Öppet Spår

499 kommentarer

Har någon av er bytt studieort eller universitet? Varför gjorde ni det och blev det bättre? Jag är missnöjd med mitt uni som är så sjukt rörigt och så har vi en ganska tråkig klass med 0 sammanhållning… funderar på att byta till en annan stad men det kanske inte blir bättre?

Det är sant! Jag kommer inte byta utbildning utan bara studieort. Blir det samma har man i alla fall gjort vad man kunnat ?

Åh tack för pepp!! ❤️

Jag gjorde! Flyttade från Stockholm över halva Sverige till ett universitet med ett liknade program. Fick tillgodoräkna året jag läste i Stockholm och hamnade i en superbra klass. Med mycket bättre lärare och mycket bättre struktur. Det hade allt som SU saknade haha. Så jävla glad att jag gjorde det och inte harvade på i Stockholm fast jag vantrivdes.

Gud vad kul att höra! Jag vantrivs inte men känner att jag längtar efter något mer och vill testa något nytt. Gick det snabbt att komma in i en ny klass? ?

Jag är i samma situation, har bestämt mig för att det är värt det. Det negativa är att jag kanske inte kan tillgodoräkna allt jag har läst på ett nytt lärosäte vilket kanske gör att jag spenderar ett par månader mer än planerat som student, men för mig är det värt. Mår superdåligt på nuvarande studieort men byter jag får jag åtminstone bo där jag trivs <3 Följ din magkänsla

Jaa jag vet inte vad min magkänsla säger, bara att jag längtar efter något annat och detta blev inte riktigt vad jag tänkte mig. Känner mig trött på att vara optimistisk på att det ska ändras utan jag tror jag behöver byta. Får man fråga vart du pluggar nu och funderar på att byta till? ?

Har ni någon gång ångrat era barns namn? Hur gick era tankegångar? Var det tillfälligt eller långvarigt? Hur gammalt barn? Bytte ni? Olika namnstilar eller lika?

Jag kan ibland ”ångra” mitt ena barns namn. Eller alltså, jag tycker att det är finast i världen såklart, men det är ett namn som ofta hamnar på listan över wt-namn och jag kan bli ledsen över att människor är så trångsynta.

Obs, det är inte Cewwin.

Nova heter hon. Och absolut, jag kan förstå argumenten med hittepånamn. Det var ingen tanke som slagit oss innan. Men jag känner lite att människor dömer oss på grund av hennes namn och det är ju lite sorgligt.

Nova är ganska fint.

Jo Nova är väl ändå lite WT men absolut inte det värsta man har hört ändå. Men min mamma gillade inte vårt äldstas namn. För gammeldags tyckte hon och även många andra. Men vi har ju inte döpt för någon annan skull så strunt i vad andra tycker.

Men det där är ju bara bs. Vem är du att bestämma vad som är WT? Tycker att Nova är fint.

Det var iallafall Nova och inte Nowa!

Äsch, är ju så sjukt många namn(Och annat för den delen) som är WT har man ju fått lära sig här av att läsa på Bloggbevakning? Jag som var naiv nog att tro att det var typ Conny och Sonny, foppatofflor och rökning som var WT, men har numera lärt mig att det är otroligt mycket saker!

Jag tycker att Nova är jättefint. Tänker på stjärnor och rymden när jag hör det. Om någon dömer er så är det deras problem!

Bara hon inte heter Lund i efternamn ?

Liam? Novell?

*Nova-li skulle det stå, inge novell.

Jag tycker det är så tråkigt att Liam har fått en så WT stämpel. Jag har flyttat hit från Irland och där är det ett vanligt traditionellt irländskt namn. Samma sak med Kevin.

Ingen skulle tycka det var WT på någon med Irländska anor.

Jo men det är ju stor skillnad på att vara irländsk och heta Liam och att vara svensk och heta Liam. Eller snarare är det stor skillnad på att vara irländsk och namnge sitt barn Liam, kontra att vara svensk och namnge sitt barn Liam. På Irland är Liam ungefär som att heta typ Johan i Sverige, men en Liam i Sverige blir lite… ansträngt, när det inte finns en naturlig kulturell koppling till valet av namn (typ brittiska föräldrar).

”Ansträngt” så löjligt ? (nej min son heter inte Liam men herregud att man ens reagerar negativt på vad andra väljer att döpa sina barn till)

Det är bara ett ämne för kvällen där vi spånar och uttrycker åsikter. 🙂

Stött på två Kevin genom livet och typiska Kevin stämmer inte på någon av dem. Långt ifrån.

Jag vill tro att det mest är människor som tillhör de äldre generationerna som kategoriserar namn på det sättet, i synnerhet ”hittepå-namn” tycks ju bli ett mer och mer vanligt val hos yngre föräldrar, så jag tror verkligen barnen med dessa namn och de jämngamla, i synnerhet de yngre generationerna av dem, kommer ha en helt annan uppfattning av dylika namn.

Förhoppningsvis har alla gamlingar med tråkiga åsikter vett nog att hålla sina fördomar för sig själv. Men det är väl kanske trist att hitta sådana listor med sitt namn på nätet, när de blir stora nog att googla. Men som lite äldre barn kanske man kan skratta bort att gamlingarna är så trångsynta att de inte förstår modernare namn. ”För vem vill veta Åsa, Gunnilla, Jessica eller Rebecka” typ. (Obs har inget emot de senare namnen, det var ett exempel på namn från tidigare generationer ?)

Jag tycker förövrigt att Nova är fint, hittar-på eller inte. Det känns också förhållandevis klassiskt för att vara ett ”hittepå-namn”, om det tröstar sig.

Obs att jag med mina 33 år själv tillhör gruppen ”gamlingar” här.

Har drabbats att en viss namn-ångest för båda mina barn.

Den äldsta har ett namn som ofta uttalas ”fel” eftersom det finns flera uttal och vi har valt att använda ett som är mindre vanligt här i Sverige. Resultatet är att jag ofta får rätta och det är möjligt att det kommer irritera barnet i framtiden. Hade helst velat ge barnet en längre version av namnet och använda det nuvarande som smeknamn men min partner höll inte med.

Ångrar inte namnet i sig egentligen eftersom inget annat passade lika bra eller bättre. Enda jag ångrar lite lite är väl att jag skulle stått på mig om den längre versionen.

Med mitt andra barn handlade det mer om att ingen sa ”vilket fint namn” och lät som de menade det när barnet var ny. Var väl lite hormonell och tog lite illa vid mig ?. Namnet i sig är bra, klassiskt men inte särskilt vanligt och lätt att uttala rätt samt fungerar internationellt. Tänker ibland på om det inte finns ett namn som vore bättre men hittade inte något. Dammsög internet och diverse forum på potentiella namn men landade gång på gång i det namn barnet nu har.

Men gud vad jag blir nyfiken. Vilka namn?
Känner igen mig i det du beskriver om barn nummer två.
Mitt andra barn heter Aron och min upplevelse och känsla va ungefär samma.

Outar mig totalt om jag berättar det eftersom det är få som heter så i Sverige 🙂

Åh förstår att det är så lätt att börja ifrågasätta sitt val, men det låter ändå som att du valt förhållandevis ”normala” namn, ovanligt uttal eller ej, och det är nog troligen något du grubblar mer över än vad barnen kommer göra.

Vanessa, vet inte vad hon heter mer men såg att hon ska byta namn på deras dotter då hon ångrat det sen födseln eller något sånt

Det händer ibland och bättre att byta om det känns helt fel och bättre att göra det förr än senare

Vet du vad barnet ska döpas om till? Försökte googla och Chloe är det gamla namnet va?

”Cleo” blev ”Mila”.

Okej! Undrar hur länge det tar innan bytet är ”klart för alla parter”?

Hur förklarar man för ett barn att man vill ändra dennes namn?

Obs inte ifrågasättande utan bara frågande.

Cleo är fint men absolut att Matteo & Cleo blir lite för likt ihop! Matteo & Mila var gulligt ?

Tror en familj i min pojkväns släkt har exakt den kombinationen på sina barn ? (det är många familjer att hålla koll på)

Lite skoj hur barns namn går i trender, men alltid känns sååå unika i börjn

Ångrar kanske inte namnen men har hittat namn som jag i efterhand känner att jag hellre hade valt…. haha jo det är kanske att ångra?‍♀️ oh well…

Ja jo kanske är det det. ? Har alltid oroat mig för hur jag ska kunna välja namn som man liksom måste comitta till för resten av livet.

Det blir ju en annans persons namn, identitet, och man kan ju liksom inte byta hur som helst för att man ångrar sig heller. Och jag som är jordens veligaste person. Otroligt stort och viktigt åtagande känner jag. ?

jag har inte ångrat ett barns namn men däremot så har jag bytt mitt egna. hade ett vanligt 90-talsnamn som tex Amanda/Caroline/Matilda och bytte till ett ovanligare men som är ganska vanligt bland barnen idag. Har hetat det sen jag var 18 i snart 11 år nu men har på senaste börjat ångra mig lite. Mest att det känns lite för ovanligt och folk alltid ska kommentera just detta vilket börjar bli tröttsamt. funderar på att byta tillbaka faktiskt ?

Åh, modigt gjort att byta ☺️
Blir så himla nyfiken på ditt namn , tror säkert att det var jättefint . Är själv otroligt glad att mina föräldrar hade bättre fantasi på 90:talet än att döpa mig till något av dom populära namnen .

Haha jag har också bytt namn, när jag var 18, hetat samma i 5 år. Ångrar mig inte en sekund! Låter mina gamla vänner (som inte är så många) kalla mig mitt gamla för bryr mig inte men familj och nya heter jag det nya. Bytte pga mitt gamla var gammaldags (tänk typ Ingrid/Eva) och bytte till ett mer ”ungdomligt” (tänk typ Stephanie). SÅ nöjd.

Åh men förstår dig, verkar relativt vanligt att byta som tonåring/ung vuxen.

När jag ser tillbaka på exempelvis vilka barnnamn jag gillade som tonåring så skiljer det sig en del från de namn jag skulle välja idag. Kan tänka mig att det är ännu värre med namn till sig själv, man har ju ibland en bild av vem/vad/hur man vill vara, som kanske inte alltid speglar personen man sedan landar i som vuxen.

Jag hade antagligen hetat ZonyaX eller något, tack och lov så höll jag mig till att färga håret och klä mig i kläder min mamma inte uppskattade.

Jag är bara tacksam över att jag inte gav namnet Legolas eller Khaleesi som trendade ett tag ?

Trendade Khaleesi i Sverige?

Ja jag tror att det ändå finns ca 20 personer som heter så i sverige. Ganska många för att vara ett påhittat namn från en serie

Det är väldigt vackert dock!

Förutom att det låter precis som vinterkräksjukan calici??

Ja jag ångrar ibland…. Det är ett av de längsta namnen i Sverige och det känns så onödigt nu i efterhand när det är mode med en-två staviga namn…

Långa namn är fina! Har alltid önskat att jag hette något längre än Sonja. Min mamma har ett namn på nio bokstäver och tycker det är så fint! Heter det i andranamn och önskar att det vore tvärtom (vill dock inte kalla mig för samma sak som mamma så Sonja it is… haha)

Bytte när dottern var 1 år. Trött på att folk förväxlade och insåg att hennes personlighet skulle ha ett annat namn. Många runt omkring hade svårt med valet att byta namn men det la sig snabbt. Jag kallade henne båda namn i en övergångsperiod för att hon skulle vänja sig och sen bara det nya namnet. Gick bra. Hon behöll ursprungsnamnet som andranamn.

Vilda?

Ha ha, nej.

Är nog ofta svårare för omgivningen. En själv har ju liksom hunnit bearbeta namnet när man väl kommit så långt att man bestämmer sig för att byta. ?

Så nyfiken på vilka namnen är? Vill du iaf dela det gamla?
Undrar vad du menar med förväxlades!

Joanna. Fick dagligen korrigera och tröttnade på det. Johanna är det folk hör!

Så fint ju! Det hamnade på min lista med potentiella barnnamn!

Ångrar kanske det ena lite. Vi hade mysigaste bebisbubblan och sommaren gick och helt plötsligt hade nästan tre månader gått och vi var tvungna att ta något haha

Haha åh I feel you! Vilket är namnet?

Ångrar att vi inte la till namn efter min mamma i dotterns namn. Nu har hon bara ett mellannamn efter pappans mamma. Tycker egentligen att det är fint med många namn också så hade verkligen inte haft något emot att hon fått ett namn från min mamma också. Men nu blev det så, och nu blir det förmodligen inga fler barn heller…

Man kan väl lägga till namn senare?
Kolla upp det med berörd myndighet ❤️

Jaa precis som anonym säger kan du alltid lägga till! Din mamma hade nog blivit glad och dottern likaså, när hon är i åldern att förstå, om hon inte redan är det! ?

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Hej på er, jag är 25 år gammal och fastnat i tankarna om att förstora brösten. Jag har aldrig fyllt ut en A-kupa och känner att det skulle vara ”nice” att någon gång ha större bröst, för att känna mig mer snygg/sexig (fördelen), medan jag samtidigt vet om att jag såklart vill göra detta på grund av samhällets normer, och att jag är lite orolig över att jag skulle känna mig obekväm med främmande material under huden (nackdelarna).

Jag eftersöker därför er som tänkt just som mig, tvivel, men som ändå valde att operera er – vad har ni för upplevelse nu efteråt? Ångrade ni er? Ångrade ni att ni ens tvekade? Komplikationer? Berätta!

Sjävklart intressant att höra tankar från den som valde att inte genomföra någon operation heller, men jag undanber elaka kommentarer, tack snälla!

