Öppet Spår

497 kommentarer

Jag har av olika anledningar inte rest utomlands på väldigt många år, men nu i sommar ska jag med min pojkvän till hans familj i Portugal och Spanien. Och vi ska vara där hela juli och hela augusti.
Och jag har ingen aning om vad man packar för två månader ?. Har ni några tips? Vad skulle ni packa? Vi kan ju tvätta kläder där, så i princip behöver jag ju inte ta med mig så mycket. Men jag vill ju ändå vara fin liksom. Hur många och vilken slags skor behöver man? Vi kommer att vara både på stranden, vid poolen och i storstäder. Hur många t-shirts, kjolar, shorts etc? Hur många bikinis?
Och hur ska jag överleva värmen? Det kommer att vara 30-40 grader, och jag har hyperhidros och toksvettas när det är mer än 12 grader liksom ? Men jag antar att tunna bomulls- och linnekläder är bäst?

Jag har varit borta månader i streck, och har haft med mig typ 7 dagars kläder som också kunde kombineras ined varandra i omgångar. 2 uppsättningar badkläder och flip flop samt typ 2 par sandaler.

Just ja, kanske 2-3 strandklänningar/poolklänningar.

Åh, tack för tipsen! Jag har verkligen ingen aning vad jag ska packa, så det betyder jättemycket att få konkreta förslag ☀️

Jag har rest mycket även på ”vanliga” resor och har lärt mig på vägen att jag packat för mycket som ändå inte är nödvändigt i slutändan ? Önskar dig en trevlig resa när det bär av ?

Jag brukar köra handbagage. Går ju att tvätta där. Underkläder, 2-3 bikinis, strandklänning eller vad du har för att gå till och från stranden, kläder för typ marknad och shoppingcenter, kläder för restaurang (typ en sommarklänning och en kofta om det skulle vara kallt någon kväll). Flip-flops till stranden, finare sandaler om man ska äta och sen gympaskor att flyga i och för sitesing.

Kanske ett uppenbart tips, men jag reser i mina tyngsta/mest platstagande kläder. För mig är det mina träningsskor (springer mycket) och typ jeans och bulkig kofta eller jacka.
Som sagt, så gör säkert alla, men ändå 😛

Något jag lätt glömmer när det är varmt är att packa många bhar. Nu vet jag inte hur din tuttsituation är, men jag som storbystad blöter ner en bh på typ en kvart. Om man sedan typ badar eller nåt vill man ju inte ta på sin svettblöta bh igen. Så packa fler bhar än du tror att du behöver 😛

Just detta har jag tänkt på på sistone – att jag behöver ta med flera BHar! Jag har E-kupa och svettas jämt, så jag har funderat på att jag nog bör packa några extra. Då hade jag rätt i mina funderingar ? Tack!

Glöm inte ”hemmakläder” dvs sköna klänningar, shorts & linnen etc. Så lätt att man mest tänker kläder till middagar, strand eller liknande och sen ska man grilla eller hänga på balkongen hemma och så har man inte rätt kläder. Jag brukar vara borta över somrarna och blir annorlunda än när man bor på hotell 1-2v. Bara tips 🙂

Bra tips! Oftast känner man sig ju ”tryggast” i hemmakläder också – eller jag gör ju i alla fall det ? Jag trivs bra i ”baskläder”, dvs typ t-shirt och tunna byxor. Och på ett av ställena vi ska bo på finns det AC, så där behöver jag ju inte ha typ noll kläder på mig för att överleva värmen.

Hett tips är att faktiskt prova ut kläderna du ska ha med dig, man märker direkt om nåt inte är skönt/sitter fint/inte passar med nåt annat du har med dig och då är det bara att rata. Har lärt mig den hårda vägen efter att ha packat otaliga totalt missmatchade, illasittande och därmed oanvändbara outfits på alla resor någonsin. Och definitivt inga kläder du aldrig skulle använda annars men av nån anledning känns det som en bra idé till just en resa (skyldig till även detta).

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

unpopular opinion tråden ?

1. Pasta är så äckligt överskattat och jag fattar verkligen inte hajpen.
2. Tror inte på 99% av personer som säger att de har adhd, add eller nån annan psykisk ohälsa trend som folk är övertygade att de har. Tror bara folk inte lärt sig ta ansvar i vardagen eller inte fått verktygen i alla fall och vill tycka synd om sig själva. Tar i lite men ni fattar.
3. Jul är en vidrig helg (vet att det inte är så impopulär)
4. Det är egentligen fett äckligt att vi använder toapapper för att torka röven. Det borde vara krav på bidéer eller duschslang.
5. Skäms att jag lever i en tid med influensers men kan inte sluta kolla för det känns som en tågolycka. Nu fick jag cringe över hur b*jsn*diga alla ser ut i bilder och ska hela tiden annonsera ytterligare en copy-paste klädkollektion som de jobbat såååååå hårt med. Poppar popcorn ? och skäms.
6. Varför i hela världen är Håkan Hellström omtyckt? Hans musik suger och han ser ut som en fjortis.
7. Alla som har en feministisk symbol tatuerat på sig är basic AF.
8. Folk från mindre orter/städer som flyttar till Stockholm och försöker så hårt för att passa in är pinsamma. Tagga ner, ingen bryr sig egentligen, va bara dig själv. Icke-stockholmare bryr sig mer om att vara stockholmare än faktiskta stockholmare.
9. Jag tror att influenserbarn kommer bli odrägliga i skolan.

Cred till dig som ändå fick till några åtminstone någorlunda impopulära åsikter i en sån här tråd! Tycker annars folk mest brukar skriva extremt populära åsikter som man ser upprepas överallt.

Dock hade det nog varit en mer impopulär åsikt om du hävdade att influencerbarn kommer bli ovanligt trevliga, än tvärt om.

ÄLSKAR pasta!! ? hur kan man inte gilla det?!

Förstår inte heller hypen, så sliskigt?! ? Men gillar inte potatis o ris osv heller. Och inte glass, chips, choklad.. Och mat överlag? ? Äter för att jag måste. Önskar dock att jag älskade mat!

Vem hypear pasta? Har varit min standardmaterial sedan för evigt. Inget speciellt

*standardmat.

Är väl massor som inte gillar Håkan så det var ju inte en unpopular

Nä känns som att det är mer unpopular att gilla honom
//Håkan-fan

Utsålt Ullevi några gånger ändå…

I know och jag är en av dem som bidragit till det. Men trots att han sålt ut Ullevi så många gånger tycker jag ändå aldrig man hör någon som tycker han är bra.

Bara för att det finns många som inte gillar är det ju ingen unpopular opinion att faktiskt gilla. Jättemånga gör ju det. En åsikt blir impopular av att det är få till antalet som tycker så, inte att majoriteten inte håller med.

Angående nummer 2. Efter många år med återkommande depressioner, ångest osv sa min läkare ”vi tror att det ligger något annat bakom, vi vill utreda dig för adhd och bipolär sjukdom”. Min första tanke var faktiskt ”nej absolut inte, det är bara jag som behöver skärpa mig. Jag är nog egentligen inte ens deprimerad på riktigt, jag är bara dålig och gnällig och en bortskämd skit som gnölar helt utan anledning. Alla andra kan ju vara glada, det är bara jag som är sämre än andra. Jag behöver ingen utredning, jag behöver bara bli bättre. Stiga upp tidigare, träna mer, prestera högre. ”

Så det är nog ingen impopulär åsikt egentligen, många med mig tänker så om oss själva hela tiden.

Jag kände precis likadant i 25 år. Fy fasiken vad glad jag är att de proppade på mig en diagnos. Sån lättnad att slippa återkommande depressioner och känslan av att alla andra bara lever sina liv och man själv inte kan hantera livet alls för man anstränger sig inte tillräckligt mycket. Nu har jag add, bip 2 och utmattningssyndrom som jag hade kunnat slippa.

Brun läppenna ser ut som att man ätit bajs.

Kaffe är inte gott och att behöva det för att fungera om dagarna är fånigt.

Mörkt trä ser gammalmodigt ut och jag gissar att många som väljer det på kök och stora möbler snart kommer att vilja byta ut detta så fort det inte är trendigt längre

Håller också med om att pasta är överskattat.

Alla kanske inte är impopulära men om jag utgår från trender just nu och hur folk runt mig är, så är de det ?

Folk som inte gillar hundar eller katter är antingen allerigker (psykologisk försvar) eller empatistörda

*allergiker

Man kan ju tycka att de är söta och äckliga på samma gång. Hundar iaf.
Katter är rena men tråkiga.
Typ bilden C postade u gårdagens ÖS med Selma på sängen, kräktes nästan av äckelkänslor. Skulle inte ens våga dricka ur ett glas i ett hem där en hund får ligga på huvudkudden och sängen.
Tycker att de är smutsiga djur och bör bo ute/separat från hemmet men jag tycker ju om de som varelser. De är söta och har sona fördelar. Man kan liksom tycka om ett djur men ändå se det för vad det är: ett djur.

Dem*

Och så kan vi vara lite mer hjälpsamma istället för att bara skrika ut rätta svaret, som är fel i 90% av tillfällena.

Är man osäker på vad man ska skriva, så är det mycket lättare att få rätt om man håller sig till ”de”, eftersom det som sagt är rätt i 90% av fallen.
”De” är personer som gör/är något, och ”dem” är personer som blir utsatta för en handling (som i det här fallet, att dem blir omtyckta av en person).
Man kan också byta ut ”de” mot ”vi” och ”dem” mot ”oss”. Det brukar folk ha lättare för att höra rätt på och komma ihåg då vi/de oss/dem innehåller samma antal bokstäver.

Precis så känner jag. Gillar djur men tycker inte det är gulligt med husdjur som behandlas som barn och skulle inte vilja ha en hund som ligger i min säng 🙂

Ja, det känns lite patetiskt att vi i Sverige/väst behandlar djur som barn. De är djur och det är inget fel på oss som ser dem som just djur.

Folk med klimatskam som har barn och hatar på folk som har husdjur (utan barn) och typ: jamen NI då, som har HUSDJUR. För mina barn är värda mer än en hund.

håller med. kan även va som med barn. jag tycker min hund och mitt barn är gulligt och inte alls äckliga. men andras bläää! speciellt hundar! stora hundar är extra äckliga av någon anledning.

”Se det för vad det är: ett djur”
Ja, och djur är fina och härliga, inte äckliga?

De kan väl vara båda? Jag menar, hur många hundar tvättar sig i r-ven, duschar på morgonen, har skor på sig utomhus, borstar sin egen päls, borstar tänderna 2 gånger om dagen osv? Sånt som människor gör.
De är smutsiga och det är ok, de är ju djur! Det är när ni behandlar dem som människor men vägrar se hur smutsiga de är som problemet uppstår. Skulle det vara ok om jag sov i din säng med bajs i rumpan, päls som fäller, äcklig andedräkt och inte duschat på 5 dagar? Varför är det ok när era hundar gör det?

Tycker att djur är djur och de har inte samma hygien som oss människor och bör därmed hålla sig borta från rena ytor som kök, säng, soffa osv.

Fast då kan man ju se barn som väldigt äckliga med? Dreglar, snor över hela ansiktet, tvättar inte händerna, stoppar jord i munnen, får löss och mask i magen….?

Tänker inte ens besvara det påståendet. Jag dreglar också, svettas, blir sjuk osv men ändå ser jag ju inte mig själv som ett djur. Man får liksom skilja mellan en människa och ett djur.
Dessutom tvättar man rumpan på bebisen när den bajsat, torkar upp spyan när den spytt osv medan en hund alltid har päls, lortiga tassar, djur-dreggel osv.
Jag hade hellre sovit med en nyfödd som inte duschat på 3 månader än med en hund som varit ute på bajsrunda.

Du tänker inte besvara det men sedan gör du det? Hehe. 😉
Den här renlighetsmanin många har tycker jag är ganska lustig. Allting som inte doftar ajax och är kliniskt rent anses vara ”äckligt”… I våra sängar finns massor av kvalster och avföring från kvalster, alla får i sig lite jord och skit via grönsaker m.m. Men ändå ska man låtsas att det går att ha det lika rent som i en operationssal hemma och pekar glatt finger åt andra ”usch hundägare är sååååå äckliga!”. Lite lyxfällan-syndromet. Man vill peka på andra för att framställa sig som bättre.
(Nej jag äger inte hund och har aldrig gjort)

Sover du med skorna på i sängen också eftersom du ändå har kvalster där redan och får i dig jord via morötter?

