Öppet Spår

Det här är alltså ett inlägg där det är fritt fram att kommentera om vad du vill, när du vill, hur du vill, på vilket sätt du vill.

OT är mer än välkommet och det finns inga rätt eller fel.
Är du ensam hemma? Sjuk? Uttråkad? Vad som helst, du är VÄLKOMMEN hit för att snicksnacka om vad som helst!

Givetvis gäller samma regler som vanligt och om man inte sköter sig kan man bli satt i moderering – men det är sen gammalt och ni sköter ju er så go nuts… ?

Ps! Tjafsa mindre!

660 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Vilka artister och kändisar tycker du är överskattade?

      Beyonce…

        Loa
        Jag håller med.

        Håller med

        Hon är en jätteduktig sångerska och vilken utstrålning. ?

          Anonym 20:19
          Må så vara men blir tröttsamt när folk behandlar henne ( och många andra kändisar )som en gudinna eller gud så fort de kommer på tal.

          Är inte alls förtjust i hennes röst faktiskt. Jag kan ju höra att hon är duktig, säger absolut inte att hon är dålig eller medioker, hennes musik är också bara ”helt ok”, men varken rösten eller låtarna tilltalar mig alls. Så för mig personligen ter sig hypen kring henne rätt obegriplig, den kring hennes persona likaså. ??‍♀️

        Hon har talang men har blivit helt sönderkommersialiserad precis som många andra artister. Sååååå boring.

        Hehe håller med

        Rihanna > Beyonce 100%

      Måns Zelmerlöw

        Bättre som programledare än som artist.

      John Travolta
      Bruce Willis
      Filip och Fredrik
      Taylor Swift

        +1 på Filip och Fredrik

          Absolut Filip och Fredrik.

      Benjamin ingrosso

        Absolut Benjamin, som egentligen gör lite förfinad hissmusik med smörig sång. ?

        VEM lyssnar ens på honom ? Hör aldrig hans musik på radio eller i offentlig miljö ? Ja något undantag med dance you off och man in the moon som man hör någon gång i halvåret… men annars ?

      Adele.

        Är själv inget galet Adele-fan, men skulle nog ändå tippa på att hon har den starkaste rösten av alla pop-sångerskor idag.

          Stark men lite enahanda i långa loppet. En sång så är man nöjd.

      Carolina Gynning
      Zara Larsson
      Edvin Törnblom
      Sandra Beijer (kändis?)
      GW
      Och så vidare

        +1 på zara larsson och sandra beijer

      Zara larzzzzzon

        Men alltså Zara är ju asgrym?

          Finns det en till Zara Larsson?

            Nej, jag menar DEN Zara Larsson.

          Smaken är som arslet.

        Ja är så less på Zara Larsson.
        Vissa låtar är jättebra men privat har jag fått uppfattningen att hon försöker för mycket och är en jobbig och störig jävel.

          Men verkligen inte originell på nåt sätt. Vem är det nu för tiden iofs.

          Eller så är det media som målat upp den bilden med sina tvistade rubriker.

      Tom Cruise och scarlet Johanson.

        Tom och scarlet tycker jag mycket bra om. ? många bra filmer dom varit med i.

          Filmen kan ju vara bra i sig medan skådespelarna får för mycket beundran för inget speciellt skådespel. Scarlet står ju bara där och hänger med sin läpp och känns som samma karaktär i varje roll och Tom Cruise är sjukt weird.

          Jag gillar inte Zeina. Hur hon tar andras recept. Lägger till 1 krydda och låtsas att det är hennes. O på senare tid gått loss på såna sjuka matkombinationer. Ärtguacomole eller potatistårta och shit.. blä. Nä karriären borde vara över nu.

            Är du möjligen lätt eller kraftigt störd? Vem annars kritiserar på sådant vis en matkreatör: ”O på senare tid gått loss på såna sjuka matkombinationer”

            Vem fan är du och varför hatar du tomatlasagne eller whatever?

              Just det Mia, och din konstiga:

              “Ärtguacomole eller potatistårta och shit.. blä.”

              Kulius, vilka hakningar ni har…

              Ursäkta? Ja har väll rätt att tycka maten hon lagar inte alls ser god ut utan att kallas störd. Herregud.

      Beyonce, Zara Larsson och Taylor Swift. Avskyr allihop och Beyonce kan inte sjunga.

        Hehe! Å så många som tryckte ”gilla” här. Så kränkande det är för en del att att vi sammankallar…

      Parisa Amiri

        Hon är ju smart men galet självgod! Gina Dirawi med

      Hov1. Samtliga svenska ortenrappare utom Einar som faktiskt hade talang.

        Det där är verkligen ett avsnitt ur Kejsarens Nya Kläder. När ska någon säga högt och redigt att ortenmusiken suger?

          Det är det väl många som gör, men folk tycker olika helt enkelt.

      Ariana Grande

      Håkan

        Juholt?

          Underskattad.

        Bråkan?

      Abba

    Vad ska man kräva för lön i Stockholm som Content Manager för ett medelstort företag med ett starkt varumärke när man går på intervjuer? Jag är utbildad och har ca 1 års erfarenhet.

      Tänk som en medelålders vit man och lägg till 5000 kr på det.

        Haha är rädd för att bli avvisad om man säger för högt? Vet inte riktigt vart det är rimligt att lägga sig.. ska man säga ett spann eller en viss summa?

          Fundera på vad du själv tycker är rimligt som motsvarar rollen och det du faktiskt tror du kan leverera. Fundera också på vilken lägsta lön du kan tänka dig ta jobbet för. Ange ett span där du utgår ifrån vad du tycker är rimligt och vad du tycker är wow. Vill de ha dig kommer de att förhandla inom det spann du föreslår. Sälj dig inte för billigt. När du väl är anställd är det mycket svårare att få upp lönen.

          Råkar du säga för högt men är en superkandidat för jobbet lär de ju iallafall vilja påbörja en diskussion så ni kan mötas någonstans kring löneanspråket 🙂 Men ett spann är lättare att förhandla kring än en exakt summa, då kan man ju utan att skämmas ligga för högt på sitt högsta belopp (som man kanske också själv är medveten om är för högt haha).

          Googlade lite och drar till med spannet 34-37 kanske, hur verkar det? Borde ju ligga lite högre i Stockholm än övriga landet tänker jag. Du kan kolla med facket för mer exakt lönestatistik och jag tror de kan agera lite rådgivare kring sånt här också.

          Vart?

      Kräva kan man ju inte göra. Man lämnar in ett löneanspråk som ligger ett par tusenlappar högre än vad det antagligen kommer att landa på. Det måste finnas utrymme att förhandla.

        Börja med att fråga vad de själva har tänkt för lön

          Det skulle jag inte rekommendera. Då går dom in på en låg summa och det är betydligt mycket svårare att förhandla uppåt än nedåt.

            spela roll, om de säger 25 – för att löneförhandlares jobb är att köra över svaga vid lönesamtal – så säger man ”Haha nej minst 65. Ni behöver mig.” Detta är första delen.

            Sedan kommer de gorma i 15 min för att majoriteten ger med sig och låter sin lön sänkas med 20%. Oavsett om ni börjar på 25 eller 65.

              Att ha ett lönesamtal och förhandla lön med sin arbetsgivare är något helt annat än när du söker ett nytt jobb.

                nej det är inte skillnad

                I båda fallen är lönen och dörren förhandlinsmedlet

                allt annat är slöseri med tid

            Nej mkt lättare då att bara säga ”ja okej men jag förväntar mig minst 10k upp”

            Inga problem om man är en intressant kandidat

        Kräva kan man visst göra. Man är fri att tacka nej om de inte matchar ens krav. Precis som att dom kan säga nej om du inte matchar deras.

      Vad läste du för utbildning?:)

        Jag läste medievetenskap, PR & kommunikation!

      Jag jobbar på ett stort företag i Stockholm inom liknande område (PR) och med liknande erfarenhet som du samt med 5 års utbildning. Jag tjänar 30. Hade jag velat tjäna mer som junior (man räknas som junior ganska länge i den här branschen) hade jag sökt mig till en byrå istället. Men jag trivs på min arbetsplats. Min kompis jobbar som content manager på ett annat bolag på samma gata, hon får också 30.
      Jag hade kanske satt ett löneanspråk på 35-36 ändå om jag vore du och hoppats på att inte gå så långt under. Lycka till!

        Oj det var ju väldigt lågt för din erfarenhet? En vän till mig fick nu fick nu 40k som PR manager på ett stort företag efter 3 års erfarenhet.

          1 års erfarenhet, 5årig utbildning. Så jo ändå junior. Jag är då ingen manager utan typ konsult (fast inhouse) de slipper köpa tjänster från byråer och håller allt inhouse istället. När jag gjorde praktik på byrå tjänade juniorerna typ 40, men praktikanterna gjorde grovjobbet och sen fakturerade de för våra timmar. Klassiker. Vantrivdes. Nä man får nog väga de andra förmånerna såsom kollektivavtal, föräldralön och inte behöva jobba 70timmarsveckor (som jag gratisjobbde på den byrån).

            Jahaaa sorry läste för snabbt, tog du en master? Åh, hur länge praktiserade du? Jobbade de andra på byrån 70 timmar i veckan menar du? Jag har också praktiserat på en pr-byrå (vantrivdes ihjäl mig), däremot en oseriös sådan som endast jobbar med influencerutskick men där låg tjejernas lön på ca 22k och hade vart där i flera år. Helt sjukt är det, och alla praktikanter fick jobba stenhårt

              Jag har en dubbel kandidat. Min praktik varade i ca 5 mån. Min lärare på universitetet fick steppa in för att jag inte skulle jobba på helgen, han ringde mig och var uppriktigt arg på min praktikplats. Nä tvi vale aldrig byrå igen.

              Minsetet på den byrån var ”jag ska vara ledig två dagar nästa vecka – om kunderna vill”. Dvs aldrig för det hände alltid nån skit så ett pressmeddelande måste ut. Alla jobbade mycket.

                Usch låter helt fruktansvärt. I mitt senaste jobb hade jag hjälp av en Pr-byrå och det fick mig att aldrig vilja jobba på en byrå. Att de alltid måste vara tillgängliga och jobba samtidigt häcken av sig för flera kunder samtidigt? Nej panik. Får man fråga vilken byrå du var på?

        Men tack snälla för ditt svar, jag funderar på att säga ett spann mellan 35-40..

          Säg då 40 och om det sen landar på 35 så kommer du ändå att känna dig nöjd.

          Säg ’runt 40’ iså fall.

            Haha när frågan väl kom så blev jag ställd ändå trots att jag gick och tänkte på det hela kvällen.. jag klämde ut mig runt 37-42. Och hon svarade med att ”ja men det är runt där vi har tänkt oss”.

        Vad lite efter så lång utbildning, jag jobbar på statlig myndighet och har 36, kommer gå upp till 40 i år. Är strax över 30. Du är underbetald!

          Nja underbetald är jag nog inte enligt fackets rekommendationer där en junior bör tjäna 30-35 (med undantag beroende på var man bor, ålder osv). Men dock tänker jag förhandla upp nu när arbetsuppgifterna skiftat 🙂

          Nyfiken jag blir, jag jobbar också på statlig myndighet och undrar om du ska byta tjänst internt som gör att du får upp lönen 4000 eller om det handlar om löneinplacering? Tycker det är så sjukt svårt att få upp lönen, har jobbat i tio år på samma arbetsplats och det går lååångsamt med min löneutveckling.

      En löneförhandlares uppdrag är att sänka lönen så mycket som möjligt oavsett vem det handlar om. Så en kompetent som låter sig bli överkörd kan lätt få hälften av vad en oerfaren men uppblåst får.

      Det behövs content managers (är du även strateg?)
      Så ta i!

        Oj behövs det? Tycker var och en nu förtiden jobbar med just content, pr kommunikation osv. Marknaden är så tuff och har sån konkurrens.. man blir alltid bortsållad för att det alltid är någon med mer erfarenhet och som jobbat i 427 fler år

      35-40 typ. Säg 40 så kanske de ger dig 37?

        Jag tog i och sa mellan 37-42 utan någon direkt motivering haha för blev lite ställd, gillar inte denna fråga.. hon svarade ja men det är runt där vi har tänkt oss.

      Jag jobbar som content editor på ett medelstort bolag med säte i Stockholm och tjänar 43k. Mina kollegor med managerroller (män ehehe) tjänar runt 47-50k. Liknande utbildningar som dig men har 2-3 år på nacken i liknande roller.

        Det är ju ändå bra!! Då tjänar du inte såå mycket mindre än manager rollerna. På mitt förra jobb så tjänade komm/PR ansvarig 32 k för ett stort företag i Sthlm:)

    Jag saknar en riktigt bra vän ?.

      *kram*

        Kram tillbaka ?

      ❤️❤️❤️

        ???

      jag med?
      har kompisar, men ingen sån bästis som man pratar med allt om.
      kram till dig ????❤️?

        Jag förstår precis ?. Skulle vilja ha någon som man kan ringa eller träffa när som helst och bara prata ?

      ♥️…det kan växa fram en vänskap när/där det minst anar! Jag hoppas du får uppleva det snarr!

        Mm, allt sker av en anledning. Jag och min bästa vän har utvecklats åt olika håll och det känns tomt.

        Tack för dina ord ?

          Förstår dig väldigt väl. Hur gammal är du och var bor du? Kanske någon här kan bli någon du kan komma nära???

      Samma här! Kram på dig ❤️

        Kram tillbaka ???

    Åh!! Fick med biljett fast i Club renaissance 10/5 😀 någon mer? ?

    Vilket av Tyngres Vassleprotein gillar ni bäst?
    Jag har Kladdkaka och Vaniljdrömmar. Är lite nyfiken på Nougatpralin, någon som testat?

      Trode att det stod Vasselin först. Haha

      Pepparkaka! ?

      Jordgubbsglass ? smakar smält gräddig jordgubbsglass? Köp inte vaniljdrömmar.. fruktansvärt söt!

        Oj sorry, läste nu att du hade vaniljdrömmar ?

          Haha ja, gillar den. I med en banan och mandelmjölk och det smakar sockerkakssmet ?

      Nu har jag bara deras kasein men chokladtryffel är mums!

      Pepparkaka är god, har du testat pannkakorna? Har testat blåbärspannkakor, som var goda men tror dom andra smakerna är godare ?

        Ja, pannkakorna är toppen!

          Har du smakat både kanel/kardemumma och choklad? Vilken är bäst? Eller bara köpa båda? Hahah

      Har aldrig förstått varför träningsmänniskor måste ha smaker av godis för att träna.

    Någon som kan rekommendera ett hotell i Paris? Vilket område är mysigt att bo i om man ska dit på en weekend? Gärna inte på stora trafikerade gator utan mer mysiga kvarter. Pris mellan 0-10 000 kr natten!

      Jag och en vännina bodde på Les Plumes hotel för 5 år sedan och det var ett fint litet hotell med bra läge. Väldigt lugnt och gångavstånd till mycket. Det kan jag verkligen rekommendera.

        Har varit i Paris många gånger och favorit hotellet är Le Clos Medicis, be om rum no.1

      Hej! Absolut Hotel Bachaumont. ❤️

      0 kr natten blir det nog bara om du kör denna https://www.urbandictionary.com/define.php?term=paratrooping

      Vi bodde i området Montmartre, jättemysigt! Minns inte vad hotellet hette… Lätt som en plätt att åka tunnelbana i Paris för att ta sig mellan allt man vill se om man inte vill gå förstås! Trevliga människor som gärna pratar engelska om det behövs. Vi frågade om vägen vid några tillfällen och mötte enbart superhjälpsamma parisbor som nästan tog oss i hand och ledde oss rätt! ? Flygplatsen Charles de Gaulle är dock ingen favorit, inte heller tågstationen Gare du Nord. Krångligt att hitta, dålig skyltning etc. Var dock några år sedan så kan ju ha ändrats.

      Kan du inte googla själv? Booking.com Hotels.com osv.

        Då får man ju inte berätta för andra att man ska åka på en weeekööönd till Pari.

          Mår du okej?

        Men hen vill väl ha tips? Att booking rekommenderar något behöver ju inte betyda att det är bra. Sjukt att den här kommentaren störde dig

    Kan någon förklara storheten med Beyonce? Jag har lyssnat och försökta att förstå men jag får inte ihop det…

      Fantastisk röst, väldigt bra underhållare, bra låtar. Extremt snygg.

        Och om man inte håller med om det så förstår man nog inte storheten .. Alltså utseendet kommenterar jag inte. Rösten hör jag att den är bra. Resten njae…

      det är nog att det är en grej? en hype? typ som meryl streep, hon är ju absolut en bra skådis men tycker inte folk det mest för att det är det alla tycker? det är det enda man hör om henne, vilken fantastisk skådis hon är. samma med beyonce, alla bara spinner på hur fantastisk hon är och tillslut blir det en grej att det är det man ska tycka

        Som The Last of Us episod tre. Jättebra visst men inte BÄSTA TV-AVSNITTET SOM NÅGONZIN GJORTZ

          Haha verkligen, var väldigt fundersam på vad folk menade efter att ha sett det. Det var superfint men… Ja, det var väl det.

          Nej det är ju Breaking Bad-avsnittet Ozymandias!

      För mig är det showandet (dansen, kläderna, dansarna och bandet bakom henne, och såklart rösten) hela hon utstrålar Power!

      Nu förstår jag inte varför man måste förstå en sån sak…men
      För en som fattar storheten, handlar dels om hennes historia och bakgrunden med destiny’s child. Men annars kortfattat, hon andas show, finns inga popstjärnor som i närheten sjunger och dansar som hon gör. Mest grammys i historien säger en del, även om man personligen inte gillar musiken.

        Och jag förstår inte varför du tycker det är konstigt att någon vill förstå en sån sak.
        Destiny’s Child är inte lika med Beyonce och det var inte hon som gjorde gruppen stor. Problemet med henne är att inget är äkta, inget är hennes eget artisteri. Hon skriver inget eget material, står inte för dans. Hon bara gör. Sen har jag svårt med att hennes man langade för att få ihop pengar till sitt skivbolag. I min bok är hon fake.

    Tankar kring love island-paren (Sverige)? ?
    Jag tror tex inte att Adrian är helt ärlig med Celine faktiskt.. han är så.. off? mot henne. ”Jag har en hög mur” jo visst. Tror han knep tag i henne tidigt för att han ser en chans att vinna med henne :/ Men kan ha fel!

      Jag tror detsamma. Ibland undrar jag om han ens attraheras av tjejer? Jag såg han i Big brother också och han är så undvikande och försiktig och försvarar sig jämt med att allt ska gå sååå sakta, jag köper det inte… varför är han då där i ett kärleksprogram?

      Isabelle passar bättre ihop med Burre! Och jag tror hon ångrar sig att hon ”blev ihop” med Ike från början.
      Tycker Lisa gör bäst tv, men tror inte hon hittar någon där inne, hon är för kräsen.
      Adrian är tråkigast av alla, så stel och kall. Tvillingarna var fail av rekryteringen! Så tråkiga.
      Nicci (känner inte igen henne från innan) och Andreas är ju så gulliga ihop!

        Hon verkar så mycket gladare och skruttig med burre, mycket med lättsamt och mer lika i ålder. Med den andre är hon mer stekl och kämpar för att bete sig vuxen och inte kan slappna av. Känns som ett toxic ev förhållande. Heja burre!! Ta henne bara som hon hintade om.

        Tror Andreas är så betuttad i Nicci, men inte tvärt om.

    Har påbörjat det stora misstaget med att sälja grejer via Facebook och har helt tappat tilliten till mänskligheten och kommunikation. Folk prutar på 10 kronor, dyker inte upp, säger att de är utanför porten fast de inte ens är inne på gatan, förvarnar inte om att de skickat sin man istället, vill att jag ska hålla produkten till löningsdag, vill att jag (!) ska köra med hemleverans, osv.

    Jag är snart av med allt, men det här tog mer energi än vad jag trodde. Är det så här det är eller bor alla knäppisar i min stad?

      Låter precis som mina upplevelser av att sälja grejer på Facebook också. Upplevt liknande på Blocket också nu när jag tänker efter. Kanske lika bra att sälja sina gamla grejer på loppis bara? Det har jag testat en gång och det var rätt kul och de grejer som inte blev sålda körde vi till typ Stadsmissionen.

      Från vad jag har hört, så verkar det tyvärr vara så där.

      Hahaha håller med. Kommer alltid meddelanden från galningar som vill pruta på saker som redan ligger uppe för rejält underpris ? blir så orimligt provocerad.

      Sen stör jag mig på att man inte får lägga upp vissa saker utan kvitto.. har en Canada Goose jacka i jättebra skick som jag fick när jag bodde hemma. Kan inte ha den. Hänger bara i garderoben. Inte har jag kvitto kvar liksom. Men då får jag inte ens lägga upp den för att det är så vanligt att sälja kopior tydligen…

        Det är mer en fråga om att sälja stöldgods.

          Haha så naiv, inte ens tänkt tanken. Men trist för mig (mfl) som inte blir av med jackan när den ändå är värd en del.

        Ligger saker ute för underpris behöver folk knappt pruta, det brukar bli 20 personer snabbt i kö på dessa saker så underpris för dig är nog inte underpris för köparen.

      20:09 det där fick mej att skratta. Livet är tufft. ?

      Exakt min erfarenhet också! Vi ska flytta så hade rensat en del saker vi inte vill ha med till huset. Höll på att bli tokig på folk! Värst är ju dom som säger att dom ska komma en viss tid men sen inte dyker upp eller hör av sig. Fy!

      lagt ner det där. skickat allt på sellpy o sålt finare saker på tradera. sen skänkt resten. pallar inte… folk är fan inte kloka…

      Det är därför jag har slutat sälja grejer och istället börjat skicka allt jag rensar ut till loppis. Orkar inte hålla på.

      Helt med dig. Folk är helt jävla galna. En gång gick jag med i en grupp för att ge bort en möbel. En tjej ville ha den och vi bestämde dag och tid. Hon kom aldrig och slutade svara på meddelanden. Därefter var en annan tjej arg för att jag inte tagit bort annonsen när hon såg att hon som aldrig kom hade paxat möbeln. Hon skrev riktigt aggressivt till mig. Jag nlev helt paff…
      Har gått bättre att sälja/be bort denna flytt men lite fräcka har de ändå varit. En kvinna skrev 5 min innan hon skulle hämta att hon behövde bärhjälp (kan tycka man inte antar att den om säljer kan erbjuda det).. En man hävdade bestämt jag skrivit jag skulle ha 600 kr för ett bord, fast det var 800 kr. Jag orkade inte tjafsa så sa att 700 kr men inte mindre. Han såg lite kränkt ut men gick med på det. Herregud… Finns inget värre än att sälja/ge bort saker via nätet.

      Inte så farligt egentligen, men jag skrattade ändå. Jag sålde en grej på Blocket och en kille skrev ”jag vill ha det billigare, för jag åker från Köpenhamn. Du får tänka på att det blir dyr bensinkostnad för mig.”

      Haha, som att jag skulle betala för hans bensin. Skiter väl i var du bor?

      Nu har jag inte sålt så mycket, men jag har mest haft problem när jag ska köpa saker. Rätt ofta har jag åkt lång och så när jag väl kommer fram är säljaren inte hemma, för personerna har glömt att vi bestämt tid, sen har de inte svarat när jag skrivit, inte lämnat något nummer, eller så har de hetat något helt annat på Facebook än i verkligheten och går därför inte att hitta i porttelefonen. Värst var när jag hade hyrt en bil för att hämta en säng och så hade idioten som sålt den sålt den till en annan fastän vi kommit överens.

        Jag säljer alltid på Tradera! Funkar alltid så smidigt ?

        ?

      Hög igenkänning på den. Sålde en pryl via blocket. Priset var 1500 vilket visade sig vara ett jättebra pris för fick hur många svar som helst. Han som var först kändes seriös och mitt enda krav var snabb affär. När han dyker upp vill han köpa prylen men börjar pruta. Han erbjuder 1000 kr. Då tackar jag och säger nej. Då drar han valsen om att han måste ju ta taxi hem och det kostar honom 500 kr. Börjar då att lacka ur och säger att hans transport är inte mitt problem. Han backar och går med på priset. Detta var före Swish så det är kontanter som gäller. Han betalar med hopvikta 500 lappar. Kollar givetvis och ser att han bara gav mig 1000 kr. Där blåste jag topplocket. Kastade ut honom och kontaktade nr 2 som varken strulade eller prutade.

      Äh sätt ett rimligt pris så behöver du inte ens svara de som prutar utan du kan välja en köpare som respekterar priset du satt.
      Jag brukar dock vara tydlig när jag kommunicerar att jag inte kommer gå ner i pris så ingen slösar någons tid alls.
      Vill någon komma senare på kvällen eller tom nästa dag vill jag ha minst 10% i hp annars säljer jag till första bästa.
      Beroendes på hur du bor så be folk komma dagtid.
      Jag säljer relativt mkt på blocket o marketplace o kan nog säga att jag aldrig behöver ha annonserna inne mer än 1/2 dag innan det är sålt/kö. Får man bara 2 svar på lika många dagar är sakerna förmodligen för dyra.

    Kanske dum fråga, men ställer den ändå.

    Jag har börjat på en ny medicin som har fått mig att tappa aptiten och gett mig magont och illamående. Det är en vanlig biverkning och läkaren tycker att jag ska ge det mer tid. Hur länge är rimligt att må så här, innan jag tjatar mer på läkaren?

    Jag har inte jättemånga kilo att ta av innan jag hamnar på undervikt.

      Beror på vad det är för typ av mediciner.
      En del tar mellan 3-4 veckor innan det blir en förbättring.

        Usch, jag kan ju inte låta bli att äta på 3-4 veckor, haha.

      Beroende på vad du äter för medicin men ofta är det ju en insättningsperiod vilket kan vara i ett par veckor. Under den tiden kan måendet bli sämre innan det vänder och blir bättre.

      Är du oroad så tala med läkaren igen, och ta med dig en vän eller anhörig som stöd under läkarbesöket. Ha en stödlista med punkter. Var ärlig och säg precis som det är.

      Ibland känns det som läkare ska förstå när man uttrycker oro. Men oro kan också ha en skala. Känner du att läkaren inte förstår så var saklig och tala om allt igen. Stå på dig, och förklara din situation.

      Tack för alla tips och stöttande ord 🙂

      Beror helt på, dels vilket läkemedel det är men även individuella faktorer. Vilka och hur hårt man drabbas av olika biverkningar är olika från person till person. Om det är t.ex fluoxetin är min personliga erfarenhet att biverkningarna tilltar snarare än avtar under insättning, och väl på måldos får man räkna med stabilisering under några veckor.

      Du skulle kunna testa Postafen för att dämpa illamåendet, även akupunkturamband mot illamående kan fungera. Försök äta lite med oftare och ät sådant du är sugen på. Om du blir muntorr kan även det påverka aptiten, drick tillräckligt och använd salivstimulerande samt tandkräm utan SLS för att bättra det något. Flytande föda som yoghurt och soppa kan vara lättare att få i sig.

    Tror ni H.Ts embryoöverföring har funkat denna gång? För deras skull hoppas jag det

      Hoppas!! Vad är det som ”gått fel” vid hennes tidigare ivf försök? 🙁

        Både missfall och MA.

      Hoppas ❤️❤️

      Jag hoppas det går vägen denna gång. 🙂

      Hoppas verkligen. Så otur de haft. Först ett barn som inte överlever förlossningen. Sen IVF med 2 missfall och 2 MA, förutom ett försök som inte fäste. Jag känner mig väldigt tacksam över att jag hade så lätt IVF-resa även om jag också fick vänta 7 år på min dotter. Hoppas både hon och Fannidays får sina barn i år.

        Med risk för att förminska hennes upplevelse men första barnet var väl bara 5mån när han kom ut? Alltså inte en vanlig förlossning i 9e månaden.

          Hon var i vecka 24. Alltså mer än en halv graviditet. En bebis man sett på ultraljud, känt sparkar, fått mage. Och sen hela traumat runt det. Hon fick ju svår havandeskapsförgiftning och var nära att dö själv. Bebisen levde när förlossningen startade (man kan rädda barn från vecka 23 och de räknas då också som barn, inte missfall) men dog under själva förlossningen.
          Förstår inte riktigt det här med att folk måste påpeka att det var ett för tidigt fött barn, vad spelar det för roll?

            Så enig! Får ont i magen av folk som menar annat.

              Jag tror tyvärr att det är för att förminska hennes sorg. Vissa vill trycka på att ”det var faktiskt inte ett BARN”, vilket bara är trams och fel (föds en bebis i vecka 21 och senare så ska denne begravas och få personnummer enligt lag i Sverige). Finns många som aldrig har haft missfall eller förlorat ett barn och verkar lida av någon slags empatistörning som gör att de inte kan ta in traumat det medför. Tänker på den där sjuka podden där de pratade om F och hennes stillfödda bebis där de raljerade om att ”man kan knappt se att det är ett människobarn” som om det vore en abort i vecka 5 liksom. Helt störda människor…

                Men va, vad sjukt! Vilken podd är det du menar? Slutar aldrig förvånas över människor…

                  Tack för kaffet heter nog podden. De som pratar verkar helt tappade helt ärligt, den är nästan outhärdlig att lyssna på.

                Exakt så, för att förminska henne ?.
                Förstår att det kan vara svårt att relatera om man aldrig varit gravid, men att kvinnor med barn uttalar sig om sånt här är helt sjukt. Har sett hur många trådar som helst om att det bara var ett foster och att de borde ha släppt sorgen nu. Människor är olika, knyter an till bebisen i magen olika, sörjer olika, har olika erfarenheter runt, innan och efter att de förlorar barnet. Empatilöst är ordet.

      Jag hoppas det!??

    Ok. Jag inser hur mycket har jag kommer få av detta men jag måste ändå fråga. Hur tänker ni om könsdysfori? Jag har så himla himla svårt att förstå det. Iaf i moderna tider där män kan ha klänning och kvinnor satsa allt på karriär osv. Förr kan jag förstå att det kanske kändes fel, att man inte passade in. Men idag. Jag känner att det till 99% ligger någonting annat bakom. En psykisk ohälsa som bäst avhjälps genom någonting annat än hormonbehandlingar etc.

      Jag ser på varje fall enskilt och hur det ser ut runt om situationen. Det är normalt att känna sig förvirrad när man växer upp. Men mycket har blivit antingen är du trans eller inte. Man kan vara manlig och gilla att göra typiska kvinno saker utan att man är trans. Jag var en pojkflicka när jag växte upp och passade inte in med killarna eller tjejerna.

      Tror även att många mår sämre nu när de kan följa influensers och tar deras erfarenheter som sin egna sanning. Barn och tonåringar vill ofta ga fn Quick fix för att må bättre.
      Tror även att många gånger så behöver man acceptera sig själv att gilla olika saker som är mer manligt eller kvinnligt.

      Det är en svår debatt då den spretar åt många olika håll.

      Är väl inte mycket svårare än att precis som någon känner sig som en man med penis och pung, så kan någon känna sig som en man men med vagina och bröst. Och eftersom genitalier i synnerhet är tätt knutna till särskilt det sociala könet så kan förekomsten av dessa genitalier ge upphov till obekväma känslor. Det kanske inte är något man behöver sträva efter att förstå fullt ut om man själv inte har könsdysfori. Men man kan väl åtminstone vara ödmjuk inför att människor är olika.

        Förstår inte hur detta tänk kunnat vinna så mycket mark. Kön är inget man kan ”känna sig” som, det är ett biologiskt faktum, precis som att du har en viss ögonfärg. Tråkigt att man inte ska kunna bryta mot sociala könsnormer utan att känna sig tvungen att göra ingrepp på friska kroppsdelar. Att vara obekväm i sin kropp är man väl för övrigt knappast ensam om i dagens samhälle. Men varför ska man bara gå personer med könsdysfori till mötes och operera bort friska lemmar, och samtidigt inte t.ex. utföra fettsugningar på personer med ätstörningar?

          Precis. Var som du är, ett kön är ett kön, hur du uttrycker dig något annat. Det är liksom en flera steg tillbaka att förknippa t.ex ”kvinna” med läppstift och kjol. Fan var en man med klänning eller en kvinna med rakat hår och skogshuggarskjorta (man hör ju hur det låter bara man skriver det!) utan att skära bort saker!

            Fast snälla det handlar ju om så mycket mer om det.

          ”Kön är inget man kan ”känna sig” som, det är ett biologiskt faktum”

          Uppenbarligen kan man det. Det är därför transpersoner existerar, för att de känner sig som ett visst kön (som inte matchar könet de föddes med). Vi vet att det finns människor som känner väldigt starkt att de har en viss könsidentitet, så att förneka det är bara märkligt.

          Det betyder inte att biologiska kön inte är ett faktum. Biologiska kön kan existera samtidigt som känslan av att ha en könsidentitet kan existera. Det ena utesluter inte det andra.

            Vad betyder det att känna sig som ett kön? Hur känner man sig som man/kvinna? Vad är det de känner?

              Det är jätteintressanta frågor men jag har aldrig upplevt könsdysfori så jag är inte rätt person att fråga. Men jag behöver inte veta hur det känns för att veta att sådana känslor finns. När så pass många människor berättar att de bär på en viss typ av känsla, då existerar uppenbarligen den känslan.

              Vad vi sedan ska göra med de här känslorna, hur (om) de ska behandlas och hur vi ska bemöta människorna som bär på dem, det är en helt annan fråga. Personligen tycker jag nog att det är forskare och vården som bör ta sådana beslut.

                Var har du läst/hört om hur man känner denna känsla? Alltså vad känner de? Någon sorts ”manlig själ/kvinnlig själ”?

                  Om du är nyfiken på hur det känns så tycker jag att du ska fråga transpersoner, eller läsa transpersoners berättelser. Du får garanterat bättre svar än du kan få av mig eftersom jag som sagt aldrig upplevt könsdysfori.

                  Vi har ju alla våra olika identiteter och känslor. Jag har en könsidentitet. Jag känner mig som en kvinna. Men jag förmodar att det i mitt fall är en följd av att jag föddes med snippa och har behandlats och bemötts som kvinna i hela mitt liv. Jag kan inte berätta något om hur det är att ha en könsidentitet som inte matchar det biologiska könet, eller hur det är att ha en könsidentitet som utvecklats oberoende av bemötande, uppfostran och det biologiska könet. Du måste fråga någon annan om du vill försöka förstå, helt enkelt.

                    Det behöver inte vara en trans! Hur känner du dig när du känner dig som kvinna? Hur känns kvinnokänslan liksom? Jag har ingen känsla, jag har bara en kropp. Så jag är nyfiken på hur andra människor känner sitt kön.

                      Jag kan inte ens beskriva det själv. Jag känner mig som en kvinna, men jag vet inte hur jag ska formulera det i ord. Det bästa sättet jag kan beskriva det på är nog följande: Om jag på något magiskt vis hade förvandlats till en man över en natt, då hade jag fortfarande sett mig som en kvinna. Könsidentiteten hade inte hängt med i förvandlingen bara sådär, jag hade sett mig som en kvinna i en manskropp. Men jag kan liksom inte uttrycka det bättre än så, känslan är för diffus och abstrakt.

                      Det får mig att tänka på en annan grej. Jag var tjock i många år. Sedan gick jag ner i vikt rätt så snabbt och huvudet hängde inte med. Jag kände mig fortfarande som en tjock person. Jag beskrev mig själv som rund, jag identifierade mig med andra tjocka personer, jag trodde att andra nog också såg mig som tjock fortfarande. Ändå kunde jag se i spegeln och på foton att jag var smal. Känslan matchade inte min faktiska fysiska kropp. Men även i det här fallet är det svårt att verkligen förklara känslan så att någon som aldrig känt detsamma förstår.

                      Ja jag var ung länge och van att vara den yngsta i många sammanhang. Nu är jag äldre och har svårt att förstå att andra ser mig som ”den äldsta i teamet” och ”en medelålders”. Inuti känner jag mig fortfarande ung och liksom ”ny”. Men det är jag inte, jag är medelålders, du är smal, kvinnor är kvinnor och män är män.

                      Det finns lite olika definitioner av medelåldern. Och lite olika definitioner av smal och tjock. Definitioner är ju trots allt något vi människor själva kommer på när vi försöker kategorisera fenomen och göra världen lättare att förstå och studera. Men definitioner kan ändras, de kan variera beroende på kontexten, och folk är inte alltid överens om vilken definition som ska gälla och i vilka sammanhang.

        Jag har livmoder och äggstockar. Känner jag mig som kvinna? Inte vet jag. Känner jag mig som man? Inte vet jag. Vad exakt är det man känner när man känner sig som man/kvinna?

          Ja de flesta har aldrig behövt fundera över detta och kan inte förstå känslan

      Jag tänker såhär. Det påverkar inte mig personligen om någon vill ”byta kön” (även om jag inte riktigt tror på det). Men det är några saker jag motsätter mig. 1) att barn som vill byta kön får hormoner som stoppar puberteten och kan förstöra kroppen. Tycker behandla ska vara olagligt till 18-års ålder. 2) att kriminella män kan hävdar att de identifierar sig som kvinnor och därmed hamnar i fängelse enbart för kvinnor, när deras brott kanske har varit just våld mot kvinnor. 3) transkvinnor kommer aldrig förstå hur det är att faktiskt vara kvinna. De utsätts säkert för egen diskriminering pga trans men de kan tyvärr aldrig förstå hur det är att växa upp som kvinna och det man får utstå och gå igenom.

        Cherrybomb
        Jag är glad att vi inte bor i staterna!
        https://m.youtube.com/watch?v=iq_1PWEEzOs

        ?

        Och transkvinnor som låtsas ha mensvärk/pms, köper bindor, ammar sina bebisar?!

          VA GÖR DOM?? Hahaha men gud vad sjukt?

          Men ignorera bara, det är ju extremt få personer som fått uppmärksamhet i sociala medier.

        så hur ska de kunna växa upp som kvinna om de inte får göra hormonbehandlingar och operationer före puberteten…? Damn if you do, damn if you don’t

          Vilken 12-13-14-15-åring kan fatta välgrundade beslut om sin framtid som dessutom är oåterkalleliga? Det är galenskap!

          Hormonbehandling och operation gör ingen till kvinna! Äggstockar och livmoder går inte att skapa i en manskropp, fortplantningsorganen är det som avgör vårt kön.

          Men what vad är det för konstigt statement? Det är ju bara ett faktum att de inte kan födas och växa upp med andra hormoner/kroppsdelar än de som de föddes med?

          Så nej, en transkvinna kan aldrig uppleva hur det är att växa upp som kvinna. Lika lite som en man utan livmoder kan uppleva en graviditet.

        Och en transaman kan inte veta hur det är att ha växt upp som man…

      Som jag skrev i förra tråden detta avhandlades. Det är en helt enorm procentuell uppgång av tonåringar – absolut främst tjejer – som helt plötsligt har ”könsdysfori”. Det går inte ihop, det ligger nånting annat bakom. Fortsätter man med hormoner och rentav operationer (!!!) på minderåriga kommer det att ses som en skandal i paritet med lobotomi om några decennier. Det är galenskap. Och NEJ det är inte 100% av alla fallen och NEJ jag är inte transfob per se.

        Sen får man ha olika åsikter också, det finns ff ingen konsensus i forskningen. Att JK Rowling är cancelled för helt rimliga kommentarer är helt galet. Nån får gärna ge mig ett citat hon sagt som är uppåt väggarna och/eller transfobiskt för jag har ff inte sett nåt.

      tror det handlar om barn som kommer in i puberteten och mår dåligt i tonåren vilket är NORMALT – och idag är det mode att ifrågasätta kön så resultatet blir därefter

        Anonym 20:36
        För ett par är sedan pratade många på Youtube att olika transgrupper mobbade de som ångrade sig efter att de hade operarar sig. De önskade att läkarna hade sagt nej och väntat ett par år. De kände sig glada efter att de opererat sig. Men efter ett tag så kom känslan tillbaka att de inte mådde bra.

        Då var de inte längre välkomna in i grupperna då de hade ” svikit” gruppen. De extrema grupperna och individerna förstör enormt för de som behöver hjälp. Det förstör även för de som vill hjälpa.

        Dock de som nu kommer ut i 50+ åldern och alltid känt denna känsla… ja de har ju inte gjort det för att det gått mode i det. Snarare att de äntligen vågar komma ut

      Jätteintressant ämne att diskutera! När det gäller vuxna känner jag mest att alla får göra vad de vill med sin kropp och jag dömer ingen. Tycker dock att det är märkligt att just könsdysfori ska behandlas med hormoner och kirurgi när ”problemet” sitter i huvudet. Vi behandlar ju inte t.ex anorexia genom att låta människor svälta sig själva? Eller uppmuntrar annat självskadebeteende.

      När det kommer till barn är jag orolig för att det kan göra stor skada att enbart bekräfta könsdysfori utan att ifrågasätta. Det är ju bevisat i forskning att majoriteten av iaf tjejer som har könsdysfori också har psykisk ohälsa och/eller adhd m.m. Jag tycker att det är ett svek mot dom tjejerna att inte ge dom hjälp att hantera dom grejerna först! Sen tycker jag absolut inte att man är mogen att ta sådana stora beslut som ett könsbyte som barn.

        Jordgubben
        Precis!!
        Såg en bild på nätet med texten ( översätter till svenska)
        En femåring är för liten för att
        Röka
        Köra bil
        Rösta
        Göra värnplikt
        Men en femåring får bestämma att börja med hormoner och bestämma kön.

        Barn har inte utvecklat konsekvenstänk och det värsta är när en eller båda föräldrarna slår på stora trumman och kräver att barnet ska få tillgång till hormoner och operationer på en gång. Barn kan få en fix idé eller hamnar i en fas ibland där de är motsatt kön. Tyvärr finns det även föräldrar dom hjärntvättar sina barn med att de är trans så fort de föds.

      Nu vet inte jag termerna på svenska, men ens ”gender identity” är en sak och ens ”gender expression” en annan.

      Att det exempelvis är mer accepterat för män att bära klänning påverkar inte någons ”gender identity”.

      Hjärnan är komplex. Finns det situationer då människor är helt övertygade om att vissa problem har en specifik lösning, men det inte är så – ja. Se ätstörningsproblematik exempelvis som inte alls har med mat och vikt att göra utan med känslor.

      Kan det finnas situationer då människor är övertygade om att de lever med fel kön, men det egentliga problemet är ett annat och de projicerar – ja. Det har vi också fått bekräftat.

      Betyder det att alla som känner att de fötts med fel kön projicerar – NEJ.

      Det finns inte ett svar som alla faller under som upplever könsdysfori. Människan och vår hjärna är mer komplex än så.

        Absolut. Men någon under 18 år borde inte tillåtas fatta såna livsförändrande beslut! Och män som inte ens ”transitioned” och som kanske dessutom ff dras till tjejer borde inte få vara inne på damtoaletter (eller kvinnofängelser eller kvinnojourer)!

          Jag svarade på en kommentaren om att all könsdysfori egentligen handlar om något annat.

          Men om jag nu ska tycka till om det du tar upp så känner jag att transexuella kvinnor som inte ”transitionerat” ska få använda kvinnors offentliga toaletter.

          När det kommer till fängelsevistelse är frågan för komplex. Där tror jag bedömningen måste ske från fall till fall.

          Angående hormonblockerande behandling till barn så önskar väl alla mer forskning. Ja, det finns risker med behandlingen, och framförallt frågetecken kring hur länge en behandling bör pågå, men ibland överväger fördelarna riskerna. Det finns inget test som kan visa vilka barn, som upplever könsdysfori, som kommer växa upp och vara transexuella. Så att kunna ge de familjer som har ett barn som upplever könsdysfori en ”pausknapp” i form av hormonblockerare, tycker jag ska vara ett alternativ.

          Angående i vilken ålder en hormonbehandling kan starta, där finns det flera svåra frågor att ta ställning till. Men kortfattat, ska det vara ett alternativ för barn under 18 – ja, det tycker jag. Att behöva gå igenom en pubertet i fel kropp, kan jag bara tänka mig, är traumatiserande. Men en varningsflagg är att läkare vid mottagningar som utreder könsdysfori oftare nu än innan möter tonåringar som precis har börjat ifrågasätta sin könsidentitet. Tidigare hade patienterna tydligt under en lång tid upplevt könsdysfori. Gör det här att man bör dra i handbromsen – ja, på ett sätt, genom att erbjuda tonåringar en annan psykologisk utvärdering och vara försiktig med att blint bekräfta dem. Det är viktigt att ärenden inte sköts slarvigt och på löpandeband bara för kön är lång.

            det finns ingen pausknapp.

            Hormonblockerare är ingen ”paus knapp” det är starka mediciner som förändrar barnets kropp för alltid.

        Jag vill gärna veta exakt hur man vet att man har ett annat kön än sin kropp. Hur känner en transkvinna att hon är kvinna?
        Jag är fysiskt sett kvinna men jag vet inte skillnaden mellan att känna sig som man eller kvinna. Vet ni andra det? Tror ni att ert ”jag” skulle kännas annorlunda om ni hade en manskropp/kvinnokropp?
        Jag tror inte alls det. Jag tror att jag skulle vara samma person i en manskropp. Jag tror alltså inte på att människor ”känner” sig som ett annat kön. Jag tror bara man vill ha kroppen och attributen, man vill se ut på ett visst sätt.

          Man blir ju påverkad av sin miljö förstås, och kvinnliga och manliga normer, men förstår precis vad du menar. Essensen är väl densamma oavsett kön. Det handlar om hur mycket man vågar avvika från könsnormerna

          Tyvärr är det nog så att du bara behöver acceptera att andra människor känner annorlunda än du. Det går aldrig att förstå någon annan till 100%, och särskilt inte när man använder sig själv som måttstock. Lyssna på de som berättar och ligamål att de talar sanning ur sitt eget perspektiv är väl det bästa du kan göra. Inte ha som mål att du helt och hållet ska förstå.

            *lita på

            Men ingen berättar hur det känns. Allt jag läser om handlar om att man som kille som vill bli tjej vill ha tjejkläder, bröst och blir bättre vän med tjejer, och för tjejer är det brösten som känns äckliga och mensen känns äcklig. Men jag har aldrig hört någon berätta om hur de känner könet mentalt. Bara om dragning till kvinnosaker och äckel inför kvinnokroppen. Men att så många behåller det de har mellan benen – det som inte syns- får det ju att framstå ännu mer som en utseendegrej.

              Har du inte förstått vad alla tidigare sagt? Att du för ställa frågan till någon som upplevt känslan av att vara i fel kropp. Vi andra vet inte mer än att allt bara känns självklart och inget vi funderat på.

                Jag behöver inte att du känner dig i fel kropp! Jag är nyfiken på hur man känner kön. Du verkar inte förstå min fråga helt enkelt. Om jag vaknar på morgonen och slår upp ögonen känner jag mig som JAG. Inte “kvinnan jag”. Förstår du? Hur känner du när du säger att du känner dig som kvinna och skulle göra det även i en manskropp? Vad är det som känns ”kvinna”?

                  Jag förstår frågan visst! Är man i den kroppen som huvudet tycker att man är så har man nog ingen direkt känsla utan man bara är!

                Och jag har pratat med två bekanta som är trans/ickebinär och det enda de pratar om är att de alltid haft en dragning till motsatta könets ”stil” och beteende.

          Jag känner som du att jag skulle vara samma person oavsett kropp. MEN det betyder inte att alla känner så. I dessa frågor tror inte jag man kan utgå ifrån vad man själv känner angående sin könsidentitet. Lika självklart som något är för mig lika självklart kan en annan sak vara för någon annan. Även könsidentitet.

          Man blir påverkad av vilket könshormon man ”får”

            Det påverkar ju varken mer eller mindre än i puberteten.

              Jag menar att man har vissa könshormoner i kroppen när man föds som tjej eller kille. Som styr känslor tex. Alltså kanske du inte skulle vara exakt samma person om du hade fötts som andra könet

                Framför allt hade man blivit behandlad annorlunda och det hade definitivt påverkat vilken person man blivit.

      Jag tror inte att klänningar och könsroller har så mycket med saken att göra. Det är inte det en person med könsdysfori lider mest av, om jag förstått saken rätt. Det har mer med kroppen att göra. Det känns t.ex. kraftigt obehagligt för en biologisk man med könsdysfori att ha en penis. Och detta blir ännu svårare när puberteten börjar transformera kroppen och ”förstärka” det manliga.

      Det är en psykiatrisk diagnos, men det betyder inte att lösningen är att man försöker bota dysforin/ändra personens könsidentitet. Så som vetenskapsläget ser ut just nu så anses könsbekräftande behandling vara det bästa sättet att höja de här människornas livskvalitet och minska riskerna för ångest, depression, självmord m.m.

        Forskarna är väldigt polariserade här skulle jag säga. Det FINNS absolut människor som känner så och det är 100% roten till deras problem, men den sanslösa ökningen av unga människor med ”könsdysfori” (klart mest tjejer) bottnar med största sannolikhet i något annat.

          Det är mycket möjligt att man överdiagnostiserar. Jag pratar om de med könsdysfori som fått en korrekt diagnos.

            Då är vi överens ?

      Jag tror inte på att kroppen kan ha fel kön. Jag tror en kropp visar vilket kön vi är. Huvudet kan ju sedan få känna sig som vad som helst, men kroppen följer ju kromosomerna när den utvecklar manliga respektive kvinnliga fortplantningsorgan och ingen kan byta fortplantningsorgan. Om en manskropp bombarderas med ett kilo östrogen i veckan växer ändå inga äggstockar fram. Inget testosteron i världen kan få en kvinnokropp att producera spermier.
      Alla ska ju få vara hur feminina eller maskulina de vill, men operationer och hormonbehandlingar löser inget psykiskt problem.

        Det spelar ingen roll vad du ” tror” , förneka inte människors upplevelser.

          Å gud ?

            Nej, inte å gud. Det Mia skriver är viktigt.

      Fast hur kommer det sig att könsdysfori helt plötsligt blivit en grej? Det har blivit en rörelse, folk uppmuntras till att genomgå könsbyte. Folk omkring förväntas acceptera dessa galenskaper genom att låta en transkvinna med manliga könsdelar byta om i samma omklädningsrum som kvinnor, tävla i kvinnosporter mm. Detta har ju bara med det psykologiska att göra, folk blir påverkade av allt de ser och utsätts för. På samma sätt som en kvinna blir påverkad till att känna sig ful och känner att plastikoperationer är vägen ut. Vi hade ju inte dessa problem tidigare. Vi nådde aldrig ut till såhär många människor, vilket har fått sina konsekvenser idag.

        Anledningen att fler kommer ut som trans är väl till stor del för att det är mer accepterat idag och det gör det lättare. Folk sa ju samma sak om homosexuella tidigare. Självklart har det funnits i alla tider.

        Tycker inte att folk uppmuntras att byta kön. Tidigare var det inte ett lika fritt samhälle, det är väl rimligtvis därför fler personer kommer ut som homo, trans, osv. än förr.

          Det kan inte förklara den helt exceptionella ökningen bland främst unga tjejer i västvärlden.

            Ökning i Västvärlden är väl väldigt logiskt. Det är garanterat svårare att komma ut i typ Iran, Uganda eller Afghanistan… Men visste inte att det var en helt exceptionell ökning bland unga tjejer. Vart har du läst det?

              Är ju redogjort för i media hur mycket som helst. Bara att följa nyheterna/debatten i tidningar och tv (som grundar sig på statistik).

          Jag känner en transkille som jag tycker jättesynd om. Han har opererat sig och allt, men han är så himla tydligt just transkille. På bild kan han vinkla och fixa så han ser ut som en man, men i verkligheten ser man hur det ligger till.

            Jaha och?!

              Men varför så hård ton? Det hon beskriver är en person som önskar se mer maskulin ut än vad som är möjligt, och hur hon känner empati med den personens situation.

              Försök känna medkänsla. Att vara snäll är coolt!

                Förlåt men jag tolkade mer det som att… ja han kan ju försöka, men som en riktig man kommer han aldrig se ut.
                Tror inte det är så roligt att läsa för någon som kanske är i samma situation

      Själv känner jag mig som en igelkott.

        Då ÄR du en igelkott, den som säger något annat är bara trångsynt ??

          Vad skönt att höra, nu känns det lite bättre.

      Om man inte upplevt det så kan man nog inte förstå situationen/känslan.
      Visst är det bra att folk är mer öppna om det idag och att folk kan få hjälp.
      Dock ser jag problemet att ungdomar i puberteten nu även fundera över om det kanske detta de har parallellt med allt annat man kan gå igenom som tonåring. Att man inte riktigt passar in i ”mallen” och då tänker att det kanske är detta man har.
      Det är en svår fråga helt enkelt.

      Jag tror egentligen inte att det är någon skillnad från förr, men att folk generellt vågar vara mer öppna med det idag. Det är inte lika tabubelagt att känna sig som fel kön idag, även om vi såklart har en lång bit kvar. Jag tror inte att det är något annat än en stark vilja att känna sig bekväm i sig själv och kunna identifiera sig med något man relaterar till. Med andra ord, jag tror inte det är någon form av avvikelse eller psykisk ohälsa i sig. Vad vuxna gör med sin kropp är upp till dom själva i min mening, däremot tycker jag att det blir fel när barn får påbörja könskorrigerande behandlingar. Rent biologiskt sett kan jag se fördelarna, men mentalt är man inte redo att ta sådana stora beslut. Sen kan man ju rent biologiskt aldrig konvertera helt, är man XX eller XY så kommer man förbli det.

        Man konverterar ju bara socialt, inte biologiskt. Operationer är ju bara för utseendet.
        Det är vanligare idag bland tonåringar eftersom de påverkar varandra på sociala medier.

          ”Sen kan man ju rent biologiskt aldrig konvertera helt” är ju uttryckligen vad jag skrev

    Och jag ska på The Weeknd!! ???

      Jag meeeeed!!!!

      Jag meeeed!! Längtas så mycket!

      Blev så sugen nu när jag såg detta! Hade missat att de skulle spela så jag tänkte överraska min sambo som älskar dem och köpa biljetter men blev chockad av priset! 6000 spänn för två pers? Kostar det så mycket nu för tiden?

      // tydligen gammal och snål tant som hellre lägger slantarna på annat

        Du vet att det är EN person och inte en grupp?

        Hittade biljetter för ca 1000kr/st 🙂

          Men spelar roll din besserwisser.

        Billigaste biljetterna kostar 565 kronor styck. Vet ej hur du sökt.

        Jag betalade runt 600/st för biljetterna.

    Ni som lyssnar på det skaver podcast…. Asså wtf håller tjejerna på med och typ plågar sig själv på det viset med olika terapier? Det känns som att de ger sig själv mer trauman än vad som är nödvändigt. Måste man gå så djupt in i sig själv och sätta etiketter på sig. Bara som exempel… det här med att de är så rädda att träffa någon osv. Newsflash… det ÄR läskigt att bli ihop med någon och lämna sin trygghet i att vara själv och bestämma allt själv. Det är absolut inget konstigt. Allt behöver inte bottna i att man ”är trasig… behöver hålla om sin lilla flicka osv. Som sagt, tror man traumatiserar sig själv ännu mer med alla dessa metoder. Räcker att prata med en kompis typ…

      Håller med. Den identifierar sig själv verkligen med sina trauman. Det känns inte så friskt att sitta varje vecka och gråta som de gör.

        Terapi var absolut avgörande för mig att bli frisk efter uppväxt och misshandel. MEN att bestämma mig för att inte längre identifiera mig med mina trauman var en minst lika viktig del – Dock en plats jag kom till tack vare terapin. Förhoppningsvis är målet att nå dit, men det kan ju behövas en massa bearbetning innan man är kapabel att välja att gå vidare.

      Det enda jag funderade på var hur Cassandra kan bete sig så som hon beskrev i ett förhållande?! Skrika och gråta i park att hon tror han kommer lämna henne??? O herre vilken människa.

        Ja… inte friskt. Förstår att man beter sig så när man är 15-16 och dramatisk. Men 30+…. Nä

        Jag var runt 28 när jag fick en panikångestattack framför min då relativt nya pojkvän i en park på väg hem från en tillställning för att jag trodde att han skulle lämna mig. Nej, det var uppenbarligen inte frisk. Men det är väl därför de går i terapi..

      senaste avsnittet klarade jag ej av. för mkt gråt. samt att säga ”så” som VAR FJÄRDE ORDDDDDDD

      Känns som det kanske inte är rätt podd för dig? Jag tycker att de är jättemodiga och jag uppskattar att de lyfter såna här grejer.

    Skulle du rädda ett random barn eller din hund ur ett brinnande hus?

      Nej.

      Hade förmodligen brunnit inne alla tre för att jag inte kunnat lämna någon av dem

      Inte igen. Låt oss slippa denna diskussion.

      Skulle låta båda brinna inne.

      HAHAHAH
      Jag hämtar popcorn!!

        Och jag tändvätska

      Skulle låta båda brinna inne medans jag grillar en korv (är så jäkla trött på dessa tramsfrågor).

      Rädda? Jag skulle slänga in hela grannskapet i elden, vuxna, barn, kvinnor, män, allt däremellan och varenda djur jag kan se.

      Min hund. Grannens jävla ansvarsområde att rädda sin unge. Jag skulle aldrig förvänta mig att någon skulle rädda min hund om det börjar brinna hemma hos mig. Min familj går före allt. Familj = partner, partnerns barn plus hund. End of diskussion va ??‍♀️?

      Hunden, katten, glassen

        Vem får inte följa med in på systemet ?

      Min hund utan tvekan!!

        Och här kom den. Arrgh

        Tråkmåns.

      Omg nej. Jag har varit drivande i denna diskussion tidigare. Men nu är la detta slut mjölkat? ?

        Haha ja jag har brukat hetsa igång lite i dessa trådar ska erkännas men till och med jag är less på det nu

      Mina två hundar och min mobil, mitt pass och min pärm med alla viktiga papper, kvitton och avtal! Finns det tid efter det kan jag springa in igen och hjälpa andra efter jag stängt in hundarna i bilen.

        Hade du valt att rädda kvitton eller avtal om du bara kunde rädda det ena?

          Kvitton!

            Fy för avtalshatare som du!!!

      Vad har en random unge inne i mitt hus att göra?

        Exakt den får skylla sig själv

      Min hund såklart inget snack om saken. Detta har ju diskuterats hur jävla många gånger som helst och det ena är rätt för någon medan det andra är rätt för någon annan. Jag ger blanka fan i alla er som skrier er blåa om att barn alltid går före hund även om det är ens egen, men nej det är inte fallet, alla har rätt att göra vad de anser vara det rätta, och som jag skrev så går min hund före alla gånger.

        Om du är seriös är du inte frisk, punkt slut. Men det kan du ju inte hjälpa. Rekommenderar dig att söka vård.

          Mammamaffian har talat igen. Sjuk kan du va själv. Acceptera att folk är olika. Ens eget djur – mer värt än främmande unge.

            Hahah mammamaffia. Jag är 32 år, har 2 hundar och inga barn. Jag ogillar faktiskt barn rätt mycket, och ÄLSKAR hundar. Men självklart räddar man ett barn före en hund, annars är man riktigt riktigt störd. Knappast man behöver vara maffamaffia för det, du behöver bara vara en frisk person ❤️

          Jag är 100% seriös, och fullt frisk. Varför skulle jag rädda någons unge istället för min hund? Min hund är värd mer för mig än någons unge, och om du inte förstår det så är det ditt problem. Om någon ska söka vård så är det du eftersom du inte verkar kunna hantera att andra inte delar din åsikt. ?

        Visst. Säger bara att det inte är en frisk människa som gör så.

          Den ena sidan blir alltid så otrevlig i denna fråga och går till personangrepp.. Men säger sig själva va de friska och goda, hmm…

      Skulle du rädda någon som hänger på Bloggbevakning eller någon som jobbar på Frälsningsarmén?

        Frälsningsarmén lätt! ?

          Rätt svar, du har vunnit en vecka i mod.

        Bloggbevakning, jag själv gör ju det så hur illa kan det va? ?

    För ett år sedan så var jag min bästa väns högra hand när hon skulle gifta sig. Jag hjälpte verkligen till med allt från att fixa inbjudningar till att koordinera på själva dagen. Nu är det min tur att gifta mig senare i sommar men hon kunde inte bry sig mindre. Då kräver inte jag något speciellt utan hade velat kunna prata klänning eller frisyr (har en koordinator så behöver inte hjälp med mat, dukning osv). Är så trist bara att vara själv i det nu. När man hjälpte henne så. Vet att hon har mycket annat men det hade jag när jag hjälpte henne också. Man ställer ju upp för en vän.

    Vet inte vad jag ville komma med detta. Kanske skriva av mig. Känner mig nog ensam som brud och fixa allt. För jag trodde man skulle ha mer pepp från sina vänner inför sin stora dag. Kanske har fel vänner inser jag med haha.

    Jaja. Trevlig onsdag på er!

      Så trist med såna ”vänner”. Förstår verkligen din känsla. Jag har inte gift mig men varit med om liknande när det handlat barnlängtan, kämpa för att få barn och missfall. Stöttade en vän till 200% genom hennes kamp. Var alltid tillgänglig när hon ville prata av sig, gråta, få pepp, etc. När jag sen nåt år senare Ahlkvists gick igenom ett missfall vart det radiotystnad från hennes sida.
      Vissa är nog tyvärr bara självupptagna. Uppskattar sina vänner när de finns där men har noll känsla för när någon annan kan behöva stöd eller pepp.

      Så himla typiskt med ”bästa” vänner där det bara gäller åt ena hållet. Blö. Livet går vidare. Hoppas det blir en härlig dag ändå!

      Vad tråkigt att det blivit så.. har du försökt diskutera det med henne?

      Jag hade min bästa vän som min högra hand på bröllopet, vi hade massa kontakt innan och ca ett år efter. Men sedan har hon slutat ha kontakt, svarar dåligt, jag skulle önska se mitt gudbarn men nej ??‍♀️ har skrivit att jag finns här för henne då hon behöver och ifall hon vill prata men då har hon svarat med ett hjärta? ??‍♀️

        Får jag gissa?
        Hon har barn, du har inte barn?

          Vad har det för betydelse? Att ha barn är ingen ursäkt att bete sig som en dålig vän. Jag har barn och vissa av mina vänner har inte barn. Skulle aldrig drömma om att inte finnas där för dem som dem finns för mig.

            Det kan ju spela in på hur mycket tid man tycker är rimligt att den andra lägger? Helt rimligt antagande

      ingen bra vän. särskilt när du fanns där för henne så är det väl en oskriven grej att man gör samma gest tillbaka. det bör man ju gilla!
      jag skulle inte se henne som en bästa vän. min bästis gjorde samma. fast med barn. jag fanns där då killen gick på krogen, fixa mat kom hem till henne mm.
      när jag fick barn va hon noll intresserad av att ena komma o SE MITT BARN. hon kom aldrig o hälsa på, aldrig nån present, o droppen va när min, bebis va 4 mån o hon fortfarande inte kommit o hälsat på o skrev ett mail om allt i hennes liv o avsluta med ”ps. vi kan inte komma på dopet.
      jag sa upp kontakten med henne. nu har det gått 11 år. i, början var jag jätteledsen. nu tänker jag nästan aldrig på henne. vet att hon bor kvar i samma hus med 3 barn o samma hopplösa karl. jag tror inte vi hade haft så mkt gemensamt idag faktiskt men där o då hade jag velat haft henne vid min sida som nybliven mamma.

      Vad tråkigt för dig ❤️ Jag tror att man måste få sörja vänskapsrelationer som tar slut, precis som kärleksrelationer. En som jag kallade min bästa vän i många år har sen jag fick barn aldrig hört av sig och frågar hur det är med mig eller barnet flera månader senare. NOLL intresse att träffas tydligen. Jag har så många andra vänner och bekanta som jag tänkte inte var lika nära som henne, men ändå har de hört av sig, varit måna om att träffa barnet osv. Jag kan sörja vår relation, som uppenbarligen inte var vad jag trodde att den var. Sorgligt att det blir så, men jag har inte tid men någon som inte prioriterar mig på samma nivå som jag prioriterar dem ?‍♀️ Kram till er andra som går eller gått igenom liknande saker.

        Har du hört av dig då? En del slutar bry sig om sina vänner när de får barn (säger inte att du är en sån men det är en fälla). Allt kan inte handla om barnet heller, hon kanske vill träffa bara dig tex?

      Jag hoppas du får en underbar bröllopsdag när den väl kommer. Och att du hittar fler vänner som är som du (ställer upp och engagerar dig). ?

      Bjud inte henne på bröllopet.

      Tack för alla svar! ?

      Nu svarar jag jättesent men… Har du berättat för personen vad du gärna vill ha hjälp med? Jag har känt de gånger jag haft en vän som ska gifta sig att jag gärna vill hjälpa till men att jag som inte vill lägga mig i heller. Försökt förmedla det såklart. Men även om du hjälpte henne med massor kanske hon inte fattar att du vill ha support?

    Gud vad jag stör mig på streamingtjänster som HBO och Netflix… Man söker på en titel och stavar fel och de ba ”menade du x?”, man ba jaa och så visar det sig att de inte har den. Varför föreslår de en film de inte ens har?

    En annan grej – har någon testat att massera hårbotten med borste och fått snabbare hårväxt? Om ja – har ni använt någon olja samtidigt?

      Avslutade Netflix då kvaliteten på deras utbud började att bli sämre.

      netflix kommer hindra kontodelning kring mars, så får se om de vinner eller förlorar på det

        liksom, enda orsaken till varför jag betalat för netflix i 5 år är för att jag delar med två kompisar. Medan HBO betalade jag 1 månad för och såg igenom hela game of thrones.

        Förlorar

        Förstår inte hur det rent praktiskt ska gå till. Ska man inte kunna ta med sin Netflix och se när man är inloggad på hotell, i stugan, osv? Ska man bara kunna se hemma på det specifika wifit?

      Tycker rent allmänt att alla streaming-appar har blivit så sjukt dåliga senaste tiden?? Sega, dåligt gjorda och bara knas.

      HBOs undertexter hamnar lite överallt på skärmen, främst när man kollar lite äldre serier. Netflix undertexter tolkar fel och skriver helt random saker ibland så jag blir gaaaaaleeen. Pallar inte ha engelska undertexter för då får man ju för de som är döva så texten förklarar alla läten. Orkar inte heller köra utan för alla mumlar så jäkla mycket nu för tiden.

      Mvh, tant som fyllde 29 igår haha

    Någon här som varit lärare/förskollärare som sedan skolat om sig till något annat? Hur tog ni steget och har ni någon gång ångrat er? Vad gör ni nu istället?
    Behöver pepp för att våga gå vidare i karriären ✌?

    Tycker ni att ni är en bra person? Helt ärligt, om ni känner efter? Om ja, varför? Om nej, varför?

      Ja det tycker jag att jag är. Jag tycker att jag är snäll (kanske en töntig egenskap men fin enligt mig), jag hjälper andra så gott jag kan, jag är generös med min tid och jag är empatisk. Visst har jag dåliga sidor men jag är en bra person tycker jag.

      Lite till och från. Kan nog ibland vara lite trångsynt och till och från ha svårt att sätta mig in i människors problem/händelser.
      Och typ tänka att mina kompisar klagar väldigt mycket när de egentligen verkar ha det väldigt bra. Fast jag kanske inte vet allt de går igenom. De kan ju kanske klaga om de enklare sakerna men hålla tyst om det jobbiga.
      Och jag blir fort irriterad om de tex vill stå i centrum hela tiden. Jag vill att alla ska få höras men de pratar gärna på om sitt, men de kanske inte tänker på det ens, de kanske älskar att prata om sig själv och tänker inte på att de tar all uppmärksamhet.
      Men jag försöker verkligen att bli mer förstående mot andra och strävar alltid mot att bli bättre

        Att se sina dåliga egenskaper och vilja förändra dom är också en bra egenskap. Sen tänker jag att det inte nödvändigtvis behöver vara dåligt. Man kan ju också se det som att du är rättvis och har en förmåga att se alla i rummet, och har lätt för att ge alla din uppmärksamhet (när du blir irriterad på att någon tar all plats). Om du förstår hur jag tänker.

      Ja det tycker jag. Just för att jag bryr mig om andra väldigt mycket – speciellt mina föräldrar – och har ett stort hjärta.

      Ja det tycker jag. Jag kan nog framstå som lite ”hård” ibland men skulle säga att jag är empatisk, snäll och bra på att se det goda i andra människor. Tycker inte jag är så fördomsfull mot de som är annorlunda eller oliktänkande. Är väldigt lojal mot de som står mig nära och gör det jag kan för att de ska ha det bra. Sen har jag såklart också dåliga sidor men i grunden tycker jag att jag är en bra person.

      ja jag tycker det. jag är varm omtänksam rolig har humor, men också noga bestämd och duktig på saker. tyvärr känner jag att jag kanske inte är så populär ändå bland att få vänner. har några få men känns inte som jag är högst prioriterad.
      som jag skrev häfte upp så saknar jag också en riktigt vän. det gör lite ont i hjärtat ?

      Nej det tycker jag inte och jag strävar heller inte efter att vara det utan tvärtom. Tycker snälla människor är svaga och dåliga.

        Men… om en snäll människa är en dålig människa. Och du inte är en sån. Då är du väl per egen definition en bra människa?

        Tycker människor som förstör för andra på riktigt är svaga människor.

          Och jag tycker att du är en bajskorv.

      Både och. Försöker vara snäll, lyssna och bry mig mycket om andra men har också en missunnsam sida som jag verkligen vill bli av med. Det är dock inte så lätt att hindra sina tankar..

      Svår fråga. Jag tycker själv att jag försöker finnas där för alla mina nära i den mån jag kan. Jag har två barn varav ett med funktionsnedsättning vilket tar mycket tid. Jag vill samtidigt lägga min energi på mina barn. Jag kanske inte är världens bästa vän som kan ses speciellt mycket men jag försöker höra av mig så ofta jag kan ❤️

      Fråga Maria däruppe med hunden.

