579 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Ok att låta bröllopsgästerna stå för sitt hotellrum om man gifter sig på en gård långt ifrån där alla bor?

      Ja

      Absolut.

      Men man får också vara beredd på att alla inte har ekonomi eller vill lägga så pass mycket pengar på att komma på ens bröllop, vilket kan leda till att de tackar nej.

      Vi bjöd på det då många behövde flyga till Sverige.

      Nej…kom och fira oss + ta med en present + köp kläder/smycken inför festen + åk upp till hotellet + betala för hotell…varför ska man lägga så mycket för att någon annan vill festa dagen till ära men inte har råd att stå för festen. Visst för familj eller om alla har det väldigt bra ställt, men jag tycker att man ska erbjuda ett gratis alternativ (typ feöa rum eller något) så får de uppgradera om de vill.

        Dela rum*

        Vaddå inte har råd att stå för festen? För att man inte betalar x antal tusen för gästernas boende? Har man inte råd ja då får man tyvärr låta bli att gå på bröllop. Och att köpa nya kläder och smycken till varje bröllop är väl bara knäppt?

          Man väljer ju att gifta sig långt ifrån där alla bor..

            Läste fel, trodde bara festen var ute på landet. Inte en helt annan ort än någon av gästerna bor på

          Men man vill väl ändå att de man bjuder ska ha möjlighet att komma? Beror ju helt på de ekonomiska förutsättningarna hos de man bjuder men skulle många tacka nej pga dyrt så skulle i alla fall jag ångra att vi inte hade gjort det enklare och billigare att delta för gästerna.

            Ja jag läste lite snabbt och tolkade det bara ute på landet

          Eller så bjuder man in till bröllop men betoning på ”bjuda”. Har man inte råd att ”bjuda” då ser man till att ändra på planerna så att gästerna verkligen inte ska behöva lägga tusentals kronor för ett annat pars fest.
          Finns det inget alternativ då bjuder man på ett enkelt boende (hyr ett hus med 5 rum och erbjud familjer ett rum var tex, kostar väl max 10000/natt]. De som har råd/vill kan välja att stå för sitt boende.

            Ja är det en förutsättning att stanna (tex bröllop i Skåne om de flesta är baserade i Stockholm) så bjuder man ju egentligen inte in till hela festen. Det är ju heller aldrig så enkelt som har råd/inte har råd. Vem vet, kanske gamla mormor måste låna pengar för att komma då hon verkligen verkligen vill. Någon annan som verkar ha det bra ställt kanske känner att hela kalaset blir så pass mycket att de väljer att inte prioritera det men åker istället på charterresa och framstår som snåla och dåliga vänner. Tycker ändå det är bäst att hålla sig hyfsat lokalt alternativt göra det så smidigt och billigt som möjligt för gästerna att delta.

            Med det sagt så är jag nästan alltid festsugen och reser gärna för bröllop, och liknande, kan se det som en härlig weekend i goda vänners lag och alltid känt att det varit värt det men folk är ju olika.

            Jag missade att festen skulle vara långt ifrån där ALLA bor. Läste bara en gård långt bort, tänkte ute på landet. Då kan jag mer hålla med

            Så gjorde vi då vi gifte oss. Vi är från olika länder så en familj/vänner fick resa oavsett var vi valde. Vi bjöd in till ett relativt litet bröllop och undbad oss strikt presenter. Hyrde ett stort hus via airbnb där alla kunde bo (fanns även plats för de som inte reste in om de ville sova över) och vi gifte oss på gården där. Och gästerna fick stanna över i huset över en långhelg gratis.

      Absolut! Har varit på såna bröllop och ändå sett det självklart att stå för boende själv. Men visst blir det dyrt. Om ni vet med er att det kan bli en ekonomisk fråga för många av gästerna aå kanske undanbe sig bröllopspresenter? Det är ju ytterligare en kostnad.

        Precis så gjorde mina vänner – där fick gästerna stå för boende om man önskade övernatta, men de skrev i inbjudan att bröllopspresent inte alls var nödvändigt, och att de tolkade det som en present att man deltog vid deras stora dag. Det var fint, tycker jag.

      Vi bjöd på transport från och sedan tillbaka till hotellet från gården där vi gifte oss men rummen fick gästerna betala själva. Kändes som en kompromiss och nästan alla kom 🙂

      Är väl ok. Men hade inte betalat allt för mycket om det inte var en som stod mig nära.

      Okej är det ju. Men då måste ni också vara okej med att en del kanske inte har råd/vill betala den summan för att komma. Är ni det så kör.

      Om bröllopet hade hållits i en stad med olika alternativ till boende så de inbjudna kunde välja efter egen budget, absolut.
      Att bjuda in med ett enda boendealternativ? Nja, då får ni nog vara beredda på att folk tackar nej misstänker jag. De bröllop jag varit på på herrgård/slott/konferensgård har bröllopsparet stått för boende åtminstone natten efter bröllopsmiddagen. Har man velat komma en dag tidigare har man fått betala själv för den extra natten.

      Hmm, har man valt att ha sitt bröllop någonstans väldigt långt borta där det inte går att ta sig hem så känns det ändå som att man vill bjuda. Skillnad om man råkar bo långt från andra eller vill gifta sig där någon i paret växte upp och har en koppling tänker jag. Men sen beror väl det på vad folk har för ekonomi också, vet man med sig att flera av de allra närmsta har det kärvt så vill man ju inte att de ska behöva käka pasta i månader för att de verkligen vill komma alt tvingas tacka nej men har de flesta ok ställt så är det ju inte heller orimligt med en natt på hotell heller.

      Jag tänker tvärtemot de flesta här och säger nej ? Gifter man sig på sånt avstånd det blir en merkostnad för folk som är bjudna tycker jag man får ta på sig boendet och annars gifta sig lite närmare majoriteten av gästerna. Klart det finns undantag dock!

      Vi är bjudna på bröllop i sommar och det ska vara på en gård långt ifrån där folk bor. De har abonnerat gården fre-sön och vigseln är på lördagen. Övernattning ingår lördag-söndag men vill man komma redan på fredagen så får man boka och betala en natt själv. Jag tycker det är rimligt. Man kan gifta sig lite varsomhelst och hålla kostnader nere, men vill man ha ett bröllop på en särskild plats långt utanför stan med en begränsad gästlista så tycker jag man står för det. Jag hade inte planerat ett bröllop och låtit folk stå för övernattning själva, möjligtvis flygresa men absolut inget annat. Det är ju vår kärleksfest, vi bjuder in – vi betalar.

      Ja men förvänta er inte att alla kommer eller att de tycker det är en liten ”minisemester” som ni förmodligen tycker.

      Har bara varit på bröllop utanför Stockholm där jag bor och har alltid betalat hotellrummet, oftast har det varit 2 nätter för att man ska hinna dit/hem och till vigseln. Jag har nog inga kompisar där all släkt och vänner bor i samma stad så oavsett kommer någon behöva resa. Och jag har full förståelse för att ingen har bröllop i Stockholm pga omöjligt att få lokal och dyrt.
      Jag tycker att det känns okej givet att paret inte förväntar sig något i present. Men om man ibland behövt lägga 4-5000 på två nätters hotell och därutöver tåg/hyrbil har jag faktiskt börjat tycka att det är lite lamt när brudparet ”önskar oss ingenting mer än din närvaro meeeeen ni får såklart ge ett bidrag till vår maldiverna-resa” ?

        Samma för mig! Har varit på 10+ bröllop de senaste åren, samtliga med övernattning minst 1 natt på hotell. Har aldrig förväntat mig att brudparet ska betala hotell.

          Kan tycka att det är viss skillnad att bjuda vänner som bor på andra ställen och att sätta vigseln långt bort från där alla bor.

          Och oavsett så hoppas jag att paret har förståelse i bägge fallen för de som inte kan delta då.

      inte ok tycker jag då, det blir flera tusen, men ja så gör typ alla.. så bara och va glad om man tackar ja o vill gå…

      jag ska på bröllop utomlands i sommar och då behöver alla gäster stå för både flyg + boende + mat alla andra dagar utom just bröllopsmiddagen själva.. så att ”bara” betala för ett hotellrum i en annan stad än där jag bor känns just nu som lyx hehe

        Har också varit på två bröllop utomlands. Absolut dyrt, men har tänkt att de blir semester/upplevelse också

      Tycker man ska avsäga sig presenter då iallafall.

      Självklart. Om några tackar nej och inte har råd så är de så, en måste inte gå på alla bröllop. det är artigt att bjuda in men sen om folk kan komma eller inte ligger inte på er. Det är de er dag. Ni bestämmer hur ni vill göra och hur mycket ni vill lägga ut för att få de att funka. Ni bjuder in och folk tackar ja eller nej inte svårare än så.

      Ja absolut. Har man inte råd/vill inte är det ju bara tacka nej. Att ni förstår varför.

      En vän till min sambo hade bröllop i fjälls (ca 35 mil härifrån) och alla behövde ordna eget boende. Ingen present men 500kr i kuvertavgift. Så bilresan+hotell blev ju en del så långt ifrån alla som var bjuden kom dit. Vad jag vet var det inga sura miner från nåt av hållen.

        Kuvert och resa och hotell?? Sniket…

      Ok men snålt. En fest ska inte kosta gästerna något annat än en (frivillig) gåva.

    Men man får också vara beredd på att alla inte har ekonomi eller vill lägga så pass mycket pengar på att komma på ens bröllop, vilket kan leda till att de tackar nej.

      Undra hus my martens gjorde med sitt bröllop på buustamon i Åre?

      Hyrde hela stället och bjöd på allt?

    Kommer influencer som nu är kring trettio år att fortsätta framåt och hur länge då. Hur tror ni att deras IG och verksamhet kommer att se ut efter trettio? Hur ska de göra för att följarna ska stanna kvar?

    Hur tänker ni att en influencers IG ser ut och funkar bra när de är femtio och sextio? Är det ens möjligt?

      Vet inte men ganska många har ju börjat när de varit tonåringar och nu är 30-ish med familj osv. Så säkert möjligt.

      Följarna åldras ju också

    Omvärdera vänskapen..
    för ett tag sedan var jag på en babyshower då min bästa vän snart ska få barn. Där fick hon i uppdrag av en att kortfattat och på tid beskriva var och en av de gäster som var där eftersom inte alla kände varandra.
    Detta är en vän som jag hörs med VARJE dag. Vi har känt varandra något år men inte superlänge, jag är alltid standby för henne och är bollplank för henne genom massor av svåra beslut och livssituationer. Hon finns även där för mig men jag upplever ändå att hon tar mer än hon ger, kanske för att hennes situation har sett ut som den gjort under tiden vi har känt varandra.
    Så trodde att hon skulle beskriva mig med klassiska ord som ”lojal, finns alltid där, stöttande” eller något i den stilen. Men när hon tittar på mig så utbrister hon ”ORM!!!” Varpå alla såklart blir tysta och tittar på mig. Någon säger ”oj..” och jag vet inte vad jag ska säga. Vi har inget internt skämt som inkluderar orm, ingen händelse eller något. Jag blev så himla ledsen?? När jag själv tycker att jag hela tiden ställer upp och finns där men blir kallad orm?
    Nu vet jag inte om jag måste omvärdera vår vänskap.. det kändes extra illa när hon uttrycker sig så inför ca 15 för mig okända personer. Kändes verkligen som att kasta mig under bussen inför alla hennes andra vänner.
    Vad ska jag göra? Hon har inte haft tid att ses sedan dess (men ändå fortsatt höra av sig varje dag på text) och jag hade helst velat fråga henne face2face vad hon menade.

      Hahaha va ? Vad märkligt ! Och inget mer än det?
      Men vad sa hon om de andra då? Var dom också djur? Eller stack din beskrivning ut?
      Gissade att hon ville skoja om att du var typ slug?
      Hur reagerade andra, var det lixom en uppsluppen stämning ?

        De andra beskrev hon med fina ord eller berättade typ någon kort anekdot. Inget som var i närheten av vad hon sa om mig. Innan var stämningen uppsluppen men sedan dog skratten och det blev stelt. Sedan blev det inte alls samma sak när hon gick vidare med de andra, stämningen återhämtade sig inte riktigt efter det. Vilket stärker min känsla att andra också tyckte att det var märkligt uttryckt och inte uppfattade det som skämtsamt.

          Jag skulle inte klippa med henne bara så där, men jag skulle absolut fråga henne vad hon menade och varför hon sa så. Sen beroende på vad hon svarar så skulle jag ta ställning.

          Vilken hemsk situation!
          Det är bara så taskigt att göra sådär.

          Men var det hon som babyshowern var för , eller var det din bästa vän? Förstår inte riktigt .
          Alltså räknade du henne till din bästa vän och hon säger bara så kort mot dig ? Men ni hörs annars varje dag ? Förstår att du kanske vill fråga henne face2face…men Om ni skrivit nu igen kan du inte skriva direkt nu och fråga ! Jag vill också veta ?

            Tycker det låter så otroligt märkligt och håller med dig ! Jag skulle bli chockad! Jag har några bästa vänner, många nära vänner och en del bekanta och inte ens dom ytliga skulle göra något liknande, de skulle lixom känna mig mer.
            Försökte vännen kanske bara rolig men helt misslyckades?
            Vi alla här vill ju veta svaret sen när du frågat henne .

            Min bästa vän är personen som väntar barn och sommartal babyshowern var för ? om hon nu är min bästa vän.. flera av stora händelser som hänt i hennes liv märkte jag på andra i sällskapet att de inte visste om. Så jag gissar att hon inte pratar lika mycket med någon annan i sin vänskapskrets.

              Sommartal = samma som ?

              Ok då förstår jag !
              Du måste fråga henne ( men gör det på ditt sätt såklart ) för du vill ju ha svar och kanske också att du kan säga att du ändå blev chockad ledsen för du tolkade det som negativt.
              OCH för guds skull skriv sen här vad hon svarade ?

                Kanske bäst att ringa henne och fråga tänker jag. För annars är det ju lätt att kompisen kan påverka en genom kroppsspråk och det är svårare att lämna samtalet.

      Vad sa hon därefter och vad svarade du?! Och svaret på din fråga är ja, säg upp kontakten.

      Vänta vänta…sa hon orm utan att låta sarkastisk? Utan att lägga till ”skämtar bara”? Utan att brista ut i skratt för att antyda det motsatta?
      Det känns som att du missat något, varför skulle hon bjuda in dig im du är en orm? Tror att hon var väldigt chill och skämtade då en orm är det motsatta mot vad du beskriver dig själv som.
      Var hon allvarlig då tycker jag inte att du har en vän, snarare en orm i din trädgård.

        Jo hon skrattade högt och länge och sedan upprepade hon sig och skrattade igen trots att ingen annan i rummet stämde in i skrattet.. om det var ett skämt så fattar jag verkligen inte poängen och det verkar inte som att någon annan där gjorde det heller..

          Jag tror verkligen inte att hon menar orm som i illojal/svekfull men vi kan aldrig veta vad hon menar. Tror att du bör ta upp detta lite snabbt och spela dum ”jag fattar fortfarande inte vad du menade med orm, typ att jag är tyst och älskar att sova i mörker?” Fråga lite oladdat liksom och lyssna noga på svaret och tonen. Utvärdera er vänskap baserat på svaret. Du tjänar inget på att gå runt och tvivla och tippa på tårna kring frågan.

            Nej ge inte ett ”lustigt” exempel på tolkning. Då kan hon lätt komma undan med ”ja men precis haha det var typ så jag tänkte”.

              Men i övrigt håller jag med om tipset ?

            Fast hade hon menat något annat, dvs att det hon sa missförstods, än att trycka ner TS så hade hon ju sagt det där o då. Det finns människor som är känslomässigt störda som projecerar sitt på andra, skapar konflikter med mera för att de där och då mår bra av det.

              Ja precis, en person som är socialt kompetent hade fattat att man inte kan säga så, och om så hade skett hade man förklarat sig efteråt. Hon låter lite socialt efter….

      Men gud vad konstigt!
      Hur beskrev hon de andra?
      I mitt försök att hitta ngn förmildrande omständighet, kommer hon från en kultur där en orm är en positiv symbol? Känner inte till någon sådan kultur så det här är ett äkta halmstrå jag räcker fram…

        Haha! Du är söt. Tror inte någon sån kultur existerar.

      Ursäkta va? Vilken trevlig vän. Klipp kontakten helst igår.

      Alltså va?! Bland det värsta jag hört!
      Sa hon inget mer? Vad svarade du?
      Jag hade nog rest mig upp och gått. Jag hade känt mig jätteförolämpad och sårad.
      Fy! Henne ska du inte behålla som vän.

        Ja, jag kände mig väldigt förolämpad och tog väldigt illa vid mig. Samtidigt ville jag inte där och då ställa till med en scen även om jag hade god lust att bara resa mig upp och gå. Hon sa typ bara ”ORM!!” Och så skrattade hon högt och länge och sen ”ja men verkligen, orm är det första som kommer till mig” och så skrattade hon högt och länge igen, trots att ingen annan stämde in i skrattet utan snarare var obekväma i rummet och sedan var tiden ute och hon skulle gå vidare till nästa person. Jag fattade verkligen ingenting, blev så ställd och så ledsen att jag inte fick fram något ord alls.

          Låter helmärkligt! Har ni bråkat eller tjafsat något innan som gör att hon kanske tycker du är en orm? Eller kom det bara från ingenstans? Väldigt väldigt märkligt och bah hade nog krävt en förklaring.

