorp, Gärdet och Örnsberg. Känt mig trygg på samtliga!

Snart 30, flyttade hemifrån när jag var 16. Bott både i innerstan och i ”farliga” förorter. Ensam. Tjej. Räknas det som livserfarenhet?

Jag har bott mitt ute på landet och nu mitt i centrala Göteborg, känner mig lika trygg här som på landet men då går jag aldrig i nordstan eller besöker förorterna.

Nordstan, är inte det köpcentret vid tågstationen? Varför ska man inte gå där? Mvh lantis

Bara utlänningar som hänger i klungor, trakasserar folk och säljer knark!

Jag har bott i centrala stan och bor nu i en förort (Tuve) och känner mig så mycket tryggare här. Jag har bott i värre förorter i Göteborg och känner att de är på samma nivå som centrala stan. Jag håller dock med om att nordstan och centralen/brunnsparken bör undvikas.

Är ju avenyn och järntorget som är värst i gbg. Jag trivs i min förort. Bor i Kortedala och älskar det. Har bott både i ”bättre” och ”sämre” förorter innan och känt mig trygg även där.

Olika sorters folk trivs på olika ställen helt enkelt, för vissa känns Alby som hemma och för andra Strandvägen

Bodde i Lövgärdet innan och kände mig trygg. Alla var trevliga och hjälpsamma

Blir lika förvånad varje gång jag hör att folk på riktigt undviker Nordstan.

Samma här. Nu känner jag mig visserligen extremt sällan otrygg, men jag känner i så fall: ju mindre ort desto mer otrygg.

Klart du kan känna dig trygg.. Jag bor i södra Norrland och är så trygg som det går.

Jag hade flyttat. Hade aldrig bosatt mig på ett ställe där jag inte kan få ut när jag vill. Bor själv i Sundsvall och aldrig känt mig rädd att gå ut på promenader sent på kvällen/natten. Tillägga är att jag bor på ett bra ställe, finns såklart sämre ställen här med.

Ja. Jag har också bott utanför ett problemområde i en mellanstor stad och även om det var lugnt precis runt oss, så var buset hela tiden lite för nära. Jag har flyttat ut på landet utanför en mindre ort och det är en enorm skillnad. Och då var jag ändå en sådan som alltid gick ut oavsett tid på dygnet! Den ständiga stressen och oron är helt borta och jag känner igen alla mina närmaste grannar. Lugn och ro och trygghet ger en helt annan livskvalitet.
Men om ditt område ändå egentligen är relativt lugnt så kanske du skulle skaffat en hund? Då måste du gå ut, men hunden kommer ge dig en helt annan trygghet. Särskilt om det är en lite större hund.

Jag hade flyttat direkt! Till ett tryggt fint område, lägenheter går alltid att renovera på nytt

Jag hade flyttat!

https://lisabomsjo.vimedbarn.se

Alltså det är väldigt svårt att som ensam tjej känna sig i trygg i någon del av Stockholm nuförtiden.. jag tror inte jag känner mig trygg nånstans. Jag skulle nog säga flytta om du bor i en av de värsta förorterna men inte om du bor i en normal, blandad förort för såvida du inte flyttar till typ Östermalm eller Norttälje eller självklart svindyra ställen som Lidingö eller Danderyd är det mer eller mindre same same.

Norrtälje ??

jag hade inte flyttat! saker kan hända, kanske finns det dessutom något du själv kan göra för att göra området lugnare och tryggare? tex starta en grannförening, oldingssällskap, nattvandrare, osv.

Jag hade lätt flyttat. Vem vill leva med såna restriktioner och otrygghet i sitt bostadsområde?

Näsby Park – om det finns något som är betalbart?

Vi flyttade från Biskopsgården i Gbg när jag var gravid med första för ett par år sen, valde en sömnig förort ”på landet” strax utanför stan istället.
Ångrar mig inte en sekund, även fast det visat sig att det är en del stök även här. Har planer på att nattvandra och engagera mig mycket sen när grabbarna är äldre (de är som sagt båda under två år än) så jag tror vi kommer trivas kanon här.
Trodde aldrig nånsin jag skulle bli ”husfolk”, men jag är som gjord för detta, händig och trädgårdsintresserad, haha!

Jag flyttade till ett område i Linköping som ligger i närheten av ett av våra stökigaste delar. Det är inte ”farligt” men jag känner mig inte trygg med att gå ut på kvällarna då det är skumma typer etc som hänger här. Men å andra sidan älskar jag läget, lägenheten och det är lugnt och fint om dagarna. Jag rör mig ändå knappt utanför dörren när det är mörkt så stöket stör inte mig.
Jag skulle säga känn efter, är det verkligen så illa som du tror eller sitter det mesta i ditt huvud? Har det hänt något som gör att du är orolig, eller är du bara rädd att det ska hända?

Jag är fet som person, med det menar jag att min kropp producerar mycket fett/talg(?). Trots 5 år av att tvätta håret max 2ggr i veckan blir det fortfarande fett över en natt (trots nybytta sängkläder). När jag tar på glas lämnar jag tydliga fingeravtryck i fett trots att jag är ren. Och så mitt ansikte, max 1,5h efter att jag sminkat mig måste jag använda hushållspapper för att ”suga upp” fettet samt försiktigt pudra mer så att sminket inte helt krackelerar. Har främst problem i T-zon, framför allt näsan, men även tinningar, haka och kinder.
Har provat flera olika hudvårdsrutiner (med olja, utan olja, massor med fukt, sådant som mattar osv) och innan smink tar jag alltid primer (testat utan också i långa perioder) samt fixerings spray. Trots detta pajar alltid mitt smink.
Jag har smink från bra märken (Vichy, Chanel, Dior, Lumene, Mac osv) men får alltid samma resultat, sminket smälter av och blir oljigt.
Är intresserad av smink så är riktigt duktig på att sminka mig (om man får säga så ?) och är nöjd med hur jag gör det själv.

Nu ska jag gifta mig, och när jag ser att folk använder MUA till sin bröllopsdag är det för att få ”mer hållbart resultat”. Jag vill också ha ett hållbart resultat!! Men kommer det vara värt för mig att ha en MUA? Kan deras produkter göra så stor skillnad mot dom 100-tals olika jag testat? Har testat mer än 30 olika foundations.
Vill inte betala några tusen, ha en som sminkar ”lika bra som jag själv”, och sen smälter/krackelerar ändå sminket pga otroligt fet hy som ingen kräm/foundation/primer/puder/serum någonsin klarat av att råda bot på innan.

Har ingen akne.

Vad säger ni, experter? 🙂

Är det inte mer att de är mer kunniga om appliceringen och därmed får det att hålla bättre? Sminkade mig själv till mitt bröllop och med en uppfräshning inför middagen höll det nästan hela natten. Bra primer är tipset!

Nej, bra primer är inte lösningen någonsin ?
När jag är lite fuktigare/fetare på sommaren brukar jag använda aloevera. Testa några dagar och se om det funkar på dig, tycker det lugnar huden jättebra. Testa i hårbottnen också

Vi kan prova! Hör av dig för en provsminkning så ser vi vad jag kan göra 🙂 /Makeupartist

http://www.rebeckacardholm.com

Du har inga problem med acne (antar ej då du inte nämner det)?

”Har ingen akne”

Sluta tvätta håret så ofta och använda produkter med Tea tre oil!!

Är två gånger i veckan ofta?

Ja det är de? Jag tvättar håret varannan vecka de blir aldrig fett för mitt hår inte blir sönder stressat och torrt av massa schampo. Desto mer man tvättar desto mer sebum produktion blir det

Jag är fet som person, med det menar jag att min kropp producerar mycket fett/talg(?). Trots 5 år av att tvätta håret max 2ggr i veckan blir det fortfarande fett över en natt (trots nybytta sängkläder). När jag tar på glas lämnar jag tydliga fingeravtryck i fett trots att jag är ren. Och så mitt ansikte, max 1,5h efter att jag sminkat mig måste jag använda hushållspapper för att ”suga upp” fettet samt försiktigt pudra mer så att sminket inte helt krackelerar. Har främst problem i T-zon, framför allt näsan, men även tinningar, haka och kinder.
Har provat flera olika hudvårdsrutiner (med olja, utan olja, massor med fukt, sådant som mattar osv) och innan smink tar jag alltid primer (testat utan också i långa perioder) samt fixerings spray. Trots detta pajar alltid mitt smink.
Jag har smink från bra märken (Vichy, Chanel, Dior, Lumene, Mac osv) men får alltid samma resultat, sminket smälter av.
Är intresserad av smink så är riktigt duktig på att sminka mig (om man får säga så ?) och är nöjd med hur jag gör det själv.

Nu ska jag gifta mig, och när jag ser att folk använder MUA till sin bröllopsdag är det för att få ”mer hållbart resultat”. Jag vill också ha ett hållbart resultat!! Men kommer det vara värt för mig att ha en MUA? Kan deras produkter göra så stor skillnad mot dom 100-tals olika jag testat?
Vill inte betala några tusen, ha en som sminkar ”lika bra som jag själv”, och sen smälter/krackelerar ändå sminket pga otroligt fet hy som ingen kräm/foundation/primer/puder/serum någonsin klarat av att råda bot på innan.

Har ingen akne.

Vad säger ni, experter? 🙂

Testa att pudra ansiktet med Mac fix and prep efter primer och sen puder. Jag tror inte att en make up artist lyckas bättre än du tyvärr men du kan alltid testa genom att be henne att lägga en bas för att se hur det håller.

*sen foundation, inte puder

Men Mac fix tillför fukt och är inte en setting spray, utan är till för att förändra en pudrig look till mer naturlig genom stt tillsätta glycerin. Du kanske kan testa en mattifying setting spray, typ all nighter matte, den innehåller ju också alkohol som tillfälligt torkar ut. Det är ju inte direkt bra men kanske bra ett par timmar.

Mac prec and fix puder menar jag, inte sprayen.

?? Ja det håller jag absolut med om 🙂 bra tips. hoppas det löser sig för dig!

Botox? Kan man ju använda i andra syften än att förändra sig. Ex vid överdrivna svettningar osv. Kanske kan hjälp? Leta dig fram

Tack för alla svaren! Använder Maria Nila som hårvård och paulas choice/exuviance som hudvård.

Jag kanske ska testa nåt med lite mer alkohol i just för sminket, bra tips!
Nu vaknade jag nyss, med ett superfett ansikte som vanligt. Ni ska bara se när jag har fuktmask!

Arganolja!

https://www.bodybazar.com/collections/ekologisk-hudvard/products/arganolja

Läs beskrivningen här efter instagraminlägget. ??

Dior har en magisk produkt i form av ett puder som smälter på huden och motverkar fett. Aldrig testat något liknande men funkar perfekt!! Hittar dock inte det trots googling. Skicka mig ett DM via Instagram så kan jag fota när jag är hemma i morgon.

Gå till en hudläkare och få nånting utskrivet som minskar produktionen av talg. Använd torrschampo.

Hej, jag håller på att leta nytt matbord till matsalen, 3,5m brett och 3 m långt sen kommer ett dumt dörrhål. Så vill gärna ha ett runt bord, någon som har något tips på någon ovanlig sida? Eller vet ett fint bord som är ca 150cm diameter eller mindre? Kanske nå snygga stolar till också.
Tacksam för alla tips ?

https://www.hippoandthebird.se/mobler/matbord/

Superfina bord, tack för tips.

Beställ från ett snickeri eller bygg eget ??

Ja sambon är snickare men han tyckte runt bord kändes jobbigt, han har tröttnat efter att han gjort om hela huset från grunden ? men får väl snickra ett själv ?

Ååh boconcept hade ett vackert runt som man kunde snurra i mitten, glas i övrigt. Hittar det dock inte på hemsidan men de har annars fina grejer om du har en butik i närheten.

Den runda skivan kan ni beställa i sten tex. Så behöver man bara hitta att köpa eller snickra ihop ett psr snygga ben 🙂

Haha, 3,5 x 3 meter, vilket stort köksbord tänkte jag först. Sedan föll poletten ner ?

Haha, samma här. Först efter din kommentar föll min polett ner

Haha förlåt för dålig formulering ??

För ett ögonblick var jag väldigt avundsjuk på din matsal ??

Jag läste dessutom rövhål istället för dörrhål, så det blev några extra funderingssvängar här.

https://www.mio.se/p/tiffany-matbord-o-106-cm/M1827812

Hahaha dagens asgarv ?

Jag med 😀

Tips på bra hårinpackningar?

Nashi eller Kevin Murphy??

Beautey and planet och Laza blå burk ?

KMS ?

Maria Nilas

Living proof restore, fri från parabener sulfater och silikon och cruelty free ?

Jag är visst den enda som hatar living proofs produkter , fyllda med alkohol som gör håret helt torrt. Till och med deras värmeskydd hade alkohol i och typ brände av mitt hår. Men de säljer just pga sitt fritt från blablabla..

Men vafan, varför kan inget jävla värmeskydd vara okej ?
Får byta produkter varje månad för något inte är okej, vill kunna ha Maria Nila men min hårbotten kliar sönder av dom ? sen körde jag by Noor, men säljs bara på cocopanda och dom säljer fakeprodukter.

Living proofs värmeskydd ”smooth blowout” innehåller ingen alkohol.

Vart har du köpt det? Hittar bara skumma hemsidor

På salong ?

Men det Är inte alla deras produkter utan typ ett värmeskydd jag provade och sen frizz sprayen å något humidity shield som förstörde håret. Kolla efter alcohol denat 🙂

Kerastase nutritive thermique och resistance dual serum är fantastiska som värmeskydd. Lite sån och sedan lanza neem plant serum, mirakel! Håret blir som silke.

Ja pga silikoner.

Och djurtester

De djurtestas inte och säljs inte i kina ?

Och djurtester

Haha du är inte den enda, hatar också deras produkter och kom sedan fram till att det var pga de var uttorkande eller nägot ämne som torkar ut.

Nej det är för att de inte innehåller silikoner och oljor. Det är din naturliga hårkvalite som kommer fram.

Ren tefröolja. Låt sitta i ”smutsigt” hår och skölj sen ur med schampoo och balsam som vanligt. Att skölja med rosmarin-avkok är också jättebra. Garanterat parabenfritt!

Bamboo , kostar inte skjortan men är bra, iaf för mig! ?

Hur tar man sig ur en negativ spiral? Jag vet inte hur jag hamnade här men jag tänker negativa tankar hela tiden! Om allt och alla och mig själv. Alltså HUR rent praktiskt tar jag mig ur detta mönster?

Jag har en tendens att få hjärnan i spinn när jag är trött mentalt. Det enda som hjälper mig är mentalträning/mindfullness, då ”tvingar ” jag mej till att lyssna och följa rösten för att nå djupandning och avslappning. Men det krävs att man är ihärdig och gör det fast man inte vill!! Det är det som är knepet.

Kanske kan vara ngt för dej att pröva?

Kram

Som dr phil säger, du kan inte bara göra dig av med en dålig vana/rutin/sätt utan du behöver ersätta den med en bra vana/rutin istället. Det går inte att bara ”sluta” tänka negativt, uppmärksamma det negativa och försök byta ut det dåliga mönstret till något som är bra för dig istället. Sätt upp lappar för att påminna dig om dessa nya bra mönster så de tillslut blir dina nya vanor.

P.s Jag har legat hemma sjuk i några dagar och haft för mycket tid att se på tv. Bl.a på dr. phil. Därav dr phil citatet, jag är typ legitimerad hobbypsykolog nu. Dont judge me 😀 /krösis

Vad är du missnöjd med? Börja förändra små saker och sen gör du större förändringar. Kan du ”avreagera” på något sett? Boxning? Yoga?
Möblera om, har du mörka väggar måla dom ljusare. Sånt gjorde det lättare för mig att ta mig ur depression, med mer ljus blev jag positivare och kom lättare ur sängen. Sen gjorde hästarna allt lättare. Frisk luft, något jag änskade och hårt slit. Har nu mycket ljusa pastellfärger hemma som gör mina tankar positivare ?

Jag har precis gjort; jag har tagit en pause med alkohol, lägger mig tidigare, försöker undvika mobilen sä mkt som möjligt och träna regelbundet. Ser även till att planera kommande tag å förbereda det som behövs.

Mår så jäkla mycket bättre

Läser ni nya bloggar nu för tiden? Jag gillar skrivande och skapande (vill dock INTE bli någon influencer), har ett par tusen följare på Instagram och lika många i veckan på bloggen.

Men vet inte om det är slöseri med tid och engagemang att ha blogg, att det är utdöende? Också svårt att nå ut med sin blogg då folk dels är trötta på alla som spammar kommentarsfältet med bloggadresservoch dels ändå inte verkar klicka. Hur når man ens ut med sin blogg på andra sätt?

Jag har en rätt nischad grund men med mycket vardag och skapande projekt, får ofta komplimanger för min blogg men känns ändå så mkt svårare att komma någonstans med den än med Instagram.

Vad tror ni? Blogg + insta eller bara Instagram? Skulle verkligen uppskatta era tankar och reflektioner om bloggars framtid.

Instagram. Men skulle inte följa någon som vill ”komma någonstans”, tycker det lyser igenom.

Instagram säger du. Men Instagram kryllar ju av just såna människor.

Ja och jag skulle aldrig följa de som man märker bara vill bli kända. Tycker de är skit tråkiga. Finns många bra personliga konton.

Menar inte komma någonstans på det sättet, utan mer att om man gör ngt offentligt finns ju en vilja att fler ska hitta dit, nås ut till, följa osv. Skapandet i sig är det jag älskar allra mest med att blogga/Instagramma men känns som bloggar är passé och att det isf är bättre att bara satsa på insta.

Tack för input! 🙂

Isåfl instagram, så kan du köra hashtags och på det sättet locka till dig fler.

Tack!

Den bistra sanningen är att: helst av allt så ska du vara skitsnygg och använda dig av sexiga bilder. I andra hand så ska du vara rolig/underhållande.

Annars kan du göra som alla andra, slicka rumpan på dom nuvarande storbloggarna och på den vägen få exponering genom deras kanaler/följare.

Eller vara med i någon trött dokusåpa.

Fast det vägrar jag hehe, vill att viktiga och genuina ämnen också ska få plats. Men det ytliga fortsätter locka mest.

Kan du länka din blogg ? älskar skapande projekt.

Ja snälla, länka! Jag har hittat flera nya bloggar genom kommentarsfälten här på BB. Influencers följer jag inte alls och Instagram besöker jag mycket sällan men är ju annars väldigt populärt och smidigt. Jag brukar länka mina blogginlägg på FB och ibland på Twitter, men precis som för dig är det roligaste med bloggandet (och vloggandet) själva skapandet. 🙂 Den kreativa biten får mig att må bra – antalet följare är ju egentligen sekundärt. Det brukar sägas och skrivas att när du gör något med entusiasm och hjärta så kommer framgången som ett resultat. En sanning med modifikation – mycket handlar om att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt också… Annars finns det säkert massor med tips online för hur du ska få fler besökare. Lycka till!

Snälla – kan inte någon förklara. Går folk omkring barbenta mitt i vintern? Använder inte folk strumpbyxor? Är det omodernt det? F

Oklart. Mötte en man i shorts idag. Det var 6 plusgrader…

Jag har då alltid strumpbyxor när det är kallt. Känner inget annat än förakt för människor som typ Ebba V Sydow som predikar om att strumpbyxor är fult och att kvinnor ska gå barbenta mitt i vintern…

Jag går alltid utan strumpyxor om jag har kjol eller klänning på vintern. Jag ser först och främst till att inte behöva vara ute överdrivet mycket då och jag fryser inte så mycket om benen som jag gör om resten av kroppen, därför klarar jag mig.

Jag avskyr strumpbyxor både till känsla och utseende så då får jag gå med bara ben 🙂

Mina otroligt vita ben skulle bli blå, med knallröda knän. Sedan skulle jag frysa ihjäl. Skulle lätt ha termobyxor i stället för strumpbyxor

Svarta strumpbyxor tycker jag är snyggt i alla fall. Skulle aldrig gå barbent på vintern, fryser som det är redan och då har jag massa kläder på mig jämt.

Jag bor i London så sjukvården här är lite annorlunda tänkte bara börja med att säga det. Men skulle helt enkelt vilja höra vad ni har för erfarenhet.
Efter några turer till vårdcentralen och ultraljud på sjukhuset meddelade läkaren att jag har fibro i livmodern. Inte mycket och det finns inget att göra, min läkare (manlig) rekommenderade stretch övningar?!
Delvis för att jag också har ont på vänster sida och han tror att det är en muskel som orsakar smärtan. Jag tror att det kan vara äggstocken.

Under min mens gör det ju så ont att jag knappt kan stå upp. Så det jag undrar är det någon annan som har dessa problem och vad gör ni?

(Innan någon påpekar, jag tänker även kontakta någon kvinno/sexualklinik för råd)

Följer smärtan din cykel, dvs har du ont i samband med mens främst? Då skulle jag i första hand misstänka endometrios. Kan ofta hjälpa med mini/mellanpiller. Helt säkert kan man inte ställa diagnos utan titthålsoperation dock. Läs på och se om du tycker att det stämmer för dig. Här i sverige finns bra endometriosläkare i tex Uppsala. Lycka till! Mvh/läkare

Tack så mycket för svar!
Ibland gör det ont veckan innan också och ärligt talat kan det vara en dov känsla hela månaden.
Ska helt klart kolla upp det mer.

Och nej, i Sverige suger endovården. Vi är många som letat oss vidare till London. Proppa inte i dig hormoner för att läkare menar att det är det bästa.

Sök bra hjälp istället. Peter städade upp min fucked up mage pga svenska vårdens missöde.

Lycka till!! 🙂

Jag har varit utredd för smärta som jag haft tre v per månad, v före mens, mens och v efter mens. Ibland sista veckan också. Laparoskopi koll efter endometrios. Inga fynd. Sista läkaren jag var hos tror jag har det i alla fall.
Jag har provat väldigt många typer av hormoner men nu har jag p-stav och verkar som min mens försvinner helt och denna månaden har jag inte behövt äta smärtstillande en enda dag. Lycka till med att bli smärtfri /Linnea

Kontakta Peter Barton Smith! Fantastisk läkare på Princess Grace Hospital, endometriosspecialist 🙂

Hur lär man barn att vara tacksamma? Jag köper gärna grejer till mina barn (som dock är väldigt små fortfarande) för att de blir så himla glada och tacksamma över att få en kiwi typ. Eller ett ritblock eller vad som helst. Är det nåt man måste jobba på eller är det personligheten? För jag känner att det är en svår gräns mellan bortskämd och inte.

Och jag vet, konsumtionshets. Men vi lever väldigt sparsamt med dåliga löner så vi shoppar inte alls mycket. Nästintill noll till oss vuxna.

Jag har ofta en ”tacksamhetsrunda” med mitt barn (2.5 år) varje dag. Fast då kanske vi pratar om vad vi har gjort som varit roligt t.ex. jag tyckte det var roligt när vi bakade tillsammans eller dyl. Han lärde sig snabbt att säga (samma saker) tillbaka men påminner mig om jag glömmer och frågar då mig ”vad har du haft för roligt idag?”
Det kan ju vara att vara tacksam för saker men också för personer och händelser tänker jag.

Men plutten ❤️ det ska jag börja med, tack! Min största är precis fyllda 2 så tveksamt om hon förstår, men vi kan ju försöka ändå.

Jag är bara väldigt benhård med att kräva tack tillbaka när det fås något…och varit det sen dag 1. Vare sig det gäller en banan eller nytt lego. Men det har gett fantastiska resultat!!
Hon uttrycker sig otroligt fint när hon ska be om saker eller får något osv. Allt handlar väl om att lära sig vett o etikett!!!! 🙂

Oj misstolkade din fråga… varit en lång dag. Jag lägger mig bums -_-

Vilken svår men intressant fråga! Vi pratar också väldigt mycket, pratar om omtanken och arbetet som lagts ner på det de får, t.ex. att det nog var A’s föräldrar som bakat muffinsen och slagit in dem så fint, hur har de gjort det med den fina toppingen, det måste ha tagit lång tid. Blir konstigt i skrift men något i den stilen.

Sen som barn tycker jag också att de kan få slippa vara tacksamma över precis allt, de ska inte behöva tänka varje dag på att det finns barn som inte har mat eller tak över huvudet. Sen kanske de helt enkelt inte är tacksamma över allt de får heller, däremot viktigt att kunna uppskatta omtanken, precis som för oss vuxna!

Vi jobbar med att vara tacksamma själva, säger alltid tack och uppskattar om någon gör något för en. Barn ser sånt och apar efter. Jag jobbar inom service och är väl lite arbetsskadad så jag är övertrevlig och det verkar mina barn också bli. Jag skulle aldrig dock tvinga någon att säga tack för det är inte äkta, ibland glömmer barn men bara man själv är konsekvent med sitt tackande så reder det sig så småningom.

Daniel tiger, ett barnprogram som är lärorikt för de små. Dom lär sig många viktiga saker om att säga tack, att älska någon, be om att få saker skickade vid matbordet m.m.

Tittar på My 600 pound life. Tror ni att vem som helst kan bli mycket överviktig? Alltså super morbidly obese. Finns det någon ”tjockgen”?

(jag försöker inte vara taskig, jag undrar liksom hur det funkar.)

Alltså allas kroppar funkar väl kalorier in och kalorier ut tänker jag. Dock behövs det nog lite jobb för att bli riktigt sjukligt fet, så en del sociala och/eller fysiska riskfaktorer lär det ju finnas.

Säkert. Förstår inte hur man kan låta det hända dock, känns som de inte har kontroll.

Missbruk som missbruk, hur kan det vara svårt att förstå?

Just precis .
Det är ju inte som deras tanke är ”yes nu ska jag moffa på så jag väger 300kg”, det är ju bara själva bieffekten/priset av att använda just mat som bedövning/berusning .

Är väl svårt att förstå? Har svårt att förstå varför man sätter sig i ett heroin missbruk också. ”missbruk som missbruk”

Du får det att låta som att man planerar att bli missbrukare.

Och du får det att låta som en självklarhet att förstå varför människor förstör sina liv.

Ok. Nu borde jag ha skrivit att jag är en annan anonym men det spelar väl kanske inte någon roll.

Har svarat med det hamnade i modd, kontentan var iaf att typ alla flyr från ngt trauma, psykisk ohälsa osv in i missbruk, oavsett vilket missbruk.

Läs på om hur beroendesjukdomen fungerar om du genuint vill förstå, 99% av de jag missbrukat med under mina egna tio år började för att döva någonting. Trauman, psykisk ohälsa osv. För egen del var jag 19, min pappa hade dött i cancer och syster åkte in och ut på psyket pga det. Kom från bra förutsättningar men träffade en pojkvän som erbjöd piller. Helt plötsligt blev det tyst i huvudet, all ångest försvann och det var som om jag kunde andas ut för första gången på fyra år. Jag kunde må bra igen, orkade göra allt jag ville men inte orkat pga depression och blev den jag trodde jag ville vara. Det var som att ha hittat hem och jag kunde inte för allt i världen förstå varför jag skulle gå tillbaka till att vilja dö när jag kunde må så otroligt bra? Och jag kunde ju sluta när jag vilke blablabla det vanliga.

Jag tror grunden i att förstå missbruk är att förstå att ingen väljer att bli missbrukare, ingen normal människa börjar och tror sig hamna samhällets botten. Men majoriteten flyr någonting och det tillsammans med en beroendehjärna är en farlig kombo. Oftast är det människor som mått dåligt länge och vars enda önskan till slut är att må bra.

Man behöver inte förstå. Lika lite som jag tycker synd om en alkoholist tycker jag synd om någon som ätit sig överviktig.

”Behöver inte förstå”, bara för att du inte vill förstå betyder det inte att det finns orsaker. Ingen vill bli missbrukare. Ett exempel är en man som är uppväxt i ett missbrukar hem, med psykisk misshandel och övergrepp. Han fick alkohol redan tidigt som barn för att han skulle bli lugn och sova. I tonåren hade han djup ångest som han dövade med hjälp av alkohol och idag är han 40 år. Han har druckit sen dess och när han slutar hamnar han i psykoser på grund av sitt mående.
Personnummer två blev utsatt för incest av sin far och sin bror sen hon var väldigt liten. Hennes mamma var missbrukare och när hon hamnade i en fosterfamilj fortsatte övergreppen och sen även senare i ett ungdomsboende. Hon är överviktigt idag för hon äter upp all sin ångest och hatar sin kropp. Det är kanske inte synd om dessa två men de har båda två hjärtskärande historier bakom sig och om du varit i deras skor har du ingen aning om hur du hade reagerat. Förståelse och omtanke är något som kanske kan rädda liv.

Jag tycker synd om dig.

Ja om man tänker på kompisar som gått bort så börja det med hasch sedan amfetamin och till sist heroin. Så tragiskt. Men finns såklart orsaker till varför en del börjar. Tex smärtsamma upplevelser etc. Det är hemskt.

Fast det börjar med alkohol. Inte cannabis.

Behöver det inte. Nu är det lika lätt för unga att få tag i röka som i alkohol. Här där jag bor är det vanligare att man röker på än smygdricker ur farsans skåp när man börjar leta efter rus i ungdomsåren.

Cannabis är intressant. Ger inte ens hälften av alla negativa effekter som alkohol gör och ändå är det just det som är förbjudet

Följer också det. Gemensamt för alla som deltar i det är ju att de överäter något enormt, alltså ca 30 000 kalorier/dag (överdriver inte!). Så ja, äter man så mycket så blir nog vem som helst ordentligt överviktig.

Så gravt överviktiga har jag aldrig hört talas om i Sverige. De har ju en livsstil som gör att de knappt behöver gå till bilen, och de jobbar inte så de kan lägga mycket tid på att äta. Efter en viss punkt ger de nog upp och tänker att det kvittar, och tröstar sig med mer mat. Och efter all skräpmat är deras tarmflora ur balans så kroppen skriker efter mer skräpmat. De verkar också dricka mycket sötade eller smaksatta drycker, sällan vatten.

De har också alla gemensamt att de har möjliggörare/medberoende som köper eller lagar mat till dem. Så ja, det ska nog vara mycket som samspelar om man ska nå den vikten.

Åh herregud!!! Inte konstigt att de är enorma då.

Jag tror att det krävs mer än en faktor, precis som inte alla som prövar t ex hasch blir missbrukare.

Jag tänker att ett trauma (känslomässigt) som hanteras med mat plus en missbrukspersonlighet- starka belöningskänslor.

Inte alla som bär på känslomässiga trauman botar det med mat, och inte alla av de som botar med mat blir överviktiga.

Så tänker jag.

Ja, ofta har de ju väldigt sorgliga och traumatiska händelser. Många är överviktiga redan i barndomen. Men om jag får vara lite anekdotisk och personlig för att ögonblick. Jag mår väldigt illa om jag äter för mycket sött eller fett. Äter jag stora mängder mår jag väldigt dåligt och kräks. Skulle jag kunna väga 300 kilo, eller är det typ genetiskt omöjligt?
Har alla liksom kroppsliga förutsättningar att bli väldigt stora? Finns det liksom smalgener och överviktsgener?

Kanske dum fråga…

Vet att det finns ett självtest man kan köpa på apoteket som kan berätta om man har anlag för övervikt, men vet ej hur tillförlitligt det är.

Oj, intressant!

Jag tror vi har olika förmågor att reglera mängden mat samt mättnadskänsla. Jag har ingen botten t ex och rör mej inte alls mer om jag äter mer. Sen finns det naturligt smala som på något vis är i ständig rörelse och ökar mängden microrörelser när de ätit mer, och reglerar också det genom ett mindre intag vid nästa måltid.

Jag har som superkraft att jag kan äta oanade mängder. Men har också insikt om det och inga problem med att kontrollera det.

Ofta folk som blivit utsatta för övergrepp mm

Alltså många av dem är tjocka som barn, maten där i USA är proppad med skit och kalorier, enorma portioner. Föräldrarna gör barnen tjocka i redan tidig ålder och sen följer dessa bara banan och själva utvecklar ett beroende. Så tror jag typ. Har liksom inte sett en av dom som var typ smala vid 18 års ålder oxh sen plötsligt blev feta.. och deras mammor/familjer brukar vara lika feta.

Intressant fråga. Jag har också sett lite amerikanska (för serien är amerikansk va?) serier angående övervikt och jag upplever att just amerikaner gärna trycker på det här med gener! Mer än här i Sverige i alla fall. Ingen aning om vad det beror på dock.

Nej, ingen ”tjockgen” men väl genetiska förutsättningar som med allting annat. En person vars ena eller båda föräldrar är tjocka och flera släktingar också tjocka har stor sannolikhet för att också bli tjock. Men om t.ex. din mamma eller pappa (eller båda) är lång och mager är sannolikheten att du också ska bli det ganska stor. Jag har en hög ämnesomsättning och under de åren som jag jobbade i heltjänsten i Haag och cyklade överallt var mitt problem att få i mig tillräckligt med mat! Sen började jag jobba på kontor och gick upp 6-7 kilo.

Tre av mina vänner som har varit rejält överviktiga och de har provat allt mellan himmel och jord för att bli av med övervikten. Allihop har till sist gjort en operation för att förminska magsäcken vilket verkar vara det enda som har fungerat för dem.

Den sjukaste och hemligaste sexfantasin du har?
Min är och ha sex med ett monster eller hållas som sexslav i en källare. Är jag sjuk eller är det någon fler som har lika sjukt fantasi??

Men snälla.

Vadå ett monster?

Jag fantiserar ibland om att göra det med lampan tänd.

Ärligt talat, jag har inga som helst problem att nuppa med min snubbe i fullt dagsljus (inomhus givetvis, bortsett från en gång) men att göra det kvällstid i sovrummet och medvetet tända lampan – då känns det genast obekvämt av nån konstig anledning…

Nu känner jag mig lite konstig. Jag tycker det är obehagligt att ligga i mörker Hahhaa

Varför är lampan släckt, om jag får fråga? ?/ från en med lampan tänd ?

Meeen det är väl inget konstigt 🙂 jag gillar inte heller att ha lampan tänd för jag är inte bekväm i min kropp. Men i stundens hetta är kroppen iofs det sista iaf jag tänker på, men föredrar en släckt lampa om jag får bestämma.

Nu måste du definiera ”monster”. Menar du ett bokstavligt monster som typ drake i Game of Thrones eller ett mänskligt monster a la Joseph Fritzl?

Som Hulk typ…

Hulk är ju inte alls pjåkig i Avengers… ?

Jag fantiserar över att ha sex överhuvudtaget

Jag läste moster

?

Att fantisera om en moster kan ju dock vara acceptabelt så länge det är nån annans moster och inte ens egen… ?

Who’s your moster?!

Bad-dragon.com är något för dig!

Herregud. Jag gick in på sidan. Jag trodde det var ett skämt, men den fanns på riktigt! Himmel.

??

Hur kommer man över någon man aldrig har haft?
Jag har gillat en kille ett rätt bra tag nu, nästan i ett år. Jag har visat intresse på håll till denna kille men inte fått någon tydlig respons tillbaka. Vi har aldrig pratat med varandra men vi jobbar i samma hus så vi ser varandra ofta, vi har sett varandra på krogen och vi följer varandra på insta. Men nu är det dags för mig att gå vidare, jag sårar bara mig själv när jag målar upp en bild i huvudet om oss och hur bra vi skulle vara tillsammans. Jag är nästan 97% säker på att han inte är intresserad av mig, jag läser av de signalerna och jag har sett honom strula med andra tjejer. Så det är dags att släppa honom. Men hur gör jag det? Hur kommer jag över en kille jag aldrig ens har haft? Som jag tror jag skulle klicka så bra med men ändå vet att vi inte skulle vara bra för varandra. Hur gör jag? Snälla ge mig era bästa tips, jag krossar mitt egna hjärta gång på gång när jag tänker på honom.

Fråga honom rakt ut, riv av plåstret en gång för alla, hoppas på ett tydligt nej- gå vidare med vissheten att du gjorde ett försök och du behöver inte gå och fantisera mer.

Eller…Så kanske han säger ja..?

Är inte det bästa att bara dra i väg ett meddelande och fråga om han vill gå ut någon gång? Du säger ju att du inte är säker och jag tänker att den osäkerhet nog kommer göra att du alltid kommer gå och fundera på om det kunde bli något. Får du ett nej har du ju inte förlorat någonting och det blir nog lättare att gå vidare. Får du ett ja så är det ju bara att gratulera 🙂

Hahha förlåt. Men du har visat intresse på håll men aldrig pratat? Han är väl ingen tankeläsare? Här kommer en galen tanke, fråga om han har lust att träffas nångång. Då slipper du tänken ”what if”.

Alltså jag tycker bara du ska skita i det. Män som är intresserade visar det

Mm eller hur, för precis varje man beter sig likadant ?

Inte säkert, det finns blyga män också.

Du har två val: satsa eller lägg ner. Ska du satsa kan du lika gärna gå all in, få det överstökat. Lägger du ner så sluta följ honom på instagram, ge dig själv en mental (eller fysisk) örfil varje gång du tänker minsta tanke på honom och hitta annat och andra att fokusera på.

Åh jag förstår verkligen, känner igen mig precis i din situation och vet verkligen hur jobbigt det är, man har förhoppningar som bara leder till att ens hjärta krossas gång på gång. Det enda som hjälper dig ur den här situationen är att ta det med personen och berätta hur du känner (hur jobbigt och tufft det än känns), för du förlorar verkligen inget på det! Antingen så är känslorna besvarade, eller så är de inte det – och då kan man acceptera det och gå vidare. För då slipper man undra, och alla förhoppningar och ”tänk om/kanske” försvinner. Det tog nån vecka att acceptera det, men att berätta för honom och få ett tydligt nej var det enda som kunde hjälpa mig och fick mig att glömma honom helt!!

Fast jag förstår också om det är jobbigt att ev. bli avvisad när ni nu jobbar under samma tak och kommer kunna se varandra ofta. Svår sits, jag hade nog lagt ner det och intalat mig själv att det är just en uppmålad bild och förmodligen inte skulle vara så som du fantiserat om i verkligheten, försök se honom i sjukt oattraktiva scenarion eller att han har dåliga personlighetsdrag om det kan hjälpa dig att sluta tänka på honom på det sättet. Hoppas att du får må bättre snart!

