499 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Snart är bebisarna här som blev till på julfesten med kollegan. * Hjärta* vet kollegan om det? Vet din partner att han inte är pappan eller tror han att han är pappan till barnet?
    Vet du kön och har du valt namn än?

      Men herregud, det är väl knappast något som sker speciellt ofta? Förstår att du försöker vara rolig, men det föll rätt platt faktiskt.

        Känner du dig träffad Anonym?

          Inte alls, jag tyckte bara att ditt skämt var rätt smaklöst och trist.

            Anonym 20:26
            Mer eller mindre smaklöst än de som skriver att de är kära i kollegan och är samtidigt ihop/ gift med någon?

              Tja, jag vill väl inte påstå att det är så överdrivet många. Du får nog även räkna med att en hel del far med osanning för att kicka igång kommentarsfältet, så i de flesta fall är det sannolikt inte ens sant.

              Du kan nog vara lugn, Flundra 😊

                Fast ganska många är det allt som ä förälskade i kollegor. Typ en varenda öppet spår. Och de flesta är för tråkiga för att vara troll.

                  Jag är förälskad i kollega, och gift.
                  Med kollegan.

                Anonym 20:43
                Det finns även en del trpdar om detta på familjeliv och många har en sak gemensamt. De lever i ett inrutat liv och känner att gnistan med partnern inte är där.

                  Och därav ska vi således göra hånfulla inlägg, menar du? Menar inte att låta otrevlig Flundra, men är jag nyfiken på vad ditt syfte var/är med det här inlägget? För, för mig, känns det faktiskt enbart hånfullt och nedvärderande (även om jag, som sagt, tror att du bara försöker vara rolig).

              Är väl inte smaklöst att lätta sitt hjärta och be om råd? Väldigt få av de som skrivit har gjort något med kollegan vad jag sett…

                Anonym 20:54
                Nej det är inte smaklöst att be om råd.
                Det blir smaklöst om man är med kollegan fast man har en partner.

            Om du tycker detta är smaklöst har du left i skogen? 😂

              Right

                Haha! Skrattade faktiskt högt. 😂😂

      också nyfiken 😅

    Hej alla föräldrar till vilda pojkar och ni som arbetar på förskola, vad har ni för erfarenheter av VILDA 3 åringar?
    Jag behöver hjälp. Jag är helt gråtfärdig….
    Min son är helt galen, han kastar sand, knuffas, vill brottas mot allt och alla. Brottas någon tillbaka eller kastar sand tillbaka, tycker han att det är kul och vill mer. Sist så knuffade han till en ett åring och trampade hen i ansiktet…. På skoj, för att han tyckte det var kul…Jag är helt slut och vet inte vad jag ska ta vägen. Helt orolig över hur det ska gå när han börjar förskolan i augusti.
    Vi är en vanlig familj på fyra. Vi använder inget våld i hemmet (om det nu skulle vara någon information). Hans pappa brottas och skojar ”grovt” med honom och hans lillebror. Jag vet inte om det beror på det. Barnläkaren säger, han kommer växa ifrån det, prova med avlänkning…
    Jag försöker prata med honom, säga det gör ont om han gör illa andra barn. Förbereder honom på innan vi går till lekplatsen att ta det lugnt, inte kasta sand, inte puttas etc. Men det är som om han blir besatt av djävulen… hemma är han också vild, han lillebror på ett år är jämt i skottlinjen…
    Har någon något råd? Jag vågar knappt gå till lekplatsen, för jag vet att han kommer löpa amok…

      Rekommenderar BUP så att ni får en samtalskontakt

      Har inte så mycket erfarenhet själv förutom av min egen 3,5årige pojke och hans kompisar, men det du beskriver låter faktiskt lite ovanligt. Finns det annan hjälp att få av tex bup eller familjecentral? Att börja förskolan behöver inte innebära något negativt, tvärtom kanske han får hjälp och stöd där och när sig hantera situationerna bättre 😊 Barn har en tendens att bete sig bättre på förskolan än med sina föräldrar! Skulle också ta ett snack med din man om att lugna ner lekarna lite, samt försöka göra aktiviteter var för sig istället med båda barnen tillsammans ofta.

        En sak till! En treåring är såpass stor att jag tycker det är helt okej med naturliga konsekvenser, som tex. att gå hem från lekplatsen när han börjar härja och förklara att om han beter sig så och skadar andra barn så får vi stanna hemma.

      Pappan kanske bör sluta brottas grovt med sönerna. Kanske triggar igång nåt i sonen och får honom att tro det är så man gör för att ha kul.
      Annars punktmarkera varje gång pojken beter sig illa mot annat barn. Kommer vara superkrävande, men fortsätt envist att säga ifrån på skarpen och ta bort honom från situationen. Han få helt enkelt inte vara med det andra barnet om han inte kan bete sig. Beröm och visa kärlek de gånger han gör nåt bra, leker fint etc.
      Ge det ett par veckor och gör en utvärdering om du märker någon skillnad. Det bästa vore ju naturligtvis om gossens pappa kan agera lika.

        Håller med om du tar bort ”kanske”.

          Verkligen- förbjud all ”lek” som innebär sånt som han inte ska göra!
          Och ta kontakt med BUP eller privat alternativ, vad säger BVC?

          Ge han konsekvenser (inom rimliga gränser) så han märker att det blir tråkigt om han gör sånt – gå hem från parken, ta bort leksaken om han kastar den osv.

          För dagbok – skriver vad som händer och när och tex vad som hände innan för att hitta mönster….är det när han är trött? Hungrig? Uttråkad? I behov av uppmärksamhet? Något annat?

          Min son var helt crazy när han var liten…nu är han 18år, välfungerande, går i skolan, jobbar på kvällar och helger i en ICA-butik, har massa fina kompisar och är otroligt social och trevlig…det kunde man INTE tro när han var 3år! Det har varit otroligt kämpigt emellanåt men det blev bra och det ”gick över”, han gjorde massa utredningar men ingen visade någonting.

          ❤️

          ❤️

        Det där med att det triggar igång något, kan du absolut ha rätt med.

        Hellre superkrävande under en tid framöver än att ha det så där i ”all framtid”❤️

        Pappan ska sluta brottas grovt och ha kroppskontakt med mys, gos och massage istället.

        Gör konsekvenser när han slår lillebror. Gå hem från lekplatsen. Förklara och visa. Kanske spela teater och visa att man blir ledsen och får ont.

        Var aktiva på olika bra vis så att han får ut sin energi. Hinderbanor, spela boll, cykla en lång runda mm.

        Beröm mycket och ge massor av uppmärksamhet när han klarar situationer bra och är snäll!

        T ex nu var du riktigt snäll mot lillebror, nu får du lite kex och får titta på film med pappa.

      Låter som att han behöver mycket vuxenstöd i leken. Är han ovan vid att vara bland många andra barn/utanför hemmets rutiner? Låter lite som att han löper amok för att han inte vet hur han ska hantera allt det nya/han blir överexalterad.
      Troligen vet han också vad han inte får/får göra, men han klarar inte av att följa dina på förhand satta ”regler” när han väl är där. Du behöver nog vara ett steg före och ge honom stöd innan det ”spårar ur”, då är det svårare. Förstår om det inte alltid är möjligt när du också har lillebror att se efter.

        Ja, där satte du lite huvud på spiken, han blir nästan lite för överexalterad… vi är ute varje dag, vi bor väldigt livligt så han är egentligen van, men det är nästan som att det blir ”för kul” och han vet inte vart han ska ta vägen.

      Börjar han missköta sig så ta upp honom och gå i väg. Du får markera varje gång han gör något dumt. Att prata och förklara kan ibland trigga igång ett värre bettende. Då får säga till innan nu går dit att ni går hem direkt om han gör något dumt.
      Gör han något dumt så går ni hem med en gång.
      När i kommer hem så får du förklara varför ni gick hem.

      Tack för svar.
      Punktmarkera har jag gjort ett tag. Det börjar med, att han får lugna ner sig i barnvagnen 2-3 gånger och om det inte hjälper lämnar vi lekplatsen. Anledningen förklarar jag för honom direkt.
      Jag har lärt mig att vara steget före och har typ ”hökögat” på honom hela tiden, men av och till behöver jag ju kolla efter lilllebror med, om vi är själva. Och ibland, så hinner jag inte till honom i tid, om han flippar.

      Jag har själv en väldigt vild 3,5 årig son men han känner absolut av gränser och går inte över dessa. Han kan också brottas och busa mkt men han skulle aldrig skada en yngre eller någon som uppenbart blir ledsen.

      Hade min treåring puttat till en ettåring hade jag blivit otroligt upprörd faktiskt.

        Okej förlåt men vad bidrog din kommentar till förutom att troligtvis få TS att känna sig sämre? Grattis till din treåring… typ…

          Ja. Men många föräldrar som tror är deras barn är ”vilda” eller krävandde har bara helt vanliga barn som gillar att springa och leka. De vet helt enkelt inte hur det är även om de tror det.

          Tack för att du skrev det, så slapp jag 😉

      Påminner om hur min väns barn var som liten, visade sig att han har adhd. Han har också ett yngre syskon som fick ta emot så mycket (bli skrämd, slagen osv) som liten så känns som att småsyskonet blivit ”skadad” av det och fortfarande jämt är på sin vakt.

      Menar inte att det måste vara just adhd i ert fall men försök skydda det mindre barnet.

        med tanke på att alla får adhd-diagnos idag så är det säkert det.

      Ytterligare en fråga. Han har alltså inte gått på förskola något alls än? Isf lär han ju börja på storbarnsavdelningen med äldre barn som inte kommer acceptera hans beteende så han kommer nog få lära sig den hårda vägen. Vilket som kommer vara bra för honom 🙂

        Nej, ingen förskola alls. Det är därför jag är lite orolig hur det ska bli.

          Kan han inte börja förskola, åtminstone de pedagogiska timmarna? Min femåring är rätt röjig hemma men hör inget om det från förskolan.

          Tycker absolut du ska prova förskola, där blir de så himla stimulerade och uppfostrade av andra barn. Jättenyttigt för någon som inte vet gränser.

      Som fler har skrivit börja med att din man skärper till sig och blir en bättre förebild. Se till att han gör vettiga lugna saker tillsammans med pojken och sätter tydliga gränser om hur man beter sig. Låter som om det behövs mer känslor , krav,språklig stimulans och tankeverksamhet. Ta en paus från brottning,bus och grabbig fysisk tuffhet. Kanske kan de göra lite andra saker tillsammans istället,pyssla,bygga med lego,laga mat ,snickra,tvätta bilen, gå till biblioteket göra någon liten utflykt och titta på något spännande. Låt det få vara lugna mysiga stunder,läs bra böcker om brandbilar,byggjobbare,vilda djur.tomtar och troll,Alfons Åberg osv osv. Fantisera,sjung,skratta,rita.

        Gud, jag tackar hjärtligt för din kommentar. Det gick precis typ ett ljus för mig…. Kartläggning av det som funkar. Jag är en person som, går till lekplatsen och planerar att stanna i 4 timmar så att han får ”leka av sig”. Men jag behöver bygga in variation och mer av det som funkar än att vara i härdig med det som funkar mindre bra. Nu kommer ju lillebror lida lite på eftermiddagarna, eftersom allt måste gå efter storebrors pipa, men din kommentar gav mig precis hopp om vad som skulle funka för oss. Sen så ska jag kolla upp trygghetscirkeln och abc. , kändes inte heller som om mitt problem passar till bup.
        Tack, tack, tack!

        Den kommentaren hamnade fel.

        Vi bygger Lego, pysslar, ritar, är på bibblan osv. Min son har absolut inget problem, att sitta själv och läsa en bok, det gör han också mer än gärna. Dom ”lugna” sakerna för han även med din pappa. Men det är liksom deras grej att brottas, min son älskar det. Men ja, jag ser också att det liksom går ut över andra, vilket jag absolut inte gillar.

          Jag håller faktiskt inte med alla som säger att pappan ska skärpa sig och inte brottas. Brottas och busa är också en rolig lek – om alla är med på det som sker.

          Jag tänker också att den leken är ett ypperligt tillfälle att övertydligt öva på att man slutar om någon kompis säger stopp. Tex att man allti frågar först om den andra vill brottas, och att man alltid slutar om den andra – eller en vuxen – säger stopp. Pappan kan modella detta tydligt och de kan öva.

            Tack, det där var ett jätte bra förslag!

            Jag håller med dig – brottning och bus är tillfällen då barn lär sig väldigt mycket. Dock måste man vara pga med att i leken träna på att uppfatta varandras känslor och lyssna in när den andra inte vill.

            Det blir fel att bara förbjuda alla potentiellt ”svåra” situationer, det kommer bara ge barnet mindre träning än andra jämnåriga.

            Tycker absolut man kan gå till BUP eller be om t ex telefonrådgivning av psykolog via BVC. Folk här gissar ju (även jag…) och det finns risk att en del råd stjälper mer än de hjälper.

      Bara tänker lite öppet… Men när han brottas med pappa kanske han aldrig kan ”vinna”/känsla av att känna sig svagare. Då kanske det inte är så konstigt att han går på andra han kan vinna mot. Tror inte brottning är en bra lek, hur det än är. Minns att jag fick panik bara mina föräldrar kittlade mig lite för mycket, man känner sig så liten och maktlös som barn. Ord som ”inte” funkar inte på barn, det gör endast motsatsen. Handlingar gör nog avtryck mer än ord, så när det går hårt till så får han sluta leka. Förstår att det är tufft, hoppas ni hittar ett fungerande sätt🧡

      Mitt barn har lite liknande tendenser. Han är väldigt intensiv och energisk, noll tålamod och kan ibland bli utagerande.
      Men pp förskolan fungerar det toppen. Det händer att han slår till ngn ja. Personalen säger att det är uteslutande när han blir typ för exalterad, exempelvis dansar och ngn kommer för nära.
      Tillsägelser i alla ära. Är säker på att ni sagt till ert barn 100 ggr fler än vad de flesta behöver. Självklart fortsätta med det och att prata om positiva beteenden. Kanske snarare vad du vill han ska göra på lekplatsen istället för vad han inte ska. Till exempel idag delar vi med oss etc. Sen tycker jag bara allmän kartläggning av vad som funkar. Till exempel sandlåda kan bli kaos för mitt barn. Kasta sand etc. Men rutschkana och bollek ute funkar bra. Försök bygga på det aom funkar. Jag har med mig bilar och bollar och allt möjligt han gillar att köra ner för rutschkanan. Men inga sandleksaker. Badhuset funkar bra. Dit går vi. Men inte biblioteket. Isf får utmanande aktiviteter vara korta. Till exempel gå till bibblan välja nya böcker, inte va där 1,5 timme.
      Sist av allt det är inte ditt fel! Det är utmanande att ha barn som agerar ut.
      Vill du ha mer stöd vänd dig till föräldrakurs via kommunen typ tryggjetscirkeln eller abc (googla). Alternativt barnpsykolog via bvc. Bup är inte ditt barn målgrupp för. Finns många andra resurser att prova först.

        Gud, jag tackar hjärtligt för din kommentar. Det gick precis typ ett ljus för mig…. Kartläggning av det som funkar. Jag är en person som, går till lekplatsen och planerar att stanna i 4 timmar så att han får ”leka av sig”. Men jag behöver bygga in variation och mer av det som funkar än att vara i härdig med det som funkar mindre bra. Nu kommer ju lillebror lida lite på eftermiddagarna, eftersom allt måste gå efter storebrors pipa, men din kommentar gav mig precis hopp om vad som skulle funka för oss. Sen så ska jag kolla upp trygghetscirkeln och abc. , kändes inte heller som om mitt problem passar till bup.
        Tack, tack, tack!

          Ja. Vet av egen erfarenhet att man lätt stirrar sig blind på vad man tänker att ens barn borde kunna i en viss ålder. Hade bland annat problem med att mitt barn klättrade på bordet, fönster etc och kastade mat, tallrik, bestick, vatten allt han kom åt vid varje måltid. Pratade med psykolog via bvc som helt enkelt sa sänk kraven. Ert barn (som jag nämnde superenergisk) klarar inte sitta still så länge. Numera fortsatt lite kaosiga middagar (ibland sitter han en stund dock) då hsn kanske går en del fram och tillbaka och dansar lite. Men det slutar inte med gråt, konflikt etc. Samt att han äter cirka 2 ggr så mkt nu som när vi försökte få honom att sitta ner och inte kasta mat…
          Är våra måltider stressfria – absolut inte. Kan vi gå ut och äta – helst inte. Men vårt barn äter, växer och matsituationerna är inte laddade längre.
          Så jag tror mkt på att utgå från ditt barn. Och lyssna så inte för mycket på föräldrar som inte delat de utmaningar du har. Självklart bra att jobba med sitt föräldraskap i synnerhet om man har ett mer utmanande barn. Men tro inte för en sekund att alla föräldrar med lugna, artiga och till synes väluppfostrade barn nödvändigtvis är bättre föräldrar än du eller gör en massa bra saker som inte du gör. Barn är också individer!

      barnpsykolog för att utreda barnet.

        Men vad kan man utreda en 3åring för menar du? NPF- som jag gissar att du tänker på utreds inte när ett barn är 3år!

        Det hon beskriver är inte samma som att ha ADHD!

          inte normalt beteende utifrån texten Bup och bvc bör kunna hjälpa mamman.

            BVC och kanske BUP kan säkerligen hjälpa och stötta men du skrev ”utreda”, och därför frågar jag väl igen då – vad ska dom utreda?!

              neuro psykiatrisk

      Prata med pedagogerna på förskolan med, så de vet vad som KAN hända. Du märker ju hur han är under inskolningen, om det utmärks där. De kan i sin tur hjälpa med specialpedagog/psykolog för att få stöd 🫶🏽

        Bra idé, jag ska absolut ”förvarna”, så att dom vet.

      Hej!
      Blir orolig när jag läser av många råden här.
      Det låter som att ditt barn helt enkelt behöver utveckla vissa förmågor, alla barn lär sig i olika takt och har olika föräldrar. Det finns otroligt mycket hjälp att få via socialtjänsten, ta kontakt med din kommun om föräldrastöd. Alla föräldrar kan få gratis stöd och det kan räcka med ett par samtal för att ni som föräldrar gemensamt ska få mer verktyg i hur ni kan bemöta ert barn för att hjälpa honom att utveckla förmågorna han kämpar med bättre.
      Kolla upp om din kommun erbjuder Marte meo-stöd till exempel – så får ni otroliga verktyg som hjälper hela livet. Börja där innan ni stressar upp er med bup och tankar om diagnos. Han kanske helt enkelt behöver mer verktyg för att kunna leka och vara. Ni som föräldrar kan göra små förändringar som gör stor skillnad, bara ni får information om det och hjälp i att göra det.

      Mvh familjebehandlare med 15 års efarenhet

        Tack för ditt svar, det ska jag kolla upp.

      Nu lär du inte läsa det här iom att jag såg det först nu.

      Att straffa/ge ditt barn konsekvenser för ett icke-önskvärt beteende kommer INTE resultera i ett mer önskvärt beteende. I första hand behövs fokus läggas på att hjälpa och stötta ditt barn i vad ett önskvärt beteende är. HUR leker man med en ettåring – visa, modellera, uppmuntra. VART får man kasta sand – visa, modellera, uppmuntra. Jag tycker att det låter som att ditt barn helt enkelt är som ett typiskt barn som genuint inte vet vad som förväntas av honom. Att enbart förbereda honom med: ”du får INTE göra det här”, förklarar inte vad han faktiskt får/bör göra i den situationen. Alla barn lär dig inte av att iakta utan behöver mer konkret vägledning av din omgivning.

      Tänk dig själv att du är ny på ditt nya spännande jobb som du aldrig har upplevt förut. Att enbart få höra allt du inte förväntas göra kommer INTE att lära dig vad dina arbetsuppgifter faktiskt är. Om inte någon tar sig tiden att faktiskt visar, modellerar och förklara för dig.

      Hoppas att du det det här i efterhand! Kämpa!

        Tack, bra förslag.

      Gör en utredning på honom. Han kanske har någon diagnos och behöver medicin.

      Testa att sluta brottas och se om det gör skillnad. Barn gör som vi gör (skyller absolut inte på er, tror knappast ni slåss och kastar sand på folk) men testa och se om det gör skillnad!

      T kontrollen. Visa att du bestämmer, på riktigt.
      Säg till honom när ni går till psrken att om han inte är snäll, så går ni hem.
      Minsta elakhet i parken, gå fram, ta hans arm, och säg: eftersom du inte är snäll mot dom andra barnen, så går vi hem. Hota inte med det, utan gå hem.

    Jag mår så himla dåligt. Min pojkvän sen några månader tillbaks beter sig illa mot mig och har fått mig att må skit. Just nu är min självkänsla jätte låg pga honom. Han har manipulerat mig, varit elak och sen vänt allt mot mig så att det i slutändan blir mitt fel. Han säger att jag luktar illa, att mitt hår gör hans kuddar gula (sover där max 3 nätter/månad) och gnäller över att jag tappar lite hårstrån här och där. Jag kan aldrig slappna av i hans närhet och han klagar på allt jag gör. För mig blev det droppen för 2 helger sen när jag hade med min hund och han klaga på exakt allt. Hunden lukta, jag lukta hundpiss, hunden är ouppfostrad och allt möjligt. Han gjorde även spyljud när jag åt något som han ogillar och lämnade matbordet. Nu har vi inte setts på 2 veckor och det har gett mig tid till att tänka, och nu vet jag att jag inte vill vara med honom längre. Har känt såhär länge men nu har jag kommit till den punkten då det är dax. Skulle behöva pepp i den här situationen. Även fast han är så elak så är jag ju ändå kär i honom och det känns jobbigt.

      Det låter som psykisk misshandel och jag tycker du borde lämna. Känner igen mig tyvärr..

      Tycker han inte låter som en trevlig typ. Du vet nog själv vad du ska göra för må bra.

      Du är inte kär i honom, du har blivit så van att du väljer bort de dåliga sidorna. Tänk på alla kvinnor som stannar och som blir sönderslagna och stannar för att de är kära. Om ni hade baen skulle du välja kärleken till honom eller dina barns välmående och säkerhet?
      Sist men inte minst, vilket råd skulle du ge till din kompis om hon var i samma situation?

      Jag tror man inbland får acceptera att man kan vara kär i en skitstövel. Du är kär och han är ett as, så kan det vara. Det viktigaste nu är att du inte låter honom förgifta din tillvaro än mer. Skulle föreslå ett kort sms där du skriver att han sårat dig bortom vett och sans så tack och hej. Och sedan BLOCK överallt.

        Anonym 20.08
        Exakt!

        Nä skriv inget alls, blockera direkt

          Det kan vara skönt att får ur sig det man tidigare inte vågat säga.

            Jag vill få honom att förstå att hans beteende inte är okej, men han tycker att han har rätt till sina åsikter och känslor så han lyssnar inte ändå. Tex när jag sa till honom att jag inte tyckte det va kul att han sa att mitt här för han kuddar gula. Då skratta han bara åt mig. Ska nog bara skriva nått kort, känner att han inte förtjänar mer än så. Men det gör ont. Allt är ju inte dåligt, men i det här förhållandet så är det alldeles för mycket.

              Han är ju psyko, gör slut (helt ok att göra på telefon eller sms i ett sånt här fall, en sån kille kan bli farlig/manipulera dig att stanna) och blocka sen, se aldrig tillbaka.

              Han lär väl fortsätta tycka att han har rätt men till syvende och sist är det hur du upplever hans ord, som räknas. Och hans ord är för jävliga och får dig att må för jävligt. Det kan ju räcka att skriva.

              Man säger inte såna saker till en partner. Punkt. Jag har varit i ett förhållande med misshandel och det började med små taskiga saker han sa. Jag blev jättearg och tänkte att det räcker att jag blev arg och att han då fattat att det inte är okej. Beteendet upphörde också. Men när vi väl blev sambo och jag var gravid så accelererande det från noll till hundra. Nu behöver det inte gå likadant i ditt fall men tycker absolut att man ska ta dessa första röda flaggor som varningar för hans karaktär.

              Skriv inget. Han fattar det ändå inte utan tror du vill ha kontakt. Blockera och släpp helt kontakten. Han verkar farlig.

                Men varför stannar du med en sån?ja

      Han låter som en tvätt äkta narcissist! Det finns bara en sak att göra o det är att lämna. De ändrar aldrig på sig, de blir tvärtom bara värre. Det bästa du kan göra är att säga till honom att det är slut och sedan blockera honom överallt. Annars kommer han att försöka nästla sig in igen och så börjar det om igen.

      lämna honom nu medan du kan. saker kan gå utför snabbt. du är stark & du klarar det. välj dig själv & din hund, framför honom.

      Vet inte om det är en tröst men att vara kär är en cocktail av positiva kemikalier i din hjärna, det har ofta rätt lite att göra med själv killen. Speciellt om man är ung är det lätt att tro att det är något ovanligt och nästan magiskt, men jag lovar att det kommer hända igen och ärligt talat låter det som att vem som helst är bättre än den här killen.

      När du har kommit över honom så kommer du tycka det är så värt att du gjorde slut tror jag. Själv var jag tillsammans med en kille nästan sju år som var elak och det har satt sina spår. Önskar att jag kunde förstått tidigare att jag var värd bättre än så, att vara singel var så mycket bättre än att vara ihop med honom. Du klarar det! Tänk den energin han tar från dig nu kommer du få behålla utan honom. Det kommer bli så bra tror jag. Heja dig.

      Nej, nej, nej snälla lova att lämna honom, det låter inte bra alls..

      Det låter säkert klyschigt, men du förtjänar verkligen bättre ❤️ Så här ska man inte behöva bli behandlad, och inte heller att han går på mot din hund som du håller kär.

      Jag förstår att det är svårt, men det kommer att bli så mycket bättre längre fram om du inte har fortsatt kontakt med honom.

      Jag känner med dig ❤️

      du vet nog svaret. – lämna 💯🚩🚩🚩

        Jag tror att anledningen till att jag är så rädd för att lämna är för att jag är rädd för vad han ska säga och göra. Vet att han kommer smutskasta mig extremt mycket och kalla mig både det ena och det andra.🙄

          Låt han säga vad han vill. Är han elak är det lättare för dig att gå vidare.

          Har du vän eller familj du kan få stöd i detta? Ja med dig någon hela vägen i det och är du orolig för vad som ska hända så kan du även rådgöra med en kvinnojour❤️

            Ska försöka va hemma hos min mamma när jag skriver det till honom. Som tur är så bor han en bit bort och vi ses inte så ofta, vilket gör det lättare.

              Kom ihåg att blocka på alla kanaler! Och läs på om narcissism för att förbereda dig för hans försök att få dig tillbaka in i fållan.

                Ja, svara inte på NÅGOT som kommer från honom sen!

              Vad han gör och säger får stå för honom. Det förstår andra också.
              Jag tror inte det tjänar något till att försöka förklara något för honom även om jag förstår att det känns lockande. Däremot tror jag att du kan behöva prata med någon annan, som kan bekräfta dig och hjälpa dig till avslut.
              Lycka till – och lova att lämna!

          Då får det vara så en tid. Om några månader har han hittat nytt offer och då är du helt fri. Men ju längre du väntar, desto längre bort är friheten. Ett liv utan hans bitska sårande kommentarer.

          Mkt bättre att han får smutskasta dej inför andra men att du har lämnat honom. tror mig

          Säger mer om honom än vad det gör om dig, om han smutskastar dig, tycker jag.

          Skulle han smutskasta dig och någon frågar om det, säg ärligt som det är, han utövar psykisk misshandel.

          Tänker du att det är bättre att stanna, så han inte snackar skit om dig?
          Lämna bara, och skit i vad han säger.

      Dra, nu! När du kan!

      Min sambo började visa dessa sidor efter att min lägenhet var uppsagd… Jag har inte råd att lämna.

        Kära du, ta kontakt med kvinnojour. Börja lägg en plan för att lämna. Även om du måste starta om på noll kommer det vara värt det.

          Jo jag söker nytt jobb så jag kan öka mitt sparande (har bra lön men kan inte spara mycket), det jag sparar är mitt hemliga sparande, mamma och pappa har erbjudit sovplats hos dem samt förskott på arv för att kunna bygga upp mitt liv igen, sålde typ allt när jag flyttade in hos honom. Köpte dock in mig i lägenheten, så halva är ju min.

            Så bra det låter. Du har ju goda möjligheter att snabbt komma på benen. Tycker du ska lämna snarast. Ta emot hjälpen dina föräldrar erbjuder. Hör ev med jurist om det är något du ska tänka på. Se till att verkligen få det du ska ha, vik inte ner dig!
            Lycka till!

            Sluta gråt då

            Har är det ett förskott på ett arv att man får sova hos sina föräldrar? 🤔

              Står ju ”samt förskott på arv” dvs pengar tolkar jag det som plus att få bo hos dom.

              För oss som kan läsa är det inte det.

      Men varför stannar du med en sån?

        Jag ska inte stanna, ska lämna honom!

          Skicka ett sms och gör slut. Blockera överallt. Det är det enda rådet jag har. Om du har möjlighet så åk till familjemedlem eller vän och stanna där någon natt.
          Annars ring kvinnojouren, det kan va skönt att ha någon utomstående som lyssnar. Han är inte bra och jag är så glad att du har insett det, för du förtjänar någon bättre ❤️ Gå nu innan han gör illa dig eller din hund. Det hände mig och jag lämnade inte, men var tvungen till slut. Vi alla vill bara ditt bästa. Kram ❤️❤️

          Men varför ens lägga ner tid på att skriva till honom? Bara lämna och stäng den kontakten. Han är inte värd din tid eller ditt engagemang. Du kan inte förändra honom ändå. Bara släpp det och träffa trevliga människor istället. Om han förtalar dej så tror de som känner dej ändå inte på honom. Sträck på ryggen och tro på dej själv. Du är värd.

