Vad är motsatsen till tydligt, enkelt och lättapplicerat svar på faktiska exempel?

Det här.

Ett mail från mig till Konsumentverkets jurist:

Hej,
Hoppas allt är bra med dig. Tack för den senaste granskningen, verkligen välbehövt! 🙂
Jag har lite frågor kring tre nya scenarion som uppstått vad gäller kommersiella inlägg på, framförallt Instagram.
1. Om en influencer är ambassadör för ett företag eller märke, alltså ett långtgående samarbete som inte handlar om enstaka, beställda inlägg. Hen publicerar rena reklaminlägg som är korrekt markerade med fortsätter lägga upp bilder på produkten – säg nagelack – som hon även taggar företaget i. Vad gäller då? Ska inläggen då markeras som reklam varje gång produkten och företagets namn visas upp i inlägg?
2. Säg att en influencer gör en kampanj för ett klädföretag och de bilder som väljs ut publiceras i korrekt markerade reklaminlägg, men att influencern sen själv är så nöjd med några av de andra bilderna och vill publicera dem själv, utanför alla överenskommelser med företaget. Hen tycker antagligen att hen blev snygg på dem och vill använda dem helt enkelt.
Hur ska man göra då?
3. En influencer designar egna kläder – för ett eget företag eller som ett samarbete med ett existerande företag. Sen bär hen kläderna ”till vardags” så de syns i både videos och på bilder. Hur ska hen göra då? Ska det markeras som reklam? Behöver man se loggor eller räcker det med att kläderna eventuellt kommer kännas igen av följarna eller spelar det ingen roll?
Gråzoner som jag upptäckt men som jag även fått frågor kring från influencers som verkligen vill göra rätt.
Har du eller ni några bra svar? 🙂
Tusen tack på förhand!
Hens svar:

HejTack för ditt mail!

Inlägg som är rent kommersiella omfattas i regel av marknadsföringslagens krav på bland annat reklamidentifiering. För att svara på frågan om ett inlägg är rent kommersiellt krävs en bedömning i varje enskilt fall.
Det finns vägledande praxis från Patent- och marknadsdomstolen. Av en dom framgår att det bör krävas en överenskommelse (uttrycklig eller underförstådd) om exponering av annonsörens produkter i utbyte mot någon form av ersättning, såsom pengar, varor eller tjänster. I ett annat mål konstaterade Patent- och marknadsdomstolen att influencern i fråga hade ett sådant ekonomiskt intresse i det annonserande företaget att det var att likställa med en direkt betalning.

Det får alltså göras en analys av omständigheterna kring förhållandet mellan influencern och annonsören i samtliga tre scenarier.

Inom kort väntas en ny dom på området som rör just gränsdragningen mellan marknadsföringslagens tillämpningsområde och yttrandefrihet i sociala medier.

Euuuuuum, va?
Det säger mig ingenting tyvärr…
Ska man skratta eller gråta?
Bild på frustrerad kvinna som skriker "JAG VILL JU GÖRA RÄTT!!!"

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *