Elena Belle om minnesstunden för maken

https://www.instagram.com/p/B9izfKrF7_d/

Michael,
Du gav mig de sex bästa åren i mitt liv, du såg min själ, du trodde på mig, du älskade mig som ingen annan, och du gav mig den största gåvan i livet, vår dotter ”Luna”.
Du var så hängiven din familj och du ville att vi skulle göra allt tillsammans.Vi har upplevt oändliga och fantastiska äventyr tillsammans, vackra minnen som jag aldrig kommer att glömma.
Jag och Luna kommer alltid att prata om dig och hon kommer alltid att vara precis lika stolt över dig som jag är.
Vi kommer att sakna dig varje dag tills vi träffas igen på andra sidan, men till dess så har jag en liten del av dig i Luna, hon är verkligen en miniversion av dig. Hon är precis lika högljudd och rolig som du. Vi ses snart min älskade. Jag älskar dig! // Elena Belle

Endast 45 år gammal avled Elena Belles make Michael Theanne efter att ha kollapsat i samband med en promenad med parets hundar.
Nu publicerar hon bilder och filmer från den minnesstund som ordnats för att hedra honom och hans liv.
Kl 11.11 släpptes vita duvor ut som flög bort över vattnet, samtidigt som några av familjens vänner sprutade Champagne.
De gäster som ville kunde tatuera in Michaels initialer ”MT11”. Till och med hans mamma, alltså Elenas svärmor valde att göra det, 72 år gammal och Elena i sin tur skrev ”MT11” på ena handleden och ”Luna” på den andra.

Flera av Elenas kollegor i ”Svenska Hollywoodfruar” slöt upp för att visa sitt stöd.
Gunilla Persson, Maria Montazami och Siv Cotton var alla klädda i vitt och publicerade den här hälsningen på Instagram:

Vi är här idag för att fira Michaels, Elenas älskades mans liv. Det är så vackert ordnat, det är så fint allting.
We love you.
Kram Elena, tänker på dig!

https://www.instagram.com/p/B9h3H0bn7DK/

146 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Fin minnesstund. Ceremonier tar sig nya former allt eftersom. Fascinerad av att det nu även finns ceremoniella grupptatueringar.

      https://photo013856712.imgfast.pw ­❤️­­­­❤️­­❤️

    Jag fattar inte varför jag berördes så otroligt hårt av hans bortgång. Jag har känt till Elena sedan hon blev känd men hon har inte varit någon ”speciell” person för mig. Alltså ingen ”idol” eller inspirerat mig. Jag tycker liksom inget om henne, varken bu eller bä.

    Ändå grät jag hårt när jag läste om Michael och nu när jag tittar på bilder från minnesstunden.

    Så märklig känsla.

    Men det är så ledsamt och jag tycker så synd om Elena som ska bära den här smärtan av saknad och sorg så länge innan det börjar kännas lättare att andas och leva igen.
    ❤️❤️❤️❤️

      Jag kände samma sak som du. Jag visste vem hon var och gick in på hennes instagram då då. Men min hjärta gick itu när jag läste om hennes mans bortgång ?❤

      Kanske beror det just på hur plötslig och oväntad hans död var? Relativ ung och förmodligen frisk, gick ut för att rasta hunden. Vilken chock det måste ha varit för Elena. Det väcker ju ens egna rädsla för vad som skulle kunna hända dem man älskar och understryker att man inte kan ta livet för givet. På något sätt hade en olycka varit lättare att smälta.

      Jag blev också väldigt ledsen, tror det beror på att jag kunder relatera det till mitt eget liv och den situation jag befinner mig i, men även för man inser hur himla skört livet är. Usch. Jobbigt.

      Jag också. För mig är det nog mest pga dottern, min egen är i ungefär samma ålder. Får så vansinnigt ont i hjärtat av tanken på att hon frågar efter pappan, när han kommer hem och sånt där som min egen dotter frågar när min man är iväg. Vad säger man, liksom? Förstår hon? Usch, jag blir alldeles tårögd. Så himla tragiskt. RIP Michael.?

      Jag kände exakt lika! Så otroligt hårt tog detta ❤️

      Jag kände precis likadant. Grät så ofantligt mycket! Tyckte verkligen att hon kändes genuint trygg och lycklig med sin man. Sen bara rivs han ifrån henne. Så skört livet är.

      Tycker det är fint att de väljer att minnas honom med en fin ceremoni. Hon känns även väldigt sansad och som att hon är otroligt tacksam för de åren hon fick med honom. Oerhört fint av henne. Hoppas inte sorgen blir tyngre när familj och vänner åkt tillbaka.

      Sänder all styrka och kärlek till henne. Önskar så himla mycket att jag kunde göra något för dig ❤️

      För mig var det också så. Jag undrade varför jag kände en sådan stark reaktion till någon jag inte känner. De såg ganska lyckliga tillsammans och det känns ganska orätt.

    Har tyckt en hel del om hennes inlägg som mest berörde yta och lyx, men tvivlade aldrig på att de älskade varandra! Han verkade så snäll och omtänksam..
    Tycker så otroligt synd om den lilla dottern som inte får några egna minnen av sin pappa : ( och om han med, allt han missar av hennes uppväxt, så sorgligt.

    Det va samma för mig. Jag förstår det inte heller.

    Enormt sorgligt och tragiskt. Dom verkade verkligen älska varandra så där innerligt. Det gör ont när jag tänker på vilken fruktansvärd hjärtesorg hon måste känna.

    ❤️

    jag tycker jättesynd om henne

    Så otroligt sorgligt. Jag tänker genast på min egen man och hur mitt liv hade rasat samman fullständigt om något hände honom.
    Att förlora någon så tidigt och så oväntat. Vilken chock och vilken avgrundsdjup sorg.
    ?

      Men gud. Gråter av tanken om att min man skulle försvinna från mig. Får ont av ens att skriva det här och skakar bara på huvudet. Så, så, så ont❤️

    wtf? minnesstund? det är ju en fest?

      Ja det är väl upp till var och en hurdan minnesstund man vill ordna?!

      Vill också ha ett firande istället för en dyster tillställning ?

      Dom väljer en ceremoni att fira hans minne istället för att sörja hans bortgång. Jag tycker det är vackert och han är nog både glad och stolt om han nu kan se sina kära vänner och familj hedra hans minne på detta sätt.

        Så gjorde vi när våra föräldrar begravdes, gråt och sorg i kyrkan och på minnesstund firande av att de fötts och levt. Minnen blandat med god mat, skratt och tårar. Alla sörjer på olika sätt…..

      Min gammelfarmor sparade ihop pengar till sin begravning så att vi i släkten kunde gå ut och äta fin middag ihop och ha det trevligt efteråt. Man behöver liksom inte grotta ner sig i det sorgliga om man inte vill.

        Men vad fint av henne ❤️❤️ Så ska jag göra, spara pengar och via testamentet planera en helt galen fest för att fira livet när jag dött.

        Det gjorde min farfar med. Vi gick på stans finaste restaurang och valde vad vi ville på menyn. Det var en väldigt fin middag och precis vad han ville, hela familjen samlad för en trevlig middag.

          Alla gör på sitt sätt. Jag tänker i alla fall inte värdera hennes sorg baserat på hur de valde att fira minnet av honom.

          Dom har nog sörjt varenda dag sedan det hände. Förmodligen fälldes det en hel del tårar på minnesfesten också. Jag har själv varit på flera minnesfester, det är skönt att få ett break i sorgen och umgås med andra som också sörjer.

          [Borttagen kommentar]

          ♥️♥️♥️

      Det är väl fint att fira någons liv? Det säger absolut ingenting om hur stor sorgen är. Och att gråta mest innebär inte att man är den som sörjer mest. Sorg kan te sig olika både beroende på vem man är och på olika faser i sorgearbetet. Och vad som hjälper en genom sorgen är olika.

      Kanske visste hon att det var så här han ville bli firad efter hans död. Jag har i alla fall talat om för min familj hur jag vill ha min begravning/minnesceremoni.

      Det ska va fest den dan jag dör

      Jag förstår, alla tar det olika. När jag förlorade min pappa kunde jag inte ens höra ett skratt eller musik, så där här för mig är en alldeles för stor krock. Utgår från mig själv, alla sörjer på olika sätt ser jag.

