Angelica Blick och André Bånghäll går skilda vägar

175 kommentarer

En spontan reflektion såhär tidigt på morgonen.

Det är inte första och sista gången en influencer är på väg in att rusa in i äktenskap i relativt tidig ålder, men att det inte funkar över ceremoni. (Nicole+Saade, Marcelo+Annica osv osv)

Jag vet inte om man pressar på extra eftersom det genererar trafik, spons, cash och nya följare, eller om det är så enkelt att förhållandet inte var menat.

Oavsett vad, tråkigt för inblandande. Har dock aldrig personligen förstått brådskan att gifta sig, så vidare det inte handlar om religösa övertygelse, kicken eller vad det än må vara.

Nåväl, det lär inte vara första eller sista gången vi bevittnar ett influenserpar gå skilda vägar nära inpå ett stundande bröllop.

Angelica fyller 31 i år och de var tillsammans i 7 år. Hur är det att rusa in i ett äktenskap i relativt tidig ålder?

Ja det var ju inget konsyigt, men i många andra fall håller jag med. Finns även i verkligheten. 23-åringar som ska gifta sig eller skaffar barn efter två års förhållande. När man inte känner varann tillräckligt. What’s the rush??

Tycker att både 23 år och 2 års förhållande är fullt rimliga tider att stadga sig och skaffa barn. Snarare konstigt om man väntar till 35 och tio år ihop.

Jag tycker det låter tidigt. Speciellt om man precis har pluggat (eller fortfarande pluggar).

Hahaha omg. Därför det blir så många separationer och ”skilsmässo”barn…
23 år är uuungt och 2 år ingenting.

För att folk gifter sig tidigt? Har du källa på det påståendet?

Nope, ingen källa. Brukar ju vara tyst efter påståenden man dragit fram ur röven.

Det är väl inte superkontroversiellt att tro att unga, oerfarna människor som blir föräldrar tidigt inte klarar att hålla ihop. Småbarnsåren verkar ju vara döden för många par. Sen finns ju alltid undantag och yada yada yada…

”För de mellan 25 och 29 låg siffran på 15 procent. Allra störst risk att behöva gå igenom en skilsmässa har alltså den som gifter sig innan hen har fyllt 20. Bland tonåringarna låg skilsmässosiffran på 32 procent”
https://www.expressen.se/halsoliv/sex–relationer/basta-aldern-att-gifta-sig–om-du-vill-undvika-skilsmassa/

Ja, det gick ju toppen för Angelica, 30, efter 7 års förhållande ?

Haha, alla långstadiga par jag känner gifte sig som unga efter typ ett år. Må vara anekdotisk bevisföring, men tror att det krävs betydligt mer för skilsmässa.

Det separeras i ganska olika åldrar. Tror ett ungt par har mycket bra förutsättningar. Större problem om kvinnor är äldre.

Varför är det större problem om kvinnor är äldre?

För att då har vi lärt oss vad vi bör förvänta oss av en man.

Visst är det intressant hur vi ser på relationer. Alla är vi olika♥️

De får svårare att få barn.

Vanligaste ålder att skilja sig är mellan 35 och 49 år. Medellängden på äktenskap som slutar i skilsmässa är 11.5 år. Källa: SCB

Fast lika vanligt att folk som hållt ihop länge äntligen gifter sig och sen går de skilda vägar strax efter de…

*) Det.

Vi var iofs närmare 30 men nu i efterhand så borde vi väntat längre med att skaffa barn, vi hade varit ihop i knappa två år när jag blev (planerat) gravid. Bott ihop i kanske ett år.

Graviditeten var jättetuff och bebistiden var inte heller lätt och vi upptäckte många sidor hos vår partner som kanske inte var så smickrande. På det viset önskar jag vi njutit av att bara vara vi två betydligt längre än vi gjorde, varför jäkta?

Nåja, vårt barn går på mellanstadiet nu och vi är fortfarande ihop så det funkade ju uppenbarligen ändå, men kan med viss nostalgi se tillbaka på tiden då vi bodde i en liten zpyttelgh och kunde göra vad som föll oss in

Låter desperat…

Anonym 06:35

Varför rusa in i barn och giftermål när man knappt lämnat ”honeymoon”-fasen i sitt förhållande?
Jag och min fästman har varit tillsammans i 6år, vi båda är 30 nu och inga barn eller gift oss än. Då endast jag jobbat fram tills nu då han skaffat sig en ordentlig utbildning så vi båda har en stabil och trygg ekonomi. Varför peta in barn under den tiden när man inte kan säkerställa den ekonomiska tryggheten för eventuella barn? Är idiotiskt tycker jag att skaffa barn när man inte har jobb eller ens är färdigutbildad… är så många som faller i den fällan och blir varken färdiga med sina studier någonsin eller får ordentliga jobb pga paniken över att skaffa barn.
Känns som ren status att skaffa barn tidigt och sen gnälla på dålig ekonomi resten av livet än att först ha en stabil grund att stå på och få barn lite senare och kanske hålla ihop för resten av livet också som en bonus?

Jag gifte mig vid 22, fick barn när jag var 23 och har idag två barn. Pluggade samtidigt som yngsta barnet var liten, tog en masterexamen och har idag en chefstjänst. Är gift med samma man, femton år senare.

Det finns helt enkelt olika sätt att göra saker på 🙂

Exakt!

Träffade min man vid 21, första barnet vid 23 (efter två år tillsammans) och vi gifte oss efter tre år tillsammans. Började plugga när sonen var 18 månader, fick dottern under sista terminen på högskolan och sen började jag jobba när hon var 8 månader gammal. ☺️ Vi har alltid haft stabil ekonomi och nu har vi precis köpt radhus, dock enbart varit gifta i 5 år.

Detta var vårt sätt och det har funkat för oss. ??‍♀️ Alla gör olika och tänker olika.

Finns ju otroligt många som börjar jobba efter gymnasiet eller ett par års yrkeshögskola och har ett stabilt liv vid 23. Två års förhållande är en lång tid. Många väntar tills de tröttnat på varandra och skaffar barn för att rädda relationen, det brukar ju också gå sådär.

