https://www.instagram.com/p/CDuQeFGlDxi/
? TACK min goa vän @azabrennander.se för 9 fina timmar tillsammans. Du kom vid 9.00 och åkte nästan kl.18 eftersom jag bad dig vila 1 1/2 – 2 timmar innan återresan hem på 5-6 timmar i bil – såååå bra att du lyssnade och gjorde så?? Men vi hann med fika, mysig pastalunch ? ute i solen, mycket prat och skratt – UNDERBART att se dig le på riktigt igen ?❤️?? VILL att du ska få vara lycklig, det förtjänar du ❤️ Medans du vilade så hann jag tvätta och hänga tvätt, ta en dusch klä mig och fixa till håret och ansiktet ??? Sedan fick du en liten present av mig, en speciell hjärteskål som var en av dem första jag gjorde ☺️ vi tog en god kopp te i soffan pratade lite till hihihi och som färdkost hem i bilen gjorde jag en sandwich med omelett, sallad och tomat ? och en flaska isvatten till dig eftersom jag vet att du helst inte stannar på vägen hem? Kom snaaaaart igen och då måste du sova över ? Puss vännen!
Ibland undrar jag om Anna Book dokumenterar saker hon gör, eller om hon gör saker FÖR att dokumentera.
Med tanke på alla installationer, allt filmade och fotande samt pblicerande i realtid så kan det ju knappast finnas någon tid över för att ”bara” umgås.
Till och med färdkosten ska berättas om, få en handskriven lapp och läggas ut i gräset för att fotas av innan den kan överlämnas till mottagaren?
Det är att ”all Annas gästvänlighet och godhet” inte räknas eller betyder något om hon inte får visa upp den ur 18 olika vinklar på Instagram.
Att om det BARA är mottagaren som vet om den fina gesten så räknas det inte, utan det viktigaste är att följarna förstår vilken god och generös människa hon är, annars kan det kvitta.
Jag blir matt, bara av att bevittna spektaklet…
Föregående inlägg 