Hej! Jag förstorade mina bröst när jag var 25. Detta efter att noga ha tänkt igenom beslutet under flera års tid. Likt dig hade jag aldrig fyllt ut en A-kupa och var i princip platt. Sedan tonåren var det något som hade stört mig mentalt. Jag vill inte vara naiv och säga att jag inte är påverkad av samhället, för det kanske jag är undermedvetet, men jag tycker det är så satans snyggt och kvinnligt med bröst. Till slut gjorde jag det och 4 år senare är det fortfarande bland det bästa jag gjort för mig själv, hur ytligt det än må låta. Jag var noga med att välja ut en klinik och läkare. Valde genom att titta på mängder med före- och efterbilder för att få en uppfattning om vem som kunde uppfylla mina önskemål bäst. Rekommenderar plastikoperationsforum.se. Jag ville ha ett så naturligt resultat som möjligt och det fick jag. Det behöver inte bli vulgärt. Jag har idag en C-kupa och är så otroligt nöjd. Förr tänkte jag på mina bröst dagligen, ohälsosamt mycket. Nu tänker jag knappt på dom längre och när jag gör det så är jag bara nöjd. Inga komplikationer för min del heller. Första dagarna efter op är visserligen en pina men det får man ju räkna med om man väljer att göra ett såpass omfattande ingrepp. 🙂

Jag var som du men opererade mig aldrig dels pga att jag inte hade råd och del för att jag inte ville outa för någon (partner, familj) hur missnöjd jag var. Jag ville inte verka ytlig. Idag är jag 40+ och skulle ha råd men är glad att jag lät bli. Så mycket komplikationer jag sett hos vänner som opererade sig mellan 20-30 och ingen av dela bröst ser bra ut idag. Hellre fula/obefintliga bröst som är gratis än fula som kostar massor och innebär en massa risker.

Läs gärna på om breastimplant-illness. Har hört om många som plockat ut sina på grund av detta.

Jag gjorde brösten 2017. Och jag hade nog funderat i flera år innan. Jag gjorde på Akademikliniken i Stockholm och är nöjd överlag, de ser fina ut trots en graviditet och ser mer ”naturligt stora” ut idag . Men detta är vad jag ändå finner för nackdelar:

-Tappat känseln nästan helt i bröstvårtorna – jättetrist.

– Lade in för stora implantat till min kropp vilket har resulterat i att jag inte tycker det är bekvämt att vara utan BH och verkligen inte sova utan bh för då känner jag implantaten när jag ligger ner. Så kommer nog i framtiden, när jag är klar med barn, lägga in mindre implantat.

Jag kände som du inför att jag opererade mig vid 27 års ålder. Är 40 år nu och har faktiskt aldrig ångrat mig. Hade inte direkt några komplex för mina bröst innan men kände mig lite okvinnlig och ville ha mer former. Inga direkt komplikationer från operationen men det var såklart en omställning att brösten kändes annorlunda efter. Gick från liten b till stor c. Sedan dess har jag fått barn + ammat vilket gjort brösten hängiga och lite ”trötta” så planerar att göra en ny operation inom några år.

De bör bytas ut med 10 års mellanrum så du bör nog boka in en operation så fort som möjligt.

Mina proteser i silikon ska hålla i minst 20 år..

Jag funderade i sååå många år men valde till slut att operera mig. I början var det nog mest tufft, men jag har egentligen aldrig ångrat mig.
Har sk ”trattbröst”, men väldigt light så innan jag opererade mig stack mina revben ut mer än mina bröst. Visste dock inte om att jag hade trattbröst innan, utan det var mer att jag alltid tyckt att bröst är vackert och kände lite ”yolo”. Mår varken bättre eller sämre idag utan känner bara att jag trivs bra i kroppen.
Fick inga som helst komplikationer, behövde inte ens äta starka smärtstillande.

Jag var nära att boka in en konsultation för bara 1-2 år sedan. Jag har fina bröst men jag tyckte de skulle matcha min kropp (stor rumpa och allmänt kurvig) bättre om jag fick 1-2 storlekar större. Har även fått ett litet häng efter 30 jag inte direkt älskar… Men long story short så gjorde jag ordentlig research och tog in info från alla håll och kanter. Hittade bland annat en kirurg specialiserad på att plocka UT implantat (explant surgery) och när jag hört vad han hade att säga och vad som kan hända i kroppen så sket jag i konsultationen. Kroppen skyddar sig från implantaten genom att kapsla in dem i kalk och annat, för den känner att ämnet är farligt. Mååånga kvinnor har läckande implantat utan att veta om det. Många kvinnor har kronisk inflammation i kroppen p.g.a. mini-läckage av silikon ut i kroppen… Detta sammanföll med att en nära vän fick en kronisk sjukdom (MS-diagnos) och då kände jag bara att nej, skitsamma, jag har inga perfekta bröst men jag är i alla fall frisk! Alla får göra som de vill men jag har inte ångrat att jag avstod.

God förmiddag. Lite sen på bollen här men…
Jag har alltid varit väldigt smal och smidig med pyttebröst, och inte fyllt ut ens minsta bh. Tills… jag var tvungen att börja medicinera. Poff! Jag vet inte hur mycket jag gick upp i vikt, jag vill inte veta det, och då helt plötsligt så behövde jag C-kupa.
Jag hatar mina stora bröst. Jag vill ta bort dom. Folk kommenterar, ja bara killar. Å vilka schyssta lökar osv. Ååh får jag känna!??
Dom guppar när jag rör mig. Ligger jag på sidan så trampar katten på dom. Dom är i vägen. Jag vill verkligen inte att det är brösten som är det första folk lägger märke till. Jag klär mig annorlunda för att dölja dom och är inte mej själv längre.
Jag får panik när folk jag känner ska förstora sina. Gör det inte. Det är skitsnyggt med små bröst.

Någon som följer Ida Nordfords (var med i bachelor och blev tsm med sebastian) och har några tankar? Hon sa innan att hon tvekade på att vara med då hon inte vill synas. Cut to – säger direkt upp sig från sitt jobb (så korkat) för att bli influencer på heltid. Men uppdaterar mest om hur mycket hon gråter hela tiden och hur mycket känslor hon har. Kan ingen bara ha ett riktig jobb längre

Jag följer inte henne men varje gång man är inne på hennes kanal så är hon ledsen och gråter. Är det något särskilt hon går igenom just nu? Hon verkar ju ha ett ganska bra liv i övrigt

Nej inget särskilt tror jag, verkar bara vara en HSP. Idag tex hade hon varit på massage och grät massor efter för hon kände massa känslor och även kvinnan som masserade henne hade gråtit för hon kunde känna hur mycket känslor ida bar på (????)

Haha ja jag såg det, verkar jobbigt ?

hahahaha wtf, sjukaste jag hört. en massör som gråter för att klienten har så mycket känslor HAHAHAHAH

Hon insåg väl att hon kunde få en okej inkomst och kanske inte trivdes med sitt jobb. Hon flytta väl från Göteborg till Stockholm för hans skull? Svårt att börja upp ett liv i ny stad. Jag följer henne och kan hålla med om att det är mycket känslor utanpå men tror många av hennes följare uppskattar det ?

Haha! Du har ju bokstavligen kopierat min kommentar från ett annat inlägg ( som handlade om schampo tror jag). Jag ställde iof ingen fråga om vad folk tyckte om det osv. Men tar det som en komplimang att jag formulerade mig bra?

Scorpion menade jag?

Va? Vet inte vad du har skrivit för kommentar?

Jag svarade på en kommentar som handlade om fusionschampot som Kenza kränger.

Anonym / 2022-02-19 21:19
Ida nordfors (från bachelor) skriver på sin instastory om detta. Hon var tyvärr inte så imponerad..

Gilla7
Svara

Mia / 2022-02-19 21:59

Hon som inte ville vara med i B pga inte ville synas, klipp till sagt upp sig från sitt heltidsjobb och jobbar som influencer…

Jag ( Mia) skrev den kommentaren, ganska exakt som du skrev nu?

Det var väl inte ens en lik formulering? Samma spaning bara.

Skojar du? Ok, hon använder ” cut to” istället för ” klipp till” det är ju samma fast olika språk?

Men lilla Mia, är det här du får utlopp för att tro att folk försöker härma dig? Får du inte samma uppmärksamhet i ditt verkliga liv? Stackars, stackars lilla Mia.

Haha! Tycker bara det är fånigt att inte erkänna det, tycker inte om när folk snor ens grejer och gör dem till sina.

Det var väl det enda som var likt i så fall

ne men Mia sluta härmas, jag har i en tidigare kommentar 2017 skrivit ”driver du” och nu skrev du ”skojar du”. vet inte vad jag tycker om det här? det är samma betydelse fast olika talesätt! du kopierar! men jag tar det som en komplimang!

Jag följer henne, tycker hon är en frisk fläkt i den så annars ganska ytliga och polerade influencervärlden. Verkar vara en varm och fin människa utifrån det lilla jag sett. 🙂

Hon känns verkligen som en av dom få äkta influencers just nu. Gillar henne verkligen. Gillar när hon öppnar upp och känns mer som en vän än att kränga varor. Hoppas hon orkar fortsätta! Jag är HP som henne och förstår att det kan vara jobbigt att vara i hårda klimat!

HP = high person ? ?

Hahaha tänkte det när jag såg att jag skrivit fel. HSP menade jag ju såklart. HP är jag aldrig men någon kanske kan relarera

Gillar henne vill jag börja med att säga, vilket kanske märks. Blev också förvånad när hon sa upp sig, men det var ju också ett vikariat på 6 månader som hon avslutade efter 3 mån tror jag hon sa, så inte så farligt som det låter. Dessutom har hon väl varit utbränd och jag kan förstå det lockande i att kunna vara egen då. Hon har ju en chans nu som inte kommer åter, förstår inte varför det är så konstigt egentligen imo

Skojar du? Ok, hon använder ” cut to” istället för ” klipp till” det är ju samma fast olika språk?

Någon som jobbar i förskola?

Hur hanterar ni när barn absolut inte vill lyssna? Tänk en hel barngrupp som typ hånflinar mot dig och gör exakt tvärtemot.

Oj, låter hemskt ? Redan i förskolan?? Jag jobbar med 6-7-åringar och har en tuff klass just nu. Det absolut viktigaste tycker jag relationen med varje barn. En del barn kommer man ingenstans med utan att lära känna dem först.. Sen brukar det funka med olika ”knep” för att få deras uppmärksamhet. Det kan vara ett särskilt tecken, en ramsa eller att uppmärksamma positiva beteenden. Tex: jättebra Anna att du sitter stilla och väntar! De flesta brukar haka på då. Men frågan är varför de flinar – är de ointresserade av det ni håller på med eller vill de ”busa”? ?

Börjar fundera på varför. De måste ju ha tappat respekten för den vuxna. Barnen är inte problemet, man får gå på djupet och se till sig själv ? Varit med om flera kollegor där barnen tappat respekten. Med all rätt, för det har varit vuxna som inte ska arbeta med barn.

Ja att barnen inte är problemet är jag helt med på 🙂 men jag har som vikarie nu hamnat i en grupp där verkligen inget fungerar. Det finns inte någon annan ordinarie personal på avdelningen heller så jag vet inte riktigt hur eller vart jag ska börja. Jag försöker bygga relationer till att börja med men idag gick jag från jobbet gråtandes för att allt verkligen varit helt fruktansvärt. Några konkreta tips?

Att det inte finns ordinarie personal på avdelningen är inte ok. Troligen känner barnen av hur rörigt det är och känner sig otrygga, därav att de beter sig så. Du behöver omgående prata med facket och med rektorn. Inte ok att barnen ska ha det så där och inte ok att du ska må dåligt på ditt jobb? Det hedrar dig att du försöker hitta lösningar!

Jo rektorns lösning var att skicka en ordinarie pedagog från en annan avdelning men hon har helt ärligt inte hjälpt så mycket. Men jag får väl ta det med facket då som nästa steg.

Men vad ska facket göra? Du är ju inhyrd som vikarie pga frånvarande ordinarie personal. Visst, det borde vara någon ordinarie på plats också, men det har mer med säkerheten att göra. Du ska ju forfarande kunna genomföra en enklare samling etc som vikarie som jobbar över lite längre tid (pratar ej om någon dag eller två här).

Prata med dina kollegor på arbetsplatsen, berätta att du känner dig bekymrad och behöver lite tips och stöd gällande att hålla ordningen i barngruppen. Dela upp barnen i mindre grupper, kom med ett roligt erbjudande (ta reda på vad barnen gillar) osv osv.

Men vad ska facket göra? Trolla fram ordinarie? Tvinga personalen att jobba sjuk?
Det låter som en jättejobbig situation, som man tyvärr hamnar i ibland som vikarie. Förhoppningsvis är ordinarie personal tillbaka snart.

De är långtidssjukskrivna båda två tyvärr. Och ja därav min fråga här.

Anställa ännu en ordinarie och få ordning på det hela ! Har man flera sjukskrivna merarbete som man vet inte kommer tillbaks på 100% inom en nära framtid kan man inte låta sin verksamhet gå åt helvete. Som chef vet man ju varför någon är sjuk, är det pga en bruten arm eller psykisk ohälsa och kan uppskatta om det blir en lång rehab eller ej

Blir så irriterad på hur det kan få gå till på förskolorna. Pedagogerna sluter ut sig, man tar in nya vikarier hela tiden, barngrupperna är stora och förälderns får aldrig veta hur det verkligen står till. Om förälderns visste hur barnen hade det kanske det skulle bli eld i baken på ledningen högre upp.

Jag (20:23, de andra Anonyma är inte jag) förstår din sits, det är smått kaos nu ?

Men jo! Försök fånga barnen. Är du duktig på att improvisera? Sätt dom i en samling, förbered något ni ska göra. Sätt er i en samling, ät frukt. Berätta att ni ska göra en spännande grej idag! Tex måla, ta fram stora papper (kanske finns tapetrullar?) där alla barnen kan måla.

Eller fråga vad barnen vill hitta på. Säg till att ”Idag är jag den vuxna och jag bestämmer. Men jag vill att ni ska ha en rolig dag! Vad vill ni hitta på?”. Vinn deras förtroende, gå in för barnen, bli en med dom ❤️ Lek med dom, dela upp i grupper.

