583 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Så peppad på att Kenza är och föder barn. Orimligt peppad eftersom jag inte känner henne och inte ens följer henne i vanliga fall.

      Jag tror bebisen har redan anlänt ?

        Det tror jag med!!?

        Ja det tror jag också, så jag går in och uppdaterar mig på hennes instagram en gång i timmen ?

          Och det tackar inte hennes inkomst nej till :p . Men här är en till !

            Hon tjänar ju dock inte en krona på att vi kollar hennes profil, finns ingen betalning per klick på instagram ?

              Men ellerhur, hur rik hade inte Anna Book varit annars isåfall ?

      Är det därför instagram e nere…

      Vad tror ni det blir ? ( ja ”ett barn ” behöver ni inte svara ) :p

        En pojke till

        Flicka

        Alltså folk som blir kränkta när man småpratar och frågar vet du vad det blir? (under inte bry mig mindre, ställer frågan i småprat och kunde lika gärna fråga om vädret. Men merparten av gravida kvinnor jag träffat uppskattar när man visar intresse i deras graviditet) och personen svarar ”förhoppningvis en människa”
        No shit!! Är faktiskt olagligt att ha sex med djur, eller är du rädd för att föda en hundvalp?

          Tror inte i verkliga livet det är så många som blir kränkta av frågan om de vet vad det är. Det är nog mestadels vissa typer av aktivist-personer online som blir.

            Satt på en lunch på jobbet med en från en annan avdelning. Frågade då mest för att vara trevlig och fick tillbaka svaret ”förhoppningvis en människa” kände bara men bajsa ner dig! Efter det har jag alltid svaret med djur redo ??
            Alla vet att i grunden spelar det ingen roll, man vill ha ett barn. Sedan kan man alltid önska och hoppas av olika anledningar.

              Det är bara att svara ”Jaså, finns det risk för annat?” Tänker jag ?

                Fast det låter ju typ som att man menar att risken finns att det inte blir någon alls isåfall ? alltså att allt går fel. Men själv skulle jag iallafall inte bli kränkt av att få frågan om det blir en pojke eller flicka.

    Tror det mer handlade om bemötandet? Fick den känslan iallafall.

      Ja säkert, du har nog rätt!

    DNA-spårning – har ni gjort någon sådan? Typ Myheritage och liknande som säljer DNA-kit. Vad kom det fram till?

      Jaf är jätte sugen på att göra det.

        Jag vågar inte, min pappa (som inte lever längre) levde ett rätt vidlyftigt liv innan jag träffade mamma och vill inte upptäcka halvsyskon nånstans haha.

          Varför inte? De kanske är rika och generösa ?

      Min kompis fick en halvbror i New York efter sitt DNA test. Blev lyckat tack o lov.

      Nej, men varit inne och spanat lite på MyHeritage och varit sugen. Har kanske fel, men fått lite uppfattningen att det blir väldigt generellt, om du inte lägger ner oerhört mkt tid & resurser. En släkting på nära håll stack, som så många andra, till USA, lämnade fru & barn och försvann, det vore ju så spännande att hitta ev.släkt. Men han kan ju lika gärna ramlat över bord. Jag skulle vilja veta.

        Tolkade det först som att din släkting stack till USA för att släktforska och lämnade familj och barn, dvs att han _verkligen_ la ner oerhört med tid och resurser ??

          Och förlåt, läste nu igen och såg att det verkar vara en nära släkting till dig. Missade det och fick för mig att det var under den stora utvandringen du menade, då jag förstod det som att han åkte över med båt (?).

          Återigen, förlåt. Slutkommenterat för mig ikväll.

            ??Absolut ingen fara. Och jo, det var under den stora utvandringen och med båt. Med på nära håll, så att det var min fars pappas farfar, nära i genpoolen kanske är bättre uttryckt, eller kanske inte ens det efter fyra generationer..

        Min mors mammas morfar stack också till USA troligtvis och lämnade både fru och barn efter sig. Och är därefter spårlöst försvunnen. Vi kanske delar släkting? 😉

          Ha, ja vem vet! Nog en hel del som gjorde så, de lämnade familj och åkte för att hitta jobb, skicka pengar och försörja familjen. Men visst blir man nyfiken på vad som egentligen hänt med dem?

      Jag har gjort både via MyHeritage och Ancestry, har ingen kontakt med min pappa och hans släkt och var nyfiken på vad det kunde ge. Dels fick jag mer insikt i var min släkt kommer ifrån, men framförallt hittade jag en halvsyster och två kusiner som jag nu har kontakt med, och flera andra lite mer avlägsna släktingar som jag skriver med ibland. Pappa har åtta syskon och hans föräldrar sju och åtta syskon var så jag har fått relativt många nära matchningar.

      Jag gjorde ett test via Myheritage men har konto på ancestry men dom gick att koppla ihop. När jag gjorde testet hade jag inga tydliga kopplingar med andra personer. Nu har jag dock fått en del mail (har inte funnits tid och ork att gå in, fastnar lätt och då blir det tidskrävande) med matcher. Bland annat en syssling jag träffat tidigare så där vet jag ju till 100% att det stämmer.
      Fick heller ingen geografisk överraskning.

      Ja! Min mamma hittade våra utvandrade släktingar på det sättet. I helgen kom de hela vägen från USA och hälsade på 🙂

      Japp, fick det konfirmerat att min gammelmormor var samisk bland annat. Hon var hemlig med det nämligen.

      Ja! Hittade flera halvsyskon, och det dyker upp nya då och då. Mina föräldrar använde en donator (visste om det), och tycker det är såå spännande med alla halvssyskon?‍♀️

      Jag gjorde ett test. Visade att jag var 50% svensk 50% norsk. Med andra ord har inte vår släkt rest så långt genom åren.

        Samma här. Svensk och dansk. Bor i Skåne. Wow, beresta förfäder. Globetrotters!

      Har gjort DNA-test på Ancestry. Det rekommenderas att man använder dem för det resultatet kan sedan föras över till My Heritage och några andra stora företag. (Föra över från My Heriage till Ancestry går ej).
      Ursprungskartan man får är verkligen inte pålitlig, köp inte om det är den som lockar. Det resultatet ändras hela tiden och känns inte särskilt korrekt. Man får också en lista på släktingar, släktforskar man och har koll på sitt släktträd så kan man reda ut släktskapen med de närmaste, men det är ju inte så att man får en skitspännande rapport levererad till sig. Kräver en del tid och intresse för att det ska ge nåt.
      Misstänker man att det finns halvsyskon etc kan det vara spännande dock. Men tänk alltid på att du kan få veta saker du inte vill! Tänk igenom vad du skulle göra om du upptäckte att din morbror har ett okänt ”oäkta” barn tex, du kan hamna i familjedrama utan att det var din avsikt. Eller för den delen att du upptäcker att din pappa inte är din pappa…

        Tack för väldigt bra tips! Började för nåt år sen att kolla runt lite, men la ner pga tidsbrist och att jag liksom inte visste var jag skulle börja. Tror jag skall testa igen och tar med mig dina tips.

    Vad är det läskigaste ni varit med om?

      Att få beskedet att jag hade en stor tumör.
      Att klämma av mitt finger.
      Att bli stalkad.
      Att bli våldtagen. ?

        Men gud. Stor kram till dig! ❤️

        Känner verkligen att jag har kommit lindrigt undan här i livet..

        ♥️ till dig!

      När jag var tolv år, pappa var full så han raglade omkring och insisterade på att ta ut mig och mina syskon på pizza till lunch. Min bror drog för det var så obekvämt. Sen på pizzerian stack jag också och lämnade min stackars lillasyster kvar. Jag sprang ut i skogen, det gick ett tag. Jag hörde en ambulans och tänkte att det kanske rör pappa. När jag kom hem till huset var ett fönster på vår sidodörr in till huset sönderslaget och hela dörren täckt med blod. Jag blev rädd och stack. Hängde på en lekplats. Mina syskon kom och vi gick hem ihop. Fick då veta att pappa hade varit så full att han försökt slå sönder rutan till dörren för att själv öppna, och då hade han skurit upp handleden. Mamma hällde ut hans vodka den kvällen och han spenderade några veckor på psyket sen.

        Tänker extra mycket på alla barn som i detta nu får lov att uppleva den typen av otrygghet du beskriver. Hoppas du är ok idag. Och fint att du delade med dig. Nyttigt. Kram ❤️

        Fyfan

      Sådär på rak arm är det när jag plötsligt fick ett samtal av min läkare efter jag hade tagit bort en leverfläck. ”Kan du komma hit i eftermiddag? Ta med dig en anhörig.”

        Hur gick det?

          Det var 9 år sedan och jag lever än, så hittills bra.

      När en främmande kille ringde och sa att min 14-åriga dotter hade legat på tågspåret. Han hade dragit upp henne därifrån. Vi körde ganska snabbt för att plocka upp henne men ringde för säkerhets skull polisen på vägen dit. Jag kunde knappt andas innan vi hade hittat henne.

      Hon var deprimerad och hade självskadebeteende så detta var allvarligt och inget ”bus”.

        Hur mår hon idag?

          Hon mår bra! Hon är 17 nu och har slutat med antidepressiva. Går i skolan och jobbar när hon är ledig, så det blev bra till slut.

            Så fint att höra ❤️ Önskar henne och er all lycka!

            ❤️❤️❤️

        Fy, har själv varit där och det är oerhört svårt. Vilken hjälte han är, hoppas din dotter mår bättre idag.

        Kan knappt föreställa mig något läskigare

      här tänkte jag att vi skulle få höra massa övernaturliga berättelser och möten med typ spöken …

        Ja hoppades på spökhistorier

        magkänslan säger Sanna G..

          ? Om Trekanten ? Eller vad ? 🙂

        Inget är lika läskigt som livet

      Jag var med om en jordbävning när jag bodde i Kalifornien. Delar av taket började rasa in, då var jag ganska rädd. Fattade inte alls att det handlade om en jordbävning först.

        Vad trodde du då, att det var Gevalia inspelning?? Skämt åsido, oxå varit med om det, dock inga inrasade tak, men det skakade rejält i huset, hyllor odyl. som for ner och saker som krossades. Otäckt.

      När en nära anhörig försökte ta sitt liv.

      Bröstcancer helt klart som spridit sig till lymfkörtlarna.

      9/11 var på Manhattan sprang för livet minst sagt. Tänker på det nästan varje dag.

      När vår dotter föddes och inte andades. Den tiden när vi väntade på besked från läkaren om hon levde eller inte…Hon var senare tvungen att opereras 5 ggr under sina två första år. Varje gång hon opererades var det en fruktansvärd väntan.

      Idag är hon 8 år och fullt frisk ???

    Överläkaren rullade väl inte ut röda mattan eller pussade hennes fötter….

      Eller så var det enkelt inte en typ av läkare som kunde ge den typen av bemötande som någon som varit med om något traumatiskt behövde.

      Såna kommentarer är så onödiga, det är sånt som gör att trådarna till slut raderas

      Gervide

    Vilka är kändisparet som haft trekant enligt ursäkta podden? Enligt Dasha o Alexandras podd är det flitigt med trekanter bland ”kända” par på Stureplan just nu, några gissningar på vilka ni tror?

      Ursäktapodden tror jag menar Mimmi Kapell o hennes kille

        Kul skvaller! Varför tror du det?

          Mimmi har sagt själv i hennes tidigare podd att dom brukar ha trekanter

            Va är det sant??? Med en kille eller tjej? Sjukt otippat?

              En tjeja. Eller flera tjejer rättare sagt

                Men usch! Bra förebild för barnen.

                  Varför skulle det vara dåligt för barnen med att föräldrarna är poly?

                  Stor suck på dig.

                  Men din flana! Haha! Hur jävla dum är inte du…

            Jaha oj, men då kanske ursäkta menar någon som inte är öppen med att säga det? Någon mer känd och otippad?

      Enbart önskan från Edvins sida. Tror allt är hittepå.

        Pascal Engman och Johannes selåker har i sin podd pratat om det kända trekantsparet (om samma som Edvin och Johanna då vill säga). De har även pratat om att det är flera kända som håller på med gangbangs.

        Men att Lindström någonsin tackat nej till en tjej finns ju inte. Ni som lyssnar på surret är det bl a honom som de pratar om när de pratade om kända tv-män och att deras sms direkt copy pastas i flertalet grupper. Alla vet, men de får hållas för tv ska göras!

        Ernst är tillbaka efter förra årets ”semester”. Oh well

          Vadå ”semester”?

          Lindström?

            Fredrik eller vad ?

      Funderar också! Ska vara några där båda är kända, varit tillsammans i många år (de hade berättat detta för dem för 3 år sedan), vad vet vi mer?

        Jag gissar på typ Alex och Amanda? Eller kanske John och Sanna Guidetti? Vilka fler kända par finns… står still

          John & Sanna har frågat mig en gång på Stureplan om jag ville ha trekant. Jag är en random person för dem. Eller de skickade fram en kompis som frågade åt dem medans de själva stod 2 meter bort & kollade min reaktion

            Haha är du seriös??? Du skojar va

      Sanna G.

        Tror eller vet?

      Säkert paret Criborn och Benjamin Ingrosso. Han är ju tydligen filmat när hans vänner haft sex, och det är ”minsann inga konstigheter”, enligt dem.

      Jag må vara pryd men den här yngre generationen verkar ha fått nästa ett skadligt tankesätt kring sexuell frispråkighet och vad man berättar till alla och envar.

      Jag tror att folk, generellt, mår bäst av ett mellanting – dvs att man inte ska känna någon som helst skam kring sex, eller att det finns ”regler” kring hur många man bör ha sex med osv, men mycket av det ”öppensinnade” börjar gå överstyr till en gräns som, jag personligen, inte tror att folk alls mår bra av. Både sett till att dela med sig, men ffa genomför vissa sexuella moment.

        Håller med. Och jag tillhör den yngre generationen. Tycker att det blir äckligt och nästan incestliknande när Pernilla och barnen pratar om sex med varandra ?‍?. Uscha

          Ja det är rätt sjukt att de pratar om sex med sin mamma på det sättet…

        Håller med. Det tar bort ngt fint på nåt sätt. Inte en susning om paret Criborn & Benjamin, men i den familjen (W/I) så pratas det ju hejvilt och inför hela svenska folket..Fattar inte varför man har ett behov av det öht, antagligen ännu ett sätt att väcka uppmärksamhet. Jag är noll intresserad av tex. vilka PW har legat med och skulle själv aldrig nånsin komma på tanken att diskutera mina ligg tidigare i livet med mina barn.

