Att prata träning utan hets

Ofta när influencers skriver om träning så handlar det mycket om utseende, vikt och tenderar att uppfattas som hetsigt.
Därför vill jag lyfta fram Sanne Alexandras inlägg på Instastory där hon tar upp kroppen och träning, och framförallt sin egen kropp efter sin andra förlossning, och gör detta helt utan att prata varken utseende eller vikt. Hon fokuserar på styrka, välbefinnande och smärtfrihet. Att orka med vardagen och ge sin kropp bästa möjliga förutsättningar att fungera så bra som möjligt i livet.

Det gillar jag!
För vad är en smal midja egentligen värd om du samtidigt har så ont i kroppen att du knappt kan sitta upp?
Det finns ju ett ordspråk om sjukdom – att en frisk människa önskar sig tusen saker, medan en sjuk människa bara önskar sig en sak – att bli frisk.
Lite så är det även med smärta.
För en människa med smärta är smärtfrihet viktigare än både utseende och vikt, det är i alla fall så jag resonerar.

Hur tänker ni?

218 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Håller med, fint skrivet av henne. Samtidigt kan jag ibland bli lite irriterad över hetsen mot ”träninhshetsare”, människor är olika och en del tycker om kickar och extrema grejer typ 16 weeks of hell och allt vad det är. Det måste också få vara okej om man har ett behov av det.

      Håller med. Det måste vara okej att gilla extremträning också att testa sina gränser. Det jag tycker är trist är att idrottsintresse ofta avspisas som träningshets. De som ”träningshetsar” med sallad och shakes och body combat är ju inga atleter utan hobbymotionärer som ofta är rätt värdelösa att följa.

      Fast det är ju inte bara okej med så kallad extremträning, det är till och med premierat. Biggest loser är ett perfekt exempel på det, den som ger mest och aldrig klagar eller vacklar får mest beröm och imponerade blickar, jämt. Det här resonemanget du lägger fram tycker jag påminner om när smala blir kränkta av kroppspositivism. Hetsen mot ”träningshetsare” går inte att jämföra med hetsen mot de som inte tränar alls, i synnerhet om de dessutom är tjocka.

        Biggest loser är shit och utgår från kroppsskam och inte kroppsrespekt. Lyteskomik.

          Titta på hur Anna Book ser ut nu. Hon har inte lyckats hålla vikten efter BL.

        Tycker ditt resonemang är lite märklig whataboutism, om du tycker folk som inte tränar kritiseras onödigt måste du väl kunna argumentera för det utan att klanka ner på folk som extremtränar? Låt dem extremträna om de vill, har ju inget med soffpotatisar att göra.

          Jag klankar inte ner på de som tränar mycket och extremt ett dugg, det läser du in helt på egen hand.

            Fast du drar ju in BL i det hela, som har noll med riktig träning att göra.

              Det var ett exempel. Välj nåt som du tycker passar bättre.

                Det var du som ville prata om att extremträning är farligt och gav BL som exempel. Kom på ett eget exempel på extremträning istället – riktig träning alltså.

                  Men tränar de inte på riktigt i BL eller vad menar du?

                    Nej. Det jag FORTFARANDE menar är att biggest loser inte är ett exempel på extremsport. Det är en tävling i viktnedgång, ingenting annat.

                Biggest looser är ingen extremsport. Det är extremdiet i samband med träning.

      Fast vadå ”hets mot träningshetsare”? På sin höjd kritiseras influencers som antingen har väldigt ung målgrupp och pratar mycket om träning ur perspektivet vikt/utseende eller som på riktigt bodyshamear (Katrin Z och dylikt). Vanligt folk som tränar mycket får ju mer ryggdunk än typ alla andra kategorier folk smo utövar sitt intresse?

      Det finns typ 3 fall någonsin av folk som hetsar mot vanliga människor som tränar extremt mycket?

    Ni som tränar regelbundet? Hur hittar ni motivation till det? Jag har otroligt svårt för att sätta igång:/

      Tränar -> blir starkare -> motiverad till att träna mer.

      Tröskeln är hög men väl värt det när man kommer igång! Man får jobba med tålamodet, det är det jobbigaste

        Drivs av skam och skuld gentemot min psykolog, haha. Det är han som har fått mig att börja träna och jag vet att jag mår bättre av det även om det är svintråkigt. Vill inte behöva skämmas när jag träffar honom och han frågar ”hur går det med träningen?”, haha!

          Om man ska ”hitta” motivation också kommer man inte långt, för motivation går som vågor. Träna mer på din självdisciplin.

            Hur tränar man på sin självdisciplin? (Vill bli bättre)

              Man gör bara det man borde. Inte svårare än så. Och låter bli det man inte bör

                Precis. Jag tränar varje morgon innan jobbet, har man väl fått in det som rutin så gör man det utan att tänka ??‍♀️

              Lägg in det i din kalender. Svårare att komma undan då ?

              Discipline equals freedom av Jocko Willink är en bra bok.

              Boka träning med en kompis, svårt att skita i det när man vet att någon väntar på en

              Skaffa en träningsform som du genuint tycker är ROLIG så behöver du inte tvinga fram motivation. Jag tycker att gym är astrist, vill hellre dö än gå på cirkelpass och kan inte förmå mig ut och springa, blä..

              Så jag klättrar på klättergym, kör mountainbike och paddlar kajak! 🙂 Ser det knappt ens som träning utan bara som sjukt kul intressen som jag vill göra så ofta jag kan och gärna med vänner. Det är både nyttigare OCH roligare att ses på varsin cykel än över en bärs!

            Tycker det är enklare om man tränar pass eller med en kompis. Svårare att boka av då. Och påminna sig hur jäkla skönt det är efteråt.

      Man bara gör det. Efter några månader har man fått in vanan och varken vill eller kan vara utan.

      Ett visst mått av självhat. Jag mår inte bra, men jag är snygg ✌?och ärligt talat, ju snyggare jag blir desto mer avtar självhatet.

        Eller hur?! Har aldrig mått så bra som när min kropp är som den ska vara. Rumpan där men magen platt. Vem mår inte bättre av att se bra ut? Minns hur skit jag mådde förr när jag var mullig, var ledsen varje sommar för jag inte kunde klä av mig i bikini pga tankarna om min kropp. Nu längtar jag bara efter sommaren för att kunna gå runt i så lite som möjligt och njuta av sol och bad.

          Alltså som den ska vara FÖR MIG

            Aldrig för dig; den här myten måste dö. Dina ideal speglar samhällets.