      Det är bra att du kommit till insikt om att du behöver lämna honom. Det är det enda rätta i det här läget, hur kär du än är i honom. Jag är rädd att det där kommer eskalera och bli ännu värre.

      Låter som om din kille är störd, ja iaf så är det han utövar psykisk misshandel ta dig ur detta förhållandet innan det eskalerar till våld mot dig.

        Oerhört märkligt att någon kan tro att det är ok att bete sig så mot någon annan människa. Speciellt någon man har ett förhållande med.

      Men om ni bara varit tillsammans i någon månad är det ju bara att lämna på en gång? Känns som en otroligt omogen elak person!

      Ta hjälp av en tjejjour eller kvinnojour. Han kommer aldrig ändra sig så det ligger på dig att lämna. Stannar man och tänker att han kan förändras så får man vänta i all evighet. Behöver du bearbeta allt och jobba med dig själv för att du ska må bra igen så ta kontakt med närmaste Kriscentrum. Kom ihåg, det är han det är fel på och inte dig. Att han gör allt för att sänka dig och kontrollera dig. Han är inte värd dig. Att avsluta en sådan här destruktiv relation ska man undvika att göra ansikte mot ansikte. Ett kort sms och så blockerar du honom överallt. Gå inte in i en diskussion med en narcissist. För dom vet exakt hur man kränker, manipulerar, förminskar etc. Ta hjälp av familj eller vänner, släkt. Var rädd om dig. ❤️

      Då ni ändå inte setts på två veckor så låt det fortsätta så. Hör inte av dig- verkar ändå lite runnit ut i sanden..

      GÖR SLUT NU! Jag skojar inte det kommer bara bli värre.

      detta beteende betyder att han saknar grundläggande respekt för dig vilket gör att gränserna mot vad han kan komma att göra mot dig kommer förskjutas hela tiden. Just nu testar han gränserna mot dig, vad du accepterar och vad han får igenom. Då spelar det ingen roll vad du säger utan han testar hur långt han kan gå innan du gör slut. Så tro mig. För din egen skull innan man brytit ner dig mer, gör slut nu, blocka honom från ditt liv och ge dig själv en bättre framtid.

    Hur har er sommar varit hittills? Min har varit fantastisk!!! Men så har jag haft två skit-somrar i rad också pga missfall och sen graviditet där jag var höggravid under juli-augusti.

      Åh vad härligt med en bra sommar, det unnar jag dig! Min sommar har varit bra. Jag trivs så bra på jobbet, njuter av ledigheten från universitetet och har haft så fina helger hemma i hemstaden. Går på relativt tung medicinering mot ångest sedan ett halvår tillbaka och har nu under sommaren märkt en stor förbättring.

      Har en bra sommar! Har gjort massa kul och har semester nu ❤️

      Inte börjat toppen tyvärr.. Missfall och skrapning. Hoppas på snabb fysisk och psykisk återhämtning så att man kan njuta av de sista veckorna!

      Jag försöker njuta även om det är svårt. Har en förälder som insjuknat i obotlig cancer så allting känns så läskigt och snurrigt just nu.

      Hade du en skitsommar för att du var gravid? Eller missuppfattade jag?

    Såg i kommentarsfältet för ett par dagar sen att Cassandra Ks pojkvän skulle sitta i fängelse? Makes ju sense med tanke på att inget läggs ut med honom och hon verkar vara ”ensam” nu under sommaren. Men stämmer det verkligen…

      Åhhhh vad juicy. Nu blev jag så nyfiken. Undrar om det stämmer 🫠

        Men va?! Kanske därför graviditeten inte kom så lägligt då 😅

          Är hon gravid?!

        Det stämmer absolut

      Vad heter han?

      Haha men WHAT

      Vilket kommentarsfält?? Vill läsa 😅

    Har ni samma levnadsstandard som era syskon och föräldrar? Jag upplever mer och mer att jag, min sambo och våra barn inte passar in i min barndomsfamilj för att vi inte har samma ekonomiska möjligheter.
    Mina syskon/föräldrar reser ofta tillsammans och när de träffas vid högtider och annars, lagar deoch äter fin och lyxig mat, dricker vin och drinkar.
    Känner absolut ingen missunnsamhet gentemot dem utan snarare att vi lever lite olika liv och det är väldigt främmande för mig att handla från charkdisken eller grilla något annat än korv på sommaren.

      I min familj har vi olika prioriteringar. Jag har råd med charkdisken men inte med tandblekning, som min syster däremot kostar på sig – genom kreditköp obs. Jag har råd att ha bil och åka på mycket skogsutflykter, men inte att köpa ett dyrt hus så som min bror gjort – där han också uppenbarligen dragit på sig stora bolån. Jag har inte råd att resa och bor på bara femtio kvadrat med min sambo, men vi kan både amortera mycket och pensionsspara lite. Min poäng är att i vårt fall rör det sig om olika prioriteringar. Jag vill bjuda på vin och chark, men jag behöver inte åka utomlands varje eller vartannat år.

        Okej här handlar det nog inte om prioriteringar utan mer om skillnad i löner på mellan 30.000-100.000. Visst skulle jag kunna prioritera chark, men då kanske inte ungarna kan få nya fotbollsskor. Och resor kommer inte på fråga, då ska vi leva på gröt.

          Ja då har du prioriterat barn då? Ibland måste man ju välja, inget konstigt.

            Det var ju inte det som var poängen här. Då kan jag ju dra det så långt som att jag prioriterade att umgås med kompisar i tonåren vilket innebar att jag fick sämre betyg, inte kunnat plugga till läkare och nu har ett mindre betalt jobb.
            Klart att allt handlar om val man har gjort i livet. Jag frågade bara för att se om någon annan upplever samma sak, att inte känna sig som en del av gemenskapen/inte passa in just för att man inte har samma ekonomiska möjligheter. Frågan handlade inte om varför vi har olika ekonomiska möjligheter.
            Mina syskon har också barn.

              Ja men de verkar kunna ha båda 🤷🏻‍♀️ Förstår inte problemet, såhär är ju livet? Man kan inte ha allt, man prioriterar olika, man har olika inkomst. Är väl bara att leva på, inget att göra. Om ni inte vill försöka öka era inkomster genom utbildning/byta jobb för att ändra er situation.

            Vad menar du egentligen? Om man måste prioritera bort att skaffa barn fast man vill ha det så är man ju verkligen fattig. Det är inget som ska normaliseras.

              Nej det vore ju bra om folk lät bra att skaffa barn då..

            Älskar prioritera-kortet 😍😍😍!!!
            Min syster prioriterade att ärva så hon är miljonär idag. Jag prioriterade att bli sjuk i tidiga tonåren så jag har sjukersättning 😃.

            Vi har dock samma livsåskådning (och människosyn), vilket gör att det viktigaste är att umgås med varandra och ibland betyder det att hon bjuder om det krävs. När jag inte har råd med mat äter jag hos hennes familj.

              I ts fall lät det som prioritering dock..

        Grejen med att ha ont om pengar är ju att man får prioritera bort saker utan att det gör att man har råd med något annat trevligt – utan bara för att lönen ska räcka hela sommaren.

        Att behöva prioritera överlag är inte ett tecken på att ens ekonomi är dålig, det behöver alla göra, även de allra flesta med mycket gott om pengar.

          Då kanske de inte skulle skaffat flera barn då?

      Både ja och nej. Med mina föräldrar + syskon så har vi ungefär samma förutsättningar ekonomiskt. Med sambons sida så har vi ”sämre” än både föräldrar och syskon. Ena syskonet har nästan det dubbla mot vad vi har men förväntar sig ändå att alla andra ska bjuda 😅

      Vi lider inte av det oavsett, vi umgås mer med min familj ändå då sambons familj bor i en annan stad 😊 Vi har haft både bättre och mycket sämre ekonomi än vi har idag så vi är rätt nöjda med vart vi är just nu 😊

      Vi alla har olika förutsättningar. Men jag kan nog föreställa mig hur du känner kring att du inte känner dig hemma i deras sällskap (?). Känner så men med vissa vänner. Tråkigt då man inte umgås utifrån vad man har i plånboken. Men vissa verkar endast vilja umgås med de som har samma levnadsstandard som de.

      Tvärtom här, jag och min syster har annorlunda liv än våra bröder och föräldrar. Beror inte bara på smak utan var vi bor, annan smak och intressen. Varken hon eller jag har barn heller vilket nog spelar in.

      Ja, det skulle jag säga att jag har. Däremot har jag vänner som jag haft väldigt där vi har olika ekonomiska förutsättningar och dom har börjat dra sig undan lite vid olika typer av aktiviteter.

      Jag har väldigt mycket bättre ekonomi än mina föräldrar, olika världar typ. Det hanterar jag genom att alltid skämma bort dom vid middagar, födelsedagar etc, men låta dom skämma bort mig med annat än ekonomiskt. Min syster har kass ekonomi, men egentligen rätt bra inkomst i hennes familj. Bara så galna prioriteringar. Ändå blir det som att mina föräldrar får skjuta till där även om hon och hennes sambo tjänar det dubbla. Min mans föräldrar har det mycket bättre ställt än oss, men det är så uppenbart även där att vi liksom låter det vara. Men försöker även där att ge uppskattning i tid, genomtänkta presenter osv. Har länge varit rädd att mina föräldrar ska känna avund och kanske missunnsamhet, för att dom liksom slitigt hela livet men pga sjukdomar så blev det som det blev. Medan jag har kunnat utbilda mig och genom det tjänat mer pengar te x.

        Ja mina syskon och föräldrar har ju förståelse för att jag och min familj inte kan bidra på samma sätt med lyxiga matvaror till julbord osv. Och om vi grillar tillsammans så betalar mina föräldrar för maten till alla. Men maten äts alltid med en känsla av skam för att jag ”snyltar på andra” , vilket gör att jag börjat dra mig undan från sådana sammanhang.

          Varför kan du inte prata med dina föräldrar om det? Allt måste inte vara lika. Du kan väl baka en efterrätt eller något bröd, tillbehör etc? Dina föräldrar vill nog mycket hellre att du och din familj kommer än att ni stannar hemma pga att du skäms för er ekonomi. Då gör du bara avståndet mellan er större.

          Så kände jag ofta med mina svärföräldrar, vi har varit ihop länge och jag och min sambo. Så medan jag var student var jag fattig, och kom från en familj utan pengar. Då kände jag mig alltid som att jag snyltade, fått ångest för att jag får presenter när jag fyller år av min mans familj som kostar 5 x vad jag får av mina föräldrar te x. Men försöker acceptera att läget är som det är, och att pengar inte är det som avgör i en relation. Även i min relation gentemot mina föräldrar.

          Jag tycker inte du ska känna så, dina föräldrar bjuder nog gärna och för dem är det säkert viktigast att du och din familj är med 😊 Mina föräldrar bjuder på maten jämt, oavsett om det är restaurang eller hemma. Har inte dålig ekonomi men är såklart tacksam för det oavsett! Får dock inte dåligt samvete, de vill gärna bjuda ❤️

          Vet du, det är generöst att ta emot gåvor också. Bjuder de på god mat så ät och var glad – det är deras val och de gör det för att glädja dig.

      Jag och min man tjänar typ 100.000 mer i mån jämfört med syrran. Jag älskar att umgås med henne och hennes barn men dom har sällan råd. Hon är student nu och så duktig! Det har gjort att jag/min man bjuder henne och dom hela tiden istället. Vi lever helt olika liv, men älskar att umgås. Vet inte om det var svar på din fråga? Kommer nog bjuda hela deras familj på resa i höst och det gör vi med glädje. Hade jag haft ännu mer pengar hade jag köpt ett hus till dom.

        Finaste jag läst! Hoppas din syrra kan njuta av er relation utan att känna att hon behöver ha dåligt samvete. Systrar är bäst 💕

        Åh du låter fantastisk🥰

        Samma här!
        Min bror med familj har en inkomst + sjukpenning, så kommer de sannolikt alltid ha det. Min familj har nästan 100k/månad.

        Vi är i tagen att köpa stuga i fjällen, och det jag ser fram emot mest är att kunna erbjuda brorsan och gänget ”gratis” skidsemester varje år 🥰

        Det bästa med att ha lite mer är att kunna ge lite mer!

      Jag har det så, väldigt väldigt olika. Mina två syskon och min mans ena syskon är stormrika, alltså mångmiljonbelopp. Vi och min mans andra syskon är mer vanliga, nästan ”fattiga”. Detta kan sätta djupa avundsjuka spår i mig när jag tänker på det. Oftast slår jag bort tanken/arna eftersom jag är lycklig ändå och rik på kärlek och mys.

      jag har mer pengar än vad mina föräldrar hade. idag har vi typ samma
      dom är pensionärer o jag ensamstående 100% men jag har god ekonomi och reser med barnen en del. mina föräldrar var rätt fattiga då jag va barn.
      barnens pappa är rik men umgås inte med barnen el har sem med dom
      har ett syskon som alltid är pank och vissa vänner och kollegor som aldrig har råd att göra saker. det handlar mkt om hur man vårdar sin ekonomi resterande 11 mån innan semestern uppleveler jag.

    Jag skrev detta som en kommentar i föregående inlägg. Skulle gärna höra hur fler resonerar. Ju närmare internet kommer, desto lättare påverkas vi. Väl? Hur kan man då lägga det i knäet på sina barn?

    Englas senaste blogginlägg är en beskuren bild som bara visar upp brösten. ”Så var det dags för lite bröst igen” skriver någon. Att även äldre influencers är kroppsfixerade är väl inget konstigt men jag funderar på varför inte mer vishet kommer med ålder och föräldraskap. Om inte för sig själv så åtminstone för sina barns skull.

    Att ha tonårsbarn och strössla nätet med bilder på bröst och rumpa, måste ju påverka barnen på något sätt. Oavsett hur mycket man menar att man tutar i dem att ”utseendet inte spelar någon roll och att du duger som du är”.

    Samma sak med @attvaranågonsfru som nu fyllt ansiktet till oigenkännlighet. Ett tydligt fokus i hennes kanaler från mer innerlighet till kropp, kropp, kropp.

    En del tycker säkert att det här är momshaming men jag tycker inte det. Tycker att man har ett ansvar för det man sänder ut, särskilt när ens barn tar del av det.

    Någon kanske undrar varför jag tar upp kvinnor och inte män. Jag följer inga manliga, fysiskt omgjorda influencers som är pappor. Och det finns massvis av kvinnliga influensers/kändisar som är skitbra och roliga, så jag är inte ute efter att hacka på kvinnor per se.

      Jag håller med om detta. Engla är rätt rolig tycker jag, klär sig som sin 15-åriga dotter och lägger upp bilder på sin dotter i poolen i stringbikini, sen en bild på sig själv i stringbikini…men det är nog extremt viktigt för henne att anses som sexig. Fi Lundqvist eller vad hon heter har också lagt upp en massa bilder på sig själv med perfekt smal kropp i minimala bikinis. Jag trodde att hennes konto var nåt sorts kroppspositivt konto? Men nu efter 40 verkar influensers bara bli mer och mer utseendefixerade. Och obs, jag är snygg själv och inte avundsjuk.

        Råkade gå in på hennes blogg o det är ju fortfarande sådana röda adlinks eller vad det är på varje text. Hur kan de inte behöva reklam markeras?

      Självklart påverkas barnen till dessa plastiga blogg-kärringar, dem du nämner, House of philia med fler.
      Mamma är aldrig nöjd och söker bekräftelse av okända på nätet.
      Helt stört!

      Damn tänkte jag skulle gå in på Englas nu för var länge sen, smack ett par bazoongas rakt i ansiktet på en. Blev lite överraskad faktiskt, hon brukade väl inte ha såna bilder.

        Inte sett henne sen typ när tvillingarna föddes. OJ, inte så jag minns henne. Sexy lady 😅😅

      Vad har hänt med @attvaranågonsfrus ögonbryn, sitter höööögt uppe😅

        Snyggt om man vill se förvånad ut 😂

      Attvaranågonsfru är ju typ oigenkännlig. Man ser att hon har gjort massa grejer med ansiktet, men svårt att säga exakt vad?

      I hennes fall är det väl singel och 40+ som är svaret på förändringarna. Varför Engla och HoPf (HoPf som för övrigt nyss flög till medelhavet med en lugnande cocktail av benso och vin) håller på är mer oklart, de är ju stadgade sen åratal.

        Vem flyger till medelhavet nu i hettan?
        Måste vara sponsresa

          Jag hade gärna flugit till medelhavet nu. Det har varit mulet och 17-18 grader hemma hos mig hela juli. Götaland.

          Eller köpt för länge sedan och utan möjlighet att omboka/återbetala.

          jag!!Grekland om 1dygn 🇬🇷🇬🇷🇬🇷

            Grattis till dig. Härligt.

        Ser ut som att hon gjort något med kroppen också, hon har inte haft den där extrema timglasformen förut.

          Engla har ju opererar både mage och gjort tuttarna större. Var och en blir lycklig på sitt vis. Ja

    Någon som vet vem LD syftar på i senaste inlägget?

      Vad är hon upprörd över nu?

        Någon nära vän som använder henne som content och sprider hemligheter

          Umgås hon med fayme fortfarande?

          Gick in och läste hennes inlägg. Det låter som en livlig fantasi för de flesta vet inte ens vem LD är och än färre bryr sig väl om hennes privatliv, kom igen, en femtioårig morsa i Nynäsham? Jättespännande absolut!

            Otroligt många bryr sig om det😂 var väl sjuka spekulationer kring hennes och faymes vänskap både här och på Flashback ett tag har jag för mig

              Ok två influencers vänskap? Men LDs privatliv…vem skvallrar om det?

      Jag tror hon har tagit för mycket medicin och nojar, för ingen av hennes influencervänner skriver någonsin om henne.

        Hon skriver det sker irl, inte på some.

    Jag har blivit sugen på att skaffa ni**le piercing men undrar över erfarenheter från er som har.

    Hur ont gör det (vill göra båda), hur har det läkt, lätt att fastna i, är ni nöjda, ni som har skaffat barn/ammat med piercing hur är det?

      Ett tips i all välmening; Gör det inte! Mina varade och höll på under alla åren jag hade dem. Än idag är min ena bröstvårta dubbelt så stor som den andra. Dessutom är det fortfarande obehagligt att ens nudda den jä*la bröstvårtan!

      Jag gjorde utomlands och fick en infektion som varade i några år (längre än piercingen). Rekommenderar det av den orsaken inte.

      Men om man ser till att man tål materialet samt att den passar formen för ens vårta, då funkar det nog bra.

      Jag kunde amma utan problem (fast min infektion gav mig problem i flera år), men då tog ju infektionen slut före jag fick barn.

      Jag var livrädd när jag gjorde den – så… det gjorde inte lika ont som jag trodde (men det gjorde antagligen svinont ändå haha).

      Gör det inte, finns ingen vits faktiskt

      Hade förr. Lite svårläkt i början men sen blev det fint. Fastnade aldrig i något.

      Tog ut det när jag var gravid. Hade sedan svårare att amma på den tutten

      Jag har i båda och har inga dåliga erfarenheter. Gick till seriös, bra och pålitlig studio i Stockholm. Gjorde ont som in i bara helvete vid själva piercingtillfället och hade relativt kraftig smärta samma kväll, men sen gick det såklart över. Skötte dom till punkt och pricka och det läkte sjukt snabbt (jämfört med angiven läkningstid), typ nån månad eller så? Inga problem eller någonting. Ingen erfarenhet av graviditet eller amning. Hade hört om detta med folk som ”fastnat” i/med piercingarna på olika sätt så jag var lite extra försiktig i början för att vänja mig vid detta nya, hehe, har haft någon liten incident här och där när nåt kanske fastnat eller nån kille råkat dra till eller sådär och det gör ont av satan, men det har ju inte hänt något drastiskt liksom. Så bara vara lite försiktig och vänja sig vid det helt enkelt. Jag är lite extra varsam när jag duschat och ska vira in mig i badlakan/torka mig t.ex. Så, om du kan sköta dina piercingar under läkningstiden och du vet med dig att du typ inte har dåliga förutsättningar av ngn anledning – kör! Det är så snyggt och sexigt, och uppskattat. 😉

      Jag har det i båda, ÄLSKAR dem! Haft dem i 9 år nu. Jag brukar ha läkeproblem då jag är rätt pillig, men dessa läkte hur bra som helst. Det gjorde ju liksom inte mer ont än att ramla och skrapa i knäna haha. Vissa av öronbrosken jag gjort har gjort ondare.

      Om du inte gillar dem kan du ju alltid ta ut dem 😉

      Min svärdotter har problem 2 år efter att hon gjorde sin…

    Jag skrev i nåt av inläggen här under om varför alla influencers klär sig i samma märken. Men diskussionen blev om Vero moda som vissa tyckte var fula kläder och dålig kvalite. 😛
    Jag gillar ju att shoppa på deras hemsida. Tycker de har ganska snygga kläder spec under vintern eller deras julkollektion. Så nu blev jag intresserad att veta vart alla ni här inne brukar shoppa?
    Jag brukar också köpa Other stories på Afound när man väl hittar sin storlek annars är det för dyrt för mig.

      Sellpy!

        Älskar Sellpy. Köpte 5 plagg för under 500 spänn. 🤪 Alla plagg förutom 1 var nyskick.

      Asket, Arket, Residus, Blk Dnm, Stories typ.

      Vero Moda, vila, hm, Lindex, kappahl typ haha. Ibland Monki. Tycker ofta dyrare märken är sjukt fula tyvärr eller kostar alldeles för mycket

        Ja vissa märken ser riktigt skumma ut. Jag tycker arket är ganska tråkigt.
        Brukar shoppa på Monki med men mestadels sommar plagg, då brukar de ha jättesöta klänningar.

          Ja jag köper också mest därifrån på sommaren faktiskt 😊

      Allra främst second hand, annars Lindex, Monki, Cubus, Vero Moda och Indiska om jag går efter senaste åren.

      Tradera och secondhand

      Soft goat, MQ, HM och Kappahl är min garderob uppbyggd av! Något inslag av other stories och Wera.

      H&M oftast om jag köper nytt. Bor i en liten stad, och av kedjorna är det deras kläder jag gillar bäst. Men köper även mycket second hand, både i butik och online. Hade jag varit rik hade jag väl helst handlat Ganni, Arket osv, men är för fattig och snål.

      Weekday för vardag (både herr och dam) och Superdry för festkläder! Ibland vissa festplagg från Zara men då måste jag leta länge haha tycker kvaliteten är hemsk.

      Min garderob är uppbyggd av Filippa K med komplement av Ganni, Arket, Toteme, By Marlene Birger.

    Bästa frisören i gbg? Både klippa o färga

      Gro på andra lång. Karro och José är 👍🏼👍🏼👍🏼👍🏼👍🏼👍🏼

      Hare of the dog!

      Salong guld!!!

      Den vid posthotellet, Malin! Så duktig 🥰

    GLÖM INTE ATT SVARA PÅ ERT ANTAGNINGSBESKED INNAN MIDNATT!
    Annars förlorar ni er plats.

    Tack för mig, hoppas att ni kommer in på det ni vill 🍻

      Kommer nog komma in på urval två. Har kommit in på en juridisk översiktskurs men jag pluggade hela våren+jobbade, och det kommer bli samma upplägg nu i så fall, tror inte jag orkar det så ska nog tacka nej.
      Men är reserv 10 och 15 på mina två första, så jag tror jag kommer in. Vet bara inte om jag är så redo som jag trott🙈

      Jag har sökt och tackat ja på kurser INOM mitt program.
      Känns inte bra, men jag måste.
      Ser ingen annan framtid för mig just nu än att försöka åtminstone en termin till. 🙁

      Gulligt av dig att påminna 🤗

      Tack!!! Hade helt glömt bort, såg ditt inlägg 23:26 (ska bara läsa en strökurs men ändå). KRAM!

    Vad har ni för favorit fluns-moment? Tex som när viktor frisk friade på sitt eget smyckesevent men skulle aldrig fria med en ring från det samarbetet 😂

      Hahahaha de har jag helt förträngt 😝😂

        Kul och se fot igen 🍒 ! 😄

          Dig*

      När Antonija Mandir behövde ta semester efter att ha underhållit svenska folket under pandemin

      Gabjoss tapes 🍿

      Johanna Bladh när la ett vanligt hönsägg i fågelboet på balkongen och menade på att hon råkat trampa sönder ett fågelägg. Bara att alla såg att det var ett vanligt hönsägg. Då hette det plötsligt att någon hade skämtat med henne.

      Haha ja just ja! Hmm, när Gabbjoss försökte få sin kompis kille att vara otrogen med G. Herregud vilket drama och dessutom inspelat.

      Eller när hennes make gick runt och luktade i grenen på Gabbs kläder. Bisarrt. 🤢

        Luktade i grenen?? Bloggade hon om det?

      Gabjoss tapegate

        Vad var det om? Har glömt.

      Alexandra Nilssons spontana sångkarriär 2010.

        Ja, eller alla gånger hon låtsas vara förändrad och vettig. För att sedan alltid råka låta sin riktiga personlighet skina igenom.

      När Paows och Hugos musikvideo släpptes 😍 Tyckte alltid de var söta tillsammans!

      Vad är Gabjoss tapegate?? Berättaaaa

        Hon ringde sin dåvarande kompis Moas kille/make och undrade om han ville komma över. Hon hade flirtat med honom tidigare och han och Moa visste båda om det. Så de spelade in hennes samtal och la ut det online.

          Eller om det var hon som ville komma över och så försökte hon skämta bort allt när han ifrågasatte.

          Var Gabriella singel då?

            Nej det var hon inte.

    Plussade igår och är såklart jätteglad men så besviken på mig själv att jag gått upp rätt mycket i vikt senaste året. Hade verkligen velat se när den lilla magen började synas och dokumentera för mig själv men jag ser liksom redan gravid ut 😂🥲

      Du måste prioritera att vara snäll mot kroppen nu. Den jobbar hårt och förtjänar att bli hyllad, tackad och uppskattad. Du hinner bli smal, jag lovar.
      Gick själv upp 15 kg och hatade mig själv så jag vet hur lätt det är att vara otacksam men bara för att bulan inte syns så är det inte mindre fantastiskt. Du kommer att känna sparkar, buffar, hicka och kullerbyttor. Ingen annan än dig kan känna bebisen så vem bryr sig om ingen kan se bulan.
      Är du väldigt överviktig så kan du äta väldigt nyttigt och kanske ha en friskare kropp när bebisen kommer? Men ät tillräckligt och unna dig 🙂

      Jag känner likadant. Kände att jag redan nått en hemsk gräns viktmässigt, och så blev jag gravid och får nästan panik över hur stor jag kommer bli. 🙁

        Men Mila, du är gravid! Stort grattis!

          Men tack fina du! 🙂

        Gick upp 36 kilo med första barnet. Ned 28 på 6 månader. Resterande 8 tog mig nästan 2 år att hitta motivation att bli av med. Va tillbaka på samma vikt som innan graviditeten tidigare i våras. Plussade 2 veckor efter. Och nu har jag gått upp de där 8 kilona redan haha.
        Så också surt att ha gått ner precis innan. Då lägger man på sig snabbt.

        Fick konstant höra ”vänta bara, du kommer gå upp 45kg”. Väntar än, barnet är ute för flera månader sen. Jag gick ner 12kg istället 😅

          Oj! 🙂

      Försök fokusera på det positiva istället. Du är gravid! Fantastiskt 💕💕

      Åh! Jag kände likadant i höstas. Tänkte så mycket på att jag ville se utvecklingen och vet du – det gjorde jag. Inte i början men från mitten av andra trimestern och framåt. (Och då var/är jag ganska överviktigt innan) Så dokumentera ändå, ta bilder och allt. Du kommer få känna den där känslan, lovar!!!

    Bästa vattenfasta mascaran som sitter som berget och inte ligger utsmetad under ögonen efter ca 30 min?

    Och också, har ni någonsin testat ett frans/brynserum som faktiskt fungerar? Jag testade xlash för ett par år sedan men fick så mycket utslag så fick lägga ner ganska snabbt.

      Många svarar Sensais 38 C, som dessutom ska vara en bra mascara i andra hänseenden.

      Har testat Rapidgrow som jag än så länge tycker är bra. Många andra gör att fransarna växer så ojämt att det i stället blir glapp i fransraden när de faller av.

        Sensai ÄR fantastisk. Har inte hittat någon i efterhand som kan mäta sig med den.

          När vi ändå pratar smink! Snälla tips på concealer? Jag får höra varje dag, överdriver inte) hur sliten jag ser ut under ögon. Jag är blå och väldigt rynkig runt ögona. Helt slät i resten av ansiktet med bra hy så mina ögon sticker ut sååå mycket 😪 har nog testat det mest men någon här kanske sitter på hemligheten?

            Shape Tape från Tarte. Snälla googla alla fina omdömen om dem från sminknördar världen runt. Lycka till!

            Prova nars 🥰

      Den bästa mascaran jag någonsin har provat! Klarar ALLT, håller böjen hela dagen och super om man har korta och raka fransar. Köpte typ 10 st sist jag var i Japan, tyvärr mer än dubbla priset på Amazon..

      https://www.amazon.se/Isehan-Heroine-Mascara-vattent%C3%A4t-svart/dp/B00INJ7TWW

      Lancome doll eyes vattenfast. Älskar den.

    Undrar hur du tjej mår som var orolig för att din kille hängt med en annan tjej. Jag hoppas det känns bättre för dig❤️

      Var det hon med nick 🐸🍵? Undrar också i så fall. Killen erkände ju att han raggat på tinder och de hade ett seriöst prat, men vad hände efter det?

