Öppet Spår

706 kommentarer

Är det någon här som har provat CBD-olja? För vad? Fungerar det? Hur mycket doserar ni och vart köper ni?

Ja! Jag tar det mot ångest, oro, sömnproblem. Var trött och hade huvudvärk de första 3 veckorna men sedan gick det över och min sambo var den första som sa ”du verkar mycket lugnare nu” och han var grymt skeptisk från början. Jag köper 2% från Scania Hemp. Tar typ 10 droppar varje morgon och kväll. Håller kvar oljan under tungan i någon minut innan jag sväljer med vatten. Känner mig lugnare, stabilare, sover bättre. Ingen mirakelkur kanske men effekt märker jag absolut.

Placebo.

Du får tro vad du vill. 🙂

Ja, plantor kan inte göra ett skit. Weed är också placebo. Helt omöjligt att substanser kan påverka en ????

Tack för svar! Den enda oljan jag hittar där är kroppsolja? Är det sådan du tar fast i munnen? Där heter den också hampaolja, är det samma sak?

Ja de måste skriva att den är till för att göra tvål pga läkemedelsverket. 😉 Man ska börja med en droppe per dag sedan får man långsamt öka.

Jag köper 5% cbd-olja men bor ej i Sverige. Använder det mot min mensvärk, hjälper bättre än Ipren och alvedon tillsammans 🙂

Nej men vänner. Hört att det dämpar ångest och tar bort smärta. Tror det är bra ..
mamma dog i cancer när vi bodde i Colorado och hon somnade in hög som ett hus men utan smärtor. Min pappa fick morfin när han dog och mådde mkt dåligt. Så japp gillar!

Kram. ❤️

Fast cbd blir man inte hög av. THC däremot, men det finns inte i den industriodlade hampan som är laglig att köpa i Sverige ?

Jag tar det och sover bättre har mindre ångestattacker och har mindre ont i kroppen. Känns fantastiskt!
Ibland känner jag mig som en dämpad version av mig själv men det är sällan.

hur får du tag på oljan? Vill gärna prova men vågar inte riskera åka fast i någon tull om man beställer från utomlands..

Jag fick testa av en vän. Finns massa sidor på nätet som säljer.

Hon köpte på nån sida i Sverige!

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Någon här som drabbats av virus på balansnerven? Min mamma insjuknade i torsdags och mår fortfarande riktigt dåligt. Hur lång tid tog det för er att bli någorlunda fungerande? Kunna gå själv och hålla ögonen öppna osv.

Hej, min bror drabbades av det, han fick dubbelseende och blev jätteskakig på handen när han försökte greppa saker (likt parkinson) tog ca 4-5 månader innan han blev någorlunda fungerande igen ?

Min man drabbades av det för ett par år sedan.. Blev en ganska lång sjukhusvistelse och därefter en lång tid för att återhämta sig. Man får börja smått och ta lite i taget. Första målet var att lyckas sätta sig upp i sängen utan att bli yr och kräkas. Sen kunna stå upp, ta några steg osv. Han var väldigt trött långt efteråt men han var väldigt noga med att följa den ”träning ” som läkaren sagt att skulle göra, även om den kunde upplevas som obehaglig.

Visste inte ens vad virus på balansnerven var innan min man insjuknade men det var en riktigt obehaglig upplevelse!

Hoppas din mamma kryar på sig snabbt ❤❤

Jag har blivit drabbad, va sängliggandes helt i en månad men tog nästan ett helt år innan jag blev bra.
Fruktansvärt va det; hade en 3 månaders baby och en 2åring och hade precis flyttat i ett nytt hus. Min svärmor flyttade in och tog hand om mig och barnen; hon kom upp med barnen till sovrummet när dom skulle vila för jag saknade dem så jäkla mkt under dagarna. Min syster tog ledigt från jobbet och reste 40mil till mig för att hjälpa till att packa upp flyttlådor, skruva ihop möbler och köpa husgeråd. Värsta tiden i mitt liv…

Vart var din partner?

Varför har du allt som oftast så förargliga frågor?

Han var väl tvungen att jobba för att kunna betala räkningarna så dom inte hamna på gatan? Jag vet, förfärligt.

Min man hade fått nytt jobb, vi hann bo i vårt nya hus i vår nya stad i 2 dagar. Han kunde inte stanna hemma med oss så länge. Så vi löste det genom att min svärmor flyttade in.
På kvällarna renoverade han vårt hus, köpte möbler och packade upp flyttlådor tillsammans med min syster.

Låter som min mamma. Hon har MS

Jag hade virus på balansnerven för några år sedan. En läskig upplevelse! Allt snurrade och jag hade svårt att gå och kräktes en hel del. Blev sängliggande i två veckor, men sen var jag uppe på benen igen. Jätteviktigt att göra övningar regelbundet och ofta. Förstod från läkaren att det blir en skada på balansnerven och övningarna syftar till att kalibrera om båda nerverna så att den friska balansnerven lär sig att täcka upp för den försvagade. Hjärnan är fantastisk!

Alltså Bella… Sheila lägger ut en oretuscherad bild på henne och Bella på instagram. Bella lägger upp samma bild fast ordentligt filtrad/retuscherad (dvs mycket slätare hy) på sin story och sen även på bloggen. Som bildtext har till den bilden på bloggen har hon ”Jag har inte med mig make up denna helg. Behöver få återhämta både huden, fötterna och själen. Samt få tid för reflektion.”

Det är ju skrattretande…

Ok

Vad förväntar du dig av Ljugengrip?

Undrar alltid varför hon kallas Ljugengrip och inte Lögngrip…

Det är för att Ljugengrip låter fiiiiinare än Lögngrip.

Tycker vi ska adla till det lite till och stava det ”Liugengrip”.

Ljiugengriihp

Ha, ha!

Är ju samma som typ alla andra på sociala medier. Spela roll.

Visst att man retuscherar men att skriva ”jag har inte med mig smink på denna resa” intill en retuscherad bild är ändå steget längre.

Hon har nog stora kloplex över sin dåliga hy, kan inte vara lätt att hitta en rik man när man ser ut som skit irl…!

Uppfriskande kommentar!

Men vad fan. Tänk dig för vad du skriver. Är ju folk här inne som har acne, det gör inte att de ser ut som skit.

jo

Så stor skillnad var det ju inte!!

Vad heter sheila på insta?

När anser ni att det är bra ålder för barn och vilken ålder skulle ni inte välja att skaffa barn i?

Förstår att ekonomi, stabilt förhållande är krav men om man ser bort om det.

29-35 känns som en rimlig ålder för mig. Min mamma fick mig när hon var 40, tror jag vill vara något yngre än så.

Din partner, är ålder samma där?
Varför isåfall? ?

Min partner är ett år äldre än mig, så vi kommer i princip vara i samma ålder. 🙂 Vi skulle nog ha ekonomin så fort vi båda är färdigutbildade men jag känner att jag vill ”leva livet” ett tag först. Kunna sätta mig i första rummet, så att säga.

37 eller 38

Varför vänta så länge? Riskerna att antingen få svårt att öht skaffa barn och att det blir downs eller liknande har ju ökat redan då?
Ärligt nyfiken, jobbat i Vasastan och med fascination sett alla femtioåringar lämna på förskolan..

Man kanske vill leva lite innan man skaffar barn. Hellre en äldre förälder som är stabil och trygg än en ung som inte festat klart. Även om riskerna går upp med åldern så är de för den enskilda individen fortfarande små.

Och?!

Låter som det är hemskt med ett barn som har DS? Annorlunda liv, ja. Men det behöver inte innebära att det blir sämre

Joo mycket svårare

Beror ju helt på. Svårare – ja kanske. Mindre värt – nej. Har jobbat med otroligt många som har DS, både i mot- och medgångar och med olika grader av diagnosen. Fantastiska människor som blir utdömda pga sin diagnos. Ja, man får kämpa mer, men har dom den diagnosen ger dom minst lika mycket tillbaka.

Absolut, vill verkligen inte på något sätt få antyda att ds är mindre värt eller liknande.

Förstår dig med!

Ja jag tror att det skulle vara tungt att hämta och lämna på dagis när man är 50+, tycker att omkring 30 är lagom, men så har jag ju inte något att jämföra med! Det vi har konstaterat är att man inte hinner/orkar med sladdisar när man fått sina barn vid 30 och 32 respektive 32 och 34. Men vi hade kanske tänkt samma sak om vi hade varit yngre när vi blev föräldrar.

Jag håller med, jag och min man har precis fyllt 50 och har tre barnbarn (ett fjärde på väg). Fick vår äldste son när vi var 21, sen de andra i tät följd. Vårt första barnbarn kom när vi var 46 år, hyfsat unga farföräldrar…hade dock aldrig orkat ha dem på heltid;). Nu är vi inte direkt jättegamla o gör allt de där vi kanske missade innan barnen kom, eller när de var små. Bättre ekonomi, kan resa, köpa det vi vill ha/behöver, samtidigt som vi orkar hjälpa våra barn, med både barnvakt och annat:).

Jösse ska vi vara närmare pensionen innan vi får barn, men iof så finns det ju inga penar kvar till det, kör bara, önskar all lycka till.

Under 30 är mitt mål.

Jag var 27 när jag fick mitt första barn och 30 när jag fick mitt andra. Det kändes helt perfekt. Jag var mogen på ett helt annat sätt jämfört med när jag var ca 23-24 men jag hade fortfarande energi som en ungdom. Nu har jag ju inget annat att jämföra med så klart.

Nästan samma här! 27 med första och 29 med andra. Det känns skönt att tänka att jag fortfarande kommer vara relativt ung och pigg när barnen blir mer självständiga (förhoppningsvis). Annars kanske jag får lust att försöka mig på en sladdis… ?

35-37 känns nog lagom. Jag är 32 idag. Vet att vissa tycker det är ”gammalt” men min mamma var 36 när hon fick mig och jag var aldrig lidit av det. Vill gärna leva fritt i några år till, njuta av att kunna göra vad vi vill när vi vill, typ gå på restaurang och resa m.m. Jag och min sambo är rätt bekväma så vi har bara tänkt oss ett barn ändå. Min sambo är 3 år äldre.

Men småbarnsåren går rätt fort, jag fick barnen mellan 29 och 31, de är idag 3 och 4 och tiden som par börjar sakta komma tillbaka. De är mer självgående och barnvakt är mycket enklare nu när de är äldre.

Mellan 23 och 35. Sen ökar riskerna för mycket, tycker jag. Nu har jag dock barn, fick första vid 20 och även om allt gått bra, gift med pappan och inte ångrar mig på något sätt, så är det nog lite för ungt. Sen vet jag inte hur jag skulle orka med småbarn efter 35 ?

fick också första med 20 och håller med dig. Då tyckte jag inte det var så konstigt, men nu i efterhand tycker jag att jag nog var för ung

Finns det någon bra ålder för det? Att få barn är en smäll på käften för många personlighetstyper oavsett ålder. ?

Var 23 och 25 År när mina första killar föddes och jag har känt mig som en fantastisk mamna åt dem. Vi har en fin relation och de är nu vuxna killar och hade en härlig barndom enligt de själva Varit mer närvarade och lekfull med den än de barn jag fick som 39-35- åring. Hoppas fler skaffar barn tidigt om man har möjlighet!!

30-35 åring ska det såklart vara.

Jag fick barn först som 20 åring, och nu andra barnet när jag är 26 år. En helt annan grej att få barn när man är vuxen ”på riktigt” och när man får barn när man precis klivit ur tonåren. Märker tydligt att andra gången var jag redo, och förstå gången var jag flera år från att vara redo för ett barn

Grundskolan som jag gick i låg precis mellan ett sk. rikemansområde med fina villor osv. och ett lägenhetshusområde med medelinkomsttjänare så det var väldigt blandat i klasserna. Jag märkte att vi som bodde i det ”mindre fina” området hade föräldrar som fött oss i mellan 20-30-årsåldern och att de som hade rika föräldrar ofta var födda när föräldrarna var i 40-årsåldern. Kan väl handla om att de satsat på karriär osv. men det var inte en enda av dem som hade downs eller liknande och det var verkligen många vars föräldrar var 40 när de föddes. Känns som oron för det där är lite för stor…

Oj hej empiriska analysen. Kallas anekdotisk bevisföring. De hade nog råd med kub/nipp och kan väl ha gjort abort?

Ville mest bara ge exempel på att jag känner många som var födda när deras föräldrar var runt 40 och ge ett samband. För att så himla många här verkar oroa sig för att föda barn efter 30. Känns det surt att vissa har mer pengar än du eller varför den attityden?

Råd? Det är gratis i de flesta landsting och erbjuds gravida över en viss ålder, i andra kostar det en mindre summa, ca 300 kr. Gör det inte till en klassfråga.

1500 för KUB & 5000 för NIPT.. så nej, kanske inte en struntsumma för alla?

För många är det en struntsumma.

Är 5000 inte en struntsumma i sammanhanget kanske man inte borde skaffa barn alls!!!

Jag gjorde kub med båda barnen. Jag var 26 och 28 år, kostade som ett vanligt läkarbesök.

Nej, jag väntar mitt första barn och gjorde båda testerna, trots att jag inte är över 30 och är inte alls i ”riskzonen.”
Jag tycker ju att man ska se till att ha råd att göra sånt om man nu ska ha barn, men det är ju jag. Men fortfarande många som inte har råd, som inte tycker det är en struntsumma.

Kan också bero på skolform. Många med DS går särskola, nu vet jag ju inte var den var belägen i nämnda område. I alla fall tycker jag inte att man ska vara rädd för DS och de flesta som föds med syndromet har yngre mammor eftersom fler unga får barn (var i alla fall så förut, nu föds väl ingen med DS mer).

J vad svamlar du om?
Du verkar inte ha en aning om någonting.

När min mamma föddes var min mormor 40 år och det gick jättebra. Struntprat att man inte kan skaffa barn när man är äldre, enda sorgen är såklart att jag aldrig fick möjligheten träffa henne innan hon dog. Föddes året innan hon gick bort ?

Så det är väl de enda man får ha i åtanke, man kanske inte upplever att ha barnbarn osv

Det ÄR på riktigt svårare att bli gravid i den åldern.
Bara för att din mormor lyckades bli gravid betyder det inte att all 40 åringar lyckas.
Du får nog läsa på lite vad som händer i kroppen när man blir lite äldre, speciellt då med kvinnan som vill bli gravid.

Enligt statistik/studier skaffar folk barn senare i livet om de bor i områden med högre inkomst och själva har hög inkomst. Några år sedan var tex snittet för första barnet i Danderyd 37 år för kvinnor (jag är lite för trött för att länka).

P

Tycker det är så olika beroende på vilket sammanhang man lever i. Jag bor i Stockholm, har lång utbildning och det har alla mina kompisar också. 30-35 känns lagom. Hade jag bott kvar i den småstad jag kommer ifrån och börjat jobba direkt efter gymnasiet vilket av många av mina vänner som stannade kvar gjorde, hade det nog varit lagom mellan 25-30 snarare. Är 33 nu, och tycker egentligen att typ 31 hade varit perfekt för mig, men träffade min man först vid 30 så det var lite för tidigt för oss, då. Nu har vi försökt i åtta månader, fingers crossed att det går vägen snart.

personligen var jag inte redo för barn förens efter 30. Känner mig så otroligt mycket mer trygg i mig själv nu (är i mitten av 30-årsåldern) än i 20-årsåldern. Har nyligen fått barn och det enda negativa är väl att tiden för att skaffa fler barn blir betydligt kortare än om jag fått första barnet för 10 år sedan.

Hur var det för er som har unga föräldrar? Var de mer som kompisar och mer förstående för hur det är att vara ung idag?

Jag har unga föräldrar men har faktiskt inte sett dem som kompisar utan föräldrar med tydliga gränser. Jag tror att de släppte lite på det när de yngsta barnen föddes och upplever nästan att de har mer en kompisrelation än vi äldre har. Kanske har de lärt sig efterhand och kom ihåg hur det är att ha tonåringar när nummer tre och fyra växte upp ?

Min mamma var mer som en kompis och förstående. Pappa har alltid varit väldigt strikt, och är det med mina yngre syskon också. Tror det handlar mer om hur de själva växte upp? Lite kulturskillnad också för min del, mamma är svensk och pappa är inte det, kanske skiljer lite i hur det är.

Jag var 24 och 26 när mina föddes. Känns som en bra ålder. Jag var nästan klar med min utbildning när första föddes, hade hunnit resa och festa klart. Hade även en fast tjänst som jag var studieledig ifrån som gjorde att jag hade bra sgi trots att jag pluggade. När andra kom hade jag pluggat klart och precis fått en fast tjänst inom mitt nya yrke och hunnit jobba ca 1 år. Vi hade även hunnit flytta till hus. Livet var väl kanske ännu mer ordnat när tvåan kom men ångrar absolut inte att vi skaffade första innan flytt och examen.

Alla är olika. Fick barn när jag var 21, var redo och det gick hur bra som helst (20 år senare). Har vänner som inte varit redo då, senare eller aldrig.

Är 26 och gravid med första barnet nu. Det känns som en bra ålder för mig! Har länge tänkt att jag vill ha barn före jag är 30. (Vet inte varför just 30 är som en ”gräns” för mig, det har bara blivit så ?)
Varit tillsammans med pappan i snart 6 år, är färdig med utbildningar och har ett tryggt jobb så det känns som rätt tid.

Jag ville också ha barn innan 30 ☺️ Trodde jag skulle vara 25 men fick först vid 27. Sedan andra vid 28 så blev till och med tvåbarnsmamma innan 30, det var ju målet fast ännu bättre ?

Spelar i princip ingen roll(inom rimliga gränser då), anser jag. En förstagångsförälder är alltid en förstagångsförälder.

Men det klart, man kan ju bena upp det och se till olika aspekter och därmed börja snacka en specifik ålder som är mer lämpad. Mognad, trygghet i sig själv.. m.m. Sådant som hjälper en i sitt föräldraskap.

Däremot finns det ABSOLUT ingenting som säger att tex. en 35åring skulle fixa det bättre/lättare än en 25åring. 35åringen har ju aldrig föräldrar innan heller och är definitivt inte mer erfaren.

21

Fick mitt första barn när jag var 21 och mitt sista barn när jag var 44 år. Ska jag vara ärlig var jag nog en piggare men ”fattigare” mamma vid 21 än jag var som som en 44-årig mamma.

17-23 är väl den ultimata åldern rent fysiskt.

27 hade jag första, 30 andra och tredje var jag 36. Helt klart bäst innan 30….

Jag är 27 och tror aldrig jag kommer vilja ha barn. Känns hela tiden som jag bara ser allt jobb och slit överväger fördelarna med barn. Könns som en stor sorg för jag vill se glädje med barn övervinner slitet men upplever det svårt

Fråga några föräldrar om det är värt det att få barn så får du höra. I stort sett alla tycker att det är värt arbetet man lägger ner och att de aldrig hade velat vara utan sina barn. Det är både roligt, givande och utvecklande att vara förälder!

Tror inte att det här är helt sant också, det finns många som ångrar att dom blev föräldrar och känner sig väldigt pressade och fast.
Men man kanske håller dom känslorna väldigt nedtryckta pga att det är enklast så? För att palla?

I jämförelse med hur många som inte ångrar sig är de försvinnande få. Sedan är frågan hur man definierar vilka som ångrar sig. Ska man känna så konstant från dag 1 till myndighetsdagen eller ”räcker” det om man känner så ibland? För känna så ibland kan nog många göra, men jag tvivlar på att det är särskilt många som inte känt någon glädje av sina barn under hela deras uppväxt.

I anonyma undersökningar svarar fler än man kanske skulle kunna tro att de ångrar att de skaffade barn. Men det är extremt tabu att prata om.

(Obs, att ångra att man skaffar barn är inte samma som att inte älska de barn man har.)

Fick mitt första barn vid 43. Och enda. Är 50+ idag. Tycker att rätt tid bestäms av såväl biologi som att vara två lämpade föräldrar – oavsett kön.

25-30år, tycker jag.

Vad fasen gör man när man MÅSTE tentaplugga men motivationen tryter och hjärnan hellre hänger här, på sociala medier eller spelar dumma mobilspel? Hur får man motivation?

Ha lite delmål att göra innan du får smygkolla igen på telefonen. Läsa tex sidorna .. eller skriva klart minst punkt …
Tänk att det är en lördag (EN lördag för du ska fixa din utbildning) och du kommer ångra dig att du inte klarade tentan pga sociala medier.

Sätt telefonen på flygplansläge och lägg ut den i ett annat rum.

Jag körde igång ”study with me” klipp på Youtube haha. Lite olika längd på klippen men hittade en som funkade för mig som höll på i 2 timmar och med en kvarts paus mitt i. Märkte inte av att tiden gick och fick jättemycket gjort!

Kortsiktigt kanske du kan testa att stänga av mobilen och plugga i en miljö med få distraktioner. På längre sikt skulle du kunna ha en slags målbild för vad du vill att studierna ska leda till. De sista åren på min utbildning började jag läsa många branschtidningar, gå på lunchseminarier, gratiskonferenser mm inom området jag studerade till. Det gav mig väldigt mycket mer motivation till att plugga på i de tråkigare kurserna också för jag kunde se vad mina kunskaper skulle kunna leda till för roliga arbetsuppgifter i framtiden.

Så bra tips med hur man faktiskt kan konkretisera de där långsiktiga målen, tack <3

Hörrni, tack så mycket för era konkreta tips! <3 Var beredd på "skärp dig bara och gör det", tänkte att det kanske också skulle motivera men era svar är så mycket bättre. Ni är bäst!

När du har pluggat klart en stund och är redo för en liten paus kan du 1) ta fram äggklockan från köket, och 2) titta litet snabbt på nätet om en metod som kallas för Pomodoro. Har hjälpt mig mycket.

Fungerar jättebra för mig också!

Gillar också den!

Jag kör också med Pomodoro, har en app på mobilen (Focus keeper). Det som är bra med appen är att man kan själv ställa in hur långa pass man kör och hur långa pauser (jag brukar köra 25 min följt av fem minuters paus. De längre pauserna brukar jag ha på 10 minuter då jag lätt tappar rytmen i pluggandet om pauserna är längre än så).

Tipsar också om pomodoro! När du sen tar din paus gör du något du blir glad av, då kommer hjärnans belöningssystem att koppla ihop pluggandet med belöningen. Efter några gånger kommer pluggandet kännas lättare eftersom det leder till glädje i slutändan.
Både jag och min ena son har adhd med riktigt stora koncentrationssvårigheter och fick det här tipset av hans psykolog. Det går faktiskt jättebra för oss båda två! Hans resurs kör med det i skolan också, där har det blivit väldigt tydligt hur bra metoden fungerar.
Lycka till ?

Jag brukade använda Pomodoro-metoden för att komma igång, men sen struntade jag i att ta paus efter 25 minuter och körde bara på . Sen såg jag den här videon med Mattias Ribbing. https://www.youtube.com/watch?v=vNVhRG5w_a8
Och det gör faktiskt stor skillnad att verkligen bryta för paus efter 25 minuter. Även om man är mitt i nånting ska man inte ”göra klart”.

När jag skrev hemtentor brukade vi ha sju dagar på oss. Då brukade jag boka iväg mig från den 4:e dagen tex. Då har jag ju vara 4 dagar istället för 7. Då blir pressen högre = måste jobba hårt för att bli klar på typ halva tiden. Funkar för mig och hade alltid mer fritid i slutet av tentatiden än många andra i klassen ? Men ibland går det bara inte och då föreslår jag att bryta upp allt i skitsmå uppgifter och sen göra en, sen kanske kolla lite lur, sen göra en uppgift till etc. Lycka till 🙂

Tips på hur man småpratar och lär känna någon som man aldrig träffat tidigare, typ en kollega eller på nån fest?
Samt tips på vad man kan säga efter man skakat hand, förutom trevligt?

Vad är det DU upplever svårt i situationen? Känns som problemet ligger där snarare än vad du säger.

Går du ofta hit?
Nej men prata om livet i allmänt

Vad pratar folk om när man pratar om livet i allmänhet utan att bli för privat? Här är en till som är svinkass på att småprata..

Man bara får folk att prata om sig själva. Alla älskar att prata om sig själva. Och man ställer bara öppna frågor, hur, varför, osv. Ingenting som kan besvaras med ja eller nej.

Ja det är jättebra, för mig har det dock blivit svårt att dra gränsen för hur ingående frågor man kan ställa. Jag jobbar med myndighetsutövning och är van att ställa frågor som är ganska privata och närgångna och även om jag inte SÅ närgången har jag lagt märke till att jag snabbt och effektivt får andra att berätta om sig själva tills de börjar skruva på sig. Det är förstås en sak att komma till mig och berätta om sitt hjälpbehov (även om det också kan ta emot) och en helt annan sak att småprata i hallen eller vid fotbollsplanen ?

Skulle nog säga att allmänt handlar om att prata om klassiska saker i början ”hur går det på jobbet” – ”aha, lät jätteintressant. Är det några specifika arbetsuppgifter du har? ”Hur trivs du på din arbetsplats?.

Det är en bra början för att se om det finns en bra kemi mellan er.

Om det är på en fest så kan man fråga hur personen känner värden för festen, om de kommer från stan, vad hen jobbar med, en komplimang funkar ju alltid (en väl avvägd sådan typ ”snygga skor” och inte ”snygg röv” HAHAHA) okej ska sluta skratta åt mitt eget skämt.
Är det jobbrelaterat så kan man fråga vad hen jobbar med just nu, hur hen upplever/tycker om något specifikt om arbetsplatsen eller kanske vad hen jobbade med tidigare.

– något som är aktuellt som ”alla” hört talas om men inte politiskt känsligt.
– Vädret
– t.ex förra sommaren var kogsbränderna på allas läppar
– trafiken på vägen till eventet ni båda är (”galet med det där tunnelbanefelet, alla verkar vara försenade”)
– det man dricker/äter, ”hinner vi ta en kaffe innan mötet” ”så goda snittar men jag kan inte komma på vad det är för krydda i röran”
– om du redan vet något om personen, ställ frågor om det, om det är en hobby, en ny bebis, nytt jobb osv

Jag är inget fan av småprat men dessa icebreakers brukar funka, om den andra personen är på prathumör så drivs det på av sig självt sen.

Nu kan man ju fråga om semester/sommarplaner också.

Om det är på en fest, kanske ”Vem känner du här? Aha, vad kul! Blabla har jag känt sedan blabla. Hur träffades ni?” så dyker ett nytt samtalsämne upp. De kanske träffades på en semester i Italien, vips så kan ni prata om Italien, resor, osv. Om det är en kollega så kanske ”Hur länge har du jobbat här?”, ”Har du jobbat någonstans innan?”, ”Var gick du din utbildning?” så kan du fylla i med egna erfarenheter.

Jag går väldigt sällan ut och socialiserar så förlåt om det var tråkiga exempel 😛

Jag brukade ha otroligt svårt för småprat innan (och har fortfarande det ibland) men jag brukade observera andra, härmade dem, och lärde mig på det sättet. Jag har svårt att släppa in folk, så jag brukar försöka pusha mig själv att öppna upp mig och dela med mig av det jag tänker på där och då. Ibland kan jag själv tycka att det jag säger är för mycket och för privat, men tror inte att det är det för andra, och det brukar hjälpa att break the ice. Fråga personen du pratat med mycket frågor. T ex om du pratar med en arbetskamrat så kan du från hur de kom in på det här yrket, vad de gillar mest med det, ställa följdfrågor baserat på det de svarar etc. Lycka till 🙂

Jag brukar helt krasst fråga ”men vem är du då?” efter presentationen. Rätt ovanligt och rättframt kanske men funkar oftast. Och då har personen ett val vilken del av livet hen vill berätta om.

Val imorgon 🙂 Rösta!

En självklarhet!

Men känn ingen skam om ni struntar i att rösta för att ni inte är nog insatta i politik! ? Det är ansvarsfullt att inte dränka ut andras röster om du känner att andra har mer koll.

Lycka till! ?

Nja, du kan fortfarande rösta blankt eller? Att rösta är viktigt för att behålla vår rätt att rösta.

Jag vet inte vad som är bäst, jag har hört både argument för och emot.

Men min poäng är att man inte ska rösta på ett parti om man inte är övertygad, känner sig oinformerad eller inte litar på sitt omdöme. ?

Då är det väl din skyldighet och förbannade plikt att sätta dig in i valet. Titta på debatter, gör valkompasser osv. Värna vår demokrati och var inte lat!

Demokrati innebär väl att vi också har rätt att rösta på det vi tycker är minst ont eller bara följa vår magkänsla eller ligga kvar på sofflocket, även om jag personligen tycker att det är det sämsta alternativet.

Eller läs på

Det krävs mer än att bara läsa på ca 2 veckor innan valet. Man måste ha hängt med i politiken för att se vilka politiker som håller det de lovar och varför de inte gör det.

Så för någon som tillexempel är totalt ointresserad är det inte så enkelt.

lägg den tid som behövs då.

Alla har inte den tiden eller viljan. Eller kanske ens intelligensen för att förstå.

Jag är ganska insatt och tycker politik är väldigt intressant. Men man ska inte skämmas för att man inte gör det. För de som inte vill/kan kommer inte lägga ner massa tid på att följa allt oavsett vad andra tycker, utan de kommer typ göra valkompassen, läsa lite om vad partierna säger att de står för och sen rösta för att de känner sig tvungna. Stanna hellre hemma då, eller rösta blank om ni tror det är bra (som sagt vet jag inte vad som är bäst)

Jag tycker inte att man ska uppmana ”mindre pålästa” att stanna hemma eller rösta blankt. Du talar som att det finns en objektiv sanning när det gäller politik, som bara den pålästa har kännedom om. Så fungerar inte demokrati. I vår demokrati har även lågbegåvade och opålästa rätt att göra sin röst hörd. Det är viktigt ?

Väl talat!

Vi tar alltså så mycket för givet nuförtiden att vi inte ens går och röstar?! Demokratin är inte ristat i sten utan är något vi varje dag måste kämpa för! Det är i dagarna 100 år sedan kvinnor i Sverige fick rösträtt och det är i ett historiskt perspektiv en mycket kort tid. Ska den kamp som fördes för att detta skulle bli verklighet kastas åt sidan för att man blivit så blasé att man inte orkar gå och rösta?! Det är vår medborgerliga plikt att läsa på och gå och rösta!! I synnerhet nu med alla odemokratiska vindar som blåser!!

Tycker nästan att det är ens ansvar att i alla fall ha ett hum om vad partierna står för – vare sig man är intresserad eller inte. Rösträtten är inget man ska ta för givet.

Hejja Finland imorgon blir de kanske guld ! ?

Om man ska på charterresa med barn, hur länge innan planet går behöver man vara på flygplatsen?

Mvh har ej rest på 10 år och är nervös hehe

Vi åker så vi är där när incheckningen öppnar dvs vanligtvis 2 timmar innan avgång.

Två timmar innan avgång. Alltid!

2.5 med barn, ibland öppnar incheckning tidigare, då hinner ni kolla tax free innan utan att stressa och ni hinner gå på toa innan det är dags för boarding för alla ska på toa då.

Mitt bästa tips, se till att barnen har något att roa sig med under flygningen.

Hej, fina ni. Jag ville fråga om det finns någon annan här som också känner sig heeelt ”behind” om ni jämför er med gamla klasskompisar från gymnasiet och så? Ursäkta det engelska uttrycket men vet inte hur jag ska beskriva det på svenska. Jag är 27 år och fortfarande inte klar med min universitetsutbildning (det tog några år av depression där emellan för mig). Jag brukar sitta och smygsnoka på gamla grundskole- och gymnasieklasskompisars Instagram och såg häromdagen att mitt ex och nuvarande tjej ska gifta sig (de började dejta typ en månad efter vårt förhållande tog slut när vi var runt 19, 20). En annan lika gammal är framgångsrik jurist, de flesta har köpt sina lägenheter istället för hyr, någon har till och med barn på gång… Ja, ni förstår. Jag är genuint glad för deras skull men det jag undrar är hur vanligt det är att vara i min sits? Berätta om era situationer i min ålder <3

PS. Jag skrev detta i förra "Öppet spår" också för typ 20 minuter sedan utan att tänka mig för och inse att det kom nytt vid 20:00 idag, sorry.

Hade 1a handskontrakt på en stor tvåa, katter och heltidsjobb på lager när jag var 27. Hade varit på resande fot i 6år.
Alla är olika, sociala medier är inte verkligheten så bry dig inte om vad folk lägger upp.

Tänkte inte alls på det där med resandet! Min vän (också 27) har nu besökt mer än 30 länder i olika världsdelar och har rest runt sedan gymnasiet. Det tycker jag också räknas som framgång. Hon har sett så mycket mer än jag. Tack för ditt svar 🙂

Det finns inga regler när man måste ha gjort det ena eller andra. 🙂 Försök att utgå från dig själv. Vad vill du? Kör på. Folk hetsar mig (och partnern) att skaffa hus och barn, då vi är 32 och ”alla andra” har gjort det nu i umgängeskretsen, men jag bara viftar bort det. Det viktigaste är vi två trivs med vårt val att inte ha barn och att bo i hyresrätt, inte vad de andra anser.
Har en nära vän som var ganska pushig med att vi borde ha barn snart, ”annars blir de kanske efterblivna” m.m. På en fest bröt hon ihop totalt framför mig och sa att hon mådde såå dåligt över sina två barn som aldrig sover, att hon aldrig mer umgås med maken, att de har möss i huset m.m. men nyktert försökte hon ju skönmåla allt… Så tro inte alla andra har det himmelskt hemma, det ser bara ut så online. 😉

”Annars kanske de blir efterblivna”, hahah, herregud… Snygg kommentar 😀 Tycker du och partnern ska ta det skitlugnt. 32 är ju ingenting 🙂

Men eller hur!! Vem säger sådant? När hon väntade sitt första frågade jag allmänt hur de bestämt sig för att göra det just nu. Då var också svaret ”Vi har ju köpt hus nu och snart ökar risken för handikappade barn.”. Hon verkar mycket rädd för funktionshinder…

Jag tror själv aldrig jag vill ha barn men kan tänka mig att sådana kommentarer kan såra ordentligt ändå; ni kanske har försökt jättelänge utan att ha berättat. Knasiga människor du har i din närhet 🙂 (Inget illa menat)

Man får komma ihåg att många ”råd” folk ger, är utifrån dem själva. Det finns de som vill sälja på en råd för då normaliserar de sina han val i livet, andra kan nästan bara se ur sitt egna perspektiv och ger genuina råd men dessvärre ur deras egna världsbild.

Det är viktigt att se att vi alla lever olika, går igenom faserna på olika stadier i livet och att de som följer flocken alltid är de som lever i osynliga fängelser.

Jag tror att det är jättevanligt, jag brukar ha flera dippar då jag känner att alla har kommit någonstans i livet förutom jag. Sen så tänker jag på att varenda en är ängslig och att nästan alla känner så om sin omgivning men om olika grejer. Vissa är avundsjuka på att andra har hunnit resa, vissa för att de har pluggat, och vissa för att andra har barn. Njut bara av livet istället 🙂

Hade en vän som åkte dit på fusk på högskoleprovet nu. Så allt är inte alltid som det verkar.

Bra. Blir fler och fler som åker dit.

Själv brukar jag kolla upp om någon blivit dömd för något, inkluderar även läkare. Kör hårt med ditt snokande 😉 .

Vi har alla olika förutsättningar och livssituationer, jag tror det är mer vanligt än vad du verkar tro att alla inte har allt i livet utstakat, vissa vill inte heller vara en del av det s.k ”vanliga livet” med jobb som livet och släpandes på ett barn den lilla tid som blir över (inget illa om barn men jag undrar verkligen hur folk orkar med jobb, barn, man, sociala aktiviteter, köra ungar på träning, gympa, dans, vara klassföräldrar och etc?).

Du är fortfarande ung och hinner säkert med ovanstående stress om du vill:)

Hahah, ja i framtidssnokandet får det bli både Instagram och Lexbase då! Tror dock inte många har speciellt mycket i brottsregistret. Vi har varit ganska vanilla, lugna och tradiga allihopa 🙂

Jag är 30. Har precis blivit av med jobbet, min man pluggar och vi bor i en pytteliten tvåa. Någon kanske tycker att vi är ”efter”, andra kanske tycker att vi är ”före”. Vi trivs båda med livet vi lever, så resten är ju skit samma.

Fyller 27 i sommar och situationen är som följande:
Flyttar hem till mina föräldrar nästa vecka pga att jag inte tog tillräckligt med poäng för att behålla studentlägenheten (och typ… känner att jag inte behöver en hel lägenhet själv?)
Pluggar naturvetenskapligt basår på komvux – alltså gymnasiets kurser 😉
Har ett extrajobb på lager som jag tycker är riktigt bra, men bara varit där några månader.
På ”plus sidan” så har jag en lång och fin kärleksrelation och har för första gången lyckats spara ihop pengar med appen dreams 🙂
Jag har försökt typ alla vägar i livet med ”vad man ska göra” men nog insett nu att… det blir nog att koka ihop något helt eget.
*massor med resor i bagaget också

En fin kärleksrelation hade jag tagit över precis allt det andra som nämnts <3 Jätteglad för din skull. Jag läste också upp betygen på Komvux då jag hoppade av gymnasiet. Tyckte om lärarna där så mycket mer också! Hoppas din Komvux-upplevelse är lika bra som min 🙂

Ja framförallt så gillar jag att komvux är så fritt, man tar en kurs i taget, och det handlar endast om att klara prov/moment och inte att ”vara inställsam” som jag upplevde gymnasiet.
Har hoppat av gymnasiet (bästa beslutet någonsin) och läst ikapp till studenten vid 22 typ. Nu vill jag byta från samhällsvetenskap till naturvetenskap/teknik som är ett HELT nytt område för mig men med många möjligheter 🙂
Så detta är min komvux runda två dessutom hehe

Måste tillägga också att ingen av mima jämnåriga vänner har ”blivit vuxna” med allt vad det innebär. Nästan alla ströjobbar och flyttar runt 🙂
Rätt skönt, undrar hur det kommer kännas om alla typ börjar skaffa familj helt plötsligt

När jag var 27 bodde jag i andra hand i ett litet hemskt uthyrningsrum, jag var i en relation där vi bråkade hela tiden, fick en dipp i mitt mående (har tidigare haft depression). Hade visserligen ett jobb men knappt några vänner och vågade inte göra de saker jag egentligen hade velat. Det kändes inte så kul att jämföra sig med bekanta och gamla klasskompisar som köpt lägenhet, gift sig, fixat drömjobbet och verkade allmänt lyckliga. Det tog mig ett tag att inse men det ger ingenting att jämföra sig med andra. Alla har olika livshistorier. Allting är inte heller som det verkar och livet går upp och ner. Dina livserfarenheter är inte mindre värda än någon annans bara för att du inte kommit ”lika långt” i livet ännu. Sen kan det ju vara bra att fundera på om det de andra personerna har är något du verkligen vill ha just ju eller om det bara är något du tror förväntas av dig.

Kan känna mig efter när det kommer till relation. Nästan alla mina vänner har sambos och har börjat skaffa hus (som jag tycker är supervuxet)
Jag är 26 och har aldrig haft en relation, skulle jag träffa någon imorgon tar det ändå ett bra tag innan jag ens vill flytta ihop.
Jag är dock den enda i mitt kompisgäng med en examen! dom andra pluggar eller försöker fortfarande lista ut vad dom ska plugga.

Åh. Samma här -ish. Är några år äldre (strax över 30) och har haft relationer men inte kommit till sambostadiet. Känner mig jättelångt efter många vänner och tänker ibland ”tänk om jag inte träffat någon och därmed inom typ tio år kommer behöva fira jul helt själv då alla syskon har familjer på eget håll?”. Vet inte varför ”ensam på julafton” är en skräck/djupt rotad känsla men det är det.

Däremot har jag en bra universitetsexamen, en bra karriär, ett väldigt välbetalt jobb, bostadsrätt, bil, landställe, etc. Det ser fint ut på pappret/insta så att säga. Jag har fått höra att folk tydligen avundas mig (att jag är fri, karriärskvinna, reser mkt, köper fina saker, etc.).

I själva verket avundas jag dem i deras trygga relationer.

När jag var i 20-årsåldern hade jag ett riktigt meltdown, jag mådde piss och det tog mig flera år att komma tillbaka till att börja plugga igen. Att träffa en kille var inte att tänka på, jag hade aldrig orkat släppa någon in på livet på det sättet. Några år senare, runt 25, när mina kompisar började ta examen, flytta ihop med sina killar, köpa dyra möbler och åka på lyxiga semestrar bodde jag fortfarande i min lilla etta och var singel. Ganska länge tyckte jag att det var jobbigt och lite pinsamt. Men jag kämpade på, tog min examen så småningom och det har ordnat sig för mig, det tog bara några år längre. Nu är jag snart 40 och har jobb och familj men kommer aldrig glömma hur det var att känna som att jag stod stilla medan alla andras liv bara fortsatte, och hur misslyckad jag kände mig. Det har givit mig en livserfarenhet som jag tror att många som inte har upplevt hur det är att må riktigt dåligt saknar och som man också har stor nytta av. Försök tänka på att du jobbar utifrån dina förutsättningar, och de ser helt annorlunda ut än många andras, och du kommer att kunna komma dit du vill även om du tar en omväg.

Jag hade ett år kvar på min magisterutbildning när jag var 27, tyckte inte alls att jag gammal för det. Njöt av att vara student och att jag på många sätt kunde ta dagen som den kommer och saknade inte att ha en fast anställning med heltidsjobb. Hade också varit deprimerad. Hade gamla klasskamrater och vänner som började få barn och fick komplex för det. Men det var helt rätt för mig och nu kan jag tänka, när jag får nya yngre kollegor, att de har så väldigt många år till pensionen när de har blivit examinerade innan/omkring 25. Var ung och känn lugnet. Du hinner handskas med ”vardagen” också!

Men de får också en bättre pension. Man måste tänka lite långsiktigt också. De behöver inte spara lika mkt privat till pensionen som du måste.

Jag är också 27 år. Har en ettåring hemma och är gift. Det låter nog som om jag hunnit en bit på vägen, men faktum är att jag har ingen vidare ”karriär”. Fast anställning ja, men inte mer än så. Vårt bröllop var en enkel ceremoni i samband med barnets dop.

Men tes är att vissa saker verkar som ”mer” än vad det kanske egentligen är. Juristen kanske är singel? Personerna som ska gifta sig kanske inte har någon vidare karriär/utbildning? Och några som ska få barn kanske inte ens är ett par nästa år? Alla gör vi saker i olika takt, men framförallt ordning. Något som är roligt dock är att det kan vända fort! Helt plötsligt kan man träffa någon, få barn och gifta sig inom ett år 🙂

Vilken är er bästa dagcreme med spf? Jag blir tokig snart. Använder exuciance men hatar att den smular sig.

Sheer fluid? Du tar för mycket om den smular sig. Ska vara ett tunt lager.

Multi Protective daycreme.

K-Ceutic från Dermaceutic är underbar! Ibland är den dock i det fetaste laget för min blandhy, då brukar jag köra med Solar defense booster från Dermalogica ovanpå min vanliga dagkräm (går även att blanda ut med din dagkräm eller att använda enbart skyddet från Dermalogica som en dagkräm)

Jag använder Erborian CC CREAM CLAIR med SPF 25. Jag har fräknar och vill ha ngt med SPF som skyddar hyn men något som inte täcker för mycket och den är väldigt lagom. En klar favorit. Finns på Sephora i Sverige.

Jävla skitblogg…skrev ett svar men det hamnade i spamfiltret… Tipsade om Erborian CC cream med SPF 25.

Neostrata Sheer physical protection spf 50

Gillade inte heller exuviance dagkräm. Kör på paulas choice calm mineral moisturizer, är känslig i hyn och lite yttorr så den passar mig bra. Men finns även för normal till fet hy. Fast jag kompletterar ändå alltid med annan spf om jag ska bada eller sola.

Hej K❣️

Klairs cream, väldigt skön och ger fukt och ”gwang” ☺️?

Köpte La Roche Posay idag och den verkar skön. Spf 15.

Hur många av er är med i Badrumsskåpet på Fb? ?

Har du mycket pigment? Spf 15 är ju ingenting

Själv har jag precis börjat använda ”Clarins UV Plus Day Screen High Spf 50” (ovanpå min vanliga dagcreme ”Sensai Emulsion”).
Det är en tunn och lätt spf som varken känns eller syns. Be att få en klick att testa nästa gång du är på Kicks eller likn.

Om man ska använda spf är detta det bästa. En dagkräm sedan en dedikerad solkskydd ovanpå. Annars betalar du för en dyr kräm som blir kraftigt utspädd med spf samt de gifter sig inte så bra heller.

Mao, två lager funkar bäst. ?

PS Använd inte spf på vinter framförallt inte om ni här mörkare hudpigmentering för att undvika d-vitaminbrist och gå inte på bluffen att nu behöver skydda hyn mot skärmar. ?

Suck. Dumt tips. Använder man produkter med syra är spf ett måste.

Suck själv. Om du fördrar att använda syra och då få d-vitaminbrist mao hellre snygg än pigg pga du kommer bli vintertrött samt övriga bristsjukdomar du kan råka ut för iom det.

Men men, än är inte den siste ____ född än….

Tur att du är här ikväll och kan mästra runt i ämnen du uppenbarligen inte har koll på.

Vi lägger till hudterapeut på ditt internet-cv.

Nej jag är inte en hudterapeut. De är ju dessutom dem som säljer på dig allskönt onödigt kladd. ?

Swooosh

Swoosh right back at ya. ?

Sista ordet?

Ju?

För det är bara ansiktet som tar upo d vitamin eller? ?? Pucko!

Du brukar alltså gå naken på vintern menar du? Eller är du WT och har inte vantar. ?

Även OM vi går nakna på vintern så får vi inte nog D-vitamin. Gör dig inte dummare än vad du är.

Du tar ju inte upp d vitamin på vintern hur som helst.

Jepp, hen är WT. ??

Självklart använder jag spf på vintern!

Ok. Antar att du jobbar eller vistas ute flera timmar om dagen isf. Eller är du albino?

Annars har bara en säljare lyckats lura på dig något du inte behöver och vad värre är förmodligen är skadligt för dig.

Fun fact. Googla på hur spf tas upp i blodet och var i kroppen det lagras, mest troligt permanent, och hur man inte vet ifall det är skadligt för dig eller inte än.

Men, risken för hudcancer anses än vara större än andra risker så vid kraftigt solsken rekommenderas fortfarande spf ändå.

Själv tänker jag att i övriga fall är det bättre att låta bli. Och för någon med mörk hy är det direkte en dålig idé ifall man lever i norden under vintern.

Varför är du så himla dryg och besserwissrig i dina kommentarer?
Fyn fact på dig själv, jag är väldigt väldigt blek, har haft hudcancer och arbetar på förskola, dvs är utomhus många timmar. Keps, hatt och skugga är givetvis jättebra, men strålningen fördubblas när det är snö. Dessutom kallt om öronen att ha hatt på vintern.

Men då är det du som var dryg. Du skrev en kort kommentar att det var sjävklart. That’s all.

Jag skrev ju dessutom tydligt att det framförallt gäller dem med mörk hy.

Och du är ett stort undantag från de flesta, så att du använder spf som något självklart är det inte för majoriteten sv alla andra.

Och som du såg så var jag medveten om när det är undantag. Men de flesta lever inte som du gör och har varken din hy eller tidigare sjukdom.

Glad, på riktigt, att du verkar ha blivit frisk från din cancer och hoppas att den inte återvänder.

Hoppas även att du lyckas bli av med din chip on the shoulder.

Åh Herregud….

Du har på allvar problem. Garanterar att du har autism så som du kör fast i det du tror är det rätta.

hånade du just dom med autsim ?

”Men då är det du som var dryg. Du skrev en kort kommentar att det var sjävklart.”
Bara en narcissist eller person med autism tycker att anonym var dryg. Det finns inget drygt i det hen skrev, bara så att du vet.

Jo de va drygt svar till henne för hon skrev inte ingen ska ha spf. Hen skrev ett sjukt onödigt svar tillbak som inte tillförde något annat i frågan än att mopps sig mot TrH.

Hahaha. Vad är oddsen för att en ljushyad, utomhusarbete förskolepedagog som haft cancer svarar i den här tråden. Du bredde inte på lite väl mycket där va?

Inte mer orimligt än alla experter med forskatutbildning så fort de blir ifrågasatta.

Varken hudcancer, ljus hy eller förskolepersonal är ovanligt i Sverige.

23,29

Den flög högt över ditt huve va? För just så e det. Lätt att påstå vad som när man e anonym på nätet.??‍♀️??‍♀️

Man ÄR inte albino, man har albinism.

Men vilken otrevlig ton du har när du svarar. Det går att informera utan att låta så bitsk faktiskt..

Jag var inte otrevlig. Tonen som du föreställer dig är något du själv hittade på.

Jag skrev rakt utan krusseduller. Det är allt.

Men tycker kanske ”suck” dumt tips”, var en trevlig ton som förtjänade bättre svar?

Och nej, jag tänker inte utgå från att en anonym är en annan från den andre. Skaffa ert nick om du vill bli bemött på det sätter just du förtjänar i den tråden du hänger i just nu.

Tack och hej!

Samtidigt skryter du om hur du kan skilja oss anonyma från varandra. Allt som kommer från dig är bullshit och besserwisseri.

Varsågod att ta ett unikt namn själv om du inte vill bli bemött utifrån min kommentar.

Det har jag aldrig gjort. Det är något som du hittat på. För det var inte precis så jag sade eller hur och inte heller det det gällde. 😉

Tramsig är du dessutom om du inte tycker mitt namn är tillräckligt för att särskilja mig från övriga bland kommentarerna. Det hade tex räckt att du kallade dig för E för att jag ska veta skillnad på dig och en H etc.

Annat är det med hundratals anonyma och det hoppas jag för ditt eget intellekt skull att du också fattar.

Mitt intellekt är det inget fel på. Jag klarar av att urskilja de olika anonyma som diskuterar i en tråd?

Resten av din kommentar visar bara att poängen flög högt över dig.

#sistaordet som inte blir det sista ordet med tanke på hur mycket du tjatar och skriver kommentar efter kommentar.

Men är såååååå trött på ditt spam med sistaordet.
Skaffa en ny hobby.

Pucko!

Skriv med ditt alias, Trh.

Bästa Anonym 00:58 gå och lägg dig, pucko.

Tar alltid D-vitamin i form av kosttilskott på vintern. Solen ligger för lågt för att man ska få tillräckligt med D-vitamin då i alla fall.

Sant. Men det blir än värre med spf.

Nej, det blir det inte. Hela din kropp tar upp d vitamin, inte bara ansiktet. Räcker att vara utan spf på kroppen.

Och du är ofta utan kläder på vintern eller?

I Sverige bör vi äta tillskott av D-vitamin under vintermånaderna. Tumregel: ät D-vitamin så länge jackan är på.

Du behöver inte d vitamin från solen på vintern. Du tar upp det på sommaren och äter kosttillskott på vintern om du av någon märklig anledning har brist. Ansiktet har jag spf året runt, skandinavisk ljus hy. No way att jag tänker få onödiga rynkor, cancer och pigmentfläckar i onödan.

Du gör som sagt som du vill.

Själv tänker jag inte ta upp spf i blodet i onödan när vi inte vet riskerna med det.

Och risken för att utveckla hudcancer på vintern är minimal för de allra flesta hur de lever sina liv idag.

Läs på om rekommendationerna för mörkhyade som lever i noden också.

Var visst en öm, tå för vissa det här. Gör det ont att ni känner er lurade till något som ni inte behövt?

Ha en bra natt!

Haha den enda som har öm tå i detta ämne är du trh. Släpp det. Låt folk smörja in sig i motorolja om de vill. Du måste inte ha rätt om allting alltid. Du är helt otrolig….

Trh i ett nötskal: https://xkcd.com/386/

Citat från trh

”Du gör som sagt som du vill.”

@Anonym / 23:46

#pucko

10 myter och sanningar om solskydd – experten reder ut:

Myt 1: Solskydd ska användas året om som skydd mot både sol och datorskärmar

– Nej, det skulle jag inte säga. Under året varierar UV-strålningen väldigt mycket och från september-oktober och till och med mars har vi i Sverige huvudsakligen låg UV-strålning, då anses vi inte behöva solskydd. Men sedan finns det vissa omständigheter som kräver skydd, till exempel om du åker skidor på hög höjd och i soligt väder och – så klart – under vintersemestern i solen, säger Maria Matsson på Aco. .

– Datorskärmar ger inte ifrån sig någon UV-strålning, men om du sitter och jobbar nära ett fönster där solen skiner igenom eller kör mycket bil är det, under sommartid, bra att regelbundet använda en produkt som också skyddar mot UVA-strålning, då denna går genom fönsterglas, bilrutor, och så vidare. UVA-strålningen påverkar i huvudsak hudens åldrande, men precis som UVB-strålning är UVA-strålning skadligt i stora doser.

Värdesätter ni snällhet?

Mår ni dåligt av motsatsen?

Vad är det för konstig fråga? Du vet ju redan svaret.

??

”Gillar ni när någon är snäll? Mår ni dåligt när någon är elak?”

En kvart tog det.

Stick ut och spring eller något så du får ur dig din stress, du som behöver kommentera andras frågor på ett negativt sätt. Schas!

Men snälla, var ju en konstig fråga? Gillar du snällhet?

Håhåjaja Kan tala om att det finns människor som inte står ut med snällhet. De orkar helt enkelt inte med sådant. Det blir för mjäkigt. Allt hört från en människa som talade om det många gånger. Hen var en elak, manupelerande dramaqueen som skapade konflikter och gärna utsatte andra för obehag och visste precis hur man gjorde. Krävde ärlighet av andra och ljög värre än en häst travar. Skyddade sig själv i alla lägen. Ständigt beräknande hur hen skulle lägga upp saker och ting och talade gärna om det,högt och tydligt. För alla som inte ville höra sket människan i. Dominant,högröstad och djävulskt duktig på att prata. Snackade bort alla, spelade ingen roll vem det var. Hen var i sitt esse när det var bråk och intriger och konflikter.

Nå jag fördrar folk med vett i huvudet och intrigidtet och intelligens. Humor skadar inte. Jag byter bort snäll mot godhjärtad, älskvärd. Någon som kan sätta gränser.

Jag håller med dig, Kyss Karlsson!

Jag älskar elaka personer.?

Jag värdesätter snälla människor enormt mycket och tycker att det är den finaste egenskapen man kan ha. Elaka människor påverkar mig enormt mycket och det kan räcka med att någon ser sur ut eller är kort i tonen för att göra mig ledsen.

Jag är exakt likadan!

Gud jag är likadan.. kan förstöra min dag/kväll om någon är otrevlig mot mig

Samma här!

Jag gillar snällhet men tycker det är en överskattad egenskap. ALLA behöver faktiskt inte vara snälla. Vi kräver ju inte att ALLA ska vara intelligenta tex. Om någon är elak mot mig så brukar jag inte ta åt mig heller. Problemet ligger hos den och inte mig antar jag, ifall den personen måste vara elak.

Bästa städtipsen?

Hemfrid!

Hemmaman!

Gör det till en vana i vardagen, musik,podd, film på i bakgrunden och bara do it, använd dig av dofter du gillar. Eller tänker du mer tips och trix?

Jag menar både och eller vad som helst, tack.

Jag älskar att städa, men att se på städprogram alternativt få tips här gör mig ännu mer motiverad att göra fint.

Organisera och Håll efter, alla saker har egen plats, lämna inte efter sig, är nått smutsigt – i tvättkorgen/diskmaskin. Nått sönder, fixa eller släng. Något som inte fyller funktion längre, (saker,kläder, kärl) donera eller sälj.

Använd bra arbetsredskap, som du gillar, allt från trasor, moppar, moppskaft. Medel du gillar och tycker funkar för ändamålet.

Oh jag älskar städvideor själv ❤ nått speciellt nu vill ha tips om?

Ja, gärna: hur organiserar du upp saker i lådor? Hur sorterar du upp saker?

Riktigt bra trasor.

”Never put anything down – always put it back in its place” sa en vän till mig när jag frågade om städtips för några år sedan. Har du ätit, t. ex. så ska tallriken tillbaka in i skåpet (vilket innebär att du diskar den och resten av det du använt under middagen), att du lägger tröjan i antingen tvättkorgen eller tillbaka i garderoben igen (inte på sängen eller ”the chair”). Detta löser problemet med att det ligger grejer överallt. Sen dammsuga och damma och sånt där får man ju göra regelbundet ändå men det blir inte lika mycket på en gång 🙂

Brukar kolla på decluttering eller städvideos på YouTube för att motivera mig själv att städa, haha.

Jag brukar alltid börja i ett hörn, få det klart och sedan arbeta mig ut från hörnet. Vet inte varför, men det fungerar bra på mig.

Städ-servetter och att inte städa för ofta är mina bästa städtips 🙂

Vilka städservetter är bäst?

Lidls egna

Tack!

Extremt miljövänliga dock…

Mitt bästa tips är att ta in städhjälp… De var hos oss i torsdags så nu är lgh helt ren och jag behöver inte lägga ett finger på att städa. Underbart och värt pengarna och jag är väldigt tacksam över att jag har möjligheten att betala någon att göra det.

Städvin och bra musik, sen går det som en dans.

Städvin, love it!!

You are my kind of person!

Tusen tack för alla svar❣️

Hur pigga är ni på helgen/när ni är lediga? Känner ni er liksom pigga och vill hitta på grejer och har energi till det? Känner att jag inte vill planera in för mycket på helgen, max 1-2 grejer och sen måste jag vila upp mig från veckan som varit och veckan som kommer.. brukar liksom ta en dag (dvs lördagen) till att jag börjar känna mig pigg igen och sen har mer än halva helgen gått.. nån som känner igen sig?

Nu är jag iofs introvert, men jag behöver nog iaf större delen av antingen lördag eller söndag åt att bara vila, ta det lugnt, titta på något på Netflix, etc. Hittar gärna på något en av dagarna, men sen måste jag vila innan jobbet kör igång igen på måndag. Mitt allra värsta är nästan att vara igång med nån aktivitet/socialt umgänge direkt från lördagmorgon fram till ganska sent söndagkväll….

Ja jag inser att jag är lite likadan.. är iofs inte helt introvert men förra helgen besökte jag några kompisar och bodde hos dem hela helgen, det var såklart superkul men tog också mycket på energin. Var så trött i början på veckan.

Fredagar brukar jag vilja ha ”fria” på kvällen. Med fria menar jag att jag inte är sugen på att dra på någon fest, gå ut eller gå på något event eller vistas utanför hemmets väggar. Eventuellt styra upp någon middag med vänner på fredagskvällar. Lördagar är min hittepå-dag, då brukar jag vara utvilad och ha energi hela dagen och gör gärna sådant jag inte orkar på fredagar. Söndagar hittar jag gärna också på saker på 🙂

När jag hade mitt förra jobb som jag mådde jättedåligt av blev jag inte pigg på helgen. Spelade ingen roll hur mycket jag sov eller nåt alls, fortfarande inte utvilad när det blev måndag igen.

Men nu! Min helg är 2.5 dagar lång så jag har min halva fredag att ta igen mig på och sen är det energi lördag och söndag. Så sett leker livet. Och har sällan söndagsångest för jag gillar mitt jobb massor. Men det klart, håller jag igång kan jag absolut bli trött och ta en liten nap.:)

Jag känner mig egentligen aldrig utvilad, men så medicinerar jag för depression också… men mår alltid som bäst om jag inte har någonting alls inplanerat en helg.

Ja, samma här! 1-2 grejer. Inte mer än en sak per dag. Lördag morgon tar jag gärna lugn mysmorgon men problemet är att många affärer bara är öppna lördag så när jag väl är på G vid 14.00 så får jag skynda mig haha.

Har dock absolut mer energi om jag sovit ordentligt natten innan – alltså gått och lagt mig i vanlig tid och sovit ut. Då har jag mycket mer lust och ork. Så jag får liksom välja om jag ska vara social och pigg på kvällen eller dagen. Det räcker att jag går och lägger mig 01.00 så är jag helt seg nästa dag.

Vad skulle ni ändra på i era liv om det var enkelt fixat?

Att mitt bonusbarns andra förälder mådde bättre och förmådde tillbringa mer tid med barnet och ta bättre hand om det när de väl umgås.

Säga upp mig och starta ett företag inom alternativ andlighet, jobba hemifrån och sköta kurser och sånt via nätet. Skriva en bok som fick publiceras.

Kunna ha förmågan att få till en andra, tredje dejt och gärna ett förhållande med killar. Vetefan vad som är felet, men efter första dissar alla.

Skulle ha barn som var trevliga, en sambo som städade och liiite mer pengar.

Aaaajuste så skulle jag sluta gnälla också ?

Få ett levande barn till, inte bara missfall.

Att få ett levande barn till, inte bara missfall.

Att min kk älskade mig och ville sluta ligga med andra.

Sparat mer pengar så jag kan köpa en lgh

Jag skulle vara frisk och inte ha en tumörsjukdom

Får jag fråga vilken det är? ?

Krya på dig i vilket fall!

Bli mer karriärsinriktad. Så att jag skulle kunna få ett ”riktigt” jobb med hög lön.

Jag hade fixat så alla mina skulder var borta…

Att min morbror levde.

Att min pappa levde. Jag orkar inte leva med att han är död. Jag vill inte vara föräldralös vid 22. Jag behöver honom. Mina småsyskon behöver honom. Han var den enda vi hade.

❤️

Sluta äta socker helt, de får mig att må dåligt. Jag får lågt blodsocker av det, blir arg och irriterad, får abstinens och känner mig deprimerad dagen efter. Sluts snusa.
Men inget av de är enkelt ?

Mitt utseende så jag äntligen kan passa in.

Jag såg ditt svar när jag väl hade skickat mitt eget.

Oj, känner du så? ?

Tack alla för fina svar! Ha en fin söndag! ?

Glad över att ÖS finns just ikväll, så det känns mindre ensamt. Killen jag skulle träffa för första gången idag ställde in igår (eller han var inte säker på att han kunde komma loss), och min back up-plan med att träffa en av mina bästa kompisar sket sig, mina andra kompisar är bortresta. Usch, känner mig helt värdelös över att sitta här själv i soffan en lördagskväll när jag var så pepp på en kul lördag. Tycker absolut inte synd om mig själv, för det är det inte. Bara så tråkigt.

Aja, får poppa lite popcorn, plocka ur en kall pepsi max ur kylen och läsa lite om era liv. Då känns det nog lite bättre.
Hoppas ni andra har en mysig kväll, ser fram emot att läsa vad som skrivs här ikväll ❤️

Tack, E! Ha en fin kväll ändå!

Tack snälla! Du med 🙂

Tack, E!

Vad trist! Men helvete vad gott det är med pepsi max ???

Så satans gott. Iskall på burk är det bästa. Cola zero kan slänga sig i väggen ??‍♀️

Men verkligen!!! Livets dryck

❤️till dig

NJUT! Lägg dig i soffan under filten och kolla något roligt klipp på Youtube. Sträckkollat roliga klipp från The Late Late Show, bra tips!

Jag har spenderat min lördagkväll med flera avsnitt av How it’s made. Nu vet jag tex hur man gör gitarrer av skateboards, solcellstyrda gatlampor, servostyrningssystem, högtryckstvätt och dockor. Lördagar är överskattade. Inga popcorn har jag heller.

Ville bara säga att för några år sedan ställde killen jag skulle träffa för första gången in, i sista minuten dessutom så jag hann inte/pallade inte hitta på något annat. Jag beklagade mig över hur värdelöst dejting var, och att jag ”aldrig kommer hitta någon seriös”. Bestämde mig för att lägga ner Tinder som jag hade då. Men några dagar senare, strax innan jag tänkte ta bort appen för att det ändå inte hände något vettigt där, skrev en ny kille hej.

Kort därefter stängde jag faktiskt ner appen för gott – och nu fyra år senare har jag två lördagssällskap; den där ”nya” killen bredvid och en miniknatt som har nattparty i min mage. När man minst anar det…! <3

Kollar just nu på serien om O.J Simpson. Har inte varit så insatt innan då jag inte ens var född när allt hände haha. Men undrar bara vad tror ni? Oskyldig eller skyldig?

Han har i efterhand skämtat om att han var skyldig och det var känt att han misshandlade henne regelbundet. Det känns för mig som att han förmodligen var skyldig. I vilket fall som helst så är han en otroligt märklig, obehaglig människa.

Precis min känsla också!! Tycker det lyser igenom att han är skyldig. Sättet han agerar på i jobbiga situationer men också att han tidigare misshandlat henne osv. Han är så fruktansvärt aggressiv. Finns ju till och med inspelning på när hon ringer till polisen under mordet och säger att det är O.J. Helt sjukt att han inte blev dömd.

Kommer ihåg att han kläckte ur sig något i stil med ”What are all these n*ggers doing here?” när en samling folk stod i närheten av hans hus när han blev upplockad av polisen. Som sagt, väldigt konstig människa :’)

Jag tror han är skyldig, med tanke på vilken historia han hade med Nicole. Känns som ett typiskt exempel där kändisar slipper undan, just för att dom är kända

Han är absolut skyldig. Förstår inte att det finns folk som tror han är oskyldig.

Någon som har tips på något lättsamt och roligt att kolla på på Youtube eller Netflix? Är ensam hemma och väldigt ledsen och behöver muntras upp…

Dope or Nope ( recenserar saker ) , Barry Lewis ( testar olika köksredskap, bakar ) bon apetit ( gör olika maträtter, efterrätter, gör gourme versioner av olika godis/chips)

Eller vloggar av Helen Torsgården

Matkoma på Youtube

Santa Clarita diet, det är komedi fast innehåller en del blod då mamman i familjen blir zombie. Sjukt rolig iallafall.

Finns två nya stand up, Al pitcher med svenskt tema och Wanda Sykes. De var roliga!

Sex Education på Netflix om du inte har sett serien än! Viktig, rolig och lättsam på samma gång 🙂
Sedan tycker jag att det är väldigt rogivande att se Konsten att städa, även det på Netflix. Det är något med att se personer rensa och städa, lite hypnotiskt. Finns ju en hel del klipp på YouTube under samma tema.
Hoppas kvällen blir fin tillslut <3

Åh Sex Education är en sån mysig serie tycker jag. Längtar till säsong 2!

Easy A!

Och Wine Country, kollar på den nu för andra gången ?

Sandra Lindahl gör mig alltid på bra humör. Helen Torsgårdens vloggar är lite avslappnande och feel good. Matkoma är roliga! Är du hudvårdsintresserad kan jag rekommendera ”Beauty within”, två tjejer som är riktiga fenor på hudvård och har mycket bra tips, och har många intressanta videos.

Alltså Sandra är så jävla rolig!! Älskar hennes videos!

Men jaa ? Dialekten, jargongen, den mörka humorn. Missar aldrig en video av henne!

Jaaa!! Min favorit på youtube ?

Brooklynninenine på Netflix
Jenna marbles på Youtube

Rilakkuma på Netflix ?

Serie på Netflix: Dead to me med Christina Appelgate, lättsam, humoristisk och fängslande samtidigt. Korta avsnitt på 29 minuter, 1 säsong.
Såg klart den en dag förra helgen ?

Är det bara jag som inte hänger med alls varför camcam skriver mycket om typ Egoina och Monas universum? Vet knappt vilka de är och i följarantal är det mikroinfluencers, var dom stora bloggare förut?

Egoina har varit med från början. Var typ Kenza, Bella, Kissie, Stina-lee och Egoina först.

Mona har en relativt stadig tantbas.

Tagit upp detta i ett tidigare ös, har ett kompisproblem där kompisen är i ett destruktivt förhållande , det tär på hennes och min vänskap och hon tycker att jag är världens sämsta vän som inte vill se henne ”lycklig” , när jag påpekar att han inte är bra för henne.
Kort story: jag har hjälpt henne flytta från svinet flera ggr, och sedan tar det någon månad och så är hon och bor hos honom igen och så fortsätter det som förrut, han dricker, slår henne, hon ringer mig och jag hämtar henne etc. Hon har även ett annat förhållande som hon haft vid sidan om svinet i 3 år. Men han är inte ”hennes typ” enligt henne. (Jag fattar noll av den situationen)
Varje gång hon har problem finns jag där, säger jag nått som inte är medhårs så börjar hon strida med mig.
vad ska jag göra? Kan jag ens göra nått? Ska jag ta avstånd?
Alla hennes övriga vänner har sagt upp vänskapen pga att orken är slut (detta har pågått i 7 år), och jag är livrädd för vad som kan hända en dag det går för långt.

Ta avstånd. Efter 7 år finns det inget annat att göra. Säg att när hon vill lämna på riktigt så finns du där, men att du inte orkar älta samma problem i flera år.

Du måste sätta ned foten innan du kör slut på dig själv. Tough love! Nästa gång hon ringer dig så säger du att när hon är beredd att lämna honom på riktigt så kommer du att finnas där med allt hon kan tänkas behöva. Pengar, tak över huvudet, mat, allt. Men fram tills dess… no.

Hon skyller alltid på att hon inte har råd att flytta, för hon vill ha en 3a inget mindre, hon vägrar flytta hem till någon av föräldrarna,hon vägrar jobba mer än en vecka i månaden. Hon säger att hon inte vill lämna katten hos honom ( som är honoms) hon vill bo i huset ( han äger även det) för då får hon ha trädgårdslandet , egen gård etc, . hon har alltid bott gratis hos honom. Nu vill hon hyra en bostad 60 km från han och ha den som flykt bostad när han är som värst. Som hon skulle vara nån dag i veckan i.

Jag är mentalt trött på allt. Och oroar mig varje dag jag inte hör något från henne.

Är du säker på att hennes version av vad som händer i deras förhållande stämmer? Hon kanske överdriver en smula?

Herregud vAd du stått ut med.. absolut inte värt. Du har gjort allt du kan, hade tagit rejält med avstånd.

Håller med Maja, det är det bästa rådet till dig

Har av erfarenhet lärt mig att folk aldrig kommer lyssna förrän de inser att de måste lämna själva (både av att jag själv varit den som inte lyssnat och att ha försökt hjälpa vänner). Man/de måste lära sig the hard way.

Nästa gång han slår henne ringer du polisen. Troligen är din och vännens vänskap över då, åtminstone för tillfället, men så kan det va. Du måste faktiskt ringa polisen, inte minst för ditt eget samvetes skull. Men sen räcker det. Lycka till!

Har varit med om liknande (dock slog han inte henne då, nu vet jag inte). Jag pratade med min kompis, beskrev på ett sakligt sätt det jag såg och att det gjorde mig bekymrad. Slutade med att hon valde honom och vi har ingen kontakt alls idag, ingen i vår genmensamma umgängeskrets heller. Skulle dock göra exakt samma sak igen – det är ens skyldighet att säga ifrån när någon blir illa behandlad. Samt att våga säga NEJ till män med knepigt beteende, oavsett om de brukar fysiskt våld eller inte.

Vilken level på Candy Crush är ni på?

Har precis börjat spela igen är på level 3732 🙂

Shit!! jag är bara på 658

Haha what?!? 1269 är jag på

2886, men tyckte att banorna var roligare innan!

Wow, jäkligt bra jobbat! Lyssnar du ljudbok samtidigt du spelar? 😉
Är själv på 1939 på Candy crush soda:)

4055 ?

4261. Spelar när det är reklam på tv?

Åh jag har testat candy crush soda men fastnade aldrig för den! Lyssnar på podd och spelar men lyssna på ljudbok medans låter ju genialt. Det ska jag testa 😀

Håller med om att banorna var roligare förr. Nu blir det ju också ganska ”lätt” att klara en bana med alla boosters man får. Körde precis igenom typ 30 levlar haha. Har också märkt att man inte blir fast på en bana länge, utan att en bana som verkade helt omöjlig huxflux blir lätt och att dom typ hjälper en att komma vidare. Det är väl så man ska fortsätta spela. När jag spela för några år sedan kunde jag vara fast på en bana i veckor!

Lever 3905, har spelat 5,5 år, helt sjukt att det fortfarande är kul. Klart man tröttnat i perioder men ändå! Har aldrig köpt något hjälpmedel ?

3629!

3439! 🙂

Jag är på level 3151. Häromdan fick jag mail från dom där dom tackade och grattade mig för att jag har spelat Candy i fem år 😀

Det har jag garanterat också gjort (level 3439) men inte tusan har jag fått ngt mejl… ??‍♀️?

Inte jag heller

Jag känner mig så speciell! 😀 Har ni registrerat konto hos dom?

Tillägg: det står så här på mailet, ”du har fått det här meddelandet för att du har anslutit via Facebook eller skapat ett King-konto”.

Behöver hjälp med en pinsam grej. När jag tränar svettas jag och luktar något så FRUKTANSVÄRT illa från underlivet. Träningstajtsen luktar hemskt surt efter träning.
Ganska säker på att lukten kommer från ljumskarna pga svett visserligen, för det är bara vid träning det händer, jag har inte problem med illaluktande flytningar, kliar inte etc…
testade deodoc på ljumskarna innan träning något år sedan och då luktade det inte. Vet inte hur bra det är med ljumsk-deo så därför jag inte fortsatt.
Någon med liknande problem? Tips på lösning förutom deodoc?

Låter som att du kan ha någon slags obalans i pH-värdet. Jag trodde att bakteriell vaginos luktade rutten fisk, då det är vad man har läst på nätet. Luktade också rätt surt en period, inte alls fisk men surt, trodde också det var svett, men jag har aldrig haft speciellt mycket ljumsksvett och då tränar jag rätt mycket, provade då Lactal och lukten försvann efter två dagar. Nu har jag förstått att det är rätt vanligt då jag har spiral, är extra känslig och pH-värdet brukar vara lite rubbat efter mens, men nu vet jag hur jag ska åtgärda det.

Du kan ju alltid prova Lactal. Är absolut ingen gynekolog eller vårdutbildad, men det känns ju inte som att ljumsksvett borde lukta någonting?
Får du inte bukt på det får du kanske ringa gyn 🙂

Jag har läst om lactal, men i beskrivningen står det om illaluktande flytningar, och det är inte fallet. Luktar aldrig annars liksom. Men det kan absolut vara värt att testa. Ska nog ringa gyn och rådfråga iaf…

Hahahahhh

Jag har samma problem. Trodde först jag fått problem med urinläckage, men insåg sedan att det var svettningar. Har börjar svettas mer pga biverkning från medicin jag började äta nyligen… har tyvärr inga tips, ville bara säga att du inte är ensam. Hoppas någon annan har tips, tar gärna emot det jag med.

Tack för att du tog dig tid att svara!!! #svettkompisar

Hahhhaahhh

Alltså jag bytte kvalite på trosorna ? Typ bomulls är värst, suger åt sig allt (även tröjor, kan inte ha bomull). Jag svettas aldrig annars (jo normalt men inte så det syns/luktar/rinner), men vid träning och bomullstrosor så luktar det mer svett i ljumskarna.

Jag har även testat med trosskydd för att absorbera typ haha! Tycker det funkat. Och byta kvalle på trosorna till typ microfiber.

Har inga bommulstrosor, har till och med köpt ”träningstrosor”, men hjälper inte ?

Ah jag va sugen på att testa träningstrosor med. Men inte gjort än. Hmm kanske ska testa deon! Deras tvål doftar sååå gott!

Jag tycker deodoc är superbra mot lukt, men det är dyrt. 200kr för 50ml… och sen vet jag inte hur bra det är egentligen, men vad ska man göra.. Jag har bara testat deras ”original” som inte har så mkt parfym, den fanns inte inne idag så köpte ”Jasmine pear”, ska testa nästa gång jag ska träna. Får köra med det tills jag hittat en bättre lösning..

Du måste ha fått något om bakfoten – det är just trosor i bomull som är mest skonsamt för underlivet. Syntetiska material är inte bra.

Nädå, men alla är vi olika 🙂

Jag är själv för lat för att träna men vet att en kompis brukade ha tampong när hon tränade för att hon trodde det hjälpte? Vet att man inte alls bör ha tampong när man inte har mens så förlåt om jag säger något dumt nu.

Kör på en saltdeo på ljumskarna! Det tar bort lukten men kroppen får ändå ’svettas’ vilket den mår bra av att göra

syntetmaterial kan vara svårt att tvätta rent – lukten sitter i. Ättika ska hjälpa har jag hört…

Jag vet en tjej som har otroliga problem med svettningar, dock är dessa i armhålan, men hon gjorde till slut botox där och svettningarna försvann. Vill inte rekommendera något ingrepp men vet att hon berättar om det för det hjälpte henne. Slappnar av nån muskel eller nerv eller något så svettningarna ska tydligen sluta på stället direkt.

Är det någon här som brukar ha te i termos? Har ni mjölk i eller skippar mjölk/häller på sen? Teet i min termos smakar konstigt även om jag rengör den noga.. Det är så gott med te men det blir liksom inte alls lika gott när det kommer från en termos än en mugg så jag tänker att jag gör något fel?

Hm. Finns det olika inre material i termosar? Kan de påverka smaken? Bara ha varmvatten i termosen, och tepåsen eller lösteet bredvid?

Dricker helst med mjölk men det kan jag definitivt pröva! Annars får jag kanske köpa en ny termos ?

Har en klean kantean termosmugg och tycker teet smakar bra i den. Har ingen pip utan bara lock sp dricker direkt ur termosen, inget plast.

Ska kolla upp den, tack!

Tycker också det är svårt med smaken i en termos. Jag dricker bara lösviktste och brukar välja de med mer fruktig smak när det skall stå i termos. Andra ”tyngre” smaker upplever jag att de kan bli lite beska.
Annars är väl en idé att bara ha varmt vatten och ta med en teboll laddad och redo.

Då ska jag pröva med fruktigt te ?

Köp ny termos.
Ha bara varmt vatten i den nya termosen. Inget annat, då tar den smak av det du har i den. Te påse/ löste bredvid. Gör klart teet i mugg när du ska dricka. Då slipper du konstig smak. Check.

Kan du ta varmt vatten i termosen och sedan ta med dig teet torrt? Eller har jag läst slarvigt, det kanske du redan gör ?

Hjälp! Otroligt tveksam om jag ska välja YH-utbildning inom E-commerce eller om jag ska välja någon IT-utbildning. Jag vill gärna ha möjlighet till ett socialt jobb där jag kan ha varierande arbetsuppgifter. Någon av er som jobbar/pluggar inom dessa områden och kan ge tips?

Boka möte med studievägledare på högskolan resp yrkeshögskolan! Googla vad folk som gått utbildningen jobbar med (linkedin är din vän), har de hamnat på jobb du kan tänka dig ex? 🙂

Mitt råd tlll dig, IT!!! De kommer stå på kö att anställa dig och det är oerhört skönt i dagens läge. Dessutom så kan du byta arbetsplats för variation då IT idag finns på så många olika ställen. Lycka till, du har en rolig tid med studier framför dig 🙂

Kan ni berätta era historier om övernaturliga saker du/grannen/moster/lärare varit med om??? Har aldrig upplevt något själv men älskar att höra andras berättelser om kusliga saker som hänt eller om man sett något??

En kompis vaknade en gång när vi var mindre av att en man stod över dubbelsängen som hon och hennes mamma sov i och kollade på hennes mamma. När han märkte att hon vaknat efter någon sekund vände han sig om och försvann in genom en byrå.. hon skrek och väckte sin mamma som bad henne förklara hur han såg ut, mamman tog sedan ut ett kort ur en låda och frågade om det var han och det stämde! Det var tydligen hennes mammas morfar..

Jag har sett mycket, troligen för att vi hängde mycket i miljöer där man ”ser” saker. Övergivna hus och lador, ofta i skogen mitt i natten, skrämde upp varandra…
Finns ett hus i min barndomsstad som det spökar i. Skedde ett mord där i slutet på 1800 talet. Alla vet om det här spöket och liksom blivit en grej att det finns där. Huset används som lokal. Ungdoms discon osv döps efter spöket.
Jag höll i danslektioner där när jag var yngre, en kväll när jag skulle låsa så hörde jag steg på övervåningen. Hade redan kollat att ingen var kvar. Blev livrädd, låste och cyklade hem med tårar i ögonen. Funderar fortfarande ibland på vilken stackare jag låste in haha.

min gardin rörde sig jättemycket utan att fönstret var öppet. två veckor efter att pappa dog

Min kompis är med om asäckliga grejer hela tiden. En gång vaknade hon kl 03 på morgonen av att det är någon som skrattar högt och länge, hon trodde först att det var hennes kille i samma säng elller mobilen som
lät. Det var inget av dem och skrattet fortsatte. En annan gång vaknade hon 05.30 av att dammsugaren satte på sig själv? Och en annan gång när hon gick in i vardagsrummet stod TVn plötsligt på (hon hade inte varit i rummet alls den dagen) och TVn visade hennes bortgångna mormors favorittvprogram 🙂

Sömnparalys.

Min pappa bor i ett hus (från 1800-talet) som tillhörde brandmän som typ fanns till hands när verkstäder i närheten brann. Känslan i källaren är obehaglig. Men när min bror var typ 5 så började han gå i sömnen, tog sig på något sätt nerför trappen på övervåningen och stod framför källartrappen, han skulle absolut ner för han hade en vän som brann inne sa han.