Hahaha, 2 år är inte lång tid för ett förhållande! ? Knappt klar med nykärfasen ju.

Eller så behöver man inte studera vidare för att göra karriär. Eller studerar när barnet är fött. Visst är det fantastiskt att det finns andra alternativ.

Vissa har ju mer disciplin än så och kan plugga med massa barn. Vissa väljer även att plugga senare i livet än 20-årsåldern.

Äldre studenter och studenter med barn har typ alltid bättre disciplin än studenter utan barn, vågar jag hävda. Iaf om man jämför med 19 åringar som är där för att ha kul och skriker om att ”det finns omtentor men inga omfester”.

Däremot tror jag kanske man har ett roligare studentliv som barnlös och ansvarslös 🙂

Få barn senare är ingen garanti heller när ni väntar även om det såklart låter rimligt , kul det funkar för er det är inte alls som prioriterar utbildning eller jobb i deras liv och ändå kan ge deras barn ett bra liv; jag växte upp med en förmögen mamma och spenderade kanske halvtid hos min halvfattiga pappa kan säga att min lyckligaste tid var hos min halvfattiga pappa ?

Med det sagt ska man såklart ha en stabil situation och veta man klarar det (har själv barn med mindre bra ekonomi) funkar ändå ?☀️

För att förtydliga dem var skilda därav halvtid

Jag var 39 när jag fick barn. Hade jobb men förlorade det under föräldraledigheten pga pandemin. Det kan hände vem som helst när som helst. Dock är jag rätt säker på att det är lättare för en 23:åring att snabbt få ett nytt jobb än för någon i min ålder (40+). Ekonomin kan vackla och relationer gå sönder oavsett hur gammal man är. Det är inte bundet vid ålder på samma sätt som ork och fertilitet. Mitt barn kommer tex aldrig få något syskon pga min höga ålder (och då är jag ändå fertil i nivå med en 33-åring).

….eller okej, 33 kanske var lite att ta i. Som en 36-åring. Eller nånstans mellan 34 och 37. Typ.

Vet du, jag tror inte det finns ngn mall över hur livet ska levas. Antingen träffas man tidigt och gör allt då, eller så gör man det som äldre. Det finns inga garantier för att du skulle vilja leva med samma människa resten av livet, hur lycklig du än är just för stunden. Det finns heller ingen status i att kämpa på år ut och år in bara för att. En del träffar många partners under livet, andra väljer en eller två, eller kanske ingen.
Att få barn är ingen självklarhet. Barn väntar inte på om du är färdigutbilda eller inte. Det finns eg ingen perfekt tid för barn. Det är något du väljer möjligen när det är dags, men du vet aldrig om du ens kan få barn. Så jag tycker vi ska sluta tala om för andra hur livet ska levas. Alla är olika där och det som verkade som världens lyckligaste relation, kan vara över nästa månad.

Sen kan jag reagera på att människor lämnar varandra så fort det blir jobbigt när barnet kommer. 1-1,5 år, lovestory över. Då känns det som att man inte var redo för det livet.

Mitt svar ovan var till T

Svar till :D:

Det är precis det jag menar.bMen jag har fler erfarenheter av de som valt att göra det, gått skilda vägar osv än tvärtom. Sedan så som du säger så är alla redo olika stadier i livet absolut och jag har insyn från båda hållen! Men det allt för många som ”väljer” att skaffa barn tidigt och sedan går skilda vägar pga småbarnstiden blev allt för jobbig och man kanske inser att man inte var kompatibla med varandra när man väl lämnat nyförälskelse-fasen… och vilka hamnar i kläm då? Jo, barnen! Säger inget om att det inte skulle funka men tycker det är en fin linje och en rejäl risk att ta på någon annans (barnens) bekostnad som i mitt tycke är hemskt då barnet får ta mycket skuld. Jag själv vet då jag är skilsmässobarn där mina föräldrar skildes när jag var ung, men jag var tillräcklig gammal för att förstå och kommer ihåg mycket om hur det livet var och all skuldbeläggning, bråk om hos vem jag skulle vara hos och gråt och ångest då båda mina föräldrar försökte svartmåla den andre jämt. Och båda var unga när de fick mig, 22 respektive 25, en tid levde vi dessutom väldigt knapert och det minns jag än idag hur jobbigt det var. Det är inte roligt och inget jag önskar någon. Därför är jag starkt kritisk till att skaffa barn tidigt utan stabil grund. Nödvändigtvis behöver man kanske inte ha någon hög utbildning, men hellre en stabil grund där man känner varandra väl och verkligen förstår allvaret i ett föräldraskap och giftemål än att skaffa barn och gifta sig ung bara för att man vill verka så vuxen när man i själva verket inte är där…

Jag skaffade själv en juristutbildning innan jag skaffade barn för att ”det var så man skulle göra”. Jag var ju sedan ”tvungen att arbeta mig upp”. När jag väl var mitt i karriären passade det inte att skaffa barn för det gick inte att jobba så mkt och ta hand om barn. Det resulterade i att jag var 32 år när jag började försöka få barn. Jag fick en underbar son, men det är farligt för oss kvinnor att tro att det är självklart att kunna bli gravid såpass sent. Hade jag fått göra om hade jag skaffat barn tidigare, anpassat mig efter barnet och inte bara rusat på. Det är inte alls dumt att skaffa barn ”innan man skaffat en ordentlig utbildning”, det där är bara ett Lill-gammalt och dumt påstående som riskerar göra så att vi kvinnor väntar och väntar tills det blir för sent.

Exakt såhär är det. Har liknande erfarenhet.

32 räknas dock inte som sent.

Nej inte på det sättet att jag känner mig som en gammal mamma. Men biologiskt är det det, även om vi alla försöker intala oss något annat eftersom det passar bäst med hur vi tycker att vi borde göra för att göra ”rätt ”,

Men snälla. Läs på innan ni uttalar er, ni skapar bara onödig stress. Fertiliteten går sakta ner vid 35. Inte innan.
Och dessutom undrar jag, varför tror alla som kommenterar här att det är intressant att ni gjorde si eller så? Är ni så sugna på att berätta om era liv och att ni skaffade barn då eller då utbildade er eller inte bla bla bla. Ingen bryr sig. Vem har bett om att höra om era livshistorier i ett inlägg som handlar om att ett par efter sju år valt att gå skilda vägar?

Varför ljuger du? Fertiliteten börjar sjunka redan vid 25 och vid 35 avtar den drastiskt. Bäst och lättast är det för kvinnan att skaffa barn när hon är mellan 18-25 år. Det är lögner som ”det är luuugnt, du har all tid i världen” som fått så otroligt många kvinnor att bli ofrivilligt barnlösa.

Kan inte svara Yolo direkt, men att fertiliteten skulle avta drastiskt vid 35 är en lögn:
https://www.google.se/amp/s/slate.com/technology/2020/08/fertility-cliff-advanced-maternal-age-outdated.amp

Citat från artikeln ovan:
”Although strong data on this subject are hard to come by, because studies like this are hard to design and execute for numerous reasons, one of the largest studies found that 78 percent of women aged 35 to 40 will conceive within a year, compared with 84 percent of women aged 20 to 34. That is a small difference, especially compared with how one’s fertility decline is so commonly perceived. Other studies are similarly reassuring. And while there are exceptions to every rule—there are some women who will experience difficulty conceiving at an earlier age than otherwise expected—it’s important to emphasize that the rule is less bleak than most people think.”

Fick barn när en av oss pluggade. Gick utmärkt, flexibelt att kombinera studier och barn. Givetvis visste vi att vi skulle ha stabil ekonomi och klara våra utgifter med god marginal innan dess. Genomströmningen på studenter med barn är faktiskt högre än på studenter utan barn så att det skulle förstöra ens chanser att utbilda sig är en myt (går att googla upp).

Man behöver ha stabilt liv, stabil ekonomi (inkomster vs utgifter) och en stabil relation när man skaffa barn, men barn har exakt noll behov av att bli rullade i den senaste säsongens modell av Bugaboo donkeybonkey extra lyx med kaffehållare u äkta marmor.

Många kompisar skaffar barn nu när vi jobbat några år, men ser verkligen inte vilken skillnaden blir?

Eller så är det bra att skaffa barnen i honeymoon fasen… kanske lättare att ta sig igenom småbarnsåldern om man fortfarande är kär

Väldigt intressant. Så när tänker du är bra tid för er att skaffa barn? När din fästman är ny på jobbet, eller ni båda är mitt i karriären? När ni båda måste ha fast jobb och inkomst för att byta bostad? Rent ekonomiskt och karriärmässigt kommer det alltid finnas skäl att vänta med att skaffa barn och risken är att man skjuter på det för länge.

Jaha mina föräldrar gifte sig som 21 åringar. Skaffade 3 barn innan 30 års ålder (varav två barnen kom samtidigt som dem studerade). Och båda är läkare och haft bra karriärer. Vi hade det fattigt de första åren men det är INGET som jag kommer ihåg ändå.
Och ja dem är fortfarande gifta.

måste alla vilja studera menar du?

På landet kanske detta inte är något konstigt men inne i ”storstäderna” (i svenska mått mätt. för let’s face it, Sverige har ingen riktigt storstad om man räknar med internationella mått) är det inte så vanligt att gifta sig och få barn innan 30.

Näe, med det är ju för att folk i storstäderna ofta pluggar i 5 år efter gymnasiet. Hur många av influerarna har gjort det? Typ 0?

Hur många procent är det som pluggar vidare egentligen?!
Jag började jobba direkt efter gymnasiet… men har inga barn för det 😉

Ja jag tror att det är lika vanligt, om inte vanligare, utanför ”influencervärlden” att gifta sig snabbt. Men eftersom dessa inte exponerar sitt liv för hela världen så läser man ju inte om det.

Antar att folk då går efter folk som de känner till utanför influencervärlden…

Det enda par jag då känner till som gjort slut innan bröllopet var inte ens 20.

Ja det är svårt det där med tidningen där när man är 35 är det ju istället skandalöst att man lever kvar i tonårslivet, om man inte gifter sig och skaffar barn.

Det verkar liksom inte finnas någon glipa mellan när man är på kvinnor om att de är för unga för barn och börjar bli för gamla för barn? En 31 åring kan ju definitivt få kommentaren att det är dags att tänka på fertilieteten.

Sen ang att influenserna skaffar barn unga så torr jag faktiskt de ligger ganska genomsnittligt i ålder om man jämför med andra som skippar högre utbildning. En grupp som ju typ alla inföuensers tillhör. Helt normalt att få barn vid 24 – 25 om man jobbat sedan 19.

Äsch sorry för allt slarv med stavningen, måste börja korrläsa.

Sen har de ju lättare att fortsätta sin karriär samtidigt som de är gravida och mammalediga. Medan många i andra karriärer först vill etablera sig inom sitt jobb innan de vill planera familj.

Jag håller med! Mycket känns förhastat och ibland ett spel för galleriet. Min känsla talar för att Margaux och hennes fästman kan vara nästa men självklart inget jag hoppas på! Det känns som att allt gick väldigt snabbt där bara ?

Ibland gör det det. Går fort alltså.

Eller så är det så med ”vanliga” människor också men det står inte på nätet?

EXAKT! Skulle säga att detta är det vanligaste. Vet så många som rusar in i relationer. Vet många som skaffar barn fort och lika många som väntar i evigheter. Finns inget rätt och fel.
Däremot vet jag inga förutom Influencers som bestämt sig för giftemål/förlovat sig och sen inte gift sig. Det tycker jag är liiite märkligt för det är så vanligt bland Influencers… Men tror snarare det beror på att är man Influencer/kändis har man så mkt annat. Samt att man i högre grad är narcissistisk osv. Det är ju det som gör att man söker sig till rampljuset. Och kanske har man då generellt lite svårare att anpassa sig efter någon annan. Finns ju många kändisar som har barn med typ fyra olika partners. Det vet jag ingen ”vanlig” person som har.

Vilken korkad, dömande kommentar

Och varför skriver hon med versaler? Det är så jobbigt att läsa.

Jag tror att det typsnittet på instagram endast kommer i versaler. Men håller med, finns betydligt mer lättlästa typsnitt ?

Angelica Blick är då 30 år gammal och hade varit tillsammans med sin ex-fästman i 7 år. Hur är det att rusa in i något? Att äktenskap/förlovningar inte håller beror inte på att man är för snabb in i något. Det är ju väldigt mycket rimligare att gifta sig inom 2-5 år från att man träffas än längre tid efter. Att gifta sig innebär ju att man vill spendera livet med varandra, och om man redan har hittat den man vill ha ser jag ingen anledning till att vänta. Det snackas så mycket om att hinna leka av sig och what not men varför? Sen är äktenskapet inget större åtagande än att vara sambo om man har samma intentioner med båda alltså att leva livet med varandra.

Relationer kan ju ta slut i alla möjliga lägliga och olägliga tillfällen. Tajmingen är väl aldrig riktigt bra. Det kommer ju alltid vara något man kan säga så som; men de hade ju precis flyttat ihop, förlovat sig, skulle gifta sig, precis skaffat barn, precis planerat.. osv. Utifrån är det ju lätt att döma och att de rusar in i något men vad är då en bra tid att gifta sig, flytta ihop eller likdanade det finns ju alltid en risk att relationer tar slut. Ska man hellre då inte binda sig till varandra? Jag tycker i alla fall 7 år är en lång relation där detta beslut säkert var genomtänkt. Men saker kan förändras och vi vet inte vad som hänt just detta par men med pandemin och allt är det inte konstigt relationer ställs till sin spets med allt det innebär. Tycker inte heller man kan dra ”influensers” över en kam på detta sätt. De är ju vanliga personer precis som alla andra och ”vanliga” människor hämnar ju också i liknande situationer bara att det då inte syns utåt.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Gud vilken engelska… ? Varför skriva på ett språk man inte behärskar?

Det var väl läsbart eller? Jag förstår i alla fall innebörden. Rimligt att Angelica vill att det ska nå även internationella följare, när hon ändå ska posta det liksom.

Knappt läsbart, så många fel. Och är det nivån, att det ska gå att förstå? ? Om det ingår i hennes jobb kanske hon borde lära sig det bättre. Man borde ha bättre engelska efter 12-årig skolgång. Om man varit uppmärksam…

Åh nej, vad var det som var så dåligt? Genuint nyfiken.

Jag vill också veta! Min engelska är ju uppenbarligen inte den bästa då som ni kanske märker eftersom att jag frågar detta men jag vill verkligen lära mig mer och bli bättre.

Jag älskar språkpoliser för det är så man lär sig. 🙂

Enda meningen jag reagerade på var ”this isn’t something easy for any of us” vilket inte är helt grammatiskt korrekt i just detta sammanhang men att påstå att det är ”knappt läsbart” är så fånigt att jag tappar andan. ?

Kom igen, det är inte ”knappt läsbart”. Vet människor med engelska som modersmål som har mer grammatiska fel än detta när de skriver på sociala medier

Ifrån någon som bott i ett engelsktalande land i över 10år kan jag säga att hennes uppdatering är hundra gånger bättre än de uppdateringar jag ser folk skriva här på deras modersmål. Hennes text är 100% förstålig medans jag ser flera texter varje dag ifrån engelsktalande personer som knappt gör sig förstådda i skrift.

lol skulle säga att en Europe har i särklass bättre engelska än en genomsnittlig Amerikan. Svenskar/Europer ursäktar alltid deras “dåliga” engelska när de egentligen borde vara stolta över hur bra de gjort sig förstådda.

1. Om du inte kan läsa det där så är det du som har problem ?

2. Varför förväntas en specifik nivå för att få utöva ett språk? Jag trodde inte man pratade engelska för att prestera och vara bättre än alla andra – utan för att kommunicera med folk som inte kan ens egna språk?

Men visst! jag skiter i att prata med folk från andra länder för det låter inte som att jag har engelska som modersmål ?? så brutalt jävla orimlig ?

?

Hahah, du är som språkpoliser som knappt förstår en text av ett syftningsfel eller stavfel. Du borde öva din läsförståelse, det ser värre ut för det svenska skolsystemet att inte kunna förstå en slarvigt skriven text.

Ha, alltid roligt när nån ska in hacka på någons engelska…är man svensk har man kanske inte perfekt engelska hur länge man än har pluggat.
Och är man hyfsat bra på engelska så kan man ju förstå även om det inte är perfekt.

Den där engelskan var ju heller inte jättemycket sämre en standardinfluerarens svenska? Så vilket språk får de skriva på egentligen? 😉

Ge dig.

Hennes engelska är väl bättre än svenskan hos de flesta som skriver här.

Så typiskt svenskt att gnälla på alla som inte behärskar ett språk till 100%. Enda sättet att bli bra på ett språk är att använda det dagligen.
Jag bor i Spanien och min spanska är så dålig det bara kan bli men jag vill lära mig, tar lektioner och pratar så fort jag får möjlighet. Jag använder fel ord, uttalar fel och grammatiken ska vi inte ens prata om men alla spanjorer blir så glada när de märker att jag försöker och istället för att håna försöker de hjälpa mig..
Så snälla.. lägg av med detta nu!

Nej det är inte typiskt svenskt. Det är typiskt elitistiskt. Och elitister finns i alla länder.
Däremot är det typiskt svenskt att på ett nedlåtande sätt utnämna saker och ting till ”typiskt svenska”.