Man torkar ju hundens tassar om det är lerigt ute mm. Du verkar tycka att människor är bättre än och står högre än djur bara för de är människor? Människor beter sig bra mycket vidrigare än djur…

Ja, hundmänniksor beter sig vidrigare än hundar. Vi som äcklas är uppenbarligen mer hygieniska. Varför är det så triggande för er?

För att det är patetiskt!

De är inte smutsiga, man håller dem rena? Förstår dig inte alls. Och som nedan säger, barn är ju också äckliga i så fall. Har inte hund själv men förstår inte den här extrema renlighetshetsen där man dör av lite hår liksom.

Nej men även om man inte dör av hår kan man ju fortfarande tycka att det är ofräscht med en säng eller soffa full av hundhår.

Förstår att du tänker så om du själv levered hund eller annat husdjur som du betraktar som ditt barn. Tror däremot många gillar djur – växte själv upp med föräldrar som var noga med att respekt för djur är ett måste – eller kan tycka att de är vackra och empatisk skapelser, men av hygieniska skäl (talar främst för egen del nu) så hade jag aldrig velat ha ett husdjur som vandrar i min säng, tar hem sina döda fångster, traskar med leriga och skitiga fötter i mitt hem etc. Jag tycker inte det känns fräscht, men inte ”ogillar” man djuren för det.

Exakt. Det är som att alla som förmänskligar sina husdjur och gullar loss med dem, tror att de är bättre djurvänner än andra?

Ja, liksom folk får gulla sin djur bäst de vill men när de ser ned på oss och kallar oss för psykopater för att vi inte ser det gulliga i smuts då blir man ju lite ställd. Jag spyr på folk som låter hunden slicka maten/tallriken, trycker in sitt ansikte i hundens päls, pussar på nosen osv men jag går inte runt och kallar dem för ”världsfrånvända zoofiler” liksom.

Har du allergi?

Nä.

Så, kategori 2 då.

Asså jag förstår delvis resonemanget. Så klart kan man tycka om djur men inte vilja ha egna. Jag tycker lite likadant med hundar, supergulliga men känns inte 100% fräscht, iaf inte stora hundar. Med katter som jag har blir det hårigt men inte äckligt tycker jag själv. Det är innekatter så inga döda råttor osv.
Har barn och behandlar inte katterna som barn. Men jag älskar dem och behandlar de bra. Har man djur tycker jag det är empatistört att inte forma ett band till dem och behandla de bra.
För övrigt är det bullshit att det enbart är vi i väst som behandlar djur så. Kanske inte lika vanligt på andra ställen (också pga ekonomi osv) men absolut förekommande. Har släkt i Turkiet som gullar med sina katter på samma sätt som jag.

Jag förstår det, man får ju lite välja mellan djur eller ett fint hem.

Nej? Vad snackar du om??

Jo absolut 100%. Man får välja mellan ett fint hem och djur.
Det instämmer jag i som kattägare. Klösträd, kattleksaker, kattlåda isf är inte assnyggt. Inte hår heller även om jag försöker hålla det rent blir det aldrig exakt lika rent som om katten inte hade varit där. Dock betydligt renare än många människor utan djur jag varit hemma hos.

Ni har problem med renlighetsmani… Ni kan aldrig haft djur eller känt nån som har det? De är inte smutsiga och folk tvättar ju dem och städar.

Knappast. Djurägare förblindas lätt.

2. Det kan absolut vara så. Mitt ex hade adhd, jag har add. Han fick diagnos som barn och tar för givet att omgivningen ska anpassa sig efter honom men han behöver inte anpassa sig efter dem.

Själv fick jag diagnos sent. För mig har det varit en förklaringsmodell förvarför mitt liv inte har funkat och vad jag behöver göra annorlunda för att må bra. Gör jag som alla andra rasar mitt liv gång på gång. Jag hade turen att få jobba mycket med en arbetsterapeut som var specialiserad på npf. Var så bra för hur jag ska struktureramitt liv och vilka saker jag ska undvika för min hjärna kraschar. Tyvärr får de flesta bara medicin och lite terapi/psykosociala insatser.

Jag tror det är viktigt att våga disskuterar hur diagnoser används och hur vi som samhälle ser på dem. Men tror det är viktigt att ta med sig många perspektiv och inte förenkla. Det är något jäkla skit att leva med och ingen superkraft. Jo visst i vissa situationer men inte i livet generellt.

Vad betyder basic AF? Med vänlig hälsning, en som har en ganska nygjord tatuering med just den symbolen ?

basic as fuck, typ så icke orginellt det kan bli

Jisses vad deppigt. Kan vi inte skriva om sånt vi mår bra av?

Använder endast våtservetter (alla vuxna o alla barn i familjen) sen 14 år tillbaka.

Hur ofta umgås du och din partner?

Just nu lite för sällan. Längtar efter bättre tider.

Det beror på vad man menar med umgås. Jag och min sambo har typ inga gemensamma intressen så sällan vi ”hittar på” saker på lediga helger, men vi båda är fine med det. Därmed umgås vi mest om kvällsrna och stunder då vi är hemm tillsammans 🙂

3-4 dagar i månaden ses vi ? Bor i samma stad men har olika liv. Funkar jättebra och jag är väldigt lycklig med honom och hur vi har det.

Dagligen

Särbos och båda har barn sedan innan och ibland jobbar jag kväll, så blir tyvärr inte mer än två gånger i veckan. Man nöter iofs inte ut varandra men hade väl önskat att man kunde ses lite mer…

Beror ju på hur du menar, varje kväll myser vi i soffan och kollar tv då barnen somnat, men sen har vi date night ca 1 gång i månaden samt försöker vi få till gymmet tillsammans en gång i veckan ? men det blir ju i perioder mer eller mindre av det!

Varje kväll

Jämt typ? Eller inte på dagen, båda jobbar kontorstider. Men annars umgås vi varje kväll och helg. Älskar det. 🙂

Vi är särbos med barn i olika städer. Ses varannan helg, ibland varje och mer på sommaren såklart. Vi har varit tillsammans i snart åtta år. Det funkar för oss!

Vi bor inte ihop, men vi träffas varje kväll ?

Skilde mig istället. Bästa jag gjort. Behöver inte umgås med honom alls ?

???

jobbar ihop och bor ihop, så typ 24h om dygnet! fast nä… träffar vänner också!

Typ 24/7 haha

Beskriv ditt jobb med en emoji!

?

Festfixare?

Haha ja i princip, jobbar på eventbyrå så är mycket festligheter!

Bloggare!

⚖️

Advokat?

Ekonom

??‍?

Socialsekreterare

Medicinsk sekreterare 🙂

?

??‍?

?

Trollkarl?

Mellanchef?

Oj, detta ser lite konstigt ut när mitt nick är samma som din jobbemoji…

Haha, nä. Sjuksköterska på särskilt boende. Fast är typ som att vara trollkarl med allt man förväntas fixa ?

?️‍?

Ambassadör?

?

?‍⚕️

?

Psykolog?

Politiker

Bibliotekarie

?

?

Den här är jag nyfiken på

Den betyder- arbetslös.

Absolut inte. I alla fall inte i mitt fall. /20:18

Min första tanke var inte att beskriva jobbet som substantiv utan som känsla??

Nytt försök:

?

Rörmokare?

?

?

?

??‍?

?

?

Veterinär? Hunddagis? Hundtrim?

☀️

?

Finanshaj

Skattesekreterare ? hittade inte någon mer passande ?

?

??‍?

?

Svenska spel

Tjänsteman på Centerpartiet! Men det va en bra gissning ?

??‍♀️

Lärare?

?

✈️

Flygvärdinna?

Yes ?

???

Stadsepidemiog? ?

Hahaha I wish! Eller nej vänta, verkar rätt tufft… ?

?

?‍?

??‍?

Arbetsterapeut

?‍?‍?‍?

Rävmamma

Familjehem

?

Hemmafru eller juvelerare

Guldsmed

?‍⚖️

?

?

Mäklare?

Jajjemän!

?

?

???‍?

??

Audionom?

?

?

?

?

?

Operatör?

Yes, 112-operatör.

?

?‍⚖️

Kul tråd!! ??

?

?

?‍?‍???‍♀️??‍???‍???‍✈️??‍⚖️?‍♀️??‍⚕️

Räckte inte med en ? Allt ovan ingår.

Mamma?

?

??‍?

?

Kollar på Tunnelbanan och tänker som vanligt att det är fantastiskt att det finns människor som trivs med att jobba som ordningsvakter och biljettkontrollanter. Vilka hjältar! Själv skulle jag ge upp efter en dag…

De får utstå så mycket skit också, folk som ska lägga sig i och som filmar osv ?

Tänker på de varje gång jag ser programmet… att dom orkar, så strongt!

Ja känns så mycket tryggare med vakter.

Hur känns det att kyssas/spela in intima scener på film?

Sjukt sexigt. Kanske inte med ett helt kamera crew men en iphone ?

För några veckor sen var jag orolig när jag började med p piller. Fick peppande kommentarer och vill bara säga tack! Ingen pms, min endometrios är redan typ 300 gånger lättare att leva med och då har jag inte ens börjat hoppa över mensen ( ska börja efter två kartor…) Är så så lycklig. För första gången på 15 år typ har jag haft smärtfria veckor. Tack snälla snälla för era peppande ord som gjorde att jag vågade.

Har varit i samma sits! Jag hade dock testat 2 sorter innan som verkligen inte alls gick bra, har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Sen ville min gyn att jag skulle testa en annan sort och jag VÄGRADE tills jag fick massa massa pepp här. Nu har jag haft ett halvår utan mens, smärta och förjävlig pms?❤️ Så jävla glad att folk lyckades övertala mig till slut

Vilken sort? Jag funderar på detta också ?

Provera! 2 tabletter om dagen (totalt 20mg alltså) varje dag utan nån break. Har fått lite torra slemhinnor vilket är lite jobbigt men har mycket hellre problem med det än allt elände jag fick stå ut med förut! Har troligtvis endometrios enligt gyn, vet att Provera är vanligt att få för det? Verkar vara räddningen för många!

Åh får jag fråga vilka piller som passade er? Även till dig som svarade här ovan! ? Har också endemetrios men är väldigt känslig mot hormoner.

Ph sp glad jag blir för din skull!! Är sååå avis! ??? Önskar så att jag kunde ta hormoner med ?

Hur lämnar man någon som man genuint älskar och bryr sig otroligt mycket om men inte är förälskad i längre när man vet att det kommer att göra honom helt förkrossad..? ?

Det är ju inte schysst mot honom att låta honom vara tillsammans med någon som inte är förälskad i honom… Han borde vara värd bättre i så fall.

Man säger det du sa nu. Att du älskar honom men att det inte fungerar mellan er och att du vill gå vidare.

Jag är ju inte säker på om man ska lämna i det läget om det bara är brist på förälskelse. Den kommer och går, vänskapen består.

Känner att jag håller med dig, på den lilla information vi fått

JAA!
Folk måste förstå att livet inte är som på film. Det kommer och går, viktigast är väl ändå att man älskar varandra och vill vara med varandra.

Jag tolkar det som att ts inte vill vara med honom och att hon känner att det är ett problem.

Tänkte nog också så…. Eller ja om man lämnar för att man inte vill leva utan förälskelse så ska man kanske vara beredd på att man kommer byta partner ganska många gånger i livet. Vilket säkert är en livsstil som passar en del men kanske inte de flesta?

Sen finns det alltid undantag med rent kemiskt så minskar ju förälskelse med tiden. Många som säger att de är lika kära efter 10 år men känner ingen som faktiskt beter sig nykärt efter ett decennium så tar det med en dos salt.

jag känner samma efter tio år. men var inte crazy nykär i början heller, utan direkt kändes det lätt och självklart att vi hörde ihop! så det kanske är därför folk säger att de känner samma ?

Har ni barn, lämna inte. Annars, gör som du vill, men kom ihåg att förälskelsen oftast lägger sig i alla förhållanden.

Tala för dig själv. Jag har varit tillsammans med min man i sju år och jag är fortfarande lika kär i honom som jag var i början.

Nu skrev ju ”Lussan” oftast, inte alltid. Men sen finns det faktiskt forskning på att just förälskelse är ett speciellt stadie som går över efter ett tag, max 1,5-2 år. Därefter övergår det till något annat, djupare kärlek eller att det slocknar helt. Betyder ju inte att man inte kan vara kär eller älska varandra efter många år men jag tror inte så många skulle använda just ordet förälskade då. Men härligt att du är kär i din man ?

Även om man har barn så ska man inte vara i en olycklig relation. Jag trodde det men fy fan vad livet blev bättre när vi skilde oss. Även för barnen. Deras pappa har en ny relation med en kvinna barnen älskar. De får se hur en man ska behandla en kvinna och får en bra förebild. Mitt ex behandlade mig som skit. Ville inte att mina döttrar ska växa upp och tro att det är så en relation sk vara.

Ja då är det rimligt att skilja sig, man ska inte stå ut med vad som helst. Men det är inte det som avses här.

Man bara biter i det sura äpplet. Det är skit jobbigt men rätt sak att göra. Se det som att han förtjänar att du är ärlig. Bättre med ärlighet än låta honom leva i en lözgn för du inte vågar ta disskusionen.

Nån som är kunnig inom psykiatri..? Min mamma har behandlats mot bipolär sjukdom i flera flera år. Tar litium och har mått så bra. Nu har hon glömt att ta sina mediciner på flera dagar och är jätte jätte deppig. Känner inte igen henne. Vill inte prata, inte äta eller nånting. Min pappa har lyckats få i henne medicinerna nu som vanligt men hon är inte sig själv. Hon vägrar att åka in för att få hjälp. Är förvirrad å har bajsat på sig. Hemskt är det. Jag är hemma med min dotter så kan inte göra nånting nu. Är det nån som vet om det kanske blir bättre nu när hon tar litium igen eller måste man kanske justera dosen nu när hon varit utan?
Ja jag förstår väl att hon måste in men vet inte hur.. så orolig 🙁

Ring och prata med din mammas öppenvård alt akutpsykiatrin där ni bor. Dom kan ge rekommendation om läkemedelsdos. Och om dom är oroliga för din mamma utifrån vad dom vet om din mamma och hennes sjukdomshistoria sen tidigare, så kan läkare ombesörja att hon kommer till psykiatrin för vård oavsett om hon vill eller ej.

Jag har haft samma med mitt ex. Man tvingar med dem till deras mottagning eller psykakuten. Man får informera, hota, muta. Men man behöver få iväg dem. Man måste ta fighten. Ibland behövs dosen justeras eller så behöver man en tillägsmedicin. Går det för långt och hon börjar få psykoser eller självmords indikationer så ringer man polisen. Jag önskar att jag förstått det innan. Men det är vad man ska göra om någon blir så dålig.

Med mitt ex fungerade ”nu kommer vi göra såhär” (typ vi sätter oss i bilen och åker till mottagningen). Inga frågor eller alternativ utan bara ett konstaterande och kom nu går vi. Men då behöver du ringa mottagningen och boka en tid. De lämnar inte ut information utan samtycke men ringer du och säger att din mamma har blivit sämre och hon behöver hjälp att boka en akuttid så kommer de med största sannolikhet att göra det. Sen tar du bara med henne. Har de inga akuttider på mottagningen så frågar du dem vad de tycker att du ska göra.

Antingen kommet de med ett förslag eller så åker ni till psykakuten. Den har olika resurser runt om i landet så det gäller att stå på sig och i vissa fall överdriva lite för att det ska bli tydligt. Vi tenderar att tolka in saker bättre än vad de är. Här behöver du vara tydlig med varenda litet tvivel och oro. Säg rakt ut att du är rädd att hon tar livet av sig om hon inte får hjälp. Men stå på dig gentemot din mamma och gentemot värden.

Jag skulle rekommendera er att via 1177 ta kontakt med den som förskrivit läkemedel. De vill säkert att hon ska komma in och ta ett blodprov för att kolla medicinkoncentrationen. Det brukar ta ett tag att stabilisera sig igen, men frågan är också hur länge hon varit utan och om hon som andra också nämner behöver tilläggsmedicinering.

Om hon är förvirrad och har glömt sina mediciner måste man ta det på allvar, kan vara en underliggande orsak till det, tex infektion. Vuxna relativt unga människor blir inte förvirrade hur som helst, till trots bipolär sjukdom. Det låter som att hon, oavsett med underliggande orsak eller inte, behöver akut hjälp.

Tvinga med henne till närakuten eller ring dem och be om hjälp.

Mvh inte paykiatriker men läkare

Ni som har barn OCH påpekar till andra (som inte har barn) hur mycket pengar och tid de tar. Hur resonerar ni om ni är i ett partnerskap att så är fallet vs någon som lever ensam? Får ofta höra på jobbet att jag borde ha så mycket pengar och tid för att jag ej har barn och det går inte ihop för mig om man är två som delar på kostnad och omsorg av barn.

Man kan vara två men kanske inte båda jobbar heltid. Sedan är ju många av utgifterna dubblerade (personförsäkringar, fackavgifter, kläder etc) men man behöver bo större, många känner att de behöver bil plus att barnens kläder och aktiviteter kostar. Varje gång man åker på semester måste man betala för 4-5 stycken fast man bara har 1,5-2 inkomster.

Så långt ifrån självklart att man har mer pengar bara för att man är två.

Fast en ensam person betalar ju exakt lika mycket för sina försäkringar, kläder m.m., så hur kan det vara dubblerat?? Bil behöver man oftast också – med endast en inkomst. Man är även ensam om hemförsäkring, el-och vattenräkningar m.m. Generellt sett är det ofta dyrare att leva ensam, samt mer sårbart.

Jag kanske uttryckte mig lite otydligt. Det jag menade var att man betalar två personförsäkringar, två fackavgifter osv. Där är det alltså ingen besparing att vara två.

Om jag vore ensam skulle jag ha en boendekostnad på 3500, nu har vi ca 8000, dvs 4000 kr per vuxen på grund av att vi måste bo större för att ha plats med barnen.

Två sammanboende vuxna utan barn har såklart mer pengar än en ensamstående, men barn ”äter upp” väldigt mycket pengar både i form av utebliven inkomst och i faktiska kostnader när de blir lite äldre.

3 500 har man ju tur om man får ett rum som inneboende för nu för tiden, på många orter (och då menar jag inte ens Stockholm där det är ännu dyrare) Var kan man få en hel liten lägenhet för 3 500? Jag borde flytta tid!

Det är månadsavgiften för en tvåa och vår BRF jämfört med vad vår lgh har i månadsavgift. Utgår bara ifrån vad det kostar för oss för att visa att det för oss faktiskt är dyrare att bo med barn än utan.

* i vår BRF ska det givetvis stå.

Och vi bor faktiskt i Stockholm men har valt ett billigt område i kombination med rejäl tur på bostadsstegen som gör att vi har väldigt låga lån. Men ja, vi vet att vi bor väldigt billigt.

Jag har en ensamstående kompis som då och då antyder att vi skulle ha mer pengar än henne men jag vet att hon ensam tjänar lika mycket brutto som jag och min man tillsammans. Ur det perspektivet är hon garanterat rikare än oss som på samma pengar måste försörja fyra personer.

Aha 🙂 ja om man haft sån flyt med bostadskarriären att man knappt behöver ta några lån till en lägenhet i Stockholm blir det såklart billigt som tusan. Men då är man ju också mångmiljonär, härligt att vara det 🙂

Vår lägenhet är värd 3 miljoner, vi bor liksom inte i innerstan utan i ett sk utsatt område. Dessutom är all vår förmögenhet bunden i bostaden, vi har inte särskilt mycket sparpengar. Men på pappret är vi miljonärer. ?

Väldigt många fler utgifter är ju dock delade på två så att man skulle ha ”dubbla” utgifter håller inte för mig som argument. Större boende kan jag förstå kostar, men kan också vara billigare då man kan köpa boende ihop. Bil har man dock nästan oavsett barn, däremot möjligt att två delar på en bil och dess kostnader vilket är ytterligare gemensam utgift.

Visserligen ofta en större och dyrare bil om man är en familj..

Är ju svindyrt att bo själv men så värt att slippa en mansbäbis! ??

Då har du inte hittat rätt karl.

Så sant. Jag är en sådan där wt-person som har barn med två olika män ni vet. Pappa nummer två är en verkligt fin och ansvarsfull person. Skillnaden är som natt och dag i det dagliga livet.

Om vi bortser från föräldraledigheten så skulle jag också hävda att det inte är dyrare att va två personer med barn än att vara ett ensamhushåll.
Tid hade man ju dock oändligt mkt mer utan barn. Spelar väl ingen roll om man är två som delar på omsorgen. Har man inga barn har man ju ingen som man lägger den tiden på

Jag menar att underhåll av boende och vardagliga saker tar ju lika mycket tid. Kanske att plocka iordning och inköp kan ha procentuellt längre tid. Men tekniskt sett så kan ju en ta hand om barnen och den andra bara leva sitt liv som innan barn. Sedan förstår och hoppas jag att man vill spendera tid med sina barn, men då kan man inte lägga fram det som en börda.

Det är väl inte nödvändigtvis en börda, men det äter ju upp ens tid. Så har man inga barn har man en massa tid att lägga på andra saker. Så om ngn som har barn säger att de inte har tid med ngt annat typ egentid eller dejter eller vad som så är det ju för att barnen tar den tiden. Därmed inte sagt att man inte vill lägga tid på barnet.
Sedan blir det väldigt mkt mer hushållsarbete av att ha barn än att inte ha det

Fast utan barn kan du göra precis vad du vill när du vill, med barn kan man inte det trots att man är två. Det är mat och mellanmål som måste ges och det tar inte alltid bara en kvart för dem att äta (speciellt inte när de är riktigt små), det är nattning som kan ta allt från fem minuter till 1,5 h osv. Vissa perioder vill inte barn leka själva utan ha konstant närhet och då får man typ inget gjort

Man kan ju ha andra förpliktelser…
Och är man två kan man ju dela upp det, en matar ingen, en gör nåt annat.

Det tar inte lika mycket tid nej. Städning till exempel med barn som far runt omkring tar dubbelt så lång tid än att göra det själv. Dessutom större boende gör ju att det tar längre tid med tänker jag?

1 ensamboende försörjer 1 person. 2 vuxna med 2 barn –> 2 personer försörjer 4 personer. Dyrare att bo med barn. Barn ska ju ha allt som en vuxen har: kläder, mat, försäkring, eget rum mm mm, men bidrar inte direkt till inkomsten förutom barnbidraget på ca 1200 kr (minns inte vad det ligger på).

Exakt detta jag menar. Man har inte automatiskt mer pengar bara för att man är två vuxna.

Fast nu kostar ju inte varje person lika mycket. Säg att det kostar 10k i fasta utgifter som ensam. Då kostar det inte 40k i fasta utgifter på en person på fyra pers.

På en familj*

Men alla rörliga kostnader som kläder, nöjen, resor etc kostar mer, vilket äter upp vinsten för de fasta utgifterna.

Alla har lika mycket tid… Det är vad man väljer att lägga den på.

När jag är singel spenderar jag mer pengar faktiskt än när jag inte är det. Jag går ut oftare, äter ute med vänner oftare, unnar mig mer saker osv. Tycker det är lika konstigt som när folk i relation/har barn tror att de som är singlar har mer tid. Man bokar ju oftast in saker, även om det bara är att pilla sig i naveln framför netflix haha.

Visst att barn kostar men när vi inte hade barn la vi bisarra summor på resor plus kunde jobba mer, lägga mer tid på bra investeringar osv så skulle säga att vi spenderade bra mkt mer då. Plus att vi typ aldrig köper saker till oss själva längre för har inte tid att shoppa. Blir snabba klick i hm appen typ. Så jag tycker inte din kollegas argument håller.

Lite OT men är det inte ganska trängande frågor att ställa till någon på en arbetsplats? På alla arbetsplatser jag varit på har det liksom varit kutym att man inte ställer ingående frågor eller gör påståenden om någons privatliv. Om någon berättat om typ att partnern ska till tandläkaren så kan man fråga hur det gick med det, dvs att man ”speglar” med frågor på samma nivå som någon tidigare valt att dela, men man ställer inte frågor om ämnen som ingen tagit upp själv. Och släpper direkt om det blir tryckt stämning. Och ifrågasätter absolut inte om pengar eller om någons val kring familjebildning.

Tycker det är konstigt att man ska känna att man behöver försvara sig på jobbet, man ska kunna välja själv hur primat man vill vara.

Och för att svara på din fråga så tycker jag inte att man kan anta att någon har mycket pengar eller mycket tid bara för att man inte har barn. Finns väl tusen andra faktorer också. Singelhushåll har väl ofta relativt dålig ekonomi idag när bostadskostnaderna är så höga, svårt för många att köpa en bostadsrätt själva.

Min erfarenhet är att man har bättre ekonomi som par. Är så jäkla skönt att varje gång man ska betala en större utgift, typ soffa, bil, hyra eller dyr mat, så betalar man bara hälften. Man får också mer än dubbelt så stor yta för dubbla hyran, billigare hemförsäkring, bil osv.

Stämmer ju om man tittar här:

https://www.swedbank.se/privat/vara-kundpaket/nyckelkund/vad-kostar-det-att-leva.html

Dvs billigare att vara sambo och mellanskillnaden täcker om för att ha råd med åtminstone ett barn, men flera barn om det är småbarn (dock är det ju kanske en som är FL eller gått ner i tid om man har småbarn).

Fan vad drygt sagt av dem. Låter som avundsjuka…

De har ju gjort sina val.. och borde hålla käft ?

Bara folk som tror att alla andra har så mycket mer än dom och kommer från folk som aldrig är nöjda.
Klart att barn ”tar tid” det är väl därför man skaffar dem, precis som något annat intresse man har.

Trivs ni på era arbeten?

Jag älskar min arbetsplats och vad jag gör!

Ja i stora hela! Skönt att vara uska så man kan välja och vraka då det kommer till jobb om man tröttnar.

Nope, går bara och väntar på att min uppsägningstid ska vara över.

Tråkigt att höra! Vad jobbar du med? Trivs inte heller och har blivit sjukskriven pga jobbet :/ Tidsfråga innan jag blir uppsagd då jag varit borta några veckor och det är lika bra då jag inte trivs alls med personalen

Man kan väl inte bli uppsagd bara för att man är sjukskriven?! Men om det är det du hoppas på så håller vi tummarna för att det blir så.
Har du sökt nya jobb?

Inte om man har fast anställning, men när man har provanställning kan man det tyvärr… Egentligen får man inte säga upp någon under provanställning pga sjukskrivning, men de behöver inte uppge anledning när det gäller provanställning så det är tyvärr väldigt vanligt. Jag har tyvärr inte sökt andra jobb då jag är sjukskriven 🙁 Men om man blir uppsagd får man a-kassa direkt men om man själv säger upp sig har man karens i minst 9 veckor så därför hoppas jag på att bli uppsagd då jag ändå inte trivs där pga jättedålig arbetsmiljö osv osv. även om det också känns konstigt att bli uppsagd då jag aldrig blivit det tidigare. Tack för att du håller tummarna 🙂

Ah, så kan det ju vara förstås. Är du med i facket?! Känns ju som man borde kunna ta upp arbetsförhållandena om det lett till din sjukskrivning.

Ja

Nej. Vill helst inte jobba alls.

Nä fyfan, hatar min arbetsplats.
Ogillar mina kollegor starkt och har inte några vidare roliga arbetsuppgifter.
Går till jobbet varje dag. Låtsas att det är kul. Låtsas vara intresserad av mina vidriga arbetskamrater.
Måste ju ha en inkomst dock.

Förstår! Tråkigt att höra! Vad jobbar du med?

Nej. Skift, tungt, monotont, kollegor som är tröga och oallmänbildade, går inte att ha en vettig konversation med dem.

Både ja och nej. Behöver byta för utveckling och fick ett erbjudande förra veckan som jag sagt ja till men inte signerat än och har nu panik. Vet inte om det är för att det är läskigt eller fel beslut.

Jag trivs oerhört bra och hoppas att den känslan kommer hålla i sig länge. 🙂

Nej verkligen inte. Och har tagit upp saker med chefer som gjort mig missnöjd men inte fått gehör eller återkoppling i öht så nu hoppas jag på snart ny arbetsgivare.

Har bästa kollegorna som alla blivit mina nya vänner, och har oftast väldigt roligt på jobbet. Lönen kunde vara bättre, och vissa arbetsvillkor. Men får göra det jag älskar och lär mig så mycket varje jobb pass om växter. Får nyttja min utbildning fullt ut.

Hej, vill ventilera lite och veta era åsikter. Har varit med i en rekryteringsprocess som pågått i snart 10 veckor och jag fortfarande inte blivit presenterad ett avtal. 5 intervjuer där jag länge varit enda kandidaten enligt rekryteraren. Samtidigt avslutade vi 5e intervjun med att de har flera intervjuer att genomföra (!?) trots att jag varit ensam kvar i processen. Jag känner mig så illa behandlad och känns verkligen som att det tagit på min självkänsla om jag inte är tillräckligt bra, vilket jag vet att jag ÄR! Fan, det känns verkligen piss för jag var sjukt taggad på uppdraget och arbetsgivaren men jag vet inte längre….

Jag har rekryterat en hel del och sådär skulle det aldrig få gå till, varken från vår sida eller rekryterarens. Nu vet jag inte vad det är för typ av jobb, ex inom försvaret tar vissa roller väldigt lång tid men det är pga en massa formalitet och söker man den typen av jobb vet man det. Om företaget är sådär nu hur kommer de vara sen om du får uppdraget? Tänk noga igenom om du vill jobba hos dem arbetsgivaren och om inte, tacka nej. Det är mitt råd baserat på det lilla jag vet.

Det är inom IT, på ett medelstort företag, så inget som har med formalitet att göra

Är det fortfarande ett uppdrag du vill ha och ett företag du vill jobba för? Måste du ha jobbet eller har du annat?

Låter skumt. Skulle inte ta det jobbet om du inte måste.

Låter som att de kanske har någon annan på gång, kanske internt som de vill ha i första hand.
Tycker du kan ställa krav nu när du gett dem så mycket tid!

Ligger i soffan och har dåligt samvete över att jag inte orkade släpa mig till någon eld idag med barnen…

Är det så många eldar på valborg nuförtiden?! Dessutom är det väl väldigt torrt ute, så eld borde avstås

Eldförbud på många platser i Sverige. Här i Lund är valborg, eller siste april som man säger här, jättestort. Tusentals studenter festar loss i stadsparken varje år. Ni kanske minns nyheten om hönsskiten som spridits ut över hela parken för några år sedan, för att förhindra att folk samlades när corona var hyfsat nytt?

Ja.. valborg är ju stort bland studenter:) glömmer det då jag aldrig varit student. Här i Gbg är det ju Kortegen som är stor. Dock inte hört så många som brukar samlas till eldar.

Var alltid med som barn och ungdom. och vi hade facklor. Fina minnen.

Jag med.

Samma här.. vi grillade istället men det gick sådär ?

Vi var sjuka så var hemma. Hade ändå inga planer att ställa in vilket känns lite deppigt. Men valborg kommer igen nästa år ❤️

Det gjorde inte jag heller, men ingen av ungarna har sagt något och verkar nöjda och glada ändå. Tror att vi föräldrar ofta lägger för stor press på oss själva när det gäller att underhålla barnen. Ofta bryr dom sig inte, dom är nöjda med att bara få vara med sin förälder. ?

Satt och scrollade lite på tiktok förut och fastnade för en storytime där en tjej berättade om sin första kyss och kom att tänka på min första. Så kan vi inte dela med oss av detta (förhoppningsvis) mysiga lilla minne de flesta av oss nog har?? hur var din första kyss?

Kommer inte ihåg ?

Det var trevligt och spännande är väl ungefär det jag kommer ihåg 21 år senare.

Nej vad synd! Jag kommer nog ihåg de flesta av mina första kyssar med de jag kysst. Framförallt den allra allra första då, men trots att jag närmar mig 30 har jag fortfarande samma pirr när första kyssen vankas med någon, iaf om det är nån man gillar. Brukar visserligen inte kyssa randoms på fyllan, och höll inte på med en massa olika killar i tonåren heller utan nästan alla jag kysst har första kyssen varit lite fin på sitt sätt.?

Åh min första kyss var magisk med en kille som verkligen boostade mig till att krypa ur mitt lilla fega skal ? Jag var en tönt och han var äldre och en av de ”coola”. Han såg mig och kysste mig en varm sommarkväll på badstranden. Han, jag och världens finaste fullmåne ❤️ Det var perfekt! Och han sa innan ”jag kommer kyssa dig nu hoppas det är okej?”

Min första var då inte mysig ? Jag gillade bara killen som en kompis och han mer eller mindre attackerade mig, med alldeles för mycket tunga. Stämningen blev dessutom helkonstig mellan oss efteråt. 1/10.

Ingen aning. Eva och Adam och ryska posten var the shit på den tiden, kysstes nog mer mellan 9-12 år än senare tonår haha. Någon annan som minns stela ”långtradare” i någon gaderob? ?

Glad att min första var med någon jag verkligen tyckte om 🙂

För övrigt känner jag att jag inte hade räknat några eventuella kyssar med folk jag inte velat kyssa i en lek om jag nu hade gjort sånna

Varför skulle du inte räkna det? En kyss är ju en kyss, oavsett vem det är.

Vet inte, men så är det. Kanske just för att jag inte hade gjort det med någon jag inte ville kyssa.

Tänker du likadant om sex? Om du har dåligt sex med tre personer, sen är fjärde personen perfekt, ser du fjärde personen som din första då? ?

Öhm nej… men det är väl sällan man har sex med någon i en garderob bara för ett ”spel”?
Sen handlade det ju inte om det var en dålig kyss eller inte som var den första

Min var iofs inte mysig, haha.
Det var med en kille som efter vår första ”dejt” smsade ”du slutade ju kramas för snabbt”. Svarade väl typ ”nästa gång får väl bli lite längre då” och hans svar var ”minst 10 sekunder”.
Nästa gång vi sågs och jag skulle åka hem kom den där kramen och jag räknade högt(?‍♀️) till 10 och sa att 10 sekunder hade gått så han kunde släppa mig. Jag var på väg bort men tittade automatiskt upp på honom och när vi fick ögonkontakt var kyssen snart ett faktum. Jag var väl absolut delaktig men när jag åkte därifrån kändes det som en motvillig kyss. Det blev inga fler.

Minns inte exakt den första men minns en kyss med min förste pojkvän när jag var 13 år. Så ljuvlig att jag tänker på den fortfarande ibland. Vi var ute på vintern och blandningen av kalla läppar och varm tunga var bara ???

Den var fin ändå. Borde inte dejtat den killen då han var en player och gav mig dåliga minnen jag aldrig glömmer MEN: första kyssen var gullig. Jag var 16 år och vi läste kulturhistoria tillsammans och hade varit på bio och sett Pusher 2. Efter det skulle vi tillbaka till skolan men vi spelade hooky och gick till ett cafe på Linnegatan istället. Vi tände varsin cigarett och så kysstes vi och det var den bästa eftermiddagen i mitt liv. Har aldrig dejtat någon efter honom på grund av allt han gjorde efter det men kyssen glömmer jag aldrig. Kan väl hoppas att jag träffar någon igen som kysser mig så även om det har gått 19 år.

vi skolkade.. ?

Ja haha han och jag gjorde ju det.

Finns garanterat bättre, det är jag säker på! Jag trodde själv att jag hade hittat bästa kyssaren någonsin när jag var 26 (2018). Ingen innan honom var särskilt bra och ingen efter honom var lika bra, tills i januari i år. Den mannens kyssar…åh herregud?
Har kysst två efter honom och ingen av dem är något att hänga i granen. Så jag tror minsann att du kommer hitta en superkyssare också!???

Hoppas ❤️

Min första kyss var på Elverket på Lidingö om
någon annan fd fjortis minns?!

Men guuuuud såg inte din kommentar!! MIN MED!!

Hahaha åååååh!!! Fyyy egentligen. Undrar hur många man strulade med ?? ett under att man inte fick herpes eller annat äckelpäckel

Haha men åh, du vet åtminstone hur han såg ut ?

Btw, min var med någon kille från Tyskland. Vi träffades i gamla stan dagen efter tillsammans med en vardera kompis. Vi sa inte ett ord till varandra ?

På Elverket, som alla fjortisar hängde på. Och jag ville så gärna vara en fjortis. Det var kolsvart så vet inte ens hur killen såg ut, bara att det var slafsigt. ?

Jag var 13, han 25. Hade glömt bort min första kyss i flera år, kunde verkligen inte minnas. Det verkade bara som att jag förträngt… ?

Oj! Det var en redig ålderskillnad. Hur kände du om det då och jämför det med hur det känns idag?!

Jag känner att han var en pedofil, eller ja, snäppet över det (vad det nu heter). Jag var fan bara ett barn och han var en vuxen man som raggade upp mig på internet.
Jag är bara så himla glad att jag inte gav honom min oskuld.

Vi hängde på badet i min stad, bredvid campingen där massa norska familjer campar. Träffade en norsk kille som vi hängde med i några dagar på badet. Han pussade mig och vi köpte glass, allt var rosenskimrande. Men så tog han mig på brösten och jag vart helt äcklad och gick. Vi var typ 13-14?

Jag var 14, hade fått kontakt med en kille via gemensamma vänner och vi pratade på msn några veckor innan vi träffades första gången. Han kom till mig och vi möttes vid busshållsplatsen, pratade lite på väg hem till mig och jag minns att han stannade mig under en gatlykta (det var vinter och mörkt) för att säga att jag var väldigt fin. Sen kysstes vi och det var en väldigt fin och lite cheesy första kyss.
Sen visade det sig att han var ett as men första kyssen-minnet var i alla fall fint.

Det var med en kille jag träffade när jag var 15, kyssen skedde väldigt spontant då vi skulle skiljas åt vid tåget. Tror det hade hängt i luften länge, men att det var först då som han tog mod till sig och kysste mig. Sen blev det inte vi i slutändan av olika skäl men det var en väldigt fin stund som jag inte ångrar ❤️

Jag var femton, det var min första riktiga fylla. Vi var ute vid havet, träffade nån stockholmare på semester, det var midsommar. Han kysste mig ute på klipporna men sa att jag var för ung egentligen (han var typ nitton). Jag blev dökär i ca en vecka sedan var det passerat.

Hej! Har fått ett drömjobb nu inom marknadsföring ? Lönen blev 29 000. Är detta en OK ingångslön (jag är 28 om det har betydelse). Försökt hitta statistik på genomsnitt men tycker det varierar mycket beroende på var man läser.

Beror även på var du bor. Stockholm har ofta högre löner men även högre levnadskostnader.

Vad skall du jobba med inom marknadsföring?! Kan dock inte den branschen men tänker att det nog är stora löneskillnader på vilken tjänst man har.
Vilken stad gäller det?!

Beror lite på vad exakt du arbetar med inom marknadsföring och om du är utbildad copywriter (eller liknande utbildning) eller om du fått jobbet på andra sätt? Generellt skulle jag säga att det låter rätt lågt

Jag tycker det är en bra lön för ett första jobb inom en ny bransch, grattis till jobbet!

Dock är marknadsföring ganska brett, så vet inte exakt vad du borde få. Jag jobbar med marknadsföring i sociala medier, där är ingångslönen enligt DIK på 31 000.

Var tillsammans i 4-5 år med en kille. Vi pratar typ för 26 år sen….
Nu vill han ses på fika, vi båda är gifta och har barn på sitt håll..
jag både vill o inte vill, visst vore det kul att se honom men egentligen varför? Vad tycker ni?

Det låter rätt rimligt! När jag började som journalist hade jag 26000 i lön (var 30 år då) nu har jag bytt jobb till kommunikatör och ligger på 32000 kr (är 36 nu) så det känns som du fick helt ok ?

Kolla med ditt fack. De är bra på att hjälpa med sådant.

Jag förhandlade till mig 32.000 + bonus

Tycker det låter lågt, iaf om det är i Stockholm.

Hur ser ni tillbaka på erat liv?
Jag kan bli helt deppig när jag tänker på hur jag försummat mitt liv. Ångest/isolation/ätstörningar och hur jag misshandlat mig själv. Har ett bra liv nu även om hjärnspöken är kvar. Men när andra pratar om sin ungdom kan jag känna att jag missat så mycket roligt. För jag var så deprimerad från 15-25 år. Kan ibland bli avundsjuk på min man att han levt ett spännande liv med resor/fester osv. Känner mig bitter. Jag är 28 år nu känns försent eller vad man töntigt nog kan säga.

Fyller snart 30 och känner mig som världens mest platta och ointressanta människa. Känner nämligen också att jag missat massor. Folk har rest med kompisgäng, vad har jag gjort? Har inte tillräckligt många kompisar heller för att göra såna roliga saker, har en. Och några killkompisar förstås men umgås inte så mycket med dem.

28 är ingen ålder min vän, du har hela livet framför dig! Du har inte försummat någonting, du har varit sjuk, mått dåligt och lärt dig massor på vägen. Hoppa in i nästa kapitel! Jag ser tillbaka på mitt liv med glädje, ångest, massa fest, resor och festivaler, lärdom, mörker, ljus, depression, skratt, tårar och allt däremellan. Jag är 31 nu, är gift och har två barn och ser fram emot nästa steg i livet – en utbildning. Man lär så länge man lever!

Förstår dig och har också känt så tidigare men det är inte försent. Du är ung ännu och du kan fortfarande leva livet och fylla det med sådant du känner att du missat. Förstår sorgen och bitterheten men försök se mer framåt än bakåt.

Tack snälla för era svar och att ni delar med er. Ska försöka tänka mer framåt..Trevlig fortsatt kväll

Tack detsamma, ha en god kväll!

Lyssna på avsnittet Bittra griller av En varg söker sin pod. Jag är generellt en väldigt brydd person (folk brukar bli förvånade över att jag inte kan relatera till så mkt ångest osv), och det satte verkligen ord på hur jag lever mitt liv. Det går att träna på och jag rekommenderar det, så skönt att slippa all potentiell skuld och skam över saker som var utom min kontroll <3

Jag har mycket roligare nu som 30 åring än som yngre, även om jag kanske gjorde utifrån sett mer festliga och vilda grejer som yngre. När jag var yngre kom det så mycket osäkerhet ivägen och jag tänkte mest på att jag var fel och var andra tyckte. Nu är jag bättre på att känna efter vad jag själv gillar och göra det 🙂 ha roligt är något man tränar upp, känner jag.

Lever man ett långt liv kommer nog olika perioder som blir sämre, beroende på omständigheter. Att du ”missat” en del år som yngre solkar inte ner din nutid eller din framtid! Och man behöver ju inte bli världens lyckligaste människa heller, utan man får jämföra med sig själv.

Sen har jag av olika orsaker en massa vänner på instagram (engagemang i en förening) som jag vet hur de egentligen mår och som regelbundet lider väldigt djupa depressioner. Men, hade jag bara utgått från bilderna hade jag tolkat det som att de levde supermysiga och aktiva familjeliv. Någon lägger upp en bild på en dejt på en restaurang och jag hade inte haft en chans att förstå att det var under en permission från psyk om jag inte redan visste det. Osv. Därför vill jag verkligen varna för att jämföra med andras liv utifrån vad de lägger upp/ berättar. Man ser bara 1 %.

Jag åkte på språkresa till Spanien när jag var 28 i tre månader. Pluggat på konstskola på folkhögskola när jag var 34. Var långtifrån äldst båda gångerna. Sedan omskolade jag mig till medicinsk sekreterare när jag var 39. Samma där, den äldsta var 59 och fick sedan jobb.
Hälsningar från 41-åringen

Elle-galas skvaller;

Vill du ge eller vill du få?

Kanske extremt svalt och trist skvaller, men Klara Doktorow skrev nån uppdatering som hon senare tog bort om att hon tagit hand om Benjamin efter att han tokdäckat… Hann inte läsa allt hon skrev men hon drog nån parallell till att en kvinna hade varit mycket mer utsatt i en sån situation (om hon däckat alltså).

Vart har ankpung tagit vägen?

? @nikolinathun

Började tänka igår efter en kommentar om egoina att många influencers vet jag inte ens varför de är kända. Jag har följt Andrea Norrman ett tag och trodde typ att hon blev känd när hon var med i ”unga föräldrar” (har dock inte sett det) sen googlade jag henne idag och förstod då att hon var med i ph. Blev nästan chockad när jag läste att hon gjorde det ena och det andra där. Obs dömer henne inte och klart man ändras med åldern men snacka om att jag inte trodde att hon hade det förflutna i tv.

Andrea påbörjade sin samborelation ganska precis när hon kom hem från inspelningen av PH, och gick ut med sin graviditet typ när programmet sändes. Som gravid kan man ju av naturliga skäl inte festa särskilt hårt, och i en seriös relation och som blivande föräldrar mognar ju många till och tvingas växa upp lite. Eftersom detta hände typ precis när hennes säsong sändes blev det aldrig riktigt så att hon spädde på bilden av sig själv som den festprisse hon var liksom, och minns att hon skrev i sin blogg att hon grät av skam medan vissa avsnitt sändes och att hennes sambo tyckte det var jobbigt också.
Känns alltså som att hon medvetet tonat ned den perioden och den sidan av sig själv (pga sambo och föräldraskap som kom snabbt efter PH) och därför håller jag med om att man har en väldigt annorlunda bild av henne om man följt henne sen hon blev gravid! Den personen som hon var i PH har hon ju inte riktigt varit på sociala medier sen hon blev offentlig liksom

Är inne i en period där allt känns tråkigt och grått. Mest bara vardag. Hur hanterar ni tråkiga perioder i livet?

Man får stå ut. Härligt om man har vänner som drar ut en på roliga saker. Sedan kan man vidga sina vyer och hitta nya intressen. Livet är en bergodalbana.

Försöker boka in roliga saker som jag ser framemot, t.ex. träffa en kompis, gå på spa eller liknande. Hoppas det vänder och att det kommer roligare perioder för dig 🙂

Håkan Hellström måste avbryta sin spelning pga att tillstånd saknas men koranbrännaren får hålla på (okej inte nu men tidigare).

Rätt enligt lag ja men ändå tråkigt.

Fast Paludan sökte tillstånd och fick det.

Ja man brukar ju inte jämföra så utan följa de stadgar som finns. Alla kan inte bli nöjda ändå.

Kan någon råda mig gällande hur jag ska hantera ett bröllopstärna-problem?

Jag ska gifta mig i augusti efter att ha tvingats skjuta upp bröllopet i 3 år (pga dödsfall i familjen och sedan pandemin) och har frågat mina två bästa vänner om de vill vara tärnor. Jag har sedan dess lärt känna en tjej och vi blev snabbt nära vänner och började prata djupa saker, skrattade så vi grät ihop osv. Vi har även mycket gemensamt, vi har båda hundar och ett hästintresse och pratade om att åka på ridresa till Spanien ihop. Hon och hennes man har nyligen köpt hus i vårt område och hon har pratat om allt kul vi skulle ha tillsammans när vi bodde nästgårds och då kändes det extra rätt att fråga henne trots att vi egentligen inte känt varandra så länge. Jag utgick helt enkelt från att hon skulle finnas i mitt liv.