              Fast och? Jag tycker det är snyggt, det finns en anledning till att en smal kropp anses vara snyggare än en stor kropp. Varför är det fel att säga det? Det är ju bara sant. Det indikerar hälsa. Och jag mår tusen gånger bättre i min kropp nu än jag gjorde förr. Det är bara naturligt

                Ja precis, du mår bättre i en smal kropp, precis som alla andra i det här samhället.

                  Men fy! Så får man ju inte säga! Klart man inte mår bättre av att vara smal och röra på sig. ?

              Och samhällets ideal speglar vår biologi. Det är attraktivt att vara stark och sund, det är inget godtyckligt eller förtryckande med det.

                Men nej idealen speglar inte alls vår biologi, idealen skiftar ju hela tiden? Menar du att det på tidigt 2000-tal var hälsosamt att vara en size 0 och bestå av kött och ben? Eller var det hälsosamt att knyta ihop sina liv med korsetter så att ens inre organ inte fick plats och revbenen missformades? Från och till har överviktgt varit det utseendemässiga idealet eftersom det bevisar att du har råd att äta gott.

                Det där är världens tröttaste argument. Gör som du vill men sluta dra hälsokortet för att basha folk som inte vill/kan/orkar leva efter dagens utseendeideal.

          Det var inte din kropp det var fel på , det var ditt huvud. Jag är tjock och mår superbra i bikini på sommaren. 🙂 Alla ska få bada och sola, oberoende av kroppsform, längd, hudfärg, ålder m.m. Tråkigt du gått på myten om att enbart vackra människor är värda något.

        Jadu, om det var så enkelt att man verkligen blir snyggare. Ingen träning i världen kan göra mig finare- min kropp kommer alltid vara ful.

          En vältränad kropp, som ändå följer rådande ideal, kan väl aldrig anses vara ’fulare’ än en icke vältränad?

          Fast jag var inte väldigt stor men när jag gick ner behöll jag mina bröst och former men magen gick bort, så jag älskar min kropp nu och jag tror absolut din kan bli finare med träning

          Ehh, klart man blir snyggare när man blir smal? Vad e det ens för konstigt?

            Haha, jag är redan smal. Så gå ner i vikt kommer göra mig fulare. 🙂

              Bygg muskler. Go’ göt

        Jag mår tusen gånger bättre nu, än jag gjorde för 5-10 år sen när jag hatade mig själv och vägde 15 kilo mindre.
        Tränar fortfarande 5 gånger i veckan, men att må bra sitter inte i hur mycket man väger. Jag tränar för att bli stark, inte smal

      Har absolut inte alltid motivation. Det har jag kanske en gång i veckan, oftast på lördagsförmiddag. Då gillar jag att träna. De andra gångerna gör jag det bara. Funderar inte så mycket. Vet att jag mår bra av det och att jag lätt blir lite låg och ogillar mig själv om jag inte får endorfinerna. Men själva träningen är sällan rolig, tror inte den måste vara det heller. Tränar för känslan efteråt, och för att det är roligt att känna att man är i bra form. För mig fungerar att träna ofta och ganska kort. Hade aldrig pallat att sätta flera timmar i sträck på träning.

        Håller med. Det är just erfarenheten om hur det känns när man väl släpar sig dit och efteråt, hur kul det ändå var, och med det i minnet så bara gör man det, för man vet att det kommer att bli bra hur trött och frusen man än känner sig. ?

      Svårt att säga. För min del är det en fråga om att jag aldrig slutat (inte frivilligt iaf) utan jag har alltid rört på mig och varit aktiv sedan jag kunnat gå mer eller mindre och testat på alla möjliga former av sporter och aktiviteter och saknar det något grymt när det ligger hinder i vägen för min ”träning”.

      Jag blir glad av att träna och röra på mig. Men jag har också valt bort viss träning som jag kanske borde göra mer av för min totala hälsas skull och väljer nästan bara det som jag tycker är kul.

      Så jag tänker att om man väljer en typ av träning som man mer ser som en kul aktivitet än ett måste och väljer bort all sorts träning som känns som måsten så är man en bra bit på väg att skapa nya vanor och endorfinerna hjälper dig till motivation och sedan kan man lägga till träning som just nu känns som oöverstiglig och då tycka den är kul eller iaf att resultaten blir till en kul motivation.

      Appar. Seriöst alltså, jag tycker om att kunna SE att jag fått något gjort, att kunna följa mina pass och min utveckling i appar har hjälpt mig mycket med det. Blir liksom kul att träna.

        Har du tips på bra appar?

          Beror på träningsform.

          Runkeeper för löpning/cardio. Alternativt Strava.

          SWEAT ?

      Ehh, vadå hittar motivation? Det är inte som att den kommer serverad på dörren. Den kommer automatiskt när man går till gymmet, då finns den plötsligt där. Men gör man inte det bara så kommer den aldrig.

        Nej det gör den inte.

          Märks att du aldrig tränat mer än en gång. Kan du inte ens pallra iväg dig till gymmet utan behöver motivation för det med så är du en stackars människa.

            Tina, vilket megabitchigt svar ?

      Jag skaffade PT och det har hjälpt mig få resultat, självförtroende och kunskap. vilket gör att jag nu tycker träning är skit kul. Har också skaffat massa mål. Exempelvis att göra en pull up till min födelsedag.

      Min motivation är att hålla ryggen i schack och där går egentligen att byta ut till ”hälsa, välbefinnande”. Jag tänker såhär när motivationen tryter – om jag inte tränar idag kommer jag ångra mig när jag vaknar den dagen och diskarna är svullna igen och kan inte gå ordentligt.

      Jag springer regelbundet och gör det för att jag vet att jag mår så mycket bättre – att jag inte hetsar upp mig över småsaker och mår bättre överlag, sover bättre och har ett jämnare humör. Men för att faktiskt ta mig ut efter att motivationen har dippat lite brukar det hjälpa att köpa nya grejer – träningskläder, en ny mössa eller så, eftersom jag känner mig skyldig för att jag inte använder de nya grejerna. Inte särskilt hållbart ur konsumtionssynpunkt (fast det mesta jag har köpt har varit för att jag behöver det eller för att ersätta något trasigt), men funkar för det mesta

      Jag tror inte man får mycket gjort i livet om man alltid ska vänta på motivation. Jobbar du bara när du är motiverad? Troligen inte. Lagar du mat för att du är motiverad? Nej, antagligen för att du blir väldigt hungrig annars.