Stressa inte upp dig, det gör allt värre. Imorgon när du går dit så tänker du att du är den bästa och viktigaste dom har just nu. Du bestämmer, du väljer hur klimatet ska vara. Fejka att du är självsäker, det kommer du långt på! Man lurar sig själv liksom. Låtsas i huvudet att du är ordinarie. Hur hade du velat göra om du va en ordinarie.

Det kommer gå kalas! Jag roddade tre avdelningar ensam för några veckor sen (är förvisso ordinarie personal), fick ihop det skitbra!

Heja dig! Du fixar det!! Uppdatera på ÖS på fredag ??

Alltså tack vad fin du är ❤❤

Va? Varför skulle det inte vara barnen som har problem? Helt sjukt att tänka så, som att de är assholes men det är pedagogens fel?

Barn triggar ju många gånger varandra och testar gränser osv. Utan att ha sätt att hantera det på blir det lätt kaos.

Det är ju förskolebarn det handlar om.. Om du träffar dem en och en så tror jag knappast att de är ”assholes”, även om de kan uppfattas som det i grupp.

På förskolan är det aldrig barnens fel, de har bara rättigheter, inga skyldigheter.

En barngrupp på 20 barn beter sig inte illa om man har en struktur och trygga pedagoger med en klar verksamhet. Klart det finns barn som kan bete sig, men det finns oftast en anledning. Väljer barnen att inte lyssna på en vuxen så har ofta den vuxna betett sig dumt. Därav tappar barnen respekten.

Usch du jobbar väl inom vården? Och kallar barn assholes. Tjusigt.

Jag har själv varit ett barn, och i vissa sammanhang var jag ett riktigt asshole. Så även mina kompisar. Det var definitivt inte förskolepedagoger eller lärarnas fel! Vi var bara så jävla störiga.

Jag extrajobbade på förskola och om jag tex skulle läsa en bok så sa jag att jag inte började läsa förrän det var tyst osv. Sen var jag tyst själv tills de blev tysta, det funkade faktiskt.

Jag kommer ihåg den där taktiken från när jag var liten. Vi som satt tysta fick alltid sitta och vänta jättelänge för att en damp-unge inte kunde vara tyst. Önskar så många gånger att läraren hade skickat ut den jobbiga ungen istället för att vi andra skulle behöva vänta på att damp-ingen körde sitt race.

Damp-Inge låter definitivt som ett smeknamn alkisar ger varandra. Damp-Inge, Stor-Tommy och Lill-Leffe gick kanske på samma förskola.

Trodde inte att någon med hjärnceller använde det uttrycket längre…

Alkisar förlorar väl hjärnceller så det är ganska rimligt.

Om du menar damp så är det en diagnos.
https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/neuropsykiatriska-funktionsstorningar-hos-vux/

Ingen behövdes skickas ut för de blev tysta snabbt, var först inte själv säker på att det skulle funka för det var en rätt stökig grupp men sen satt de där tysta och lyssnade. Den andra pedagogen sa efteråt ” det där gick ju bra” och lät förvånad. Hon trodde nog att jag inte få en syl i vädret. Var ganska ung då också?

när mina föräldrar gång på gång på gång tar mitt syskons parti och inte står upp för mig

Hoppas ni pratar ut med era föräldrar för det är verkligen inte ok.

Känner igen mig så ?❤️

Samma här som för de ovan. Jag har tagit upp det i efterhand (är 29 nu, lillebror 25) och jag har tagit upp det SÅ många gånger under uppväxten men min upplevelse av min uppväxt och deras upplevelse av min uppväxt är så olika så vi möts inte.

Älskar dock mina föräldrar, men det finns nog mycket där i bakhuvudet som gör att jag är som jag är. T.ex det här med anknytning i dejting. Grundar sig garanterat i min uppväxt.

Det spelar roll och förändrar allt, ett simpelt, ärligt menat förlåt. Men så utom räckhåll när avsändaren inte har vett att förstå vad de orsakat.

Samma här. Rätt tungt och svårt att bara släppa. ?

Så är min ”bästa” vän. Vi umgås knappt längre pga det som du skriver. Hon ska va överallt

Jag gör inte det längre.. hon är dessutom expert på att komma undan med allt, och få det att låta som att jag är missunnsam/bitter bla bla.. sjukt jobbigt, hon var så redan när vi var yngre, dock ”fattade” jag inte det då, att allt ska handla om henne, är som att hon måste va i rampljuset konstant

Exakt så. Nedvärderar lutningar andra ”på skoj” och ska göra sig rolig över mig ofta. Inte ens på en släktings begravning kunde det få handla om mig…

*kommentarer

Kvinnan som säger saker som ska vara en komplimang men som vill trycka ner en. Tex ”åh vilken snygg klänning du har på dig, jag skulle aldrig kunna ha det för deras storlekar är för stora för mig”

Haha så vanligt detta. Har ju nästan blivit rumsrent att linda in pikar i komplimanger.

Man ska verkligen inte umgås med sådana som vill trycka ner en. Så elakt av dem.

Sådana kommentarer provocerar mig orimligt mycket och jag brukar inte alltid kunna hejda mig med att slänga tillbaka kaka. Kan höra mig själv svara klart du inte kan bära upp den klänningen med din kastrull locks röv. Ja jag vet är skitlöjlig jag vet!

Tack för kränklimangen brukar jag säga när jag får höra sånt ?

Den måste jag komma ihåg att använda.:)

Ja den var riktigt bra utan sänka ner dig på samma skitnivå.

”Så kul att se kvinnor med din storlek våga ha korta kjolar också! Fint med variation och så.” 😉 Uuuuuuuuuusch…

Vet att detta var uppe för diskussion i en annan tråd men minns inte vilket och förhör inte vad som framkom men:

Har inte Agnes Carlsson något afrikanskt/afroamerikanskt/karibiskt påbrå? Har alltid antagit att någon av hennes föräldrar är mörkhyad och blev verkligen förvånad när det påstods att så inte är fallet? Någon som vet?

Nej hon är vit svenne

Ja det är han

Erik Saade och Samir Badran är ju inte snygga någonstans.

Helt sjukt att man kan ha olika åsikter, eller hur?

Saade är väl ändå snygg om än inte min typ.

Rasbiolog much? 🙂

Så konstigt! Har liksom antagit det sedan hon var med i idol

Hon kanske identifierar sig som POC?

Hahaha ja kanske

Men den här diskussionen är ju stendum? Agnes kan inte veta om eller hur mycket afrikanskt ursprung hon ev har utan att gentesta sig. Bara för att släkten inte vet är det ju inte alls omöjligt hon har nån anfader som var afrikan, typ som reinfeldt men där vet de väl att det var farfars far eller liknande.

Jag vill inte tala för andra men jag tror att personen som undrar och diskuterar här i tråden syftar på det självklara. Kanske en förälder, far-/morförälder eller dylikt. Inte på släktforskning via ancestry eller motsvarande ?

Tror diskussionen grundar sig i att människor uppfattat henne som typ skandinav, förhållandevis ljus hud och ljust hår, och reagerar de på att hon har afro och mycket brun utan sol.

Får uppfattningen att tycks vilja provocera fram någon form av cultural appropriation diskussion? Kan ha fel.

Har själv alltid tänkt att hon har annat påbrå. Marockanskt kanske? Och tänkt att hon snarare tidigare styleat sig mer likt skandinaviska tjejer, med ljusa slingor och plattat hår.

Kan ha superfel, har ingen aning om hur hennes naturliga hår ser ut. ?

Och nu reagerar de på…*

Ville inte provocera fram nån sån diskussion utan var bara genuint nyfiken eftersom jag blev SÅ förvånad över att det påstods att hebrés föräldrar båda är vita svenskar

Reinfeldt var släkt med Alfons Åberg…

HA! ?

Hamnade i en diskussion med några utlänningar om kulturella yttringar, de påpekade att de älskar hur europeiska kvinnliga vänner gärna går arm i arm med varandra. Gör man inte det på andra ställen i världen? Är det lika vanligt i Sverige idag?

Vilka barnböcker föredrar ni att läsa, köpa till era barn, alt barnbarn, syskonbarn?
Är det viktigt med pedagogiskt inriktade böcker eller mer spänning och fantasi? Hur viktigt är vackra bilder?
Är det viktigt att du själv roas av boken?
Sist men inte minst, vem är er favoritkarktär?
Min är stora stygga vargen.

Mina ungar älskade ”underbara familjen kanin” böckerna.

1. Spänning, fantasi och brist på pekpinnar är det jag brukar föredra. ”Sagan om den blå planeten” av Andri Snær Magnason är ett bra exempel.
2. Barnen går givetvis före.
3. Favoritkaraktär: Lyra Belacqua i ”Den mörka materian” av Philip Pullman.

Oj, det finns så många! Några av mina favoriter, som jag med ett stort nöje, fortfarande läser är:

Just-så-historier av Kipling
Häxorna av Roald Dahl
Gummi-Tarzan av Ole Lund Kirkegaard

Älskar böcker från olika förlag! Många av dom har varit våra favoriter från när barnen varit små till lite större.

Lennart Hellsings böcker så underbara.

Håller med?

Alla böcker av Astrid Lindgren, sen pettsson och findus (mycket pga illustrationerna i boken, så mycket roligare detaljer och mycket att titta på)
Jag tycker inte alls böckerna behöver vara särskilt pedagogiska, räcker med att varenda (nya) barnprogram som sänds ska vara pedagogiskt..Vart försvann det roliga som i t.ex. sunes jul?

Tråkigt och pk när allt ska vara pedagogiskt. Spänning och kreativitet är ju stimulerande på andra sätt. Precis som bildspråket.

Jag har nytt jobb där det råder någon typ av parfymfri policy. Jag är en person som gillar doftande saker och städar och tvättar ofta för att jag gillar när det doftar gott/fräscht runt mig. Har haft det lite kämpigt ekonomiskt på senaste men unnade mig en dyrare parfym för att pigga upp min nya vardag och jobb. Innan jag påbörjade jobbet fick jag dock information om att det var en parfymfri arbetsplats då det finns doftkänsliga personer där. Jag vet inte hur många men en person vet jag har någon typ av doftkänslighet/allergi. Givetvis har jag inte använt parfymen då jag inte vill göra det besvärligt för någon. Jag köper sedan innan parfymfri deodorant och hudvård men vissa produkter jag har innehåller parfym och dessa är t.ex. en specifik fet body butter jag behöver för att min hud på kroppen inte ska bli torr, specifika hårvårdsprodukter pga att jag har lockigt hår som behöver sin hårrutin samt ett sköljmedel jag gillar.

Fick höra att den person jag vet är doftkänslig hade reagerat på något kring mig. Kanske från ett parfymsprutt jag gjorde på mina ytterkläder för ett tag sedan, men vet inte om det var så eller om det var jag. Jag har medvetet inte använt parfym och inga parfymerade hårvårdsprodukter alls, med risk för hårkollaps.. Endast kläder som jag tvättat med sköljmedel. Jag skulle kunna tänka mig att dra ner på sköljmedlet om det kan vara en bidragande orsak till personens besvär, även om det då påverkar min egna känsla och humör. Men tänker också att det är lite orimligt att behöva köpa nytt eller byta ut precis varenda produkt jag har i mitt hem som råkar ha parfym i sig. Tänk allt man har från tvåler, krämer, deo, smink, skölj- och tvättmedel, hud- och hårprodukter osv osv. Ska man aldrig få sköta om sitt hår t.ex.? Att ha lockigt hår kan innebära en del produkter för att ha någon form av pli på det och inte bli ett skatbo. Eller att använda olika jackor och dylikt för att jag kanske har parfym på fritiden/utanför arbetet. Känns lite orimligt att en stor arbetsplats med många anställda ska ställa om sina liv och inköp på sådant sätt.

Någon som har tankar eller erfarenheter av liknande situation? Någon som är doftkänslig? Vilken typ av doft är det som är mest besvärande?

Fråga din chef! Tycker att du har bra och rimliga funderingar

Min mamma är doftöverkänslig och det hon reagerar mest på är just sköljmedel.

Jag tyckte det var tråkigt att växa upp utan att kunna använda parfymerade produkter och jag kunde inte ens köpa vanligt schampo som alla andra… När jag flyttade hemifrån köpte jag allt möjligt som jag aldrig haft chansen till innan, men tycker typ att allt luktar för starkt ? jag är inte känslig själv och älskar när andra luktar gott, men på mig känns det för starkt.

Men för att återgå till ämnet. Det värsta min mamma vet är:
– sköljmedel
– hårspray och andra hårprodukter som lämnas kvar i håret
– parfym såklart (även om den bara fastnat i kläderna sen någon/några dagar innan)

Parfymerat schampo och tvål bör vara det minst irriterande om det inte är väldigt starka dofter. Annars får du se det som en hälsovinst eftersom parfym innehåller många dåliga kemikalier ☺️

Det är ett orimligt krav att ställa. Din chef borde snarare titta på att ge den doftkänsliga ett eget arbetsrum (om ni har kontorsjobb) och att gen kan vara med på möten vis teams än att kräva att ingen får använda en parfymerad kräm, sköljmedel eller nån hårprodukt.

Det låter som den dom är känslig fått lite för mycket utrymme att styra. Är man så extremt doftkänslig kanske ett jobb på en stor arbetsplats inte är optimalt.

Sen så bör man väl inte stå och spraya på dig parfym på den gemensamma toaletten och likande men det gör man ju inte oavsett om det finns känsliga eller ej.

Luftburen nötalleri är ett skäl att förbjuda nötter men det innebär ju inte att man inte kan äta nötter utanför jobbet och blir inte lika inskränkande som förbudet på ditt jobb verkar vara.

