Öppet Spår

621 kommentarer

Har ett jätteproblem när det gäller jobb. Jag tog examen för typ ett år sedan. Har haft jättelätt att få jobb, är inne på tredje jobbet redan. Men jag trivs ALDRIG. På alla ställen så har jag fått tjata till mig arbetsuppgifter, ingen vill släppa ifrån sig (för de vill väl vara oumbärliga kanske?) så oftast sitter jag sysslolös. Jag klarar inte att vara sysslolös, jag mår jättedåligt av det. Blir nedstämd, känner mig dålig, blir orolig över att få sparken osv osv. Jag är smart och duktig så det handlar inte om att jag inte kan lära mig, får jag bara något att göra går det både snabbt och bra för mig att göra det. Har bra lön vilket är det enda som håller mig uppe typ..

Tycker det är sjukt jobbigt att ha det såhär och eftersom det varit så på alla ställen jag varit på efter examen är det ju mig det är fel på. Men har jobbat i några olika branscher innan (handel, säkerhet och lager) och där har jag haft massor och göra och trivts bra. Pluggade för att få ett bra betalt jobb och komma vidare i livet. Så tänker att eftersom det gått bra på de andra ställena kan jag ju inte vara helt oduglig. Jag överväger byta jobb igen men det kommer säkert bli lika där, kan ju inte byta jobb var tredje månad :/ allra bäst trivdes jag när jag jobbade i klädaffär men det var bara timmar/extra när jag gjorde annat. Det kan man ju inte bygga en framtid på + har ett barn under fem så att jobba till 20-21 är inte superlätt då. Bor ihop med mitt barns pappa (min sambo alltså) så är inte ensamstående men vill ändå inte jobba till 21, det går inte när en har barn.

På mitt jobb är jag enda under 30. Mina kollegor är samtliga 50+. Vi är alltså inte på samma plats i livet. Det känns heller inte som att de vill släppa in mig varken i det sociala eller i arbetet. De kan också vara ganska nedlåtande mot mig. Går vi ut och käkar lunch måste jag driva samtalet hela tiden annars sitter de knäpptysta och det är sjukt stelt. Jag ger fan upp snart.

Jag vet inte vad jag ska göra faktiskt, vet inte hur jag ska få mer att göra och kunna bli mer självgående. Har tjatat och tjatat och tjatat om att få mer att göra. Min chef sa ”ta för dig” och menade att jag skulle ta för mig av de uppgifter mina kollegor har men de VÄGRAR ju släppa ifrån sig ngt?!? Jag får ngn skituppgift lite då och då som jag gör på 10 min, 20 om jag gör det lååååångsamt. Sen får jag sitta sysslolös i typ 2-3 timmar till nästa. Det var ju inte såhär det skulle bli med min nya karriär 🙁

Jag är så nyfiken på vad du jobbar med? Jag jobbar inom vården (administration iofs) så har alltid lite för mycket att göra. Är förvånad över varför de anställer någon om de inte har tillräckligt med arbetsuppgifter? Borde inte din chef fördela uppgifterna så alla har lagom att göra? Låter märkligt att hen vill att du raggar uppgifter när det är chefens jobb att delegera…

Inte inom vården haha. Men på kontor (säger mkt :p). Jag fattar inte heller. Sen märkte jag att mina kollegor är sura över att jag börjat där för det innebär att de inte kan jobba övertid (för jag anställdes för att ta bort övertidsbehovet) och då får de ju sämre lön…

Men att vuxna människor tar ut det på dig? Låter helknäppt :/

Det låter som att du jobbar inom någon privat bransch, möjligtvis med försäljning av något slag. Vi har inte heller det problemet där jag jobbar, handläggare i socialtjänsten. Men jag håller med Jasse, det är chefens ansvar att leda och fördela arbetet och det finns en anledning till att de har tagit in en till anställd. Det låter som ett arbetslag med mycket konkurrens och svagt eller frånvarande ledarskap som medför en ganska ogästvänlig kultur bland de anställda. Ta det inte personligt. Tänk på vad som är bra för dig på den här arbetsplatsen och byt jobb när tillfälle ges! Det finns områden i samhället som verkligen behöver utbildad personal, till exempel mitt ? vi är alltid glada och tacksamma när det kommer kollegor som lär sig snabbt och är redo att hugga in direkt ? jag jobbade ett kort tag på kontor med provisionslön, privat företag som var beroende av kunder. Fy vilka backstabbare folk förvandlades till där!

Privat ja, dock ej försäljning. Jag förstår inte vad jag ständigt gör för fel, varför det inte blir bra. Min sambo kläckte ur sig att det är så jobbigt för honom att det aldrig blir bra för mig på jobbet. Men jaha hur jävla jobbigt är det inte då för mig?? Hur sjukt sämst känner inte jag mig? Han blev så sur för att jag inte uppskattade hans råd (alltså när han säger åt mig att göra det och det och jag säger att jag redan gjort det och då får att jag inte gjort tillräckligt) osv så han la sig för att sova i ett annat rum ??

Prata med din chef igen! Chefen måste förstå att du är sysslolös, det kan väl inte vara meningen med rekryteringen? Berätta för chefen vad dina styrkor är och vad du skulle vilja ha för uppgifter. Du kan inte förväntas ta uppgifter från dina kollegor, det måste vara chefen som ger dig uppgifterna. Men du kan i samtalet med din chef föra fram att du kan tänka dig ta över en viss kollegas uppgifter. Så ligg på chefen mer och var tydlig med läget!

Jag har varit på chefen flera gånger men inget händer utan det bollas bara tillbaka till mig, att jag ska ta tag i det och ”ta för mig”. Jag tycker det är jättejobbigt att inte få respons och att ansvaret läggs på mig. Pratade med min sambo om detta förut och kom fram till att även om jag får en uppgift så vet jag inte vad jag ska göra med den för jag har inte fått någon utbildning i det heller. Känner mig väldigt ledsen över detta, känner mig så sjukt värdelös 🙁

Depp, att ha bra kollegor är A och O. Har man kollegorna kan man ha vilket skitjobb som helst under en period.

Nu får gärna någon rekryterare rätta mig om jag har fel men så länge man har en förklaring till varför man byter jobb så är det inget konstigt att hoppa runt lite innan man hittar rätt. Det är den feedback jag har fått iaf.

Mitt råd är: känns det inte 100 – fundera vad över vad som krävs för att du ska trivas och byt jobb om det är ”omöjligt” att uppnå på ditt nuvarande jobb. Strunta i vad andra tycker och tänker, ingen tackar dig när du utför ett jobb du ogillar/inte trivs med det är bara du som mår dåligt av det.

Men jag är rädd att det blir likadant på nästa jobb. Tänk om jag inte får mycket att göra där heller? Så har det varit på de tre senaste jobben. En gemensam nämnare (förutom jag då) är att alla jobb har varit en ny tjänst alltså jag tog inte över någon tidigare persons tjänst och arbetsuppgifter utan antingen har det varit en helt ny tjänst (som ngn chef tyckt behövts) eller att man går från att vara tre i ett team till fyra för att det är så mycket att göra.

Spontant känns det som att det upplägget inte funkar för mig. Jag behöver snarare ta över någons tidigare tjänst där det redan finns befintliga arbetsuppgifter.

Det låter som att du vet vad du ska leta efter i alla fall 🙂 du vet vad du ska fråga om på nästa intervju. Ett tips är att om ni har något möte, fråga öppet om någon behöver avlastning. Då ser chefen att du tar för dig också. Funkade för mig på mitt nuvarande jobb. Har du någon mentor eller dylikt som hjälper dig att komma in i gemenskapen?

Annars skulle jag ta ett samtal till med chefen och trycka på att du mår dåligt när det är så här. Chefen är ansvarig för att du ska må bra när du är på jobbet. Kom gärna med konkreta förslag på lösningar

Vad är du utbildad inom?

Är också yngst och nyexad på mitt jobb. Känner igen mig till 100%. Har förvisso egna arbetsuppgifter men just det här med att inte ha något gemensamt med kollegorna och att verkligen kämpa för att hitta en plats i gruppen… Det är jättesvårt när de mest pratar barn, barnbarn eller pension och jag är under 30

Det är jättejobbigt. Jag känner att jag blivit ganska tyst och nedstämd på jobbet. Jag brukar va en glad person annars men här är de som sagt ganska nedlåtande och ”hackar” gärna lite lätt. Inte så att det är rent elakt men små tjuvnyp liksom.

Men gud vilka tråkiga (ok hemska) människor! ?

Förstår. Så himla tråkig situation! Mina kollegor tycker mest om att poängtera min ålder. De känns inte som att de släpper in mig i gruppen just pga min ålder. Jag är inte ”en av dem” liksom.

Fattar inte varför många äldre har denna attityd mot yngre? Vi ska inte bli sådana!

Är du jag?
Jag känner exakt igen mig! Började nytt jobb i juni, för mig var det dock en helt ny bransch och jag har inte heller utbildning inom det. Men när jag började så visar ingen vad jag ska göra, vad jag ska lära mig, typ sura för att jag börjat och små tjuvnyp..
Frågar tex alla andra förutom mig om vi ska gå på 14 fika och lämnar mig med telefon/reception etc för jag ska ju ”ändå täcka upp för dom för jag är ny” då går det bra att låta mig ha arbetsuppgifter.

Inser nu situationen inte alls är den samma och att jag ev hatar mitt jobb ??

Har varit där i tre jäkla månader och är fortfarande inte självgående, inte ens 10 % självgående. Det är inget komplicerat jobb så det känns också knäckande att jag fortfarande inte kan jobbet. Häromdagen pratade en kollega om en arbetsuppgift och jag tänkte att men vänta nu, är det något vi ska göra? Visade sig att det var det Och dessutom en viktig sådan men det hade de undanhållit hittills..

Så jävla tragiska människor. Verkar som de vill att du ska misslyckas? Avundsjuka för att du är ung och de hatar sina liv?

Jag vet inte, de känns ändå för det mesta som snälla människor. Bara att vi lever väldigt olika liv pga stor åldersskillnad osv. Och lite taskiga tjuvnyp ibland. Och lite känslan att de redan känner varann så de orkar inte lära känna en till. Min självkänsla är iaf lägsta någonsin efter att det gått dåligt på tre jäkla jobb i rad! Min sambo kör bara med ”du måste säga till chefen, ta för dig, säg till” blablabla men jag GÖR JU DET och det blir ändå inte bra. Känner mig så ledsen 🙁

Åh, vad jobbigt. Du verkar ju redan göra alla rätt! Testa byt jobb igen och var tydlig på intervjun om att du vill göra mycket och se om de matchar dina behov. All lycka till iaf!?

Även fast det är en ny tjänst måste du ju få bli upplärd?
Någon måste ju vara handledare åt dig. Det är inte dig det är fel på, verkar vara en himla trist arbetsplats.

Jag har ingen handledare. Har tre kollegor som typ ska lära ut men det går sådär. Vår chef sitter på annan ort och kikar förbi ca varannan vecka, hen har inte riktigt koll på vad mina kollegor gör/har för arbetsuppgifter (hens egna ord). Är så frustrerad och ledsen och allt känns bara skit verkligen.

Sen absolut jag kanske borde ta för mig osv men eftersom det varit såhär på två jobb innan detta så känns det inte bra. När jag är Såhär sysslolös blir jag nedstämd, passiv och ledsen. Jag känner att det är fel på mig som inte kan lyckas med nånting. Kommer säkert bli uppsagd innan provanställningen är slut.

Ju äldre jag blivit har det gått upp för mig hur många tragiska, avundsjuka och missunnsamma människor det finns. Både bland män och kvinnor.

Det finns också väldigt fina människor och jag kan lova dog att du bara haft otur med dina kollegor.

Sök ett nytt jobb igen. Det är du värd! Du måste trivas på jobbet!

Jobbar på HR och mitt råd är att försöka stanna lite längre.
Om du bytt tre tjänster under ett år så har du inte varit så länge på varje ställe och det kan vr en bidragande orsak till att du inte hunnit få fler uppgifter även om det känns trist för dig.

Många undviker att anställa mgn som bytt jobb ofta under en relativt kort period, så ha det i åtanke om du ska byta igen. Tillslut kanske de bra firmorna undviker dig.

Stämmer absolut inte, har haft kollegor som börjat bara ngn månad innan jag och som haft fullt upp. Kollegor som haft mindre erfarenhet än jag dessutom. Mina anställningar ser inte konstiga ut, ett var sommarjobb som jag tackade nej till förlängning på (eftersom jag fick göra noll) Ett annat var jag på 7 månader och bytte pga för lång pendling (och för att jag fick göra noll) och nu tredje har jag varit på ca 3 månader. Har två intervjuer inbokade men inte bestämt om jag ska gå på de. För tänker att det kan lika gärna bli likadant där. Byter jag blir det dock från 1/1-20 och då har jag varit ca 6-7 månader på nuvarande jobb med.

Problemet som jag ser det är att jag på samtliga jobb varit överflödig. Alla tre jobben har varit tjänster där chefen bestämt att det behövs en till. De övriga anser inte det och arbetsuppgifterna räcker inte till en till.

Till ett av de jobben jag ska på intervju för (om jag nu går på den) skrev jag typ jag har nyligen börjat på xxxxx men zzzzzz har alltid varit ett drömjobb och därför söker jag dit ändå trots att jag är så ny på nuvarande. Det verkade ju inte va konstigt eftersom de bokade in en intervju.

Ja och jag hade nog hoppat över att nämna alla jobb för säkerhetsskälet 🙂 du kan säga att det ena bara var ett sommarjobb och nuvarande är lite för lite att göra på. Gå på intervjuerna, livet är för kort för att må dåligt! Jobbet är ju en stor del av ens liv och jag själv ångrade att jag hängde kvar för länge på jobb son jag inte trivdes på.

Nej, det är inte konstigt.
Så ta chansen. Men jag menar för framtida jobbansökningar.

Vi väljer ofta bort dem som bytt jobb 6 gånger på ett år.
Tänker att de kanske är rastlösa, gnällisar, lata, ”sjuka” ofta osv. Fast att det inte alls behöver vara så. Men vi går snabbt igenom 120-200 ansökningar och då vill man inte chansa.

Låt mig gissa: du är löneadmin.

Okej,det bara ett råd.

I Cv:t skriver man ju inte varför man slutat eller jobbat så kort vanligtvis. Det var bara ett tips för framtida jobbansökningar.

Men byt en till då men är det samma sak där kanske du borde fundera på att ta ett rakt snack med den chefen och höra vart i problemet faktiskt ligger.

Det är nog likadant på många ”kontorsarbeten”, förutom de som har tydliga repetitiva uppgifter. På många ställen kan man inte räkna med att bli serverad uppgifter utan måste själv hitta uppgifter. Satsa på att bli bättre på det område ni jobbar inom. Läs på, kolla igenom dokumentation på tidigare projekt etc., hitta områden där du ser att du kan skapa värde. Ju mer du kan och tar för dig desto troligare är det också att du blir tilldelad uppgifter.

Vi jobbar inte i eller med projekt. Och dokumentation finns inte för de jag jobbar med har varit där i minst 20 år så ”man bara vet” är deras standardsvar på allt jag frågar. Jag har föreslagit att vi ska ha SOP för varje kund etc men nä ”man bara vet” så det behövs inte.

Finns inga områden att skapa heller, jag har pluggat på vårt system som vi jobbar på och tillochmed på fritiden gått en kurs hos tillverkaren. För ingen annan kan systemet mer än basic. Så tänkte då att det är ju perfekt att jag blir bäst på det. Möttes bara av ointresserat ”jaha” från övriga. Jag hittade tex lösningen på ett problem som vi haft med systemet (ett problem som fanns för att ingen kan systemet) och berättade glatt att jag löst det och att jag gärna visar etc. Fick återigen ”jaha”. Bokstavligen JAHA var allt de kunde säga. Anstränger mig hela tiden men har fan inget för det.

Visst låter det som att de inte vill att jag ska vara där? Tänker dels ointresset, oviljan att dela med sig, att jag förstör för deras övertid (som jag för övrigt tror är påhittad från deras sida, chefen jobbar på annan ort så de har skött sin övertid osv själva) så nu får de sämre lön osv och bara rent allmänt stämning osv.

Jag tycker det låter som att du har bestämt dig för att byta jobb. Du är värd att må bra på jobbet och du är värd att ha en chef som är insatt och bryr sig. Härskarteknikerna som dina kollegor använder mot dig gör att de inte förtjänar att ha dig som kollega. Punkt.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Hej

Sitter på akuten med min 5åriga son som har slagit i huvudet, vad gör ni?

Tittar på Rederiet och äter chips. Barnet somnade snabbt och partnern är borta. Egentid! ❤️

Min mamma dog idag i levercancer, hon kämpade i 1 år innan den j-vla sjukdomen tog hennes liv, 65 år gammal men var kärnfrisk sedan innan. Vi har bott tilsammans alltis i princip, är 31 år och jah flyttade hem igen efter 1.5 år med min ex-make. Jag och min son som var 7 veckor då ex-maken lämnade mig utan ett ord. Min son fyllde precis 6 år och mormor är hans älskling, han pratar om att hon kommer tillbaka och vill inte att jag är ledsen. Hon dog hemma med familjen närvarande, jag och min son höll henne i handen när hon tog sitt sista andetag ??????.Jag är gravid med mitt andra barn v 17, en till pojke. Jag är helt förkrossad och vill inte leva längre, känner en tomhet som aldrig kommer att fyllas. Känner att jag vill gå bort i samband mwd min förlossning eftersom min smärta gör fysiskt ont, har knappt kunnat resa mig från golvet och jag vill bara ha min mamma.Sonen blev helt förkrossad och sa för några dagar sedan ”jag vill inte att mormor dör”, ”ingen vet hur mycket jag älskar mormor”, ”jag vill bara där mormor är”. Blev nästan mer ledsen för sonens skull, mormor har varit hand om honom och varit den ”andra föräldern”. Jag vill bara att mamma kommer tillbaka, har sedan cancerbeskedet för exakt 1 år sedan vaknat med ständig skräck på natten och panikkänslor.J-vla skit sjukdom. Jag orkar inte med detta längre???????

<33333

Stor kram till dig. Hoppas du har någon som kan stötta dig och din son. Ta en minut i taget, och glöm inte andas. När du har klarat tillräckligt många minuter kommer du kunna ta en timme i taget. Det går inte att föreställa sig smärtan du känner just nu. Sorgen kommer alltid att finnas där, men försök komma ihåg att smärtan bara känns så här just nu. Den kommer förändras med tiden och den kommer inte alltid vara lika brutal och rå som just nu. Ta hand om dig och din son och ta hjälp för att orka. Jag lovar att det inte alltid kommer att kännas som att du vill dö själv. En sekund i taget, och det är bara just nu det känns exakt så här. ❤️

Åh vad ont det gör i mig att läsa det du skriver. Min kompis förlorar sin mamma förra året i samma jävla skitsjukdom.hon var då också gravid. Hennes mamma var hennes allt och dom pratade flera ggr dagligen. Det är ett helvete att gå igenom detta, men det kommer bli lättare med tiden. Man lär sig att hantera sorgen. Jag beklagar verkligen sorgen ❤❤❤❤❤

Jag vill bara krama om dig! Så fruktansvärt sorgligt! ❤️❤️❤️

❤️❤️❤️??????

Fan fan fan jag känner så med dig!!?
Har inga ord. Jag hoppas du får må bättre snart

❤️❤️❤️

Mitr hjärta brister av att läsa detta. Så hemskt, jag beklagar din sorg???massa massa kramar

Det kanske inte är så mycket tröst.. Men jag vet hur det känns, försöker o trösta mig själv med att vi alla går igenom det och det är en del av livets gång, så är det bara, våra närmaste och käraste ska alla dö och även vi själva. Men din mamma finns med dig föralltid men nu måste du fokusera på livet, var stark❤️ dina barn behöver dig, dom lever, du lever, vi lever och vi kan inte göra annat än att leva här och nu, hylla livet. Sörj din mamma men livet måste få gå vidare. Din mamma är alltid med dig och dina barn. Beklagar sorgen. Var stark ❤️

❤❤❤❤

Blev helt tårögd. Var stark, jag lovar att det kommer att bli lättare. Gör allt för att stå ut nu, och ha tillförsikt även om det känns alldeles omöjligt. Du kommer att klara det här. Ta emot hjälp av en med rätt kompetens dock, börja kanske med att tala med din husläkare som sedan får remittera. Ge dig inte förrän du får tala med någon som förstår var du är. Varm kram.

Är han ok?

Jag hoppas verkligen det, han skulle observeras i två timmar, sedan får vi se vad läkarna säger. ❤

Krya på sonen 🙂

Tack ❤

Någon som såg Joakim Lamottes live från Göteborg i torsdags? Där kunde ni skymta i bakgrunden dessa ungdomar som är problemen till de personrån som sker i och kring brunnsparken. Då det inte går att skriva ut detaljer utan att det raderas så kan man lättast se på den liven vilka ungdomar det gäller.
Till er som inte vill förstå vad vi som klagar på hur det blivit i centrum pratar om.

Jag kan bara anta att de inte heter Kalle, Stefan, Adam. Åh, nu ser jag att det rycker i din hand, du där borta, redo att dra fram rasistkortet.

Nä det hette de troligen inte, de hovrade i bakgrunden och skrek lite förolämpningar mot en dam på runt 65 från Marocko som bott här i 50 år. Hon pratade så bra om hur många av de som kommit hit de senaste beter sig och att de inte går något för att anpassa sig eller bidra utan bara ställer till det. Då sticker en av de tuffaste snorungarna fram och frågar varifrån hon kommer och säger åt henne att hon ska vara tyst. Som om det lilla kräket skulle sätta henne på plats. Där fick alla som valt att inte se innan se hur dessa beter sig hela dagarna i och runt just kvarteret det handlade om. Små äckliga ligister som tar med sig en våldskultur ut på gatorna bland vanligt folk på väg till och från arbeten.

Kan inte tycka att man är rasist för att man ser vad problemet i City är…

Sen om man drar alla över en kam bara för att ett antal inte sköter sig är en annan femma!!

Blir ju tyvärr lätt att det blir så när endast få av en specifik grupp faktiskt gör det de ska, det vill säga går i gymnasiet. När 90% istället gör annat på dagarna dras de övriga 10% oförtjänt med.

Nu tror jag nog att siffrorna i så fall är tvärt om!

Ojämlikhet inte hudfärg är problemet, är ni så dumma att ni inte fattar det? Dios mio jag får nog skippa ÖS på ett tag, brukade vara trevligt här. Schas tillbaka till Flashbac k med er.

Forsking har aldrig varit längre ifrån pöbeln känns det som :/

Eller så har man bara olika uppfattning om vad problemet är..

Ingen påstår att hudfärg är problemet, däremot är medhavda kulturer och i vissa fall religioner en del av problemet. (jämför svenska fattiga orter där det finns mycket annan problematik men inte stenkastning och upplopp mot utryckningspersonal). Sättet du använder pöbel säger en del om dig och inget av det är särskilt smickrande.

”schas” och ”pöbel” visar ju på hens skarpa intellektuella förmåga och öppenhet för debatt om sin forskning.

Jag såg den. Att folket inte blir trodda och tagna på allvar. Det är sorg för mig♥️

Va själv med om för 15 år sen, ett liknande gäng i nordstan sent på natten, när jag och min kompis väntade på att det skulle bli morgon så vi kunde ta tåget hem. Vi va typ 17-18år.

Dom frågade om en cigg, jag hade 1.5, dom fick den halva. Och fick ett vansinnes utbrott där dom började skrika, hota och till slut kastade den tända halva ciggen rakt i mitt ansikte. Har inte varit i Göteborg på kanske tio år, och jag kan inte ens föreställa mig hur det är idag?

Det är ca5% av dom ensamkommande som studerar av dom 9000K som fick amnesti. Den här regeringen håller på att köra sverige i botten. Ps före detta sfi lärare Ds.

9miljoner?!

40 tusen miljarder?!
?

Löjlig du är..
Glömt matte?
9000 K är lika med 9 000 000. Så man skriver antingen 9K eller 9000. Om man då inte menar 9 000 000.

Vilken kommun pratar du då om? I min kommun är det 82% som just nu studerar.

Ja inte är du mattelärare ser jag! Inte undra på det går dåligt för nyanlända om såna som du får lära ut.

Av hankön antar jag? Det brukar vara de som orsakar de mesta problemen, oavsett etnicitet och nationalitet…

Jag såg, alla var män. Ja, det är för sorgligt att vi idag har ett samtalsklimat där vi inte kan prata om det uppenbara. Jag tycker vi ska lagstifta om att alla män måste genomgå en utbildning i normer och värderingar. När vi pratar om män, bör vi alltid göra det utifrån det faktum att de är gravt överrepresenterade i de kriminella gängen, bland dem som våldtar etc. Att de kriminella männen utgör en bråkdel av männen som helhet är helt irrelevant. Vi drar alla över en kam. Obs! Ironi.

Alltså, jag fattar vad du gjorde där men tycker det lät sjukt vettigt iallafall.. ???

Det största problemet i den liven var Joakim Lamotte själv. Maken till pinsam person får man leta efter. Han är ju en lumpen tiggare, lite ironiskt eftersom han vill förbjuda tiggeri (antar jag, han verkar hata icke-vita fattiga personer).

Hoppas ni får ok att åka hem snart! Satt själv på akuten fredag för 2 veckor sen när 6 åringen bet sig så djupt i tungan att hon fick sy på operation under narkos. ? Inte roligaste ställe att hänga ?

Åh, hoppas det är bättre med tungan, vi kom hem för en stund sen. De sa bara fortsätt observera ifall han skulle kräkas eller inte är sig själv

Vad skönt! Hon tyckte mest det var spännande med operationen ? hade inte så ont efter heller som kirurgen skrämde upp mig med ?? den har läkt jättefint, man ser knappt var det var ???

Tänker tillbaks på min egna livliga tid som 5-10 åring

❤️

Dricker vin och spelar Red dead redemption 2.

Fan vilket bra spel det är! Jag har gått och lagt mig men blev sugen på att gå upp och köra RDR Online nu… har även en halv flaska rödvin i köket…. ?

Alltså gud vad jag grät när Arthur dog, på riktigt mitt favoritspel genom tiderna

Jag mådde dåligt, eller nja rättare sagt kunde ej sluta tänka på spelet när man blev helt klar med alla missions efter john marston. Kändes som en sorg. Lol .
Det här är 3e gången jag kör om spelet. Försöker nu hitta gömda secret eggs.

Men jag testade att spela 1an för några dagar sen. Har aldrig kört den innan. Tyckte den var dålig. Vet ej om det är grafiken som förstörde det för mig.

Jag har inte börjat spela om än, det borde jag kanske! Jag hoppade på Online, tycker det är skitkul. Tar aldrig slut! Sen gillar jag ju att dra omkring och jaga djur och fiska och sånt…

Det var hemskt! Jag kände sån sjuk tomhet! Men ändå, jag hade lidit med honom så jävla länge. Huden som blev vitare, hostningarna som blev rossligare…. bästa Arthur. Dutch är en jävla röv.

Öppet Spår bingo!
Försten till 7 rätt vinner!

Apropå Bingo, vad tycker ni om hans dejtande i veckan och vilken dejt gillade ni bäst?

Sjukt intag av alkohol för övrigt.
Vet inte om jag tycker det passar i tv, lätt att de säger mer än man borde som de senare får ångra. Å andra sidan är de vuxna människor.

På tal om Bingos dejtande i tv.
Han gästade RIX morgonzoo i veckan. Och dök då upp i samma kläder som han haft dagen innan på tv. Dom ställde då frågan hur dejten slutade och han erkände att han följt med dejten till hotellet ?

Såg bara första då jag hörde att han sedan fått henne i säng första kvällen ? Bingo verkar väldigt härlig å rolig men samtidigt lite sliskig. För mkt fokus på sexprat vilket är synd och lite anmärkningsvärt.

Gubbsjuk, har några väninnor i den åldern med och det är väldigt mycket sexprat

Haha, ”den åldern”.

Jag tror han hade sex med samtliga. Han förnekade det inte när han fick frågan.

Själv skulle jag inte ta i honom med tång.

Äsch, vänd på det. Hon fick ju honom i säng också 🙂

Jag erkänner direkt att jag inte tycker om barn över lag, jag gillar dom inte alls även om jag är rätt käck en stund med dom om jag måste i sociala sammanhang.
Har några olika bekanta med enligt mig jobbiga barn, några även på riktigt och inte enbart enligt mig. Diagnoser inblandat i dessa fallen, adhd i olika grader.
Jag tycker om att umgås med föräldrarna någon gång ibland men drar mig mer och mer och försöker styra det till tider och platser där barnen inte är med. Känner ett mer och mer ogillande på gränsen till hat mot dessa barnen då jag ser hur jobbigt föräldrarna har det pg av just barnen med adhd. Även deras syskon hamnar i kläm hela tiden och jag som bara ser utifrån skulle beskriva deras liv som rena helvetet.
Allt Pg av en individ i varje familj som inget annat för än ”förstör” för de övriga.
Jag vet att jag borde vara en bättre vän med större förståelse men ju mer jag hör och ser av mina vänner om hur de har det och hur de alla anpassar hela sin vardag för att undvika att skapa situationer som dessa barn kan reagera på och hur syskonen hela tiden drabbas och inte kan göra saker pg av att risken för konflikter och utbrott inte ska uppstå så blir jag bara mer och mer hatisk i mina tankar om de barnen som är orsaken till situationerna.
Tycker så synd om mina vänner som bara är bleka skuggor av hur de brukade vara.

Vad är ditt problem, helt seriöst? Det är BRA att det inte är dina barn. Som du skriver låter det som att du har en diagnos, och inte adhd menat då.

Nedan skrivet av erfarenhet i min egen vänkrets: Jag lovar dig att de föräldrarna har det väldigt jobbigt stort del av tiden. Men jag lovar dig också att de älskar sina barn över allt annat, och aldrig skulle kunna tänka sig ett liv utan sina barn.

Så återigen; vad är ditt problem? Inte dina barn, som tur är.

Precis så! Oavsett hur barnen är skulle en förälder aldrig välja en (sådan) vän framför barnen. Människor förändras, med eller utan familj och de flesta är helt tillfreds med det. Jag tycker att det låter som att tiden har sprungit ifrån dig och att du är lite bitter över det. Därför projicerar du din ilska över vännernas barn. Familjelivet innebär större eller mindre anpassningar hela tiden och det är inte barnen som är ansvariga över sina eventuella diagnoser.

Anna book har också barn och titta hur det har gått! Sonen dömd 2ggr för sexbrott och nu dottern som väntar rättegång för grov stöld och narkotika brott! Dom har säkert diagnos bägge två. Men inte gillar jag dom.

Fattar inte hur du läser in det i hens kommentar?
Visst hen uttalar sig väldigt hårt och så men verkar ju mer missnöjd med vännernas situation än sitt eget liv. Känns som du själv har barn och tror att alla är avundsjuka på de som har det?

Chilla Gunilla! Det är hennes åsikt och den kan du inte ta ifrån henne. Barn idag är genomvidriga. Föräldrarna till de genomvidriga barnen är lika illa.

Ingen kan hjälpa att den föds sjuk eller med en diagnos. Däremot finns det så många ungar (förmodligen dina) därute som verkar få bete sig hur de vill och dessutom styr och ställer i familjen. Hemskt.

Du verkar vara en av de där vidriga ”ungarna” som nu är vuxen…

Eller så blundar du för att det AC säger är sant.

Jag är mer nyfiken på hur du väljer att skriva ”Pg av”. Hur kom du på det?

Jag vet att de älskar dom, men jag vet även att de ibland önskar att de inte fått dessa då de ser hur deras familjer slits isär av konflikter all vaken tid och hur de övriga syskonen mår pg av detta. Vi har varit vänner i måna år, sedan långt innan barnen.
Och nej jag har inga barn själv utan ser bara hur jäkla dåligt mina vänner mår.
Tror det för vissa går till en viss gräns, sedan går det inte längre.
Ena familjen har skaffat ett till boende där det var tänkt att de andra barnen skulle bo på vardagarna med ens föräldern för att de barnen skulle få lugn på skoldagarna och slippa allt bråk och skrik men nu vill de inte åka hem på helgerna längre heller så där är separationen redan ett faktum.
Jag ville bara skriva av mig här på ös, lider med mina vänner samtidigt som jag bara blir mer och mer hatisk mot barnen i fråga. Tänker på detta typ dygnet runt samtidigt som jag alltid finns tillhands när vännerna ringer och behöver prata av sig om alla problem. Pg av? Ja det låter väl bra? Jag har inget att skylla på, inga diagnoser eller ens dyslexi.

Jag tror att det ofta är fråga om en växelverkan, vad beror på barnens svårigheter och vad beror på miljön. Det kan inte vara roligt för barnet med svårigheter att syskonen inte vill umgås längre och att barnet mer eller mindre får bära hundhuvudet för föräldrarnas separation. Det finns hjälp att söka, av såväl familjepedagoger, barn habiliteringen och LSS, om det är så att barnet tillhör personkretsen. Jag vill också vara tydlig med att föräldraskap innebär förändringar och ansvar, som det kanske är svårt för en utomstående att förstå. Jag har själv inte kontakt med någon som jag kände innan jag bildade familj. Vi gjorde det under olika tider i livet och växte ifrån varandra under vägen. Helt naturligt och inte det minsta tråkigt. Jag skulle välja min tillvaro om och om igen och det tror jag att dina vänner också gör när allt kommer omkring!