      Ida Warg och Alexander Pärleros kanske?

        Bra förslag!! Kan stämma

    Jag måste reagera på Mirkas (trettonbarnsmammans) story på hennes instagram idag (mirkanorrstromprivat) – sättet hon äter banan på kan inte missuppfattas för något annat än sexuellt.
    Vart har hennes omdöme tagit vägen? Vad säger hennes barn? Ex-make?
    Vad lägger hon upp på Onlyfans egentligen?

      Hennes ex-man har väl ändå inget att göra med hur kjoltyget äter en banan?

      Den Instagramprofilen är väl enbart för att locka folk till hennes only fans. Vad hade du förväntat dig när du följer den?

      ”Vad säger hennes ex-make” lololol

        Förstår ändå tanken. Om det drabbar barnen så drabbar det ju honom också. Inte så att han har nån rätt att säga nåt om vad hon gör som bara rör henne, men detta kan ju som sagt skada barnen.

          Jo det var så jag menade. Jag skulle orolig å mina barns vägnar om min ex-sambo (barnens papa) hade suspekta sidor och vek ut sig

    Vad blir ni irriterade över som man egentligen inte borde bli irriterad över?

      Folk

        Folk är en bra anledning till att bli irriterad, vid en felsökning så är det alltid ngn random hoper med folk som är orsaken till problemet

      När jag tappar något i golvet på morgonen.

      Hur min sambo sväljer när han dricker…. oklart varför men ljudet gör mej knäpp.

        Samma här!!!!! Fast min sambo då

        + 1

        +1!! Låter som en häst som dricker

        Min sambo tuggar så fruktansvärt irriterande!!! Klafsar och låter…. ?

        När min mamma dricker

      Folk med bra självförtroende (för att jag är avundsjuk antar jag).

      Jag blir irriterad när jag slår armbågen i dörren.

      När mina grannbarn leker på balkongen. Självklart ska barnen få leka sitt eget hem och det är toppen att de är utomhus. De leker inte ens vilt eller överdrivet högljutt, så det är verkligen hundra procent orimligt av mig och helt och hållet mitt eget problem. Men jag stör mig ändå.

      Skulle givetvis aldrig säga något eller visa det på något vis.

      Mim arbetsledares skratt. Hon skrattar och flamsar prick hela tiden, även när man inte borde. Hennes skratt ekar flertalet gånger varje dag över kontorslandskapet. Jag tappar koncentrationen varje gång. Är så fruktansvärt trött på det skrattet. Hade varit det mest framgångsrika ljudet att tortera mig med.

      När folk stavar eller skriver fel. Om jag ändå fattar, vad spelar det för roll egentligen?

      Min svärmor när hon äter. Hennes mun går som kamels och fan vad hon smaskar. Gula tänder har hon med, ?

      Min kollega som av princip (inte dialekt) säger ”en” i stället för ”man”. Hon får så klart säga vad hon vill men stör mig varenda gång hon pratar.

      När folk nyser högt. Eller, blir inte irriterad, det absolut kokar inom mig.

        Och folk som tuggar tuggummi med öppen mun, folk som smaskar, och folk som går extremt sakta men går så andra inte kan gå förbi.

        Haha låter fett bitter, men det är nog mina värsta pet peeves.

          Ja folk som tuggar tuggummi ser ofta ut på ett jäkligt irriterande sätt.

      Att folk inte vet hur man skriver. ”Sommarkvällar ändå”. Ändå i detta fall= nåt som inte man brukar uppskatta så mycket. En person som just upptäckt att sommarkvällar är fina. Inte att personen alltid tyckt det.

      Nån började skriva det på fel sätt sen följde alla efter. Irriterar mig på det.

        Man har ju sagt så länge, fast ofta med ett va på slutet. Det är verkligen inget nytt uttryck ?

          Jag har inte sett det uttrycket tidigare än för nåt år sedan. Och frågan är vad man stör sig på.

          Jag stör mig inte mindre för att folk uttryckt sig fel länge?

      När min man pratar engelska. Tycker att han låter skitfånig.

      Folk som nyser

    Jag började lyssna på Della Q (jag vet, urgammal podd, men ville liksom kolla vad det handlade om) för några veckor sedan och har nu världens hangup på Anna Björklund. Oskön blandning av att störa mig på hennes självgodhet och vara jätteavundsjuk på att hon tydligen tycker det är superlätt att ha dubbelt så många barn som jag och vara hemma med barnen och jobba heltid samtidigt…
    Nån som har en åsikt/vill diskutera? ?

      Har också mycket blandade känslor kring Anna. Men egentligen är jag väl bara avundsjuk. Hon är snygg, intelligent och rolig. Hennes medeltidskläder förstår jag mig dock absolut inte på.

      Hahaha för kanske två-tre månader sen gjorde jag samma *resa*. Lyssnade och fick världens hang up!

        Skönt att inte vara ensam… Gick det över?

          Jaa det gjorde det, finns inte så mycket mer hämta efter jag kollat in hennes Instagram. Fast nu följer jag henne där så kanske inte till 100% då? är nyfiken på huset de ska bygga.

      Jag klarar inte av henne ? Hennes självgoda röst och att hon hela tiden ler när hon pratar? Otroligt verklighetsfrånvänd och oskön.

      Hade också en hang up på Anna tills hon gjorde det hon gjorde mot Moa. Följt Moa på twitter hur länge som helst och hon var anledningen till att jag började lyssna på Della Q så blev att jag ”tog hennes sida” i det bråket. Efter det klarar jag inte av Anna tyvärr

      ”Jobba heltid”. Hon är ekonomiskt oberoende och skriver lite krönikor och spelar in nån podd.

    Hurra för sommar och sol ?
    Gott med glass och frozen yoghurt
    pastasallader
    varma kvällar är härligt. ?

      Hade inte magnum en yougurt glass med jordgubbar? Och vet någon om det finns liknande glassar?

    Är det någon som har några tips kring att bli av med plantar fasciit? Har dragit ner på aktivitetsnivån drastiskt, stretchar men det känns exakt likadant än så länge (2,5 månader)
    Börjar må riktigt dåligt utan träning…

      Åh tyvärr ingen alls mer än att jag lider med dig. Har haft ett knä som krånglat från och till vilket gjort att jag i perioder inte kunnat springa. Mår just nu bra och tacksam efter varje runda. Hoppas du får hjälp snart!

      Stötvåg, stötvåg stötvåg.
      Har haft det och endast stötvåg har hjälpt mig. En gång i veckan under 4v sen var jag som ny.

    Går igenom separation.

    Vi har varit separerade i två månader och har inte haft någon kontakt den här tiden för att ge varandra tid att tänka. Jag saknar min man jättemycket men vet inte hur han känner (det var han som ville separera). Hur vet man om man borde ge upp och gå vidare versus försöka kämpa för förhållandet? Är så förvirrad just nu.

      Du måste ju prata med honom för att få svar på dina frågor, det kan du inte få av någon annan.

      He honom utrymme. Tyvärr är min erfarenhet att när män vill ta pauser så har de redan bestämt sig. Du ska ge upp om han inte saknat dig.

    Hur hjälper jag min alkoholist till sambo att sluta? Han säger att Han vill sluta ändå väljer han att hålla sig full för att slippa biverkningarna som kommer när han inte fyller på mer alkohol..

      Om han vill sluta behöver han söka hjälp. Du kan inte vara både partner och behandlare.

      då vill han inte. han måste vilja.
      han måste gå på AA, och 12 stegsprogrammet. byta polare, om dom dricker osv
      du kan bara finnas med som. stöd på vägen. men du kan inte få han sluta. tyvärr.

      Du kan inte hjälpa honom att sluta tyvärr. Han måste vilja själv och ofta så länge det finns anhöriga som underlättar så blir det inte så stora konsekvenser av drickandet. Varför ska han då sluta liksom? Det är ett drog/alkoholsug och han kommer inte sluta av att du är förstående, peppar honom, hotar,lyssnar osv. Han måste få konsekvenser av sitt drickande…ex bli av med jobbet, familjen lämnar, blir av med körkortet osv. Vill han inte lyssna så gör en orosanmälan till soc. Han kommer då bli kallad till ett samtal. Det måste hända saker som blir obekväma. Konsekvenser så att han ser att detta inte går och blir äkta motiverad till förändring.

      Och under tiden. Läs på om medberoende och sök dig till stödgrupper för dig själv om du ska orka.

      Men kom ihåg. Du kan inte prata, motivera osv en person att sluta dricka!

      /Mvh socionom och beroendeterapeut men lång erfarenhet

      Obs!! Kan vara livshotande att sluta dricka beroende på hur mycket och hur länge han har druckit. Tycker han borde söka psykakuten för att få hjälp med avgiftning eller drop in mottagning ex Nordhemskliniken i Göteborg om ni bor där. Han behöver akutbehandling + stöd för att kunna sluta. Finns bra läkemedel som ex Naltrexon som kan hjälpa till. Lycka till!

    Obs, det är frivilligt att svara och helt okej att inte berätta i sådana detaljer att man kan identifiera vem man är. Och förlåt på förhand om frågan triggar någons jobbiga känslor. :/

    Min barndom. Hade en förälder som misshandlade mig fysiskt och psykiskt och hade väldigt lite trygghet som barn. Min förälder bad mig att begå självmord flera gånger.

    Tack gode gud för terapi och riktiga vänner ❤️

      Nej men gud så hemskt. Kan inte ens föreställa mig hur det måste påverkat dig. 🙁 ?

      Jag skrev nyss ett meddelande till Camilla (med hennes efternamn så det skulle hamna i modd) och bad henne ta bort tråden för kändes så hemskt att ha ställt frågan på det viset jag gjorde, så du vet ifall hela tråden raderas.

      Tacksam att du ville dela med dig i alla fall, även om jag önskar att du inte haft den historien med dig i bagaget. ??

      Exakt sådan var min pappa, men tack och lov har jag en fantastisk mamma. Du är oerhört stark, hoppas du mår bättre idag. Kram.

    Kenzas bebis – flicka eller pojke?

      Pojke!

      Flicka!

      Pojke

      Bebis ?

      Hoppas pojke

        Varför?

          Kenza ville så gärna göra en grej av att inte ta reda på könet. Hon hatade att Klara var gravid samtidigt och tog lite av hennes shine. Hon vill vara den gravida gudinnan ensam på tronen.

            Att vara ensam gravid gudinna på tronen känns absolut som en rimlig sak att sträva efter i en värld med flera miljoner fertila kvinnor. Och att någon snor ens shine under graviditeten känns ändå som en rimlig anledning till att barnet blir en pojke. Räcker fyra lampor för att säkra en dotter eller bör man ha fler?

            Är du dum på riktigt? Hon har ju typ vart mer taggad på Klaras graviditet än Klara, eller sin egen för den delen.

          Häftigt med tre pojkar. Så mainstream att man ska ha en av varje som att man plockar Pokémon.

      Cykel.

      Schäfer!

      Pojke

      Alien !

    Ångrar redan frågan, Camilla Gervide kan du ta bort dessa kommentarer från mig?

    Vem av tjejerna i VPR vill ni vara/vara med?
    Vem av killarna i VPR bil ni vara/vara med?

    Lala
    Svåååårt… Jax?

      Svårt på bägge men Lala och Schwartz

    Vad var det som de skulle diskutera på mötet? Har inte hängt med riktigt…

      Hon ville väl ha ett planerat snitt och fick inte det.

        Är det inte rätt så lätt att få ett planerat snitt?

          Nope. Det ska va medicinsk indikation i regel. Olika beroende på läkare

            Jaha okej, där jag bor så är det ganska enkelt. Oftast räcker det med förlossningsrädsla, att man mår dåligt psykiskt över att föda vaginalt.

      Tror det va hur förlossningen ska vara, önskemål, bearbeta Liams förlossning och sånt.

    Målade tånaglar. Kvinnor på instagram verkar tycka att det är ett absolut måste om man har sandaler. Jag tycker att allt annat än lite diskret ljusrosa är typ äckligt.

    Målar ni? Har ni åsikter?

      Tycker samma som du haha

        Men bara på mig själv! Men känner samma om naglarna på händerna. Brukar sällan ens tänka på någon annans naglar och särskilt inte ha någon åsikt

      Nej, målar inte. Har naglar som liksom växer på höjden, i lager, belöning efter åratal av idrottande där tårna får mycket stryk/tryck.

      Så, mina klumpnaglar är inte lönt att måla, de måste ju filas plant liksom så färgen är ju borta direkt.

      Kan tycka det är fint med färg om naglarna är välskötta och inte långa.

        Låter som nagelsvamp?

          Har samma, vårdcentralen säger att det inte är svamp utan tillväxtzonen som blivit paj efterför många blånaglar.

            +1 på den><

      Tycker inte det är äckligt, men tantigt. I min värld är det bara 50-60+ som har det. Själv skulle jag inte vilja dra uppmärksamhet till mina fötter och vill inte se andras, ful kroppsdel.

        Alla tjejer jag känner över 18 tror kag har målade tånaglar.
        Skulle aldrig gå utan nagellack på fötterna, ser ofräscht ut.

          Oj! Så olika det kan va… Trodde verkligen inte unga gjorde detta.
          Ofräscht? Naturligt tycker jag. Fötter i sig är ”ofräscha” (fula och obehagliga) så inget jag vill pynta…

            Fast vad är mest ofräscht – sunkiga fötter med sprickor, flagande hud, för långa naglar, eller filade, insmorda fötter med ljusrosa lack på naglarna som är lagom långa? 😉

      Har ärligt talat aldrig funderat över vilket nagellack folk har på tånaglarna. Brukar inte gå runt och kolla på folks fötter.

        Nej fy, vem vill det? ?

      Jag målar inte tånaglarna och tänker aldrig på om andra gjort det, enda gången jag lägger märke till någons fötter överhuvudtaget är ifall de är sådär uppenbart inte skötta/ofräscha eller något annat som sticker ut.

      Jag tycker det är fint med fint vårdade omålade tånaglar. Antagligen för att jag själv alltid har minst en blånagel och måste måla med heltäckande för att fötterna inte ska se förfärligt ut.

      Tycker att det är fräscht på sommaren med målade naglar på mig själv så har alltid någon form av rosa nyans då. På andra bryr jag mig inte, reagerar mer om folk har ovårdade fötter.

      Jag har alltid stora blånaglar på stortårna så jag målar i mörkrosa färg. Känns trevligare och finare. Bryr mig inte om andra tycker det är äckligt eller fult.

        Varför, vad gör du med dina fötter??

          Gör ingenting alls. Men haft blånaglar på stortårna mer eller mindre konstant sedan 15 år tillbaka. Läkaren menar att det kan bero på min psoriasis som sitter både i huden och leder och överallt.

            Ojdå!
            Aldrig hört ordet blånaglar förut och så dyker det upp flera gånger här idag ? Är det vedertaget? Där jag kommer från säger man blå nagel, eller blåa naglar, inte som ett ord.

              Där jag kommer från säger man blånagel. Riktigt högt upp i landet. Vet inte om det är rätt eller fel men så säger vi här.

              Var tvungen googla nu ? blånagel enligt saol i alla fall https://svenska.se/saol/?id=0294974&pz=5

                Förstår heller inte att så många verkar ha det? För mig är det när extremt som händer när man skadar sig liksom, aj!

      Går på fotvård och pedikyr var sjätte vecka på vintern och var fjärde på sommaren. Älskar att ha välvårdade fötter och har gärna starka färger (alltså typ rött eller korall, ändå rätt klassiskt) på tånaglarna.

        Men var fjärde?? Har du hudproblem?
        Går också påmåediktr men gör shellack och det håller från typ ju i till slutet på augusti. Smörjer fötterna så inga förhårdnader.

        Eller är det bara så ofta för att det är gött?;)

        Ryser bara av att höra det, ingen skulle få röra mina fötter, tycker det är så obehagligt.

      Absolut, nagellack! Helst rosa eller ljuslila!

      Tycker ser frächare ut med målade på sommaren när man har sandaler och liknande. Snarare äckligt med omålade ?

        Hur kan naturligt va äckligt? ?

          Finns mycket naturligt som kan se äckligt ut ?

      Har alltid nagellack, känner mig ”naken” utan det. Tycker det är både snyggt, välvårdat och fräscht med målade tånaglar.

        Exakt samma känsla här! Känner mig naken utan nagellack

      Fixar mina tånaglar på salong var sjätte vecka och har alltid vitt gellack ?

      Känner samma. Har alltid ljust ljust gellack på naglarna (både fötter och händer), för att se fräsch ut. Tycker absolut färg kan vara fint på andra men när jag själv har det känner jag mig typ ”smutsig” och utklädd ?

      Jag tycker målade tånaglar är lite som att sminka sig. Jag känner mig vackrare för mig själv, men tänker även att andra tycker jag är snyggare.
      Går dock i perioder hur mycket jag målar, både på händer och fötter, men jag har både ljusare och mörkare färger på tånaglarna och på fingernaglarna kan jag ha alla möjliga färger eller mönster. Ljust på tånaglarna känns fräscht, mörkt känns sexigare typ, haha!

      Har ingen direkt åsikt om andras tånaglar mer än att det är kul när jag ser att andra har målade. Jag själv har alltid målade tånaglar. Och på fingrarna. Målar om de varannan vecka ungefär och har gjort i över 10 år.

      Målar men tycker akryltånaglar/fransk pedikyr ser äckligt ut. 😛

        Akryltånaglar, så sjukt! ? Måste ju bli jättehårt och kunna skada den man sover med..

          Faktiskt inte alls ovanligt att partners till personer med akryltånaglar kommer till akuten med skador relaterade till detta. Skulle aldrig göra det själv. :/

      Jag tycker målade tånaglar är fint. ??✨

      Egentligen skitfult. Men tår överlag är skitfula. Jag har målade just nu, brukar inte ha det.

      Haha vad många roliga svar. Jag bor i rosa nagellack, tåringar, vristlänk och någon diskret feminin tatuering året runt typ. Gjort så sedan tonåren och nu går jag mot femtio.

      Jag kan inte måla mina tånaglar. Mina lilltånaglar är ”klämda” av naturen. Det är helt omöjligt att måla nagellack på dem. Och att ha nagellack på åtta av tio tånaglar – nej tack.

    Hur ställer ni er kring att folk dokumenterar sina barns uppväxt och delar med sig av det? Min mamma fotograferade och filmade så gott som allt under mina första år i livet, och då sociala medier såg världen innan dess att jag gjorde det så skulle allt rent krasst även ha kunnat delas öppet. Nu som vuxen uppskattar jag verkligen att så mycket finns förevigat och upplevde aldrig kameran som ett problem. Däremot hade jag inte alls haft någon positiv inställning till om min barndom delats med allmänheten, för mig känns det alldeles före integritetskränkande. Några bilder då och då absolut, men att dagligen dela med sig av sitt barn på sociala medier tycker jag är fel. Det borde man själv få ta ställning till. Ändå finns flera influencers vars karriär bygger på att exponera barnen. Vad tycker ni?

      Delar själv väldigt mycket på mina stories nu när jag är föräldraledig. Har ett privat konto och bara vänner och familj som känner mig. Tycker om att dokumentera en fin tid i livet, gör fotoböcker också men gillar även det spontana och vardagliga man delar på stories. Fotar och filmar aldrig när barnen är ledsna eller arga utan delar små glimtar av vår vardag. Lägger ingen värdering i hur andra gör.

      Har ett fotoalbum från det att jag föddes tills jag blev 13-14 år. Är så ledsen över det. Hade verkligen velat haft fler foton. Har inget på film heller (född på 80-talet så fanns väl knappt då) men min pappa begick självmord när jag var 5 år och jag har totalt 5 foton av han. Det är sorgligt.
      Har fotat o filmat mina barn mycket sen de föddes. Har lagt ut mycket på sociala medier, så alla (tänker på all släkt o vänner) får de dem också. Har inte tänkt något dåligt om det, men skulle aldrig lägga ut något om de själva säger att de inte vill. Och jag tänker alltid på vad jag lägger upp.

      Tycker det beror på. Har någon ett stängt konto för släkt som man kanske inte träffar så ofta förstår jag syftet.
      Fast inte exakt allt, naket, toabesök etc.
      Men kaske en skolavslutning, kalas eller annat som en mormor eller en faster kan uppskatta.
      Sen att föräldern tar hänsyn när barnet blir äldre och kanske inte vill vara med mer.

    Jobbar som lokalvårdare på sjukhuset och idag blev alla mina nycklar som jag har ansvar över snodda. Lämnade dom på städvagnen medans jag gick på toa snabbt. Jag har sån ångest nu då det är typ det värsta som kan hända där. Dom måste nu byta lås på en himla massa dörrar pga mig ? och jag är ganska ny på jobbet också vilket gör det betydligt värre

      Det är okej ❤ ingen dog, och allt annat går ju att lösa.

      Åh vet känslan! Men ha inte ångest, det kunde varit så mycket värre ? Jag körde sönder en maskin för flera miljoner på mitt jobb idag ? surt men ingen blev skadad och då är det ju lätt att laga!

      Alla är människor och kan göra misstag, det löser sig ❤️

      Hur vet du att någon snodde dem? Du kanske har slarvat bort dem?

        Hon vet väl om hon la dom på vagnen och sen var dom borta när hon kom tillbaka från toaletten? :O

        Men snälla nån. Var bara tyst.

    Har Diana moseni börjat kränga NuSkin eller vad är det frågan om? ?

      Opererat sänder sig har hon iaf ?

    hjälp. jag dejtar en kille som heeeeela tiden pratar om pengar, hur dyrt allt är, vad saker kostar, alltså i negativ ton, det känns så jävla osexigt, vet inte vad jag ska göra? han är liksom inte snål så, men ändå så vill jag typ att han ska betala mer, men nu betalar jag mest, fast han tjänar mer än mig? känns typ orimligt. jag tycker bara det finns en gräns för hur mycket man kan klaga över vad saker och ting kostar idag, liksom vi alla vet att de är dåliga tider, måste du göra det värre? typ så. snälla kan ni inte dela era tankar kring dejtande och pengar och vem som bör betala mest eller om det faktiskt är ganska osexigt med petiga snåla snubbar?

      Men vilka kostnader har ni ens att dela på om ni ännu bara dejtar?

        absolut inga förutom nöjen och restaurang etc, de är mer liksom, tonen kring det

          Hade stört ihjäl mig om jag var du och nog inte kunnat fortsätta ses?

            det är typ där jag är just nu

          Aha, då förstår jag. Jag och min kille sedan flera år tillbaka betalade huvudsakligen för vårt eget och gör det än idag då jag studerar på annan ort i något år till. Ibland betalar han, ibland betalar jag, och dom gångerna är inget vi tänker på utan det jämnar ut sig i längden. Dock är det inget vi lägger fokus på heller, och jag förstår att det kan bli jobbigt om det gång på gång kommer på tal. Prata med honom om det tänker jag?

      Jag tycker det beror lite på inkomst, tjänar man ungefär lika mycket så bjuder man varandra eller delar så att det landar på ungefär 50/50 (behövs inte rättvisa på kronan utan mer att båda har inställningen ”jag tar det här det jämnar ut sig”). Har man inkomstskillnad som att t ex den ena har ett välbetalt jobb och den andra pluggar så är det rimligt att den med välbetalt jobb tar mer av kostnaderna.

        Oj hamnade fel.

      Vad sjukt, också reflekterat över detta! Dejtat cirka 5 pers senaste året och 2 killar har varit helt besatta av summor och att det ska vara billigt. Så sjukt osexigt på första och andra dejten!
      ”Jag reste till *ett ovanligt land* för det var billigast” euw…
      ”Jag lagar mest fläskfilé för det är på extrapris”.. ”
      ”Har du hart talas om appen Rabble? Man får rabatt på notan då!!”
      När han beställde öl ”den absolut billigaste ni har, tack!”

      Alltså jag fattar att om man har ont om pengar men måste man verkligen ta upp detta då…?

        Blä så trist! Förstår dig.

      Om han är så här nu lär det inte bli bättre sedan. Ofta brukar den egenskapen följas av andra tråkiga beteenden. Spola honom och skaffa en mer flexibel och utvecklad kille!

      Hur/var träffade du honom? Om du använder OLD så är ett bra sätt att sålla bort dessa typer genom att skriva att du vill ha en traditionell man.

      det där är avtändande tycker jag och indikerar snålhet hos mig. jag har avslutat om jag sett dom trenderna. det är dyrt för alla nu.. men om man jobbar och inte har barn så bör dom flesta ändå ha råd med nåt nöje. blir väldigt tråkig stämning om man ska prata om vad allt kostar i negativ ton.
      tycker du ska leta vidare ?

      Men för fan ni dejtar bara så betala era egna grejer själva.

    Har ABC sångerskans dotter börjat avtjäna sina 2 månader på anstalt ännu tro? Hon misskötte ju sin frigång så till den grad att det blev omvandlat till inlåsning.

      Ojojoj. Tycker sund om den minsta lilla pixieboken som verkar vara väldigt ordnad och skötsam, men måste dras med en sådan familj.

      Hur gör man om man missköter den? Vad var det hon skulle göra?

        Hon dök bara upp på en tredjedel av sina tillfällen då hon skulle göra samhällstjänst. Bara ursäkter om att hon var sjuk resten. Så inte ens det orkade hon göra utan litade väl på sin förmåga att bortförklara sig, funkade inte. Tydligen bättre att låsas in.

    En väldigt nära anhörig till mig blev mördad när jag gick i lågstadiet. Mordet i sig, och allt som skedde därefter (rättegången, den mediala uppmärksamheten, hot från GM mot oss anhöriga, vandalisering av graven osv), är mitt största trauma. ?

    Jag hade en otroligt fin barndom för övrigt, men den händelsen förstörde en stor del av den…

    Min ena förälder tog sitt liv när jag var 9 år gammal. Har valt att liksom lämna det obehandlat för varje gång jag börjar fundera över/prata om det blir jag helt ur balans i flera veckor. Så lägger locket på. Är 30+ nu.

    Någon som vet vad som hände mellan Amanda Colldén och Anna Dahlbäck (alla våra ligg) ? De var ju bästa vänner men efter de fick barn är de tydligen ovänner.

      Det undrar jag med! Nu ser det ut som att de inte följer varandra på Instagram heller.

        Nää de har de inte gjort pä länge. Men tycker om man lyssnar på deras gravidpodd så märker man att de var irriterade på varandra. De hade väldigt olika upplevelser om att vara gravid och hur man skulle ”te sig som gravid”. Antar att momlife hit Amanda hard (som man vet!) och Anna typ tyckt de är mer nice, och det krockat. Men deras sambos var ju också vänner så 🙁

      Jag känner mig riktigt oklädsamt nyfiken kring detta. Har själv ingen aning varken vad som hänt mellan dem eller varför min nyfikenhet är så stor….

    Ni som pluggat till personalvetare. Vad jobbar ni som? Var tjänar ni?

      Jobbar som HR-specialist och jobbar brett inom HR och har jobbat 6 år sedan examen. Tjänar 50’

      Rekryteringskonsult! 32 000 efter några års arbete.

      62000 kr som HRBP/HR-ansvarig. 10 år sen jag exade.

      Arbetar som HR-koordinator, tog examen för två år sen. Tjänar 40.500kr.

    TW
    Har en märklig fråga. Kan ni framkalla spyreflex på er själva?

    Ibland när jag mått riktigt dåligt (vi talar illamående till följd av graviditet, alkohol o.s.v. och inte psykiskt illamående) har jag velat spy i hopp om att må bättre. Men det är helt omöjligt! Spelar ingen roll hur långt ner i halsen jag lägger fingrarna..

      kan inte heller!! har extrem spyfobi, så även om jag är pissfull och skulle behöva spy går de inte ens med fingrarna i halsen, de är helt omöjligt

      Jag kan inte heller ens om jag försöker. Tror det är bra, annars hade jag nog haft bulimi (har BED).

        Du kan fortfarande ha bulimi, man kan kompensera på andra sätt. Alltså det kanske du vet, men jag tänkte själv att jag endast led av hetsätning i flera år eftersom jag inte spydde (kunde inte heller). Var först i höstas när jag äntligen sökte hjälp som jag faktiskt fick diagnosen bulimi istället, för jag kompenserar genom överdriven träning.

          Du kanske inte ska ge personen tips

      Ja jag tror det. Hade en dålig andedräkt en kväll. Tänkte att jag borstar allting lite extra inklusive tungan. Känner en pytteliten hulkning men tänkte inte på det utan fortsätter borsta tungan och helt plötsligt så står jag och spyr. Det hjälpte inte mot den dåliga smaken i munnen jag hade ?

        Haha sådär är sambon också. Räcker att tandborsten åker för långt bak för att ska vara fem före att spy. Vårt barn tycks ha ärvt samma ?

      Kan inte heller!! Omöjligt!! Men är ju en bra egenskap vid oralsex ?

      Prova att fokusera på att rengöra tungan väldigt noga med din tandborste. Det funkar för mig. Kan annars typ svälja min egen hand utan att få en enda kräkreflex. Tror det är för att hanfen känner munhålan och munhålan känner handen så hjärnan ba: jamen allt är i sin ordning, ingen idé att få panik

        Ja jag får ju kväljningar av sambons k*k oavsett om den är ren eller inte. Så tror du har en poäng där, att hjärnan är ok med egna kroppsdelar ?

      Kan absolut

      Ja. Jag har för pigg spyreflex så för mig räcker det med att tänka på något jag tycker är lite äckligt för att det ska hända. Så mitt problem är åt det andra hållet, jag spyr för lätt och för ofta. (Har inte någon ätstörning och det är inte psyket, bara en störig grej)

      Ja, det kan jag.

      Ja jag behöver bara nudda den där grejen som hänger ner i halsen (minns inte om den heter något ?) så kan jag spy.
      När jag druckit för mycket alkohol behöver jag bara böja huvudet neråt så spyr jag. Spyr bara när jag mår riktigt illa, hatar att spy annars.

      Jag fast den verkar vänja sig. Jag kan få så panikont i magen så det enda som hjälper helt är att spy. Märker dock att det blir svårare och svårare, sist gick det inte ens. Killar på gomspelet liksom. Men ändå, när jag borstar tänderna och rengör tungan kan jag få reflexen.

    Nån som tycker nåt om Anna Björklund?
    (Min första något mer utförliga fråga fastnade i modd)

      Jaha är det Anna Björklund som är modd-triggern, ojdå.

    Någon som vet något märke som säljer kärsbärsglass?
    Har såna cravings men blev genast helt trött i huvudet av att googla då jag mest fick upp recept.

      Nope, finns inte.

      Jag saknar ibland Cherry Garcia från Ben and Jerrys så mycket att jag vill gråta.

        Nu gör du mig så ledsen. Så så ledsen. Ngn som vet om det finns på något glasställe i Västsverige?

          Jag saknar också cherry Garcia ibland! Men kan då tipsa om da aldo som säljer en körsbärsglass med mörk choklad och amaretto. Dyr glass, men helt klart värt för är otroligt god italiensk glass (men tillverkas i Sverige) https://www.aldo.se/ vet inte hur uppdaterad listan med återförsäljare är, men kanske går att hitta nära där ni bor?

          Västsverige: Halmstad. Där finns en lokal producent som heter Riccardos. Dom brukar ha körsbärsglass, inte alltid dock. Men SUPERGOD

    Min pappa dog väldigt plötsligt i vårt hem när jag var 15 (hjärtstopp). Minns fortfarande exakt hur min mammas röst lät när hon hittade honom.

      Oj, konstig formulering av mig. Menar hennes röst när hon ropade på oss… Det ekar fortfarande i mitt huvud.

      Min pappa dog i hjärtstopp hemma för 3 månader sen. Jag och min mamma var med och såg på när han dog framför ögonen på oss och vi kunde inte göra något, inte 5 ambulanspersonal och akuten heller.

    Varför tror hon att förlossningen ska starta tidigt spontant bara för att förlossningen med Liam var i v23 eller vad det nu var? (enligt hennes stories etc, när hon förklarar varför dom redan tvättat alla kläder, gjort i ordning rum ifall att hon skulle komma tidigt). Förlossningen med Liam var ju en igångsättning pga att hon var sjuk och inte en spontant påbörjad förlossning, så det är väl inte ens en risk?

      Fast fan va jag skulle vara nojig runt dom veckorna ! Förstår henne !

        Och det lär ju trigga en mängd jobbiga känslor att vara i dom veckorna också. Som om man inte är nog orolig ändå som gravid. Jag håller alla tummar för henne och barnet.

          Jag kan förstå att hon tänker så pga traumat hon har i bagaget, men hennes kropp minns ju inte att hon sattes igång och förlöste i v20+nånting nu? Jag nämnde aldrig något om att hon inte får/bör noja?

            Nej kroppen minns nog inte det ( säger jag och drar en killgissning). Men hade hon havandeskapsförgiftning , det är lättare att få igen väl?
            Hur som , jag skulle nog inte funka normalt heller runt dom veckorna. Tänk att det hände för typ fem år sedan, sedan dess har de försökt bli gravida och kroppen inte kunnat men nu går det, klart detta måste vara så jäkla känsligt. Jag skulle nog dock försöka göra annat än att just tänka på det.

      Men tänker du att hon inte alls påverkats av vad som hände sist? Jösses vad folk är empatilösa alltså.

        Herregud det var inte alls det jag menade, jag fattar att hon kan vara orolig pga trauma? Men det är fortfarande inte en faktiskt risk med tanke på att hon blev igångsatt sist och att det på intet sätt skulle starta en förlossning i samma vecka som hon senast förlöste ett barn. Jösses vad folk är dåliga på att läsa alltså.

          Nä, läkarna vill säkert ha tätare koller för skojs skull. De har ju så lite att göra så bara kul för dom om patienter kommer in oftare än de måste.

          Ne fattar hur du menar . Det var inte hennes kropp som satte igång förlossningen utan läkarna.

    Jag är säkert så jävla orimlig nu men sörjer typ att mitt barn slutar förskolan och börjar skolan nu till hösten. En tid i livet som är slut liksom, och jag tycker det är jobbigt med skolplikten då livet blir så låst.

      Förstår dig! Kände så förra året när min äldsta slutade förskolan. Nu är det skolplikt kl 08:00 varje morgon, man kan inte bara låta han vara ledig när man känner för det osv. Sen tycker jag det var jobbigt att de ska klara allt själv. Min son glömmer jacka när det är kallt, tar inte på sig stövlarna om det regnar, ingen påminner han om att dricka vatten när det är varmt osv. Visst fritidspersonalen hjälper till om de ser, men inte lika säkert som på förskolan.
      Men det kommer gå bra ändå ?

        Är nog beroende på fritidspersonal då. Jobbar själv på fritids och vi påminner alltid om kläder och att dricka extra vatten nu när det är varmt ute.

      Skulle aldrig kunna ha barn i Sverige. Det är hemskt vad barn får lida på grund av skolplikten. För att inte tala om föräldrars saknad efter barnen. Det är inte hälsosamt att tvinga barn till skolan så många timmar i flera år.

        Vet absolut ingenting om skolor i andra länder, vill förklara hur det funkar i ett land där du tycker skolsystemet är bra? Utan skolplikt, hur försäkras alla barn en likvärdig, mångsidig och adekvat utbildning i förberedelse för eventuella högskolestudier?

          Vill du*

      Jag håller med. Är flera år kvar för oss men längtar inte. Plus att jag tycker att skolplikten blivit så överdriven (vet att detta är en extremt ”unpopular oppinion”).

      När jag var liten och man tex skulle åka utomlands en extra vecka över ett lov så kunde föräldrarna kolla med läraren och bestämma i varje enskilt fall. Låg man inte efter och gjorde läxor under resan så fick man åka. I dagsläget är det ju stenhårt att man inte får missa skola. Känner helt ärligt lite: vad är katastrofen om en sjuåring missar en vecka…

        Låter absurt ? är det lika hårt i alla skolor i Sverige?

        I min kommun får man vara ledig 10 skoldagar per läsår. Tycker jag är ganska mycket.

        Det är inte alls stenhårt utan ca 10 dagar per läsår kan klassläraren ge ledigt för. Ska ni resa mer är så, ja då är det vanligen rektorsbeslut på det.

          Tror kanske då att det är olika i olika kommuner? Men vet också vissa vi känner med äldre barn där barnen liksom är väldigt aktiva i en viss idrott och det är en hel del läger och tävlingar och så som kanske ligger torsdag-söndag trots att det inte är röda dagar. De är jätteduktiga och skötsamma i skolan och samtidigt superinvesterade i sin sport. Svårt då att föräldrarna ska behöva neka barnen att vara med eller helt stå över en semestervecka för hela familjen, för att dagarna inte räcker till.

          Min poäng är helt enkelt att det borde vara mer individbaserat.

            Fast samtidigt, hur hållbart blir det för lärarna som redan idag har rätt rejäl arbetsbelastning om varje elev ska ha individanpassad ledighet med tillhörande uppgifter, planering osv? För det blir ju rejält skevt om man börjar göra upp specialregler för barn som idrottar eller barn som har bra betyg.

              Håller inte med. Det var inte alls krångligt när jag gick i skolan. Läxorna man skulle göra var ju samma som övriga barn gjorde samma vecka. Krävs ingen ”individanpassad plan” för ett låg-/mellanstadiebarn. Läxorna är typ ”läs ett kapitel i bok X högt för din förälder”, eller ”gör tre mattetal i boken”. Men idag ska allt vara så genomanalyserat och svårt och märkvärdigt…

              Tja, min åsikt bara. Ingen behöver hålla med.

                Men arbetsbelastningen för lärare ser inte ut som när du var barn längre. Tyvärr.

                  Tror du missade vad jag menade. Om en klass ska ha en viss läsläxa till vecka X så blir det ju inte en större belastning för läraren om Lisa gör läsläxan på Kanarieöarna och resten av klassen läser hemma i sina soffor samma vecka.

          Hos oss är det två dagar per läsår av läraren och utöver det säger rektorn konsekvent nej (kommunal, Sthlm).

      Själv tycker jag precis tvärtom. Skolplikten är otroligt bra, och det är bra att föräldrar inte får göra precis som de vill med ledighet. Alla barn ska få en likvärdig skolgång, så de blir morgondagens demokratiska medborgare. Det skulle inte fungera om man fick dyka upp hur man själv vill.

        Det är ju dock enorm skillnad på att få ”dyka upp hur man vill” och att få en extra ledig vecka i samband med tex sportlov om familjen ska åka på en resa och man i övrigt inte har dålig närvaro eller ligger efter med skolarbetet. Allt är inte svart eller vitt. Tycker att det är märkligt att neka en tex åttaåring en ledig vecka med hänvisning till ”skolplikten” om förhållandena i övrigt är ”normala”. Självklart ska man inte tillåta att de kan komma och gå som de vill men det har väl ingen sagt?

    Jag är på jakt efter ett recept. Hittade det på typ instagram för kanske tre år sedan, en svensk kvinnlig influencer delade det men kan inte hitta det.

    Det var cookies med smält marabou i och sen havssalt på toppen. Var farinsocker i också. Alltså inget märkvärdigt och finns säkerligen liknande recept. Men dom här var så goda! Någon som kan tänkas veta vilket recept jag letar efter? ?

      Låter som Alexandra bring? Hon kanske har ngt sparat i highlights?

      Det här kanske?
      https://alexandrabring.se/2020/03/18/recept-browniekakor/

        Ja!! Tack, nu ska det bakas!

    Vet inte om dödsfall räknas som trauman. Men hursom så avled mina föräldrar med ganska kort mellanrum när jag var i 20-årsåldern. Det som sedan blev traumatiskt var när mitt syskon tog livet av sig några år senare, det kom så oväntat. Så hela grejen blev som ett trauma för mig. Mitt i allt förlorade jag ett barn halvvägs i graviditeten också.
    Och min bästa kompis avled rätt nyligen.
    Kort och gott mycket död i mitt liv. Vilket nog är mitt största trauma för nu orkar jag inte knyta nya bekantskaper för det ligger väl i mitt undermedvetna att dom kommer försvinna dom med.

    Sorry för deppigt. Jag har absolut fått hjälp att processa allt så det är ingen fara på det viset.

      Usch, vad tufft. ?

        Det låter nog värre än vad det är tror jag. Jag har lärt mig leva med det och försöker att inte tänka på det så mycket, för börjar jag tänka på det så blir det så många frågetecken som jag ändå inte kan räta ut.
        Och jag har en egen familj som jag mår bra med idag så jag är inte ensam även om jag saknar dom som förlorats.

          ❤️

      Är i liknande situation. Hur har du klarat dig? Kram

        KBT-terapi, genom att vara öppen med det och prata om det för att försöka avdramatisera och genom att försöka tänka att jag är fortfarande här så jag måste försöka göra det bästa av det jag har. Rent krasst. Men det sätter sina spår även om det inte märks på en.
        Hoppas att du kan hitta ett bra sätt för dig att ta dig igenom det. ❤️

    Jag väntar just nu vårt andra barn. Stora barnet kom på BF – vore kul med lite statistik för att se om det finns tendenser åt något håll eller bara är slumpen ?
    Ni som har fött minst två barn: vilket/vilka av barnen kom före respektive efter BF? Kom något av barnen på den beräknade dagen?

      Första barnet 10 dagar över tiden, andra barnet två dagar över.

      Första barnet BF + 7
      Andra barnet BF + 11

      Första: 39+6
      Andra: 40+0
      Tredje: 40+1
      Fjärde: vi får se ?

      Första – och enda – barnet vid 43 års ålder, gick 4 dagar över tiden och sen ut med en väldig fart!

      Första barnet några dagar innan bf, andra barnet 14 dagar efter bf, tredje kom 3 dagar efter bf tror jag!

      Min första kom fyra dagar efter bf och andra kom fem dagar efter bf.

      Här kom första bf+10, andra bf-3, tredje bf+10.

      Första barnet kom fyra veckor innan BF andra barnen kom tre veckor innan BF.

      Första barnet kom 1 vecka innan BF, andra kom 3 veckor innan BF.

      Första barnet BF + 11 dagar
      Andra barnet BF + 5 dagar
      Tredje barnet BF + 7 dagar

      Första barn: 37+1 -vattnet gick 03.00, 12.00 var han ute
      Andra barnet: 38+1 regelbundna värkar som börjar 11.00, ute 19.30. Pojke det med

      Väntar nu en flicka i augusti så ska bli spännande att se om hon också blir tidig

      Första BF -7
      Andra BF+2

      1 bf +4
      2 bf -10

      Första: 4 dagar innan BF
      Andra: 11 dagar efter BF

      Första: 40+4
      Andra: 40+1

      Båda mina kom på BF!

      Första barnet: 5 dagar över tiden
      Andra barnet: 5 dagar före BF

      ?

      1:a kom 8 dagar efter bf.
      2:a kom dagen innan bf.
      3:e fem dagar innan bf.
      Snabbt förlossningsförlopp alla tre.

      Första 38+5
      Andra 39+4

      Första: 35+6
      Andra: 26+5

      Första kom på BF. Andra blev igångsatt en vecka innan BF.

    Undrar också! Men man vet ju liksom inte vad hon har förväntat sig heller. Dom kan ju inte bara lova saker och dom måste ju utgå ifrån det som är mest säkert för mamma och barn.
    Sen dessutom så har hon ganska långt kvar till sin förlossning. Men hon stressar ju fram allting helt maniskt. Läkaren kanske reagerade på det.

      Vad stressar hon fram maniskt med förlossningen?

      Jag kan förstå att det är ett trauma för henne och att hon vill bearbeta och veta hur det ska bli den här gången. Och helt ärligt, känner hon sig inte trygg med den läkare hon träffade så är jag all for att hon byter till en annan om möjligheten nu finns. Hennes situation avundas jag inte.

        Och en högriskgraviditet med hennes bakgrund också, då förstår jag om det är läkaren som vill börja gå igenom inför en förlossning också.

        Hon beter sig maniskt när det gäller det mesta runt graviditeten. Hon har alla symtom, nya cravings varannan dag, magbilder sen hon plussade typ, mängder av kläder redan. Hon är mer gravid än alla andra!
        Gällande förlossningen så är det ju just det att hon stressar fram allting. Hon är i v 20-21. Hon har halva tiden kvar!
        Handlade det om traumabearbetning så är det ju olyckligt om det inte blev som dom önskade,men det är kanske något dom borde ha gjort lite tidigare också. Känsligt att göra det när man även är gravid.

          Att hon köpt kläder och lagt ut matbilder lär inte läkaren ha haft åsikter om. Och om hen haft det så förstår jag varför hon blir irriterad.

          Sen är det ju ett faktum att hennes graviditet anses vara en riskgraviditet och med tanke på vad som hände i dessa veckor förra gången så är det inte konstigt att hon vill prata med läkaren om förlossningen. Jag hade inte en lika riskfylld graviditet som henne men en som inte var ”normal”. Jag började prata förlossning med min läkare redan i vecka 18. På läkarens initiativ. Ser faktiskt inte något konstigt med det.

            Magbilder*

            (Men jag lämnar diskussionen här. Jag har förstått att det är poppis att ifrågasätta allt hon gör så jag kommer inte lägga mer tid på det ?)

          Blir orolig för Hanna och det ofödda barnet, har till och med döpt en ofött barn. Förstår att barnlängtan varit stor men hennes maniska beteende och alla dessa storys dagligen gör mig orolig..

            Är väl inte ovanligt att man valt namn innan barnet är fött?

              Nej det är kanske inte onormalt.
              Men är det normalt att säga ”nu ska jag och Lara gå till mormor” eller ”nu är Lara sugen på det och det”.
              Lite märkligt är det faktiskt.

                Hjälp ? kan man ”Conecta” så med barnet i magen. Well well , alla är olika . Det kanske hjälper henne att bli lugn .
                Men håller med , jag hade inte gjort så, iaf inte öppet ?

      Hon är typ i v.20 och födde alltså i v.24 sist. Rimligt att stressa tycker jag.

        Fast hon födde ju då pga hon var sjuk i havandeskapsförgiftning, inte för att barnet i magen ville ut tidigt. Men visst kan hon känna sig extra skör runt dessa veckor med tanke på vad som hände sist, men det vore rimligt att försöka varva ner snarare och försöka fokusera på annat/vad som får henne att må bra, och kanske inte börja bearbeta det traumat mitt i en ny pågående och väldigt efterlängtad graviditet (det skulle gjorts mycket tidigare av flera anledningar). Lättare sagt än gjort givetvis.

      Håller inte alls med om att hon stressa fram något just här. Jag hade en tuff första förlossning (som ändå slutade bra) och när jag blev gravid igen så tog jag upp det direkt på inskrivningen att jag pankes stödsamtal lite längre fram, för att gå igenom det som varit och våga hitta tillit till mig själv och min kropp igen inför förlossningen. Barnmorskan tyckte det var jättebra att jag tog upp det så tidigt, just för att man inte ska gå runt större delen av graviditeten och ha jobbiga känslor inför att föda. Bättre att ta upp det på bordet tidigt och se till att det finns en bra och tydlig plan (om kvinnan önskar det).

    Yogagirl är ni 10 (?) dagar över tiden. En vecka eller två är ju ingen big deal. men jag undrar om hon har koll? På mängden fostervatten etc? Vad gör hon om det går 3, eller 4 veckor över tiden? Jag gillar hennes naturliga approach, men även den har en gräns, eller…..?

      Inte ni, utan nu! Ska det ju stpå…..

        Stå, herreG*D!!

      Med tanke på de studier som finns (och avbrutits pga för hög risk) kring överburenhet förstår jag inte hur hon vågar riskera just den delen av sin graviditet. Jag hoppas för allt i världen att hennes barn får leva och må bra.

    Hallå.
    Dagens i-landsproblem. Köpte Nicks sockerfri glass med vaniljsmak, men den var inte lika god som den jag smakat med jordgubb. 🙂

      Jaha.

    Jag vill bara tacka er som igår stöttade mig efter min farbrors självmord. Vi var där idag och han hade lämnat en lapp där han skrev att han inte orkade längre och sade förlåt. Gjorde ännu ondare att läsa det. Känner mig arg men samtidigt så ledsen – även repet hängde kvar i trappan där han hade hängt sig. Det kommer ta så lång tid att komma över det här men ett stort tack till alla er som sträckte ut en hand igår ❤️

      ♥️

      Jag beklagar, självmord är fruktansvärt tragiskt. Det är mycket tankar och känslor i början, och det är okej. Med tiden kommer såren läka och du kommer kunna se tillbaka på det fina ni delat. Massor med kramar.

        Jag hoppas verkligen det för just nu känner jag mig väldigt nedstämd. Jag är också väldigt orolig för min pappa som fick en stroke för tre år sedan – och rädd för att hans brors självmord kommer orsaka det igen. Men jag försöker hålla ihop familjen så gott det går. Får bara se hur länge jag själv orkar innan jag faller ihop.

    Läste häromdagen i Aftonbladet om en ensamstående tvåbarnsmamma som beklagade sig över att inte har råd att göra någonting med sina barn i sommar. De kunde enligt henne inte ens åka och bada för de har inte råd med bussbiljett. Sen framkom det i intervjun att hon har ett heltidsjobb, förvisso lågavlönat men ändå en större summa än vad många har vid typ föräldraledighet, sjukskrivning eller bidrag. Även att hon har flera skulder för hon har tagit ett större lån för att bekosta en utbildning (som hon nu inte jobbar inom) och även flera mindre snabblån bla för att katten blev sjuk.
    Vet inte, men det kändes bara som väldigt märkliga prioriteringar och oförmåga att planera. (Menar inte att inte katten ska få vård, men har man det tufft ekonomiskt kanske det inte är rätt tid att ha husdjur).

      Jag vet inte om just den kvinnan gjort bra ekonomiska val men är trött på att vi pratar om fattigdom i det stora hela som att det är ett individproblem och att så fort någon med lite pengar beställer en pizza eller har en katt så är det ”skyll dig själv att du är fattig” som att det är anledningen och inte saker som inflation, höga räntor och för låga minimumlöner som ställer till för folk, främst ensamstående mammor.

        Jag är också ensamstående mamma och visst kan jag prioritera ibland att vi ska äta ute, åka till badhus och liknande. Och så ser man till att dra in lite på annat just den dagen/veckan. Men att ta lån och snabblån för att klara av utgifter tycker jag vittnar om större problem, ja.

          Toppen att du klarar dig bra men det betyder ju inte att alla andra har den turen? Vi har sk ”arbetande fattiga”, alltså folk som jobbar heltid och ligger under fattigdomsgränsen, för de går det inte ens att prioritera sig till ett resturangbesök för det finns absolut inget att prioritera bort. Och en oväntad utgift eller en oväntad sjukskrivning kan räcka för att knuffa de in i skuldsättning. Och i desperata lägen tar folk desperata beslut.

            Men denna mamma (i artikeln) har ju tex skulder pga tagit ett större lån för att gå en sminkutbildning. Känns ju extremt märkligt att göra och sen beklaga sig över att man inte har råd att åka buss med sina barn.

              En utbildning hon förmodligen trodde skulle betala tillbaka, precis som alla andra som studerar. Och de flesta som pluggat har csn-lån som är betydligt högre än vad det kostar att gå en sminkutbildning. Människor som jobbar heltid ska ha såpass ok inkomst att de klarar av att betala av på ett sådant lån, vi ska inte ha ett samhälle där en felvald utbildning skickar in folk i fattigdom.

                Fast det är stor skillnad. Vissa utbildningar måste du betala för själv (så lånet blir ett blancolån från tex en bank) och de är ofta oxå sådana utbildningsf som sällan leder till yrken med stor efterfrågan och fast lön.

                Utbildningar som ges på tex universitet är ju gratis men folk kan ta CSN-lån istället för ”inkomst” under studietiden och det är lån med väldigt bra villkor.

                Det är, enligt min åsikt iaf, betydligt mer oansvarigt att ta ett blancolån för att köpa en sminkutbildning än att ta CSN för att tex utbilda sig till… tja vad ska jag dra till med… jurist eller socionom eller utvecklare eller lärare eller nåt.

        Det är ju både ett individproblem och ett samhällsproblem, det ena utesluter inte det andra. Det finns folk som verkligen har svårt att få det att gå runt trots prioriteringar och ofta lite ”moment 22”-situationer (flytta till billigare område men vara längre från släkt som kan hjälpa med barnen när man jobbar? Plugga och vara utan lön för att i längden eventuellt få högre lön? Etc). Men sen finns det såklart även låginkomsttagare, liksom höginkomsttagare, som oavsett inkomst kommer leva över sina tillgångar, det kan man inte komma ifrån.

        Vad är egentligen en rimlig summa att kunna klara sig på? Och med klara sig menar jag inte bara det allra mest basala för ja, jag inser att man kanske speciellt om man alltid lever lite torftigt ändå vill ha någon form av guldkant. Men som i det här exemplet – hade hon tagit bussen till stranden om hon haft 1000 kr mer i månaden? Hade hon planerat noga så att de pengarna räckt till många bussbiljetter eller hade de köpt mat och dricka på stranden så att tusenlappen går åt på en dag? Hade hon känt sig mindre fattig med 5000 mer i månaden? Eller hade det funnits nya ”hål” att fylla? 10000? Jag vet såklart inte eftersom jag inte känner henne. Liksom alla andra, man vet liksom inte om mer pengar ens kommer lösa problemet.

        Och det här med prioriteringar, drygt om andra ska hacka på en liten grej man kanske valt ut noga – tex att ha husdjur. Men å andra sidan – finns pengarna inte så finns de inte, någonstans måste de komma ifrån förr eller senare. Oavsett inkomst måste man prioritera, har de i familjen valt djur så blir det ju tyvärr mindre över till annat. Vilket inte är någon annans problem men klart folk har åsikter om man går ut med det.

      Åh herregud. Det är verkligen inte lätt att va låginkomsttagare/ha ont om pengar i dagens samhälle. Alltid kommer det någon förståsigpåare och berättar hur man skulle ha gjort annorlunda.
      Vad är det enligt dig okej att fattiga har? Inte husdjur bevisligen. Men är det ändå okej att skaffa barn? Kanske borde hon tänkt till där också.

        Säger väl sig självt att en människa som tar flertalet snabblån inte är den vassaste kniven i lådan vad gäller att ta ansvar för sin ekonomi.

        Unpopular opinion: Tycker absolut inte att man ska skaffa barn om man inte har råd att ge dem en dräglig barndom. Barn har rätt till en barndom, att vara förälder är ett privilegie.

      Snabblån är ju berömt för att vara en…smart grej. 42 % ränta är inte ovanligt.

      Synd om barnen, men ser inte hur det är varken en nyhet eller någon annans problem. Det är en konsekvens av att ta dumma ekonomiska beslut.

        Empatin är på topp i dagens värld, fy fan…

          Det var ett himla tjat om empati. Vad hjälper det henne att jag har medkänsla och tycker synd om henne? Hon har ju bevisligen dålig koll på hur ekonomi funkar och då brukar man lära sig när man får en kalldusch.

          Nej, jag säger inte att alla fattiga har dålig koll. Jag säger att om man tar flera snabblån för att katten är sjuk eller lån för att genomföra utbildningar som inte leder till jobb, då behöver man lära sig att prioritera sina barn och få ekonomin att funka.

      Skulder och snabblån tycker jag ändå säger en del om hur ekonomin hanteras? Har man låg inkomst så har man inte råd med allt, men det ska mycket till för att inte kunna täcka det mest basala. Jag är student i en av Sveriges dyraste städer och kan fortfarande stoppa undan pengar varje månad genom att tänka mig för gällande pengar.

        Ja eller så tar desperata människor inte alltid de smartaste besluten utan gör det dom kan för att klara sig igenom stunden? Det är rätt sjukt att v

          -vi har människor som jobbar heltid i det här landet som knappt har råd att täcka det mest basala. Och det är stor skillnad på att konstant ligga på mariginalen som t ex ensamstående mamma, för förr eller senare kommer en utgift som knuffar dig över kanten och att vara student under något år för att sedan få en högre inkomst.

            Det kan absolut bero på desperata val. Men det är fortfarande val och det är en själv som gjort dom. Klarade jag mig när jag var 16 år och utkastad så vill jag nog påstå att man klarar sig med en heltidslön bara man gör genomtänkta vuxna val.

              Att ha lite pengar under en period som ungdom eller under studietid är inte samma sak som att vara vuxen och försörja sina barn på en lön. Du kan inte ta dig själv som exempel för att döma ut folk som är i en helt annan situation.

                Vi pratar en period på 9 år i mitt fall där jag levt på CSN eller varit låginkomsttagare, under gymnasietiden var CSN dessutom i provlopp kaffepengar i värde. Innan dess bodde jag hemma men kommer knappast från en rik familj där man fick en kontantinsats i avskedspresent. Så rent krasst har jag haft obefintlig till låg inkomst under samtliga 25 år i livet och har aldrig funnit mig i en situation där pengarna inte räcker det basala utan tvärtom har jag oftast kunna spara undan en liten summa varje månad. Så jo, jag vågar nog påstå att med rätt prioriteringar så klarar man sig på en heltidslön även om den är låg.

                  *i princip. Tack autocorrect.

          Fast hur desperat är man när man tar lån för en sminkutbildning och pizza? Vi pratar inte om att ta snabblån för att rädda boendet.

          Jag kan tycka synd om personer som hamnat snett. För det är onekligen svårt att ta sig ur den negativa spiralen. Men samtidigt kan inte samhället rädda varje person som gång på gång tar nya lån med ockerränta. Däremot kan staten göra mycket för att hjälp att folk inte hamnar i denna sits. Typ förbjuda sms lån från första början.

          Men att säga att man inte har råd med glass och buss för att det senare framkommit att man lagt en stor summa på lån till skönhetsutbildning är ju ändå ganska oansvarigt tyvärr. Jag kan se två sidor av det här myntet.

            Sminkutbildningen var nog i förhoppning om att det skulle betala tillbaka sig och pizzan förstår jag. Kan tänka mig att man som mamma inte har hjärtat att neka sitt barn precis allt, att man en gång vill att hen ska kunna få en pizza. Och den vanligaste anledningen till fattigdom är inte överkonsumtion, folk har blivit lyxvfällanskadade till att tro det, utan att vi har för att många jobb med för låga löner i förhållande till vad det kostar att leva.

              Då var den där pizzan en riktig björntjänst för barnen.

                Nej, det var det inte. Barnet fick äta pizza en gång, det är förmodligen något hen kommer växa upp och tänka på när hen tänker på hur deras mamma gjorde allt för att de skulle få något någon gång. Så lätt att sitta på en hög häst och döma ut andra människor när man inte är i deras skor.

                  Då minns man nog hellre hemmagjord pizza och tak över huvudet än vräkning på grund av personlig konkurs och köppizza.

              Man hoppar inte på en utbildning som kostar pengar när man har barn att försörja om man inte har pengarna. Alla kan inte vara PTs och MUAs. Och man tar definitivt inte lån för pizza. Att någon ens kan försöka försvara så otroligt dåliga val? Jag växte upp väldigt fattigt. Åt ”utemat” första gången när jag var 19. Inte det minsta synd om mig.

              Vuxna människor behöver ta vuxenansvar och tråkiga beslut.

        Att vara student är inte ens samma sak som att vara fattig på riktigt.

          Nej, men att ha lön från heltidsjobb är inte heller att vara fattig ”på riktigt”.

            och då nämner de inte ens de sämst betalda jobben, alltså gigjobben för foodora, Uber osv där de anställda jobbar för mycket mindre än det här.

            https://www.kommunal.se/blogg/lisa-bondesson/heltidsarbete-ingen-garant-en-inkomst-att-leva-pa

      Det är stor skillnad på att ha låg inkomst under en period, tex en föräldraledighet och att vara låginkomsttagare under en lång period.

      Att gå ner i lön under 1-1,5 år kostar de flesta medelinkomsttagare av. Det beror på att de ofta har en buffert, har många av de saker de kommer att behöva under perioden med lägre inkomst redan osv.

      Att ha låg inkomst under lång tid innebär att man saknar buffert. En oväntad utgift blir då ett stort problem. Man kanske inte kan passa på att handla när något är billigt, man kanske inte kan handla stora förpackningar och på så sätt få ner priset per kilo eftersom man då inte går ihop månaderna budget, man kanske inte kan ta sig till den billigare butiken eftersom man saknar bil osv osv.

      Det är så lätt att döma andra och deras val i livet men få människor tar alltid bara bra och helt logiska beslut. Att betala för en utbildning kanske var ett sätt att försöka skapa ett bättre liv som misslyckades. Pizzan på kredit kanske var ett sätt att glädja barn som nästan alltid får nej till svar när de ber om något. Det var inte det bästa beslutet men kanske var det som behövdes där och då.

      hon har inte prioriterat sina barn.

      och nu blir det gnäll. lite som dom i yxfällan.. har tyvärr inte så mkt sympati för det beteendet. är ensamstående men har god ekonomi för att jag sparar pengar, har budget och tänker på min konsumtion. har en låg medellön, barnbidrag och underhåll (lägsta) och 2 barn på heltid utan något stöd fr den andra vh.
      har inga lån el skulder. har råd med det mesta för att jag tänker ekonomiskt och prioriterar barnen först sen mig.

        Exakt! Är i nästan exakt samma situation själv och visst fasen går det bara man prioriterar rätt och tänker klokt. Har hellre inga lån eller skulder, att köpa en utbildning (för att sen även behöva ta CSN medan tiden man pluggar) samt ha husdjur finns inte på kartan just nu. Inte synd om oss för det, utan det här till vanligt vuxenansvar att inse sånt.

      Tycker också folk som har risigt med pengar ofta gör konstiga val. Som att det är en rättighet att leva som grannen gör. Jag har aldrig haft pengar. Har inte råd att äta varje dag, och max en gång per dag. Har inga excesser osv. Då får man ju hacka i sig det. Inte kan man ju anse att man har rätt att göra som ”alla andra” och skuldsätta sig ännu mer.

    Nån som sett dokumentärserien Skamlös på SVT? Så otroligt sjuk…

      Jag har… Är helt mållös! En av de bättre dokumentärer jag sett senaste tiden. Richard är ju ett skolboksexempel på psykopat. Extremt obehagligt!

    Hallå! Har någon erfarenhet av att lasra bort tatuering? Har ett 2×3 cm stort ungdomsmissag jag vill lasra bort och det enda som hindrar mig är egentligen det faktum att det ska göra så sjukt ont enligt vissa (på google). Några erfarenheter här inne? Jag fattar ju att det gör ont, men är mer orolig för om det ens är hanterbart eller inte ? är ju en liten så går troligtvis snabbt med en picolaser. Men ändå! Rädd som satan. Moralpredikan kring tatueringen i sig undanbedes 😉

      Lasrat bort en cirka 10*10 och första sessionen är värst. Blev blåsor efteråt och ”värmen” efter behandlingen var jobbigast. Sedan blir det mildare och mildare för varje gång. Förhoppningsvis behöver du inte lika många behandlingar som jag själv för det sved i plånboken…..

        Okej! Men själva sessionen med lasringen var hanterbar smärta iaf då? Är rädd att det ska göra så ont att en får panik och rycker bort armen (där jag har tatueringen).
        Är du nöjd med slutresultatet annars? 🙂

      Jag har lastat elva gånger nu tror jag och det har väl kostat mig runt 17k. Den är inte borta än på ett tag heller.

      Nu tänker jag predika för mig själv: AAAAH, DIN JÄVLA PAPPSKALLE! WHY DID YOU DO IT?!

      Nämen okej. Min är gjord av en amatör, så den sitter som berget. Är din gjord av en riktig tatuerare bör det gå bättre. Se till att bedöva innan bara och gå till någon bra, gärna någon som har en maskin som blåser kalluft samtidigt som den lasrar (laserverket i sthlm, t ex)
      Sen gör det väl olika ont beroende på var den sitter, min sitter såklart på ett av de mest smärtsamma ställena på kroppen.

      Känns som att det snärtar till ett gummiband mot huden fast konstant i nån minut. Är det inte en enorm tatuering så är det ju mer görbart. Nån skrev att det gick lättare efter några behandlingar men vet inte om jag håller med.. Eventuellt tvärtom (var ett tag sen ?)

        Nej, det gör bara ondare ju längre in i behandlingen man kommer för de ökar ju på ”lasringen” (kommer inte på vad man säger) för varje gång.

    Vi är en vecka och hälsar på hos svärföräldrarna och jag är redan less efter en dag. Svärmor är så satans ”på”. Knappt så nån får gå på toa själv utan att hon ska vara med. Fattar att hon saknar sitt barnbarn och sin son, men alltså man behöver inte knacka på sovrumsdörren 07.00 och fråga om vi ska stiga upp snart. Ge mig era jobbiga svärmödrar-historier.

      Haha åh vad jobbigt… Lider med dig!!

      Jag och killen har inga barn men min svärmor lägger sig i allting, tack och lov inte om barn eller så, men typ allt annat. Är rätt irriterande. Vi trivs jättebra i vår förvisso ganska trånga men jättefina 2,5:a och hon helt från ingenstans frågade ”om vi inte ska flytta?” Liksom såna där grejer som kommer från ingenstans. Och så pratar hon jättelänge och mycket om sig och sitt och sina problem och frågar aldrig någonting och väntar bara på sin tur att snacka när man själv har ordet (vända det man säger så att det på något sätt handlar om henne) trots att man redan hört 90% av sakerna hon pratar om hundra gånger tidigare. Kanske låter harmlöst för många men det är såna här småsaker som gör mig skitirriterad haha.

      Min fråga om
      Min ägglossning och min och min mans sexliv. Jag pratar inte med henne längre.

      Mina svärföräldrar är rätt konservativa och har traditionella könsroller så när de är på besök brukar speciellt min svärmor pika mig om min kille gör något som är enligt henne är en kvinnas jobb. På ett sätt som är sådär lite skämtsamt men 100% allvar, typ ”män som inte blir bra omhändertagna hittar någon som tar hand om dom, haha skämta bara”. Min kille säger ifrån och vi har minimerat besöken så det är bra men blir irriterad bara jag tänker på det.

      Vi bor på hotell när vi hälsar på svärföräldrarna. Så bestämmer vi träff och har aktiviteter og middagar / fikor etc ihop, funkar väldigt bra.

    Och Jag fick intrycket av att hennes revanschförlossning skulle handla om att hon ville föda vaginalt men inte fick. Skulle isåfall kunna förstå läkaren lite faktiskt…
    Men alla verkar tolka det som att hon inte fick planerat snitt. Tycker det skulle vara väldigt märkligt om hon inte skulle få det med tanke på vilka problem hon haft under denna graviditet och med allt hon varit med om tidigare och all oro…

      Så tänkte jag också faktiskt. Att hon la fram vaginalt men läkaren sa typ direkt nej

        Känns väl som sällan vården säger nej till vaginalt..

          Nej tänker med så ! Men å andra sidan är väl detta en högriskgraviditet ( säger man ens så) och har hon varit i kontakt med mvc , läkare och sjukvård lika frekvent som hon är igång på Instagram så kanske läkarna ändå ville boka in snitt, för att vara på den säkra sidan lixom ?

      Av vad jag förstått har hon väl börjat snudda vid tanken om vaginal förlossning… Undra om det inte kan ha varit så att hon inte kunde bli garanterad kejsarsnitt, eller att läkaren ansåg att kejsarsnitt inte var första prio… och att hon därför blev upprörd eftersom hon ville ha garantin om ett snitt. Hon har väl ändå haft en ”normal” graviditet. Allt verkar ju ha sett bra ut hittills väl?

        Hon har svarat på kommentarer som undrat att det inte handlade om huruvida hon ska föda vaginalt eller med snitt. Sen går hon inte in på så mycket mer detaljer. Så jag tolkade det som att hon inte kände sig lyssnad på och förestådd i sina känslor, (dvs att hon vill bearbeta sitt turister trauma och planera denna förlossning) snarare än om vilket sätt hon vill föda på.

          Så kan det nog vara! Jag har inte hängt med i svängarna riktigt.. Kikar in då och då ?
          Är läkarna rätt personer när man vill bearbeta då tänker jag? Finns det inte något som heter typ Auroramottagning eller dylikt?

      Undrar varför hon inte skulle få föda vaginalt isåfall? Hon skrev ju att planen alltid vart planerat KS.

        Kan det vara så att hon bedömts som ostabil?

    Åsikter om Ribecka och Martin?

      Det var roligt att följa henne fram till att hon blev gravid

        Vad var det som var roligt innan?

      Ett par som lever livet, dom får vanlife att se hur mysigt ut som helst. Ska bli spännande att se hur det blir med en bebis som ska med.

        Spännande att ha en nyfödd på den lilla ytan. Lycka till. Verkligen lycka till.

      Fattar inte hur de kan ha så mkt visningar, tycker det är så tråkigt när de reser så har slutat titta ? Har träffat dem en gång IRL också och Ribecka var urgullig men Martin var dryg ?

        Dom gör ju samma saker o varenda vlogg. Dricker kaffe: Surfar lite. Virkar en skitful mössa. Hej! Vi ses nästa vecka! Och då ska vi göra samma sak igen men vi har kört två mil. Vi hörs!

          Exakt så! Sjukt tråkigt ? Tyckte det var kul att se båda byggena av bilarna men sen har jag knappt kollat någon video alls.

      Martin är en jättebäbis. En riktig barnunge. Helt tafatt i allt han tar sig för. Ja du frågade om åsikt.

        Tafatt? Han har nu byggt en van och en buss, hur kan man vara tafatt då?

          Och det imponeras du av?

          Skulle du vilja ha barn med honom?

            Helt ärligt verkar han lite tappad…

      Trött på hennes reklam i varje video och på instagram jämt. Förstår att det är hennes jobb men det är reklam hela tiden i alla kanaler

    TW Familjeliv ?
    Har ni några argument för/emot att kolla kön på bebis i magen?
    Vi måste ta ett beslut snart men varken jag eller min sambo tycker det är särskilt viktigt, så ingen av oss har någon stark åsikt åt något håll. Är nyfiken på om det är någon vinkel av frågan vi glömt.

    Min mardröm är att folk ska börja hetsa med blått och rosa ifall vi berättar, så det är mitt största argument mot ? Tycker det är fruktansvärt töntigt att tro att färg hänger ihop med kön men min killes familj är så inne i sånt gammalmodigt tänk.

      Då hade jag tagit reda på det om jag ville, hållit det hemligt och sedan kört stenhårt på typ brunt.

      Vi tog inte reda på och det var så spännande ! Det blev lixom den ultimata överraskningen när barnet kom ut ?
      Kan ni hålla er , vänta 🙂

        Samma här!

      Har fött tre barn, första kollade vi kön på ultraljudet, barn nr 2 kollade vi inte. Jag tycker det är roligare att veta kön, vet inte varför, men tror det handlar om att jag vill veta så mycket som möjligt om den där lilla minimänniskan som är inneboende i min kropp. Hade jag kunnat ta reda på skostorlek och hårfärg så hade jag gjort det också.

      Gå på din magkänsla.

      För oss var det spännande att inte veta.

      Jag har kollat kön på båda mina barn. För att jag ville det och det kändes naturligt för mig. Skulle aldrig drömma om att ta in andras åsikter om hur jag borde göra. Och skulle heller aldrig ha åsikter om hur andra gör där.

      Vi ska kolla kön, jag har inget behov av att vet kön nu men min sambo vill gärna veta innan barnet kommer. Vi kommer inte berätta könet för andra utan hålla det för oss själva 🙂

    Några tankar kring kajjans texter om hsp? Jag har alltid känt lite skav kring hsp men vet inte riktigt varför heller.