      Låter ju psyko

      Jag hade krävt en förklaring. Och inte väntat på att ses för att få den. Jag hade ringt upp henne och frågat vad fan hon menade.

        Det beror nog på vem man är. Det kan vara bortkastad energi att konfrontera människor som den här personen. Dessa personer brukar må bra av bråk, och man kan nog bli säker att inget vettigt kommer komma ur hennes mun. De brukar bemöta en med att undvika att ta ansvar, trycka ner en och skuldbelägga andra. Ibland är det bättre att lägga sin energi på bättre saker, och skulle hon kontakta en kan man säga att man inte har tid och bara fasa ut henne.

      Jag hade nog avslutat den vänskapen, en orm är verkligen inte något positivt man säger om någon. En orm är slug, manipulativ, opålitlig och du verkar vara raka motsatsen.
      Jag hade gått mitt i festen.

      Och du sa ingenting? Satt bara där?

        Hon blev säkert chockad. Jag vet inte om jag lyckats fråga varför på en gång om den jag såg som min bästa vän gjorde något sånt där.

          Det hade jag verkligen gjort.

        Jag hade aldrig stannat kvar. Hade aldrig kontaktat henne. Nog förstår du att hon inte är en vän?

      Herregud så sjukt. Fråga henne rakt ut vad hon menade med det hon sa. Väldigt taskigt gjort av henne!

        Nästa gång jag ringde eller svarade när hon ringer hade jag sagt:

        Ja hej det är ORMEN!

        Möta det med lite ironisk humor och se hur hon tar det………..

          Min erfarenhet är att personer som saknar verktyg i sin sociala förmåga-låda inte fattar ironin riktigt. Jag har en bekant som skulle kunna bete sig på lite samma sätt, kanske inte just så brutalt som detta var, men nästan…. Jag har försökt prata med den här personen flera gånger, men inser att det är svårt. De förstår inte riktigt vilka känslor och reaktioner deras beteende genererar.

          Varför ska hon skoja till något hon blev ledsen av?

      Är du inte en orm men ett troll? Låter helt sjukt

        Håller nog med. Låter lite för konstigt. Satt hon och lallade med efter att ha blivit kallad orm? I call bullshit.

      O(r)mvärdera vänskapen gjorde hon tydligen på sin babyshower…usch?

      Var det kanske du som ordnade hennes bs? Och hon beskrev dig som orm för att du lyckats planera detta i hemlighet ?

        Nej.. det var hennes två systrar, som hon dessutom inte står särskilt nära. Så jag var bara en inbjuden gäst.

          Och du sa inget?

            Allt verkade ju gå fort, och man blir väl ställd. Jag hade nog inte heller sagt något just där och då. Ingen victim blaming nu tack.

      what the fuck?!? Skippa vänskapen. vilken hemsk människa. kram till dej ❤️

      Låter verkligen så konstigt! Nästan lite psyko med skrattet osv. Hur var det nästa gång ni hade kontakt? Låtsades hon som ingenting då?

      Låter ju helt sjuk i huvet av vad du beskriver. Och hon har skrivit till dig efter alltså utan att förklara sig?? Jag skulle fråga vad hon menade och att det var jättekonstigt och elakt, inte svara eller reagera på nåt annat hon skriver.

      På sättet hon beteer sig tror jag dessvärre inte du kommer få några vettiga svar på dina frågor.

      Hur sorgligt det än är så tycker jag du ska investera din energi och tid på andra saker.

      Fasa ut henne. Dröj lite med att svara. Var inte tillgänglig 24/7. Svara ”Jag har inte tid” om hon försöker ta din tid.

      Hon kommer aldrig bli den vän som du önskar.

        Säkert oxå den typ av människa som skvallrar, gör saker bakom ryggen och uppviglar personer mot dig när dåren inte får som dåren vill. Run for your life girl!!!!

      Varför har du inte frågat vad hon menade?
      Och sluta ställ upp som bollplank. Strunta i henne nu.

      För det första, hur kan det vara din bästa vän när ni bara känt varandra 1 år? Stannade du kvar efter hennes ord?
      Varför?? Hur kan du nedvärdera dig själv så? Du väntar på att hon ska ha tid för dig? Du FUNDERAR på om du måste omvärdera er vänskap?
      Snälla, gå vidare i livet utan henne.

      Man kallar inte ens vän för orm oavsett, sen i den situationen gör det ju ännu värre, förstår att du blev förvånad och svårt att komma på saker att säga tillbaka i stunden ibland.
      Försök att få en förklaring och se om du får någon seriös förklaring så att hon inte skämtar bort det, med att typ säga ”jag skämtade ju bara”
      Sen gör dig av med henne som kompis, händer en grej så händer det oftast flera grejer, stå upp för dig själv här.

    Jag är gravid I v 21 och har i em färgat håret hemma i badkaret för första gången sedan jag blev gravid. Jag tänkte inget särskilt om det innan men pratade nyss med en vän som blev förskräckt. Hon sa att jag nu har utsatt mitt barn för massa farliga kemikalier så nu sitter jag här med rinnande tårar och ifrågasätter hur jag kan vara så satans obetänksam. Har någon annan gjort samma misstag eller har kunskap om detta? 🙁

      Jag gjorde likadant under hela min graviditet, jag visste inte bättre och garde inte en tanke på att det kunde vara farligt alls. Nu föddes hon med 6 tår men det var ingen som kunde svara på varför. Hon är dock världens finaste ändå såklart oavsett vad som helst ?

      Du behöver verkligen inte oroa dig.

        Sluta genast gråta! ❤️ Dagens hårfärger innehåller inte tillräckligt mycket eller tillräckligt starka kemikalier för att det ska vara farligt för din ofödda bebis, och särskilt inte under En färgning! Det vi varnar för är att resultatet kan bli annorlunda pga att hormonerna kan påverka färgresultatet ☺️

        Din vän överdriver, oroa dig inte! Din bebis påverkades inte och jag hoppas att du känner dig jätte fin ❤️

      Jag slutade faktiskt med att färga håret när jg blev preggo , slutade också med att göra naglar och färga brynen och fransarna ( dock väldigt motigt ) . Men det var mest bara för att det känns dåligt att hela tiden proppa kroppen/ huden full med kemikalier och för att lukten på salong kändes typ omöjlig att vara i ( var ju extra känslig mot stark lukt då) Att du gjort det EN gång nu under graviditeten kan ju inte skada så mycket! Andra fortsätter ju med sina skönhetsbutiker som vanligt! Så Ha inte sån ångest❤️

        Tillägg, märkte att jag lät som värsta prettot. Alltså lukterna av starkt blekmedel och på salongen fick mig typ att rygga tillbaka under graviditeterna och det fick mig typ att testa vara ”naturell ” lite istället.
        Passade på att få se min riktiga hårfärg första gången på typ 10 år?.
        Kör på som vanligt och om du är osäker fråga barnmorskan.

      Så länge du inte ätit färgen så kan u vara lugn.

      Ingen fara! Torka tårarna och kasta ”vännen”.

        Fast nää. Vännen har ju rätt i sak men har kanske inte lagt fram det på bästa pedagogiska sättet. Men ändå finare ha en vän som nånstans säger som det är än nån som bara säger ”vad fin du är i håret” genom hela ens graviditet trots att hen vet om man inte ska…

          Tkr inte vännen har rätt i sak. Finns många teorier och åsikter om det där men det är ingen avrådan av läkare/1177/BM i Sverige mot att färga håret under graviditet.

            Fast nää. Man är ju tydlig med att man inte vet hur fostret påverkas och uttrycker sig som att det inte finns officiella rekommendationer men är ”bra att undvika” och liknande. Tror nog de allra flesta tolkar det som att det är bättre undvika än färga på 🙂

              Så står det om exakt allt som det inte finns omfattande forskning på. Jag väljer att lyssna på min barnmorska och mitt eget sunda förnuft. Att det skulle skada ett foster att färga håret med en hårfärg köpt i Sverige en gång under en graviditet tror jag helt enkelt inte är farligt.

        Här kastas vänner till höger och vänster.

      Tror du kan vara lugn. Att glömma eller missa sånt en gång kommer troligtvis inte göra skada på ditt barn ?

      Du behöver verkligen inte oroa dig. Särskilt om du köpt det i Sverige.
      Eftersom det inte finns jättemycket forskning på området brukar man säga att det är säkrast att vänta till efter v12, så du har definitivt ditt på det torra.

      Nej jösses, du behöver inte oroa dig. Vi får i oss så mycket skit ändå varje dag, via mat och luft att det inte påverkar att du färgat håret en gång.

      Man ska inte färga håret när man är gravid nej men många har såklart gjort det av obetänksamhet eller för att de inte visste om att de var gravida och barnen skadades absolut inte ?

      Så torka tårarna och undvik färgning framöver. Är du jätteorolig kan du ju ringa mvc så kan de lugna dig men din vän har ändå rätt, det är rekommenderat undvika färga håret under graviditeten.

        ”Ska”? Har frågat tre olika barnmorskor, läst på 1177 och frågat en läkare. Ingen av dem har avrått från detta.

          Men du kan väl tänka själv och extrapolera från annan existerande information trots att det inte forskas just på hårfärg och foster? Håret i sig är ju dött men en del av färgen hamnar ju på skalpen och det är väl vad man helst vill undvika.

            Du säger att jag ska tänka själv men samtidigt verkar du tycka att jag ska lyssna mer på er på bloggbevakning och spekulativa artiklar på google, än mina egna vårdgivare? Jag förstår att en liten mängd hårfärg kan komma ”in” genom hårbotten men att det skulle innebära en fara för fostret att göra det typ 1-2 gånger under en graviditet tror jag inte på och har ej sett bevis för. Onödigt att skrämma upp TS då när hon nu redan dessutom gjort det.

              Var skriver jag att det är en bra idé skrämma upp ts och att jag tycker hon ska känna oro efter en färgning…?

              Det finns ett mellanting mellan att ljuga för att göra någon glad och överdriva en liten risk. Jag tycker inte det verkar vettigt att ”kasta” en vän som påpekar att det inte är att rekommenderat lägga väteperoxid i hårbotten (Nu vet jag inte vad färgen vi diskuterar innehåller) under en graviditet.

                Var skriver jag att hon ska kasta vännen?

                Jag ifrågasätter uttrycket ”man ska inte…” Jag tycker att ett mer lämpligt och korrekt sätt att uttrycka sig i det här sammanhanget är ”jag har tolkat det som att man bör undvika..” eller liknande.

                  Ja det kan jag hålla med dig om.

        Vad har du för källa på att man inte ska det?? Släng inte ur dig saker utan belägg.

        Enligt min bm var det inga problem alls.

      Tack snälla för era svar, då kan jag andas ut låter det som. Fan vad mycket man måste kolla upp som gravid som ingen talar om för en. Jag frågade min bm om jag skulle undvika något och hon sa ”för mycket kaffe, mjuka dessertostar, chark och viss fisk”. Jag fattade inte att det är typ 40 grejer till som man får lista ut på egen hand :-/

      Passar på att fråga: någon som vet hur det är med tandblekning? Jag går 1 gång per år till tandläkare för att göra det, har en skena modellerad av mina tänder som de lägger blekgel i. Men det kanske är något man ska undvika denna tid? Ifrågasätter hela livet nu märker jag 🙂

        Jag tror tyvärr rekommendationen är nej där också, mig veterligt för att man inte vet hur fostret påverkas (finns inga studier vad jag känner till) och det handlar ju om starka kemikalier.

        Gör det inte, vafan?! Tänk lite

        När det kommer till läkemedel skulle jag säga att kolla alltid upp det först. Väteperoxid vilket många tandblekningar innehåller är lokalverkande och bör rent krasst fungera, men jag hade undvikit det ändå.

        Prata med din barnmorska.
        Har du gravidförsäkring via Folksam?
        Nu valde jag betalvarianten så jag vet inte om deras barnmorskefrågetelefon gäller för gratis med, men de finns tillgängliga varje dag kl 8-20

        Jag känner med dig! Väntar första och blir helt matt. Var på spa och badade bubbelpool utan att fatta att man helst inte ska göra det, innan jag åkte dit tänkte jag mest på att jag inte ska sitta för länge och få för varmt i en bastu. Jag har och har haft en del ångest över det, även barnmorskan sa ”det är okej om du bara var i poolen en liten stund, du behöver nog inte oroa dig” men det var mycket längre än så. Får det hur det går nu då bara, men usch vad jag klandrar mig själv för det i efterhand.

          Vad är det som skulle vara farligt med bubbelpool enligt din barnmorska?

          Vadå tyckte barnmorskan du hade gjort fel som badat? ? Enda gången det är farligt att bada bubbelpool som gravid är om vattnet har gått.

            Tror det är mer noga om man är innan vecka 12, jag var redan i andra trimestern när jag badade. Det är om att man måste hålla koll på sin egen kroppstemperatur för fostrets skull, och att man egentligen reglerar kroppsvärmen lättare i en bastu än när man är i vatten. Har läst efteråt, vissa som gjort det säger att det inte är någon fara alls, och på andra ställen (enligt min barnmorska) är det bäst att bara sitta på kanten och dingla med benen i princip. Har varit avspänd med ganska mycket hittills i graviditeten tycker jag, men just detta gnager i mig.

          Jag var på spa och badade i bubbelpool flera gånger under min senaste graviditet, som höggravid. Förstår inte vad som skulle kunna vara riskabelt med det

        Färga håret ok, bleka tänder inte ok.

        1 gång om året? Det var ofta. Håller ju flera år

        Glöm inte bort att leva också! Min mamma rökte hela sin graviditet med mig och här är jag. Klart man ska ta det säkra före det osäkra men fan, kvinnor har fött friska barn i alla år utan att granska varenda grej. ANDAS ?

        Ja, tandblekning ska du vänta med!
        Du är gravid 9 månader, inte ett helt år.

      Förlåt men jag fattar inte hur ett foster inne i kroppen kan påverkas av färgade döda hårstrån utanpå kroppen? Skrämmer inte blivande mammor upp sig själva i onödan numera? Förstår omtanken om barnet men andas..

        Kemikalierna som du använder på din kropp, oavsett om du färgar ditt här, sminkar dig, bleker tänder, gör naglar etc är olika starka. Och går självfallet in genom huden in i din kropp och tas upp av celler och organ, blod etc. För att inte tala om allt som ditt lymfsystem ska hantera.

        Du förstår väl att ditt hår sitter fast på kroppen i hårsäckar som suger upp allt. Inandningsluften ska vi inte ens tala om.

        Folk som säger att det äe ofarligt för kroppen vet inte vad de talar om.
        Vad tror du de ökade cancerprognoserna beror på, bland annat?
        Det är även oerhört mkt hormonstörande skit i att du på hela din kropp, kisssar ut en del som hamnar i avloppsvattnet, renas och sedan dricks upp i små mängder.

        Hur ett foster kan påverkas. Behöver jag ens utveckla det?

          Du tänker att ökningen av cancer beror på att folk färgar håret?
          Du låter som en riktig foliehatt.

            Jasmin, din kommentar är så obildad att jag inte svara mer på den än så här.

              Vad skönt för mig, resten av oss är överens om att du är den obildade trots att du låtsas vara barnmorska.

          Men du är garanterat en sån som målar om och sover i rummet samma natt. Eller låter bebisen sova i ett nymålat rum.. Där kan vi snacka ämnen som är dåliga att andas in.

          Men ni vet väl att frisörer också kan bli gravida och därmed jobbar med och runt dessa kemikalier i flera månader med ett barn i magen?
          Fyra av fyra som jag jobbat med har fått fina och friska barn ändå, och ingen läkare eller barnmorska har avrått dem från att jobba med sitt yrke under graviditeten.
          Jag tänker att man då inte ska ha någon större panik över att färga sitt hår ett par gånger under en graviditet.

            De har handskar.
            Och sedan så är rekomendationen att man ska undvika starka kemikalier när du är gravid men det är deras jobb så vad ska de göra.
            Vissa större salonger kan man turas om på. Det är en begränsad period.
            Men nej, sjölvklart är det troligen inget som påverkar barnet på kort sikt eller direkt.

            Men det värsta man hör är ju ”jag gjorde si eller så och barnet föddes friskt” så då är det ingen fara?

      Nej oroa dig inte. Ingen fara alls. Jag frågade bm och det var inga problem färga eller tona håret.

      Jag avråder alla mina patienter från att färga håret, speciellt bleka, och göra lösnaglar.

      Men du, nu har du redan gjort det och ta lärdom av det och gör det inte igen.

      Mvh MVC-sköterska!

        Kan inte du snälla ge oss en länk till en vetenskaplig källa du hämtar din information från? Det är INTE okej av vården att sprida myter och folktro och få det att låta som fakta, bara så att du vet. 🙂

          Haha det inne ingen källa för människan trollar bara.

            *inte

        Så otroligt glad att jag inte fått en foliehatt som barnmorska. Läste din raljering om inandningsluft och cancer och smink där uppe och blev helt matt. Ja visst, så kan det vara. Kanske. Bäst sluta andas..

        Jag tror inte en sekund på att du jobbar som bm. Du låter ju helt radikal.

          Du behöver inte tro på något alls.
          Jag ger de rekomendationer vi ger men här utvecklar jag mer.

