Öppet Spår – påsk edition

414 kommentarer

Glad påsk till alla läsare! Hoppas verkligen att ni fått spendera påskafton på det sättet ni själva önskat.

Jajamen. Sov länge, sen frukost, låg ute i solen och lyssnade på podd. Sen lunch och påskpresent till katten.
Alldeles perfekt!

Påskpresent till katten ♥️?

Jag ska åka Vasaloppet nästa år. Fattar inte vad jag gett mig in på men hej vilken bra motivation för att träna. Ska inte ens vara i närheten av repen!

Men så grym du är! Stort lycka till. Det kommer du fixa. 😀

Vad kul! Vasaloppet är en riktigt cool upplevelse. Träna på (men trappa upp gradvis så du inte åker på skador, särskilt om du tänker träna löpning eller annat med hög belastning under sommaren) och lycka till ?

Vad kul! Det klarar du! ?

Jag ska göra ett triathlon med maken nästa år – äntligen fått tillbaka motivationen att träna efter vi skrev upp oss för det! Så kul med ett lopp i sikte!

Mitt bästa tips är att köra seedningslopp innan för att slippa starta i startled 10!!

Tack för pepp och tips! Blir seedningslopp i januari och förhoppningsvis många mil på skidor innan.

Vilken otroligt fin påsktårta! ???

Verkligen!
Fick zooma och fundera lite för att fatta den vitrosa klutten i mitten ?

Vad är det för något?

En kaninrumpa (gräddklicken är svansen) och två tassar med trampdynor.

Aaah ok. Nu ser jag ??

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Jag jobbar på ett kontor där vi är mindre än 10 personer, min chef är väldig engagerad i dom flesta för dom har ett mätbart ansvarsområde. Jag är assistent och hjälper till på 3-4 områden, min chef frågar aldrig mig något eller tackar för hjälpen eller nåt. En kollega till mig får väldigt dåligt humör när hen blir stressad och tar ut det på mig. Jag tog upp det med min chef och han tyckte inte jag skulle ta det personligt.

Nu ska min närmsta kollega sluta och alla på kontoret har fått träffa de personer som är aktuella för den tjänsten utom jag som jobbar 60-70% med den kollegan. Jag känner mig väldigt ensam och utanför så jag har sökt lite andra jobb som jag har fått napp på direkt.

Jag är skitbra på det jag gör och borde få mer cred för det jag gör, men min chef sätter normen för hur ”obetydlig” jag är på kontoret. Om jag får nån av de här jobben jag sökt sätter jag min nuvarande arbetsplats i skiten, är det mitt problem?

Verkligen inte.

Det är inte ditt problem, nej.

Nej! Helt rätt att söka nytt jobb. Hoppas du får den uppskattning du förtjänar på ditt nya jobb!

Du ska vara på en arbetsplats där du får uppskattning för ditt jobb.

VERKLIGEN INTE!!!
På en arbetsplats måste man tyvärr ta sin plats och kräva sin plats.
Gör du inte det kommer ingen annan att göra det åt dig.
Så mitt råd är ”grow some guts”!!!!
Se dig själv som så viktig som du själv anser att du är.
Kom ihåg att det är BARA ett jobb!
Du bestämmer!

Om det är något som jag har lärt mig efter 20 år i arbetslivet så är det;

Förvänta dig aldrig uppskattning av en chef. Du kommer aldrig att få det.

Bry dig inte om ifall du känner dig åsidosatt/bortvald/känner dig utanför osv. på en arbetsplats. Det händer hela tiden att folk känner så, och det kommer alltid att kännas på det viset då och då. Det är jättevanligt att folk känner så, inte bara du, utan de flesta.

Sätt ALDRIG en arbetsplats före dig själv. Arbetsplatsen bryr sig INTE om dig personligen. Arbetsplatsen skulle aldrig sätta dig först, så sätt aldrig de först själv heller. Skit i om du sätter de ”i skiten”. De skulle inte tveka att sätta dig i skiten på en sekund.

Bästa svaret.

Särskilt den sista paragrafen. Jag vill typ rama in den och sätta på min vägg.

Tack, jag är ju nästan 50 år och har haft liknande tjänster förut och även suttit i ledningsgruppen, men självkänslan är totalt borta..

Tack alla gulliga för peppen, i veckan börjar testerna för en av tjänsterna jag sökt. Det kommer gå strålande för det har jag bestämt..

Lycka till!
Vet ditt värde, du verkar grym.

Stämmer inte för mej. Fått mycket uppskattning av chefer och fått lära mej flera olika områden. Finns såklart bra chefer.

Absolut men det är upplagt för besvikelse om man förväntar sig tacksamhet och uppskattning.

Ok, men om en chef sitter på månadsmöten efter månadsmöten och kollegorna höjs till skyarna gör deras prestation och du vet att du bidragit med mycket underlag till deras arbete, ibland nästan hela arbetet. Att då inte få nån cred känns skitigt…

Absolut, helt rätt av dig att sluta! Du har inget ansvar gentemot din chef heller, det var inte så jag menade 🙂

Tvärtom för mig. Arbetar på en fantastisk arbetsplats där jag blir uppskattad både av min chef och mina kollegor.

Haha älskar att folk är så jävla dåliga på att läsa. ”Förvänta dig inte” betyder inte ”detta existerar inte”.

Jag är chef och jag ser till att säga något personligt och positivt i stort sett varje gång jag pratar med en anställd, dvs pratar om jobbet lite mer än bara ”är kund X klar för fakturering?”
Jag ser det som att arbetsplatser finns det gott om, lön går alltid att få bättre, om mina medarbetare vet att de är uppskattade och att jag ser deras förtjänster och kan sätta ord på det de gör bra så ökar chansen att de stannar ett tag till hos oss.

Den chef som inte förstår att få med alla på laget kommer aldrig att få en avdelning med proffs. Att se alla sina medarbetare är en konst och inte alla chefer har den gåvan.

Nej det är inte ditt problem. Jag tycker att får du inte den cred du förtjänar så är det dags att byta jobb. Lycka till med de jobb du sökt.

Klart det inte är det. Det hade det inte varit oavsett varför du sökt nytt jobb.

My cousin Rachel kommer på tv ikväll. Jag stavar nog fel . Någon som sett den filmen och är den bra ?

Ingen aning men vill du se någonting bra rekommenderar jag verkligen serien 1883.
Du kommer inte att ångra dig 🙂

Ok tack för tipset!

Se även Yellowstone som 1883 är prequel till, fantastisk serie!

Jag brukar inte intimraka mig så ofta, men när jag väl gör det vill jag komma åt riktigt bra och få det slätt och fint såklart. Nu använder jag engångsrakhyvlar (såna där i flerpack i olika färger, glömt vad märket heter) och de fungerar väl helt okej men är på jakt efter riktigt bra hyvel nu!

Så har ni tips på rakhyvlar? Gärna inte superdyra, men eftersom jag rakar rätt sällan är det okej om din favorit är dyr med så tipsa gärna om hyvlar eller andra rakknep ni har ☺️

Glad påsk

Prenumerera på rakhyvlar från efi. Tycker dom är kanon, behövs inget lödder bara vatten https://www.efi.se/rakning/hydro-silk/p/76

Har tidigare använt mig av dessa https://www.efi.se/rakning/intuition-sensitive-care/p/25 men föredrar de första.
Du får testa vilka du föredrar

Glömde skriva, du kan själv välja hur ofta eller sällan du vill få dom i postlådan

Tycker faktiskt att estrid-rakhyvlarna är bra, och de är dessutom rätt billiga.

https://estrid.com/se/produkter/rakhyvel-startkitet/?gclid=Cj0KCQjw0umSBhDrARIsAH7FCoe8W2hJjuVRFNHF_2gjEfZXNpH7PpVkBHvrJ5epbeY0syxfzqueKGAaAlhDEALw_wcB

Estrid tycker jag har jättebra rakhyvlar! Lite likt efi ovan verkar det som, man behöver inget lödder eller så utan det blir väldigt lent och bra ändå!

Rakhyvlar för män ? mycket bättre än de skräp som säljs för kvinnors små tjejhår.

Rakhyvlar för män ska vara riktigt bra vid intim rakning

Gillette ?

En till som kör gillette ✨?

Jag brukar skrubba huden först antingen med en skrubb lotion eller handske, sedan rakar jag med en vanlig rakhyvel för men och sist efter duschen tar jag på en naturlig anti ingrown hair lotion med tea tree oil. Då blir jag helt slät utan röda prickar osv

Är morötter påskigt? I mitt instaflöde är det fullt av morotskakor, morotsformade småkakor, tårtor dekorerade med ägg, kycklingar, kaniner och morötter. Är det påskharen som är grejen, att det är hans mat? Men det är väl ändå främst en utländsk grej, inte håller vi på med påskmorötter här?

Vi håller ju på med tomtegröt vid jul så varför inte?

Nej, men kan bero på att morötter varit himla billiga ett tag, typ 5 kr/kg. Då kan man råka köpa på sig några kg, och sedan blir frågan: Vad gör jag med alla morötterna? Jättebra att låta hunden tugga på, men resten? Då letar man recept.
Så jag ska just göra smarrig morotskaka med frosting, morotsbiffar och fishcakes till att börja med. Inte påskigt, men gott.

Är det någon som vet om knäppisen som eldar koranen ska göra det i Stockholm framöver? Ska dit på semester nästa vecka och vill inte hamna i tumult tillsammans med dottern.

Ska du åka på semester till Rinkeby?

Hahahaha ???

Stockholm är stort. Åker du dit samtidigt som dem så håll dig bara till någon annan av alla triljoner parker

Han må vara en idiot, men det är inte han som eldar upp polisbussar och kastar flera kilo tungastenar i huvudet på poliserna.

Idioten eldar, kastar och bekräftar fördomen om sig själv.

Min man fyller jämnt och vi ska efter tre års hemmasittande åka iväg. Vad rekommenderar ni att åka till Europa de två sista veckorna i maj?

Uppskattar gott käk, bad, kultur och sol. Budgeten är inget problem.

Tack på förhand ????

Jag gillade franska kusten! ? Annars kan man nog aldrig gå fel med Spanien. 🙂

Franska kusten?
Den mot engelska kanalen, Atlanten eller medelhavet, för att börja där..?
Frankrike har ca 20 000km kuststräcka…

20 000 var väl att ta i lite, mellan 4853-7330 km är det som finns en googling bort (20 000 km är liksom halva vägen runt ekvatorn? (och ja, jag vet att kuststräckor är längre än en omkrets, menar på att det var lite väl tilltaget))
https://en.m.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_length_of_coastline

Europeiska delen då men antar att det är det som avsågs

Ok, 19193 km:
https://fr.m.wikipedia.org/wiki/Liste_des_pays_par_longueur_de_côtes
I vilket fall: olika hav och helt olika ”kust” för att benämnas ”franska kusten”.

Det finns massor med tema resor om det kan vara av intresse.

Varför har ni varit hemma i 3 år?

?‍♀️

Vissa av oss har varit hemma i mer än dessa 3 år. Vi har varit hemma i snart 5 år. Arbetssökande så ens inkomst är näst obefintlig. 🙁

Covid pandemin?

Pamdemin har dock varat 2 år, inte 3 som många verkar tro ??‍♀️

Nej, men man kanske inte åkte året innan heller? Det är väl inte superkonstigt att inte åka utomlands varje år?

Man kanske inte var på semester heller prick dagen innan covid kom till Sverige 2020 utan förmodligen hade man väl semester senast sommaren 2019. Vilket är i runda slängar tre år sedan.

Om du tänker åka 2022 så är det väl 2 år som du inte har rest? 2020 och 2021.

Räkna igen!
2019-2020
2020-2021
2021-2022
3 år ?

Alltså ja, det är två år som du inte rest men det är ju tre år sen du reste.

Varför säger alla 3 år, när det bara är 2 år. Mars 2020-mars 2022=2 år. Väldigt många säger 3 år, eller från 2019.

Det började December 2019, men spred sig hit i Mars.

Ja, men vem satt hemma år 2019?

Men om man senast var på semester 2019 har man ju varit hemma sen dess = tre år

Men kanske inte rest någonstans året innan pandemin startade heller och då har man ju varit hemma i tre år.

Och de flesta kom hem från semester där i mars 2020? Eller var kanske många människors sista resa innan C19 sommaren 2019?
= 3 år sedan…

Svarade där nere, men:

1. 1 år cancer och rehab
2. 2 år Covid.

Så, nöjda över den ekvationen? ?

Sardinien!! Italien överlag men Sardinien är som en magisk bubbla med allt det där du ber om. Man kan även åka färja från Sardinien till Korsika om man skulle vilja uppleva två magiska öar. Så kolla upp det vettja.

Håller med! Sardinien är fantastiskt

Ja! Har gjort precis så. Färja Korsika-Sardinien.

Min allra mest perfekta resa är flyg Nice tur och retur på 7-10 dagar och däremellan hyrbil och resa. Kommer inte ihåg exakt hur länge jag stannande på varje ställe, men något i stil med:

Färja Nice-Korsika
Korsika 2-3 nätter
Färja Korsika-Sardinien
Sardinien 2-3 nätter
Färja Sardinien-Milano
Bilresa Milano-Cinque Terre
Cinque Terre 2-3 nätter
Bilresa Milano-Nice

Det blir inte vackrare än så här på en resa. Så sjukt mycket vackert att se. Hyrbil är ett måste.

Menar givetvis färja Sardinien-Genova och sen bilresa Cinque Terre tillbaks till Nice via Monaco.
Milano var en annan resa. ?

Ahh, gjort ungefär samma rutter, fast uppdelat på olika resor, helt underbart! Vill man ha riktigt god mat, sol & bad och kultur en masse är Italien svaret, (i Europa) finns inget som slår det imo.

Balkan. Kroatien, Montenegro, Makedonien. Balkan är magiskt!

Franska rivieran!! Landa i Nice, så kan ni åka västerut mot typ Antibes, Cannes. Eller österut mot Monaco och kanske in till Italien. Man kan även åka uppåt mot vingårdar!
Nice är också helt fantastiskt! Super vackert område där nere, god mat och mysiga miljöer!

Amalfikusten!

Jaaa!

Jag skulle tipsa om att åka Hurtigrutten Bergen – Kirkenes. Att uppleva ljuset och Norges kust slår de mesta.

Ja! Slutet av maj är perfekt!
Midnattssol och valar!

Portugal

Barcenlona skulle jag åka till om jag kunde, finns strand, gott om kultur och konst, sol och god mat. Annars franska rivieran! Två favorit ställen i Europa för mig

Capri!

Tack snälla för alla tips. Italien sitter jag och googlar i detta nu. Mycket bra ?

Inte för att jag behöver, men tre år:

1 år cancerbehandling och rehab
2 år Covid.

Nöjda? ?

Färjan var också ett bra tips! Likaså franska rivieran *googlar för fullt*

Helt sjukt att du skall behöva redovisa varför ni inte har rest på tre år! Måste man resa minst en gång varje år för att få existera eller?

Uppenbarligen är det så…?

Jobbar med ungdomar och vet hur otroligt många familjer som har knappt råd att åka utanför 70-skyltarna i stan, än mindre drömma om att åka utomlands.

Man kanske gör en resa som man sparat i flera år till. Därför blir jag både en smula upprörd, trött, uppgiven av att det kommenteras huruvida, när och var man sist var på resa. Vad spelar det för roll?

Det som inte betyder något för en annan, betyder allt för någon annan.

Nä vissa verkar ta för givet att man reda varje år.
Hoppas ni får en bra resa i vilket fall ?

Jag har inte rest utomlands på över 4 år och det verkar också förvirra många. Har ekonomin men inget behov! Semestrar i Sverige och älskar det verkligen.

HALLÅJ! Söker recept på er absolut bästa morotskaka! Gärna saftig och krämig ?

Denna:
https://fridasbakblogg.se/2019/06/10/saftig-morotskaka/

Eller samma men med saffran:
https://fridasbakblogg.se/2021/11/11/morotskaka-med-saffran/

I ärlighetens namn så har jag endast bakat den med saffran men den blev saftig och god. Citronen i frostingen o skalen på var mycket gott. Iaf, tänker mig att den med kryddor blir också väldigt god.

Camilla hamid ??

Tårtan på bilden är gjord på dubbla morotskakor. Jag använder ICAs recept. Svingod och krämig.
https://www.ica.se/recept/morotskaka-715880/?referrer#pfset=1&referrer=https:/www.ica.se/

https://leilasgeneralstore.com/recipe/leilas-morotskaka/

Men ta både saft och skal från lime och ta mer Philadelphia än de 100g som står i receptet, typ 50 g.

Såååå god, saftig och sjukt god frosting?

Den absolut bästa morotskakan jag lovar. Testat många recept under åren då jag älskar morotKaka men denna är helt överlägset bäst. Det är väldigt många ingredienser men den är väl värd tiden.

http://www.svt.se/recept/varldens-godaste-morotskaka

Såg att Aisha (aishaummharun) väntar fjärde barnet, i vilken vecka är hon i? Tycker många inlägg publiceras och försvinner så hänger inte riktigt med ?

När hon fick ut med de var hon typ 13 v

Kan vi snacka om att hon har de jättedåligt ställt men är gravid igen istället? Klagar på att deras ekonomi är hemsk men blir arg på de som ifrågasätter att sätta barn på jorden man inte har pengar för? Blir arg för att man ifrågasätter efter hon uppfostrar sina barn på kärlek haha. Asså ja. Pengar är inte allt. Men är inte det väldigt verklighetsfrånvänt ?

Jaaa, alltså det känns som att många influencers har samma tanke när de delar med sig om en massa om sitt liv… De delar med sig, och blir sen sura när folk kommer med åsikter. Varför inte hålla allt för sig själv när man ändå inte kan hantera det? Folk kommer _alltid_ ha åsikter när man delar med sig av saker så offentligt. Vänd dig till dina nära och kära istället vars åsikter du kanske värderar och kan hantera istället liksom?

Alltså tittar mani hennes flöde köper hon nya möbler hela tiden (ja begagnat men det är fortfarande pengar), köper mängder med snacks, läsk och energidryck. Förstår inte folk att sånt blir stora summor varje månad? Blir så provocerar av personer som klagar på att de inte har pengar och sen äter lövbiff? Jag som har en bra inkomst spenderar inte alls så som hon gör. Sen blir jag provocerad av att hon lagar mat med vispgrädde och massor av parmesanost när hennes dotter blir mobbad för atthon är överviktig.

Tycker det är ett större problem att hon hela tiden lägger ut bilder på sina barn men gömmer sig själv bakom burka. Om hon nu är så hemlighetsfull så borde hon väl bevara sina barns integritet också?

Hon säger hon inte delar nya bilder på sinabarn, att det är några år gammla bilder. Konstigt då döttrarna inte ser äldre ut i storys.. hon myglar massor.

Har hon sagt någonting om varför hon väljer att vissa sitt ansikte helt plötsligt?

Njae hon har nuddat i frågan en del gånger och utav det hon sagt så vill hon väl visa att allt hon gör, bär och tror på är hennes eget val, ingen har tvingat henne till något vilket folk ibland verkar tro.

Hennes ansikte blev ju exploaterat av en högerextrem/rasistisk tidning för en tid sedan, jag kan tänka mig att det är en faktor till att hon nu försöker ta tillbaka sin rätt att visa sitt ansikte när hon vill. Något sånt.

Hon har i princip alltid visat sitt ansikte på livesändningar och ibland när hon är ute med sin mor exempelvis, så det nya i det hela är väl bilderna hon publicerar.

Hur gick det med jobbet hon skaffade? Hon gick ut på sin insta om att hon behövde ett jobb akut, fick jobb som personlig assistent men hon skrev något om det hade hon inte ens börjat jobba utan varit ”sjuk” i flera veckor. Hon måste ju skaffat jobbet av någon orsak, typ fuska till sig högre föräldrapenning eller nåt?

Jag har för mig att hon behövde jobbet för att kunna skriva på papper för en ny lägenhet, en slags försäkran om inkomst.

Hon har skrivit/sagt nyligen att hon nu inte kan jobba p.g.a att brukaren är inlagd på sjukhus i en annan kommun vilket gör jobbsitustionen svår, hon kan inte pendla dit och hon är inte behövd på samma sätt som tidigare. Och innan sjukhusvistelsen var orsaken precis den du skrev, att hon var sjuk i influensa/covid/

Vem är pappan till barnen?

Den hon är gift med nu är farsa till hennes son Harun 2 (?) år och kommande unge. Han använder ej sociala medier och vill inte synas på fruns konto så jag tycker att inget namn bör publiceras om någon nu råkar veta vem det är. Han jobbar heltid vad jag vet.

De två döttrarna har hon från en tidigare relation men vad jag har förstått så är han inte så delaktig i deras liv, det är bara Aisha som har vårdnaden.

Är barnens pappor etnisk svenska?

Döttrarnas far är halvfinne om jag minns rätt, sedan vet jag inte om det är Sverige/Finland eller annat land/Finland.

Mannen hon är gift med har väl släkt från Gambia, men jag är inte säker på om båda hans föräldrar är från Gambia eller om det är Gambia/Sverige.

Vill tillägga att vare sig Aishas släkt eller mannens släkt är muslimer.
Aisha och hennes man valde själva att konvertera till islam.

Att det finns annan etnisk bakgrund än svensk i det hela har ingen koppling till att hon/barnen/mannen är muslimer.

Tycker för övrigt det är fruktansvärt att hon även täcker flickorna. Borde vara förbjudet i vårat land. De är barn och har inte valt detta.

Ja det är fel. Dessutom råder vitamin D brist bland täckta barn i dagens Sverige. Det har man inte sett sedan tidigt nittonhundratal.

Jag tror inte att hon vill jobba. Hon fixade en falsk anställning för att kunna få en större lägenhet men hon har ingen avsikt att jobba. Är nog därför hon skaffar ett till barn, för att få mer föräldrapenning och mer barnbidrag. Hon vill helt enkelt inte göra rätt för sig.

Tror inte heller hon vill jobba, eller hon vill jobba med sina sociala medier men det verkar gå si sådär trots att hennes konto ändå är relativt stort. Tycker genuint synd om henne, hoppas hon får rätt stöd, tänker även utifrån det ekonomiska nu när de ska ha ännu ett barn. Då hon verkar desperat efter inkomst och nya bostaden blev för dyr?

En halv Gambian halv svensk, jobbar inom fastighetsförvaltning tror jag? Han verkar ganska normal. Han är själv konvertit.
Han är bara pappa till yngsta barnet. Hennes äldsta barn har en deadbeat dad. Typ stökig snubbe med flera barn han inte bryr sig om (hans fel. INTE hennes.)

Läste hennes blogg när hon var 16, tror faktiskt hon är en jättefin tjej som aldrig haft rätt stöd eller förutsättningar.. hon fick barn väldigt ung. Jobbade och allt, och sen konverterade hon och började leva som hon gör nu.. kalla mig dum men om det stod mellan och ”hedra”
Min religion eller erbjuda mina barn ett bra liv så hade det inte funnits någon tvekan. Växte upp med dn fattig ensamstående mamma och önskar ingen det!!! Har själv två små barn. Hade aldrig tillåtit de gå med för stora/småkläder för att jag inte kan jobba för jag älskar min religion. Jag är inte religiös så kan verkligen verkligen inte relatera ingenting är väl viktigare än att ens barn har allt? Sen menar jag inte att barnen måste vara bortskämda och gå runt i märkeskläder och ha berg av leksaker för och vara lyckliga.. absolut inte: men jag hade mått jävligt dåligt om jag inte kunde erbjuda mina barn : bra mat. (När man lever på liten budget har man inte råd med bra råvaror) sport, aktiviteter (för deras hälsa, välmående, fysik) kläder efter väder (typ att stressa för och köpa varma vinterskor, att inte ha råd så barnen går i sneakers..) aktiviteter tillsammans med oss ( gå på bio, åka och bada, åka iväg på semester oavsett om de e inom Sverige eller utomlands) det är väl det minsta för och erbjuda en fin, trygg tillvaro. Ekonomisk stress påverkar barnen med. Jag förstod absolut att vi hade det dåligt ställt när jag var barn, och det var väldigt jobbigt.

Vilken anledning firar ni påsk? Religiöst? Maten, godiset? Har ni några traditioner på hur ni firar?

Firar och firar… några extra dagar ledigt (äntligen efter 20 års skiftarbete där det inte spelar nån roll om det är storhelg) som spenderas med familjen, mat och lite godis.

Jag tycker påsken är en fin högtid helt enkelt. Är kristen men inte religiös så brukar äta middag tillsammans med min familj och så byter vi påskägg.

Firar inte alls.

Firar eftersom det är en tradition jag tycker om och eftersom vi är av kristet ursprung och flera i min familj är troende kristna.

jag skulle inte säga att jag ”firar” påsk. att fira jul eller fira påsk är bara ett talesätt för mig, det är inte så att vi skålar och firar och det är fest! utan det är liksom att mina föräldrar bjuder in oss barn på julafton och under påskhelgen för att det är tradition och för att de vill träffa oss syskon och nu även barnbarn. en ursäkt för att ses! men jag har gått ur kyrkan och jag har ingen aning vad påsken innebär. hade vi inte setts och ”firat” så hade det inte haft någon betydelse, det är bara kul att ses!

Firar inte påsk. Är inte religiös 🙂

”Firar” du inte jul heller då? Med tanke på att du skriver att du inte firar påsk pga inte religiös?

Nej, jag firar inte jul. Något mer du undrar?

Nej, jag är nöjd så tack. Högst ovanligt att man väljer att inte ”fira” tex jul el påsk pga ej religiös i Sverige, därav min fråga.

Lite olika egentligen, huvudtraditionen är väl påskmiddag med familjen och även mor- och farföräldrar och sen har kvällen alltid varit typ krogen. Men nu senaste 2, 3 med i år, har vi åkt på utflykt under eftermiddag/kväll. Nu är visserligen krogen öppen men vi ska köra lite påskpadel imorgon så jag fortsätter hänga med familjen.

Bor i Norge. Här är skidåkning religion så firar påsken med hyttetur till påskefjellet.

Bor också i Norge men vid kusten och här är det många som tillbringar tiden ute på stranden;)

Haha, ”vid kusten”?
Jag också, liksom majoriteten av den norska befolkningen.
Ps: norska ”kusten” är ca 100 000 km lång.

Men du kan ju inte påstå att Jordet ligger vid kusten eller Lillehammer.

Påsktuppen såklart!

Har varit ute på joggingtur/promenad idag.
Nu ska jag snart äta pizza… det tar väl ut varandra. 🙁

Vad menar du med ”tar ut varandra ”?
Båda verkar toppen tycker jag!

De flesta förbränner väl kalorier när de springer och får i sig en större mängd när de äter en pizza?

Jag har träffat en fin kille och vi har varit ihop i 6 månader, han har vissa svårigheter, tex att orka ha ett jobb och umgås med folk längre stunder. Nu har han gjort en utredning och det visar sig att han har add och autism (tänk Asperger-aktig) Är det någon som lever med en partner som har autism? Har den fått bra hjälp från vården /samhället?

Det finns en stor risk att du får ta på dig rollen som boendestödjare…. :/ ta det lugnt och lär känna varann på djupet innan ni flyttar ihop och bildar familj.

Skaffar ni familj får du räkna med att dra det mesta av lasset själv. Skippa barn så blir det nog rätt fint

Jag har tänkt den tanken, han vill inte ha barn och jag fyller snart 35 och har endometrios så har räknat med ett liv utan barn.

Jag skriver min mail här Mindy så är de bara att skriva ? ellansjoberg@hotmail.com ??

Hej! Du kan be Camilla om min mail eller söka upp mig på instagram om du vill så kan jag berätta både bra och dåliga sidor, lever själv med en sambo som har add, autism och agorafobi. Vi har dessutom barn ihop så jag kan berätta massor ❤️

Åh tack för svar E! Exakt samma problem som min pojkvän har! Ska be Camilla om din mail ?

Gör de så är du välkommen att skriva till mig =) har väldigt mycket erfarenheter av detta❤️

Svårigheter att ha ett jobb? Vad innebär det? Att han inte har ett?

Att varje gång han haft ett jobb så har han tillslut mått för dåligt psykiskt för att klara av det (antagligen pga svårt för intryck/stress/människor)

Oj, men hur ska det funka för er? Ska du dra hela ekonomiska lasset? Kanske inte flytta ihop då…?

Han håller på och ska börja arbetsträna och får hjälp via kommunen. Jag hör ju själv att han låter värdelös ur samhällets ögon, särskilt när jag själv är utbildad, fast jobb, bostadsrätt osv men han är en väldigt fin och omtänksam person och jag blev pangkär

Skulle vänta med samboskap i så fall tills han har ett mer stabilt liv med stadigt jobb osv.

Jadu eller så hjälper man varandra! Om han är så svårt påverkad av autismen kanske han kan få sjukbidrag dessutom.
Skön inställning du har att hon inte ska flytta ihop för att han kanske inte kommer bidra till försörjningen. Skulle du säga samma till en man vars flickvän har diagnoser? ”Flytta inte ihop, hon kommer inte tjäna några pengar”?

Varför skulle du flytta ihop med någon som du måste försörja?
Handlar inte om diagnoser i sig utan den ekonomiska biten

Exakt, sambos har försörjningsplikt för varandra.. ska man akta sig för, se till att man flyttar ihop med rätt person…

Hjälpa varann är en sak. Att bo med nån som inte jobbar och kanske aldrig kommer göra det är en annan. Inte ett liv många vill ha, försörja en annan vuxen… Sjukbidrag är ju sjukt låga. Ja klart jag skulle?

Älskar man varandra och vill leva ihop ser jag inte problemet. Massor av människor försörjer en annan vuxen, många försörjer flera, varför skulle det vara ett problem?
Allt kan inte mätas i pengar.

Jag levde i 4 år med en man med ADHD och autism. Det kan bli otroligt tungt både psykiskt och ekonomiskt efter ett tag, hur mycket man än älskar varandra till en början. Hade jag kunnat göra om det idag hade jag valt att förbli särbo tills han hade rett ut allt sitt (ex genom att få rätt medicinering, socialt/terapeutiskt stöd och sjukersättning eller lönebidragsanställning) då det slet fruktansvärt på mig och vårt förhållande att jag ”behövde” agera som en förälder, terapeut och samtidigt dra hela det ekonomiska lasset.

Sedan beror det ju även på hur långt en person har kommit i sin ”process” till att få ett så fungerande liv som möjligt. Jag har själv en NPF-diagnos och fick den ganska sent i livet, jag arbetade mycket aktivt i 10 år på att ändra ohjälpsamma strategier och strukturer som jag byggt upp under 20 år. Hade jag haft någon som under denna tid tog ”hand om” mig, så hade jag nog aldrig blivit så självständig som jag är idag. För ofta kan man tyvärr av ren välvilja hjälpa för mycket och göra den andra mer passiv.

Ok du ser inte problemet. Men det gör jag och därför varnar jag. Sen får ts göra som hon vill. Beror på vilket slags liv man vill ha. Jag skulle inte vilja försörja en annan vuxen människa. Man kan inte leva på bara kärlek.

Varför det är ett problem? Att en jobbar och sliter och den andra inte drar in knappt nåt, pengarna går till gemensamma nödvändiga saker och man kan knappt göra nåt kul tillsammans eller själv? Nej tack.

Gå vidare. Får ni barn kommer du behöva dra HELA lasset och det vill du inte.

Hon vill/kan ju inte ha barn pga endo

Vad hade ni gjort om ni vann 300 miljoner kronor. ???

Skulle ni fortsatt jobba?

Vad är det första ni hade köpt och vad hade ni ändrat i era liv på sikt?

Jag hade köpt ett hus och en bil. Sen hade jag gett pengar till min och sambons familj och min närmsta vän som är ensamstående.

Jag hade sagt upp mig från mitt nuvarande jobb men istället valt att arbeta ideellt på en kvinnojour eller liknande. Vill arbeta med utsatta kvinnor och barn.

Sen hade jag skänt mycket pengar till olika organisationer.

Jag hade även sparat pengar till mina barn. Och sen får man se vad man stöter på under livets gång och vill lägga pengarna på 🙂

Jag hade sagt upp mig direkt, köpt en större lägenhet och ett sommarhus till mig och min familj. Sen hade jag bjudit mina föräldrar på en riktigt lyxig resa. Gällande jobb hade jag nog valt att starta eget/egna företag och jobbat med att få dem att rulla med målet att göra vinst som skänks till välgörenhet. Hade gärna jobbat lite trots 300 miljoner på banken, men på mina egna villkor och utan press.

Anlagt en damm utanför.

… och haft ångest för att det skulle läcka ut så att jag blev kidnappad och min familj utsatt för utpressning.

Varit livrädd för att bli kidnappad och utsatt för utpressning…

Tagit massage varje dag

Gått runt och delat ut pengarna, så som de gör på vissa yt-kanaler, men utan att filma det.

Jag hade jobbat men antagligen inte heltid utan gått ner rejält i tid. Köpt hus med min sambo. Gett en fin summa till syskonbarnen så att de har det gott när de blir vuxna. Ja. Typ det. Betalat av min systers lån också och gett henne en bra del så hon klarar sig bra.

Jag hade garanterat jobbat men kanske inte som anställd. Har alltid varit engagerad i volontärarbete på min fritid, vore härligt att kunna göra det på heltid när man inte behöver dra in lön för att klara sig.

Investerat i grön teknik så att det kanske finns en planet i framtiden.

Vad för teknik säkrar vår framtid?

Jag hade jobbat med vadsomhelst som jag fann intressant och roligt.
Så mycket som jag ville och vara ledig ganska mycket.

Jag hade köpt en lägenhet eller en stuga i ett tryggt område.
Jag hade investerat i något företag eller organisation som gör gott för samhället i stort.

Hade köpt saker som jag vet att jag har nytta av långsiktigt, och som kan vara bra att de kostar lite mer för kvaliténs skull.
Exempelvis-
¤En hushållsassitent,
¤en snygg moped, om jag vågade ta körkort- så
¤en snygg bil som är miljövänlig.

¤Skulle investera i snygga kläder och skönhetsbehandlingar så att jag blev ’finare’. 🙂 Inte operationer, men hudvård och sådant.

¤Skulle jobba med något som jag vill göra men inte spelar så stor roll om jag lyckas med. Exempelvis eget företag, youtube, gå en utbildning som inte spelar så stor roll om den genererar en ekonomisk vinst eller ej.

¤Resa till fina städer. 🙂

Det första jag hade gjort är att placera omkring 20 miljoner på ett bra sätt, så jag skulle kunna leva på dem resten av mitt liv. Sedan hade jag betalat av mina CSN. Sedan hade jag kanske satt upp min musikal, startat en välgörenhet, flyttat, skaffat sommarstuga, pluggat för skoj skull, eller gjort vad som helst jag känt för.

Investerat i fastigheter och aktier, köpt en gård nära staden jag bor i, ett par fina avelsston och en topphäst till min syster som aldrig fått något serverat (i förhållande till hur det kan/brukar se ut inom ridsporten), så att hon kan ta sig till de högsta klasserna äntligen.

Köpt ett hus med stor tomt där jag kan odla grönsaker och frukter. betalat av CSN lån mm så jag och min sambo är skuldfria. Köpt två lägenheter i ett bra område , där de kan öka i värde t mina barn.
Sedan åkt utomlands och utforskat och bara levt lajf ett tag med min familj innan barnen har skolplikt

Investerat en stor del i krypto o annat så jag kan ha flera passiva inkomster

Först hade jag betalat av lån (bostad, CSN), sen delat med mig till familj och några nära vänner, investerat i fastigheter, satt upp en välgörenhetsfond av något slag gärna riktad mot barn och äldre i fattigdom här i UK. Sen bokat en fantastisk resa för min familj.

Hade ju haft rätt mycket kvar efter det så min man skulle få en ny bil också ? sen hade jag nog levt vidare som vanligt. Hade fortfarande velat jobba med det jag gör men kanske gått ner till 70% och skrivit en bok på sidan av som jag skulle kunna bekosta själv om ingen ville ge ut den ?

Sagt upp mig på studs! Skänkt pengar till de idrottsföreningar jag växt upp i och tävlat för. Byggt ett nytt hus. Skaffat kor och hästar, byggt en naturpool och ett orangeri samt ett stort växthus. Tagit mina barn ur förskolan (kanske låtit dem gå någon dag i veckan för att inte förlora kompisarna) och gjort massa roliga utflykter.

Jag skulle säga upp mig på en gång, betala skulderna och skänka bort lite pengar till några närstående och kompisar samt välgörenhet för djur. Sen i väntan på att UK fixar ett nytt system för investerarvisum hade jag åkt runt här och var alt. flyttat till Schweiz/Österrike/Irland för ett tag för att plugga tyska eller engelska. När UK hade fixat visumsystemet hade jag flyttat till Wales och bott där happily ever after. Jag skulle volontärjobba och lajva naturfotograf och åka emellanåt utomlands för lite semester och fotograflajvandet + plugga engelska och walesiska. Jag har svårt att se att jag skulle flytta tillbaka till Sverige i en situation där jag kunde bestämma fritt var och hur jag skulle leva utan att behöva bry sig om pengar.

Jag hade köpt hus och ny bil, gett ett par miljoner till min syster och satt en hel del av pengarna i fonder för att kunna leva på de pengarna resten av livet. Hade slutat jobba helg, men varit kvar på mitt jobb i veckorna pga gillar det. Jobbar bara 5 timmar om dagen i veckorna så det är inget jobbigt. Bara skönt att ha en rutin kvar. Skulle rest massor. Skaffat barn utan ångest.

Oroar mig för framtiden/känner mig ensam. Firat påsk med mina föräldrar och mitt barn. Ser alla stora familjer som firar tillsammans och önskar verkligen det för min dotter, blir ledsen att jag inte ger henne det. Samtidigt så är jag tacksam att jag har den familj och fr vänner jag har. Hur skaffar man fler att fira högtider med? Förutom att skaffa 10 barn?

Jag tycker att en viktig påminnelse är att högtider mm står för en så otroligt liten del av ens tid i stort, men får så väldigt mycket mer uppmärksamhet i sociala medier mm. Tänk på att livet pågår året runt och hur ni har det som familj är så mycket mer än med vilka och hur ni firar högtider. Plus att sååå många jag känner firar med släkten mer för att de måste än för att de vill. Gäller såklart inte alla, och grattis till er, men kan vara bra att ha i åtanke!

Vad skönt för dig att du inte är tvungen att fira med 3729176 släktingar. ? Vi firade så tidigare, men numera som vuxen orkar jag inte delta i några stora släktevenemang, är inget fan av min släkt (förutom mina föräldrar).

Var bor du någonstans? Jag bor i Ale kommun (nära Göteborg) och ses gärna med barn för att fira påsk!

Var är pappan?

Familj, barn och vänner. Och ändå vill du ha fler? Låter som mer än många andra har.

Och nej, jag är inte avundsjuk. Har själv barn och familj och är tacksam för det.

Jag vet jag vet. Men jag är uppvuxen med stora släktträffar där vi är 15-20 personer men livet ser annorlunda ut som vuxen och 20 har blivit 4.

Jag menade verkligen inte så drygt som det framgick. Menade kanske mer bara att man får tänka på att glädjas åt det/de man har ändå.

Vad du än gör så låt det inte göra dig bitter med tiden om det skulle vara att ni är ett litet gäng på högtider i framtiden. Hela min uppväxt gick ut på att hålla mamma glad under högtider eftersom hon var bitter över att inte kunna ge mig det ”stora balunset”…

Känner igen mig! Har nog en ganska normal familjesituation egentligen med familj, svärfamilj, barn och en handfull nära vänner. Men jag har inga syskon och min mans syskon har inga barn (och de börjar bli rätt gamla så oklart om det blir några öht), så våra barn har inga kusiner och det är liksom bara våra barn ett fåtal vuxna på familjehögtiderna. Jag kan sörja det litegrann, för hade verkligen önskat mig den ”stora bullriga” familj jag absolut inte hade som liten heller. Drömde om det som barn. Men pallar liksom inte skaffa fem barn till bara för det :))) obs återigen ej synd om mig men hade jag fått önska helt fritt så hade min familj/släkt absolut varit större!

Precis så är det för oss! Men tänker kanske att vi får träffa vänner dagarna runt högtiden, dom är ju ändå en förlängning av den ”vanliga” familjen.

Har hon ingen pappa?

Du firar ju med dina föräldrar, det är jättefint att ni har den kontakten och att din dotter får lära känna dem. Var tacksam för det!
Jag fick aldrig träffa mina mor/farföräldrar eftersom de dog unga. Har inte firat högtider med mina föräldrar sedan jag bodde hemma och knappt då heller, när jag var liten var det oftast bara mamma och jag. Men min man har en lite större familj som värdesätter varandra och vill umgås så jag har fått en inblick i hur det kan funka ❤️.

Någon som kommer ihåg en tjej på Instagram, hon hade ingen blogg vad jag minns. Hon var blond , väldigt smal. Hade 2 små söner när jag följde henne sist. Hon var gift med en jägare som hette typ william? Hon heter typ Michaela tror jag. Jag har sökt och sökt men jag hittar inte henne. Nån som kanske vet vem jag menar?

Kan det vara mickzors på Instagram du menar?

Nej inte hon tyvärr.. den jag tänker på var blond. Och 2 brunögda söner.

Hannah?

Michaeladoverhall

Ja! Åh tack!

Jag är lite sådär att jag alltid typ skrattar bort allt som jag gör som är bra. Typ när jag får beröm av chefen inför alla kollegor så skrattar jag bara bort det lite och skäms liksom över berömmet. När folk säger att jag har en fin klänning tex så blir jag nervös och skämtar bort det. Jag känner att jag inte alls klarar av att ta beröm, för att jag känner att det typ inte är sant, jag är för dålig, för ful, för korkad, för tjock osv osv. Jag önskar jag hade kunnat sträcka mer på mig och säga att jag är jävligt stolt över något jag gjorde, men sanningen är ju att jag aldrig någonsin är stolt. Sprang jag en mil så borde jag sprungit en till och så vidare. Hatar att känna mig så himla sämst jämt. Är det någon som kan känna igen sig i det?

Jag kan absolut känna igen mig i det där. Min dåliga självkänsla bottnar i att mina föräldrar, pappa framför allt, alltid var noga med att berätta för mig hur klantig, dålig, lat och värdelös jag var under hela min uppväxt.

Vad fan var det med föräldrar förr i tiden alltså. Fick också konstant höra sånt, av båda föräldrarna, ”Du är inte värd nånting” såna saker fick man jämt höra, vad man än gjorde så var man fel, dålig, värdelös, allt som du säger. Även utseendet, att det var fel på ens kropp osv. Tycker absolut inte synd om mig själv, men det har satt väldigt djupa, svåra skador och fått gå mycket i terapi osv. Jag kommer nog alltid att känna mig värdelös, hur mycket bra jag än gör och hur mycket andra än säger någonting annat, det sitter så djupt och starkt att det förmodligen aldrig kommer att försvinna.

Samma här.
Vad är det med den generationen? I mitt fall 50-talistföräldrar. De har så skev syn på det där o det har sabbat mig for life. Tack för ingenting

Mina 40/50-talistföräldrar har alltid bara talat om för mig att jag är fantastisk, stark och smart och kan göra allt jag vill.

Samma här, typ. Aldrig stolt, aldrig nöjd. Jag kan vinna en match, men jag ser bara det dåliga. Kan få beröm av min tränare, ändå är det när han påpekar det jag behöver förbättra som sätter sig och jag blir missnöjd över att jag inte kan så bra som jag borde kunna.
Min sånhär känsla kommer väl framförallt när det gäller träning, men det har börjat komma på jobbet också.

Ja, jag kan känna igen mig. Var sådär när jag var yngre men inte nu.

Du får öva på att berömma sig själv.

Tror du behöver släppa tanken på att du måste vara bäst för att förtjäna beröm. Det räcker att vara bra eller helt ok.

Ditt liv kommer inte bli bättre eller roligare för att du har så höga krav på dig själv att du aldrig kan ge dig själv beröm eller acceptera det från andra.

Det är även lite taskigt mot den som ger beröm att inte ta emot det. Lite som att avfärda den personens åsikt och omtanke

Alltid när jag fick beröm, någon sa något positivt om mig eller liknande så sa jag alltid emot.
Dels för jag inte tyckte att det stämde, dels för jag tänkte att personen bara sa det för att vara snäll och dels för jag var rädd att uppfattas som en person som ser sig som bäst och snyggast typ? väldigt märkligt för har aldrig sagt bra saker om mig själv så hur ett tack skulle göra mig sån vet jag inte?

Hade en person i mitt liv som så fort jag skulle säga emot sa till mig på skarpen att bara säga tack. Efter ett tag sa jag tack men tog inte in det eller trodde på det. Nu tar jag in det, säger tack och ibland mer beroende på vem/vad som sägs och säger även något positivt tillbaka.
Jag har inte världens bästa självförtroende men det har höjts sen jag lärde mig att bara säga tack och inte säga emot. Blir inte samma negativa känsla och tankar när man inte säger emot och ska argumentera för att bevisa personen att det positiva den tycker faktiskt inte stämmer.

Sök på podden Dumma Människor (tror jag den heter). Dom har ett superbra avsnitt om att ta emot komplimanger.

Tänk att när en person ger dig en komplimang så ger dom dig en present. Tacka för komplimangen så som du skulle tackat för en present. Då gör du personen som GAV komplimangen väldigt glad och stolt. Det är hela poängen.

I förra inlägget var det någon som hade kommenterat att Tingelinn ”tjatat sig till” en tidigare igångsättning osv. Nån som vet vad personen kan ha syftat på? Har ej följt T så länge men har tolkat det hela som att läkarna rekommenderat igångsättning etc.

Du kan läsa tråden på Flashback. Står mer där.

Jag kan ge mig på att summera snacket/skvallret kring det, men det är inte nödvändigtvis mina egna åsikter så jag kan inte argumentera för allt 🙂

Det framkom väl rätt tidigt i hennes graviditet att hon pratade med vården om att hon ville ha en planerad igångsättning. Det ska hon också ha blivit lovad, även om hon inte har berätta när. Honhar uppgett olika anledningar till varför, ibland har hon sagt att det är för att den förra förlossningen gick så fort (inte sant att den gick så fort, det är bara att läsa förlossningsberättelsen hon själv har skrivit). Nu senast sa hon att det var för att hon skulle hinna få bedövning i ett tidigare skede eftersom edan inte hann ta ordentligt sist (mer troligt, att det då beviljats utifrån rädsla).

Många stör sig på att hon med sitt andra barn beklagade sig över hemska förvärkar och tjatade på vården om igångsättning alldeles för tidigt, samtidigt som hon var väldigt aktiv och medvetet ägnade sig åt aktiviteter som triggar förvärkar. Folk säger sig se samma mönster den här gången, exempelvis att hon dricker hallonbladste som det avråds från om man lider av förvärkar. Folk som i all välmening kommenterar och upplyser henne om det får sina kommenterar raderade.

Många spekulerar i att hon gör allt för att föda för tidigt för att hon vill ha små bebisar, säger att hon skryter mycket om att hennes tidigare barn hade så små klädstorlekar länge mm.

Som sagt, en sammanfattning av hur snacket går. Vet inte hur välunderbyggt det är ?

Inte det minsta insatt i hur hennes förlossningar varit och följer inte henne ens, men märkligt att skryta om hur små hennes bebisar varit. Brukar vara tvärtom. Brukar vara en grej bland manmor att skryta hur stora bebisar man lyckas trycka ut. Gärna över 4kg ska det vara. Och hela tiden skryta om hur mkt bebisen växer…

Haha ja, och ”grädde i brösten” brukar vara standardkommentar när bebisen växer ? usch tkr det låter vidrigt när man säger så. Som en avelsko… ?

Herregud. Jag har fått två bebisar runt två kilo, födda två månader för tidigt, varför välja det frivilligt? Ingenting var normalt med starten av mitt(vårt) föräldraskap, jag är bara oerhört tacksam att jag idag har jag två starka friska barn, att Sverige är världsledande på neonatalvård och jag råkar bo här.
Jag blir orimligt provocerad och trött på folks jävla idéer om skryt(?) och content(?!).

Nu återger jag vad som följde i Mrs_Linds stories efter att hon postat ett dansklipp på Instagram.

Hon postade därefter en screenshot ur en DM-konversation med någon följare, i vilken hon klippt in en bild på sig själv himlandes med ögonen åt att personen skrev att Mrs_Lindh inte kan veta vad långfredag är då hon i så fall inte skulle postat ett klipp på någon som dansar just den dagen. Mrs_Lindh hade då lagt till en pratbubbla till bilden hon klippt in på sig själv och skrev ”Jag tror att jag går och lägger mig igen…”.

Då hade någon annan skrivit följande till henne i DM:
”Varför himlar du med ögonen åt hans kommentar. Du vill ju att folk ska respektera dig och din religion. Då borde du också respektera andras relationer.”

På detta svarar Mrs_Lindh ”jag.orkar.inte@mer ????????????” och tillägger ”Sluta ifrågasätta varför jag lägger upp dansvideo på en långfredag så ska jag sluta himla med ögonen.”

Hon vill uppenbarligen inte ha fler frågor i DM, så, någon annan som känner sig manad att försöka förstå vad som ligger bakom hennes reaktion på frågan? Någon som följer henne kanske kan förklara vad som kan ligga bakom? Jag menar, är frågan så konstig?

Religösa människor hittar alltid fel i andras beteenden och sätt att leva.
Dessa är bara att ignorera.

Konstigt sak att ifrågasätta, alltså att någon lägger upp ett klipp på en dans på långfredagen.

Ja, alla gör självklart som man vill, kristna fastar inte på ramadan och musliner sitter inte och rullar tummarna på långfredag (inte sekulära kristna heller för den delen), men tänkte det var något djupare frågan berörde, typ en att hon kanske menar att problematiken/ickeproblematiken bottnar i majoritetskulturer/religioner vs. minoritetskulturer/religioner, men jag kanske övertänkte som vanligt, haha.

Hamnade i modd – berodde det på namnet på influencern? Provar utan hennes namn:

I förra inlägget var det någon som hade kommenterat att (influencer som heter Linn med samma smeknamn som en fe) ”tjatat sig till” en tidigare igångsättning osv. Nån som vet vad personen kan ha syftat på? Har ej följt T så länge men har tolkat det hela som att läkarna rekommenderat igångsättning etc.

Har jobbat som bokförare i senaste 5 åren, studerar till hotell och restaurangbranschens drivande vid sidan om till tradenom. Nu vill jag byta från bokföring!
Rekommendera nåt intressant och roligt som ni skulle rekommendera folk att jobba med, ny skolning är inga problem, kan bra gå utbildning/skola om mig! ?

Elkraftteknik!

Är det bara jag som tycker det är jobbigt att läsa ”mannen” hela tiden från GabJoss?
Alltså i hennes blogg benämner hon sin man för mannen i princip hela tiden och det blir så konstigt. Hade hon hållt honom anonym så fine men nu när alla vet vem han är så blir de bara skumt.

Det är verkligen urlöjligt… jag förstår liksom inte syftet?? ?

Men förfan.. folk störde sig på när hon benämnde honom som ”min kille” nu är dom gifta och hon benämner honom som mannen (dvs hennes make) så stör ni er på det…

Men han har väl ett namn?? Vad är det för fel på att använda det?

Varför är aldrig Eric saades flickvän på plats i publiken i lets Dance??

För att hon inte vill? ??‍♀️

Jo men då är ju frågan varför hon inte vill finnas för honom och stötta honom i något så stort? Känns märkligt ?

Det är ju din tolkning.
Hon kanske är där för honom på sätt som inte syns för dig, random TV-tittare?

Man kan väl stötta utan att vara med på själva sändningen?

Det är väl inte stort. Det är ett tv program!
”Stötta honom i nåt stort” är väl typ kris i familjen, sjukdom, få pris av kungen…

Det är ju din definition av stort, det här är ju ändå en av de största svenska tv-produktionerna och kräver enormt mycket tid medan programmet pågår.
Jag kan ju vara se till mig själv och jag hade blivit ledsen om inte min partner någonsin var med på plats för att se mig live.
Får lite Peg och Filip vibbar 🙂

Ok. Kanske inte behöver projicera dina känslor på alla andra då.

Det kanske inte är så himla stort för honom bara för att det skulle vara det för dig. Många av de som är med i lets dance får frågan varenda år tills de till slut tackar ja. Det är inte en chans man bara får en gång i livet om man är hyfsat känd i Sverige.

Jag tänker att det är Erics jobb, jag följer inte med min pojkvän till jobbet för att stötta honom. Det går ju alldeles utmärkt att göra när vi ses. Men det är ju jag

Vadå aldrig där? Förra veckan satt hon i publiken iallafall?

Määtt och belåten vilken härlig dag! ?

Varför har poliser hästar? Tycker synd om dom.

De är tränade till att agera i hotfulla situationer 🙂

Absolut men det förringar ändå inte att de utsätts för stress och ibland fysiskt våld

De har inga problem med stress eftersom de är tränade till att hantera det. Har sett många program om den enorma träning de går igenom. Det är dock sällan de utsätts för alltför svårt våld då hästar kan sparka rejält. Många hästar miste livet under krigen dock.

För att lära sig att hantera stress behöver de ju utsättas för stress i sin träning innan de blir stabila. Sedan är det svårt att träna på att stå i fronten och tränga igenom upplopp och kravaller då det är svårt att iscensätta dessa utanför skarpt läge.
Många hästar som är tänkta för polishästar måste avbryta sin utbildning eftersom de inte är stabila nog, så visst utsätts de för jobbig stress.

Vilket är därför de blir tränade. Det samma gäller hundar som tränas för polishundar och blindhundar.

Ja, nu diskuterades ju polishästar, jag tycker också det är fel att använda hundar i polis- och väktarverksamhet, särskilt i närkontakt med brottslingar där de riskerar att utsättas för fysisk våld.
Hundar är motiverade att användas för att söka efter försvunna personer eller söka knark i en skola utan folk men att släppa hunden på personer som är våldsbenägna anser jag är helt fel, liksom att rida in i folksamling av huliganer som kastar grejer och slår hästarna.
Djur ska inte behöva utsättas för stress och våld för att stå i tjänst till människan.

Ja det är klart att det är en avvägning mellan nytta och skada, just domesticerade hästar har förstås långtgående avlats för sådana ändamål. Det kan man såklart kritisera men att använda polishästar fyller väl en funktion som är svår att fylla utan hästar, varför användandet fortgått.

Dessutom är det sällan som en häst sparkas, oavsett om den blir trängd av människor och utsätts för fysiskt våld.

Var nämnde jag att hästen sparkas? Jag skrev att den SPARKAR

Haha va? Samma betydelse här.

?

Hästar är bytesdjur i naturen. De är som gjorda för att alltid leva under stress.

Men för helvete, det är dom idioter som UTSÄTTER hästarna man ska ifrågasätta.

Polishundar då?

Är du vegan?

Jag tycker synd om hästar generellt som måste stå ut med att ridas av människor, tvingas med i hopp- och dressyrtävlingar mm.

Inväntar arga hästmänniskor om 3…2…1…

Hästmänniska som tycker det är helt ok att ha den ståndpunkten! När man håller på med hästar i sport har man valt att bestämma att de ska göra vissa saker för en och det kan andra vara emot. Sånt får man stå för, så slipper man bli tokig varje gång det förs på tal hehe.

Hallå i påskstugan! Min klädkammare har infekterats av en textilindustrin (randig som äter typ tyger). Har tvättat alla kläder och packat ned dem i vakuumpåsar. Har lite kappor kvar som jag ska fixa sen men kan de ta sig in i vakuumpåsarna? Hur kan jag bli kvitt dem helt? Är så äckligt så jag vet inte vad.

Bränn allt du har ?

Har lust att göra så faktiskt

Pälsänger? Ångtvätta klädkammaren, extra noga under listerna, och frys de plagg som tål det, funkar även att lägga det i ugnen på 100c, brukar jag göra med alla ullplagg med jämna mellanrum. Finns fällor och rödcederolja som också hjälper. Bor du i lägenhet kan det vara bra att kolla om nån granne har samma problem så att de också sanerar. Tycker att dom är ganska lätta att bli av med, men se till att förvara allt av ull/päls lufttätt för de dras till de materialen. Bodde dock i en lägenhet där de ALLTID kom tillbaka (antagligen från någon granne) men så länge man håller ull och andra animaliska fibrer borta så slipper man massförökning.

Ja det är precis de insekter som tagit över hemma hos oss.
Är orolig över att de kan ta sig in i vakuumpåsarna då jag såg en levande i en plastpåse idag. Hur kom den in dit liksom?
Ska flytta snart och vill gärna undvika att ta med dem till mitt nya hem. Ska kolla oljan och försöka hitta något medel att spraya under listerna. Tack för tipsen!

Har för mig att de överlever tvättar i lägre temperaturer, de tar sig inte in när man väl stängt påsen utan de har funnits kvar i kläderna. Ugn är det säkraste sättet att ta död på dem, så länge det funkar för materialet i kläderna (och se till att de inte nuddar kanterna på ugnen, jag brukar lägga dom på ett ugnsgaller. Frys ömtåligare plagg. Larverna utvecklas sedan till svarta skalbaggar så håll utkik efter såna också. Vi hade såna i åratal i lägenheten jag bodde i som barn, men inga följde med mig till nya lägenheten när jag flyttade hemifrån 🙂 över lag så verkar de hålla sig på en plats när de väl etablerat sig, inte lika svåra att bli av med som t ex mott ?

Jag tvättar alltid i minst 60 men tåliga plagg i 65 (speciellt bomull som lakan, handdukar och barnkläder).
Läste att de ska dö.

Ska köra på cederträ som du rekommenderade och hålla tummarna att de inte följer med. Ska nog tvätta allt ytterligare en gång och packa i vakuumpåse och sedan vakuumlåda. Går runt och känner mig äcklig bara jag varit inne i klädkammaren

Ja de är så vidriga! Håller tummarna att du blir av med dem snabbt! 🙂

Glöm inte att kolla under madrasser och dylikt, lätt hänt att man missar dessa otyg på sådana ställen.

Åhh, vill nästan inte ens se dem i sovrummet. Har aldrig sett dem bland kläderna eller sängen så jag hoppas att de håller sig till klädkammaren.

Anticimex ?

FAMILJELIVSINLÄGG – ETT TILL BARN?

Förlåt för familjelivsinlägg, men här kommer det: Jag har funderat, i över två år sedan mitt första (ich enda) barn föddes, på om vi ska försöka få ett syskon till barnet eller inte.

Innan barn var det självklart att jag ville ha två. Sedan när barnet föddes fram tills det var ett kände jag att ett barn räcker. Nu vet jag inte alls. Mannen älskar att umgås med barnet och vi är jämställda hemma där han tar lite mer i hushållet medan jag arbetar lite mer. Han är nöjd med ett barn men kan tänka sig en till.

Jag tycker det är skitroligt att umgås med mitt barn och hitta på saker tillsammans. Det blir bara bättre och bättre ju äldre barnet blir. Jag och mannen har en bra och kärleksfull relation. Ekonomi är inga problem. Toppenfamilj på båda sidor av släkten. + jag tycker synd om mitt barn om det inte får samma glädje av syskon som jag själv har haft.

Nackdelar med ett till barn är att jag är väldigt trött och utmattad redan på grund av sjukdom hos min man (han är frisk nu) och känner att mina energinivåer är på minus nästan varje dag. Jag har många intressen som jag vill ha tid för och jag är inte sugen på att vara föräldraledig igen. Sedan spelar såklart världläget roll. Jag arbetar i en samhällsviktiga funktion och är miljöspecialist så jag är inte omedveten om hur läget ser ut.

Jag känner att jag vill verkligen ha två barn och jag vet att jag kommer att ångra mig som fan om jag inte har det när livmodern har skrumpnat. Samtidigt så som läget är idag så är jag så otroligt trött.

Hur tänkte ni när ni försökte få syskon till era barn?

Har två barn, en som är 3 år och en som är ett år och några månader. Fick alltså barn tätt. Första året var KAOS. Så jävla jobbigt. Den lille var ”svinjobbig”, sov dåligt och krävde konstant närhet, dag som natt, vaken som sovande. Han vaknar fortfarande lätt sex gånger per natt och vi är glada om han sover till 06. Men livet med två barn är fan underbart, det är så sjukt mycket kärlek och barnen har redan sådan glädje av varandra. Är verkligen lyckligt lottad om än väldigt trött. Kan också säga att mitt eget syskon är helt ovärderligt, min förälder har varit med om en väldigt allvarlig olycka och är idag väldigt funktionshindrad och många problem uppstår kring hälsan. Hade aldrig klarat allting runt om föräldern utan mitt syskon.

Detta tänker jag mycket på. Om något händer mig och mannen så står mitt barn ensamt? Jag och mitt syskon lekte jättemycket när vi var små. Nu har vi inte lika tät relation och vi hörs faktiskt inte särskilt ofta, men det är så värdefullt att veta att någon finns där som har minnen av ens barndom + det fantastiska i att mitt barn har kusiner.

För mig var det tvärtom. Var osäker på om jag ville ha mer än ett men när vi fått första så var det så självklart att försöka få ett till. Blev gravid med andra efter 9 månader, väldigt tätt vilket var jobbigt första året men bara bra nu. De kan leka ihop och har mycket nytta av varandra.

Man behöver inte ha så himla tätt som folk vill ha nu förtiden. Det ska vara roligt att ha barn och det ska passa er familj. Vänta något/några år till och försök återhämta dig undertiden. Dom kommer kunna få en fin relation trots att det skiljer 4+ år. Så skulle jag göra i alla fall

Det är sant, men blir jag gravid nu är barnet tre år när syskonet kommer. Jag känner lite att jag vill inte ”börja om” när första barnet är äldre och jag själv blir inte yngre.

Tvekade innan tvåan av samma anledning som dig; var så jävla trött och njöt av hur mycket lättare allt blev ju större barnet blev. Ville inte börja om med den mest utmattande tiden. Samtidigt älskade jag vårt barn mer än allt och att vara förälder och en familj gav mig så mycket mening och lycka att en till person i ekvationen lockade.

Nu är tvåan snart ett år och helt ärligt kan jag inte tänka mig livet utan honom. Han ger så mycket glädje och kärlek och allt är fan dubbelt så roligt med ett barn till. Är inte alls lika trött efter detta bebisår som jag var efter första heller. Allt är lättare andra gången och livstilsförändringen är inte lika stor, vilket har gjort att det inte blivit lika utmattande denna gång.

Nu känns familjen komplett och jag får typ kalla kårar av tanken på att tvåan inte skulle finnas i denna värld för att jag typ ville ha mer tid att chilla. Nu känner jag mig nöjd och ser fram emot allt vi har framför oss som familj. Är också så ofattbart glad över att ha gett stora barnet ett syskon.

Kan ju bara tala för mig själv men som du kanske förstår är mitt råd att bara köra. Ungar är fan det bästa vi har.

Kan tillägga att det skiljer 4 år mellan våra, det tror jag är en stor bidragande faktor till att det inte blev så överväldigande jobbigt med ett barn till. Hade stora barnet varit 2 år typ hade det nog inte varit lika harmoniskt och vi kanske hade märkt av den ökända tvåbarnschocken mer.

Tack för peppande kommentar <3

Blir jag gravid nu är barnet tre år när det får syskon och det känner jag är en lagom åldersskillnad. Hade aldrig orkat ha barn med 1-2 år mellan!

Vi valde att ha ca 2 år mellan barnen, blev 1år9månader. Jag har varit ensam barn, min man har 4 syskon, och jag har alltid önskat mig 2-3 barn! Vi har nu 2 barn och är extremt nöjda med det! Barnen är nu 8 och 6, varandras bästa vänner men förstås strider de massor! Men de har så mycket glädje och inside jokes redan med varandra att man själv blir tagen av det! ❤️

Man väljer inte hur många år det blir mellan barnen. Tänk efter innan du uttrycker dig.

Man kan ju försöka och satsa.

Försöker få till syskon efter missfall och jag hoppas så otroligt mycket att det går vägen.

Jag håller tummarna för dig! <3

Vi har 4 år mellan barnen och det är toppen! Klart att de bråkar en del, men de leker också väldigt fint ihop. Fördelen med att ha lite fler år mellan är att de är på olika nivå behovsmässigt. Jag hade absolut ingen lust med ett andra barn förrän första var lite över 3 år, då hade liksom tvåårstrotsen lagt sig och han var lugnare och kunde mer själv.

Fyra år verkar vara toppen! Det är fyra år mellan mig och mitt syskon och min mamma har sagt att hon önskar att vi kommit lite tätare så jag är nog färgad av det.

Har gått i samma tankar som du, alltid velat ha många barn, men har landat i att bli familjehem istället. Dels så hade jag komplikationer under graviditeten, sen har vi också stark ärftlighet för vissa diagnoser. Mitt barn har dock nära släktingar i samma ålder som hen och trivs väldigt bra själv, så jag har inte samma oro för att hen skulle bli ensam.

En mamma med ” bara” ett barn här! Gick i samma tankar som du, men det blev inget till barn. Och vet du vad? Det blev skitbra! Har faktiskt aldrig ångrat det. Min dotter är nu 12 år och vi gör allt ihop. Hon är min bästa vän! Det har under åren mycket sällan varit bråk öht, jag och min man är fortfarande väldigt kära och vår dotter mår bra och är glad. I perioder har jag haft dåligt samvete över att hon inte har något syskon, men överlag är vi en väldigt lycklig familj 🙂

Nu har jag bara ett barn, planen var två men vi skiljde oss och killen jag träffade sen hade redan två, så därför blev det bara ett. Hon är tio år nu och jag har kommit på att jag är alldeles bekväm för att ha mer än ett. Jag jobbar dessutom med barn så att komma hem till sitt enda egna är rätt skönt faktiskt. Kan tycka synd om de som har fler än ett, som stressar på olika aktiviteter på veckorna och inte har helgerna fria, har flera kompisar som klagar på att de aldrig kan ses för att de inte får ihop livet.

Hade inte jag blivit ”hoppsan-gravid” med min tvåa hade jag varit hur nöjd som helst med ”bara” ett barn. Oavsett hur tighta och bästa vänner mina barn är (det blev bara elva månader emellan, så de har väldigt stor glädje av varandra) så kan jag drömma mig bort till ett liv med bara ett barn, smidigheten i att vara två föräldrar och ett barn… Pappan är dock absolut inte med mig i det, han ville helst ha tre barn och tycker allt är enkelt med barn oavsett antal, så man är ju olika ?‍♀️

Tips på bikinitrosor! Jag vill ha helt vanliga traditionella bikinitrosor, inte sådana som är högt skurna och sitter halvvägs till armhålorna eller sådana som täcker en kvart av rumpan. Vart hittar jag dessa idag omoderna trosor?

Kappahl
Lindex
Åhléns
Bonprix
Ellos

Monki

Testa Stadium eller liknande, köpte vanliga svarta bikinitrosor där för kanske två år sedan och har en känsla av att de alltid har ett standardutbud som inte är påverkat av trender.

Varje gång jag umgås med min pappa blir jag irriterad. Dels för att han beter sig så jävla manipulativt, dels för att jag förstår varför jag har så problem med vissa saker som jag har.

Man får inte ha en annan åsikt än han, han dumförklarar en om man säger något han inte gillar, han kan aldrig erkänna att han har fel eller bara lägga sig i en diskussion, han silent treatmentar och kan få för sig saker han vägrar släppa bara för att han är tjurig. Nu har vi haft en argumentation om att jag frågade om jag kunde få en hylla som hänger i farmor och farfars gamla stuga, och han vägrar ge en annan anledning än ”Jag kommer inte argumentera om det” till att jag inte kan få den. Han är aldrig där och ser aldrig den där hyllan, men den ska sitta där för att ”Den passar i rummet” (rummet är alltså bebott max tre gånger per år och de som brukar vara där har sagt att det är okej). Han har sagt ”Men herregud människa nu får du ge dig” cirka 35 gånger på en halvtimme och det är allt han någonsin säger när han argumenterar. ”Men herregud” i en du-är-dum-i-huvudet-ton och en suck får man så fort man säger någonting som han inte gillar.

Jag har alltid undrat hur det kommer sig att jag är så jävla konflikträdd och aldrig vågar säga vad jag tycker/tänker/känner, men jag börjar förstå varför när jag alltid blivit behandlad som att min åsikter/tankar/känslor är dumma varenda gång jag sagt ifrån eller argumenterat emot. I somras pratade han inte med mig på flera dagar för att jag berättade att farmor hade behandlat mig illa inför min bror och hans tjej, och småpikade mig med lowkey elaka kommentarer, och kommer efter det aldrig någonsin våga berätta när jag mår dåligt för det var så jävla förnedrande.

Jag är så trött på det här? Jag inser att jag till exempel inte flyttar till en annan stad för att jag vet att han kommer bli arg på mig och jag orkar inte ta den fighten för det är ett battle som inte går att vinna. Blir så ledsen. Vill inte att det ska vara såhär.

Man får vad man accepterar. Du behöver sätta ner foten alternativt bara skita totalt i vad han tycker och göra din grej.

Och jag accepterar det för att det är vad han har fått mig att tro att jag förtjänar.

Jag förstår att det är jättesvårt. ( har samma erfarenheter) ”Blomman” ovan har dock rätt – du behöver visa mod att utöva maktordningen genom att sluta acceptera hans beteende

Angående hyllan så är det ju upp till honom…

Eftersom han och mamma äger huset och allt i det tillsammans så är det inte bara upp till honom egentligen dock. Och det är inte ens den i sig som är problemet, utan att han inte kan ge en anledning till det som inte går ut på att dumförklara mig.

Fast om det är hans föräldrars gamla stuga så är det väl rimligt att han får avgöra vilka möbler som ska vara där. Han kanske är dålig på att uttrycka sig?

Som sagt så är det inte det som är problemet, så vi kan släppa hyllan. Uppenbarligen så är han det, men ska det gå ut över andra då? Han har allt utrymme som finns att säga var skon klämmer, mamma gav honom till och med förslag på vad som var fel; ”Har det med dina föräldrar att göra?”, ”Betyder hyllan något för dig?” men istället för att svara dumförklarade han både henne och mig med ”Herregud det är klart det inte har med det att göra jag tänker inte argumentera” och blev arg för att jag bad honom att ge mig en rimlig anledning.

Han är alltid såhär, jag kan fråga om jag ska steka köttbullar och han suckar och svarar ”Herregud människa jag sa ju åt dig att jag skulle göra det” och går runt och mumlar ”Herregud det är helt sanslöst alltså” i minuter efteråt, innan han blir tyst och inte snackar med mig tills han tycker det passar. Vad man än säger som han inte gillar, frågar något han tycker är en dum fråga eller vad som helst så svarar han med ”Herregud” och suckar, och mumlar det flera gånger efteråt.

Man kan inte säga någonting han inte gillar, för då går han runt och suckar, skakar på huvudet och säger ”Herregud” tills man känner sig som en liten ärta i storlek. Han tystar exakt alla, även i diskussioner där man egentligen håller med honom.

Låter helt sjukt…

Sätt ner foten och ställ ultimatum. Skulle aldrig umgås med en sån människa.

Jag försökte det i somras, under konflikten om farmor, men det slutade som sagt med att han inte pratade med mig på flera dagar och jag mådde skit. Jag har ingen lust att blotta mig för honom på det sättet för det får mig bara att må ännu sämre.

Och? låt honom som sagt! Det är han som förlorar på det, du behöver inte ha kontakt.

Jag förlorar dock också på det eftersom jag vet att jag skulle må sjukt dåligt i den situationen, plus att det ju skulle gå ut över min relation med mamma. Men I get your point.

Du mår ju dåligt nu också… Öva på att stärka dig själv att inte må dåligt av det, minska kontakten och beroendet lite.

Min pappa är eeeexaaaakt sådär också! Går för ingenting och mumlar och skakas på huvudet med en aggressiv attityd som att alla är dumma i huvudet och han är den enda normala. Min mamma har sagt åt honom att om han inte förändrar sig så lär hans son och dotter inte besöka honom en enda gång på ålderdomshemmet. Det stämmer nog.

Men gud flytta! Vad ska han göra, låt honom tjuta. Förlorar bara han själv på.

Problemet är att han köpte en lägenhet till mig i höstas, så står som i tacksamhetsskuld till honom och har ingen lust att spä på den eller att han ska börja använda det emot mig.

Han köper en lägenhet till dig och du tjatar om en hylla i hans hus som du vill ha?

Nu får du backa några steg och se det större perspektivet. Han borde säkerligen jobba på hur han uttrycker sig i ord, men i handling har han definitivt visat att han älskar dig och det han försöker uttrycka är förmodligen en frustration över att du är omogen.

Men det handlar återigen inte om hyllan. Jag skiter i den där jävla hyllan, den har ingenting med saken att göra. Jag tjatade aldrig, jag frågade och bad om en anledning när jag märkte att han började sucka och ha sig JUST FÖR ATT jag är så trött på att han beter sig såhär jämt.

Jag tycker inte att han visat det, jag tycker inte att köpa en lägenhet är att uttrycka kärlek när man samtidigt gör allt för att förminska personen känslor och upplevelser. Och ÅT-ER-I-GEN: det här är ingenting som är en isolerad händelse, det här händer fem-sex-sju gånger om dagen mot både mig och mamma. Så det har ingenting att göra med att ”uttrycka en frustration över att jag är omogen”. Förstår inte varför man ska dra den typen av slutsats när jag flera gånger sagt att det har ingenting med den här situationen i sig att göra, utan hans allmänna beteende.

Till exempel så skulle han och mamma iväg på en dagstripp idag, som han tjurar och vägrar följa med på nu eftersom mamma var på min sida igår och frågade vad anledningen var. Är det på något sätt mitt fel också?

Din mamma borde skilja sig. Låter som psykisk misshandel/kontroll… Obehagligt.
Och sju gånger om dagen? Varför har ni så mkt kontakt om du bor själv?

Man kan låta bli att hamna i tacksamhetsskuld till folk också. De flesta har nog sluppit få en lägenhet köpt till oss.
Han låter inte så trevlig på din beskrivning, men det gör tyvärr inte du heller.

Han köpte lägenheten för att det var han som ”försatte” mig i läget i att jag behövde flytta, och HAN tyckte inte att jag skulle hyra något och jag har tidsbegränsad anställning så får inte ta lån. Han köpte den på eget initiativ.
Jag har inte uttryckt någonting som är otrevligt, men okej. Det är så mycket trevligare att trycka ner folk man inte känner, right?

Men står den i ditt namn eller? Då behöver du ju inte krusa för honom. Är man otrevlig mot mig har man inget att göra i mitt liv, öva på den attityden.

Har inget vettigt att säga till det här, annat än att det låter som att du beskriver min pappa. Känner så igen mig i din berättelse. Att stå i tacksamhetsskuld ekonomiskt, men aldrig få en pappa som kan bete sig som en vuxen, mogen person. Min pappa är ett förvuxet barn, oberäknelig i sitt beteende. Man vet aldrig vilken pappa man ska möta, kommer han att vara på gott humör, bara vara ointresserad och inte delta mentalt t.ex. i familjemiddagen eller kommer han vara out to pick a fight. Jag har flyttat långt bort, och jag känner att det var det som behövdes för att kunna fokusera på mitt eget liv. Du står inte i tacksamhetsskuld, du är hans barn. Lägenheten kan säljas. Flytta och fokusera på ditt eget liv, han är inte värd din tid!!

Moa Westöö, någon som vet vad det är som hänt i hennes privatliv? Ska hon och M separera?

Saknar verkligen hennes uppdateringar både på instagram och Youtube. Så vad det än är så hoppas jag att hon mår bättre snart! ?

Jag och min kille firar 15 år tillsammans i sommar. Blev ihop när vi va 16 ? vi hade tänkt en weekend utomlands och velar mellan mallorca eller Barcelona. Vi har aldrig varit där. Vilket ställe föredrar ni? Eller har ni nåt annat tips? ?

Ett sent svar men eftersom ingen annan svarat så slänger jag iväg ett.
Jag säger Mallorca, varit på båda ställena, i Barca med kompis och Mallis med familjen. Barca var trevligt och bra restauranger men Mallis, och då pratar jag Palma, är mycket mer personligt, massor bra restauranger, promenader, och så finns ju resten av ön för bad och utflykter.
Oavsett vilket ni väljer så är det toppenställen båda två.

Port de Sóller på Mallorca är fantastiskt. Bodde på svenskägda hotellet Esplendido. Bästa solresan i livet.

Hur får man lösare jeans att se fint ut? Jag ser ut som en uteliggare med lösare kläder, allt bara hänger på mig. Är ganska smal, så beror väl på det? Försöker ändå följa trenderna i stora drag. Gillade allting mer när trenden var skinny jeans och överlag mer figursydda kläder. ?

Tänker att en bra grej är att kompensera med överdelen, typ tajt t-shirt eller långärmad tröja instoppad i jeansen. Och kanske några finare skor med klackar! Tänker att alla lösa kläder också är najs att styla med lite mer accessoarer, typ klocka, örhängen, armband o.s.v., för att det ska se lite mer uppklätt ut.

Jag tycker inte alla passar i de oversize plagg som finns nu. Jag själv är ett bra exempel. Är lång och smal och tycker själv att det klär bort allt som är fint på mig. När bara mitt lilla huvud sticker upp ur den oversize kappan ser det bara tråkigt ut haha. Har vänner som passar fin fint i det och jag har kommit fram till att det är för att de har väldigt Petite kropp allihop. Korta och väldigt små över tex axlar och midja. Eller jag vet inte det kanske inte är därför. Jag har ner stramt utseende och dom har lite rundare, i ansiktet alltså. Lite mjukare look. Kan det kanske vara det?

Häromdagen kom jag och några vänner in på att diskutera kuvertavgift på bröllop… Vi är av helt olika tankar allihopa. Vad är era tankar om kuvertavgift? Jag själv är av åsikten att det känns otroligt jäkla snålt att ta ut en avgift. För mig blir det lite som att man tänker sig att gästerna ska betala ens bröllop ?

Har ingen åsikt. Har varit på bröllop där paret bara önskade sig pengar av valfri valör in på ett swishkonto. Skönt, slapp jag fundera på present. Om de använder pengarna till bröllopet eller en bröllopsresa eller något annat skiter jag faktiskt i.

Men ska de ha både kuvertavgift och present, ja då börjar det kännas lite girigt.

Håller med dig. Känns lika snålt som att önska sig pengar till bröllopsresan, något jag också hört inte är helt ovanligt.

Inte alls snålt, tycker jag. Ofta har man ”allt” i prylväg redan, och att då önska ett bidrag till resa/säng/matsalsmöblemang är väl smart? Så kan var och en ge vad de känner att de har råd med. Bättre än att kräva 500 kr av alla gäster i kuvertavgift.

Ja du får tycka det, jag står fast vid min åsikt.

Det är pinsamt snålt.

Min bror gifte sig på annan plats än där vi bor. Så det blev resa, boende och den där jävla kuvertavgiften skulle de också ha. Sen hade han mage att fråga om bröllopspresent…. Sa nästan upp släktskapet. Men i efterhand har jag förstått att det var fästmön som drev på och ville ha stort bröllop nära deras släktgård. Hela hennes familj kunde ju bo gratis där också medan vår familj var tvungna att betala svindyra hotellrum eftersom de gifte på en populär semesterort. Vissa människor har ingen skam.

Skulle aldrig gå på ett sådant bröllop. Har man inte råd med stort bröllop så kan man gå till rådhuset.

Var på ett bröllop en gång där kuvertavgiften var på typ 300kr vill jag minnas. Då tänker man sig ju ändå en hyfsat påkostad fest…. Festen var hemma hos paret, maten var grill och sallad, efterrätten en tårta plus två drycker vilket var öl eller läsk ? De sade heller inte nej till bröllopspresent… Kändes jävligt girigt ?

Har också varit på stort kalas där gästerna betalade för mat, venue och tid var åtsifosatt där vi skulle ge present till födelsedagsbarnet. Kändes skitskumt av någon anledning. Blev även stel stämning. Tycker bättre om det traditionella ”en gåva för en gåva” d.v.s vi tar med present och kärlek och du bjussar på tårta.

För mig är kuvertavgift=vi vill ha mer fancy bröllop än vad vi har råd med. Jag tycker i så fall att man kan önska sig pengar i present så kan ju gästerna ge valfri summa. Nu för tiden har man ju oftast allt i husgerådsväg, och ibland dubbel uppsättning. Så att önska sig fler prylar känns så himla onödigt och slösigt.

Ja jag tänker samma! Fattar inte varför man inte sparar tills man har råd eller drar ner på kostnaderna istället för att ta ut en avgift…

Jag gillar det inte… Känns snålt ja, och att andra betalar ens bröllop. Man ”bjuder” inte till bröllop i så fall känns det som. Tycker man ska anpassa efter sin budget istället. Känns som man är väldigt ung om man har kuvertavgift…

Blev bjuden till ett bröllop som hade kuvertavgift på 500 kr (och det var ingen supersärskild fest, den hölls på en ”vanlig” slags bröllopsarrangörs-restaurang). Paret bodde dessutom i en lägenhet i ett fancy område. Jag gick inte; hade vid den tiden inte så god ekonomi och ansåg mig inte ha råd. Skulle det skett nu, när jag har råd, skulle jag kanske gått – men jag hade absolut tyckt det vore otrevligt med en sådan avgift.

Personligen skulle jag aldrig ta ut en avgift för att någon ska få komma på mitt bröllop?? Känns jättekonstigt. Som att andra ska finansiera att jag ska gifta mig.

Oacceptabelt. Har man inte råd att bjuda folk till sitt bröllop så kan man lita bli att ha fest och bara ha vigsel ensamma.

Tycker också det är knepigt med kuvertavgift, men man måste som gäst också fatta att ens kuvert faktiskt kostar och att man sällan ”betalar överpris” för middagen. Skillnad om brudparet lagat maten själv typ, men är det restaurangmat kommer man sällan under 700 kr per person för trerätters och dryck. Vi skrev uttryckligen att vi inte förväntade oss något (vi hade bott ihop i 10 år och har allt vi behöver) men att det fanns ett bröllopsrese-konto för den som ville ge något och fick mycket mer dit än vad vi trott. Vi fick det som en klumpsumma via best man och såg aldrig vilka som hade gett eller hur mycket, och det kanske man hade velat egentligen för att kunna tacka extra.

Klart gästerna fattar att det kostar, men det är ju fortfarande inte GÄSTERNA som ska betala någon annans bröllop?

Inte hela, men en liten del av en dyr fest är inte orimligt tycker jag. Det kan vara det som avgör om man har råd att bjuda in dig till firandet alls – visst, du får tycka att man kunde haft färre gäster istället men 300-500 per person kronor för att delta på en fest där kuvertet är värt 700-1200 kr och man vanligtvis har vetat om det typ 6 månader i förväg gissar jag att de flesta hushåll klarar av.
Alternativet att bara delta på vigseln finns antagligen om man tycker det är snålt och ovärt.

Kan ju förtydliga att jag aldrig hade tagit kuvertavgift själv, eftersom folk har så olika möjlighet att avvara pengar. Samtidigt hade det känts otacksamt för mig som gäst (med min ekonomi som är helt ok) att inte ge något alls till brudparet men ofta svårt att hitta på någon bra present. Då tycker jag ”ge valfri gåva, i pengar, anonymt, om du kan och vill” är en fin och bra lösning.

Då sparar man eller anpassar tillställningen efter sin budget.

Det är ingen mänsklig rättighet att ha en stor fest vid bröllop. Har man inte råd så har man inte.
Det är inte du som gäst som ska betala för någon annans bröllop – punkt.

Fina kompisar! Har ni tips på sköna men snygga byxor att ha på jobbet eller sköna jeans? Jag har väldigt breda höfter (vilket ger mig kängurusvank haha) samt en konstant uppblåst mage på grund av min endometrios så har svårt att hitta byxor som passar. Jeans sitter alltid åt som en jäkla mask! Har ni några bra tips?

Vero modas kontorsbyxa med resår i midjan. Toppen

Vill du länka? Tror jag kollar på fel modell ? men är de smala så är det kört ändå för har liksom inga modellben direkt haha.

Men nej vad spelar det för roll? Såna byxor kan man ha ändå?

Nej usch jag gömmer mig alltid under stora kläder. Trivs inte med hur jag ser ut. Alla andra är så snygga och jag ser ut som en ballong.

Kostymbyxor
Finns ju även snygga byxor med resår i midjan. Kommer just nu bara på att det kan finnas på typ h&m

Har du spanat in utbudet hos Cubus?
Bruksr vara bra storlekar och sköna, följsamma byxor.

Eller håll utkik hos lager 157,de har haft kostymbyxor med resår men vet tyvärr inte om de säljs längre.

Tips!!!

https://www.mq.se/stockh-lm-petra-jersey-trousers-black/?gclid=EAIaIQobChMI5beZ4LKZ9wIVSRDmCh0PGQuaEAQYASABEgJeU_D_BwE

MOLLY! Jag ääälskar Ginas Molly-jeans! Eller de från Vero Moda med resår som nån ovan kommenterade. Har också endo och det är de enda brallorna jag får på mig, men känner mig ändå snygg typ.

Känner mig så jävla tung i hjärtat. Suttit med mina föräldrar (Poliser båda två ) under middagen och pratar om situationen gällande demonstranter. Sån jävla hopplöshet över vad som händer .
Att ungdomar och BARN har har kunnat slitit ut poliser från en polisbuss och inte ens ett vapen användes, att ungdomar och barn triggar varandra till detta och endast vill ha en anledning att förstöra. Fyfan . Mitt hjärta blöder för vad detta land tillåter.

Är det kört?

Ja sjukt av poliserna att ge tillstånd till en provokatör ?

Vet du vad? Den där ”provokatören” var inte en på PLATS. Dessa människor är inget annat än huliganer som skiter fullständigt i koranen. Demokratin är så så jävulskt djupt skyddad. Dom ENDA , dom ENDA som gör fel är svinen som förpestar. Punkt.

Mm yeah right. Han har ju inte alls bränt koraner eller så:)

Rättfärdigar det att attackera poliser?

Han var ju inte ens på plats !?
Och det är väll skitsamma vad han har bränt upp innan eller på annan plats ? normal människa släpper det och går vidare.

Seriöst Sofie? Eller är du själv mest ute för att mucka som huliganerna?

Jag står fast vid min åsikt. Rasmus enda agenda är att provocera. Det vet poliserna. Poliserna vet att det kommer bli upplopp och bråk – ändå ger dom honom tillstånd.

Du får tycka precis vad du vill det är en av fördelarna med att bo i en demokrati. När polisen ger tillstånd till manifestationer handlar det inte om att bedöma budskapet utan om polisen kan garantera folks säkerhet. Det kunde inte polisen göra och de borde därför aldrig gett tillstånd. Men de senaste dagarnas händelser har även bevisat något annat och det är att det finns grupper som sätter sig över våra demokratiska regler och tar till övervåld mot både poliser och civila för att de känner sig provocerade av att en man som inte många lyssnar till bränner koranen.

Hur går det med elpistoler/tasers, skulle inte polisen få såna? Blir man tased är man nog inte så kaxig. & vart fa*n är föräldrarna till barnen? Säkert ungdomar som lurat in barnen i det här.. För att inte tala om idioterna som fått tillstånd att demonstrera, det här är ju tyvärr exakt det dom ville uppnå med sina demonstrationer.

Jag fattar ärligt talat inte varför polisledningen är så tafatt. Eller jo, jag gissar att de är rädda för ytterligare eskalering, men genom att göra inget urholkar de ju hela samhällssystemet. Då skickar man istället signalen att upplopp, stenkastning mot polis och eldande av blåljusfordon är helt okej, och då är hela demokratin i förlängningen hotad.

En kastad sten är att likställa med ett vapen, och redan då tycker jag verkanseld är motiverat. Vill man inte gå så långt får man väl testa gummikulor eller vattenkanoner.

Kan man gå stenhårt på med pepparspray på fotbollssupportrar som står stilla i tunnelbanan så framstår det ju som helt oförsvarbart och obegripligt att man tillåter detta.

En svag regering som inte gett dom verktyg som behövs. Unga poliser som är försiktigare än dom mer rutinerade och äldre poliserna, ett drev i media när det tolkas som att polisen varit lite för hårdhänt och framförallt – för få poliser , som regeringen påstår sig vilja öka men aldrig talar om hur. Där är svaret varför den är ”tafatt ”
Och helt ärligt har den inte varit tafatt , dom har verkligen använt sig av alla verktyg som dom har och får.

I Örebro var det unga män. Inte barn. Alltså män i åldern att göra värnplikt och skickas i krig. Varför kalla de för barn? Förresten så stod äldre män i bakgrunden och gjorde inte ett dugg för att lugna sina yngre tjänare av samma relig io n.

Så det är min man, bror och pappas skyldighet att skydda samhället mot folk som inte kan bete sig bara för att vi delar religion?
Varför var inte du+familj som ”ateist” eller ”kristen” där för att skydda polisen, ni delar ju religion?

För att männen hon pratar om VAR DÄR OCH TITTADE PÅ.

Normala människor går där ifrån. Dom går inte ens dit. Det antar(hoppas) jag att du har uppfostrat dina söner till att inte göra.

Vem har sagt det? Det som är konstigt är att vara på plats och titta på upploppet. Vilken fredsälskande normal människa gör det?

Det sjuka är att enligt poliser på plats (ingen aning om det var just i Örebro) så hade det påriktigt sprungit mestadels ungdomar och faktiskt BARAN . Alltså barn ! Det är sjukt . Det var även en av anledningarna till att det inte användes vapen mot flertal demonstranter.

Tar man hit halva Mellanöstern ska man inte bli förvånad om det är Mellanöstern man får.

Funny because it’s true..

Belfast – bra film!

Är väldigt sugen på att se den, särskilt efter Oscarsgalan då det liksom sjönk in i mig hur snyggt fotot verkar vara ? och Judi Dench är alltid Judi Dench.

Då tipsar jag vidare: Cléo från 5 till 7.
Fantastiskt fin film. Vackert foto. Vemodig på det där typiskt franska filmviset.

Någon som haft hudförändringar på benen eller annat ställe på kroppen? Hur visade det sig? Och hur har det gått vid utredning och behandling?

Menar du typ melanom? Jag har många leverfläckar och har kollat upp några av dom pga att de blött eller flagat. Har dessutom ojämn pigmentering på flera stycken vilket oroade vårdpersonalen. På hudspecialisten sa dom dock att det var normalt eftersom jag har flera st som ser ut så. Tagit bort ett märke (blödde och kliade) som skickades på analys och det var friskt. Ett annat (väldigt mörkt, flagnade) kollade läkaren på med ett särskilt förstoringsglas och kunde då se att det såg friskt ut. Men skickade mig sen till hudspecialist för säkerhets skull, där kollade de igenom HELA kroppen noggrant och kallade in en extra personal för att dubbelkolla de märken som såg suspekta ut. Kändes som att allt blev ordentligt kollat och skönt att få kvitto på att allt såg okej ut. För när man läser info om melanom så har jag flera märken som kvalar in på ”skulle kunna vara melanom” men som alltså visade sig vara normala.

Jätteviktigt att låta dig bli undersökt på vårdcentralen. Är se tveksamma blir man skickad till en hudspecialist. Men melanom är en allvarlig sjukdom och det absolut bästa är TIDIG upptäckt. 🙂 Jag skickade min man på undersökning för han hade 2 ojämna hudförändringar men som tur är var det ingenting.

Tack båda för svar! Har redan bokat tid på vc men oron maler..??

Någon som provat jobba som chattoperatör???? Behöver lite extra i månaden haha

Jag har jobbat som chattoperatör och det var inte värt tiden som jag la ner eftersom det knappt blev några pengar. Skulle inte rekommendera

Vad betyder det, sexchatt? Eller vad för chatt?

Är det någon som vet varför Nellie ska flytta?

Hon fick en fråga om det på instagram men svarade bara att hon berättar det i sin senaste youtube och den orkar jag inte se ?

Hon har andra planer osv svarade hon. Inga problem med hyresvärden. HUR orkar hon flytta var och varannan månad?! ?

Kan vi prata lite om hudvårds-influencern som börjar på L. Har följt henne i typ ett halvår, och hittade för någon månad sen en diskussion här på BB om hur hon och hennes vänner hotat och trakasserat flera mindre konton, som enligt dom ”härmar” L. Hon känns så oskön? Samma produkter som ad-linkas vecka ut och vecka in. Kul också att hon minsann inte följer andra hudvårdskonton, men de följer typ alltid henne….

Vem?

Ley
Glow

Min storebror som är i 35-årsåldern har lidit av psykisk ohälsa länge, det är bortemot 10 år det handlar om. Egentligen har han haft problem hela livet, haft ganska få kompisar och varit tillbakadragen men vuxenlivet har verkligen blivit svårt. Han är högkänslig. Ett helt decennium präglades av arbetslöshet och konspirationsteorier.
Han har skaffat sig en vårdutbildning och fast jobb, fast bostad. Hans och vår glädje har varit total men nu kom bakslaget igen och han har blivit utbränd. Han bor tillfälligt hos mamma och går hos psykolog och får även medicinsk behandling igen. Det här har hänt flera gånger, som längst har han bott hemma i 6 år. Mamma är pensionär och börjat uttrycka att hon är mycket trött, att hon fått ålderskrämpor men att det är som att fortfarande ha ett barn att ta hand om.
Min storebror är tillbaka till ett slags barnstadium nu när han är hemma och jag har tolkat det som dels ett resultat av utbrändheten men också grundtillståndet och familjedynamiken. Vi i familjen har velat skydda honom från sådant som kan få honom till att gräva ned sig i konspirationsteorier och sådant som han brukar uppleva som press, nu senast att jag blivit befordrad på jobbet. Vi övriga i familjen är högpresterande.

Enligt läkaren och psykologen är grundtillståndet långvarigt och kontakt med FK är inledd. Det har börjat gå upp för mig att min storebror kan behöva extra stöd hela livet och att detta innebär saker även för mig. När jag googlar “psykisk ohälsa, syskon” och dylikt kommer det upp informationssidor för barn. Finns det någon här som är vuxen anhörig till en annan vuxen, som känner igen sig i situationen och kan ge lite råd? Jag bor numera på annan ort men ser allt vad mamma gjort och fortfarande behöver göra, hur mycket hon stöttat och pushat på men jag, lillasystern vill inte bli en ”tjatmorsa” i framtiden. Han måste ju få bli bemött som en vuxen även om han inte klarar sig själv? Inser nu att jag tappat tråden…

Har någon lyft frågan om han kan ha högfungerande autism? (Det som förr kallades Aspergers syndrom). Svårt med sociala relationer och ”specialintressen” får mig att tänka i den riktningen. Man kan vara väldigt välfungerande med en sån diagnos, men utan anpassningar kan man drabbas av psykisk ohälsa och utbrändhet. En ev diagnos ger större rättigheter till stöd från samhället.

Testa att googla stöd för anhörig psykisk ohälsa, vissa kommuner har samtalsgrupper man kan gå i. Googla medberoende också och se om det kan vara något som stämmer in på din mamma. Det kan verkligen vara svårt att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa, t ex svårt att veta vilka krav man kan ställa. För man vill ju inte förvärra något samtidigt som det är lätt att fastna i gamla hjulspår.. // tjatig storasyster 😉

Enligt den neuropsykiatriska utredningen är min bror frisk men högkänslig.
Svårt att veta vilka krav man kan ställa, ja det är det verkligen… :/

Högkänslighet kan ju vara nog så jobbigt att leva med, kan tycka att det borde finnas hjälp och stöd för det också. Bo hemma är nog inte nyttigt i längden, särskilt inte om han ”går i barndom” av det. Att ha nåt meningsfullt att göra på dagarna är ju också viktigt, kanske han kan få nån slags arbetsträning?

Har inte så mycket mer att säga än kram, ta hand om dig och tänk också på dig själv och ditt mående.

Nu kommer väl nån hoppa på mig men kan inte bara scrolla förbi utan att skriva vad som hjälpt de jag känner. B12 (methylcobalamin): ta en tablett varje morgon på tom mage och vänta 2 timmar innan du äter något eller dricker koffein.
Skillnaden kommer märkas inom två veckor och bli bättre och bättre. Neurologiska problem kommer försvinna med tiden. Obs! Detta hjälper endast om din bror kan ta upp b12 via magen. Har han upptagningsproblem så hjälper det inte. Jag vet att folk hatar när man nämner vitaminer men vi får i oss för lite b12 idag. Och det vi får i oss via tablett är syntetiskt b12 som tarmen knappt kan ta upp.
Jag hoppas verkligen detta hjälper din bror ?

Kanske finns nåt boende eller boendestöd han kan ha? Det kan ju inte hänga bara på dig i framtiden…

Min kompis mådde mkt dåligt, visade sig vara Asperger och bipolär. Fick diagnos vid 25års åldern så han kan vara odiagnosiserad

Ta kontakt med kommunens biståndshandläggare, beskriv situationen och hör dig för vilka typer av stöd som skulle kunna vara aktuella. Han måste själv göra ansökan om han ska få stöd, men jag tänker att det inte skadar att du får info om vilka alternativ som finns. Han kanske dessutom skulle ha nytta av någon som kan vara som en spindel i nätet för att avlasta er i familjen, någon som hjälper honom i kontakt med myndigheter tex. Det skulle kunna vara en kurator eller ett personligt ombud t ex.

Har precis köpt vårt drömhus, vid havet. Bort från stan och asfalt ? Är så glad ?

Grattis!!!

Känner inte alls samhörighet med mina vänner i min hemstad längre (bor i en större stad nu men vi ses rätt ofta ändå). Samtidigt så har jag inte obegränsat med vänner. Vad gör man? Tycker dom är mkt mer dömande och snackar skit och kommer med osköna kommentarer snarare än mina nya vänner

Vänner kommer och går genom livet. Vissa perioder är man helt rätt och väldigt viktiga för varann, för att senare växa isär. Jag tror inte du ska hålla fast vid dem av rädsla för att bli ensam, utan gör det om du får ut något av det och genuint vill ha dem kvar. Annars tycker jag du kan fokusera på dina nya vänner och kanske skaffa ännu fler om du vill och behöver. Så kanske du kan träffa de gamla vännerna lite mer sällan och ha det väldigt hjärtligt ändå när ni ses? Och rinner det ut i sanden så rinner det ut i sanden, då var det kanske menat att bli så

Har någon här erfarenhet av att sluta på minipiller? (Cerazette, vinelle) Slutade för ca 10 dagar sen efter 8 år och kroppen känns rejält upp och ner alltså ? Fattar såklart att det kan ta tid för kroppen att komma tillbaka till sin normala cykel men hade bara varit intressant att höra hur folk har upplevt det att sluta med just minipiller.

Emilia Wahlund gör reklam för Natural Cycles och säger att hon använder det för att inte ska bli gravid. Ändå står det på hennes skärm ”NC Plan Pragnancy” ?