Tänk att det nästan exakt är 4 veckor kvar tills dess att vi får nycklarna och kan flytta in i våran alldeles egna lägenhet. Det är en sådan sjuk känsla och en sådan lättnad. Jag hade nog inte riktigt förstått förens ett par månader sedan tillbaks hur psykiskt och fysiskt påfrestande det är att känna att man inte har sin egen trygga punkt och sitt egna hem.
Även om “hem” har varit där Ross är, så är jag verkligen en person som måste ha struktur i mitt liv och kan känna att jag har koll på läget. När man bor i en resväska och på olika platser varje vecka och ibland var och varannan dag, som vi gjort under 1 års tid (det är ett lyx-problem), så blir det lätt att man kan känna sig lite vilsen och stressad inombords. Iallafall jag.
[…] ag är ju en person som älskar att resa, men det kan även bli för mycket av det goda. Det vill säga att det blir för mycket av korta intensiva resor, ingen tid att landa i sitt eget hem, få packa upp sin väska i sin egen garderob, sova i sin egen säng och att få känna lugnet. //Molly Rustas
Jag kan verkligen känna igen mig i det Molly Rustas skriver – jag är extremt beroende av två saker: rutiner och mitt ”safe space” som är vårt hem.
Skulle jag vara på resande fot så som Molly varit i nästan ett helt år så hade mina rutiner fallit som dominobrickor.
Det är nästintill omöjligt för mig att få in de vanliga aktiviteterna så som träning mm. Jag går runt och tänker på det hela tiden – att jag ska träna/göra sjukgymnastik men kommer aldrig till skott.
Jag gillar verkligen att Molly delar med sig av det här, då jag tror att den ”perfekta bild” hon oftast målar upp på sociala medier från sitt ”drömliv” kan få hennes unga följare att känna sig otillräckliga och tråkiga eftersom de inte reser konstant.
Tumme upp!
Och Molly – det är okej att bryta ihop ibland.
Du är mänsklig, jag är mänskliga, vi är mänskliga och mänskliga människor bryter ihop ibland. (Läs om det på Mollys blogg om du är nyfiken)
Hur är det med er?
Vissa trivs ju med att vara lite som ett blombland för vinden och åka dit ödet tar en, medan andra är som Molly och jag som behöver en smula struktur för att fungera i vardagen.
Föregående inlägg 
Ingen skulle väl protestera om hon lade undan resväskan ett tag. Vet inte vem hon är men om hon rest runt konstant de senaste åren (jag antar för att ta lättklädda bilder av sig själv på exakt samma ställen som alla andra influencers tar bilder av sig själva) och världen inte är bättre för det och hon inte mår bra av det, så kan hon nog dra ner lite på kringflackandet. Konstigt att klaga över självvalda problem.
Fast så är det ju inte riktigt… tog slut med sambo, letat lägenhet, bott hos syster som renoverade med mera.
Jag har själv bott i resväska långa perioder och då har jag inte ens haft de krav som kanske Molly haft på boende.
Om jag bortser ifrån att här är det verkligen någon som jag vill att du gör en klimatpåverkan-beräkning på så ja jag kan förstå känslan av rotlöshet det ger att flänga runt och aldrig riktigt komma hem och landa.
Älskar att vara ledig från jobb, men älskar också att få komma tillbaka och in i rutiner. Tycker om när vardagen är lite fyrkantig men man kan ”spica” till den lite ibland och spontant gå ut och äta, gå på bio eller ta en natt någon annanstans men med rutiner som grund.
Absolut att det är ett lyxproblem hon beskriver, men jag hade inte velat byta liv och resa runt så mycket.
Jag vill känna att jag har en fast och trygg punkt, men blir alltid rastlös på nolltid. Hade helst packat en resväska och rest världen runt om jag kunnat.
Ibland känner jag mig ”girig” för jag vill ha allt… Och till dels har jag det, men det är ju en grej som krävs: att arbeta. Jag är som du, rastlös, och byter boende en gång per vecka. Lämnar då storstan och åker till huset på landet, på en ö. Ändå har jag ett megastort resebehov ?. Reser så ofta jag kan vara ledig!
Vi människor mår väl i regel bäst av rutiner och vanor! Just för att vi lever lite mer styrt är de ju lyx när man då väljer att resa eller ta andra avbrott i vardagen ?
På tal om hem, idag hyr jag min (vår) lägenhet men vi tittar på bostadsrätter och har varit på en del visningar men ingen har känts rätt. Det jag slås av är att alla lägenheter jag tittat på ser ut som de är tagna ur ett inredningsmagasin, många är så vita både på väggar och på möbler men lite färg börjar komma in i inredningarna ser jag och en hel del trä även furu! Hu! Man köper ju inte lägenheten möblerad men jag har så svårt att tänka in min lilla familjs möbler och saker i dessa så perfekta hem. Jag skulle vilja att de visades upp omöblerade men det funkar ju inte det förstår jag förstås. Men jag skulle vilja. Hur har ni det hemma hos er? Har ni det inrett som i ett inredningsmagasin? Ursäkta om jag inte skriver felfri svenska men svenska är mitt andra språk och jag ska börja på SFI till hösten.
Den lägenhet jag bor i nu ska precis säljas, inte av mig, utan av hon som äger den alltså och hon fick köpa till styling-paket från mäklaren. Så en stylist tömde alltså lägenheten på hennes riktiga möbler (och mina med) och ställde dit nya för att få den där minimalistiska inredningsmagasins-looken som man ser i alla annonser och på visningar. Alla riktiga saker man har i ett hem står på vinden haha!
Vita väggar och mörka möbler men har mycket färg på övrig inredning, typ mattor, kuddar, gardiner och så vidare. Mycket växter och en jävla massa färgglada ljuskoppar.
Tycker att många hem är så opersonliga, inga färger utan allt är vitt och beige (typ alla influencers hem).
Jag gillar gamla saker. Slagbord från 1800-talet och gammalt porslin. Så jag har sådana saker mest. Men modern soffa, nya mattor och gardiner. Egen stil men ändå inte om man googlar lantligt, antikt, fransk lantstil osv ?
Ja mitt hem ser ut som i en inredningstidning ungefär. Fast stökigare på dagtid såklart när barnen leker. Men har en fin balans av design, loppisfynd, antikt, ärvt, nytt och gammalt. Mycket konst, äkta mattor, växter och böcker. Ordning men ändå kreativt. Men jag älskar inredning och mår bra av att göra fint.
”Äkta mattor”
????????????
Ja, vad är det du inte förstår med de orden?
Alla associerar inte ”äkta mattor” per automatik med handvävda orientaliska mattor.
Nä tydligen inte, trots att det är ett vedertaget uttryck.
Tråkigt bara att folk som inte vet vad en äkta matta är ska skriva förlöjligande och spydiga kommentarer till någon som skriver att den har sådana mattor.
Vad associerar man det till i stället?
Vad är skillnaden på en fejkmatta och en äkta matta? ?
Att en äkta matta är just….äkta.
Vad är roligt?
En äkta matta är handgjord enligt olika lokala tekniker och utseenden från mestadels Asien/Mellanöstern, en icke äkta är massproducerad i fabrik och gjord på ett sätt som ska försöka efterlikna de äkta.
Mer frågor på det?
Studentlägenhet med ett hoppplock av köpt på blocket/liknande, ärvt och lite Ikea. Vita väggar över allt och mycket möbler i mörkt mahogny/mahognyfaner.
Trivs egentligen inte jättebra, hade gärna haft mer ljusbeige väggar och typ al i trät med smakfull kitch i textilier och detaljer (typ svenskt tenn och marimekko). Förutom min fantastiska byrå från 1800-talet. Jag älskar den! Skulle vilja ha en soffa jag såg på en möbelmässa för några år sedan, nätt,, ljus med mörka ben och färgglada knappar i ryggen.
Din svenska är jättebra! Hyr har du lärt dig så bra ifall du inte ens gått sfi/motsvarande?
Tack jag har läst mycket. Jag började med barnböcker samtidigt som jag tittat mycket på barnprogram tex Fem myror är fler än fyra elefanter, Från A till Ö, Bokstavshissen etc. Jag tittade på dem tillsammans med min man och sedan pratade vi mycket om programmen. Har försökt prata mycket svenska under de åtta månader jag bott här i Sverige samt bett om att bli rättad grammatiskt. Jag tycker om språk och kan några stycken relativt bra och verkar ha väldigt lätt att lära säger de jag talat med har ofta känt mig som en papegoja då jag upprepar orden högt så att de ska fastna hos mig.
Du är verkligen jätteduktig. Jag är sjukt imponerad. Det
Jag och min kille är på jakt efter en ny bostad. Och vi har flera mäklare i bekantskapskretsen. Vi får lite då och då hintar om att något ska bli till salu och får innan bostaden ska stylas om få komma och titta på i princip tomma bostäder. De vet att vi inte vill ha massa möbler som distraherar.