Prata med chefer och be att få veta exakt vad som bestämts. Kanske har den doftkänsliga fått uppfattningen att förbudet är mer långtgående än det faktiskt är och sprider fake news

Jag är doftkänslig men det jag reagerar på mest är olika parfymer och särskilt ”tyngre”.
Använder själv parfymer men milda, dock använder jag mest Bodymist till vardags.
Sköljmedel, hårprodukter och städmedel bekommer mig oftast(!) Inte, men det finns t.ex ett hårspray som jag absolut inte klarar av… annars är kokos en lukt som jag absolut inte klarar av medan jag har en kompis som också är känslig men äääälskar kokos så det är ju helt olika där.
Tycker absolut att du har kloka tankar och verkar jättesnäll när det gäller din kollegas bekymmer, men mitt tips är att prata med kollegan för alla är olika känsliga för olika saker. Det kan ju t.ex vara något i din hårvårdsrutin som stör, men att det är just den doften i just det märket på produkten och att det kanske finns alternativa produkter som du då kanske kan byta till. Du verkar ju ändå villig att gå din kollega till mötes, vilket jag verkligen tycker är jättesnällt! ?

Doftöverkänslig här!
Bra att du försöker tänka på det! Kan till 99 % säga att det är ditt sköljmedel. Folk som använder det tenderar att vänja sig vid doften men för omgivningen blir det väldigt påtagligt. Jag har nog aldrig reagerat på hårvårdsprodukter eller smink men parfym och sköljmedel är absolut det värsta. Och det är skitjobbigt och ger mig migrän bland annat.

Ang. snoppkuddgate. Arnold har också en sådan.

Vänta va. Vad har jag missat här.

Så inte ett ”gate” alltså.

Kanske när jag flyttade hemifrån som femtonåring och fick hålla koll på pengar osv själv. Visst kan saker och ting kännas bittert men livet kan ju inte vara rättvist heller! Vi vandrar alla olika vägar. Och det jag har lärt mig på min väg och som gjort mig till mig hade jag inte lärt mig utan erfarenheterna.

Ja vissa val de gjorde var inte bra alls. De saknade förmågan. Men andra saker var bra. De är båda empatiska och kärleksfulla. Så för egen del är jag ändå nöjd… trots allt. Däremot håller jag med dig om att alla verkligen inte borde vara föräldrar.

Ni som gjort bröstlyft och bor i södra Sverige, vilken klinik valde ni? Är osäker på vilken klinik jag ska välja men lutar åt Citadellkliniken i Landskrona.. hört så gott om dom ?

Jag har insett att jag inte kommer ”växa ifrån” min ångest och psykiska ohälsa. Något jag intalat mig själv sen jag va liten. Jag vet inte vart jag börjar. Har träffat en kurator några gånger under mitt liv men har inte tyckt de hjälpt. Vad gör jag nu? Vart vänder jag mig? Ska jag söka mig till en hälsocentral? Läkare? Psykolog? Om det är till nån hjälp så är Umeå min närmsta stad och jag är för gammal för ungdomshälsan/ umo. Tacksam för hjälp.

Vänd dig till din hälsocentral. Boka tid med läkare och beskriv ditt problem. Ofta finns både kurator och psykolog kopplade till hälsocentralen så läkaren kan skriva remiss till det som passar för just dina behov. Om du behöver kan läkaren också skriva ut medicin till dig. Det viktiga är att ta steget att kontakta hälsocentralen, sedan är de proffsen som hjälper dig vidare. Gör det i morgon!

Ja samma här, kommer inte växa ifrån det utan har landat i att jag behöver hjälp av en psykolog, någon som kan ge mig verktyg att hantera olika känslor och sådant. Så jag råder dig att gå till en psykolog! Kontakta vc och beskriv dina problem. Lycka till och heja!

HÖGSKOLEPROV!
1. Vet någon om det blir ett högskoleprov i höst också? Har försökt googla men lyckas bara hitta en sida som säger att ”det blir nån gång i höst men oklart när”. Kan man lita på det? ?
2. Tips på bra böcker inför detta? ?

Är väl alltid två prov per år. Ett på våren och ett på hösten, men tror det var färre platser nu under pandemin.

Det ska vara både i mars och maj nu i vår.

Det enda som skulle stoppa det skulle väl vara om det blev något akut pandemiutbrott, och sådant är ju svårt att sia om…

Högskoleprovet brukar ges sista eller näst sista helgen i oktober. Datum för prov och anmälan postas på studera.nu när det är spikat

Det är alltid ett prov på våren och ett på hösten. De senaste 2 åren har de delat upp det på två provdatum för att minska trängsel, är väl troligt att det blir så i höst med.

För er som gillar true crime kan jag tipsa om Kannibalpodden och Kidnappningspodden ☺️

Tack! ?

Extremt käcka och tillrättalagda kvinnor. Som aldrig berättar om något ens lite jobbigt utan allt är alltid bra. Såna som får kognitiv kortslutning av att gå på fel sida vägen typ. Allt ska göras på ett visst sätt och allt är alltid bra.
Lite lätt besserwisseraktiga och rakt igenom duktiga flickan.

Haha lite så ja. Gillar iofs charlotte ändå.

”Tillrättalagd” vet jag inte om jag är, men skulle förmodligen gå som ”käck” och jag berättar inte om något dåligt. Varför? För att jag inte känner att någon skulle bry sig om jag berättade om något som tynger mig. De gånger jag har försökt har kompisen vänt det till sig själv istället för hon ska alltid vara värst.
En annan kompis sa ”har du inte funderat på att prata med någon?”…tack!!

Så jag upplever inte att någon skulle bry sig ett dugg om jag behövde prata om något jobbigt. Det känns som att jag alltid måste vara den glada liksom. Men jag är också jävligt deppig ibland, men ingen lyssnar.

Tyckte man märkte av sådant i högstadiet? Reglerna blev hårdare, de vuxna mindre angelägna om att vara ”snälla”, de som var fejk blev mer fejk vilket verkade fungera för dom. Innan högstadiet så var det ju fortfarande lite dagiskänsla över verkstaden.

När mitt syskon föddes med en vidrig sjukdom

Usch hoppas det gått bra för honom/henne. ?❤️

Hur många har hälsoångest? Dvs rädsla för sjukdom/död.

Varför/varför inte?

Japp!! Har så många sjukdomar, i mitt huvud alltså.. påverkar mig extremt mkt. Vågar inte planera för långt fram, eftersom jag kanske är död då..

Då blir ju hela ditt liv meningslöst. Skaffa hjälp.

Verkligen inte. Lever i nuet! Har bara svårt att planera för långt fram.

Tele2 visar Paramount plus film och serier. Någon som vet om det är en reklamkampanj? Vad jag vet ingår dom inte i mitt abonnemang.

Om du går till en fotograf, vill du då betala en summa för själva fotograferingen (typ 500:-) och sen köpa till de bilder/produkter du vill ha eller vill du ha ett färdigt paket, tex 5 bilder för 3000:-?

färdigt paket, för kommer annars snåla och inte tycka att det är ”värt” att köpa bilderna jag vill ha. Kanske en bild bara. Vet jag att det ingår 5 bilder så tror jag att jag slappnar av och väljer dom bilder jag vill ha och får fina minnen att spara.

Sån tråkig fråga men måste fråga ändå haha.
Har ni något tips på tvättmedel som doftar gott men inte för starkt? Använder Neutral just nu.

Via color/white

Tack! Tror jag använde Via för många år sedan. Medan Ariel doften klarade jag inte av alls.

Grummes syren, skog, lindblomma och sjöbris luktar gott! ?

Tack ?

Grumme tvättmedel gillar jag, tycker de luktar lagom och gott, gärna ”Pion” sen ett oväntat bra budgettips.. Eldorado Flytande Tvättmedel Color & White

Tack ?

Tänker inte riktigt så, tycker jag har fått en riktigt jäkla bra lott i livet 🙂

Fast orättvisor förstod man väl som liten så fort man åkte utomlands, har kusiner i annat land som fick en hemskt sträng skolgång tex ??‍♀️
Sen polare när man blev äldre med problem i familjen etc
Och till sist när man började reflektera över hur mycket svårare livet hade varit om man fötts någon annan stans än Sverige och liknande med alla trygghetssystem och jämställdhet

Men Sveriges system är ju ett resultat av ageranden. Inte något som skett av ren tur. Det ÄR ju baserat på att försöka få rättvisa.

Jo men jag föddes ju här av ren tur, jag har ju inte gjort särskilt mycket för att skapa systemet

Nja, du skulle nog ta emot en arvegård från dina föräldrar som gått i släkten, fast du inte byggt den, och anse att du har mer rätt till den än en fullkomlig främling. Anser du att Samer har rätt till sina förfäders marker?

Nja, jag kommer antagligen ärva ett hus eller två utomlands och känner inte att jag har mer rätt till de egentligen. Men tackar och tar emot, som en vinst på lotto.

Du var orsaken till att dina föräldrar skapade det. 🙂

Det har jag också som skrev ovan. Men det kan ju ändå innebära att andra fått en sämre lott 😉

Tillägg: eller att ens lott helt enkelt inte är svartvit! Min motgång bland många är den ovan men jag har desto fler medgångar i livet! Jag är smart och älskad, rätt snygg också 🙂

När min väns fullfångnen bebis dog i hennes mage bara dagar innan förlossningen.

Detta och att något ska hända mina barn har alltid varit min största oro. Det finns liksom inga garantier i livet.

Jag har haft problem med min hy sedan jag var 10 år och är idag 30 år, fortfarande oren hud med finnar och pormaskar. Typiskt blandhy. Har provat det mesta men verkar aldrig bli av med skiten. Snälla ge mig era bästa tips!

Förut var min hudrutin typ sju steg men nu använder acos oparfymerade duscholja för att tvätta bort sminket sen bio oil och niveas blåa burk, och min hy har aldrig varit bättre ?‍♀️

Har en ansiktstvätt och Niveas blåa burk jag med, fungerar susen för mig

Men vad roligt att detta dök upp igen. Det var några som tipsade, om Niveas blå burk, här för några år sedan.
De återkom så många gånger att andra började skämta om det.
Jag har en svår hud som blir torr och fnasig, känslig mot det mesta och provat det mesta.
Gick inne i mataffären och kom att tänka på dessa kommentarer. Köpte en burk och tänkte skriva här och tacka. Det funkar faktiskt.
Lägger ett laget Nivea och sen någon billig hudkräm för att ”mjuka” upp den lite.
Ingen torr hy i pannan, inga flagor på näsan, inga torra fläckar på kinderna.
Toppen helt enkel!

Dock helt förödande för en aknebenägen hud!! Den är otroligt tilltäppande.

Ångbastu regelbundet, se till att verkligen svettas ut.

Jag slutade tvätta med tvål och endast väldigt mild enkel hudkräm (L300 den rosa). Helt bra blev det inte förrän jag var noga att duscha VARJE kväll och skölja ansiktet mycket väl i duschen. Innan duschade jag ibland morgon och ibland kväll, men hoppar jag över kvällsduschen och bara tvättar i handfatet är hyn inte lika fin dagen efter. Känns jättekonstigt, men funkar för mig ??‍♀️ Gick även över till Idun minerals foundation och den tvättas bort helt i kvällsduschen med bara vatten.

Tänkt att prova L300 hört bra om det märket. Och är inte dyrt.

L300 är najs. Gillar även Kalla och kronans eget fuktserum.
Kalla är dock parfymerat :/

Samma här, är snart 35 år. Gissar tyvärr på att det är horminiskt betingat och går liksom inte att ”tvätta bort” antar att det lugnar sig vid klimakteriet ? (om man inte väljer att ta medicin)

Bha 2-3 gånger i veckan och smörj med icke tilltäppande parfymfri kräm

Min hy ballar ur av mjölkprodukter. Låter jag bli dem är huden toppen.

Rip glassätande :'(

Finns ju massor av supergod vegansk glass nu för tiden! Lejonet och björnens veganska glassar är himmelska!!! OBS: är ej vegan.

Undvik sötsaker. Led av acne på ryggen i över 15 år. Slutade med sockret och det försvann. Hade önskat att jag visste det i tonåren :/

Hudvårdstankar på insta åker bra tips.

Menade skönhetsdjungeln.. men den förstnämnda är också duktig 🙂 är

Rekommenderar varmt att använda någon typ av rengöringsborste, rengöra två gånger, inte använda för varmt vatten i ansiktet och byta örngott ofta!

Du beskrev inte ingående vad du har provat. Men mitt tips är att ta hjälp av vården! Har själv haft problem i flera år. Jag har gått på olika ansiktsbehandlingar, köpt dyra produkter från salonger (alldeles för starka för min känsliga hud) och även en foreo. Pengar i sjön för min del. Förra våren tog jag mod och hörde av mig till vården. Det är det jag skulle rekommendera också! Du kan få hjälp smidigt online och slippa vänta på en tid till vc. Det preparat du får, ge den tid! Fasa in försiktigt, varannan dag/var tredje dag, smörj med fuktkräm både innan och efter (dvs om det är en salva du får på recept för aknen, vissa får läkemedel i tablettform, beroende på ens problem). Just infasning av produkter brukar inte läkarna nämna men det är superviktigt, speciellt om man har en känslig hud. Skriv om du undrar något, tror jag kommer gå in här under morgondagen också

Det allra viktigaste är vad du stoppar i munnen.

Jag har haft liknande problem och tidigare kört med diverse serum, syror, peelingar osv men sedan jag förenklade allt väldigt mycket så har min hy blivit så mycket bättre! Nu använder jag endast en rengöring från The inkey list som heter salicylic cleanser (ish) och ansiktskrämen ph5 från Eucerin (samma både morgon och kväll). Utöver det använder jag bara en sminkrengöring innan rengöringen ovan när det behövs.

Har verkligen gått från att ha mycket pormaskar och alltid minst en finne till att nu inte ha haft några problem på flera veckor! Så jag tror också mycket på att förenkla sin rutin. Jag tror absolut jag hade kunnat få ännu finare hy med diverse serum/syror men det är verkligen en djungel att hitta rätt och för mig är det inte värt det att riskera att problemen dyker upp igen.

När min väns fullfångnen bebis dog i hennes mage bara några dagar innan förlossningen.

Förlåt för dubbelt upp. Det verkade att mitt svar inte blev publicerat först.