      Jag har nog snittat sex pass i veckan de senaste åtta åren och jag känner mig inte sådär extremt motiverad mer än någon enstaka gång i veckan, max. Men jag går dit ändå och gör det jag ska. Gör jag inte det vet jag att jag mår sämre, precis som jag gör om jag inte äter middag.

      Att komma in i rutinen är mycket viktigare än agg vänta på motivation. Börja gå till gymmet och vänd om du tycker att det är där det tar emot.

        Faktiskt! För mig är också den största tröskeln att motivera sig att faktiskt ta sig till gymmet! Väl där är det oftast aldrig några problem. Så man kan ju bara ’lura’ sig själv lite och säga att man kan gå få hem igen om det känns jättejobbigt (vilket det som sagt sällan gör) 🙂

          Känslor halkar efter agerande. Dvs man måste köra igång först och välbefinnandet kickar in efter ett tag.

      Hitta en sport du gillar. Då blir intresset för att bli bra större än fokuset på de kroppsliga förändringarna. Och förlita dig inte på motivation utan skapa system, vanor och disciplin. Men jag är jätteglad de dagar jag går o lägger mig 21.30 för att gå upp halvfem och träna med min lethwei-coach nästa morgon. Det betyder inte att det inte är jobbigt eller jag inte är trött. Men jag älskar det ändå. Börja smått. Enkla steg. Kravlöst. Öka gradvis. Något slags community och coach är bra. Jag gick från yoga till crossgit till kampsport. Från 2/vecka till tre till 5 till nu 2 gånger om dagen. Min livskvalitet har ökat något enormt. Och jag brukade vara en sån som halvdant viftade med vikter på mcfit utan plan.

      Jo men om du går och tex som jag gympar med en kompis peppar man varandra. Och sen är det ju bra om man älskar det man går till och Friskis är min grej.

      Jag har inga problem att motivera mig själv i gymmet. Men där har jag hållit på så länge att jag tydligt känner effekterna av det (starkare och smidigare kropp). Konditionsträning har jag inte hållit på lika länge med och har betydligt svårare att motivera mig själv med. Varje lördag när det står löpning på schemat får jag typ ångest ? Mitt tips, som funkar hyfsat för mig, är att mäta! Jag använder ex runkeeper för löpning, där både totalsträcka, tid och tid/km registreras. Då kan jag tävla mot mig själv, och även se bakåt hur mycket jag ändå har utvecklats! En extra krydda man kanske skulle kunna lägga till är en belöning när man nått ett visst mål (träningsmässigt, ej viktmässigt), ex springa 5 km under 30 minuter eller under 6 minuter/km eller liknande.

        Och, om man använder kalender, att faktiskt lägga in alla pass i kalendern. Då finns inget att skylla på ?

      Jag motiveras nog mest av att jag en gång varit både jävligt stark och vältränad. Efter två ganska täta graviditeter och att det nu är betydligt svårare att finns tiden kommer jag ändå inte låta det förfalla helt för det är också lite min identitet. Nu är det ett mer more than nothing approach, för kontinuitet är det absolut viktigaste och det får räcka så.

      Testa crossfit om du har en välkomnande box i närheten. Har sett många bevis på att det väcker motivation hos både vältränade och otränade.

      Försök hitta en träningsform som du faktist tycker är kul. Jag älskar att gå på mina danslektioner och på ledda timmar på gymmet. Då känns det inte så mycket som träning utan en kul aktivitet. Får man dessutom med en vän brukar det bli extra bra. Jag tror att många bara förknippar träning med tråkig konditionsträning eller styrketräning, men det lämpar sig inte för alla.

      Testa olika pass på gymmet tills du hittar något som känns som ”din grej”.

      Självdisciplin. Jag har tränat regelbundet i 15 år, men motivationen är inte alltid där. Särskilt när det är kallt och vädret är trist (jag föredrar att träna utomhus). Jag vet att jag mår psykiskt och fysiskt jättebra av att träna, men tycker att det är jättejobbigt och tråkigt så jag tvingar mig själv. Att planera alla träningspass i förväg hjälper, jag brukar planera 1-2 veckor i förväg.

      För mig är frågan typ som ”hur hittar du motivationen att äta”. Jag måste träna för att må bra. Kan inte sova om jag inte tränar, får ont i kroppen, kan inte koncentrera mig osv. Jag måste träna.

      Testade crossfit och blev helt frälst ? Ser fram emot varje träningstillfälle, har jag inte varit där på 2 dagar så känns det konstigt. Saknar boxen. Älskar boxen. Ja, kanske lite wacko men jag blir stark, smidig och får jävligt bra flås så det är okej?

      Låter kanske superlame men jag har levt hela mitt liv med att tro att jag hatar sport och är dålig på det. Jag började springa för drygt ett år sedan och tycker det är sjukt kul nu. Tävlar mot mig själv, går med i challenges på Nike Run Club och har virtuella runnings clubs på samma app. Det visade sig att jag faktiskt är rätt sportig när jag väl hittade något jag gillar.

      En annan morot är att jag efter att ändå ha tränat regelbundet under några års tid inte kan föreställa mig ett stillasittande liv. Har tusen gånger mer energi och att smita ner på gymmet, eller ut i parken och springa är för mig perfekt när jag är irriterad, uttråkad eller känner mig nere. Om du tränar regelbundet i några månader kommer du märka skillnad.

    Bra skrivet men tycker också att ”allt” är okej. Om man fått barn och gillar/accepterar (vet inte vilket ord jag ska använda) den ”nya” kroppen är ju det jättebra men tycker ändå inte man ska skamma de som inte är bekväma med allt för stora förändringar och vill göra något åt det. Trött på de som kommer med ”men du har burit ETT BAAAARN den vackraste gåvan i livet, vad gör då en mage som hänger över byxkanten” -argumentet.
    Men hur som helst såklart jätteviktigt att bygga upp grundstryka så man håller ihop osv

      Ja, tycker Vanessa Lindblad skötte det där bra. Hon var öppen med att hon inte trivdes med sin kropp men körde inte upp bilder på gymmet hela tiden utan ”kom tillbaka” med sin gamla kropp men tränade visst riktigt hårt under tiden. Det gjorde hon bra.. våra kroppar är en del av oss och det är klart man mår bättre om man trivs i den

      Varför skulle man vara mer bekväm med att vara överviktig efter att man fött barn? Det är ju som att jag skulle vara ”bekväm med” att ha superklena vadmuskler efter att jag bröt benet. Självklart skulle alla välja barnen om valet stod mellan barn och smal kropp, men det gör det ju inte.