De stylar ju i regel om lägenheterna när de ska säljas för att de eventuella köparna inte ska förblindas av inredningen. Därför kan de upplevas ”opersonliga” inför försäljning.
Jag har en väldigt minimalistisk stil, och strävar efter att min lägenhet ska ha den stilen som andra förknippar med inredningskataloger. Jag trivs inte alls med en massa saker runtom mig, eller med en rörig och färgglad inredning. Min bästa vän har flera gånger påpekat att min lägenhet är så opersonlig, när faktum är att det är den inredningsstil jag tycker om. Fast det är klart, den är inte riktigt färdigt inredd ännu.
Vi har verkligen inte ett katalog-hem. Vi har typ det som är billigast från Ikea, blandat med möbler andra tröttnat på och tänkte slänga.
Vad gör det för skillnad? Måla om/tapetsera hur du vill sen
På sättet du skriver skulle jag tro att svenska var ditt förstaspråk.
Hatar att resa. Kan inte tänka mig något värre än att åka på en weekend. Ska jag åka iväg får det gärna vara en längre tid så jag hinner boa in mig.
Försöker hon göra nummer två?
MIn första tanke. Inga puss-assosiationer här inte.
Garanterat. Alla som har bajsat stående vet vad som pågår!
Jag har varit på föreläsning med en äventyrare som detaljerat berättade hur man gör nr 2 på ett berg.
Haha
Är det han den störiga i rullstol? Anton nånting, tror jag. Känns som nåt han skulle berätta om.
Mitt hem är min borg ? reser 1 ggn per år, alltid lika skönt att komma hem.
Jag hatar rutiner och när alla dagar ser likadana ut och försöker göra mitt liv så olika och innehållsrikt som det bara går.
Jag gillar inte ens att vara borta på semester mer än 1v på grund av att jag fallerar utan rutiner. Jag gillar vardagen där man får gnälla lite över att man bara jobbar och längtar till helgen, jag gillar att vara lite trött på fredagar och sen verkligen uppskatta varje stund av helgen. Jag gillar att äta på samma tidpunkter och gillar att veta vad som händer framåt de kommande veckorna.
Kanske låter så tråkigt men satan vad jag njuter av rutiner och det får mig att uppskatta saker så mycket. Jag är ett gammalt ångestbarn så rutiner har hjälpt mig så mycket i resan till att jag blev frisk ❤️
❤️❤️❤️
Jag är likadan. Semester-inga rutiner-kaos. Tappar energi och blir till slut deppig. Skulle nog ha mer mikrosemestrar istället för en längre.
Jag är likadan. Rutiner är det som fick mig ur mitt mörker. Har visserligen fått reda på att jag är bipolär. Så numera använder jag rutiner för att inte hamna i nya skov (och medicinerar).
Gillade ordet ångestbarn ❤️
Samma här, har känt förakt för 9-5 livet då länge jag kan minnas och gjort allt för att inte leva det. Men rutiner och strukturer har blivit min räddning i såväl det mest känsliga första året i drogfrihet som med min adhd och ångest. Älskar mina rutiner! Tror det är extra bra för oss med diagnoser eller psykisk ohälsa.
Snälla sluta med dessa frågor till läsarna för att öka antalet kommentarer. Det är helt vansinnigt tråkigt att läsa om vad anonyma människor står i diverse familjelivsfrågor. Tycker man att det är jätteintressant så finns det tre öppet spår per vecka, vilket borde vara mer än tillräckligt på den här bloggen.
Håller lite med. Kan vara intressanta diskussioner och kul ibland, men det får gärna vara lite mer influencerkopplat än när det typ är en random bild hos en influencer och så blir det ett helt inlägg om det (typ inlägget nyss om glaspresenter med gravyr), trots att det egentligen har nada med influencers att göra 🙂 Då känns det ganska tydligt att inlägget är gjort enbart för att få många kommentarer 🙂
Gravyrinlägget med kommentarer gillade jag verkligen! Framför allt gillade jag att ”fenomenet” diskuterades utan att det var fokus på Jonna och hennes person.
hehe ja, men det är just det jag menar. Man diskuterar ett fenomen och ingenting som har med influencers eller influencervärlden att göra. Kunde tyckt att inlägget va rimligt om det är en trend bland influencers med glassaker med gravyr eller något man ser ofta. Nu var det ju jätterandom egentligen. Kan vara kul också, men absolut inte för många sånna inlägg tycker jag 🙂
Hellre det än inlägg om smygreklam och rabattkoder på injektioner.
det är nog pest eller kolera för mig 🙂 men som sagt, tycker inte att något utav det ska försvinna helt, men det bör inte förekomma särskilt frekvent.
Förstår verkligen inte er som tror er kunna diktera vad C ska och inte ska skriva om i bloggen. Hon bloggar alltså precis som alla andra. Detta är ingen public service-tjänst eller myndighet som ska serva med något specifikt. Ibland beter sig folk här i kommentarerna som om en del av radio- och tv-avgiften går till C och att hon därför måste hålla någon typ av specifik kvalitet på inläggen…
Men Camilla är säkert intresserad av vad de som läser bloggen vill läsa mer/mindre av, eller vad tror du?
haha eller hur, vadå diktera. Och uppenbarligen kan man ju ”diktera” en del vad Camilla skriver. Hon brukar vilja ha åsikter, feedback och tar sedan antingen till sig av den eller kör sitt eget race.
Jag har ibland undrat om folk skriver likadant till tex Leif GW Persson, Camilla Läckberg mfl när jag ser hur många läsare som kräver än det ena och än det andra här inne. Knåpar det ihop ett Mail till GW där de sågar hans texter längst fotknölarna och tar på sig att föra alla läsares talan när de hävdar att hans ord är fruktansvärt tråkiga att läsa? Eller kräver att Läckberg ska skriva om ett specifikt ämne, och hur hon ska skriva om det?
Men lite avundsjuk är jag , innerst inne. Det krävs nog en ganska stark tro på sig själv och att man har rätt för att ens komma på tanken att diktera för andra hur de ska skriva sina texter och vilka ämnen som ska beröras. Speciellt om man inte har en blogg själv, aldrig har haft och aldrig tänker ha. Jag hade gärna haft så höga tankar om mig själv istället för att ständigt ifrågasätta mig själv och undra om jag verkligen har rätt. ?
För mig handlar det inte ett dugg om höga tankar om mig själv osv. Känns märkligt att tro att feedback eller kritik måste bottna i det.
Ja och framför allt att tro att man ”dikterar för andra hur de ska skriva” när man ger feedback/önskemål/kritik. Tänka sig, man kan ge kritik OCH vara medveten om att den som tar emot kritiken är fri att göra vad den vill med den.
Jag håller lite med. Jag gillar ot under inlägg men snarare de som mer är fikabetonade. Tex att vi har något internskämt som vi driver eller bara frågar hur dagen har varit eller bara random vad som ploppar upp i huvudet eller är dagsaktuellt.
Men jag har inga problem med att CamCam har det så här och vill folk skriva god for them.
Men jag tror inte att det håller så länge innan de flesta tröttnar och detta blir mer som bloggkommentatorerna, dvs inlägg med få kommentarer.
The Momster: Oftast håller jag med om dina tankar. Det är så mycket gör si gör så och med fula ord mm. Men hen ovan skrev snälla och motiverade sig också, så just den här tycker jag är ett trevligt undantag till dem som bara gnäller.
Saken är väl den att nu när hon raderar allt skvaller mm så finns det inte mycket kvar att kommentera om.
Jag tycker att det är bra att radera personangrepp och elaka kommentarer men när vi inte längre ens får spekulera i företag och stiftelser om det inte kommer från en känd källa, så tycker jag att pendeln svängt för långt åt andra hållet.
Vad som finns kvar för tex mig att diskutera är mestadels samhälle och politik.
Så länge man är tydlig i sin kommentar om att det enbart är spekulationer och/eller varför man tror som man gör så håller jag med 🙂
Instämmer!
Men herregud, gå inte in och läs kommentarerna då?
För min del är just kommentarerna generellt en stor anledning till att jag läser den här bloggen. Utan kommentarer skulle den vara för tunn.
Exakt så är det för min del också! Kommentarerna (som har influencer-koppling) är den största anledningen till att jag går in på den här bloggen. Jag läser aldrig öppet spår, det scrollar jag förbi för det ger mig ingenting.
jo det kommer alltid några guldkorn in emellan tråkkommentarerna, man kan ju missa något 🙂
Gillar rutiner, med det inte sagt att mina dagar ser likadana ut.
Mer som en struktur för min rastlösa konstnärsjäl som lätt spårar ut om jag inte har ngt att följa.
Ett rikt liv handlar för mig att vara närvarande och leva här och nu.
Det i sig får mig att uppskatta en skogspromenad med hunden lika mycket som en Safari i Afrika.
Alltså vem är hon och hur/varför blev hon känd?
Var och tågluffade i 15 dar i centrala Europa nu i början av juli. Är fortfarande trött efter dess. Och har fortf inte kommit igång med träningen igen… :’) Tur plugget kommer igång nu så jag kanske kan skärpa mig
Hej Camilla! När du nämnde träning och sjukgymnastik så kom jag på att ett intressant inlägg skulle vara om fibromyalgi. Kanske även finns någon bloggare utöver dig som har det också? Skulle vara intressant att höra om vad som hjälper/ gör den värre, hur smärtan känns och var, hur det började osv.
Spontant känner jag att det inte riktigt passar in på den här bloggen..?
Nej men det här är ju en blogg om influencers/sociala medier, inte 1177. Det finns nog många bloggar där folk skriver om sina div diagnoser och hur de mår och lever med dessa..
Hehe challizz kanske är en blogg för hen ovan ??
Är EXTREMT beroende av rutiner och mitt hem. Det har blivit så tydligt senaste tiden. Jag flyttade ihop med min pojkvän för ett år sen efter att bott själv i 3 år. Då hade jag mina tydliga rutiner. Det var jobb, träning, hem och laga mat och bara vara. Någon helg då och då var det som jag hittade på saker med vänner/familj men jag var mycket hemma och älskade att vara själv. Nu gör vi saker i princip varje helg (vilket är så kul såklart!!) Det är antingen hans familj eller min familj eller våra gemensamma vänner vi fått det senaste året som vill hänga med oss. Jag älskar det sociala livet med honom men båda vi uppskattar också egen- och vitid. Senast i helgen fick jag dock panik för att jag inte haft en hemmahelg på jag vet inte hur länge. Det kom upp för mig att t.ex söndagar framförallt är HELIGA!! Jag behöver få sova ut, gå upp, äta frukost lääänge, tvätta undan, städa, laga en middag i 1-2 timmar, göra matlådor och sen kunna se en film utan att klockan är efter midnatt när man är klar. Just det här att avsluta veckan och förbereda inför en ny är något jag behöver, och inte hunnit göra senaste tiden. Det var väldigt skönt att få det så tydligt för sig och även att min sambo håller med 🙂 Så i fortsättningen! Inga planer på söndagar (om det inte är något speciellt)
Typ samma här, inte så att söndagar kanske är heliga direkt, men jag vill ha söndagen till att bara vara. Helst inte åka hemifrån, helst inte ha besök, ingenting. Kanske laga matlådor på sin höjd. Annars vill jag bara ta det lugnt, för jag har typ alltid söndagsångest.
Har hon gjort slut med Ross?
They are on a break?
Förklara gärna vad det är som får dig att tro det.
Nej dom ska flytta ihop?? hahah.. Om du läser texten innan du kommenterar så hade du fått svaret på det!
Vilken märkligt bild, vad gör hon?
Jag har förväntat mig ett inlägg om Annica och hennes flytt, förvånande att du inte skrivit om det.
C skrev ett svar till någon igår att det kommer. Kanske 12-inlägget?
Eller om gabjoss äktenskapskris, bellas flytt och att sandra är singel igen. Finns massa att skriva nu ju! Att Elsa rensar extremt bland sina kommentarer!
Elsa tar bort alla kommentarer! Så tröttsamt. Tror de som är kvar är skrivna av henne skälv, så pussigulligt som allt är nu.
Själv skriver hon om att det är så bra stämning och inga ”taskiga” kommentarer har kommit in öht sen finaste coolaste bästaste Pontus börjat moderera
Usch minns när jag letade lägenhet och hade korta andrahandskontrakt i Sthlm.. två månader hyra, två veckor hos föräldrar, en månads hyra, vecka hos föräldrar osv osv. Jag hade tur som hade föräldrar utanför stan men var ändå stressad iom att jag inte bott hemma på typ 10 år. Det var ett konstant blocket-letande som tog sååå mkt tid.
Jag hoppade runt i andra hand, studentlägenhet ett par år under studier, hem till mamma, vandrarhem, mer andra hand osv. Jag började på riktigt gråta när jag gick från mäklaren upp till min första bostadsrätt jag köpte. Är nog den bästa känslan jag haft att komma in i mitt eget hem. Min lägenhet är by far mitt bästa köp någonsin.
Längtar! Har haft tur med min andra hands-upplevelse hittills i det att jag kunnat bo nästan 3 år i samma lägenhet men känslan är ju ändå att hemmet är tillfälligt och inte mitt. Det är stressande att veta att det kan ryckas ifrån mig närsomhelst.