    Bestämde mig idag för att skola om mig. Känns så bra. Läste till medicinsk sekreterare i 2 år och arbetat i lite mer än 3 år nu men är så less på lönen som är otroligt låg. Känns lite misslyckat men ändå sjukt glad att jag ska våga ge mig ut igen, är bara 32 och vägrar bli bitter när jag är äldre på grund av att jag stannade kvar trots tvivel. Ville bara dela med mig. Håll tummarna för mig att det går bra! Tänker att i värsta fall så får jag väl bara gå tillbaka.
    Någon mer som skolat om sig relativt gammal och nära sin andra utbildning? Hur gick det?

      Jag studerar nu och är 33.
      Det är inte försent.
      Vad har du valt att börja för utbildning nu?

        Något inom IT har jag tänkt. Vill ha något med bra lön samt möjlighet till mer distansarbete för att ha mer tid för mig själv och familjen och även få möjlighet att kunna flytta utomlands med familjen. Dessutom är det mesta arbete inom IT näst intill dubbla som man får som medicin sekreterare vilket är synd för den arbetsbörda som vi har.
        Vad studerar du nu?

          Jag skolade om mig till IT när jag var 27, så lite yngre men ändå en bit in i karriären. Tackar mig själv (och de omständigheter som ledde till att jag fattade det beslutet) varje dag. Jag älskar mitt jobb, har så roligt både med arbetsuppgifterna och kollegorna, det är väldigt flexibelt – tex varit perfekt nu när jag varit gravid att kunna jobba hemma de dagar man inte mådde toppen – och lönen är bra. Speciellt i förhållande till hur enkelt jobbet faktiskt är.

          Pluggade en intensivutbildning i C# och jobbar som utvecklare idag.

            Låter helt fantastiskt. Känns som helt rätt beslut för mig också, även om jag bara fattat beslutet än så länge haha. Ska kolla upp det som du utbildat dig som 🙂

              Kika på AW Academy och liknande. Man går in på rätt låga löner för branschen till en början, men det är fortfarande betydligt snabbare omskolning än att gå en hel utbildning. Och väldigt lärorikt att komma ut och jobba!

      Vad hade du i lön som medicinsk sekreterare? ?

        Jag har 27.600

          Började på 25.000 för 3 år sen

          Jag har 28.200. Jobbat i 10 år ?

            Tycker det är för dåligt. Har vänner i min närhet som tjänar betydligt mer utan ha studerat och med betydligt mindre ansvar.

            Men gud, jag arbetar med kundtjänst som agent, har inte pluggat en dag i mitt liv och har 32.000

              Är nog inte så vanligt att man tjänar 32000 i månaden som en vanlig kundtjänstmedarbetare.

          Jag tycker det var en bra lön för att vara 32 år men förstår om den kanske inte kommer att öka så mkt

            Fast det är det väl ändå inte. Jag skäms nästan varje gång jag hör hur mycket andra tjänar.

              Vad tråkigt att du skäms när din lön inte säger någonting om hur viktigt ditt arbete är eller hur väl du utför det. Det är tyvärr samhället som är stört som inte premierar ett viktigt kvinnoyrke. Vi ser samma med uskor och ssk. 🙁

        Jag har jobbat i 10 år som medicinsk sekreterare och tjänar 32 000:-

          Privat eller region?

        medicinsk sekreterare har alltid varit min dröm. men har bara en 2a i, matte och fixar inte läsa upp o det krävs för att få komma in på YH medicinsk sekreterare. dessutom tjänar 31.000,kr idag o, vill inte efter 2 år med, studielån tjäna 25000 igen som jag gjorde för 10 år sen. jobbar inom kundservice inom medicinska hjälpmedel /hörselvård så det är ändå ett kul jobb ?

      Jag läser till medicinsk sekreterare nu och har lämnat mitt jobb som undersköterska i äldreomsorgen. Är 36 år och är så glad att jag är fri från mitt förra yrke. Har vantrivts så med att jobba kvällar och helger och tycker min nya utbildning passar mig jättebra.

        Hoppas att du kommer trivas. Jag kom också från helg- och kvällsjobb och såvis är det ett bra och tryggt jobb med dagtid och det finns alltid jobb som sekreterare eftersom det är brist.
        Det enda som skaver hos mig är lönen för arbetet. Men det visste jag om när jag började studera men jag trodde inte det skulle störa mig så mycket.
        Vill också kunna känna mig självständig om något någon gång skulle hända och göra så jag blir ensam och det skulle jag inte i dagsläget.

      Jag funderar på att skola om mig jag med. Blir isf att vara tjänstledig från mitt nuvarande jobb under studier. Jag tänker att i värsta fall får man väl bara gå tillbaka till jobbet? ? Det enda som är dumt är att inte testa!

    Har ni någon gång när ni använt självskanningskassan och handlat mat men sen när ni kommit hem insett att ni gjort något fel? Typ slagit in en vara för mycket eller för lite? Vad har ni gjort då? Gått tillbaka till affären eller låtsas som ingenting? ?

      Låtsas som ingenting

      Beror vad vi pratar om för summor. Småsummor hade jag nog inte orkat bry mig mig faktiskt.

      Tror inte det har hänt mig.

      Däremot tog jag en gång godis som var typ 2 för 10, men råkade scanna en av dom dubbelt. Men då hade jag redan fått hjälp en sekund innan för att jag råkade scanna in en annan vara dubbelt så jag var tyst och betalade för en extra för att inte vara besvärlig. Jag valde att se det som ett tecken på hur priviligierad jag är som valde att betala mig ur det och vara tacksam för det i stället ??

      Aldrig hänt mig, men mamma brukar alltid kolla igenom kvittot efteråt och så får pappa gå tillbaka och förklara vad som hänt ? (är alltid hans fel dock)

      Brukar försöka sno något varje gång, man gör det man måste när det är inflation.

    Hundstallet! Har de senaste veckorna fått massa förslag på sidor därifrån, efter att en kompis skickat några annonser på hundar som hon gjort intresseanmälan på (utan någon återkoppling whatsoever). Iallafall, jag har själv kollat en del annonser bara av ren nyfikenhet. Förfasades i början över den stora mängd hundar på typ 2-3 år som tydligen varken var ensamtränade eller ens RUMSRENA… pandemihundar deluxe antar jag, och jag har gått runt och varit irriterad över att människor är så dumma i huvudet som inte fattar vilket ansvar en hund kommer med.

    Men andra annonser reagerade jag också på av en annan anledning, och det är att typ varenda hund absolut måste bo på landet, utan barn och andra djur. Och då ba: hur många ”lämpliga” familjer finns det ens egentligen som skulle kunna ta sig an dessa hundar? Jag kan absolut förstå att man bör ha hundvana sedan innan, men annars verkar kraven verkligen vara sjukt hårda och specifika. Nästa steg i min lilla fördjupning i Hundstallet var att jag fick upp dem som förslag på instagram, och kommentarsfälten där var intressanta minst sagt! Många som skriver med klagomål på 0 återkoppling när de skickat intresseanmälningar, att de avvisas trots att de uppfyller kraven och har hundvana sedan tidigare osv osv. Fick en känsla av att Hundstallet kanske är lite fishy? Samtidigt som jag också har välgrundade fördomar om att hundmänniskor är minst sagt speciella? vilket i sin tur leder till min Nästa Fundering™️: är det Hundstallsmänniskorna som är speciella, eller är deras taktik att ge kalla handen bara en ren överlevnadsstrategi för att avvärja sig andra säregna hundmänniskor?

    Hahah hoppas verkligen det finns någon mer som tänkt på detta och vill diskutera, eller ännu bättre ge lite juice på vad Hundstallet egentligen gör?

      Jag förstår inte heller vem som är tänkt adoptör till en aggressiv hund som är rädd för allt, stark, inte kan bo med barn, män, djur eller ljud. Resursförsvar, nervositet, osv osv. Hos VEM får den hunden ett bra liv? Vilken människa får ett bra liv med en sån hund?

      Vi adopterade en hund från Hundar Utan Hem och blev både förvånade och besvikna när vi fick mer insyn i verksamheten.

        Vad blev du besviken över gällande hundar utan hem? Vi har också adopterat en hund där ifrån.. i år blir han 7 år, vi fick han när han var 10 månader ?

          Jag hade intrycket av att dom hade träffat hundarna innan, men så var inte fallet. I vårt fall adopterade vi en hund som enligt dom kunde bo överallt och var en riktigt nybörjarhund. Han var reaktiv och absolut inte en hund för förstagångsägare. Dessutom var han kroniskt sjuk, vilket ingen hade koll på.

          Jag var nog naiv, men jag trodde verkligen att personalen hade träffat hundarna. Dom skriver ju ofta att all deras personal är utbildade hundtränare och hundpsykologer och sånt. Men majoriteten av hundarna som adopteras ut är ju inte bedömda eller så av personalen. Dom bara lastar in hundarna i lastbilen och räcker över kopplet till nya ägaren.

            Jag vet inte just hur Hund utan hem är men vill råda alla att vara ytterst skeptiska till organisationer som importerar och räddar gatuhundar från andra länder. Tyvärr ofta oseriösa, ibland är det valpfabriker förklätt i ”välgörande syfte”. Brinner man för att hjälpa t ex irländska gatuhundar, stöd en organisation som arbetar med djurvälfärd på plats, det hjälper mer än att importera en gatuhund.

        Kanske bra om sådan hund kommer till norrland. Mycket natur och finns många som bor själv där.

      De har väl bättre saker för sig än att svara på alla ansökningar. Får man inte svar fanns det väl någon annan som de ansåg vara mer lämpad som fick köpa hunden helt enkelt.

        Bättre saker för sig än att placera hundarna utan hem. Endast en utgift för dom, men samtidigt driver in pengar ifrån månadsgivare och donationer.

        Sure!

        All konstruktiv kritik här är befogad så spela inte korkad.

        Det skulle kunnas att mycket enkelt ha ett standard-mail som går ut till alla dom som ansökt på en specifika hund. Det lät inte bli många ansökningar – då just ingen passar 😉

      Också tänkt på att der typ är högre krav på att få adoptera en hund än ett barn. Pjoskas så mycket med djur nuförtiden.

        Det är nog inte pjosk i detta fall. Hade du velat ha en hund i din barnfamilj om det står ”kan ej bo med barn” för den hunden? Det kan ju finnas en anledning till att hunden inte kan bo med barn, djur, osv. Så länge inte adoptivbarnen har huggtänder, klor och muskelstyrka som en fullvuxen man så tror jag det är mindre riskabelt att ta över en sur unge än ett traumatiserat hunddjur.

      Jag fick avslag på mina intresseanmälningar så till slut fick det bli en hund från en uppfödare istället

      Jag har en vovve från Hundstallet.
      Hon var 4år när vi hämtade hem henne, och det har varit (och är fortfarande) väldigt mycket arbete för att få henne rätt lugn och stabil i sinnet.

      Hon är nu 8år och är en riktigt glad dam.
      Hon har ett bra liv. Och vi med henne.

    Skulle i båda fallen strunta i saken.

      Oj, detta hamnade helt fel…

    Vilket är bästa ögonfransserumet på marknaden? Som ger lååånga fransar och som inte irriterar.

      Grande lash

      X lash har funkat för mig. Har reagerat på den en gång men då använde jag för mycket och råkade applicera på huden…

        Det ska appliceras på huden? Det gör ju ingen skillnad om du lägger det på fransarna, de är redan utvuxna. Fransserum ska appliceras precis i ögonfranslinjen där ögonlock övergår till fransar.

      Och där mina fransarna inte lossnar när jag slutar med serumet?

        De lossnar för att serumet gör att de hamnar i samma växtfas. De kommer ramla av även om du fortsätter mer serumet.

          Ja jäklar vad jag tappade hår efter ett pulver för hårväxt. Tror jag har förstört mitt hårs växfaser nu 🙁

    Dum fråga som jag egentligen redan vet svaret på men: går det att genomgå graviditet och förlossning utan att man behöver få nålar i sig? Tänker framförallt om man kan slippa blodprov i armvecket? är inte alls team ”nAtUrLiGt äR bÄsT” utan bara extremt nålrädd

      Nej tror det är svårt. Åtminstone om du vill kolla dina värden under graviditeten.
      På förlossningen kan jag nästan lova dig att du kommer ha så ont av andra anledningar att nålar blir en ickefråga.
      På mvc dock tar man ju prover. Som jag minns det dock va det ett sånt där stick i fingret flesta gångerna och sen blodprov vid 1-2 ggr ngt sånt.

        Många kan tänka sig att föda barn men inte tänka sig sätta infarter eller ta blodprov.
        Att ge blodprov hos BM är HELT frivilligt.

      Nej

      Tja kanske går det men risken är nog väldigt stor att man behöver stickad vid något tillfälle? Du kan ju välja bort ordinarie blodprover, kub, nipt men vad händer om de skulle misstänka utomkvedshavandeskap? Då brukar man ta blodprover för att se hur hcg-värdet beter sig. Och vill du verkligen avstå t.ex. kub/nipt? Om fostret bär på ett kromosomfel som innebär död efter förlossningen så vill man oftast veta så fort som möjligt…?
      Har du funderat på terapi mot din fobi?

      All vård är frivillig, men det är ju givetvis förenat med risker att avstå provtagning och ev intravenösa läkemedel som kan behövas under en förlossning

      En del prover som oftast tas venöst kan tas kappilärt (alltså med ett sånt där stick i fingret) om någon är väldigt svårstucken. Men det finns ju även saker man kan göra för att lindra rädslan. Emla för att minska smärtan, ligga ner, ha en handske med varmt vatten över insticksstället innan. Prata med barnmorskan så hittar ni ett sätt som gör det så lindrigt som det bara går för dig.

      Förlossning: ja. Har du en normal graviditet behövs det inte tas prover eller sättas en PVK i armen. Graviditet: Njaaa.. Alltså all vård är ju frivillig. Men. Viktigt exempelvis att veta din blodgrupp och så, för att ex. undvika immunisering vid eventuell ny graviditet. Järndepåer kan ju också vara bra att veta, för att se om du behöver få i dig mer under graviditeten.

      Gör något åt din nålrädsla. Du kan liksom inte gå genom livet utan att få spruta/ta blodprov. Dessutom ska du ju vara med när ditt ev. barn får sprutor och tar blodprov, utan att överföra din rädsla.

        Kan man visst, jag är ett levande exempel. Har tagit ytters få blodprov under mitt 50 åriga liv, det allra första någonsinn då jag var 33 år gammal och var gravid första gången (valde frivilligt att göra kub).

      Är också nålrädd. Höll på att svimma när de skulle dra blod för diverse tester. Säg att du är rädd, be att få ligga ner. Tycker att andningsövningar man bör göra inför förlossningen hjälper även mot nålrädsla. Gå en onlinekurs med Föda utan rädsla och använd deras verktyg även vid provtagning.

      Var väldigt väldigt nojig över att de skulle sätta infart i handen på förlossningen. När jag väl var där var infart i handen något jag knappt tänkte på, det var annat som var fokus.

      Du kommer klara det! Låt inte nålrädsla hindra dig från att skaffa barn

      Jag har varit som du, i väldigt många år. Jag är svårstucken och har inte känt att personalen tagit mig på allvar. Nu känner jag min kropp bättre och vet var det går att ta prov. Jag vet inte om din rädsla beror på att du är svår att sticka eller något annat.
      Det jag tycker har hjälpt, nu utgår jag från mig själv dvs svår att sticka. Varm tröja på till vårdcentralen eller mvc, väl där, en liten värmedyna på bästa armen. Och att vara bestämt, ”jag tycker det är tufft, jag är svår att sticka”. Får du någon mindre trevlig, så säger jag, ett stick endast, så får ni byta personal. Det kan tyckas otrevligt, men vissa lyssnar inte och då får man tyvärr vara bestämd. Jag är dock inte otrevlig. Ofta glömmer jag att andas när jag är rädd, så det är rätt bra att ha med någon och säga till innan, att prata med mig, då måste man andas 🙂 När du får någon som är toppenbra, fråga vilken nål de använde. Har man tunna små kärl, är t ex butterfly en jättebra nål. Låt ingen använda dig som nåldyna, du behöver komma över din rädsla. Om du ska ta prov på sjukhus och är extremt svårstucken, fråga om någon från narkosen har tid. De är otroligt bra på att sätta nål. Så länge man är trevlig, saklig och förklarar (men bestämd) tycker jag personalen, anstränger sig och försöker hitta någon som är jättebra. Lycka till!

      Vill bara skriva och tacka alla som tagit sig tid att svara på ett så konstruktivt och respektfullt sätt❤️ jag var lite rädd att få förminskande kommentarer om att bara skärpa till mig och att det inte är så farligt. Men jag känner mig snarare stärkt at försöka bemöta rädslan med typ kbt, och mer pepp på att fortsätta att fundera på allvar att skaffa barn någon gång. Så, TACK igen alla!? /ts

        Alla är väl rädda för något, idiotiskt att förminska någons fobi. Som sagt jag tog minimalt med blodprov under mina 4 graviditeter o alla jag gav consent till var de vid KUB samt dagen innan snitten.

      Oxå extremt nålrädd och jag har gått igenom hela 4 fullgångna graviditeter inkl kejsarsnitt med alla.
      Var tydlig från dag 1 med alla graviditeter att jag absolut inte kommer ta blodprov om jag mår bra, däremot gav jag gärna urinprov.
      Jag valde själv att göra kub med alla barnen o då tar de ett blodprov, jag sa till mina BMs att de gärna fick närvara vid den provtagningen och ta ett par rör extra men det var det ingen som ville (det är ju en annan som tar provet för kub än ens ordinarie BM)

      Dagen innan snittet måste man ge blod vilket jag gjorde det krävs ju dock inte vid vaginal förlossning.
      På snittdagen sattes infart i armvecket, VÄGRADE händerna eller översidan på underarmarna där de helst ville sätta infart.

      Jag har alltid blivit 100% respekterad för min vilja, stå på dig – all vård är frivillig.

        Exakt. All vård är frivillig.

        En infart i armveckan är så dålig placering att ha vid en förlossning.

        Men mammans egna fel om något händer.

      Du kanske får tänka att du vågar för bebisens skull?

    En som är ganska dålig på det här med bra städtekniker söker tips! Hur dammar ni på mest effektivt sätt? Är swiffer bra eller bäst med en hederlig gammal dammvippa?

      En trasa tycker jag är bäst. Vippor av alla slag petar mest runt dammet. Även den där swiff-saken. Känns inte helt rent. Jag torkar hellre med en fuktad wettextrasa.

        Har du verkligen provat en swiffer ? Det är enorm skillnad mot andra.

      Dammsugaren med det lilla borstmunstycket… alternativt dammvippa där risk för uppsugning finns

      Swiffer! Tar bort dammet. Sen kan man dra med en trasa för att rengöra själva ytan.

      Jag brukar först använda swiffer eller en mikrofiberduk och sedan våttorka med vanlig trasa ?

      ÄLSKAR swiffer funkar ju HELT otroligt bra !! Man slipper vattenmärken osv. Effekten är ungefär som en microfibertrasa men verktyget alltså själva handtaget är ju 100 resor bättre med swiffer.
      Sen städar jag alltid uppifrån o ner, dvs dammar högst upp (tavlor hyllor osv) tar sist golven.
      Gör enorm skillnad om du kan ta ut alla mattor o vädra en dag (liksom skaka ordentligt).
      Orkar du tar du ventiler avlopp kyl/frys skafferi osv.
      Ett jättebra tips är att fylla frysen uppifrån så den älsta maten hamnar högst upp, när du ska ta något från frysen så tar du högst upp, då slipper man få saker liggandes för alltid i frysen gömt längst bak.
      Att vända på sängen (dvs så fötterna hamnar där huvudet är) är superbra någon gång om året då minskar slitaget och sängen blir mkt mindre nersutten, samma sak med madrasserna, rotera en kvarts varv varje gång du byter lakan. På vår kontinentalsäng kan man ta av alla tyger från madrasserna, det gör jag ca 2/år o tvättar.

    Finns det någon låttext som ni hört fel och nu inte kan sluta sjunga på det felaktiga sättet?
    Jag sjunger alltid ”I’m gonna get dressed for some sex” till Roxettes gamla dänga (Dressed for success) ?

      Beyonce Halo – hon sjunger ”It’s written all over your face”, jag sjunger ”I’m sitting all over your face”

        Tack till er två för ett gott skratt ?

      The Fray – How to save a lite
      The sjunger ” As he goes left, and you stay right”
      Trodde så länge att de sjöng
      The seagull left, and you stay right
      Förstod inte varför fiskmåsen lämnade ??

      ’Summer of 69’
      My first real SEXdream?

        Klassiker

      Inte min egen men den absolut roligaste felhörning jag hört är någon som barn trodde att ”Teddybjörnen Fredriksson hans nos den var av garn” var ”Teddybjörnen Fredriksson hans moster var afghan”. Blir bara roligare och roligare ju mer jag tänker på det?

        Hahaha! Jag sjöng den ’teddybjörnen Fredriksson, Jansson hette han’ ?

        Minns att vi sjöng den på musiken i skolan och läraren fick avbryta för att rätt en i klassen som sjöng ”en gång var han bara min och vi älska med varann”

      Taylor Swift – blank space.
      ”All the lonely starbucks lovers” egentligen
      “Got a long list of ex-lovers,”

      Min sambo sjön Magnus Uggla… ”där borta vid bilen, har jag lagt min far” hahah

        Samma här

        …går den inte så? Hahah

          Det är vid pilen, inte bilen. Ett träd alltså

            Trodde han sjöng ”piren” ?

      Bob Sinclair – Feel the love little Asian. Rätt: Feel the love generation.

        Men ingen annan röker som du

      Jag kan inte sluta höra ”Why’d you leave the kids upon the table” i Chop Suey.

      Spice Girls – Wannabe

      Texten går: If you want my future, forget my past

      Jag sjöng: If you want my future, forget my pants

    Vad läser ni just nu?

      Agata Kristof – den stora skrivboken/beviset/den tredje lögnen

      Så udda men så bra

      Ska börja lyssna på A court of frost and starlight, bok 4 i den serien.

      Drömmar vid havet. Den är ganska dålig.

      Dom kom från öar.

      gift med maffian.
      kan rekommendera 8 år i kality av Ingela Jansson. såååå bra /spännande.

      Bloggbevaknings kommentatorsfält!

      Kepler-kaninjägaren

      love hina

      Recent Advances in Costimulatory Blockade to Induce Immune Tolerance in Liver Transplantation.

      Tyvärr.

      Kurslitteratur

    Har ni blivit bannade från nätbutik typ Boozt eller liknande för att ni returnerar för mycket? Jag har inte blivit det vet att det händer.

      what kan det hända? ?

      Hoppas inte. Har gjort en del returer där på sistone! Har så svårt att veta rätt storlek! Har ingen annan det problemet? Är oftast en M/38 och en 39 i skor men det stämmer långt ifrån alltid :/

        Jag returnerar nästan alltid något plagg när jag beställer från tex HM, det får de ju räkna med eftersom storlekar inte alltid stämmer. Som svaret nedan, tror det är när folk missbrukar returer

          Du vet väl om att det du returnerar slängs!

            Gör det ju inte. Det kommer ju regelbundet in returer som återförs i butikens saldo. Det märker man ju eftersom det kan stå att något är slutsålt och sen kommer det in ett eller två exemplar eller så lite då och då.

        Därför jag undviker att handla på nätet

      Tror det är mer folk som beställer 20 plagg och returnerar allt. Och gör det kontinuerligt

        Så gör flera jag känner i landet där jag bor. De beställer några snygga dyra outfits för ett par tillställningar, använder och returnerar.

      Jag har! Tyckte dock inte det var befogat. Hade förvisso returnerat majoriteten av plaggen men det handlade om kanske 4-5 beställningar under ett års tid och jag hade inte beställt flera olika storlekar av samma plagg etc utan en av varje och kanske 3-10 plagg per beställning.

        Oj. Hur fick du veta att du var blockad?

          När jag skulle beställa så gick det inte utan kom upp att jag var ”begränsad” eller något liknande ord och när jag kollade vad det innebar på deras sida så framgick det där.

    Jag skrev i ett tidigare öppet spår om att kunna gå vidare från en relation utan att få det avslut jag behöver. Fick tips om att våga gå i terapi. Ikväll var jag på mitt första terapisamtal (någonsin) och det var så läskigt men så skönt också att prata om det.

      Men så bra!
      Känns det lite bättre nu eller hur går det för dig? ?

        Var väldigt omvälvande att prata om allt under en timme. Finns så mycket under relationens tid som har brutit ner mig och den jag egentligen är och det är inga saker som jag någonsin har pratat med någon om. Grät mig igenom hela timmen så jag känner mig helt urlakad nu faktiskt. Men jag tror att det känns bra. Det känns som ett stort steg i att börja prioritera mig själv igen, att gå i den här terapin. Så jag ska ge det en ärlig chans och vara öppen för vad som sker i och med detta.

          (Och tack för att du frågade ?)

          Så bra!
          Tror detta är ett steg helt i rätt riktning och att du kommer må så mycket bättre framöver. Och det är nog alltid skönt att prata med någon är utbildad inom sånt och kan hjälpa dig på bästa sätt ?

            Tack. Ja, jag tror också att det är så. Det är tungt att bära på allt själv och terapeuten var väldigt fin så jag tror att det här kan bli bra. Även om det bara blir lite bättre så är det i alla fall bättre än nu.

      Heja dig! ?

      Så bra att du vågade. Ett stort steg! Jag måste också ta det steget. Fick du terapi genom VC och isåfall hur många sessioner? Eller gick du privat?

    Jag har 27.600

      Oj hamnade fel..

    Någon som provat mascara från lavinde copenhagen? Är de bra?

    Jag har börjat titta på Biggest Loser.

    Spoiler, avsnitt tv, antar jag.

    Hon som åkte hem direkt. Jag fattade inte riktigt varför hon åkte?

      Kollade också på det innan, gud vad de är negativa och ser problem i precis allt. Hjälp. Hade inte klarat en hel dag i den energin.

        Ja, det är otroligt gnälligt och negativt.

      Tyckte hon verkade gnällig och hade lite vek karaktär? men en annan grej: Jenny, jag känner igen henne som fan från någonstans, och är nästan hundra på att hon varit med i någon annan realityserie, typ Bonde söker fru, Idol eller annat

      Jag tror till 100% att hon inte tar sin fetma på allvar och nog helt ärligt inte orkar kämpa för att gå ner i vikt. Hon kommer garanterat vara tjock hela livet

        Jag fattade inte riktigt anledningen bara. Om hon tyckte att det kändes som att de andra inte tog henne på allvar var det ju ett toppenläge att motbevisa dem och verkligen visa kämpaglöd.

          Du har helt rätt. Jag tror att det är just där skon klämmer. Det kräver att man accepterar att det kommer bli tungt och vill arbeta för en förändring. Vill man inte så hittar man ursäkter.

          Hon blev inte daltad med utan fick höra några hårda ord. Kanske Dr. Uttryckte sig klumpigt med det är dock svårt att veta hur det är klippt och hur situationen verkligen var.
          Jag fick inte heller någon klart bild om vilken anledning hon tyckte att hon hade. Eller hur många dagar de hade hunnit vara där

      Ena laget sitter i soffan och gnäller över att de inte får vara i gymmet utan får träna i utegymmet på egen hand. De borde vara glada för att slippa Pischas skrik , hets och gap.

      Saknar den där andra tränaren! Åh vad jag gillade honom minns jag, han var så ödmjuk.
      Tycker Dr Michael var onödigt hård men det ska väl vara så i TV ?

    Börjat mitt första jobb inom IT-branschen och har akademisk utbildning, behöver byta a-akassa och fack och velar mellan Unionen och Akavia, är det några markanta skillnader? Borde jag ha a-kassa och fack hos ”samma” eller funkar det att ha olika, hört lite olika från vänner och kollegor. Någon som faktiskt tagit hjälp av de, ex rådgivning eller ersättning? Varierar det mycket i belopp man får osv

      Vilket fackförbund har avtalet på företaget? Ta det. Då är du mer skyddad. Är det ett annat sacoförbund som har det, ta akavia. Lycka till i framtiden!

      Funderar på varför du vill vara med i facket? Du kan vara direktansluten till AEA, mycket billigare.

        För att om ingen går med i fackföreningen så förlorar den all förhandlingskraft.

      Kolla om något av facken är mer engagerade på din arbetsplats. Annars välj bara det du får bäst känsla av. Gällande a-kassan, jag är med i en a-kassa som hör till ett annat fack än mitt fackförbund och det har dom sagt är okej.

      Åh tack till er allihop för svaren, ska faktiskt kolla med min chef vilket fackförbund vi är kopplade till. Och svar på frågan, jag har ingen djupare eller mer personlig anledning utan mer att jag har ”lärt mig” att det är bra och viktigt att vara med i facket som ett skydd typ… men ja det är ju inte så billigt i längden.

    Hur ser ni på att ta reda på könet under graviditeten? Om ni är ”emot” det, stör ni er också på om andra i er närhet gör det?

      Jag har två barn och tog inte reda på kön innan för jag tyckte det var mer spännande att inte veta.
      Kunde inte bry mig mindre om vad andra väljer att göra.

      Bryr mig inte om vad andra gör. Alla gör som de vill. Könet säger ju så väldigt lite om vad det är för individ. Tidigare var jag helt inställd på att jag ville ha en flicka, men nu tänker jag snarare: vad är det med just en flicka som gör att jag vill ha en? Det är ju en i n d i v i d. Tycker många romantiserar bilden av att vänta en flicka. Det är som att könet är det viktigaste. Jag har hört många åsikter om att mamma-dotter relation är något speciellt, att bli mormor är mycket mer djupare än farmor, att flickor är ”lättare” osv osv. Men det blir väl vad man gör det till?
      Jag blir lika glad om det är en flicka en pojke som kommer till oss i framtiden.

        Jag blir lika glad för båda men vill veta könet för att det på nåt sätt blir en liten milstolpe i en lååång väntan, och att det får mig att känna att graviditeten är lite mer ”verklig”. Men får så mkt ifrågasättanden från släkten pga att vi tar reda på det.

          Jag är helt med dig. Man vet inte vem den lille är. Att få reda på kön gör iaf att man vet vad hen föds som❤️

      Vill 100% ta reda på kön. Fattar inte grejen att vänta och låta det vara en ”överraskning”. Tänker att det ju blir en stor överraskning ändå vad det är för person så det lilla man kan ta reda på vill jag veta. Men lägger mig såklart inte i hur andra väljer att göra, även om jag själv inte kan förstå det.

        Exakt! Som att förlossningsdagen skulle vara mindre spännande bara för att man vet vilket könsorgan bebisen (troligen!) har… ?

      Haha hur kan detta vara något som NÅGON stör sig på? Det är ju en helt individuell grej som är enbart upp till de blivande föräldrarna. Och det påverkar inte någon annans liv ens 0.001% huruvida folk tar reda på kön eller inte på SITT EGET barn. ?
      Och för att svara på frågan, jag har tagit reda på könet på båda mina barn. Det var inget jag reflekterade så mycket över, de frågade på ultraljudet om jag ville veta kön och jag sa ja. Hade det inte gått att se just då så hade det inte varit hela världen. Och jag hade blivit lika glad vad det än blev.

        Jag håller med dig, men nu har jag tyvärr fått en del ifrågasättanden från släkt för att vi ska ta reda på. Och vissa kräver typ att vi inte berättar för dom föf att dom vill bli överraskade…. Vilket blir skitsvårt. Så jag är lite förvånad och besviken haha. Ville bara kolla om det var ”vanligt” att ha så starka åsikter i denna fråga.

          Skulle berätta bara för att när de säger så ? Herregud det är ett barn, vill de bli överraskade får de väl skaffa egna!

            Ert barn ska det stå.

            De har egna tom! Haha!

      Jag tog reda på könet för att kunna planera namn och köpa kläder i rätt färg till bebisen.

        Rätt färg, fy vad töntigt.

          Kan ändå fatta att man inte klär ett spädbarn i ljusblå om det är en tjej, eller ljusrosa om det är en kille. Varför liksom.

            Hahahaha! Dagens dummaste kommentar! Vadå varför? Man klär sina barn i precis vilka färger man vill. Eller skulle en liten bebis bli kränkt av vilka färger den har på sig?

              Jo men ja menar varför göra en grej av det. Min kommentar var ju ett svar på nån annan som tyckte att det var töntigt att ha ”killfärger” och ”tjejfärger” på en bebis. Tycker liksom inte det är konstigt OM man inte vill klä sin nyfödda son i ljusrosa. Men vill man det så får man ju såklart.

    Alla dessa konflikter på jobbet. Jag orkar fan inte mer.

      Vad handlar konflikterna om? Värt att stanna kvar..?

        Två medlemmar rök ihop på grund av att en person slängde en kommentar till hen som inte passade. Men istället för att ge feedback till personen som sade det så spred hen det vidare till alla – både ledare och andra kollegor – så nu har det eskalerat så det tar hus i H.

        Jag älskar min arbetsplats men vet inte hur länge jag orkar.

    Någon som såg Ida Wargs frågestund på insta och hennes svar på om hon ser sig själv som rik? Hur kan etablerade influencers med så mycket erfarenhet och följare formulera sig så otroligt dumt och inskränkt. Tänk och känn vad du vill, men tänk på vad du kommunicerar ut och hur du framställer dig själv.

      Jag såg den men bläddrade mest förbi men kommer inte ihåg vad hon skrev.
      Vill någon återberätta vad hon skrev?

        ”Om du menar rik i pengar så nej. Kommer aldrig göra det. Har alltid känslan kvar i kroppen från den tiden jag inte hade något. Men får då påminna mig själv att jag har så jag klarar mig och måla upp värsta senariot i huvudet för att se om jag skulle klara mig då. Så dumt men jag känner mig lugnare av det”

          Hon har ju svarat på hur hon känner sig, inte om hon anser att en viss mängd kr är att vara rik. Kan förstå det till fullo. Mina föräldrar har massor efter skatt varje månad men beter sig som att de är fattiglappar som de var när de var 25 och har ångest för att inte klara sig. Det verkar följa med trots att inkomsten och besparingarna ökar, precis om Ida säger.

            Så bor de i en lyxvilla och köper Chanel-väskor hit och dit…

            Ok, dina föräldrar ”beter sig som fattiglappar”. Ida och Alex köpte nyligen en tomt i ett av nackas mest attraktiva områden, där de planerar att bygga ett mansion. De köpte precis en lägenhet i Nacka Strand och har ett stort hus i Spanien. Plus dyra levnadsvanor. Vi pratar fantasisummor för de flesta. Att inte brasklappa för verkligheten i ett sådant svar ÄR verklighetsfrånvänt och dumt. Oavsett vad hon känner. ”Men då får jag påminna mig själv att jag har så jag klarar mig”. Snälla.

              Husbygget i Sverige blir inte av och tomten är såld. Boendet i Marbella är permanent deras hem och lägenheten i Nacka en övernattningslägenhet för när dom är i Stockholm.
              Många människor har väl dubbla boenden, hus och stuga någonstans. Inget konstigt med det.

                Hur mycket sålde de tomten för? Hur mycket köpte de övernattningslägenheten för? Vet du vad Idas bolag omsätter? Ser inget du skriver som motsätter min kommentar. Nej, det är inget konstigt med dubbla boenden.

    Någon som lyssnat Billgren/woods avsnitt om bröllop? No way att de någonsin skulle bjuda sina egna gäster på frysrätter från Picard eller ha det på gården till lägenheten. Varför inte ge lite genuina tips istället.

    Ska man lämna sin pojkvän när man fått reda på att han väntar barn med en annan?

    Historia träffats i 1,5 år gör slut , träffas igen 3 månader senare. Och allt är mkt bättre andra gången allt och verkligen inget som kan stoppa detta.. men som alltid när något är för bra så dras man med något dåligt som att han gjort en gravid (ordentligt chock för båda) .. och hon ska givetvis behålla .. vad gör man i min sits utan att verka för självisk? … ska man stanna eller lämna..?

    Vår relation var inte super innan men den har verkligen blivit fantastiskt tack vare vi var ifrån varandra och hade i tankarna själv att flytta ihop, få barn , resa och allt ..

      Varför är du så rädd för att verka självisk i den här situationen? Jag skulle snarare råda dig att vara självisk. Vad vill du med er relation och kan du få det om han ska ha barn med en annan kvinna?

        Självisk för att lämna honom när han är på bottnen, han vill inte detta att ha barn med någon han ej känner .. är oansvarigt av båda två att inte skydda sig .. jag vill ju samtligt vara ett stöd men jag håller på att spricka själv av tankar och känslor ..

          Ja det kan jag förstå men jag skulle ändå råda dig att vara självisk. Om han behöver stöd så kan han få det av någon annan. Du ska inte stanna för att vara hans stöd.

          Ta dig en ordentlig funderare över vad DU vill här. Försök att lägga undan hans känslor och behov här och fokusera på dina. Vad vill DU ha och kan du få det i den här relationen?

          Så vi säger att du stannar kvar. Han skulle få ditt stöd i allt det här. Vad skulle du få?

          Vill du vara ett stöd till människan som varit otrogen mot dig?
          Säg att du skämtar. Jösses, jag blir matt.

            Oj förlåt. Jag missuppfattade. Han gjorde någon med barn när ni inte var tillsammans, eller?

              Ja precis, vi var inte tillsammans. Så jag är inte sur eller känner något för det.

              Ja, vad skulle jag få.. man blir ju inte prio eller så men tyvärr vet jag nog vad som måste göras. 🙁

      Jag kanske är hård men jag hade sagt hejdå till honom. Det blir ju väldigt komplicerat att dela liv när han har något ONS som baby mama, som ni aldrig kan skaka av er. Vad vet ni om henne? Är hon vettig och normal? Om hon är en galning kan hon göra livet riktigt surt för er. Du kommer också behöva skapa en relation till barnet, vilket kan vara svårt det med. Jag hade inte velat göra mitt liv så svårt. Det kryllar av karlar där ute som inte har barn eller skelett i garderoben.

        Håller helt med. Och framför allt: är han normal så vill han vara engagerad i barnet från första stund vilket innebär att han i princip måste bo med mamman typ. Vill han inte ha den relationen till sitt barn så skulle jag inte vilja vara med honom ändå. Vad är man för en typ om man skiter i sitt barn?! Så bägge scenarion gör det svårt att ha en relation med honom första tiden, så jag hade sagt tack och hej och levt life utan honom.

        Ja är kanske det som är bäst för mig. Som sagt han känner knappt henne och hon är helt främmande för mig.. ja finns en massa men gör ju så fruktansvärt ont att lämna någon man älskar ..

          Valet är väl att vara engagerad i barnet eller fortsätta ett liv tillsammans med mig. Men han stöter bort mig mer o mer ..

          Du behöver ju inte ta beslutet NU. Kanske ni kan ta ett samtal med modern och se hur de tänker att de skall samsas om detta framåtd

      Jag hade lämnat. Hade absolut inte pallat det rent mentalt

      Det är bra nu för att du tagit tillbaka honom. Vänta ett halvår…. Dessutom märker han ju att han kan göra vad som helst, t.o.m. få barn med en annan, och du tar tillbaka honom ändå. Han kan ju inte direkt blivit chockad över att någon han har haft sex med, blir gravid?

        Ja, det här är ju ett ypperligt tillfälle att bestämma sig för vad man själv är värd och dra den gränsen tydligt för sig själv och andra. Bara man själv bestämmer var den gränsen går.

          Ja jag vet nog vart den går.. men bara att det känns hemskt 🙁 men ens egna tankar och drömmar är ju också viktiga . Inte bara hans och han finns inte där lika mkt för mig som jag fanns när han fick reda på det ..

        Ska kanske tilläggas att det har gått knappt 1 vecka sen vi/ jag fick reda på detta.

      Frågan är om du vill börja er relation med att va styvmamma…

      Jag hade lämnat. Hade inte stått ut med tanken på att han skulle uppleva det fantastiska med att få ditt första barn med någon annan. Hela hans liv kommer förändras genom att han blir pappa. Om han väljer att inte vara engagerad i sitt barn så är han ju en idiot som du inte vill vara med så du kan liksom inte ”vinna” här.

        Ja , nej kan säga det svider i magen att veta att det inte är tillsammans med mig han ska uppleva allt som det innebär .. men är en kille verkligen så hemsk om han väljer att inte vara delaktig? Eftersom mamman väntar till efter alla veckor med rätt till abort att berätta? Sen är båda ansvariga att haft oskyddat sex absolut det är så oansvarigt! Men om han verkligen inte vill då? Kommer vi kunna leva på som ”vanligt”? Eller är det förstört nu …

          Har lite mer förståelse (inte full förståelse) för män som blivit lurade typ ”jag lovar att jag äter p-piller” men i övrigt så är alla män, inklusive din kille, verkligen hemska om de väljer att inte vara delaktig i sitt barns liv. Lämna en mamma att kämpa ensam, lämna ett barn med tankar om varför de inte duger att älska för att man själv ”inte vill” ta ansvar för sina egna handlingar? Ingen vettig man gör det. Och har han gjort så mot ett barn kan han göra det mot era barn i framtiden. Han är i så fall kapabel att strunta i dom om det blir tufft.

          Vill du vara anledningen att ett barn inte har en närvarande pappa? Är du så självisk?

          Byt ut kille mot kvinna så har du svaret:

          ”men är en kvinna verkligen så hemsk om hon väljer att inte vara delaktig?”

          Varsågod!

          Det spelar väl ingen roll om hon väntade till efter abortfönstret passerat – Han hade inte haft minsta rätt att kräva att hon skulle göra en abort även annars. Han har varit delaktig i att sätta ett barn till världen. Ja, att inte vara närvarande för det barnet är svinigt, oavsett hur oplanerat det var. Det hade varit svinigt att be henne göra abort och välja att inte vara närvarande om hon inte gjorde det också.

          Tycker hon är korkad och konstig som behåller med en man hon inte känner och inte är tillsammans med, stor risk att han inte kommer finnas där för barnet tex. Men om han låg oskyddat så får han skylla sig själv ja och måste ta ansvar. Och borde känna att han vill det om han är en bra människa.

            Jag tycker inte hon är korkad eller konstigt. Det är inte vad jag skulle valt men då ser jag abort som ett enkelt ingrepp som ligger nära till hands om omständigheterna inte är optimala. Men alla ser inte på det så, moral, religion och känslor spelar in, alla är inte kapabla att göra en abort. Och hon är säkert medveten om risken att hon får göra det själv, men tycker det alternativet är bättre än abort för henne.

              Ja man får tycka olika…

          Vill du verkligen vara med din kille, om du känner i hjärtat och magen att det ska vara ni, då behöver inte detta vara en katastrof. I så fall möter ni situationen enade, du kommer att bli bonusmamma och få en relation till barnet lika väl som han får. Bonusbarn är fantastiska, familjer måste inte vara kärnfamilj. Men jag tycker inte du ska låta honom ha två separata liv, att han har barnet när han inte är med dig osv. Tror det är jätteviktigt att du är med från dag 1 och också får en relation till barnet och dess mamma.
          Vill du inte det så får du lämna. Gör det inte av rädsla för en okänd och skrämmande framtid bara, det kan faktiskt bli bra. Din magkänsla kommer säga dig vad du ska göra, följ den.

      Det säger väl sig själv att du inte ska fortsätta med en kille som bedrar dig och gör en annan tjej gravid. Du kommer aldrig någonsin kunna lita på honom mer

    Min dotter på 13 år har ganska ”dålig” hy i ansiktet. Rödlätt och får lätt finnar. Hon använder acneproduktet från apoteket, men inget hjälper 100%. Kan man gå till en skönhetsklinik och få hjälp att se vad huden behöver? Om det är starkare produkter eller mer återfuktande huden vill ha? Tänker att det kan bli fel när man håller på själv hemma?

      Är det finnar eller perioral dermatit som kan påminna om finnar?
      Jag lärde mig om det sistnämnda för ngt år sen. Elixirs sulfactil och niactil har gjort underverk för mig. Sulfactilen är dryg o dyr, men är effektiv och står sig länge

        När jag läser om Elixirs sulfactil så står det att det är för åldrande hud.

      Åh skulle med vilja få svar på denna fråga. Tycker inte att Aco hjälper hemma hos oss

      Oavsett varifrån man får råd och produkter måste man pröva sig fram och se hur det känns på huden. Upplever att många salonger oftast har ett eller två märken som de vill sälja in…

      Lägger in ett oombett tips… Har själv haft mycket akneproblem där jag till sist fick medicinsk hjälp. Det enda som hjälpt mig, förutom medicin och allt åldras haha, är bha/salicylsyra på områden med finnar. Se till att de inte är alkohol i bara, det torkar lätt ut för mycket. Sedan hade jag börjat med en mild rengöring och sist en återfuktade gel. Själv har jag som många andra fastnat för Paula’s choice 2% bha liquid.

        Gå till doktorn. Finns bra krämer på recept och även annan behandling. Har man acne på ryggen också behövs i princip alltid tabletter exempelvis. Bästa kosmetiska serien tycker mina barn är dermalogicas för ung hud ( pep- nåt tror jag). Finns på exv Kicks. Dyrare än ACO men inte lika dyr som Dermalogicas ”vuxenserier”.

      Gå ej till skönhetsklinik som bara vill sälja på er svindyra produkter. Gå till läkaren istället och be om diagnos och rekommenderad behandling där istället. Jag gjorde det pga min vuxenakne och fick dels medicin men också råd om hudvård vilket är typ de billigaste produkterna på apoteket, vilket funkat bra för mig.

      Acneprodukter från apoteket är generellt väldigt uttorkande. Skulle satsa på snälla återfuktande produkter från la Roche posay och om inte det hjälper kontakta vc. Fick själv acne som 13 åring.

        La Roche Posay säljs ju på apoteket. Jag tycker det märket är kasst även det. Har aldrig fått irritation från någon dyrare eller flashig produkt men deras ögonkräm är så irriterande på huden. Har verkligen aldrig tyckt att produkter från apoteket är bra på huden. Det är bara billigaste möjliga smörjmedel, kunde lika gärna ta rapsoljan från köket.

          Vad skulle du rekommendera för produkter?

      Basiron är i princip det bästa receptfritt, börja på 5% och öka till 10% om det inte hjälper. Använd Propyless som återfuktning då denna även har viss bakteriedödande effekt. Om det inte hjälper, sök läkare.

      Jag skulle ha bett om remiss till hudläkare. Precis som du säger, man kan göra helt fel själv.

      Måste säga att jag blir förvånad över hur många som tycker att ni ska gå till läkaren. Det låter lite som att det skulle vara onormalt att ha några finnar som tonåring. Oavsett, hoppas du hittar en bättre hjälp till din dotter!

      Hade typ inte tagit för drastiska åtgärder för en 13-åring, om det inte rör sig om ett extremfall med bölder som gör ont – men så tolkar jag inte din beskrivning. De flesta har ju lite finnar i den åldern.

      Återfukta, undvik uttorkande produkter, dubbelrengör om hon använder smink och undvik för mycket vatten. Jag rengör utan vatten (första rundan med olja, sen med rengöring andra rundan) blöter en microfiberhandduk för att torka av. Undvik parfyrmerade produkter i ansiktet. Vissa blir sämre av mjölkprodukter, jag har alltid blivit sämre av socker.

      Tänker bara att man kanske vill undvika starka produkter på så ung hy, om hon inte är svårt drabbad.

    Brer ni rostade mackan direkt så det blir smält smör och degigt, eller väntar ni tills mackan svalnat och blir lite hård och sen brer?

      Jag väntar tills den nästan är kall innan jag brer på. Hatar när smöret smälter genom brödet.

      Bre direkt

      Står och väntar med smöret redo för att direkt bre så det smälter så mkt som möjligt

      Väntar tills mackan svalnat lite bara så inte smöret smälter helt ?

      Brer direkt. Och sen på med ost direkt efter. ?

      Väntar tills mackan har svalnat. Avskyr när det blir sådär soggigt… Min man tycker jag är galen hehe.

      lägger först på 2-3 lager ost och brer sedan ovanpå

      Man vill väl äta den medan den fortfarande är varm tänker jag iaf

      Jag älskar att bre direkt så smöret och osten smälter.
      Min pojkvän är tvärtom, han lägger de rostade mackorna i frysen så de svalnar!

    Sister Wives
    Vad tycker ni om Kody och Robyn? Tror ni de kommer leva monogamt nu? Vem är eran favvo av alla fruar?

      Jag lever på hoppet att även Robyn kommer lämna tönten Kody så kan han sitta där ensam och torka sina ”tårar” ?

        Eller hur! Jag tror de kommer testa monogami, men på sikt tror jag också hon kommer lämna när de yngsta blivit lite större.

      hoppas hon lämnar. jag kan inte kolla längre tål in karln så självgod.
      gillade meri mest ?

        Såg ni hans dans på bästa kompisens bröllop där han dessutom vigde paret.

        Fulaste och löjligaste dansen jag sett! ?

          Hahaha ja och så det blonda nudelhåret ??‍?

      Ååå fler som kollar på sister wives. Tror helt ärligt att Kody är helt klar med polygami, om man tänker utifrån hur han behandlat alla fruar förutom Robyn. Var tydligt sen början att Robyn var favoriten och hans riktiga kärlek. Tror han levde i polygami mycket på grund av teveprogrammet och ekonomiska fördelarna som kom med. Hade velat se ett dejting program med Christine och Janelle

      Inte sett på länge! Har alla de andra fruarna lämnat eller?? Har bara sett att det var kämpigt mellan han och den första frun. Har inget emot om man vill leva så men han verkar så.. blä.

        J och C lämnade… M ville inte riktigt släppa taget men K var den som avslutade relationen så nu tror jag att även hon gett upp

      Jag såg programmet bara de första säsongerna så har inte koll på alla turer som varit de sista åren.
      Men det känns som alla skyller på Robyn att allt gick snett. Då det var rätt uppenbart redan från början att de inte längre funkade som en familjeenhet. Meri’s och Kodys relation kablade, Merin och Janelle hade haft många bråk redan. Christine var svartsjuk och ville vara den sista frun. Kändes som Meri ville ha om R för att få en bundsförvant mot de andra fruarna.
      Sen så fort de bosatte sig i olika hus i Vegas var den stora familjen för evigt splittrad.

      Alltså Cody ????????
      Sicken djävla martyr.
      Äääääääär såååååå synd om honom.
      Allt är alla andras fel

    jag har en vän som typ är rädd för allt och det verkar vara så himla jobbigt?
    Rädd för sprutor, tandläkare, karuseller, smådjur. Inför sin förlossning med mera. Jag är själv inte sådan alls så är lite nyfiken. Vad kommer sånt här ifrån? Varför är en del så rädda för diverse saker? Är det en personlighet? Något obearbetat?

    Nä men min favorit göra är väl inte tandläkare eller klappa en spindel men jag reflekterar inte så mycket över det utan bara gör det. Då menar jag inte klapp på axeln för jag är duktig utan bara att känslan liksom inte är där. Är det något föräldrar skapar eller minimerar?

      GAD kanske? Har sedan jag var barn haft ångest och katastroftankar dagligen. Det har ju haft sin funktion för oss människor tidigare men vi passar ju inte in i vår nya livsstil där vi sällan stöter på den typen av faror. Din kompis hade förmodligen levt längst ute på savannen dock

        ❤️❤️❤️❤️❤️❤️

      Tror det kan ha med att göra med uppväxten. Pappa var väldigt dålig på att gå tandläkaren och andra liknande saker.
      Likaså mamma, hon åkte iväg men det var mycket klag och gnäll innan. Hur jobbigt det var att åka iväg osv. Då behövde hon ju ta ledigt från jobbet osv. Det var så slitsamt osv. Bara massa strul jämt.

      Och det har ju påverkat mig en del att jag alltid och fortfarande tror de om sånt just för att mina föräldrar hanterade sånt som att det var jobbigt osv.
      Det är mycket bättre nu men ibland så känns sånt lite jobbiga just för att mina föräldrar präntade in mig att sånt var jobbigt.
      Jag var till exempel väldigt rädd för sprutor när jag var liten och svimmade några gånger för det var så obehagligt isv. Och istället för att mina föräldrar kanske kunde ha hjälpt mig med det, typ pratat om det och säga att det är inget farligt osv. Så bara sket de i typ. Jaha oj hon svimmade i skolan idag när hon fick en spruta, aja sånt händer väl och det blev ju en ”vanesak” också eftersom de inte hanterade det bra, då så var det lika jobbigt och obehagligt nästa gång jag skulle ta en spruta eftersom de inte hade gjort något för att hjälpa mig hantera det på ett bra sätt.
      Blev lite vimsigt men ni kanske förstår

      100 %GAD. jag har det. ångest kamp varje dag ?? försök stötta din vän. tyvärr många som bara tycker vi med Gad Är jobbiga..

      Ibland finns det något bakomliggande som triggat igång ångest och oro men för många är det bara där och det går inte att sätta fingret på varför just dom blivit så lättstressade. Tycker de människor som stretar på trots sin ångest och oro är så himla modiga, som din kompis som trots att det väcker starkt obehag går igenom graviditet, tandläkarbesök osv. Det är ju en mycket tuffare tillvaro än den för oss som bara promenerar runt rätt bekymmerslöst.

      Jag var sån och det berodde bland annat på att den jag växte upp med var/är ett nervvrak som var orolig för typ allt så det smittade av sig på mig. Själv är jag en lugn person har jag insett.

    Något som jag måste köpa. Har ingen brödrost. ?

      Man kan rosta mackor i stekpanna. Tips tills du köper en brödrost.

    Brukar ni trolla här inne någonsin?

      Hoppas innerligt att alla de som räddar sin hund framför ett barn trollar. Annars blir jag riktigt stressad över min omgivning.

        SNÄLLA hugg inte på detta. Ångrar mig redan, orkar inte ta det! Ska aldrig göra om det ?

        Jag trollar inte och skulle inte rädda varken barn eller hund om det brann.

          Mysig människa du verkar vara. Vad är det som har fått dig att bli en skitstövel?

            Jag är fett mysig. ✌️ Det är en kombination av flera olika saker: Strävan efter att vara en skitstövel, tjack och vodka. Resten löser sig självt.

        Då får jag göra dig besviken, det trillar jag inte om! ? (fast gäller katt).

      Nej inte direkt men brer gärna på och överdriver lite när jag märker att småstadsmammamaffian går igång på olika saker.. ?

        Brukar jag också göra. Diskussioner som folk generellt går igång på, typ allt som rör mammamaffian, vego vs kött, osv. Jag eldar på lite extra.

          På ett sätt som du inte skulle göra i verkligheten menar du?

            Ja och med åsikter som jag inte ens har egentligen

      ja jag är en magiker

      eller så drar jag dåliga ordvitsar

      När jag har tråkigt, vilket jag har nu. Men nu ska jag sova, slut på det roliga.

    Ny säsong av Darcey & Stacey för er som följer. Alltså, dessa damer är fantastiskt imponerande gällande att fixa till sina kroppar och deras intresse för utländska män…… är skrämmande. Men också oerhört underhållande.

      Har de bytt ut karlarna som t.o.m. modellade åt dem i förra säsongen?

        En kvar i gympabyxor och nu är det jakt på en ny europakille till den andra. Går sådär.

      Vilken kanal?

      Är inte Paow polare med dom. Tror darcey följer paow

        Haha darcey följer en gammal klasskompis till mig. Klasskompisen har gått loss på operationer och reser runt i usa med olika män då och då så de har nog det intresset gemensamt i alla fall.

    Är det någon som sett Thereses serie Dumpad som går på Discovery? Är den bra?
    Var ett tag sedan som den kom ut men kom och tänka på den nu

      Bättre än förväntat och då var de ganska låga förväntningar jag hade ?

      Tyckte den var helt okej faktiskt. Men jag gillar den typen av ”enkla” serier. Typ den Clara Henrys på SVT (sjukt oklart eller vad hette den..?!). Korta avsnitt, enkel handling, den var ett trevligt sällskap när jag var hemma lite halvförkyld en dag. Och när jag säger det så kommer jag på att jag nog skulle säga att den är värd att se i ett svep, hade inte orkat om jag skulle ha väntat på varje avsnitt tills det släpptes.

    Är jag äcklig?

    Jag duschar varannan dag, ibland var tredje (tvättar i så fall håret samtidigt). Dock tvättar jag ansikte, armhålor och underliv varje dag och byter så klart trosor varje dag. Jag tränar inte, är ganska stillasittande och svettas inte mycket. Duschar jag oftare än detta får jag väldigt torr och kliande hårbotten och hud även om jag smörjer in mig. Min pojkvän duschar 1 gång dagligen och tycker att jag inte är helt hygienisk och jag känner bara what, det är du som är överdriven! Men jag kanske har fel och är jätteäcklig? Jag gillar att dofta gott och har aldrig hört klagomål i tidigare förhållanden.

    Min nuvarande pojkvän sa inte något om detta förrän vi flyttade ihop och man blir varse varandras duschvanor.

    Vad tycker ni?

      Om du är äcklig är jag jävligt äcklig inser jag haha 🙁

        Så enligt mig är du verkligen inte det som du kanske förstod haha.

      Jag duschar gärna varje dag medans min sambo är mer som du. Tänker faktiskt inget särskilt om det mer än att jag tycker om att duscha av mig på kvällen när man varit iväg under dagen pga känns mer rent att gå lägga sig då?

      Smaksak. Duschar minst en gång per dag. Håret 2-3 ggr i veckan. Är inte en svettig person men gillar känslan att vara ren.

      Jag brukar bara duscha en gång varannan vecka och skippar även att borsta tändernadå jag inte orkar det faktiskt. Inte mitt fel om andra tycker jag luktar illa, det är deras problem.

      Får jag fråga en grej jag funderat över angående detta ämne? Många skriver typ ”de dagar jag inte duschar så tvättar jag ändå underliv, armhålor och fötter” – Hur då? Om man inte går in i duschen och tvättar dessa delar, hur gör man? Sätter man rumpan i vasken och plaskar på? Är genuint nyfiken för jag duschar varje dag just för jag tycker fötter och bakdel särskilt behöver tvål och vatten dagligen (dömer ingen annan dock).

        Jag kör med tvättlappar för underlivet/ljumskar och armhålorna tvättar jag av i tvättstället. Vaskar av med lite tvål och vatten.

        Jag tvättar med en liten blöt handduk.

      Nej tycker inte du är äcklig! Om du googlar på det här kommer du få upp massor av artiklar som menar att det är bättre för hud och kropp att duscha mer sällan. Har tex läst att när man duschar tvättar man bort kroppens naturliga oljor och stör bakteriefloran, om man utsätter kroppen för dusch varje dag kan det leda till mer bakterier och skadad hud eller att huden åldras snabbare, blir mer uttorkad etc. Du och din kille får väl jämföra er hudhälsa sen när ni blir gamla och göra en utvärdering.
      Jag brukar duscha kanske två gånger i veckan.

      Låter helt normalt tycker jag, gör liknande och har inga problem med lukt eller liknande. Min man måste duscha varje dag för han svettas så lätt, bara genom att finnas till, jag svettas endast på sommaren eller vid hård träning.

      Men nej, vad omogen din pojkvän låter… Av rena principskäl har han en åsikt om att du inte är hygienisk fast du klart och tydligt har en hudtyp som inte mår bra av att ändra dina rutiner. ? Prata med honom. Få honom att förstå vikten i att stötta dig och få dig att känna dig fin och uppskattad istället för det han gör nu.

      Inte ett dugg äcklig!!

      Helt normalt, till och med att föredra att inte duscha varje dag om man inte har ett väldigt aktivt liv eller ett jobb där man blir rakt av smutsig. Huden mår bättre av tvätt mer sällan. Det är dessutom helt lugnt att inte tvätta kroppen med tvål, och verkligen rekommenderat att hålla tvål borta från underlivet. Olja går hur bra som helst och är mycket snällare mot huden. Att lukta gott pga parfymerade produker är inte mer hygieniskt.

      Det verkar finnas en massa folk som tror att duschen är enda sättet att tvätta sig, och att om man inte har duschat har man inte tvättat sig. Varför skulle du vara mindre ren för att du inte tvättat dig just i duschen? Eller tycker han att din hud på typ benen och armarna är äckliga om du inte tvättat dem? Blir ju bara supertorrt där om man duschar hela tiden.

    Jag ska flytta 50 mil från min familj. Då jag helt enkelt inte kan tänka mig att bo i Stockholm där de bor. Jag har barn och är ensamstående. Vill inte låta min son växa upp där jag till o med känner mig som mest otrygg. Pga allt som sker i samhället. Men även är jag ingen stadsmänniska, dras mer till vacker natur och landskap. Så ska flytta till ett tryggt och barnvänligt område men även i princip hela staden är lugn och trygg och man hör inte nått ont om den staden. Jag och mitt barn hade mått bra i den naturen och miljön som det är i den staden.
    Men nu till problemet. Ingen i min familj förstår mig. De tycker att det är helt galet att jag ska följa min magkänslan och mina drömmar. Kan tillägga att de knappt nånsin funnits där för mig tidigare oavsett om jag bott hemma eller i en närliggande stad. Detta är sjukt jobbigt. Jag hade kommit till Stockholm utan tvekan och träffat de jag vill. Avståndet hade inte hindrat mig. Ska ju inte direkt leva mitt liv efter vad andra tycker o tänker.. nån som varit i samma sits? Hade behövt lite pepp.

      Du ska absolut följa hjärtat och leva ditt liv som DU vill! Skulle det visa sig att det inte blev så som du hade trott och hoppats så vet du iallafall det.
      Man måste våga för att vinna!

      Jag flyttade 50 mil från Stockholm för 11 år sen. Vad inte meningen att jag skulle bli kvar efter studietiden men så blev det! Har hels min familj kvar i Stockholm och har från vissa håll fått väldigt lite förståelse. Tror generellt att stockholmare är så ovana vid att folk flyttar från och inte till att det blir en mycket större grej än om man är uppväxt på en mindre ort där det är vanligt att folk sprids över landet pga jobb och studier. Min familj har uttryckt en sorg i att jag inte är ”med” men det är lite samma där, hur många har all sin familj (kusiner, mor och farföräldrar osv) i samma stad? Inte många utav mina vänner i den staden jag bor i nu men mer ”standard” bland min familj och mina vänner i Stockholm. Bara mina tankegångar kring detta ?

      Gällande flytt så har jag aldrig ångrat mig! Det är tufft att vara långt ifrån familjen, särskilt nu när vi har småbarn, men den uppväxten jag ger dem och tillgängligheten till friluftsliv och de korta avstånden i vardagen och bara energin från att ha vackra vyer omkring sig är allt! Vi kan bo på ett sätt vi aldrig hade haft råd med i Stockholm heller. Samt trygghet och lugn. Så jag säger kör och lycka till!

      Om ni ändå inte är nära och de ställer upp med hjälp för dig så känns det ju som det kvittar? Annars kan man ju tänka sig att livet skulle bli svårare genom att flytta likson. Bättre att va ensam på en plats du trivs än där du inte trivs?

      Skit i dom, följ ditt hjärta! Det är ditt (och dina barns) liv.

      LEV DITT LIV! Bara för att andra personer har åsikter om ens val behöver det inte betyda att valet inte är rätt för dig. Lyssna på din magkänsla!!

    Köpte Kenza nytt sommarställe för att kopiera Denice Moberg?
    Copy + paste på upplägget och hur de vill ha allt ?

      Är det inte Alexandra Bring som hon kopierar?

        Ah, det är hon som har gården ned pool och gym? My bad.

          Inte sett var Kenza planerar – Men att vilja köpa gård och bygga pool och gym är väl Alexandra Bring knappast ensam om… Så konstigt att tycka att någon kopierar någon annan specifik person när de gör någonting helt vanligt.

    Fick du upp en reklam med Chloe Schuterman och det enda jag kunde tänka på var hennes haka, ser ut som hon lagt in hakimplantat?!

      Samma ställe som worge kanske

      Hon använder iaf fillers, hon var taggad förut nån gång på Stina Auers klinik. Det var ändå ett tag sen så typ när hon var i tidiga 20-åren. Så sjukt.

      Mamman har ju samarbeten med DR K samma som Katrin Z. Så det ligger nog både fillers lite här och där

    Det pratas ju väldigt mycket om att influensers ska märka sina inlägg med reklam och finns en tjejs instagram @livznjutarna som jag är inne på ofta då hon tipsar om matstället men nu börjar jag undra hur genuint det är. Varje gång hon är någonstans så taggar hon stället (inte bara skriver vad stället heter) och lägger upp flera bilder därifrån. Vet att hon ofta gör content för bland annat bröd och salt samtidigt som hon i princip varje dag lägger upp på något därifrån och taggar de men allt detta utan att skriva reklam. Känns ju väldigt mycket som att hon får all mat gratis i utbyte mot just reklam borde inte detta också strida mot reglerna eller är det annorlunda bara för det är mat? ??

      Undrar detsamma med tanbyklara och typ Josefin Lavold när de äter ute och det är tydlig reklam. Klara & Mikaela Yngwe är ju och äter på bröd och salt varannan dag men det är ingen reklammarkering, behövs inte det om man äter mat? Även fixcafe som alla äter på nuförtiden exempelvis Klara och Josefin, de taggar bara namnet på stories men inget mer? Vad är korrekt?

    Kan man få friskvårdsbidrag som nyanställd timvikarie?

      Du ska oftast ha jobbat ett visst antal timmar innan du får friskvårdsbidraget.

      Jag har aldrig fått friskvårdsbidrag fast jag haft längre timvik .. beror väl på chefen.

        Tror det beror på avtal. Har man kollektivavtal så kan man kontakta facket och fråga vad som står i avtalet.

      För att friskvårdsbidrag ska vara skattefri personalförmån har Skatteverket som krav att alla i personalen ska erbjudas samma villkor. Så svar ja.

    Nån i Täby som varit och kikat på Mysans blomsterboutique och köpt nagelolja eller en kaktus? Dåligt med content från premiären när det varit väldokumenterat i helgen.

    Ni som jobbar som Talent Acquisition specialist eller partner, vad tjänar ni och hur länge har ni jobbat? Jag har helhetsansvar för vår interna rekryteringsfunktion och jobbar även med Employer branding. Har ansvar för att implementera en ny rekryteringsprocess i hela organisationen. Är utbildad och ca 2 års erfarenhet. Vad borde jag tjäna?

    Hur mycket tid och energi ska man lägga på att få en vuxen syskonrelation att fungera? Jag och min bror har inte längre kontak, på hans intiativ. Han har länge bråkat om småsaker och kommit på konflikter som jag inte vill vara del av. Till en början har jag försökt att förstå honom och vara medkännande. För att vi ska komma framåt och vara vänner. Men så fort jag inte gör exakt som han vill blir han arg. Det har gjort att jag tagit avstånd för att inte bli utskälld. Mitt avståndstagande har han tagit illa vid sig av och avsIutat vår kontakt helt. Jag har varit väldigt ledsen för detta men samtidigt känns det som jag inte kan göra något ”rätt”. Har någon erfarnhet hur man ska hantera vuxna syskonrelationer som skaver så mycket? Ska man släppa taget för det gör en ledsen?

      Ut med allt som inte tillför något positivt i livet, det är min livsfilosofi. Oftast är det inte värt det, och det låter ganska omoget av din bror att hålla på så. Jag bröt själv kontakten med min bror då han är en ynklig loser som tog på sig offerkoftan så fort jag sa ifrån pga att HAN betedde sig illa. Tillslut bad jag honom faktiskt att fara åt hel*ete då jag var så less på människan och det är bland det bästa jag gjort. Har inte saknat honom en enda dag, detta är mer än tio år sedan. Man väljer inte sina syskon och bara för att man råkar vara syskon behöver man inte ha kontakt.

        Det låter väldigt likt min erfarnhet.. när jag säger ifrån eller distanserar mig (för att jag inte orkar mer) så blir det ännu värre från hans håll. Verkligen offerkofta. Så bra att du kunna ta ett beslut du är nöjd med. Jag tycker det känns ledsamt också men du har nog rätt..

          Det är ledsamt, och man får kanske känna efter själv kring hur långt man är beredd att kompromissa. Om det är värt det, ibland kanske det är det. Ska tillägga att jag bröt kontakten med min bror ett tiotal gånger och sen tog tillbaka honom innan jag bröt för gott. Smärtgränsen passerades helt enkelt och han klev över alla gränser gång på gång på ett helt oacceptabelt sätt. Det är nog lättare att bryta helt om personen knappt har några positiva sidor (som min bror). Annars håller jag med den andra ”Anonym” som skrev här under. Om man inte vill bryta helt dvs.

      Om syskonet inte är öppen för det man har att säga, men man ändå vill ha kontakt behöver man nog ställa in sig på att det kommer bli energikrävande att ha kontakt. Det går att ha en relation, men den relationen kommer ha ett tak för hur mycket den kan utvecklas.

      Det man bör vara ärlig mot sig själv med är att relationen kommer aldrig bli det man önskar.

        Tack för svar. Ja kanske sänka förväntningarna på relationen är ett alternativ till att bryta helt

    Någon som har erfarenhet av att va volontär på MIND? skulle vilja bli volontär. vad krävs? kunde inte komma in på deras hemsida.. 🙁

    Jelena meacham – vad är hon för en? Blir tsm med pojkvännen en dag, hyllar till skyarna, nästa helg ”man vet inte allt om någon förrän det är för sent”, två veckor senare flyttar hon ihop med honom? Och nu ”nej om ni vetat det jag vet så hade ni inte varit så chockade”. Jahapp? Någon som sitter på gossip?

      Vad heter hon på instagram?

    Någon som jobbar som medicinsk sekreterare eller sjuksköterska? Vart bor ni och tjänar?

      Det kommer du få svar på för det verkar vara mest medicinska sekreterare och gravida här?

    Hade varit skönt om ”huvudkommentarerna” (de som är rödmarkerade idag) kom med en drop-down list som då visade svarskommentarerna. Vissa samtalsämnen är jag inte intresserad av och det blir en himla massa scrollande för att komma förbi alla svar i den tråden.

    Camilla! Hur gammal är du? Din hy är heeeeelt sjuk, du ser bokstavligen ut som en 20 åring. Helt slät och perfekt!

      Jag är 42 år fyllda.?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.