      Som autistisk får jag spader på alla med en fullt fungerande neurotypisk hjärna som klagar över hur fruktansvärt mycket dom lider av intryck och social interaktion. Men jag har också lärt mig att det inte är en strid värd att ta om man inte vill bli fullkomligt ångvältat av psuedovetenskap.

        Nja, allt är ju relativt. Jag har adhd med väldig betoning på H, men tycker absolut att andra får klaga på att de känner sig ”speedade” i perioder eller att de känner att det är rörigt i huvudet. Vi har ju inte patent nåt.

        Finns även många andra grejer som kan göra sociala interaktioner svåra. Ångest, extremt dåligt självförtroende, blyghet, trauma osv.
        Vi har alla saker att brottas med och en egen stig att vandra.

          Definitivt, svårigheter kan man ha oavsett om man har en diagnos eller ute. Det blir ju dock skillnad på att ogilla starka ljud kontra att bokstavligen inte kunna sålla ut ljud på grund av att hjärnans anatomi avviker. I mina ögon blir det lite som att säga ”jag kan inte gå för jag är så trött i benen” till någon som är rullstolsburen. Dock behöver man såklart inte dela min åsikt.

        Igen…? ? Du har skrivit det tidigare.

          En fråga ställdes och jag svarade på den, ser faktiskt inga konstigheter i det. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt om det påverkade dig negativt.

      Jag tror många med hsp egentligen har npf.

        Eller HVP och ABC.

        Har du inte hsp själv så kanske du ska sluta killgissa!

          Har och har, jag trodde det var mer ett personlighetsdrag än en diagnos.

      Hsp känns ju allmänt rätt spretigt, från ”symptom” som verkligen alla har, till sånt som verkligen påverkar livet på ett negativt sätt och kan vara symptom på något annat, tex depression, ångest, stress, alternativt npf-diagnos. Och eftersom begreppet innefattar sånt som de allra flesta kan känna igen sig i så är det lätt att sätta stämpeln på sig själv (såhär har jag ju alltid varit!) när det kanske faktiskt rör sig om något man behöver professionell hjälp för. Alltså, tror det är viktigt att bena upp vad det är man faktiskt lider av (om man lider alltså) istället för att bara ”jag är ju hsp” om man behöver vila i ett mörkt rum ett dygn efter en middag ute.

        Svårt att bedöma sig själv också, utifrån vad? Hur vet man hur känsliga andra människor är? Man har alltså kommit till insikt om att man är annorlunda jämfört med andra så pass att man passar in i en viss kategori, men samtidigt inte så pass ”allvarligt” att man behöver söka ordentlig hjälp?

          Ja eller hur. Jag vet ju inte hur alla andra på jobbminglet upplever det, eller hur mycket vila de behöver efteråt, eller hur ogärna de vill delta osv. Och de ser knappast vad som pågår inuti mig under tiden. Då är det lätt att tro att ”alla andra” osv.

          Lider du av det i den grad att vardagen påverkas negativt så är det definitivt allvarligt nog att söka vård för. Just i den aspekten är det faktiskt helt irrelevant vad kollegan på jobbminglet känner.

            Ja jag håller med om det – påverkas du negativt så sök hjälp och gå in med öppen syn och låt professionella bedöma dig. Problemet när man ”diagnosticerar” sig själv som hsp är ju att man kanske börjar undvika allt socialt, senare kanske börjar bara ligga hemma även efter jobbet osv och tänker att det är helt normalt för en med hsp, men det kan ju vara att man gått med en obehandlat depression länge och skulle kunna bli bättre med samtal och medicinering. Till exempel. Men att problemet kan vara att vissa är rädda att bli stämplade med en diagnos (psykisk sjukdom, npf) att man istället placerar sig som hsp eftersom det även kommer med en massa bra egenskaper associerade till det.

      Läs Elaine Arons bok eller böcker om hsp. De är bra!

      Inte läst kajjans texter men ska ta en titt! Det lilla jag snappat upp om HSP är att det känns lite som horoskop, rätt mycket saker som kan stämma in på vem som helst egentligen? ?

      Spretigt begrepp… Jag har tänkt att jag är hsp, men egentligen kanske mer av ett orkidébarn? Gillar den termen mer.

    Inte för att någon kanske bryr sig eller minns men en update kring min dejt som helt plötsligt blev ”off” från att tidigare varit väldigt uppvaktande:

    Vi hade ett samtal när han kom hem från sin resa och jag beskrev mina känslor, han mötte mig i dom där och då, men jag hade fortfrande lite dålig magkänsla efteråt. Jag gav det en till vecka, men jag upplevde att det inte blev bättre med kontakten utan vissa dagar hördes vi inte alls och skrev jag dröjde det läänge innan svar. Det var mest jag som skrev till sist. En dag när det dröjde ca 11 timmar att få respons (trots inloggad flera gånger under dagen) så valde jag att avsluta allt själv. Fick en väldigt neutral respons på det och vi önskade varandra lycka till.

    Men jag har såå svårt att sluta sakna honom. Jag vet att jag tog rätt beslut då samma dag som jag avslutade började det snubbla in nya tjejer på hans insta. Så tyvärr råkade jag nog ut för en player. Vilket gör mig så ledsen då detta var den första personen jag vågat gilla och ha sex med efter min separation för 2,5 år sen som varit lite av ett trauma för mig med lång bearbetning. Så tips mottages för att mitt dumma hjärta ska komma ikapp med min hjärna ?

    Men jag har i alla fall lärt mig att magkänslan är en stark drivkraft och man ska inte ignorera den ??

      Ge det lite tid så ska du se att du snart är glad att du blev av med honom mer förr än senare.

      Du har helt rätt, ignorera aldrig magkänslan.
      Börja med att avfölja honom på sociala medier och sen går du ut i sommarvärmen och njuter av livet, hänger med vänner på uteserveringar eller annat du gillar att göra så här års.
      Snart springer du på en trevlig kille och den där snubben är ett minne blott!

      Lita på magkänslan! Våga ut o dejta, men känns något fel, även om du inte kan sätta fingret på det, så lita på den känslan. Det finns fina killar där ute.

      Är det verkligen honom du saknar? Eller är det idén av vad du önskade hade varit?

        Nej, egentligen är det nog inte honom jag saknar. Jag blev nog ”paff” över att jag nu faktiskt började känna något efter att ha dejtat många och känt noll för dom.

      Var det inte ni som bara hade setts fyra gånger? Jag hade känt mig väldigt kvävd om jag var han, det kändes som att du inte ens lät honom njuta av sin semester. Om nån som jag hade sett några få gånger hade börjat ställa krav om framtiden hade jag flytt illa kvickt.

        Klart han fick njuta av sin semester? Det var verkligen inte så att jag skickade meddelande efter meddelande eller jagade honom på något sätt alls. Men jag märkte en stor skillnad på hur han bemötte mig efter vi legat med varandra och det gjorde mig otroligt förvirrad. Jag ställde inga krav alls på honom eller var för ”på”. Tvärtom försökte jag ge space men insåg att för min del fungerade inte detta till sist. Klart man vill känna att den man dejtar och ligger med ska visa intresse?

          Han verkar ju inte helt bra, om han verkligen var intresserad hade ju inte du varit för ”på”. Däremot tror jag det är bättre för din egen skull om du inte sitter och räknar timmar och använder så mycket tid och energi på att vänta på svar.

      Ett tips till nästa dejt/relation är att ta det lite lugnt i början. Magkänsla i all ära, men en stor del av egen olycka genom livet är orimliga förväntningar och föreställningar om hur livet ser ut och ska ske.

      Ni är inte gifta vid första ögonkastet.

        Jag var verkligen inte redo att ens kalla personen för pojkvän eller något sånt, men när jag dejtar någon så är mina förväntningar i alla fall att jag inte ska behöva känna mig ignorerad.

      Jag har inte läst ditt tidigare inlägg och det kanske är en klen tröst men jag är lite i samma situation. Hade träffat en kille i närmare ett år när jag märkte att han började dra sig undan mer och mer och tillslut när jag konfronterade honom avbröts allt. Har insett att han nog haft andra tjejer vid ”sidan av” hela tiden och han gick vidare direkt till någon annan. Kommer också från en tuff separation innan och det här var första personen jag släppt in så det har varit tufft! Verkligen en kombination av ilska och saknad på samma gång.
      Men! Har lovat mig själv att inte gräva ner mig utan våga mig ut igen och nu har jag sakta men säkert börjat dejta och det hjälper faktiskt med att komma vidare. Testa du också ❤️

    Undra om det blivit lite skav mellan rosanna och Lisa-maria efter att rosanna åkte hem till Sverige pga ”får inte vistas i solen” men i själva verket supa med kompisar på hemmaplan på diverse fester och uteserveringar….

      Det måste det ha blivit.. måndagsvibe podde nämnde det snabbt men Hanna börja prata lite om annat, men sa att de blev något där

      Utifrån det man ”vet” så tycker jag så synd om Lisa…

    Vem mer än Nemo Heden och Ann Söderlund är med och gör Kompani Svan?

      Men varför mod?

    Är uppvuxen med en förälder med alkoholproblem vilket lett till att jag sett och hört sånt barn inte borde ha gjort.
    Är över 30 men har ändå jättesvårt för människor som är för fulla, undviker situationer där jag vet att mycket alkohol förekommer. Dricker själv men bara ”lagom”. Får ångest när min partner vill dricka för ofta. Han vet naturligtvis min historia och har aldrig varit speciellt intresserad av att drick han heller, men nu till sommaren är det ju så trevligt med kall dricka.

      Ji.
      Jag är exakt lika. Värst är när ens partner blir berusad då jag undermedvetet tydligen ser personen som trygghet och under berusning försvinner det. Som ung löste jag detta genom att själv vara mest berusad av alla.

    Är ni lyckliga?

      Nej, verkligen inte ? utöver en sjukskrivning på 7 år för utmattning och depression som går upp och ner så är ”allt” annat i livet dåligt.

        Hur har du bemötts av Försäkringskassan? Jag fick sjukpenning i fyra år sen var det stopp trots ytterligare försämringar sen fem år. Utan en nära anhörig hade jag inte levt idag.

          Jag fick göra en utredning om min arbetsförmåga. Den visade ganska tydligt att jag är smart och duktig, men att jag mår väldigt dåligt och kommer behöva en väldigt lång, långsam upptrappning. Efter det har dom inte sagt nåt mer. Jag har även haft ganska rejäla bakslag under tiden. Men innan dess var dom väldigt på och stressade mig jättemycket.

        <3

      Inte idag. Inte de flesta dagar faktiskt. Är nöjd om jag inte är aktivt jätteolycklig.

        tack för att du delar <3

      Absolut.
      Alla barnen är friska, har kul på jobbet och älskar att vara/göra saken med min sambo.

      O med det härliga vädret vi har nu och stundande semester så kan man inte vara annat än lycklig ?

        härligt att höra <3

      Faktiskt. Spenderade hela 2022 med att draaaaa mig upp ur den ångest och depression som styrt mitt liv i nästan 30 år. Många små och stora beslut har äntligen gett resultat och livet är inte längre en tunnel utan ljus. Jag står i ljuset, med näsan vänd mot solen.

      Jag kan andas igen. Jag vågar hoppas.

      Så ja, jag är lycklig. Äntligen.

        wow <3

        Snälla berätta vad du gjorde för att ta dig upp?

          Jag kan försöka. Det rör sig om ett helt års aktiva val och beslut, så kan såklart inte ta med eller komma ihåg allt.

          I stora drag började det med att jag verkligen funderade på vilket liv jag ville leva. Vad mår jag bra av och hur kan jag prioritera det? Det låter enkelt, men har varit tufft. Det genomsyrar hela mitt liv nu och handlar om allt från hur jag pratar om mig själv till hur jag sover, äter och jobbar.

          Jag vill dock vara tydlig med att jag fått professionell hjälp i många många år. Jag rekommenderar ingen att gå omkring med obehandlad depression och jag säger absolut inte att det bara handlar om att ”ta sig i kragen och tänka positivt”.

          Om jag har levt på ett visst sätt i många år och alltid fått samma resultat, då är det kanske dags att ändra livet, kände jag. Obs, har levt ett ”vanligt” liv. Inte nåt galet med alkohol eller droger eller så. Men ett liv som inte var rätt för mig. Jag började ändra hur jag pratar om mig själv. Slutade med nedvärderande skämt. Tog åt mig när jag fick komplimanger. Började skämt på andra hållet i stället. Typ när min man sa att han tycker om mig svarade jag ”jag vet, det är för att jag är helt underbar, smart och snygg.”. Dåligt exempel, haha. Men du fattar. Sedan såg jag över mina andra vanor. Små små steg i riktning mot det liv jag ville ha.

          Efter många små förändringar tog jag ett stort beslut och bytte jobb.

          Mitt sätt är inte rätt för alla. Ta hand om er.

      Nej tyvärr. Vaknar upp varje dag med en känsla av hopplöshet och tomhet typ..

        <3

      Jag är lycklig men väldigt orolig sedan en tid tillbaka.

        Vad är du orolig över?

          Främst min mammas hälsa.

      I det stora hela: ja.
      I måndags när jag åkte hem från jobbet, jag bara satt där och mös bakom ratten. Hade allsång med mig själv och sjöng med för glatta livet till Tomas Ledin och Tommy Nilsson. Slog mig flera gånger under den 25 minuter långa bilresan ”fan vad livet här härligt??”.

      Det är inte så varje dag, men jag är positiv i grunden så hittar det där ganska enkelt.

      Ja!! Hur kan man inte vara lycklig? Vi lever i Sverige som har haft fred i 200 år (!) och vi lever i frihet. Det är sommar och sol och snart semester. Jag är frisk och min familj är frisk. Jag är föräldraledig med en bebis och sover väl inte toppen, min relation är dessutom rätt kass. Men jag är lycklig ändå för livet är långt och fullt av möjligheter och min bebis är underbar.

    Har ni sett dokumentären Skamlös på SVT? Efter det tredje och avslutande avsnittet ikväll så känner jag mig både arg och uppgiven. Tyckte att det var vidrigt redan innan sexbrotten nämndes. Dom här får aldrig ett samvete. Snart utsläppta, fy fan!

      Vad handlar den om?