? så hemskt. ❤️

Någon som följer Daniel Beijner? Vad menar han med att han nu lämnar Sverige? Han låter som Isabella när hon sa hejdå till Sverige, men han menar väl att han är ute o reser eller ska han inte komma tillbaka?

*Tillägg, tycker för övrigt att hans resa verkar bra, att han gör det för sitt välmående. Men undrade just kring när han säger att han lämnar Sverige.

Tror att han reser runt för att utforska och hitta ett land/stad att flytta till.. han känner sig klar med Sverige. Och ang att han både har tjej och barn här säger han att ett besök bara är en flygbiljett bort.. typ ??‍♀️

Ah ok då fattar jag..

Hm ok

Måste bara flika in att jag KLARAR INTE AV att lyssna på Handen på Hjärtat längre pga hur otrevlig Danne är mot Dacki hela tiden ?

Jag har endast lyssnat på några få avsnitt tidigare men redan då tyckte jag det med

Gillar Daki!

Måste bara skriva av mig, har sån inneboende panik. Har i perioder väldigt påtaglig hälsoångest. Har senaste dagarna känt mig darrig i armarna och haft spända benmuskler med lite ryckningar. Kan inte släppa denna oro, någon som haft samma symptom utan att det varit något farligt? Läste en bok som nämnde sjukdomar där musklerna förtvinar och man dör och paniken slog på fullt ut när jag läst den där enda raden i en bok som nämnde symptomen. Grävt en djup grop av oro och ångest nu. Också läst mycket om attraktionslagen och typ ”du får det du tänker” och oron över att 80% av mitt liv kretsat runt oro för att minsta lilla symptom riskerar att vara en dödlig sjukdom. Åh, kan inte zooma ut från detta.

Om du har mycket oro/stress i kroppen så kan du få de symtomen som du beskriver. Ryckningar i benen kan också till exempel bero på blodbrist/järnbrist om du till exempel upplever att du är trött så tycker jag att du ska gå till vårdcentralen för att ta lite prover vilket också kan lugna dig!:) du kan ju ringa till vårdcentralen och beskriva hur du känner så kan de hjälpa dig vidare:)

*Ger en hård kram*

Känner igen mig helt. Har på senaste tiden oroat mig så mycket för någon typ av cancer i halsen. Vet inte om det är min oro son orsakar det, känner efter för mycket hur det känns när jag sväljer så att det liksom blir värre. Det försvinner i perioder men kan komma tillbaka direkt och så är spiralen igång igen. Det är så pass diffust att jag inte vet om jag borde söka vård men är också orolig för dödsdomen samtidigt som jag inte kan gå runt såhär heller. Men det blir ju mer på riktigt on man söker hjälp och vågar knappt prata om det. Men är det inte något nu då kommet det vara något annat inom kort. Har försökt lite med självhjälp mot hälsoångest men funkar sådär. Låter ju helt galet när jag skriver ner det men som sagt, det kan försvinna i perioder. Behövde också skriva av mig och du är inte ensam.

D-vitaminbrist låter det som.

Stress, ångest och oro ger dessa symptom. Jag har haft det du beskriver, darriga ben, svaga armar, ryckningar i kroppen och under huden. Mjölksyra i muskler, klump i halsen, extraslag och massa andra symptom. Inga fel har hittats utan det kan komma konstiga symptom när jag har stressiga perioder i livet.
Om du inte varit hos någon med KBT kunskap så boka tid via VC.

Vill bara säga att jag också led av hypokondri för flera år sedan och lider med dig, det är så jobbigt med den ångesten du känner. Jag fick hjälp av terapi (som jag remitterades i ett annat ärende, men det hjälpte även min hälsoångest). Tycker att du ska ta kontakt med vården, dels för att få utreda om det finns grund för din oro och annars be att få hjälp med din hälsoångest. Kram <3

Som någon redan svarat. Låter som dåliga järnvärden och dåligt med D-vitamin. Man blir nojig och konstig i musklerna. Jag fick D-vitamin utskrivet i koncentrerad form och kan bara säga att jag är som en ny människa idag.

Jag känner som du och jag misstänker att det även för dig är ALS som kommit fram i dina sökresultat? Jag har i 2 år haft darrningar i hela kroppen. Började i händerna och har typ successivt tilltagit. Jag har små muskelryckningar överallt i kroppen varje dag. Min balans har blivit dålig och jag känner mig svag i hela kroppen. Har läkare i min omgivning som utfört neurologisk undersökning på mig utan att hitta något avvikande. Har fått förklarat för mig att stress och ångest kan utlösa dessa symtom. Jag har dagar där jag accepterar det och försöker tänka logiskt men andra dagar är jag helt övertygad om att något är fel, riktigt fel… till den grad att jag är rädd för att söka vård för vill inte få dåliga besked. Vet inte riktigt vart jag vill komma med detta annat än att du åtminstone inte är ensam om ångesten. <3

Förlåt om jag är för nyfiken men har du genomgått en grundlig undersökning? Ferritiner, Sköldkörtel, vitaminer, hormoner osv? Alla symtom du beskriver KAN man få av lågt ferritin och låg vitamin D. Dålig balans, muskelryckningar som blev sämre vid oro och stress m.m

Det är ingen fara 🙂 Det har jag. Tagit omfattande blodprover som inkluderar allt det du nämner för ca 1.5 år sedan i nära anslutning till när besvären började. Ingenting avvikande där heller. Något lågt D-vitamin men tar tillskott och fick till mig att det inte ska orsaka denna typ av besvär.

Det låter som stressymptom. Det finns hjälp att få mot hälsoångest, här finns ex internet-KBT. Via Region Stockholm men är på distans så borde funka var som helst, går på landstingstaxa så inte så dyrt
https://www.internetpsykiatri.se/behandling/halsoangest/

Någon som har koll på ifall Misslisbell brutit kontakten med sina föräldrar? Hon pratar aldrig om dom, har inte hälsat på (vad hon filmat eller sagt). Hon har dessutom mått väldigt dåligt psykiskt. I en Vlogg nämnde hon programmet ”gud som haver barnen kär” som finns på SVT, och verkade bekymrad typ. Hon själv är ju uppvuxen i en kristen familj tänker jag.
Vad tror ni, har dom ingen kontakt längre?

Vet inte, har nog mest hört henne prata om sina syskon.
Men har svårt att tro att de har brutit.. det är väl bara det att de bor en bit ifrån varandra. Hon och hennes mamma verkade ju rätt tajta innan.

Jag har gått sönder och det tar aldrig stopp. Jag känner att jag vill dö på riktigt.

Min kille var otrogen för några månader sedan. Allt var toppen före det, aldrig bråk, aldrig tjafs. Jag trodde vi var glada. Jag har inte fått några sanningar från honom självmant, det var ren magkänsla som gjorde att jag lyckades pressa ut vad som hade hänt. Han erkände inte själv.

Efter veckor av kaos och gråt från min sida har info successivt (på mitt initiativ) kommit fram:
-jag kanske blev drogad
-jag kände mig pressad (av tjejen, hans vän)
-jag kanske gillade henne
– jag kan inte säga nej till uppmärksamhet, jag har svårt att stå emot när ngn tar kontakt
– jag söker efter uppmärksamhet så fort jag känner mig ensam
– uppmärksamheten ”kittlar” mitt ego
– en jädra massa mer

I början av vårt förhållande märkte jag saker som jag inte borde blundat för vad gäller skriva med gamla flingar och hela tiden följa nya tjejer från stan.. ville inte vara jobbig eller verka avundsjuk.. men ju längre förhållandet gick desto mer började jag fråga. Han sa alltid att jag inte skulle oroa mig. Han ville bara ha mig. Och så kändes det också. Jag var så galet lycklig och kunde ibland knappt tro det var sant att jag kunde va så glad. Ribban var så lågt satt sedan tidigare.

Träffat hans familj som bor långt upp o bort från oss i Sverige flera gånger, sagt upp min lgh för hans skull för att flytta in. Vi har gjort så mycket tillsammans.

Han är helt handfallen och säger att han ljög om småsaker för att jag inte skulle oroa mig. För att han aldrig gick över gränsen ändå. Jag fattar inte hur självisk man kan vara!!?
Han säger att han försökt visa mig att han älskar mig, och att han inte kan leva med den här skulden längre (har gått 2,5 mån). Jag själv känner jag måste rusha mitt läkearbete och vågar inte må skit som jag ju gör, för då kanske han slutar ge upp

Jag mår fruktansvärt och ser att jag gör mig till åtlöje. Men detta är det värsta jag varit med om. Jag är desperat. Jag känner mig värdelös och så pissad på.

Låter som att du är ihop med en narcissist. Kolla in Dr Ramanis kanal, där kan du få hjälp.

Vad tråkigt att höra, jag känner med dig. ❤️

Dags för oombedda tips: lyssna på dina red flags aka magkänslan. Känns det konstigt, är det förmodligen konstigt. Gå vidare och lär dig att älska dig själv innan du ger dig hän med någon ny.

Men i ett förhållande ska man må bra. Han verkar ju helt ego. Jag hoppas du inte vill ha det så. Jag skulle tycka det var skönt att slippa ha en sån kille.

Fixa eget boende och fokusera på dig själv

Du är värd så mycket mer än att bli bedragen och ljugen för.

(Om killen blev drogad och utnyttjad/våldtagen av den andra tjejen så är det en sak, då bär han ingen skuld i det hela och behöver få hjälp.)

Om han varit otrogen och behandlat dig dåligt så är det han som har gjort sig själv till åtlöje, inte du som bara försöker hantera det som hänt och har en fullt normal reaktion . Ingen skugga ska falla på dig för att att du älskar din kille trots det han gjort, kärlek dör inte automatiskt bara för att någon gjort något dumt.

Om du vill stanna med honom så behöver ni nog läka tillsammans och då kanske parterapi kan hjälpa. Du ska inte snabba på någon läkning , ska ni fortsätta så måste det få ta tid. Tröttnar han pga en situation han har skapat så är det hans förlust.

Oavsett hur du gör, slut eller stannar så kom ihåg att du är viktig och värdefull. Du har rätt att läka och du har rätt att göra det i din takt. Du har inte gjort något fel, och din reaktion är rimlig och naturlig. Ta hand om dig!

Poddtips: älskade psykopat

Nej, det är en riktigt dålig podd där folk utan rätt utbildning sitter och stämplar folk med diagnoser helt felaktigt

Förstår att du mår dåligt! Du gör dig verkligen inte till åtlöje för att du känner som du gör! Han har svikit dig och ljugit för dig.

Det bästa du kan göra är också något som kommer kännas riktigt jobbigt: bryt all kontrakt med honom! Det är det enda sättet du kan gå vidare på. Att ni ska kunna bygga upp en tillit igen kan du nog glömma. Han har varit otrogen och sen inte varit man nog att erkänna det själv.

På din text låter det som ni försöker fortsätta förhållandet? Det låter också som förutsättningen för det är riktigt dålig. Han snackar om att HAN mår dåligt! Snälla nån, folie här är väl inte hans mående utan ditt! Att han inte pallar leva med skulden är 100% hans problem och inte ditt. Han verkar inte ödmjuk alls eller förstå vad han gjort mot dig. För att kunna fortsätta en relation efter något sådant här krävs det total öppenhet och förståelse från hans sida och det verkar han inte visa.

Har du någon vän eller familj som kan stötta dig? Kan du ta kontakt med en psykolog eller kurator? Tror du behöver hjälp att navigera i det som hänt för att kunna ta ett bra beslut

Det kanske inte är vad du vill höra, men jag tror att det enda sättet för dig att må bra i det här är att stå upp för dig själv och avsluta relationen. Kommer du lita på honom i framtiden även om ni reparerar det? Jag tror inte det. Din magkänsla försöker säga dig något och vill att du lyssnar.
Vad vill du göra med ditt liv som inte har med honom att göra? Fundera på det. Skaffa eget boende, skapa distans till honom och lyssna till dig själv. Om relationen han förstört inte håller för att du är ledsen över sveket så är det nog inget att kämpa för.
Men det är tufft att lämna och avsluta. Sök stöd hos vänner och vården. Det finns hjälp och det finns kärlek till dig utanför er relation!

Girl, sluta ursäkta dig för att vara fullt normal och sluta skynda på saker för en människa som inte ens har det mest grundläggande man som vuxen, dessutom i en relation, bör ha, nämligen respekt och ärlighet. Fundera en sväng på om det är han som kanske ska skynda på sin utveckling som uppenbarligen stannade upp någonstans under spädbarnstiden?
Det är inte du som gjort något fel. Vi kvinnor ursäktar oss för allting. Berätta istället för mannen att han är en asshole! Du är värd mer. Mycket mer. Det där är ingen man kan jag lova dig. En man ska vara bra VARJE dag, inte vissa dagar. Han ska vara din trygga punkt som står stadigt när alla andra sviker, han ska inte vara svikaren själv. När du bestämt dig att du är värd mer så kommer mer komma till dig. Vi klarar mer än vi tror. Behöver du detta i ditt liv? Att må såhär i flera veckor?

En genuin fråga. Varför är du kvar om du vill dö, känner dig pissad på och värdelös? Vad kan möjligen väga upp mot det du precis skrev? Jag menar, det verkar ju uppenbarligen inte vara den personen du blev kär i från början. Så vad kan det annars vara?

Hoppet att personen hon blev kär i finns kvar kanske?

Om ni hade kunnat tala med alla djur, vilket djur tror ni att ni hade kommit bäst överens med då?

För egen del delfiner. Samtidigt beundrar jag det Dani Connor Wild gör för våra svenska ekorrar.

Kor. Trevliga varelser.

Hade såååå eftersträvat att va katt men är aldrig för ocool för att vara det, hade mera hängt efter dom och försökt härma etc.

Jag hade nog kommit bra överens med hund.
Glad så länge jag får va med någon och kalla någon master typ

Tror att jag skulle komma himla bra överens med hundar faktiskt. Oavsett om vi förstår varandra eller inte iof. ? Önskar att jag hade en hund i mitt liv!

Sälar eller kanske delfiner. Men sälar verkar gilla att typ leka lite i vågorna och sen chilla på en klippa i några timmar. Det är mitt sorts liv.

Katt, katt och katt. Jag ser på något vis ofta deras själar och känner stor samhörighet. Hade en katt som jag kunde kommunicera med av enbart blickar. Sen fick hon givetvis höra mycket av mitt tjattrande människospråk också. Det är en kärlek till dem som aldrig kan kantas av det svek människor är förmögna till.

Förutom ett par nära anhöriga så är djur det bästa sällskap som finns. Med dem bara är jag. Varit sån i femtio år. Sätt mig på en öde ö med en katt och metspö så kan vi sitta där ett år eller två.

Jag tror katter, eftersom det är dem jag är mest van vid.

Avsluta meningen:
I hemlighet önskar jag…

… att hon är förälskad i mig också.

Att dom jag ska ärva pengar från går bort så jag blir miljonär x flera?

Vill du föregå med gott exempel?

Fattar inte heller det där uttalandet, att människan ska utrotas. Vad gör du själv här på jorden? Börja ”utrota” dig själv,

Varför blir ni så provocerade, bara för att anonym önskar det i hemlighet så kan hen ju inte få det att hända. Jag håller inte med anonym, men hen har rätt till sina egna tankar. Som hen dessutom tänker i hemlighet. Då är det värre att be någon ”utrota sig själv”, en riktigt otäck och vidrig uppmaning.

Den som blev provocerad var väl du?

Ja, av att två personer bad en annan person att ”utrota sig själv” för att den har en tanke de inte gillar , jag skäms inte över att jag tycker att det är riktigt vidrigt , fruktansvär och sjukt gjort om man tänker på vad det innebär.

Tror många är trötta på människoskammandet.

Det är jag också, men det är inte rätt att be någon annan utrota sig själv för att man har en annan åsikt. Om du tänker på vad det innebär att utrota sig själv så kan det vara en väldigt farlig uppmaning om en person inte mår bra och det vet man ju inte om den gör.

Men hen önskar ju att vi ska utrotas? Det är en stark provokation där min existens inte är önskad av denna personen. Någon som redan är nere blir ju verkligen inte upplyft av Ts ord.

att någon kan tycka om mig för den jag är.

Hybrisen när människor tror de vet bättre än modern natur. Om vi är här så vill hon ha oss här. ?‍♀️

…att Putin vore död och jag var hans baneman.

Att jag får ekonomisk trygghet för resten av mitt liv. Jag vill gärna ha en fast anställning på en arbetsplats där jag trivs, men det är den ekonomiska tryggheten som är viktigast.

Att han inte kan sluta tänka på mig.

Om du har mycket oro/stress i kroppen så kan du få de symtomen som du beskriver. Ryckningar i benen kan också till exempel bero på blodbrist/järnbrist om du till exempel upplever att du är trött så tycker jag att du ska gå till vårdcentralen för att ta lite prover vilket också kan lugna dig!:) du kan ju ringa till vårdcentralen och beskriva hur du känner så kan de hjälpa dig vidare:)

Har sett kommentarer på senaste om att p-piller skulle orsaka PCOS och infertilitet. Har ni hört detta? Blev lite orolig.

Det är känt, men ej så omtalat, att långvarigt användande av p-piller kan orsaka (oftast inte permanent tillstånd) PCO-äggstockar. Jag misstänker själv att jag lider av detta. Gick till gyn när jag slutat med mina piller, då jag hade mellanblödningar och var rädd för cancer. Hon sa vid undersökningen att jag har så kallade PCO-äggstockar, men jag har inte själva syndromet PCOS. Mycket möjligt att nästa gång jag undersöks så är det ”borta”.

Jag har en fråga vad gäller en skilsmässa där barn är inblandade.

Om pappan har barnen ca sex dagar i månaden, behöver han då inte bidra med en enda krona till barnens utgifter? Jag tänker på allt från kläder till cyklar, skridskor, fritidsaktiviteter…allt! Och ska han då kunna kräva att barnen ska ha med sig allt till honom på hans helger?

Han betalar alltså inget underhåll eller något annat, vad säger lagen? Hans advokat säger att han gör rätt men det känns helt sjukt att det kan vara så. Om någon har en lag eller annat tips vore jag väldigt tacksam.

Mitt råd är att du så långt det går gör upp i godo med exet. De största förlorarna på bråkande föräldrar är barnen.

Mannen vägrar att betala en krona.

Då är det han som måste förstå att de största förlorarna på bråkande föräldrar är hans barn. Jag svalde all förtret och lät mig själv bli utnyttjad ekonomiskt för att barnen skulle få en bra uppväxt. Det var det värt. Jag kan se mig i spegeln idag utan skam, det kan inte mitt ex.

Självklart ska han betala, han har väl också försörjningsplikt över barnen. Har för mig man kan få hjälp hos försäkringskassan, kolla deras sida.

Kontakta en egen jurist och se, vad har ni för avtal kring vårdnaden?

Avtalet är att han ska ha dem drygt varannan helg (tors-mån)

Nu spekulerar jag bara så tycker du ska höra med en jurist. Nåt ska han säkert bidra med (eller borde…) men varannan helg är ju inte så mycket att det kanske funkar som argument. Tror liksom nån annan det bästa vore om ni kunde göra upp i godo.

Jo han ska betala underhåll! Du kan gå via försäkringskassan ifall ni inte kommer överens ❤️ Osäker men tror att är det över 10 nätter i månaden så kan han dra av men annars är det ett helt underhåll han ska betala.

Ja, du har rätt till underhållsbidrag. Försäkringskassan har en kalkylator för vad som är rimligt, det skiljer från fall till fall men det finns ett minimibelopp. Om exet vägrar betala så går FK in och betalar till en början men efter ett tag så kommer han krävas på pengarna och i värsta fall få utmätning.
Ja man ska givetvis försöka göra upp i godo men samtidigt har båda föräldrar ett ansvar, och barnet har rätt till den ersättningen.

Tillägg, kontakta familjerätten i din kommun. De kan hjälpa dig med samarbetssamtal om pappan är öppen för det, och även ge dig råd gällande underhållet. Lycka till. ❤️

Han vill inte träffas i Familjerätten.

Låter verkligen som du behöver uppsöka juridisk hjälp som kan säga exakt vilka rättigheter och skyldigheter ni båda har

Han har skulder hos Kronofogden. Köper massa onödiga saker men betalar inget avseende barnen, han säljer till och med presenter som barnen fått av andra.

Hur har han råd med en advokat då?

Man kan iof få gratis rådgivning.

Nja… väldigt begränsat med gratis rådgivning i praktiken. Man kan få ett gratis inledande samtal på många byråer men då är det ju inte på den nivån att man har en ”egen” advokat som uttalar sig på det sättet. Eller känner du till någon sån byrå? Tipsa gärna!

Förstår inte helt hur du menar men i princip alla byråer ger gratis rådgivning.

Jo fast inte på den nivån att de sätter sig in i situationen och underlaget och ger ett utlåtande på det sättet. Här lät det ju tom som att advokaten pratat direkt med TS? Den inledande kostnadsfria rådgivningen brukar ju typ vara ett kort telefonsamtal där advokatens syfte egentligen är att sälja in sina tjänster. De kanske ger lite allmänna råd i samband med införsäljningen men de lägger ju inte massa tid på att lösa din situation.

Det de menar med ”gratis rådgivning” är ett första möte och i princip för att kunna sälja in mer timmar.

Det står i föräldrabalken (7 kap 2§) att den förälder som barnet inte bor hos ska betala underhåll till den andra föräldern. Det tycker jag den där advokaten borde ha koll på. Men som fler sagt, gå via FK om han inte vill betala så kräver de in pengarna ?

Han har skulder hos kronofogden, det kanske är därför juristen säger att man inte kan kräva underhåll?

Men han är skyldig att betala för sina barn oavsett skulder eller ej. Om du går via FK så får du pengar därifrån och så kräver de in pengarna från honom, kanske känns bättre att göra så om han absolut inte vill samarbeta?

Det går ju inte i praktiken. Ska FK vända sig till KFM för att mäta ut honom då? Det kan man ju såklart göra men det kommer ju inte generera några pengar till TS.

Precis.

FK betalar underhållsstöd till TS och kräver i sin tur in pengarna från pappan. Det är inte samma sak som underhållsbidrag (som pappan betalar direkt till mamman).

Har en kompis som har det så men då har dom på papper att hon har hela vårdnaden har jag för mig

Alla barn har rätt till underhåll.Därför betalar FK ut oavsett den andre förälderns betalningsförmåga. Det får bli en dialog med pappan och FK.
Barnen får sina pengar oavsett.

Om han har skulder hos kfm har han nog inte råd med en advokat så jag hade inte litat ett ord på vad ”advokaten” säger att han ska slippa undan..

Ja, jag kan inte förstå hur han har råd att anlita en jurist, otroligt.

Utifrån det du berättat om honom låter det som att juristen är hittepå

Det kan man tycka men hon är inte hittepå. Därför undrar man hur det kan få vara så här ??‍♀️

Han kan ha anlitat en advokat eller jurist som hjälpt honom ansöka om rättshjälp och på så sätt ha råd med ett ombud.

https://www.domstol.se/amnen/rattshjalp/vad-ar-rattshjalp-och-radgivning/

Se där!

Dock verkar detta rätt osannolikt.,, det är svårt att få rättshjälp och här verkar det ju inte som att föräldrarna är i en tvist ens, eftersom TS skriver att pappan inte ens ”vill” gå till familjerätten.

Om man har skulder eller låg inkomst betalar staten för advokatkostnaderna. (Eller ja, vi skattebetalare)

I brottmål. Men inte i civilmål väl?

När mitt barn föddes för fyra år sedan. Hon har en extremt ovanlig genmutation som innebär många olika funktionsnedsättningar. Jag älskar henne såklart men vissa dagar (som i dag) är det jobbigt att se alla friska barn.

Det är okej. Det måste vara en svår sorg att veta att ens barn inte kommer kunna leva ett vanligt liv. Jag vet såklart ingenting om er eller hennes situation men vill ändå be dig komma ihåg att hon med er kärlek och styrka kommer kunna leva ett lyckligt och kärleksfullt liv i alla fall. ❤️

Behöver tips hur man kan klippa eller styla väldigt tunnt hår? Har alltid haft supertunt och fint hår, och efter ett år av stress och sorg är det värre än någonsin. Skalpen syns om jag står under en lampa.

Fick tipset av min frisör att äta mer kött efter att jag blivit ordentligt tunnhårig efter utmattning och stor ofrivillig viktnedgång. Det gjorde verkligen susen och jag har fortfarande fint hår med tunna strån men det har vuxit tillbaka och ser friskt ut!

Åh jag vet om jag klarar det, varit vegetarian för länge…

Ja då är det svårt! Jag är allätare men skulle aldrig välja kött bara för att, så det var en utmaning för mig med ?

Kör bara en dag i veckan. Bara det hjälper för håret.

Är vegetarian sen flera år tillbaka och har tjockt och hälsosamt hår så har svårt att se att just kött skulle hjälpa men kanske kolla vitaminbrister?

Inte alla som drabbas men många. Min dotter tappade massor och fick avbryta sin vegetarianism. Acceptera att det finns kända bieffekter man kan drabbas av.

Det behöver inte vara kött, öka på proteinintaget bara! ??

Vad är det mer specifikt i köttet man vill åt för håret skull?

Ät öljäst! Tablettform

Håll det kort! Finns inget fulare än tjejer som envisas med långt hår trots att de har typ 10 hårstrn på huvudet… Du får upp volymen när det är kort med = ser tjockare ut.
Ät Silicea, finns på apotek och kan hjälpa till om du använder det länge. Kanske även värt att ta blodprov och se om du har brister?

Prova att äta Silicea eller Hårkontroll samt se över ditt schampo och balsam. Kevin Murphy Plumping har hjälpt mig massor och ger dessutom en kosmetisk fyllnadskänsla på håret.
Håll frisyren åt det kortare hållet (inte för uppklippt för då ser topparna tunnare ut också!) och styla med tex R+Co Balloon/Kevin Murphy Doo Over om du vill kunna styla i torrt hår eller Lanza Thickening spray om du vill föna in produkt ☺️

Någon som har bolån via Skandiabanken? Vet ni varför de erbjuder mycket högre lån än storbankerna? Får nästan 500 tkr mer i lån hos dem. Annat tips på bank som erbjuder högre bolån än storbankerna?

De har inte räknat in något slags topplån då? Det gjorde SBAB när jag gjorde en lånekalkyl hos dem.

Hjälp. Hur hantera en kollega som skvallrar och skapar intriger bland kollegorna hela tiden? Det går inte att bara undvika henne iom att arbetsplatsen är liten.

Säger ifrån och vägrar lyssna på skvallret. Prata med
Dina andra kollegor så att ni vet att det hon säger om andra inte är sant så att ni litar på varandra

Vet inte vad jag vill med det här men jag känner mig så jäkla olycklig i livet just nu. Levt som i en bubbla i två år och långsamt tar man sig ur den nu och inser att det inte är så här man vill leva ? Någon som känner igen sig efter dessa år av pandemi? Dags nu att ta tag i allt kanske? ?

Du är inte ensam ❤

Hjälp med lögn! Jag har börjat på ett nytt jobb och kommer behöva vara ledig/sjuk 1 dag på grund av att jag gör IVF och ska ta ut ägg. Vill inte säga som det är men vill ändå vara schysst och typ säga på förhand ”jag kommer bli borta en dag pga..”. Vad skulle ni säga? Nåt lättare ingrepp med snabb återhämtning? Eller ska man sjuka sig samma dag?

Pga läkarbesök? Du behöver inte säga något om din hälsa

Hade bara sjukanmält mig. För förkylning eller feber .
Lycka till <3

Ingen är väl hemma sjuk bara en dag? Det är ju karensdagen som är dyr.

Är ju karensavdrag nu istället.

Precis som du själv skriver, sjukskriven dig pga ett ”planerat lättare kirurgiskt ingrepp.” Jättebra, ingen ytterligare förklaring behövs.

det där är ju skitkonstigt att säga, då kommer ju chefen helt klart gå runt och fundera och studera sin anställde och undra vad fasen det kan vara för ingrepp. säg bara läkarbesök!!

Jaha nej det håller jag inte med om (har aldrig undrat eller funderat över vad mina kollegor gör för ingrepp när de sagt så).

Du kan väl vara ärlig mot chefen? O sen säga att du ska till tandläkaren eller nåt till dina kollegor.

Ta ledigt för ett läkarbesök. Du behöver inte förklara dig närmare. Tycker inte att du ska sjukanmäla dig när du inte är sjuk. Sköt det rätt och snyggt. Lycka till med din IVF ?

Jag berättade för min chef direkt och är glad nu att jag gjorde det då jag nu ska plocka ägg igen och ge mig på fjärde försöket. Har sagt att jag har tid nånstans till kollegorna de dagar jag haft ultraljud osv på morgonen. Sagt att jag är ledig eller sjuk de dagarna jag behövt vara borta hela dagen. Hoppas innerligt att det går vägen för dig! ❤️ Kram

Egentligen tycker jag bara som flera andra har skrivit; dvs säg bara att du behöver vara ledig pga läkarbesök.

Men! Fastnade i att ligga och fnula på en massa lögner om du ändå vill säga nåt, haha. Bästa jag kom på var: ”jag ska ta bort ett födelsemärke på ett känsligt ställe och fick rådet av läkaren att vara ledig hela dagen då man brukar ha väldigt ont och behöva vara stilla de närmaste timmarna” ??????

Låter ju som att hon ska ta bort ett märke i röva typ.

Du behöver inte ange orsak för endast någon enstaka dags sjukskrivning. Jag skulle bara sjukskriva mig och skulle någon mot förmodan fråga skulle jag dra till med ”migrän” eller liknande.

Jag har själv gjort många ivf-försök och tyckte att det var jobbigt och privat att prata om så jag valde att mörka det för både chef och kollegor. Det var lätt första och andra omgången, men när vi kom upp i sjätte färskförsöket började det ju bli lite jobbigt. Chefen var aldrig något problem men mina kollegor som jag jobbade väldigt nära mot måste verkligen ha undrat när jag titt som tätt sprang på galet många tandläkarbesök. Min man valde att vara öppen mot såväl sin chef som sina kollegor och jag tror att han i det avseende fick en lättare resa än jag.

Någon här som har lyckats med att få en gammal diagnos avskriven?

Hur gick ni tillväga ?

Japp, borderline eller såkallat ”emotionell instabil personlighetssyndrom”. Gick på besök hos kurator på VC som remitterade mig till öppenpsykiatrin som gjorde en ny utredning och då fick jag den avskriven 🙂 Gick rätt fort!

Åh tack! ?

Katrin Zytomierska. Saknar helt mänsklig värme

Ok, nu har jag haft covid. 3 vaccin tagna. Kan jag träffa mina älskade i riskgrupp nu utan ångest?

Du kan ju fortfarande smitta även om du är vaccinerad. Men det viktigaste är ju att de du träffar i riskgrupp är vaccinerade.

Jo absolut. Men nu har jag även haft covid. Vad är egentligen risken att jag ska få det igen dom närmsta månaderna? Skulle så gärna vilja få ett andhål!

Det är ju så himla tråkigt det inte finns nåt ”bra” svar till dig. Du har väl den ”bästa” immunitet som går att få men problemet är väl att inte ens det ger nåt 100 procentigt skydd. Omikron verkar kunna smitta om och hade du den ”gamla” sortens covid ger den, liksom vaccinet, inget vidare skydd mot onikron. Och viruset fortsätter att mutera.

Spontant tänker jag att du är så ”säker” det går att vara just nu. Är den andra personen också vaccinerad så borde det väl vara ännu mindre risk. Jag hade nog tänkt att det är nu det finns en lucka att träffas innan risken ev. går upp igen. Men jag är inte någon expert eller medicinskt utbildad.

Paragrafryttare, klassiska type A-/röda personligheter, tål dem inte och de tål inte mig. Tycker väldigt duktiga och korrekta personer är jobbiga att vara runt men bara för att jag själv är mer som en yr höra och känner mig ännu mer hopplös när man står bredvid motsatsen, haha.

Stör mig också på dem som flirtar med allt, och helst det förbjudna. Och även sådana som sådana som måste utstråla sexualitet hela tiden, med mer eller mindre utmanande kläder oavsett sammanhang, fattar att urringning, cut outs och tight från topp till tå (i synnerhet klänningar och kjolar i sådana där tunna Gina tricot-stretchtyg som verkligen framhäver allt i detalj, eller leggings som byxor osv. Eller toppar utan att dölja bröstvårtorna under, stringbikini och sideboob/underboob-toppar och bikini) är normaliserat men tycker det är så så obekvämt.

Killar som sliter av sig överdelen så fort tillfälle ges (eller kan forceras fram) faller in under samma kategori.

Är redo på en ?hatstorm? från alla som vill hävda att x eller x inte är för att vara sexig, få uppmärksamhet eller dylikt, jag har redan läst alla tänkbara motargument så bespara er den tiden. Tack! Haha.

I den övre kategorin vill jag också slänga in väldigt allvarliga personer, som liksom inte kan ta lätt på något. Det är antagligen för att jag tar lätt på precis allt. Säkert asstörande med. ?

Det måste vara skitjobbigt att vara du.

Haha vad gäller bröst som tittar fram i bikinin blir jag lite förolämpad här ? är svårt (och ännu värre innan näthandel) att hitta bikinis som passar om man har stora tuttar..vilket gör att man accepterar att dom sticker ut lite. Vem tycker ens det är sexigt? ?

Inte TS, men jag tycker man ser när det är ofrivilligt, som i ditt fall, och när någon gör det utstuderat 🙂

Jag har svårt för extremt bittra medelålders kvinnor som ser ner på andra kvinnor som tycker om att ta hand om sig själva och som prioriterar ett gympass eller att faktiskt gå till frisören då och då. Man riktigt märker hur det bara osar hat och negativa tankar ur deras hjärnor när man kommer där med sina barn på Leos lekland tex, eller i mataffären. Dom har svårt för att man valde gymtightsen istället för dom sketna mjukisbyxorna man har i soffan. Dom har svårt för att man lockat till håret. Dom har svårt för att man drog till med lite cc-cream och concealer. Dom har svårt för att man är glad och springer runt med sina barn. Dom har svårt för exakt allt med kvinnor som ser ut att vara lyckliga i sig själva. Varför har dom så svårt för att låta andra blomma för att dom själva väljer att förfalla? Det är ett val man har. Ett intresse man har att ta hand om sig själv. Både utsida och insida. Jag har då aldrig tänkt att ”oj hur hon väljer att se ut”, förrens man får dom där bitchblickarna emot sig. Då kan jag minsann börja tänka tankar. Snälla rara, vi är i princip lika gamla men du ser ut som du är 45 fast du är 30..??? You do you, I do me.

Detta! Såå många gånger jag har fått höra av surisarna ”Oj ja JAG hade aldrig orkat sminka mig varje dag!”. Nähä? Hur kan det ens störa någon att jag gör valet att gå upp 20 min tidigt för att lägga på lite smink, som jag för övrigt tycker är både rofyllt och trevligt att göra? Så konstigt.

Sådana som snackar skit om andra bakom deras rygg och tror att de är bättre. ?

Har någon här haft en cysta på äggstocken?

Vad hade du isf för symptom? Fick du operera eller gick den bort ändå? Jag tror att jag kan ha en men är rädd för att gå och kolla ? Haft symptom till och från sedan 2019…

Jag har haft, tror den kallades tvillingcysta. Den gick inte bort av sig själv, kollades upp med ultraljud med några månaders mellanrum och till slut var risken att äggstocken liksom skulle sno sig runt sig själv eller att cystans tyngd gjorde att den vred sig (min helt omedicinska sammanfattning). Den tömdes/togs bort genom titthålsoperation. Fick ibland ont när jag fick orgasm eller om jag stod på alla fyra magen hängde neråt mot golvet. Hade dock inga akuta symptom utan fick till slut komma och kolla när jag upprepade gånger hörde av mig om att det inte kändes som vanligt typ. De var dock angelägna om att operera när de såg att den fortsätte växa.

Tack för ditt svar! Hur gick tömningen till, är det en operation där man är sövd?

Jo jag var sövd, de hade som ambition att göra titthål men hade förvarnat att det fanns risk att de kunde behöva göra ett snitt i magen också liksom en större öppning. Men det gick bra med titthålsoperation, så fick åka hem samma dag.

Vilken tur att det gick bra! Jag vet inte om det är en cysta jag har för jag får bara ont i en väldigt specifik ställning och smärtan känns där blygden blir höft typ. Haft det i flera år till och från. Men jag funderar på om jag haft flera cystor och att det är därför. Måste nog söka vård… Är det gyn man vänder sig till?

Ja, till gym för ultraljud

Beror nog på vilken typ av cysta man har. Jagar haft cystor flera gånger, de har inte kännts så mycket innan, utan jag har märkt dem när de spruckit av sig själva. Det gör helvetiskt ont just när det händer men går över av sig självt på någon timme ( första gången blev jag väldigt rädd och åkte till akuten) men i mitt fall så är det tydligen inte farligt, kan säkert vara olika med olika typer av cystor. Kolla upp så att du vet, och att du får rätt råd och information beroende på vilken typ av cysta det är.

Jag hade en tumör. Men har en kompis som fick en cysta. Hon fick konstig magvärk. Du ska kolla upp det. Cysta kan dom ta bort med titthål.

Men fy! Hur har det gått för dig efter det beskedet?

Jag hade ont i magen, domningar i benen. Kollade till slut upp det och då var den superstor. Rekommenderar att kolla upp det – min gynekolog sa att den kan skada andra organ om den är där för länge pga den trycker mot dom.

Men vad läskigt! Vart i magen hade du ont?

Typ molande värk till och från i nedre delen av magen men jag kunde inte lokalisera det till ena sidan utan det kändes som det gjorde ont i hela buken och att jag blev svullen, främst när jag satt mycket. Fick operera bort den med titthål. Cystor i sig är ofta ofarliga, även om det självklart inte alltid är så, men framförallt kan dom skada annat. Jag hade min cysta länge, säkert 1-2 år misstänker jag själv och den tryckte ju konstant på min blåsa så än idag måste jag kissa heeeeela tiden vilket är väldigt jobbigt. Inte världens undergång och vill inte skrämma upp dig men för mig vore det skönt om det kunde gå ett par timmar mellan mina toalettbesök…. Så kolla upp det!

Hade en som jag först inte visste om men som gjorde ont då och då på ena sidan av magen. När den sen snurrade runt sig själv och äggstocken så gjorde det så pass ont att det blev ambulansfärd och operation.

Men jösses. Det låter som hemsk smärta?

Två gånger. Helt olika symptom.
Första växte vara så att den blev jättestor och jag såg gravid ut.
Andra gången hade jag jätteont ett par gånger i sidan där äggstocken satt. Släppte efter ett tag (när den flyttade tillbaka sig i bra läge igen) men sen fick jag ännu ondare en dag och hamnade på akuten som senare skickade mig till gynakuten när de såg ngt på röntgen.
Är du orolig skall du definitivt boka in en tid för ultraljud.

Operation båda gången… första planerad och andra akut.

Skulle ni fortsätta knega om ni var lika täta som Bianca ? ?

Om så, vad skulle ni jobba med samma som idag, eller annat?

Hur mycket skulle ni behöva ha på banken för att våga säga upp er för gott?

Jag hade aldrig sagt upp mig helt tror jag inte. Hade jag haft så mycket pengar hade jag nog gärna jobbat som minst 25%, jag jobbar som lärare i fritidshem och jag älskar det. ?

Jag är ekonomiskt oberoende men fortsätter att jobba ändå, dock mindre än tidigare. Kanske två-tre månader om året sammanlagt men utspritt över hela året.

Jag är också ekonomiskt oberoende med driver eget och tar bara de uppdrag jag verkligen tycker är kul och känner att jag vill avsätta tid för. Vill aldrig sluta helt. 🙂

Hmm om jag hade haft 14 millar på banken så skulle jag kunna ta 30 tusen i månaden i 40 år. Så DÅ skulle jag säga upp mig på stubben!! Men skulle inte våga om jag inte visste att jag hade tillräckligt motsvarande en bra månadslön fram till pension.

Fast samtidigt… hade jag 14 millar hade jag nog velat använda några till att köpa en större lägenhet och ett sommarhus…. Fan…

Okej såhär: 30 millar där 16 går till lägenhet & sommarhus och 14 till månadslönen. DÅ säger jag upp mig på stubben! Åh fy så underbart!

Investera och lev på avkastning 🙂

Jag hade jobbat på hundstallet i Stockholm om jag var så tät att jag inte behövde en fast inkomst varje månad från ett arbete ? eller djurambulansen

Hade jobbat på Hundstallet.

Jag behöver inte jobba men pluggar för att det är kul

Tja, nu är jag ju arbetslös sedan några månader tillbaka, men det vore ju jätteskönt att vara ekonomiskt oberoende. Då skulle jag bara söka de jobb jag vill ha, och utbilda mig så jag har större chans att få dem.

17-18 miljoner på banken (som svar på andra frågan).

Jag behöver ett jobb till att gå till för tillfället för att inte deppa ihop… men den situationen kan ju ändra sig.
Dock gillar jag mitt jobb jag har just nu och känner inte att jag vill lämna min kollega i sticket 🙂

Hade läst kurser för att uppdatera mina kunskaper och sen startat eget men inte jobbat 100%.

Tjejen som anpassar sina intressen/skämt/personlighet för att MIN kille ska gilla henne… (har en sån person nu i min närhet, hon gör mig vansinnig)

Usch känner igen typen ? Går hon att undvika? Så toxic.

Nej, för hon är ihop med min killes kompis. Men hon skrattar högst av alla och ska va extremt anpassad efter min kille hela tiden. Och ibland lägger hon dryga kommentarer om mig mitt upp bland allt

Varför känns det som att det var detta som hände mellan MF och LH ?

vilka????

När mina föräldrar och min syster dog. Då svartnade världsbilden en aning. Sen dog min bästa vän. Och nu tycker jag att världen är väldigt orättvis som tagit alla dom jag älskade så högt och ville leva mitt liv med. Kanske låter bittert men det är lite som en käftsmäll. Men jag försöker göra det bästa utav varje dag ändå. Det är dock ensamt.

❤️

❤️

Det låter inte bittert, i alla fall inte mer bittert än vad vem som helst skulle känna i din situation. Ledsen för din skull, måste kännas så tomt. ?❤️

När jag som barn på 70-talet, var i Spanien på semesterresa och min kompis och jag såg en flicka i vår ålder, få en fralla med en stor chokladbit i till frukost (avundsjukan vi kände).
För att hon i nästa sekund fick en rejäl örfil av sin far (chocken).

Är du rädd för döden/sjukdom och får hälsoångest?

Varför/varför inte?

Japp. Har blivit extremt rädd för döden/sjukdom det senaste. Helt ärligt inte för min egen skull. Men jag lider något fruktansvärt av tanken om att min lillebror skulle vara ensam, eller tanken av mina föräldrars lidande. Ush.

Tillägg: Om jag skulle gå bort eller bli allvarligt sjuk då vill säga

Någon som har tips på bra hotell i Göteborg? Måste ligga centralt, och gärna vara barnvänligt (reser med en fyraåring) Aldrig varit i Göteborg och är så pepp på att åka dit i april! Tar gärna emot mer tips vad vi inte får missa när vi är där.

Hotell Liseberg heden. Ligger jättecentralt och mer barnvänligt blir det inte.

Clarion Post är mitt favorithotell i Göteborg.
Gothia Towers är också bra, väldigt barnvänligt och mittemot universeum och Liseberg

Hotelltipsen som några sagt är toppen!
Är du med en 4-åring ska du nog inte missa Alfons Åberg-huset (https://alfonskulturhus.se/) och det ligger nära alla hotell som tipsats om ☺️
Strosa plus fika i Haga (mysiga och fina barnaffärer där också) och besök Universeum!

Någon gång i tonåren när jag insåg att människor ser ner på mig och ogillar mig på grund av vem jag är och föddes som. Och inte är rädda för att visa det. Och att mina barn kommer att få vara med om samma sak. Vi är samer.

Så hemskt att behöva känna så. Såg ett program om hur utsatta ni samer är, var det med Peter Jihde möjligen? Det var chockerande faktiskt.

Detta synsätt verkar som jag förstått det vara något som främst finns i området ni bor i, jag kommer själv från Tornedalen och har bort i mellersta och södra Sverige i hela mitt vuxna liv och har aldrig hört någon säga något nedsättande om samer. Känner till att några i min gymnasieskola hade samiskt påbrå och det väckte endast nyfikenhet och man ville gärna höra mer om den kulturen osv.

Sorgligt att som same behöva flytta från sina förfäders mark för att undkomma det du beskriver och det som visades i programmet jag såg.

Hjälp! Är det någon som vet om man måste ange orsak när man sjukskriver sig? Kan man bara säga att man är sjuk, eller måste man berätta varför? Kan man sjukskriva sig några dagar för psykisk ohälsa, eller måste de veta orsaken då?

Du måste inte ange orsak. Efter 14 dagar behöver du dock ett läkarintyg. I vissa fall kan arbetsgivaren kräva läkarintyg redan innan 14 dagar men då ska det vara särskilda skäl, alltså att mycket talar för att du sjukskriver dig titt som tätt fastän du inte är sjuk.

Nej, efter sjätte arbetsdagen är vanligt att de kräver, tex inom kommuner. Behövs ingen särskild orsak då.

Du får just nu vara hemma två veckor utan läkarintyg. Säg det du känner dig bekväm med, jag har alltid varit ärlig mot mina chefer men jag tror inte att man behöver ha en orsak!

Har inte många tagit bort det? Nu är det fem dagar utan sjukintyg igen, tex i Stockholms stad.

Vissa företag har så man måste ringa in och sjuka sig och sen måste man prata med sjuksköterska…

Sjuka sig? Vad är detta för nytt ord??

Förkortning I guess ?

Sjukanmäla sig

Så säger man ju, har du aldrig hört det?

Säger ”man”? Nej, aldrig hört. Låter jättelarvigt. Sjukanmäla sig säger alla jag känner.

Man måste inte säga varför.

Hej,
Jag jobbar inom HR – Du får sjukskriva dig upp till 14 dagar utan läkarintyg MEN även om du är sjuk längre och behöver ha läkarintyg på det så behöver du bara skicka in sista sidan där längden på sjukskrivningen framgår samt läkarens underskrift. Din arbetsgivare kan aldrig kräva att du skickar in den sidan där orsak framgår.

Tillägg: ja, har ändrats tillbaka till att du behöver intyg från dag 8.

Fast här står det ju att 14 dagar gäller fram till sista mars, eller…? https://www.forsakringskassan.se/privatpers/coronaviruset-det-har-galler

Ok tack för svar!!
Vår arbetsplats har dessutom infört något nyss där man måste ha obligatoriskt samtal med företagshälsovården om man sjukskriver sig ett visst antal dagar per år eller halvår eller vad det nu var. Har inte sjukskrivit mig på flera år så är inte riktigt uppdaterad på allt detta… Men blir orolig för att de kommer kräva orsak nu med allt detta nya hos oss…

Vulverines ”kärlekskonto” – nån som sett? Helt galet

Jättekonstigt. Kan inte förstå varför hon vill visa upp så privata klipp? Nu menar jag inte att de är privata såsom Gab Joss mjukp*rr men privata konversationer, långa klipp när de lagar mat och småpratar, intima dikter de skrivit till varandra…? Wtf är inget privat längre?

När saker jag arbetat hårt för bara faller i knäna på andra som en tillfällighet eller på grund av att de börjar med bättre förutsättningar.

Duschar ni på kvällen eller morgonen?
Jag duschar på morgonen, känner mig annars så ”morgon-ofräsch” hela dagen.

Morgon, svettas mycket under natten:/

Kvällen! Känns bäst att lägga sig fräsch i sängen efter en hel dag.

Inte både och då?

Kvällen. Mitt eksem går bananas av en dusch så då hinner det lugna sig över natten. Orkar inte se ut som en svedd krabba på jobbet.

Olika olika dagar, men inte varje dag.

På kvällen. Mitt hår hinner aldrig torka på morgonen (måste låta det självtorka), och dessutom känns det fräscht att lägga sig när man är ren 🙂

Beror på när jag hinner! ?

Alltid på morgonen. Annars ser håret ut som Einstein och jag är genomsvett.

Beror på… duschar inte varje dag så gör det när det behövs helt enkelt, men föredrar att göra det på morgonen

Har ingen rutin, beror på vilket skift jag jobbar eller om det är helg beror det på vad jag ska göra under dagen.

Morgon och kväll ??‍♀️ På morgonen för att jag tränat och kvällen för att jag vill duscha av mig jobbet (jobbar i butik) ?

Kvällen. Känns äckligt att lägga sig med fotsvett i en ren säng.

Asså Teamtailor eller vad det heter som rekryterare använder sig utav. Sånt otyg att använda tkr jag! Onödigt spexigt och hatar att man ska ”connecta”. Själva annonsen är också alltid svår att hitta.

När min exman tog lån i mitt namn för nästan en miljon plus en massa annan skit. Förtryckt av föräldrar hela livet, förtryckt av mannen i tio år innan jag äntligen drev igenom skilsmässan som jag försökt med i flera år. De åren använde han till hämnd. Nu den år senare är han fortfarande ostraffad och polisen skjuter hela tiden fram ärendet. Jag har under denna tid förlorat båda mina föräldrar, ett barn och jag kan aminet ens ta ett mobilabonnemang på grund av ännu svartlistad pga alla betalningsanmärkningar som hör ihop med lånen (han dolde allt på ett mycket utstuderat sätt och ljög för myndigheter mm). Han har dessutom trakasserat mig sedan skilsmässan men straffas inre för det heller så allt lägga till tidigare anmälningar. Han då? Byggt ut huset, reser på lyxresor, ny fru direkt från Ryssland, nytt barn, nya bilar, nytt företag. Räcker det? Nej, utöver det har min kropp nästan kollapsat. Men jag är ändå lyckligare nu än jag var med aset!

Ledsen för allt han orsakat dig, men är skönt att läsa du tagit dig ur det. Hoppas du får upprättelse snart, även om det inte kompenserar för allt du förlorat. ? ❤️

Vilket svin. Jag håller på dig, anonym 22.22.

Är i en situation just nu och jag vet inte vad jag ska göra. Efter ca 1.5 års förhållande blev jag dumpad för en månad sen, kom som en blixt från klar himmel. Han hade tydligen haft tvivel ett tag men inte sagt/visat något, utan vi gjorde planer för framtiden som vanligt och planerade att flytta ihop senare i vår, vilket han pratade entusiastiskt om när det kom på tal.

Slutet kom som sagt som en överraskning för mig, han sa att han helt enkelt tänkt igenom sina känslor och insett att han inte var kär i mig, och därför fanns det ingen möjlighet för oss framåt, ingen chans att han skulle ändra sig heller. Att jag blev lite knäckt är ju en underdrift!

Laddade ner tinder idag på välmenande uppmaning av en vän, matchade med någon som skrev ett meddelande och nu sitter jag här med världens klump i magen. Vet att det är kört mellan mig och mitt ex och förstår att uppbrottet var för det bästa, men känner mig ändå typ otrogen som skaffat dejtingapp. Hur gör man för att gå vidare?

Alltså helt ärligt kommer det med tiden men när man träffar andra och försöker aktivt gå vidare tycker jag personligen att det hjälper

Tack för svar! Ena stunden kan jag känna att det är bättre för mig att försöka se mig omkring och få upp ögonen för att det finns fler människor där ute, men samtidigt vill jag bara hänga kvar vid förhoppningen att han ska ändra sig ett litet tag till, kan inte riktigt släppa taget helt

Du behöver kanske lite mer tid att komma över det innan du börjar dejta? Älta ett tag liksom.

Har ”Att vara någons fru” separerat? Det var alltid min feel-good blogg tidigare men senaste månaderna har det funnits något lite dystert över den. Verkar också som att hon bor i lägenhet nu?

Har också undrat det!

Tror det. Dom är iaf skrivna på olika adresser.

Dom sålde huset förra året

Det är nog något jag alltid vetat om och därför aldrig brytt mig om. Dock tänker man ju på de som verkligen är olyckligt lottade i världen… inte de som tror att de är det

Fått veta att min sambos bror åker till danmark för att köpa 6 ofta. Är så emot det och tycker det är osmakligt . Vet inte om jag vill se människan mer nu när jag vet hur löser man situationen om vi nu måste ses.

Fattar inte att man kan fånig något av att köpa sex….

Usch. En kollega till min man gör samma sak, och det bara skrattas åt som att det är helt okej. ”Höhö nu ska X över till Danmark igen, då kommer han hem glad.”

Skrattar din man också med??

Sjukt

Jag blev väldigt chockerad när en kompis till mig berättade att hans kompis alltid köpte 6 när de var ute och reste tillsammans. Är så äcklad av honom numera. Vet inte hur jag ska hantera detta mentalt.

Fy fan vad vidrigt. Skulle ta avstånd ja. Utnyttja andra människor så.

Förstår dig. En av mina sambos kompisar erkände på fyllan för ett tag sedan att han regelbundet besöker bordeller utomlands, vi båda har väldigt svårt för honom efter det, det går helt emot våra värderingar. Det sjuka är hur många man lär känna som köper sex utan att man vet om det.

Tål inte tjejer som låssas va vänner, snackar skit om allt och alla, och sen får man höra personen snackat skit om en också. Sen ska flirta med alla män den ser,även min??? Oj ja just ja hade en sån ”vän”. Hela tiden ”sKoJaDe” hon om att hon skulle ta min man, få honom kär i henne osv. För ”alla mina killar har varit dåliga, din man är ju en riktig familjefar precis som jag vill ha!” När det inte fungerade spred hon ryckten om att min man utnyttjade mig bara för att jag ska föda honom barn, pga jag är ung (skiljer 11 år på mig och min man) .

Jag och min man har varit tillsammans i 12 år och vi har 4 barn ihop. Hahaha tragisk.

De som är helt ambitionslösa och sedan klagar på att omgivningen inte gör dem rätta. Typ gamla disneyprinsessor.

När min fullt friska släkting dog i hjärntumör

Jag är 27 år och hatar mitt liv känner jag idag. Kommer dö singel eller nöja mig med någon. Hade världens bästa och finaste relation som tog slut för fem årsedan. Kommer aldrig få det där igen.. det gör mig ledsen att tänka på. Träffat några sen dess men aldrig blivit något bra av det. Jag ångrar att jag trodde det skulle finnas mer i livet än att stadga mig som ung. En påminnelse till alla som har en dipp i en relation med någon ni verkligen älskar.. gräset är oftast inte grönare på andra sidan. Kämpa tills ni vet att ni verkligen vet att ni inte vill längre.. förutom om ni blir illa behandlade såklart. Ville bara skriva av mig.

Du är fortfarande väldigt ung! Du har hela livet framför dig. Mer kärlek finns till dig och du vet inte än hur livet kommer se ut!

När jag var barn och mina föräldrar bråkade konstant. Vuxen idag och de bråkar än. Snackar skit om varandra och gud vet vad. Var så ledsen över allt skrik hemma när jag var liten.

Det verkar inte som jag vill ta en trip till Ukraina eller Ryssland dom närmsta 30 åren…………