        Tror hon menar tjejen som skrev att hennes kille hängt med en annan tjej under ett bröllop, och även gått ut med henne efteråt.

          Ja just det den tjejen! Undrar om henne också.

          Har också tänkt på tjejen som skrev om att hennes sambo varit på bröllop och sedan skulle dricka öl med brudgummen som visade sig vara tjejen från bröllopet…
          Är du här? Hur går det?

    Vilken otäck upplevelse jag hade i natt. Vaknade av att jag fick en sur uppstötning. Det var hemskt. Trodde jag skulle kvävas. Någon som varit med om det?

      Japp varje natt typ när jag var höggravid

        Hur klarade du det. Jag fick dödsångest!

          Det var väldigt jobbigt och känslan försvann liksom inte trots att man försökte somna om. Sjukt brännande känsla. Tillslut började jag sova högt med huvudet för att slippa få det.

      Japp men inte kvävningskänsla men extremt obehagligt. Tror det kan hända om man äter sen middag och sover på mage kanske.

        Stämmer, om du äter sent och då ”fet” mat. Vissa drycker kan orsaka det också.

      Det vaknade jag av natten till förra söndagen. Vet att jag la mig och var PROPPMÄTT på både mat, godis och någon form av kolsyrad dryck. Jag vet att jag vaknade och precis i ögonblicket hörde jag spyljud och kände liksom att shit jag har något i mitt svalg som absolut inte ska vara där. Har alltid en flaska vatten vid sängen så svalde med massa vatten, kände smak av…Ja…flög upp ur sängen för att fylla på flaskan med vatten igen, vågade inte somna på ett tag och var rädd för att äta resten av dagen samt inbillade mig att smaken satt kvar😅 har sån sjuk spyfobi och så skulle jag på Coldplay på kvällen så var så rädd att jag hade blivit sjuk. Men allt gick bra så jag drog slutsatsen att jag bara var jäkligt mätt och så låg jag eventuellt på magen eller möjligtvis på sidan. Så obehaglig känsla i alla fall, blä!

        Eller hur. Jag tog en kvällsmacka för sent. Aldrig mer.

      Japp, det suger. Brukar dricka en samarin innan jag lägger mig om jag ätit sent och fet mat. Har alltid gaviscone på nattduksbordet. Hjälper mycket!

      Jag lever med sura uppstötningar dagligen, så det händer mig ofta. Samarin är min räddning!

    Är de ingen som undrar hur mkt flunsor egentligen tjänar? Tänker typ; ht, fanniday, camliv Saralagom med tanke på allt jävla länkande de sysslar med. Genererar de så mycket pengar? Med tanke på att de shoppas rätt friskt.

      Hairtalkbyemelie är ju rena rama tv-shoppen med allt länkande också…

        Följde henne ett tag men shit vad jag blev stressad av allt hon tycker att man måste köpa för att få fint hår. Mycket av det hon visar upp är helt onödigt känner jag.
        Jag brukar köpa typ garnier schampo på Rusta ibland, hon skulle säkert få en shock av det. 🤣

      Ht shoppar väl mest på rusta?

        Va? Nä nu är de dammsugare för typ 6-7000 och polarn och pyret och grejer

          Aha. Hennes sambo kan ju ha bra lön iofs

      Sanningen är väl att det är relativt få influencers som räknas som höginkomsttagare, typ Bianca, Alice, Hanna F, Lojsan, Klara Linn A osv. Tittar man på HT verkar hon inte ens ha ett bolag registrerat och förra året låg hon på löneranking 655/991 i sitt postnummer (ratsit) men det kan ju se helt annorlunda ut detta år.

      Ratsit?

    Någon här som skaffat barn på egen väg? Hur gjorde ni? Ge mig era bästa tips!

      Gå med i FB-gruppen ”Mamma på egen hand”😀

        Mitt bästa tips är att undvika facebookgrupper 😅

          Just den här gruppen är riktigt bra dock!
          Undantaget som bekräftar regeln 😄

            Litar inte på det 😆

          Enbart psykfall hänger på Facebook-grupper 😂

          Mammagrupper är det absolut värsta som hänt mänskligheten.

            Har aldrig sett eller hängt med en mammagrupp, men misstänker starkt att de INTE är det absolut värsta som hänt mänskligheten. Långt ifrån faktiskt.

            Finns säkert flera mammagruppen som är straffet till mänskligheten… Denna grupp är dock seriös och modereras relativt hårt. Jag kan även rekommendera podden ”Jag vill ha barn” men Cilla Holm.

            Javisst!
            Här har vi nazister, taliban, folk som startar krig, lemlästar, våldtar och dödar. Förgiftar naturen och torterar.
            Men – de värsta, de absolut värsta är:
            MORSORNA!
            Såklart!

              Ojdå, en öm tå? 😅😅😅

              Tack O 00:00 för att du gav direkt bevis nummer ett på varför man inte hänger på mammagrupper 🙏🏻

                Haha O är säkert admin för en av alla hemska mammagrupper

    Någon mer än jag som är orolig för Sverige
    och Sveriges framtid? Tänker på all gängkriminalitet men nu också proteser mot Sverige utomlands.

      Japp.

      Japp bara väntar på ett nytt terrordåd tyvärr

      Där jag bor har det blivit mer skjutningar.
      Är mer vaksam nu än vad jag var för tre år sedan.

        Här var det en skjutning mitt på dagen igår, bland massa folk i centrum av stan. Väldigt obehagligt. Trodde aldrig att det skulle gå så långt.

          Anonym 20:57
          Fy!

      Ja vi vill flytta utomlands.

      En avlägsen bekant till mig härjade häromdagen om skjutningarna och sen vet man att hon själv fest-knarkar en hel del….inte tillräckligt smart för att se sambandet dock 🙄

      Tror det kommer bli ett tredje världskrig inom kort.. 😭

        Varför tror du det? Du överdriver inte lite nu?

          Funderar på vad kina håller på med. Fast med 21% ungdomsarbetslöshet så kanske de inte har någon aning om vad de gör ändå.

          /en annan

      Senaste åren har jag hört fler och fler ljud som låter som skott.
      Väldigt läskigt.
      Står mycket om skjutningar också. 🙁 Så ja. Gängkriminalitet och terrordåd känns mer närvarande än någonsin.

        Aha, vi är två …
        Inga skjutningar där jag bor.

      Mer orolig för klimatet. Hoppas chat-gpt kan lösa det.

        😂

        Vad är det?

    Tips för när man har ångest som gör att man upplever att man får svårt att andas?? Att det inte går att ta djupa andetag, luften liksom fastnar i bröstet. Har varit såhär en vecka nu och jag vet snart inte vart jag ska ta vägen, får panik av det….. (Nej det är inget fysiskt och jag behöver inte söka läkare. Har psykologkontakt men hen har såklart semester just nu).

      Har tyvärr inget tips själv men hoppas någon annan här har det. Låter otroligt jobbigt, hoppas du mår bättre snart!

        Tack. Ja det hoppas jag med…

      Jag brukar blunda och andas långsamt genom näsan, så djupa andetag som det går. Försök koppla bort alla tankar. Det brukar dämpa den fysiska reaktionen varpå andningen blir lättare.

        Det här med att blunda är ett riktigt bra tips. Även att fokusera på andra stimuli, som att tillexempel kittla i armvecket eller korsa armarna över bröstet och stryka lätt med fingrarna på överarmarna. Att stimulera känsel på andra ställen på kroppen kan hjälpa med fokusskifte.

      En avslappnad varm dusch är ett tips.

        För mig var det tvärtom. Värme ökade ångesten.

      För cirka tio år sedan hade jag en period med svår ångest och panikattacker. Det som hjälpe mig mycket var att försöka aktivera mig med alltifrån promenader till att göra hushållssysslor hemmavid.
      Frisk luft och kalla bad hjälpte också.

      Vet vad du menar! Kan också få så i perioder, sjukt jobbigt. På engelska kallas det ”air hunger” (så passande uttryck tycker jag). Har för mig att jag använt mig av en metod som heter Buteyko, googla övningar!

      Har du någon du kan andas tillsammans med? Min vän blir hjälpt av att jag håller om henne och ”hjälper” henne att andas. Ibland genom att prata samtidigt ”andas in” ”andas ut” och så andas jag ganska högt och liksom tydligt… Kanske funkar via tfn också om du inte har någon inom räckhåll.💚

        Du verkar vara en fin vän.

      lägg dig ner på rygg och lägg något på dig! det funkar för mig, det räcker med en hotellkudde så känns det bättre! men prova med en påse ris kanske eller värmekudde om du behöver mer tyngd. det får iallafall mig att koppla bort att man har svårt att andas får då är det något annat som händer som man fokuserar på!

      Sök på breathwork. Tex andning in-in-uuuut funkar för mig, alltså två lite korta, häftiga inandningar efter varandra och så en längre utandning. Kör detta i allt från bara tre till tio cykler till längre avslappningsperioder på 30-60min.

      Spikmatta, yinyoga, göra något för din kropp ovanligt, göra sånt du tycker om, vara ute/ i naturen, gråta, prata med någon du litar på, skriva av dig,

    Har vi fått svar på varför någons nära vän kollade henne orm! 🐍 på sin babyshower? 👶 Eller var det trollande bara?

      Haha! Väntade nästan på den frågan. Det kan inte varit något annat än ett troll.

        Men det var ju så detaljerat! Hela berättelsen och allt. Gaaah vill verkligen ha svar!

          Är det inte lögner som brukar vara extra detaljerade för att man ska tro att det är sant? Många år sen jag hörde detta, så jag kan verkligen ha blandat ihop en massa saker här och helt enkelt minns fel😅😂

            Hmm ja så kan det vara, det har du rätt i.

            Beror på, om de kan svara på specifika frågor utan att behöva återberätta är det mer troligt att det är sant. En inövad berättelse behöver ofta återkomma till en punkt för att kunna svara på frågan.

        Jättekonstigt trollande i så fall..

          Nej, verkar ju funkar galant eftersom folk tjatar om det i varje öppet spår 😂

      Ikväll igen? Herregud. Något säger mig att det var du som skrev första inlägget 🤡🤡🤡

        Önskar jag hade sån fantasi 😁

      Haha jag har också funderat på detta!!! Varför skulle det vara troll?? Det lät ju så personligt med berättelse osv… om de va troll så sopade det mig helt och hållet isåfall, jag svalde allt med hull och hår hahaha

      Det var ett troll. Släpp det nu.

    Blir ni avundsjuka på andra ibland? Jag har länge velat köpa ett hus i området där jag bor. Men det lades ut för 3.8 miljoner (mögel och brännskador i hela huset) och det har jag inte råd med vilket gjorde mig besviken då jag vill bo nära mina föräldrar. Jag är 36 år och helt plötsligt säljs det till en 24-åring då hennes föräldrar är stenrika så de betalar för huset och hela renoveringen som kommer nå upp till 1.5 miljon.

    Då blev jag sned när jag kämpar järnet för att spara ihop pengar och så kommer någon och åker räkmacka. Ugh.

      Ja, jag blir avundsjuk på alla som har föräldrar som bryr sig. Eller som har en semster med olika former av gemenskap. Själv står jag inför fyra veckor då jag inte vet om jag kommer att träffa en enda människa.

        Jag har föräldrar som bryr sig men de är inga miljonärer. Och inga jag åker räkmacka på heller.

        Och du är inte ensam. Jag har fyra veckors semester som jag förmodligen enbart kommer spendera med min mamma. Men vet du vad? Det är helt okej.

          Jag menar mer föräldrar som hör av sig, vill träffas, hälsa på osv. Ha någon form av kontakt.
          Bra att du är ok med att vara ensam. Jag är inte det…

            Jag är inte alltid det heller men ibland är det skönt.

      Blir barnsligt bitter när jag ser gravida med normalstora gravidmagar för jag själv fick enorm mage direkt och folk började fråga om jag var gravid i vecka 12 ungefär. Var smal men med eeeenorm gravidmage trots att fostret var stort som en vindruva. Hundra år sen jag var gravid men är fortfarande fånigt avis på folk med små fotbollar framtill.

        För mig var det tvärtom: såg knappt gravid ut alls. Folk fattade inte att jag var gravid förens jag var i 8 månaden.
        Blev lovad att det skulle synas direkt med andra ungen men nä, i månad 7 klädde jag mig fortfarande i mina vanliga kläder.
        Ville ju att det skulle synas!!! Tog bilder varje vecka och ja, visst såg man nåååågon skillnad men kom ändå in i mina jeans.
        Så tråkigt 🙁
        Fick vara platt för att plötsligt ca 7 veckor innan förlossning bli höggravid. Så skumt.

          Humble brag much eller?

            Vad tjänar det till att braga om ni inte ens vet vem jag är?
            Kan tillägga:
            Jag är inte smal, så jag var inte modellplatt.
            Tappade massa hår.
            Fock i princip skägg.
            Fick pigmentfläckar.
            Hade stora utslag överallt.
            Hade världens sämsta hy.
            Illamående förstörde mina tänder.

            Jag måste inte nämna allt negativt bara för att jag hade en sak, som enligt dig, som var positiv.

              Du måste direkt hävda dig att för dig var det minsann motsatsen när TS tycker det är jobbigt att få står mage tidigt.

              Men du minsann var smaaaal och hade ingen mage länge så du kunde ha alla dina kläder länge.

              Vad bra du får TS att känna sig säkert med din kommentar 👍🏻

                Hon sa ju att hon inte var smal 😂 jag har en bekant som inte heller fick någon gravidmage. Hon var jätteledsen över det. Hennes mage är väldigt pösig och hängig så det behöver absolut inte vara något ”brag” bakom.

      Hela tiden. Men särskilt när det gäller bostad. Kompisar skrev just under på en megavilla, vi sitter i vårt lilla radhus och är glada att vi ens har råd med det. Lätt att vara efterklok men att bo i studentlägenhet istället för att köpa lägenhet när jag skulle börja plugga 2010 (hade nog kunnat låna pengar av förälder till insats, även om de sa att de inte ville låna ut pga hade inte haft råd att göra det till alla sina barn och då var det rättvisare att inte göra det alla) var ju ett av mina sämre beslut i livet hittills.

        Jag bor fortfarande hos mina föräldrar för att spara pengar så ingen egen bostad ens. #Misslyckad

        Ja bostad ja. Fattar inte hur folk i ens egen ålder har råd med lägenheter och nybyggda hus. Särskilt inte när man också vet vad de jobbar med. Man förstår ju att de lånar, men ändå, det är sjukt. Jag hyr fortfarande lägenhet, ett köp känns fruktansvärt långt borta.

          Ja samma här. Skrev aldrig upp mig på Boplats heller så en hyresrätt finns inte på min karta. Tack och lov att mina föräldrar orkar ha mig runt sig.

        Ångrar det sjukt mycket också. För mig var dock problemet att jag inte fick lån. Hade kontantinsats men eftersom jag pluggade och inte var tjänstledig fick jag inget. Hade även jobbat i Norge i några år innan så kreditupplysningen på mig var ju att jag hade 0 i inkomst. Hade inte heller någon som kunde stå som medlåntagare pga pappa var pensionär och mamma hade gått in för min bror som var i samma situation….. Är så bitter över detta….. Så förstår ändå dina föräldrars resonemang att inte göra det när de inte har möjlighet att göra det för alla.

      Du ville seriöst köpa ett hus med mögel och brännskador? Du tror inte att universum på något sätt gjorde dig en tjänst?

        Jag veeet mina föräldrar sade samma sak. Men det ligger så fint och ligger nära mina föräldrar vilket var det jag ville. Men självklart ska man inte köpa sådan skit det är ju fullt medveten om.

          Se det som ett tecken på att något bättre kommer dyka upp!

          Jag var på visning på ett radhus som jag redan flyttat in i mentalt eftersom det var så fint på bilderna. Det kändes inte lika bra på plats och sen stack budgivningen ändå iväg. Jag såg det som ett tecken på att något bättre kommer dyka upp och att det inte var meningen att jag skulle köpa just det radhuset.
          Men kort stund senare dök det upp ett större, finare radhus med bättre läge i samma område och vi var de enda budgivarna och fick det för mindre än vad det första radhuset gick för.

          Jag tror stenhårt på ödet och jag är övertygad om att ”ditt” hus kommer dyka upp snart och när det gör det kommer det bli ditt. 😊

            Tack vad fin du är ❤️❤️❤️❤️ Får bara panik över att jag redan är 36 och att åren bara springer iväg.

              Äh, ta det lugnt! Du har hela livet på dig. 😊

      Avundsjuka tror jag de allra flesta blir nångång. Missunnsamhet är nåt annat. (Kan också hända, inte alltid man rår för men bäst att hålla för sig själv då kanske).
      Jag blir ibland avundsjuk på folk som har ett jobb de trivs med otroligt mycket, att de jobbar med en passion eller ett intresse de har. Och de som har fin villa med sjötomt (även om jag egentligen är supernöjd med min lägenhet i mitt område) 😄

        Håller med, önskar att jag brann för mitt jobb

      Gud, känns så svårt att definiera känslan för mig. Avundsjuk var jag när jag var liten, och ungarna i radhusområdet gick runt med en glass. Då kunde jag bli AVUNDSJUK. Men handen på hjärtat, så finns det inte en del av min kropp som känner avundsjuka. Om någon har en finare lägenhet, så blir jag glad eftersom den är just.. fin? Och fina saker gillar jag. Enda gången jag kan känna ” åh, det där önskade jag också” är om jag hör någon i min ålder som lyckats få jobb i new york .

    Inga moralkakor tack. Jag vet redan.

    Jag är en älskarinna till en man med sambo. Dom har inget liv ihop, har inte haft sex på flera år, sover inte tillsammans. Det är bådas ”fel”. Jag tycker ändå att dom lever bra tillsammans, bråkar aldrig, accepterar varandra som dom är, hus, ekonomi och harmoni.

    Vi hade en överrenskommelse att inte blanda in känslor. Självklart tycker jag om honom, kär, vi har träffats ganska länge. Annars hade det inte gått. Men jag vet inte vad det är jag älskar, honom eller hemligheten.

    Nu dom senaste veckorna har det ballat ur. Han har fått för sig att han älskar mig, och igår kom han hem till mig för första gången(en regel att han inte ska det), och säger att han inte står ut längre, att han kommer lämna sin sambo. Enligt honom har han inget att förlora, och det han gör med henne vill han göra med mig, och att han inte har vetat hur det kan kännas när man älskar och älskar.

    Jag försökte förklara för honom att det bara är känslor, att dom kommer gå över. Att det inte är mig han älskar utan spänningen. Men nej.

    Vi bor i en liten stad, och jag får panik när jag tänker på det.

    Samtidigt som det finns historier om hur folk träffas via otrohet och lever lyckliga alla sina dagar.

    Det skrämmer skiten ur mig, det är ju bra som det är nu.

      Vet inte kring din frågeställning men du kan nog var säker på att det är en lögn att de inte sover ihop.

        Nej, vi känner varandra allihopa och har gemensamma vänner. Så hon pratar om deras relation också.

          Vet att du inte vill ha moralkakor. Men fyfan, kan inte låta bli🤮🤮🤮 Du känner alltså sambon dessutom.

            Det är lugnt. Han ingår i kretsen, hon är hans tjej. Spelar ingen roll ändå.

              Vad är lugnt?

                Hennes reaktion.

          Det han gjort mot henne kan han också göra mot dig… 🤫

            Exakt

      Ja att han ska lämna sin sambo tycker jag definitivt låter som ett vettigt beslut med tanke på hur han lever bakom hennes rygg. Hans val ska dock inte påverka dig alls. Vill du inte ha ett förhållande så behöver du heller inte det, oavsett vad som sker mellan honom och hans sambo. Känslor gör mycket till, men från ett neutralt perspektiv låter han inte som den bästa av män

      OK.

      Om ni båda har känslor för varandra är det ju jättedumt och ett svek mot er båda att inte satsa på er relation? Självklart fel av honom att va otrogen, men det är å andra sidan var och varannan människa… ni behöver ju inte gå så fort fram heller och bli ett par direkt? Om han börjar med att göra slut med sin fru/ sambo så tar ni det därifrån? Börjar typ dejta och ses lite och ser vad som händer? Ni behöver ju liksom inte flytta ihop och basunera ut er kärlek till kreti och pleti det första ni gör? Jag tycker verkligen ni ska satsa. Ingen av er har ju något att förlora ♥️

        Det är fel av mig också.

        Det som skrämmer mig är att just det att det skulle gå så fort fram. Han borde lämna henne, men inte för mig.

        Tack för dina ”neutrala” ord♥️

          Kul att vi hade samma nick, såg det efter att jag skrivit 😅 jo kanske lite fel av dig med, men absolut mer fel av honom. Men kan du prata med honom och säga hur du känner? Att du har känslor för honom, men att du är rädd att det ska gå för fort fram helt enkelt… sund tanke av dig att du inte vill att han ska lämna henne för dig, men du kanske är den spark i baken som han behöver…. Rätt eller fel, jag vet inte, bara att kärlek och relationer är komplicerat och att ”är det rätt så är det lätt” är en klyscha av en orsak 😉 hur som helst så tror jag att kommunikation er emellan är A och O ♥️

            Två sjuka A haha😅

            Jo, vi pratar hela tiden, men jag har liksom inte tagit honom på allvar. igår var det bara att jag försökte lugna ner honom, det låter så galet.

            Jag tycker på riktigt att dom lever bra trots att dom inte har ett ”liv” tillsammans. Så jag tycker att han ska lämna, men ändå inte. Han 15 år äldre än mig, och hon är ännu äldre.

            Jag ska ditt råd, att prata med honom på riktigt. Idag när han hade åkt hem skrev jag att vi inte skulle träffas på ett tag, så han kunde tagga ner. Men jag saknar honom redan. Helt sjukt.

              Men herregud jag är i exakt din situation? Kan inte berätta om den för någon pga känner mig som världens värsta människa (som vi kanske är) men ja, ändå. Önskar dig i alla fall allt lycka till med dina relationer hur det än går ❣️

                Det är just det, man kan inte berätta för någon. Och man vet redan att det är fel, därav undanbad jag mig moralkakor.

                Nej, inte världens sämsta. Människor gör fel, och det är fel det vi gör. Men på grund av denna situationen så har jag förstått andras felaktigheter och klivit ner från min höga häst.

                Det är så invecklat allting så människor här kan ändå inte förstå. Till exempel att hon sambon vill att jag ska sova med honom. Helt sjukt.

                Önskar dig lycka till också♥️

                  Det (att sambon tycker er relation är ok) behöver väl inte vara ’helt sjukt’?
                  Folk (här) är så otroligt formaterade.
                  De kanske har det bra på massa sätt och hon unnar honom det ni har i tillägg. Det betyder inte mindre kärlek, utan kanske mer.

                    Sambon vet ju inte om det, så det är ju ingenting annat än otrohet oavsett hur deras relation ser ut.

      Du vill inte ha moralkakor? Det ville säkert inte Hitler heller men man får ligga som man bäddar!

      Ni är vidriga båda två och jag hoppas att du blir bedragen i framtiden.

      (Och nej jag menar inte att TS är lika hemsk som Hitler)

        Lugnt, och jag vet att jag inte är som hitler. Jag hatar inte judar och samarbetar inte med socialdemokraterna, Centerpartiet och islamister.

        Otroligt dålig jämförelse!

        Det här med liknande exempel på samma nivå var ju verkligen inte din grej.

      Om han kan göra det med dig kan han göra det mot dig, ha alltid det i bakhuvudet.

        Fast det kan ju vem som helst med. Med eller utan att ha otrohet i bagaget.

        Jag håller med någon som skrev längre upp. Låt honom göra slut, men inte ”pga” dig. Och fortsätt era liv som vanligt med lite dateande etc. För att se hur det känns. Även för gig, om du verkligen är kär, eller är kär i hemligheten som du skriver

          Visst att alla kan vara otrogna men när man har konkreta bevis framför näsan på att en person är helt okej med att bedra sin partner, vilket låter som en längre tid bådar det ju inte gott för framtiden, ingen riktig moral att snacka om.

          Jag skulle jag ta det med en nypa salt att han vill lämna, typ alla otrogna män säger så utan att det behöver finnas någon sanning.

          Oj, ja det är klart att det inte är någon garanti att man inte är otrogen för att man inte varit det förut. Men när det finns bevis för att någon har mage att ljuga sin partner rätt upp i ögonen dag efter dag, komma på historier, och göra det trots att det sårar, det tror jag faktiskt inte alla skulle klara. Behöver ju inte bara handla om otrohet heller, utan moral rent allmänt och respekt mot andra. Får en obehaglig känsla när man vet att en person haft en affär, falsk liksom.

    Bästa frisören i gbg? Både klippning o färga

    Jag har flyttat från en stad till en annan (i maj, men barnen gick färdigt skolan i gamla staden i 6 veckor innan de gick på sommarlov). Deras pappa bor kvar i den andra staden. Cirka 45 minuter med bil mellan oss som det är nu. De ska nu efter sommaren börja på en ny skola, en ny förskola och allting – men den skolan ligger max 1 minut hemifrån mitt nya hem, de har även några grannar som ska gå i deras nya klasser. Så finns ju bra förutsättningar för att det ska bli bra för barnen. Men jag misstänker autism på ena barnet och ADHD på ett annat barn… Måste ha förberedelser, mycket kontroll och veta vad som ska ske. Det ska vara planerat osv. Hur gör jag detta för att det ska bli så bra som möjligt för dem att börja ny skola? (10 år, 9 år, 7 år är de som ska till skolan – yngsta är 3 år).

      Låter som det är dags att avsluta er ”lilla” hemlighet.

        Tror du tänkte svara den ovan mig ( A/ )? 😉

          Ja 😂

            Undrade precis varför min kommentar hade tagits bort men här gömde den sig ju 🙈

      Jag har autism och min syster har ADHD. Att börja på dagis gick bra för mig vilket jag tror låg i att man successivt skolas in där. Sedan hade jag svårt med maten, det sociala och liknande, men det tror jag förskollärarna fångar upp bättre idag när verksamheten blivit mer utbildande och pedagogisk. Att börja skolan var däremot fruktansvärt, för där blev jag bara avlämnad första dagen i en helt ny miljö med helt nya människor. Under flera veckor hade jag panikattacker där dom bokstavligen fick hålla fast mig för att mamma skulle kunna åka iväg. Ur egen erfarenhet vill jag med andra ord rekommendera just successiv inskolning även på skolan. Åk dit, bli runtvisade, knyt kontakt med lärare och gärna andra elever. Den tryggheten gör mycket. Min syster med ADHD hade inte dessa problem, däremot har hon behövt betydligt mer anpassning för att klara utbildningen till skillnad från mig som hade det lätt på den fronten. Att förbereda skolan på hur just dina barn fungerar tror jag kan vara bra, så att eventuella anpassningar blir så bra som möjligt.

        Vi har varit på en träff på skolan, tillsammans med rektorn, fritidspedagoger och vissa av klasslärarna. Blev en rundtur med, detta var en eftermiddag precis före sommarlovet. Vi har varit på gården och lekt nu under sommaren. Ibland har vi stött på pedagoger på stan och då har just de kommit fram, hälsat, visat att de längtar efter att mina flickor ska börja där. Vi har insett att hon som jag misstänker autism på har en grannflicka som kommer gå i hennes parallellklass, min 7-åring som jag misstänker har ADHD kommer ha en grannflicka i samma klass till och med. Så de har lekt mycket med de grannarna nu i sommar också. Samt att lärarna från förra skolan har haft överlämning och berättat vad de sett och allting. Men.. just, hemma. Jag gör en tavla med när skolan börjar. Vi har pratat om att både jag och mitt ex är med på morgonen. Tänker att jag ska mejla rektorn och se om det går att få schema lite tidigare så att jag kan förbereda tjejerna på det sättet med, inkl. kunna besöka fritids innan skolan drar igång. Räcker det? Gör jag tillräckligt för att det ska bli bra?

          Du låter som en helt fantastisk mamma! Du gör allt du kan och det är absolut tillräckligt. Det enda jag kan inflika med är att oavsett hur mycket man förbereder så kommer omställningen i sig alltid vara lite jobbig initialt. Det handlar inte om att någon gjort fel, och det bästa du kan göra då är att stötta dina tjejer i det och komma ihåg att det går över. Du ger dom bästa möjliga förutsättningar och dom är lyckligt lottade att ha en så mån mamma.

            Tack! <3 Jag försöker verkligen, då det var mitt val att flytta ifrån deras pappa / samt enda skolan och förskolan som de känner till så sett. De har ju bara bott i en enda lägenhet innan denna flytten.

    Långboll. Det är en doft (på kvinna) som en granne har och någon bekant haft på sig som doftar sååååå sååå gott. Den håller också i sig i korridor och soprum långt efter personen lämnat. Inte känt av den förut så kanske ev en ganska ny doft…känns fräsch, lite blommig. Bombadera mig med förslag… vilken kan de va?

      Kan du inte sätta upp en lapp i trapphuset och fråga vem som doftar så gott och vad de har på sig, häng upp en penna också så kan de skriva svar.

        Vi är inte på good terms så att säga 😂 annars hade jag frågat…

      La Vie Est Belle. My way. Flora Gorgeous. Flowerbomb. Olympea. Clean Flower. Bright Crystal.

      Fråga dom 😅😃

      Marc Jacobs – daisy

      Dofta dig genom sortimentet på typ kicks. Eller fråga.

      Vad tror du om prada paradoxe?
      https://www.fragrantica.com/perfume/Prada/Prada-Paradoxe-75668.html

      Kolla övriga tips på fragrantica så kanske du kan lista ut det

        Skulle kunna vara en dyrare parfym också. Jag har den här som prov och skulle vilja köpa flaskan:
        https://www.fragrantica.com/perfume/Ex-Nihilo/Lust-in-Paradise-53588.html

      clean? warm cotton?

    Vet inte riktigt hur jag ska formulera detta men ska försöka, har ni någon gång haft en jobbig period och sedan har helt plötsligt allt löst sig och det har gjort att ni känt er utmattad?
    Jag har haft några tuffa år även om det parallellt har även har varit de bästa åren i mitt liv. Förra året jobbade jag natt, tredje barnet som då var ett år hade inte förskola under ett halvårs tid så jag fick ta hand om henne efter ett nattpass när sambon åkte till jobbet. Blev gravid under den perioden och vi byggde även hus. Det har varit tufft ekonomiskt med föräldrapenning och stress över att inte veta vad ränta och amortering så hamna på sedan bebis, slutföra husbygge och flytta.
    Nu har vi landat i nya huset, ungarna är fantastiska, för två veckor sedan fick vi veta att månadskostnaden kommer bli mycket lägre än vad vi oroade oss för och jag fick ett nytt jobb med mycket högre lön än innan. Allt bara föll på plats och vi kommer få en riktigt bra framtid men sedan dess har jag varit helt slut i kropp och själ. Känner mig så orkeslös både fysiskt och mentalt, känns som det blixtrar i huvudet om volymen hemma blir för hög (barnen leker tex) och känns som att mina ben knappt orkar bära mig. Känns så tråkigt för där vi är nu är det vi kämpat så hårt för och nu känner jag mig bara borta. Någon mer som känt så? Blir det snart bättre?

      Ja men absolut och det låter inte konstigt alls att du är slut nu! Dessutom kommer de här nya ”privilegierna” med en massa förväntningar, dels vill man ta igen sånt man missat men också sånt man nu ”borde” göra. Tex när man aldrig får sova en hel natt tänker man att man skulle kunna utföra underverk om man bara fick EN natts ostörd sömn men när det väl kommer så är man ju såklart trött efter x antal nätter utan sömn. Kan inte svara på när det blir bättre men ge det tid, försök att bara landa och ha tråkigt så mycket du kan ett tag.

      Det låter helt normalt. Du har varit på helspänn länge och nu när du kan slappna av kommer tröttheten. Ge det tid och försök ge dig själv den vila du behöver efter några tuffa år. Det kommer gå över, men du kan inte stressa bort tröttheten.

      Blixtar i huvudet och ljudkänslighet (gud när barnen tappade bestick i golvet…) hade jag med i en period. Men med vila och mycket mindre stress på jobb och i hemmet så försvann det. Men det tog sin tid, så vila när helst du kan.

    Ja att han ska lämna sin sambo tycker jag definitivt låter som ett vettigt beslut med tanke på hur han lever bakom hennes rygg. Hans val ska dock inte påverka dig alls. Vill du inte ha ett förhållande så behöver du heller inte det, oavsett vad som sker mellan honom och hans sambo. Känslor gör mycket till, men från ett neutralt perspektiv låter han inte som den bästa av män.

      Skulle vara ett svar…

    Sommaren 2023. Var det inte nu man skulle dricka drinkar på nån lyxyacht i Saint Tropez? Istället ligger man i soffan och läser deckare och dricker jordgubbssaft och äter chips… 😂😂

      Själv halsar jag energidryck på kontoret. Nästan samma sak.

      Saft och chips i soffa låter hundra gånger mysigare än stök på nån svettig skrävlarflotte.

      Mysigare och billigare 😊 Troppan är ett gravt överskattat ställe, särskilt när det fylls med odrägliga wannabees. Om du absolut vill dit, res tidig vår innan säsongen kommit igång på riktigt och restaurang- och hotellpersonal hunnit tröttna på turister.

      Tycker helt ärligt att det låter mycket härligare.

    Har någon bok du läst förändrat ditt liv? Vilken och hur?

      Jag har läst många böcker men några jag tänker på ibland är Steglitsan av Donna Tartt, David Copperfield av Dickens som jag läste i gymnasiet och Glaskupan av Sylvia Plath. Alla tre lämnade stort avtryck på mig av anledningar jag tråkigt nog inte kan förklara. Kan verkligen rekommendera Steglitsan för den var verkligen så bra. Slukade den!

      Harry Potter. En ny värld och nåt som intresserar väldigt många. Kul att diskutera och sen gå på filmerna tillsammans när det begrav sig 😊

        Där kan jag hålla med dig! Och det var faktiskt dessa böcker som gett både mig och min dotter inspiration till att läsa mer. När jag var liten så var böckerna min tillflykt, där jag inte var utanför, där jag inte var den som var det svarta fåret.. Där jag fick känna att jag förstod allt. Så verkligen! Det hjälpte mig under många år!

      ”Alkemisten” av Coelho som jag läste när jag var runt 18 år. Innan var jag nog ganska ego och hade svårt att se utanför min egna lilla bubbla. Boken hjälpte mig att se på världen med en ny blick, bli mer lyhörd för min omgivning och att leva i nuet.

      1984. Läste den på engelskan på gymnasiet. Fick upp ögonen för politik, engelsk litteratur mm. Den är fortfarande en av topp 5 bästa böckerna jag har läst.

    Hej, vi är sugna att testa på en skidsemester i vinter, varken jag eller mannen har någon direkt vana av att åka skidor och barnen kommer vara ca 4,5 och nästan 3 år då. Är de en dum idé? Ska man vänta till de är större?

      Sätt barnen i skidskola bara så kommer det att lösa sig! Skidsemester med familjen är underbart. Förstås slitigt när barnen är små men väl värt det!

      Var beredda att de kanske inte orkar så mycket skidor utan man får göra annat delar av dagarna. Typ vara i stugan och spela spel, kolla film, mysa osv.

      Skidsemester är jättemysigt! Vi har åkt med våra barn från att de var ca 2.5 år. Tänk på att små barn inte orkar heldagar i backen och boka gärna skidskola samt hitta på andra aktiviteter (pulka, simhall osv) för att variera.

        Skidsemester behöver ju inte vara likamed ”backe”. Börja med längdskidor i lagom avancerad terräng och ni kommer få jättemysiga dagar i naturen i stället. Ha med några packremmar att dra barnen med ibland när de blir trötta. Gräv en sittgrop, gör upp eld och grilla korv.

    Litterär agent?

    Jag har försökt hitta överallt vad/om det kostar att ha en litterär agent. Kanske är jag dum i huvudet då allt är nytt för mig, men jag förstår inte; betalar man för att få hjälp av en agent eller ingår man i något slags avtal där agenten får en del av ens eventuella försäljning av boken?

    Jag har ett färdigt manus och vill skicka in det till flera förlag, men det verkar som om man ”ska” skicka det till en agentur först för ökade chanser att t.ex. sälja rättigheter till andra länder än Sverige?
    Kan inte de stora förlagen i Sverige hjälpa författare med de bitarna? Marknadsföring, förhandling, kontakter med utlandet?

    Någon som är insatt i förlagsbranschen och kan komma med tips?

      I Sverige behöver du ingen agent. Här funkar fortfarande systemet så att du kan skicka direkt till förlag. Jag tror att alla förlag har information på sina hemsidor om på vilket sätt de tar emot råmanus. I många andra länder måste du ha en agent först. Hur det funkar med en eventuell utlandslansering och rättigheter beror sedan på ditt kontrakt. En agent kan vara till hjälp, men kostar dig också. Men om du inte är en känd person är det nog bäst att börja med att skicka din bok till svenska förlag.

        Tack för svar!

    Nu måste det väl vara slut mellan Molly och Ross? Han festar vidare i Visby och hon har inte synts till på väldigt länge nu..

      Var väl ganska nyligen de var på kryssning typ eller vad det var. Han verkar bara söka uppmärksamhet

      Ringen är av på hennes senaste instagramuppdateringar iaf..

      Usch.. Ingen aning vad som hänt, men något har hänt mellan dem. Stackars Molly som tar lasset med sonen, medan pappan festar efter att ha verkat vara borta lääänge från barn och Molly. Jag har träffat henne vid några tillfällen, och har bara gott att säga om henne. Så himla varm och fin.

        Vad fint att du har full koll och vet hur deras relation fungerar utifrån vad du ser på sociala medier.

          Behöver du blindskrift ?

            Hur menar du?

              Det är väl ganska tydligt att någonting hänt? Vad hände med huset dom byggde i Marbella, giftermål, bröllop, egen designad brudklänning, somrarna dom spenderade i Marbella, privatjeten?

    Idag blev jag slagen av min mor…så jag slog tillbaka. Hon har ett extremt kontrollbehov så bägaren rann över idag. Är 29 år men blir behandlad som ett barn. Behöver stöd, hur bryter man kontakt med förälder? Hon har alltid behandlat mig illa, sämre än mina syskon, och nu har jag fått nog. Har egen lägenhet och bor långt ifrån henne redan men synd att inte kunna träffa min pappa heller.

      Sök upp en kurator. Om du går via vården kanske mindler fungerar.

      Om du studerar kanske ditt lärosäte har en kurator.

      Har din pappa ingen egen vilja och kan åka hem till dej och hälsa på? Kontakta en kurator så snart som möjligt så du inte går och släpar på dina känslor hela livet. Låter klokt av dej att se nyttan av terapi i din situation. Kontakten med din pappa kommer att repareras i sin tid.

    Vill få detta till en rolig tråd
    Finns det något ni skulle vilja ändra hos er
    men som ni inte gör?
    Tex jag skäms för min musiksmak, jag närmar mig 30 men jag lyssnar på så mycket epadunk. När mina jämnåriga vänner med frågar vad jag helst lyssnar på. Så säger jag, nej men jag gillar det mesta.
    När jag i själva verket lyssnar på typ fröken snusk och bolaget 😅
    Men ändå så fortsätter jag lyssna på dem trots att jag egentligen vill lyssna på lite mer sofistikerad musik 😅😅

      Jag är 28, och alltså Bolaget och fröken snusk ska spelas på min begravning !! (Haha skämt åsido)

      Jag skulle vilja ända på mitt barnsliga beteende att jag säger ”nej det är lugn” fast det inte är lugnt. Exempelvis, några av mina närmaste vänner kom 1,5h sent till mitt 25:års firande. När de kom så fick alla en kylig kram, och när dem sa ” förlåt att vi va så sena, förlåt” så vände jag bokstavligen bara kinden till och sa ” nä men det är lugnt” alltså jag kan inte ens TITTA på människor som gjort mig besviken.

      Haha intressant! Jag är 25+ och lyssnar också på den genren i ”smyg” om det är någon tröst.

      När jag är själv hemma lyssnar jag gärna på musik på hög volym i lurarna och fjantar runt – dansar, leker musikvideo etc…

      Är 50+ och har totalt snöat in på Hooja. Nynnar i mitt i huvud och kan brista ut i -när radion dånar, vi kan dansa på kanelen, herregud vad gör du, spriten du förstör ju, räven som som smyger på bron, där vill jag jävlar i mig bo, där folket är drygt och elakt, vi fick Corona när vi drack ur samma glas, bara vara dingdong…..

      Jag dricker ingen alkohol, bor söder om Dalälven och lyssnar annars på musik skapad på 1900-talet. Vad gör dessa unga män med min gamla hjärna?

      Igenkänning!! Har många i min omgivning som är väldigt musikintresserade och kan ”allt” om musik, och själv så gillar jag typ Doctor Bombay och Westlife. 🤣
      Som tur är har jag småbarn så jag kan alltid skylla på dem om någon råkar se min Spotify och mina spellistor med tuggummipop.

      Jag är 29 och såg bolaget igår på Östersjöfestivalen, inte tusan skäms jag för att lyssna på dem 😎

    Efter ha lyssnat på Alice och Klaras senaste poddavsnitt där Alice ex Philip var med, fick jag verkligen känslan av att Philip inte var riktigt över Alice än. Typ som att han väntade på att hennes ”period” med att testa och uppleva livet utan honom, så att de kan bli tillsammans igen?
    Annars tyckte jag att han verkar var en riktigt fin kille. Man fick verkligen känslan av att de har stor respekt för varandra trots allt.

      Tyckte så synd om honom. Hon behandlade han så dåligt när hon gjorde slut, helt egoistisk och bara uppe i sig själv.

    Imorgon vid 08 åker jag bort i en vecka. Jag har inte packat än. Mina kläder som tvättades vid 13 är fortfarande fuktiga. Min powerbank och mina nya hörlurar är borta. Det känns stabilt, verkligen. Orkar typ inte ta tag i det jag kan packa heller för då blir det inte bra i resväskan sen. Och så vet jag inte vad jag ska ha för kläder på mig, fyra timmar i bil, minst. Vet inte ens vilka kläder jag ska ha med mig mer än de som hänger på tork.

    Som om inte det vore nog tvättade jag mina sängkläder också, som inte heller är torra och jag har för närvarande bara en uppsättning. Så jag kommer få sova utan. Vad trevligt.🙂

      Men hur kan man ha en uppsättning sängkläder 😂 har du nyligen flyttat hemifrån? 😊 inget illa menat men får panik haha

        Jag vet, har också lite panik. Jag har två uppsättningar, men glömde tvätta de andra sist det var tvättid så var ju i akut behov av rena sängkläder idag och trodde verkligen de skulle hinna torka! Men icke😂 behöver öppenbarligen 3 uppsättningar!

          Hahahahaha nej nu är jag nog bra trött. Uppenbarligen med ö…😂🤯🤯🤯

          Hahaha ja nog är jag trött. Varför skrev jag en uppsättning när jag har två, ett randigt och ett svart!😂
          Hög tid för sängen trots allt.. god natt!😂

    Har nyligen blivit tillsammans med en kille, och har samtidigt kontakt med ett ex som jag har funnit på nytt som en vän. Hade tänkt träffa honom förra veckan, men min kille gillade det inte alls, utan ville i så fall vara med när vi sågs. Vad tycker ni, har min pojkvän rätt eller borde jag kunna få träffa vem jag vill själv? Han har också problem med vissa fler av mina manliga vänner, kan tilläggas.

      Men vad är poängen med att träffa ditt ex? hade nog också tyckt det var konstigt om man precis blivit tillsammans och så säger ens partner att han ska träffa sitt ex igen.

        ”Funnit på nytt som en vän” , har du börjat skriva med personen? Låter ju typ som att gå på dejt med ett gammalt ex man inte träffat sen det tog slut. Förstår att han blir orolig

          För att förtydliga, exet och jag blev vänner igen långt innan jag blev tillsammans med min pojkvän

      ”Funnit på nytt som en vän”… Haha. Jag tror att hyfsat många i en ny relation hade tyckt SISÅDÄR om ens nya partner skulle träffa ett gammalt ex som reconnectats med. Fokusera på och vattna den relation du bryr dig mest om i det här fallet.

      Vilka sjuka svar du får.
      Du ska SJÄLVKLART träffa vem du vill.
      En pojkvän som har svårt för att jag har manliga vänner hade varit en enorm röd flagga för mig + så j*vla osexigt beteende.

        Finns absolut möjlighet att partnern är kontrollerande och då är det ju bara att lämna så snart som möjligt. Prata gärna med andra vänner till dig – de här manliga vännerna han inte gillar tex, är det helt reko killar du känt länge och som är den del av ditt liv? Eller är det halvslemmiga typer som hänger runt och väntar på rätt tillfälle så att säga?

        Sen att du och exet valde att inte träffas alls hellre än tillsammans med din nya alt i grupp säger ju också en del, känns ju ändå rätt normalt att introducera sina vänner och familj för sin nya partner, sen behöver man ju inte ses alla tillsammans varje gång men får känslan att du vill hålla just den här vänskapen lite vid sidan av?

      Sättet du skriver på ”också i kontakt med ett ex” gör att varningsklockorna ringer. I kontakt? Också? Hade det varit en god vän, som också råkar vara ett ex och ni varit vänner sedan innan är en annan sak men det låter faktiskt lite skumt, ”i kontakt”, man är väl inte i kontakt med sina vänner? Och ”också”? Jag håller med det som någon här skrev, fokusera på de relationer som verkligen är viktiga för dig och skippa kontakt med övriga. Är det viktigt för dig med den här typen av vänskap, alltså att ta kontakt igen med ex och liknande och din kille inte gillar det så kommer det ändå inte funka i längden. Ingens fel, ingen är oresonlig, bara ett faktum.

    Ni som inte har en jättebra relation med er svärmor, eller till och med har en dålig relation, hur gör ni med umgänget, typ släktträffar, födelsedagar osv? Min svärmor är tyvärr manipulativ, extremt självcentrerad och överlag kall och hård som person, inte jättelätt att ha med att göra helt enkelt. Jag klickar inte alls med henne helt ärligt.

      Jag undviker min till varje pris. Sån jävla dåre rent utsagt.

      Jag har också en svår svärmor som är svår stt hs att göra med. Vi ses inte så ofta då hon bor i en annan fel av Sverige, men när hon hälsar på ät min taktik att vara sysselsatt md egna aktiviteter och inte umgås för långa perioder med henne då detta alltid leder till irritation. Så undvikande är min strategi, kanske inte den mest mogna och utvecklande men det som funkar bäst för mig 🙂 En annan strategi kan vara att se umgänget som ett slags jobb mer än trivsel och därför sänka kraven på att det kommer bli trevligt och lätt.

    Usch vad jag behöver pepp! Är så himla ledsen. Jag och min man har en sån himla fin liten dotter på ett och ett halvt år. Vi lever väldigt jämställt och har delat 50/50 på föräldraledighet etc, maken är mycket närvarande förälder som liksom jag prioriterar dottern över allt. Så himla fint såklart! MEN dottern har blivit otroligt pappig och det bara går inte över! Har suttit i två månader nu och mitt hjärta bara går sönder! Jag känner mig så bortvald, som att dottern inte älskar mig längre. Jag saknar henne och saknar hur nära vi varit.

    Generellt sett har hon aldrig föredragit en av oss över den andra, förutom en tid i vintras när hon var väldigt mammig. Jag försöker att vara rationell i detta men fy FAN vad ont det gör. Pepp snälla! Snälla sig att det går över.

      Du har svaret i dina egna ord. Ni delar jämställt på FL etc. och dottern var mammig i vintras. Var en så fin mamma som möjligt utan att kväva henne med uppmärksamhet så ordnar det sig!

      Sånt kommer och går! En mammig period, en pappig period, en mammig period osv. Ta inte åt dig. När min dotter var 2 år kallade hon min älskling och sin pappa för hans namn (alltså inte för pappa). Han tog åt sig jättemycket men hon sa ju bara det som JAG sa till honom. Din dotter kommer ha mammiga perioder igen! Försök njuta av att se deras relation växa så länge.

      Det är en fas som kommer gå över. Min dotter hade en period då det bara var jag som dög och hennes pappa tog såklart illa vid sig men det gick över. Efter något år så var hon lika mammig som pappig. Ta det inte personligt, det är en fas. <3

      Tack alla för svar! Jag uppskattar det verkligen ❤️.

    Bästa rekommendationerna för pilateskläder?
    Någon som testat Lululemon?

    Jag ska testa pilates för första gången efter sommaren men vet inte hur jag ska klä mig. Löper vanligtvis i lösare byxor och gillar egentligen inte tights men det verkar vara vanligast?
    Väldigt ytlig fråga men Google sviker mig i frågan.

      Nu tränar jag endast på gym men älskar lululemon<3 när jag körde yoga brukade jag ha modellen ”Align” som tights. Till mer intensiv träning är wunder train underbara.

        Tack! 🙂

      Det viktigaste är att det är bekväma kläder som du kan röra dig fritt i. Jag är pilatesinstruktör och tränar i allt från HM:s träningskläder till Strongers träningskläder. Huvudsaken är ju att du känner dig bekväm. Du behöver inte tänka på att ha skor på fötterna.

    Jag har mer eller mindre kärat ner mig i en kille som har betydligt högre IQ än vad jag har, vilket märks i allt han gör och på sättet han pratar på. Dessutom är han bildad, har läst och kan mycket medan jag inte ens är allmänbildad eller kan formulera en hel mening utan att få kraftig ångest. Vi befinner oss alltså på helt olika nivåer intellektuellt. Vi träffades genom att vi båda har autism (via Habiliteringen) och han har nu visat ett intresse för mig och frågat om jag vill träffa honom någon gång över en fika eller en promenad. Problemet är att jag är väldigt begränsad i min sociala förmåga och knappt klarar av att prata med andra människor, medan han är jätteduktig på att uttrycka sig i tal och enligt egen utsago har ett stort behov av ett intellektuellt utbyte. Han är precis den typ av kille som jag skulle vilja träffa i framtiden och det var längesen som jag träffade någon som är så fin. Jag känner mig tyvärr såpass obekväm med hans höga intelligens att jag funderar på att strunta i att träffa honom, men bara tanken på det får mig att gråta. Vad ska jag göra? Kan man vara tillsammans med någon som är lite mindre intelligent än en själv?

      Nämen man kan ju ha superstort utbyte av att umgås med någon som inte är lika ”bildad”/ utbildad eller ”lärd” som en själv! Jag tycker dessutom att du verkar väldigt klok, baserat på sättet du uttrycker dig. Som par upplever man saker tillsammans och diskuterar, så det ska ju inte bli så att han sitter och rabblar massa fakta för dig. Alltså spelar det ingen roll att han kanske sitter på massa kunskap du inte har 🙂 Kör hårt, han är intresserad av DIG som person och inte hur mycket facklitteratur du har läst eller hur många ggr du tittat på Rapport.

        Tack för din kommentar, blev glad av att läsa det. Ska nog träffa honom och se vad det kan bli av det. 😊

      Vi har ju en tendens att idealisera nya människor, det gjorde jag när jag träffade min nuvarande partner. Jag tyckte att han var ”för bra” för mig. Det gör jag inte längre 😂. Vi är bra på olika saker och kompletterar varandra.
      kanske är du mer skillad på andra områden, emotionell intelligens, du kanske är mer ödmjuk, jordnära, praktiskt lagd eller bättre på att se andras behov.
      Och oavsett vad så har han ju visat ett intresse så han verkar ju gilla dig. Du är värd att bli omtyckt för precis den du är, utan att prestera någonting alls.

        Tack så mycket 🥰 Jag är ju väldigt omhändertagande som person så jag kan stå för det och så får han stå för det intellektuella. Haha

      Tycker du kan skriva jättebra. Har du snackat något med honom via text? Jag känner också en som inte snackar så mycket i verkligheten men som uppenbarligen överträffar mig med råge i skrift.

      Han kanske har haft några ”checkboxar” som han gått runt med och kanske nämnt – men sådana spelar ingen roll när man väl inser att man kärat ned sig i någon (vet av egen erfarenhet 🙂 ). Så om han fråga om en fika så känn ingen oro!

        Tack, vad glad jag blir. 😊 Vi har tydligen en gemensam vän på Facebook så han hade hittat mig där och skickat ett meddelande efter gruppens/Habiliteringens sista träff. Vi har än så länge bara utbytt vardagliga meddelanden och såklart via Habiliteringen i gruppen där alla deltagare pratade med varandra.

      Som en person med autism själv var detta den finaste kärleksstoryn jag läst på ett tag, hahaha, möttes på habiliteringen!🥹

      Tycker verkligen du ska träffa honom! Tänk såhär; Om han nu är så intellektuell så vore det väl otroligt bakvänt om han frågade ut dig, om han inte ansåg att du möter hans ”nivå”. Förstår din oro, jag hamnar själv i sociala sammanhang där jag känner mig helt nödig, men våga trotsa dig själv! Ni hittar säkert ert egna sätt att prata på, och om vad ni än vill. Se bara till att göra det under omständigheter som känns bra för dig. Jag får känslan av att du är en väldigt reflekterande och omtänksam person bara i hur du uttrycker dig, så våga tro bättre om dig själv💝

        Haha, vad gulligt. Tack för din kommentar 🥰 Det har du såklart rätt i, jag tänkte däremot mer på om han tyckte att jag var ”söt”/snygg och frågade av den anledningen. Vi har inte pratat så jättemycket annat än korta fraser och meningsutbyten i gruppen och så. Men jag ska nog försöka gå emot min oro och träffa honom trots allt. Tack 💕

      Du låter som en otroligt fin människa! Utifrån hur du uttrycker dig och din uppenbara emotionella kompetens får jag intrycket att du är riktigt smart. Med intellektuell nivå antar jag att du avser IQ eftersom det brukar testas under utredningen, men kom ihåg att EQ också gör mycket till för hur man framstår intellektuellt. Är själv autistisk och tillsammans med en ”diagnosfri” kille sedan flera år tillbaka. Vi skiljer oss definitivt på många aspekter men det gör oss inte mindre kompatibla, tvärtom kan vi komplettera varandra i mycket. Killen är intresserad för att du är just du, självklart ska du ta modet till dig!

        Tusen tack för ditt svar, det var upplyftande att läsa! ❤️

    Söker efter namnet på ett tv-program som gick för ca 17 år sedan! Det sändes på sommaren (kan nog ha varit sommarlovsmorgon) och det var om en man som bodde i ett stort hus i typ en damm? Och han var mestadels själv, haha jättedålig beskrivning men nån som har någon aning?? Älskade det programmet!!

      Har du ingen mer information?
      Språk? Vad hände mer i serien?

    Hur ska man få sin 12 åring att våga sova själv utan att springa in till oss var och varannan natt..? Hon får gärna komma när/om hon vaknar, men att envisas med att somna i vår säng börjar bli oerhört irriterande, hon tror hon förhindrar närhet mellan oss då..

      Varför tror du hon vill förhindra närhet? Hon får väl somna i er säng och så går ni och lägger er i hennes. Och med en 12-åring tänker jag att man kan vara ganska rak, att ni föräldrar ligger med varann ibland om det nu är det hon vill förhindra, och att ni hellre gör det i er egen säng än i hennes.

      Det är en känslig period i tolvårsåldern. Många sover med sina föräldrar i perioder i den åldern. Det gör över.

      Jag tycker man ska finnas där för sitt barn och ge dem den trygghet de söker. Mycket händer i kroppen och hjärnan och i relationer till andra och omvärlden.

      (Det där med att vara rak… vilket kallt svar. Då kan mamma och pappa ligga någon annanstans en period.)

    Kan man adda sin fd psykolog på FB eller det är konstigt?

      Ja. Det är jättekonstigt.

      Verkligen vridet.

    Har bjudit in till fest hemma hos mig ikväll och efteråt ska vi till en kareokebar! Tänker redan nu på vilka låtar som man vill sjunga på scen (obs! onykter såklart, inget annat skulle funka för mig haha) 💃🏻 Försöker tänka på vilka man gillar såklart, men det är kul om man väljer låtar som de andra på baren känner att de inte kan låta bli att sjunga med till! Så, vilka är era låtar som ni bara absolut MÅSTE sjunga med till?

    Föräldralediga som bor med en arbetande partner! Hur gör ni med uppdelning? Tex betalar jobbande partnern mer? Delar ni på barnbidrag eller har den ena hela?

      Vadå delar barnbidrag? Ni bor völ ihop eller?

        Man (eller vi iaf) får barnbidraget båda. Alltså jag får halva, han halva. Det va inte det jag frågade – jag frågade hur andra gör.

      Alla pengar in på samma konto. Alla pengar ut från samma konto. Funkar bra sålänge en inte har något beroende som kostar massa pengar, typ spel, alkohol osv.

    Clara Difke, vem är hon? Hon har släppt merge en T-shirt med sig själv?

    Hej.
    Jag är sen 4 år tillsammans med min sambo som hade 2 barn sen innan och en ex-fru som inte har samma syn på hur man ska bete sig i hemmet (plocka ihop efter sig, inte sitta naken och äta med ipaden osv) min sambo och hans ex har en bra relation för deras barn skull vilket är bra för det visar vilken typ av man han är. Ett av barnen har kraftig funktionsnedsättning (men är otroligt smart och manipulativ) och han ska alltid få som han vill annars tar det hus i helvete. Hemma hon hans mamma får han i princip göra vad han vill för antingen orkar hon inte eller så ”spelar det ingen roll att han sitter och äter pizza naken i soffan med ipaden”, men hos oss gör det det vilket gör att han hellre vill vara hos mamma eller alltid tycker att vi är dumma. Vi har försökt prata med mamman men hon säger mest att det är hennes hus och hennes regler viket iofs stämmer. Men det känns som att barnen vänds emot oss och hon drar nytta av att vara ”den omtyckte föräldern”. Jag har kommit till den punkten att jag nästan inte längre tycker om att ha barnen här, det är en pers och jag känner mig så maktlös att min sambos barn och ex styr vårt liv varannan vecka. Är det någon som snälla kan hjälpa mig att få ett annat synsätt på det hela eller tips på hur vi kan lösa detta? Jag och min sambo är väldigt kära i varandra och har det bra så att lämna honom är inte ett allternativ. Tack på förhand ❤️

      Mitt tips är att du går kurser via förslagsvis habilitering för att få kunskap om barnets funktionsnedsättning (vilket jag förmodar är autism). Det låter som om du besitter okunskap kring funktionsnedsättningen och därför skulle behöva hjälp att få kunskap, perspektiv och egna strategier/förhållningssätt för att bemöta barnet. Att du är illa omtyckt av barnet kan vara skäl till självrannsakan.

        Låter som mamman och pappan behöver kurser för att komma överens och bemöta barnet likadant… Även autistiska barn behöver ramar och regler. Ingenstans står det att barnet tycker illa om just ts, det tycker pappan och hon är ”dumma”, troligen för de ställer andra krav än mamman.

      Det där är så svårt! Med föräldrar som inte kan skapa gemensamma regler.
      Skulle flytta isär, träffas på barnfria veckor. Not my monkeys, not my cirkus. Skulle inte palla slösa bort halva livet på andras barn som får styra och ställa.

      Skulle flytta isär och träffas på barnfria veckor. Helt ärligt, det där är inte ditt problem liksom och borde inte få förstöra ditt liv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.