          Om ngn frågar så säger vi att man bör avvakta tills man fött. Jag ger inte råd hur som helst.
          Sorgligt men vanligt att folk här har en enorm tilltro till att allt är ofarligt och slår backut om man ger obekväm information.

          Helt klart en tokstolle vi egentligen bör ignorera…

      Om det vore farligt hade inga frisörer fått friska/levande barn eftersom de är runt blekning/färg/produkter HELA dagarna. 🙂

        Exakt!!

        Tror du att det är ogräsmedel vi pratar om som ger missbildade barn omgående?

        Att allergier ökar, autism etc är ett faktum och en av alla anledningar är de gifter vi utsätts för. De flesta helt ofrivilligt. Asbest i huset du bori, gamla giftiga plastmattor i hyresrätten, dålig solkräm, alla zerodrycker man hinkar i sig, alrylnaglar med superstarkt lim, bara för att nämna ngt av der.

        Nej, det är nog få som får sjuka barn barn pga av hårfärgande MEN faktum är att det är supermkt kemikalier och det går inte att komma ifrån.
        En frisör har handskar och en kund får det direkt mot huden en längre tid.
        Vad det handlar om är att försöka undvika en ökad mängd av utsatthet alltså gidter den tiden man har ett växande foster i magen.

        Sen behöver du inte tro det eller det bara för att du inte känner ngn som fått ett sjukt barn.

          Bevisa exakt hur hårfärgmedel på ett dött hårstrå kan komma in i blodomloppet och påverka ett foster. Exakt hur stor mängd av vilken kemikalie som skulle kunna påverka vilken utveckling och jag tror dej. Men annars, nej. Oron för att göra fel är värre. Den gravida kvinnan har INTE gjort något som helst fel och kan fortsätta glädjas åt sin utmärkt gravida kropp.

          Men var är din källa då? Flera av oss efterfrågar en vetenskaplig källa till ditt påstående att gravida avråda från att färga håret, göra lösnaglar m.m.
          Fram med källan lilla vän! 🙂 Varför är det så svårt hmm?

      Slappna av stressen är nog värre än kemikalierna ändå.

      Dålig vän du har som skrämmer upp dig. Riktigt taskigt faktiskt! Jag var hos frisören i v 23 med mitt första barn och det var hur lugnt som helst. Fixade naglarna samt ögonfransserum. Han kom ut frisk. Denna graviditeten fixar jag fortfarande naglarna och tar ögonfransserum – skulle inte haft något problem med att gå till frisören igen eller färga håret hemma. Det jag slutat med är botox och hårvitaminer tills graviditet och amning är över. Om det skulle varit så pass farligt skulle man inte ens utsatt icke-gravida för frisörbesök, hemma färgningar osv. Det är lugnt, slappna av och fråga vännen varför hon njuter av att mom-shamea dig…

    Ni som vantrivs på ert jobb!
    Jag vet att jag bör söka nytt men stannar p.g.a. Lönen. Men ni andra som stundtals hatar ert jobb vad har ni för yrke och varför stannar ni? Jag jobbar med barn, har barn själv men tycker inte speciellt mycket om andras.

      Civilingenjör. Stannar för att jag inte vet vad jag skulle göra istället, kanske är det inte jobbet utan mig/min inställning det är fel på. Kanske skulle hata ett annat jobb lika mycket? Stannar också för lönen naturligtvis.

        Precis samma som jag skulle svara men jag är lektor.

      Revisor, stannar pga lönen och för att jag inte riktigt vet vad jag annars ska göra. Ångrar att jag blev ekonom haha ?

        Redovisningsekonom här! Skulle vara kul om man slapp stress och kundkontakt ?

          Vad gör du inom ditt yrke o vad är det för lön om du skulle vilja berätta? ?

            Just jag jobbar med bokföring av kund- och leverantörsfakturor, kvitton, löner, deklarationer och bokslut ? alltså själva grunden av bokföring. Sen kan man ju jobba olika inom yrket tex mer med rådgivning inom ämnet, vara konsult och jobba på byrå med olika kunder, vara på en ekonomiavdelning på ett företag eller myndighet osv. Jag har dålig koll på ingångslöner men jag fick 28 000kr som nyexaminerad på ett privat företag.

      Stannade pga nyanställd och kände mig orolig för att det skulle vara samma eller till och med värre någon annanstans. Alltså, om nästa jobb också hade varit dåligt så var jag rädd att det skulle knäcka mig och tänka att det var mig det var fel på/hela yrkesvalet/hela arbetslivet hopplöst. Men det blev faktiskt bättre. Så i efterhand är jag glad att jag stannade då det faktiskt lärt mig en massa, framför allt att handskas med svåra personer och situationer och att skaka av sig skit. En egenskap som verkligen varit nyttig i verkliga livet. Nu är stämningen bättre då slipper ta skit, hade inte stannat HUR länge som helst, men det känns också stärkande att man kan stå ut ett tag och bara låta det gå och saker kan bli bättre.

      Är ekonom, jobbar på myndighet, stannar för att jag är för bekväm i en trygg anställning som jag nog aldrig kommer bli avskedad från. Är livrädd för hela provanställningsgrejen, företag som konkar osv.

      Kanske inte hatar men det är alldeles för tufft och blir bara värre. Är lärare i fritidshem. Är lönen som hindrar mig också från att byta. Och att jag inte vet vad jag vill göra istället.

      Är tandläkare på folkis. Hatar det. Känner mig så jävla överbelastad hela tiden

      Jurist men jobbar som samordnare. Har stannat för kollegorna och bra förmåner men räcker bara så långt och nu letar jag nytt

      Marknadskoordinator. Första jobbet efter examen så har stannat för att få erfarenhet, sen blev jag gravid och nu är jag föräldraledig så får en paus därifrån. Tänker att jag ska börja söka nytt jobb när ungen börjat förskolan

      Jag arbetade först som sjuksköterska på Sahlgrenska i 6 år. Tyckte lönen var dålig.
      Sen studerade jag och jobbade på ett läkemedelsbolag i måååånga år med forskning och framtagande av olika läkemedel. Det tröttnade jsg på mkt pga av arbetsmiljön men lönen var jättebra.

      Har vidareutbildar mig till barnmorska och trivs!

    Skulle fått mens typ 4e juni men sköt upp den med primolut nor, så jag tror jag tog sista tabletten 3e eller eventuellt 4e, det minns jag inte. Fick iaf mens typ kvällen 6e juni och höll väl i till ca 11e juni.

    Enligt min period tracker skulle jag haft ägglossning igår. Hade som mensvärk på kvällen men vet att man ju kan få det då.
    Men i morse hade jag fått mens igen. Liksom va? Den slutade för lite drygt en vecka sen vad är nu detta? är det normalt? Och kan det ha med att jag sköt på den att göra? Har aldrig varit med om det förut, knappt ens haft en mellanblödning förut.

    (Är egentligen inte orolig, vet att kroppen kan vara muppig ibland, är mer förvånad då jag aldrig varit med om det här förut. Och går inte på preventivmedel)

      Stänkblödningar är väldigt vanligt att få av Primolut-Nor. Tror inte du behöver oroa dig!

        Nej jag är inte orolig, bara förvånad. Men vad innebär ”stänkblödning”? Det låter som att det är litegrann. Det har inte varit ”litegrann” för mig under dagen haha.

          Det är en sparsammare blödning mellan menstruationerna. Man kan även få en ytterligare blödning efter genombrottsblödningen.

            Okej! Tack! Det är nog det, hoppas det tar slut snart?

    Jag har alltid växt upp med att om man tar lingon, äppelmos, gele eller annat i en burk så rör man absolut inte maten med den skeden, rör inte fingrarna osv för då blir det dåligt fortare, möglar osv.

    Hur sant är det? Hur gör ni?
    Så konstig fråga men måste veta?

    Ser så ofta folk på youtube som tex brer en macka med smör och tar ner samma kniv i en burk med marmelad, tar upp inlagd gurka med fingrarna osv osv.
    Börjar alltid tänka på vad jag alltid blev tillsagd och nyfiken hur andra gör, så var tvungen att fråga nu när jag såg på Lakis nya video där hon rör runt sin gröt och sen tar ner samma sked i äppelmosen. Prickade in Öppet spår perfekt ?

      Samma som du. Hemkunskapsläraren som lärde mig det ?

      Har nog också lärt mig det men äsch. Är det bara jag som ska äta så skiter jag i det. Dricker ur mjölkpaketet också ibland. Oftast iofs när det är motsvarande ett glas kvar på ett ungefär.

        Men sånt som äppelmos, marmelad och oliver äter man ju ofta inte upp direkt.

          Nej men jag äter inte äpplemos, marmelad, oliver, sylt, inlagd gurka etc. Hatar sånt.

          Men principen är samma i andra matvanor som jag tar med bestick ur en förpackning.

      Fick också panik när jag såg henne göra så med äppelmosen ? skeden man använder ska vara nästintill steril för annars börjar det mögla direkt ju!

      Samma som dig! Skulle aldrig göra något av det du tar upp ?

      Det möglar snabbare ha. Likaså om saliv kommer ner i.

      Annars händer det inget.

      Jag försöker också att inte blanda, aldrig smörkniv i marmelad t ex.

      Nej gör absolut inte så. Andra partiklar kommer in i maten och kan växa till mögel.

      Samma som du förutom med smör, där nuddar jag mackan med kniven och tar sen mer smör. Men smöret går åt rätt snabbt hemma hos oss så det hinner inte bli mögligt.

    Har Robin ”Mos” Andersson och flickvännen gjort slut tro?

      Varför tror du det?

        Hon finns helt plötsligt inte med på nyare bilder på hans Instagram, får backa till förra midsommar tex , har funnits senare efter det

          På morsdag la han upp en bild på henne men jag har också reagerat på detta!

      Dom bor fortfarande ihop men varför tror du att det är slut?

        Ja, jag tror ju inte att man flyttar isär direkt. Kanske tar en paus o då är båda skrivna på adressen

      Sjukt har också tänkt på det??

        Varför?

        Och med dom emojisarna också? Gulligt. Verkligen.

          Mina emojisar ”??” var inte riktat till frågeställningen, använde dem för att det var komiskt att jag också har tänkt på det från ingenstans. Är du vän med dem? Varför så kränkt?

        Samma här ?

    Är ni bra på att hantera när ni får ångest eller liknande? Gör ni något aktivt för att ni ska må bättre? Jag vill verkligen bli bättre på att hantera livet när det känns tufft. Men tyvärr just nu så blir det mest att jag ligger på soffan och är apatisk typ. Är det någon mer som mig?

      Nej, när jag väl får ångest så är det all in. Har inget sätt att bryta det förutom att helt och hållet lägga ifrån mig telefonen och gå ut, alltså vara utomhus.

      Annars försöker jag se till att sova, äta och motionera bra. Förebyggande liksom. Äta kosttillskott osv som jag vet att jag ofta har brist på, så att jag inte triggar ångest eller dåligt mående extra.

      Det beror på i vilket stadie jag fånga upp ångesten, så att säga. Är det en attack så går det inte att stoppa eller göra något, för mig. Då är det bara att hulkgråta, panika och låta skiten ha sin gång.

      Om jag lyckas fånga det tidigare finns det saker jag kan göra för att må bättre och stävja det, men jag tycker nog att det som hjälper mest i långa loppet är livsstilsförändringar och konsekvent arbete för att må bättre.
      Astråkigt svar. Sorry.

      Beror på intensiteten! Vid mildare ångest försöker jag distrahera genom att se film, läsa bok etc men går inte vid mer kraftfull.

      Som ovan skrivit försöker jag även preventivt undvika genom att träna, undvika stress med mera. Hoppas du mår bättre snart!!!

      Nej inget hjälper för mig när den otäcka ångesten sätter in. Lite oro/ångest kan ju dämpas med att gå ut och gå eller fara iväg en sväng. Men den starka ångesten som kommer ibland, då hjälper inget. Jag brukar spara kloka ord och citat om ångest, olika tips att ta till när den slår till ordentligt. Men inget hjälper. Tips som kuratorn gett hjälper inte heller.

      Har fått olika mediciner att ta när det är som värst. När ångesten stiger är jag vaken hela natten, mår illa och skakar och hjärtat rusar i timmar så jag tror att jag måste ringa efter ambulans.

      Dagen efter såna attacker har jag träningsvärk i hjärtat av alla hårda slag.

    Jag ammar delvis min 10 månaders bebis, mest på kvällar/nätter. Fick tillbaka mensen för ca. 3 månader sedan (har kopparspiral). Har nu fått mens ca. varannan vecka i två månader. Ibland blöder jag lite och i land rikligt i flera dagar. Hade mens senast förra veckan (varade i 4 dagar-rikligt) och idag ser jag droppar igen (3 dagar efter att förra cykeln tog slut). Dessutom kan jag vakna mitt i natten av kramp i magen (inte livmodern som vid mensvärk).
    Ni med kopparspiral + amning, känner ni igen detta? Vill inte belasta vården i onödan.

      Ökade blödningar är ju en risk med kopparspiral så det är ju inte otänkbart att det är därför. Sen kan mensen leva sitt eget liv ett litet tag efter att den kommit tillbaka efter graviditeten.

      Du har all rätt att ”belasta” vården! Sådär ska du inte behöva ha det.

    Vad tycker ni är en bra lön?

      En lön man kan leva på utan att behöva vända på slantarna. Är inte så imponerad av hög lön som jag är av människor som klarar av att leva och vara tillfreds på mindre medel (vilket är mycket enklare när det är självvalt och inte påtvingat, såklart.).

        Fan bra svar!

      Hade gärna haft en lön runt 40. Har 35 idag.

      När man kan spara hälften!

      Om man tjänar över medelönen, medellång i Sverige är cirka 37 000 kronor, jag tjänar under.

      30-35 tusen är rätt bra, helt ok.

      Har 42 och klarar mig gott och väl. Är rätt färsk i karriären så vet inte riktigt vad den kommer ligga på i framtiden, när jag bildar familj & så. Det är en jättebra lön men nu när jag har så hög lön så vill jag ha mer, haha. Mycket vill ha mer?

      Minst 40-50. Över 50 känns bra

      Skulle säga så du har råd att spara ca 5-7 tusen i månaden. Beror mer på hur höga utgifter man har tänker jag.
      Så länge man går runt och mår bra är jag nöjd.

      Det är beroende av så mycket. Bor du i Stockholm eller på landet? Har du barn? Behöver du ha bil? Vilket område? Erfarenhet? En lön på 40k kan vara supermycket i vissa kretsar och väldigt låg i andra.

    Att Lojsan är gravid kändes så otippat men grattis till familjen ?

      GRÅTER !

        Av glädje eller sorg?

        Varför?

        Sorry , härmade bara Bianca som skrev så . Undrar dock alltid hur alla flunsor ser ut när de skriver så stora reaktioner på sina ”kollegors” Instagram. Tänker mig att de har stoneface men ändå skriver GRÅTER och blir typ full i skratt, känns så dumt .

      Varför otippat? Jag tyckte tvärtom, väldigt väntat haha

        Tycker hon känns så trött på familjelivet i alla vloggar

      Kändes lite oväntat eftersom hon tidigare sagt att hon ville ha en rejäl fest och firande när hon fyller 30. Men hon kanske har ändrat sig!

        Men oj är hon inte ens 30? Många unga idag lever så vuxet… Kul med ett tredje, tre känns som en trend!

          Haha instämmer! Är 37 men tänker typ ”va barn?! borde jag?! är jag tillräckligt vuxen?”

    Kan inte fatta att det är midsommar på fredag.
    Var det inte precis nyår? Varför går tiden så jävla fort? ?

      Ja helt sjukt faktiskt ?

      Jag läste för ett tag sedan att jorden snurrar snabbare nu och det är därför vi känner att tiden går så fort….för den bokstavligen gör det.

        Hade inte det rubbat årstiderna och typ när det är natt/dag…?

        Haha nej den snurrar inte så mycket snabbare att tiden går märkbart fortare

      Här är en intressant video om hur man upplever tid.
      https://www.youtube.com/watch?v=zHL9GP_B30E

      Jag har hela tiden trott det är på lördag ?

    Familjelivsfråga:
    Gjorde kejsarsnitt för 6 månader sedan. Nu när jag tränar blöder jag lite efter. Hänt 3 gånger denna vecka. Ska ha mens om två veckor, så det är inte det. Någon som varit med om något liknande?

      Jag födde vaginalt (senast för 1 år sen). Blöder också ibland efter träning, trodde det berodde på min kopparspiral eller nåt

        Har inget preventivmedel.

      Gjort två snitt och aldrig varit med om det eller hört något liknande. Jag hade hört av mig till vården

        Ja, måste nog kontakta dem. Men tänkte avvakta denna cykel och se hur det utvecklar sig då jag mår bra i övrigt.

      Hänt mig också. Gjorde kejsarsnitt för 5 månader sedan och när jag började löpträna så kom det en skvätt efteråt. Min bm sa att det förmodligen är gammalt avslag men att jag skulle söka vård om det fortsatte men det slutade. Detta var iofs 3 månader efter förlossningen.

    Vita blodkroppar i urinen, nån medicinskt kunnig här som vet vad det kan tyda på? Vanligt?

      Kan vara normalt om det bara är få. Är det många tyder det på någon form av infektion, kan vara urinvägsinfektion.

      ”Det är vanligt att ha enstaka vita blodkroppar i urinen. Men om du har många vita blodkroppar i urinen kan det tyda på en urinvägsinfektion eller någon annan inflammation i urinvägarna eller i njurarna. ”

      -1177

      Urinvägsinfektion eller feber.

    Okej, bortskämt i-landsproblem, men provar ändå.

    Jag driver eget och jobbar hemifrån. Jobbet varierar mellan helt okej och väldigt intressant och jag trivs egentligen bra. Men. Jag har liksom halkat ur alla rutiner och typ…jobbar inte ordentligt. Det resulterar så klart i både stress, ångest och mindre inkomst. Varför kan jag inte bara…ta tag i mig och mitt liv? Kan någon vänlig själ säga nåt till mig? (Helst inte att jag är en lat och bortskämd jävel. Det säger jag redan till mig själv.)

      Känner med dig. Svårt att veta, men kan det vara så att något annat som hänt har gjort att gamla sår har gjort sig påminda?
      Typ ngt från barndomen kan ofta ge såna där symptom. Kanske prata med en terapeut några gånger för att få hjälp att få ordning på tankarna igen?

      Det finns ett gäng konton som skriver om prokrastinering. Det kanske kan vara något att kika på? Lite tester som kan ge dig en fingervisning om vad som kan hjälpa dig.

        Tack för ett bra tips. Jag vill aldrig ”skylla” på min adhd eller använda det som en ursäkt, men vet att prokrastrinering och adhd går hand i hand. Vilket är sugigt. Ska absolut kolla upp diverse konton!

          Men har du adhd så är det ju absolut inte konstigt att du kanske ibland halkar ur rutinen. Kanske att du just nu tycker att det är lite för ”tråkigt”? Kan du hjälpa dig själv på nått vis att lura dig tillbaka till rutinen igen?
          Helst kanske att du skulle ha ett schema och fejka en deadline ( det funkar för mig ). Funkar det att du typ planerar in ”belöning” och att du tills den är ska ha gjort ett visst jobb först ?

            Du har helt rätt i att jag gör lite tråkiga grejer just nu. Eller inte så utmanande i alla fall.
            Bra ide med fejkdeadlines, det ska jag absolut prova 🙂

              Ibland kan man ju fastna i att man tänker att det går så snabbt så det gör jag sen. Med fake-deadlin

                en. Sätter jag igång direkt och sen ibland inser jag att det tog längre tid ( med blev gediget gjort) och ibland upptäcker jag att det gick snabbt och då hinner jag ju göra annat efter och känner mig så jäkla duktig ??

      I tillägg till de andra råden: kolla upp dig fysiskt. Vitamin/mineralbrist kan göra så orken minskar. Kolla sköldkörteln och så. Alltså om du känner att det är något som inte är som det brukar.

      Jag är iofs anställd men jobbar mycket hemma och upplever samma problem i perioder. Min bästa lösning har blivit att åka in till kontoret oftare. Trots att jag då behöver fixa iordning mig och restid får jag mer gjort under en arbetsdag. Har du möjlighet att arbeta på annan plats än hemifrån?

      Tänk på hur du pratar med dig själv. Säg inte ”Nu måste jag göra det här” utan ”Jag vill göra det här. Jag har valt det här.” Tänk på vad privilegierad du är som får ha det jobbet.
      Marisa Peer kan kanske inspirera dig till nya tankar. Hon har många videor på Youtube. Här är en:
      https://youtu.be/SSUxHdtMxFM

      Dela upp uppgifter i mindre uppgifter att bocka av. Skriv upp exakt vad du ska göra för varje dag.

      Sätt in påminnelser att du ska göra dem.
      Sätt en timer på mobilen när du gör en viss uppgift. (till exempel 40 minuter.)
      Sätt en timer att du har en paus för att till exempel dricka kaffe, äta, eller bara sträcka på dig.
      Sätt igång samma 40-minuters timer igen flera gånger om dagen.

      Det kan kännas skönt att veta att snart ringer klockan och då tar jag paus.
      Och lägg in en promenad, minst, om dagen.
      Kanske kan du också motivera dig själv genom att du vet att du belönar dig själv med något när allt på din lista är bockat för dagen. Till exempel- när allt är klart ska jag se den där filmen, eller gå ut och äta, eller vad man nu vill göra.
      🙂
      Kanske kan det hjälpa?

      Känner igen mig och du behöver social press. Den tappade vi lite i corona lite bra men också att man liksom inte bara gör något för sig själv utan andra också. Berätta för folk om dina planer eller hyr in dig på något office space om möjligt. Fick så mycket mer gjort när kaj började göra så efter typ två års låg produktivitet efter corona. Lycka till obviously är du skitgrym och som Pink säger I’m my own worst enemy så tänk inte så mycket på hur dålig du ev är ❤️

    Jag har alltid växt upp med att om man tar lingon, äppelmos, gele eller annat i en burk så rör man absolut inte maten med den skeden, rör inte fingrarna osv för då blir det dåligt fortare, möglar osv.

    Hur sant är det? Hur gör ni?
    Så konstig fråga men måste veta?

    Ser så ofta folk på yt som tex brer en macka med smör och tar ner samma kniv i en burk med marmelad, tar upp inlagd gurka med fingrarna osv osv.
    Börjar alltid tänka på vad jag alltid blev tillsagd och nyfiken hur andra gör, så var tvungen att fråga nu när jag såg på Lakis nya video där hon rör runt sin gröt och sen tar ner samma sked i äppelmosen. Prickade in ÖS perfekt ?

      Sorry, vad tvungen att testa igen. Fattar inte varför denna fastnar i modd. Så nu blev det inte att jag pricka in ös.. ?

        Lever efter samma devis, man vill inte få ned massa bakterier i syltburkarna.

    De senaste gångerna jag handlat på H&M från deras samarbetsmärken (Monki, weekday) så blir det alltid strul med returer. Otroligt irriterande när jag skickar enligt instruktion på retursedeln men H&M ändå misslyckas med att registrera returen. Kommer inte beställa igen..

      Vad blir det för strul?

      Du måste lämna in hos monkie eller skicka inreturen! Inte till hm även om dom har samarbete.

    Så jag har lite ångest inför midsommar.
    Tanken är att jag ska fira med släkten, men det brukar innebära pikar om min pikar om min kropp och vad jag äter samt sk välmenande råd (dvs taskiga saker sagt om min kropp. Funderar därför på om det inte är bättre att vara ensam. Hur skulle ni göra?
    Jag är normsmal o äter normalt. Så det är inte så att jag petar i maten. Men liksom rör mig mycket i vardagen.
    Försökt prata med dem hur det sårar mig att de håller på, men det hjälper inte. En erkände när jag grät en gång att hon sa sånt för att hon var av avundsjuk på att jag inte lägger på mig lika lätt som henne (gener). Hon har ändå fortsatt efteråt.
    Det är jobbigt att äta med dem och ha på mig sommarkläder för jag vet inte när en kommentar ska komma. Vet att jag har det så mycket bättre än de som kämpar med folks öppna diskriminering av de som väger mer, men jag orkar inte med mer nu när det inte hjälpt att förklara hur djupt det sårar mig.
    Jag vill bara få existera utan att få höra hur fel min kropp ser ut.
    Hur hade ni gjort? Gett upp och tagit det eller kanske undvikit att spendera flera dagar tillsammans med dem?

      Du ska inte be om ursäkt över hur du ser ut. När du får en pik då ska du verkligen utstråla självkänsla och stolthet.
      Säger någon ”oj, du äter bara grönsakerna, är du rädd för kalorierna i majonnäsen” då ska du svara något i stil med ”ja, jag är väldigt nöjd med min vikt just nu och känner mig verkligen supersnygg så jag har byggt upp disciplinen krin mat för att kunna behålla känslan av att bli glad när jag ser mig själv i spegeln”. Du förstår principen.
      Kontrar de med ”ohälsosamt” och ”lev” då kan du säga att du mår jättebra, tack som bryr dig.

        Och säg sedan typ ”men du kan ta min majonnäs om du vill, synd att skänga”.

          Synd att slänga jue!
          Unna daj

        Försökte säga det förra sommaren då jag tränade mycket. Då menade de att jag inte visste hur mycket protein som krävdes… Gick alltså inte ner i vikt då, utan blev mer fast för jag bygger inte ”bulliga”(?) muskler snabbt. Inte för att det var målet, körde HIIT för att det var roligt.

        Kanske bäst att vara hemma ändå? För att undvika en scen?

          Eller så låter du bli att be om ursäkt för att du är du. Vill du ens ha bulliga muskler? ”Jag tycker att jag är skitsnygg som jag ser ut just nu men tack ändå”.
          Be aldrig om ursäkt. Du är vacker, det vet du. De ska veta att du vet det. Din kropp är inget folk ska känna sig bekväma att tala illa om men då måste du tydligt visa att du är stolt, självsäker och bestämd med hur du känner. Deras svartsjuka är inte ditt problem. Deras kommentarer är dock ditt problem så du måste få stopp på dem utan att låta känslig/kränkt/sårad/upprörd då detta göder deras självsäkra elakhet.

            Tack! Ska tänka på det

      Jag hade nog tappat det och sagt ifrån. Är så trött på att man ska få sina högtider förstörda av andra människor och deras plumphet. Om de vill fortsätta fira midsommar med dig så får de knipa käft om din kropp, träningsvanor och kost. Pardon my French.

        Saken är den är att jag har försökt uttryckligen säga stopp i över ett år nu. De slutar inte, utan säger att de inte sagt emot mina beslut. Så kommer det en ny grej typ 1 timme/20 min senare.
        Hatar när de också är nöjda med vad jag har ätit och ger mig beröm. Jag är 30 + och inget barn liksom. Det är som att de inte ser att de själva har ett komplicerat förhållande till mat och projicerar på mig.

          Jag tycker genuint synd om dig, man väljer ju inte sin släkt och när de beter sig som rövhattar trots att man sagt ifrån blir det ju knepigt. ❤️

          Skulle skrikit åt dem, flippat helt. Så jävla sjukt beteende.

      Men vafan är det för fel på folk ? Och så råkar det var din släkt dessutom ! Fan va jobbigt och sjukt! Vuxna människor lixom!
      Jag vet faktiskt inte hur jag hade gjort , jag har aldrig varit med om att någon kommenterat om mig eller till mig så.
      Kanske att jag hade försökt stålsätta mig, gå dit i det jag tycker att jag är bekväm i, ha kul och om kommentar skulle komma säga typ: vet du, jag blir ledsen att du säger så, jag vill att du slutar att kommentera min kropp för jag trivs i den och har kul och det vill jag fortsätta med.

        Tack! Då är det inte bara jag som tycker det här beteendet är så taskigt. Känner mig ensam när det här sker. Föredrar att äta med folk som inte analyserar det jag äter.

          Alltså jag blir typ arg när släktingar till min sambo säger : ”ja jag får se om jag kan ha baddräkt . ”Och då säger de ändå så om sig själva. Om mina barn hörde det skulle ju dom fundera över varför kvinnan inte kunde ha baddräkt.
          Jag är inte uppväxt med att man tänker på sin kropp negativt och jag vill inte att mina barn hör sånt. Att kommentera andras kroppar är inte normalt.
          Jag blir nyfiken , vad skulle du säga att det är för typ av släktingar / familj ni är? Är alla träningsmänniskor?

            Känner också att mina framtida barn inte ska få höra sånt. De kommer säkert få möta mer än tillräckligt av sånt från samhället längre fram. De ska inte behöva ha det så hemma.

            Några få är fokuserade på träning ibland, men inte de flesta. Bantar i omgångar gör de såklart. För att kunna äta mer sen…..

            Lägger till , då handlar det dock alltid om typ övervikt när sambons släktingar kommenterar. Kom dock på att när dessa varit nära att komma in på att försöka kommentera ”fördelaktigt ” kring vikt om mig efter graviditet har jag hindrat dom genom att typ snegla mitt barn och skakat på huvudet. Då har de fattat att jag inte är intresserad av sådana kommentarer heller.
            Kanske att ignorera kan funka?
            Om de kommenterar och du bara inte svarar ?

              Vad bra att du stoppat dem!
              I testat den taktiken. Kanske kan ta den någon gång. Känner att huden är för tunn denna vecka för att inte låta känslorna synas på mitt ansikte.

          Det är väl exakt det du ska säga? ”Jag mår väldigt dåligt av att ni kommenterar vad jag äter och hur jag ser ut, så pass dåligt att jag hade ångest över att fira midsommar med er och övervägde att stanna hemma. Jag skulle vara tacksam om ni kunde sluta kommentera vad jag äter. Jag föredrar att umgås och äta tillsammans med människor som inte kommentera vad jag äter”

            Jag har bokstavligt talat förklarat det för dem tidigare. Det är nästan om att de tar det som ett tecken på att jag har en ätstörning. Att det är sjukt jobbigt att äta med andra medan de synligt kollar på vad jag äter verkar de inte förstå.
            Nu när jag läst här och tänkt efter att det är rätt gränslöst stannar jag nog hemma ? Tror inte min hud är tjock nog för att ta pikar om mitt utseende och matvanor just nu.

      Är själv smal och förstår precis vad du menar med dessa oönskade kommentarer. Av någon anledning tycks pikar mot smala vara socialt accepterat och det tär. Min sommargarderob utgår helt från plagg som gör att man ser större ut bara för att undvika kommentarer. Och vet du, det är så dumt. Varför skulle inte du få njuta bara för att du ser ut på ett visst sätt? Stå på dig, trots att det är svårt. Om någon kommenterar att du borde äta en efterrätt till, erbjud dig att ta deras för att dom inte ser ut att behöva den. Rätt åt dom.

        Kan ju egentligen passa på att äta en massa efterrätt för kommentarer från start till huvudrätten kommer ju och om någon säger något kan jag säga att jag kalorimaximerar såsom ni verkar vilja att jag ska göra.
        Jag undrar hur man ska se ut för att slippa pikar. Vad är det för fel på samhället? Kan vi inte bara låta folks kroppar vara ifred?

          Missade citattecken där..”som ni verkar vilja att jag ska göra ” menar jag ju

      Umgås inte med dom. Varför utsätta sig för det. Låter jätteelakt. Kan du träffa någon annan istället?

        Mina närmsta kompisar är antingen med sina familjer eller utomlands.
        Funderar på att åka själv till en park eller en grannstad över dagen för att ha något att göra :/
        Vet vi om det blir en tidig ÖS på midsommar? Minns att ngn önskade det tidigare

          Åh va fint om ÖS skulle vara tidigt på midsommar . Det borde hållas ÖS varje högtid – dagtid egentligen ❤️

      Hm gud va irriterande.. Hade nog också funderar på att stanna hemma.

      Jag själv hade kanske testat att skämta bort det, typ larva mig med fula miner eller totalignorera alla pikar. Tror de flesta lessnar om man inte ger de en reaktion, vissa älskar att trycka på ens knappar eller projicera sin egna osäkerhet på andra.

      Men gud vad sjukt. Skulle nog skippa att umgås med såna människor. Om de frågar varför kan du svara ärligt. Man ska väl fan inte bli mobbad av sin egen släkt?

      Jag brukar bara svara något i stil med ”jag tycker att vi har mycket mer intressanta saker att prata om än vad jag väljer att äta. Jag skulle uppskatta om det inte var ett samtalsämne.” Eller rent ut säga ”jag mår inte bra av att du kommenterar min mat så gör inte det mer tack!”
      Brukar funka.

        Sorry, såg inte att du hade pratat med dom redan. Då skulle jag faktiskt säga till innan att jag gärna firar midsommar med dom men då får de låta bli att kommentera vad jag äter. Om du har sagt det förut så vet de redan att det är känsligt och då tycker jag att du kan säga att du kommer på villkoret att det inte pikas. Annars firar du ensam.

      Fy fan helt ärligt. Hatar avundsjuka människor. Jag skulle typ trycka på ”men hur orkar du lägga så mkt vikt/tid på vad jag äter och inte äter. Lägg den energin på att skaffa en hälsosam relation till mat istället”. Om det är barn/undgomar närvarande funkar det ibland att lyfta problemet och sen hänvisa att det inte är hälsosamt för barn att lära sig samma tankesätt.

      Säg till dem ordentligt utan att vara ett mähä. Jag har helt slutat diskutera vikt, kroppsform, bantning med folk för jag tycker det är fullkomligt orimligt att kvinnor är BESATTA av sådant. Om de försöker prata om det med mig så säger jag först att jag inte diskuterar sådant, men om de fortsätter ger jag dem en menande blick och byter sedan helt enkelt ämne, alternativt börjar prata med någon annan i närheten.

      Jag har ofta kollegor som kommer och mat/vikthetsar. Nyligen kom en fram på avtackning ”Titta titta jag tog inte av kakan det bjöds på, visst är jag duktig!?” och jag sa bara ”Jaha”. Hon pressade på och fortsatte tjata om att jag skulle säga att hon var duktig och då sa jag bara ”Vet du, du får söka bekräftelse hos någon annan, jag värderar inte mat på det viset”. Då blev hon tyst. 😉

      Har även en mamma som tvångsbantade mig som barn för att skolsköterskan påpekade att jag borde gå ner 2 kg (!) för att följa kurvan. Jag har på riktigt fått gå och lägga mig hungrig som 7-åring och grät framför spegeln (oavsett vad jag vägde) som barn. Men jag har satt mamma på plats också. Har helt vägrat diskutera vikt och sa flera gånger till henne ”Om du ska prata om min vikt eller kroppsform kommer jag inte att besöka dig någonsin igen”. Till sist trillade då polletten ner och numera säger hon ingenting. Våga vara hård och ta hand om dig själv!