Jobbar på ett äldreboende och en gång för några år sen så var en anhörig på besök och skulle hämta saker i ett källarförråd. Efter en stund kommer hon upp och säger ”Vet ni att ni har en dam nere i källaren?” Vi trodde ju att hon menade att en boende kommit ner där, men hon sa ”Nej, det är någon som inte lever längre” och så beskrev hon en kvinna med gammalmodiga kläder, förkläde och hätta på huvudet ? Även haft boende som verkat ha sett typ spöken/andar, men där är det ju svårare att veta om dom bara är ”snurriga” ?

Usch ja massor!

Vaknat av att stereon slagit på sig själv mitt i natten x flera under årens lopp.

Min syrra hade varit i Italien på fotbollscup och kom hem med ett porträtt av Padre Pio. På natten vaknar jag av att en man i munkkläder står bredvid min säng.

Även vaknat andra gånger och haft olika folk stående vid sängen och titta på mig.

När min man kraschade med motorcykeln fick jag ångest och asont i magen exakt när det hände (utan att jag visste att det hände) sen när han ringde 10 min senare så förstod jag varför jag hade känt så

Jag har alltid önskat att få uppleva nåt övernaturligt men är visst inte mottaglig.
Men när min man för ett par PR sen befann sig på utlandsmission (militär), så sa han vid ett samtal att vi kanske inte kommer höras på ett tag då de skulle åka ut på landsbygden.
Jag vaknar en natt och det känns som om det blåser storm i sovrummet. Går upp och kollar om nåt fönster står öppet men nej. Känner hur mitt hår lyfter sig av vinden och fattar såklart inte vad som händer. Har svårt att sova och ett par dar senare ringer min man och berättar att de suttit fast i en sandstorm på afghanska vischan och inte kommit nånstans…
Detta är för mig ett tecken på övernaturlighet/telepati!

Ett inramat foto av min farfar for i golvet när familjen var samlad. Det stod lutat mot väggen i en djup hylla och hade stått på samma plats i flera år. Vi gjorde flera puttester efteråt och även om vi med lite kraft knuffade ramen framåt hamnade den ändå alltid på hyllan med god marginal kvar till kanten. Fattar inte hur fotot kunde flyga i golvet. På hans födelsedag också kan tilläggas. T.o.m med min praktiskt lagda och lite skeptiska far har svårt att förklara det.

Jag är egentligen också hyffsat praktiskt lagd men däremot har jag en väldigt stark/intuitiv magkänsla. Borderline klärvoajansk. Jag känner ibland på mig om jag kommer träffa någon jag känner eller att specifika saker kommer hända. Eller om någon, typ ett ex, går på en buss jag är på reser sig håren på kroppen och jag känner det jättestarkt innan jag ens sett personen, jag bara VET att personen är där. När jag känner på mig saker får jag en jättespecifik känsla i magen, det suger till nästan som när du är nervös. Och när jag känner av en annans närvaro innan jag sett dem är det samma känsla som när du känner av att någon stirrar på dig. Men jag kan inte känna på mig saker om andra eller med någon längre framförhållning, har bara känt på mig saker som hänt samma dag, typ ”om jag går till det lunchstället kommer XX vara där” eller ”idag kommer jag springa på XX och vi kommer spontankäka middag”. Nu var det dock riktigt länge sedan jag kände något så specifikt i förväg.

Kolla Spöktimmens instagram. Några inlägg ner finns det ett inlägg om vad folk varit med om. Trevlig läsning!

Det finns ingen som söker träningskompis i Helsinborg? Cause I do! ?

Kolla gruppen Springande tjejer. Eller någon annan facebookgrupp om det är annan typ av träning du gör.

Hej! Jag ska börja gymnasiet i höst och börjar typ känna av en tomhet hur det ska bli efter de 3 åren. Alltså vad gjorde ni efter? Känner ni igen er? Ska man njuta av skolan? Eller typ allmänt vad händer är så sjukt orolig.

Oj, på riktigt, slappna av. Du har 3 år av gymnasiet först. Mycket händer både i ditt liv och med dig själv under de åren så släpp de tankarna helt och koncentrera dig på nutid. Du är bara ett barn, håll fast vid det ett tag till och noja inte över framtiden. Det löser sig sen ändå.
Jag oroade mig liksom över vilka kläder jag skulle ha på mig första dagen, om det fanns bra parkering för moppen och om jag skulle få över eller underskåp.

Jag tar studenten nu i juni, så kan inte säga vad som händer efter. Men det jag kan säga är att du ska inte fundera redan nu på vad du ska göra efter gymnasiet. Du kommer utvecklas så mycket som person de kommande tre åren, ändra dig trehundra gånger och allt kommer oavsett lösa sig! Njut av gymnasiet. Det går ändå inte att bestämma särskilt mycket förrän sista terminen, och man kan alltid ändra sig! <3

Hej!
Som trettioåring kan jag intyga att livet bara blir bättre med åldern 🙂
Det händer väldigt mycket inom dig själv under gymnasietiden, så oroa dig inte. Tre år är ju trots allt en väldigt lång tid. När jag tog studenten hade jag ingen direkt plan, men halkade av en slump in som vikarie på en förskola och trivdes jättebra. Några av mina klasskompisar åkte på resa efter studenten, andra började plugga, några jobbade och två blev föräldrar. Livet blir som det blir och det är ofta onödigt att planera för långt fram. Ha så kul på gymnasiet och njut av tiden där 🙂

Gud, jag var så vilsen i och efter gymnasiet. Hade inte så bra betyg pga snurrig period i livet så kände mig misslyckad och visste inte vad jag skulle ta mig till. Jobbade lite extra, reste runt lite och läste till sist upp mina betyg. Bodde utomlands i fyra år och skaffade mig vänner och erfarenheter för livet. Kom hem till Sverige, började jobba med det jag tyckte var kul och blev kär i världens bästa man. Nu har jag ett drömjobb, fint hus, världens bästa man (fortfarande) och två älskade barn. 11 år efter studenten.

Man ska inte ta ut ångest och oro i förväg! Ingen har någon aning om var ens liv till sist hamnar så man kan likaväl bara slappna av ovh se vad som händer.

Gör högskoleprovet några gånger. Får du bra resultat behöver du inte stressa upp dig över betyg utan kan söka in på universitetet med resultatet från prover istället (givet att du vill plugga vidare då). Stressa dock inte upp dig kring vad du ska göra med livet redan nu, det är förhoppningsvis långt och bjuder på många oväntade grejer. Få vet redan i din ålder vad de vill göra och vad som passar dem. Var öppen, tro på dig själv även om det känns svårt ibland och våga även om det känns läskigt.

Säger som min mamma alltid sagt till mig: ”måla inte fan på väggen.”

Ingen idé att stressa upp sig över saker du inte kan påverka 🙂 Gör så gott du kan dom här tre åren, men framför allt; ha roligt! Framtiden löser sig! Och dom första åren efter gymnasiet så händer det rätt mkt. Herregud, mitt liv har gjort en 360 sen jag var 19-20 XD Är 27 nu.

Du kan verkligen chilla lite även om det inte känns så nu. Du har tre år nu, se till att ha kul, lära dig saker (i skolan men också om dig själv och hur ”vuxenlivet” funkar). Sen väntar ju livet! Du kan ta ett sommarjobb nu på gymnasiet tex i en restaurang eller på någon fabrik/kontor beroende på hur det ser ut där du bor. Jobba på sommaren och ha lite kul på somrarna och sen har du kanske ett ställe där du kan jobba efter studenten lite också. Som backup, då behöver du inte oroa dig för det. Sen kan du ju spara lite och kanske dra iväg på en resa/flytta någonstans och jobba etc. Plugga vidare hinner du sen, nu ska du faktiskt ha lite kul först! Kram och ta hand om dig på gymnasiet, håll ihop med polarna och ta det lite lugnt med spriten (önskar jag fått det rådet hehe).

Och! Vad är era ”unpopular opinions”? Och vi får tycka olika.

1. Jag avskyr glass. Förstår inte hur man kan äta det ?
2. Såg (eller ja, strökollade) 3 avsnitt GoT pga en dejt. Men har inte sett fler avsnitt och förstår inte varför det är så bra.
3. Förstår inte det goda med kaffe?

Finns fler ofc haha..

Kom med era!! ? ”En annan M” – är du hääär chompis?

Att Brad Pitt ser högst medioker ut.

Ja! Fattar inte hypen kring honom heller ?

Kolla på ”Fight Club” eller ”Seven” så kanske ni ångrar er 😉 Håller annars med att han i allting annat och sedan dess inte ser något speciellt ut. Inte Johnny Depp heller. Vad jag verkligen inte förstår är dock hypen kring de där bröderna Chris Hemsworth och Liam Hemsworth eller Channing Tatum.

Depp är enbart het i Pirates, haha! Håller med om övriga ?

Då har du inte sett Chocolate och Blow antar jag? Så oförskämt snygg i de filmerna.

Jo! Men nä tycker inte han ör snygg där ?

Hur kan någon stå emot Channing Tatum efter Magic Mike? Det är ett mysterium för mig.. ?

Det är jättelätt?‍♀️

Haha, håller helt med. Leonardo Dicaprio är en annan stjärna vars storhet jag aldrig förstått, varken i skådespel eller utseende.

Jättebebis! Leo alltså.

Brad var ju bara snygg förr, inte nu.

Han är motsvarigheten till mellanmjölk och har alltid varit! Men har förstått att många tycker annorlunda.

Star wars är bara dåliga barnfilmer.
Beyonce är inte ens särskilt bra.
Äppelpaj och pepparkaksdeg är äckligt.

Ja, varm frukt och bär i kakform?! Fattar inte grejen med det ?

”Inget bär i min dessert!!”

Håller med! Gillar iofs blåbärspaj men all annan varm/mjuk frukt är vidrigt.

Hallon kan vara gott om de är normaltemp. Men varmt? Neeej uhhhh. Och kladdkaka! Hade en kille som ”impade” med sin kladdkaka. Jag tycker hemmagjord kladdkaka är vidrigt ?

Oj det som är så gott, om den är bra gjord förstås.

Det är smuldegen man vill åt! Jag skulle kunna äta smuldeg och vaniljsås till frukost ? istället för fil och müsli!

håller med om punkt 1 och 2!! 😀

Jag tycker att det är för sent att göra abort fram till gravidvecka 18… (LET THE HATE BEGIN!!!)

Samma här, tycker också abortgränsen borde sänkas lite. Inte gränsen man kan få ok från socialstyrelsen dock.

Förstår inte varför personer väljer att föda barn de vet om har skador/sjukdomar.

Menar du barnen eller föräldrarna? Kanske borde anta att du menar barnen men har tänkt lite själv på detta då jag själv har bipolär sjukdom och min syster är schizofren och vi har lång historia av schizofreni i familjen. Får mig lite att känna att jag inte vill ”sprida” det vidare längre 🙁

Jag tänker att ni har rätt att finnas och att ni borde få hjälp så att ni kan leva ett bra liv! Med er och ni menar jag alla som har en psykiatrisk diagnos.

För att det är deras barn. Inte så svårt att förstå tycker jag.

Jag litar inte på folk som påstår att de inte gillar godis. Jag är säker på att de ljuger för att framstå som bra människor medan de hetsäter godis i hemlighet. Jag blir orimligt provocerad av sånt folk.

Hahah ? Jag gillar inte choklad. Ändå köpte jag idag, men det är ju inte gott ?

Haha. Jag gillar inte godis. På riktigt. Finns några få sorter, saltlakrits, ferarribilar och jelly beans som funkar. Men äter det nästan aldrig. Tycker godis är för sött och min mage ballar ur fullständigt varje gång.
Chips däremot! ?

Sånt folk som du tål jag inte.

Däremot hörde jag en nykter alkoholist em gång tala om hur hon blev provocerad av folk som inte gillar alkohol, kan köpa hem vin utan att dricka upp det eller till och med dela på en flaska med fyra vänner. Hon beskrev exakt min provokation kring folk som inte gillar godis så det kanske säger mer om mig och mitt förhållande till godiset.

Men jag tål tyvärr inte folk som påstår att saker är för söta. Ni ljuger!!! ”För sött” finns inte och det vet ni också om. Ni vill bara vara duktiga inför andra?

Jo, det finns ”för sött”. Jag får ont i huvudet t.ex av för mycket sötsaker.

Nej, för sött finns absolut. Gissar att man upplever smaker olika? Jag har problem med söta drycker. Saft får inte, blir helt beskt och torr i hela munnen.

Jo det finns för sött. Jag kan förklara min känsla. Jag blir oerhört törstig av sött och jag avskyr att vara törstig och dricker därför mycket gärna varje dag. Gärna surt som citron. Västa sötsaken som jag blir extra törstig av, choklad. Jag gillar inte choklad. ?

Att jag sedan inte kan förklara att jag älskar salt och inte blir törstig av det för vi lösa en annan gång. ?

Det ni säger, du och två anonyma, spelar ändå ingen roll eftersom jag ju är stensäker på att ni ljuger om det ?

???

Haha, om det för dig att må bättre så. ?

Nej, jag säger ju att folk som ni gör mig orimligt provocerad ju?

Modd ?

Trist ☹️ (Ang modd)

Ja. Man tappar ju tempot. ?

Jag förstår inte vad som är så gott med chips? ? Får paaanik när nån sitter o knaprar på chips bredvid. Slickar av fingrarna och fortsätter äta haha uääääh!

Har insett att jag har nån typ av hygienproblematik åt fel håll. Överrenlig ?

Saltet och kryddan. Vem över 12år sitter och slickar på fingrarna?

Uh alldeles för många tyvärr ?

Tycker inte om godis. Lakrits är gott, men inte så mycket mer. Visst kan jag bli sugen ibland men inser alltid när jag köpt en påse lösgodis att det inte var så gott som jag trodde och brukar slänga det som är kvar.

Hahah jag med! Dränker det i diskmedel först så jag inte kan ångra mig heller ?

Låter ju snarare som du har problem med att inte äta än att du inte vill äta. Jag avstår liksom fast det står en skål på bordet.

Förstår hur du tänker. Nä jag är väl mer så, har jag köpt hem det så kam jag ta om jag blir sugen på att tugga på nåt. Men då kan jag likväl käka en morot haha.. Men tar jag så gillar jag inte det, så bättre att slänga det och inte köpa det igen ?

Men jag förstår hur det låter ?

Jag gillar inte godis(alltså vanligt plockgodis typ, i alla dess former), men älskar choklad!

1. Gifflar är vidrigt. Kanske för att jag vräkte i mig två påsar på en dag när jag tentapluggade och spydde upp det..
2. Äcklas av när folk inte använder tandtråd eller sköter sin munhygien.
3. Talang är ett riktigt tråkigt program.
4. Cykelbyxor är inne igen. Snyggt? Nej det tycker jag inte. Inte heller alla toppar med massiva puffärmar.

Haha, vad bittert det här lät ?

Hahah love it!! Jag klarar inte av röd paprika (pga kräksjukan för två år sen ?)..

Buffaloskorna?! Fattar inte varför man vill ha de klossarna på fötterna ?

Kan det verkligen vara unpopular att inte tycka om cykelbyxor ? jag har sett dem och undrat över vad vi tyckte var så bra med dem på 90-talet och om jag kommer att drabbas av samma psykos igen ?

1. Jag gillar inte grädde och får därmed alltid tacka nej till tårta och annat med grädde och jag får alltid många frågor och höjda ögonbryn.
2. Samma med kaffe, folk kan inte acceptera att en vuxen person inte dricker kaffe.

Exakt! Och alltid kommentaren ”jaha så när ska du bli vuxen då?” – aaaaldrig om det innebär att jag måste dricka kaffe – mvh 30-åringen ?

Precis haha vi är tydligen inte vuxna än /29 år

Och folks kaffeandedräkt ?

Isch ja

Jag har en farmor som inte kan acceptera att vuxna människor inte dricker kaffe. Hon har frågat sen jag var typ 13 om jag har börjat dricka kaffe. Jag är nu över trettio och har druckit kaffe sedan jag var 20 och det har jag aldrig talat om för henne. Jag har hellre huvudvärk hela helgen hos henne än att ge henne rätt i det. Jag blir som en obstinat femåring i den här frågan men hon skäms typ inför sina vänner att hennes barnbarn väljer te i stället. Galet!

Haha förstår känslan!! Våga vägra ???

Haha, jag är häääär!! Håller tyvärr inte med om 2 eller 3, två beroenden jag har haha ? dock var sista säsongen av GoT värdelös!
Hm! Unpopular opinions.. får nog hålla med Lin och säga mäh angående Brad Pitt, har aldrig förstått hypen. Tycker ärligt talat han är rätt mäh som skådis också haha.
En annan unpopular opinion är väl att jag typ inte fattar grejen med godis? Är en konstig person som kanske äter det 1-2 gånger om året, föredrar frysta ärtor och majs ? vet att det låter knäppt. Gillar chips dock men är inte så mycket av en ”snacker” ärligt talat.

OCH! Just det, jag hatar ketchup/senap och alla typer av sylt. Kanske beror på att jag inte är ett jättestort fan av mat som smakar för mycket socker, men har aldrig klarat av något av det ?

Heeeej ?
Nej men what! Sister from anorher… Jag köpte en påse fryst majs o käkade häromdagen ???

Snokade fram slutet (utan att spoila för andra ofc) för jag ville veta ?

Sjuka människor. Ärtor och majs?? ?

Du måste smaka ? Så gott! Haha

Haha aldrig i livet. Jag är så upprörd att jag kokar här. Ni är dårar! Jag är 100% säker att det där är lögn. ?

Haha ? kan godta att jag är en dåre faktiskt!

Hahah neeeej bli inte upprörd! ? Det är så sött ändå – och kallt och hårt haha! Go konsistens liksom ?

Haha! Förstår att det låter sjukt ? men det är sååå gott!

Haha men fryst majs är ju såååå gott!!! Prova ärtor! Har alltid valt det framför godis sen jag var liten ? mina föräldrar påminner mig jämt om hur konstig jag är för mina bröder är riktiga godisnarkomaner haha!
Jaaaa, slutet var så dåligt!! Är inte nöjd :((

Hahaha ? Jag har testat ärtor med men skalet va hårt ? Kokt majs är pckså konstigt gott. Haha!

Om man väntar en stund så blir ärtorna såå goda! Helst inte direkt från frysen ? och ja, kokt majs är SÅ gott! Speciellt med lite smör och salt på, aaaahh

I will try ??

Jag gillar inte ordet hen.

Samma här! Använder ”han/hon” istället.

Tycker det är så smidigt i situationer där det absolut inte spelar roll vilket kön personen har ?

Ja eller när man talar till/om folk av bägge kön. Att skriva eller säga ”han eller hon” ger inte bra flyt i språket.

Kan inte med s.k.sit coms med svarta skådespelare, de är inte roliga eller intressanta. Skittråkiga.

Håkan Hellström är tråkig att lyssna på.
Serien Vänner så jävla tråkig och ointressant.
Alla dessa doku såpor skittråkigt
S(o)åpor som ex. Farmen, PH, Robinsson, Bonde söker.. fan så tråkigt.
Serier ex. Varuhuset,Rederiet, Tre hjärtan o.s.v. i all oändlighet. Tråkigt.
Romatik i alla former,vilket dravel
det är. Allt från Jane Austen till En kvinna i rött eller vad i helv det heter.Hjärndödande.
Rambofilmer enahanda tråkigt.
Star wars filmerna ..enda roliga är de gamla filmerna med Harrison Ford pga snygg och robotarna som är roliga annars, så tråkiga.

Ja, vänner är skit. Lägger till att Harry Potter är barnsligt svammel också.

Harry Pottan har jag varken läst eller kollat på ? Fattar inte hur det lockar ngn att titta på haha

Det handlar ju om död och sorg och vänskap och en släng av folkmord, så barnsligt

Älskar både Håkan Hellström och Vänner. Kollar på Vänner nu, för jag vet inte vilken gång i ordningen. Bästa serien ever.

1. Ketchup är det vidrigaste i livet.
2. Hundar är äckliga och jobbiga.

Oh på tal om hundar!! Folk som låter sina hundar slicka i deras ansikte ? Eller som när jag va hos en kompis, vi stod o lagade mat. Då ger hon sin hund typ kött eller nåt, hunden slickar ju upp det ur hennes hand. SEN FORTSÄTTER HON LAGA VÅR MAT MED HUNDDREGEL PÅ HÄNDERNA.

Folk som inte tvättar sina händer, uääääk! Alltså Jag tvättar mina händer för mkt. Men jag fixar inte känslan av att vara skitig.

Eller folk som lägger sig i sängen med vardagskläderna på?! Whaaat why ??

TACK! Äntligen någon som känner likadant om ketchup som jag. Förstår verkligen inte grejen

Haha kul fråga!

-Jag tycker inte kaffe är gott, så överskattat
-Jag gillar inte hundar, tycker de är ofräscha, luktar illa, ouppfostrade och jag vill inte ha de nära mig
-Jag gillar R Kellys musik så mycket (men nu kanske man inte sätter på den så andra hör)

Låter som världens sämsta människa nu ser jag ? men till mitt försvar blev jag jagad av grannens schäfer hem från skolan ganska ofta som barn ?

Äsch jag gillar inte heller hundar ? Killar som bara ”uh jag har en vaaalp” och tror att jag ska komma springandes – tvärtom. Boy bye ?

Djur överhuvudtaget förstår jag inte varför man vill ha ? Och då är jag uppväxt med katter plus haft en sjölv i 10 år som va mitt llt. Litar inte på djur haha

Har en ganska unpopular opinion som jag inte yttrat, ens i sällskap med vänner. Jag tycker inte illa om att bli ”catcalled” eller approachad ute. Grundar sig nog i att jag aldrig riktigt var poppis bland killarna på högstadiet (även om man såklart fick lite action). Jag har inte gjort iordning mig för att vara obemärkt, gillar när killar tittar och säger något när jag går förbi eller ett par händer på höfterna ute. I resonlig mån, killar som inte slutar eller kan ta ett nej om jag säger det är ju såklart inte OK. Är jag ensam?

Obs, kallar mig ändå feminist och om kvinnor i min närhet känner obehag av detta så kommer jag kämpa för att de ska slippa det. Kanske också därför jag ”skäms” över denna åsikt..

Du är inte ensam. Självklart finns det många kvinnor som gillar att få uppmärksamhet.

Haha detta har jag och mina tjejkompisar diskuterat. När vi var yngre blev vi så förbannade under vår sydamerikaresa av all catcalling. Men nu tycker jag det är lite kul också, till en viss gräns. Har bara en försklaring: Vi börjar bli gamla ??

Jag kör bil till jobbet varje dag och en kollega bor rätt nära så hen bjöd in sig själv till att få carpoola. Kostnaderna för mig varje månad är ca 2500kr för bensin + trängselskatt. Hen var med sist jag tankade (för 1100kr ??) men gjorde inte en min av att erbjuda sig att betala.

Utöver det är hen lite jag vet inte awkward av sig och jag får liksom driva samtalet i bilen. Egentligen vill jag helst bara åka själv och lyssna på typ ljudbok eller musik både dit och hem och känner lite att hen förstört allt… :p

Jag är less på det, men känner mig elak om jag säger att hen inte får åka med. Är i vanliga fall ganska hård av mig men känner mig här så jäkla taskig om jag säger nej. Men jag stör ihjäl mig på att jag är någon slags gratis-taxi. ?

Säg ifrån. Säg bara att eftersom vi är två som åker kanske vi kan dela på bensinen?

Märklig människa btw.. Själv erbjuder man bensinpengar så fort någon kör än. De flesta tackar nej, men ändå, man erbjuder ju sig.

Men om hen säger nej så känner jag lite ehh neheeeee. Jag är ganska ny och är mån om att göra ett fantastiskt intryck på övriga kollegor. Så är kluven hur jag ska göra.

Varför skulle personen säga nej så länge hen inte är socialt efterbliven? Aldrig varit med om någon som säger nej.

Gud vad konstigt att den andra personen inte tar för givet att ni delar på bensinkostnaderna! Vad har det annars för syfte att den åker med? Svår situation att lösa dock..

Hen slipper åka buss som tar en timme per håll. Med bil går det betydligt fortare + körs typ hem till dörren.

Hur nära bor kollegan jobbet?

Vi bor lika långt bort från jobbet.

Åh fy fasen! Säg till att antingen delar ni lika på bensin och trängselskatt och bilslitage, eller så vill du åka själv. Eller så säger du bara nää du jag trivs faktiskt bättre att åka själv i bilen, så jag tänker inte skjutsa dig nåt mer.
Jag hade ALDRIG heller velat vara nån jäkla taxi åt en kollega ens om den betalade bensin. Stå på dig!

Jag tänker lite att om jag ber om pengar så finns det inget som säger att jag faktiskt får pengar.. hen är lite strulig och pratar ofta om dålig ekonomi osv. Är dock bra lön osv så köper det inte riktigt.

Ta samma kostnad som det hade kostat att åka kollektivt.

Fast det känns inte rättvist mot mig. Det hade kostat typ 700kr. Jag vill ha hälften av 2500 dvs 1250. De extra 550 tycker jag är rimligt i och med att hen sparar 1 timme/dag i pendlingstid + blir både upphämtad och avsläppt vid sin bostad = behöver inte lägga tid på att gå nånstans.

Fast använder du endast bilen för att åka fram och tillbaka? Aldrig annars? Till stan, ärenden, till affären osv?
Det ska ju inte han betala för. Du får räkna på sträckan han åker.

Alltså de 2500 är BARA för jobbpendling + trängselskatt relaterad till jobbet.

Trängselskatten är 44×20 (5 dagar i veckan 4 veckor varje månad, nån månad är det ju fler dagar) = 880
Bensinen är 17x1x5x20 = 1700
Totalt 2580kr

Då åker vi till jobbet och sen hem. Inget mer.

Säg det till honom.

Hur har du räknat bensinen, 17x1x5x20? 17 kr/dag x 20 dagar i månaden blir ju bara 340 kr eller missuppfattar jag hur du har räknat ? oavsett snålt av din kollega att aldrig erbjuda

Förmodligen drar bilen mer bensin än 1 liter/10 mil.

Bilen drar 1 liter/mil och det är 5 mil per dag 20 dagar i månaden. 1 liter kostar 17 kr nu = 100 liter går åt varje månad, det blir 1700 kr 🙂

Om man carpoolar ska man väl turas om att köra. Kollegen får köra varannan dag och betala bensinen då 😉

Hen har ingen bil så det är omöjligt.

Åker hen annars kollektivt? Väldigt bekvämt att få åka bil med dig då och givetvis ska hen bidra till bensinen om ni samåker varje dag. Okej om hen åker med någon gång då och då eller bara tillfälligt.. men om detta nu är ert arrangemang så får hen bidra!

Ja det var väl tanken men kollektivt är ju ”gratis” pga hen plankar. Ja gud ja det är varje dag. Både dit och hem. Är hen dessutom inte klar när jag är klar för dagen förväntas jag vänta.

Bilslitage osv bryr jag mig inte om men bensin + trängselskatt tycker jag faktiskt man delar på. Hen har inte ens nämnt/tagit upp det och det stööööör mig. Tycker inte jag skulle behöva göra det, det ska den andra göra.

Äsch säg nej bara. Aldrig i livet att jag suttit och väntat efter jobbet på en sån kollega. Sätt ner foten bara.

Exakt! Säg nej bara! Plätt lätt! Tänk på dig själv nu, bara det att behöva vara irriterade varje dag över att du ska vara nån gratistaxi. Jag är väldigt hård och rak i sånna här fall, det är bara du själv som kan stå upp för dig själv. Gör det direkt nu!

Okej jag ska ta tag i det på måndag. Men ska jag ta betalt i förskott eller efterskott? För de veckor som gått får jag ju strunta i, men typ från 1 juni får jag ta betalt. Är det då bäst att i slutet av juni summera att ”okej nu kostade juni så här mkt så swisha mig xx” (tänker eftersom hen kanske är sjuk ngn dag då ska hen ju inte betala för den dagen tex.

Eller ska jag säga att juni kostar så här mkt swisha mig xx nu? Jag tänker att efterskott kanske är schysstast för då ver hen att på junilönen ska hen betala till mig.

Med tanke på att du skriver att hen är strulig och verkar vara snål så skulle jag begära förskottsbetalning. Är hen sjuk en dag får du väl swisha tillbaka.

Men förstår inte, vill du egentligen helst carpoola för att ta ner kostnaderna eller vill du åka själv? Jag hade liknande problem på gamla jobbet, en gubbe som då och då ville åka med, och vi bodde verkligen 2 min från varandra.. Jag ville vara själv, så började säga att jag skulle hämta på dagis en viss tid, eller behövde jobba över osv, tills han slutade fråga.

Jag vill helst åka själv. Men om hen nu ska åka med så vill jag att hen betalar, jag är ingen gratis-taxi och blir irriterad när jag känner att någon utnyttjar att jag är snäll och trevlig. Nu ville hen att jag även skulle börja messa på morgonen för att väcka hen… sa dock nej till det.

Jag skulle åka själv om jag var du.

Men herregud!
Gör dig genast fri från denna parasit!

De är ju just vad du är – gratis taxi! Har också varit med om liknande 2 gånger i livet med två olika personer som utnyttjade att jag hade bil. Det känns jätte taskigt att säga nått men du borde göra det för din egen skull.

Du verkar vara en så otroligt gullig människa, hade velat ha dig som kompis! En ängels tålamod också. Säg till din kollega att du ska ha pengar, i förskott. Han verkar ha tagit plankning till en helt ny nivå ?

Ska hen samåka så ska hen betala. Väldigt enkelt. Verkligen oförskämt av din kollega att inte betala för sig. Räkna ut vad bränslekostnaden blir per månad och antingen får hen betala halva eller så får hen ta sig till jobbet på annat sätt. Eller så kan du ju säga att du kommer att åka med kollektivtrafiken från och med nu pga för dyrt att ta bilen med bränsle-, trängsel-, slitage- och parkeringskostnader. Kanske fattar hen då att det är på sin plats att betala för sig.

Utifrån den här texten så känns det ju bara som att du gör ett problem av något som inte ens verkar vara ett problem (än). Om jag har förstått det rätt så är du irriterad på honom för att du inte har fått några pengar trots att du inte har bett om några pengar? Säg bara som det är så är det löst istället för att grubbla på det? Och vill du inte vänta på honom eller åka tillsammans så säg det bara istället för att irritera dig på honom.

Vem säger att det är en man? Jag stör mig på hens beteende, att bara ta för givet att hen kan åka gratis med mig varje dag PLUS att hen förväntar sig att jag ska vänta på henom när jag är klar tidigare. Häromdagen fick jag vänta i 30 min, skitkul. Åker man med i någon annans bil ska man själv erbjuda sig att betala, det ska inte den som står för bilen behöva göra. Men jag ska ta upp det på måndag och hoppas mest på att hen är för snål så jag kan få åka själv i fortsättningen.

Ahhh sorry, jag som läste fel 🙁 Inser hur hård jag lät i min text. Det som jag mest ville få fram är att vissa människor är dumma/lata/whatever och inte inser sånt själv men betalar så fort man påminner dem. Just nu vet ju inte du om det är så att hen inte har tänkt på det eller om han är snål. Så länge du inte frågar så kommer du bara stressa upp dig själv och irritera dig på något som kan lösas med bara en fråga. Lycka till på Måndag 🙂

Och ja, det är inte ditt ansvar att fråga hen men det enda det drabbar då är dig, eftersom du blir mer arg och hen åker gratis!

Ah nej ingen fara ?
Tycker inte sånt här är kul, varför kan hen inte bara vara vettig och betala självmant ? nä hörrni tack för all input! Nu ska jag sova, inget party här ?

https://youtu.be/BxXiX1gvLvI
Spela denna på repeat och sjung med!

Sluta vara så jävla konflikträdd. Vill du åka själv så säg det bara. Vill du ha betalt så begär det eller så får hen åka kollektivt!

Man tar bilen för att få en chans att primalskrika, ha viktiga samtal högt med sig själv, sjunga med i sin favoritmusik på värsta volymen eller bara få ha en liten silent retreat. Orka åka tillsammans med någon annan. Det räcker så bra med den familj man har, och kollegorna på jobbet. Någon egen liten tid för sig själv måste man ha.

Tala om för kollegan att det kostar mellan 40-60 kr/ mil att köra bil. Du ska utöver bensinkostnaden räkna med försäkring, skatt, reparationskostnader, besiktning, service, däck och allt slitage mm, mm..

Kan du inte börja åka andra tider?

Haha jag överväger faktiskt det :p typ börja kl 7 (istället för 8) för hen skulle nog inte orka gå upp så tidigt. ??

Min kollega som samåker med en annan kollega betalr varje fredag för de dagar han åkt med, verkar funka mycket bra! Och aldrig samåka utan att sambetala..!

Någon som har köpt Felicia aweklevs merch?

Kan man se Alice och biancas live show någonstans???

Googla. Lägg till stream på slutet.

Hittar inte 🙁

Då finns det inte.

haha vafan…

Såg någon lägga ut ett kort klipp när Bianca sjunger, alltså WOW!

Är det någon här som förstår mig? Jag är jätteovanlig! Jag har vaginism, och har alltid haft det. Så jag har aldrig haft sex med penetration, förutom ett finger. Alltså extremt trång – och läkarna har sagt att det kan bero på en blandning av en fysisk blockering (som de kan ta bort under en operation har de sagt), och en mental blockering (har PTSD efter svåra övergrepp, då jag dock ej blev penetrerad eftersom jag knep ihop). Jag har alltså levt i långa relationer med killar som har respekterat detta, och som har gett upp lite också och därmed nöjt sig med att få in ett finger. I övrigt har jag ju haft lätt att njuta och varit sexuell och kunnat tillfredsställa killen på andra sätt dessutom.
Men grejen är att igår träffade jag en kille som jag hittade på Tinder, och som det verkligen slog gnistor med från början (vi pratade på Skype i en vecka innan vi sågs). Och vi hamnade i hans säng, och jag berättade om mitt problem (vilket jag alltid gör för en ny kille förstås). Men han sade att ”nu gör vi något åt det här”, och så lyckades han! Så jag är helt omtumlad och känslosam över att han var så fin med mig, och att jag nu äntligen har haft sex ”på riktigt”. Men samtidigt ger det mig enormt mycket ångest. Jag har aldrig släppt in någon i min kropp på det viset, och är rädd för att jag ”gav bort” min ”oskuld” till fel kille. För jag känner honom knappt egentligen. Och jag har alltid tänkt att jag ska vänta på ”rätt person”. Gaah, nu låter det som att jag är från 1800-talet ? Men när man har väntat så länge känns det som att det blir heligt på något sätt. Och så ger jag min kropp till någon ny, som jag kanske inte kommer bli tillsammans med.
Förlåt för rörigt inlägg! Kan någon här hjälpa mig med hur jag ska tänka? Det känns som att jag inte har kontroll längre. Och min PTSD gör att jag alltid är livrädd för att få känslor m.m.

Släpp det där med oskuld. Du är inte oskuld eftersom du haft sex innan. Sex är inte bara in ut rulla skjut liksom.
Njut över det som var bra istället. Låter ju helt fantastiskt att ni fick det att funka.

1. Gå till en bra sexolog!
2. Äh! Det är gjort och du verkar ju lycklig att det gick – wow det är ju en vinst i sig! Tänk att just han, som respekterar och accepterar och tog det lugnt OCH fick det att funka, han va rätt! Det går ju inte att ångra ? Se det som en positiv erfarenhet ❤️

Vad med det här. Din kropp släppte in honom. Då var han den rätte att bli den förste oavsett om ni blir ihop eller inte.

Vad tror du om den tanken? ?

Håller med, han är ”helig” på ett sätt för att han lyckades få dig att slappna av efter vad som verkar ha varit en lång och besvärlig tid för dig.

Han kanske inte är den rätta i livet för dig, men han var den rätta för att få dig att komma över ditt problem och det verkar vara precis vad du behövde!

Håller med Trh och B. Tillåt dig att bara fokusera på de positiva känslorna i det här ❤️

Åh, tack för era fina svar! Jag var så rädd för att skriva om det här eftersom jag alltid skäms för min vaginism – så jag är oändligt tacksam över att ni hjälpte mig med fina tips om hur jag ska tänka positivt. Jag läste era svar sent på kvällen, och råkade somna (sittandes, med mobilen i handen ?) när jag höll på att formulera ett svar. Men nu är jag vaken igen, och försöker att fokusera på det positiva! Att jag nu är så pass trygg i mig själv att jag vågade släppa in någon i min kropp ❤️ Både han och jag är livrädda för att jag nu ska bli kär i honom med en gång, men jag inser nu att jag nog kan stå emot att fästa mig för mycket vid honom. Jag kan leva i nuet och vara glad över att jag är tryggare nu. Att det handlar om mig och att jag ska må bra igen.

Åhh måste ändå säga att jag blev glad över att läsa detta, har samma problem nämligen

??

Då hjälpte jag till lite med att öppna upp? (Det var jag som skrev om vaginismen.) Det är fint! Hoppas att det blir bättre för dig också ?❤️

Jag känner bara att det där med oskuld kan vi glömma helt. Lite kvinnoförakt i det också så den droppar vi. Men det där lät ju fantastiskt ? Om det där nu var oskulden som rök så tror jag du hade det bättre än 90% av folket (i alla fall så lät det där bättre än min första gång).

Kul att det gick bra! Jag tror att mycket av spänningen kring sex är det där att det måste vara den rätte etc. Hade också svårt slappna av pga det – ju mer man tänker o oroar sig desto mer spänner det sig. Glad för din skull!

Hur gjorde han för att komma förbi det? Fick dig avslappnad förstår jag, men hur?

Jag har fått problem med vaginism nu (är strax över 30). En kille ”slammade in den” så hårt att luften nästan gick ur mig och jag nästan skrek till (vilket den porrskadade snubben tog som upphetsande och körde på tills jag hann säga stopp vilket var samma sekund som han höll på att komma så han matade på tills det var klart så att säga). Jag var inte förberedd alls och det här med förspel måste ha gått den här fyrtioåriga herren förbi. Jag har alltid varit hyffsat trång (tror jag, baserat på gynekologundersökningar) och efter den här upplevelsen går det inte att ha sex, fiffi kniper igen helt. Muskelminnet verkar kicka in och ett finger är knappt hanterbart. Det gör ont. Är det bara avslappning/en förstående snubbe som behövs? Vad kan jag göra mer?

Oj, vad jobbigt för dig att du har samma problem!
När jag förklarade problemet så förstod han först inte riktigt. Han greppade det intellektuellt, men trodde inte att jag var så trång. Men lovade faktiskt att bara använda fingrarna.
Men när vi sedan klätt av oss och han tog in ett finger och kände så fick han plötsligt någon slags ångest och blev väldigt allvarlig. Han lade sig bredvid mig och sade att jag är extremt trång. Och så frågade han om jag hade ett leg som jag kunde visa… Jag blev helt ställd, och han förklarade att han var rädd att jag var underårig (han hade inte googlat mig och jag ser dessutom extremt ung ut tyvärr). Jag hade bara mitt pass i väskan, så jag kröp ur sängen och gick naken till min väska i hallen och hämtade mitt pass ?? Han granskade passet länge, och insåg att jag ju är den ålder jag har sagt (över 30). Sedan fick han dåligt samvete och skämdes för att han ifrågasatt min ålder. Och jag tyckte tvärtom att det var en väldigt dråplig situation, så jag skrattade åt det hela ? Och sedan pratade vi om det i en timme. Så han var väldigt förstående, och insåg verkligen vidden av problemet. Och han ”bestämde” att jag inte får skjuta upp det här längre. Han var försiktig och visade hur jag skulle ligga, och han påminde mig om att slappna av. Och han förklarade hela tiden vad han gjorde. Och han kysste mig hela tiden också. Samt använde glidmedel, vilket gjorde att det inte sved lika mycket. I början fick jag panik, och då pausade vi. Och sedan försökte vi igen när jag hade lugnat mig. Så det var så det gick till. Hoppas att det här kan vara till hjälp! ?
Och jag skrattar fortfarande åt att jag fick visa passet i sängen ??

Är det någon här som har erfarenhet av Darkside?
Går det att hitta ”vettiga” män där i rimlig ålder (26-35) eller är det mest perversa äldre män med ölmagar där?

Ja det går att hitta vettiga där.

Att få ett levande barn till, inte bara missfall.

Den kommentaren skulle alltså till kommentaren högre upp, inte bara rätt ut i flödet. Suck.

Alltså min hund älskar kattskit och om han är lös springer han och letar upp det på två minuter. Jag har talat med veterinären och det är tydligen så gott som en godispåse är för oss men jag vill att han ska sluta. Någon som har hund och som har varit med om samma sak? Hur kan jag i så fall träna bort det?

Han inte hunden lös

Wow vad smart du är! Det är ju nästan så det gör ont.

Har inte hund, vet inte mycket om att ha en men har hört mycket gott om klick-metoden. Vad tror du om det?

Testat men (jävla långsamma telefon sluta häng dig) det verkar inte fungerar det heller. Han är ju mitt i tonåren så antar att hans dövhet är kvar för att stanna haha. Men tack för tipset ❤❤

??

Någon som testat klick-metoden på sin man?

Är ju liksom olagligt att ha hunden lös nu plus att du inte verkar ha koll på den så…
Uppfostra annars hunden å lär den ordet nej

Nu var han ju inte lös i skogen utan han sprang till sandlådan där jag bor eftersom det ligger högvis med kattskit där och det vet han om.

Tämligen hopplöst, såvida du inte kan träna din hund att låta bli, vilket är jättesvårt när den väl fått smak för sånt. Min hund tävlar och vinner i lydnad hos brukshundsklubben, men skit äter han hejdlöst. ALL sorts skit. Det är inte farligt men äckligt…..

Han är väldigt väluppfostrad men extremt enveten och har en vilja av stål men det är förmodligen så som du säger. Han äter ju människoskit också och det gör så jag vill spy. Det gjorde aldrig min gamla hund men han rullade runt i rutten surströmming istället ?

Min hund åt också gärna olika sorters bajs ute, inte bara en sort utan vad som fanns liksom… Men sen började min sambo, egentligen av andra anledningar, träna på att när hon (hunden inte sambon) får mat hemma måste hon vänta på ”varsågod”. Och ju bättre matbjudnings-träningen funkat, desto mindre bajsätande ute faktiskt. Kanske inte funkar för alla men värt att prova? Dock gäller det att verkligen vara enträgen och uthållig med att maten hemma bara får ätas efter varsågod… Puh 🙂

Hur ska ni uppvakta era mammor imorgon? Jag har legat däckad i feber/förkylning i 4 dagar och innan dess var jag bortrest så har inte hunnit fixa något av det jag hade planerat. Behöver lite tips! Min bror uppvaktade henne med blommor och choklad idag så vill inte upprepa hans uppvaktning…

Har ingen kontakt med min mamma? blommor? Ge ett fint kort?

Vi skickade blommor till min mamma och svärmor får en restaurangmiddag. Andra år har jag mest ringt och sagt att jag tycker om dem, eller skrivit ett fint brev med roliga minnen från barndomen.

Som mamma så är det enklaste bäst. Ett samtal, en kram, kvalitetstid osv.

Har köpt en bra fotkräm, en rougeborste ( hon behöver dom sakerna men får aldrig tummen ur och köper själv) och tänkte baka hennes favorit- budapestbakelse.

Men lägg det på en nivå som du tycker känns rimlig. Det handlar ju inte om prestation, eller konsumtion egentligen. Plocka en egen bukett? Baka något gott kanske? ?

Snälla säg nånting upplyftande. Det gör så jävla ont.
Jag har gjort slut med min sambo och han har blivit så iskall och distanserande . Jag fattar att det är för att rädda sig själv då han har känslor för mig och för att det är jobbigt för att vi måste dela lägenhet.
Jag sa att han får skaffa Tinder men jag går samtidigt sönder när han gör det när vi är hemma samtidigt.
Han har köpt en lägenhet nu , vann budgivningen idag , och har en vecka på sig från måndag att lösa betalning, och jag en vecka på att hitta någon bank som beviljar lån att stå på lägenheten ensam så att jag kan köpa ut honom så han har råd med insatsen till sin. Köper jag ut honom för sin andel på lånet 150 000 har jag ca 100 000 kvar . Alltså har jag totalt 350 000 typ. Lägenheten köptes för en miljon 95. Och jag har då lagt 300 000 insats + har pengar över. 300 är mer än 15% som man behöver. Vart tar jag ens vägen om jag inte får bo kvar? Tips på någon bank som kan ge lånelöfte ? Blev beviljad lån på 700 000 men de är typ 800 000 om min yra hjärna räknat rätt. Bo här är långsiktigt billigare än att ta en hyresrätt då hyran endast är på 2500kr (+ ränta amortering 2500) det är klart jag klarar en hyra på 5 när jag tjänar 25000 före skatt. Men det är ändå låg lön enligt dom flesta banker. En fråga. Han tycker att jag ska betala honom den ränta & amortering han betalat av hittills , medan jag kan tycka att han isåfall haft ett väldig förmånligt boende isf, och att han iallafall inte ska få tillbaka för räntan , han har ju också tjänat på att kunna bott såhär billigt. Att jag ska betala amorteringen för tiden tillbaka det förstår jag. Det är rätt lite pengar att bråka om men jag vill inte heller i efterhand tycka att jag varit för snäll. Han tjänar nästan min lön x2. Lägenheten är idag värd samma den köptes för + lite till men vid försäljning tillkommer ju kostnad för mäklare så jag räknar med plus minus noll. Några tankar eller kloka funderingar? Det gör så jävla ont även om allt är mitt fel.

Vet ingenting om sånt där men ville skicka ett litet hjärta till dig ändå <3 Tappa inte hoppet.

Först en fråga, var lägenheten din innan ni träffades?

Om inte, betal om var glad att han inte tvingar dig att sälja den så att ni kan dela på vinsten. För om jag förstår saken rätt just nu så får han bara tillbak insatsen?

Mao jag tycker han är sjukt snäll och att det inte är mer än rättvist då du kommer att få hela vinsten den dagen du säljer.

Men håll tyst om det jag säger nu såvida du inte vill vara rättvis.

Ang lån. Du Jan ta ett sak-lån utan säkerhet till en högre ränta för att komma ner till lägre belåningsgrad. Amortera ner den tufft så blir det bra sedan.

Så länge ni båda äger lägenheten har han betalningsskyldighet och du ska inte ge honom en enda spänn! Den dagen han faktiskt flyttar ut kan du ta över hela betalningen men egentligen behöver du inte göra det förrän alla papper är påskriva och det inte längre är hans lägenhet. Ta ingen skit!
Och du…. jag känner med dig ❤️ Det blir bättre!

Om de bägge äger den så har han rätt till vad de skulle fått ut i vinst idag ifall den såldes idag.

Hon får ingen skit. Han är dum-snäll.

Ja en värdering måste ju göras så klart och hon måste därefter lösa ut honom utefter det, och tror han att han kan få ut mer vid en försäljning pga budgivning så är det absolut bra om han ändå inte drar det till det. Men han har inte en rätt att kräva tillbaka pengar för ränta och amortering för tid som han både ägt och levt i bostaden.

Klart han inte har. Men han har rätt att kräva ev vinst och det verkar han ju inte göra.

Så jag hade betalt tillbak och tackat min lyckliga stjärna att han inte bett om mer, dvs det han egentligen har rätt till.

Men det står ju inte heller om ifall det var ett nytt köp och om den idag skulle sålts med förlust.

Så, för ts, fram med miniräknaren och räkna på vad du vinner mest på. Ge honom hans andel av ev vinst eller ge tillbak ränta och amortering.

Så tänker jag iaf.

Och ts.
Om du betalar tillbak rönta och amortering se till att han skriver på ett papper att han inte har några vidare fordringar kvar att kräva på dig efter din betalning.

Och att hon ska ha hela hans ränteavdrag vid tidigare deklarationer!!!! Och nästa års för fem mån!

Nej, du gör helt rätt Bladet. Inga ränta eller amorteringar skall betalas tillbaka. Det var ju liksom hyran för den här tiden. Annars har han en fet retroaktiv hyra att punga ut till dig. Lycka till, det kommer bli så jävla skönt när du bor själv sen.

Är det någon som har fått biverkningar av sin astmamedicin och i så fall vilka? Jag har gått upp i vikt och fått mer kroppsbehåring och är mer ilsken och bygger muskler lättare….det känns inte så bra men får 0 svar av min läkare om det har med kortisonet att göra, även om det ”bara ska hamna i lungorna” så känner jag av det men måsteta det för att kunna andas ?

Kan det vara PCOS och inte kortisonet?

Det har jag inte tänkt på, bra förslag! Tack ska kolla upp det☺

Mitt barn fick beteende förändringar av sina astma mediciner. Aggressioner och utbrott samt lite hybris. Alltså inte i 15 min utan jämt. Byt läkare. Finns kliniker som är specialiserade på allergier och astma. De kan.

Är så pass liten dos av kortison i Astma medicin så det borde inte vara pga det.
Har du däremot fått tex Betapred får man biverkningar.

Håller med den som skrev kolla upp PCOS. Alltså inte bara göra vaginalt ultraljud för PCO utan även blodprov för just PCOS, dessa begrepp blandas ofta ihop. Jag har själv PCO men inte PCOS. (För den som inte hört begreppen innan: PCO innebär typ många äggblåsor på äggstockarna, vissa har även en tillhörande hormonstörning; PCO-syndrom).

Men gällande astma, så har jag fått den diagnosen också och testat flera mediciner. Fått biverkningar av alla. En del psykiska (deppighet och mardrömmar), men också fysiskt som gått att se – t.ex. massa oförklarliga blåmärken. De läkare jag mött har inte velat prata så mycket om biverkningar. Stå på dig och ta hand om dig, kram!

Jag har sett en svart skugga i min gamla lägenhet som är helt omöjlig att förklara, min dammsugare sattes igång av sig själv, min nyckelknippa har försvunnit flera gånger och sedan lagts tillbaka på platsen den ska vara på.
Men de jag har som starkast minne och är helt säker på att de inte var en dröm är den natten min faster gick bort.
Jag visste inget fören på morgonen när jag hade flera missade samtal från mina föräldrar, men just den natten stod hon där i mitt rum framför mig insvept i något slags ljus precis som en vacker ängel och vinkade. Jag är helt säker på att hon sa hejdå <3
Så jag förstod direkt när jag såg på telefonen på morgonen.

Heej!

I torsdags tog jag ett positivt gravtest, men sen dess har det varit neg?!
Betyder det automatiskt missfall eller någon som varit med om något annat?
Har molvärk till och från i livmodern, ont i äggstockarna till och från, extremt torr i munnen och andra random symptom.

var det olika märken på testerna? eller tog du testerna olika tider på dygnet?

Samma märke (rfsu) och det första var vid lunch och de negativa direkt på morgonen.

när har du beräknad mens?

Nu i helgen

Vänta lite och ta ett nytt efter helgen ?

Om du inte orkar vänta (jag är själv sån) köp clearblue digitalt! Har för mig att man kan se innan beräknad mens med den?

Gravtest kan ju visa falska resultat, både positivt och negativt. Avvakta lite eller boka tid hos läkare.

Ja, hade tänkt vänta någon vecka och se.. men man blir ju lite stressad av sånt här.

Avvakta lite och köp sedan ett digitalt test där det står ”gravid” eller ”inte gravid” så att du inte står och tolkar streck som kanske syns eller kanske inte syns osv… det är är det bästa tycker jag. Men du kan ju oxå ringa mvc och tala om hur det varit med testerna och be om ett blodprov

Min mamma har ingen kontakt med sin släkt, då hennes mamma övergav henne när hon var liten. Är det värt att ta kontakt med min blodsmormor för att ta reda på sjukdomshistoriken och så, eller är det som att öppna något som borde vara stängt?

Blodsmormorn finns på Facebook, så det är inte så att jag behöver göra värsta efterforskningen.

Beror väl lite på hur din mamma hade känt inför det kan jag tycka. Hade hon tyckte det var ett svek kanske?

Hon är okej med det, säger hon. Känns samtidigt lite konstigt att bara dyka upp som gubben ur lådan och ba ”hej, jag är ditt barnbarn, berätta er sjukdomshistoria, men jag vill inte ha något relation med dig. Oekj, tack hej”

Jag har funderat på att göra en liknande sak. Min historia är inte exakt som din, men en av mina föräldrars släkt övergav min förälder kan man säga och av olika anledningar vill jag verkligen ta kontakt med släkten på den sidan för att fråga om sjukdomsrelaterade grejer.

Gå på magkänslan! Men jag tänker att det gynnar ju dig att få veta hur läget ser ut, skit i att det kanske kan bli lite konstigt. Vad skulle du ångra mest; att ta kontakt och det blir konstigt, eller att senare i livet inte ha försökt? Klura på det, kram!

Ja men då behöver du ju inte bry dig om hur din ”mormor” tar det tycker jag. Se till ditt eget bästa och borde dig på ett nej typ.

Hoppas allt blir bra. ?

Bered dig på…*

Risentas fröknäcke mix, hur ska jag bära mig åt så att det inte blir sprött och smular sönder?

Vem är Molly Sanden tillsammans med?? ?

Hur vet du att hon har en ny? ?

Haha varning för er som blir lätt äcklade.

Men i torsdags när jag gick på toaletten så kom det ut något ur fiffi. Det var typ som ett segt slem, inte sinnen flytning, utan mycket mer gummiaktigt och hängde liksom kvar så jag var tvungen att ta det med papper. Jag har googlat och tror att det kanske kan haft med ägglossning att göra men inte säker och hittar bara massa gamla trådar. Men det var så mycket, typ 1/2 deciliter haha mätte inte utan uppskattar. Tror inte det var något farligt men är det någon som varit med om liknande?
Jag slutade med p-piller för drygt tre veckor sen efter mensen, kan det verkligen komma igång så fort igen?

Jag får så när jag haft sex. Tror att det är sperma som kommer ut ?

Ja jag såg det svaret när jag googlade, men vi har haft kondom sen jag slutade med piller så det borde omöjligt kunna vara det. Men om vi inte hade kört kondom så hade det ju varit skönt att veta att det varit sperma. Är egentligen inte orolig, mest nyfiken på vad det var haha.

Min fiffi producerade mycket sånt slem ett bra tag efter jag slutat med piller. P-piller gör så att kroppen bildar som en slempropp upp till livmodern har jag för mig, därför inga spermier kan ta sig upp. Så det kommer sluta och är helt normalt.

Eh nej

Låter som ägglossning ?

Mest troligt är det sk fertilt sekret. Produceras av kroppen några dagar innan ägglossning, för att spermier ska kunna överleva i kroppen i väntan på ägglossning. Spermier kan alltså inte alltid överleva i kroppen, utan de 5 dagarna gäller enbart om det finns fertilt sekret, annars dör de inom några minuter. När du ätit p-piller har du inte haft ägglossning och därmed inget sekret heller. Var glad att det kom tillbaka, viktig fysiologisk funktion som ibland sabbas permanent av p-piller.

Tack för alla svar 🙂

Idag var jag på middag hos en vännina. Vi började prata skönhets tips. Helt plötsligt slutade samtalsämnet med att det diskuterades hur sliten och trött jag alltid ser ut. Jag har jätte torr hy, blå under ögona med massa små linijer . Problemet e att jag har svårt att sminka mig runt ögona för jag är så torr. Snälla har ni nån tips på hudvård, smink, brun utan sol ja vad som. Just nu vill jag gråta för jag känner mig väldigt ful. Hoppas ni andra har en trevligare lördag!

En bra fukträm/serum/ögonkräm. Själv har jag fet hy, så kan inte tipsa om någon specifik produkt. Det finns många som har bra koll, hör av dig till en hudterapeut, någon som jobbar i en kladd- och krämaffär eller typ skincity.
Misströsta inte. Helt säker på att du inte är ful!

Du är inte ful. Inte en chans. Jag är också blå under ögonen och jag använder allsköns krämer och kladd. Det handlar om hur man är skapt och hudton inte vad man använder för krämer.
Men om du är torr under ögonen så kan du ju köpa en ögonkräm, det är alltid skönt att använda på kvällen innan sängen.
Jag handlar min hudvård på skincitys hemsida, är det något man behöver råd med så finns de nästan alltid på chatten och hjälper till med vad man än behöver svar på.

Men kan tipsa om en superbra concealer som har bra täckande förmåga, este laudeer double wear, sitter mycket bra och är den enda concealer jag provat som inte låter det blåa skina igenom.
Fast den senaste tiden har jag slutat med concealer i veckorna. Ja jag är blå under ögonen, mina fransar är spikraka och genomskinliga, mina kinder är ömsom röda och flammande och ömsom bleka som döden, men grejen är att det är jag. ? så om du accepterade dig själv innan din ”väninna” fick dig att känna dig ful så hitta tillbaka till det. Du är bra som du är, men det är självklart helt ok att använda smink också. Om det är för din egen skull du vill det.

Jag är en torris som behöver massa fukt så jag kör dermologica stress positive eye lift (dyr men testat mig fram och fungerar bäst för mig), clarins hydra-essential (den för very dry skin) som dagkräm, mineralpuder i sminkväg. Smörjer ansiktet med kokosolja en gång i veckan på kvällen och låter sitta någon timme.

Och du är inte ful! Vi är flera som slåss med torr hy och blå under ögonen.
Jag har dessutom torr hårbotten, haft sedan jag föddes och när det är som värst så sköljer jag det med bubbelvatten. Haha de gjorde de visst på BB när jag föddes. Placebo eller inte så fungerar det för mig.

Jag brukar sova med fuktmask, alltså sådan i tub inte sheet masks. Lägger på ett medeltjockt lager, låter sjunka innan jag lägger mig. Kan vara bra att försiktigt skubba ansiktet då och då (tex försiktigt med en fuktig handduk eller med en mekanisk skrubb) för att få bort döda hudceller så masken återfuktar bättre. På vintern blandar jag masken med olja (särskild för ansikte eller vanlig mandelolja) eftersom jag upplever att huden behöver mer fett då. Ibland gör jag sheet masks med något uppstramande eller återfuktande. Undviker uttorkade rengöringsprodukter utan kör dubbelrengöring först med olja och sedan med en rengöringskräm. Använde syror förut men är rädd att få hudskador så har slutat med dessa. Om du struntar i syrorna har skin city bra produkter, tex elemis (dyrare) och paulas choice (billgare). När det gäller vanlig dagkräm, som jag också använder, funkar billigare märken som du kan köpa på Ica lika bra som dyrare (för mig i alla fall), bara testa sig fram vilka som man gillar.

Det finns one thing and one thing only för fukt som faktiskt är en mirakelkur. Det är ett fuktserum med hyaluronsyra. Min moster är kemist på hudvårdsföretag (inte hos BB ?) och hon säger att det är den ingrediens som verkligen hjälper mot torr hy. Jag, en notorisk torrboll kan intyga. Tips är den från L300 på apoteket, samma ingrediens men så mycket billigare är lyxmärkena.

Kollade Vanessas IG – jäklar vad duktiga Bianca och Alice var på att sjunga⭐️

Bianca alltså vilken OTROLIGT vacker sångröst, dominerade med dansen också, kan underhålla… född stjärna! Scenen var verkligen hennes. Hoppas hon någon gång kommer våga satsa på sångkarriären!

jag mår så illa men har brutal spyfobi. Har ni några tips på vad som hjälper förutom att just spy?

Öppna ett fönster eller gå ut på balkongen. Ta små små klunkar av iskallt vatten. Lägg något kallt på bröstkorgen. Ta en sval dusch.
Ser nu att jag bara tipsar om kalla grejer, men det funkar för mig. Har också kräkfobi

Håller med om att öppna ett fönster eller så för att kunna andas djupa andetag med frisk kall luft!

Kallt funkar också för mig så bra tips tycker jag.

Ät saltlakrits, hjälper mot illamående!!! Vila i fosterställning (hjälper för mig att vara lite ihopvikt liksom). Sen är ju frågan varför du mår illa, kanske finns något du kan göra förebyggande om du mår illa ofta 🙂

Kall luft, drick kallt vatten i små klunkar. Jag brukar också gilla att suga på någon stark mintig halstablett.

Reflektion om Blondinbella.

Jag och barnen är lediga på fredagar och varken igår eller idag hade vi några planer alls (min man jobbade). Vi bara var. Bjöd hem en kompis till äldsta barnet en stund på pannkakslunch. Gick till parken och lekte att vi skulle hitta en försvunnen skatt med hjälp av ledtrådar. Vi tvättade i tvättstugan tillsammans. Jag kom på mig själv att stå och titta på barnen medan de hjälptes åt att ta bort luddet på torktumlaren (favoritsysslan) att fy så sorgligt om vi hade haft barnflickor, städhjälp och gud vet vad. Vad vi hade missat alla de där ögonblicken i vardagen som är det som formar ens barndom. Nu är jag absolut inte en perfekt mamma i alla tillfällen, jag har skrikit på barnen när de bråkat/skvätt vatten i hela badrummet/slagits ett flertal gånger idag. Men jag hoppas innerligt att Isabella faktiskt lajvar det mesta av sitt liv i sociala medier och att hon bara är sig själv när hon är hemma med barnen. Vad annars kommer barnen komma ihåg? Deras tid tillsammans med barnflickan? Kommer någon lära dem hur man tvättar? Vem i så fall? Städerskan?

Skulle ha kunnat bli en ny Mommie Dearest, men tack vare barnens far tror jag att det kommer att gå fint. Kanske också att BB kommer in på rätt spår så småningom, även om det lär dröja ett tag. Tror inte att hon mår så bra.

Förstår och håller med dig i dina reflektioner helt och hållet.

Så fint! Har inga barn själv men har många såna minnen med mamma och min bror. Hon var ensam så vi hjälpte henne i trädgården, skalade potatis eller installerade nya VHS:en tillsammans. Det är liksom min barndom och vi hade det FANTASTISKT fast vi inte direkt hade så mycket.

Alltså mitt syskons make/maka splittrar vår familj. Hen drar bort mitt syskon från vår familj. Hen har alltid lidit av psykisk ohälsa och nu har mitt syskon också ”börjat lida av psykisk ohälsa” bara för att få extra sympati. Enligt hen så gör vår familj så att mitt syskon mår psykiskt dåligt när mitt syskon umgås med vår familj. Fastän mitt syskon aldrig ens skulle tänka i dessa banor. Har försökt prata med mitt syskon men hen försvarar väldigt hårt sin partner. Jag hatar att mitt syskons partner har så stor makt över mitt syskon så hen tror att hen hatar min familj. Vad ska jag göra?

Sluta hata ditt syskons partner. Jag har varit den partnern och blivit illa behandlad av två släktingar till min partner. Helt i onödan istället för att vi kunnat prata som vuxna människor. Ofta handlar det om oförstående. Hur ofta träffar du ditt syskon? Har du skaffat dig en holistisk bild av situationen? Du kan inte döma ditt syskons relation utifrån släktsammankomsterna eller få gånger man hörs på exempelvis telefon.

Är du verkligen orolig så skapa en relation till de båda som par, bjud över dem eller bjud över dig själv. Försök se om du kan hjälpa med något. Tala klarspråk med ditt syskon över hur du tänker och vad du är orolig för.

Ditt syskon kommer att välja sin partner, det är det mest naturliga eftersom de valt att spendera livet ihop – for better or worse. Du kan inte försöka dela på dem för att du ogillar ditt syskons partner eller har en bild av hur saker borde vara. Försök att jobba med dina egna (uppenbart starka) känslor och ställ upp för ditt syskon som verkar ha det kämpigt just nu.

Jag vill också tillägga att den attityden du har kring syskonets partner kommer att driva dig och ditt syskon isär. Om du inte tar tag i dig själv, börjar ta ansvar för dina känslor och hanterar det här på ett mer kärleksfullt sätt.

Allt kan inte ligga på ts ovan, det är uppenbart att syskonet och partnern får skärpa till sig. Syskonet och partnern har också ett ansvar att få relationen att fungera. Vissa partners bara förstör, jag har själv en psyko-svägerska som hittar tusen och åter tusen fel på hela vår familj och är så himla påfrestande och krävande, ska ständigt ha skjuts, etc.. Vi försökte, vi bjöd med henne när vi hade tjejhelg och vi bjuder med dem men får alltid elaka sms efteråt om hur hemsk familjen är. Till slut orkar man inte med dem då de bara kräver så mkt men aldrig ger ngt tillbaka förutom skitsnack. Vi bjuder bara in dem på jul, påsk och midsommar, dvs. när vi måste. Där alla hjälper till med matfix, etc. förutom dem. ”Vi är gäster här, ni är inte en riktig familj till oss.” Så då behöver dem inte hjälpa till och som gäster kan de kräva hämtning och lämning då de inte vill åka kommunalt. Om de ens ska bemöda sig att komma måste någon alltså lägga en timme i bil på att hämta/lämna. De erbjuder sig självklart aldrig att betala soppa utan de ber dig istället att gå ut och varmköra bilen först så att den inte ska vara för kall. Eh, nej tack! Det finns folk som inte förtjänar att du är schysst och snäll. Det finns folk som förtjänar deportering.

Otrevliga människor finns överallt. Men du kan inte sära på två människor som älskar varandra. Suck it up och ungås sporadiskt när ni måste. Ingen mår bra av att bli hatad och illa behandlad. Helt ärligt.

Dessutom syftar jag som svarat TS på att jag som är väldigt hård uppfostrad, alltid gör rätt för mig, ställer upp för andra, skaffat mig en utbildning och lever inte på min partner, aldrig sagt nej eller missunnat min partner något hen velat göra i livet ändå blev behandlad som skit och fick höra att jag inte dög för honom. Nu var det ett par år sedan och jag märker på dessa släktingar att de skäms eftersom det kom fram att de trott och tyckt saker om mig som inte var sant. Men jag mår fortfarande skit regelbundet för detta när jag måste träffa dem eftersom det här är personen jag vill spendera mitt liv med och han dito. Blev kliniskt deprimerad vid tillfället då mina föräldrar samtidigt gick igenom en skilsmässa och hade självmordstankar. Kände att allt var mitt fel.

Tog självklart tag i allt på egen hand och sökte hjälp/ talade ut med sambons familjemedlemmar, men jag tycker att man ska fundera ett varv på om man själv gjort allt man kunnat för att nå fram till den där hemska svägerskan innan man bestämmer sig för att hata hen.

Vad hade ni för symptom på utbrändhet? Vad hjälpte er?

Stod och grät vid en busshållplats, och visste inte riktigt hur jag skulle hitta hem. Tog ett år med psykolog och antidepressiv medicin. Nu tar jag inte skit från någon! Väldigt rak och tydlig.

Kunde inte koncentrera mig på läsning, tv, film, kunde inte lyssna på musik, radio, tyckte folk pratade allmänt för högt hela tiden… alltid trött men kunde inte somna. Hjärtklappningar. Ont i magen. Ingen livslust, ingen sexlust. Långt och samtidigt nära till känslor- kände inget samtidigt som jag grinade till allt.
För mig hjälpte lång sjukskrivning, långsam successiv upptrappning av träning (började med att promenera utanför gymmet 15 min, sen träna 10 min), lade om kosten, medicinbyte.

Hög stressnivå i kroppen och kunde inte varva ner. Domnade i kroppen. Grät ofta för ingenting. Enkla uppgifter kändes extrent stora. Fick magkatarr. Ofta ont i musklerna osv.
Men det är först efteråt jag förstår att det var tecken på utbrändhet. Jag kraschade rejält, sån smäll. Vaknade en dag av att hela kroppen hade slutat fungera, fort in till sjukhuset och till slut förstod de att det var psykiskt. Var väldigt otäckt. Höll i länge, första veckorna låg jag nerbäddad i soffan och kunde knappt äta. Att gå på toa var ett projekt. Två år sen och fortfarande inte återhämtat mig, även om det är mycket bättre. Behöver lång återhämtning efter allt jag gör.

Hjälp, överreagerar jag?

Är så ”nojjig” över imorgon inför morsdag.. jag o min sambo har en snart tvååring (alltså för liten för att fixa någon överraskning). När det har varit farsdag har jag sett till att köpa presenter, fika, överraska på morgonen, sätta på sonen någon ”I love Dad” tröja m.m och försökt honom att känna sig uppskattad. När det var min tur att bli firad på morsdag för första gången var jag så lycklig och hade förväntat mig någon slags uppvaktande (behöver inte ens köpa något, hade blivit överlycklig om han hade tagit sig tid till att låta sonen ”rita” en teckning men jag fick INGENTING. Inte ens ett grattis på morgonen, han nämnde inte ens det.. jag blev självklart ledsen och så gick han iväg och köpte choklad och en ros.. jag började gråta och tyckte det var så tråkigt när det var min allra första morsdag och han kunde inte anstränga sig lite, inte ens ett grattis på dagen..
nu är jag så nervös inför imorgon, han lovade att han skulle bli bättre men jag har inte ens påmint honom..har ingen aning om hur det kommer sluta. Jag vill verkligen inte ens ha något stort men något grattis på morgonen och någon fika + teckning eller vad som helst hade gjort mig så glad…
överreagerar jag?

Har han glömt den imorgon så packar du en väska och åker bort över dagen så får han stanna hemma med barnet. Du kan dra på spa och ta hans kort så får han betala för en fet massage åt dig plus lunch. Sen njuter du en hel dag av att rå om dig själv!
Sen kommer du ihåg att inte köpa massa saker till honom på Fars dag senare i år.
Men som sagt det vore ju fint om han uppvaktade dig imorgon!

Det är mors dag… inte hennes 50årsdag.

Snacka om att förminska hennes känslor. Vad spelar det för roll det kanske betyder lika mycket??

Skulle min man plötsligt sticka hemifrån en hel dag och lämna mig med allt hemma för att han surat ihop över hur han inte blev firad så som han ville på fars dag hade jag blivit förbannad.

Bebisbeteende.

Nej, det tycker jag inte att du gör. Det handlar ju om att du inte känner dig uppskattad och älskad när du inte blir uppvaktad, att det är viktigt för dig. Det är inte viktigt för alla och din man kanske är den typen? Det är ju bra att ni pratat om det och att han verkar ha förstått att det är viktigt för dig.

Kommunicera! Det finns så många som tror att andra är tankeläsare. Finns dessvärre rätt få av den sorten.

Men varför har du inte sagt ”i år vill jag gärna bli uppvaktad på mors dag”…? Kvinnobebis.

Eller hur? Vad är det med folk som inte kan kommunicera.

Men gnälla efteråt kan de..

Jag har ju kommunicerat med honom?!
Jag sa till han förra gången att han sårade mig och att jag blev väldigt ledsen över att jag har ansträngt mig på fars dag men att han inte ens kunde bemöda sig med ett grattis? Han sa förlåt och att han skulle gottgöra mig! Inför detta året så hintade jag för två veckor sen ungefär att ”snart är det morsdag” och då sa han ”jag vet och jag har storslagna planer” fast med glimten i ögat.. och i förrgår ”hintade” att han skulle köpa en ram till sin mamma så han kunde sätta dit ett kort på dom tillsammans och ge i present. Så jag har visst kommunicerat men jag har valt att ”pika” under denna gången för att jag faktiskt har varit övertydlig med att han sårade mig och han lovade förbättring! Ska jag tala om för han att ”imorgon är det morsdag och då vill jag bli uppvaktad”? Känns verkligen som att han borde fatta det, det är inte så jävla komplicerat…

Gör man ingenting händer ingenting. En del människor man har i sin närhet kan vara otroligt tröga, säga ”Ja, ja, det har jag koll på, det fixar jag” och sedan är det borta ur skallen. Ha ett jävligt seriöst samtal med honom i lugn och ro, gärna någon annanstans än hemma för då är det svårare att stanna kvar i sin trygga bubbla av ”Ja, ja”. Ni har många, många bra år framför er!

Ja jag tänkte ge han en chans till imorgon, har han glömt av det igen så får jag prata med han.

Vi har aldrig firat så mycket i vår familj och jag tänker att det som spelar roll är att man har det bra och är uppskattad i vardagen. En del killar är nog inte så bra på sånt här, och risken är att om man lägger superstor press på det hela så blir det inte kul för någon. Han känner sig tvingad och du får ångest och blir sur. Om det inte funkar denna gången så hade jag släppt det till nästa år. Förstår att du känner som du gör, men det är inte värt att bli så ledsen över (för din egen skull). Din sambo visar säkert sin kärlek på andra sätt.

När fars dag kommer så gör du nåt om du känner för det annars inte. Jag tror mors/fars dag började som kommersiella grejer oavsett så inte så mycket att bry sig kring tänker jag!

PS. Jag har en kompis som ääälskar att bli jättefirad på sin födelsedag. Hennes man (som är superbra) har ångest i flera veckor innan. Press att planera en massa, blir hon nöjd etc etc. Han ber oss kompisar om hjälp etc. Lite samma sak…

Håller med till hundra procent! Men jag har varit jätte tydlig med att jag inte vill ha något stort, han behöver inte ens köpa något. Jag hade blivit så glad om han nu bara gav mig sovmorgon på morgonen och gratta mig med sonen och någon fika eller vad som helst! Bara att visa lite uppskattning hade räckt ?

Och han gjorde det!! Gav mig sovmorgon och kom in och grattade mig med sonen (hade till och med köpt en liten present) så nu är jag överlycklig! ?

Ja – kul att det löste sig :)!

Min hund fick sin första fästing idag!!!! Funkar såna här halsband, droppar eller sprayer egentligen? Och sånafall vilka? Vill aldrig vara med om detta igen så överväger att sälja honom

Ska du sälja din hund för att hen fått en fästing?? Jag föreslår att du köper en bra fäsringplockare och kollar Youtubevideos om hur man lättast får bort dem. Har själv katt och blir en del fästingplockande såhär års, jo visst är det äckligt men enkelt att ta bort och så spolar jag ned dem i toaletten!! Liten möda som är väl värd en underbar katt 🙂

Du ska inte ha hund om du inte kan ta vad som ”ingår”. Fästingtablett är effektivt och skadar inte djuret. Överväg omplacering om du inte kan ta hand om djuret.

Sælg. Du fortjener ikke en hund.

nu hoppas jag att du skämtar 🙂

Syftade inte hon såg ut som skit pga acknen men du gör tydligen det ?

Genuin fråga angående användandet av plast. Om jag använder t.ex. plastpåse i affärer men alltid återanvänder och tillslut återvinner när påsen blivit för sliten, hur mycket skada gör det för miljön? (Om man återvinner borde väl ingen skada ske?)

Förstår att problemet med plast ligger på samhällsnivå och global nivå men för mig som individ undrar jag hur mycket skada jag gör om jag använder exempelvis plastpåsar men alltid återvinner dem. Tänker på den stora diskussionen med plast ur miljösynpunkt ♻️☘️

Nej det är ingen skada. Skadan sker om din påse hamnar i naturen, inte annars och en tygpåse är värre än plast för miljön.

Precis det jag tänkte ? Tack för ditt svar!

Finland har spelat så otroligt bra hockey i år! Riktigt kul att se att de slår det ena topplaget efter det andra! ? /hälsningar från Finland???

Heja Kanada??????

Ja, det känns bättre och bättre att det var Finland som slog ut Tre Kronor från VM. När Lejonen spelar sig till final så är det ok att ha förlorat mot ett så bra lag.
Fast jag sätter en dollar på Kanada eftersom finns det ett land där befolkningen har hockey i sitt DNA så är det Kanada. Där får man hockey med generna och modersmjölken 🙂

Jag har ibland svårt att se att den nya trenden bland kvinnor som gäller hudvårdsprodukter och produkter i allmänhet är något bra. Man ska äga flera krämer för olika tidpunkter på dagen, man ska ha en massa olika syror, peeling, masker, serum, oljor etc etc. Dessutom ska man fixa naglarna, håret, fransarna, spray tan, hårborttagning etc regelbundet. Det blir bara MER och mer skönhersrutiner för kvinnor.

Man måste visserligen inte hoppa på tåget. Jag inser att man har ett eget val. Dock känner jag mig oerhört stressad. Influencers fokus på produkter anser jag är dålig och ofeministisk. Varför har kvinnor i Sverige blivit mer skönhetsbesatta än någonsin? Kan det vara så att det bara leder till att många kvinnor känner sig otillräckliga? Blir det inte en klassfråga? Jag har liksom inte råd med serum.

Jag tycker själv detta är jättesvårt för jag har också ett intresse för skönhet. Samtidigt känner jag mig så stressad kring det. Önskar att kvinnor kanske chillar lite. Man måste inte vara perfekt. Killar ju inte lika besatta.

Ber om ursäkt för ostrukturerad kommentar. Lite spontan 🙂

Förstår vad du menar. På något sätt känns det också som om all denna hudvårdshets döljs i ”self care”, att man är snäll mot sig själv och tar det lugnt när man lägger på ansiktsmask, serum och oljor i 40 minuter. Men egentligen har det ju med utseende att göra? Man skulle ju inte lagt ansiktsmask om inte huden blev ”finare” efteråt?

Jag hade tidigare (10 år sedan) ett intresse av smink och kunde sminka mig för att få utlopp för kreativitet och så, men idag är det bara såå hysteriskt! Baking och setting och 100 olika paletter med skuggor och allt möjligt. När jag ser Youtubers sminka sig i en timme blir jag lite paff av att de vill se ut som en vandrande optisk illusion. :/ Ny form på näsa och kindben liksom…

Och hysterin kring ögonbryn! Jösses. Varenda hårstrå ska ligga exakt rätt och det ska vara ombré och tatuering och löshårstrån och jag vet inte vad…

Vet inte var jag vill komma haha men jag förstår vad du menar och delar din frustration.

’Vandrande optisk illusion’

Haha så klockrent! Ja, men exakt! Klart det har med utseende att göra. Köper inte riktigt ’egentid’-argumentet.

Jag tycker också om att sminka mig men känner mig så överväldigad. Jag behöver liksom 10 olika borstar för att få till en ’vardagssminkning’. Jag tror det uppstår för att vi idag har tjejer som dedikerar 100% av sin jobbtid med att influera om detta. De har tiden och de når ut till många.

Jag kom att tänka på detta för jag har märkt att jag hela tiden har en känsla av otillräcklighet när det kommer till skönhet. Bara för att mina ögonbryn inte är ombre haha. Rätt komiskt egentligen.

Håller med till 100%. Jag var tonåring på 90 talet och vi hade max lite mascara och kajal. Kanske rouge. Samma när jag var i 20årsåldern. Helt sjukt som det ändrats sen dess! Mycket av detta är ju kommersiellt drivet att företag vill sälja mer produkter, också betalar de influencers som sedan fotar sig med filter. Så mycket tid och pengar vi lägger på detta. Tror inte killar märker eller brys sig så det är nån slags intern grej mellan tjejer. Man vill vara snyggast och överträffa de andra, och så höjs nivån hela tiden.

Vad gäller serum så såg jag en intervju på TV med en som forskade på hud och hon sade att det gjorde noll skillnad jämfört med kräm – bara ett annat sätt att tjäna pengar på att sälja en produkt till.

För ett litet skratt om detta: https://www.youtube.com/watch?v=JS7NRRCvmKM

Var 31 år med första barnet och 36 år med andra. I Stockholm var de andra mammorna jämnåriga med mig. Fanns ingen under 30 i mammagruppen någondera gångerna.

HEJ KATTÄGARE! Jag längtar så sanslöst mycket efter att skaffa egen katt och undrar hur mycket ni vanligtvis betalar i månaden för mat, kattsand, försäkring och ev andra utgifter så jag kan jämföra kostnader lite ? 😀

Försökte räkna lite men det var klurigt. 😛 Köper torrmat i storpack och kattsand också ofta typ 4 lådor av på en gång. Blötmat 15 kr per paket och ett paket räcker i två dagar. Försäkring är bara 70 kr/månad via Folksam. Jag tycker den är bra. Men trots försäkring får man räkna med att ett eventuellt veterinärbesök kan bli grymt dyrt, du måste betala en viss procent själv och det finns ett tak. Min katt vårdades t.ex. inneliggande i tre dygn. Jag betalde själv cirka 10 000 kr för de kostnaderna (inklusive ett återbesök). Tycker man bör ha en buffert på kanske 20 000 kr för att vara på den säkra sidan. Men månatliga kostnader för en frisk katt är inte så höga.

700!

Det här med att köra bil OCH filma samtidigt är ju livsfarligt!! Men hon gör det igen… Alva Orrenvade. I 104 km sitter hon o filmar när hon och killen åker på en bro. Detta händer titt som tätt. Tänk om det händer något!!?

Min far diagnostiserades med hjärntumör i mars 2019 och vi har gjort kemo tre gånger sedan, men cancern släpar efter. Några månader tidigare hörde jag om cannabisolja och dess helande effekt. Jag kom i kontakt med Rick Simpson via e-post: Ricksimpsonmedicaloil@outlook.com och min pappa började omedelbart använda cannabisoljan, efter att ha använt cannabisoljan för behandling som föreskrivs av Rick Simpson, han var helt läkt och när jag skriver nu, min far kan gå genom huset utan stöd från någon och gå ut när han vill.

Hälsningar,
Ashley Bryan