Tips på intressanta konstnärer på instagram?

ana_work
villfarelser
re.nudes

maxi_svensson
Tror han är 13 år nu, målade planschen till majblomman förra året. Målar jättefint och är så duktig trots sin unga ålder!!

majasbok också!!

Jag gillar Alexandra Melander från Sölvesborg. Hon målar mestadels färgstarka kvinnoporträtt.

alexandramelander_art

imagasts – Gör mycket (häftig och färgsprakande) DIsney fan art, men också annat spännande!

bojovnici0 – Lite mer åt det digitala hållet, har sina kvaliteér!

ullathynell – Egensinniga naturmotiv, väldigt fantasieggande!

Caritaritar

Läste att Kenza fyllt upp sig med pizza och Cola för att få en putande mage så hon kunde ta den perfekta ”avslöja graviditeten-bilden” i paradiset.
Undrar om folk skulle ooa och awwa över en annans pizzastinna mage?

Spelar det någon roll? Man ooar och awwar väl mest för att de är glada och lyckliga över graviditeten. Sen om det är bebis och pizza i magen är väl skit samma.

Skärp dig.

?

Hon e så löjlig

Verkligen löjligt. Som att fejka en gravidmage. Hon skrev t.o.m. i bloggen (tror jag) att hon tryckte ut magen så mycket att hon knappt kunde andas Jag är inte gravid men ser mer gravid ut än vad hon gör nu om jag också trycker ut magen till max, haha.

Så trött på henne och allt bebor prat. Slutade följa typ dag 4 in på grav.

Nån annan som är lite besviken på hennes och danijelas pod? Jag förväntade mig typ att hela podcastappen skulle kraschat när de kom ut men det känns som att hypen blev mindre just pga det kom ut som en graviditetspodd typ. Sen klarar jag inte av att lyssna pga kenzas alla salivljud ?

Kan inte relatera. Längtar ihjäl mig efter varje veckas avsnitt och tycker både Kenza och Dani har humor och kan bjuda på sig själva! ☺️
Sen är ju jag en person som älskar att gotta mig i detaljer kring andras graviditeter och just nu är ju deras fokus mest på det av förklarliga skäl. Men som sagt, tycker deras podd är grymt bra och jag får nästan en ”kompiskänsla” av dom båda.

Vad är ”bebor”?

Kenza och hennes man kallar bebisen för Bebor under graviditeten.

Kenza har helt glömt bort hur hon själv kände då alla visade sina gravidmagar på insta. Det ända hon gör är att visa magen heeela tiden. Så pratar hon dessutom om att inga kläder passar (som om hon vägde 300kg..) lixom gå upp en storlek eller 2 i kläder, finns väl människor som är större storlek än Kenza och hittar kläder hur bra som helst.

Ett dilemma: bjuden på bröllop med klädkod. Jag är en transperson och klär mig ALDRIG i klänning, kjol, högklackat eller har behov av att sminka.
Jag är alltså kvinna och vill klä mig som man – även på bröllop.
Hur gör jag?
Tycker det är fånigt med klädkod och speciellt om jag inte kan få klä mig som jag brukar.

Varför kan du inte klä upp dig som man, alltså kostym? Hade du varit min vän hade jag verkligen inte sett något problem med det. Det verkar obegripligt att du skulle klä dig i klänning om du inte trivs i det. Jag hade kvinnliga vänner i kavaj på mitt bröllop, det viktiga är ju att alla trivs och har kul.

Då borde du kunna klä dig som männen förväntas klä sig enligt klädkoden, tänker jag ☺?

Vad är klädkoden? Är det kavaj/kostym så fungerar typ byxdress för kvinnor. Är det typ frackbröllop så fungerar högtidsdräkt vilket innebär att tex en polis(kvinna) i princip skulle kunna komma i polisens finuniform.

Summa sumarum- du kan gå i vad du vill Så länge du följer ”finhetskoden” inte för över eller nerklädd.

Finns ju många skitsnygga kostymer för kvinnor!!

Det hade varit ett större brott mot klädkoden om du kände för att komma dit i vit långklänning ?

Den som bjöd in dig vet väl vem du är och hur du brukar klä dig, så jag tänker att de inte borde bli förvånade. Så följ klädkoden för herrarna skulle jag tycka. Eventuellt kan du ju ”förvarna” paret om du tycker det känns bättre. Eller kavaj och fina byxor om du vill smälta in lite bättre. Klackar är ju absolut inget måste.

Problemet är att jag lever med en kvinna som är släkt med bruden och jag har inte träffat blivande brudpar så många gånger.
Har varit på fest, födelsekalas och då är jag ju ledigt klädd typ skjorta + jeans eller t-shirt som många kvinnor klär sig.
Klädkoden är frack.
Känns lite sådär att klä sig i frack men då följer jag klädkoden men är kvinna enligt inbjudan.
Blir kanske en snackis men borde inte som någon sa: det är 2019

Ok, förstår hur du tänker. Är lättare att klä sig snyggt och trendigt i kostym som kvinna, frack är mer stelt och könsbundet (och i mitt tycke inte direkt smickrande för bäraren, pingvin varning…)

MEN oaktat vad jag tycker, gillar du klä dej som man så får du leva med fracken i detta fallet. Annars bryter du klädkoden- och DET tror jag är ”värre”

I studentkretsar är det rätt vanligt med tjejer som klär sig i frack numera. Som alla andra säger handlar det bara om att ”respektera nivån” av klädkod, dvs det är ohyfsat mot alla andra som ansträngt dig att dyka upp i något ”bekvämare” eller vad man ska säga. Välj den variant du känner dig mest bekväm i, antingen en frack eller en långklänning nedanför fotknölarna (helt inte med helt bara axlar, men det fasas ut mer och mer). Ett tips är att kolla i second hand-butiker och pussla ihop alla delar för en frack, kan ju vara rätt dyrt att köpa allt nytt (och åka till en studentstad om det finns någon nära dig, de har ofta billigare varianter och mer på second hand, typ Lund eller Uppsala). Men tror som sagt inte du har något att oroa dig för, även om jag förstår att det kan kännas jobbigt.

Är du född kvinna men identifierar dig som man? Klä dig enligt klädkod som man då! Det är 2019 om någon har problem med att man kan identifiera sig som ett annat kön än det man föddes med är det deras problem.

Men klä dig i mörk kostym eller vad det nu står för klädkod. Svårare än så är det väl inte 🙂

Klädkoden anger ju bara ”graden” av hur uppklädd du bör vara, ser inget problem alls i att du följer klädkoden för man? Jag ser klädkod på två sätt: Dels ett sätt att förbereda gäster så att de vet vad som gäller och ingen behöver dyka uppoch känna sig felklädda. Men ibland tyvärr som en snofsighet, där gästerna ses som någon slags kuliss, speciellt om klädkoden är ”över” det som gästerna kan förväntas ha i sin garderob – är ju olika i olika kretsar.

Men kostym på kvinnor är ju både skitsnyggt och helt ok klädkodsmässigt? Kolla på Cara Delevigne på kungliga bröllopet för prinsessan Eugenie, om det är ok där måste det väl vara ok på ett bröllop bland vanliga dödliga.

Men det är ju jättevanligt att även kvinnor har kostym på bröllop, så tror inte att någon kommer höja på ögonbrynen?

Gör som Mian Lodalen på Emma Wiklunds bröllop, ta på dig frack!

Hamnade jag i modd?
Första gången 😀

Grattis ????????????

Vad tjänar ni & hur gamla är ni?

Jag tjänar ca 7-8000 i månaden. Är 26 i år

27200. 25 år.

Vad jobbar du med? ?

Administratör inom vården.

Är ni olika som frågar detta under _varenda_ öppet spår eller är det en och samma?

Undrar också, samma jävla fråga varje gång. Snark

10.500 sjukskriven sen 3 år

Efter skatt

Ca 16000 kr, blir 26 i år ?

Det är helt orelevant med pengar och ålder.
Hur gamla är ni? Är ni lyckliga? Gör ni något i livet som är viktigt för er?
Att fråga hur gammal någon är och vad den tjänar kan framkalla lika mycket komplex som att fråga hur lång och hur mycket någon väger.
Det finns ju så mycket mer intressant att fråga om!
Vad drömmer ni om i livet? Är det pengar alla drömmer om?

Och det säger ju ingenting när man inte vet utbildning, bransch, titel, osv..

Nej precis. Två personer 27 år ena tjänar 27000 och den andra 12000. Jaha? Sen då? Det får väl inget annat än den som tjänar lägre att känna sig sämre, eller?

Och majoriteten som svarar är de som tjänar bra vilket skapar onödig jämförelseångest hos andra i samma ålder.

Årets tröttaste fråga i ÖS.

Fast pengar ÄR ju relevant. Jag har aldrig tänkt så lite på pengar som nu när jag har pengar. Det är en jävla ynnest att slippa tänka på pengar lika mycket som jag gjorde när jag inga hade. Men visst är det roligare tala om sina drömmar och mål osv. Men ja. Vsg för uppfostrande kommentar.

Nej det är sjukt orelevant att rada upp massa åldrar och inkomster. Pengar är dock viktigt för var och en och JA desto sämre ställt man har det desto mer kretsar ens tankar kring just ekonomi. För det är det som är kruxet, har man dom inte så tänker man på dom, har man pengar tenderar man att inte behöva bekymra sig.
Så är det meningen att vi ska sitta och jämföra menlösa siffror en härlig lördag?
Nej förlåt, jag vet. 🙂 Scrolla vidare.. I will.

Orelevant?? Irrelevant!

~89k. Är 26.

Vad arbetar du med/som? 🙂

Varför googlar du inte istället olika åldrar och löner? Och varför är detta ständigt så intressant att fråga om här? Omg…

Asså samma fråga varje ÖS?

Tjänar 36000, är 29 år.

33 år. 43’.

45 år och 45 tusen, ligger i fas känner jag ?

Ca 21000kr, är 21 år

43000, 30 år

Scb.se

29000kr/mån och är 28.

38.000 26 år.

Ca 30.000 plus tillägg för mycket ob. Är 20 år 🙂

55 000 29 år

34år, 37.800kr/mån

Runt 570k per år efter skatt.
Runt 35 år, ta eller ge ett par år.
Jobbar som chef på ett globalt företag och har inget gymnasiebetyg. 😉

Och jag är Napoleon.

Haha, hej Napoleon. ?

Vet du, igår mötte jag en 11 åring som tjänar över 50 miljoner kronor per år. Det du. (Trilla inte av hästen nu)

Men Åhh du jobbar på youtube och träffade Ryan isåfall 🙂 min sambo har heller ingen gymnasieutbildning och tjänar 70k/månad. 34 år är han. Vadå dåligt YouTube betalar dig.

Vad inte vadå ?

31000, 25 år.

28.900. 43 år . Undersköterska

33 år, tjänar ca 31000.

35000, 26 år.
Spännande med de som tjänar svinmycket och är ca ens ålder, undrar alltid hur mycket de sliter ut sig på sina jobb. Själv har jag ett jobb jag gillar nu, därför spelar inte lönen så stor roll längre ?

Jag har en knöl bakom högra örat som jag nojjar över. Den är ca 1-2cm stor, inte flyttbar och öm. Någon som har liknande och inte är döende i en hjärntumör som jag och Google tror att jag är nu?

Jag hade det en gång. Stack ut som en bula typ och helt hård. Var helt säker på att jag var döende, men sen försvann den bara. Ingen aning vad det var.

Svullen lymfkörtel kanske? Jag har haft en sådan bakom örat för några år sen 🙂 gick bort av sig själv efter en tid men pilla inte på den

Förstorad lymfkörtel? Har haft det själv. Har du knölar på halsen och/eller ljumskar uppsök snarast läkare.

Att det inte smärtar är ingen garanti. Cancerknölar gör inte ont. MEN tror absolut inte att det är cancer.

Både jag och min pappa har haft samma. Det har varit fettknölar, vet att pappa gick och tömde den en gång för att den störde honom så pass mycket. Om du är orolig är det nog ändå bra att kolla upp, men det låter som en fettknöl.

Jag har också en knöl bakom örat. Kanske 2 cm. Hård och går inte att ”röra” på, gör inte ont oavsett hur jag känner på den. Varit så nojig och sökte hjälp. Dom tog biopsi och gjorde ett ultraljud och dom kunde väl inte säga mer än att det inte var en körtel iaf. Kände mig lugnad efteråt men nu kan jag tänka typ… Jaha, men vad är det då? Haha. Jag försöker att inte tänka på det. Jag är frisk i övrigt.

Har runda knölar lite nedanför örat mer mot halsen som jag har fått beskrivet att det är fettknölar. Kolla med läkare om du är orolig så kan du slappna av sen 🙂

Hade en knuta bakom örat en gång men den försvann efter några veckor ??

Kan vara en helt ofarlig cysta, de kan gå över av sig självt. Kolla upp på vc annars

Gå till vårdcentralen, be om remiss till kirurg eller hudspecialist. de kommer skära bort den och skicka för undersökning. då får du ett svar.

Jag är ledsen och mår inte alls bra ikväll. Märker att jag bara är trött allt och svarar irriterat på allt ni skriver. Förlåt och jag ska försöka att inte kommentera så mycket ikväll.

❤️

Hoppas du mår bättre när du fått vila/sova. Stor kram till dej, självinsikt är en fin egenskap i mitt tycke .

Tack ⭐

Man har såna kvällar ibland helt enkelt!

? Tack för info?

Ja, det är fint med människor som kan se Der?

Det är okej att må dåligt men jag hoppas att du mår bättre snart ❤️

Pms kanske?! Är där nu, är också mest arg, irriterad och otålig.. stubinen brunnit upp innan den är påtänd typ.. ??

Hur vet du att det är en kvinna? tänkte jag, sen indåg jag att snubbar aldrig skulle erkänna sig så ?

Jag har nyligen börjat på ett nytt jobb och hatar det. Behöver dock pengarna och jag vet att jobbet bara kommer vara i ett par månader. Kan inte ni berätta lite om era värsta jobb?

Alla mina år på McDonalds. Stressigt, äckliga kunder, flott i håret och jag gick upp i vikt av att moffa i mig mcd-lunch dagligen….

Delade ut reklam, fy helvete vilket pissjobb… Folk var så elaka, samt att det var så jävla dåligt betalt för allt jobb man gjorde… Samt att varje helg gick åt till detta ?

Samma här!! Gillade iofs att röra på mig och gå/cykla, men det var vidrigt på söndagen när reklamen skulle delas ut och det var typ spöregn och cykeln välte hela tiden pga för tung pga all reklam. Hade alltid ångest på torsdagen när reklamen kom och hoppades innerligt att det inte skulle vara så mycket..

Telefonförsäljare. Fick skäll i telefonen hela dagarna och var utfryst av kollegorna. Jag var tvungen att ha ett jobb så jag stannade medans jag sökte annat. Usch, blir ledsen bara jag tänker på det fast det är 12-13 år sen.

Usha, jobbade en kort period som telefonförsäljare. Det var ingen höjdare att ringa hem till folk mellan kl. 17-22 på vardagarna. Speciellt inte för att ”sälja” en gratistjänst. Värsta var för mig dock inte utskällningarna, utan när jag ringde till äldre personer som var ensamma och pratsjuka. De berättade att barnen aldrig kom på besök, att de försökte tajma in brevbäraren för att byta några ord, och prata med unga och stressade telefonförsäljare.. Chefen skällde alltid ut mig för att jag fortsatte prata med de äldre, men jag hade fan inte hjärta att bara slänga på luren.

En annan sak som inte var så kul, var att varje gång vi hade gjort ett avtal med en kund skulle vi gå längst fram i det öppna kontorslandskapet (runt 50-80 arbetare) och ringa på en klocka. Medarbetarna ställde sig upp och applåderade. Mmh, skitkul. Uärk, vill aldrig tillbaka till den branschen igen.

Jag håller verkligen med dig – att jobba som telefonförsäljare var något av det värsta jag har gjort. Folk som sa att de skulle skjuta mig, folk som började håna mitt sk. ”jobb”, folk som bara började skrika, osv. Jag vet att telefonförsäljare är jobbiga, men man kan i alla fall försöka att inte visa sina absolut värsta sidor så fort man kommer i kontakt med någon. För min del hade jag möjlighet att sluta, men vissa har ju tyvärr inte den möjligheten.

Samma här, telefonförsäljare. Stirrade på klockan och ville bara att passet skulle ta slut. Var tack och lov inte utfryst av kollegor, det är väl det som skulle kunna gjort det värre. Tror nog det värsta var första gången jag ringde och frågade efter någon som visade sig vara död, änkan blev så upprörd och jag kunde bara be om ursäkt, vetande att jag rört upp en massa jobbigt för en annan människa. Jag lärde mig hur jag skulle ”sälja”, alltså i princip lura folk att tacka ja till abonnemang, men jag pallade liksom inte, så istället följde jag manus som en robot för att distansera mig från det. Usch. Men man lär sig alltid något. Hade lite av telefonskräck tidigare, den försvann ju helt medan jag jobbade där. Dessutom insåg jag att jag ville arbeta med något som hjälper människor, inte förstör för dem, och valde att bli sjuksköterska.

Mitt första jobb var som telefonförsäljare på en cancerförening som sen blev svartlistad, med all rätt. Vidrigt företag. Jag fick en ganska brutal insyn på hur vanligt cancer är när jag ringde privatpersoner för att sälja vykort. Antingen hade de själva cancer, hade anhörig som nyss fått cancer eller dött i det. Jag hade sådan ångest för varje nummer jag slog, min dåvarande fick många gånger hämta mig efter jobbet och jag bröt ut i gråt så fort jag satt mig i bilen. All denna smärta absorberade jag för ynka 50kr/tim.

Mitt värsta jobb var i ett landstingskök, det var helt vedervärdigt sterilt och dödade all tillstymmelse till matlagningsglädje när vi var tvingade att laga mat efter strikta recept och inte en enda ingrediens extra. Det berodde såklart på att de behöver fullständig kontroll på innehållet i maten till patienterna. Ändock så dödade det min själ och jag ville aldrig sätta min fot i det där steriliserande skummet på golvet och dra på mig den där vidriga nätmössan igen. It killed my spirit.

1. Kapade metall i två somrar. Det kanske inte låter så hemskt, men ljudet av en metallsåg genom metall skär genom vilka hörselskydd som helst 🙂 Efter några veckor började man fundera på att stoppa in ett finger i metallsågen bara för att man skulle få lämna jobbet och det förjävliga ljudet.

2. Hästskötare. Ryttaren som jag skötte åt var mansgris som tyckte jag var skittråkig och dum för att jag inte ville ligga med honom. Krävde helt orimliga saker med hästarna (t.ex. att de alla skulle vara blankryktade, boxarna mockade och alla hästar skulle ha fått sin första runda i skrittmaskinen senast klockan 07.30 på morgonen när han kom till stallet). Jag jobbade ofta 04.30-21.00 varje dag, flera veckor i sträck innan jag fick en dag ledigt.

Jag har haft många olika jobb (över 12 olika yrken) och detta är de enda jobb som jag har hatat 🙂

Jobbade som säljare runt om i Oslo när jag var 19. Hade bara provision, och företaget hittade på anledningar till att inte betala en för alla sina sålda avtal. Alla resor (kunde vara 600 spänn för tåg osv) och samtal man behövde ringa för varje kund fick man betala för själv. Det gjorde att jag gick back vissa dåliga dagar! På vintern hade dem inte råd med bra säljställen, så då fick man stå och frysa i en dörröppning till någon mataffär långt ute på landet, och fick inte åka hem förens man sålt så många som dem hade bestämt. Fick uppleva mycket hat för att jag ville sälja för att få lön, och höll ut i 6 månader tills jag fick min första panikångestattack och sade upp mig!

Mitt första jobb var att rensa ogräs på åkrar. Man fick 75-100 kr per rad, beroende på hur mycket brännässlor det var. Man fick inte använda handskar, för bonden trodde att man inte skulle känna skillnaden.
Ändå var provisionsjobbet värst!

Jobbade på Ica maxi i kassan. Är inte värsta jobbet på de viset, men gick fan hem varje dag irriterad. Kunder är så jävla otrevliga. Ex: En kund skulle betala typ 1840 kr och gav cash i alla valörer medan hon räkna i huvudet, jag stoppa bara in pengarna utan att räkna (lärde mig efter detta att alltid räkna själv också), när hon räknat klart säger jag att det är 100 kr till vilket hon LACKAR ut över. Jag har minsann snott hennes hundring. Jag förklara även för henne om jag trycker ut dina pengar nu så kommer jag få tillbaka allt även om den räknat fel, såklart kommer min summa ut men hon tror fortfarande inte på det. Kallar mig bokens alla namn, sluta med att chefen och butiksväktaren fick komma och lösa situationen. Andra mindre irriterande grejer är att folk inte ens hälsar eller uppmärksammar mig, like HELLO är jag osynlig eller? Så jävla förminskande att inte ens titta/nicka/säga hej. Har 13294341515 fler exempel men ska inte tråka ut er mer för ikväll.

Känner igen mig! Också jobbat i kassan på ICA. En gång var det en kund som tagit fel ost som inte det var extrapris på och självklart är det mitt fel som sitter i kassan, jag var så trevlig jag kunde när jag förklarade men det slutade med att han kastade osten på mig och stormade ut. Har 100 andra liknande historier där folk uppfört sig som rövhål och jag känt mig helt avhumaniserad

Jag kan förstå att man blir irriterad när kunderna inte hälsar, men jag som kund blir lika irriterad när den i kassan inte hälsar på mig. Sen tycker jag såklart att man som kund ska bete sig, tex vara beredd med plånboken redan innan det blivit ens tur, inte prata/svara i telefon men den i kassan måste också vara trevlig.

Men självklart ska den i kassan hälsa, helst ska kassören hälsa först. Det är ju självklart. Sen finns de ju riktiga surpuppor i kassan som är så trötta på sina jobb och borde egentligen sluta. Men lovar dig att problemet främst ligger hos dryga kunder, inte dryga kassörer.

Jag fick medla i bråk mellan arbetsgivaren och hans fästmö, båda engagerade i företaget där jag jobbade. Vd gick även igenom en av de anställdas privata telefoner innan han nöjde sig. Jag slutade tre gånger på ett och ett halvt år, innan jag hade ett annat jobb att gå till. När jag tycker att mitt nuvarande jobb suger tänker jag tillbaka på vad jag hade då! Det finns för- och nackdelar med alla jobb ☺

värst var i min första skols… undervisade mellan och högstadiet i en ”stökig” skola där de hade kartlagts att 80% av eleverna led av psykisk ohälsa. Blev slagen och hotad av BARN dagligen. Miljön var så fientlig.. men elevernas beteende och bristnpåmempati och respekt var inte ens det värsta. Det värsta var rektorn,’lärarna, som stängde in sig på kontoren under rasterna och lät barnen slå sönder varandra för att de var rädda. Lärarna som alltid körde flick/pojk aktiviteter och aldrig fick barnen och umgås. 6 åringen som blev slagen och spottad på i skolgården för att han inte var muslim och när en flicka med sjal tappade bröd på golvet och tre killar från HÖGSTADIET kallade henne h*ra för att man inte ”får slänga mat i islam” och alla lärare satt kvar och fortsatte äta när de skedde brevid oss!!! Jag var den enda som ställde mig upp och blev då kallad rasist för att jag motsatte mig för ”Allahs regler för att jag hatade muslimer” det var tyvärr en kultur i skolan, och många barn som mådde väldigt dåligt omringade av vuxna som sket i dem.

Måste hänga ut skolan: DIALOGSKOLAN I SPÅNGA. Sätt alllldrig ert barn där!!!

De blev anmälda flera gr. Skolverket var där. Trots att mer än hälften av skolböckerna var trasiga, saknades material såsom pennor, linjaler, m.m, inga åtgärder fanns för barn med särskilda behov, ibland fanns det inte mat till alla elever (!) få lärare var utbildade, m.m) ingen dokumentation gjordes , så godkände skolverket skolan och gjorde nada…

Värsta jag läst på länge. Fyyyyfan! Vet de här barnens föräldrar hur vidrigt deras barn beter sig? Och att religion blir så utbrett, herregud vad lär de sig hemma egentligen? Och vi vet alla vad som händer när de släpps ut i samhället. Tragiskt. Stackars Sverige..

Ibland var föräldrarna värre än barnen. Dessutom ville rektorn inte att man kontaktade föräldrarna, det var privat och jag upplevde att de brydde sig mer om pengar och att barnen skulle gå kvar i skolan och låtsas som om allt var frid och fröjd än om eleverna..

Brevbärare. Cyklade runt i alla svenska skitväder, frös, bar tungt, var alltid stressad, alltid svintrött efter jobbet och orkade inte göra någonting. Pricken över i var att jag tjänade skitdåligt också. Har aldrig haft en sån vältränad rumpa dock ?

Lager, inom e-handel mat.
Beordrad övertid minst tre dagar i veckan, inte ovanligt att bli inringd på sin lediga dag så inte ovanligt med 14-16 arbetsdagar i sträck med 10h arbetspass.
Aldrig tjänat så mycket pengar som under den tiden men lärde mig också att det är inte värt det eftersom man sålde sitt privatliv.
Hoppas det är ett bättre ställe idag.

Administratör på barnpsyk. Min chef förväntade sig att jag skulle göra flera personers jobb då vi var gravt underbemannade. Min enda kollega var en superlångsam kvinna som kunde gå och ta kaffepaus i typ två timmar. Läkarna, psykologerna m.m. krävde de mest idiotiska grejerna av mig typ ”kan du beställa en orkidé till mitt kontor?” medan jag slet som ett djur. Telefonen ringde konstant och det var bara arga föräldrar som ”krävde” att få komma till behandlaren trots att det inte fanns några lediga tider. När jag en dag sa ifrån att jag behövde paus från telefonen tyckte chefen jag var opålitlig och illojal. Jag grät minst en gång i veckan, kunde inte ta lunchpaus när min kollega var på utbildning eller sjuk, och var ofta orolig för att jag gett folk fel besked via telefon. Fruktansvärd arbetsplats! Jag stannade i ungefär ett halvår. Blev så klart sjukskriven till slut.. 🙁

Är det någon som är kunniga gällande semesterlagen? Om jag vill ta ut en veckas semester och ordnar så att någon jobbar istället för mig (jobbar i butik), och semestern infaller under hösten t ex september eller oktober, kan min chef sätta sig på tvären då och neka det för jag inte meddelar det två månader i förväg utan en månad i förväg?
Har aldrig vart problem förut för mina chefer, har kunnat meddela det veckan innan då men min nuvarande chef gillar inte mig ?

Ja chefen kan neka och det finns inte heller någon två månaders regel dvs att man har rätt att få semester om man meddelar två månader innan. Olika kollektivavtal kan ha olika regler. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/semesterlag-1977480_sfs-1977-480

Är det någon som provat Belkyra för att få bort dubbelhakan? Eller känner någon som gjort det? Erfarenheter? Hur länge svullnade ni upp efter behandlingen? Är så sugen på att göra det men hittar inte så mycket på Google där folk som själva gjort det berättar.

Samma fråga igår på ÖS, så kolla där!

Min mamma gjorde det, hon gick på 2 behandlingar totalt och det har gjort jättestor skillnad tycker jag. Hon var röd och lite svullen direkt efteråt och sedan blev det lila typ som blåmärken i någon dag men inte så illa.

Du ställde samma fråga igår, eller hur? Och en läkare svarade att det kan ge nekros! Så kanske inte en jättebra idé baserat på det.

Ja, jag ställde samma fråga igår men skrev så sent då så tror inte så många hann se. Vill gärna ha svar från fler.

Läkarens svar kanske skulle kunna räcka? DET skulle det i alla fall göra för mig!

Skulle gjort det men blev övertalad att göra coolsculpting istället på Akademikliniken. Betalade 12 000kr ( är ung och har inte jättemycket fett som skulle bort ) men fick inget som helst resultat. På återbesöket ryckte de typ på axlarna och tyckte att ”det var synd”… Skrev ett klagomail och har inte fått svar, två månader senare. Rekommenderas med andra ord inte!

Nästa vecka blir jag sambo med världens bästa kille och jag tror att det kommer gå bra men är lite nervös eftersom jag inte har så bra erfarenheter kring sambolivet (galet ex) så jag behöver lite tips på vad vi kan göra så det går så bra som möjligt hehe hoppas alla har en jättebra lördagskväll ❤️

Bli inte hans hushållerska/mamma ❤️

Det krävs två för att ha en fungerande samborelation. Curla inte sönder förhållandet i tron att så länge han är glad så kommer detta funka prima för då skjuter du dig själv i foten.

Känns som ni måste ha pratat om hur ni ska fördela grejer innan? Om inte är det hög tid att prata om: hyra/räkningar, städning, matlagning, tvättning. Vi kvinnor har lätt för att bli deras mammor, vi som har koll när mjölken eller schampot tar slut. Ta reda på detta innan så det inte händer och se till att det följs. Tro mig, det finns inget osexigare än att vara din killes mamma, kommer leda till att man gör slut. Oj vad negativt detta blev, haha förlåt! Men skulle jag flytta ihop med någon annan igen så skulle städning/tvätt/matlagning vara stora grejer att diskutera, vill inte hamna i denna kvinnofälla igen.

Men hur gör man?

Även smarta ambitiösa killar som min kan vara okej med att leva smutsigt, tvätta när allt är smutsigt och diska var tredje dag

Hur gjorde ni?

Jag tror det är viktigt att förstå att man är olika. Bara för att jag tycker att man ska städa efter sig konstant kanske inte partnern vill det, och det får man acceptera (i en rimlig mån förstås!).

Var dig själv och var sann mot dig själv, och honom ☺

Så irriterad på folk som inte kan skilja på mitt och ditt. Precis fått dyr elcykel stulen trots två stora lås på folkfylld gata i storstad.

Åh gud vad jag är trött på det eviga tjatet ”Folk som inte kan skilja på mitt och ditt” när man får något stulet. Ba JO alla kan skilja på mitt och ditt men väljer att skita i det och istället sno din cykel. Sorry about your bike tho

Eller hur, som att tjuven ba: ”Oj det här är ju inte mitt, det kan jag ju inte ta?! ”

Men Gud man behöver inte tolka allt bokstavligt ?

? usch för sånt

Skulle nån rekommendera v7 Conciler eller smink? Jag har lever på csn och har en ettåring, konstant trött och sliten med minimal egentid och är rätt trött på att det syns men budgeten tillåter inte en massa nytt smink direkt och mitt gamla är slut 🙁

Har du kollat upp nyx? Kolla antys youtube. Hon älskar deras foundation, ganska täckande så kanske funkar som concealer?

Är du medlem på kicks? Jag får ofta rabatter där, ju mer jag handlar ju fler får jag. 20-25% och sen en 25kr check efter viss poäng.

LA girl HD concealer ska ju va ganska bra och kostar inte så mycket på typ cocopanda, typ 60 kr

Har alltså blivit sjukskriven för att jag är så stressad att jag går sönder. Jag tänkte att jag kanske skulle stressa mindre om jag fick vila lite men stresskänslan inombords är typ konstant.
Främst om pengar, jag kan inte betala mina räkningar den här månaden och känner mig stressad över att gå tillbaka till jobb pga är rädd för att krascha igen.
Jag stressar alltså över att jag är orolig över att bli stressad.
Jag kan helt plötsligt få panik och bara ”herregud vad händer om mamma dör” eller ”vad ska jag göra om *insert vem som helst i min närhet* lämmar mig/dör/blir arg?” osv. Det är alltid överreaktioner och så fort någon inte svarar när jag skriver tror jag på riktigt att jag gjort något fel för att hen ska hata mig.
Jag vet inte vad jag ska göra. Har tjatat på dem angående psykolog i månader.

Har ni något tips för hur jag ska göra? Vad fungerar för er? Jag blir tokig av att jag inte kan slappna av och fokusera på att bå bättre.
Har någon varit i samma situation? Vad funkade/funkar för er??

Låter som GAD, generaliserat ångestsyndrom, dvs orimlig ångest som tar över ens liv, inte att oroa sig lite ibland. Behandlingen är KBT eller läkemedel (ofta SSRI), som har ungefär lika bra resultat i studier. I Stockholm går det rätt fort att få subventionerad kbt, men i mindre städer kan det vara väldigt långa väntetider. SSRI har en del biverkningar, men fungerar otroligt bra för många.

Stress låter ju finare än ångest och depression.

Ta saken i egna händer. Kontakta själv en psykolog.

Kan vara en livskris. Ett skede i livet då man utvecklas enormt. Brukar ta sin tid att gå över men det går över och du kommer ut som en mognare och mera utrustad person. Då du förstår att du klarar dig, du är starkare än du tror fast hemskheter händer/kan hända så far det över. Detta från min egen erfarenhet.

God kväll!
Jag skulle vilka tipsa om boken
Ett jävla solsken, en biografi om Ester Blenda Nordström – Fatima Bremmer.
Den är helt fantastisk och Ester Blenda är en sann förebild.
Lyssna även på Fatimas sommarprat innan ni läser boken. Det är så otroligt fängslande!

Håller med, riktigt läsvärd bok!

Är det fler än jag som har en sjuk relation till musik? Alltså en sjukt bra relation.
Lyssnar jag inte på musik mår jag inte bra, när jag lyssnar får jag extrema lyckorus i hela kroppen. Ibland så att känslorna sväller över och jag vill gråta.
Viss musik har jag så starka minnen till att jag kan börja gråta för att jag lever mig in i det minnet – första lägenheten, när jag träffade min sambo, resan till Thailand osv. Alltså det är en lycka på så hög nivå att jag inte kan beskriva det.

Ibland kan jag inte titta på bilder och lyssna på musik, då fylls hela kroppen med känslor och jag börjar gråta. Jag kan inte lyssna på den låten jag lyssnade på när jag reste på ett nattåg i 18 timmar för att säga hejdå till min mormor. Det är som att jag åker tillbaka i tiden och att allt utspelar sig om och om igen.

Men musik är livet för mig, jag fastnade extremt för Aviciis musik. När jag såg honom på tele2 Arena var en av de finaste kvällarna i mitt liv och jag kan sakna Avicii som att en vän har gått bort. Hans musik har liksom funnits i stunder jag varit så sjukt lycklig men också otroligt sårbar.

När jag bodde själv kunde jag ta ett glas vin, sätta på musik i TIMMAR, lyssna på melodierna, rösterna och instrumenten. Minns att min pappa gjorde samma sak när jag var hos honom på helgerna, han satt med hörlurar och lyssnade på musik hela kvällen , visade mig bra låtar, sen satt vi där tillsammans och bara lyssnade.
Det låter sjukt när jag skriver det såhär men det är verkligen så jag känner.

Är det någon som är såhär? Jag kan liksom inte förklara för någon för ingen förstår hur jag menar.

Jag förstår precis vad du menar, jag är likadan.
Vissa låtar är det som att någon vrider hjärtat på mig, andra så känner jag hur magen bara bubblar av lycka.

Ibland tycker jag inte att sångaren är bra, men texten, melodin, de olika instrumenten.. wow. All musik får mig att känna något, verkligen fysiskt och psykiskt känna.
Även jag har försökt att förklara för andra, men som du skriver verkar ingen förstå..

Jag kan inte lyssna på en låt som spelades på mina bröders begravningar, då sitter jag helt plötsligt i kyrkan.
Någon annan låt får jag minnen från en varm sommarkväll, småberusad och i goda vänners lag, och då är jag där igen.

Det är verkligen fascinerade vad musiken kan göra med/för oss människor OCH djur. Alla skapelser.

Ja, en del låtar är speciella på det viset men det går i perioder för mig.

Jag är likadan, hela familjen är sån, det är alltid musik på i hemmet, bilen, från morgon till kväll. Under mina svåraste stunder har musiken varit det som både läkt och smärtat. Det kan vara en viss del i en låt som typ skär upp delar i mig, andra som typ ger någon känsla i kroppen som jag inte kan beskriva. Finns vissa låtar som jag i mina svåraste stunder suttit bredvid högtalaren och kramat den för att ”ta in” känslan av ett vist instrument eller liknande. Min pappa var likadan, ett glas vin och hörlurar på i sitt rum hela kvällen… så.. vi finns 🙂

Jag är likadan. Har just förälskat mig (musikaliskt) i två systrar från USA, Lily & Madeleine:

https://www.youtube.com/watch?v=aOSrAc-4OZc

Höggravid och ensam hemma, förutom treåringen. Kvällens upptäckt var att bea funkar som dip till chips. Förutom det en väldans massa sammandragningar och funderingar över klimatet och att få barn. Någon som kan länka/vet någon seriös forskning på att få barn har en så stor miljöpåverkan som det känns som att de flesta tycker? Eller är det själva konsumtionen som sker då man får barn som folk beklagar sig över? Jag förstår att jorden skulle må bättre utan människor öht, att vi får självdö ut om alla slutar få barn, men är det verkligen meningen med livet, jorden och allt?

Det måste vara det mest osakliga argumentet att dra till med i klimatdebatten och det finns kritik mot tankesättet. Minns inte exakt var jag sett länkar till kritikerna men det kan vara i kommentarerna till ett av underbaraclaras inlägg. I vilket fall som helst tycker jag att det är fel väg att gå, att ifrågasätta andras existensberättigande i klimatdebatten. Det finns mycket annat att göra i den frågan.

Hej, jag skulle behöva lite råd för hur man kommer in i ”rollen som vuxen” lite mer och känner sig självständig och säker. Grejen är att jag alltid varit mognare än min ålder, och alltså verkat äldre än jag är, fått ta rätt mycket ansvar osv …men nu när jag är 19 år känner jag mig väldigt osäker och ”lost”. Känner mig liksom inte som en vuxen person, det känns som att det är så mycket jag inte har koll på i vuxenlivet (ekonomi, försäkringar, sköta hushåll helt själv, lita på att man klarar av saker själv och ta ansvar) och tanken på att köpa lägenhet och bo själv, köpa bil, försäkringar, räkningar, lån, osv osv känns så läskigt typ… :/

Kan tyvärr inte komma med råd för jag är 29 och känner mig fortfarande inte ”vuxen”. Har bostadsrätt, bil, försäkringar på hem, katt och barn. Trodde verkligen när man får barn att man skulle känna sig vuxen men tji fick jag. Tänker att när jag tar examen om ca 1 år och börjar jobba heltid så kanske jag känner mig vuxen. Hhahah *håller tummarna*

Ibland tänker jag ” hur kan jag få köra bil jag är ju bara ett barn”… haft körkort i 10 år. Haha

Det är klart du inte kan allt på en gång, det tar ju tid att komma in i vuxenlivet. Jag tycker du ska ta det lite lugnt och ta det vart efter det kommer. När det blir dags då läser du på och kollar upp gällande försäkringar osv, är det något du inte vet eller hittar info om så kontaktar du någon som kan berätta mer. T.ex är banken mycket hjälpsamma om du undrar över spar osv.
Det är det som är grejen, man får ta reda på saker mest hela tiden genom hela livet. Sen lär man sig med åren och kanske ändrar sig gällande vilken bank eller försäkring man vill ha.
Man hinner ändra sig minst 100 gånger innan man tror att man är helt vuxen. Om man ens blir det? Jag vet inte hur vuxen jag är ännu (28) år men har insett att jag ifrågasatt minst 1000 saker jag trodde jag visste när jag var 18. Så dessa 10 år är nog inkörsporten till vuxenlivet.

Varför köpte jag det där, varför skaffade jag det här, varför inredde jag SÅHÄR?? Varför var du så CRINGE på facebook?! (när jag ser tillbaka på minnena som FB skickar) Säger mitt 28-åriga jag till mitt 18-åriga jag.

Det finns ingen snabbspolning tyvärr, det är bara köra på och ta allt varteftersom så sitter du rätt som det är tio år senare och undrar om du inte borde känna dig vuxen än. 😀

Jag fyller 21 i september och jag kan bara säga att jag är glad över att det finns vuxnare vuxna ?

Är 26 och känner mig inte heller särskilt vuxen?

Men åh tack till er alla för era svar, det gjorde mig verkligen lite lugnare och fick mig att känna mig mindre ensam om det här. Har haft sån ångest och stress över det här eftersom så många runt mig plötsligt känns så vuxna, medan jag känner mig så långt ifrån det. Men ja, det är nog så att man lär sig saker allt eftersom…och kanske känner man sig vuxen nångång i framtiden hahaha.
Hoppas ni har en mysig helg!

Förstår precis hur du menar. Både med att vara ” vuxen” till ålder och att ha ångest för att inte ”Den dagen man blir vuxen infaller någon jä**a gång”.

I mitt fall blev det mycket bättre när jag var runt 25 och insåg att jag alltid skulle bli äldre men alltid ha sällskap av alla andra åldrar jag varit i. Moa tre år, Moa 10 år osv, osv. Att de åldrarna måste finnas för att definiera den jag blivit. Men de där åldrarna var också orsaken till att jag hade svårt att förstå hur det skulle gå till att bli vuxen.

Hoppas du finner din väg att se på dig själv som vuxen med kärleksfulla ögon på både den lilla du och den nya du.

Det kommer att bli bra, till slut! ?

//Moa

Man måste inte vara så vuxen, man lär sig eftersom. Är 40 och förstår att jag börjar vara medelålders, men vuxen, nja ☺ vi lär oss och utvecklas hela tiden!

Inatt vart jag dumpad av min pojkvän ?‍♀️
Så om det finns någon som sitter där med samma klump jag hade, och en ångest för att inte räcka till.
Så det gör du!
Livet är för kort för att vara med människor som inte vill prioritera en ❤️

? all styrka till dig och bra att du insett att det inte är värt att vara med nån som inte uppskattar en. Det är nog en dold ”blessing”, det tar bara tid att visa sig 🙂

Jag behöver hjälp. Jag har separerat och har två söner på 3 och 4 år som vi har gemensam vårdnad om. Mitt ex vägrar acceptera mitt beslut och inte heller hans familj, de säger att de älskar mig och att han nu ska ändra sig, trots att han psykiskt misshandlat mig i flera år och varit otrogen flera gånger. De stör mig konstant och det bromsar mig från att gå vidare. Jag har försökt ALLT men de verkar helt besatta. Hjälp 🙁

Åh, att de säger att han ska bättra sig betyder att de ser hur han är. Tappa inte fokus och sök hjälp om det blir för svårt att stå emot på påtryckningar.

Be dem att backa! Säg att du inte kan träffa/prata med dem om de inte kan respektera ditt val.

Är kärleken slut kan ingen släkt i världen göra något åt det.

Stå på dig! Du och pojkarna är värda bättre! ?

//Moa

Nina och Marcelo, var tror ni? Har ni sett hennes insta storys?

De är och festar på varsitt håll. Han är väl lite mer ”städad” än vad hon är. Men med hennes försvarstal kan man ju misstänka att de är lite på glid från varann. Skit samma, det är deras liv.

Är jag den enda som inte förstår norska eller danska och bara blir irriterad när folk förväntar sig att man ska förstå eller är jag bara korkad? Talar fem språk totalt så jag skulle inte kalla mig helt korkad när det gäller språk men ändå.

Haha känner igen detta! Blev småpaff när jag studerade på universitetet och fick kurslitteratur på danska och norska. Kursansvarig blev ifrågasatt men svarade då bara att ”ja, alla här har läst nordiska språk i grundskolan” XD Så ja, det förväntas av en att man ska kunna förstå de där jobbiga språken… Men när man väl börjar läsa går de rätt fort att lära sig!

Va!!!?? Nu är jag ännu mer chockad! Har 1.5 år kvar på universitetet så jag blir orolig. Vilken kurs var det du läste när du blev utsatt för såna hemskheter? ??

Hehe det var ett minst sagt smalt ämne: hantverksvetenskap med inriktning på trädgårdsvård. Så ja, den svenska litteraturen räckte inte till 😉 Fick även nått på tyska men så dit kom jag aldrig.

I Finland när jag gick i skolan ingick lite nordiska språk i en modersmålskurs (i 9an tror jag) norska (bokmål o nynorsk), danska, isländska och t.om några ord på färöiska. Tycker inte skriftspråket är så svårt, däremot när danskar o islänninhar talar… eeeh???

Ska sjunga I do resten av kvällen. Arvingarna ?

Jag dejtar flera personer samtidigt. Är ju singel och klart jag tycker det är kul att dejta. Är detta fel? Klart det finns en viss oro för att de ska känna varandra eller åtminstone att man ska springa på varandra ute på dejt.

Haha nej, tycker inte det är fel, dejta på. Skulle det gå framåt med någon tycker jag dock du ska berätta och sen bestämma om du fortsätter dejta flera eller bestämmer dig för att dejta en person bara 🙂

Jag tycker att du skall behandla andra så som du vill bli behandlad själv. Om du inte skulle bry dig om din dejt träffar flera andra samtidigt så kör på! Men om du inte tolererar att någon beter sig som du beter dig mot andra – ifrågasätt din förmåga till att känna empati

Har de senaste 10 åren haft dippar i livet då jag varit mycket nedstämd i en kortare period (1-3månader). Nu har det dock varat i ett års tid och gått över till att jag blivit mycket deprimerad och fått ångest. Jag känner att det gått så långt att det som oroar mig mest nu är inte ångesten och att jag inte kan jobba osv utan att jag i princip är helt emotionellt avstängd. Har sen i början av förra sommaren tappat alla känslor från vänner till det som gav mig glädje. Känner inget inför framtiden alls och träffar endast min famil pga detta och ingen annan. Jag äter inga mediciner men kan det finnas något som ger en någon typ av uppåt känsla. Erfarenheter som nån vill dela med sig av är mycket uppskattat! Jag känner mig fast i en limbo och är fruktansvärt trött på att vara likgiltig inför hela min tillvara, vill inte lämna min lägenhet pga detta. Alla tips mottages!

Åh börja med att prata med din läkare på hälsocentralen. Kanske kan du som steg ett få remiss att prata med kurator där och prova ssri-medicin (det finns många olika sorter).

Tips på färgbevarande shampoo o balsam som håller håret rent länge? Mitt hår ser oljigt ut dag 2 med Maria nila.

Hur ofta tvättar du håret? Tvättar du håret ofta – som direkt när det blir fettigt – brukar håret producera olja snabbare och i större hastighet eftersom man rubbar hårets naturliga gång. Då verkar håret fettigare tidigare. Om du tvättar håret ofta, kan du dryga ut det?
Annars gillar jag Garnier mythical olive på mitt färgade hår.

Hur gör du när du schamponerar? Jag ville ha frisörkänsla på håret även hemma så jag googlade och hittade detta:

1. Blöt håret
2. Dra schampo över håret utan att gnugga in och schamponerar som man brukar. Skölj ur.
3. Schamponera igen men massera in schampot i hela håret och fokusera även på hårbotten. Skölj ur.
4. Eventuell inpackning.
5. Balsam men gör som med schampot i steg 2. Skölj ur med kallt vatten.

Jag har kört på detta i nästan två månader och mitt hår har verkligen blivit renare, blir inte alls fett dag 2.
Om detta är rätt metod vet jag dock inte men det funkar för mig.

Ja att tvätta två gånger är verkligen a och o! Blir verkligen skillnad.

Jag märker också stor skillnad på olika schampon. Jag gillar Wellas CARE INVIGO BRILLIANCE schampo just nu. Med det kan jag tvätta var fjärde dag om jag tar lite torrschampo tredje dagen. Med vissa andra schampon kan det vara flottigt dag två så är verkligen skillnad.

Tips på något som hjälper mot extremt uppsvälld och gasig mage?

Testat alla möjliga sorters probiotika, silicea gel, pepparmint kapslar, dimetikon – men inget hjälper det minsta och jag lider av besvären varje dag.

sluta med bröd, öl, chips, pasta :((((((

Usch jah blir svullen så fort jag äter bröd pasta, mycket kolhydrater eller socker ? så tråkigt. Varför kunde inte universums skapare bara fyllt sallad med alla kalorier och lämnat allt gott ifred? Men jag håller med iaf… så identifiera vad som gör dig uppblåst och släng ut det. Det kan vara allt från bröd till broccoli.

Det är ju nått som gör dig gasig så du kanske kan kolla vad det är och sedan sluta äta det? Kyckling gör mig gasig så det undviker jag.

Har fört matdagbok och uteslutit allt från gluten till socker men det gör ingen skillnad tyvärr, oavsett vad jag äter så sväller magen upp med detsamma.

Enda som hjälper pyttelite är om jag skippar frukost och låter tarmarna vila längre, men kan liksom inte skippa mat resten av dagen.

Oj vad jobbigt 🙁 har du pratat med läkare om det här? De kanske kan hjälpa dig

Har du varit hos läkare?

Yes, men utan vidare framgång. De rekommenderade typ dimetikon och liknande, samt laktosfritt vilket jag redan kör efter.

Motionerar du något? Jag tycker jag märker stor skillnad de dagar jag går mycket (10-13000 steg ca) mot de dagar jag inte rör på mig. Har jag varit stilla en hel helg är jag helt förstörd i magen men har jag rört på mig varje dag är jag symptomfri.

Redugas från apoteket och äppelcidervinäger på fastande mage varje morgon. Det är vidrigt, folk ljög för mig och sa att smaken blir bättre. Man vänjer sig, sa dom. Det känns fortfarande destruktivt att dricka det på morgonen, men så sjukt värt. Magen i balans för första gången på två år efter fyra veckors användning.

Nån som har tips hur man kan hantera avundsjuka/missunnsamhet? Min kära kollega blev just befodrad, men inte jag. Älskar henne och tycker hon är värd det, men kan inte låta bli att tänka hemska hemska tankar. Ville ju att det skulle bli jag. Känner mig vidrig.

Jag tror det bästa är att tänka att tänka såhär:

Du är inte missunnsam och avundsjuk för att hon fick befordran. Du är ledsen för att du inte fick den. Det är skillnad.

Eftersom du gillar din kollega så vill du henne säkert väl, men i detta fallet innebar det att du gick miste om något. Du är ledsen för din förlust, inte för hennes vinst.

Din chans kommer 🙂

Tack, det är sant!!

Någon som varit hos mediumet Katarina Zellner? Erfarenheter?

Jag har. Kändes inte som hon hade någon äkta kontakt med andra sidan för hon hittade på massor och anpassade sig efter mina svar. Frågade hur mycket som helst.. Du kan lika gärna gå till en kurator för omtänksam var hon iallafall.

Hur frågar man vad lönen är för ett jobb man velar om att ansöka till? Tycker det är så irriterande att lönen inte står så man slipper slösa sin tid med intervjuer osv, speciellt när det är ett extrajobb. Så hur gör man för att ta reda på lönen innan? Är det helt off att maila rekryteraren och fråga rakt ut? Iaf från en Fake mail ?

Om de är kollektivavtalsanslutna på arbetsplatsen kan du ringa facket och fråga 🙂

Hej allihopa!
Vet inte riktigt var jag ska börja, men iallafall jag ska göra en abort i veckan.
Det känns tungt, samtidigt som jag vet att det blir det bästa beslutet.
Har blivit lämnad av min sambo för 1 1/2 månad sedan och fick i veckan reda på att jag är gravid, har redan 2 barn sedan tidigare. Vill verkligen inte få fler barn som inte kommer ha en fin relation med sin pappa, vill inte iheller stå helt ensam med 3 barn. Vet inte riktigt varför jag skrev, vill bara skriva av mig och se om någon har gått igenom samma sak och kan ge lite stöd och hopp ❤️ känner mig samtidigt så ensam. ❤️

Har inte gått igenom samma sak, men är säker på att du tar det beslut som är bäst för dig här och nu <3

Jag tycker du resonerar moget och hoppas att allt känns bättre om några veckor när allt är över 🙂

Jag är i dag gammal (kan alltså inte längre få barn) och barnlös. Jag hade velat ha barn, MEN när jag en gång i livet trodde att jag var gravid så var jag i ett dåligt förhållande där jag kände att jag inte mådde bra, bl.a. för att han tyckte att jag skulle anpassa mig helt och hållet efter honom för att bevisa att jag älskade honom … Jag ville ha barn men var väldigt lättad över att jag inte var gravid just då, för jag insåg att det inte var rätt far till mitt barn och att jag inte borde vara kvar själv heller. Det tog visserligen över ett år innan jag hade tagit mig ur förhållandet, men jag är än i dag väldigt glad över att det inte blev något barn just då.
(Sedan trodde jag ju att jag skulle få fler chanser, fler förhållanden, men det fick jag inte.)
Med detta vill jag ha sagt att du gör rätt som inte fullföljer och får ett barn som förmodligen inte kommer att ha en bra relation med sin pappa utan riskerar att känna sig sviken och bortvald. Och du slipper strida med en person som inte är intresserad av att bli förälder och en bra förälder dessutom. Det är ett svårt beslut, men jag tror att det är rätt för dig och det ofödda barnet.

Hej. Jag har gjort två väldigt sena aborter (v18 och v22). Den ena hade ingen pappa och den andra var alldeles för tidigt i en relation. Jag vet hur det är att vara kluven till sitt beslut och man måste gå igenom känslorna som kommer. Jag kan säga att det var något av det svåraste att gå igenom men samtidigt enkelt. Det var en tydlig sorg till skillnad från så mycket annat i livet som kan vara komplext. Det gjorde att jag kunde sörja klart och det blev en fin process som hade ett slut. För mig var det i slutändan inte barn som jag lärt känna och jag vet att jag tog rätt beslut. Jag tog beslutet baserat på ”kunskapen” jag hade då. Mer kan man inte göra. (Men jag velade in i det sista.)

Du verkar göra det här av en vettig och bra anledning. För mig verkar du ha så pass mycket kärlek till ett litet barn att du inte vill utsätta det för en potentiell dålig pappa-relation. Så fint. Det verkar som du tänker mer på barnet än dig. Inte alla som gör det. Abort kan vara så olika för alla. Man vet inte exakt vad man kommer känna men du är inte ensam. För mig var dagarna innan de svåraste och sedan fick livet gå vidare (om än långsamt till en början). Kram på dig.

Tack för så fina svar ❤️ det betyder väldigt mycket ❤️

Vet inte om du läser idag men jag gjorde en abort för två veckor sedan. Sån ångest innan över mitt val men visste att det var rätt inne. Nu är allt över, jag blöder inte längre och jag känner mig sååå lättad. Nu kan jag leva vidare och bara fokusera på att må bra. ❤️

Rätt innerst inne*

Har inga vänner…

35 år, gift och har barn. Rätt nöjd med livet förutom att jag inte har några nära vänner. Hade en bästa vän från barndomen men av olika anledningar är vi inte vänner längre. Var ett par år sen det ”tog slut” med denna vän, men det är först nu jag verkligen sörjer det. Vi träffas någon gång då och då (alltid på mitt initiativ) men det är inte som förr där vi i princip hade daglig kontakt. Det sorgliga är att vi har varit föräldrarlediga samtidigt och knappt träffats. Sen har det funnits andra vänner som man har växt ifrån varandra och tappat kontakten. Förutom min fina familj känner jag mig fruktansvärt ensam.

Känns som alla runt omkring har en hel del drös med vänner, oftast barndomsvänner. Jag skäms så och känner mig så konstig som inte har några. Dessutom är det svårt att skaffa vänner i vuxen ålder.

Vet inte vad jag vill komma fram med detta inlägg, vill bara skriva av mig lite över denna enorma sorg och tomhet jag känner nu.

Känner med dig! Det är lätt att känna att alla andra har massa vänner när man hör dem prata i lunchrum och ser bilder på insta och Facebook. Och så är det såklart i många fall men jag upplever också att I flera fall när jag pratat enskilt med människor som jag upplevt har ett stort socialt nätverk och massa vänner så kommer det fram att de ändå känner sig ensamma och att ingen riktigt bryr sig om dem.

För egen del träffar jag väldigt gärna nya vänner, menipplever precis som du att det är svårare nu. Jag är nästan i samma ålder som du. Kanske du till och med kan efterfråga vänner här. Om du skriver var du bor och vad du gillar att göra är jag övertygad om att du får napp!

Det finns en bloggerska på Mama vid namnet Sriwanna som ofta lägger ut intima bilder på sina barn. Dock var gårdagens inlägg (”fredagslistan”) ett utav de värre där hennes sovande dotter ligger naken endast iförd i trosor.
Det är otroligt integritetskränkande och olämpligt, hennes lilla dotter är ovetandes om att hennes nakna kropp finns till allmän beskådan. Det vänder sig i magen när jag tänker på äckliga pedofiler som går igång på såna här bilder som obetänksamma vuxna lägger upp på nätet!
Hon har fått kritik tidigare för att lägga upp olämpliga bilder på sina barn men ända sedan hon fick bli del av ”mama-familjen” så raderar hon kommentarer eller svarar inte alls på kritik.
Jag tycker att det är alla vårt ansvar som vuxna att säga stopp när det gäller barn och deras integritet och kroppar!

Hur ska du ha dig är hon naken eller har trosor?

Flickan är naken med endast trosor på sig. Sovandes och ovetandes om att hennes mamma knäpper en bild och lägger ut det på nätet.

Gick in o kollade hennes blogg (aldrig hört talas om henne förr) och jag håller med. Vissa verkar tyvärr inte ha några begränsningar i hur de exploaterar sina barn och tänker inte till före. Allt för att få klick o tjäna pengar.

Speaking of…Har ni sett videon om youtubes kryphål för pedofiler? https://youtu.be/O13G5A5w5P0 jag har inte velat testa själv och se om det är så men om det är så…usch! Lite skeptisk dock till honom, han använder själv en bild på en flicka i sin thumbnail? men läste igår att företag som tex IKEA och Disney slutat med reklam på Youtube efter att detta kom fram.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=7160370

”hej / 15:56
Vad synd att du svarade då? Eftersom du inte har något intresse av N*mo som ljuger i intervju efter intervju samtidigt som han är en förebild för ungdomar och tjänar pengar på sitt varumärke.”

Ovanstående skrevs av ”hej” tidigare idag, som svar till Bloggbevakning. Det låter som att N*mo H*dén (*=e) beter sig på liknande sätt som Blondinbella: Ljuger i intervjuer, är en förebild och tjänar pengar på sitt varumärke.
Borde inte även N*mo granskas? Vad tycker ni övriga?

Ser ungdomar verkligen upp till nemo?? Tappade precis det lilla hopp jag hade kvar…

Också ”heJ” tidigare idag: ”Det här gör mig oerhört illa till mods då han faktiskt står framför ungdomar och föreläser när han ljuger som han gör, när han sitter i intervju efter intervju och ljuger gång på gång.”

Han föreläser för ungdomar. Vilken skandal eller vad tycker NI?

1ikuqOGB55SdORcSPr0LuV4R7hXhhtK3TB9NmDTdisWiMBdLmiU6J57m2vMIqLrlXpLOPopv39Cih7oQE8XLaicX4g1Ae3xf

PS: Base62

Jag förstår faktiskt inte vad du menar. Hittar inget vid googling.

https://base62.io/

Nä, det blev inte mera förståeligt med den länken. Du kanske ska uttrycka dig i svenska språket istället.

Förlåt, glömde bort att snittålder på denna sida är runt 10 år.

Nämn tre av era favoritkonton på Instagram! 🙂

OBS, inga stora influensers då jag är så trött på den typen av konton.

https://www.instagram.com/paintestelle/

Dvs. Hanna Widerstedt.

https://www.instagram.com/explore/tags/elephants/

Har ni sett bilderna på Gynning, där hon endast har underkläder, är ju bara too much.., kan det bli mer artificiellt?

Hur löjligt och patetiskt är det inte att ha kontakt med en man i 12 år och bara träffat honom fyra gånger?
Vad surrar jag om? Att leva på hoppet att han ska välja mig. Via 4:ans texttv på kontaktannonser där hade jag slängt ut några rader och bland alla svar fastnade jag för hans rader på en gång.

Vi började bakvänt. SMS och telefon. Sexiga
Nej, rent och skärt porrnoveller åkte framochtillbaka. Han kan skriva den mannen!!! Hehe!
Lång,mörk med de vackraste blåaste ögonen. Han kallade mig för Lillan, något ingen hade gjort sedan jag var lill liten det slog verkligen an hos mig. Hans skratt kan jag göra vad som helst för att få höra.
Han säger kortbyxor om shorts, så charmigt.

Men förstår att han inte är ”in to you” jag fattar det. Innerst inne så…
Egentligen är jag bortom all räddning när jag tänker efter, liksom mer än patetisk. Hittar bara inte orden. Sa jag att vi hör av varandra ibland? Han eller jag ringer. Nej inga SMS från hans sida utom ett kort ”ledig?” då ringer jag upp. Samma gör jag då ringer han.
Slut på Lillan,det blev före jul. Tiden emellan vi hörs blir längre och längre om inte jag anstränger mig. Hjärtat slår dock extra slag av hans röst. Har faktiskt friat till honom sist det var den 29:e februari.
Gick väl inte så bra. Kan man säga.
Jag lever på hoppet som loppan sa.

Ta en treo när du vaknar och drick mycket vatten ??

Heter han Christian?

Hörrni, vad tusan försörjer sig ”Mogi” och hennes kille på?
Reser runt till dyra ställen, lever loppan, shoppar massor, för vilka pengar då?

Man kan flyga billigt med Ryanair och Norwegian. Och bor man hemma hos sina föräldrar (utom en två-årsperiod på andra hand på Östermalm) så kan man väl spara massor på boendet. Ryser när jag tänker på det, snart fyller hon 30 år och han är över 30, bor hos mamsen…Plus att Mogi köper en hel del på rea.
Nu är det sällan Mogi uppdaterar sin blogg och insta, hon har väl inget att berätta längre. Kan inte förstå att människan inte skaffar sig en utbildning!

Tack för input!
Förstår att hon ”snålar” men någon slags inkomst måste de både ju ha?!
Oavsett om man snålar på sina resor så kostar det ju att bo på hotell och käka ute.

https://www.flashback.org/sp66842926
Nytt inlägg på FB angående Isabella!
Om det är sant så ligger hon pyrt till!

Som sagt va så är inte 2019 Isabellas år!

Om det stämmer så lär det hela sluta med att Isabella kommer med ett snyft inlägg eller liknande på bloggen.

Läste det; intressant:)

Ingen som reagerat på att i början av veckan när il skulle fixa visum till Kina så gick det ju inte så bra, hon visade detta på ig stories och skrev i bloggen. De skulle till ambassaden/konsulatet igen nästa dag. Men…. sedan har hon inte skrivit om hur det gick och hon utelämnar Kinabesöket helt i sina texter nu och hon nämner bara Australien?! Vad tror ni, fick hon inte komma in i Kina? Även att hon har två pass…:)

Det gick nog bra, hon hade något om att hon hade en fan på konsulatet som tog bild på henne. Men ingen kommentar om att det hade gått vägen såg jag inte till.

Antalet pass i det här fallet har nog ingen större betydelse.

Min ironi var inte tillräckligt tydlig alltså:)

Det är nog betydligt allvarligare om innehållet i det inlägget som Ebba länkar till stämmer!

Pingpong är visst redan på plats om man får tro Instagram https://www.instagram.com/p/BuQXpvshmQM/

IL lagt upp några filer på instastorry som jag misstänker är smygreklam så det blev en anmälan till KO om hennes tilltag, samtliga 6 mp4 filer är översända.

På Floras kommentarfält rasar läsarna över att hon gör reklam för hermine hold (med adlinks)
https://flora.baaam.se/2019/02/21/nagot-vackert-for-haret/