      Alla som inte har någon sjukdom kan komma i god form, även de som fött barn eller brutit benet.

        För mig är det inte övervikten, för mig är det den rynkiga magen… Svårt att träna bort det.

        Har du fött barn?? Det är inte bara att man eventuellt går upp 10-15 kg (eller mer) utan att man får bristningar, mer celluliter, slappare hud, utdragen hud, delade magmuskler, bredare bröstkorg, slappare men bredare rumpa o.s.v. Obs menar inte alla som fött barn, men en hel del… Inte allt detta går att träna eller banta bort. Spelar ingen roll om du springer maraton – dina bristningar kommer finnas kvar.

    Håller med till tusen. Drabbades av kronisk spänningshuvudvärk i samband med att jag gick in i väggen. Kan inte räkna hur många gånger jag gråtit ögonen ur mig och vädjat till mina föräldrar att hjälpa mig att dö. Att leva med kronisk värk är en mardröm och man värderar de bättre dagarna så mycket!

      ??

      Jag hade ”turen” att få en snygg kropp som bannemig blev snyggare efter förlossningen men oturen att 2 år senare vakna med smärtor i hela kroppen varje dag. Jag kan knappt gå, Jag är 30 år. Det sista jag bryr mig om är hur ”snygg kropp” jag har. Usch.

        Vad är det för smärtor? Jag fick reumatism och hypotyreos efter andra graviditeten.. sämsta som kunde hända mig utseendemässigt, typ.

    Jag tror många skriver det de tror ska ”landa väl” hos de som läser, dvs man vill gärna vara lite lagom inställsam/fjäskig/välvillig för att få så mycket positiv feedback som möjligt (Vissa kör ju dock den motsatta strategin, att uppröra så mycket som möjligt för ”klick”). Visst kan det även vara något man genuint tycker, men jag tror att de flesta tänker igenom vilken typ av feedback/uppmärksamhet de vill ha innan de skriver/publicerar något. Tror att detta gäller nästan alla. Man väljer en strategi/profilering och kör på den.

      Håller med, 100% strategi bakom denna typ av inlägg

    Mja beror på vilken smärta. Att smärta tex ska ”botas” med träning är så individuellt plus beroende på vad för smärta.

    Men! Bra att prata om träning som ett tillägg, och inte som ett måste. Har såna träningscravings men kan inte/får inte (pga smärtor). Vill ocksååå ?

      Får jag fråga vad det är för sorts smärtor som de menar hindrar dig? ?

        Nej snälla svara inte, hen kommer leka doktor och fysioterapeut och psykolog i ett

          Eller så hade jag faktiskt något hjälpsamt att komma med som är helt frivilligt om man vill lyssna till.

          Döm inte andra efter dig själv. Det är inte klädsamt.

            Trh fint att du är så hjälpsam. Har förstått du är insatt i mycket. Det är bra. ❤

            Nope!

              Jo.

                Nä det gör hon inte.

        Precis. Också varför jag formulerade min fråga som jag gjorde.

          Försök hålla tillbaka en liten, liten aning. Det skulle uppskattas.

            Hålla tillbaks med vad?

              Så du har inget svar. Noterat!

            Men varför ska Trh hålla tillbaka. Sluta med era påhopp. Det är inte trevligt.

            Jag uppfattade frågan som ödmjukt ställd och inte något som TS behövde svara på. Det här tjatet drar däremot ner stämningen.

        Kan ge eget exempel: reumatiska smärtor. Ingen träning tar bort dem, endast medicin gör det – i bästa fall. Det betyder inte att träning är dåligt; tvärtom är det givetvis bra och framför allt för att motverka trötthet. Men det tar inte bort ledinflammationerna.

          Absolut, men det var inte detta ts hävdade utan att hen inte borde träna pga smärtorna. Och dessa finns också så klart men är färre än vad man tror och ofta finns det någon sorts träning som kan göras för de allra flesta.

          (Dock kan, och gör det dessutom också oftast, träning lindra smärtor i de flesta reumatiska sjukdomarna också, och dessutom motverka skadorna som inflammationerna åstadkommer.)

            Är du reumatiker? Jag kan lova dig att jag hade varit på gymmet 24/7 om det gjorde att jag kunde klä på mig utan att börja gråta av smärta. Jag hade inte gått på cellgifter och biologiska läkemedel och kortison om nåt så simpelt som träning hjälpte. Lägg till det att smärtorna i sig gör det omöjligt att som sagt ens klä sig obehindrat.

              Är också reumatiker sedan 30 år och kan skriva under på det du säger. Under bra perioder försöker jag träna det jag kan och orkar, men under de sämre perioderna är det nästan omöjligt. Den smärtan och tröttheten pallar man inte. Går inte att begripa om man inte upplevt det.

              16:22

              Nu var det inte riktigt så jag menade eller det jag sade.

              Hoppas du hittar något som vänder på det snart. ?

            Skrev inte ts alls. ”Har såna träningscravings men kan inte/får inte (pga smärtor).”.
            Hon kan helt enkelt inte träna som hon vill pga sina smärtor.

              Hur är vad du säger annorlunda från vad trh sa? Läs vad hon säger före du yttrar dig.

            Så reumatism kan vi i alla fall stryka från listan över dina expertområden för det har du uppenbarligen ingen koll på.

        Men oj vilka kommentarer under din fråga ? Väljer att anta att du frågar av omtanke, så tack ☺️

        Då jag däremot inte orkar få mer ”tips” eller ”såhär gjorde min kusins mosters fasters mormors pappas första flickväns kärleksbar och blev frisk” så väljer jag att inte berätta. Mest för att jag inte orkar bli provocerad. Jag mår redan skit, och orkar inte bli mer provocerad. Mitt beror på biverkningar av en livsnödvändig behandling.

        Men det har inte med att det är du som frågar, tyckte det va fint av dig!

        Ha en fin kväll så ska jag och min onda kropp ligga under värmefilten och hoppas på ett mirakel, dvs att jag vaknar upp smärtfri ? Ha en fin kväll allihop ?

          Det var av omtanke och jag hoppas att du blir bättre snart igen. ??

        Alla är såklart olika, men jag har nackskada, 2 diskbråck och fibromyalgi.
        Jag älskar att löpa, men kan inte springa mer än ca 100 meter innan kroppen gör så ont att det gör ont att andas, efter det gör smärtorna att jag blir sängliggande i ett par dagar och då bli sjukskriven från jobbet, bara för att jag ville träna…
        Samma problem uppstår om jag tex gymmar, power walkar, osv. När jag känner att kroppen säger stopp då är det redan för sent, då kommer effekten av träningen att förstöra mina vardag och möjlighet att jobba för flera dagar framåt.