Hon tackade glädjestrålande ja och har hjälpt mig att planera bröllopet precis i början av planeringen. Nu har de bott i vårt område i flera månader och vi har inte umgåtts alls. Om jag inte hör av mig så gör inte hon det heller. Jag har flera gånger frågat om vi får hälsa på och jag ser på Instagram att hon läst mitt mess men svarar inte. Skriver jag om något annat någon dag senare svarar hon direkt men nämner inte att ses. Jag har bjudit hit dem flera ggr, blir samma som ovan alt en ursäkt om att hon har så mkt. Har erbjudit mig att passa deras hund om de har mkt och behöver avlastning, får inget svar eller ett ”skriver senare” men det gör hon inte. Samtidigt kan det komma ett mess om att hon hittat photobooth-tillbehör till vårt bröllop eller något förslag till möhippan. Hon tittar på alla mina stories på Instagram och kommenterar ofta. Jag är inbjuden till hennes födelsedagsfest nästnästa helg av hennes man då hon enligt honom ”enbart vill ha de närmsta där”.

Problemet är att jag känner mig inte som de närmsta. Jag känner mig dissad men samtidigt inte dissad. Hon sänder ut signaler att hon inte vill ses och att jag är oviktig och sedan kommer plötsligt någon grej eller mess som får mig att känna mig viktig igen. Det är som att hon känner att jag ibland är på väg bakåt från henne och då hör hon av sig för att hålla kvar mig. Umgås vi med andra vänner så kommer ett ”vi hade också velat vara med’ men om jag bjuder in dem till något får jag inget svar.

Jag begriper mig inte på den här människan. Hon säger att hon inte har några vänner men taggar alltid olika folk på sociala medier och har en chattgrupp med gamla kompisar från skoltiden som fan plingar konstant när vi väl umgås. Hon umgås med andra vänner enligt instagram så hon verkar ju inte ligga hemma och må dåligt heller liksom, det hade nog varit min första tanke annars.

Jag ångrar nästan att jag bad henne vara tärna och jag känner mig ledsen och orolig över att jag kanske satt henne på en piedestal där hon inte hör hemma… Känner mig lite dum. Samtidigt har vi så himla kul när vi väl umgås och jag skulle gärna vilja rädda den här vänskapen. Samtidigt vill jag inte behöva tigga och be om vänskap för jag tycker jag förtjänar bättre.

Har någon där ute någon reflektion, förklaring, teori….? ?

Jag tycker du borde sätta dig ner och prata med henne, förklara att du jättegärna vill rädda vänskapen men att det krävs lite engagemang från hennes håll också. Om hon inte ger en bra förklaring eller steppar upp hade jag sagt att hon inte längre är tärna men såklart är välkommen på bröllopet, om det är så du känner.

Funkar det inte att prata med henne direkt så skicka det du skrev här.

Tycker det låter som att hon absolut vill vara din goda vän och tycker om dig, men att det är något som hindrar henne från att orka ses. Något hon inte berättar?

Jag hade nog frågat ungefär så. Dvs att bekräfta att både du och hon vet att hon tackar nej mycket och inte velat umgås de senaste månaderna. Och att du funderar över vad det beror på, och undrar om hon fortfarande vill vara din brudtärna eller om hon hellre vill hoppa av?

Hon kanske är deppig, eller mår dåligt? Kanske är hon eller hennes man hoarders och hon vågar inte ha besök? Det finns ju många anledningar och vi kan gissa i en evighet, men det lättaste är ju att fråga henne.

Det där låter exakt som en före detta vän till mig. En vänskap som startade väldigt starkt men sen kom olika bortförklaringar till varför hon inte kunde ses/uppskjutningar på umgänge. När jag umgicks med andra blev hon dock svartsjuk/sårad. Hon krävde väldigt mycket av hur jag skulle vara som vän medan jag aldrig hade några krav på henne. Väldigt märklig person som jag fick ghosta till slut.
Hursomhelst, det är ditt bröllop, din dag. Känns det inte bekvämt längre att ha henne som brudtärna, som en av dina närmaste den dagen, så tycker jag inte det är fel att du säger det till henne. Du har ju goda anledningar till det också, du kan luta dig tillbaka på att hon aldrig tar sig tid att träffa dig eller anstränger sig för er vänskap längre. Kanske bädda in det lite finare till henne, men du förstår.

Ledsen att säga det, men det låter lite som någon som håller på halster, fast i vänskap snarare än kärlek. Det vill säga, hon vill inte lägga ner så mycket engagemang på en vänskap mellan er, men hon vill ha kvar dig som alternativ/reserv, så hon inte en dag står ensam.

Hej!
Varning för gravidfråga.

Jag och min sambo har de ganska dåligt just nu och jag är höggravid. Är det någon som har fött barn utan att ha partnern med på förlossningen? Hur gick det isåfall?

Skulle rekommendera att pappan är med för barnets skull. Det är deras anknytning som spelar roll inte hur ni två mår.

Nu var det ju inte huruvida pappan ska vara med eller inte som ts frågade.

Jag gick i samma tankar när jag var gravid och förhållandet höll på att krascha. Oavsett hur det blir ts, kommer du fixa det!

Eh nej? Hon ska ha ngn där som ger henne stöd i sin förlossning. Pappans anknytning påverkas inte..

Till ts. Jag bråkade också otroligt mkt med min sambo som höggravid. Han fattade noll. Funderade flera ggr på att lämna honom men glad att jag inte gjorde det för vi redde ut allt sen ?

Va? Nä. Det är hon som ska föda barnet och rummet ska vara byggt för henne, är det jobbigt för henne att han är närvarande påverkar det med 100% sannolikhet förlossningen. Pappan och barnet kan anknyta utan att han är med på förlossningen.

Känn efter ordentligt vad du vill och vad du skulle må bra av TS, vill du inte att han ska vara i förlossningssalen så ska han inte vara det.

Ursäkta men det känns väldigt själviskt att utesluta en pappa från att se sitt barn födas såvida inte något rent skadligt skett från hans sida. Tror visst anknytningen till barnet kan försenas om inblandning vid födelse förbjuds.

Om han stressar henne kan det till och med vara farligt att ha honom i rummet. Om hon inte kan slappna av och känna stöd i förlossningsrummet är det stor risk att det blir en traumatisk upplevelse för alla inblandade.
Med det sagt vore det ju toppen om ni kan försöka prata igenom förlossningen innan och kanske ha med en doula eller en av dina nära vänner/familjemedlemmar som du känner dig trygg med som kan hjälpa dig så får pappan vara med i rummet så länge han är tyst.

Men snälla, vi inseminerar nästa gång och skiter i att en pappa finns med i bilen. Bra idé

Men gud, varför skaffar ni inte barn ensamma ni som tycker såhär? Varför skaffar ni barn med nån som ni inte känner är ett stort stöd i livet??

Tänker att mycket upptäcker man med tiden. Man vet inte allt från början, finns många som skaffar barn med människor de ångrar de blev tillsammans med. Människor förändras.

Barnet bryr sig inte om pappan är med under förlossningen. Fram till att barnet är ute är det all about mamman och om ts inte vill ha honom där ska han respektera det.

Det var nog pappans anknytning till barnet som menades. En pappa har rätt att vara med.

Alltså vad tror ni en förlossning är egentligen? En fin rofylld stund där barnet vackert plockas ut och läggs på en bädd av silkesrosor? Vi snackar ett potentiellt livsfarligt tillstånd, där en kvinna halvnaken, under mycket stark smärta, ska få ur sig ett barn. Det är kiss, bajs, blod och skrik. Det är ingenstans man har med sig folk för att vara snäll.

Det vet väl alla? Handlar inte om att va snäll utan om att man skapat ett liv tillsammans med en annan människa som också har rättigheter. En människa som man valt som livspartner…

Fast det finns absolut ingen rättighet för en man att vara med när en kvinna föder barn. Det är liksom ingenting fint och mysigt man berövar honom, det är inget straff att inte få vara där. Innan barnet är ute har han inga rättigheter.

Fint är det väl i allra högsta grad?! Att se och vara med när ens barn föds?? En stor händelse. Så märkligt att skaffa barn med nån man inte vill ha där… Har man valt fel eller har fel känslor för personen liksom? Kan inte va vanligt… Då får man bita i det sura äpplet, man är fast med denna person i minst 18 år!

Vill man att han ska va med och ta ansvar och få anknytning sen så är det nog bra att börja med att låta honom va med vid SITT BARNS födsel!

Är det han som inte vill vara med eller du som inte vill att han ska vara med?

Har ni det dåligt för att du är höggravid eller hade ni haft en kris ändå?

Jag hade inte klarat min förlossning utan en stödperson. Det finns inget som säger att din stödperson måste vara din sambo. En granne eller en vän kanske passar dig bättre? Min man var den bästa stödpersonen för mig. Alla hans dåliga egenskaper försvann som i ett trollslag när det väl gällde.

Se till att Du gör det som känns bäst för dig, men ta inte beslutet för att ”straffa” din sambo eller baserat på en tillfällig kris. Genom barnet kommer er relation att vara livet ut – vare sig ni vill eller inte.

Han har ju ändå rätt att va med vid sitt barns födelse.. Så länge det dåliga i ert förhållande inte är att han misshandlat dig fysiskt eller psykiskt…

Nej han har inte ”rätt” att vara med. Den födande bestämmer, säger hon nej är det ett nej. Punkt

Inte juridisk rätt kanske men etisk. Herregud m, de har avlat barnet tillsammans! Det är inte bara hennes! Varför beröva honom detta? Lär inte bli en bättre relation framöver då…

Vet flera som tagit med sin egna mamma istället. Har bara varit toppen att faktiskt få det stöd de behövt. Tips, välj den person du vet kan ge dig det, en förlossning skall inte inkludera någon som inte vill en väl ❤️

Konstigt… Varför skaffa barn eller vara med nån som man inte känner är ens närmaste och kan ge stöd??

De är ju det tills de inte är det. Och många höggravida kan vara emotionellt labila med alla hormoner i kroppen så sånt som ts i vanliga fall kan se förbi kanske nu blir superstora grejer och bråk.

Då får väl partnern påpeka det och man får skärpa till sig. Det är inget frikort för att bete sig hur som helst. Ska man skapa stora bråk och instabilitet och beröva den andra föräldern upplevelsen av sitt barns födsel för det??

Alltså i verkligheten kan någon vara ens största stöd och älska en över allt annat. sen blir man gravid och personen blir koko. Det är inte kul men inget man bör skammas för. Sedan kan den personen misshandla en på massa olika sätt som ingen någonsin skulle tro eller tror på när man berättar. Just sayin, tyvärr av erfarenhet.

Såå vanligt kan det inte va… Tror folk skaffar barn för snabbt eller lurar in folk i det… Visst, vissa blir nog knäppa men jag har aldrig hört om nån irl.

Hej, min partner var med mig när jag födde men ärligt, struntade jag i honom rätt rejält. Jag teamade med min barnmorska och undersköterskan, och min partners närvaro under själva förlossningen spelade i princip ingen roll (för min del).

Oj… Vilket förhållande…

Någon som köpt säng från sängfabriken? Hur var det?

Jag har läst mig till att man får mer för pengarna där jämfört med tex Mio men det kanske inte stämmer ?
Någon som har erfarenhet av att ha köpt säng från Mio för runt 15-20.000kr som vill dela erfarenheter får gärna göra det också!

Jag och min sambo köpte Roma Supreme (tror jag den heter) från Mio för något år sedan och är supernöjda. Vi passade på under någon rea och tror vi betalade ca 16000 för en 180-säng med sänggavel. Det var jättebra service i butiken och vi hjälp att prova ut vilka fastheter och vilken säng som passade oss, slutade med att vi tog en billigare än den vi först kollat på eftersom den passade våra behov bättre. Lika skön nu ett år senare som när vi först köpte, längtar efter att gå och lägga mig varje kväll ?

Jag köpte en Sleep Delux från Mio för snart 3 år sen och den är fortfarande lika skön nu och har inte tappat formen eller så. Jag tyckte att det var mycket säng för pengarna men kan såklart inte jämföra mot hur det är från sängfabriken ?

Alltså Cassandra K, my god vad snygg hon är på de senaste dagarnas bilder!

Hon är otroliiiiig . Så vacker , och man SER att han mår bra

I nästan varje öppet spår påpekas hur vacker denna kvinna är. Som ser typ medelmåttig ut, en bra dag… Vad är grejen? Måste ju vara hon själv som skriver det?

Haha reagerade också på att det skrivs så himla ofta. Så va tvungen att kolla upp henne. Snygg absolut, över medelmåttig. Men inte så jävla otroligt vacker att det behöver nämnas varje vecka.

Ja något är konstigt här… Kan komma på 1000 andra kvinnor som är snyggare och sötare men skulle inte få för mig att sitta och gapa ut det här varje vecka??

Det är väl hon själv som skriver tänker jag ?

Medelmåttig vet jag inte, hur vackra människor ser du varje dag egentligen? ?
Men tycker också kommentarerna är överdrivna.

Utan bra hudvård, smink, dyra kläder, foton ur bra vinklar så är hon absolut inte en skönhet. Jämför med typ Margot Robbie som verkligen har vackra drag.

Och med det sagt så sitter ju skönheten i betraktarens ögon, så någon du tycker är världens snyggaste kan någon annan tycka är direkt ful…

Cassandra fotar sig smalare. Absolut har hon rasat i vikt. Men hon är inte smal. Dessutom använder säkert filter osv. Hade hon varit med på elle galan då skulle vi ha sett hur hon egentligen ser ut. Litar absolut inte på dessa influencers

Är hon verkligen 36 år??

35 år. Och ja? Förstår inte…man ser att hon är 35 år gammal. Hon ser inte alls ut att va i 20 års åldern som flera har skrivit här inne förut.

Jo jag hade nog gissat på mycket yngre men det är nog mycket kläderna. Det är väldigt mycket visa mage.

Tycker absolut hon ser mycket yngre ut, men många gör ju det.

Menar inte att förminska, bara att det inte är konstigt att se mkt yngre ut.

Jag är 38 och mina bröst ser inte helt sönderammade ut som hennes. Hur många barn har hon?

Haha. Jag är 35 och mina bröst såg ut som hennes innan amning. Dock noll skillnad efter amning.

Visst hon ser ganska bra ut. Men hennes personlighet är så divig. Får dessutom trash vibbar av henne och hela hennes umgängeskrets.

Jag får vibbar av att hon var mobbad och retad som barn och bestämde sig för att ta revansch och bli en riktig mean girl sedan som vuxen. Men kanske är för att hon verkar så självgod med sina poser och miljontals foton på sig själv…

Tycker ni hon är snygg??

Hennes läppfillers är helt misslyckad.

Jag undrar mest hur fan hon har gjort för att bli så smal?!?

Lite skumt är det att ha byggt hela sin ”karriär” på sociala medier (mer eller mindre) utifrån ett bodypositive budskap. Sen kommenteras inte hennes enorma förvandling kroppsligt öht?

Gastric bypass / sleeve. Operation iallafall

Varför är butikspersonal i vissa klädbutiker så otrevliga? Även om kunder är trevliga. Fattar att de säkert har otrevliga kunder också, men har sett många som arbetar i butik som hade kunnat hantera upprörda/otrevliga kunder på ett mer professionellt och trevligare sätt.

Gäller det inte allayrken?

Jo det är sant såklart 🙂

Jo det är klart att det finns otrevliga människor i alla yrken, men varför väljer man ett serviceyrke om man inte kan vara trevlig mot kunderna? Tycker så ofta att service personal är otroligt oflexibla och har en attityd som gör att man känner sig jobbig när man frågar om hjälp. Senast idag på Ica frågade jag om en Trisslott i kassan och hon som satt där suckade och frågade om jag verkligen var tvungen stygga en? hade absolut kunnat tänka mig att gå till en annan kassa om hon lite trevligt sagt att hon hade slut på det och att hon inte kunde lämna sin kassa just nu.

Det kan ju vara så att man inte aktivt valt ett serviceyrke utan mer tagit det man fått. Sen har väl folk olika dåliga dagar.

Skandinaver är ofta dåliga på sådant. Även de som är bra, är inte lika bra som i andra länder. Vet inte om det beror på att vi känner oss nedtryckta så när vi väl får stå bakom en disk och se fisförnäma ut så tar vi ut det på andra? Tycker Norge är värre än Sverige dock. De kan bara stå och stirra när du ska betala eller frågar om hjälp haha

De är troligtvis underbemannade och stressade. Ibland tappar de masken, och det är såklart inte bra men samtidigt mänskligt

Eller så tittar de på OS och kan inte slita sig, som hände oss när vi skulle köpa en svindyr barnvagn men all personal tittade på tv så vi tog våra tusenlappar och gick. ?‍♀️

ja mänskligt men inte okej.. tycker många snarare är så otrevliga mot kunder så att kunden som var trevlig innan faktiskt blir otrevlig tillbaka och då med all rätt

Om man ska lägga lite pengar på BRA sängkläder – vilka har ni tips på? Är så otroligt less vår samling sängkläder. Min plan är att kasta ut alla och köpa typ 2 uppsättningar i bättre kvalitet som man kan byta mellan.

Jag handlar på Hemtex…
Så mjuka och sköna och så brukar de ha mönster som jag gillar. Är ju tex ett fan av deras samarbeten med Nadja Wedin

Vad är dåliga sängkläder?

Jag har sängkläder från
Hemtex: jättebra
H&M: jättebra (men de har tydligen inte sängkläder längre?)
Ikea: bra, de billiga jag köpt där är bättre än de dyra
Sovtex: jättebra

Åh nej!!!! Älskar hm:s

Jag med! Men var nån igår på ös som sa det:(

Köpte sängkläder från hm via hemsidan senast i veckan så det borde dom ha.

Det var ju hål i hörnen de slutat med ?

Jaha. Vad bra att de finns kvar. Men har de slutat med hörnhål kommer jag ändå inte köpa några.

Ingen aning om det är sant eller om det är så på alla.

Gick in på HM direkt – jo, de säljer massor? ? Som tur är, älskar deras!

Beror på vad du vill ha för kvalitet.

Satin- om du gillar riktigt mjuka lakan. Dock om du blir varm så är det inte att föredra då det blir nästan blött när du blir varm.

Percale- om du gillar mer krispig känsla. Mjuka men krispigare (typ prasslar lite) och perfekt om du blir varm. Då uppleva påslakanen svala.

Linne- om du vill ha fin kvalitet som bara blir mjukare och mjukare efter varje tvätt. Kan upplevas hårda till en början med blir bättre efter 2-3 tvättar. Fördel också att man kommer undan med att ha en obäddad säng så linne är snyggt obäddat.

Sen finns det egyptisk satin-bomull. Har ej provat själv, men hört extremt bra om detta. Ska vara bland det mjukaste man kan få på marknaden.

Lyocell- extremt mjukt. Nästan för mjukt för min smak ?

Alva Linen har helt ljuvliga set

Vilket sminkmärke har bäst ögonskuggor? Jag vill köpa en palett med olika bruna nyanser, är inte intresserad av glitter utan jag gillar naturliga sminkningar men vill kunna få det relativt mörkt. Priset är inte så avgörande då jag ser det lite som en engångskostnad de närmsta åren. Gillar inte att experimentera så behöver bara några nyanser.

Billigt och bra: max factor har/hade (eller maybelline, jag blandar ihop dem tyvärr..) en jättebra med bruna nyanser.

Gillar Sephoras egna skuggor. Bra pigment som sitter länge på mina oljiga ögonlock.

Kommer inte på en palett på rak arm men rent kvalitetsmässigt är Huda Beauty och Natasha Denona helt fantastiska. Otrolig skillnad mellan deras skuggor och t.ex. Isasora och Maybelline…

Bygg din palett med Anastasias singelskuggor.

Alltså jag är för billiga märken. MEN har upptäckt Anastasia Beverly Hills – WOW! Magiska! Sååå fina, lätta att jobba med och håller sig fina en hel dag/kväll/natt! Förra helgen hade jag en rejäl sotning, åkte på fest sen bortamatch (?) hos exet, kom hem några timmar senare och såg fan likadan ut efter över 12h!

Soft glam och modern rene…. Nåt – så jäkla fina! Och en bra primer, har just nu Urban Decay ?

Onödiga eller löjliga saker som stör mig just nu

● En kollega skyller sin klass dåliga resultat på en massa olika saker, och kommer med ursäkter. Min klass fick extremt bra resultat och känns som om jag ej kan vara stolt över det.

● Min kille står fortfarande som singel på Facebook. Väldigt löjligt att jag bryr mig. Vi är inte ens vänner på Facebook och facebookstatusar slutade man uppdatera för x antal år sedan. Men stör mig. Hade hellre sett att det inte stod något alls, som på min sida. Vi har varit ihop i 1,5 år.

● Människor som skriver kärleksinlägg riktade till sina barn, partners , djur etc .

Och en hel massa. Är trött, sur och allmänt oskönt bitchig. Vad stör ni er på i afton?

❤️

Ryssland!

Använder din kille Facebook då?! Känns ju som det är lite öde där numer. Folk är inne och lägger kanske upp sina instagraminlägg men utöver det så gör de inte så mycket uppdateringar. Vet ju folk som har Facebook men aldrig är där

Sergej Lavrov och min kollega som har ADD som skyller sin dåliga attityd på sin diagnos. Och min förbaskade mage.

Tog bort min facebook för några år sen och fick sån Flashback nu när jag läste din kommentar. Ändå helt sjukt att man hade sin relationsstatus (oavsett status) utskriven??? Varför behöver nån veta om man är singel eller inte?

Väntar en liten flicka i juni och behöver tips på fina flicknamn!!! Det ska vara gångbart lite överallt, men inga fula white trash namn som lunabelle, melody, hailey osv ???

Julia

Juni

Juni(Junie), Rut (Ruth), Sally, Maja, Elsie

Åh Rut… Tänker på Vänner, ”we’re gonna have outselves a little baby Ruth”. Så fint och gulligt namn ❤️

Eivor

Eivor, Eivor, Eivor.

Mvh/ Sten Frisk

Alma, Svea, Sigrid, Anna, Gabriella, Nora, Freja, Louisa, Selma

Inga direkta gudanamn. Det är hybris och hippie.

Stella

Men nej. En gravidfråga här och där är ok men NAMN? NEJ gå till familjeliv eller Facebook istället

*Scroll scroll*

Cry me a riveeeeerrrrr

Linnea

Alicia, Stella, Lou, Leonore, Lucia, Uma, Flora, Vera

Bonnie, Alba, Sally, Hedda, Vera, Siri, Penny, Stella

Mina finaste namn är de trestaviga som slutar på a, Amanda, Filippa, Matilda, Andrea, Emilia, Felicia, Olivia, Johanna, Elina, Kristina med flera. Bubblare: Linn och Nikolina.

Dorotea

Sally, Lovis, my, karin, Herta (älskar Herta ?)

Nina

❤️

Karin, Frida, Mimmi

Hamnade absolut rätt

?

Har ni några roliga bröllopstips? Tänker att det kanske finns någon här som varit på ett bröllop där någon kul lek hände, något spex, någon överraskning osv?

Jag ska gifta mig I höst men många av våra vänner är lite försiktiga och behöver lite uppmuntran (utöver alkohol) för att komma igång.

Hit me med era bästa bröllopstips! Eller värsta med för den delen så jag vet vad jag ska undvika ???

Försök att tänka på det som en rolig fest bara? Eller jag för min del tycker att både spex och lekar på bröllop är lökigt. Räcker väl gott med riktigt bra musik, röj, dans? ?

Åh om ni inte är megamånga så kolla in typ Bäst i test-boken och ha lite roliga lekar?

Pappersduk och pennor, så kan man klottra lite samtidigt ? Så roligt!

Om ni har bordsplacering och känner gästerna väl, beroende på hur bekväma de är – ge dem en uppgift att göra med sin granne. Men inget jobbigt, men nåt lutet roligt.

Musikquiz? Eller typ be folk skrivs musik de gillar så dansandet blir för alla ?

Åh vill också gå på bröllop! ? Bjud mig, jag kan vara lekledare ?