Inte tråkigt?? Otroligt sorgligt ju. Var det verkligen riktiga, nära vänner då? Då kämpar man, från båda håll.

Tycker inte det är naturligt.. Äkta vänner håller ihop! Känns som ingen tror på/bryr sig om långa vänskaper längre?

Jag håller med! Har en vän kvarsen femman, men hon bor kvar i Polen (jag flyttade till Stockholm med familjen när jag var 14), men vi pratar mindre och mindre. Helt olika liv också, jag har 3 barn (6,5 äldsta) och hon har inga tankar på barn. ?
Min näst äldsta vän träffade jag precis innan vi båda blev gravida med första, med några veckors mellanrum. ? Har sen dess fått flera nya kompisar (har turen att ha flera fantastiska kollegor där vi är egen kompisgäng), några skriver jag mest med, och andra som snabbt blivit nära vänner som jag pratar allt med. Saknar inte alls kompisarna sen innan barn. Vänskaperna nu känns djupare och mer meningsfulla ❤️

Lyssna inte på hatarna. Jag har vänner vars barn jag ogillar starkt! Det respekterar dom. I Sverige så ska vi vara så jäkla tycka om. Jag gillar inte Greta heller och inte pk människor heller.

Har du sagt detta till dina vänner med en ”seriös” ton? Att du inte gillar deras barn?

Verkligen över min döda kropp att jaga hade umgåtts med min vän igen, om denne sagt så.

Visst kan man (har inte det personligen men visst kan man) ha uppdelade vänner. Med det menat, vänner man fikar/festar med (utan barnen) och vänner man planerar skara sommarland med barnen exempelvis. Men oavsett vilken vän, hade den sagt så om mitt barn…. hade aldrig haft kontakt med den personen, någonsin.

Men barnen kanske är jobbiga eller otrevliga personer? Eller at reprisversion inte gillar barn bara? Lite osmidigt att säga det bara men Annas vänner verkar tagit det bra, hon kanske visste innan hur det skulle tas emot. Annars hittr man väl ett smidigare sätt att slippa umgås med barnen, man vill ju inte såra sin vän. Svår situation.. Hoppas verkligen jag inte kommer ogilla mina vänners barn när de blir större..

Reprisversion?? Skulle vara personen (Anna).

Barnen kan ju inte rå för detta dock. Kanske ska du be vännerna inte lasta av så mycket på dig, du måste inte bära alla deras problem, de kanske ska ta det värsts med nån professionell? Så kan ni göra trevliga saker när det går, blir som ett bra andningshål för dem i allt. ❤️

Haha hatisk? Kom igen det är barn du snackar om…

Förstår din irritation men kom ihåg att du pratar om barn som inte kan hjälpa att de har diagnoser.

Haha ni pk människor och erat barn perspektiv! Vad säger ni om alla barn som kastar sten på svenskar? Det är inte någon Diagnos, det är rasism mot svenskar.

Hahaha var kom det ifrån? Off topic..

Hatisk? Väldigt märklig vinkling på ditt inlägg. Barnen är ju oskyldiga. Föräldrarna älskar dom och ditt sekundärlidande tycks mer handla om den egna oförmågan att tycka om barn, än deras situation.

Jag är helt övertygad om att om de kunnat spola tillbaka bandet hade de valt bort dessa barnen. Tror inte du ens kan föreställa dig deras helvete dag ut och dag in med samtal, bråk, slagsmål. Syskon som gråter och vill ta livet av sig för att de alltid får skäll, att de inte får göra det ena eller andra med hänsyn till syskonet. Det tar aldrig slut, tänk dig att jobba på ett mentalsjukhus och aldrig få gå hem och hur det känns som syskon att inte ha valt att ha det så.

Det är ett föräldraansvar att se till att alla barnen har det bra och om de inte klarar av det måste de söka hjälp! Det är inte ok att något av barnen far illa och det är inte heller ok att skylla på något av barnen, inte heller de med diagnoser.

Betvivlar inte att det är hemskt jobbigt. Det var din vinkling mot oskyldiga barn som var problemet för mig. Kanske finns det en mer konstruktiv inkörsport på denna problematik, där du även får ventilera utan att hata på barn?

Okej…. du hatar barn med diagnoser… hmmm vad ska man säga? Om du tycker så synd om dina vänner till den gränsen att du sitter och skriver en lång kommentar på öppet spår, så varför hjälper du dom inte? ?

Ett snack i tuff love ton kan vara väldigt hjälpsamt. Speciellt om du har syskonen i åtanke. Fixa fram lite nummer och samtalskontakter. Berätta för dina vänner, vad du känner. Men det här handlar nog mer om ditt hat än kärlek till dina bekanta/vänner.

/ syster till en psykopat

De har sedan länge kontakt med alla tänkbara instanser och har nära kontakt med soc, bup, psykologer varje vecka. Sist jag ”hjälpte” och fick med ena mamman till London över en helg fick ett av syskonen nog av kaoset hemma och rymde och lade sig på järnvägsspåret. Efter det vägrar hon lämna familjen för att göra något på egen hand, av förklarliga skäl.

Oj herregud. Låter som väldigt mkt kaos.. Inte mkt du kan göra där. Bara beklaga och dra dig undan?

Fast vad du tycker spelar väl mindre roll?
Vem bryr sig om du hatar deras barn?
Sluta umgås med dom – det är väl ditt val?

Sista frågan – vem skriver ”pg av”???

Oh lord…de är barn, som vi ALLA varit. Tappar lite hopp om mänskligheten när jag läser din kommentar….

Alla har ju inte varit såna barn dock.. Men ja, familjerna bör få hjälp, tufft för alla.

Nej absolut inte, men jag tänker inte att barn väljer sådant beteende själva, utan att veta alltför mycket om situationen. Håller med att det låter som de behöver få hjälp då varken barn,föräldrar eller syskon verkar må bra och de har nog försökt lösa det på sitt sätt efter bästa förmåga. Tänker mig bara in i situationen om jag skulle få läsa att min vän, som säkert vill mitt bästa, är hatisk mot mitt barn, som man älskar mer än livet själv,så skulle det knappast hjälpa (även om inte vännen läser såklart, reagerar mer på hur personen uttrycker sig)

Ehh du måste skämta? Varken jag, mina tre syskon, mina klasskamrater, vänner, kusiner osv har någonsin betett sig så illa som barn gör idag. Det är fan orimligt hur barn nuförtiden styr i familjen, skolan och på allmänna platser.

Jag vet.. Jag var ett sjukt jobbigt barn, min mamma hade tålamod, men när det brast så blev man ”kastad” in på rummet o fick sitta där ett bra tag. Betedde man sig illa ute tog hon en i armen o gick rakt hem, tjatade man i affären så blev det ingenting, då släppte hon allt o vi gick rakt hem. Ville man inte äta maten så fick man sitta vid matbordet o äta upp om det så tog timmar. Godis på lördagar fick man bara om man skött sig. Ett nej betydde alltid nej, det gick inte att rucka på. Idag känns det som att barnen bestämmer och föräldrarna är betjänter.

Till idioten 20:02:
??
Behövs inget mer än så

Chilla lite.

Absolut inte, hoppas den människan återföds med ADHD i nästa liv. Jävlar vad illa jag ska tala om henne då, den jobbiga jäveln.
Fy fan för sådana som den människan.

Men hon skadar ju ingen? Alla får tänka och känna vad de vill.

Herregud vilka otrevliga och icke konstruktiva svar du fick. Tänk själva på hur ni svarar en människa. Otrevliga som få. Förstår också din frustration när man ser vänner som har det tufft. Men man kan ju inte klandra barnen för den problematik de lider av. Hoppas dina vänner får/tar hjälp av professionella o får stöd för att hantera utmaningarna, låter som de kan behöva all hjälp de kan få.

Vad är det du vill diskutera?

Vet du vad, jag är mamma själv till 2 små barn, som inte har några diagnoser dock och rätt normala förutom väldigt vilda. Och jag förstår dig, jag förstår precis vad du känner även om jag tror att dina vänner med adhd barn inte hade önskat sig ett liv utan deras jobbiga adhd barn, för jag som mamma vet att oavsett hur ditt barn blir och hur mycket du måste offra, så är kärleken till ditt egna barn helt obeskrivligt och klart högre än ditt egna liv. Men jag förstår dig, du måste inte umgås med deras barn, eller bara på deras villkår, låt dom sköta sina egna liv och försök hitta luckor då du kan umgås med dom utan deras barn. Det är helt förståeligt.

Jag är helt på din sida. Fy tusan för alla genomtråkiga och egocentriska föräldrar. Ingen bryr sig om deras barn.

Har ett råd till alla: skaffa aldrig barn. Aldrig. Gör planeten, omgivningen och dig själv en tjänst.

Synd att dina ”egocentriska” föräldrar inte tänkte som du, back then

Fyra roliga (enligt mig) frågor att diskutera
1: Vad är något folk kommer vara nostalgisk över om 40 år
2: vilken konspirationsteori skulle du vilja starta
3: Vad är det konstigaste en gäst har gjort hos dig?
4: Vart är det konstigaste stället u har kissat på

3: mina kompisar låste in mig i mitt kök….

Nr 1. Att man faktiskt kunde vara osynlig bara man lämnade mobilen hemma när man gick ut.

Den där kändes…

Mitt ex låste ut mig i mitt föräldrahem då vi typ precis blivit tillsammans blev livrädd.. höll inte länge till efter de ?

1. TV-sändningar
2. Ha velat starta: Flat earth. Vill starta: måste tänka över den här
3. kastat snus på golvet
4. mitt i en uteservering (mitt i natten dock)

4. Eslövs centralstation. Var nog 2008. Var övertygad om att ingen såg mig, i min naiva fylla. Men alltså jag satt på mittersta perrongen så hmm…

1. Reklamavbrott på tv, Minecraft, ren luft, rent vatten, att får köra bil själv.

3:
En polare hade bjudit med en av sina vänner till en liten sammankomst hemma hos mig. Efter nån timme sa den här vännen att han kände sig lite trött och ”att det är nog bäst jag tar en liten tupplur”. Han sa det med ett skratt och vi trodde alla han skämtade givetvis. Sen försvann han. Trodde han gått på muggen, men efter typ 20 minuter undrade vi vart han blivit av. Vi hittade honom i mitt sovrum. I min säng. Inuti sängkläderna. Och på golvet låg hans byxor och skjorta.
Det var väldigt märkligt.

Åh då är jag gammal ? och möjligtvis nostalgisk över allt – eller inget.

Önskar att jag startade den om människan på månen ?

Stannade i sju timmar en helt vanlig dag utan att vi gjorde något särskilt ?

Utanför en av ingångarna till kommunhuset ??

Har någon här pärlspiral? Funderar på den då jag inte mår bra av hormoner och inte har riklig mens till att börja med. Men känns läskigt då pärlspiralen är ett nytt preventivmedel och det inte är lika prövat som de andra. Vad skulle ni känna?

Varför inte kondom? Förstår inte att så många verkar lobba för spiral idag med tanke på risken att den faller ut eller vandrar inåt och sätter sig på konstiga ställen. Burr…

Kondom är inte så skönt för alla.
Man ska ju inte använda nåt man inte vill men det är väldigt ovanligt med det du nämner.

Känns som något man inbillar sig för att man hörde i högstadiet att sex med kondom är som att äta godis med papper på… Kondom är bra då det förhindrar graviditet, könssjukdomar samt håller bakterier och svamp borta. Det är så vanligt att tjejer plågar sig igenom UVI fler ggr per år bara för att killen är för lat för att tvätta dicken. Synd.

Spelar ingen roll att det är ovanligt, ändå oskönt att råka ut för.

Ja i högstadiet kanske. Som vuxen kan man nog avgöra själv vad man tycker är skönt. Använd kondom om du vill, men förstår inte varför du måste lobba för det.. ?

Jag frågade bara varför inte kondom eftersom jag uppfattar det som ett ganska enkelt preventivmedel att testa några gånger – istället för spiral som kan ställa till det med hormoner och är svårare att bara sluta med från en dag till en annan eftersom det kräver ingrepp av barnmorska.

Vaddå hört i högstadiet och inbillar sig? Jag har haft sex med kondom och jag vet väl vad jag känner? Tycker dessutom det är osmidigare och mer ospontant (nej ingen behöver tycka likadant men så tycker jag). Är kvinna förresten.
Tycker man absolut ska ha kondom vid tillfälligt sex med okända, viktigt att skydda sig från könsjukdomar absolut.

Ja det är klart det vore ”oskönt” om sånt händer men alla metoder har risker, även graviditet såklart som kan hända utan skydd..

Ligg inte med nån som inte tvättar sig då? ?

Jag (kvinna) tycker att kondom gör att sexet inte är lika skönt. Skulle däremot inte ”lobba” för något preventivmedel alls då det är ytterst individuellt vad som passar bäst.

Jag tycker snarare att många verkar propagera för att hormoner skulle vara dåligt punkt slut, och försöker skrämma upp andra tjejer till någon ogrundad hormonrädsla.

Exakt, hormoner är räddningen för vissa. Man måste prova och välja själv.

Jag har använt kondom flera gånger och jag tycker inte det är lika skönt.
Jag har provat olika p-piller samt p-stav och med båda har min sexlust försvunnit, alltså skittråkigt.
Inget av det här har att göra med vad jag fått höra i högstadiet eller hormonrädsla.
Kan vi bara hålla oss till ämnet? Tror ni det är säkert att sätta in en pärlspiral som är ett nytt preventivmedel och därmed inte finns lika mycket forskning om?

Kanske svårt att veta då de inte kan ha så mkt underlag? Alltså att kunna räkna ut statistik som för andra preventivmedel. Har du provat vanlig spiral? Låga hormondoser tydligen, kanske hjälper mot att tappa lusten?

Jag fick en blodpropp av dessa hormoner…

Ja det kan också hända. Men risken är ännu större av graviditet! Som sagt, allt passar inte alla.

Tycker kondomer spricker läskigt ofta! Typ var 5:e gång, oavsett kondommärke, olika killar, osv. Har alltid kondom med nya ligg men så spricker dom och då är jag glad att jag har hormonella preventivmedel som täcker

Jag rekommenderar p-ring! Lite hormoner. ?

Jag använder mig inte av pärlspiral. Vill dock tipsa om att använda pessar tillsammans med en giftfri gel som heter Contragel. Det är faktiskt ett väldigt bra, giftfritt och säkert preventivmedel. Dessutom känns det som att ha oskyddat sex både för mig som kvinna och för mannen. Det skyddar ju dock inte mot könssjukdomar vilket man måste känna till. Men någon kanske känner sig trött på hormonpreventivmedel och vill prova. 🙂

Kul med någon mer som också använder pessar! Det verkar vara väldigt få som gör det, barnmorskan jag senast pratade med blev jätteförvånad när jag sa att jag använde det. Men tycker det fungerar kanon!

Har pärlspiral nu och är traumatiserad av hela händelsen. HEMSK upplevelse att sätta i, aldrig upplevt den typen av smärta. Hade förjävla ont i flera veckor efteråt, blödde extremt mycket. Såhär ett halvår senare upplever jag inga komplikationer/biverkningar. Men blev helt ärligt alldeles för traumatiserad av insättningen att jag inte skulle rekommendera spiral ÖHT. Har för övrigt hög smärttröskel och rätt obrydd överlag. Men detta var hemskt.

Orkar inte mer. Nu ger jag upp. Hej då.

Du anonym 20:02.

Hur mår du? Vi finns här, du är inte ensam!!!❤❤❤

Ha det gott?

Wtf Olivia?

Om hen nu vill dra så är det väl bra att önska personen gott?

Sluta trolla. Gott? När man är död? Finns inget mer då.

Kul att ni väljer att missförstå, men det får stå för er.

Men sluta, går ju inte att missförstå. Du förstår ju vad personen menar. Kanske hjälper du till att pusha nån över kanten. Fy fan.

Hen kanske bara har tröttat på bloggbevakning och kanske går vidare? tänk på det, såklart inte 🙂

Stanna kvar, det finns mycket kvar att kämpa för <3

Vad gör du nu? ❤️ Ge inte upp, bomberna kommer att sluta falla

Vi kan jämföra skitdåliga dagar om du vill prata av dig.

❤️❤️❤️

Bättre att du söker hjälp än att skriva sådär på en blogg.

Bella har börjat prata svenska igen på insta….?

Sa hon inte igår att hon skulle spendera helgen med sin ”love” i Göteborg? idag pratade hon om hur höstvädret är i Stockholm. Tror ni att det ingår i excel-arket att folk ska spekulera om var hon egentligen befinner sig?

Var inte det ett samarbete (jackan) det är säkert inspelat i förväg!

Ja, det är inspelat i Stockholm den 23 oktober. Vi i Sto har ingen fin höstdag idag, bara regn, rusk och blåst.

Det tror jag också att det är. Tänkte mera om hon vill att man ska spekulera om var hon är eftersom det varit mycket skriverier om att förhållandet är över. Jag tror för övrigt att förhållandet är bättre än någonsin och att förhållandet får henne att se ljust på framtiden nu när hon har mindre pengar att röra sig med och självförtroendet fått sig en törn.

Känns som folk tolkar in lite väl mycket i ALLT hela tiden.
Är välnärt vanligt att dessa reklaminlägg inte direkt är live!! Förmodligen sitter det väl någon annan och redigerar ihop dem?!

Det är ju ett reklaminlägg inspelat tidigare i veckan….

Förmodligen för att det är reklam för ett svenskt märke, riktat till svenska marknaden för svenska kunder som alla pratar svenska?

Det har väl inte hindrat henne från att prata svinglish förut?

Igår fick hon förklara på engelska för fansen i Göteborg att de skulle bilda en kö. De flesta som ville se henne live på Åhléns hade nog åkt dit från Tyskland, USA och Saudiarabien. So fun!

(fattar självklart att det kan ha varit ett krav från jackföretaget)

Vad tycker ni om årets så mycket bättre?

Petter bäst so fare?

Neej, Magnus Uggla?

Uggla är alltid bäst ❤

Stör mig på Orup… och så känns det lite rörigt, och det talar i mun på varandra.
Känns inte som stämningen mellan deltagarna är helt avslappnad!

Håller med de känns konstiga, ibland dryga, stela.. Petra med. Gillar bara Petter och Timbuktu och de där två andra Tjejerna

Timbuktu känns som en riktigt genuin person 🙂

Känns inte riktigt som ett dynamiskt gång… och synd att det är någon med från varje säsong, istället för några som redan varit där tillsammans med någon av de andra. Sen förstår man ju att det är svårt att få ihop…

Uggla känns som han har lite svårt i sociala sammanhang….eftersom jag har lite av det problemet så uppfattar honom inte som dryg.

Har för mig att han har ADHD, om det skulle kunna spela in. Upplever dock inte samma som du, men ändå.

Magnus Uggla och Orup är dryga och förstör stämningen

Haha hur är Magnus Uggla dryg? Tycker han är störtskön

Miss Li

Så mycket bättre!

?

Jag hade tittat om Miriam Bryant hade varit med.

Nej gud bevare

Dags att jobba 11 timmar istället för 10 hoppas att de skrotar vintertid/sommartid jäkla trams.

Är det dags för vintertid?

japp

Nej men normaltid!

Vilket är samma sak.

jag hatar det här att ställa om klockan. hatar

Hatar vintertid.

Och till råga på allt är det dåligt för oss människor att ställa om. När vi ställer fram klockan till sommartid ser man varje år en markant ökning av exempelvis hjärtinfarkter, som inte kompenseras av färre dödsfall vid omställning till vintertiden.

Varför

Segt när man jobbar… men man får väl betalt för en extra timme eller?!

samma här! vi får inte ens ersättning för den timmen ”det jämnar ut sig när vi ställer fram klockan”…ja OM man råkar jobba just den dagen ja.

Åh, hur har facket gått med på det?!

Ingen aning, har inte ens kollat om det är något som är kollat med facket.
Ska ändå sluta så jag orkar inte bråka om den timmen.

Det är klart du måste få betalt för antal tim du jobbar!

Ni här rätt att kräva betalt för den timmen.

Det mest störiga med att ställa om klockan är när vi ställer om till sommartid och en del ska trilskas med att promt tala om vad klockan EGENTLIGEN är så fort någon nämner vad klockan är. Det vore det bästa att slippa om vi slutade ställa om klockan.

Aja, men efter 2021 slipper vi ställa om klockan woho! Blev bestämt ganska nyligen.
Men just nu är det drygt. Tackar dock för en timmes extra sömn, behöver det.

Är det bestämt vilken tid vi kommer att gå på? Har för mig att jag hört att sommartid är bäst för oss. Eller var det vintertid….??

Nä tror det inte är bestämt än! Vet bara att Norge tar det som Sverige bestämmer sig för hehe. Men känns som att det mesta lutar åt sommartid.

Rimligast vore det att norden (eller ja… hela Europa) valde samma typ av tid.

Läste att det är bättre för vår dygnsrytm (och därmed mindre risk för depression osv) med lite extra ljus på morgonen snarare än kvällen. Så hoppas på normaltid!

Då håller vi tummarna för normaltid ja! ? Och att länderna kan enas något sånär så att man slipper ställa fram och tillbaka vart man än åker.

Jag läste att fler dör/skadas efter omställningen till vintertid pga att fler inte hinner hem innan mörkret och fler är ute på eftermiddagen än morgonen.. Alltså bättre med sommartid.

inte kul! Håller med, skrota skiten..
Bebisen vaknade 3:20 för dagen..

Dejtar en kille och fått värsta bajsnojan. Såå rädd att bli nödig när jag är med honom.. vet inte varifrån detta kommer vet hur töntigt grej det är men är fan jobbigt…

Så konstig sak att oroa sig över, alla bajsar ju nån gång… Men förstår ändå din oro, han kommer nog inte bry sig. Lycka till<3

Konstigt ja, men inte ovanligt ?

Hade världens noja kring detta när jag och min sambo bodde i en liten lägenhet (lyhört ?)… Det har börjat gå över nu men det tog typ 5 goda år ihop innan det hände ?

Bajsa innan du duschar ?

Haha vill du veta en grej, jag nojjar fortfarande över att behöva skita när min sambo är hemma. Vi har varit tillsammans i 8 år.

fy vad obekvämt och känna så hahah

Haha, jag passar på när han inte är hemma.
Ngt annat som jag ville skämmas ögonen ur mig var när jag fick min son 2016 men urakut snitt så på BB så fick jag en typ av pysventil för att kunna lätta på magen och när han kom in sedan så frågade han vad som luktar hahaha

Haha minns efter mitt akuta snitt så skulle jag upp och duscha typ dagen efter (Snittades vid typ 21 så var människa först vid typ 16 dagen därpå). Behövde fisa i duschen och magen hade ju stannat lite. Luktade död i badrummet av den fisen ?

Hahahha kom på nu att efter mitt första akuta så låg jag i rummet och fes en jävla massa för hade så ont i magen och det luktade så jävla äckligt så kom läkaren på rond precis och skulle kolla snittet m.m så fick lyfta på täcket, Hahah hans min kan jag fortfarande komma ihåg ?

?

Kan tillägga att det är bs att man inte märker om man gör nummer 2 under krystandet i en vaginal förlossning.. Värsta minnet från min tredje förlossning ??

Mm
Och jag kan tillägga att det är Bs det du påstår.
Alla är vi olika.
Tror en del märker det o andra inte

Men gud vad märkligt.

Haha jag skulle inte klara av att bo med någon som jag inte kan skita i samma hus som. Sitta på toa är trevligt och störs han av ett plums så får han hålla för öronen.

Egentligen vet jag inte ens varför jag skäms. Det har ju hänt några gånger under våra 8 år att jag släppt mig, han har aldrig sagt något om de men jag skäms ändå, om de skulle lukta eller så.

Min kille tar med sig gitarren när han ska bajsa. ?

Alltså om det här e på riktigt ????

Hahaha jag är likadan! Vi har i och för sig bara bott ihop i 8 år, jag bajsar alltid på jobbet, lol!

Är det inte mer pinsamt att bajsa på jobbet bland främlingar än i samma hus som din sambo?

Jag var nojig också i början av vårat förhållande med min fästman. Men nu har jag inga problem längre. Har pratat om det med honom och han tycker att det är konstigt då det är världens naturligaste grej och han bryr sig inte ett skit om han hör att jag bajsar ? Inte bryr jag mig heller fast jag hör honom bajsa. Vi fiser även fast den andra skulle höra eller om det skulle lukta ruttet. Om min mage är dålig så berättar jag det för honom också. Så jag antar att det hjälper att prata om det ?‍♀️

Är det plumset i vattnet eller? Eller ljudet från brakskiten?

Jag och min sambo brukar prata om mitt bajs för han hör typ hur det ramlar ner och säger att det låter så gulligt, så jävla sjukt.

Köp poo pourri spray. Använd innan du bajsar. Sprayen lägger sig som en hinna i toalettstolen och förhindrar lukt!
Funkar till ? %. Jag använder den när vi semestrar med svärisarna. ?

Kolla in reklamen om produkten. ?
https://youtu.be/fkJy0Z2P_1k

Bara skit!
Lägg plumspapper om du är rädd för att det ska låta.
Kissa o bajsa gör vi alla ?

Behöver alla era goda tips och råd. Har en på visst sätt destruktiv relation med en kille. Inget våld eller liknande inblandat, vet inte om man kan kalla den destruktiv ens men jag mår så otroligt dåligt i den ibland och svävar på moln ibland. Har jättemycket känslor och vi träffas av en anledning (som inte går att ändra) nästan varje dag. Hur ska jag kunna orka avsluta en gång för alla? Finns det något sätt att tänka? Och hur ska jag som bäst förhålla mig till honom i framtiden då vi kommer ha fortsatt kontakt?

Vad är det du mår dåligt över i relationen?

Att han är otroligt upp och ned i humöret, vissa dagar är man allt och vissa dagar ingenting. Och sen att vi aldrig kommer någonstans, vi har haft en sexuell relation i två år men det blir inget mer. Det konstiga är att jag inte ens vill att det blir något mer då han är fel på för många sätt men jag mår dåligt över att han inte vill det.

du har inte ansvaret för hans mående, känner du för att göra slut så ska du göra det, enkelt för mig att säga då jag inte känner som dig, men bästa sättet vore väl att säga det face 2 face 🙂

Varför vill du avsluta den? Vad är det destruktiva för dig?

Jag förstår precis vad du menar. Det är liksom en dag är ni allt en annan är allt åt helvrte. Jag kan bara säga att gör slut och tänk intensivt på varför du gjorde slut och allt negativt. Sånt brukar inte gå över och det kommer ta så på ditt psyke till sist, så det bästa är att du avslutar det så snart som möjligt. Viktigaste är att du inte börjar romantisera de bra dagarna som varit då de oftast skits ner av bara en sån dålig dag. Det är inte värt att må dåligt för någon annan, du ska inte behöva må dåligt för att få en bra dag med någon.

Menar att en relation som är upp och ner på ett destruktivt sätt inte brukar förvandlas till någon stabil relation och det kommer i slutändan ta på ditt psyke att ha det så ostabilt.

Go kväll på alla er, känner mig oerhört ensam då alla mina vänner är på en fest, jag stannade kvar hemma då jag kände att jag inte skulle passa in 🙁 värt och tillägga att killen som jag känner något för också ska dit och jag tror en av mina kompisar har fått upp ögonen för honom, är lite orolig för vad som kan hända… ni hör ju hur instabil jag är, ville bara skriva av mig någonstans

Kan förstå känslan :/
Vad är det som gör att du känner du att du inte passar in?

Med min närmsta kompiskrets kan jag släppa loss och ha skitkul, men nu är det fler som är på festen och… jag vet inte, nu är det ändå försent att ångra sig, man vill ju inte vara den som sitter och surar i hörnet

Förstår, jag är överlag väldigt social och utåtriktad men när jag ej mår bra kan jag få en slags social ångest som gör att det bara tar stopp. Kan liksom inte gå ut då och träffa folk, kroppen vägrar även om jag egentligen vill.

Känner du alltid såhär eller kan det bero på att du har fått lite känslor för en kille där?

Just idag känns det lite värre faktiskt, jag och killen är ju ganska bra vänner så överlag så försöker jag dra mig undan i situationer där det är vi tre. Annars brukar det inte vara så mycket problem med att vara social :/

Förstår helt, usch det är en sådan jobbig känsla :/

Försök lista ut när du får dessa tankar som leder till att du tror att det är bäst att stanna hemma. Är det alltid? Eller när du är ensam? Eller när du är trött? Eller kommer de när du pratat med någon viss person? Eller på grund av tidigare erfarenheter?

För mig är det när jag väl är ensam hemma och har börjat grubblat, det är svårt att hitta rätt feeling då efter att hjärnan börjat överanalysera allt in i det minsta ?‍♀️??

Om det är som för mig är ett tips inför nästa gång du vet om att det är en fest eller någon annan händelse som du tror att du kommer känna ångest inför som gör att du förmodligen kommer besluta att stanna hemma, trots att du inte egentligen vill – det är att umgås med någon/hitta på något redan ett par timmar innan eventet. Åk helst inte hem själv emellan utan se till att vara med någon som ger dig positiv energi tills det är dags för eventet.

Jag planerar ofta in det så fort jag har en känsla av att jag potentiellt kommer att dra mig ur, för då är man i farten redan och på bra humör.

Synd att du inte vågade gå på festen!!! Nästa gång tycker jag du skall göra det!! Det är nog bara du som känner det där med att du inte passar in!!

Vad fint skrivet av dig, ska försöka nästa gång?

*kram*

Som man brukar säga så ångrar man oftare saker man inte gjort än saker man gjort. Och trivs man inte på festen så kan man ju gå hem.

det har du rätt i, tack för ditt fina stöd, betyder ganska mycket *kram*

Vet din vän om dina känslor för honom? I så fall lär ju inget hända?

nää, alla runt omkring oss är ju ganska bra på att säga att vi passar ihop, när vi ska berätta om att vi är ihop osv. men ingenting vi på riktigt snackat om

Menar din kompis som också verkar intresserad av honom? Hon lär ju inte stöta på honom om hon är en riktig vän och vet om hur du känner.

Ingen vet vad jag känner och ja, hon är en av dom som tycker att vi passar. Jag får inte ihop hur hon tänker…

Ska Amanda och Alex Schulman sälja sin lägenhet?

Ja, Amanda har pratat om det i massor av poddavsnitt

Ja

Älskar att en underbar podd är tillbaka, men hur ser den nya ”loggan” ut?! Clara som målar så fint hade väl kunnat göra en själv om de nu velat ha det stuket? Känner mig elak som ens tänker att den inte är fin, men behöver få det ur mig!

Har ni tips på någon snygg vinterjacka? Ska vara väldigt regntålig då jag bor i Gbg ?

Gabjoss story… Är hon 24 eller 14 ? sekundärskäms så mycket

Ser ut som en högst ordinär festhelg för en 24-åring. Hade 14-åringar druckit så där hade jag varit orolig… Du däremot, verkar inte ha festat mycket i livet….

Sådär slutade man festa efter man fyllde 18…

Bästa årstiden/månaden att ha en nyfödd? Om man har förmånen att välja?
Då tänker jag inte på att ”slippa köpa gravid kläder”, utan mer på att faktiskt ha nyfödd.
Spontant känns det som våren, när det börjar bli ljusare på kvällarna, dagarna är löngre så hinner man gå, rida och umgås på dagarna. Inte för varmt ute heller.
Känns jobbigt att föda i tex november när dagarna är så korta?
Stämmer det? Era erfarenheter?

Tror våren. Har fött 2 barn i oktober och mörkret och kylan var jobbigt.. kände mig ensam och isolerad.

Mitt barn är född i slutet av november. Var supermysigt kunna vara inne och mysa eller gå ut och promenera i snön. Ska vi ha fler barn är det försöka feb-april endast För vill ha ett till höstbarn ?

Födde i oktober, tyckte det var helt okej! Behövde aldrig köpa större vinterjacka och magen var inte så stor under sommaren så kunde ha mina vanliga sommarklänningar.

Efter att det gått mot ljusare tider och RS-faran är över. Skulle säga februari-maj om jag ”fått välja”.

Har två barn som är födda i mars och april, väntar nr tre i februari. Tycker att våren har varit bra då RS-säsongen är på väg bort och det är milt väder där man inte fryser ihjäl om man är ute och bebis behöver amma. Sen kan det vara rätt jobbigt med liten bebis när det blir sommarvärme, bebis blir het och man måste hålla sig i skuggan hela tiden. För och nackdelar med att få i alla årstider skulle jag tippa på ?

BEBISEN (hur svårt är det??)

Tack!

Har ett barn fött i slutet av oktober, tyckte det var perfekt. Vi hade visserligen väldigt varmt i vår lägenhet så han låg i blöja hela tiden, jobbigare om man har kall lägenhet. Jag tyckte det var svinskönt att slippa känna press på att ”gå ut och fånga dagen” som man ska göra om det är vår och sommar. Ville bara vara hemma med min bebis ändå. Han blev stor och nyfiken på omvärlden lagom till sommaren och då passade det bra att gå ut. Juste, i början blev han jättepåverkad av intryck från ljud och sånt så det var också en anledning till att det var skönt att vara hemma i trygg miljö. Hade nog tyckt det var jobbigare att stanna hemma sådär i spädisåldern om det var strålande sommar ute. Also, lättare att klä på en bebis när det är kallt än det är att ta av när det är varmt, och i början är de ju superkänsliga för temperaturer. Vill gärna ha en till höstbebis.

Jag fick slutet av mars, det var kanon! Bor i Mellansverige. Då Går Vi mot Bättre väder, RS börjar gå förbi, 3 månader Gammal och lite mönster på dagarna till sommaren. Njuta på altanen i vårsolen. Inte massor med tjocka overaller och tjocka åkpåsar med en nyfödd. Du kan också gå ute med tajts och tjocktröja (din nyförlösta kropp tackar!) beroende på var i landet du bor förstås.

Våren helt klart! Vi fick andra barnet i december, visst, mysigt att ha en helt nyfödd kring jul osv. Men såklart åkte hon på rs virus och blev riktigt dålig, inlagda i 7 dagar. Värsta tiden i mitt liv. Så jag röstar vår – OM man kan lyckas ”välja/planera”

Får man välja så skulle jag säga april.

Rida när du precis fått barn? Går det?

Så länge man inte fått nån förlossningsskada så ja 🙂 vet flera av mina vänner som var uppe på ryggen efter en vecka eller två!

Men jag tänker att man kan rida alla tider på året, alltså borde det ur det perspektivet spela mindre roll när barnet kommer ? annars säger jag våren som många andra här, efter den förskräckliga ens-säsongen och innan värmen kan bli ett bekymmer för en nyfödd. Jag tror förvisso att det går att föda barn alla tider på året också ?

Ens-säsongen ska vara rs säsongen såklart!

Jaha, wow.. Känns som man är rätt mörbultad där nere…

Anonym 21:39
Bara för att du har vänner som har ridit så snart efter förlossningen är det inget du skall rekommendera andra! Det är väldigt individuellt och finns risker så rekommenderar alla att vänta till efterkontollen. Elitryttare i vissa fall börjat arbeta väldigt tidigt efter förlossningen, tänk på att bara för att det funkat för någon så är det långtifrån så för alla. Tycker det har blivit lite som när folk visar upp att två veckor efter förlossningen kommer jag i mina gamla jeans, dock mer riskfyllt när det handlar om ridning.

Jag har barn födda februari, april och juli. April är absolut bäst skulle jag säga!

Har också en som född i april, det var perfekt!

Jag fick i februari och tyckte det var perfekt! Man känner ingen press att gå ut som man kan göra under sommaren och jag (Bara min upplevelse då jag gick upp mycket i vikt) tyckte det var skönt att den mesta svullnaden efter graviditeten försvunnit tills sommarn då man ska ha bikini och baddräkt. Skulle faktiskt inte (om man hade lyxen att välja) inte vilja föda mitt i sommaren.

Början på året, ger bättre förutsättningar idrottsmäsigt tex.
Mina är födda januari, februari o h maj, gillade maj bäst! Slippa oroa sig över rs och andra infektioner, lite kläder, skönt med värme. Nackdel var väl att det är ljust så länge, svårare att få till dygnsrytmen. Skulle inte vilja föda sista månader på året..

Ärligt nu. Luktar du på dina egna fisar under täcket?

Ibland tar jag emot min bajskorv med papper (såklart) och tar upp å sniffar…

huöööö

????

Hahah, hoppas du skämtar, annars…så mycket frågor?

Hahaha alltså ???

Jag har också gjort det. Men bara fångat, inte sniffat. Fan vad konstig man är.

Sjukaste? vad fick dig att vilja göra det?

Ja, brukar ibland ”fånga” dom i handen o sen lukta

Jag med!

hahaahsh kan ha hänt nån gång

Nej. Varför gör man det?

Hörru, fislukt är nyttigt! https://www.expressen.se/omtalat/livet/forskare-det-ar-nyttigt-att-lukta-pa-sin-pojk-eller-flickvans-pruttar-/ ?

För att veta hur dödlig den är

Imorgon är ”Allt för Sverige” äntligen tillbaka. Enda dokusåpan jag tittar på.

ÄLSKAR det programmet. Det och Arvinge Okänd.

https://youtu.be/aqAvgbHpzWw

Vad är det du vill att vi ska titta på?

Precis!! Jag hoppas att inte någon bara trycker på en helt okänd länk

Vad händer med jonna jintons sociala medier? Bloggen inte uppdaterad sedan sista september och insta sedan 11 oktober. Hon skriver om jobbet med nya säljhemsidan, men den ser inte uppdaterad ut och nästan alla smycket är slutsålda.

Det är jag med nyfiken på.

Ja, märkligt…

Hon har alltid varit dålig med att uppdatera sina sociala medier men nu börjar jag faktiskt tröttna. Man tappar snabbt intresset när det går en hel månad mellan varje uppdatering. Idag la hon dock upp ett inlägg på fb så det lär väl komma ett tråkigt blogginlägg snart. Hennes blogg var så mycket bättre innan hon träffade Johan. Det enda hon skriver om nu är projekt hon startar men aldrig verkar avsluta. Minns inte ens när hon var ute i skogen och fotograferade som hon gjorde förr.

Hon berättade väl nyligen om en stalker som varit efter henne i fler år och som precis gjort inbrott och sabbat i hennes ateljé? Det lär ju vara anledningen till att det är tyst från henne…

Vad har hänt mellan Sanna o Maja???

Vet inte men det var ett jäkla tjat om det.

Bli du aldrig trött på att upprepa denna fråga i alla inlägg?

Inte jag som frågat innan, så inte trött än! Kanske t.o.m frågar nästa ÖS också!

Sure?

Jag har frågat en gång förut. Tror faktiskt att det är fler än en person som undrar.

Ingen bryr sig.

Jag gör!

Vad som hänt (om något hänt) vet troligen bara de två. Ingen av dem känns som personen som skulle ”sälja ut” en ev konflikt på sociala medier eller svara på något sånt i frågestund på Instagram.. Din fråga kommer nog förbli obesvarad. Hoppas du kan gå vidare med ditt liv trots det.

Tack ❤️

Vilka är det?

Men maja har ju svarat på det??! Det har inte hänt något! De bor på olika platser och kan bara ses ibland. No drama!

Fast dem gillar ju inte varandras bilder längre… superintressant ju..

Varför ogillar så många Bella?

Att hon levt över sina tillgångar och försökt passa in i någon slags lyxvärld där hon inte hör hemma?!

Hur påverkar det dig?

Hon känns inte som en girls girl, som man säger på engelska. Men de flesta ogillar nog hennes skryt och manipulerande. Hon har ju i princip redan kallat sina följare för idioter som hon kan styra hur som helst.

Hur mycket tid har du över?

För att hon ljuger på både in- och utandning? För att hon behandlar sin personal som något som fastnat under skorna på hundpromenaden?

För att hon är motsatsen till ödmjuk och jordnära. Jag har läst hennes blogg sen hon var med i debatt första gången. Sedan hon lobbade för päls, häcklade 1 maj och sa att hon inte åkte buss för det fanns äckliga tjockisar på bussen etc. Jag minns när hon i ett radioprogram sa att hon inte trodde på välgörenhet på frågan hur mycket hon skänker. Och hur bortskämd hon lät när hon som 16 åring tyckte det var självklart att ha städerska. För mig är Bella tjejen som skrev debattinlägg om att offentlig amning är äckligt, och att folk med barn borde hålla sig till barnanpassade caféer, vilket såklart inte gällde henne själv när hon själv fick barn. Men mest har det retat mig när Bella liksom jämför sig med andra. När hon kallar sig för powerkvinna istället för bara kvinna. När hon säger att hon ska visa kvinnor att man kan göra karriär fast man har barn. Asså på riktigt. Vad tror hon vi andra kvinnor gör hela dagarna?

Vidrig människa. Hon är likadan idag,

Jag blev irriterad när hon gjorde till sin grej att flyga kors och tvärs över hela världen bara för att provocera. Hon lyckades med mig alltså ? men tappade mig som läsare också.

Folk ogillar henne för hon är falsk, tillgjord, mytoman osv..

Har du varit nära döden eller kanske t.o.m. död? Hur kändes det?

Inte riktigt jämfört med döden, men en gång när vi åkte pulka för länge sedan voltade vi med pulkan och jag hamnade snett med knäet med ansiktet ner i snön, gjorde så fruktansvärt ont att jag inte orkade ställa mig upp, folk ropade på mig att flytta på mig då nästa gäng redan hade börjat åka och jag fullständigt sket i det. Slutade upp med att nån jävel åkte över mig och det dunkade i huvet, efter det sprang min kompis fram och lyfte upp mig och av banan.

Haha, älskar att någon frågar om hur det är att vara död och du svarar med en pulkastory 🙂

Jag och en kompis bodde på ett vandrarhem en gång. Gick ner i receptionen och frågade om de hade en hårtork att låna ut. ”Nej, men vi har en radio ni kan låna!”

Ungefär lika logiskt.

Haha ja exakt! Inte för att förminska din upplevelse men kanske inte riktigt det jag var ute efter ?

Jag blev nästan mördad. Hans intention var nog inte att döda mig, annars hade jag inte levt idag. Det kändes inte bra. I mitt huvud dog jag då, inte medicinskt men psykiskt. Efter händelsen är jag en annan person. Kanske beror på trauma mot huvudet, jag vet inte. Han begick självmord en tid efter. Jag är tacksam för att jag lever, men inte tacksam för att ha sett ondskan i ögonen.

Men usch!!!! ❤️

Yes, pretty close i alla fall, men tack och lov var jag på sjukhuset. Var gravid och moderkakan släppte. Blodtrycket var nere på 60/20 (eller om det 60/30).
Jag ville bara blunda, försvinna bort och typ flyga upp och iväg. Så märklig känsla.

Men fy!! Kände du att du typ ”ville” dö?

Nej, jag fattade ju inte att det var det jag gjorde. Läkarna var skitjobbiga och drog upp mina ögonlock och höll på. Kommer ihåg att jag blev irriterad och bara ville att de skulle låta mig flyga iväg.

Hade en liknande erfarenhet för några år sedan. Minns att jag mådde egentligen inte jättedåligt, jag hade spytt på toaletten och kände mig yr, men jag hade en känsla av att jag behövde åka till sjukhuset och inte bara ta en värktablett och gå och lägga mig. När jag kom in till akuten så kollapsade jag vid entren, de tog mitt blodtryck som var extremt lågt och jag var inlagd inom 2 minuter. Minns samma sak att läkarna tvingade mig att vara vaken medan de satte in sladdar och hade sig. Visade sig att jag hade fått blodförgiftning.

Jag drunknade när jag var 5 i en pool i turkiet. Jag var död när de fick upp mig men tack och lov fick de igång mig igen. Minns bara att det kändes härligt, att jag såg solstrålarna genom vattenytan, små bubblor i vattnet och känslan av att sväva. En kvinna som skulle hoppa ftån hopptornet fick syn på mig och fick upp mig. Så tacksam.

Usch, men tur att du blev räddad. Det låter nästan som det tjejen som berättar om sin tsunamiupplevelse i JLCs podd. Har för mig hon berättar att mitt i allt kaos blev hon lugn och tyckte allt var skönt och att hon typ glömde att hon hade ont, eller hur det nu var. Har t.o.m för mig hon sa att hon tänkte ”är jag död nu?” Men sen bara ”nej jag är för ung!” typ och kom tillbaka till verkligheten igen?

Någon som läst ”i händelse av min död”? Var den bra? Tänkte börja läsa den nu

Jag älskade den. Min syster tyckte den var skräp.

Tack!

Camilla verkar ju ha varit med massor i media på senaste tiden och uttalat sig, men jag hittar inte vilken podd eller vilka andra avsnitt det pratas om? Är det flera olika poddar de senaste månaderna? Eller är det även medverkan i tv-program?

Vill ju också gärna höra, för här har jag ju bara läst positiva recensioner av Camillas medverkan, och vi vet ju att här skräder folk inte orden om de är missnöjda! Så tänker att det måste vara värt att lyssna på.

Mediepoddens senaste avsnitt tror jag hon var med i!

Tack!

Ingen mer som vet något mer?

Camilla?

Det spökar otroligt mycket i min lägenhet så nu vill jag ta reda på vad det var på platsen, innan huset byggdes på 50-talet. Vart tar jag reda på den informationen?

Kanske finns nåt arkiv på bibblan.

Eller ett arkiv på…… ett faktiskt arkiv.

Vet tyvärr inte! Men berätta mer, vad händer???

Jag hör oförklarliga dunstar och slag, känner hur jag blir iakttagen och en konstig närvaro. Är skiträdd

Säg vänligt ”snälla gå härifrån” så kanske spökena lämnar dig ifred ?

Vad för fenomen upplever du?

Jag hör oförklarliga dunstar och slag, känner hur jag blir iakttagen och en konstig närvaro. Är skiträdd

Kolla om det finns ett kommun- eller stadsarkiv där du bor, de som jobbar där kan säkert hjälpa dig att finna information om byggnadens eller platsens historia.

Oavsett om du tror på spöken eller ej så tycker jag att du ska testa att bli av med spöket. Tala om för spöket att det är du som bor där och att du blir störd av (inte rädd) dess ljud och närvaro och att det inte är meningen att den ska vara där. Säg att personen ska släppa taget om jordelivet och gå vidare och sluta stöka runt hemma hos dig.

Ibland räcker det och ibland får man säga ifrån fler gånger, antingen vänligare eller mer bestämt.

Jag har spenderat hela dagen och lyssnat på spkpodden så nu tror jag att det är en demon som bor där hahaha

Säg att du vet att de/spöket är där och be de tona ner sig – alternativt att gå vidare.

Du orkade inte ens läsa min kommentar två centimeter upp där jag precis skrivit samma sak?

Oj vad dryg du var?

tack 😀

Känns det bättre nu?

Ja

Hahaha kan tänka mig det. Försök att inte grubbla för mkt. Jag förstår att du blir skrämd men försök tänka att det bara är en människa som en gång levt som du och jag och som har svårt att släppa taget av olika skäl. Du kan hjälpa hen att slippa gå och våndas.

Jag vet inte ens vad jag tror när det kommer till sånt här, men när jag upplevt onaturliga saker så försöker jag iallafall tänka så och då känns det lite bättre. Men jag tror däremot inte på demoner utan att om ett ”spöke” upplevs som hotfullt så är det någon som kanske gått bort på ett väldigt våldsamt sätt eller ha ouppklarade saker som hen int ekan släppa taget om.

Jag sa högt till mitt spöke (som jag vet är min morfar) att jag vet att han är här och ser till mig men att jag ibland blir rädd när jag hör honom. Bad honom att vara lite tystare när han besökte mig, men att jag uppskattade hans besök. Efter det har jag bara märkt av honom ett fåtal gånger och aldrig blivit rädd.

Jag har gjort samma sak (bett ”personen” att lugna ner sig eftersom min dotter blev rädd), efter det blev det lugnt ♡

Häll salt överallt. Skaffa ett krucifix. BE. Jag blir rädd bara av att tänka på hur du har det.

Men sluuuuta!! Ditt svar gör mig mer rädd haha

Jag har krucifix över varje dörr här hemma. Ja, jag är troende. Min mamma brukade säga att en ska ha så ovårdat språk som möjligt om en ond kraft kommer och stör. Är det bra eller dåligt det du känner?

Dålig närvaro känner jag. Eller alltså, jag känner liksom obehag.

???

Jag jobbar med sånt! Ring kommunen och be om att få ta del av gamla planer på din fastighet (kolla upp vilken fastighet lgh är så underlättar det) 🙂 lycka till!!

Tack bästa Ekorren! Kan jag då få dem digitalt? Eller måste jag till ett fysiskt kontor och hämta dem?

Får jag även fråga vad du jobbar med? Blev intresserad haha, speciellt nu när jag vill testa på något nytt.

Jag bodde nära ett nedlagt mentalsjukhus där dom gjort försök och experiment på sjuka människor. Jag kunde inte bo kvar. Jag drömde obehagliga drömmar och kände så oroliga energier att trodde att jag själv blivit galen. Märkligt att vissa saker kan drabba än så.

Men gud vad galet. Älskar att läsa såna här grejer

Gabjoss story… Är hon 24 eller 14 ? sekundärskäms så mycket

Gud samma..
Varför är hon alltid så ivrig att visa/prata om hur mycket hon äter? Följer henne inte slaviskt men tycker såå ofta det ska nämna att hon inte klarar sig utan 10 mellanmål och 3 chokladkakor per dag… Jaha?
Vill hon så gärna vara den där naturligt smala tjejen som är cool och inte bryr sig om kalorier men ändå smal och snygg? Eller försöker överkompensera..?

Har sett henne äta ute och det är typ två bett på kakan sen slängs det…

Haha ja ? nysingel och nybliven 15-åring

De festar dessutom på det sunkigaste stället norr om Dalälven.

Var är det då? 😀

Iofs hellre att hon beter sig såhär nu än när hon är 45-50 och ev nybliven singel. Nackdelen att träffa sin partner tidigt (tex Under tonåren) Är att om det inte håller så tar många igen tonårstiden senare i livet och det blir oftast tragiskt… 24 år är ändå ok för detta, något omogna, beteende

Jag tar socionomexamen i januari och letar därav jobb, men där jag bor ligger det 2 annonser ute som har med mitt arbete att göra, jobb som jag inte ens kan tänka mig. HUR söker jag jobb som jag vill ha/kan tänka mig om de inte annonserar dem?

Jag kontaktade företagen. Fick tag på rätt person. Erbjöd mig att bjuda hen på en lunch och prata lite mer om vad jag kunde bidra med på företaget, min kompetens osv. En gratis lunch tackar få nej till och de minns dig den dagen de behöver någon i ett projekt. Så fick jag jobb.

Har du barn eller annat som låser dig vid det området? Har du inte det så föreslår jag att du flyttar. Mycket lättare att få jobb i större städer. Malmö skriker efter socionomer.

Nej, tanken är att jag ska bo här max 6-12 månader till för att sedan flytta till en större stad, men måste ju ha jobb under den tiden för det.

Vilka jobb kan du tänka dig? Är det socialtjänsten du skyr? I så fall rekommenderar jag dig att prova ändå. Det ses som en merit att ha arbetat på soc även om de flesta inte gör det i så många år. Det är tufft men det går. Ofta får man trevliga kollegor som socionom, upplever jag iaf. 🙂

Ja socialtjänsten är jag inte alls sugen på, men alla säger precis som du, att prova, men jag känner verkligen inte att det är ett jobb för mig. Det finns inte ens tjänster på socialtjänsten just nu, vet inte riktigt vad alla jobb tog vägen som alla sa skulle skrika efter en vid examen? Jag kan tänka mig de flesta jobb förutom socialtjänsten och typ kurator på öppenpsykiatrin osv.

Kuratorsjobben tas direkt av antingen de med mycket erfarenhet eller manliga socionomer. Det sistnämnda kan verka deppigt men tyvärr är det så, alla blir impade så fort en karl läst till socionom… När jag gick tog examen hade nästan alla männen i klassen fått arbete som kurator eller chef. Vi kvinnor fick slåss om vikariat på soc…

Här i Skåne vet jag att man skriker efter socionomer MEN främst då inom socialtjänst eller liknande där man måste pyssla med myndighetsutövning. På många håll och kanter sparas det ju pengar genom att dra in på kuratorer (skolans värld tex), medan soc växer med tanke på ökade klassklyftor. Funderar på vad mer du skulle kunna göra… Kanske bemanningsföretag? De tjänar rätt bra och är smidigt om du ändå inte säker fast anställning just nu utan mer tillfälligt.

Usch kan tänka mig att det är så. De flesta män i min klass har fått anställning så det ligger nog mycket sanning i det du skriver. Ja men jag tycker att det borde finnas fler jobb än socialtjänst och kurator som socionom? Det är ju hur brett som helst. Ja det skulle kunna vara något, vad innebär det, hur anställs jag som socionom inom bemanningsföretag?

Socionomjobb brukar annonseras ut. Det finns väl inte fler just nu.

Det sägs att man i livet har 3 st kärlekar;
1. Din första förälskelse som hade kunnat varat ett manuskript till en film och som lärde dig vad kärlek är. Denna kärlek är viktigare för hur andra ser den och uppfattar den än du själv.
2. Den galna kärleken som är svår, riktig svår. Den lär dig vad lögner och manipulation är för något. Den kan ibland vara ”cirkulär” en sådan du går tillbaka till för att du vill få den att funka. Den är även full av drama som gör att man blir beroende av den. Det är den kärleken du kämpar mest över och önskar att den skulle funka.
3. Den lätta kärleken. Den funkar som en pusselbit och gör dig glad. Det är den sanna kärleken.

Vad tror ni om detta? Stämmer det på er? På mig gjorde det förvånansvärt mycket

JA! absolut! har också läst det där och det stämmer perfekt på mig!

Vet ej, har inte haft nån kärlek?‍♀️

Nej, stämmer inte på mig. Tror att det är en väldig förenklad syn på allt.

Sjukt stämde på mig med?

Jag har hittills bara upplevt den galna kärleken (som ibland kunde innehålla hintar av den kärleken som hade kunnat vara ett manuskript till en film). Jag hoppas att du har rätt, jag väntar på den lätta kärleken men den galna kärleken var så galen att jag inte vet om jag är redo än, trots att det har gått flera år.

Haha ”hoppas du har rätt”, jag är visst lite trött. Men tror mycket väl att det kan stämma även om det som någon skrev kanske är en lite förenklad syn på det hela!

Nej, inte för mig. Mina två riktiga (besvarade) relationer har varit den ”lätta” kärleken, båda relationerna varade/har varat i över ett decennium. Funkar bra för mig!

Denna kärlek är viktigare för hur andra ser den och uppfattar den än du själv. Kan nån utveckla den meningen? Sorry trög natt

Oj så sant!! Mitt i prick! Ska nu få barn med nummer 3<3

Hahahahah oh my god. Jag har varit med om exakt de två första ??

Varför hamnade mitt jätte långa inlägg i modd? Tog jätte långt tid att skriva på mobilen 🙁

Någon som vet vad som hände med Moa Ericson (hon har rosa hår, är kroppsositiv och bipolär) på Instagram? Hon var min favvis på insta och hon var dessutom sjukt aktiv och hade (har) rätt många följare. Jag saknar henne men det har varit helt tyst sedan april. Tänker på henne och undrar om något hänt!

Vart finner jag mallar/stenciler för eyeliner?

Jag funderar på att ge min pojkvän en badkappa i julklapp, hans önskemål är att den ska vara tjock. Har ni något förslag på vart man kan hitta det?

Är badkappa samma sak som morgonrock? Har aldrig hört det ordet tidigare

Badrock är ordet jag skulle använda… har du inte varit på SPA tex?! Där
Får man ju alltid låna en badrock… Oftast är de väl gjorda i frotté medans en morgonrock är av annat tyg

Kolla på Hemtex är mitt råd! Jag köpte en badkappa där för några år sedan, tjockare. Vet inte hur utbudet är nu men jag håller tummarna ?

Jag fick en av systern en gång, då hade hon köpt den på Ellos… annars tycker jag att de verkar svåra att hitta… hade själv velat ha en ny

Pellevävare, tjocka, fluffiga och riktigt mjuka. Har haft min i flera år. ?

Kolla på Åhléns!

Rofa! Jag köpte en därifrån till min sambo förra julen, den här badfrotté på insidan (vilket han älskar) men är mjuk på utsidan (vilket jag älskar). Plus att det är lite fint att man kan välja till att skriva tex hans initialer på den 🙂

Någon som sett Candyman (1992)? Verkar vara av det rätta virket!

Jaaaa. Den är grym! Jag såg den när jag var alldeles för liten. Så här 20 år senare har jag men för livet. Vill inte säga vad, du måste se den 🙂

Om du vill bli författare, skulle du kunna tänka dig att skriva t ex erotiska noveller?

Ja, det jag skriver innehåller ändå lite erotiska inslag

Blivande författare här, skulle absolut kunna tänka mig det, under pseudonym.

Varför pseudonym? Är det väldigt vanligt när man skriver erotik?

Jag hade valt pseudonym för att mina barn ska slippa en skolkompisar som har högläsning ur de snaskigaste delarna för dem. Eller gubbar som dreglande glor på en när man handlar på Ica. Typ.

Jag tror inte att det är dreglande gubbar som läser erotisk litteratur.

Skulle också bara kunna skriva under pseudonym, jag vill inte bli ett känt namn.

Man behöver ju inte vara exhibitionist som Läckberg. Jag läser mängder av böcker och de allra flesta författare skulle jag inte känna igen om jag så stod mitt framför dem. De är bara ett namn och det är böckerna jag känner till, inte dem.

Tips på julklapp till 1,5 åring?

I den åldern kan man ge exakt vad som helst. Hade min systerson på besök, han är ett och ett halvt. Han lekte en hel dag med en gammal tom kartong.

Haha låter som mina katter när man köpt ett klösträd eller vad det nu kan va och så leker de med lådan istället 🙂

?

Något som låter väldigt mycket.

Nej för fan, tänk på föräldrarna! hahah hatar folk som köper leksaker som låter. Oftast är det billigt Kina skit som låter för högt.
Annars pussel, böcker, duplo, dockor, schleich djur, fordon, tågbana. Eller ”merch” typ spindelmannen grejer, greta gris/babblarna/pyjamas hjältarna osv. =)

Hur i fan får man sin kille att fria till en?? Haha jag vill inte ha värsta bröllopet! Jag vill bara ha samma efternamn som mina tre barn! Alltså, tre barn ihop och 7 år. Och fortfarande ingen ring?? Hur får man karlfan att fatta??? Har hintat otaliga gånger ?

Fria själv då?

Ta upp det med honom i stället för att sitta och vänta på ett frieri.

Prata. Vad tycker han om äktenskap? Vet du det så är det lättare att beskriva varför du finner det så viktigt.

Jag, kvinna, friade till min man. Han blev jätterörd och grät. Vi har varit gifta i ett år 🙂

Åh samma här! Gick ner på knä när jag va höggravid med första barnet, han fattade ingenting och trodde att vattnet hade gått ? jättekul att fria, pirrigt som fan!

Men guuuud fria själv eller säg ”jag vill gifta mig, nu gör vi det”.

Gör det själv

Vad är grejen med att ”få någon att fria”, varför vill många ha att killen ska göra något extravagant och fria? Fattar verkligen inte. Jag och min man prata om förlovning ett tag och bestämde ett datum efter 5 år tillsammans. Han ville dock bestämma dagen i fråga vad vi skulle göra och hur jag fick ringen osv. Ta upp det bara, ”har du tänkt nåt på förlovning/giftemål”? Så är konversationen igång =)

Känns som att fler är ute efter själva frieriet än äktenskapet.

Ja exakt. Hörde Bianca när hon medverkade i Fördomspodden och hon hade ju helt bisarra förväntningar på ett frieri. Förstår bara inte, det värsta jag skulle kunna tänka mig är någon som friar framför massa människor och massa ståhej. Men alla är vi olika =)

Haha ja jag med. Skulle vara en mardröm om han ställde till med en stor scen. Dragit dit familj och vänner och allt. Nä, då tar jag hellre en diskussion i soffan framför en film och bara bestämmer att vi nog ändå ska gifta oss.

Tror dock att många kvinnor gärna ser att mannen ska fria för att få se och känna att mannen har lagt mycket tanke och planering bakom någonting för sin partners skull. Vilket män (generellt) kanske inte är så bra på att göra i det vardagliga livet då det oftast står för kvinnan.

Jag och min kille pratar om det. Han vill nog överraska mig när det är dags, men vi är på samma plan om tidpunkt i livet osv. Så slipper man undra. ❤️

Men jävla elefantfot som bor ovanför, lär dig att gå som folk förfan!???

Sådär – skönt att få ut det nånstans?

Jag vet, så fucking irriterande!! Flyttade pga mina grannar och hamnade under likadana…

Samma!!! Pratar högt som fan gör de också. Flyttat förra ggr redan så orkar inte flytta mer. Men Nyman blir sjukt bitter av det

Ja, särskilt runt 3.00 på natten ska det snackas så högt så lungorna brister för dem. Ibland önskar jag att mord var lagligt☠??

Har också en sån granne! Springer mellan sina rum på hälarna då det klampar, ibland med skorna på. Eftersom det är omöjligt att inte märka att det borde störande som bor under utgår jag ifrån att hen skiter i vilket. Så otrevligt beteende!

Ibland har jag lust att banka något upp i taket, men gör självklart inte det. Ibland så rasslar/bankar de även i elementen så att det låter som att huset ska falla ihop. Undrar vad de sysslar med egentligen…

Do it. Jag gör det varje gång dom beter sig sämst.

HAHAHAH det kunde varit jag som skrivit det där 😀

Det hade kunnat varit jag som skrev den här kommentaren, jag har också en elefant ovanför mig! Och elefanten bor med en som konstant går i klackar. Vad är grejen??? Och elementen!!! Hur fan lyckas man leva om i elementen så mycket???

De måste ha en speciell kärlek för elementen, eller hat?

Öppet spår, äntligen! Vilken småstad i Sverige rekommenderar ni att flytta till?

Jag har bott utomlands i nästan tio år, men funderar på att skaffa mig ett hem i Sverige så småningom. Skulle gärna vilja köpa mig ett litet rött hus med vita knutar på landet nära en mindre stad… eller kanske en liten, fin lägenhet i centrum av en stad, att ha som hemmabas mellan längre resor (vill gärna kunna ta tåget till södra Europa under vinterhalvåret). Som ni hör vet jag inte helt vad det är jag letar efter, men det viktigaste är platsen / samhället. Jag kommer ursprungligen från Stockholm men jag längtar verkligen inte tillbaka dit. Det är alldeles för stort och anonymt. Så jag vill jättegärna ha tips på trevliga mindre städer (och kanske städer att undvika?).

Har tittat lite på Trelleborg och Umeå, men har aldrig vart där. Trelleborg verkar ha ett jättevackert läge vid havet samtidigt som det är nära till resten av Europa. Umeå verkar ha ett väldigt levande kulturliv med massor av spännande saker att hitta på. Ja norr eller syd spelar egentligen ingen roll – Min enda kravlista är:

– Nära vacker natur
– Överkomliga bostadspriser (alltså, jag vill inte betala mer än 500 000 för en etta, och inte mer än 1 000 000 för ett litet hus)
– Nära vatten (sjöar eller hav)
– Samhälle med låg brottslighet, där man kan promenera sent på kvällen utan att vara rädd.
-Trevligt folk (ja, är ju väldigt subjektivt detta, men vissa städer har liksom varmare ”stämning” än andra).
– Ok kommunikationer till Stockholm, så man kan hälsa på familj där utan alltför många byten.

Några tips? 🙂

Byar utanför Luleå.
Ersnäs, alvik, Bälinge, Råneå, vitå. Fantastiskt vackert.

Rekommenderar Lidköping.

Absolut inte! Dryga människor och är du inte född här kommer du typ inte bli insläppt i något umgänge…talar av erfarenhet och vet att det är samma för väldigt många andra.
I övrigt stendöd stad och även bandytokig sådan.

Flytta inte hit. Det bästa med stan är att man kan åka härifrån, och absolut, då har du 40 minuter till Skövde med bil, och därifrån går tåget till Stockholm.

Exakt! Flyttade in och ut efter 5 år, helt omöjligt konstigt inskränkt folk. Nu mängder av droger och nya svenskar med. Inbrott i varenda bod/garage som finns då yrkeskriminella smågangsters gör räder varje natt och stjäl verktyg och gräsklippare. Det enda som är värt et besök är långgrunda stranden vid campingen och Ica Hjärtbergs

Anonym 21:44
Tråkigt att höra.

Anonym 21:27
Intressant upplevelse av stan. Är själv uppvuxen där men flyttade därifrån för 20 år sedan. Trodde att det fortfarande var en mysig småstad med torget varje helg. Visste inte att det har förändrats och att det är svårt för inflyttade att hitta sin plats.

Runt om Lund och österut. Ju längre österut ju vackrare blir det. Och det är lätt att ta tåget till Köpenhamn och ut i Europa.

Lund och österut får du ju knappt en skrubb för 500 000 kr. Fantastiskt fint dock.

Gränna/Visingsö.

Karlstad! Runt 90 000 invånare i kommunen.
Vatten överallt, vacker natur, gó stämning, roligt kulturliv. 3 timmar till Sthlm/Gbg/Oslo.

Jag tänkte rekommendera Lund, men sen såg jag önskan om priserna…

Kalmar är väldigt vackert, trevligt och fint. Bodde där i nio år 🙂

Hela Dalsland. Sanslöst vackert och billiga bostäder. Möter inte ditt krav om kommunikationer till Sthlm dock.
Annars Alingsås, Varberg, Falkenberg. Trevliga småstäder allihop.

Hälsingland! Hudik om du vill bo i ”stad”, Järvsö om du vill bo ”hemma”. Bra tågförbindelser på båda platserna, vatten, skog, djurliv. Skapliga bopriser, beror dock på vart i Hudik/Järvsö. Trevliga människor och bra med aktiviteter. Är en del turister i Järvsö vintertid, men det blir inte för mycket. Lite lagomt sådär.

Rättvik / Leksand ?

Nej inte fler nollåttor tack!

Skäm inte ut oss småstadsbor nu.

Så trist med obesvarad kärlek, många av oss Stockholmare älskar ju Rättvik!

… och Leksand!

Min dröm att flytta till Rättvik. Är där varje sommar och numer också gift med en mas, men bor i Sörmland. Lyllos er som får bo på ett så ljuvligt ställe!

Rekommenderar Skåne starkt! Jag har också bott utomlands i många år (London), och har min svenska bas vid vattnet i Malmö. Supersmidigt att ta sig dit över en helg, jag kan lämna efter jobbet på en fredag och vara tillbaka på måndagen utan att det blir stressigt, och enkelt att ta sig med tåg och buss till övriga Sverige och genom Europa om man vill undvika flyg. Dessutom är Skåne väldigt vackert, och finns många bra ställen att välja mellan: Ystad, Lund, Malmö, Helsingborg. Dock rekommenderar jag att du bor längst en sträcka där du kan ta tåget direkt till Köpenhamn utan byte.

Jag rekommenderar dig att kolla upp Höga kusten <3 Jag själv bor i Härnösand. Så vacker natur, nära inpå knuten. Kan du tänka dig att bo åt Kramforshållet, Nordingrå mm, så hittar du lätt ett jättebilligt boende, gård, stuga, med MAGISK natur runtom.

I Umeå får du inget under 1,5 milj.

Örnsköldsvik!! ?

Hudiksvall!

känns som att jag slösar bort mitt liv

Plugga till ett högavlönat yrke 🙂

Eller till något du känner att du VILL jobba med.

Ja för pengar är meningen med livet!!

Det underlättar en hel del i alla fall.

Samma.

Måste du göra något ”viktigt” av ditt liv då?

Jag blir skittrött varje gång jag hör att man ska leva sitt liv till fullo och bli ihågkommen för alla braaaa saker man gjort.
Vem fan har bestämt det?
Det räcker väl med att du lever för din skull och gör sådant du mår bra av? Skit i att en del dravlar på om hur man ska leva sitt liv.

Karriär, volontärarbeta, vara snygg, vara hälsosam, skaffa familj, hålla sig frisk, upptäcka välrden, samla på sig så många minnen som möjligt. Till vilken nytta då?

Chilla och fundera på vad du verkligen mår bra av att göra.
Jag mår bra av att chilla, umgås med vänner, käka gott, slappa i soffan, charterresor osv.
Jag har slutat jaga pengar, karriär och göra skithäftiga resor som gör mig totalt urlakad.
Jag orkar inte springa på galna konserter och festivaler och springa påstan och festa varje helg eller ha tusen fiiina middagar hemma osv.

Amen.

Jag vill gärna ha barn men det är försent. Jag lät min mamma styrde mitt liv

Hörde Josefine Craaford i freakshow om att hon är förbannad på alla nya könsidentiteter. Här brukar det finnas en del ”woke” människor, upplys mig varför det inte räcker med han, hon, möjligen hen om man vill vara snöflinga? Men behöver vi också ”det” och ”dem” och ”flytande” också, har hen blivit för mainstream? Och är det verkligen okej att bli kränkt när folk säger fel pronomen till en?

Finns inget större i-landsproblem än dessa könsförvirrade unga människor som blir kränkta av olika pronomen.

?

Jag är inte så insatt i såna ”genderfluid” frågor men brukar tänka såhär: skulle jag tycka att det är ok om någon kallar mig för han och pratar om mig som man när jag är kvinna? Jag vet inte varför det inte räcker med ”hen” för de som vill tilltalas så (”they” på engelska, de har väl inget ”hen”). Man behöver kanske inte förstå allt heller, det krävs ju väldigt lite ansträngning att kalla någon för det de föredrar att bli kallade även om man inte ”tror” på avvikande könsidentiteter.

Påminner om southpark-avsnittet när Kyles papp identifierade sig som en delfin.

Fast det är ju jättesvårt att vänja sig av vid ett pronomen man slänger ur sig i förbifarten? Och i josefines exempel var det en lärare som hade tre elever med olika egna pronomen så svårighetsgraden ökar ju snabbt då.

Nej man behöver såklart inte förstå. Jag förstår inte hur min kompis kan vara lesbisk, men jag förstår såklart att det är verkligt. Det som provocerar mig med dessa människor är att de skapar problem för sig så de mår sämre och sämre, istället för att ta tag i sin hälsa och sitt liv. Allt kretsar kring behovet av att vara unik och känslan att ingen förstår en. Och det är toppen när man vill vara svår på instagram, men jag skulle önska att fler unga människor skulle kamma sig och skaffa ett jobb. Lära sig passa in i arbetsgivares mallar och bidra med det som behövs utan att gnälla. Och jag menar såklart inte bara ickebinära – minst lika illa med dokusåpadeltagare, datorspelsberoende etc…

Problem som är konstruerade för att ge människor som känner sig svaga, utanför och ledsna en chans att få ett övertag på samhället som tufsat till dem.
Nu sitter de på någon slags moralisk pedistal.
Vi vanlisar är exkluderande, ignoranta och problematiska (för att använda deras favoritord).
Råkar man använda fel ord är man ett patriarkaliskt svin.
För säkerhets skull ändras reglerna dagligen för att maximalt försvåra korrekt beteende.

huvudet på spiken!

Tycker allt detta med könsdysfori etc. är fascinerande men jättemärkligt. Det är ju inget fysiskt fel på den kroppen människor med könsdysfori föds i? Varför tror läkarna och patienterna att symptomen ska bli bättre av att operera/förändra den fysiska kroppen när ”problemet” så uppenbart är psykiskt? Och hur kan man (juridiskt och medicinskt) få kalla sig kvinna när man biologiskt är en man och vice versa? Kön är ju liksom en biologisk definition, inte hur man upplever sig själv.
Så många frågor….

Igår vad första gången jag låg med någon sedan jag blev dumpad i början av sommaren. Det var en kille från tinder, som jag träffat på öl två gånger, men som jag nu bjöd hem till mig på dejt nummer tre, som alltså blev sex. Allt var bra, och han är en trevlig och respektfull man, men jag känner ändå att jag inte vill träffa honom igen. Jag är inte redo för något sånthär. Hur säger jag till honom att jag inte vill ses mer utan att låta som ett svin som bara ville få ligga en gång?

Du säger bara att rätt känslor inte uppstått, tackar för allt och lyckat honom lycka till i framtiden.

Det fanns ett instakonto jag tyckte var intressant som jag tror stängts ner… Men innehavaren var en kvinnlig superfemenist och ville inte bli könad. Hon födde ett barn som hon och hennes partner inte ville gå ut med kön på och som hette Panda. Har helt glömt bort vad kontot hette, någon som vet?

Pandasfin

Åh tack! ??

Okej mitt inlägg försvann?!? Så testar igen.

Hörde nyligen om att en psykolog sagt att man endast kan ha 3 riktiga kärlekar och för mig stämde det.

1. Den första kärleken som lär dig vad kärlek är och skulle kunna vara manuskript till en romantisk film. Vi tror att det är en rätta. Det viktigaste i denna kärleken är hur den syns utåt, alltså hur andra upplever den, inte än själv.
2. Den svåra kärleken. Denna är full av drama som gör en beroende av den. Denkan vara ”cirkulär” så den gör att man kommer tillbaka till den och vill få den att funka till varje pris men det slutar bara sämre varje gång.
3. Den sanna kärleken, den är lättare än vad du kunnat ana och er ”connection” är otrolig.

Vad tror ni? Stämmer det på er?

Hmm. Jo men det stämmer nog fan… min första kille, jag var så kär som bada en tonårig kan vara. Vi drömde om att gifta oss och allt men ja… Han började plugga på annan ort och vi växte ifrån varandra. Sedan min stora obsession. Jag var helt besatt av honom. Lät honom trampa på mig gång på gång. On and off i flera år. Och idag är jag med en man som jag känner mig så hemma med. Vi är så självklara bara.
Men mellan dessa har jag haft andra pojkvänner, dock har jag oftast känt innerst inne att vi aldrig kommer hålla ihop..

Exakt samma här!

Inte alls.

Ja, fy fasen vad sjukt!
Allting stämmer till punkt och pricka förutom ”Det viktigaste i denna kärleken är hur den syns utåt, alltså hur andra upplever den, inte en själv”. Stämmer inte överhuvudtaget – snarare tvärtom. Jag brydde mig verkligen inte om hur andra uppfattade oss utan levde bara i en rosaskimrande bubbla ?

Om man räknar bort korta förälskelser/relationer så beskriver punkterna ovan mina tre längsta, och mest seriösa, förhållanden.

1. Min första stora kärlek
2. Mitt mest komplicerade förhållande någonsin. Många försök av och på, fram och tillbaka.
3. Mitt nuvarande – trygga och kärleksfulla – äktenskap där allt verkligen varit mer okomplicerat än någon tidigare relation och ja faktiskt, vår connection är otrolig.

Var är det bäst att bo i Dalarna? (Lugnt område, barnvänligt, nära till sjö/natur). Gärna någon mindre ort men inte för litet.

Falun

Åkte bil genom Grängesberg i slutet av sommaren. Fy fasiken så fint! Idylliskt fint med vattnet och naturen och fina hus!

Jag har dejtat en kille i 5 månader nu. Hur länge dejtade ni innan ni blev ett par? (Självklart är det olika för olika personer)

Vi träffades i lite mer än 2 månader innan vi blev ett par 🙂

Vi dejtade väl kanske 3 månader 🙂

En kvart ungefär

På vår första dejt. Vi träffades varje dag efter vår första dejt.

2 mån, dock var vi 16. Skulle jag dejta nu tror jag att det skulle ta längre tid.

Dejtade inte min man alls. Konvenansäktenskap. Nej skoja. Vi var kompisar och jag blev kär, sa det till honom, fick veta att det var besvarat och frågade om han ville bli tillsammans. Vi var 19.

1 månad 🙂 båda fick känslor andra dejten och min magkänsla skrek att det var rätt så tror inte jag har orkat vänta haha

Min mamma dog idag i levercancer, hon kämpade i 1 år innan den j-vla sjukdomen tog hennes liv, 65 år gammal men var kärnfrisk sedan innan. Vi har bott tilsammans alltis i princip, är 31 år och jah flyttade hem igen efter 1.5 år med min ex-make. Jag och min son som var 7 veckor då ex-maken lämnade mig utan ett ord. Min son fyllde precis 6 år och mormor är hans älskling, han pratar om att hon kommer tillbaka och vill inte att jag är ledsen. Hon dog hemma med familjen närvarande, jag och min son höll henne i handen när hon tog sitt sista andetag .Jag är gravid med mitt andra barn v 17, en till pojke. Jag är helt förkrossad och vill inte leva längre, känner en tomhet som aldrig kommer att fyllas. Känner att jag vill gå bort i samband mwd min förlossning eftersom min smärta gör fysiskt ont, har knappt kunnat resa mig från golvet och jag vill bara ha min mamma.Sonen blev helt förkrossad och sa för några dagar sedan ”jag vill inte att mormor dör”, ”ingen vet hur mycket jag älskar mormor”, ”jag vill bara där mormor är”. Blev nästan mer ledsen för sonens skull, mormor har varit hand om honom och varit den ”andra föräldern”. Jag vill bara att mamma kommer tillbaka, har sedan cancerbeskedet för exakt 1 år sedan vaknat med ständig skräck på natten och panikkänslor.J-vla skit sjukdom. Jag orkar inte med detta längre

Det där har jag också varit med om, och jag känner igen den förlamande sorgen man drabbas av initialt. Men, och det här är ett stort men, tänk på att din mamma skulle ha velat att du gick vidare med ditt liv, tog hand om dig själv och dina barn – det var därför hon gav dig liv. Jag önskar dig styrka och allt gott.

Tacl för dina ord. Vi fick veta att den var ”obotlig” men har sett andra som blivit friska så jag höll hoppet uppe in i det sista. Min mamma jobbade för 3 veckor sedan, sen ramlade hon och kunde knappt stå på benen efter en gastroskopi.Hon skulle börja mwd ny cytostatika men hann aldrig. Hon började på svikt symtom för någon nånad sedan och vi sökte immunotherapi i Helsingfors men det var för sent.På min sons 6 års dag 10 okt tillkallade jag ambulansen efter att mamma blivit encefalopatisk efter gastroskopin. Hon lades in i 2 veckor och blev lite piggare, kom hem för 3 dagar sedan eftersom det var hennes sista önskan. Tumören hade vuxit i flera år tror man, känner mig skyldig eftersom jag borde fattat (är läkare) att hon riskerade cancer efter tidigare utläkt hepatit c i barndomen efter blodtransfusion Mamma var extremt vacker såg ut som knappt 50, pigg och fräsch innan denna sjukdom tog över henne och hon blev oigenkännlig på slutet. 7 oktober sa hon ”det är klart att jag ska vara med på förlossningen, jag ska inte dö ännu” och nu är.hon borta????????

Min mamma dog plötsligt, så jag fick aldrig ta farväl. Men vi hade nästan daglig kontakt och jag känner hennes närvaro. Hon har gjort mig otroligt stark, med sin gränslösa kärlek. Så stark att jag överlevde den cancerdiagnos jag fick i våras. Det hörs att du också är stark, bara kanske inte just nu. Det gör inget, man får vara svag ibland.

Jag sitter uppe och jobbar i ett par timmar till. Vill du skriva direkt finns jag på: peter.gabriel.bloggbevakning@gmail.com.

Men jag har inga ord. Önskar dig bara styrka ❤️ Kan inte ens tänka mig vad du går igenom.

Kram ❤️

Du är i chockfasen av sorgen. Låt dig känna allt detta och stötta din son så mycket du kan. Idag är inte dagen att fatta några som helst beslut eller dra några slutsatser. Lev i nuet. Jag vet att det är mycket att ta hand om och ta ställning till och om du har människor i din närhet som kan stötta och hjälpa, låt dem göra det.

Är du helt ensam kan jag hjälpa. Cam har min mejladress. All kärlek till dig. <3

Fyfan.. kram ❤️

Åh, blir alldeles tårögd. ❤ Fuck cancer och alla jävla sjukdomar.
Kram

Beklagar! Vad hemskt att behöva gå igenom denna sorg nu när du är gravid med. 🙁
Men vet du, du kommer att ta dig igenom detta. Du har dina fina barn och du kommer att ta hand om dem så väl, krama dem, skratta med dem… Det är just nu i den första chocken allting är en mardröm. Låt dig själv sörja. Skrik och gråt. Och om du behöver: se om du kan få stöd i sorgeprocessen hos en kurator, präst, grupp eller liknande. Du är inte ensam i detta, kanske är det en tanke som kan trösta lite?
Stor kram till dig

Tack för alla fin kommentarer, det värmer❤❤❤.
Tack. Sorgen är så förlamande trots att man någonstans känt på sig det. Jag har haft så sjuka känslor i 1 helt år, hopp förtvivlan, oro, panik. En känslomässig bergochdalbana. Känns som en emotionell urladdning och gråten kommer i attacker.Har inte velat gråta brevid mamma utan försökt att hålla mig lugn trots att jag inombords känt mig död. Sov brevis mamma inatt, hon vaknade och skrek av smärta så vi tryckte på morfinpumpen. Sen var hon lugn och vi sa att ci älskar henne och sedan började den obehagliga kausmaulandningen i säkert 2 timmar och då kände jag direkt att mamma kommer att få bort idag, på dagen 1 år efter beskedet. Min pappa satt intill och ville att vi skulle ge henne dricka eftersom hpn lät så ansträngd.Han förstod inte så jag var tvungen att säga det rakt ut. De ”firade” 40 år som gifta för 4 dagar sedan???

Brukar tänka på att det finns andra som upplevt liknande och även värre, där båda föräldrarna drabbas eller alla småbarn som förlorat sin mamma i cancer. Även om det känns mörkt har jag min familj, make vänner och omgivning som antingen kom direkt hem till oss eller hörde av sig, hämtade mat, erbjöd barnpassning och allt möjligt. Lite ljus i mörkret, vill berätta för min mamma om alla som hört av sig men kommer då på att det är för hennes skull denna gång ??

❤️

Jag har fått ryggskott och de gör skit ont. Hjälp! ? Några tips på att lindra? Vet inte om jag ska stå sitta eller ligga gör ju ont överallt!

Rör på dig så mycket som möjligt!

https://m.youtube.com/watch?v=5iVZlpVc6G8
Fredrik Jensen ftw, finns inget bättre, börja träna direkt, även om det gör ont

Tack har gjort övningarna en omgång nu iaf ??

Sitta skall man ju inte göra iaf..

Testat att ligga på rygg, dra upp i knäna och fäll dem åt sidorna ilning och kontrollerad takt. Möjligt att du inte kommer så långt åt ngt håll till en början

Jag har varit med en kille i fem år och han har under hela denna tiden behandlat mig rätt dåligt. Hotar att göra slut hela tiden, klagar på typ allt jag gör, jag får ingen ovillkorslös kärlek, han säger jag inte är rolig och han inte gillar mig, blir straffad med the silent treatment ofta (vet inte ens vad jag gjort), blir fräst åt ofta för ingen anledning alls… igår blev det bråk för han kom hem på dåligt humör och tillslut efter att jag svalt jättemycket skit så sa jag ifrån och blev arg och vi bråkade en massa. Då var det hela mitt fel och nu har vi inte pratat eller ens sett varandra på 24h. Han är också normal nöjd med att inte prata med mig alls och skulle säkert kunna hålla på så i veckor medan jag ligger hemma handlingsförlamad av sorg. Han bryr sig verkligen inte och sa att vi var över (iofs jag som sa att jag vill göra slut och aldrig mer se honom först pga klarar inte av denna ständiga psykiska misshandeln). Detta har hänt tusen gånger förr.. nu gör han sig redo för en utekväll och jag är livrädd för att han kommer ragga på någon för ”vi gjort slut”. Får ont i magen av hela situationen. Vill typ bara dö för jag älskar honom så jävla mycket men blir behandlad som skit. Vill egentligen att jag ska vilja göra slut för är så ledsen hela tiden, men vill på riktigt bara ha familj med honom och absolut inte göra slut. Hatar mig själv och hela denna situationen. Är det någon som känner igen sig?

Har varit i exakt samma situation som du och bh-ar idag två fantastiska barn med en heeelt annan kille! GÖR SLUT! Ja det kommer vara tufft och göra ont men jag lovar dig att det är värt det ❤️ Bästa beslutet jag tagit var att lämna. Jag lovar att du kommer ångra dig om du stannar kvar. Du är värd bättre!

Men nej. Han är inget att ha. Han är inte bra för dig och han verkar inte bry sig, helt krasst. Låt honom gå, det kommer va bland det västa som hänt dig.

Bästa ska det stå (så ingen tror jag menar värsta!)

NEJ – du vill INTE ha familj med honom.

Hej An,
Detta låter jättejobbigt. Jag förstår att du älskar honom och inte vill göra slut. Barn och familj kommer inte att göra detta bättre – då har han ännu mer makt över dig och du är fast. Dessutom undrar jag vilken slags pappa han kommer att bli?! Verkligen något att tänka på.

Det är jättebra att du redan har identifierat att detta handlar om psykisk misshandel. Människor som utövar detta knyter partnern till sig just på grund av att de misshandlar dem psykiskt. Den här oförutsägbarheten och blandningen mellan varm och kall gör att man knyts närmare till den som misshandlar. Så jag förstår absolut att du har känslor för honom men tänk också att dessa kanske inte riktigt är ’äkta’ liksom, till vis del iallafall.

Det är ganska komplicerat så jag skulle rekommendera att du tar kontakt med en psykolog eller kurator. Denna person kan få dig att förstå lite mer vad det handlar om och ge dig verktyg att ta dig ur situationen. Jag vet att det kan vara lång väntetid på vården men jag har också sett att apparna online (KRY till exempel) har psykolog besök där man inte behöver vänta.

Lycka till! Du vet innerst inne vad som är rätt.
Kram

Fattar inte vrf jag hamnar i modd jämt 🙁 så frustrerande när man ba vill prata av sig

Händer mig ständigt och jämt utan påvisbar orsak. Gilla läget?

Den här bloggen suger och hur många gånger folk än påpekar att det är problem så får de noll respons från ägaren. Ingen verkar bry sig tyvärr…

Petter Stordalen har Halloween-party i kveld, både Margaux Dietz og Viktor Frisk er der, men Blondinbella er ikke bjuden? ? Så gode kompiser som de var?

Jag har varit med en kille i fem år och han har under hela denna tiden behandlat mig rätt dåligt. Hotar att göra slut hela tiden, klagar på typ allt jag gör, jag får ingen ovillkorslös kärlek, han säger jag inte är rolig och han inte gillar mig, blir straffad med the silent treatment ofta (vet inte ens vad jag gjort), blir fräst åt ofta för ingen anledning alls… igår blev det bråk för han kom hem på dåligt humör och tillslut efter att jag svalt jättemycket skit så sa jag ifrån och blev arg och vi bråkade en massa. Då var det hela mitt fel och nu har vi inte pratat eller ens sett varandra på 24h. Han är också normal nöjd med att inte prata med mig alls och skulle säkert kunna hålla på så i veckor medan jag ligger hemma handlingsförlamad av sorg. Han bryr sig verkligen inte och sa att vi var över (iofs jag som sa att jag vill göra slut och aldrig mer se honom först pga klarar inte av denna ständiga psykiska misshandeln). Detta har hänt tusen gånger förr.. nu gör han sig redo för en utekväll och jag är livrädd för att han kommer ragga på någon för ”vi gjort slut”. Får ont i magen av hela situationen. Vill typ bara dö för jag älskar honom så jävla mycket men blir behandlad som skit. Vill egentligen att jag ska vilja göra slut för är så ledsen hela tiden, men vill på riktigt bara ha familj med honom och absolut inte göra slut. Hatar mig själv och hela denna situationen. Är det någon som känner igen sig?

Du MÅSTE lämna honom. Vill du må så här resten av livet? Han är ju anledningen till att du mår skit och det kommer aldrig ändra sig.

Känner igen mig så mycket i det du skriver. Det är inte värt att stanna, utan lämna nu! Var också fast i ett förhållande där jag konstant gav honom nya chanser trots att han behandlade mig illa, och till slut kände jag att det var nog.

Gör slut. Han kommer säkert tro att du inte menar allvar men stå på dig.

Jag och killen flyttar till egen lya efter ha bott lite mer än ett år hos svärmor. Vi har haft min mikro och kaffebryggare eftersom hennes mikro pajade innan vi flyttade in…. hur tar jag tillbaka sakerna utan att vara.. elak? Det är köpt med mina egna pengar när jag hyrde en andra hand. Allt gick på cirka 2000 men kanske oväsentligt.. vi har råd att köpa nytt men (!) vi måste köpa allt annat som behövs i ett hushåll. Så känner mig inte taggad på att köpa om något jag har som fungerar perfekt. Hon har en egen liten kaffebryggare, men den är undanstoppad någonstans.

Äh fyfan läste en kommentar om en mamma som gick bort i cancer idag. Får mig att skämmas över mina jävla små problem.

Kan du inte efterskänka dem till henne som låtit er bo där?!
Om du/ni nu har råd att köpa nytt…

Lämna kvar grejerna som tack för gästfriheten.
Får en känsla av att svärmor inte har det alltför fett. Hon var gullig som lät er bo där.
Ni är unga och friska, ni köper nya schyssta apparater.
Allt väl!

Beror lite på, om ni har fått bo där gratis eller väldigt billigt kanske det känns snålt att ta med er sakerna, du kanske kan se dem som ett tack för att ni fick bo där? Och det är helt okej att ha egna problem för att andra har det värre men det var ett fint tillägg av dig ☺️

På ett sätt förstår jag dig att det är drygt om man redan har men samtidigt om hon använder grejerna och låtit er bo där skulle jag personligen lämna kvar de. Vet du hur jobbigt det är att ha inneboende? hahah så det är det minsta hon kan få 😉

Hahaha jaa fyfan det är svårt med inneboende ibland, hade själv brorsan med flickvän hos mamma när jag bodde där.

En del av mig vill verkligen lämna kvar men en annan skriker nej. Vi har inte setts mycket eftersom våra arbetstider gjort så vi har gått om varann + att jag 80% av tiden, pga särskild kost, lagat min egna mat. Har lagt ca 2500 varje månad. Vi har ett rum (garderob) på ca 5 kvm.. jag är någorlunda generös med mina saker så de har fått ta och låna allt.. säger någorlunda för vissa grejer har jag lånat motvilligt, men jag har aldrig sagt nej. Den andra delen som säger Ja är för det Ni skriver, gästfriheten osv.

Men hörni tack som fan för svar, går mer åt ”lämna kvar grejerna” hållet. Ska prata med min sambo. TACK ALLA!! <3

Alltså att det lutar mot att jag lämnar grejerna!

Tack för att ni tar ner your girl på jorden!❤️

Men att du ens tänker på att ta en jävla Microsoft när ni fått bo hos henne i 1,5 år. Det är såååå jobbigt att inte få vara själv, bara det är värt den fjuttiga hyran * 10 ni betalt.

Haha ja gud ja, har varit riktigt jobbigt för oss också. Men jag har aldrig låtit känslan ta över eftersom vi bott under hennes tak. Och vad är problemet med att fråga? Det är väl det som är meningen med öppet spår? Tack för svar.

Har pratat med sambon. Grejerna blir kvar, dock trodde han att hon ville ha sin egna bryggare. Hon får bestämma 🙂

Tips till dig är att man klarar sig alldeles utmärkt utan mikro, så om det finns andra saker på inköpslistan vid flytten så kan det gott få gå före och så skaffar ni mikron senare (men ni kommer också inse att det är en totalt onödig manick som bara tar plats och är ful)

Har aldrig ägt mikro/bott i ett hem med mikro. Är 43. Överlevt.

Har precis fått upp ögonen för Sandra Beijers blogg. Men det är ett jäkla skrollande. Hur kan man gå ner i bloggen? Verkar inte finnas några sidor/äldre poster man kan trycka tillbaka till. Någon som har ett hack?

Längst upp på bannern finns en Arkiv-rubrik uppdelat månad per månad men antar att du sett den? Använder mig av Android Chrome så kanske ser olika ut.

Hela Elle-sidan gjorde en stor uppdatering för några veckor sedan, sen dess har bl.a arkivet på vissa bloggar krånglat och vissa inlägg har försvunnit osv, det kan bli lättare att navigera längre fram när alla buggar är fixade.

Tack!!! Insåg inte att arkivet fanns hehe…

Härligt att det löste sig så snabbt 😀

Ni som inte bor i Stockholm, hur uppfattar ni stockholmska? Om ni bortser från alla fördomar ni har mot stockholmare och bara tänker på dialekten ?

Tycker att dialekten låter som om man tror att man är lite finare än andra eller hur man ska förklara.

Otrevlig och ful.

Är du säker på att din åsikt är helt ofärgad av dina fördomar om stockholmare? ? Vad tycker du om för dialekt?

Jag gillar charmiga dialekter som värmländska och gotländska!

Fruktansvärd tyvärr. Jag dömer ut direkt då dialekten låter så jävla dryg.

Älskar den! Den är topp två, göteborgska är först men sen så!

En kille som snackar stockholmska, alltså wow.??

Det finns ett så stort spektra i alla dialekter, vissa typer av stockholmska älskar jag! Vet inte hur jag ska benämna den men typ ”knega-stockholmska”, någon som fattar vad jag menar? Tänk Hoa-Hoa Dahlgren och en släng av Magnus Uggla.

Sedan finns det annan stockholmska som jag inte tål, har svårt att komma på exempel just nu bara.

*knegar-stockholmska/arbetarstockholmska
Icke att förglömma Kenta!

Den är najs! Älskar Magnus Ugglas dialekt.

Skrev en kommentar som hamnade i modd…så försöker igen…Hade ett exempel på vilken sorts stockholmska jag gillar mest (tyvärr inget exempel på vem som pratar den). Men en kille som har en len röst och som låter världsvan och ”överlägsen”, den får mig på fall! Just den kombinationen liksom, mansröst med stockholmska, det är nåt härligt med det.

Haha vet inte varför men ser en självsäker James Dean framför mig, en svensk version av honom. Inte mig emot ?
Och jag skulle säkert hålla med dig om jag hörde ett ljudexempel! Lena, världsvan röster har jag inte något emot överlag. Typ Parisa Amiri!

Hamnade nog visst också i modd men testar att skriva igen:

Haha jag ser James Dean framför mig efter din beskrivning, en svensk version. Inte mig emot ?
Men lena, världsvana röster överlag brukar jag gilla. Jag tycker att Parisa Amiri har en väldigt len och säker röst, vore fint att hitta killexempel.

Kom på att jag exempelvis har svårt för hur Martina Haag låter ibland, det är väl åt Lidingö-hållet.

Ja måste komma på någon kille som pratar så, för här svårt att applicera Martina Haags dialekt på den sortens mansröst jag gillar.

Fick höra från en kollega som var från Syrien att han tyckte att det lät som att stockholmare sjöng när de pratade… ?‍♀️

Detta kommer låta hemskt, men jag tycker att den låter lite homosexuell. Jag dejtade en kille en gång som var överklass-stockholmare, och jag klarade inte av det, kändes som att jag var ute med RuPaul. Dock har jag inga problem med arbetar- eller orten-stockholmska.

?

Har inget emot stockholmska men har svårt när man hör att vissa med en, i grunden, annan dialekt försöker prata det. Förstår naturligtvis att dialekten kan bli färgad om man har bott i Stockholm länge.

Snyggt! Förutom dem som överdriver och låter som pajasar ( typ Jerry Williams ) och de som generellt inte vårdar sitt språk.
Jag tycker alla dialekter är charmiga, men i Tv, radio etc borde det vara ett KRAV att man måste tala rikssvenska!
Är själv smålänning och håller på att kräkas när jag hör de lokala nyherna.
Podden Spöktimmen är ett bra ex. När skåningen, Jenny eller Linn ( vet inte vem som är vem) börjar tala orkar jag inte lyssna längre. Och för att inte tala om C. Gynning.
Tacka vet jag Kersti-Ann Adams-Ray!

Haha hade en taxichaufför som lät exakt som Jerry Williams. Tror inte ett dugg att han överdrev, lät så himla gött! Annars älskar jag en len mansröst, med den sortens stockholmska som inte är extremgrov men han låter lite världsvan och ”överlägsen”, eller hur man ska förklara. Försöker komma på ett exempel men gör inte det just nu??

Göteborgska är det värsta jag vet. Låter som svenska på indiska droger

Min pappa lever inte längre och jag förstår inte hur jag ska leva utan honom. Ens pappa ska ju alltid leva..

Förstår dig helt och fullt. Jag begravde min styvpappa i lördags och det är så svårt att förstå att jag aldrig mer kommer att få träffa honom. ?

Min pappa dog när jag var 16. Det var en mardröm. Jag fattade inte heller hur jag skulle kunna leva utan honom. Men idag är jag 25 och sörjer inte på samma sätt längre, saknar och minns fina saker, men gråter nästan aldrig. Jag kan titta på filmer utan att må dåligt, jag kan kolla på bilder och skratta åt saker han gjorde. Jag minns bara min pappa med värme och glädje idag, fastän han dog alldeles för ung. Mitt mantra under den tunga tiden var alltid: en dag kommer det att bli bättre. Om det inte är imorgon, så om en vecka eller en månad eller tre månader, men NÅGON gång måste det vända och kännas lättare. Och det gjorde det till sist. Hoppas också att du får möjlighet att prata med någon. Det hjälpte mig sjukt mycket, att få prata med en terapeut och bara få gråta och släppa på allt som jag hade inom mig. Kram <3

Bästa tipsen mot bakfylla? Både preventivt och när man är bakis?

Preventivt = varannan vatten

Preventivt genom att handla bakismat dagen/eftermiddagen innan. Blandar fet och onyttig mat med frukt etc. Viktigt att man köper in ett brett sortiment!
Tror du att du kommet vara sugen på fet mat dagen efter kan du ge dig tusan på att du kommer vilja ha frukt istället när det väl gäller. ?

Och drick vatten! Jag brukar köra på vatten från klockan 00.00. Sedan avrundar jag med en fet kebab eller en taxi till närmaste Donken där jag handlar på mig allt möjligt och börjar äta redan i taxin hem.
Annan viktig sak är att borsta tänderna innan du lägger dig. Oavsett hur full du är! Jag har borstat tänderna krypande på golvet hemma så finns ingen ursäkt att hoppa över det. Är så sjukt skönt att vakna upp utan att känna att munnen är allt för ofräsch. ?

Kom även på att jag tycker att det är rätt skönt att vara uppe en stund när jag kommer hem. Jag får nyktra till lite och kroppen varvar ner. Känns som att det nästan gör störst skillnad för att inte bli bakis.