        Tänker exakt samma, jag var helt förstörd på min förälders begravning. Bara tanken på att spruta champagne och ”festa” då hade varit helt utesluten pga hade inte orkat det mitt i den akuta sorgen.

          Förstår dig men detta var väl ändå inte hans begravningsdag utan en minnesdag. Då har hans närmaste krets och familj styrt upp en fest med allt som Michael gillade. Med den musiken han allra helst lyssnade på, med hans favoritmat, favorit champagne, allt gjordes i hans ära. Hela festen andades Michael. Du såg ett litet klipp men jag vet att det var mycket gråt och fina tal däremellan som inte kom med under det 30 sekunder långa klippet som delades på sociala medier.

            Spelar ingen roll, han dog för en vecka sedan, inte som att man ändrar ”sorghumör” utifrån tillställning.

        Ja och ingens sorg är större bara för att man gråter mer.

          Det är verkligen sant. Jag kunde inte gråta på min mammas begravning. Jag var som domnad. Allt kändes för overkligt. Jag kom på mig med att le när jag välkomnande alla sörjande till begravningen och skämdes. Det kändes helt opassande.

          När hon dog och slapp lida mer blev jag lättad medan övriga familjen helt förstörda och storgrät. Det hade jag gjort innan. Lidande är det värsta för mig.
          Sen kom sorgen över mig hemma. Bara skrek förtvivlat.

          Sorgen lever jag med för alltid. Det är en sån otrolig förlust att mista en älskad förälder.

          Tänker på dottern. Så orättvist!
          Det gör mig så ledsen att hon inte får växa upp med sin pappa.

          Vilken dubbel sorg för Elene, ofattbart! ❤️ Beklagar så hennes sorg och ser inget fel i att de väljer att fira hans liv.

          Sorgen finns med dem ständigt.

          Vad fint att alla skriver respektfullt utan fula påhopp härinne.

            Jag håller med dig, riktigt fint att se! ❤️

      När min kompis dog i ung ålder så hade vi en fest i hans minne. Vi alla sörjde honom enormt och det fälldes också tårar på festen. Men vi valde att fira honom på det sätt som vi visste att han hade velat. I efterhand är den festen ett väldigt fint minne. Alla hans vänner samlade tillsammans och både grät och skrattade åt alla minnen av honom.

        Exakt så gjorde vi också när vår vän begick självmord. Vi spelade musik som han gillade, pratade minnen och tittade på foton. Grillade, tog en öl. Grät och skrattade. Det var fint❤️

      Tänk på att alla inte har samma syn på döden som depp-Sverige. Jämför vårt alla helgona firande med Mexikos dia de los muertos så ser du en rätt stor skillnad i hur stämningen är.

      En minnesstund och en begravning behöver ju inte betyda samma sak.
      De har kanske begravningen efteråt, mindre festlig på detta sättet? Alla gör ju olika och kanske han hade haft egna önskningar som han dokumenterat? Det vet vi inte. Så så sorgligt är det. Och det är kanske att man kan relatera det på ett närmare sätt iom de är i ens egen ålder och många kanske har barn i hennes dotters ålder. Blir påtagligt då.

    Hmmm…

      …mmmH

    På ett sätt är det ändå tur att dottern är så liten som hon ändå är. Att hon kan få leva med fina minnen hennes mamma kommer återge om och om igen istället för en uppslitande sorg att han plötsligt går bort.

    Eller är hon kanske gammal nog att sakna honom? Jag är lite dålig på barn inser jag.

      Hon är ju snart tre… vid det laget har man ju hunnit knyta an rejält till sina primärpersoner, minnen har utvecklats mm, och samtidigt är hon så liten att hon inte förstår vart han tagit vägen.. Såklart väldigt förvirrande som ”bäst”.
      De tre första åren är viktigast, har jag läst någonstans.

        Det gjorde ont i hjärtat att läsa. Då tar jag tillbaka det jag skrev.

          Vill tillägga att jag tycker det verkar som Elena kommer hantera det helt rätt, dvs. prata mycket om pappan och vad han var för person, det har hon skrivit flera ggr nu så det är viktigt för henne. Hålla minnet levande, vilket blir positivt för dottern i längden. Hon kommer säkert ha förnimmelser av sin pappa på nåt plan när hon blir äldre.
          Sägs även att barn sorg är randig, de går in och ur den väldigt snabbt också..