        Ja alla dessa bekräftelsekåta människor. De är sååå duktiga för de lät bli ta en torr gammal bulle.
        Min svärmor är likadan, fikar vi eller äter så ”Nu får man ju banta resten av sommaren”. Jag brukar inte låtsas höra henne.

          Ja såna behöver få se att deras besatthet av bantning är omodern och inte intressant för någon annan.

      Fira så som du vill! Jag firar alltid jul själv orkar inte med min familj och släkt mer, har det hur bra som helst lite facetime med familjen, ett bad, sova ut, skräp-tv, skräp-mat etc etc du måste verkligen inte hänga med familjen bara för det är en högtid. Vi har det bra när vi ses villkorslöst under året men under jul med skilsmässor, alkohol, press och stress så blir det inte bra.

    Jag tycker TanbyKlara har blivit bra (igen). Hon var min favorit för länge sedan men sedan blev hon jättejobbig, skrikig och tillgjord och konstig mot sin karl, men nu blir man glad av hennes videos igen. Hon har väl för fullt upp med bebisen för att hinna göra sig till. Hoppas hon fortsätter likadant.

    Ni med familj/mindre barn: umgås ni mycket med andra familjer? Jag och min man är tillfreds och nöjda med att bara umgås vi två, och känner inte riktigt att vi har varken ork eller vilja att hänga med andra familjer på kvällar eller helger. Vårt barn är också nöjd med att bara vara med oss och leker ofta självständigt, medan vi kan syssla med vårt – städa, renovera, trädgårdsfix osv.

    Men – det känns som att väldigt många i samma sits som oss lägger mycket tid på att umgås med andra familjer, både närmare vänner men också ytligare bekanta. Och jag vet egentligen inte varför jag undrar, men är väl både lite fundersam över om vi är så väldigt udda som jag kan känna att vi är ibland och dels lite fascinerad över hur mycket ork andra verkar ha. Så, hur ser det ut hos er?

      Jag är mer som er, nöjd och tillfredsställd att umgås bara vi i familjen medan min man är tvärtom, vill umgås och hänga med vänner och släkt som har barn. Jag orkar inte helt enkelt så han får acceptera det bara. Har också blivit mer introvert efter min graviditet osv, ibland kan jag få feeling att umgås med andra men blir helt slut i huvudet efter några timmar med massa barn och vuxna. Tråkigt? Kanske.

      Umgås jättelite med andra familjer. Delvis för att vi varit sjuka mycket sedan barnen började på förskola, men också på grund av bristande ork.

      Ni vuxna väljer ju åt barnet, ni är två som kan prata med varandra medan barnet ska sysselsätta sig själv. Lite kompisar hemma till barnet kan vara bra, annars blir dom kanske utanför i skolan om andra leker hemma hos varandra på fritiden.

        Vårt barn är så pass litet att det liksom knappt går på förskolan.

          Hur gammalt e barnet? 🙂

          Antingen går man eller så går man inte! Man kan inte gå knappt.

            Va? Läste du klart meningen?

      Vi var nöjda med begränsat umgänge, hade väldigt lite social ork. Men, märkte att det var svårt att liksom komma ikapp bör barnen blev lite äldre, typ 6 år. Då hade andra med jämnåriga barn hängt i flera år, och vi blev utanför eller ett andrahandsval. Gjorde inte så mycket, men ett av mina barn var ledsen över att andra familjer umgicks liksom familjevis ofta, vi bara ibland.

        Ah, det är en bra aspekt att väva in!

          Håller med om ovanstående. När barnen börjar bli lite äldre har det väldigt stora fördelar att ha ett visst nätverk av föräldrar med barn i samma ålder.

          Förr kunde man kanske mer bara öppna dörren och släppa ut barnen på innergården så var det andra barn där, men idag är kulturen mycket mer att man stämmer träff och föräldrarna roddar.

            Man kan absolut släppa ut barnen på innergården så leker de med andra random barn fortfarande. Vi bor i villa så tyvärr är det inte så smidigt för just oss, men har vänner som bor i radhusområden nära där det verkligen är sån bullerby-känsla. De släpper ut barn mellan 3-10 år och alla leker fint 🙂 en stockholmsförort

      Vet du vad, att jämföra sig med andra är det lättaste sättet att bli olycklig. Gör det ni mår bra av och om ni är lyckliga så njut av det 🙂 låter som ni har det bra tycker jag

        Absolut! Något jag i många hänseenden gör men ibland faller jag dit ?

          Jag också, senast idag. Men då landade jag i att jag ska sköta mig själv och tänka på hur jag själv vill ha det, är jag nöjd med hur det är idag? Ja. Så njut!:)
          Är jag inte nöjd? Gör en förändring 🙂

      Vi är typ exakt likadana. Vi har varken lust eller ork att umgås med andra efter jobbet och på helgen vill vi vara med varandra. Känner inte heller att vi har nåt ”behov” av andra. Vi bor i ett ”svensson svensson-villaområde” med 100 ungar och lekparken som granne så barnen springer dit själva och leker med alla och springer hem till dem osv så de får ändå sin del av att leka/umgås. För 5-10 år sen hade jag känt mig udda för att det känns som nåt man ska, men nu är jag trygg i mig själv och det känns sååå skönt.

      Nej och jag önskar verkligen att jag gjorde det men har inga kompisar som bor nära med barn i samma ålder och vet inte hur vi ska skaffa de kompisarna heller. Gick aldrig på öppna förskolan pga pandemin och träffade aldrig folk med barn när man var föräldraledig

      Jag har inga egna barn men hjälper min kusins familj mycket och hänger med deras småbarn. Hon säger ofta att jag är den enda vuxen hon har träffat på över en vecka, så jag tror inte att de umgås med så många andra.

      Man gör det som känns rätt för sig själv och ens egen familj 🙂

      När vi fick vår första hade jag noll kompisar i samma stadie som vi, dvs de var inte i närheten av att skaffa barn osv. Så jag ansträngde mig faktiskt ganska mycket för att lära känna nya vänner med barn i liknande ålder (träffar mina gamla vänner också).

      Är så glad för det nu för det blir så enkelt när man ska fira högtider, vara hemma på semestern, osv. Barnen har jättekul ihop och blir så nära varandra när de växer upp tillsammans, och vi vuxna tycker det är skönt att alla är i ungefär samma sits. Man har typ samma tider & rutiner & kaos på middagar och dylikt.

      Så jag skulle tipsa att hänga med lite andra barnfamiljer i alla fall ibland. Kanske en gång i månaden? För att inte hamna utanför och ångra er sen.

        Grejen är att vi har försökt, och absolut fått nya bekanta – men eftersom vi har behov av att umgås så himla sällan så rinner det ofta ut i sanden och vi har inget emot det. Det känns mer bara lättande att de inte förväntar sig att vi ska höra av oss när det väl dött ut ?

          Okej. Ni ska ju göra som ni vill. Jag skulle tycka det var jättetråkigt att inte ha i vart fall ett par nära vänner med barn, men förstår att alla är olika.

        Hur gjorde du för att hitta de vännerna? ?

          Jag gick med i mammagrupper via Facebook och gick med på promenader och liknande. Sen klickade man med vissa och inte andra helt enkelt ?

      Ja. Skulle säga att vi träffar vänner med barnen i någon konstellation iaf ngn gång i veckan. Och familj och släkt ngn gång i veckan.
      Kompisar med barn kan va allt från att jag och en kompis möts på en lekplats eller går till badhuset, biblioteket, museum etc. Ofta ngn aktivitet på dagen. Eller att vi ses med respektive partners och barn och äter middag/brunch eller liknande. Inte så ofta vi gör saker efter barnets läggtid dock, då vill vi sitta i soffan och glo.

      Jag tänker att barn får massor av umgänge och socialt liv på förskolan. Ser framemot när nån kompis kommer följa med hem osv, men mina barn är ganska små fortfarande… Jag är själv sån att jag helst umgås med familjen och vilar på helgerna. Med jobb, förskola och allt annat vardagligt känns helgerna såå himla sköna när de inte är sönderplanerade. Sen är jag ganska introvert och behöver tid att ladda batterierna då jag har ett väldigt socialt arbete.

      En grej att tänka på är ju att det ofta är lättare att lära känna andra familjer medan barnen är små eftersom man umgås alla tillsammans, när barnen blir äldre går de ju själva till sina kompisar. Och även om man alltid träffar på andra föräldrar och familjer så kan det ju bli lite svårare att verkligen lära känna folk, speciellt då skolåldern ofta är väldigt intensiv för familjer. Är ni nöjda som det är så är det ju inget problem men själv tycker jag det är väldigt skönt att ha ett gäng andra föräldrar i närheten att kunna diskutera, tipsa varandra och sånt och kul att umgås tillsammans. Men försök hitta några som är lite mer åt det avslappnade hållet, ses i parken nån timme på helgen eller en fika medan barnen leker, dvs inte middagsbjudningsfolket kanske.

      Ja hela tiden typ. Alltså inte på vardagar ioförsig, har knappt energi kvar att hinna med/klara av alla måsten hemma men på lediga dagar/storhelger osv umgås vi jämt med folk. Mina vänner har själv barn och jag vill träffa mina vänner så gör aktiviteter anpassade så barnen kan vara med. Vi träffar även min mans kompisar med deras familjer ibland, jag är mer den som styr upp allt aktiviteter och då blir det naturligt mer med mina vänner.
      Kan såklart umgås med bara mina barn o man men tycker det är roligare med andra också, vi träffas ju ändå varje dag haha.

      Inte med andra familjer men andra vänner. Behöver ju fortfarande vänner i våra liv liksom och vill inte tappa dem bara för vi har barn!

      Vi (föräldrar + två barn) umgås ofta med andra familjer. Många vänner har hängt med så många år att vi nu kan ses både uppstyrt men också väldigt spontant. För mig är det viktigt att barnen har fler vuxna i sina liv än oss föräldrar och vänner som är mer som kusiner. Såklart barnen får egna vänner i skolan men det är ju inte samma sak som en extrafamilj barnet växt upp med. Eftersom du ändå reflekterar över det skulle jag satsa lite på umgänge med andra ett tag för att se om det känns mer naturligt för er.

      Man gör ju det man mår bäst av, men det kan ju vara skönt att ha valet att ha vänner att umgås med i alla fall. Om ni medvetet undviker andra så kanske det inte finns några kvar till slut, till exempel när barnen är utflugna eller om man går isär med sin man. Jag har själv inga barn men har många vänner med barn. Vissa vill umgås som innan, vissa har försvunnit helt. De som försvunnit är ju inte de första jag kommer att tänka på när det kommer till att bjuda in till festligheter/diverse äventyr…

      Vi har liknande situation och det beror på många aspekter. Vårt första barn föddes under covid och inga mammagrupper, öppna förskolor etc var öppna, så jag upplevde det som väldigt svårt att lära känna andra med jämngamla barn. Trodde kanske att det skulle bli enklare när hen började förskola men där blir det mest ytliga hälsningar i hallen. Kanske blir fler möjligheter till samtal när de blir tillräckligt stora för att leka på fritiden. Nu har vi två barn och under andra föräldraledigheten har jag lärt känna några med jämngamla barn (men mest förstföderskor, så ingen med en kompis till vårt stora barn utan bara till lillebror) men det är bara en av dessa som jag ”klickar” med. Förhoppningsvis kan vi fortsätta umgås parvis när föräldraledigheten tar slut. Men inte många av våra vänner sen tidigare har barn så det är inte så lätt att hitta det där självklara ”familjegänget”. Jag träffar främst mina vänner på eget håll och han sina, eftersom vi och våra ”gamla” vänner är i lite olika faser i livet. Vi har dessutom syskon med jämngamla barn så jag känner att våra barn trivs bra med att leka med sina kusiner och får ut mycket socialt därifrån. En till aspekt är att vi båda är introverta och trivs med att vara hemma vilket gör att det tar ganska mycket energi att umgås med andra familjer, vi har inte så stort behov av det. Men som sagt tycker jag att det vore skönt att iaf hitta EN familj att kunna slå ihop sig med vid midsommar, på sommaren, nyår eller liknande.

      Var mer introvert när barnen var små men ju äldre de blev desto mer ork hade jag för andra människor. Jag är fortfarande inte en supersocial person. Så stressa inte upp dig över sånt, man tar det i den takt som passar en just där och då i livet

    Någon med erfarenhet av äta efter AIP (autoimmuna protokollet)? Tänkte prova det mot endometrios. Är inte van vid att behöva peta i min kost, men hoppas att detta kan hjälpa mig.

      Har inte följt aip helt till punkt och pricka, men att ändra om i kosten har definitivt varit det som påverkat min endometrios mest. Positivt alltså.

    Gift vid första ögonkastet, hur tycker ni beslut avsnittet var? ?

      Tråkigt, det är ett rätt så segt avsnitt tycker jag och arvid visade hur oskön han är. Inga överaskningar med andra ord. Är mest återföreningen som känns intressant.

        Ryktas ju att ett par väntar barn vid återträffen. Hoppas på stina och fredrik. De verkar trivas fint ihop.

          Var finns detta rykte?

            Tror det började när avsnittets beskrivning på svtplay innehåller något om att ett par avslöjar en stor hemlighet.

          Det är Arvid och ida

      Bra. Jag håller inte alls med alla som tycker Arvid är/var en idiot som gjorde som han gjorde.

        Nej du tycker han var skönt spexig?

          Nej. Men ingen idiot.

          Spexig, han är ju apatisk. Han försöker spela cool men är rätt mesig.

            Han känns som en ai-robot.

        Kändes passande till hela deras ”vi ska vara bästa paret”-tävlingen som bara dom deltog i.

      Jag känner stor sympati för Ida. Helt duperad av Arvid. En kille som tycker det är roligt att säga obekväma saker för att få en reaktion.

      Tycker det var väntat ändå. Men kanske inte jättekul, men hur tror ni nästa avsnitt blir ?

      Jag tror att Ida och Arvid har en bebis ( alltså fick bara en sådan känsla av Idas Instagram där de senaste bilderna varit typ från midjan och upp och hon ligger och vilar, sån typ preggoaura ) .
      Tror tyvärr inte Lina och Alex håller ihop, tycker dock det är lite synd isåfall för de växte som par i slutet och kändes ändå fina ihop , tycker jag. Bara han blev lite mer säker så hade de kunnat vara perfekta för varandra.

      Stina och Fredrik ja de är nog ihop..

        Stina och Fredrik och Arvid och Ida är fortfarande gifta.

          Men neeeej! Varför spoila ?

            För att folk är dumma.

              Alla vill inte gå in på ratsit och kolla?
              Jag har gjort det men fattar ju att alla inte vill veta än?
              Varför vill du förstöra det för dom?

                Vaddå förstöra? Dom ville ju fortsätta vara gifta? Ja? Så vad spoilades?

                Jag har inte spoilat? Jag sa att folk är dumma. De som spoilar. Svarade på 21:21s kommentar.

            Spoila vaddå? Säsongen är ju över.

              Nej alltså sista avsnittet kommer ju nu och då får man veta om paren höll ihop efter beslutet. Alla tre sa ja men några kan ju ha skilt sig och det är det som folk reagerar på.

              Nej det är ett avsnitt kvar.

          Också fråga till medicinsk kunniga: Har under de senare 1,5 året haft höga trombocyter vid blodprov, dock är det ingen läkare som reagerar något större på det. Jag vet att det kan bero på infektion, men jag har ingen pågående infektion vad jag själv vet av och jag har heller inte varit förkyld på typ två år. Bör jag pusha mer för vidare undersökningar eller ska jag bara släppa det?

            Be dom kolla upp din hälsa mera!!

            Det beror väl på värdet o allmäntillstånd hur mycket de ”bör” reagera på det. Inflammation påverkar också o kan ju vara allt från tandkött till idrottsskador.

            Haft trombocytos i typ 15 år innan jag sökte för symptom, innan hade ingen reagerat trots provsvar med samma värden länge – men efter jag sökt för symptom fick jag remiss direkt till hematolog.

            Mina värden ligger stadigt på samma såhär 20 år senare.
            Ingen diagnos efter flera utredningar (gjort om samma flera ggr för att utesluta bl.a.).

      Har så svårt för Arvid. Han är helknäpp och Ida är blind. Alex är en toffel – bara pinsamt hur han säger ja till Lina. Hon är helt under isen.

    Har tiingelinn och hennes kille gjort slut? Eller PR trick?

      Det är någonting med hans träning som förstärker den känslan. Haha.

        Jepp, och han är inte längre i hennes bio på ig, nästan alla bilder borta etc. Men men får se!

      Undrar också! Hon lägger upp mer selfies och han träningsvideor, får den känslan

      nej, dom vill ha mer clicks och följare bara

      Hela hennes agerande på sociala medier utstrålar singel. Hans namn är borta från biografin, bilder är borttagna, hon skriver att det är tufft i privatlivet och hon har slutat kommentera hans bilder. Simon däremo har kvar Linns namn, verkar häromdagen ha varit hos hennes morföräldrar och lägger upp content från deras hus. Är förvirrad.

        Dom verkar dock inte spendera tid ihop. Är hela tiden på olika ställen.

        Jag råkade komma in på en frågestund hos henne (följer inte henne annars) för ett tag sen och där svarade hon på en liknande fråga att hon inte kommer att visa upp honom lika mycket i framtiden ?

      Jag tror det är ett pr-trick faktiskt. Tror inte hon vill vara singel igen och kommer göra mycket för att ha kvar honom

    Bud light kontroverser- har den uppmärksammats i Sverige? Verkar ju galet med alla protester pga ett samarbete med en transkvinna.

      Det är ju inte vilken transkvinna som helst, utan Dylan Mulvaney som är kontroversiell av många anledningar.

      Lite knasigt av Bud Light att inte ha koll på sin målgrupp, tycker jag.

        Varför är Dylan kontroversiell?
        Jag (anonym nedan) har endast sett nyheter om bojkotten och förstått det som att de som bojkottar gör det för att Dylan är trans.

          Ska se om jag kan klara det på ett bra sätt.
          Många upplever att Dylan gör narr av kvinnor och förstärker stereotyper och karikatyrer. Han blev (mer) populär på tiktok genom serien Day x of being a girl. Där sade Dylan saker som ”Day 4 of being a girl. I have already cried four times, ordered dresses I cant afford and wrote a passiv agressive e-mail that I didnt dare to send.” Lite tråkig syn på ”girlhood”. Hen fick även ett samarbete med Tampax, vilket känns lite konstigt. Även med Nike (tror jag) trots att hen aldrig tränar. Finns en video där Dylan skuttar omkring och ”tränar som en tjej”.

          Personligen tycker jag verkligen att människor får vara precis som dom vill och bryr mig inte om folk är trans eller ej. Men förstår ändå poängen med att vissa säger att det Dylan gör är lite…offensive typ. Sen tycker jag också att det är konstigt att som vuxen bara besatt av girlhood. Womanhood är väl rimligare i så fall. Menmem

            Ett hen blev autocorrectat till han. Sorry.

            Jag är en annan men hade ingen aning om vem det ens var. Tack för ett bra svar.

          Långt svar i modd.

      Har inte sett det här, utan läst det i Buzzfeed, Insta etc. Hoppas vid allt som är gott att vi slipper samma beteende här i Sverige. Helt sjukt ju. Det är väl en countrymusiker som uttryckligen gått emot bojkotten av ölen till sin bar och nu är han plötsligt hatad? Allt för att en transkvinna får göra reklam för en öl

      Transkvinnor är kanske inte Bud Lights targeted audience och många som dricker Bud Light är nog conservatives, men jag tror ändå kritiken främst kommer pga valet av transkvinna, och sättet personen gjorde reklamen. Personen i fråga anses ofta göra narr av kvinnor i sitt porträtterande av dem. Samma person gjorde reklam för Nike (tror jag det var, något sportmärke iaf) och den gjorde faktiskt mig som kvinna illa till mods. Personen struttade runt och flamsade sig i en reklam för sportkläder för kvinnor, som att det är så sportiga kvinnor beter sig. Dessutom har personen inga bröst alls men fick ändå göra reklam för sport-bh vilket känns så knäppt. Jag är så trött på att kvinnor framställs som flamsiga och typ korkade och det kändes bara så respektlöst på något sätt. Det känns som att vissa personer tar på sig kvinnorollen som en kostym och förlöjligar den, vilket många upprörs över.

      Skulle vilja se reklamen men hittar den inte. Är den indragen?

        Hittar ingen originalvideo men här är lite av Nike-reklamen https://vt.tiktok.com/ZSLhQDQr4/

        Vet inte om det var en reklamreklam. Har bara sett att Dylan själv gjort samarbeten och reklam på sociala medier. Fick bland annat en specialburk med sitt ansikte på. Finns massa reactions videor på Youtube där reklamen/samarbetet visas.

    Vill fortfarande veta vilka som var med Anitha c på den där lunchen för några dagar sedan! Hon pratade om den i podden och berättade att kvinnorna där typ ogillade sina män! Så nyfiken på vilka det kan ha varit…

    Är det nån som vet vad Nemo är iväg och spelar in? ?

      Kompani Svan.

    Jag är mer som er, nöjd och tillfredsställd att umgås bara vi i familjen medan min man är tvärtom, vill umgås och hänga med vänner och släkt som har barn. Jag orkar inte helt enkelt så han får acceptera det bara. Har också blivit mer introvert efter min graviditet osv, ibland kan jag få feeling att umgås med andra men blir helt slut i huvudet efter några timmar med massa barn och vuxna. Tråkigt? Kanske.

    Ni med en deppig partner, hur hanterar ni det? Min sambo sedan många år tillbaka är deppig i perioder och jag känner att det börjar tära på vår relation en hel del. Trodde först att han kanske bara var mer pessimistisk, låg eller introvert men jag/vi har på senare tid börjat misstänka att det kanske rör sig om någon form av återkommande depressioner. Jag har till slut fått honom att söka hjälp (privat) men vet inte när han kommer att få en tid. Vi har nu gemensam semester och jag känner hur det smittar och jag också liksom blir dränerad. Vi ska snart åka iväg på semester utomlands och han ser inte ens fram emot det. Blev ändå ganska ledsen över att han sa det. Tidigare pratade vi om att skaffa barn men just nu känns det som att hela vår relation står still pga det här och jag börjar bli biologiskt stressad över hela situationen. Någon som känner igen sig eller har något gott råd?

      Jag led av svår pms under många år vilket nästan förstörde min relation. Jag mådde piss nästan hela tiden. Jag började med Sertralin i Februari och det har helt ärligt förändrat hela mitt liv. Jag hade verkligen gjort allt jag kunde för att få må bra (åt inget socker, inget koffein, sov 8+ timmar per natt, tränade 4-5 gånger k veckan, åt väldigt hälsosamt, inget nikotin, knappt någon alkohol) men jag mådde ändå skit. Jag var så emot anti-depp och ville verkligen inte börja äta det men nu önskar jag att jag börjat för flera år sedan. Ska såklart ta tag i att utreda hormoner osv också men ibland behöver man hjälp på vägen och det är okej. Om din partner är en man så kan det vara värt att han kollar sina testosteron-nivåer då lågt testosteron kan få män att må dåligt. Om alla prover ser bra ut och han lever hyfsat hälsosamt så kanske det är värt att testa någon form av antidepp

        Tack för svar! Känner igen det där med PMS, medicinerar själv cykliskt, men har också erfarit biverkningar när jag själv var deprimerad som yngre. Finns liksom ingenting runt honom eller traumatiska händelser eller annat som ”kan förklara” hans mående, så toppentips att kolla testosteronnivåer. Hoppas såklart att han slipper antidepp men vill bara att han ska få må bra!

          Be honom kolla upp sina testosteron-nivåer och prata med en läkare om det. Vissa killar behöver bara tillskott av testosteron för att må bättre, särskilt om han är över 30-40 år gammal. Testosteronet går ner med åldern och kan såklart ske snabbare för vissa. Det skulle kunna vara en förklaring. Det värsta man kan göra om man är deppig under lång tid (enligt mig) är att göra ingenting. Det finns oftast en orsak till att man mår dåligt. Lycka till❤️

            Konstigt verkligen att mäns klimakterie inte diskuteras, tas på allvar och bekostas av staten (undersökningar, rådgivning och medicin).

    Vilka mer än Nemo Hedén, Ann Söderlund och Antonija Mandir tror ni är med i nästa säsong av Kompani Svan?

      Mikaela lauren

      Mandir gick det nog halvbra för. Hon är redan hemma.

    Vad ska ni göra på midsommar?

      Min bror kommer till sverige så jag ska träffa honom. Men är redan irriterad för allt ALLT är alltid på hans villkor när vi ses och han visar noll hänsyn till någon annan. Är typ inte roligt att ses längre. Hade hellre bara haft en skön helg hemma faktiskt.

      Sorry för det tråkiga svaret.

        Åh tråkigt! Känner igen det där med en svärförälder.

      Min man och jag ska fira med min syster och hennes sambo. Det brukar vara väldigt avslappnat och trevligt. God mat, kanske drinkar, spel och skitprat bara. Och god med deras hund ?

      Chilla
      äta gott
      se bra filmer. ?

      Spela brädspelet Gloomhaven med 3 kompisar över helgen.

      Hänga med en barndomsvän och titta på Outlander.

      Vara hemma.
      Själv.

    Ni som jobbar inom Talent Acquisition – som partner eller specialist, vad tjänar ni och hur många års erfarenhet har ni?

    Gabbposs lägger upp på sin blogg
    Att sociala medier inte är äkta och ger så mycket press ? Ändå bidrar hon med det när hon lägger upp en bild i samma inlägg som är totalt redigerade på hennes kropp?

      Vad är det som har redigerats?

    Bröllopsfest! Har ni varit på bröllop där det inte var dans? Hur viktigt är det att ett bröllop har dans på slutet? Vilken underhållning uppskattar ni mest på ett bröllop?

      För mig personligen är det hyfsat viktigt med dans, men man är ju där för brudparets skull. Gillar de inte att röja loss på dansgolvet så är det självklart okej och rimligt. Vet inte om jag har någon favoritunderhållning, men tycker att bildspel ärväldigt tråkigt, haha.

      Har varit på bröllop med dans, och det har varit lite olika hur länge det dansats. Sist var det en bra DJ, så allt hölls igång ett bra tag trots att det inte var så hemskt många gäster.

      Något som jag lärde mig för ett tag sedan som jag aldrig tänkt på är man behöver ha antalet gäster i åtanke när man planerar hur länge dansgolvet ska köra. Minns inte siffror/förhållanden men ett bröllop på 50 personer kommer aldrig hålla igång ett dansgolv i tre timmar, men har du ett bröllop med kanske 200 pers så kommer det vara drag på dansgolvet länge.

      Blev lite förvånad bara, ”jaha, var det slut nu?”. Men, vill man inte ha dans men inte vill att allt ska ta slut direkt efter middagen så kan man ju ha lite musik på och låta folk fortsätta mingla, vill någon dansa så kan de göra det?

      Jag gillar inte att dansa men har inget emot att det är dans på kvällen. Viktigt för mig är att det finns bra ställen att sitta och prata med andra gäster om man hellre vill det. Ibland är det bara ett enda dansgolv och nattklubbshög musik ungefär.

      Flera, hade inte det på mitt heller. Hade middag på restaurang.

        Vad gjorde du på ditt bröllop? Tyckte du att kvällen var lyckad ändå?

      Vi hade ingen dans. Hade middag och sen lite mingel kring tårtan och sen stängde stället vi var på (01 tror jag). Passade perfekt för mig som är kvällstrött…

      Hade ingen typisk dans så. Hade grillfest.

    Det är sjukt hela den här HM grejen och så rimligt att dom får skit för detta. Men att Remondis deras samarbetspartner kommer undan?

      Försvarar absolut inte H&Ms leverantörer men H&M har ett ansvar att välja leverantörer som tjänar deras syfte. De måste ju ha koll på processen eller ta reda på hur saker och ting fungrar. Intervjun med VD:n gjorde att jag tappade förtroendet för dem. Hon kunde inte svara på frågorna och tog inget ansvar överhuvudtaget.

    https://www.aftonbladet.se/ledare/a/wAkdG5/ubat-med-miljardar-gor-mig-illamaende

    Bästa jag läst på länge!
    Medelhavet är en massgrav. Men det mediala utrymmet är litet.

      https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/O8XEjO/svart-att-jamfora-olika-tragedier

    Vet någon vem det är Philippe dejtar?

      Säkert nån okänd. Ingen kändis eller influencer hade nog vågat dejta honom

    Okej det här kommer att låta jättedumt nu och det vet jag att det är. Kommer att låta som att jag är en osäker tonåring men jag är en osäker 30åring och han är 40.

    Jag hade en relation med en man i ungefär sex år. Det var aldrig bra. Jag kan inte berätta alla exempel men jag upplevde alltid att han utnyttjade mig för att jag var snäll och brydde mig om honom. Jag sa aldrig nej till något han bad om och brände helt ut mig förra året för att jag la så mycket energi på hans problem. Dumt jag vet. Samtidigt mådde min mamma dåligt och blev sjuk. Jag försökte nå honom för att prata men det visade sig att han var hos en annan tjej. När han väl ringde upp och jag grät så tyckte han att jag skulle sluta tycka synd om mig själv.

    det hela slutade så här: två dagar efter att jag hjälpt honom att äntligen bli klar med hans utbildning så talade han om att han och tjejen skulle flytta ihop.

    Nu till mitt problem om någon orkat läsa. Han tror att vi ska vara ”vänner” nu, enligt honom kan vi höras när han är på jobbet eller i bilen för han tycker om att prata med mig. Jag vill inte det. Jag har inte hört av mig till honom på ett år men han smsar nästan varje dag och ringer. Jag kan inte säga nej. Så nu sitter jag här och lyssnar när han berättar om semesterresan han gjorde med sin nya tjej och jag bryr mig inte. Men jag kan inte säga nej. Jag fattar inte vad mitt problem är!! Han behandlar mig som skit och ändå kan jag inte säga till honom att jag inte vill ha kontakt längre.

    Jag är en idiot.

      Blockera hans nummer på studs. Du förtjänar bättre.

        Åh jag fattar ju rent logiskt att jag förtjänar bättre men tanken på att blocka honom. Jag skulle känna mig så taskig som bara bröt. Igen, jag fattar att jag är dum som tänker så men jag skulle känna mig som en elak person som bara blockar någon.

          Taskig? Herregud vad är han då? Man måste inte va sjysst mot taskiga personer. Var snäll mot dig själv.

            Du har helt rätt ❤️

      BLOCKA!! Nuuuu, blocka blocka blocka! ❤️

      Sluta svara, han utnyttjar dig fortfarande.

        Jag vet. Det värsta är att han fortfarande ber mig om hjälp med saker. Sist ville han att jag skulle kolla hans cv. Jag sa att jag inte har tid. ”Men det tar inte länge, du kan kolla det när du har tid” osv. Slutade med att jag sket i att öppna det men skrev att det såg ok ut för att han skulle sluta skriva. Fattar inte, han kan väl be sin tjej hjälpa honom.

        Och ändå säger jag inte nej. Jag är en större idiot än honom ju.

          Jag skulle ge helt felaktiga tips med cv:er. Få in stavfel mm. Som hämnd.

            Haha, det skulle jag ha tänkt på ??

          Du måste sluta trycka ner dig själv till att börja med. Håller som alla andra här med om att du måste blocka den här människan men du måste först sluta med det här att du är ”dum”. ”Taskig” osv. Strunta i känslan, den stämmer inte överens med verkligen om det faktiskt är så att han behandlar dig såhär.

        Hamnade i modd men ja, han utnyttjar mig ännu. Jag hade gett vem som helst samma råd som ni ger mig ❤️

      Nu blockar du honom överallt. Nu direkt. Han utnyttjar dig hänsynslöst.

        Håller med . Blocka honom och ta bort honom på tre . Sen ringer du en vän eller ser en film eller börjar med en serie för att få annat att tänka på.

        Tänk på att nu känns det orimligt svårt att bara bryta men om några timmar, dagar, månader år kommer du ha vunnit så mycket på att ha gjort det !

          Tack❤️ saken är den att jag tror att jag har kommit över honom. Jag känner inget behov av att själv kontakta honom eller att jag saknar honom på något sätt, och jag tycker bara att det är jobbigt när han hör av sig, jag vill inte att han ska göra det. Jag har gråtit klart över honom sedan länge. Så jag vet inte riktigt vad det är som känns jobbigt med att helt bryta kontakten med honom. Jag förlorar ju inget på det, jag bara vinner något.

          Men tack för era fina svar❤️ Ni bekräftar det jag logiskt redan vet. Jag ska sova på detta och läsa era svar igen imorgon. Kanske vågar jag äntligen sätta ner foten och radera honom ur mitt liv då.

            Fast du har inte kommit över honom om du inte kan blocka honom, som andra har skrivit så är ALLT på hans villkor och han fortsätter utnyttja dig. Detta tar slut när du sätter stopp för det!

              Du har antagligen rätt. När jag funderar över vad jag verkligen vill så är det att han inte ska höra av sig mer. Så bäst vore ju att blocka.

              Jag ser sååå många likheter mellan honom och min pappa och jag inser ju att jag antagligen skulle behöva ett par långa terapitimmar för att bryta det här mönstret. Jag tror helt ärligt att det är det jag kanske är mest rädd för, bryter jag igen så är det ännu en relation som försvann för att jag inte dög.

              Förlåt, jag skulle gå och sova för länge sedan egentligen. Ska inte störa er med alla mina tankar och problem ❤️

                Försök tänka såhär: det är en relation som försvann för att HAN inte dög. Han var inte bra nog för dig. Det är nämligen så det verkligen är. Vet att det inte alls är lätt att bryta livslånga mönster, men det är inte du, det är han!

                Lycka till i morgon! Fatta mod, blocka. Du är värd bättre.

                  ❤️

      Skriv: ”jag är värd bättre än att behandlas som en dörrmatta av dig (som är ett par bajsiga skor i den här liknelsen)”
      Och så blockar du bara

      Men vilken psykopat. På tolvtiden, det där är sjukt beteende. Blocka.

        Du har jag inte ens berättat en bråkdel av allt, det hade tagit mig hela kvällen att skriva… jag skäms mest över att jag har låtit honom behandla mig så som han har gjort.

          Då*

      Tokblock’ Hej då!