Som svensktalande icke-svensk skulle jag säga att Jo det är typiskt svenskt. Mitt modersmål är finlandssvenska men varje gång jag är i Sverige byter folk till engelska för att de ”vill vara artiga”, eftersom de verkar tro att min svenska är dålig för att jag har en annan accent. Samma säger flera jag känner från olika länder som försökt lära sig svenska, de besöker Sverige och ser framemot att få använda sina kunskaper i praktiken men så fort de försöker byter svenskarna till engelska, vilket man lätt uppfattar som att ens svenska upplevs som dåligt. Man uppmuntrar inte att andra försöker lära sig ett språk, utan det verkar som att bara perfekt svenska duger, och inte ens det i mitt fall eftersom svenska i mitt fall faktiskt är mitt modersmål.

Jag kände en tysk utbytesstudent som brukade ljuga och säga att han inte kunde engelska för annars ville alla prata engelska med honom och han ville ju öva sin svenska. Jag tror många svenskar själva vill ta chansen att få använda sin engelska och öva (de kanske är lite stolta över den också?), tyvärr då på bekostnad av att den andra samtalspartnern ville öva sin svenska ?

Exakt, i Stockholm upplevde jag att folk hellre använde engelska trots att svenska är mitt modersmål. Numera brukar jag satsa på att fejka en svensk dialekt för att kunna prata mitt eget språk.??‍♀️

Håller med! Så jävla töntig inställning att hacka på någons engelska bara för att det är typ något syftningsfel eller stavfel i texten. Jag har också bott i Spanien och min spanska var fan så mycket sämre än Angelicas engelska. Ska jag då inte ens få försöka uttrycka mig i tal och skrift på det språket? Hur ska man då lära sig?

”Ett språk man inte behärskar” ??? gå och gräv ner dig

+ 1 på att det inte är typiskt svenskt!! Bor i Barcelona och många gångs blir folk irriterade när man försöker prata spanska här, eftersom dom vill att man ska lära sig katalanska ??‍♀️

Fast hur menar du nu? Du motsäger ju dig själv. De vill ju att du ska lära dig katalanska och hade högst troligt uppskattat om du hade försökt prata just katalanska. Sedan finns det en historia mellan spanjorer och katalaner som högst troligt är kopplad till deras reaktion.

Men det är ju en helt annan grej? Jag som är en del av en språkminoritet kan definitivt relatera. Man känner sig förtryckt av en majoritet och förväntas anpassa sig till majoriteten största delen av tiden, och har man då för en gångs skull ett sammanhang där det talas ens eget språk så kommer någon och förväntar sig att man ska prata majoritetsspråket där också? Katalonierna har all rätt att vara irriterade på människor som förväntar sig att allt ska vara spanskt, det skulle jag också vara ??‍♀️

Så patetiskt att svenskar ska skryta om hur bra de är på ett annat språk när de i själva verket inte ens är i närheten så bra som de tror. Jag är helamerikan och visst, svenskar är bra på engelska men absolut inte som det framställs här.

Men varför tror vissa att man måste vara helt felfri och perfekt i ett språk som inte är ens modersmål?! Det är en så urlöjlig grej att förvänta sig av folk.

Oj vad ni tog åt er allihop… Öm tå? Ja, ni är kanske inte bättre än så på engelska. De flesta jag känner skriver och uttrycker sig betydligt bättre, trodde det var standard?
Det är ju i sin yrkesroll hon gör detta, då kan man ju förvänta sig mer tycker jag. För ja, texten har stora problem med språkbyggnaden. Men man blir väl inte influencer om man har lite större kapacitet eller ambition att studera… ??‍♀️

Du verkar vara en väldigt oskön människa. Såklart är alla olika begåvade på saker och kan olika mycket. Otroligt naivt att förvänta sig att alla kan lika mycket som din ”fantastiska” umgängeskrets. ? Vi bugar för er som kan så bra engelska. Vilka genier ni är!

Ja jämfört med många här så verkar det ju som det! ? Nä men liksom, det är en normal nivå. Det där ovan ser ut som en högstadieelevs text som mest. Ni kan inte mena att det är en normal, vanlig nivå??

Varför kan du inte lista alla problem du har med texten då som gör den ”knappt läsbar”?

De är alldeles för många, orkar inte. Och helt ärligt, kan man engelska så ser man det. Om inte, synd.

Du verkar vara en riktigt vidrig person som tycker att det här är rimliga saker att säga om en annan människa, och speciellt i sammanhanget att hon berättar om ett uppbrott… Var är din empati??

Så himla tråkigt men bättre nu än sen, typ som Margaux och Jakob fast mer pappersjobb vid skilsmässan..

Sen fattar jag inte hur man kan älska sitt ex djupt men det ligger mer hos mig att fundera ut ?

Men de var ju inte gifta på riktigt så det blev nog inte mer pappersjobb

Det var precis min sarkastiska poäng ?

Man kan älska sitt ex djupt!
Jag och mitt ex gjorde slut för 4 år sedan efter 10 år ihop, men vi umgås som vänner och båda har gått vidare. Älskar honom fortfarande så att hjärtat spricker! Han är, utan att överdriva, världens bästa, snällaste, mest omtänksamma, roligaste person. Bara för att den romantiska kärleken inte finns där, betyder det inte att man inte kärleken för personen tagit slut.

Hm, jag hade inte velat att min pojkväns ex skulle umgås med honom och fortfarande älskar honom så att ”hjärtat spricker”. Men hey, det är bara jag ??‍♀️

Fast bara för att man känner kärlek för någon betyder inte att man vill leva ihop/ha en framtid/ha sex med den personen. Man älskar personen som en vän. Att man en gång har delat ett liv ihop är irrelevant, personen ifråga (och en själv) ser ju sin framtid med någon annan.
Jag tycker att det är fint att kunna älska djupt! Eller skulle du vilja att man inte umgås med någon man älskar, även om det rör vänner som du/din partner aldrig haft en romantisk relation med?

Jag är fullkomligt bekväm med om min framtida partner umgås och älskar sitt ex. Under förutsättning att alla romantiska känslor är borta, vilket jag alltid utgår ifrån.