        Den enklaste sammfattningen i en vidrig röra
        https://www.svt.se/nyheter/inrikes/valdtaktsdom-blev-slutet-for-skrackvaldet-pa-arbetsplatsen

      Har inte sett tredje avsnittet än men alltså… psykopat? Är rädd för såna där människor. Oberäkneliga, maktgalna, gränslösa och totalt empatilösa. Fy fan. Hans asgarv när reporten frågade (i scenen om Syrien) om han uppskattade att folk skulle torteras och dödas pga hans ljug.. fattar inte hur man blir såndär.

      Men dagens skratt när han försökte låtsas att han inte känner till Facebook? ?

        Han är fullkomligt rubbad. Visade sig att kompanjonen Mikaela också är ett as. Jag blir också skrämd av så fullständigt empatilösa människor.

        Ja då hade han inget emot att vara dum i huvudet.

        Hans blick och tics. ….

    tror att den läkaren inte va insatt i traumat el iaf inte bemötte dom så. kan ändå förstå dom om oron kring förlossningen. tycker att hennes vilja och önskar ska tas i besiktning, tycker hon håller modet uppe, det måste va sååå tufft och oroligt med tanke på historiken.
    jag håller alla tummar för dom❤️

    När min mormor dog då jag bara var 23. Hon fick inte ens fylla 70 och hade kunnat leva länge till.

    Att jag fick en reumatisk sjukdom som 30-ish åring.

    Tinnitusen som kom som en jävligt icke önskvärd present dagen före min födelsedag nu i februari. Önskar inte ens min värsta fiende konstant brus i huvudet.

      Fick också reumatiska problem nyligen som 30 åring. Men fick min konstanta tinnitus för 4 år sedan dock, den kom över en natt.

      Förhoppningsvis kan vi bli botade i framtiden genom forskningen på exempelvis neurala interface, så ge inte upp hoppet 🙂

        Ja, vi får hålla tummarna!

        Har du vant dig efter att ha haft det så länge och störs inte längre av det? Min största önskan är (om det inte försvinner) att jag iallafall kan vänja mig såpass att jag inte längre hör det aktivt hela tiden.

    Åsikter om vanlife människorna?

      Åh herregud vad trött jag är på den sortens människor. Jag vet inte. Det känns bara så tillgjort istället för frigjort. Att åka runt med en superpimpad van och göra content till sociala medier på olika coola platser. Det är väl bara en annan typ av backpacker? Tänker också att det faktiskt inte är så billigt. Att de flesta människor i 20-årsåldern som gör det mest sannolikt kommer från privilegerade förhållanden och landa lugnt och tryggt hemma hos mamma och pappa när de tröttnat på sin van.

        Ja och de som har barn känner jag ofta hur bra är det för barnen? Ingen fast punkt, inga vänskaper och dessutom får de ofta sova i ett litet litet utrymme med två syskon samtidigt som föräldrarna har en trevlig stor säng. Visst kanske skoj för dom att se nya platser men tror ändå det är bra för barn att kunna rota sig någonstans.

      Fruktansvärt ängsliga, med ett avgrundsvrål inombords.

      Tycker alltid att det är härligt med människor som gör det de verkligen vill när det handlar om sådana saker.

    Fasen, jag är rätt ung men har ändå en hel del ”senilvårtor”, även i ansiktet. Vill iiiiinte ha dem där. Vårdcentralen vill inte hjälpa. Någon med samma problem och som hittat lösning? Hudläkare, ”skönhetsklinik”…?

      https://www.google.com/amp/s/www.firstderm.com/sv/seborroisk-keratos-senilvartor/amp/

      Jag sterilserade min nagelklippre och klippte bort dom själv när de var små.
      Fick även under graviditeten så tog dom direkt. Sved bara pytte.

    Nån mer som hört att Hanna Hedlund är tillsammans med Linus Wahlgren?

      Haha nej? Det tror jag inte ett dugg på ? Hon är ju bästa vän med Pernilla och Jessica

        Men jag tror inte varken Pernilla eller Jessica skulle bry sig.

      Har jag svårt att tro.

        Samma, tror inte Hanna är Linus typ. Såg han en gång på en dejt med en mycket ung ph-deltagare… känns som han är lite ute efter den typen

    Tips på bästa stället för pedikyr + gellack i Göteborg? ??

    Någon som vet vilket torrschampoo det pratades om i, i badrumsskåpet hos bianca som förstör håret?

      batiste

        Förlåt? Hur förstör det håret? Använder det varje dag, blev stressad nu ?

        Dock använt det varje dag i typ sju år. Men mitt hår kanske är förstört utan att jag fattar, hehe

          Jag läste någon gång att det gör håret skörare och torkar ut så det lättare bryts av. :/ Vet inte hur sant det är! Kanske värre om man redan har fint hår man bleker o.s.v.

    Hur mycket hoppas Klara på att bebisen ska vara mer lik i pappans färger och drag och matcha in på dom ”mixed children inspo” bilder som hon sparat på mobilen ?

      Men på riktig! Tror du hon jobbar så?

      Jag tror att hon är mer än nöjd med att ha ett friskt och välmående barn oavsett om barnet är vitt, mörkt eller grönt.

      Det är riktigt sjukt i så fall.

      Haha tänkte också på det. Hoppsan barnet blev mer åt det vita hållet, det hade nog Klara inte alls föreställt sig. Men ja självklart är hon glad att hon har fått ett friskt barn.

    Såg nyss Klaras förlossningsvideo, valde ej detta själv… men fan är det normalt att filma när barnet kommer ut ur röven???? Hjälp

      Röven ??

        Hahahaha, blev helt fel där. Hon stod på alla fyra och de filmade rumpan samtidigt som barnet ploppade ut

    Någon som följer Victorias stil på Instagram? Vad har hon på halsen men på senaste inlägget? Är det en knöl? Liknar knöl en jag känner hade när han fick leukemi. Upptäcktes av en kollega till honom som undrade vad han hade på halsen. Vågar inte skriva det till henne då jag är osäker men halsen ser skum ut?

      Följer inte henne men gick in o tittade. Ser ut som en helt vanlig hals tycker jag. Ser ingen knöl.

        Ok kanske bara var skugga jag såg!

      Jag håller med dig om att hon har en svullen af i området kring larynx och sköldkörtel. Det kan dock finnas flera orsaker till det utöver cancer. Leukemi tror jag är långsökt.

        svullnad*

    Vilken typ av människor är ni? Den som spar den där speciella parfymen till ett finare tillfälle? Den som inte tänder det där fina doftljuset för ni väntar till ett bättre tillfälle? Den som väntar med att använda den där snygga klänningen? Den som spar det fina vinet till en annan gång?
    Eller är ni den som gör allt det där utan att vänta på en ”speciell” dag?

      Jag har varit den som har sparat det där till en speciell dag, men de dagarna är så sällan så jag började använda det mer frekvent istället.

      Jag använder silverbestick till vardags, vissa tycker det är konstigt.

      Det beror på vem jag ska träffa men jag roterar oftast mellan två dagdofter och fem kvällsdofter.

    Vattendelare, jag vet! Men Sanna G skrev att hon var på Majas fest på story!! (Diskuterades i tidigare inlägg) så nu vet vi det, någon slags relation verkar dom ha kvar 🙂

      Hon var också väldigt kaxig och otrevlig när hon skrev det? Att hon inte förstår att folk är nyfikna på deras relation är ju sjukt

        De slutade ju med podden typ från ingenstans, såklart folk blir nyfikna på om det har hänt något då ??‍♀️

          Ja, och dela bilder på varandra på Instagram osv. Man blir ju nyfiken! Haha

    Jag bjuder rävar på lite tilltugg på kvällskvisten och de tackar genom att skita på gräsmattan. ”Vanliga” tomater är goda, men inte cocktailtomater. Alla gillar äpple, en gillar gurka. Kex och hårt bröd duger. Sina proteinintag får de fixa själva. Eller nån korvsnutt blir det ibland. Ravungen som är stor har kropp som en tunna med pinniga ben. ??

      Och jag skrämmer iväg räven varje kväll. De är alldeles för närgångna och djuren vi har utomhus blir rädda.

        Det hade jag också gjort i ditt läge. De egna djuren är viktigast.

    Familjen foliehatts senate video på Youtube!? Är dem på riktigt. Har varit i Portugal och kommer nu hem, utan pengar och driver med 3 åringen om att lunch blir blommor tills hon gråter!?

    Tycker det är så vidrigt.

    Magdalena Graaf och Louie har slutat följa varandra på instagram. Känns som om det var ett PR trick att dom blev ihop igen. Nu verkar det vara slut. Igen.

    Men va? nu försvann en hel tråd om Hanna t helt igen? På riktigt, det skrivs hela inlägg om vissa där hatet flödar, varför kan inte bara enskilda inlägg tas bort isåfall?

      Alltså ja!! Varför har vissa ”frikort” där man kan skriva i princip vad som helst om dom, medans när man ifrågasätter en gravid kvinna som beter sig högst tveksamt så försvinner det direkt??

        Ja en hel tråd ! Väldigt skumt ! Ser för ju att man börjar spekulera kring alla möjliga saker istället …

          Det gör ju*

        Har du provat att anmäla de kommentarer du syftar på?

          ? Jag undrar varför en hel tråd försvinner om en influencer i ÖS och inte bara vissa inlägg medan det ibland finns hela tillägnade inlägg där det finns massor av kommentarer som typ är värre.

      Helt sjukt hur Cam resonerar när det kommer till H.T. Bortse från faktumet att hon är gravid nu: hon har en stor följarskara, med extremt hängivna fans/följare och är en verksam influencer i allra högsta grad. Det är samarbeten, rabattkoder, adlinks och ”gilla/kommentera snälla” var och varannan dag. Vad är skillnaden på henne och andra influencers som det kommenteras om här? Varför ska hon rullas in i bomull och inte ifrågasättas, spekuleras kring eller granskas? Trodde det var det som är den här bloggens huvudsyfte? Just granskning av sociala medier och dess aktörer, i synnerhet i ÖS. Önskar svar på varför du tar bort samtliga kommentarer om Hanna Theorin, Cam?

        För att de alltid spårar ur.

          Fast enligt vem? Hur tycker du t ex kommentarsfälten under inlägg om Bianca eller Blondinbella brukar se ut? Eller dina inlägg om dem, eller My Martens m.fl.? Dessutom så tycker jag tråden om H.T. igår inte spårade ur alls, det är ju en diskussion som du öppnar för i samband med Öppet Spår.

          Och det kommer inte tråden om de gravida göra här efter ? Tror yogagirl kommer få en del skit. Nej det känns konstigt ! Ta bort enskilda inlägg bara ?

            Absolut, vi kan försöka göra så. ???

      Det är faktiskt väldigt konstigt! Men det kanske var det med att folk började skriva om att hon var manisk i sin graviditet? Det tyckte jag var onödigt. Gervide – det var jag som startade tråden och jag vill inte heller att det ska skrivas elaka saker om henne, är det lika bra att sluta ta upp henne eller vad gjorde att hela tråden togs bort igår?

      Vilket jäkla tjat varenda gång. Starta en tråd på fb om det i stället för att grina här.

    Hur mycket är frihet värt? :

    Jag har ett ganska nytt jobb som egentligen (hittills) är väldigt fritt och flexibelt. Kan jobba hemifrån typ när jag vill. Problemet är att det är en tjänst som senare kommer bestå av undervisning i viss mån. Jag är introvert och bävar för detta och det är inte alls min grej. Jag har även en position som innebär att jag som ny inte har någon att bolla med och kollegor som jag knappt ibland pratar med. Ett väldigt ensamt jobb som jag har noll erfarenhet inom.

    Nu när det är sommar så är flexibiliteten extra skön såklart. Men hur mycket är den värd? Jag skulle älska att vara en i mängden och ha nära kollegor att bolla med. Alla tycker att jag fått ett så bra och fritt jobb men inombords så tär det på mig och jag saknar en gemenskap.

    Vad hade ni gjort?

      Får jag fråga vad du jobbar med? Det lät som ett passande jobb för mig nämligen ?

      För att svara på din fråga:
      Personligen hade jag hellre arbetat på en arbetsplats där jag trivs, även om friheten minskar. Och jag förstår att man lätt påverkas av vad andra säger, men mitt råd är att känna efter vad DU själv vill göra, och försöka lägga åt sidan vad andra tycker. Vad som är ett bra jobb för vissa andra behöver ju inte vara det för dig, om du förstår hur jag tänker? Vi alla är olika med helt olika behov ❤️

      Stort lycka till och hoppas du hittar ett jobb du kommer trivas med!

    Jag har blivit en sån jag aldrig trodde att jag skulle vara. En älskarinna.

    Nu ligger jag här, med nyckeln bredvid mig. Sprungit runt och letat efter hårstrån som hon inte ska hitta.

      Jag vågar inte ens gå utanför dörren ifall någon jag känner går förbi.

        Har en genuin fråga, vad tänker du ska hända? Ska hen lämna sin partner för dig eller vad är tanken? Obs jag undrar verkligen och menar det inte dömande även om jag inte förespråkar otrohet

          Nej verkligen inte. Och det skulle jag inte önska att han gjorde. Det är katastrof.

          Jag åkte hit igår för att säga åt honom att det är slut på det här nu. Och att jag bara vill vara vänner igen.

          Det är bara sex. Och jag liksom fastnar för att han egentligen bara vill slicka. Det är någon fetish.

          Det är sjukt.

          Vi har gemensamma vänner, och är kompisar. just nu har jag ett inredningsjobb hos dom. Han har inte ens mitt nummer, det gjorde jag klart första gången att han inte får.

          Och ändå blev det så här.

            Men sluta bara, hur svårt ska det vara att hålla fingrarna borta från en upptagen man. Du dras ju antagligen bara till spänningen och att han vill ”ha dig” trots att han är i ett förhållande. Hitta någon annan att bli kåt på.

              Håller med om allt förutom att jag dras till spänningen för att han är upptagen.

              Jag dras till att han har den där grejen att han är besatt av att slicka.

              Jag var inte ens kåt på honom från början. Det var han som ville ge mig jobbet under tiden hon är bortrest, och det förstår man ju varför nu.

    Kan man få resultat av enbart pilates träning, 30 minuter 5 dagar i veckan… och om man sköter kosten.
    Alla gymmänniskor säger ju att man måste överbelasta muskeln med vikter för att få tonad kropp?

      1000%. Följer massa personer nu som enbart kör pilates och de har väldigt tonade och slanka kroppar, lågintensiv träning ska vara jättebra för kroppen eftersom den inte ”stressar” kroppen som högintensiv gör. Det är så jag har fått det förklarat för mig 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.