        Fast hur mycket kommer man ihåg, egentligen? Menar inte att ifrågasätta dig nu, utan undrar mer som TS… Vad minns en nästan treåring om man t.ex. inte berättar något alls? Det är väl mer en känsla av något än en faktisk person?

          Min biologiska pappa gick bort då jag var fyra, och jag minns inte särskilt mycket alls. Jag har små minnesbilder av att jag blev sur en gång för att han inte kunde fläta mitt hår (haha), att vi lagade mat tillsammans och det är typ det. Jag minns inte hur hans röst lät eller hur han var som person, utan det har jag fått återberättat för mig.

          Däremot gissar jag att dottern, precis som jag gjort, många gånger kommer fundera över om ”pappa hade varit stolt över mig”, ”vad hade pappa tänkt nu” och liknande, men det känns som en helt naturlig sak.

          Min dotter som var 1,5 år när jag och hennes pappa separerade stod i veckor vid ytterdörren och ropade/grät efter honom. De träffades sällan efter seperationen och det gjorde henne helt förstörd. Tänk då en treåring vars pappa dött, det sätter spår.

            Aj aj aj aj 🙁

            Kanske var otydlig med vad jag menade, jag menade minnen som stannar en längre period, inte ett par veckor. Hur mycket minns man när man är 23? 10?

            Men, stackars liten ❤

              Handlar om anknytning och att förlora en viktig person som alltid funnits där. Min dotter har nu en närvarande pappa som har henne varannan vecka men det tog några år och det har inte varit lätt.

              Jag är stensäker på att pappans frånvaro satt spår inom dottern och hennes syskon. Att förlora en anknytningsperson sätter spår oavsett.

              Jag tänkte först också det – att det konstigt nog, för hennes del, är ”bättre” att hon är så ung som hon trots allt är; att hon inte kommer ha lika många uppslitande minnen när hon är äldre. Jag förlorade min pappa när jag var 23 och det var såklart otroligt jobbigt. Så mycket sorg och man vet ju verkligen vem som gått bort och vad man saknar. Men även om det är skitjobbigt så hade jag aldrig velat att min pappa hellre gick bort när jag var liten. För jag fick lära känna min pappa, good and bad, och minnena av honom är ovärderliga även om de också gör att det gör mer ont. Sen tror jag också att man kan känna en stor saknad, sorg och frustration när man blir äldre över att man aldrig fick lära känna sin pappa om han går bort när man är ett barn.
              Men jag fattar vad ts menar, jag vet bara inte om det stämmer.

          Handlar inte bara om rena minnen, utan kan vara en känsla av att känna sig övergiven mm. Förminska inte barns känslor bara för de är små. Jag har en tvååring som har otrolig koll på sin omgivning.

          Tänk att folk kan så lite om anknytning och känslor 2020…

            Här hade du en möjlighet att dela med dig av vad du kan.

            Tänk att alla inte bryr sig om barn och anknytning 2020. Tänk att av all världens kunskap vet du ytterst lite, trots att det är 2020. Vet du ens vad du inte vet?

      Vår 5 åring var bara ett halvår när hennes farmor dog. Hon har inga egna minnen av henne men eftersom vi andra pratar mycket om henne och har bilder av henne framme så ”minns” hon. Hon pratar om och med farmor, kan helt plötsligt utbrista att hon önskar att farmor fanns. Har till och med sett henne visa leksaker och dockor för farmors bild. Allt handlar om hur man levandegör minnet.

    Tycker synd om Elena som äntligen verkade ha hittat hem i sitt liv. Att lyckan skulle bli så kort för henne känns orättvist. Hoppas att hon kommer på fötterna och hittar en ny stig i sitt liv när lite tid gått.?

      Jag kände precis samma sak när jag läste det. Hon såg alltid så genuint lycklig ut på alla bilder där de var tillsammans. Kan inte heller föreställa mig sorgen och chocken, usch.

    Du tänker väl nämna att fröken Molimenti sitter hemma med coronavirus-symptom??
    När girigheten slår tillbaka…

      Eh? Hon reste väl i januari och huvudvärk är inte coronavirussymtom.

        Jo huvudvärk är en av symtomen för covid 19

          Torrhosta, feber, andningsbesvär. Du menar alltså att hon ska ha COVID-19 med huvudvärk och illamående men utan respiratoriska symtom?

            [Borttagen kommentar]

              [Borttagen kommentar]

                [Borttagen kommentar]

                [Borttagen kommentar]

                  [Borttagen kommentar]

                [Borttagen kommentar]

            Alla får INTE samma symptom. Jag vet en person som smittats som aldrig led av huvudvärk men sen trodde hon fått ett plötsligt första migränanfall. Hon hade varit i norra italien dock så det kanske är mutationssymptom? Eller så var hon hälsosam förövrigt och fick huvudvärk pga febern? Vissa får ju milda symptom, som en liten förkylning bara

            [Borttagen kommentar]

            Vad är det för fel på dig 19.18?
            En diskussion och du beter dig som en neandertalare?
            Skärp dig för f-n

        Eh? Hon har konstant kontakt med kina iomed sina kinesiska produkter och vem vet var mr molimenti hållt hus på senaste..

          Plus att de önskar de var italienare så…

            ”Plus att de önskar de var italienare så…”

            Sorry om jag är trög, men vad menar du?

              De skapade sitt egna italienskklingande efternamn och gifte sig i italien. De är inte italienare men de önskar dom var

                Så då är risken större för Corona??

                  ?

                  It was a joke…… o m g

            De hade tydligen planerat att resa mer det här året… så klimatvänligt.

              Vem behöver flygskam när vi har corona ..?

                [Borttagen kommentar]

                  [Borttagen kommentar]

                    [Borttagen kommentar]

                      Helt rätt i det du skriver. Blir förvånad när man ser folk idag skaffar 4 barn, med samma partner… why liksom?

                      [Borttagen kommentar]

                  [Borttagen kommentar]

          Om man kan smittas av kinesiska produkter efter de har skeppats hit så borde så många fler människor ha insjuknat nu.

            Ja hur många dagar var det viruset överlevde på hårda ytor?

              Man har hört så olika! Har hört nio dagar, en vecka och senast: 15 minuter, max ett dygn. Vet inte vad man ska tro längre.

                Läs ’Frågor och svar’ på Folkhälsomyndighetens hemsida. Då slipper man ta ställning till vas man ska tro på av allt som florerar i olika sociala medier.
                Man kan även lyssna på kunniga läkare, tex Agnes Wold.

                  Hon som säger att gravida kan dricka 9 glas vin i veckan.

                    Foskning talar för det, hur galet det än låter. Sedan ska man såklart ta det säkra före det osäkra ändå.

            Men nej, det kan man ju inte göra. Tänk hur lång resa hit dessa prylar/paket har.. det viruset dör under tiden, den har ingen levande värd att sko sig på under tiden.

              Det är ju min poäng att Elin troligen inte har coronavirus och att om hon har det så har hon inte smittats av sina importprylar. Funkade smittspridningen på det viset hade vi haft så många fler fall. Det är bara vissas sjuka önsketänkande att Elin ska få coronavirus av produkterna hon har ’designat’.

      Det gjorde du väl så bra själv nu?

      Måste vi verkligen diskutera corona under just det här inlägget??

        Fast det måste väl ha testats? Annars skulle de ju inte ha fest?! (Förövrigt ingen bra idé alls i dessa tider men det tar väl några dar till innan folk fattar det …)

        [Borttagen kommentar]

        [Borttagen kommentar]

        [Borttagen kommentar]

        Det verkar ska diskuteras under exakt alla inlägg.

        Verkligen.

    jag har en son som är 37. deras barn som är ett och ett halvt är otroligt fäst vid honom

      okej..?

        Är tydligen ett svar på ⭐️s kommentar men har hamnat fel.

          ja det var ett svar på aknytning hos en annan som skrev

          Jag förstod ?

            åh vad bra. kram

      Fast det innebär inte att det barnet skulle ha minnen av som pappa om han försvann.
      Så klart är ett barn ”fäst” vid sina föräldrar.

        nä, hon skulle inte ha några minnen

          Det är mammans roll att se till.
          Inte ev låtsas som han inte finns
          eller prata illa om honom. Inte
          vara bitter.

    Alltså jag blev så berörd när jag fick reda på hans död.. tankarna började snurra direkt att tänk om det varit min man osv.. så sorgligt.
    Luna är rätt liten ja, men med dagens alla foton och videos på nära och kära så minns nog barn mer än man tror. Och deras saknad är stor.
    Våran 2-åring undrar varje kväll vart pappa är när min man jobbar kvällar och inte är hemma. Han skulle definitivt bli så ledsen om det hände hans pappa. Sen att han kanske inte skulle minnas så mycket senare i livet av pappa nej, men saknaden skulle alltid finnas kvar. Kan inte ens föreställa mig den sorgen…
    Tycker det var en fin ceremoni, alla hans nära och kära samlades och ”tog farväl”.
    Usch blir lite tårögd när jag såg videon.

    Ursäkta om jag är dåligt insatt men vad står 11 för?

      Hans favoritsiffra var 11.

    Så sorgligt. Vad står siffran 11 för?

    Så fint!
    Önskar henne all lycka och kärlek i livet.

    Så sorgligt verkligen. Vila i frid, M. ❤

    Kl 11.11 betyder att änglarna tänker på en.

    Carolina Gynning brukar skriva om det.

    Sommarbröllop? Snälla du, vänta till Öppet spår i morgon. Takt och ton?

    ??❤️

    Vad står 11 för I tatueringen? Fattar MT för namnet men inte siffrorna eller varför duvorna släpptes exakt 11:11?
    Oerhört tråkigt att dem förlorat honom som de gjorde! ?

      Man brukar säga att just Kl 11.11 så tänker änglarna på en. Att de vill att man ska vara glad och inte låta nånting påverka en negativt. Ungefär så har jag uppfattat det 🙂

      Hans favoritsiffra var 11 och därför tatuerade de in det, och släppte duvorna 11.11

    Malmö levererar trots viruset, en ihjälskjuten i Malmö nu.

      Trots viruset? Spännande resonemang

      Öppet spår imorgon. Håll ut.

      Varför skulle viruset förhindra det menar du? ?? Men oavsett, det hör inte hit.

    Så du tänkte att din kommentar nog skulle komma fram imorgon? Under ett helt annat inlägg?

      Men herregud HUR KAN NI ENS BRY ER?

    Öppet spår imorgon menar du? Ok ?

      Öppet spår i lördags 🙂 🙂 🙂

    Söt klänning och färgen är okej men tveksam vad gäller klädkoden särskilt om det är kyrkbröllop.

    Fy vad hemskt!! Fruktansvärt sorgligt och man (jag iaf) tänker väldigt mycket på min kärlek. Hur fan hanterar man något sånt här?!

    Även jag blev otippat berörd av det här. Jag har inte haft några speciella åsikter om Elena och är inte någon aktiv följare direkt. Men gud vad det här tog.
    Jag tycker så synd om Elena och dottern! Det känns så himla orättvist.
    Jag har förlorat en partner. Men vi var unga och det fanns inga barn. Trots det tog det länge att lära sig hantera smärtan och gå vidare.
    Tycker absolut om tanken med ljus fest istället för mörker. Så har vi haft det både för ex-partner och släktingar.

    Blev väldigt berörd, jag tror de flesta kan relatera till sorgen som Elena har. Saknaden kommer alltid att finnas, men man lär sig med tiden att hantera den.

    Kanske är det så sorgligt och för oss som inte gråter över när kändisar går bort eftersom Elena som Natasha Peyre alltid kämpat i motvind, blivit hånad och förlöjligad i press och media och nu äntligen hittat en plats i livet där hon känt sig trygg med en man, bildat familj för att så tidigt förlora sin man och pappan till sin älskade dotter. Hoppas hon har många som stöttar henne genom denna svåra tid.

    [Borttagen kommentar]

      [Borttagen kommentar]

    Vet man varför han dog än? ?

    Folk är så starka. Jag hade aldrig klarat att ha en minnesstund i festlig anda om min man plötsligt dog. Hade varit helt knäckt!! Och barn tillråga på allt. Men man kanske är starkare än man tror.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.