Det är dock mer känsligt om det är någon som partnern även delat annan kärlek med… det måste man väl förstå. Och svårt att se exakt vart gränsen går

Det är högst individuellt. Om mitt ex var tydlig med att slutet av deras förhållande var mer som en vänskapsrelation utan sex och att man gjort slut därför, fine. Men att fortfarande älska sitt ex och umgås och typ ha gjort slut enbart pga ”tekniska” skäl hade inte känts bra för mig heller. En osäkerhet i mig hade alltid oroat sig för att deras känslor skulle blomma igen om de fortsatte umgås. Alla är olika. Jag tycker absolut breakups ska va vänskapliga men enligt min mening går man vidare med sin nya relation sedan!

Jag skulle inte vilja vara tillsammans med någon som säger vem jag får och inte får umgås med. Om sen hen litar eller inte litar på mig är hens problem, men hen äger mig inte bara för att vi är tillsammans. Jobba på din svartsjuka. Jag har tyvärr förlorat för många fina vänner pga svarsjuka flickvänner som dig och toffelhjältar till karlar. Men hey, det är bara jag.

Love but not in love.

Men snälla, ett språk är inte reserverat enbart för de som talar det på modersmålsnivå. Svenskar är så jäkla ängsliga när det gäller engelska och tror att vi ska kunna det lika bra som britter. Jag tycker att vi ska äga på vår svengelska och ingen utanför Sverige skulle någonsin klaga på det.

Hålle rinte med. Liiite bättee än sådär måste man prestera om man prompt ska skriva på engelska, som en del av ens yrke. Pinsamt.

Men herregud. Så man ska inte använda ett språk om man inte är perfekt i det? Hur tänker du att man ska bli perfekt i ett språk om man inte får öva? ??‍♀️

Självklart ska man använda språket för att lära sig men är det verkligen för mycket begärt att en text skriven som är en del av ens jobb går igenom korrekturläsning?

Hur lär man sig tycker du genom att bara skriva en text utifrån det man tror är rätt?

Öh tjejen skriver ett förmodat jobbigt inlägg om att hon o killen ska separera och så är hon fräck nog inte korrekturläsa det! Skämmes!!!!

Hon har skrivit texten som en del av hennes jobb.

Nej hon har inte alls skrivit texten som en del av hennes jobb. Hon har skrivit den som privatperson som ber om space.

Fast hon lägger ju ut den på ett offentligt forum. Hennes företag handlar ju om henne och det liv hon visar på sociala medier, där hennes förhållande är en del av det.
Hon hade inte behövt lägga ut det, på samma sätt som att hon inte behövde skriva om sitt förhållande överhuvudtaget. Men nu gjorde hon det, nu tjänar hon pengar på besökare som läser texten.

Svenskar är verkligen inte så bra på engelska som de tror. Sen är det lite tragiskt och typiskt amerikansk/engelskt rövslickeri att tävla i vem som är bäst behärskar ett främmande språk. Många svenskar behärskar knappt sitt modersmål. Studerar på Stockholms universitet och när jag läser andra studenters arbeten måste jag ofta kolla om personen har ett utländskt namn då jag blir så chockad över hur många etniska svenskar inte behärskar sitt eget språk. De är på riktigt i majoritet.

Haha du ”hålle rinte med” och tycker en ska skriva ”bättee”. Hoppa ner från hästen!

Slarvfel på en trög telefon är ju inte jämförbart dock.

Fast nej 🙂

Fast så dåligt var det ju inte!!

Jag skulle snarare säga att det är tvärtom, svenskar har ett självförtroende att allt de säger på engelska är rätt och på en nivå med en engelsk talande person. Det är väl därför så många influencer skriver på engelska.

Jag bodde i London i tio år och du har rätt, det var sällan någon som påpekade om talspråket var dåligt (kan vara en annan femma utanför London). Men om ditt skrivna språk i jobbet inte är tillräckligt och det inte fanns en willingness till att lära sig (som många högmodiga svenskar inte gör) då är det inte accepterat på samma sätt.

Varför kan man inte acceptera det menar du? Och hur vet du att hon inte vill lära sig?

Varför man inte kan acceptera det, varför ska en brittisk arbetsgivare acceptera att en skriver dåligt?
Nu har väl en butiksarbetare andra krav på sig än till exempel marknadsförare men det är självklart att en arbetsgivare tar i beaktning hur duktig man är på det skrivna språket om det är en del av jobbet.

Om vi vänder på det skulle en svensk arbetsgivare låta någon med dålig svenska vara ansvarig för att skriva texter som publiceras i ett offentligt forum till exempel?

Och hur jag vet att hon inte vill lära sig, om vi tar Annika specifikt hade hon kunnat skriva texten i Word först eller googlat olika fraser för att se om det blev rätt skrivet. Men hon gör inte det för att hon tycker hon är bra, vilket var det jag menade med högmod.

Jag tycker inte alls svenskar är ängsliga utan snarare full av självförtroende och det baserar jag på åren i London då jag jobbat med svenskar och andra människor som inte har engelska som föestaspråk.
Min åsikt såklart.

Hur en arbetsgivare gör på sitt stora företag är inte relevant när vi pratar om en ensam företagare som driver sina sociala medier på ett personligt sätt. Så den jämförelsen fungerar inte.

Och du vet uppenbarligen inte om hon vill lära sig eller inte – du vet ju inte ens vad hon heter! ANGELICA skriver en känslomässig text om att hon och hennes fästman gått isär. Vem fan korrekturläser en sån text? Man vill säkert inte ens skriva den.

Du kan heller inte basera dina teorier om svenskar på din tid i London. Eftersom svenskar är ett sånt ängsligt folk så är det bara de med gott självförtroende som vågar åka till London och jobba/studera. Medan det i andra länder är mer accepterat att inte vara bra på engelska, så man åker ändå – oavsett hur bra eller dålig man är.

Du kan inte göra skillnad på en ensam företagare och ett större företag på det sättet. Företag som företag, det handlar om hur man visar sig offentligt.

Fast om hon verkligen ville lära sig varför korrekturläser man inte en text då?
Spelar ingen roll om hon lägger ut ett känsligt inlägg, hon lägger ju ut det och tjänar indirekt pengar på det genom sitt företag.

OK, jag kan kanske inte basera det på Londonsvenskar, men titta här i kommentarsfältet, alla som säger att knacklig eng duger – visar inte det på självförtroende snarare än ängslighet?
Det tror så på sin förmåga att de inte bryr sig om det är rätt eller fel inte, de vågar skriva ändå.

Hon är ju iofs sin egen arbetsgivare. Och det är väl en annan saknat en arbetsgivare i England kräver en viss standard.

Hoppsan, jag bor i London på deltid och känner faktiskt inte igen mig alls. Det är ju när man är bland natives man inser hur begränsat ens andraspråk är. Däremot vet jag hur otroligt känsligt språk är och hur obekvämt det kan kännas att bli korrigerad ibland. Kanske är det det du upplever som ”högmodiga svenskar”?

Bor i Danmark annars och här kan du dock ge fan på att de gör en stor grej runt språket. Noll förståelse att danska inte är första språk och gärna göra många ”vaaaa” innan de fattar vad du säger.

Bodde länge i London och delar inte heller uppfattningen att Londonsvenskar är hömodiga runt språket… Finns ju otroligt mycket svenskar där, vissa duktiga, vissa sämre – Upplevde att alla pratade på glatt ändå. Samma sak med de som invandrat från i princip alla andra länder.

Fast med högmodiga så menar jag just det att svenskar inte har problem med att prata, de har inte alls ängslighet över språket. Även om det ibland blir fel.

Det är inte alls det högmod betyder – Högmod är motsatsen till ödmjukhet, inte till ängslighet.

Eller hur. När jag var på utbytestermin var jag orolig innan om min engelska skulle vara bra nog men det visade sig att jag var bland de allra bästa. Till och med lärarna bad mig förklara saker ibland för att de tyckte att jag talade bättre än dem, så jag tycker vi svenskar absolut ska vara stolta över att sån stor del av befolkningen behärskar engelska riktigt bra och vid ung ålder!

Fast det är just det jag försöker få fram, svenskar tycker själva att de är bra på eng men det gör också att de inte tar till sig när det blir fel eller kollar upp saker och ting på samma sätt som någon som är mer ängslig.

Influencer skriver på eng för att de tycker de kan eng, de har det självförtroendet och är inte alls ängsliga som original kommentaren skrev och det jag kommenterade.

Håller med svenskar är så pissängsliga när det kommer till språk. Språk ska användas för att förstå varandra BÄTTRE inte för att hämma människor. Inte så konstigt att så många hellre håller käften när det alltid finns nån jäkla viktigpetterpolis. Så många andra länder där det snackas hejvilt ocensurerat och man fattar varandra precis. Bara Sverige svenska språkpoliser har SUCK!

Jättebra formulerat, aldrig tänkt på att språk är till för att förstå varandra bättre och inte hämma människor, fint skrivet!

Bånghäll???
Bänghäll hade varit mer passande.

Utveckla.

Hur kan alla dessa flunsor inte ha en enda kompis som kan korrekturläsa deras hemska engelska? ”this isn’t something none of us wanted” ska antingen vara ”this isn’t something any of us wanted” Eller “this is something none of us wanted”. Bryr mig oftast inte om stavfel men sånt här ändrar ju hela budskapet med meningen

Ja dubbla negationer är jobbigt, men vafan, man fattar vad hon menar, samt är ju ett så vanligt fel, som även de som har engelska som modersmål gör.
Du verkar ju tex ha lite svårt med skiljetecken och stor bokstav (det kan jag också ha obvi), men jag förstod vad du menade ändå. ?

Till skillnad från Angelica så annonserar ju inte jag ut ett uppbrytande för 1M+ följare. En rätt så viktig text kan man tycka som enligt min mening hade förtjänat en vända i korrekturläsning.

Dessutom heter det t.ex. eller t ex. Vad är tex? En ny hundras? Om vi nu ska prata skiljetecken 🙂

Skrev ju att jag också kunde ha problem med skiljetecken, eller hur? Jag menade till exempel, och det verkade ju du förstå trots allt. Menade inte någon ny hundras. ?

Tycker kanske inte att man behöver gå på någons språk när hon uppenbarligen går igenom något tufft och så. Enligt mig känns det onödigt och hårt. Osoft beteende.

Det är inte som att Angelica är H&M. Hon är en vanlig person som driver sin business som en vanlig person. Därför är det orimligt att förvänta sig att alla texter ska korrekturläsas. Och det vore fruktansvärt tråkigt också att ta ifrån henne alla mänskliga aspekter bara för att hon har ett bolag registrerat i sitt namn.

07:02 citerar väl dessutom ur Angelicas text som är en del av en mening. Därför borde hen kunna skriva citaten både med versal och gemen bokstav.

För att det ska se bättre ut används [] för att visa att författaren ändrat texten för att den ska anpassas till författarens egen text.

Ja dubbla negationer är jobbigt, men vafan, man fattar vad hon menar, samt är ju ett så vanligt fel, som även de som har engelska som modersmål gör.
Du verkar ju tex ha lite svårt med skiljetecken och stor bokstav (det kan jag också ha obvi), men jag förstod vad du menade ändå. ?

Kommer alltid älska dig P – vem är P? Har inte koll på dessa människor så sorry om jag missat nåt uppenbart

Haha, jag tänkte precis likadant! Gick in i kommentarerna för att se om någon kunde förklara ?

Säkert något intern smeknamn bara.

Jag och min sambo (ok lite pinsamt att säga utanför relationen) kallar varandra för P. Men det är pea, så typ sweetP är sweetpea, gullis liksom. Tänker väl att det är något sånt!
Säger bean ofta också haha men skulle dock aldrig säga min böna eller lilla ärta på svenska ?

En liten reflektion bara . Varför har 25 blivit det nya 14? Folk verkar inte ens kunna bete sig som vuxna vid 30 numera. Vad går mänskligheten mot för framtid? Är det för att medelåldern stigit och vi lever längre. Så sent som på 1950 talet räknades man som vuxen när man konfirmerats vid 14-15års ålder. Många gick ut i arbetslivet utan att gå gymnasiet. Normalt var att ha familj och barn före 25 . Var väldigt ovanligt att man fick sitt första barn efter 40. Idag är många 25åringar jättebebisar som inte vill och kan ta ansvar. Se bara på alla lyxfällan paren och alla flunsor. Man vill bara leka och kan bara se till sina egna behov. Många barn växer upp i en rörig vardag som består av delat boende, nya syskon och vuxenrelationer som hux flux byts ut när de vuxna tröttnat och vill gå vidare mot grönare gräs.

Tycker du att det är eftersträvansvärt att vi ska skicka ut barn i arbetslivet utan chans att utbilda sig, och att vi ska räkna 14-åringar som vuxna? Det är väl jättebra att människor får leka av sig innan de tar på sig ansvaret för en ny individ. Det finns såklart de som skaffar barn innan de är redo och fortfarande beter sig som barn själva, men de allra flesta väntar ju med att skaffa familj tills de känner sig redo. Ser ingenting annat än positivt på det.

Undrar också vad du menar med att posta det under det här inlägget? En människas 7-åringa relation har tagit slut när hon är 30 år gammal. Är det att inte ”kunna bete sig som vuxna” menar du?

Jag tror faktiskt att det är att man får börja ta vuxenansvar tidigare Att få jobba,känna sig behövd och vara bland vuxna förebilder om man kanske inte har råd el har ”läshuvud” utan är mera praktiskt lagd. Bättre det än en massa skoltrötta bortskämda snorungar som inte tillgodogör sig utbildningen utan vet att föräldrarna kommer att curla dem tills de är 30. Sen finns ju även kategorin som kommer från mer utsatta förhållanden där det kanske inte finns vare sig pengar , studiero el bra vuxna förebilder hemma som förmodligen skulle må bättre av att ha rutiner ,jobba praktiskt, ta ansvar, tjäna egna pengar än att annars lätt halka in på den kriminella banan eftersom samhället inte erbjuder något annat alternativ. Det är ju så att man växer som människa oavsett man är tre el trettio år om man lär sig nya saker och känner sig delaktig och behövd.

Det är ju ingen som säger att du inte FÅR börja jobba direkt efter gymnasiet, det är ju inte det vi diskuterar. TS var formulerad som att det faktum att vi inte längre räknar 14-åringar som vuxna och att ”de flesta” inte går ut i arbetslivet utan gymnasial utbildning eller har familj vid 25 års ålder skulle vara någonting negativt och spegla barnslighet bland folk. Jag håller inte med, utan tycker att det är kanon att det inte finns stigma runt att skaffa familj senare.

Det betyder inte att jag inte tycker att unga vuxna ska ta del av vuxenlivet och få lära sig att ta ansvar, eller att det inte är toppen med möjlighet att tex arbetsträna eller komma in i arbetslivet för de som inte är akademiskt lagda. Är själv bara gymnasieutbildad och har lärt mig mitt yrke genom praktik, inte teori.

Du har väldigt fel i att anta att de första förr i tiden hade barn och familj vid 25!

De flesta vanliga människor under 1800-talet och tidiga 1900-talet gifte sig när de var runt 27-30 och skaffade sedan barn. Man var tvungen att jobba ihop både pengar till bohag och erfarenhet innan man gifte sig. Det är en myt att de första genom historien gifte sig och skaffade familj väldigt tidigt. De dom typiskt gifte sig och skaffade barn tidigt var kvinnor ur de högre klasserna (som ofta giftes bort mer äldre män).

Nu skrev hon ju om 50-talet!

Många anledningar. En är väl att kvinnor har mer frihet idag över sina liv och inte ser barnafödandet som det första man ska göra när man blivit ”vuxen”. Modernare syn på livet, ingen ekonomisk fråga för många att studera vidare och lägga några år på det etc.

Som svar på Anonym ovan.

Exakt! Och allt det här är väl jättebra? Förstår inte riktigt hur man kan vända det till något negativt. Sen håller jag inte heller med anonym om att många 25-åringar skulle vara ansvarslösa idag. Det är väl snarare ansvarsfullt att vänta med allt det ”vuxna” tills man är klar m t ex studier, festande, någon långresa o s v?

Misstänkt ett tag nu att det varit slut, då man inte sett förlovningsringen på dom bilder hennes hand syns. Så tråkigt att läsa 🙁

Jag har sagt detta och skrivit om detta i kommentarer i denna blogg flera gånger tidigare?? Varför har ingen lyssnat haha!

För att det är respektlöst att spekulera kring? ?‍♀️?‍♀️

För att de flesta inte är 10 år här inne och man spekulerar inte över andras relationer.

För att du är oförskämd!

”Scentence”?? Handlar det om nån slags doft här, eller??

Med tanke på vad det är hon skriver, så är det de enda du kunde kläcka ur dig?

Det har tagit slut mellan Angelica och hennes pojkvän och ni fokuserar på hennes engelska meningsuppbyggnad? Sorgliga människor. Dags för er att jobba på er empati.

Den här bloggen går ju ut på att leta fel. Camilla slänger upp ett inlägg och då ska fel letas, eller situationer vändas till något negativt. Det är helt sjukt.

Verkar även som att det är slut mellan Peg och Filip efter mycket turbulens, hon följer inte längre honom på instagram! Let’s Dance verkar vara typ som att som att montera Ikeamöbler dvs. förödande för skakiga relationer ?

Jo men om man tänker efter, behöver Filip hålla om Linn HELA tiden i programmet? Det ökar ju bara ryktena.

Jag är orimligt nyfiken på detta!!!! ??

Bånghäll?! Får mig osökt att tänka på ”Elisabeth HORNSWOGGLE?!”

Bånghäll, är det när man har stånd som inte går ner och man känner sig som i helvetet?
Just asking…

Varför för man slut om man älskar varandra?

*gör