Har någon gjort tear trough och kan berätta om det var värt? Alltså fillers under ögonen.
Varje gång jag sminkar mig kommenterar någon mitt utseende att jag är blå och ser misshandlad ut, ingen concealar kan täcka, har provat många bla anastasia som är väldigt täckande men det blir inte bra . Min pappa trodde seriöst jag hade ett blåmärke (fel person i ens liv att kommentera ens utseende men vad ska jag göra) , och idag på jobbet ställde sig en kollega jättenära mitt ansikte och granskade mig supernoga. Är liksom inte jättekul, så jag undrar om någon gjort detta och kan berätta om det var värt det? Så svårt med smink överlag näe man är torr + har fräknar (+ suger på smink…) , att ha fräknar har jag lärt mig att leva med då det sällan blir bra att täcka över dom med full täckning foundation. Hjälp mig någon ’:)

Menvad fräckt att ställa sig o granska någons ansikte. Tycker inte du ska behöva göra ingrepp för att folk inte kan låta bli att kommentera.

För mig hjälper det om jag först har brun utan sol, sen korrigerar jag det blåa med lite rödare concealer, och sedan en i rätt färg. Viktigt att inte välja en för ljus concealer(man tänker ofta att man vill ljusa upp det mörka blåa) för då upplever jag att det blåa lyser igenom mer.
Det är okej att inte vara felfri. Men vet hur du känner…

Jag gjorde i höstas, har varit mörkblå under ögonen sedan jag var liten. Det blev absolut skillnad, men inte på färgen liksom utan det fillern gör är ju att fylla ut gropen som är mot benet i skallen liksom. Jag hade hoppats att det skulle ta mer på färgen (i och med att man hör om att det kan upplevas ljusare när man får mer under huden). Jag är nöjd, men jag tror inte att jag kommer göra det igen, så mycket effekt var det inte. Jag gjorde det dessutom på en salong som hade intro-erbjudande så betalade typ 1700 tror jag, normalt sett kostar det mycket mer. Jag sminkar mig fortfarande med en redig concealer-rutin varje dag liksom ?

Jag upptäckte att jag inte kunde se Nellie Berntssons mammas instagram längre och alla hennes kommentarer på Nellies inlägg är borta? Är jag blockad eller har hon tagit bort sin instagram? Och har det att göra med att varför Nellie skrev ett väldigt ledset inlägg för några dagar sen??

Kan inte se henne heller. Så hon har nog tagit bort sin ig

Tänkte precis skriva en likadan kommentar. Är så orimligt nyfiken på vad som hänt. Hon har också lagt till Gonzalez igen i beskrivningen. Det tog hon väl bort när det skar sig med pappan?

Det tänkte jag inte på! Såg att Smilla var hos sin pappa för någon helg sedan också så dom kanske har börjat umgås igen.

Jag såg det igår också.
Skumt att gå från öppen profil och bara pumpa ut inlägg och stories till att helt försvinna…

Någon som följer Anni Ovesson på instagram och vet vem idioten är hon delat på story som rappar till sin häst när den stannar på hindret? ?

Har vidarebefordrat storyn till min syster som vet exakt vilka alla ryttare som någonsin satt en fot på en tävlingsbana är, inväntar svar.

Det vill jag också gärna veta ?

Det värsta jag vet är när bruden/brudgummen går från bordet och någon plingar i glasen och alla tjejer ska fram och kyssa brudgummen på kinden och tvärtom med bruden. Förbjud det!!!?

I övrigt kan jag tycka att om man är försiktig kanske man inte uppskattar lekar där man själv måste vara delaktig

Haha jag älskar den traditionen ?‍♀️ Så länge det händer en max två gånger.

Vad finns det att älska med det?

Funderar på att installera Tinder igen. Är det värt? Eller ska jag testa Happn?

Ja Tinder är värt.

Alla träffar ju någon där men jag lyckas inte. Är säkerligen för ful eller skriver fel.

Hej, behöver bolla med någon. Jag är en person som tar jobbet på stort allvar och identifierar mig därför med mina prestationer på jobbet. Gör jag bra ifrån mig mår jag bra, gör jag mindre bra ifrån mig får jag destruktiva tankar (påverkar mitt psyke ordentligt). Jag jobbar nu på att omprogrammera mitt tankesätt genom att separera mig som person med mig som karriärskvinna.

Nyliven blev jag erbjuden en fantastisk tjänst på ett internationellt företag som jag tackade ja toll trots att min magkänsla skrek nej. Som det nu visat sig så är förutsättningarna för att jag ska kunna genomföra mitt uppdrag rätt kassa. Jag fick först och främst ingen som helst onboarding, utan slängdes in i det komplexa projektet på en gång och antog den utmaningen på bästa möjliga sätt. Jag är inne i min fjärde vecka och har redan roddat i projektet och strukturerat upp det som behöver göras. Men pressen är hög då deadlinen är extremt tajt, vilket inte är ett problem i sig om alla samarbetar – vilket inte alltid är fallet. Problemet är även att ingen hört av sig för att följa upp hur jag mår i denna komplexa organisation efter mina försya veckor. Min chef har inte en enda gång hört av sig för att fråga hur det går trots att projektet är komplext och tidspressen maximal. Jag har kontaktat chefen och sagt att förutsättningarna för att genomföra mitt uppdrag inte är bra (punktade upp anledningar), men fick ingen respons som var till hjälp.

Gårdagen var ett helvete då jag skulle hålla i ett möte. Det var inte första gången på arbetsplatsen jag höll i ett möte, men gårdagens möte kändes fientligt + att chefen lämnade mötet mitt i allt trots att jag behövde stöttning i det mötet i och med att jag är ny. Jag som alltod klarar av alla utmaningar bröt istället ihop då jag mått så dåligt under mina första veckor på arbetsplatsen + traumatiska händelser. Detta har aldrig tidigare hänt.

Jag mår inte bra av detta alls, men vill samtidigt lämna denna efterlängtade tjänst.

Vad ska jag göra? Magkänslan säger att detta inte är bra förutsättningar, men denna tjänst är en superbra tjänst som öppnar många dörrar.

Finns det någon som genomgått något liknande. Vad gjorde ni?

Tinder

Lön för Distriktsläkare, vad är rimligt?

Tar studenten i juni och har så blandade känslor inför det. Å ena sidan känns det jätteskönt att äntligen bli fri från den konstanta stress som min gymnasietid inneburit, och äntligen kunna börja få lite tid till mig själv och mina intressen. Å andra sidan blir jag så himla sentimental när jag tänker på att de här åren tar slut nu och att jag förmodligen aldrig kommer träffa de flesta av de här människorna igen. Länge var jag väldigt blyg och vågade inte prata med nya då jag automatiskt utgick att de inte skulle gilla mig. På senare tid har jag blivit lite mer öppen och vågat prata med fler. Då har jag verkligen insett vilka fina människor jag haft omkring mig hela tiden, och sörjer ännu mer att jag går miste om att lära känna dem mer. Överlag kommer det bara kännas så himla konstigt när allt är över, och så tomt och ensamt.

Du kommer att hamna i nya sammanhang… en del från gymnasiet tar man med sig, en del bär man bara kvar i hjärtat/minnet och ytterligare ett par glömmer man helt. Åren går och det kommer nya. Själv har jag två barn med massa kompisar… sanslöst många trevliga föräldrar (dvs jämngamla, roliga typer) som flyttat in i mitt liv nu de senaste åren.

Ta tillvara på den sista tiden som är kvar av gymnasiet, det är ändå drygt en månad (min kusin tog 010525, sjukt tidigt!) kvar!

Hör med lärarna om de kan ordna en återträff om ett/fem eller tio år?

Grattis till studenten i förskott 🙂

Tror ni Bianca och Flipp gjort slut igen?

Nån ”Linda” i Isabellas kommentarsfält som kommenterar allt som är minsta lilla negativt. Misstänker det är Paul eller Bella själv.

Eller så är det människa här inne som försvarar och bara kommenterar positivt när Bella kommer på tal.

För 12 år sedan gjorde jag något jag ännu ångrar och har så fruktansvärt dåligt samvete för.
Kortfattat : var inte en bra kattägare nog så katten fick dåliga beteenden som gjorde så jag fick avlida den.
Jag borde ha kämpat för henne, och jag borde ha förstått vad en katt behöver för att må bra. Hon blev som en möbel hemma istället för en kär familjemedlem … och jag tog henne in i buren till veterinären och hade henne i knät när hon somnade in 🙁
Först när hon var död insåg jag vad jag hade gjort, och än idag så rinner tårarna när jag tänker på hur jag svek henne…
Det känns som att jag gjort något oförlåtligt, och kan inte släppa det här

Usch jag var med om samma sak som ung. Hade en katt som jag gav upp på för lätt. Får ångest av att tänka på honom. Jag mådde nog inte så bra under den perioden och tog beslut om att avliva pga att katten betedde sig så märkligt men det hade jag aldrig gjort idag.

Förstår inte hur man kan ta ett beslut och avlida en levande varelse bara för att beteende var dåligt

Jag känner så för sena aborter. Sjukt.

Finns inte bara två saker som spelar in i ett beslut. Allt är inte svart/vitt men lätt att tänka det när man inte är i situationen själv.

TS: Du tog beslutet med de omständigheter du hade då. Att du inte skulle göra samma val idag betyder att du har växt och lärt dig. Kanske du skulle kunna göra något som skriva ett brev till katten och be om förlåtelse. (Inte för kattens skull, för din skull). Var snäll mot dig själv, det kanske inte var rätt beslut, men det var det beslutet du gjorde. Du tog beslutet med det du visste, kände och tänkte då.

Vi kan inte få det förflutna ändrat så har du lärt dig från tidigare misstag så är det allt som går att göra. ❤️ Vi gör alla misstag. Gå vidare och förlåt dig själv. Om det känna bättre skänk en slant till något katthem.

Nyfiken på hur mkt folk har på sina sparkonton? Särskilt barnfamiljer? Och preppar ni mat osv om det uppstår en kris? Om nej varför?

Just nu: 225k
Men ska ta 50k till min drömresa och 50k till att betala ett studielån 🙂
Är nöjd om ja har 50k sparat och lite preppmat i källaren!

Familj med två små barn. Har tillsammans med min sambo cirka 100 000 kr på buffertkontot och ca 1 000 000 kr investerade som vi såklart helst inte vill röra. Har en del mat preppad, levde visst med foliehatt innan Rysslands invasion men fick ta bort skygglapparna då och har börjat bygga upp ett nödförråd.

Oklart om du förstår begreppet foliehatt?

Tror du missförstår begreppet foliehatt

Vi har mellan 60-80 000 just nu. Plus lite i fonder. Känner mig stressad över att det är så ”lite” men vi har haft mycket utgifter det senaste. Är bara att fortsätta spara ?

Vi har alltid fyllt skafferi så vi skulle nog överleva några veckor-månader utan mat. Vatten är det däremot sämre med

Ett par ytliga tankar, det kan väl vara ok efter elle-galan och allt.
1. Jag undrar hur Sofi Fahrman ser ut i sitt mörka hår. Tänk om hon skulle slita färga… hon är ju fin i allt så hon skulle säkert vara fin så med. vore kul att se hennes naturliga färg som omväxling.

2. Åt andra hållet, åh om Ebbavs skulle h sina naturligt ljusa ögonbryn, så som hon ser ut och såg ut 2002, så som jag själv ser ut.

3. Vad är det med Elsa B, Sofia W, att de alltid ska snörpa på munnen. Jag har nog aldrig sett en enda bild av EB där hon bara är sig själv rakt upp och ner. Framifrån. Utan flängben, halvöppen mun eller ihopdragen osv.

4. Hur kan typ ingen ha lite urringning? Så boring tycker jag!

5. Hur kan typ alla ha botox med mera eller var det nu är? Så boring och sorgligt tycker jag! Nu senast Amanda S, så vacker i dig skälv, nu bara stel, konstig, ”utpluppande” ansikte 🙁

Bingo Rimers Stories… Det gränslösaste jag nånsinsety
Alltså är han dum i huvudet på riktigt?!
Filmar Rambo i duschen o lägger ut på Insta.

????

Vidrigt.

Och snabbt som attan gjorde han sin Instagram privat. Han är vidrig.