      Vet du, man blir lite knasig av att någon fuckar med ens hjärna. Inget att känna sig dum för!
      Jag hade också en kille som höll på och ringde mig och låtsades som ingenting och ville prata om väder och vind fast jag sagt att jag ville bryta kontakten och vår ”situationship”. Han låtsades till och med skicka mail fel och ”råkade” vara i närheten när jag besökte gemensamma vänner – allt för att få kontakt. Men ett förhållande, nej det ville han inte ha.
      Jag blockade honom ÖVERALLT till slut och sen ringde jag min bästa kompis varje dag och rapporterade hur abstinensen över att vilja läsa hans meddelanden kändes och hur hemsk dagen var. Och hon lyssnade och svarade att nästa dag kommer vara liite lite bättre än idag. Och det gick till slut.

      Jag kände mig dum länge. Men nu tänker jag mest på hur fantastisk min kompis var. Har du ingen som kan lyssna så skriv i ÖS vid varje tillfälle eller starta ett IG-konto bara för slippa vara ensam med tankarna. Det är dags att ta tillbaka din hjärna ❤️

        Folk som spelar spel och som tror att vi a dra inte märker nåt måste vara dumma på riktigt?

        Du kanske inte ser detta nu men tack för ditt jättefina svar! Vad skönt ändå att bli påmind om att det inte är jag som är dum, och att det kommer kännas bättre.

        Tack för att du tog dig tiden att skriva detta, det betyder mycket ❤️

    Lyssnade på nu börjar livet med Rebecca Stella och forni där hon berättade att hon ”tyckte så illa” om Dante när han var liten och att hon inte tyckte synd om honom när han hade kolik. Hennes dotter däremot tycker hon synd om nu när hon har kolik och hon älskade henne från första stund. Tycker det är ok att uttrycka att kärleken växte fram, men att tycka illa om sin bebis och ej känna empati? Tycker det märktes att hon inte tyckte om honom, tycker synd om barnet.

      Hon valde knappast att tycka illa om honom.

      Modigt att våga prata om. Det är ändå ganska vanligt med förlossningsdepression och ha svårt med anknytningen.

      Mår illa av sånt beteende. Har en i min närhet som är likadan. Hennes äldsta barn är en pojke och sen har hon en tjej som är två år yngre. Det har i alla år och är fortfarande så smärtsamt uppenbart hur hon favoriserar dottern. Har lättare att känna sympati och empati med henne, har oändligt mycket mer tålamod när hon är arg/ledsen jämfört med sonen om hon så lätt blir irriterad på. Uttrycker sin kärlek till flickan betydligt oftare än till pojken. Klarar man inte av att ge lika mycket kärlek till sina barn är man högst olämplig som förälder.

        Näää vad sorgligt ? så upplever jag att mina föräldrar varit mot mig och min lillebror också. Inget tålamod med mig men han är deras lilla ängel och gullis. Är det något med andra barnet/minsta barnet?

          Tänker också att det kan ha med att det är den yngsta att göra ? gulp inser direkt att jag måste se över mitt eget beteende .

          Ja det där med att minstingen gullas mer med ser jag hos många vänner faktiskt. Den större får ofta mer konsekvenser om den gör något fel osv medan minsta kommer undan med mer.

      Wtf? Skojar du? Fan vad sjukt. Hon som alltid ska lägga ut bilder av hur hon ”älskar” osv. Hon verkar vara en så jäkla svår och konstig människa

    Mina föräldrar ska separera. Jag är vuxen, och jag tycker att det är ett bra beslut då deras relation inte varit bra.

    Nu har jag förstått att min pappa har börjat dejta och jag reagerar SÅ starkt? Jag tycker dels det är respektlöst mot min mamma (trots att jag fattar att det inte är det), sen känns det så otroligt främmande om han skulle träffa en ny kvinna? Känns som vår relation kommer förändras och aldrig bli samma då?
    Åh jag vet inte, självklart har pappa rätt att dejta jag fattar det men någon som känner igen sig eller har något råd?

      Gud jag förstår din reaktion och känner med dig. Mina föräldrar är dock ihop men jag skulle tycka det var så märkligt just datebiten.
      Även om jag skulle förstå det logiskt så skulle jag som ”deras barn” ha svårt att se mina föräldrar med annan partner till en början.

      Åh herregud vad barnsligt. Du är vuxen och lever ditt liv, ovärdigt att bete sig som en gnällig unge för att ens pappa dejtar när han är singel. Herregud.

        Äh barnsligt och barnsligt jag håller med ts, jag hade också tyckt det var märkligt att ta till mig känslomässigt men inte logiskt såklart! Jag hade dock pratat loss och ältat med mina syskon men naturligtvis varit glad för mina föräldrar skull, klart de skulle få datea igen. Alla känslor som kommer upp är ju bra att identifiera, sätta ord på och bearbeta för att kunna gå vidare. Även om det tar timmar eller flera dagar.

        Haha, du verkar vara en oerhört sympatisk person!

      Det var nog slut mellan dina föräldrar sedan länge om dom skiljer sig i den åldern dom är i nu. Det var säkert ett väl övervägt beslut. Försök tänka ett varv till – din pappa vill hitta kärleken igen och det tycker jag att du ska försöka unna honom. Stöd din mamma i det här men unna din pappa.

      Ja, har erfarenhet av detta och enda tipset är väl att – släpp det. Det som sker det sker. Känns konstigt ja men vartefter tiden går kommer du se dina föräldrar som två helt separata människor med separata liv och där du förhoppningsvis har din vanliga plats hos de båda. Försök att inte analysera eller tänka på det så mycket bara.

    Tips på enkla lätta måltider nu i sommar? Äter ofta pastasallad med ost och skinka typ, men vill inte äta det hela tiden ?

      Kyckling i ugn och god sallad till. Eller ja, jag äter typ random protein och maffig sallad till hela sommaren, haha.

      Omeletten är gott. Tex med räkstuvning.

      Tonfiskröra är en av mina favoriter! Antingen till pasta eller på en baguette eller knäckebröd.

      Wraps. Variera med olika fyllning, alltid sallad men sedan t ex falafel, halloumi, kyckling. Gott och enkelt.

    Ihhhhh kom in på utbildningen jag sökt ? Public Bid Manager på IHM, någon mer som ska plugga det?
    Annars- någon mer som fick antagningsbesked idag? Vad ska ni plugga????

      Grattis!!! Vad är det för utbildning?

    Har Denise Desmond gjort slut med sin kille ?

    Vart har Sara Bolay tagit vägen? Hon verkade åka iväg nånstans och lämnade sin bebis hos sina föräldrar.

      Kompani Svan?

      Vad får dig att tro att Denise och pojkvännen gjort slut?

        Innan visade hon honom ändå lite ibland, men nu råkar han inte ens synas och det verkar som att det bara är hon och dottern.

          De verkar fortfarande bo ihop. Tycker aldrig hon visat honom alls mkt, nästan inget alls med vissa undantag.

    Nån som vet var Rickard Engfors tog vägen? Vad hände med honom?

    Hur ska man göra för att må bra igen?

    Har haft problem med min hälsa, både psykiskt och fysiskt hela året, och jag känner mig så jävla skör.
    Sedan i februari har jag fått tinnitus, munsvamp, magsjukan från helvetet, värsta förkylningen i mitt liv (som fortfarande inte riktigt släppt såhär en månad senare) och nu munsvamp igen. På allt detta har jag sedan tidigare en reumatisk sjukdom och hälsoångest, samt spontana panikångestattacker. Spenderade hela februari och mars med att gråta varje dag. Var ledsen och i total panik över tinnitusen, och kände flera gånger att jag inte ville leva med detta ständiga brus i huvudet. Det som räddade mig var mamma, som alltid var ett samtal bort (vi bor ca 80 mil ifrån varann), och som till och med satte sig i bilen och kom och höll mig sällskap 2 nätter när min sambo var tvungen att åka på konferens.
    Påbörjade under denna tid även samtal via Mindler och KBT.

    I april började det lätta lite, och i början maj mådde jag ganska bra, men sedan åkte jag på en jätteförkylning i mitten av maj och nu känns det lite som att jag är tillbaka på ruta ett igen.
    Känner mig fortfarande inte helt frisk. Har fått munsvamp igen, och även ett fruktansvärt störigt ljud i örat när jag sväljer, det låter ungefär som rice krispies som poppar, och det är en hett annan känsla än tinnitusen som är i huvudet. Detta låter mer i själva örat.
    De tre senaste dagarna har varit skitjobbiga. Har haft JÄTTEMYCKET ångest och gråtit flera gånger, för ingenting. Det liksom bara kommer. Jag känner mig ganska ensam i detta, och vill inte belasta min sambo för mycket för ibland känns det som at det enda jag pratar om är allt som gör ont och känns fel.
    Försöker tänka positivt, göra saker som jag tycker om och slappna av, men dras ändå med känslan av att allt är så jävla jobbigt och att jag inte orkar må dåligt och vara ledsen hela tiden.

    Vad gör man?
    (Förlåt för väldigt lång text, men var tvungen att få ur mig detta och föroppningsvis orkar någon av er läsa och komma med input. All kärlek till er!)

      Jag förstår att det är otroligt jobbigt. Jag var själv sjuk konstant i ett halvår och den ena grejerna bara avlöste den andra. Det är otroligt tufft.

      Hur ser din arbetssituation ut? Stress och kost är suuuuperviktigt för mitt mående, både fysiskt och psykiskt.

      Jag har tyvärr inga supertips som gör dig frisk tills imorgon, men skickar medlidande och sympati.

        Anonym 21:29:
        Jag jobbar hemifrån, sätter mina timmar själv så tror inte att det är jobbet som är den främsta orsaken till mitt mående.
        Kosten kan behöva ses över dock.
        Tack för omtanken!

      Har du utrett varför du har tinnitus? Det är ju inte alltid det går att svara på det men om det är pga stress och att du är spänd/biter ihop osv så borde det gå att i alla fall lindra. Tinnitus ”botas” med kbt (det är mer att hjärnan lär sig bortse från ljudet. Tänk dig som att man egentligen ser sin egen näsa hela tiden men hjärnan filtrerar bort den).
      Själv tycker jag det kan vara skönt att lyssna på typ brus i olika färger och olika ljud för att neutralisera ljudet. Sök på Spotify eller appen Resound Tinnitus relief på Google play.

      Det här kanske inte är bästa tipset men jag försökte lite att ”bli vän med ljudet” och typ ligga och lyssna på det. Mest har jag ett ihållande tjut men ibland är det rassel som varierar. KBT handlar ju om att acceptera (enkelt förklarat)

        Ica kuriren har tips om någon maskin mot brus.

          Anonym 21:42:

          Jag har kollat på det, (var det du som tipsade om det för ett par veckor sedan?) men känns inte som första steget att ta då jag dels inte fått komma till ÖNH-klinik ännu, och dels är den produkten helt ny på marknaden, samt kostar typ 6000:- bara i startkitsavgift.
          Men ska absolut ha den i åtanke om inget annat hjälper.

        Men ett tillägg: Kan vara bra att utreda först innan du experimenterar med ljud. Jag frågade öronläkaren som utredde mig om det kunde vara dumt att lyssna på sånt och han sa typ att ”det beror på vad det är för ljud” så jag vet inte så mycket mer än det. Har inte känt behov av ljud på ett tag själv så inte tänkt på det.

        Har inte blivit utredd.
        Fick tid på VC efter ca 2 veckor, en sköterska spolade öronen rena, tittade i dem och menade på att allting såg bra ut och att jag helt enkelt bara får lära mig att leva med det.
        Efter det har jag inte fått någon ny tid där då de tydligen har jättebrist på tider, så blivit hänvisad till Närhälsan online gällande munsvampen.
        Ska försöka tjata mig till en tid dock, för jag vill att de tar prover för att kolla så att mina värden är okej. Har förstått det som att både tinnitus och munsvamp kan bero på lågt Hb och B12 brist bland annat.

          Jag antar att du har fått behandling för munsvamp, det finns något man håller i munnen och gurglar med.

            Ja, håller på med Nystimex just nu, för andra gången.

      Har inget bra svar, men stor kram <3

      Tips mot tinnitusen, privatläkare men ändå: Yrselcenter (yrselcenter.se). De utreder även tinnitusbesvär. Och gällande svampen i munnen, kanske en öron-näsa-halsläkare? Eller tandläkare? Obs menar inte att spä på din hälsoångest för dessa grejer är ju inte ”farliga”. Men kan ju vara nog så irriterande, så menat som tips på att kanske få hjälp att bli av med det.

      Jag har själv jättemånga hälsoproblem, och mycket ångest över det. Inte ångest över att dö för det tror jag inte att jag kommer göra, utan ångest av att lida utan slut eller hur man ska säga. Så jag vet hur det känns! Mitt bästa generella tips är att ta ett hälsoproblem i taget. T.ex. tinnitusen först, senare munsvamp, sen ångesten, osv (eller i annan ordning). Det blir övermäktigt när man tänker på ALLT som är jobbigt liksom.

      En annan grej som hjälpt mig lite, är att försöka acceptera min situation och fokusera på vad jag kan/det som är bra. Finns ju en terapiform som heter Acceptance- and commitment therapy som berör just det. Har inte testat det professionellt, utan mer försökt acceptera på egen hand. Men vissa dagar, som idag, blir jag istället bara bitter på att inte jag får ha det bra som andra.

      Så jag fattar hur du har det! Men för att sammanfatta: en grej i taget. Massor av kramar!!!

        Tack för tips!
        Har inte hört talas om yrselcenter tidigare men ska absolut kolla upp det. Har inte ens fått komma till en läkare på VC än, då det är i princip omöjligt att få tid där, och ÖNH-kliniken har minst 6 månaders väntetid.

        Jag vill gärna testa ACT, har kikat lite på det och även läst lite litteratur kring acceptans samt att försöka hitta meninng med livet. Håller på med KBT via Mindler men de har inget program specifikt för tinnitus, som ändå är min största problematik och källa till oro och ångest just nu. Har dock sett att det finns ett speciellt KBT-program online via Akademiska sjukhuset i Uppsala som jag ska försöka få remiss till.

        Skickar massor med kramar tillbaka!

      Om inget annat hjälper kan massage av nacke, hals och käkar hjälpa tinnitus, ifall det är från att det är spänningar som trycker på ansiktsnerven.

    Någon som har ett dunderknep mot gula/orangea toner i håret som man kan lösa hemma? Har testat Maria Nilas Pearl Silver, och hade i längre än vad man ska, men det blev knappt någon synbar skillnad.

      JA, schampot Milkshake som finns på t ex lyko är bääääst!!!

      Kerastase har en silverinpackning som jag har i håret under natten ibland. Funkar för mig

      Löwengrips silvershampoo. Dra annars i en färg, pärlblond från Mood.

      Tack för tipsen! Ska kolla upp alla ?

    Alltså Ribecka? Bor de i vanen? Hur fan gör man då när BVC kommer på besök? ”Ring innan så kan vi berätta vart vi står för dagen”.

      Hembesök är inget måste. Det går jättebra att besöka BVC.

    Min känsla säger verkligen att ddt skurit sig mellan Läckberg och Martins första ex fru, Christina? Fler som tänkt samma? De verkar inte firat födelsedagar gemensamt längre och vakten Fanny eller Christina skrev något när Camillas dotter tog studenten? Avdelning saker som inte alls rör mig men som jag inte kan släppa ?

      Har också tänkt på det. Så nyfiken ?

    idag skrek min chef åt mig att jag är negativ.

    Är det ett bra ledarskap ?

      Om jag var sarkastiskt lagd hade jag svarat ja.

      Det är väl en fråga om vad som är det egentliga problemet hos chefen.

      Att skrika är ju typ aldrig rimligt, men det beror ju lite på var som föranledde situationen. Om du exempelvis avbröt ett möte hela tiden genom att säga ”usch, vilken dålig ide.” eller ”Anita du säger aldrig något vettigt så du kan lika gärna vara tyst. Ingen vill lyssna på dig.” så är det ändå lite mer förståeligt.

    Vad tycker ni om surrets (mer eller mindre) tjat/promotion om att de minsann ska släppa avsnitt med pojkvännerna och sen lägger det bakom betalvägg? Fattar att Hanna blir sur om folk skriver anonymt och säger att det är fult gjort eller whatever, men också så lamt att försvara med att alla andra avsnitt är ju ”gratis” (för är de – vi betalar ju genom att lyssna på deras ofta gedigna reklamslottar) och inte bara erkänna att det var lite sneaky men så är det liksom. Varför inte utnyttja folks intresse men vara mer öppen med det och kanske inte bli sur

      Tål inte HP längre!

      Äh, det är frivilligt att lyssna. Jag betalade och uppskattade avsnittet. Ang Hannas svar på kritiken var det inget som jag studsade på. Jag tänker att det är sån hon är i sin jargong på internet både mot sig själv och andra?

        Jo helt sant, jag gillar också hennes jargong. Men tyckte väl det smakar lite med att hypea avsnitt och sen när det släpps bara oops betalvägg

      Skulle tro att det är deras killar som vill få betalt för deras medverkan. Anton verkar t.ex inte jättepepp på att synas på hennes kanaler och vara offentlig så det kanske var en förutsättning för att han/de skulle ställa upp?

    Jag lever med en man sen 1000 år och vi har ett jättebra förhållande. Varje sommar åker vi til ett gemensamt sommarställe som vi delar med hans syskon och föräldrar. Min man kommer från en väldigt traditionell familj för kvinnor ska ta lite mindre plats och mycket fokus på männens väl och ve. Hans gamla pappa är uppvuxen på ett lantbruk för kvinnor skötte alla hushållssysslor.

