Öppet spår

Öppet Spår

April 9, 2023, 20:00   465 Kommentarer

Diskutera allt eller inget.
Inga begränsningar, men samma regler som alltid.

465 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Frågar idag igen, don’t shoot me!
    Är det nån här som har erfarenhet av nagelfolie?

      Nej

        Tack för svar! ?

      Lyko kan kanske hjälpa dej. Många ställer frågor om smink m m där. Lycka till. ?

      Jag har testas det ett par gånger men inte mer än så.

    Vad är det tråkigaste ni vet? Mina är: skala räkor, lyssna på ointressanta möten och genomgångar, åka tåg, vänta på sin tur hos tandläkaren/vårdcentralen

      Stå i kö.

      Plugga och all form av städning, fyy!

      Sitta i bilkö. Jag kan sitta stilla och göra ingenting i min soffa jättelänge men i en bilkö, nej då dör jag hellre

      Städa, vänta, tråkiga möten/föreläsningar.

      Bilar, ishockey, folk som ältar exakt samma sak om och om och om igen, till slut får man slut på ord.

      Även att gymma. Träning i all ära men den ska ske i spåret eller med en boll.

      Helt klart studera. Nyttigt, men jävligt tråkigt.

      Att lyssna på några som pratar om folk man har noll jäkla aning om vilka de är.

      ”Du vet Anna, höns-jannes syster, hon har ju gift sig med prästens son. Ja, precis, han som gick i Jockes klass och bodde bakom sågen..” osv osv. Snaaaaark.

        Hahahah åå sån igenkänning! Eller när andra snackar om personer man inte vet vilka dom är eller gamla minnen. Så oförskämt!

        Åååh ja, plus när folk gärna vill berätta exakt vart något jag inte bryr mig nämnvärt mycket om ligger nånstans. ”Du vet när man kommer från den gatan i riktning mot domkyrkan, där vid rondellen som om man går rakt fram leder till biblioteket så tar man HÖGER istället och sen andra vänster, du vet den där gula tegelbyggnaden” osv i all oändlighet, får panik och fejkar att jag vet vad de menar direkt bara för att det ska ta slut

          Jag hatar sånt, hatar !! Alltså sån sjuk envägskommunikation!! Jag brukar barskt avbryta ”nej jag har INGEN ANING”

          Det här påminner om folk som fastnar i onödiga detaljer.

          ”vad kul med Gotland! Det var ju vi påsken förra året. Eller… var det förra året..? Få se nu.. min mamma fyllde 65 för två år sedan, då var vi på Åland. Måste ha varit Gotland 2022 eller 2021 då.” Och där har jag zoomat ut för gott.

        Skrattade absolut rakt ut av detta?

        Det där har varit hela min påsk hemma hos mamma ?? plus historier man har hört 78 gånger ?

      Att äta nyttigt varje jävla dag när jag bara vill äta skitmat för det är godare. Men men vad gör man inte för hälsan ??‍♀️

      Laga mat
      Bo själv

      Lyssna på vad folk drömt om när det är en lång ”historia”
      Lyssna på tråkiga genomgångar
      Plugga till körkortsprov
      Läsa tråkig kurslitteratur
      Och det allra tråkigaste – Bygga saker enligt instruktioner, t ex ikeamöbler, lego

      Prata jobb

      Sitta på trerättersmiddag hos par

      Damma

      När en nära vän till mig ska berätta detaljer om hennes master-utbildning och slänger ut termer som hon tror jag kan (eller vill visa upp sig bara kanske)

      INGEN JÄVELN BRYR SIG om någon totalt ointressant utbildning

        Utbildning – ointressant? Oj. Roligare än att höra om nåt dead end jobb iaf. Men hon kanske borde förklara lite termer ja. Då blir andra mer allmänbildade på köper.

        Ja rent allmänt så har jag lärt mig med åren att utbildningar är ett ganska trist ämne och något man bara behöver nämna om någon frågar.

          Alla är olika… Finns så sjukt mycket tråkigare saker att prata och höra om tycker jag.

      Åka och hälsa på svärmor och svärfar…

      Mina är:
      ¤Åka buss. Det är oftast för mycket folk, i kombination med att man vill komma fort fram så man känner stress.
      ¤Sitta på föreläsningar där ämnet är tråkigt och/eller föreläsaren gör det ointressant med sitt sätt att föreläsa.
      ¤ Plugga.

      Vänta på folk jag bestämt träff med. Kom i tid!

      Lyssna när folk pratar om allt ”knasigt” deras husdjur gör.

      Städa undan i köket. Oavsett om det är fylla diskmaskin eller handdiska. Jag bara avskyr det. Älskar att laga mat dock ?

      1. Flytta
      2. Gå på dejt
      3. Rensa ogräs

      När någon börjar med frågan ”Vet du vad jag drömde i natt?”…
      1) Hur skulle jag kunna veta det?!
      2) vem bryr sig?!

        Beror på, en del har ju helt sjuka drömmar, det är kul!

        Enda gången det är kul att höra om folks drömmar är när man själv varit med i dem ?

      1. Prat om jobb
      2. Människor som prataom/visar bilder på sina barn.
      3. Människor som pratar om/visar bilder på sina djur.

        Beror väl på jobb?
        Djur är alltid kul tycker jag, ser gärna bilder!

        Prat om jobb är ju jätteintressant! Eller är det bara mina vänner som har spännande jobb?

          Ja, det är bara dina vänner av alla i hela världen.

      Glömde:

      4. Prat om sjukdomar

      När någon postar klipp från konserter på sociala medier. Bläddrar förbi/trycker bort direkt men blir irriterad på millisekunden jag slösade på det. Det är oftast väldigt få mänskor som är intresserade av samma konsert/samma låtar och även om man är det får man inte ut nåt av ett dåligt klipp med dålig ljudkvalité och filmarens vrålsång i bakgrunden. Och ändå ska folk posta typ 7 skitlånga stories från samma konsert.

    Någon som haft mycket tandsten som varit hos tandhygienist för att ta bort det? Erfarenheter sökes ? mvh livrädd

      Har gjort flera gånger. Det gör lite ont/är lite obehagligt, men det värsta tycker jag är att man alltid får så mycket ”kritik” efteråt att det är ens eget fel och att man borstat fel och så vidare. Ger mig alltid ångest.

        Håller verkligen med!!! Hatar att gå till tandläkaren och ännu mer till tandhygienisten. Det gör jävligt ont och inget trevligt avslut då de bara öser på om att man är dålig på stt borsta tänderna bla bla…känner mig alltid värdelös efter besöket och så kostar det en massa pengar dessutom. Jag tycker tom att jag går hellre till gyn än till tandhygienisten.

          Äh, ta det inte personligt. De är i sin yrkesroll och säger det inte för att vara otrevliga…

            Det är helt klart olika. Vissa är oprofessionellt dömande och skuldbeläggande.

              Och vissa patienter är så otroligt lättkränkta. Ingen får säga något negativt om dom. Borsta dina tänder ordentligt och gå till tandläkaren 1 gång/år och även till tandhygienisten. Så kan ingen klaga på dig.

      Jag hade väldigt mycket (enligt tandhygienisten, hon bokade in mig som akutbesök för att det var så infekterat + så mycket tandsten). Hon la bedövning och delade upp det på två olika dagar för att underlätta, kanske kan ni göra så?

      Har du berättat att du är rädd?

      Det var väldigt bra att bli av med iaf för sen dess kan jag rengöra ordentligt själv. Innan spelade det egentligen ingen roll vad jag gjorde, det var så mycket tandsten i vägen.

      Hoppas det går bra hur som helst 🙂

        Är det Sandra Beijer? Visst var hon till tandläkaren två gånger med bedövning? Aldrig hört talas om tidigare vid tandsten

          Jag brukar bli bedövad med ngn vätska, går bort snabbt. Går dit jätteofta,.får ny tandsten på några veckor.

          Haha det hade väl varit med trovärdigt att jag och Sandra Beijer delade tandhygienist :p

          Men det tror jag inte. Jag tror bara att jag hade väldigt väldigt mycket tandsten.

          Allmänintresset för mina tänder är väl måttligt men – för den som verkligen vill detajdiskutera tandsten – exempelvis fick liksom inte tandköttet mellan tänderna plats utan satt löst som små flärpar. Och flera tänder satt löst och gick att vicka på. Tror det var därför hon körde med bedövning, för att det var kasst skick.

            Fick du ingen annan bedövning utöver det om tänder satt löst?

            Troligtvis för att hon skulle gå ner djupare mellan dina tänder, och göra rent.

      Tyckte inte att det gjorde ont, men kändes lite liksom… konstigt ? Gick snabbt!

      Jag har inte supermycket tandsten, men tycker det är obehagligt när de tar bort tandsten med ultraljud. Samtidigt vill man ju ha friska tänder.
      Några tips;
      Ta Alvedon en halvtimme innan.
      Berätta att du är ängslig.
      Säg till när du behöver ta en paus.
      Ha händerna på magen, andas med magen och slappna av.
      Räkna baklänges från typ 500, tre siffror i taget. 500, 497, 494 osv. för att tänka på annat.
      Om det känns extra obehagligt på nåt ställe, be tandhygienisten att skrapa bort tandstenen för hand där.
      Gå två gånger om året i stället för en, så blir det mindre tandsten att ta bort.
      Tänk: This to shall pass.
      Njut av känslan efteråt.

      P. S MIn tandhygienist är supersnäll. Alla tandhygienister som jag har träffat har varit det.

      Ja och jag har världens bästa tips; boka tid hos en klinik som använder ultraljud! Det är seriöst det bästa sedan skivat bröd. Gör inte ont (bara vibrerar) och får bort all tandsten. Så slipper du kroken och blödande öm mun sedan ?

        Används fortfarande kroken?? Har bara använt ultraljud de senaste åren, och sen lite finlir med kroken

          En elektrisk ”fil/slip” används mest numera tror jag . Som en vibrerande mellanrumsborste

      Tandis här. Det är vanligt att folk känner sig ”utskällda” hos tandläkaren/hygienisten. Men det beror på att man som patient ofta är defensiv och förväntar sig en s.k. utskällning. INGEN jag känner har någonsin skällt ut eller skuldbelagt en patient. Tandsten kan man dessutom inte rå för att man får, det är en kemisk process som sker i din mun.
      Och kanske fram för allt: Vi tar inte din munstatus personligt, vi bryr oss inte om du inte lyssnar på oss. Vi ger information och vad du gör med den informationen är upp till dig. Du är vuxen.

        Som barn tycker jag att man blev mer utskälld och inte så lätt att ta som barn ensam med dem. Då var det alltid att man borstade såå dåligt och åt såå onyttigt och oj katastrof, man lät det inte gå 3 timmar mellan varje måltid. Jag måste äta oftare för att må bra så struntar i deras råd. Mvh dåliga tänder men aldrig haft tillstymmelse till ätstörning eller viktproblem

        Jo det gör ”ni”. Skönt att du och de du jobbar med inte beter sig så, men herregud vad taskiga och otrevliga tandläkare/hygienister jag träffat. Och enligt dem är det enbart mitt fel att jag har tandsten.

          Anmäl dom. Finns ingen orsak eller skäl till att dom är otrevliga. Never.

        Jag gick från tandhygienisten för några månader sen med tårar i ögonen efter tagit bort tandsten. Hon sa till mig att ”hur man ser ut i munnen speglar vem man är som person.” Jag avbokade nästa tid med henne. Tyvärr så är det svårt att inte ta en sån kommentar personligt.

          Vilket psycho.
          Då är det mer avslöjande med vad som kommer ut ur munnen, som på henne!

          ??? HUR kan man säga en sådan sak??

      Ja, min katt. Han var tvungen att sövas och var väldigt groggy efteråt. En väldigt dyr historia trots försäkring ?

      Får ta bort tandsten varje gång jag är hos tandläkaren. Men har fått höra att det är pga trång tandrad som det bildas, aldrig varit med om att jag blivit ”utskälld” för det som vissa nämnt . Senast med någon typ av borr, fick ha på plastglasögon under tiden. Kändes lite obehagligt, men mest ljudet. Gjorde inte ont alls!

      Jag hade en del tandsten tidigare. Bytte till eltandborste och jag nu ingen alls. Tips!

        Skulle precis skriva samma. Från att gå en gång om året, till var tredje år och plocka lite tandsten då. Sen kör jag med plackers varje kväll och munskölj, hjälper mer än vad man tror!

      Japp, hade en hel del tandsten pga slarvig med att borsta tänderna. Är livrädd när tandläkaren bort tandsten (hatar ilandet så hemskt mycket) och sa det till tandläkaren. Vi delade upp besöket till 2 stycken istället och jag fick bedövning. Gick mycket bättre.

      Går ungefär en gång om året, har världens bästa tandhygienist som berömmer mig varje gång ? inte den roligaste stunden att ligga där och få sina tänder ”rensade” från tandsten men det brukar inte göra ont alls. Lite obehagligt på sin höjd. Och hellre det här än framtida tandlossning ?

      Det gör man väl normalt 1-2 ggr/år?

    Hur har ni gjort när er barn ska få sin första telefon? Ny telefon? Er gamla? Vad för abonnemang?

      En gammal såklart.

      Min första telefon var pappas gamla tegelsten med antenn ? Är inte där i livet än att det är aktuellt med första mobil, men skulle gjort likadant som pappa, min begagnade blir barnets första. Om inte telefonen är trasig då, isåfl skulle det bli en billig (1000-2000) på netonnet.

      Våra barn får våra gamla när vi byter. Helt orimligt att en 10-12 åring ska ha en helt ny mobil värd +10000 kan jag tycka ? Vi körde kontantkort först men nu har vi familjeabonnemang istället pga smidigare ?

        Vilken operatör har ni? Vet du ungefär vad det kostar att lägga till ett barn?

          Har telia. Kostar nog runt 200 tror jag? Är bara ena barnet som har abonnemang än så länge så kanske får tänka om sen när båda ska ha. Men upplevde att vi betalade mer med kontantkortet än så då internet osv tog slut ?

      Har köpt en android till barnen som första mobil. En billigare variant så att man inte behövt känna oro över om den skulle åka i backen. Vi använder våra mobiler tills de inte funkar längre så inget att ärva vidare.

      Köp en begagnad genom refurbed eller swappie (.se tror jag på båda)

      köp en tegelsten på tradera & ett kontantkort på comviq

      barn som sitter med smartphones blir zombies som varken leker eller studerar

        De blir därmed utstötta och inga vänner att umgås med ✅?

      Våra tre fick varsin nya IPhone SE (som var ny då) av sin morfar och mormor i julklapp – det var deras första?

        ojoj, hur länge höll de?

          Höll?
          Dom höll väl lika länge som om de varit begagnade tänker jag?
          Nya mobiler går väl inte sönder varken mer eller mindre än begagnade??

          Den yngsta var dock 6år (om jag minns rätt) och jättenoga med saker – innan dess hade de inga telefoner men fick IPads när de var små som de använde jättemycket?

            en iphone till en 6åring? tur barnet inte byggde in den i ett sandslott eller fick den stulen på förskolan då

              Ja, verkligen!
              Men hade hon gjort det hade hon bara fått en ny?
              Blev du provocerad av att tre, för dig helt okänd kids, fick mobiltelefoner av deras mormor och morfar??

      Samsung har många bra budget varianter!

    Sett alla 12 säsonger av the real housewifes of beverly hills, vilken av de andra tycker ni att jag ska kolla på nu?

      Orange County helt klart! Sen new york!

      Atlanta, om du orkar investera i 15 säsonger.
      Första säsongen kan vara lite seg i början, men herregud vad det tar sig sen.
      NeNe Leakes är fantastisk!

      Potomac är också sjukt bra.

      Nej du började i fel ordning!
      RHONY och RHONJ först, sen RHOOC, sen RHOBH. Glöm sen inte Vancouver, Atlanten och Dallas. Miami och London kan du hoppa över, gå istället direkt till down under! Enjoy! (för mycket tid. För lite att göra)

        Är de andra below deck bra eller bara down under?

          Men ja! Oj, vad mycket roligt du har framför dig 🙂

      New Jersey! Och the OG-OC.

      Min favorit är absolut RHOP, Real Housewives of Potomac men första säsongerna av RHONY är guld och se så klart även RHOC. Har precis börjat titta på RHOSL, rekommenderar även den starkt.

        Vart ser du RHOP? Den finns inte på cmore fast de har de andra RH.

          På HAYU, de har alla bravo realityserier.

            Ååh!! Finns det med svensk text där?

              Nej inte svensk text men det finns textat på engelska.

                Ok, det är Good enough. 🙂

                  Potomac är bäst! Du kommer bli kär. Kör på Salt Lake City medveten om att den mest aggressiva sitter inne för att ha lurat pengar av äldre och svaga. Hon erkände först i sista minuten. Fascinerande är en underdrift

            Men ååh, jag får bara upp att något gått fel när jag ska signera med bank-id efter att ha lagt in mina kortuppgifter. Testat både månadsabonnemang och årsabonnemang. Någon som vet vad som kan vara felet? Jag har pengar på kontot 🙂

              Betala inte via ppen nått tjorv där.

              Kör via typ din mobils app istället.

      RHONJ om du orkar med mycket bråk och skrik. Jag gillar även Atlanta.

        Tråkigast är RH Dubai ?

      Håller med om Potomac, mkt bra drama! Och sen de tidigare säsongerna av RHONY!

      Andra Bravo-tips: Southern Charm (rika unga vuxna i Charleston) och Summer House (unga NYC-bor som delar ett hus i Hamptons över sommaren).. SC:s första 2-3 säsonger är fan tv-guld.

    Finns det någon idrottslärare här? Min dotter på 13 år (åk 6) har fått en uppgift där hon ska fylla vad hon äter samt hur mycket hon rört sig. Detta ska fyllas i av alla i klassen varje dag från nästa vecka och ska sedan redovisas för klassen veckan efter.
    Jag anser att det är idiotiskt att eleverna ska föra anteckningar på detta, då jag tror att detta kan trigga igång ätstörningar.

    Ni som ÄR utbildade idrottslärare, vad säger ni om detta?

      Har du pratat med din dotters idrottslärare? Är du genuint orolig att din dotter ska triggas till ätstörningar så får även du som förälder ta ditt ansvar kring mat och träning då det är där allt börjar. (hur ni pratar hemma om mat/träning, hur du pratar om dig själv).

      Utan att vara idrottslärare så låter det ju helt idiotiskt?? Inte bara att skriva dagbok om det utan också redovisa det?

      Är idrottslärare. Jag tycker att det är en känslig uppgift. Inget jag skulle ha. Bättre att visa olika exempel för diskussion.

      Vi har tillsammans med hemkunskapen haft en uppgift som heter laga mat till en idrottare.

      Då fick vi igång tänket kring mat som ger bra energi.

      Vi har också haft i uppgift att beskriva en träning som kroppen mår bra av. Kan vara allt från balett till motocross, yoga, skogspromenad osv.

      Vad är syftet? Ska det redovisas? Lämnas in till läraren?

      Jag är inte idrottslärare, men hade anorexi i högstadiet. Tycker det där låter som en mycket olämplig uppgift. Och om någon annan som läser detta inte håller med utan tycker det är viktigt att barn rör på sig och äter nyttigt eller dylikt, så vill jag säga:

      Det är STOR skillnad på att lära sig leva hälsosamt, och att som 13-åring detaljanteckna levnadsvanor samt dessutom redovisa/jämföra detta med andra.

      Testa att prata med läraren eller om det inte hjälper, med rektorn. Jag hade anorexi för rätt längesen så har inte koll på vad det finns för organisationer relaterade till ätstörningar nu för tiden, men tänker att kanske finns det någon anhörigförening/stödförening eller dylikt du kan ringa och bolla med, om du vill ha ”mer på fötterna” inför att eventuellt prata med personalen.

      Fint att se att du reagerar och bryr dig! Lycka till ❤️

      Måste vara en totalt aningslös idrottslärare! Undrar hur många vuxna som skulle vilja redovisa vad de ätit och hur de tränar inför all på jobbet?

        Tyvärr är även arbetsgivare aningslösa ibland. Mitt jobb hade en friskvårdsaktivitet där man kunde gå och få sig mätt (vikt, fettprocent, etc), det var frivilligt men pushades på att man skulle göra det. Inte förens jag sa att jag har/har haft ätstörningar och därför inte bör mäta mig så förstod de att det kanske inte var den bästa idéen.
        Idag har de dock tagit det till sig och vid varje ny aktivitet så finns ätstörningar med i beaktning. Man vet aldrig vad någon går igenom.

      Tack för alla svar! Skrev till idrottsläraren om detta och fick till svar att uppgiften ska göras- annars påverkar det betyget.
      Ska höra av mig till rektorn istället!

        Gör det! Om det inte går att påverka och man inte vill riskera dotterns betyg skulle jag låtit mitt barn använda mig, eller kanske ännu hellre sin pappa (ännu längre från hennes energibehov) för att visa upp ett exempel.

        Men är det SÅ farligt att du liksom måste strida om det? Håller med om att det kanske inte är en så genomtänkt uppgift men om jag förstod det rätt ska de göra det en gång? Om du tror att din 13-åring skulle bli så påverkad av att skriva ner vad hon äter en vecka i sitt liv för en skoluppgift så kanske problemet är betydligt större än så, och din energi kanske i så fall bör riktas någon annan stans än att gå till rektorn?

        Prata om det med barnet istället. Berätta vad du tänker om uppgiften och diskutera hur man kan förhålla sig till en sådan uppgift. Hur tänker och känner hon inför det, hur har hon tänkt lägga upp det, osv osv. Om du hanterar det på rätt sätt kan ju denna uppgift öppna upp för jättebra samtal mellan dig och dottern.

        Sorry men har så svårt för föräldrar som ska ifrågasätta och protestera mot enskilda ”engångsuppgifter” som lärare annordnar. (Är inte lärare själv utan förälder).

          I det här fallet bör man kanske tänka på hela klassen och hela skolan istället för endast personens dotter, uppgiften gäller ju för fler än bara dottern i det här fallet.

          Tycker det låter som en problematisk uppgift om jag tänker utifrån mig själv och när jag gick i skolan. Den skulle garanterat kunna leda till både ätstörningar och mobbing baserat på vad de andra ätit. Förstår verkligen inte syftet med att de ska redovisa vad de själva ätit? Hade tyckt det var en hemsk uppgift både som barn och vuxen.

          Självklart är det annat som OCKSÅ påverkar om man drabbas av ätstörning eller ej, men förminska inte skolans betydelse i detta. Man tillbringar ändå största delen av sina dagar där som barn med sina vänner vars åsikter är otroligt viktiga i den åldern.

            Tolkade det dock som att TS tyckte att der största problemet var att de skulle förs anteckningarna, inte själva redovisningen. Kan hålla med om att det är lite märkligt att bli tvingad att läsa upp för klassen, men just det momentet kanske man kan få slippa bara man gör uppgiften? Uppgiften i sig tycker jag inte var så tokig..

              Varför ska vara hennes barn få slippa att redovisa som någon sorts undantag? Mycket bättre att hon försöker få läraren som antagligen kör den där uppgiften varje år att få tänka till.

                Kanske är noll problem för övriga barn att redovisa? Nån enstaka kanske tycker att det är jobbigt och då kan den få slippa det momentet. Ser inte varför man ska skapa problem och klaga på allting. Alla uppgifter i skolan är inte roliga

          Fast nu blir det ju kanske bättre för alla barn på den skolan. Tycker det är bra att det finns folk som orkar bry sig och inte är för fega för att säga till.

        ”Eleven värderar på ett enkelt sätt hur aktiviteterna påverkar den egna fysiska förmågan och hälsan.” Detta är ett betygskriterier för idrott åk 6. Jag kan förstå delen med fysisk aktivitet, men varför ska eleverna skriva ner vad dom äter? Be läraren koppla maten mot ett betygskriterier. Annars kan de inte påverka betyget. Bifoga rektorn när du skriver till läraren.

      Lite grann en fråga till alla i tråden egentligen: vad tror ni det är som mest triggar ätstörningarna? Egentligen?

      Är det att en idrottslärare gör tonåringar medvetna om vad de stoppar i sig under en vecka? Eller vill vi skylla på det för att det är enkelt?

      Tänk hur det ser ut idag och vad vi har skapat. de mest populära influencerna är smala, har perfekta bröst och runda rumpor. De poserar sexigt/framhäver sin kropp och hur smala de är på varenda bild de lägger upp. Detta får vi dock inte kommentera/ifrågasätta för då heter det ”men snälla kan vi bara sluta kommentera kvinnors kroppar?” Att de har opererat sig, svälter sig, lägger tusentals kr/mån på dyra PT:s etc är inget vi får prata om för det är inte PK idag.

      Influencers som är grovt överviktiga blir samtidigt hyllade som kroppspositiva och det får man heller inte reflektera kring. Tjejer som lägger upp bilder med samma budskap – dvs att man ska vara ”nöjd med sig själv” utan att vara varesig tjocka eller opererade blir OCKSÅ kritiserade för de är fel personer att ta ”den kampen” och vill bara ha uppmärksamhet.

      Samtidigt kommer en 13-åring hem och berättar att de ska prata om kost och energi på gympan och föra dagbok över mat- och träningsvanor i en vecka och mamman går i taket och går till rektorn. Samtidigt sitter 13-åringens mamma inne på bloggbevakning och läser skvaller och uthängningar om dehär influencerna…

      Hur ska en 13-åring kunna förhålla sig till allt det här? Vad är egentligen problemet och var bör vi lägga vårt fokus?

        Förstår inte riktigt hur det påverkar 13-åringen att hennes mamma läser bloggbevakning och följer influencers?

        Der fanns nog gott om ätstörningar före 2013 så tror att aningslösa vuxna i barnens direkta närhet är absolut något att rikta fokus på.

        …dessutom kan man göra det samtidigt som man för en dialog om hur influencers och ett ständigt bildflöde av kroppar påverkar oss 🙂

          Det kanske det inte gör, eller så gör det det. Vet inte hur det hade påverkat mig ifall min mamma (och andra vuxna) följt influencers och varit aktiva i skvallerbloggsforum när jag växte upp för sånt fanns ju inte då. På sin höjd att man kanske läste nåt skvaller om kungafamiljen på löpsedeln när man stod i ica-kön. Att många vuxnas totala tidsfördriv idag går ut på att kolla på kroppsfixerade influencers kan mycket väl påverka 13-åringarna och jag tror att det påverkar betydligt mer än en enskild skoluppgift på gympan.

        Jag tycker det är en tappad chans från idrottsläraren. Som en annan lärare skrev längre upp, att göra en uppgift som handlar om att få i sig mat som ger energi är ju en mycket bättre uppgift om man ska snacka idrott mat och hälsa.
        Nej jag tror inte hela klassen blir ätstörd av en enda uppgift, men jag tycker det är idiotiskt att ge elever i uppgift att jämföra sina matvanor. Det bör liksom aldrig uppmuntras.

        Vet inte hur du var när du var 13. Men varken jag eller typ någon på min skola mådde bra. Det sista jag skulle vilja göra då är att redovisa träning och mat.

          Jag tror att många 13-åringar – både förr och nu – skulle behöva få mer förståelse för vad de faktiskt äter och vad det innehåller. Uppgiften i sig & att lämna in den tycker jag inte var så illa. Momentet att läsa upp för klassen hade man kanske kunnat skippa eller gjort frivillig.

          Jag tänker också att det kan vara ett bra sätt för idrottsläraren att upptäcka problem. Tex om 75% av klassen fyller i att de aldrig äter frukost så kan ju läraren rent allmänt berätta om fördelarna med frukost & ge tips på bra frukostar.

        Att en idrottslärare talar om vad som är bra mat för att orka en hel dag och mat som på sikt är viktigt. C-vitamin varje dag. Och vad man kan äta när man vill äta något gott som godis.

        Men att de ska redogöra för något vad de äter är ju bara stört.

        Prata med de andra föräldrarna och prata sen med idrottsläraren.

        Bestäm träff med läraren och så tar du fram penna och block och frågar måndag morgon hur ser din frukost ut då? Anteckna och fråga fram till på söndagkväll.

        Titta noga i ögonen och fråga om vin, eller annan alkohol, röker du?

        Vill bara att mitt barn har bra förebilder i skolan. Tänker läsa upp detta i aulan på torsdag, jag har bjudit in alla föräldrar så ska du få läsa upp detta tänkte jag, vad säger du om det?

          Varför det? Läraren har ingen skyldighet att göra en skoluppgift inför föräldern. Eleverna som går i skolan är dock där för att göra de skoluppgifter som läraren sätter upp. Varför utgår alla ifrån att uppgiften kommer resultera i en katastrof? Läraren kanske har en jättefin relation med klassen och känner den väl, och vet att uppgiften kommer landa bra i just den klassen? Det är faktiskt inte omöjligt.

          Vi gjorde en liknande uppgift på gymnasiet och jag har inga negativa minnen av den. Om någon i klassen mådde dåligt över den uppgiften så doldes det extremt väl i så fall. Minns det dock som att det var frivilligt att läsa upp, annars kunde man bara lämna in. Men de flesta ville läsa upp.

            Man säger så till läraren så att han eller hon ska tänka efter. Hur skulle han eller hon känna inför att stå där och prata om en klick majonnäs och en god marmeladmacka med hög sockerhalt? Och tre glas vin på kvällen?

            Att redovisa sådant för andra är inte något bra och utvecklande om man har en problematik. Tycker man ska bry sig om de eleverna också och inte bara de som redan är trygga med det mesta.

            Ibland tror jag att just idrottslärare saknar normalt vett.

            Jag ändrar mig, jag tycker att ALLA lärarna ska skriva ner allt det för en vecka och redovisa i aulan för alla föräldrarna så att föräldrarna kan hjälpa lärarna att röra på sig mer och äta bättre. Av omtanke av lärarkåren så gör vi så.

              Supertöntig kommentar. Barnen går på idrottslektionen för att lära sig. Om 13-åringarna bara äter rostmacka med marmelad är det inte alls bra. Då är det väl bra att de får lära sig det?

                Det var ett försök att förstå att det rör barnens privatliv.

                Det kan kosta på att inför alla säga att vi har inte råd med pålägg på våra smörgåsar på morgonen.

                Eller den som väger alldeles för mycket ska behöva säga att hen har ett centimetertjockt lager majonnäs på mackan med fyra skivor kokt skinka på och sen fyra kanelbullar.

                Man måste ju förstå att det pågår saker som gör att barnen antingen måste välja att ljuga eller att avslöja något de inte vill att alla ska veta.

                Nån jävla tankeförmåga får man väl ha.

                Men det kanske bara är marmelad som serveras till frukostmackan för någon.

                En annan får ingenting alls på mackan.

                En annan får gröt utan sylt men med en skvätt mjölk.

                En annan får spagetti och köttfärssås och skäms för det. Annars är väl det bra mat.

                Det finns många orsaker att barn inte vill säga vad de får.

      Bara nyfiken men tänker du att det kan trigga en ätstörning för att någon annan ätit mindre då eller?
      Min dotter hade också den liknande uppgift och jag reflekterade aldrig över det…dock glömde hon den så hon hittade på hela veckan på morgonen den dagen det skulle vara klart?
      Hon tränar också 4-5 gånger i veckan och äter verkligen massor men hur tänkte du?

      Jag tänker att triggas man av en sådan uppgift så kommer man triggas tids nog oavsett…

        Fast då låter ju som att din dotter har ett okomplicerat förhållande till mat? Så är det verkligen inte för alla tonåringar och att då ställa sig upp och redovisa och jämföra sina matvanor med resten av klassen är bara så onödigt ont. Det finns andra sätt att lära ut om kost och motion som inte sätter eleverna i sådana situationer.

        De finns ju dom som redan ÄR ätstörda i den åldern. Fint att din dotter har en skön inställning till mat, men tonåringar är inte direkt kända för att älska sin kropp obehindrat. Jag har inte ens barn och fattar ändå att uppgiften kan vara känslig. Varför ens behöva öppet jämföra vad man äter och tränar med klasskompisarna? Uppgiftens syfte kan väl fyllas på annat sätt?

          Men läraren ska tänka ut en mängd uppgifter under ett läsår. Tycker inte att en lärare ska förväntas anpassa hela läsåret utifrån att någon elev kanske har en oupptäckt ätstörning. En sån sak behöver väl fångas upp ändå och hanteras för sig.

        Ja en del elever kommer att kunna få igång en ätstörning senare så varför inte sätta igång den på en gång så att eleven kan få börja må dåligt på en gång,

          Eller så får de lära sig om näringslära och får förståelse för vad de stoppar i sig och vad det som DE äter innehåller och gör med kroppen. Varför måste det trigga en ätstörning? Kanske tvärtom kan hjälpa förebygga ätstörning?

            Men det jag försöker lyfta är att varje elev ska redovisa vad han eller hon äter.

            Tror nog att lärarna skulle känna sig obekväma över att stå i aulan och tala om exakt vad de har ätit. De tycker nog det är rätt privat.

            Det gör elever också, eller i alla fall en del av dem gör det. Tycker en lärare kan framhålla vad som är vettigt att äta och vad som är skadligt att äta i alla fall i stora mängder och tala om vad just stora mängder betyder.

            Ingen ska behöva känna sig utpekad. För det blir ju så om Sessan som är lite överviktig har skrivit ner en massa chips och grejer som hon äter som inte är nyttigt alls. Hon kanske inte ens har reflekterat över detta. Varför ska hon göra det inför alla?

            När man pratar om menstruation ska flickorna då skriva ner under tre månader när de har ägglossning och mens och hur stor mens de har och om de föredrar bindor eller tamponger.

            Visst kan elever få ha ett privatliv?

      Från en som haft ett osund förhållande till mat och kroppen i princip hela livet, kommer ihåg saker från 6 års ålder. Om detta är problematiskt och skulle trigga ännu mer? Utan tvekan.
      En sak som triggar mig i alla år var efter den årliga kontrollen hos skolsköterskan och alla jämförde vikten efteråt. Jag har alltid varit ett huvud längre än mina klasskompisar (även vissa föräldrar haha) , klart som korvspad att jag då också väger nått kilo mer än de små söta tjejerna…. Men det gav mig ångest varje jävla gång. Denna uppgift är för mig helt sjuk att ha 2023. Någon i klassen kanske redan har problem med mat, varför spä på det?

      Åh jag hade denna uppgift i sjuan och fan vad det påverkade mig negativt!! Är idag 20 år senare fortfarande upprörd över denna jävla idiotiska uppgift som absolut triggade min ätstörning. Tänkte faktiskt senast igår på att det är helt sjukt att uppgiften fick förekomma och blir förvånad över att den fortfarande förekommer?????

        Skulle vara intressant att höra lite mer om vad med just uppgiften som triggade din ätstörning? Genuint alltså

      Låter mer som att man ska skriva vilka maträtter som man äter för att sen kunna jämföra variation och ge inspiration till vardagsmat. Och sen låter det mer som att man ska berätta roliga utflykter och aktiviteter man gör under påsklovet. Allt behöver inte vara svart och vitt.

      Nu lär jag väl bli påhoppad, men jag börjar faktiskt bli ganska less på tjatet om ätstörningar som var och varannan människa har/har haft/kan ”triggas igång på nytt NÄR SOM HELST” osv.

      Är det inte lite eget ansvar (och för de med barn – föräldraansvar) att faktiskt inte låta sig påverkas av precis allting? Att bara lungt inse att ja, det finns de som är smalare än jag/det finns de som är kurvigare än jag. En del kommer att tycka att jag är vacker, en del kommer inte att tycka det.

      Och sedan skylla på samhället och influencers och sociala medier och fan och hans moster.

      Jag vet inte, men just kring ätstörningar så tycks folk helt sakna rim och reson, och ärligt talat känns det som att ätstöööörningar trendar lika hårt som ADHD-diagnoser hos kändisar och influencers.

        Men när det är en skoluppgift och det är skolplikt så måste ju barnet gå dit. Att redogöra för alla andra vad man äter är ju inte nödvändigt alls.

        Det finns ju en lärare i Sverige som under sexualundervisningen frågade en pojke om han brukade onanera och hur ofta.

        Jag menar låt barnen vara.

        Diagnoser trendar? Vad menar du med det?

          Men herregud hur kan du ens jämföra dessa saker… känns tbh meningslöst att ens diskutera detta med dig när du gör sådana jämförelser.

            Onanivanor och att äta mat är verkligen inte samma sak. Äter man alltid ensam, menar du?

            PLUS att om det känns jobbigt att redogöra för, så hitta på något bara. Skäms man över att man ätit chips – säg det inte. Läraren kräver väl knappast videobevis för hela veckans kosthållning?

    Hur får man ens kille att bli redo för barn (utan att tjata)? Han har varit sugen i två tre år innan men nu när jag säger att jag äntligen är redo så vill han vänta lite (av lite karriärskäl). Att vänta ut det och leva på som vanligt känns såå fruktansvärt svårt när det som kretsar i min hjärna just nu är barn… hur uppehåller man sig under tiden?

      Vänta. Han har fått vänta i 2-3 år på dig men du kan inte vänta lite på han..?

      Träffa de ni känner som har barn, men bara de som är i en gullig ålder såklart och inte har kolik eller nått sånt. Min killes vänner har alla börjat få barn och han själv blir väldigt barnkär såfort han umgås med bebisarna/småbarnen.

        Haha bästa sättet att inte vilja ha barn! ? Alltid nån som börjar skrika eller bajsa på sig till slut.
        Sen kan man ju uppskatta dem i stunden, behöver inte innebära att man blir sugen själv.

      Som jag uppfattar det så är han redo sedan två-tre år tillbaka, men att barn inte passar optimalt sett till hans livssituation just nu. En sund insikt om du frågar mig som tyder på att han vill ge barnet dom bästa förutsättningarna i livet. Han väntade när du inte var redo, varför skulle du då inte kunna vänta när han behöver det?

      Man kan inte få nån att bli redo/sugen på sånt… Acceptera och respektera, han verkar ju ha ett skäl. Passa på att göra annat, det blir ett helt annat liv sen om ni skaffar barn (läs i tråden om det i öppet spår från igår…)

      Tycker du får lite onödigt hårda svar. Du frågar ju vad du ska göra tills han blir redo! Vet hur jobbig den väntan är. Väntade 2 år på att min man skulle bli färdig med sina studier. Det var skitjobbigt. Ville dessutom ha barn redan långt innan jag träffade honom ?.
      Såhär i efterhand ångrar jag att jag inte njöt i lite mer av tiden innan barn. Inte för att det är jobbigt och vidrigt med barn (alltid ?). Men det är något som händer med en som inte går att förklara. Man får ett ansvar, en oro och en beskyddarinstinkt som är brutal. Helt plötsligt ansvarar man för ett, två, kanske tre fyra människoliv. Hela deras existens bygger på att DU ger dom det mest basala för överlevnad. Plus allt det andra. Viljan att vara den bästa mamman för barnen, stressen att inte alltid räcka till, oron över att inte få sova, hinna jobba och samtidigt finnas där för barnen.
      Hela livet förändras, det är så. På gott och ont. Ni kommer skaffa barn, men innan dess, njut av att du bara har DIG att ta hand om. Res om du kan, hitta på roliga saker med din kille eller vänner, föreställ dig din framtid. Men längta inte för mycket, den kommer jag lovar ?

        Det är ju inte alls säkert att de kommer? Det får man se.

          Om båda vill så kommer dom ju högst sannolikt få barn på ett eller annat sätt. Han säger ju att han vill men inte just nu. Visste att jag skulle få ett sånt här svar ??

            Han vill inte ha just nu.. Vem vet om han ändrar sig tillbaka. Man får se helt enkelt. Var inte meningen att va kränkande.

        Hårda svar? Var?

          Folk läser ju inte ens utan antar att hon ska försöka tvinga honom att göra henne med barn ?

            Nä? Vet inte vad du läser… Dock ÄR frågan konstig, man kan och ska inte påverka nån annan i sånt. Hon får välmenande råd om att chilla, han har sagt sitt.

              Tycker inte att råden va välmenande utan uppfostrande. Tycker man ska läsa hennes sista mening i inlägget. Uppenbarligen tog du åt dig.

      Tänker att det beror lite på hur gamla ni är. Om du är några år över 30 tycker jag det är helt rimligt att inte vilja vänta på någon som egentligen känner sig redo men vill vänta enbart pga karriärsskäl.

      Isf, be honom läsa statistik om fertilitet :p

      Några försök (tex 3 månader) + graviditet (9 mån) + typiskt mammaledighet (12 mån) = 2 år innan han ska vara fl på heltid ??

      Om han vill ha barn så tycker jag faktiskt en man måste förstå att det bör ske när kvinnan är så redo som du är. Det är hon som ska bära och nära. Mannen får anpassa sig mer till en kvinnas biologiska klocka, om han ändå vill ha barn menar jag.

        Vilken märklig inställning. Är man ett par som planerar en framtid tillsammans så är det väl självklart att man gemensamt tar ett så pass stort beslut som att bli föräldrar. Vad har det för betydelse att det är kvinnan som bär barnet? En graviditet är 9 månader, ett föräldraskap är livslångt. Så sjävklart ska det ske när båda känner sig redo.

          Jo, men de biologiska begränsningarna i form av minskad fertilitet med åldern måste också få finnas med i ekvationen.

            Därför hade det varit bättre att skaffa barn för 2-3 år sen.

    Ni som kan nåt om ekonomi.

    Är student och min sambo är student. Har precis fått lite pengar, alltså runt 30k så inte supermycket men mycket för oss som inte haft möjlighet att få ihop något sparkonto innan. Nu dilemmat: har en del små lån på totalt strax under 30k, men är också gravid. Är det bäst att betala av lånen och därigenom nolla sparkontot, eller är det bäst att ha en liten buffert just nu? Jag hade jobb innan studierna så min föräldrapenning kommer vara mer än vad jag får av csn, så det är inte direkt ett problem. Men vad är smartast just i denna situation?

    (Att det är smartast att överhuvudtaget inte bli gravid utan fast jobb behöver ni inte säga).

      Betala av!!!! Du ångrar dig INTE

      Använd 15 tusen och betala av lånen, helst det eller dem som har högst ränta. Öppna ett sparkonto på sbab och spara 10 tusen av pengarna där. Sen skulle jag använda 5 tusen för något roligt.

      Hur mycket betalar du i månaden på dina lån? Vad är räntekostnaden per månad?
      Jag hade betalat av mina lån och blivit skuldfri och börjat månadsspara den summa som du nu lägger på lån och räntor varje månad.

        Det mesta är privatlån så betalar inte ränta där, men har ett med typ 150kr eller nånting sånt i ränta. Betalar totalt 1500 i månaden.

          Hade sparat pengarna då faktiskt

          Privatlån, att du lånar av typ dina föräldrar? Eller? I så fall hade jag nog bara frågar om det var OK att betala tillbaka efter föräldraledigheten.

            Det är lån av privatperson ja, men vill ändå betala tillbaka enligt den betalningsplan vi kommit överens om och inte pausa.

          Men hur stort är lånet totalt? Betalar du 150 kr i månaden i ränta? Om lånet är säg 20.000 kr innebär det en ränta på 9% per år (före ränteavdrag osv) – dvs högt. Är lånet mindre än 20000 räntan ännu högre.

      Det beror på vad räntan är och vilka månadskostnader du har pga lånen.
      Annars skulle jag säga att en buffert alltid är bra att ha…

        Betalar 1500 totalt, varav 150kr i ränta 🙂

          Spara pengarna! Behövs mycket i början när man får barn plus att föräldrapenningen inte är så jättetrevlig direkt… inte ens på högsta nivån.

      Är det hög ränta på lånen? Betala av en del av lånen och spara lite? ?

        Det mesta är privatlån, betalar 150 i ränta på det som inte är det 🙂

          Inte så farligt då! Men själv hade jag definitivt betalat av några av lånen ändå ? Mest för att det är skönt att bli av med dem! Sen beror det ju också på hur din/er ekonomi ser ut i övrigt. ? Utifrån min egen erfarenhet så har inte mina två barn krävt någon större buffert, utan föräldrapenning, barnbidrag och lön har täckt de månatliga utgifterna gott och väl. Det är ju några större köp i början såsom barnvagn etc.. Har ni hus eller bostadsrätt skulle jag prioritera en större buffert mer.

      Ha pengarna som en buffert ?
      De små lånen kommer du hinna betala tillbaka senare??

      Alla smålån har ju ränta, du förlorar i längden på att inte betala av lånen så fort som möjligt.

      Jag vill nog påstå att buffert är något man bör ha när man skaffar barn, eftersom ett barn kan komma med en och annan plötslig utgift. Om ni betalar ränta på lånen så är det ju dock ekonomiskt smartast rent långsiktigt att betala av dom, för jag gissar inte att det är förmånliga CSN-lånet som avses.

        Det är lån från släktingar det mesta, betalar 150kr i ränta på det som är ett ”riktigt” lån 🙂

          Betala av lånet med ränta och spara resten.

          Fast dina släktingar ska ju även få tillbaka sina pengar så fort som möjligt, förminska inte bara för att det är ett privatlån…

            Tänkte också så först men tanke 2 var att ts kanske kommer låna från släktingarna IGEN om hon inte har någon buffert?

            Men hon borde kanske betala av lite av privatlånen också, ev fråga när släktingarna behöver pengarna och diskutera med dom istället?

            Det gjorde jag absolut inte, vi har en betalningsplan som jag följer. Med ”riktigt” lån menade jag liksom banklån osv, lån med ränta. Var bara ett försök att förklara.

          Privatlån är samma sak som blancolån. Jag tänker att du menar lån av privatpersoner. Behöver inte dina släktingar pengarna? Personligen tycker jag att det är lite fräckt att ha möjlighet att betala tillbaka men välja att låta bli.

            Ja lån av privatperson menade jag. Den här personen har erbjudit oss att få pengarna men jag känner att jag ändå vill betala tillbaka och vi har en avbetalningsplan. Dock är det ingen panik av många anledningar.

              Ena anledningen är att den här personen vill att vi ska lägga pengarna på att ha råd med en flytt närmare min hemstad, särskilt nu med en bebis. Så det går ingen nöd på den här personen ekonomiskt om vi säger så.

          150 i ränta på vilken period? År? Månad? Vad är lånebeloppet?

      100% Buffert!!!!

    Märklig fråga, jag vet. Mina föräldrar var inte så engagerade när jag var liten, en del som jag aldrig fick uppleva vilket jag har förstått som vuxen. Ser att många målar ägg på sociala medier och min fråga är: är äggen rå? Kokar man först eller blåser ur all vätska? Skulle vilja testa med mitt barn men vet på riktigt inte hur man gör och skäms.

      Vi har alltid blåst ur dem, vi använder dem bara som dekoration.

      Man kan köra både kokade eller råa som du tar ur vätskan ur ❤

      Man kan måla kokta ägg eller blåsa ur och måla!

      Man kokar äggen, låter dom svalna, sen målar man dom. Sen, om man vill, kan man ställa fram och äta dom på påsklunchen ?

      Kollade nyligen på svtbarn (med mitt barn) på ett påskprogram där de pedagogiskt visade hur man kan blåsa ur ägg ?

      Vi kokade dem först och målade sen när de svalnat.

        Och sen åts dem.

      Vad fint att du vill skapa traditioner/pyssla med dina barn. Dina barn kommer uppskatta och minnas det som större. Och fint att du ”vågar” fråga:)

      Vi målar alltid kokta ägg och serverar på påskbordet. Brukar ha teman typ självporträtt, en politiker, ett djur osv.. sen får alla visa upp sitt ägg. Stora som små ?

        Vilket fint svar till TS, håller helt med dig att det är jättebra att TS vågar fråga och vill göra detta tillsammans med sina barn ❤️

      Jag blåser ut dem och steker omelett på innehållet 🙂

      Pilligt men roligt att blåsa ur och fixa upphängning!

      Vi kokade, målade och åt sedan till påskmiddagen ☺️

      Oj, gjorde heller aldrig och inte gjort till mina barn..

    Om ett par fått barn genom äggdonation (mamman har burit barnet men är inte genetisk mamma) och pappans sperma, får man säga att barnet är likt pappan då eller är det jobbigt för mamman att höra? (Eller vice verca då)

      Det är nog olika från person till person.

      Jag hade undvikit att kommentera likhet i det fallet. Det skadar nog mer än vad det tillför.

        Nej, grejen är den att det pratades likheter kring vår son och det slank ut att vår pojk är lik sin pappa och att hans kusin är lik sin pappa (genetisk pappa men inte genetisk mamma). Man går ju inte runt och tänker på hur deras pojk blev till när man umgås med dem, men är rädd att jag trampat på tår..

          Nästa gång ni ses kan du väl kommentera nåt personlighetsdrag eller nåt barnet gör som påminner om mamman.

          Alla är inte så känsliga och även det kanske stack till i hjärtat på mamman så kanske hon inser att din mening inte var att såra.

          Är du väldigt orolig så ta upp det med henne. Du kan säga ”förra gången vi sågs så sa jag att x var så lik sin pappa. Nu känner jag mig lite dum eftersom jag är rädd att du blev sårad av kommenteraren. Blev du det?” sen tar ni det därifrån.

            Väldigt bra input. Även om genetiken styr mycket, så är miljöfaktorer minst lika viktiga för hur vi blir som personer. Barnet kommer snappa upp saker från mamman och lära sig av dom. Jag tror det värmer för mamman att höra att du kan se likheter som dessa. Förälder är trots allt en roll man förtjänar, inte en roll man automatiskt har via blodsband.

      Generellt tycker jag inte man ska kommentera att barn är lika si och så. Kanske många som inte håller med. Men jag fattar liksom inte varför folk gör det? Kan man inte istället bara beskriva det man gillar med barnet? Typ ”vilka fina smilgropar” eller om barnet är lite äldre kan man berätta för barnet nåt i stil med ”vad kul att spela fotboll med dig”.

      Tyckte bara det var så fruktansvärt jobbigt som barn att ständigt höra att jag var lik ena föräldern, förstår fortfarande inte varför folk måste kommentera? Försöker själv inte göra det på det sättet, man vet inte om det ligger nåt bakom.

        Lär väl gå waaaaaay back i människans historia att titta på om barnet är likt föräldrarna?

        Lite väl känsligt tycker jag.. Det är ju välmenande och naturligt, samt nåt många gillar att höra.

      Men herregud – hur känsligt kan det va? Biologiska barn är ju inte heller automatiskt lik båda…hade de inte viljat så hade de väl inte valt hans sperma heller utan skaffat ett barn som biologiskt inte är någons?

      Jag har tre biologiska barn – ingen kan ens se att dom är mina barn…jag själv är adopterad och därmed är absolut ingen lik mig?

        Det kan man inte i Sverige dock, en av föräldrarna måste vara genetisk.

          Det tror jag inte stämmer.. Min läkare på gyn som jag går till, sa till mig sa att jag kan få spermadonation. Jag har ett visst syndrom och kan ej få barn naturligt, utan behöver äggdonation. Hon kanske har fel, men tvivlar på det eftersom hon var en erfaren läkare på KI.

            En av föräldrarna måste vara genetisk förälder i Sverige. Det är ju därför Mikaela Lauren vänt sig till Ryssland för sin IVF

              Låter konstigt. Varför skulle ett par där båda har problem inte kunna få hjälp?

              Du har fel. Däremot används inte surrogatmoderskap i Sverige, då den som föder barnet anses vara juridisk mamma här.

          Det stämmer inte! Man kan få dubbeldonation i Sverige, alltså föda ett barn med donerad sperma och donerat ägg.

    Bästa och smidigaste fotoboks-sida? D

    Där man kan skapa ett fysiskt fotoalbum! Inte allt för komplicerat men vill kunna lägga till text till fotona! Tack på förhand

      Har gjort flera hos smartphoto som jag är nöjd med!

        Popsa, smidigt app och finns ofta rabattkoder!

      Once Upon, plättlätt!

    Förlåt för att jag skriver det här igen.. jag skrev ganska sent igår i öppet spår angående mellanblödningar. Fick några jättefina svar med lite tips och råd. Men tänkte ändå göra ett nytt försök för att se om andra varit med om att helt plötsligt få problem med mellanblödningar. Har det försvunnit av sig självt till slut eller har ni fått en orsak till varför det började?
    Jag har börjar få små blödningar mellan ägglossning och mens. Har fortfarande en regelbunden cykel och jag är inte gravid. Gynekologen rekommenderade att jag skulle börja på p-piller om det fortsätter. Vill så gärna höra om andra varit med om samma och blivit hjälpta på något annat sätt än p-piller?

      Jag fick provera pga mellanblödningarna. Åt det mellan ägglossning och mensen och det redde upp sig. Vägrade P piller och ville kroppen skulle få vara sig själv. Provera funkade absolut för min del, det är ju också hormoner men bara en kortare period

        Åh tack för svar! Ska nog boka in ett nytt besök hos gynekologen och diskutera alternativ.

          Jag hade besvär med det och fick en fantastisk förklaring av min gynekolog. Man blöder för att slemhinnan är för tunn (typ som när man blöder näsblod vid förkylning) eller för att slemhinnan är för tjock. Man kan justera tjockleken på slemhinnan med olika mediciner ex provera eller cyklo-någonting. Det hade att göra med något hormon men där hade jag slutat lyssna för blev så lättad över att det fanns en så enkel lösning ?

            Tack för att du delar med dig! Jag hoppas ju också att det finns en enkel lösning (som inte är p-piller ?) för min del. Ska fråga min gynekolog angående provera

      Gå in på Vulverines instagram. Finns en hel del om detta där ❤️

        ?

          Varför den smileyn? Vet att hon är omtalad osv. Men det hon skriver ang det är ju sant…

            Även en trasig klocka… Men skulle inte lita på nåt hon säger med tanke på allt sjukt hon kläckt ur sig och hur vidrigt hon betett sig mot folk. Finns andra källor där man kan hitta det lilla som är sant.

              Jag tror att om man inte är så svart/vit i sitt tänkande så kan man få ut maximalt av henne och traditionell medicinsk svensk sjukvård. ?

                Eller om man är korkad. Som sagt, vet man vad hon gjort och sagt (och fortfarande gör…) Otroligt obehaglig.

                  Så klassiskt att använda sig av ordet ”korkad” så fort någon tycker annorlunda. Det är varken trevligt eller normalt att göra så. Du borde verkligen jobba med dig själv.

        Jag har faktiskt varit och kikat lite där idag efter ett tips jag fick igår! Ska definitivt kolla lite mer där inne. Tack!

          Vill dock flika in med att ytterst få av hennes tips bygger på trovärdig fakta.

          Mellanblödningar kan ha många orsaker. Bland annat enodmetrios, cellförändringar, mellanblödning i samband med ägglossning är några exempel. Bäst är att låta vården utreda det.

            Så att dom kan skriva ut lite mer provera..?

            Tycker alltid att hon hänvisar till forskning, så vet inte vad du syftar på. Har du varit inne på hennes insta?

              Hahaha omg, verkligen inte alltid. Ofta är det mkt konstiga källor. Hon själv har ingen medicinsk utbildning alls! (Inte ens barnmorska/sjuksköterska alltså).

              Det är stor skillnad på att slänga in en länk till någon humbugforskningsartikel och att faktiskt referera till en trovärdig artikel med stark evidens bakom.

            Jag tipsade anonym om Vulverines webbinarium om blödningar och vill bara säga att hon nämner allt det där. Hon nämner att man måste utesluta cellförändringar, STD, endometrios m.m. hos gynekolog. Ville bara säga det för vissa här är otroligt orättvisa mot henne.

              Håller med. Tror många har ”hört” andra prata om henne.

        Vill inflika att jag åt INTE mina provera tabletter pga allt negativt vulverine skrev om syntetisk progesteron etc. Det gick åt helvete för mig då jag körde på hennes fakta istället för att lyssna på min läkare.

        Det slutade med att jag fick något som heter kissing ovaries där äggstockarna blir så fulla med cystor att dom faller ihop mot varandra. Hade jag istället gått på min behandling rekommenderat från min läkare så hade det inte hänt.

        Läs hennes blogg med kritiska ögon och en nypa salt.

          Jag tänker att hon ger alternativa lösningar när sjukvårdens rekommendationer inte fungerat. Så ja, du borde absolut ha följt sjukvården tills du inte längre hade några alternativ kvar. Hon säger även det att hon inte försöker ta sjukvårdens plats.

      Jag får mellanblödningar väldigt ofta och så fort jag googlade fick jag upp läskig sjukdom efter läskig sjukdom. Usch, var så oerhört jobbigt! Jag bokade iaf tid hos gyn och gjorde cellprov för att se om det var något fel- men icke. Jag har en fin slemmhinna, men lite tunn som bidrar till blödning efter samlag. Har bytt p-piller, men tror inte att den fungerar, så jag får bara acceptera läget att jag är en sådan person som ofta har mellanblödningar ?

      Jag har haft problem med mellanblödningar. Den förklaring jag fick (efter att ha undersökt och uteslutit annat) var att det var en polyp, ett veck i slemhinnan som orsakade blödningen. Gyn rekommenderade operation, men när jag tillslut fick en tid hade polypen försvunnit och blödningarna slutat.

    Hur har påsken varit fina ni ? ❤️

      Jättemysig tack! Din påsk då? ?

        Va kul ? min va fantastisk. Hälsade på familjen i norr, gick promenader i skogen , åt godis och god mat. Sen öl på lokala baren med några nära

      Som vilken annan helg som helst, dvs kollat på tv.

      Hemsk, varit magsjuk så de få planer jag hade ställdes in.

        Nää men fy!! Krya på dig ❤️

      Helt okej helg men inte så påskig.
      Trodde faktiskt att jag inte tyckte påskfirande var särskilt viktigt för mig. Men efter en helg med noll firande och utan påskmat så känner jag att firandet ändå är lite viktigt för mig så jag kommer framöver fira lite grann iallafall- träff med familjen och god mat! ?

    Någon som testat att ”försöka få” en pojke eller flicka när ni velat bli gravida? Gick det? Hur gjorde ni? ?
    Vet att det inte finns något vetenskapligt bakom detta, undrar mest av nyfikenhet då jag och en kollega diskuterade det häromdagen.

      Åkte till Malta… ?

        Haha va??

          Där kan man välja ut vilket ägg som ska sättas in.

      Jo, det finns vetenskapligt bakom det förutsatt att man utför IVF och tar reda på kromosomuppsättning (XX eller XY) innan implementering. Om du menar saker som att dricka tranbärsjuice för att få en flicka så fungerar det inte.

      Jag har hört en teori om att pojkspermier simmar långsammare men överlever längre, så ligger man några dagar innan ägglossning så är det störst chans att det är en pojkspermie som är kvar och liksom väntar på ägget. Och tvärtom nära ägglossning större chans att en tjej hinner först.

      Källa: trust me bro. Men för oss stämde det ?

        Jag har hört tvärtom ? Gjorde också båda mina pojkar på äl. Ville ha en brorsa till lillen.

          Samma här! Haha… båda på ägglossning och det blidde två pojkar. Men den kinesiska kalendern sa också att det skulle bli så??

          Har också hört tvärtom, att pojkspermier är snabbare och tjejspermier ”uthålligare” ?

        Det där är ju en myt.

          Försökte inte heller förmedla det som någon klinisk vetenskap.

            Inte alltid lätt att veta här inne ?

        Vad händer om man ligger varje dag runt ägglossning då för att maxa chansen att bli gravid haha

          Då är det som hungergames fast för spermier där inne

        Det ska vara tvärtom, så precis som i vanliga livet där killar kanske har mest styrka och kan spurta men de saknar all form av uthållighet i det långa loppet ?

      Ja ? skojade till mannen ”ifall vi idag testar så borde det bli en flicka” , 4 dagar innan ägglossning och här är hon nu, 2 år gammal ❤️ hade pojke från tidigare, vi har båda endast bröder så ville båda få en flicka!? Skulle förstås älskat lika mycket om det skulle bli pojke!

    Hur låter man bli att grubbla när relationen inte fått ett riktigt avslut?

    Känner ju att intresset inte finns där men samtidigt finns inget tydligt ”besked”. Vill höra av mig men det känns så förnedrande så jag ska försöka låta bli. Kan ni peppa mig till att INTE höra av mig och att INTE grubbla och gråta över denna snubbe?

      Berätta lite mer vad som hänt? Låter absolut som något du ska skippa att grubbla över spontant!

        Har inte hänt något förutom att jag märker att han tappat intresset.

          Är ni tillsammans? Hur länge har ni träffats?
          Hur har det varit mellan er?

          Beroende på hur väl ni känner varandra hade jag börjat med att fråga om något hänt. Om det är någon du dejtat bara några ggr hade jag nog bara slutat höra av mig och väntat in personen.
          Kan ju ha hänt något som gör att han blir off, men oftast är det tyvärr bara att han antingen träffat någon annan eller helt enkelt insett att han fått ut det han vill av dig.
          Själv varit med om detta och det är väldigt jobbigt ?
          Det bästa är då verkligen att inse att han inte var något för dig. Finns någon där ute som kommer behandla dig väl.
          Är så glad att jag inte blev tillsammans med flera idioter där ute, utan istället hamnade med min man. Låter som en klyscha, men är så himla sant.

      Fundera på vad du skulle behöva höra från honom och vad för skillnad det skulle göra för dig. Ibland kan det kännas lättare bara av att konkretisera det för sig själv, att man inte behöver det lika mycket efter det. Kom ihåg också att du har all rätt att sörja relationen även om han inte gör det. Ibland kan det kännas svårt att sörja när den andra knappt verkar bry sig, men du får känna vad du känner.

      Skriv ett brev till honom med allt du vill säga och all dina känslor. Sedan slänger du det eller bränner det. Då har du fått ur dig allt men inte kontaktat honom och kan kanske känna ett avslut.

    Kom att tänka på en situation idag som jag förträngt.

    När jag var 17 år jobbade jag på en restaurang där vi hade en stammis som kände min pappa och mina äldre syskon. Den här mannen började med tiden närma sig mer, ge mig komplimanger, fråga mig personliga frågor och bad mig alltid att le åt honom när han märkte att jag blev obekväm. Han dök upp från ingenstans en gång och följde mig till jobbet. Han var 50 år gammal. Jag berättade för min pappa och mina syskon och de alla skrattade och sa att män är såhär.

    Som jag kände mig förminskad den dagen jag faktiskt försökte be om hjälp.

      Fy vad äckligt. Beklagar att du fick vara med om det. Så grymt opassande och hemskt att bli förminskad ❤️

      Fy faan vilket vedervärdigt mansgrisbeteende. Din mamma kan inte haft det lätt.

      Usch vad hemskt, jag förstår dig. Jag var med om en liknande händelse engång. Jag var 19 o gick ut på krogen. En man som är över 30 år äldre än mig och vän med mina föräldrar kom fram till mig för att prata och blev närgången. Jag ville inte prata med honom men samtidigt inte vara oartig så jag försökte skapa lite distans. Min kompis som satt brevid mig pratade högt med några andra om att göra en bröstförstoring. Det här hörde mannen och bröt sig in i samtalet, sen vände han sig till mig och klämde med båda händerna om mina bröst och sa : – ”Var inte orolig, du behöver inte göra någon bröstförstoring.” Jag blev så chockad att jag inte visste vad jag skulle göra. Jag bara förde bort hans händer och drog snabbt med mig min kompis och så gick vi till en annan krog. Jag berättade det aldrig till mina föräldrar för att jag skämdes sjukt nog. Jag visste dessutom att de bara skulle avfärda det om jag berättade vad som hade hänt. Så sjukt. Idag är jag 34 år och har en dotter. Hon ska aldrig känna att hon inte kan eller vill berätta saker, eller känna sig skyldig för saker som andra gjort mot henne. Jag hatar den förbannade tystnadskulturen där man rättfärdigar mäns vidriga handlingar. Skriv ett brev till dina föräldrar och berätta hur du känner. Förhoppningsvis förstår de dig bättre. Ta hand om dig ❤️

    Är amways produkter bra?
    Är det någon som köper och säljer via Amway fortfarande?

      Håll dig undan, det är ett pyramidspel.

    Min svärfar sa att jag va tjock i helgen. Pratade även om att jag behöver träna.
    Jag är lite överviktig (bmi på 26). Gick upp nästan 40 kilo under graviditet, nu 2 år sen. Har fortfarande 7 kilo kvar till vikten innan graviditeten (då va jag dock ganska tränad vilket inte är fallet nu).
    Kommentaren kändes ganska hårt. Hade kalas för vår dotter och hade fixat och donat hela veckan inför att alla skulle komma. Satt inte ner en minut under helgen hela tjocka släkten va här i princip. Där till har min sambo opererats för 5 månader sedan och jag har gjort i stort sett allt under den tiden. Först nu han kan börja hjälpa till kortare stunder men behöver fortfarande vila mkt. Svärföräldrarna bor 2 timmar bort och har inte varit här och hälsat på en enda gång sen sambons operation. Har ingen annan avlastning. Vet inte när han tycker jag borde hunnit träna. Är ganska nöjd med mig själv för att jag kommer ut på barnvagnspromenader. Har inga högre ambitioner i dagsläget.
    Allt kändes så oförtjänt.
    Med risk för att låta girig men de hade inte heller köpt någon födelsedagspresent till deras enda barnbarns 2-års dag.

      Men gud vad oförskämt! Jag hoppas du och/eller din partner sa ifrån rejält?? Så säger man inte, till nån, men ännu värre till en familjemedlem! Hade kastat ut gubbjäveln, oavsett om det var min svärfar eller egen pappa.

      Skulle inte låta honom komma på besök igen innan han ber ordentligt om ursäkt, skulle bli så arg om min pappa sa så till min fru!

      Alltså fyfan vilket jävla svin. Vilken liten gris som kommer till ditt hem och har mage att liksom syna din kropp och komma med oönskade kommentarer?! Så kränkande och elakt.. Vad sa du? Hörde någon annan detta?

        Just tjockis-kommentaren var det ingen annan som hörde. Och jag blev helt ställd.
        En lång utläggning om att jag borde träna hölls vid frukosten. Men de andra hade ju inte hört den förra kommentaren. Dock tycker jag ändå att det är märkligt att oombett diskutera när en person om bordet borde träna.
        Jag ska tydligen gå till gymmet efter att dottern somnat och jag varit igång från 6:30-20.
        Men hela min sambos familj har ett väldigt konstigt förhållande till samtal om vikt. Det ska alltid diskuteras vem som gått upp eller ned. Ofta är det min sambo som får skit. Men nu har han gått ner 25 kilo efter ovan nämnda operation (alltså ingen viktoperation utan pga smärta och dålig aptit).
        En gång på julafton så vägde sig samtliga framför varandra. Sen räknade man ut bmi.
        Jag gick och la mig.

          ”En gång på julafton så vägde sig samtliga framför varandra. Sen räknade man ut bmi.”

          Haha, vaaaa??! Sjukaste jag hört.