        Men kör ett rehab program med legitimerad fysioterapeut, det känns inte som träning, men det är det som är grejen, jag måste träna upp min kropp så otroligt långsamt att det egentligen inte ens kan klassa som träning. Ta tex promenad som exempel, säg att jag kan gå 100 meter, ja men då går jag 105 meter under 2 månader, sedan 210 meter under 2 månader, osv. Och får jag en episod där jag blir kraftigt sämre och sängliggande en tid så hamnar man ganska snabbt på ruta 1 igen och får börja om på 105 meter igen.

          Nu vet jag inte hur det är för dig men det verkar som att många som har fibromyalgi också ofta är överrörliga och då händer just det du beskriver, att när du väl känner något så har du gått för långt över gränsen. Ofta väldigt tricky för de med fibromyalgi att hitta rätt balans. Men mår bra av att träna om man hittar den.

          Hoppas att allt blir bättre och jag är övertygad om att du kommer att fixa det för du verkar ju känna din kropp väl. ??

    Varför skulle det finnas någon motsättning mellan att ha smal midja och vara smärtfri? Tvärtom mår ju vältränade och smala generellt mycket bättre, det år bara när det blir riktigt extremt som man börjar må sämre, men det är rätt svårt att träna så mycket, om man inte har något underliggande psykiskt problem.

      Exakt, den smala midjan som kommer på köpet när man tränar är såklart ett plus. Allt annat är att lura sig själv.

      Och folk som tränar har mindre risk att drabbas av svårare komplikationer av Corona. Samt har bättre immunförsvar så snappar inte upp virus lika lätt.

        Det och d-vitamin!

      Den smala midjan var bara ett exempel. Hade kunnat vara allt från stora biceps till vältränad rumpa. Alltså bara ett exempel av många på vanliga resultat av träning som många med smärta skulle byta bort mot att vara mer smärtfria.

    Fast varför får man inte längre säga att man tränar både för hälsan och för att man vill se bra ut? Är det förbjudet att uttrycka något som är sant för de flesta som tränar?

      Det är omodernt och tyder ju på att man fallit offer för det patriarkala förtrycket. Riktiga starka feminister bryr sig inte om sitt utseende…

        Nej att de inte bryr sig om sina utseenden är jag beredd att hålla med om.

          Jag är råbarkad feminist och tränar 5 dagar i veckan för att jag vill se bra ut.

            Är du säker på att det inte är patriarkatet som fört dig bakom ljuset? ?

    Kände hets bara utav att läsa detta inlägg, kanske är känslig? men visst bra med fokus på välbefinnande i första hand, men tror dom allra flesta ändå har utseendet i fokus..

      Ja du är känslig om du upplever det här som någon hets. Och typ ingen jag tränar med har utseendet i första hand så där tror jag du inbillar dig alt. har fått inspiration från ”gå ner i vikt” folk. Alla gillar inte ens hur de ser ut med mycket muskler. Jag tycker min mage är alldeles för muskulös tex, men lite svårt att inte träna magen. Är ju hur man mår efteråt som är kicken. Sover bättre, bättre humör, mer energi, starkare kropp osv.

      Utseende och hälsa går ju också hand i hand. Det som de flesta tycker är snyggt är ju också hälsosamt. Få människor utanför modellvärlden gillar ju anorexilooken.

      Förstår dig. Man får försöka distansera sig och gå till vad innebär välmående för en själv. Har mer än en person nära mig som mår bättre sen de slutade träna just för att de inte kan balansera det och blir besatta. Kroppen må ja blivit mjukare och lite tyngre, men de mår mycket bättre. Välbefinnande består av många fler aspekter än det rent fysiska.

        Okej lite konstiga formuleringar haha, men budskapet gick fram hoppas jag.

    Får hon träna när dottern är på förskolan? Det får man absolut inte i min kommun 🙂 Eller räknas en influencers träning som jobb?

      Ja, klart de kan. Du får väl också trycka in ett pass på lunchen om du vill? Eller om du är ledig en dag eller halvdag. Tror inte en sekund på att folk som får lite tid över direkt springer till förskolan och hämtar barnen. Själv brukar jag unna mig en fika eller liknande de gångerna.

        Medan lärare bränner ut sig nu under coronan…

          Mm men nu skrev jag i stort, inte enbart under 2020. Vi har levt ett långt liv innan covid-19 också. Just nu är det ju undantag för alla.

            Mm men nu är det ju så att föräldrars eviga strävan efter ”egentid” drabbar barnen och personal på förskola och skola.

              Hur? Om mitt barn går till 15:00 dagligen, hur påverkas personalen av att min chef ger mig tjänstledigt från 13:30?

                De har ett barn mindre att hålla reda på 1,5 h och kan istället ge mer av sin tid, uppmärksamhet och famn åt färre barn, som kanske behöver just det.

                  Haha vilken bs.

                    Känner inte att det behöver en förklaring men okej: Om du har en grupp med 15 barn på två personal och föräldrar hämtar sina barn istället för att shoppa/fixa naglarna/fika med vänner så minskar barngruppen = personalen kan ge mer av sin tid, uppmärksamhet och famn åt färre barn. Och alltså tvärtom – barnen får mer tid med sina pedagoger. Istället för att vara en i mängden som skriker/är ledsen/behöver hjälp med ngt kanske pedagogen har tid att sitta ned en extra stund med just ditt barn. Förskola/fritids finns till för att du ska kunna arbeta – inte för att passa ditt barn när du chillar på stan.

        Nej, barnen får vara på förskolan när föräldern jobbar, inte när föräldrarna shoppar, fikar, tränar, använder sociala medier osv. Eftersom vi har en så extremt subventionerad förskola (= andra personer betalar, via skatten, största delen av förskoleplatsen) har man inte rätt att göra lita vad som helst när barnen är på förskolan, utan det ska vara när föräldern jobbar. Att flunsor och andra bryter mot dessa regler gör det inte mer rätt. Hoppas förskolor har mod nog att säga ifrån när flunsor och andra utnyttjar förskolan som barnvakt när man vill ha ”egentid”. När får förskollärarna ”egentid”?