    Min man och jag träffades som väldigt unga vuxna och jag är helt motsatsen till hans mamma och syster (tänk adhd-tjej med mycket tankar som flyger runt). Jag lägger alltid band på mig själv när vi är på landet för jag älskar verkligen att vara där, jag försöker trycka ut all energi genom träning.

    Till saken: i våras skulle vi bygga en ny altan och männen skulle samlas och göra det, jag åkte med och hjälpte till att bygga. Vi renoverar mycket hemma och vi gillar att bygga ihop (maken och jag alltså) Min mans bror och jag skaver lite på varandra pga min adhd och han gillar ”lugna kvinnor”, men den här gången gick allt åt helvete. Min svåger är nära utbrändhet och skyller det mesta som är jobbigt när vi är samlade allihopa på landet på mig. Det finner jag mig pga älskar att vara där och tålmodigt sinne. Men den här gången gick han på personangrepp och drog till med att ingen gillar mig och drar sig för att komma när jag är för. Grejen är ju den att alla vill vara där ensamma så alla drar sig för att åka dit när nån annan är på plats.

    Nu ska vi ses allihop på midsommarafton och min man och jag har enats om att jag inte ska vara med på musikquiz eller nåt som triggar min hjärna och han stöttar mig fullt ut. Men jag är nervös inför helgen för min svåger är så satans dominant och framförallt styrande. Till saken hör att för ett par år sedan blev bröderna osams pga en annan grej som skedde på landet.

    Jag vill inte höra att vi inte ska åka dit utan bara tips på bra tankar att tänka på under middagen. Vi är många som står ut under storhelger och vi är fan bra och tappra. Heja oss!!

      Ignorera tönt-brorsan bara

      Haha förlåt att jag skrattar men det är av igenkänning.
      Har också adhd, är socialt begåvad (min hyper är mycket i talet) jag låter, syns och hörs. Får panik av ”dålig tystnad” och försöker ta ut min energi på träning tidig morgon.
      Har alltid fått höra (av personer jag ändå inte klickar med/gillar) att jag är minsann för mycket, svårt att klara av mig, finns det inget stopp på mig, vart är silvertejpen osv. Så less på höra allt. Varför ska du anpassa dig för honom ens? Men okej, jag förstår att du gör det.
      Försök undvika han så mycket du kan. Sätt dig mellan människor som älskar att vara med dig. När det blir för jobbigt, gå därifrån. Säg att du ska på toa eller nåt. Sätt dig o scrolla en stund eller bind ihop lite blomkransar, skönt att fokusera på något. Man måste inte närvara varenda sekund i såna tillfällen.
      Hoppas det går bra och att ni får en bra midsommar. Jag skippar alkoholen i år så jag undviker en del konflikter, ska också träffa en del som tycker att adhd bara är en ursäkt för lata människor. Hej o hå ?

        Tusen tack, så skönt att höra. Jag tar med mig dina ord på vägen???

      Men gud! Vad sa din man när han sa sådär? Han ska sätta honom på plats och kräva att han respekterar dig.

        Ingenting, och det tyckte jag var bra, att säga saker i affekt blir bara pannkaka. Dom har inte pratat sen dess utan brorsan har smsat inbjudningar och filmsnuttar som om allt är som vanligt. Vi får se på fredag, han har självklart lovat att backa mig om brorsan säger något eller beter sig illa. Då när de bråkade senast för två år sen så satte min man honom rejält på plats, såpass att maken trodde att brorsan skulle ta till våld.

        Efter nån månad kom vi ner till landet ett par nätter när broderns och hans familj var där, jag blev totalt ignorerad i en hel helg. Dom tilltalande mig inte alls, trots att jag inte hade nånting med bråket eller bakgrunden till bråket att göra. Han är en stolt man som blivit kränkt och det tål han inte, han har alltid rätt och gör allt rätt. En riktig sköning att ha nära, svinhemsk!

          Jag har alltid bett min man att inte respondera för jag är inte typen som bråkar eller tjafsar. Jag vill bara sola, bada och ta det lugnt. Jag tar alltid hand om köket och disken för att få en egen stund för mig själv. Nu sist sa han att jag alltid ska hetsa av med tallrikarna men tar det för lång tid blir han sur också. Ibland funderar jag på hur hans sambo mår……

          Ok vi är alla olika.. Jag tycker snarare det är fegt att inte säga till på skarpen direkt.

            Skulle bryta kontakten. Och försöka skaffa eget lantställe istället eller hyra.

      Jag har inte ADHD så jag vet inte om det här passar dig. Men ett tips kan vara att i förväg tänka ut vilka situationer som kan uppstå och hur du kan hantera dem. Skriv ner allt (stödord) på ett litet papper som du har med dig i fickan. Då kan du titta på den och finna stöd. Behöver du ”andas” så säg att du ska på toaletten. Det är socialt accepterat.

      Hoppas du och din pojkvän får en fin dag tillsammans.

        Jag gör så för en gång antydde han på min vikt. Jag svarade att ”det spelar ingen roll hur jag ser ut för det är inte du som ligger med mig och han som gör det är nöjd”. Det togs inte emot så väl kan jag säga. Faktiskt så körde han 6 mil en gång för att be om ursäkt för sitt beteende, men sen blir han sig själv igen.

          Tycker du svamlar mycket. Låter inte helt stabil själv heller.

    Så jag pratar med en kille på jobbet (vi hörs mycket på Teams) och så berättade jag om en tråkig händelse jag var med om förra veckan som gör att jag inte kunde vara på kontoret. Jag skrev att det var tungt och jag var väldigt ledsen. Jag ser att han har läst det men inte svarat. Vet han inte vad han ska säga? Eller är killar helt enkelt sämst med känslor?

      Min erfarenhet med killar är tyvärr att de inte alls är bra på att hantera obehagliga/jobbiga känslor…

        Kom på ett litet tillägg
        Inte det killar jag har varit med iaf. Men sen finns det säkert killar som är bra med känslor och sånt.

      Jag hade nog inte heller vetat vad jag skulle svara om en kollega delade med sig om jobbig grejer i en jobbchatt. Vad säger man ens? Typ ”tråkigt ❤️”? Han blev säkert tagen på sängen bara. Eller var mitt i något viktigt och glömde bort att svara sen.

        Nej han är väldigt blyg också. Vi ska gå på dejt snart men så hände allt det här så tror som du säger att han verkligen inte vet vad han ska säga. Men har så dåliga erfarenheter bara och väldigt dåligt självförtroende så ?❤️

          Av egen erfarenhet så skulle jag vara lite på min vakt om en man inte kan prata om obehagliga eller jobbiga känslor. Det brukar gå hand i hand med hur de reagerar när jobbiga saker i relationen uppstår eller när man behöver emotionellt stöd av sin partner.

            Vi har pratat om jobbiga saker förut där han har stöttat mig mycket. Men ska se hur han reagerar när jag är tillbaka på kontoret och när vi går på dejt.

      Är väl ett tecken på att han inte är ute efter den typen av relation. Tyvärr.

      Han kanske bara vill ha någon ”kul” att chatta lite med, som booztar hans ego och får tiden på jobbet att gå.

        Han bjöd ut mig så där har du fel.

          Han kan ju vilja dejta/träffas utan att ha en seriös relation? Bara att han bjuder ut är väl ingen garanti för att han är redo för något seriöst

            Du känner inte honom

    Jag har en unge som typ jämt när hon somnat och sovit i ca 1 h börjar snarka. Man hör att hon har mycket slem och att det är trångt i svalget lixom men detta märks inget på dagen. Jag har märkt att hennes halsmandlar sitter väldigt väldigt tätt.

    Finns det fler här inne som har erfarenhet av att utreda sitt barn pga snarkningar ( det är alltså rejäla gubbsnarkningar på en fyraåring) .

      Yes, vårt barn fick operera bort halsmandlarna vid typ 5-års ålder just pga stora halsmandlar och snarkningar. Vi fick filma snarkningarna.

      Jo min dotter snarkade som ettåring. Vid 1,5 årsvålder snarkade hon värre plus sömnapné. Läkare på vc såg inga fel men skickade ändå remiss till öron-näsa-hals som såg stora halsmandlar. Skickades vidare på sönnutredning där sköterskorna hörde snarkningar enda ut i korridoren på sjikhusavdelningen.
      Fick snabbt tid för operation som hjälpte otroligt! Vilken skillnad!
      Jäkla vårdcentralläkaren kunde ju ta sin dryga attityd och stoppa nånstans solen inte skiner.. ?

      Polyper kan orsaka snarkningar också.

    Vem förutom ens chef får reda på utmätning på lönen om man har skulder till KF

      Inte ens din chef. Utmätning sker från Kronofogden. Ingen på din arbetsplats vet att du har utmätning.

        Jaha är det så? Trodde verkligen att chefen får veta det eller ekonomi avdelningen

        Stämmer det? En Andrea svarar att hon får sådana beslut via brev till jobbet

      Jag som ekonomichef öppnar dom besluten när det kommer via post. Brukar meddela personalansvarig, främst för att vi jobbar med kontanter och tidigare haft en anställd med skulder som snott dagskassor. Beror nog lite på företagets upplägg? Vem öppnar posten? Vem sköter lönerna?

        När jag fått utmätningar får jag bara betala ut löner upp till ett visst belopp, resten ska betalas till Kronofogden

          Oj då ber jag om ursäkt. Så går det inte till på mitt jobb.

            Hur går det till på ditt jobb? Berätta gärna

        Ok tack. Om det är inom kommun/region.
        Då kommer alltså besluten via post till ekonomi avd?

          Ja

      Borgenärerna, dom du är skyldig pengar och eventuellt allmänheten om någon begär att få ta del beslut som är allmänna handlingar

      På mitt jobb (ekonomiavd på ett stort företag) så hanteras detta av lön/hr. Det är dom som hanterar löner och därmed får breven från kronofogden gällande utmätningar

        Tack för svar!

      Hos oss kommer underlaget från lönecentrum och sen gör vi på ekonomi någon handläggning av det.
      Men det är såklart inget vi delar med någon annan eller ens pratar om internt så länge det inte dyker upp något problem när vi ska göra det. Det var länge sedan jag var involverad så har glömt vad vi gjorde, men vet att jag sett någon form av underlag tidigare.

      Kommunalt.

      Vår löneavdelningen drar av införsel från lönen. Hos oss är det många chefer som inte vet alls vilka av deras anställda som har skulder hos KFM då det inte är något som är relevant för dom att veta.

    Kanske jättekonstig fråga om graviditet ? är i vecka 7 nu och känner mig inte gravid. Inga direkta symptom. Har varit hos läkare och konstaterat graviditet med blodprov och urinprov. Men är så rädd att jag plötsligt bara inte är gravid längre? Vet att det låter jättekonstigt men som om kroppen skulle återkalla graviditeten men utan blödning som vid missfall. Känner mig verkligen inte gravid och tror ofta att jag typ att jag inbillat mig allt. Ni som varit gravida, när började ni ”känna er” gravida?

      Jag är gravid i vecka 9 nu. I vecka 5-6 mådde jag OK. I vecka 7 kräktes jag en hel dag och var lite illamående till o från. I vecka 8-9 nu mår jag inte illa alls, aptiten är tillbaka men tröttheten är bestående. Det kan variera snabbt mellan veckorna och jag oroade mig också vecka 8 när jag redan mådde bättre men ultraljud konstaterade att allt såg bra ut! Njut av att slippa må illa, det önskar jag ingen!

      Det finns ju något som heter spökveckor. Har för mig att det var i början , helt plötsligt var alla minsta symtom borta och jag tånkte att nej nu är jag inte gravid. Sen kom några symtom tillbaka. Försök att inte oroa dig! Och
      Grattis !

      Jag innan vecka 8: ”varför spyr jag inte? Är det något fel?”
      Jag vecka 8-17: bluäöäööööäärghhh

      Hade liknande när jag var gravid med mitt första (och hittills enda barn). Förutom att brösten spände lite första veckorna kände jag mig inte gravid förrän vecka 21-22 när jag började känna fosterrörelser.

      Grattis till graviditeten! Med första kände jag mig inte gravid kroppsligt förrän ungefär vecka 15 då magen började kännas hård och brösten ömma. Nu med andra började jag känna mig gravid i vecka 8 pga att jag mådde så fruktansvärt dåligt, både illamående men förlamande trötthet. Är nu i vecka 18 och känner mig inte speciellt gravid längre då det är för tidigt för en tydlig mage (har redan hull) och då illamående och så avtagit.

      Kände absolut inget mer än lite svullen typ (fisig) och lite trött fram till vecka 12. Sen kom spyorna och foglossning ???

      Men grattis ?

      Jag hade mer eller mindre inga symptom under hela graviditeten, möjligen lite tröttare än vanligt. De va först när jag började känna bebisen sparka som jag kände mig gravid. Och ut kom en frisk liten kille så man måste inte ha en massa symptom.

      Jag är gravid i vecka 11-12 nu och mådde illa osv men har orolig ändå. Tog flera test lite då och då. Men vet andra som beskriver samma som du, de kommer om några veckor. Om de går, försök njuta att inte må illa osv men förstår din känsla! När de går att känna livmodern vid pubisbenet ❤️ och kan fortfarande inte ta in de trots att vi fick se bebis på nipt-ultraljudet ❤️

    Hur tror ni det står till med Molly och Ross egentligen? Tycker det är fascinerande med par som konstant ska avfölja/följa varandra vid bråk, det känns väldigt högstadiet.

    Jag har satt mig själv i skiten. Får ångestattacker där svetten bara forsar. Så dum i huvet. Och det är inte synd om mig heller.

      Vill du berätta vad som hänt?

        Jag var med en upptagen man.

          Var inte så hård mot dig själv. Du är inte dum i huvudet. Det var dumt gjort men du är inte dum för det.

          Kom ihåg hur du mår nu när/om han hör av sig och vill ses igen. Var inte dum mot dig själv och utsätt dig för att må så här igen då.

            Tack, det blir inget mer. Ska göra det klart för honom idag.

            Tack för stödet❤️

      Ta det lugnt och var snäll mot dig själv. Se det som ett tillfälle att lära. Du mår dåligt och vet att det var fel, det du kan göra är att lova dig själv att inte sätta dig i en sån sits igen. Sen släpper du det.

        Tack snälla❤️

      This too shall pass.

    Mens?

    Fick mens den dagen jag skulle, men typ 1 droppe? Och istället för rinnande skyfall i 3 dagar (som jag alltid haft innan) så var de typ en droppe om dagen i 7 dagar. Märkte typ bara av det när jag torkade mig?

    Har inte ont eller något, ingen mensvärk osv. Tog gravtest som visade negativt. Går inte på några prev medel.

    Någon som varit med om liknande?
    Försöker aktivt att bli gravid.
    2 barn sedan innan, yngsta är 2 år. Haft 2 missfall eller det.

      Jag kan få så i nån dag innan helvetet bryter lös ? Fast hade liknande när jag va gravid. Tog ett test 7 dagar efter som va positivt. Så ja. Vänta o se ?

      Spottings i lutealfasen kan bero på lågt progesteron.

    Hmm, någon som har koll? Var inne på F.S instagram och såg ett inlägg om statistik kring infertilitet – utan källor. Såg att nån kommenterat om just det, att man önskade källan för trovärdighet samt kunna läsa vidare om det. Fanni svarar att det är olika källor och ”kan inte länka alla”. Hur är det med det – tänker att om man skriver en uppsats med källor så är det ju superviktigt med källanvisningar. Inte samma sak såklart. Men om man skriver ett undervisande inlägg så borde väl källorna stå med? Eller? ?

      Är 1/3 av fallen, inte 50%. Plus att det första som hände var blodprover på mig samt spermaprov. När hans prov såg OK ut gick de vidare med tester på mig. Står ut med ett onödigt blodprov om det visat sig att han varit problemet..

        Jag vet inte alls nåt om det. Det jag blev fundersam på var just om man lägger upp ett sånt inlägg så borde källorna vara med, ”visste ni att…” utan källor blir rätt icke trovärdigt.

        Men beror det inte lite på hur man uttrycker sig? Vad jag hört så beror 1/3 på kvinnans hälsa, 1/3 på mannens, och 1/3 totalt okänd anledning till infertilitet. Så man kan ju säga att det är 50% mannen och 50% kvinnan, för i de övriga fallen vet man inte varför de är infertila?

          Nej så fungerar inte matematiken.

            Menar bara att hon kanske menade på det viset när hon skrev så.

    Någon som testat de där sandalerna från Happy Flopps? Är de sådär sköna som det verkar? ?

      Ja!! Såå sköna!

        Åh får kanske införskaffa då ???

    Lovisa worge kör stenhårt på att se rik ut. Lyckas ju faktiskt rätt bra, är hennes kille tät?

      Hon klarar sig nog på sina egna pengar ?

    Någon mer som hunnit se Nattids förlossningavideo? Varför ska man visa underlivet (censurerat) under heeeeeeela långa krystningsfasen? Förstår verkligen inte vitsen. Dom hade ju kunnat ta bort hur mycket material som helst. Sen känns det oerhört privat att lägga ut från just den vinkeln, men det kanske bara är jag ?

    Julia & Bingo på Nyhetsmorgon om sin nya serie…

      Kan faktiskt tänka mig att de är rätt roliga att följa ?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.