          Tycker du alltid borde reagera på dessa människors kommentarer som du gjorde på julafton: gå och lägg dig.

          Alltså på riktigt. Kanske inte bokstavligt talat. Men det där låter inte sunt. Det handlar inte heller om dig personligen, de är helt störda och projicerar på dig. Försök och inte dras in i det. Säg antingen ingenting eller nåt neutralt i stil med ”Jasså, du tycker det, intressant.” Och gå vidare med ditt liv. Stackars dig att behöva hantera det här.

          Men gud… Sluta umgås med idioterna. Säg ifrån på skarpen. På riktig måste du skydda ditt barn från det där…

          Fattar att det är otroligt svårt men berätta för din man/sambo o sen gör klart att den där typen av kommentarer tolereras inte. Att han inte är välkommen pga såna kommentarer. Tycker även det är höjden av arrogans av gubbar o snubbar att ha åsikter om kvinnokroppen under/efter graviditet, vad fan vet dem liksom? Håll käft säger jag bara. Samma när män babblar om mens o pms. Höjden av pinsamhet???

      Nej sådär säger man bara inte! Har han inte lärt sig att man inte säger sådant ? Hoppas verkligen din partner verkligen stod upp för dig och sa ifrån.

        Oförskämt.

        Varför hade de ingen present?
        Hade de present på ettårsdagen? Tänker att de ej förstår att man brukar ge något på kalas……

          På 1-års dagen fick han blöjor och klämmisar.
          Jag tänker att de vet att man ger presenter.

            ?! Va?!

      Men herregud så oförskämt. Jag kan förstå om man i ren välmening bryr sig om någons hälsa vid kraftig över- eller undervikt, men ett BMI på 26 betyder inte betyda en uns av hälsopåverkan. Dessutom har han inget att göra med ditt utseende. Jag förstår att du tog illa vid dig, men bry dig inte i honom. Fokusera på dig själv och kom ihåg att du är grym precis som du är. Hela hans beteende i att inte hjälpa till, lägga opassande kommentarer och komma utan present säger dessutom mycket om honom som person. Vissa människor kan inte bete sig, och deras åsikter är inget att ha.

      Fy fan, oförskämt vad ordet. Från fellow småbarnsföräldrar här så är det INGET fel på varken din vikt, din träningsfreskvens eller dina känslor inför sånna okänsliga kommentarer.
      Sätt upp handen och säg bara ”jag vill inte höra sånt” och förklara inte mer när protesterna kommer. Tänk att det är ett småbarn som tjatat om mer tv-tid eller nåt annat oförhabdlingsbart. Håll dom kort!

      Jag och min man pratar om att vi kanske kan träna om ett halvår igen. Då kanske man också kan sluta tröstäta för att hålla sig vaken från sömnbristen. Herregud.

      Helt fel av din svärfar. Tycker också du (eller egentligen allra helst din man) ska säga ifrån. Mitt bästa tips är att skriva ett brev för att liksom få ihop tankarna kring vad du vill ha sagt till honom. Sen kan du välja om du vill ge honom brevet, säga det muntligen, eller inte göra något alls beroende på vad du känner just då. Men som sagt då har du åtminstone samlat tankarna. Du har helt rätt i att det var fel gjort av honom. Även om du skulle haft ännu högre bmi, så har inte han med din vikt att göra.

      Jag umgås inte med mina föräldrar eftersom det FÖRSTA som kommenterades när vi träffades alltid var relaterat till vikt. Samma sak om de pratat om andra personer eller tittar på TV – vikten ska alltid kommenteras.

      Det var sista gången de blev bjudna på kalas!
      Både snåla, korkade och oförskämda. ?

        Tack så mkt alla för era kommentarer ❤️
        Det är ändå skönt att få bekräftat av andra att det är sjukt.
        Mitt barn gillar de jättemkt och farmor håller inte på pp samma sätt så vill inte heller stänga ute dem.
        Sen vill jag ju inte att det ska påverka mitt barns syn på sin egen kropp längre fram.
        Barnet blev också kallad överviktig när den va 4-månadera knubbig helammad bebis…då undrade de om det va normalt att bebisar kan va så tjocka..
        Jag har bett min sambo att om han hör sånt prat alltid byta ämne. Det funkar inte riktigt att konfrontera då det blir en större grej och han inte förstår det olämpliga och kanske inte förstår hur känsligt sånt kan vara.

    Jag är så evinnerligt trött på mitt liv just nu så att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det HÄNDER liksom inget, det är bara stiltje, jag har inget äventyr, ingen utmaning, inget utvecklande.
    1. Min häst är sjuk och väntas ha flera månader rehab framför sig (6-9 månader) som gör att mitt fritidsintresse är satt på paus. Ja, jag åker dit och pysslar om, rehabtränar osv men blir ändå sorgsen när jag ser alla tävlingar som jag hade planerat att vara med på.
    2. Mitt förhållande är så fruktansvärt TRÅKIGT att jag håller på att avlida. Vi har inget att prata om, umgås aldrig tillsammans, har inga gemensamma framtidsdrömmar/visioner, har egentligen inte något gemensamt liv öht. Men just nu kan jag inte lämna (se punkt 1 – alla mina pengar går åt till hästrehab så jag har inte råd med ett eget boende)
    3. Jag är så understimulerad på jobbet att det inte är klokt. För varje arbetsdag som går så känner jag hur min hjärna nästintill tynar bort, jag behöver inte tänka, har inga varierande arbetsuppgifter, allt är bara samma samma och egentligen under min kompetensnivå. Jag sökte en ny tjänst på samma företag för ett tag sedan men fick avslag. Känner inte heller att det är läge att söka nytt och byta pga 1 och 2 – vill inte sätta mig med en osäker inkomst som ett jobbyte innebär (ev provanställning, sist in/först ut ni vet)
    4. Verkligen ALLA mina vänner som jag umgås med ska antingen gifta sig eller är gravida med sitt första barn just nu så ja, ingen har riktigt tid att umgås längre så känner mig så ENSAM.

    Ja, jag fattar att andra har det värre och jada jada men det här är min verklighet och mina känslor och jag är bara så less. Har tänkt om jag ska plugga till något på sidan av mitt jobb men har verkligen ingen plugghjärna.. Vet inte vad jag egentligen vill säga med den här novellen mer än att spy ur mig. Jag vet liksom inte heller vilken ände jag ska börja förändra mitt liv i för att det ska fyllas med mening och glädje.

      ❤️

      Är också hästtjej och lider med dig pga punkt 1, så hemskt när ens häst är sjuk och på det så bara forsar pengarna ut… jag har ganska nyligen kommit till insikt om att jag i framtiden inte kommer vilja äga en häst igen. De är underbara och det är fantastiskt kul men man blir så fruktansvärt låst och det är sån sjuk ekonomisk risk inblandad som man gärna ignorerar tills man står där i skiten. Om du är någorlunda duktig ryttare kan du annonsera om samarbete med någon som behöver få sin häst utbildad, annars kanske medryttare eller fodervärd i framtiden? Själv har jag flera stycken tillsammans med andra i familjen och kommer börja avveckla i år.

      Du måste våga. Alltså du MÅSTE. Ta en risk – gör slut, säg upp dig – saker löser sig alltid i slutändan. Våga sätt dig själv i obekväma situationer. Du har bara den här tiden på jorden.
      Om du inte har plugghjärna, sök en YH-utbildning! Vissa av dem är csn-berättigade. Praktik inkluderad och stark anknytning till arbetslivet. På vissa arbetsplatser kan du förhandla bort provanställning.

    Vad rekommenderar ni för att göra en glåmig men vit plagg kritvit igen? Tack på förhand!

      Tvätta och häng i soligt fönster ett par dagar.
      Vit tvätt är oftast färgad vit så har börjat använda färgtvättmedel till vitt och de håller sig mycket vitare. Även tilll lakan☺️

      Jag testade att bleka ett vitt plagg i citronsyra, det var en vit skjorta som hade några år på nacken och den hade gulnat. Lät den ligga i en balja med vatten och citronsyra ett par dagar, sedan tvättade jag den som vanligt i maskinen. Den blev faktiskt kritvit igen. Gjorde samma sak med vita linnegardiner.

    Vad är en bra present till en sport och träningsintresserad? Max 400 kr.

      Presentkort på stadium

      startplats till något lopp?

        Får man ens startplats för 400 till ett lopp?

      Något relaterat till den sporten/träningen (även om man bäst brukar veta själv vad man vill ha, men om du t.ex vet vilket märke på viss typ av utrustning personen gillar så köp det (t.ex jag som spelar tennis använder bara ett visst märke och färg på mina lindor och bara ett visst märke på kläder/skor/tillbehör och det vet folk så brukar få sånt I present)).

    Tankar om Alva Sperle och hennes besatthet av Lovisa barkman? https://vm.tiktok.com/ZGJaHSpGQ/

      Hahaha, kan vi också prata om hennes köpta följare? hade 10k för mindre än ett år sen och har sedan i somras sett hur hon ökat med flera tusen varje dag för att landa på över 100k?

        Fake it til’ you make it

    Jag drömmer om att ut och resa, men vill inte göra det ensam. Alla mina vänner har barn och ensam kvar står jag. Vart hittar jag som 30+ någon att resa med?

      Finns facebookgrupper för detta!

        Jag medlem i en grupp på facebook som heter resekompisar, men ska leta vidare efter fler. Tack för tipset!

      Du kanske skulle kunna åka på någon slags temagruppresa? Språkresa för vuxna, surf camp osv.

        Ska titta närmare på detta. Tack för tipset!

          Man kan boka plats på tex. segelbåt under x antal dagar! Väldigt vanligt att man åker själv i de sammanhangen ?

      Friendcation!

        Tack för tipset!

      Jag har åkt med på 3-4v gruppresa till asien där åldersbeskrivningen var typ ”twenty to thirty-something”. Det var en blandad internationell grupp och bästa sällskapet! Fanns intresse för både historia, kultur och party och alla var där för att de ville träffa andra och var fantastiskt sociala! Finns säkert liknande grupper man kan hitta och säkert kortare resor också. Åka med UCPA kanske?

        Vad kul, det låter intressant. Tack för tipset!

    Har problem med skoskav, blir så less för jag älskar att gå promenader. Tips på sköna promenadskor? Eller någon specifik butik för att prova ut rätt skor?(kanske gör något fel??)

    Jag får alltså skav även från skor jag haft i många år. Framför allt på mina lilltår. Har ganska breda fötter.

      Asics Kayano är relativt breda och den populäraste marathonskon.

      Prova dem!

        Tack för tips ?

        Mmmm Kayano! Det enda som känns bra för mina hovar. Älskar dem

      Jag använder märket Altra. De har bredare tåbox. De har dock 0cm dropp (ingen höjdskillnad på sulan mellan tå och häl) och då är det bra att vänja fötterna långsamt om en inte är van vid det, så gå kortare promenader i början.

        Tack för tips ?

      Vanligt att få bredare fötter med åren. Köp skor som är wide fit eller sneakers i typ vävt material tex Skechers.

        Har Skechers nu och får skav av dem men det kan ju säkerligen finnas olika modeller. Får kika!

      Igenkänning!
      Har exakt så – går ingenstans utan en rulle kirurgtejp. Minsta lilla känning- tejpa.
      Sen kör jag aldrig hela dagar när jag ska ta fram ”nya” (Även använda) skor. Byter skor på jobbet. Varierar flera skor på veckan – aldrig samma sko på långpromenader som resten av dagen.

        Åh kirurgtejp var smart! Är så trött på att lägga dyra pengar på skoskavsplåster i förebyggande syfte ? Bra tips, tack!

          Leukoplast, den ”hudfärgade” är lite tjockare och sitter som berget om man exempelvis vandrar eller går längre promenader. Använder metervis årligen!

      Fivefingers? Vet inte hur sköna dom är, men risken för skav lär vara minimal.

        Aldrig testat men det kan kanske vara värt att prova!

      Samma problem för mig, har ingen aning om vad det kan bero på alls. Har inte fått bredare fötter heller, som Sur Sås skriver om. Skoskavsproblemet har jag alltid haft, kunde t.o.m få det i väl använda fotbollsskor när jag var aktiv spelare.

        Nej vet inte heller om jag fått bredare fötter, alltid haft det har jag upplevt det som iaf. Så störigt att få skav 🙁

      Jag köpte ett par Saucony som jag är så nöjd med. Har också problem med skoskav. Dessa är lite bredare fram, men sitter ändå perfekt på foten. Killen på stadium som rekommenderade dem lärde mig också att knyta ”löparknut”. Vet inte exakt rätt namn men det är en Knut som gör att skon sitter bättre för att förhindra skoskav på hälarna. Funkar toppen!

        Tack snälla för tipset! Får ta och lära mig ”löparknuten” också ?

      Nu vet jag inte vad du har för nuvarande skor, men jag går alltid i löparskor! Jag köper alltid på Stadium men tänker att andra såna affärer har likvärdig kunskap. Alltså kollar på fötter, om man har pronerande steg, om foten drar utåt år sidan, osv blabla. Obs jag springer alltså aldrig utan går enbart i löparskorna.

        Jag får kanske ta mig till Stadium någon dag då. Tack snälla för tipset! 🙂

      Altra! Jättebred tåbox på dom skorna. Och Leukotape i förebyggande syfte, räddar mig på fjällvandring och skidturer

    Undrar om det finns någon fler som är som jag?..

    Om jag blir plötsligt väckt på natten när jag sover djupt så blir jag väldigt illamående/ont i magen och skulle nästan kunna spy. Går över efter typ 20-30 min. Blir så varje gång.. ingen aning om varför..

      Går det över om du sätter dig upp? Kan det vara så att du har reflux?

      Jag upplevde precis det här i natt!!!! Aldrig upplevt förut. Förstod inte vad som hade kunnat orsaka magsjuka eller varför jag inte bara spydde. Aldrig varit med om att bli så illamående och inte spy tillslut. Vilket sammanträffande att du skriver det nu.

        Ja vilket sjukt sammanträffande!

      Tråkigt svar, men illamående vid uppvaknande kan bero på flera olika saker. Min spontana tanke är att du kanske drabbas av sleep inertia (ingen aning om den svenska termen) när du abrupt väcks ur djupsömnsstadiet.

      Detta brukar hända mig och det är vidrigt. I mitt fall har jag alltid trott det handlar om panikångest eftersom det känns exakt så när jag vaknar ”när jag inte ska vakna”.

      Tack för svaren:)

    Godaste parfymen till män?

    Tips inför presentkort.

    Ja jag vet att de doftar olika på folk men vill ändå ta tips!

      Tom ford. Ombre leather. Ngt sånt heter den.

      Tom Ford oud wood! Och byredo bal d’afrique

      5-56

      Gabjoss (och hennes följare) hyllar ofta doften Stronger with you från Armani

    Summerar påskhelgen såhär: kräksjuka på båda barnen (4 och 1 år) som vägrar ge sig, blanda vätskeersättning, mata med sked, trösta vid kräkning; torka spya, tvätta (på repeat…), barnakuten, obefintlig sömn.

      Usch fy din stackare! Och barnen med såklart. Men förhoppningsvis är det snart över så att ni kan njuta av vår och värme ?

    En mindre känd influencer ni stör er på?

      Typ merelleyakoub, adelinaadelina, isabelldellermark, Helenabroman på instagram

      Emma Björndahl. Utan någon gedigen utbildning säljer hon ”hälsokurser” för flera tusen kronor. Saker hon lär ut (via sin instagram) är bland annat att levern aktiveras klockan 01-03 och att man ska bjuda in sina feminina energier för att gynna hormonbalansen. Nu har jag ju inte personligen köpt någon kurs, men att spela på folks okunskap sticker i ögonen på mig om något.

        Vad heter hon på Instagram

      Sara Jadid. Hur blåst får man vara, syftar på förhållandet med Adinator och skönhetsingreppen.

      Alva Ceesay

    H.T skriver på sin story att hon och LoPpAN ligger i sängen och käkar smörgåsrån, bara att hon sen glömmer av sig och filmar när hon trycker ostbågar istället 🙂

      Hon äter så extremt onyttigt alltid.

      Galet att hon kan vara så smal. Minimalt med träning dessutom. Köpemat, snacks osv allt hon visar.

      Kanske äter hon vara lite av det eftersom hon är viktopererad men då borde hon äta ännu noggrannare för att gå i sig alla vitaminer mm.

        Hon känns som en sån som äter vitamintabletter istället för en varierad kost.

      Kan den människan säga/skriva en enda mening som inte handlar om att hon är gravid? Ja alla fattar det vid det här laget, du är inte den enda som varit gravid.
      Hon kan ju typ inte ta på sig strumporna utan att få det kopplat till sin graviditet.

        Är det så konstigt då? Med hennes erfarenhet kan jag förstå att hon makes the most av graviditeten.

          Är ”makes the most” av graviditeten att nämna den i varenda andetag du tar? Tror inte det är nyttigt att obsessa SÅ mkt kring graviditeten heller.

      Men hon tittar väl rakt in i kameran samtidigt som hon filmar och äter en ostbåge? Så tror inte hon försökte hålla det hemligt direkt ?

    Bisse!!!!!!!

    Och nu är hon äntligen lycklig igen ju efter att i somras varit så olycklig.

    Vet någon hur det funkar att utöka sitt bolån? Vi har 3 delar, alla bundna. Är belånade till 60% så det finns utrymme upp till 85%. Har även 500 000 som vi tänkte använda som ”säkerhet”. Men ju mer jag undersöker, desto virrigare blir jag. Har läst om vissa som inte fått utöka pga bundna lån, andra har fått uran problem. Vissa har fått behålla räntan som redan finns på lånen, andra har fått förhandla om. Har någon här någon erfarenhet?

      För oss påverkades inte dom lånen vi redan hade, blev ett nytt med ny bindningstid och ny ränta.

      Du öppnar ett fjärde med aktuell ränta.

      Om ni har 500 000 kr varför vill ni låna? Med dagens ränteläge skulle jag vara försiktigt med att ta på mig extra lån.
      Sedan behöver ni en aktuell värdering, samt att lånetaket också beror på er inkomst.
      Skulle också försöka hålla mig under den 2% amorteringsgränsen, 75%.

    Kul att Anna Book nämndes i Drag Race Sverige och nu är även Simon Sköld med. Rena rama Bloggbevakning ju 😛

    Har träffat en kille ett par gånger. Vi har pratat länge innan vi sågs. Har förklarat innan att jag har lite svårt att träffa någon då jag tycker att det är lite läskigt och jobbigt. Han har ”jagat” mig länge, uttryckt att han verkligen kan se sig tycka om mig, sagt att han kan åka till mig bara för att säga hej, velat ringa mig ofta osv. Efter att vi har setts tycker jag det har svalnat så snabbt. Känns som jag alltid skriver först, frågar saker och bryr mig. Han har mycket nu men jag tycker inte det är en ursäkt, jag har också haft mycket men känner att man har väl ändå tid för en person man tycker om? Har tagit upp det här med honom lättsamt ett par gånger men nu senast på allvar att det känns som att han varken har tid eller lust att prata med mig och att det gör mig ledsen. Han bad om ursäkt, att det inte alls var hans mening och att han ska tänka på det. Kändes bättre ett par dagar men nu är vi tillbaka där vi var. Idag har vi inte hörts på hela dagen för att inte jag har skrivit.. visst vill man väl ändå höras med någon man tycker om? Blir så oerhört ledsen och besviken för hade en helt annan bild av hur det skulle vara och känns som det alltid blir såhär.. är uppe i åldern och varit singel länge jag och vill verkligen hitta någon. Är det här något man ska nöja sig med eller ska det vara lättare?

      Man ska aldrig välja någon som får en att känna att man ”nöjer sig”. Speciellt inte om det känns så redan efter några träffar bara.

      Förlåt hårt svar men han tyckte det var kul att jaga dig och när han fick träffa dig så var det färdigt. Du svarar på det själv också, nämligen om man är intresserad så hör man av sig. Radera honom och gå vidare.

      Vad tråkigt att han inte hör av sig. Kanske är han inte så intresserad längre, men det är inget du kan göra något åt. Sedan har väl inte du några skyldigheter mot honom, du kan väl utforska möjligheter att träffa någon annan och inte bara lägga all fokus på honom. Han kanske inte var så bra som du hade tänkt dig.

        Jag vet, den hårda sanningen. Men jag vet inte, jag är så himla mycket en eller ingen, speciellt när jag faktiskt träffar någon och det är väl för att jag förväntar mig detsamma tillbaka. Och det är väl det som skrämmer mig med hur det ser ut nu.. man kan när som helst bli utbytt för något mer ”spännande”.

          Jag tycker inte att du ska ändra på dig. Vill du dejta en i taget så gör det men försök att vara ”bättre” på att hitta de som tänker likadant. Svårt, jag vet. Men nyckeln är inte att ändra på sig för att passa in. Utan att hitta någon som vill samma som en själv.

          Nej, tänk inte så. ❤️ För varje gång du är med om någonting kommer du bli mer uppmärksam på vissa signaler. Det finns en del varningssignaler i hans beteende innan ni sågs. Du kommer lära dig att se dem.

          Det går inte att undvika att känna sorg eller besvikelse. Fortsätt att dejta!

      Mitt enda tips är att inte investera så mycket i personer man inte har träffat. Bara ge så mkt av sig själv man kan tänka sig inte få tillbaka. Om du tycker det är lite läskigt och jobbigt att träffa folk går det att öva upp. Bor du i en större stad så kan du börja träffa folk mer regelbundet, få lite känsla för vilka ställen som är bra att gå till osv så du känner dig mer trygg. Alla som är lite trevliga kan du träffa igen tills du hittar nån du bondar lite extra med.

    Vilka fördelar ser ni med en monogam relation?

      Vill man ha en monogram relation är väl hela grejen en fördel. Om man inte vill ha en monogram relation så har man förmodligen svårt att se fördelarna. Så länge man är överens med sin/a partner/s så är ju allt topp.

        Jag är intresserad av fördelarna, vad är bra med en monogam relation?

          Att man verkligen är kära i varandra och vill vara tillsammans? att det är ömsesidigt. Jag skulle aldrig vilja vara med någon som vill ha flera samtidigt.

          Jag tycker att den där kopplingen man har till SIN person, som alltid är den första man ringer när något hänt, som ovillkorligen finns där när man är glad eller ledsen, som man umgås med utan att behöva prata, som man har sina internskämt och sitt outtalade sätt att vara på – den synkade kopplingen är oslagbar. Att man har valt SIN person och den personen har valt just dig, ställer upp för dig, gör saker för just dig, älskar dig över alla andra på denna jord. Hittar inte den känslan och starka kopplingen i någon annan typ av relation i livet. Jag tänker (ang poly vs mono) att det är skillnaden: att vara EN person för den andre (bland flera) eller att få vara DEN personen, den enda och bästa.

      Jämfört med en polyamorös relation då antar jag? Utgår nu ifrån att det är en äkta monogam relation (dvs ingen otrohet):

      Minimal risk för könssjukdomar
      Samhället är anpassat för relationer mellan två personer, inte mellan tre och fler
      Man slipper dela sin partner med någon annan på det romantiska och speciella planet

    Slår mig ibland, kommer jag någonsin att träffa någon? Just nu är jag så trött på att dejta (även om jag börjar bli sugen på att skaffa tinder igen, men det är just det med att _lära känna_ en ny person) efter att jag blev dissad av en kille för 7 månader sen. Den typen av connection som fanns med honom har jag aldrig känt tidigare och det är ju den jag vill ha igen, men den som jag inte orkar skapa. Känner mig så avtrubbad och såhär avtrubbad har jag aldrig tidigare känt mig.

    Vad gör man när det känns såhär? Väntar ut? Ger sig ut på dejtingmarknaden ändå?

    Är 30 år och har varit singel i hela mitt liv, undantag för två kortare relationer men jag har liksom inte varit sambo eller presenterat någon för mina föräldrar. Det känns så läskigt, som att jag blivit för självständig för att ens leva med någon. Finns det någon som relaterar?

      Åh vad jag känner igen mig.. skrev precis ovanför dig. Jag vill bara ha någon, men jag hittar aldrig rätt. Ifrågasätter alltid mig själv, blir inställd på att saker inte ska fungera och alltid ledsen eller besviken.

        Ja exakt så. Börjar längta så mycket efter att resa med någon, komma hem till någon, gå och lägga mig bredvid någon. Märker ju att jag trivs så bra varje gång jag faktiskt är två här hemma, inte för att det sker särskilt ofta, men ändå, det är mysigt när det händer.

        Känner igen mig så väl i att bli ledsen och besviken. Sen killen från 7 månader tillbaka har jag kanske inte blivit ledsen, mer besviken. Besvikelsen kanske jag kan hantera (har inte gått på en dejt sen före jul om man inte räknar med han som började som en dejt men som blev en kk. Han före jul kände jag ”jahapp. Det gör inget om vi inte hörs” efteråt. Och före det träffade jag en i november, där blev jag besviken faktiskt, men inte ledsen för jag var ju som sagt egentligen fortfarande ledsen från den hårda dissen jag fick innan), men jag är ju rädd för att bli sådär ledsen igen som jag blev. Jag tänker liksom fortfarande på honom, drömmer om honom etc.

        Ser ju så enkelt ut för alla andra! Så även om det är jättetråkigt att det inte går vägen för oss, så gör det en lite lättad över att det finns fler som känner likadant.

      Relaterar! Har bara haft korta relationer, dejtat sporadiskt och aldrig varit sambo. Jag hade också en stark barnlängtan i väldigt många år vilket gjorde att det började kännas som en plikt att dejta. Det blev ju aldrig en naturlig början på en relation när jag mest kände att jag längtade efter någon att få barn med, inte en partner.

      För sex år sen tog jag beslutet att skaffa barn på egen hand och idag är jag tvåbarnsmamma. All stress kopplat till relationer har nu släppt. Jag vill fortfarande gärna träff någon men har inte så bråttom. Idag känns det så fullständigt självklart (för mig) att sära på relationslängtan och barnlängtan.

        Oh sedärja, modigt att skaffa barn på det viset när man så gärna vill ha! Själv tror jag inte att jag vill ha barn så det är inget steg jag kommer försöka ta än på länge i alla fall.
        Men skönt att du har landat och inte har bråttom?

      Hahahaha samma här! Är 36 och har gett upp ?

        Peppigt thaaanks? tänker inte ge upp, eller jag vill inte det i alla fall. Tänker att det måste finnas någon för mig också?? men just nu vore det trevligt om jag slapp dejta.
        Eller om han som dissade mig insåg att jag är den bästa tjej han någonsin träffat..?

          Varsågod!

      Jepp. Jag va där för ett år sen. Hade aldrig presenterat nån, aldrig varit sambo. Sen träffade jag en kille. Föll direkt, blev gravid på första dejten och idag är vi sambos, föräldrar till världens finaste och är lyckliga ❤️

      Plötsligt kan det hända ??