          Får ja, nu skrev jag om hur man faktiskt beter sig. Här inne skulle folk aaaaaldrig lämna sina barn om de var lediga. Och I call bullshit. Det är helt enkelt inte hur majoriteten av oss fungerar. Finns säkert de som är superduktiga och springer och hämtar barnet så får de kliver utanför tröskeln på jobbet, men finns också många som tränar innan, tar en fika, springer in i någon affär osv.

            …och jag frågade om man fick göra så enligt reglerna. Inte om hur folk beter sig. Tycker det är problematiskt att som influencer normalisera användandet av förskolan till andra syften än tänkt.

              Och ja, det borde de kunna göra med tanke på att vi andra har friskvård och en viss tid rast varje dag där vi kan klämma in ett pass.

                Nej, så får man inte göra. På rasterna får man gå till förskolan och avlasta personalen så att de kan få gå iväg och röka eller nåt.

          Förskollärarna får egentid när de är lediga så klart. Det är deras chefs ansvar att de inte bränner ut sig. Inte föräldrarnas.

            Nja, klart att chefen ansvarar för arbetsmiljön, men förutsättningarna sätts ju av barnens tider. Tex om alla barn gick mellan 08.00-16.00 så skulle samtlig personal kunna vara på plats under hela dagen, vilket såklart är bättre för både barn och personal.
            Nu är det istället så att förskolan har öppettider mellan (om behov finns) 06.30-18.30, vilket leder till att det är färre personal både mornar och eftermiddagar. Du kan alltså ha dit barn 12(!!) timmar om dagen på förskolan. Med olika personal då förstås, för den som tog emot dig har ju gått hem för flera timmar sen….

              Och vem ser till att förskolan har öppet 12 timmar? Jo chefen. Antingen chefen för den enskilde förskolan eller kommun/landsting. En uppenbar lösning på detta problem är såklart att förkorta förskolans öppettider.

                Hur menar du nu? Ska en enskild rektor bestämma ramtiderna för förskolan? De tider som är satta nationellt/regionalt? Det funkar inte så, du måste följa de satta tiderna om behov finns.

        Vi har friskvårdstimme på vårt jobb så vi får alltså betalt för att träna på lunchen ?

          Samma här, tänker att det därför borde vara ok även för influencers.

          Jag är sjuksköterska och har inte ens rast utan endast måltidsuppehåll… det vill säga, ät om du hinner men du måste vara tillgänglig på telefon osv. Heja influensers

      Fast att barnet är på förskolan underlättar ju även om hon tränar innan lämning eller efter hämtning (Om någon annan hämtar).

      Går ju att klämma in på lunchen. Eller så är det en arbetsuppgift. Vissa myndigheter har tex avsatt tid varje vecka för just träning och det är då en del av arbetsuppgifterna.

      Fast vadå? Du har ju lunch tex. Förväntas du hämta barnen då eller får du göra ärenden, träna eller pilla naveln på lunchen? Friskvård?

      Sonen är på förskola och dottern är hon föräldraledig med.

    Tycker faktiskt sällan att träningsinlägg handlar om just utseende. De brukar skriva om olika muskelgrupper och att de vill må bra. Ofta är det ju folk som hänger upp sig på att personen lägger upp en smal kropp på bilden och sen kallar det för hets.
    Kan inte komma på ett enda inlägg jag läst som hetsat folk till att träna pga utseende.

      Nej det stämmer nog nu när du säger det! De som vikthetsar är ju de som håller på med dieter hit och dit eller liknande. Typ bara äta äppelskalet ? Eller möjligen någon kombination av kalorier in och ut. Men rena träningsbloggar brukar ju fokusera på just styrka; kanske lite att utseendet kommer som ett brev på posten, men det är inte huvudfokus.

    ”Man bara gör det” ….. Hmm…. Om det var så lätt hade nog alla tränat regelbundet. Att ligga i soffan med en bra serie är mer lockade ?

      Man gör ju både och.

      Nä det är faktiskt så lätt. Man BARA GÖR DET. Varje dag. Eller flera dagar i veckan och sen går det på automatik. Men att INTE göra det gör att det aldrig kommer hända något. Så jo, från en som hatade att träna förr till att senaste 10 åren älska det och tränar regelbundet så är alltid det enda steget att bara göra det, inte tänka på det ena och andra utan få det gjort. Precis som med jobbet, inte tänker man i tio timmar innan man går dit utan man gör det bara.

        Håller med, efter en månad av regelbunden styrketräning, promenader, yoga eller vad man nu vill hålla på med så går det av bara farten. Blir liksom en naturlig del av sina veckor.

          Nope, ingen träning har nånsin blivit en naturlig del av min vardag oavsett hur många månader jag tvingat iväg mig själv. Vi är helt enkelt olika.

        Håller med! Ett tips är att lägga in träningen i kalendern, då finns inga ursäkter ?

          Hahaha, finns hundra ursäkter!

            Men då måste du liksom gå igenom dom och debattera med dig själv varje gång. Så jag tror ändå att det blir av oftare (även om det inte blir av lika ofta som kalendern säger).

    Åh nej. Jag tycker detta är högst motsägelsefullt. Jag kände Sanne ganska väl under hennes år i LA och då pratade hon 90% av tiden om att skippa kolhydrater, hon drack bara vodka lime när vi var ute, hon hade en ”cheat hour” på lördagar då hon tryckte i sig pizza och choklad. Alltid extremt mån om sin vikt och kommenterade alltid när vi andra gått upp eller ner något kilo.

    Enligt mig och de som levde runt henne då led Sanne av ätstörningar. Absolut bra om hon kommit till en mer hälsosam punkt, men gemensamma vänner som fortfarande umgås med henne säger att så inte är fallet. Hon går på kostschema och räknar kalorier, vilket hon även gjorde under sin senaste graviditet. Så snälla ni som också lider av dessa hjärnspöken – stirra er inte blinda på hur personer som Sanne ser ut.

      Fast snälla, människor förändras. Hon kanske hade sådant fokus då men vad hon har för fokus nu vet du verkligen ingenting om. Och vem har inte tänkt på kolhydrater osv och pratat om det med sina vänner? Det viktiga är ju vad hon lägger upp i det offentliga, att hon för flera år sedan pratade om vikt med sitt umgänge är irrelevant

        Som sagt så säger de vänner som fortfarande umgås med henne att det är likadant nu. En ständig hets och jag ville påpeka det så att de som känner likadant inte jämför sig med någon, som inte har en sund relation till mat.

          En anonym människa skriver något för att trycka ner en influencer när de gör något bra. Den var ny. ?? Tar ditt ord på det. ?

      Fast det är ju vad och hur hon skriver utåt nu som räknas, inte hur hon tänkte förr i LA (Utseendehetsets mecka).

      Fast vad spelar det för roll om hon fortfarande har ätstörningar ’bakom kulisserna’? Hon är ju influenser så jag kan tycka att det är toppen att hon ändå förmedlar att vikt och utseende inte är viktigt! Hennes unga följare vet nog ändå inte hur det förhåller sig i verkligheten…

        Tycker det är 100% relevant ifall en person som presenterar sig som någon slags hänsoinspiratör har ett ätstört beteende/ortorexi. Då är hon ju inte genuin i råden hon ger och för mig blir trovärdigheten 0. Ger ju också en skev bild av vad som är rimliga träningsreslutat om någon som påstår sig träna ”normalt”/för hälsan samtidigt hetsar och bantar stenhårt bakom kulisserna.

      Poängen här är väl vad hon förmedlar utåt, till sina följare. Om hon har problem med mat och att acceptera sin kropp (som de flesta kvinnor) så får vi hoppas att hon får hjälp med det på annat håll. Vi är nog många som har de här svårigheterna och kämpar med gamla ätstörningar osv, huvudsaken är att man tar ansvar för att inte utsätta andra för det. Jag säger aldrig något om vikt, kalorier, min eller andras kroppar mm även om jag i perioder tankemässigt är väldigt upptagen med mat och vikt och hur jag uppfattar min kropp. Och jag uppskattar när andra inte heller gör det.

    Katrin blir stämd av ägaren tidigare ägaren till Love By Lola ? Hon vill alltså inte betala köpesskillingen.

    https://www.ehandel.se/darfor-stammer-e-handlaren-zytomierska-behover-ifragasatta

      Du är sen, finns inlägg om det. 🙂

    Spyr på all J*VLA yoga! Så många som kan få psykiska problem av skiten. Man kan strecha och röra på sig utan att kalla det yoga.

      Yoga handlar ju mycket om att lära sig andas på rätt sätt under tiden man stretchar rätt muskler, samt meditation. Hur får man psykiska problem av yoga? Ifrågasätter inte, undrar genuint.

        Såklart kan du INTE få psykiska problem av yoga! Vet inte hur det står till med anonym men kristna fundamentalister klankar ibland på yoga på helt knäppa sätt eftersom det finns en hinduisk livsfilosofi i grundtanken i yoga.

          Yes jag är kristen, fundamentalist skulle jag ej kalla mig, men om du mår bättre av att titulera mig som det så varsågod. Det stämmer yoga och hinduism hör ihop, en hindu säger att du inte kan skilja hinduism från yoga elldr yoga från hinduismen.

            Nämen surprise. Jag hade verkligen aldrig kunnat gissa mig till att det var motivationen bakom ditt ogrundade påstående…

              Men gå in och läs själv, varför ska jag stå för all bevisbörda, jag har gett länken. Men som alla andra som hatar kristna så vägrar du för du är så rädd att din världsbild ska rubbas.

                Snälla…jag ÄR kristen. Tom svenska kyrkan ger yogaklasser. Jag är också medveten om att det finns riktiga fundamentalister som fått för sig de ska bekämpa yogan för att det inte ligger en kristen filosofi bakom. Helt sjukt tycker jag, ta och lär dig nåt i stället.

                  Om du verkligen var kristen så skulle du veta vad Jesus skulle ha tyckt om yoga. Du kanske är en av dem som han kommer att säga ”gå bort från mig, jag känner dig inte”

                  Du kan inte tjäna två herrar.

                  Svenska kyrkan är så infiltrerad och nedsmutsad så den skulle jag inte ta i med tång.

                  Tror man behöver skilja på västerländsk och hinduisk yoga här. Det ena handlar om välbefinnande, det andra om späkning för att uppnå moksha.

        Den s.k ”rätta” andningen som förekommer i yoga kan ibland vara skaligare än den gör nytta. Att hålla kroppen i statiska positioner och ”powerandas” kan orsaka allvarlig problem då det är så sjukt onaturligt för kroppen!

          (Samma typ av andning förekommer även i qu-gong och kan orsaka den s.k ”qi-gong sjukan”)

          Berätta gärna mer konkret om de ”allvarliga psykiska problemen” orsakade av ”powerandning” i ”statiska positioner.”

            Inte psykiska problem av andninen, fysiska.

              Andningen*

          Hört att västerländsk yoga och den andning de förespråkar är långt ifrån den lätta och knappt märkbara andningen som yoga egentligen handlar om (källa The oxygen advantage).

      Så många som får psykiska problem av yoga ? Nämn gärna en och berätta hur det gick till…?

        https://kundalini.se

        Varsågod, gå in och läs hur många exempel ni vill, helt befriat från det ni hatar mest av allt: kristendom.

          Du menar att man får psykiska problem om man inte exklusivt ägnar sig åt att praktisera kristendom? Vore jätteroligt se forskningsstöd för det påståendet. Måste vara väldigt jobbigt i icke kristna länder då antar jag. De praktiserar ju aldrig kristendom.

            Nej det sa jag inte om du skulle läsa det jag skrev ordentligt. Det jag menar är att skulle jag länka till en sida i stil med bibelfokus så skulle ni spy galla över det. Här är en sida som inte promotar det över huvudtaget.

              De jävla hinduerna alltså. Bara komma hit och promota nån sorts jävla träning…

                Men snälla va bara tyst och skrolla vidare, du vill uppenbarligen inte lära dig något nytt om något du redan trpr dig veta allt om så lev du i den villafarelsen du.

                  På tal om att vända andra kinden till? ?

                    Visst, jag kan vända andra kinden till om det vore mig som det handlade om. Men det är det inte.
                    Men håller med om att jag borde skita i allt och låta folk tro på det dom vill, men jag känner att om det finns så endast en person som jag kan hjälpa så är det värt att bli fnyst åt o hånad för sin tro.

          Den sidan skriver alltså påhitt utan en enda vettig källa. Vad ska den läsa om?

          PS hatar inte kristna, är uppvuxen kristet

            Det finns flera källor, mycket litteratur.

              Vilken församling tillhör du? Knutby eller livets ord?

                Faktiskt ingen, jag är församlingslös. Bor inte i Sverige heller, föredrar folk som förespråkar bibeln hellre än lögner som människor älskar.

                  USA? Texas?

                    Disneyland.

              Jag hittar ingenting sådant någonstans. Skulle du åtminstone kunna återge titlar?

              Jag är uppvuxen katolik, förresten ?

                https://kundalini.se/bocker-om-kundalini-och-annat

                Varsågod, och går du in o läser olika artiklar hittar du dessutom källhänvisningar i själva texterna

      Jaja din fundamentalist.

        Håhhåhå du är så rolig, var kan jag anmäla anonym till något slags internetpris för roligaste kommentaren online?

          Du får ju definiera dig som du själv tycker är bäst. Men du kan ju inte bli förvånad av att du uppfattas som fundamentalist om du har problem med yoga för att det inte uppfanns av en kristen.

      Wow. Du är verkligen en outbildad nolla. Över hela världen idag används yoga (och även meditation) inom VÅRDEN. Det är inget ”flum” som tjejer som samlar på kristaller sysslar med för att få fastare lår, utan en fantastisk form av träning som ger resultat hos alla möjliga patienter, bland annat de med kronisk smärta i rygg/nacke, whiplash, ischias, MS-sjuka, m.m.

      LÄS PÅ! Sluta sprid lögner!

    Tänker att det behövs fler på Internet som pratar om detta ämne sunt, för just nu är det för många ortorektiska personer på internet som glatt ger råd och tips på ”nyttiga” recept och ”fantastiska” övningar. Och media lyfter gärna hur man blir så vältränad som möjligt precis efter de har fött barn, och får beröm för det. Det är liksom inte normalt.
    Skevt hur vårt samhälle har blivit så, att man måste träna för att träna, men sällan hör man om dem som tränar för att det är kul och man vill må bra.

      Är det verkligen så då? Tycker tvärtom att det har utvecklats positivt. För 10+ år sen var det konstant tips på dieter, typ V B dricker 2 shot äppelcidervinäger och en kopp kaffe till frukost.
      Nu delas det ju välbalanserade recept, ofta ganska kaloririka, särskilt om det är inom träningsforum. Är ju inte dåligt bara för att det är nyttigare än rostbröd och ett glas oboy liksom.

      Du får nog läsa på andra ställen, de flesta som skriver om träning uttrycker att de tycker det är roligt.

      Att träna ger ju endorfiner så klart det känns roligare än att ’dieta’ (typ räkna kalorier och liknande = inga endorfiner)!

    Att ha smärta är vidrigt. Har haft flera olika. En smärta satt i ett år då gick jag ner till 43 kilo. Känner ej till henne.

    Har ingen motivation till träning och det kommer mer eller mindre från hur dåligt jag mår när jag tränar. Misstolka mig inte – jag mår inte dåligt av träningen men min kropp har en underliggande sjukdom som reagerar hårt vid överansträngning i form av anafylaktisk shock som tydligen triggas när jag försöker använda en träningsapp på mobilen. Gick lite på gym innan pandemin och då tog jag det i min takt och då gick det åtminstone bättre än vad det gör nu.

    Sedan så är jag inte kroppsfixerad även om jag gärna hade velat ha fasta armar. Men det är så mycket som kan hända och så många farliga sjukdomar man kan få så jag spenderar livet med andra saker än att fokusera på min kropp och mina skavanker.

    Jag tycker det finns många bra konton som inriktar sig på träning och fitness utan att kännas hetsiga. Dom som känns hetsiga är ju oftast vanliga influencers, inte träningsinfluencers… Kolla tex Jackiemasete, Jennalovisa, Vickanswellness, Denicemoberg! Där är det bra tips, vettig mat och ingen störig hets!

    Jag skulle vilja köpa smails kokbok ang mat när man tränar. Men har för mej den kostade över 500 det tycker jag är mycket.

    Armita pratade om träning på Fråga Lund, det var ganska spännande att höra en kortfattad psykologisk förklaring om träning ?

    Hahahaha har hon gjort ETT ENDA val för din hälsas skull? Förlåt men hon lider av grav fetma och det är inte hälsosamt.

    Jag vet att träning är bra av massor av skäl, jag kan läsa:-) Och jag har nog alltid rört på mig hyfsat ok. Men det som stör mig är att jag aldrig- och då menar jag aldrig- har känt eller sett någon skillnad på kroppen om jag tränat eller ej. Mentalt ja – och ja så viktigt- men bara, tror jag, ”för att jag känner mig duktig”, alternativt ”fått frisk luft” inte på grund av något annat. Det är frustrarande att se typ jämnåriga som Ebba von Sydow börja promenera och spela tennis etc (inget ont om henne, grymt ju) och på ett halvår få otroliga resultat som jag kan se på tom väldigt påklädda bilder. Och när jag sagt detta till folk så säger de att jag förmodligen inte tagit i ordentligt….men jag har ändå sprungit halvmaran (nej inga endorfiner, ingen runners high) och joggat, ej gått, utan att stanna samma sträcka många gånger och gått på långa pt-program. Jag tycker det är ganska roligt att träna men det vore ju kul om man fick ut något av det jämfört med om jag legat hemma och ätit godis bara. Försöker peppa mig själv att jag har juu ingen aning om hur jag mått om jag inte rört mig alls, och att jag sällan är sjuk och har bra värden blabla, men hallå- jag vill väl också få muskler, bli av med stelhet och känna mig stark och explosiv. Buhu. 🙂 Vore kul om någon känner igen sig och har hittat någon lösning.

      I flesta fall handlar det om att både träna och ha koll på sin kost. Jag har haft perioder då jag tränat men inte tänkt så mycket på vad jag ätit och perioder då jag både tränat och haft bättre koll på vad jag stoppar i mig (här har jag sett resultat och skillnad utseendemässigt). Så de du tycker har fått otroliga resultat har nog även sett över sin kost

      Vi människor är olika! Både vikt, fettprocent och muskelbyggande kan skilja sig åt mycket bland individer. Finns studier på detta, där ofta kvinnor har svårt att bygga muskler men samtidigt blir väldigt hungriga av träning = går upp lite i vikt av att träna och får inte alls de resultat de önskat. Viktnedgång styrs även mycket av hormoner, ens genetik, tidigare viktuppgång/nedgång o.s.v. Det du alltid kan komma ihåg är att träningen, hur lite du än ser på utsidan, alltid hjälper ditt inre! Dina organ mår mycket bättre av att tränar. 🙂 Ditt hjärta, dina lungor, din syreupptagningsförmåga, din lever, ditt insulin m.m. allt det tackar dig för att du tränar!

    Tack- ni har rätt. Både att se över kosten kanske ännu mer konsekvent och inte i perioder bara, och framför allt, tänka på att det gör skillnad ändå. <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.