        Ja så är det ju iofs, plötsligt händer det använder jag mig själv av mycket när andra har funderingar men det är ju svårt att se hur det skulle bli ”plötsligt” för en själv, särskilt när det känns hopplöst men man är redo.

        Fint att det klickade så bra för dig och killen☺️

      Igenkänning finnes! Jag var singel fram tills några år sedan, var typ 25 då. Hade aldrig haft ett kortare förhållande ens. Var så fruktansvärt olyckligt kär så många gånger genom hela tonåren och efter det att jag var helt säker på att kärlek inte var menat för mig. Det gick så långt att jag var avundsjuk på de som gjorde slut – för då hade ju känslorna någon gång i alla fall varit besvarade! Var så upprörd över att alla runt en inte kunde förstå det sjuka i detta..
      Idag har jag lärt mig att även om det suger att vara ofrivilligt singel så är ett dåligt förhållande nedbrytande på ett helt annat sätt…

    Verkar som att Nellie B och hennes mor rätt ut saker och ting (igen). Till och med reklam för nya mannens företag på insta.

      Tänkte också på det idag ?

      Ja men det har väl varit så ett tag, hennes mamma har postat många bilder på döttrarna på sistone. Men det är väl bra att det rätt ut det ☺️

    Kan jag gå ner ca 5 kg i vikt fram tills juni om jag väger 63? Hur ska jag gå tillväga? Kan jag träna ca 15-20 min pilates hemma varje dag + 5000 steg och utesluta kolhydrater/socker typ på vardagar? Eller är någon kunnig här om ca 5 kg är ett rimligt mål att uppnå?

      5 kg är absolut inget orimligt mål. Men att träna en kvarts pilates och utesluta kolhydrater låter inte som något vinnande koncept, faktum är att kolhydrater är ett av dom mest energisnåla näringsämnena. Jag hade läst på mer alternativt tagit hjälp av en dietist om jag var du. Gällande träning är konditionsträning det som förbränner mest, men kosten är det absolut viktigaste. Ät varierat och se till att få i dig av alla näringsämnen, det blir lätt brist av något om man drar ner på kosten. Du behöver ligga på kaloriunderskott men du ska inte heller ligga för lågt. Jag hade dock inte räknat kalorier om jag var du då det lätt kan bli osunt, jag hade istället satsat på nyttiga livsmedel.

      eh jag väger 74, varför gå ned till 58??? låter sjukligt inget illa ment

        Det beror ju helt på hur lång man är. Jag har aldrig vägt över 50 kg och hade varit kraftigt överviktig vid 74 kg, medan samma vikt kan innebära normalvikt för någon längre.

        Fattar att det låter så, men jag är väl normalviktig och ”smal” men har lagt på mig ett lager av fett överallt med valkar, mina kläder är trånga och jag är obekväm i min kropp helt enkelt. Har tidigare alltid vägt runt 55 kg till mina 165 cm och mår som bäst då i min kropp.

        Inte alls sjukligt. Är man tex som jag 164 och allt fett läggs på buken så har man inte lika mycket spelrum uppåt i vikt utan har normalt hull vid 58. Vid 65 kg har jag bukfetma men fortfarande lika smala ben och platt röv ?‍♀️
        Alla är olika.

          Ja exakt så, siffrorna på vågen är ju inte densamma på allas kroppar.

      1 kg vikt motsvarar ca 7000 kcal. Så om du äter 1000 kcal mindre per dag kommer du att gå ner 1 kg i veckan.

        Kolla på david harouns insta. Han postade just ett inlägg om varför det inte riktigt funkar så i praktiken.

          Han pratar inte om samma sak dock.

            Jo, lyssna igen.

            Då förstod du nog inte vad han sa.

      Ät LCHF så går du ner 5 kg på 5 veckor. Inget fusk, bara rakt av lchf så kommer kilona rasa.

      Inga problem men fokusera på maten för viktnedgång. Träna är bra för kropp och själ på alla sätt men kommer inte hjälpa dig att gå ned i vikt. Ät gott och nyttigt och låt det ta tid. Lycka till!

        Åh, det ger mig hopp. För just med träningen är jag inte grym på!

    Läste just ett gammalt inlägg här på BB om Anna Book. Såg att någon kommenterar med mitt alias, det gjorde mig lite fundersam. Undrar om det hänt förut. Nu är jag ju lite kränkt, jag har ju varit ”Kattfan” sen bloggbevakning bara var ett par månader gammal.
    Slut på kränkthet, tack för att ni tog er tid att läsa ?

      I know, det är massa folk som använder mitt alias också. Sjukt irriterande.

      Åh nej, bli inte en ny trh bara ?

    Är det bara jag som får lite cringe feeling när det gäller influencer och graviditeter? Missförstå mig rätt, en gravid kvinna är alltid vacker. Men det här med att göra en graviditet sexig? Kenza och Klara posar som om de ska göra ett omslag för Playboy i varannan post och jag kan inte låta bli att känna…nej? Dom är jättevackra i sina magar men att behöva framställa sig som en sexig gravid kvinna i varenda post får mig bara att tro att deras bästa rekvisita är deras mage, för att drar in dom klassiska ”världens vackraste/hetaste mamma to be”. Sedan fattar väl jag att dom är over the moon glada över barnet och graviditeten och allt vad det innebär, till och med att de känner sig som sexigast i världen, men ändå… vad är grejen? Måste allt vara så himla sexigt hela tiden, vi vet vid detta laget att tjejerna är sjukt snygga och dom vet det mer än väl själva. Så varför måste de hävda det hela tiden. Även den klassiska ”wow kvinno kroppen är fantastisk bilden” där de posar med bebisen i en crop top eller bara underkläder à la Alexandra bring. Är det verkligen DET som är så jäkla amazing med kvinno kroppen? Att den kan (för vissa) snap back på en vecka? Really? Och ja..jag har två barn själv kände mig både vacker och mindre vacker under graviditeten, till och med sexig ibland. Men hade aldrig haft en tanke om att lägga upp sexiga bilder på mig och kulan. För mig blir det bara en sån konstig vinkel på det hela och trenden genomsyrar i sociala medier och jag tycker att det är lite sorgligt. Alla är olika såklart men jag tänker på alla unga tjejer som tänker och se att det där är standarden även som gravid.

      Jag håller med. Har varit gravid själv två gånger och kan ju ärligt säga att jag kände mig fin/söt/rar med min stora mage, men sexig? Knappast. Finns liksom inget sensuellt/erotiskt över gravida kvinnor, inte i min värld iallafall.

      Att vara gravid kvinna är en loophole. Det är en del av Madonna -whore fenomenet. Dvs att kvinnor är antingen Madonna eller horan, den oskuldsfulla modern eller horan. Att vara gravid betyder att du får äntligen visa din kropp eftersom du är GRAVID. Du är inte kvinna längre, du kan inte vara hora eftersom du bär ett barn. Nu får du visa hela din kropp utan att skämmas, för att det är inte sexuellt eftersom du är gravid. Nu får du älska din kropp för att den är inte din längre, du får endast vara så nöjd med din kropp att du visar upp den när du är gravid med en annan människa. Om du visar upp din kropp när du INTE är gravid, poserar med bar mage, halvnaken osv då är du horan.

      Förstår det inte heller. Har också varit gravid två gånger och absolut att jag kände mig stark och vacker. Men det skulle känts fullständigt onaturligt att ta poserande bilder.
      Förstår mig heller inte på dem som tex Elsa Brattström som la upp massor av magbilder där hon var helt naken, och bara suddat lite över bröst och kön. Varför måste man vara helt naken för att visa upp sin mage? Och sen att hon uppdaterade ALLT i realtid från förlossningen. Känns sorgligt när folk inte ens i stunden när man får sitt barn kan vara helt närvarande med sin partner utan måste tänka på content.

      Är inte ens vackert tycker många..
      Håller med, det är väl inte det coolaste i så fall med vad kroppen kan göra…

      Jag tycker det är fint. Vad spelar det för roll.

    Någon mer som är sjuk eller varit förkyld länge? Varit hemma från jobb i ca två veckor och forfarande täppt med halsont. Vad gör man? Några tips för att tillfriskna förutom att vila? Börjar bli långtråkigt här hemma.

      Japp, förkylning som försvinner några dagar och sen är tillbaka igen i säkert 2 månader nu. Håller på att bli galen! Har tyvärr inget bra tips att komma med, har provat typ alla husmorstips och läkemedel/naturläkemedel jag kan hitta men noll resultat. Börjar nästan överväga ett samtal till VC för det känns galet att vara småsjuk så här länge.

        Tack! lider med dig! Funderar på det med att kolla med VC. Men lär ju få svar ”gå hem och vila.” Eller nått i den stilen.
        Har provat allt och när jag äntligen trodde jag skulle bli frisk vaknar jag upp med halsont. Såå tröttsamt. Längtar så tills man kan gå tillbaka till jobbet.

          Men du får ju jobba med lite halsont. Eller vad jobbar du med? Oavsett segt känna sig sjuk.

          Är du hemma från jobbet i två månader pga förkylning?

    Efter att jag borstar tänderna och spottar ut så kommer det ändå ned tandkräm i halsen som irriterar. Kan inte sova på 2h efter att jag borstat tänderna. Började hända för ett år sedan, innan var det inga problem.

    Liknande erfarenheter?

      Kanske värt att testa SLS-fri tandkräm som löddrar mindre?

    Någon här som gjort kejsarsnitt och hudlagren har ”växt ihop” efteråt?

    Nu när jag gjort mitt andra snitt så är ärret helt ”fast” det går inte att röra huden utan det sitter liksom stumt.
    Det var aldrig så efter det första..

    Å följdfrågan blir såklart, går det att göra nått är det? Isf vad?

    Någon som gjort kejsarsnitt där huden seda ”växt fast” i underliggande vävnad?

    Efter mitt andra kejsarsnitt är ärret helt ”fastvuxet” och går inte att rubba alls.
    Så blev det aldrig efter det första…
    Känns inte alls nå kul faktiskt :/

    Går det att göra nått åt det och isf vad?

    Jag är kääär! Eller det absolut första stadiet av förälskelse. Och det knäppa är att det är min farfar som råkade bli matchmakern? han som alltid tjajat på mig och oroat sig för att jag som 27-åring är singel. Allt är så nytt att jag inte har velat/vågat berätta om det för någon än men känns skönt att kunna skriva det här

    Blev lämnad tidigare i veckan och känner mig så jävla ensam.

      Känner mig också ensam. Av en lite annan anledning men ändå – vi kan vara ensamma tillsammans! ❤️

      Ta hand om dig ❤️

    Någon som har tips på en bra g-punktsvibrator?

    Jag vet inte om det bara är jag som tänker såhär men – jag har en bild av att killar bara vill ha den perfekta tjejen. Hon som ser perfekt ut, hon som aldrig är sjuk, hon som inte har några sjukdomar, hon som är älskad av allt och alla. Jag lider av svår endometrios (förlåt för att jag nämner det ämnet) och mår väldigt väldigt dåligt i perioder plus en mage som ställer till problem när den helst önskar. Jag gillar att slänga käft med mina killkompisar på jobbet och jag är inte rädd för att stå upp för mig själv. Jag är väldigt utåtriktad och har ganska rå humor ibland men det känns liksom – så fel? Att jag är fel på något sätt.

    Att ingen kommer vilja vara med mig för att jag är sjuk och för att jag inte är perfekt.

      Råkade skriva mitt svar som eget inlägg men här kommer det som kommentar!

      Lovar att det finns killar som ser förbi sånt, lovar. Låter klämkäckt att säga men jag vet att de finns, sett några stycken i mitt liv. Jag hittade en av dem på Tinder (efter att ha tragglat mig igenom ett antal douchebags haha).

      Sen oavsett killars preferenser; du är verkligen inte fel. Jag tycker du låter ascool! ?

      mm var tror du den bilden kommer ifrån att killar bara vill ha den perfekta tjejen? när började du tänka så?

      som kille gillar jag personligen tjejer med skinn på näsan, som man inte behöver gå på äggskal runt, och som säger vad de tänker dvs inte surar med ett ”Nej allt är okEEEJ” när de egentligen väntar på att man ska komma på vad man gjort fel

      utseendemässigt precis som att du har kompisar som valt killar som du antagligen inte hade valt, så spretar sig även killars attraktion, för om alla killar faktiskt gillat samma tjej hade det evolutionärt blivit för stor konkurrens

      Har svår endometrios, men ändå nyligen blivit sambo. Han tycker bara det är jobbigt ATT jag har ont, gör han kan inte göra något åt det.

      Men han försöker peppa mig, och ger mig space och tid när skoven kommer ??❤️

    Efter mitt andra kejsarsnitt är ärret helt ”fastvuxet” och går inte att rubba alls.
    Så blev det aldrig efter det första…
    Känns inte alls nå kul faktiskt :/

    Går det att göra nått åt det och isf vad?

    Någon som vet vad som hände med Julia frändfors? Förut såg man henne överallt. Nu hittar jag henne inte på instagram (har hon blivit privat där?). På twitter har hon haft privat konto länge..

    Lovar att det finns killar som ser förbi sånt, lovar. Låter klämkäckt att säga men jag vet att de finns, sett några stycken i mitt liv. Jag hittade en av dem på Tinder (efter att ha tragglat mig igenom ett antal douchebags haha).

    Sen oavsett killars preferenser; du är verkligen inte fel. Jag tycker du låter ascool! ?

    Någon som har tips om bra + snygga mörkläggningsgardiner?

      Köpte mina på H&M. Tycker de mörklägger bra och är nöjda med dem. Köpte i färgen naturvit, men de är mera beige i verkligheten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *