Under min sista termin på förskollärarprogrammet jobbade jag som barnskötare i kommunen. Jag hade noll tidigare erfarenheter men de sa att jag räknades som ”erfaren barnskötare” och då tjänade jag 27’. Tycker dock det låter lågt. Är 30år.
Nu vet jag inte var anonym jobbar iofs men förskolelärare där jag bor, Göteborg, tjänar ofta runt 40 (känner flera). Är väl absolut inte orimligt att en barnskötare ska tjäna 30 då.
Slutade som utbildad barnskötare 2015 med 4 års erfarenhet. Hade då 21000. Löneförhöjningen låg då på typ 250 per år… blev inte mycket kvar om du blev sjuk, vilket man ofta var.
Fy. Inte nog med att barnskötare borde ha högre lön, ni borde fan slippa karensen. Tycker vårdpersonal och förskolepersonal borde slippa det helt ärligt.
Är så tacksam över just barnskötaren på min sons förskola. Hon är så varm och go och hans (och våran) favorit. Nu är hon äldre så jag hoppas fasen hon har bättre än så, blir ledsen att tänka på att personal som gör ett sånt jobb ska va så lågavlönade.
Ja, det borde verkligen inte vara karens inom
vård och omsorg. Jobbade på småbarnsavdelning och under vinterhalvåret var jag konstant sjuk (men jobbade mestadels ändå, både pga den egna ekonomin och för att det ytterst sällan togs in vikarier). Med andra villkor och bättre lön hade jag jobbat med det till pensionen. Men efter 4 år bröt jag ihop helt och bytte bana. Sett så fantastiska pedagoger ge upp under åren. Så sorgligt.
Asså håller med delvis. Men runt 30 är inte en ovanlig eller orimlig lön för en person utan högskoleutbildning. Många män har den typen av lön i arbetaryrken också.
Runt 35 går många in på som jobbar med människor och har högskoleutbildning typ förskollärare, lärare, sjuksköterska, socionom etc.
Ute 》
Privatpersoner kommer sluta lägga upp bilder på instagram. Det handlar om att människan allt mer inte känner ett behov av att dela med sig av allt som händer i ens liv.
Tror det kommer bli mer inne med snapchat, iaf som det känns nu. Känns som att så många försöker bli stora där när de hörde att man kan tjäna massor på det
Inne: Handla kläder och möbler second hand. Färgglad inredning och mode, mer 80-tal än greige. Resa med tåg.
Ute: Uppdatera sociala medier och fast fashion från Kina. Flyga ofta.
Tror många av de här grejerna är ert önsketänkande. Varför skulle det helt plötsligt blinier med flygresor eller att folk skulle resa mindre? Ser det inte.
Haha min vän pendlar 1,5h en gång i veckan och varje gång vi ska möta henne är hon typ 1h sen eller så är tåget inställt. Bara förra veckan gick resan på 350 kr för 14 mil. Tror knappast någon tycker att det är smidigt för ens liv?
Ingen bryr sig om ni väljer att skaffa barn eller ej, ni ”barnfria” bara tror det? Antar att det är för att ni automatiskt känner er utanför/träffade när folk med barn pratar väldigt mycket om barn?
Snälla berätta mer, läste om någon kändis som skrev att steam är känt för att det är massa snuskisar i poolerna och att folk har affärer med sina kollegor när de är på konferens.
Jag skrev heller inte att det sker mer på steam än andra hotell. Men det var steam som var på agendan i just denna tråd och jag har nyligen läst detta snack som berörde just detta hotell.
Fy fan ja! Steam, SÅ ÖVERSKATTAT! Överfulla pooler med swingers-vibe, tråkig design, medioker mat, snäsig jävla personal på frukosten. Skulle aldrig boka igen.
Ess groups hotell verkar va genomgående. I så fall säger jag MJs i Malmö, blev sååå besviken på rummet, sunkig heltäckningsmatta, mörkt och trist.
Var även på Jacys och åt, dåligt rakt igenom. Medioker mat och dålig service.
Tylösand och Båstad.
Älskar Halmstad och jag åker dit varje sommar men Tylösand är överhypat. Jag är i Båstad varje sommar också, för att spela och senare också kolla på tennis. Men också riktigt överhypat ställe.
När det pratas om skärmtid för barn, är det enbart läsplatta/mobil det gäller? Eller även tv? Räknas det som skärmtid om mitt barn tittar på tvn när jag har igång Nyhetsmorgon?
Logiskt sett tycker jag också att det är självklart, men i alla diskussioner jag sett gällande skärmtid så har alla bara pratat om läsplatta och mobil. Blev därför osäker.
Oavsett om det räknas i rekommendationerna så är det ju en väldig skillnad på Nyhetsmorgon som bebisar/barn knappt bryr sig om eller tex. spel på iPad som är gjorda för att trigga hjärnans belöningssystem, vilket gör att man fastnar lättare.
Det är bland annat det här jag har funderat över. Skillnaden mellan att se människor prata och röra på sig, och att se animerade färgglada djur som flyger runt på skärmen ?
Om du läser hur läkarna som tagit fram de nya svenska rekommendationerna resonerat handlar det t ex om att man är orolig för hur det ska påverka små barns emetionella utveckling om man använder skärmar isf sig själv för att trösta barn. Dessutom vet man att barn rör sig alldeles för lite, bara 10 % upp rekommendationerna. Barn är mer stilla framför en skärm än när de leker stillsamt eller läser.
Dessutom talar man om en försiktighetsorincip. Vi vet inte hur den kvantitet av skärmar som finns idag långsiktigt påverkar oss. Däremot har att barn skymtar en nyhetssändning då och då förekommit ändå sen teven kom på 50 talet. Jag skulle inte vara särskilt orolig över det, det är inte den användningen man vill åt.
En del har på teve hela tiden som bakgrundsljud. Detta kan vara negativt för barns språkliga utveckling, det stör samspelet.
Men generellt sett så försök läsa lite längre texter kring hur man resonerat när barn tagit fram rekommendationer mm, det ger mycket bättre ledning än att fråga folk här hur de tolkar saker. Det finns ingen orsak att vi skulle tolka bättre än du, snarare har du ju själv mer information som kan iakttaga hur ditt barn reagerar på teven.
Tack för ett bra svar! Barnet i fråga är bara 6 månader, så för tillfället är han lika intresserad av lampor och annat som lyser, som av tvn. Men jag ska läsa om detta, ville bara ha ett humm om ungefär vad som gäller, då det har pratats så mycket om skärmtid det senaste.
Om du googlar ”svenska barnläkarförrningens rekommendationer om skärmtid för barn” finns det en pdf på typ 5-6 sidor där det framgår hur dr resonerat.
Jag förstår vad man menar när man rakt av säger att ”det skadar hjärnan”, för intensiv skärmanvänding verkar ju vara negativt för hjärnans utveckling, men det handlar ju inte om att hjärnan bryts ner av något magiskt medel i skärmarna utan om att skärmar blockar för all den stimulans som är extremt viktig för barns utveckling. Och när man talar om små barns utveckling så är det ju väldigt mycket hjärnans utveckling det handlar om, deras hjärna utvecklas ju något extremt.
Att din bebis skymtar nyhetsmorgon i soffan en stund medan du sitter med honom där tolkar jag utifrån hur barnläkarförrningen beskriver forskningsläget inte är något problem, om du upplever att han reagerar på det ungefär som han reagerar på en lampa dvs tittat dit en stund och den tittat på dig igen. Men läs själv 🙂
I början på säsong 18, så ligger inte så långt bak som jag hade för mig. Var ett tag sedan jag kollade nu. Kom på att jag nog inte gråter till varje längre så kan nog kolla ikapp nu utan att bli helt förstörd ?
Vill inte gråta men blir sugen på att se om den. Varje gång en ny säsong kom såg jag om allt, fram till säsong 15 ungefär ?
Det mest avtändande en man gjort som du bevittnat?
Jag och en kollega gick tillsammans till hållplatsen efter jobbet. Det var mörkt. Han bad mig ”gå lite framför honom” för att se om ”grabbarna som står där är hotfulla”.
Alltså, jag var en mänsklig sköld!
Grabbarna var typ 13 år.
Var på dejt med en kille (jag 18 och han 21) och gick på restaurang. Han betalade för oss där och då (varsin varmrätt, varsin cola till maten) men sen på vägen ut log han lite fegt och frågade om jag kunde betala hälften ”för jag är ju en fattig student heheh”.
Han pluggade på universitet med ca 9 000 kr/månad i lån och studiebidrag – jag fick runt 1 000 kr i barnbidrag varje månad och det var han själv som frågade ut mig på dejt 🙂
Om man vänder på det och en kvinna hade gömt sig bakom sin manliga kollega så hade man kanske antagit och personen inte mådde så bra. Som vän till min kollega hade jag nog istället frågat hur det är än att skratta åt det.
Använder ni era kläder ni har på jobbet när ni lagar mat, städar och sånt?
Eller byter ni om till annat när ni kommer hem?
Har en kollega som väldigt ofta luktar matos och blev så förvånad när hon berättade att hon inte har några andra kläder utan står och steker hamburgare, städar badrummet och allt i kläderna hon har på jobbet sen.
Det första jag gör när jag kommer hem är att byta om till andra kläder ?
I de jobb jag har haft uniform/bestämda arbetskläder som man får så har jag bytt om direkt. I de jobb jag har kunna ha mina egna kläder, nej då har jag haft på de till kvällen.
Samma här! Har bara vanliga kläder, typ jeans och tröja, på jobbet men byter alltid om till något mjukare. Iallafall byxor, kan fortsätta med samma tröja. ?
Ibland använder jag dem resten av dagen. Men jag brukar tvätta eller hänga ut sånt som luktar. Hade jag haft kläder som var mer komplicerade att tvätta hade jag bytt.
Ofta när jag kommer hem från jobbet så har jag ca 5 min på att få ut ett barn genom dörren med rätt kläder + packning så hinner inte byta om. Sen när vi kommer hem så är maten nästan klar o då hinner jag inte heller byta om. Blir oftast att jag har samma kläder tills jag tränar eller duschar eller lägger mig. På helgen är det dock helt andra kläder som gäller!
Men varför skulle man? Om man inte har ett jätteskitigt jobb men då har man väl arbetskläder som man redan bytt från innan man kom hem. Aldrig hört om nån som byter om innan middagen.
Det var väl inte just ”byta om till middagen” som var poängen, utan att Viktoria kom hem precis innan middagen och då inte hann/prioriterade att byta om ?
Av samma anledning som många andra vill byta om? ? Det kanske är bekvämare, man tycker det är fräschare osv. Men det är ju inget måste såklart, inget fel att inte byta om.
Byter nästan aldrig om efter jobbet. Åker egen bil dit, har eget kontor på jobbet och det är få människor där så det känns inte som kläderna blir smutsiga. Byter ibland om ifall jag har finare kläder och ska städa och laga mat, men det är sällan.
Barnen däremot byter alltid kläder och duschar direkt som de kommer hem från förskolan för de bacillerna vill jag inte att de drar runt på hemma!
Om man är så rädd för förskolebaciller som typ alla hör verkar vara vill jag verkligen rekommendera att helt enkelt inte ha barn på förskolan. Det är enda sättet. Baciller är optimerade för att spridas mellan människor, det är vad de är bäst i världen på, inte att lurka i kläder.
Smuts, äckel och om må har tur även springmask kan man lyckas ducka med extra klädbyten. Men bakterierna får du i 98 % av fallen hem direkt i ungarna.
Det trodde jag också innan pandemin men tyvärr verkar ju hårda rekommendationer inte gjort några direkta underverk. Folk fick vabba som satan och så smittorna fortsatte ju uppenbart (,hade trott att de i längden skulle minska vabbandet). Och förfarande flera år senare har dessa barn sämre immunförsvar och RS och sådan skir sprids mer.
Näe jag tror faktiskt att det är ”lägg ner förskolan” som gäller om man vill minska smittspridningen. Små barn ha r ingen känsla för hygien och kan man inte prata kan man inte berätta att man börjat få halsont, utan det märks först när snöret och hostan kommer senare.
Hos oss har man hemma-kläder man byter om till. Direkt när man kommer hem.
Barnen o mannen har shorts o t-shirtar och jag mjukiskläder/pyjamas.
Jag är extremt känslig om man åkt tex buss o sen lägga sig i soffan, eller barnen efter en dag på skolan. Min mamma är likadan så har det från barndomen. Mycket tvätt ja, men det är det värt för mig.
Haha terapi för att man gillar att vara fräsch? Är det tvångsbeteende att tvätta händerna efter toabesök också? Eller att duscha efter ett träningspass? Samma nivå på fräschhet för mig nämligen. Jag hoppas barnen tar efter det! Samma som de tar efter att man byter handduk varje vecka eller sängkläder varannan vecka osv.
Min man är likadan ja, men han var inte det innan han träffade mig haha, han var mer ofräsch som ungkarl.
Jag & min dotter piper alltid iväg & byter om till nytvättade, mjuka & sköna kläder så fort vi kommer hem! För oss handlar det bara om mys & inte så mkt om bakterier. Lyssna inte på all kritik du får här!
Sitta bredvid någon som luktar stekt mat är inte så trevligt. Är kanske känslig mot såna lukter så kanske därför jag blev förvånad för jag skulle aldrig ställa mig och laga mat i kläder jag ska ha på jobbet dagen efter?
Skulle aldrig städa toaletten i kläderna jag använder på jobbet eller utanför hemmet heller. Eller elda löv i trädgården i sin vardgasjacka.
Men blir du smutsig på nåt sätt av att städa toaletten eller kräver sitt jobb att du är sterilt ren? Förstår heller inte hur man lagar mat så kläderna stinker os men men. Konstigt att ta på sig dem igen nästa dag om de luktar, ja. Man bör väl börja varje dag ren liksom ?
Det är inget fel på dig. Men om du lev så pass förvånad över av att det finns folk som kan tänka sig att använda samma kläder för att laga mat som för att gå till jobbet tror jag du har en delnkallduschar framför dig, om du skulle börja gräva i hur folk lever sina liv.
Det finns liksom rätt många som på riktigt är snuskiga, inte bara steker köttbullar i kostymbyxor.
Nä både jag och min man har en sträng uppdelning mellan kläder vi har utanför hemmet och kläder vi har hemma. 🙂 Känns fräschare åt båda hållen. Har dessutom katter och bär gärna svart så blir för mycket katthår på ”jobbkläder” om jag har dem hemma, ser fult ut.
Har samma kläder eller byter till myskläder. Men luktade de av nåt så byter jag såklart. Jobbar dock från morgon till eftermiddag så hinner inte med så mycket innan jobbet ?
Arbetar i anpassad grundskola, byter alltid kläder och tvättar händerna noga direkt när jag kommer hem, sitter aldrig i soffan osv med kläder jag haft på jobbet. Ber mina barn byta om till ”hemmakläder” också.
Jag byter om till pyamas så fort jag kommer hem & tvättar det jag haft på mig under dagen. Ibland använder jag byxor ett par gånger & vädrar ulltröjor. Jag ser ut som en hemlös hemma! Din kollega skulle behöva några mjukissett!
Behöver nya kläder, mitt nya jobb sitter på ett coworking office och även om just det företaget inte har nån speciell klädkod kan det ju vara trevligt att se okej ut kring övriga i huset. Gillar jeans eller kostymbyxor med sneakers, en topp och overshirt. Kanske dags att byta ut overshirt mot kavaj istället. Var sjutton hittar jag fina kontorskläder?
Kan verkligen rekommendera typ Vinted eller Sellpy när det kommer till kavajer! Köpte 4 nya förut för ca 150kr totalt. Kavaj är inte något som slits på samma sätt som andra kläder så allt var i tipptopp skick! ☺️??
Jag har så sjukt tråkigt på mitt jobb. Tidigare har det alltid varit väldigt socialt och skojigt men nu är det så himla seriöst och i varje sekund ska det pratas jobb. Mina kollegor tar arbetet och sig själva på orimligt stort allvar. Jag förstår, det är jobbet. Men på lunchen kan man väl i alla fall prata om NÅT annat. Eller?
På mitt kontor har vi gemensamt bestämt att vi inte pratar arbete i fikarummet, för återhämtningens skull. Kanske kan ni göra likadant på ditt kontor? Det blir mentalt påfrestande att hela tiden vara i jobb-mode. När man har fika eller lunch är ju tanken att det ska vara en avkopplande stund där man vilar lite från jobbet.
Jag brukar säga ifrån om nån försöker prata jobb på rasten. Det är obetald tid, min egen. Går det inte så tar jag hellre rast ensam (föredrar jag oavsett). Vill ha tystnad och lite lugn, förutom när jag hade en jätterolig kollega att prata med.
I senaste videon säger Hampus att det var han som gjorde slut för han kan/vill inte bo med Linda längre. Erik hamnade mitt emellan och valde att fortsätta vara ihop med Linda. Vilket Hampus tyckte var tråkigt men han förstår varför.
I videon som blivit släppt nu är dock Erik med Hampus i huset så det verkar inte som han bestämt att bara vara med Linda. Har alltid haft känslan av att deras känslor är snevt fördelade oavsett hur de påstått att alla är kära i alla. Men Linda har verkat kär i Hampus, Hampus i Erik och Erik i Linda.
Sen svänger allt så fort där uppe och Hampus verkar så rastlös. Vibbarna jag får är att alla tvära kast med att hyra ut hus, bo i husvagn på heltid för att sen leva vanlife för att se köpa husbil är hans nycker. Sen när inget funkar flyttar de hem och en simpel städning av förrådet slutar med att de öppnar bageri på några veckor.
Sen undrar jag om allt formellt går mycket fortare i norr? Tillstånd att öppna bageri verkade gå på någon vecka. Allt i deras förhållande rasade på nyår (enligt deras egna ord) och redan är en lägenhet fixad och allt möjlig proffshjälp ordnad och uppstartad.
Och Hampus som fick exakt samma bryt vid samma tid för ett år sen.
När man flyger ensam som barn så får man en flygvärd/värdinna som hjälper en igenom säkerhetskontrollen, hitta till sin gate och sedan boarda. Finns det motsvarande för vuxna?
Det brukar väl kosta lite extra för barn som reser ensamma, vet inte om det är samma för vuxna? Eller om det är skillnad om man behöver full assistans eller bara hjälp rent fysiskt transport på flygplatsen etc. Men kolla med det flygbolag du ska åka med.
Du brukar finnas en ruta man kan bocka in när du bokar biljetten. Att du behöver särskild assistans eller liknande, kommer inte ihåg exakt. Kan ju vara att någon äldre person som inte orkar gå så långt behöver rullstol till gaten eller som i ditt fall.
Men sen kommer man ju fram till en annan flygplats och där är det ju annan personal samt att personal på själva flygplanet är de som ledsagar en ut? Det är ju även kabinpersonalen som finns där för att stötta under flygningen vid behov. När det gäller barn är det flygbolaget som står för tjänsten och då är det ju inklusive allt så tror det är dem du ska kontakta för hjälpen du verkar vilja ha? Medan flygplatsen kan hjälpa om du rent fysiskt har problem att gå till gaten. Men någon får gärna rätta mig om jag har fel.
Jag jobbade för många år sedan med att assistera personer på flygplats. Oftast rörelsehindrade, barn eller blinda, men det kunde också vara tex nån med extrem flygrädsla eller nån som var höjdrädd och behövde assistans vissa bitar (höga glasbroar). Man löste det mesta liksom, krävdes ingen diagnos då i varje fall.
Jag har redan brunt hår färgat med lite lite röda toner jag har köpt blekning, slingblekning och svensk askblond hårfärg i vilken ordning ska jag göra detta för bästa resultat.
Hm, blekningen innan toningen om det är så du menar?
Jag skulle däremot avråda dig helt från det där.
Jag la en kall toning på mitt brunfärgade hår som blev grönt..
Kolla lite på bradmondonyc då han reagerar på blondningar som folk gör hemma, vissa blir jätte bra och andra helt horribelt, beror på hur man applicerar, hur länge man låter inverka osv ?
Blen jättefint på mig med allt i den ordningen. Beror på vad du gjort med håret tidigare samt kvalitet. Förmodligen torrt och slitet hår som suger åter sig mer och blir grönt.
Följer ni någon på instagram som ofta ber att man ska gilla och kommenterar men sen ändå tar bort sina inlägg? För att sen lägga upp igen, och ta bort. Och igen..
Varför tror ni folk gör så? Tänker man inte igenom och ångrar sig? Impulsiv?
Märkt att Aisha gör så väldigt mycket. Lägger upp samma bilder och text, sen tar bort.
La upp när hon städade badrumsskåpet och sen tog bort. Hade live och bad alla gå in och gilla/kommentera för reals inte kommer upp i folks flöde och sen tar hon ändå bort.
Förstår inte varför. Vill inte fråga för då blir man nog blockad.
Det här besvarar inte din fråga men angående det sista du skrev
”Förstår inte varför. Vill inte fråga för då blir man nog blockad.”
Gött att folk idag (fler än Aisha upplever jag det på sociala medier) inte klarar av eller ens tolererar frågor. Utan då blockerar man helt enkelt frågeställaren. Som att livet funkar så.
Någon skrev igår om vi inte kunde sluta kommentera någons utseende. Varför? Om man håller inne om det är något negativt varför inte säga något man uppskattar? Lika väl som man säger något väl om någons personlighet kan man väl säga att någon tex har fint hår, en snygg tröja eller om någon gått ner vikt, att det klär henne/honom.
Blir själv väldigt glad om någon säger att jag är väldigt omtänksam men också glad om någon tycker jag har fina ögon eller något.
Unpopular opinion men jag tycker offentliga personer som tjänar pengar på att synas ska kunna ta kommentarer som rör utseende. Tänker på Anna Book i biggest loser eller som när Sanna Nielsen blev arg och började svara tillbaka till pensionärer som inte gillade hennes röda Off-shoulder tröja när hon skulle vara julvärd. Låt folk tycka vad dom vill, det är väl poängen med tv? Att tittare ska kunna diskutera det som syns på skärmen. Känns som att våra kändisar har så fragila egon
Jag är förhoppningsvis inte ensam om detta. Men ibland så får mina svarta trosor en sån där rosa blekning i grenen efter flytningar. Det är väl helt normalt? Men jag tycker ändå att det ser lite fult ut. Men vet någon på vilket typ av tyg det inte lika ofta blir fläckar? I vissa blir det ju verkligen över hela grenen medan i vissa inga alls. Jag lyckas inte bara lista ut vilket tyg som gör att det blir mer eller mindre?
Nej tyvärr. jag är ärlig. Jag tvättade idag och såg då en del trosor som tyvärr fått sån där ful rosa blekning i grenen. Och undrar bara om någon vet vilket tyg som minskar risken för att få fler sådana
Jag får också sådär på mina svarta trosor, de blir liksom röda i tyget efter tvätten. Upplever att de i ren bomull blir värst och att det inte är lika illa med de av syntetisk blandning, vilket är dumt eftersom bomull är bäst för underlivet. Har faktiskt läst något om det, minns inte riktigt men något med ph-värdet i ens flytningar reagerar med tvättmedlet typ!
Nej du är inte ensam. Det har med flytningarnas ph-värde att göra. Rätta mig gärna om någon vet vad som stämmer men det är för att de är lite sura kvinnors flytningar. Bleker liksom med tiden.
Jag brukar återfärga mina svarta kläder någon gång då och då och slänger då med trosor som fortfarande är hela men som blekts i tvätten. Köper en sån där påse med färg och salt i ett och så ställer man den i maskinen tillsammans med tvätten. Det fungerar förvånansvärt bra.
Autism – diagnos – erfarenhet
Hej! Snälla svara snällt. Detta är känslosamt för mig och vill ha välmenande men informerade råd :
Min systerdotter har med allra största säkerhet autism – är nu 13.
Jag har försökt väcka frågan om ev utredning /psykolog kontakt med föräldrarna men det går trögt.
Jag känner viss stress över detta då jag är orolig för hur tonåren kommer bli för flickan och funderar mycket på huruvida en diagnos skulle hjälpa eller t.o.m. stjälpa henne? Eller snarare: är det så att hon har autism är det väl bara till hjälp att få reda på det – men – i så fall när? Är det rätt läge nu?
Som sagt svara snällt! Känner mig känslig ( har pms) och detta är även ngt som oroar mig, eftersom jag vet hur flickor med autism kan kamouflera sina svårigheter med potentiellt stora negativa konsekvenser
Vad är det du tycker går trögt hos föräldrarna? Tycker du att de borde behandla sitt barn på något annat sätt, att de behöver mer stöd eller så? De vet säkert redan att deras barn inte funkar som andra och du ska se att de har tillräckligt med ångest över barnets tillvaro.
Om du verkligen vill hjälpa så är mitt tips att skapa en bra relation med barnet. Gör roliga saker tillsammans och få henne att känna sig uppskattad och värdefull för precis den hon är.
Tack för svar! Jag skall släppa oron och ”ansvarskänslan ”för henne ett tag och istället koncentrera mig på relationen och henne!
Bra tänkt – eftersom det bara är ngt positivt!
Blir svårt om föräldrarna inte vill ta in informationen. De kanske inte vill se att deras barn har en diagnos. Barnmat är kanske högfungerande och då missar ofta även skolan tecknen.
Om hon nu har en diagnos blir det lättare att förstå sig själv och varför man sviker. Och att annorlunda även kan vara en styrka, att tillåtas älska sitt sätt att vara, sona specialintressen utan att känna sig weird.
Så du kan hjälpa henne med det. Lyft henne i det du ser att hon älskar,
Hej!
Jag brinner för barn och unga med autism och under min utbildning fick vi tänka lite kring att hur bemöta föräldrar som inte vill se eller kännas vid att deras barn kanske har en diagnos. Det är klurigt. Fint att du funderar kring på vilket sätt en diagnos skulle kunna hjälpa och det är väldigt individuellt. Det är så oerhört viktigt att komma ihåg att människor med autism är individer. Det jag kan se är att det tyvärr ofta krävs en diagnos för att få stöd och hjälp i skolan. Många väljer även skolor som är anpassade (om det finns och de får plats) och klarar tack vare det skolan. Mindre klasser och allt utformat efter ett ”autistvänligt” tänk. Eleven kanske klarar skolan rent kunskapsmässigt men stora klasser, mycket ljud och rörigt kan göra att den inte klarar skolan på grund av det. Jag är ofta tydlig med när jag möter människor som har autism och kanske just fått en diagnos att ”du är du” Pelle och du är olika trots att ni båda har autism. Någon annan gav rådet att fokusera på barnet, stötta, finnas för och se henne. Det var ett bra råd. Så viktigt att barn har vuxna som ser dem i sina liv. ❤️
Jag har under flera års tid funderat på hur sexintresserad jag var som barn. Jag och min kompis brukade leka att vi hade sex med gosedjur, vi upptäckte onani redan när vi var typ 10 år även om vi skämdes lite. Minns vi hittade kompisens pappas porrfilmer som vi också kunde kolla på med förundran. I vuxen ålder har jag haft en ganska destruktiv syn på sex men det behöver såklart inte ha något med barndomens sexintresse att göra. Men tillbaka till barn som så tidigt hittar det intresset – är det inte lite onormalt? Såhär i vuxen ålder tänker jag iaf tillbaka på det som något märkligt.
Höll också på sådär i den åldern med minst tre olika kompisar och vid olika tillfällen. Så i mina ögon låter det inte onormalt, men det kanske det är. Är iofs typ 20år sen jag var i den åldern
Jag har upplevt liknande. Jag lekte sexlekar med kompisar. Både med gosedjur och kuddar. Hittade också pappas porrfilmer som jag/vi kollade på. Porrtidningar också. Jag onanerade väldigt väldigt tidigt. Kunde också göra det vart som helst vilket ledde till att jag skammades för det jag gjorde. Upptäckte också i duschen att det fanns ett till sätt att onanera på (tack vare duschstrålen och inte mina händer).
I vuxen ålder har jag alltid gillat sex! Alltid gillat att onanera! Kan ibland göra det flera gånger på en dag och ibland några gånger i veckan. Det är väldigt olika. Jag håller med dig angående att intresset för sex och främst onani i den åldern känns ovanligt. Däremot ingenting som ska förbjudas eller skämmas (som för min del).
Tvärtom tänker jag att det är helt normalt och vanligt. Både att börja onanera samt att se porr om man stöter på det, i typ mellanstadieåldern. Det är väl allmänt vanligt att börja i puberteten typ 12-14 år. Men finns ju absolut inger onormalt att börja i 10-11 års åldern, är ju inte ovanligt att komma i puberteten då heller.
Har själv undrat över detta! Jag var nog runt 8 år när jag för första gången onanerade. Tror det var jag och en vän som lekte att vi red på hästar, så vi satt gränsle över stora gosedjur och tjoade att vi var cowboys. Så ja gnuggandet ledde väl till första orgasmen. Vännen upplevde samma. Minns att jag ändå kände viss skam över det där, och har undrat varifrån den skamkänslan kom. Hade ingen runt mig som pratade om sådant, varken positivt eller negativt…
Alltid tänkt det var väldigt udda att vara så ”sexuell” som barn. Men samtidigt hade jag ganska pryd syn på sex lite senare. Sexdebuterade första när jag var 20, trots att jag gärna kollade i p-tidningar och så som jag hittat inne hos pappa. Men kanske är det ändå inte så ovanligt att onanera tidigt? Ett ex arbetade på BUP ett tag och berättade att de ibland fick egenremisser från föräldrar som var väldigt bekymrade över att deras barn i åldern 4-6 gnuggade sig mellan benen o.s.v. De brukade alltid avslå de remisserna då det inte sågs som konstigt.
Ja men det är socialens och polisens jobb, inte bup-mottagningens. Isf framgår det i en remiss att det just är efter sådana övergrepp barnet behöver stöd i sin sexualitet.
Sådär var jag också. Och alla mina kompisar. Och alla barn i min klass.
Vi ägnade hela mellanstadiet åt olika typer av sexchattande, ringa iphone café, skämta om sex (om grejer vi inte ens visste vad det var).
Betyder absolut inte att jag blev sexuellt överaktiv på något vis. Blir retad i gymnasiet för att jag ritade en snopp men bollarna på ovansidan, hade aldrig sett någon så noga. Var vuxen med god marginal innan jag hade sex första gången.
Barn har någon typ av intresse för sex (men det gör det bara ännu viktigare att skydda dem från pedofiler).
Haha guuud. Hade glömt just att vi ringde massa heta linjen i mellanstadiet och pratade med snuskgubbar på aftonbladet chatt. Brukade heta typ ”rakelmedstorapattar”.
Någon med lite större ålderskillnad med sin respektive? Tänker från typ 10 år. Jag lever med mitt livs kärlek sedan många år och tycker att det är så ångestfyllt att tänka att han realistiskt sett dör 15 år innan mig. Att jag kommer vara ensam när jag går i pension och sakna min bästa vän. Tampas verkligen med den insikten… någon som känner igen sig?
(Enda nackdelen med vår åldersskillnad)
Jag känner igen mig. Min man är 21 år äldre än mig. Absolut att den tanken dyker upp hos mig med men vad ska jag göra? Jag hade liksom inte velat byta ut honom mot någon yngre. Vi tränar, lagar bra och hälsosam mat, skrattar mycket och är uppmärksamma på kroppsliga signaler, testar det som testas kan – vi gör vårt bästa och blir han (eller jag!) sjuk har han gjort sitt bästa. Så tänker jag 🙂
Det var väl inte menat som en rekommendation direkt. Men tekniskt sett om det man är rädd för är att ens äldre partner ska dö långt innan en hjälper det ju fskriskg inte ett skvatt att båda tränar och äter bra.
Däremot ökar det ju sannolikheten att man får fler år tillsammans, vilket förhoppningsvis står ännu högre på önskelistan:)
Är nästan 11 år mellan mig och min man. Vi har tre barn och träffades när jag vad 23 han då 33 (han fyller sent på året jag tidigare). Där och då tänkte jag aldrig på det men idag är vi mer än 10 år äldre och nu är det mer kännbart när han börjar närma sig 50 och jag ”bara” är 30-nånting och närmar mig lite långsammare 40. Känns som ett större hopp nu av någon konstig anledning men jag ser relativt ung ut i jämförelse med min man som aldrig var märkbart när vi var yngre. Det gör mig ledsen att vi kanske inte kommer leva hela vår pension tillsammans men det är liksom inget man kan göra åt. Min pappa tänkte samma om sin mycket yngre fru (innan min mamma) som gick bort 30 år före honom så man vet ju aldrig. Om min man inte lever när jag går i pension så tänker jag att jag ändå kommer ha fullt upp med våra barn/barnbarn som tröst. Jag kan bli en tillgänglig bull farmor/mormor som hämtar barnbarnen tidigt från förskolan och sånt om jag får ha min hälsa.
Min pojkvän efter skiljsmässan är 7 år yngre, men han har ett fysiskt slitsamt jobb och liv så jag tänker att vi kommer nog känna oss gamla samtidigt, typ. Men det är skönt någonstans att han är starkare och har mer ork än jag.
Nej, har faktiskt aldrig tänkt så. Helt enkelt pga att det är så pass vanligt att folk dör tidigare och inte pga ålder. Dessutom vet man ju inte vem som kommer behöva hjälpa vem. Självklart får man ju anpassa lite när man går i pension, dvs jag skulle inte vilja jobba heltid i 10 år medan min man gått i pension. Men ensam på ålderns höst? Nej så långt har jag inte tänkt. Blir det så kan man ju träffa någon ny och förhoppningsvis finns annan familj och vänner kvar.
Jag tänker på det ibland. Men det känns onödigt att oroa sig så långt i förväg. Det kanske inte ens blir så. Eller så blir det så. Och då hoppas jag att jag ändå kan känna tacksamhet för att jag dela livet med världens finaste man.
Jag har upplevt liknande. Jag lekte sexlekar med kompisar. Både med gosedjur och kuddar. Hittade också pappas porrfilmer som jag/vi kollade på. Porrtidningar också. Jag onanerade väldigt väldigt tidigt. Kunde också göra det vart som helst vilket ledde till att jag skammades för det jag gjorde. Upptäckte också i duschen att det fanns ett till sätt att onanera på (tack vare duschstrålen och inte mina händer).
I vuxen ålder har jag alltid gillat sex! Alltid gillat att onanera! Kan ibland göra det flera gånger på en dag och ibland några gånger i veckan. Det är väldigt olika. Jag håller med dig angående att intresset för sex och främst onani i den åldern känns ovanligt. Däremot ingenting som ska förbjudas eller skämmas (som för min del).
Ni som önskar er ett visst kön på ert barn (läs: oftast kvinnor som önskar en dotter), vad är det ni tror ska vara så mycket bättre och roligare med det ena könet? När det ändå är en helt unik individ.
Och om ni nu inte får ett barn av det kön ni önskar, ska ni gå runt och vara besvikna då? Sorgligaste exemplet jag sett är en kompis som först fick en son och två år senare en dotter. Och det blev då uppenbart när tjejen kom hur mycket gladare hon blev och hur hon alltid favoriserar dottern och visar och uttrycket så mycket mer kärlek till henne. Barnen är i skolåldern nu och det är likadant fortfarande. Hur är man funtad då?
För mig var det bara en känsla av att starkt önska mig ena könet. Därför tog vi inte reda på kön. På ett ultraljud hade jag kunnat bli besviken (inte rent logiskt, men känslomässigt). Väl född är jag helt övertygad om att jag hade älskat barnet mest i hela världen oavsett kön.
Åh vad sorgligt att favorisera ett av sina barn sådär!
Jag tänkte nog när jag var yngre att jag gärna ville ha en dotter, för jag föreställde mig att vi skulle dela intressen och hobbies. Tror detta är rätt vanligt? Att män vill ha en son för att gå på fotboll ihop, och kvinnor en dotter för att köpa klänningar ihop… Men som du säger så är ju ens barn individer. Det är ändå många personer som inte alls följer könsrollerna på det sättet.
När jag kämpade med min fertilitet så insåg jag så starkt att jag inte alls brydde mig om könet på mitt barn. Att vara förälder handlar inte om att dela ett intresse, det gör man ju med vänner, utan att vara familj. När jag blev gravid nu ville jag först inte berätta om bebisens kön för andra. Var så rädd att någon skulle säga ”Jaha… Du ville väl helst ha en flicka väl?” (jag beskrivs som väldigt feminin av många) och det hade fått mig att se rött… Som tur var sa ingen så. 🙂
Kan verkligen bli förvånad över att vissa hänger upp sig så på sin bebis kön. Men jag hoppas de glömmer det där och börjar se en person och inte ett kön till slut.
Tror det handlar dels om att klä dottern i puttinuttiga kläder. Det är roligt men sen när barnet blir lite äldre och vill välja kläder själv, inte så roligt med den delen längre . Sen tror jag mycket handlar om att man kan relatera mycket till en dotter just för att man själv är kvinna.
Eftersom kvinnor och män inte är jämställda kände jag ett obehag över att eventuellt få en son. Det är ett stort ansvar. De flesta föräldrar skulle nog säga att de uppfostrar sina söner att inte hata kvinnor, men ändå är kvinnoföraktet tydligt i samhället. Om alla söner skulle vara så jämställda som deras föräldrar tror skulle ju samhället vara jämställt. Det skulle inte finnas något lönegap.
Jag ville ha en dotter och fick en dotter. Klädde henne aldrig i rosa eller puttenuttiga kläder. Köpte inte leksaksspisar eller dockor. Förutsatte inte ens att hon skulle bli hetero.
Jag tror snarare de flesta föräldrar inte reflekterar över sånt, eller tycker feminism är ”trams”, och därför uppfostrar sina söner till att vara mansbebisar/mansgrisar. De som är insatta i feminism, samhällsstrukturer o.s.v. gör nog ett bättre jobb med sina söner, men tyvärr är de nog i minoritet och därför tar det tid att jämna ut könsklyftorna.
Nu vill jag själv inte ha barn men om jag hade velat det hade jag hellre fått söner, just för att kunna ge dem en sund syn på kön och genus. Finns inga garantier man klarar det men samtidigt är det likadant med döttrar? Man vill få sin dotter att känna sig självsäker, inte vara sexuellt utmanande, inte vara catty mot andra tjejer, besatt av utseendet o.s.v. men inte säkert man lyckas. Plötsligt är hon 18 år, ihop med en bartender hon mött på Aya Napa, och berättar att hon ska lägga farfars arv på nya pattar… 😉
Usch vilken kommentar. Vad hade hänt om du fått en son då? Känt obehag över honom? Att få en förälder med din inställning är väl, om något, skadligt för en pojkes framtida värderingar och synsätt.
Jag är mamma till två pojkar och skulle bli både ledsen och förbannad om nån i min omgivning uttryckte en sån sak.
Eftersom det är 50/50 eller faktiskt något större chans att få en son så känns det rätt konstigt att välja att skaffa barn när man känner obehag inför det ena könet. Tror man inte ens innan man skaffar barnet att man kommer vara kapabel att uppfostra sin son till att inte bli kvinnohatare, varför tänker man att man skulle bli en så mycket bättre förälder till en dotter?
Jag kan till viss del förstå va du menar. Absolut inte ett obehag men jag känner ett sjukt stort ansvar att uppfostra min sons mjuka sidor samtidigt som man också vill ha de tuffare sidorna för att han också inte ska bli utsatt. Min son ska veta vad mens är, hur man tar hand om disken/tvätten/lagar mat osv. Vägrar uppfostra en mansgris
Det är ju såklart liknade uppfostran med dottern men det är naivt att tro att man kan göra exakt likadant med en son/dotter. För samhället förväntar sig och ställer olika krav på dem – hur hemskt det än är. Så då måste vi bemöta de på olika sätt för att ”jämna ut de”. Ah vet inte om nån fattar va jag menar ? men jag har en av varje och har tänkt en hel del på detta även om mina nu är små
Jag önskade mig två pojkar och fick det, det var precis som jag hade förväntat mig.
Sen önskade jag mig en flicka när vi skulle ha nr tre. Mest för att det vore kul att se hur en tjej skulle se ut med min och min mans genblandning. Pojkarna är så lika varandra.
Kul att ha olika kän med, vi fick en flicka.:)
Nej, besviken hade jag inte varit men alltid undrat hur det skulle varit.
Avundsjuk på vad? Att någon gör väldigt stor skillnad på sina barn?
Förstår mig inte riktigt på det där avundsjukekortet som ofta dras fram när man har en åsikt om nåt…
Jag väntar en pojke (första barnet) och kände väl i typ 5sek ”jag vill ha en flicka”, fylldes såklart av skam på en gång och har ångest att jag jinxat något genom den tanken. Det grundar sig nog i att jag är ganska feminin och mer ser mig som en flickmamma, samt att jag har ett fint halsband som gått från mor till dotter sedan sent 1800-tal som jag gärna vill ge vidare. Men, dels spelar halsbandet ingen roll alls i det hela. Det allra viktigaste är ett friskt och lyckligt barn. Resten är personlighet.
Jag har två flickor och önskade mig också flickor. Ännu mer med nr 2. De flesta i vår omgivning är närmare syskon av samma kön som vuxna. Önskade flickor av den enkla anledningen att jag själv är kvinna. Flickor får generellt hela världen, pojkar bara en del av den. Jag älskar sport och annat som folk gärna kategoriserar som pojkigt, men också smink, dans mm. Tycker diskussionen om kön blir så ensidig, min man önskade en pojke eftersom han vill kan relatera till det. Inget konstigt tycker jag. Sen vad man läser här och på familjeliv så är jag glad att jag kan bli mormor och inte farmor i framtiden.
På förskolan får min flicka leka med allt, hoppa klättra, spela fotboll, leka med dockor osv. När de kommer upp i en viss ålder (typ 5) verkar det vara viktigt att pojkar inte får leka med ”tjejgrejer”. Obs, det är andra barn som påverkar, inte pedagogerna. Och då tänker jag att det kommer nog mycket hemifrån, att pojkar får inte måla naglar, gilla dockor osv. Av min erfarenhet tillåts flickor att upptäcka allt, även ”pojkgrejer”.
Jag har en flicka och en pojke (skiljer 17 månader) och de lekar med exakt samma saker. Klär ut sig till Elsa och brandman, målar naglarna och allt vad de vill göra (inom rimliga gränser ?) för mig är de ingen skillnad på mina barn förutom att den ena har snopp och den andra snippa. Dom blir behandlade precis lika. Men nu är min pojk bara 4 år så har kanske inte kommit till stadiet att han får höra att det är ”fel” från kompisar osv. Men där tänker jag att de är ännu viktigare att dom fått det med sig hemifrån så de är trygga i sig själva och vågar leka eller göra det de och inte det de ”bör”.
Jag håller inte med om att man som förälder står närmare den av samma kön. I min familj har det varit tvärtom, jag står närmare sonen och pappan närmare dottern. Såklart kan det vara så i din omgivning men i min är det inte så. Pojkar som står nära sin mamma brukar vara väldigt fina personer och det tycker jag borde vara något att jobba på som mamma, att få en nära och fin relation till sin son. Då finns det stor chans att han blir fin mot sin framtida flickvän.
Jag ville ha en dotter för jag ville ha någon att föra vidare all min kunskap om att vara kvinna till(?). Kanske också i något projiceringssyfte, att rätta till de misstag jag upp levde att mina föräldrar gjorde med mig. Vet faktiskt inte.
Jag jobbar som konsult inom ett yrke där arbetsbelastningen vanligtvis är skyhög & inte ok året runt & jag är van att jobba väldigt fort & för mycket & ändå ha högar av ogjort arbete. Så är det för alla i min ”bransch”. Nu har jag varit på ett ställe länge. Sista veckan har jag haft jobb ca 5 h av 40 & det känns som att jag håller på att bli tokig/galen. Dagarna går så sjukt långsamt & jag vet inte vad jag ska göra av tiden. Funderar på att säga upp mig. Samtidigt är det ju ett lyxproblem! Vad gör folk som har stunder över på jobbet? Har ni några tips? Det känns som ett straff & jag blir som handlingsförlamad av att ha det så här.
Jurist på byrå? ? nej men njut av de lugna stunderna för sen blir det mer att göra. Sovmorgon, lång lunch, gå hem tidigt! Om du är på kontoret passa på att lära dig mer om det du jobbar med, eller kanske gå en kurs.
Förra veckan frågade jag efter råd om att få ordning på mitt slitna, torra och tunna hår. Var på apoteket idag och köpte Silicea kapslar och fick även då höra att det finns schampo och balsam från Silicea, någon som provat det?
Jag har använt Silicea shampo under flera år och även kapslarna. Kan ju inte hundra veta att det är just därför men har en väldigt bra kvalitet på mitt hår. Har långt hår. Som balsam använder jag Redken all soft och tvättar håret 2-3 ggr i veckan. Gör en inpackning en gång i veckan och då använder jag Arganmidas. Äter nyttigt så det bidrar säkert. Silicea balsam har jag aldrig provat.
Tack för svar! Balsamet finns bara som spray. Jag köpte en inpackning idag också, från Björn Axén, mest för den var på kampanj hehe.
Har ditt hår alltid haft bra kvalitet eller upplever du att det har blivit bättre? Jag åt silicea kapslar för några år sedan och mitt hår växte massor, hoppas på samma resultat igen om några månader nu ?
Mitt hår har alltid varit väldigt viktigt för mig. Gick igenom något jobbigt och läste att det är vanligt att tappa mycket mer hår efter några månader. Så jag blev jättenojig och tyckte att håret blev tunt. Men insåg senare att jag tappade inte mer än vanligt.
Men då började jag med kapslarna och trots att jag inte är ung så tycker jag att jag har bra hår, tappar väldigt lite men vet ju inte om det är bra kost, bra livstil eller kapslarna. Tom mina ögonbryn och fransar är täta. Hoppas det blir bra för dig❤️
Instämmer på den. Lyssnade något avsnitt innan jag insåg hur mycket de pratade i mun på varandra osv. Och jag kanske är bara jag men det känns lite som att Johan försöker låta så smart och duktig?
Men jag älskar några av deras låtar. Dyngnacke spelade jag hela sommaren.
Leden i mitt lillfinger låser sig till och från, kan vara lite svårt att böja ibland men absolut inte alltid. Vad kan det vara? Gör ont i leden också. Kan ha ont i alla leder men bara lillfingret som typ låser sig
Kanske triggerfinger. Jag får det ibland och då låser sig i regel ett finger och det brukar vara ringfingret. Får en kortisonspruta i handflatan och så håller det i många år.
1) När Amanda frågade honom i kapslarna varför han sa att han inte dejtar andra trots att han fortfarande gjorde det, så blev han defensiv och sur. Hon borde lyssnat på sin magkänsla hon hade där om att han ljög och att det var en röd flagga.
2) De får de varandra första gången. Tre sekunder senare anklagar han henne för att inte ha hans armband på sig. Fem sekunder senare för att inte få en ring.
3) Hon berättar inför mötet med familjen att tron är viktig för familjen, pappan är pastor osv och att hon önskar att de kan prata om tron. Vad gör Sergio? Putar med underläppen och säger nääbuhu jag tänker INTE prata om tro!
Ovan är bara för att ta några konkreta exempel, inte för att det behövs egentligen, man måste vara blind för att missa att killen är en vandrade fet ?
Jag blir så ledsen han påminner så mkt om mitt ex som var ???????. Jag förstår henne man ser varningstecknen men blir manipulerad för man är för snäll människa. Jag hoppas hoppas hon tar sig ur förhållandet snabbt och smärtfritt innan han hinner ställa till med för mycket
Hon är nog tyvärr en ideal tjej att få på kroken för honom, väldigt naiv och fin tjej som vill tro gott om alla. När hon inte var insnärjd än så reagerade hon ju bra på hans lögn om dejterna. Men ju mer tid hon har med honom desto mer hårdare knyter han henne till sig.
Jag ser inte avsnitten men tänker att utomstående vill sin vän det bästa. Och då avråder de, för det finns alltid någon i kompisgänget som säger ”Aha! Mitt ex gjorde sådär en gång, du måste hitta en annan!”
Nu låter han ju som en mansbebis ändå vilket en del *känner igen* från sin uppväxt, säg en grinig fader, och därför väljer.
Han fintar ju bort henne totalt när hon frågar om varför han ljög om att han bara dejtar henne. Så sjukt att han i samma dejt som Hon konfronterar honom lyckas få henne att bli hans flickvän. Manipulationsnivå 10 av 10.
Han får ta upp saker med henne men tar hon upp saker så säger han bara: ”inte det här nu igen”
Men han tjatar om det där armbandet och ringen och när han inte gillar svaret får han en sur ton.
Nej usch gillar inte honom oavsett om han verkar schysstare nu än i början.
Tänkt på det här med att Natali Fikas klagade på att hon inte får ha dottern heltid på förskola när hon är föräldraledig med sonen och att hon blir väldigt ledsen när folk ifrågasätter att hon klagar. Jag är inte en av de som har ifrågasatt henne men man får väl ändå ha storasyskonen ganska många timmar på förskolan i Stockholm där hon bor? I min kommun får man ha 15 h och jag tycker det är rimligt? Tänker att man får väl vänta sig att det blir jobbigt en period när man skaffar två barn väldigt tätt?
I Sthlm är det 30 h så inte alls långt ifrån heltid. Skulle aldrig vilja att ett så litet barn som maika gick mer än så ändå. Om man har möjligheten alltså, fattar att alla inte har det så klart.
För att hon är trött och tycker att det är mycket att ha båda barnen hemma. Förstår att det kan vara supertufft men 30 h känns ju ändå som mycket tid liksom! Har fått för mig att hennes man jobbar hemifrån en hel del också så han kanske kan avlasta vissa stunder när det är som mest stressigt? Och hennes mamma verkar ställa upp mycket och ta barnen
Jag skulle aldrig velat haft min stora på dagis när jag var mammaledig med den lilla . Man går väl ut och aktiverar den stora, går till öppna förskolan t ex. Tycker inte man ska få lov att ha barnet där om man är mammaledig.
Det är väl jättebra att barn kan få aktivera sig med andra barn i sin egen ålder medan föräldrarna får tid med det nya barnet. Varför ska det berövas från tiden ensam med sin föeälder som det första barnet ju fick?
Kanske extra viktigt om det nya barnet har t ex kolik – så får alla en chans att vila upp sig. Tycker ditt resonemang känns ogint och egocentriskt.
Ni vet om man släpper en studsboll och ljudet det blir från att den studsar högt till längre, förstår man vad jag menar?
Min mage låter så just nu, varför? ? aldrig hört det innan.
Hej. Någon som förnyat sina löften? Vi funderar på att åka till Seychellerna när vi har 10-årig bröllopsdag och förnya löfterna. När vi gifte oss hade vi inga barn. Nu har vi två döttrar och det hade varit kul med någon typ av ceremoni så att barnen får vara med. Hade varit kul att höra om fler förnyat eller om det är relativt ovanligt? Hur gick ni tillväga? Var det litet provet eller ordnade ni med middag och fest med gäster?
Låter sjukt att den som har oförmåga att gemensamt fatta beslut ska få egen vårdnad, det behöver du inte vara rädd för ska hända.
Eller är det du som har oförmågan att kommunicera….? Lite ger ditt konstaterande med efterföljande vaga fråga mig den känslan.
Vi har varit på samarbetssamtal (på mitt initiativ) pappan vägrade fler då han fick reda på att det inte var obligatoriskt.
Jag önskade fler men hur vi än försökte både jag och de på familjerätten så löd svaret att han kunde inte vara ledig från jobbet för att prata..
Fler som har problem med instagram just nu? Loggas ut och sen går det inte att logga in igen. Fler som har samma problem? Har instagram hackats nu också kanske?
Är det någon som vet hur det går till när ens barn bokas på ett modelluppdrag? Typ Lindex, HM osv. Har inte fått någon ytterligare information ännu. Hur många timmar brukar det vara? Vad är det för arvode? Får man som förälder vara med under självaste fotograferingen?
Runt 65-68 kg. Är 174 lång. Vägde länge runt 60 men gick upp när jag började styrketräna och äta mer. Kroppen förändras också i takt med att åren går. Så är det bara 🙂
174 och typ 61 kg nu, har gått ner lite pga varit sjuk i princip konstant i 3 månader och knappt kunnat träna. Annars ligger min optimala vikt (enligt mig själv) på cirka 63 kg, det är en vikt där jag inte behöver tänka så mycket på vad jag äter men ändå kan vara nöjd med hur jag ser ut. Förut var min målvikt 58-59 kg men då måste jag vara med restriktiv med vad jag äter och tycker inte riktigt att det är värt det pga älskar mat.
Föregående inlägg 
Vad tjänar ni som är barnskötare i förskola ?!
Hur många år är ni ?
Hur länge har ni jobbat ?
Under min sista termin på förskollärarprogrammet jobbade jag som barnskötare i kommunen. Jag hade noll tidigare erfarenheter men de sa att jag räknades som ”erfaren barnskötare” och då tjänade jag 27’. Tycker dock det låter lågt. Är 30år.
Högt för barnskötare.
Bytte jobb precis och klev in på 30 tusen ! Är 33 år! Jobbat 12 pr isch dock !
Oj! Tur för dig. Lite tråkigt dock att folk som har högre utbildning på samma typ av arbetsplats inte tjänar jättemycket mer…
Nu vet jag inte var anonym jobbar iofs men förskolelärare där jag bor, Göteborg, tjänar ofta runt 40 (känner flera). Är väl absolut inte orimligt att en barnskötare ska tjäna 30 då.
Nä menar det ! Förskollärare som jobbat länge där jag bor ligger runt40+.
Förskollärare går dock inte på 33.
Skalmars går dock in på in på 33
Ska stå går dock in på 33.
Det kommer inte ens våra gymnasielärare in för här…
Tur vet jag inte har goda referenser osv ! Vad menar du med samma typ av arbetsplats inte tjänar mkt mer !? Är väl bra att yrket får höjda löner.
Slutade som utbildad barnskötare 2015 med 4 års erfarenhet. Hade då 21000. Löneförhöjningen låg då på typ 250 per år… blev inte mycket kvar om du blev sjuk, vilket man ofta var.
Fy. Inte nog med att barnskötare borde ha högre lön, ni borde fan slippa karensen. Tycker vårdpersonal och förskolepersonal borde slippa det helt ärligt.
Är så tacksam över just barnskötaren på min sons förskola. Hon är så varm och go och hans (och våran) favorit. Nu är hon äldre så jag hoppas fasen hon har bättre än så, blir ledsen att tänka på att personal som gör ett sånt jobb ska va så lågavlönade.
Jag bytte precis jobb och lyckades få en lön på 30 som barnskötare! Det överraskade mig.
Wow, det låter fantastiskt! Hade en kollega som var barnskötare som jobbat i 30+år, hon låg bara 3 tusen över mig då..
Är man förskollärare så får man högre.
Ja, det borde verkligen inte vara karens inom
vård och omsorg. Jobbade på småbarnsavdelning och under vinterhalvåret var jag konstant sjuk (men jobbade mestadels ändå, både pga den egna ekonomin och för att det ytterst sällan togs in vikarier). Med andra villkor och bättre lön hade jag jobbat med det till pensionen. Men efter 4 år bröt jag ihop helt och bytte bana. Sett så fantastiska pedagoger ge upp under åren. Så sorgligt.
29000 här
Fasiken vad dåligt för det slit ni gör. En karl skulle aldrig gå med på att jobba för den lönen?
Asså håller med delvis. Men runt 30 är inte en ovanlig eller orimlig lön för en person utan högskoleutbildning. Många män har den typen av lön i arbetaryrken också.
Runt 35 går många in på som jobbar med människor och har högskoleutbildning typ förskollärare, lärare, sjuksköterska, socionom etc.
Någon som vet vad en nyexaminerad tandsköterska kan kräva i lön? Min systerdotter har fått ett erbjudande på 25, tycker det låter lågt?
Här uppe går nyexaminerade förskollärare in på 33 typ…
Har jobbat i 12 år, dock endast fem som utbildad. Har strax under 29
Min kollega har 26.000 och hon gick ut barn&fritid för 21 år sedan. Hon har arbetat på förskola, skola, fritids, resurs mm sedan dess.
Hade hon läst 3 år på högskola så hade lönen varit 38.000 istället hos oss.
Vad hände mellan paret Lina och Louise? Dom som var med i gravid vecka för veckan?
Skilt sig, verkar ha varit rätt grisigt. Lina som dumpade Louise.
Vad tror ni kommer bli inne och ute detta år?
Inne 》
Pilates på maskin
Ute 》
Privatpersoner kommer sluta lägga upp bilder på instagram. Det handlar om att människan allt mer inte känner ett behov av att dela med sig av allt som händer i ens liv.
Inne: lägga bort telefonen
Ute: konsumera, konsumera, konsumera
Tror du har rätt i dessa två!
Tror det kommer bli mer inne med snapchat, iaf som det känns nu. Känns som att så många försöker bli stora där när de hörde att man kan tjäna massor på det
Inne: Handla kläder och möbler second hand. Färgglad inredning och mode, mer 80-tal än greige. Resa med tåg.
Ute: Uppdatera sociala medier och fast fashion från Kina. Flyga ofta.
Tror det bara är personer som sällan åker tåg som tror att tåg kommer bli inne.
M v h tågpendlar ?
Tror många av de här grejerna är ert önsketänkande. Varför skulle det helt plötsligt blinier med flygresor eller att folk skulle resa mindre? Ser det inte.
Haha min vän pendlar 1,5h en gång i veckan och varje gång vi ska möta henne är hon typ 1h sen eller så är tåget inställt. Bara förra veckan gick resan på 350 kr för 14 mil. Tror knappast någon tycker att det är smidigt för ens liv?
Eller hur. Tåg i Sverige är vedervärdigt på alla sätt. Jag tågpendlar också men hade inte tvekat en sekund att ta bilen varje dag om ekonomin tillät.
Skulle dock aldrig köpa en soffa begagnad. En vän gjorde det och fick sedan vägglöss i hela lägenheten, fick ett helsike att bli av med dessa.
Inne – inte handla alls inte ens second hand om det verkligen inte behövs.
Gick introkurs på pilates idag ?
Inne
Barnfrihet
Oh, hoppas! ❤️ Det pratas verkligen mer och mer om det och fler som väljer och ”kommer ut” som det.
Ingen bryr sig om ni väljer att skaffa barn eller ej, ni ”barnfria” bara tror det? Antar att det är för att ni automatiskt känner er utanför/träffade när folk med barn pratar väldigt mycket om barn?
?
Inne 2024 med kärlek över kulturgränser, se bara vilka par som höll i Love is blind Sverige och USA
Ute med rasism, mer än någonsin
Har ni varit på något ställe i Sverige som varit väldigt populärt av många, men blivit besvikna då det inte alls var bra?
Falkenberg strandbad
Varför?
Är ofta alldeles för mycket folk för deras små lokaler. Dessutom dålig ljuddämpning och blir jobbig ljudnivå.
Åh jag ska åka till Falkenberg.
Åh älskade det. Så fint.
Steam hotell
Berätta mer!
Snälla berätta mer, läste om någon kändis som skrev att steam är känt för att det är massa snuskisar i poolerna och att folk har affärer med sina kollegor när de är på konferens.
Fast varför skulle otrohet ske mer på steam andra ställen där folk har konferens?
Jag skrev heller inte att det sker mer på steam än andra hotell. Men det var steam som var på agendan i just denna tråd och jag har nyligen läst detta snack som berörde just detta hotell.
Inresans som ovan men alla jag känner som varit där säger att maten är dålig. Så trevligt spa och boende men att man ska gå och äta någonstans.
Inte anonym ovan*
Fy fan ja! Steam, SÅ ÖVERSKATTAT! Överfulla pooler med swingers-vibe, tråkig design, medioker mat, snäsig jävla personal på frukosten. Skulle aldrig boka igen.
Håller med! Var några gånger när det var nytt och spännande med konceptet. Nu är det bara dyrt, dålig mat, överfullt och börjar bli slitet. Nej tack!
Slitet är BS
Ja, Surfers. Restaurang i sthlm.
Å nej jag som satt upp det på min ”ställen jag vill äta på” lista
Ess groups hotell verkar va genomgående. I så fall säger jag MJs i Malmö, blev sååå besviken på rummet, sunkig heltäckningsmatta, mörkt och trist.
Var även på Jacys och åt, dåligt rakt igenom. Medioker mat och dålig service.
Loch Ness! Inte i Sverige iofs… ? Men OM ngn här inne ska dit – lägg tiden på något annat istället.
Tylösand och Båstad.
Älskar Halmstad och jag åker dit varje sommar men Tylösand är överhypat. Jag är i Båstad varje sommar också, för att spela och senare också kolla på tennis. Men också riktigt överhypat ställe.
Älskar Båstad. Vill man ha en annan upplevelse åker man ju inte under tennisveckan. Spaet är riktigt bra dessutom!
Yasuragi
När det pratas om skärmtid för barn, är det enbart läsplatta/mobil det gäller? Eller även tv? Räknas det som skärmtid om mitt barn tittar på tvn när jag har igång Nyhetsmorgon?
Ja tv räknas självklart.
Logiskt sett tycker jag också att det är självklart, men i alla diskussioner jag sett gällande skärmtid så har alla bara pratat om läsplatta och mobil. Blev därför osäker.
Nej TV är inte samma sak. Läste forskning om det idag. Det är när barnet har plattan/telefonen alldeles framför sig.
Men nej? Läs rekommendationerna så står det tydligt att det avser även tv. https://www.barnlakarforeningen.se/2023/11/01/barnlakarforeningens-allmanna-rekommendationer-om-sma-barn-och-skarmanvandning/
Ja.
Oavsett om det räknas i rekommendationerna så är det ju en väldig skillnad på Nyhetsmorgon som bebisar/barn knappt bryr sig om eller tex. spel på iPad som är gjorda för att trigga hjärnans belöningssystem, vilket gör att man fastnar lättare.
Ja. Samtidigt kan det ju visas en massa saker som bebisar/små barn inte alls förstår eller kan hantera intrycken av.
Ja, det får man ha lite koll på.
Det är bland annat det här jag har funderat över. Skillnaden mellan att se människor prata och röra på sig, och att se animerade färgglada djur som flyger runt på skärmen ?
Om du läser hur läkarna som tagit fram de nya svenska rekommendationerna resonerat handlar det t ex om att man är orolig för hur det ska påverka små barns emetionella utveckling om man använder skärmar isf sig själv för att trösta barn. Dessutom vet man att barn rör sig alldeles för lite, bara 10 % upp rekommendationerna. Barn är mer stilla framför en skärm än när de leker stillsamt eller läser.
Dessutom talar man om en försiktighetsorincip. Vi vet inte hur den kvantitet av skärmar som finns idag långsiktigt påverkar oss. Däremot har att barn skymtar en nyhetssändning då och då förekommit ändå sen teven kom på 50 talet. Jag skulle inte vara särskilt orolig över det, det är inte den användningen man vill åt.
En del har på teve hela tiden som bakgrundsljud. Detta kan vara negativt för barns språkliga utveckling, det stör samspelet.
Men generellt sett så försök läsa lite längre texter kring hur man resonerat när barn tagit fram rekommendationer mm, det ger mycket bättre ledning än att fråga folk här hur de tolkar saker. Det finns ingen orsak att vi skulle tolka bättre än du, snarare har du ju själv mer information som kan iakttaga hur ditt barn reagerar på teven.
Tack för ett bra svar! Barnet i fråga är bara 6 månader, så för tillfället är han lika intresserad av lampor och annat som lyser, som av tvn. Men jag ska läsa om detta, ville bara ha ett humm om ungefär vad som gäller, då det har pratats så mycket om skärmtid det senaste.
Inga skärmar alls första två åren, minst.
Det skadar hjärnan.
Om du googlar ”svenska barnläkarförrningens rekommendationer om skärmtid för barn” finns det en pdf på typ 5-6 sidor där det framgår hur dr resonerat.
Jag förstår vad man menar när man rakt av säger att ”det skadar hjärnan”, för intensiv skärmanvänding verkar ju vara negativt för hjärnans utveckling, men det handlar ju inte om att hjärnan bryts ner av något magiskt medel i skärmarna utan om att skärmar blockar för all den stimulans som är extremt viktig för barns utveckling. Och när man talar om små barns utveckling så är det ju väldigt mycket hjärnans utveckling det handlar om, deras hjärna utvecklas ju något extremt.
Att din bebis skymtar nyhetsmorgon i soffan en stund medan du sitter med honom där tolkar jag utifrån hur barnläkarförrningen beskriver forskningsläget inte är något problem, om du upplever att han reagerar på det ungefär som han reagerar på en lampa dvs tittat dit en stund och den tittat på dig igen. Men läs själv 🙂
Vilken scen i Greys anatomy grät ni mest till?
Jag grät hejdlöst när Denny Dequette dog
Flygplansolyckan när Mark ser Lexie dö efter de precis insett att de borde vara dom föralltid.
Lägger en kommentar här så jag ser mitt namn och scrollar förbi fort så man slipper spoilers ??
Ligger några säsonger efter, älskar den men gråter lätt så gråter nästan till varje avsnitt ?
Åh va härligt att ha osedda säsonger kvar. Var i serien är du nu? Kom på att du inte kommer att svara kanske eftersom att du ska skrolla förbi allt. 🙁
I början på säsong 18, så ligger inte så långt bak som jag hade för mig. Var ett tag sedan jag kollade nu. Kom på att jag nog inte gråter till varje längre så kan nog kolla ikapp nu utan att bli helt förstörd ?
Vill inte gråta men blir sugen på att se om den. Varje gång en ny säsong kom såg jag om allt, fram till säsong 15 ungefär ?
Oj jösses ? Det blir många timmar Grey’s det ?
Absolut när Derek dog, fruktansvärt! Såg om hela serien under hösten men fick spola igenom tre avsnitt. Hua.
Så dumt hur han dör?! Eller blir skadad rättare sagt. Stannar mitt i vägen liksom?! Älskar greys men fan va dåligt det är!
Och för att svara ts gråter som en gris till typ alla avsnitt.
Avsnittet när Henry dog, då Cristina tvingades operera.
scenen i hissen när izzie står och väntar i balklänning och den öppnas och george står där i sin militäruniform fy fan ????
Det mest avtändande en man gjort som du bevittnat?
Jag och en kollega gick tillsammans till hållplatsen efter jobbet. Det var mörkt. Han bad mig ”gå lite framför honom” för att se om ”grabbarna som står där är hotfulla”.
Alltså, jag var en mänsklig sköld!
Grabbarna var typ 13 år.
Hahaha åh herregud vad jag skrattade åt denna ??
Detta hände för över 10 år sedan, tänker på det väldigt ofta fortfarande. Kan nästan skratta åt det nu haha.
Var på dejt med en kille (jag 18 och han 21) och gick på restaurang. Han betalade för oss där och då (varsin varmrätt, varsin cola till maten) men sen på vägen ut log han lite fegt och frågade om jag kunde betala hälften ”för jag är ju en fattig student heheh”.
Han pluggade på universitet med ca 9 000 kr/månad i lån och studiebidrag – jag fick runt 1 000 kr i barnbidrag varje månad och det var han själv som frågade ut mig på dejt 🙂
Hahaha. Jag läser dessutom att du frågade efter ”det mest avtändande din man gjort”. Men det var ju ändå tur att det var en kollega.
Om man vänder på det och en kvinna hade gömt sig bakom sin manliga kollega så hade man kanske antagit och personen inte mådde så bra. Som vän till min kollega hade jag nog istället frågat hur det är än att skratta åt det.
Använder ni era kläder ni har på jobbet när ni lagar mat, städar och sånt?
Eller byter ni om till annat när ni kommer hem?
Har en kollega som väldigt ofta luktar matos och blev så förvånad när hon berättade att hon inte har några andra kläder utan står och steker hamburgare, städar badrummet och allt i kläderna hon har på jobbet sen.
Det första jag gör när jag kommer hem är att byta om till andra kläder ?
Ibland brukar jag sätta mig i soffan en stund innan jag byter om. Men för det allra mesta så tar jag av mig dem det första jag gör när jag kommer hem
I de jobb jag har haft uniform/bestämda arbetskläder som man får så har jag bytt om direkt. I de jobb jag har kunna ha mina egna kläder, nej då har jag haft på de till kvällen.
Byter alltid om direkt till mjuka kläder! Så befriande ?
Samma här! Har bara vanliga kläder, typ jeans och tröja, på jobbet men byter alltid om till något mjukare. Iallafall byxor, kan fortsätta med samma tröja. ?
Samma här!?
Eller hur. Så skönt.
Ibland använder jag dem resten av dagen. Men jag brukar tvätta eller hänga ut sånt som luktar. Hade jag haft kläder som var mer komplicerade att tvätta hade jag bytt.
Ofta när jag kommer hem från jobbet så har jag ca 5 min på att få ut ett barn genom dörren med rätt kläder + packning så hinner inte byta om. Sen när vi kommer hem så är maten nästan klar o då hinner jag inte heller byta om. Blir oftast att jag har samma kläder tills jag tränar eller duschar eller lägger mig. På helgen är det dock helt andra kläder som gäller!
Tar väl typ 1 minut att snabbt gå iväg och byta om innan man äter ?
Förmodligen men är en ständig stress att få barnen i säng i tid så har jag en minut så lägger jag hellre den på typ ett samtal
Vilket stressigt liv ?
Lite stressigt men också roligt, är inte så att jag aldrig har tid att vila bara inte mellan jobb->barnens aktiviteter->middag 🙂
Men varför skulle man? Om man inte har ett jätteskitigt jobb men då har man väl arbetskläder som man redan bytt från innan man kom hem. Aldrig hört om nån som byter om innan middagen.
Det var väl inte just ”byta om till middagen” som var poängen, utan att Viktoria kom hem precis innan middagen och då inte hann/prioriterade att byta om ?
Ja men varför skulle hon byta om?
Av samma anledning som många andra vill byta om? ? Det kanske är bekvämare, man tycker det är fräschare osv. Men det är ju inget måste såklart, inget fel att inte byta om.
Beror väl på. Byter inte om till mjukiskläder, har nog oftast samma o använder förkläde.
Byter om till arbetskläder på jobbet .
Byter alltid kläder när jag kommer hem! Jobbar på förskola och är sällan ren när jag kommer hem, alltid fläckar.
Byter sällan om när jag kommer hem. Bara om jag haft nåt obekvämt på mig typ.
Byter nästan aldrig om efter jobbet. Åker egen bil dit, har eget kontor på jobbet och det är få människor där så det känns inte som kläderna blir smutsiga. Byter ibland om ifall jag har finare kläder och ska städa och laga mat, men det är sällan.
Barnen däremot byter alltid kläder och duschar direkt som de kommer hem från förskolan för de bacillerna vill jag inte att de drar runt på hemma!
Om man är så rädd för förskolebaciller som typ alla hör verkar vara vill jag verkligen rekommendera att helt enkelt inte ha barn på förskolan. Det är enda sättet. Baciller är optimerade för att spridas mellan människor, det är vad de är bäst i världen på, inte att lurka i kläder.
Smuts, äckel och om må har tur även springmask kan man lyckas ducka med extra klädbyten. Men bakterierna får du i 98 % av fallen hem direkt i ungarna.
Mest för att folk inte kan hålla sina uppenbart sjuka barn hemma.
Det trodde jag också innan pandemin men tyvärr verkar ju hårda rekommendationer inte gjort några direkta underverk. Folk fick vabba som satan och så smittorna fortsatte ju uppenbart (,hade trott att de i längden skulle minska vabbandet). Och förfarande flera år senare har dessa barn sämre immunförsvar och RS och sådan skir sprids mer.
Näe jag tror faktiskt att det är ”lägg ner förskolan” som gäller om man vill minska smittspridningen. Små barn ha r ingen känsla för hygien och kan man inte prata kan man inte berätta att man börjat få halsont, utan det märks först när snöret och hostan kommer senare.
Vilken tur då att baciller är en hittipå grej och inte finns på riktigt ?
Min dotter är 25 år nu! Hon åkte alltid direkt i badet efter förskolan. Mest för att hon luktade dagis, men också för att hon älskade att bada!
Hos oss har man hemma-kläder man byter om till. Direkt när man kommer hem.
Barnen o mannen har shorts o t-shirtar och jag mjukiskläder/pyjamas.
Jag är extremt känslig om man åkt tex buss o sen lägga sig i soffan, eller barnen efter en dag på skolan. Min mamma är likadan så har det från barndomen. Mycket tvätt ja, men det är det värt för mig.
Oj. Är din man lika bacillrädd?
tyvärr kommer du överföra ditt tvångsbeteende och tankar på dina barn. gå i kbt och låt dina barn slippa ta över denna ångest.
jag har gått i kbt mot just detta. du kan bli frisk.
Haha terapi för att man gillar att vara fräsch? Är det tvångsbeteende att tvätta händerna efter toabesök också? Eller att duscha efter ett träningspass? Samma nivå på fräschhet för mig nämligen. Jag hoppas barnen tar efter det! Samma som de tar efter att man byter handduk varje vecka eller sängkläder varannan vecka osv.
Min man är likadan ja, men han var inte det innan han träffade mig haha, han var mer ofräsch som ungkarl.
Tycker faktiskt att det låter som ett sjukt beteende du har. Som någon annan skrev, du kommer föra över det till dina barn…
Jag & min dotter piper alltid iväg & byter om till nytvättade, mjuka & sköna kläder så fort vi kommer hem! För oss handlar det bara om mys & inte så mkt om bakterier. Lyssna inte på all kritik du får här!
Sjukt ändå att du blev så förvånad över det? Jag tycker det känns väldigt väntat att en del har speciella jobbkläder, andra inte.
Ja eller hur? Har aldrig hört om nån som har speciella jobbkläder om det inte är nån slags uniform eller hemtjänst/förskolepersonal.
min frisör har speciella kläder har hon berättat! det fastnar massa hår i kläderna och skorna så hon har typ en ”jobbgarderob”
Sitta bredvid någon som luktar stekt mat är inte så trevligt. Är kanske känslig mot såna lukter så kanske därför jag blev förvånad för jag skulle aldrig ställa mig och laga mat i kläder jag ska ha på jobbet dagen efter?
Skulle aldrig städa toaletten i kläderna jag använder på jobbet eller utanför hemmet heller. Eller elda löv i trädgården i sin vardgasjacka.
Det är nog mig det är fel på märker jag:)
Men städa gör jag i myskläder haha. Tänker inte att det är samma sak som laga mat som du gör lite oftare 🙂
Jag har samma kläder på jobbet och sen hemma. Däremot åker tröjorna i tvätten då jag jobbar i skolan och aldrig vet vad som har kladdats på mig haha
Men blir du smutsig på nåt sätt av att städa toaletten eller kräver sitt jobb att du är sterilt ren? Förstår heller inte hur man lagar mat så kläderna stinker os men men. Konstigt att ta på sig dem igen nästa dag om de luktar, ja. Man bör väl börja varje dag ren liksom ?
Det är inget fel på dig. Men om du lev så pass förvånad över av att det finns folk som kan tänka sig att använda samma kläder för att laga mat som för att gå till jobbet tror jag du har en delnkallduschar framför dig, om du skulle börja gräva i hur folk lever sina liv.
Det finns liksom rätt många som på riktigt är snuskiga, inte bara steker köttbullar i kostymbyxor.
Tror det är bäst att du inte börjar fråga:p
Nä både jag och min man har en sträng uppdelning mellan kläder vi har utanför hemmet och kläder vi har hemma. 🙂 Känns fräschare åt båda hållen. Har dessutom katter och bär gärna svart så blir för mycket katthår på ”jobbkläder” om jag har dem hemma, ser fult ut.
Man kan ju rolla dem?
Ja men det är jobbigare tycker jag.
Byter till andra mysplagg såklart.
Hoppar i mjukisbyxor med en gång jag går in genom dörren!
Har samma kläder eller byter till myskläder. Men luktade de av nåt så byter jag såklart. Jobbar dock från morgon till eftermiddag så hinner inte med så mycket innan jobbet ?
Arbetar i anpassad grundskola, byter alltid kläder och tvättar händerna noga direkt när jag kommer hem, sitter aldrig i soffan osv med kläder jag haft på jobbet. Ber mina barn byta om till ”hemmakläder” också.
Jag byter om till pyamas så fort jag kommer hem & tvättar det jag haft på mig under dagen. Ibland använder jag byxor ett par gånger & vädrar ulltröjor. Jag ser ut som en hemlös hemma! Din kollega skulle behöva några mjukissett!
Behöver nya kläder, mitt nya jobb sitter på ett coworking office och även om just det företaget inte har nån speciell klädkod kan det ju vara trevligt att se okej ut kring övriga i huset. Gillar jeans eller kostymbyxor med sneakers, en topp och overshirt. Kanske dags att byta ut overshirt mot kavaj istället. Var sjutton hittar jag fina kontorskläder?
Vet inte din budget men tänker typ cos, Filippa K, eller kanske Carin Wester som är lite mer budgetvänligt?
Kan verkligen rekommendera typ Vinted eller Sellpy när det kommer till kavajer! Köpte 4 nya förut för ca 150kr totalt. Kavaj är inte något som slits på samma sätt som andra kläder så allt var i tipptopp skick! ☺️??
Jag har så sjukt tråkigt på mitt jobb. Tidigare har det alltid varit väldigt socialt och skojigt men nu är det så himla seriöst och i varje sekund ska det pratas jobb. Mina kollegor tar arbetet och sig själva på orimligt stort allvar. Jag förstår, det är jobbet. Men på lunchen kan man väl i alla fall prata om NÅT annat. Eller?
Jo, klart man kan ställa frågor om något men överlag avskyr jag när hela fikan ska handla om jobbfrågor
Vad jobbar du med?
På mitt kontor har vi gemensamt bestämt att vi inte pratar arbete i fikarummet, för återhämtningens skull. Kanske kan ni göra likadant på ditt kontor? Det blir mentalt påfrestande att hela tiden vara i jobb-mode. När man har fika eller lunch är ju tanken att det ska vara en avkopplande stund där man vilar lite från jobbet.
Jag brukar säga ifrån om nån försöker prata jobb på rasten. Det är obetald tid, min egen. Går det inte så tar jag hellre rast ensam (föredrar jag oavsett). Vill ha tystnad och lite lugn, förutom när jag hade en jätterolig kollega att prata med.
Jobbar du på myndighet?
Lunch är inte arbetstid, så fritt fram att välja ett samtalsämne som inte rör jobbet.
Något nytt om polyfamiljen?
Varför skriver de #familjekris #mådåligt #kris ?
De tycker väl att de har en kris?
Ja men vad har de skrivit ut om det? Antar att de har pratat om det öppet med tanke på hashtaggen.
Finns ett Youtube-klipp om att de ska separera på deras kanal. Det säger dock ingenting egentligen om vad som hänt.
Någon som vet något mer än denna så kallade kris? Jag har bara sett en del av det som lagts upp på insta, youtube kan jag inte med med dom.
I senaste videon säger Hampus att det var han som gjorde slut för han kan/vill inte bo med Linda längre. Erik hamnade mitt emellan och valde att fortsätta vara ihop med Linda. Vilket Hampus tyckte var tråkigt men han förstår varför.
I videon som blivit släppt nu är dock Erik med Hampus i huset så det verkar inte som han bestämt att bara vara med Linda. Har alltid haft känslan av att deras känslor är snevt fördelade oavsett hur de påstått att alla är kära i alla. Men Linda har verkat kär i Hampus, Hampus i Erik och Erik i Linda.
Sen svänger allt så fort där uppe och Hampus verkar så rastlös. Vibbarna jag får är att alla tvära kast med att hyra ut hus, bo i husvagn på heltid för att sen leva vanlife för att se köpa husbil är hans nycker. Sen när inget funkar flyttar de hem och en simpel städning av förrådet slutar med att de öppnar bageri på några veckor.
Sen undrar jag om allt formellt går mycket fortare i norr? Tillstånd att öppna bageri verkade gå på någon vecka. Allt i deras förhållande rasade på nyår (enligt deras egna ord) och redan är en lägenhet fixad och allt möjlig proffshjälp ordnad och uppstartad.
Och Hampus som fick exakt samma bryt vid samma tid för ett år sen.
Nej något skaver med hela den här situationen.
När man flyger ensam som barn så får man en flygvärd/värdinna som hjälper en igenom säkerhetskontrollen, hitta till sin gate och sedan boarda. Finns det motsvarande för vuxna?
Om du har någon diagnos kan du säkert få någon form av assistans.
Det brukar väl kosta lite extra för barn som reser ensamma, vet inte om det är samma för vuxna? Eller om det är skillnad om man behöver full assistans eller bara hjälp rent fysiskt transport på flygplatsen etc. Men kolla med det flygbolag du ska åka med.
Jag har inga problem att betala extra för den tjänsten, men då är det alltså flygbolaget man kollar med? 😀
Du brukar finnas en ruta man kan bocka in när du bokar biljetten. Att du behöver särskild assistans eller liknande, kommer inte ihåg exakt. Kan ju vara att någon äldre person som inte orkar gå så långt behöver rullstol till gaten eller som i ditt fall.
Hur gammal är du?
Jag är vuxen, vet inte hur min ålder är relevant mer än så 🙂
Ja, det finns.
Är det flygbolaget man kontaktar då? Eller flygplatsen? Eller vart finns dem?
Flygplatsen. I många fall Swedavia då de äger de flesta kommersiella flygplatser i Sverige
Men sen kommer man ju fram till en annan flygplats och där är det ju annan personal samt att personal på själva flygplanet är de som ledsagar en ut? Det är ju även kabinpersonalen som finns där för att stötta under flygningen vid behov. När det gäller barn är det flygbolaget som står för tjänsten och då är det ju inklusive allt så tror det är dem du ska kontakta för hjälpen du verkar vilja ha? Medan flygplatsen kan hjälpa om du rent fysiskt har problem att gå till gaten. Men någon får gärna rätta mig om jag har fel.
Vip eller sök hjälp för ledsagare hos kommunen
https://www.swedavia.se/arlanda/sarskilda-behov/
Jag jobbade för många år sedan med att assistera personer på flygplats. Oftast rörelsehindrade, barn eller blinda, men det kunde också vara tex nån med extrem flygrädsla eller nån som var höjdrädd och behövde assistans vissa bitar (höga glasbroar). Man löste det mesta liksom, krävdes ingen diagnos då i varje fall.
Jag har redan brunt hår färgat med lite lite röda toner jag har köpt blekning, slingblekning och svensk askblond hårfärg i vilken ordning ska jag göra detta för bästa resultat.
Hm, blekningen innan toningen om det är så du menar?
Jag skulle däremot avråda dig helt från det där.
Jag la en kall toning på mitt brunfärgade hår som blev grönt..
För bästa resultat ska du gå till en frisör,
hemmablekning kan bli precis hur dåligt som helst.
Gå till frisör. Det kommer inte bli bra om du gör det själv.
Kolla lite på bradmondonyc då han reagerar på blondningar som folk gör hemma, vissa blir jätte bra och andra helt horribelt, beror på hur man applicerar, hur länge man låter inverka osv ?
Blen jättefint på mig med allt i den ordningen. Beror på vad du gjort med håret tidigare samt kvalitet. Förmodligen torrt och slitet hår som suger åter sig mer och blir grönt.
Hår följer alltid samma mönster. Har du brunt med röda toner kommer du få oranget hår, möjligtvis gult på vissa ställen.
Jag vill veta hur det gick!
Följer ni någon på instagram som ofta ber att man ska gilla och kommenterar men sen ändå tar bort sina inlägg? För att sen lägga upp igen, och ta bort. Och igen..
Varför tror ni folk gör så? Tänker man inte igenom och ångrar sig? Impulsiv?
Märkt att Aisha gör så väldigt mycket. Lägger upp samma bilder och text, sen tar bort.
La upp när hon städade badrumsskåpet och sen tog bort. Hade live och bad alla gå in och gilla/kommentera för reals inte kommer upp i folks flöde och sen tar hon ändå bort.
Förstår inte varför. Vill inte fråga för då blir man nog blockad.
Hon får väl för lite likes osv ändå så hon tar bort för hon typ skäms
Det här besvarar inte din fråga men angående det sista du skrev
”Förstår inte varför. Vill inte fråga för då blir man nog blockad.”
Gött att folk idag (fler än Aisha upplever jag det på sociala medier) inte klarar av eller ens tolererar frågor. Utan då blockerar man helt enkelt frågeställaren. Som att livet funkar så.
Någon skrev igår om vi inte kunde sluta kommentera någons utseende. Varför? Om man håller inne om det är något negativt varför inte säga något man uppskattar? Lika väl som man säger något väl om någons personlighet kan man väl säga att någon tex har fint hår, en snygg tröja eller om någon gått ner vikt, att det klär henne/honom.
Blir själv väldigt glad om någon säger att jag är väldigt omtänksam men också glad om någon tycker jag har fina ögon eller något.
Att någon gått ner i vikt behöver man kanske inte kommentera, men ser inget fen att man ger en komplimang för någons hår, klädsel osv
Om man vet att en person gärna velat gå ner i vikt och gjort det på ett hälsosamt sätt, varför inte? Är ju väldigt bra för hennes/hans hälsa.
Unpopular opinion men jag tycker offentliga personer som tjänar pengar på att synas ska kunna ta kommentarer som rör utseende. Tänker på Anna Book i biggest loser eller som när Sanna Nielsen blev arg och började svara tillbaka till pensionärer som inte gillade hennes röda Off-shoulder tröja när hon skulle vara julvärd. Låt folk tycka vad dom vill, det är väl poängen med tv? Att tittare ska kunna diskutera det som syns på skärmen. Känns som att våra kändisar har så fragila egon
Jag är förhoppningsvis inte ensam om detta. Men ibland så får mina svarta trosor en sån där rosa blekning i grenen efter flytningar. Det är väl helt normalt? Men jag tycker ändå att det ser lite fult ut. Men vet någon på vilket typ av tyg det inte lika ofta blir fläckar? I vissa blir det ju verkligen över hela grenen medan i vissa inga alls. Jag lyckas inte bara lista ut vilket tyg som gör att det blir mer eller mindre?
Troll?
Varför skulle det vara ett troll?
Nej tyvärr. jag är ärlig. Jag tvättade idag och såg då en del trosor som tyvärr fått sån där ful rosa blekning i grenen. Och undrar bara om någon vet vilket tyg som minskar risken för att få fler sådana
Läst om det men kommer inte ihåg varför.
Varför skulle du vilja ha något annat än bomull i grenen på dina trosor? Risk för mera flytningar då.
Jag har börjat använda trosskydd av just denna anledning ?
Får du inte svamp hela tiden?! ? Jag får svamp om jag har trosskydd/binda under mens i 2-3 dagar ?
Kör tygbinda/tygtrosskydd
De
Har alltid trosskydd och får aldrig svamp
Isåfall får du nog svamp väldigt lätt
Lätt att få både svamp och mer flytningar om man använder trosskydd då man ”stänger in” underlivet.
Jag använder trosskydd dagligen och är aldrig utan och har aldrig i hela mitt liv haft svampinfektion eller flytningar. ?♀️
Varför använder du då trosskydd dagligen ?
För att det är sjukt äckligt med flytningar och annat i trosorna?
Hon hade ju inte flytningar
Jag får också sådär på mina svarta trosor, de blir liksom röda i tyget efter tvätten. Upplever att de i ren bomull blir värst och att det inte är lika illa med de av syntetisk blandning, vilket är dumt eftersom bomull är bäst för underlivet. Har faktiskt läst något om det, minns inte riktigt men något med ph-värdet i ens flytningar reagerar med tvättmedlet typ!
Nej du är inte ensam. Det har med flytningarnas ph-värde att göra. Rätta mig gärna om någon vet vad som stämmer men det är för att de är lite sura kvinnors flytningar. Bleker liksom med tiden.
https://www.livsstil.se/halsa/a/WRAQVK/blekta-flackar-trosor
Jag brukar återfärga mina svarta kläder någon gång då och då och slänger då med trosor som fortfarande är hela men som blekts i tvätten. Köper en sån där påse med färg och salt i ett och så ställer man den i maskinen tillsammans med tvätten. Det fungerar förvånansvärt bra.
Ja får så också, tror det är normalt.
Har FDs announcement avhandlats redan?
Nej tror inte det!
Vad? Nyfiken!
Plus på stickan.
Jag hoppas verkligen att detta går bra för henne så hon får lite sinnesfrid <3
Samma här! Blev så himla glad för hennes skull ❤️ Hoppas det går vägen!
Hoppas också det! Måste vara en sådan påfrestande situation.
Var hittar man en skön t-shirt-BH till mjuk oformlig byst? Har 10 likadana mjuka toppar jag använder varenda dag men vill ha nåt fint!
Jag kan rekommendera dessa. Jättesköna!
https://www.change.com/se/product/aya-bralette-deep-ocean-23231011662
https://www.change.com/se/product/melanie-bralette-black-99994011601
https://www.change.com/se/product/drew-bralette-black-22233611361
Tack för tips, ska kolla in dem! 🙂
Aya Bralette
Melanie Bralette
Drew Bralette
Att rekommendera! Från Twilfit! Så sköna (blev inte godkänd i modd med länkar)
Cellbes o lindex o kappahl har bra behåar.
Autism – diagnos – erfarenhet
Hej! Snälla svara snällt. Detta är känslosamt för mig och vill ha välmenande men informerade råd :
Min systerdotter har med allra största säkerhet autism – är nu 13.
Jag har försökt väcka frågan om ev utredning /psykolog kontakt med föräldrarna men det går trögt.
Jag känner viss stress över detta då jag är orolig för hur tonåren kommer bli för flickan och funderar mycket på huruvida en diagnos skulle hjälpa eller t.o.m. stjälpa henne? Eller snarare: är det så att hon har autism är det väl bara till hjälp att få reda på det – men – i så fall när? Är det rätt läge nu?
Som sagt svara snällt! Känner mig känslig ( har pms) och detta är även ngt som oroar mig, eftersom jag vet hur flickor med autism kan kamouflera sina svårigheter med potentiellt stora negativa konsekvenser
Vad är det du tycker går trögt hos föräldrarna? Tycker du att de borde behandla sitt barn på något annat sätt, att de behöver mer stöd eller så? De vet säkert redan att deras barn inte funkar som andra och du ska se att de har tillräckligt med ångest över barnets tillvaro.
Inte menat att låta så otrevlig. Sorry.
Om du verkligen vill hjälpa så är mitt tips att skapa en bra relation med barnet. Gör roliga saker tillsammans och få henne att känna sig uppskattad och värdefull för precis den hon är.
Tack för svar! Jag skall släppa oron och ”ansvarskänslan ”för henne ett tag och istället koncentrera mig på relationen och henne!
Bra tänkt – eftersom det bara är ngt positivt!
Blir svårt om föräldrarna inte vill ta in informationen. De kanske inte vill se att deras barn har en diagnos. Barnmat är kanske högfungerande och då missar ofta även skolan tecknen.
Om hon nu har en diagnos blir det lättare att förstå sig själv och varför man sviker. Och att annorlunda även kan vara en styrka, att tillåtas älska sitt sätt att vara, sona specialintressen utan att känna sig weird.
Så du kan hjälpa henne med det. Lyft henne i det du ser att hon älskar,
Barnmat=barnet
Sviker=aviker
Sona=sina
Glömde läsa igenom innan jag postade.
Tack för givande svar! Jag skall släppa oron och ”ansvarskänslan ”för henne ett tag och istället koncentrera mig på relationen och henne!
Hej!
Jag brinner för barn och unga med autism och under min utbildning fick vi tänka lite kring att hur bemöta föräldrar som inte vill se eller kännas vid att deras barn kanske har en diagnos. Det är klurigt. Fint att du funderar kring på vilket sätt en diagnos skulle kunna hjälpa och det är väldigt individuellt. Det är så oerhört viktigt att komma ihåg att människor med autism är individer. Det jag kan se är att det tyvärr ofta krävs en diagnos för att få stöd och hjälp i skolan. Många väljer även skolor som är anpassade (om det finns och de får plats) och klarar tack vare det skolan. Mindre klasser och allt utformat efter ett ”autistvänligt” tänk. Eleven kanske klarar skolan rent kunskapsmässigt men stora klasser, mycket ljud och rörigt kan göra att den inte klarar skolan på grund av det. Jag är ofta tydlig med när jag möter människor som har autism och kanske just fått en diagnos att ”du är du” Pelle och du är olika trots att ni båda har autism. Någon annan gav rådet att fokusera på barnet, stötta, finnas för och se henne. Det var ett bra råd. Så viktigt att barn har vuxna som ser dem i sina liv. ❤️
Tack för fint och informerat svar!
Jag har under flera års tid funderat på hur sexintresserad jag var som barn. Jag och min kompis brukade leka att vi hade sex med gosedjur, vi upptäckte onani redan när vi var typ 10 år även om vi skämdes lite. Minns vi hittade kompisens pappas porrfilmer som vi också kunde kolla på med förundran. I vuxen ålder har jag haft en ganska destruktiv syn på sex men det behöver såklart inte ha något med barndomens sexintresse att göra. Men tillbaka till barn som så tidigt hittar det intresset – är det inte lite onormalt? Såhär i vuxen ålder tänker jag iaf tillbaka på det som något märkligt.
Höll också på sådär i den åldern med minst tre olika kompisar och vid olika tillfällen. Så i mina ögon låter det inte onormalt, men det kanske det är. Är iofs typ 20år sen jag var i den åldern
Jag har upplevt liknande. Jag lekte sexlekar med kompisar. Både med gosedjur och kuddar. Hittade också pappas porrfilmer som jag/vi kollade på. Porrtidningar också. Jag onanerade väldigt väldigt tidigt. Kunde också göra det vart som helst vilket ledde till att jag skammades för det jag gjorde. Upptäckte också i duschen att det fanns ett till sätt att onanera på (tack vare duschstrålen och inte mina händer).
I vuxen ålder har jag alltid gillat sex! Alltid gillat att onanera! Kan ibland göra det flera gånger på en dag och ibland några gånger i veckan. Det är väldigt olika. Jag håller med dig angående att intresset för sex och främst onani i den åldern känns ovanligt. Däremot ingenting som ska förbjudas eller skämmas (som för min del).
Tvärtom tänker jag att det är helt normalt och vanligt. Både att börja onanera samt att se porr om man stöter på det, i typ mellanstadieåldern. Det är väl allmänt vanligt att börja i puberteten typ 12-14 år. Men finns ju absolut inger onormalt att börja i 10-11 års åldern, är ju inte ovanligt att komma i puberteten då heller.
Har själv undrat över detta! Jag var nog runt 8 år när jag för första gången onanerade. Tror det var jag och en vän som lekte att vi red på hästar, så vi satt gränsle över stora gosedjur och tjoade att vi var cowboys. Så ja gnuggandet ledde väl till första orgasmen. Vännen upplevde samma. Minns att jag ändå kände viss skam över det där, och har undrat varifrån den skamkänslan kom. Hade ingen runt mig som pratade om sådant, varken positivt eller negativt…
Alltid tänkt det var väldigt udda att vara så ”sexuell” som barn. Men samtidigt hade jag ganska pryd syn på sex lite senare. Sexdebuterade första när jag var 20, trots att jag gärna kollade i p-tidningar och så som jag hittat inne hos pappa. Men kanske är det ändå inte så ovanligt att onanera tidigt? Ett ex arbetade på BUP ett tag och berättade att de ibland fick egenremisser från föräldrar som var väldigt bekymrade över att deras barn i åldern 4-6 gnuggade sig mellan benen o.s.v. De brukade alltid avslå de remisserna då det inte sågs som konstigt.
Det är inte konstigt men kan bero på att barnet utsatts för sexuella övergrepp. Det måste uteslutas.
Ja men det är socialens och polisens jobb, inte bup-mottagningens. Isf framgår det i en remiss att det just är efter sådana övergrepp barnet behöver stöd i sin sexualitet.
Så var det för mig. Ingen fångade upp det.
Vi var i den åldern med. Tror många är det.
Sådär var jag också. Och alla mina kompisar. Och alla barn i min klass.
Vi ägnade hela mellanstadiet åt olika typer av sexchattande, ringa iphone café, skämta om sex (om grejer vi inte ens visste vad det var).
Betyder absolut inte att jag blev sexuellt överaktiv på något vis. Blir retad i gymnasiet för att jag ritade en snopp men bollarna på ovansidan, hade aldrig sett någon så noga. Var vuxen med god marginal innan jag hade sex första gången.
Barn har någon typ av intresse för sex (men det gör det bara ännu viktigare att skydda dem från pedofiler).
Haha guuud. Hade glömt just att vi ringde massa heta linjen i mellanstadiet och pratade med snuskgubbar på aftonbladet chatt. Brukade heta typ ”rakelmedstorapattar”.
HAHAHHA
Någon med lite större ålderskillnad med sin respektive? Tänker från typ 10 år. Jag lever med mitt livs kärlek sedan många år och tycker att det är så ångestfyllt att tänka att han realistiskt sett dör 15 år innan mig. Att jag kommer vara ensam när jag går i pension och sakna min bästa vän. Tampas verkligen med den insikten… någon som känner igen sig?
(Enda nackdelen med vår åldersskillnad)
Jag känner igen mig. Min man är 21 år äldre än mig. Absolut att den tanken dyker upp hos mig med men vad ska jag göra? Jag hade liksom inte velat byta ut honom mot någon yngre. Vi tränar, lagar bra och hälsosam mat, skrattar mycket och är uppmärksamma på kroppsliga signaler, testar det som testas kan – vi gör vårt bästa och blir han (eller jag!) sjuk har han gjort sitt bästa. Så tänker jag 🙂
Vore väl mer logiskt om din man åt hälsosamt och du åt skräpmat. Om ni vill dö samtidigt alltså.
Hahahaha men vad sjuk kommentar
Det var väl inte menat som en rekommendation direkt. Men tekniskt sett om det man är rädd för är att ens äldre partner ska dö långt innan en hjälper det ju fskriskg inte ett skvatt att båda tränar och äter bra.
Däremot ökar det ju sannolikheten att man får fler år tillsammans, vilket förhoppningsvis står ännu högre på önskelistan:)
Är nästan 11 år mellan mig och min man. Vi har tre barn och träffades när jag vad 23 han då 33 (han fyller sent på året jag tidigare). Där och då tänkte jag aldrig på det men idag är vi mer än 10 år äldre och nu är det mer kännbart när han börjar närma sig 50 och jag ”bara” är 30-nånting och närmar mig lite långsammare 40. Känns som ett större hopp nu av någon konstig anledning men jag ser relativt ung ut i jämförelse med min man som aldrig var märkbart när vi var yngre. Det gör mig ledsen att vi kanske inte kommer leva hela vår pension tillsammans men det är liksom inget man kan göra åt. Min pappa tänkte samma om sin mycket yngre fru (innan min mamma) som gick bort 30 år före honom så man vet ju aldrig. Om min man inte lever när jag går i pension så tänker jag att jag ändå kommer ha fullt upp med våra barn/barnbarn som tröst. Jag kan bli en tillgänglig bull farmor/mormor som hämtar barnbarnen tidigt från förskolan och sånt om jag får ha min hälsa.
Tänker jag fel men om han fyller sent och du tidigt är det väl närmre 9 år än 11? ?
Han skulle väl fylla 34 det året tänker jag 🙂
Ja han fyllde 34 det året jag hade redan fyllt 23 🙂
Min pojkvän efter skiljsmässan är 7 år yngre, men han har ett fysiskt slitsamt jobb och liv så jag tänker att vi kommer nog känna oss gamla samtidigt, typ. Men det är skönt någonstans att han är starkare och har mer ork än jag.
Känner igen mig i tankarna!
Går i perioder ibland tänker jag jättemycket på det men ibland inte alls…
Nej, har faktiskt aldrig tänkt så. Helt enkelt pga att det är så pass vanligt att folk dör tidigare och inte pga ålder. Dessutom vet man ju inte vem som kommer behöva hjälpa vem. Självklart får man ju anpassa lite när man går i pension, dvs jag skulle inte vilja jobba heltid i 10 år medan min man gått i pension. Men ensam på ålderns höst? Nej så långt har jag inte tänkt. Blir det så kan man ju träffa någon ny och förhoppningsvis finns annan familj och vänner kvar.
Jag tänker på det ibland. Men det känns onödigt att oroa sig så långt i förväg. Det kanske inte ens blir så. Eller så blir det så. Och då hoppas jag att jag ändå kan känna tacksamhet för att jag dela livet med världens finaste man.
Jag har upplevt liknande. Jag lekte sexlekar med kompisar. Både med gosedjur och kuddar. Hittade också pappas porrfilmer som jag/vi kollade på. Porrtidningar också. Jag onanerade väldigt väldigt tidigt. Kunde också göra det vart som helst vilket ledde till att jag skammades för det jag gjorde. Upptäckte också i duschen att det fanns ett till sätt att onanera på (tack vare duschstrålen och inte mina händer).
I vuxen ålder har jag alltid gillat sex! Alltid gillat att onanera! Kan ibland göra det flera gånger på en dag och ibland några gånger i veckan. Det är väldigt olika. Jag håller med dig angående att intresset för sex och främst onani i den åldern känns ovanligt. Däremot ingenting som ska förbjudas eller skämmas (som för min del).
Gjorde jag med. Onanerar också men har aldrig haft sex och kommer aldrig ha det heller. No way Jose
Ni som önskar er ett visst kön på ert barn (läs: oftast kvinnor som önskar en dotter), vad är det ni tror ska vara så mycket bättre och roligare med det ena könet? När det ändå är en helt unik individ.
Och om ni nu inte får ett barn av det kön ni önskar, ska ni gå runt och vara besvikna då? Sorgligaste exemplet jag sett är en kompis som först fick en son och två år senare en dotter. Och det blev då uppenbart när tjejen kom hur mycket gladare hon blev och hur hon alltid favoriserar dottern och visar och uttrycket så mycket mer kärlek till henne. Barnen är i skolåldern nu och det är likadant fortfarande. Hur är man funtad då?
För mig var det bara en känsla av att starkt önska mig ena könet. Därför tog vi inte reda på kön. På ett ultraljud hade jag kunnat bli besviken (inte rent logiskt, men känslomässigt). Väl född är jag helt övertygad om att jag hade älskat barnet mest i hela världen oavsett kön.
Åh vad sorgligt att favorisera ett av sina barn sådär!
Jag tänkte nog när jag var yngre att jag gärna ville ha en dotter, för jag föreställde mig att vi skulle dela intressen och hobbies. Tror detta är rätt vanligt? Att män vill ha en son för att gå på fotboll ihop, och kvinnor en dotter för att köpa klänningar ihop… Men som du säger så är ju ens barn individer. Det är ändå många personer som inte alls följer könsrollerna på det sättet.
När jag kämpade med min fertilitet så insåg jag så starkt att jag inte alls brydde mig om könet på mitt barn. Att vara förälder handlar inte om att dela ett intresse, det gör man ju med vänner, utan att vara familj. När jag blev gravid nu ville jag först inte berätta om bebisens kön för andra. Var så rädd att någon skulle säga ”Jaha… Du ville väl helst ha en flicka väl?” (jag beskrivs som väldigt feminin av många) och det hade fått mig att se rött… Som tur var sa ingen så. 🙂
Kan verkligen bli förvånad över att vissa hänger upp sig så på sin bebis kön. Men jag hoppas de glömmer det där och börjar se en person och inte ett kön till slut.
Tror det handlar dels om att klä dottern i puttinuttiga kläder. Det är roligt men sen när barnet blir lite äldre och vill välja kläder själv, inte så roligt med den delen längre . Sen tror jag mycket handlar om att man kan relatera mycket till en dotter just för att man själv är kvinna.
Eftersom kvinnor och män inte är jämställda kände jag ett obehag över att eventuellt få en son. Det är ett stort ansvar. De flesta föräldrar skulle nog säga att de uppfostrar sina söner att inte hata kvinnor, men ändå är kvinnoföraktet tydligt i samhället. Om alla söner skulle vara så jämställda som deras föräldrar tror skulle ju samhället vara jämställt. Det skulle inte finnas något lönegap.
Jag ville ha en dotter och fick en dotter. Klädde henne aldrig i rosa eller puttenuttiga kläder. Köpte inte leksaksspisar eller dockor. Förutsatte inte ens att hon skulle bli hetero.
Jag tror snarare de flesta föräldrar inte reflekterar över sånt, eller tycker feminism är ”trams”, och därför uppfostrar sina söner till att vara mansbebisar/mansgrisar. De som är insatta i feminism, samhällsstrukturer o.s.v. gör nog ett bättre jobb med sina söner, men tyvärr är de nog i minoritet och därför tar det tid att jämna ut könsklyftorna.
Nu vill jag själv inte ha barn men om jag hade velat det hade jag hellre fått söner, just för att kunna ge dem en sund syn på kön och genus. Finns inga garantier man klarar det men samtidigt är det likadant med döttrar? Man vill få sin dotter att känna sig självsäker, inte vara sexuellt utmanande, inte vara catty mot andra tjejer, besatt av utseendet o.s.v. men inte säkert man lyckas. Plötsligt är hon 18 år, ihop med en bartender hon mött på Aya Napa, och berättar att hon ska lägga farfars arv på nya pattar… 😉
Usch vilken kommentar. Vad hade hänt om du fått en son då? Känt obehag över honom? Att få en förälder med din inställning är väl, om något, skadligt för en pojkes framtida värderingar och synsätt.
Jag är mamma till två pojkar och skulle bli både ledsen och förbannad om nån i min omgivning uttryckte en sån sak.
Eftersom det är 50/50 eller faktiskt något större chans att få en son så känns det rätt konstigt att välja att skaffa barn när man känner obehag inför det ena könet. Tror man inte ens innan man skaffar barnet att man kommer vara kapabel att uppfostra sin son till att inte bli kvinnohatare, varför tänker man att man skulle bli en så mycket bättre förälder till en dotter?
Jag kan till viss del förstå va du menar. Absolut inte ett obehag men jag känner ett sjukt stort ansvar att uppfostra min sons mjuka sidor samtidigt som man också vill ha de tuffare sidorna för att han också inte ska bli utsatt. Min son ska veta vad mens är, hur man tar hand om disken/tvätten/lagar mat osv. Vägrar uppfostra en mansgris
Det är ju såklart liknade uppfostran med dottern men det är naivt att tro att man kan göra exakt likadant med en son/dotter. För samhället förväntar sig och ställer olika krav på dem – hur hemskt det än är. Så då måste vi bemöta de på olika sätt för att ”jämna ut de”. Ah vet inte om nån fattar va jag menar ? men jag har en av varje och har tänkt en hel del på detta även om mina nu är små
Jag önskade mig två pojkar och fick det, det var precis som jag hade förväntat mig.
Sen önskade jag mig en flicka när vi skulle ha nr tre. Mest för att det vore kul att se hur en tjej skulle se ut med min och min mans genblandning. Pojkarna är så lika varandra.
Kul att ha olika kän med, vi fick en flicka.:)
Nej, besviken hade jag inte varit men alltid undrat hur det skulle varit.
Alla har väl olika anledningar gissar jag.
Du verkar avundsjuk i ditt sätt att skriva.
Avundsjuk på vad? Att någon gör väldigt stor skillnad på sina barn?
Förstår mig inte riktigt på det där avundsjukekortet som ofta dras fram när man har en åsikt om nåt…
Jag väntar en pojke (första barnet) och kände väl i typ 5sek ”jag vill ha en flicka”, fylldes såklart av skam på en gång och har ångest att jag jinxat något genom den tanken. Det grundar sig nog i att jag är ganska feminin och mer ser mig som en flickmamma, samt att jag har ett fint halsband som gått från mor till dotter sedan sent 1800-tal som jag gärna vill ge vidare. Men, dels spelar halsbandet ingen roll alls i det hela. Det allra viktigaste är ett friskt och lyckligt barn. Resten är personlighet.
Jag har två flickor och önskade mig också flickor. Ännu mer med nr 2. De flesta i vår omgivning är närmare syskon av samma kön som vuxna. Önskade flickor av den enkla anledningen att jag själv är kvinna. Flickor får generellt hela världen, pojkar bara en del av den. Jag älskar sport och annat som folk gärna kategoriserar som pojkigt, men också smink, dans mm. Tycker diskussionen om kön blir så ensidig, min man önskade en pojke eftersom han vill kan relatera till det. Inget konstigt tycker jag. Sen vad man läser här och på familjeliv så är jag glad att jag kan bli mormor och inte farmor i framtiden.
Vad menar du med ”flickor får generellt hela världen, pojkar bara en del av den”?
På förskolan får min flicka leka med allt, hoppa klättra, spela fotboll, leka med dockor osv. När de kommer upp i en viss ålder (typ 5) verkar det vara viktigt att pojkar inte får leka med ”tjejgrejer”. Obs, det är andra barn som påverkar, inte pedagogerna. Och då tänker jag att det kommer nog mycket hemifrån, att pojkar får inte måla naglar, gilla dockor osv. Av min erfarenhet tillåts flickor att upptäcka allt, även ”pojkgrejer”.
Jag har en flicka och en pojke (skiljer 17 månader) och de lekar med exakt samma saker. Klär ut sig till Elsa och brandman, målar naglarna och allt vad de vill göra (inom rimliga gränser ?) för mig är de ingen skillnad på mina barn förutom att den ena har snopp och den andra snippa. Dom blir behandlade precis lika. Men nu är min pojk bara 4 år så har kanske inte kommit till stadiet att han får höra att det är ”fel” från kompisar osv. Men där tänker jag att de är ännu viktigare att dom fått det med sig hemifrån så de är trygga i sig själva och vågar leka eller göra det de och inte det de ”bör”.
Jag håller inte med om att man som förälder står närmare den av samma kön. I min familj har det varit tvärtom, jag står närmare sonen och pappan närmare dottern. Såklart kan det vara så i din omgivning men i min är det inte så. Pojkar som står nära sin mamma brukar vara väldigt fina personer och det tycker jag borde vara något att jobba på som mamma, att få en nära och fin relation till sin son. Då finns det stor chans att han blir fin mot sin framtida flickvän.
Jag ville ha en dotter för jag ville ha någon att föra vidare all min kunskap om att vara kvinna till(?). Kanske också i något projiceringssyfte, att rätta till de misstag jag upp levde att mina föräldrar gjorde med mig. Vet faktiskt inte.
FANNI ÄR GRAVID !
Vem?
Okey
Blev så himla glad ✨❤️ Hoppas allt går bra ?❣️
Det är det väl många som är?
Om man har hängt en del i kommentarsfältet här bör man nog veta vem det är kan jag tycka.
Jag är här varje dag och jag har ingen aning om vem det är.
För många.
Är det någon här som följer Clara Diefke? Hon verkar vara ganska neråt i måendet?
Nej inte längre hon är lika dryg som antonia mandir
Kikar in ibland. Såg att det hänt något men hon berättade inte vad.
Jag jobbar som konsult inom ett yrke där arbetsbelastningen vanligtvis är skyhög & inte ok året runt & jag är van att jobba väldigt fort & för mycket & ändå ha högar av ogjort arbete. Så är det för alla i min ”bransch”. Nu har jag varit på ett ställe länge. Sista veckan har jag haft jobb ca 5 h av 40 & det känns som att jag håller på att bli tokig/galen. Dagarna går så sjukt långsamt & jag vet inte vad jag ska göra av tiden. Funderar på att säga upp mig. Samtidigt är det ju ett lyxproblem! Vad gör folk som har stunder över på jobbet? Har ni några tips? Det känns som ett straff & jag blir som handlingsförlamad av att ha det så här.
Lär dig något nytt, fördjupa dig i något ämne inom yrket du inte hunnit läsa på om annars
Jag har tänkt så & började med det, men har blivit helt oinspirerad & trött sista v. Ser på filmer, men scrollar mobilen samtidigt!
Jurist på byrå? ? nej men njut av de lugna stunderna för sen blir det mer att göra. Sovmorgon, lång lunch, gå hem tidigt! Om du är på kontoret passa på att lära dig mer om det du jobbar med, eller kanske gå en kurs.
Passa på att kolla upp andra jobb. När du är överbelastad finns inte tid till sådant.
Hej,
Förra veckan frågade jag efter råd om att få ordning på mitt slitna, torra och tunna hår. Var på apoteket idag och köpte Silicea kapslar och fick även då höra att det finns schampo och balsam från Silicea, någon som provat det?
Jag har använt Silicea shampo under flera år och även kapslarna. Kan ju inte hundra veta att det är just därför men har en väldigt bra kvalitet på mitt hår. Har långt hår. Som balsam använder jag Redken all soft och tvättar håret 2-3 ggr i veckan. Gör en inpackning en gång i veckan och då använder jag Arganmidas. Äter nyttigt så det bidrar säkert. Silicea balsam har jag aldrig provat.
Tack för svar! Balsamet finns bara som spray. Jag köpte en inpackning idag också, från Björn Axén, mest för den var på kampanj hehe.
Har ditt hår alltid haft bra kvalitet eller upplever du att det har blivit bättre? Jag åt silicea kapslar för några år sedan och mitt hår växte massor, hoppas på samma resultat igen om några månader nu ?
Mitt hår har alltid varit väldigt viktigt för mig. Gick igenom något jobbigt och läste att det är vanligt att tappa mycket mer hår efter några månader. Så jag blev jättenojig och tyckte att håret blev tunt. Men insåg senare att jag tappade inte mer än vanligt.
Men då började jag med kapslarna och trots att jag inte är ung så tycker jag att jag har bra hår, tappar väldigt lite men vet ju inte om det är bra kost, bra livstil eller kapslarna. Tom mina ögonbryn och fransar är täta. Hoppas det blir bra för dig❤️
Svarar mig själv, Apotea har ju regelbundet rabatt på Silicea, då brukar jag passa på.
Chilla med de vet du podden är den jobbigaste podden jag lyssnat på. Dåligt ljud, osammanhängande och alla pratar i munnen på varandra.
Instämmer på den. Lyssnade något avsnitt innan jag insåg hur mycket de pratade i mun på varandra osv. Och jag kanske är bara jag men det känns lite som att Johan försöker låta så smart och duktig?
Men jag älskar några av deras låtar. Dyngnacke spelade jag hela sommaren.
Nån som vet om det finns nån bra ”dejtingsida” eller app om man vill hitta en person att skaffa barn med utan att vara ihop.
Ingen aning men en bra idé!
Eller inte….
Jag tycker det vore det. Man kan ha lite högre standard på appen och hitta en vettig person.
Krogen…
QX?
Ta en Ålandskryssning..
Leden i mitt lillfinger låser sig till och från, kan vara lite svårt att böja ibland men absolut inte alltid. Vad kan det vara? Gör ont i leden också. Kan ha ont i alla leder men bara lillfingret som typ låser sig
Kanske triggerfinger. Jag får det ibland och då låser sig i regel ett finger och det brukar vara ringfingret. Får en kortisonspruta i handflatan och så håller det i många år.
Angående Love is blind Sverige.
Men Sergio är ju en sån j-vla slemsäck.
1) När Amanda frågade honom i kapslarna varför han sa att han inte dejtar andra trots att han fortfarande gjorde det, så blev han defensiv och sur. Hon borde lyssnat på sin magkänsla hon hade där om att han ljög och att det var en röd flagga.
2) De får de varandra första gången. Tre sekunder senare anklagar han henne för att inte ha hans armband på sig. Fem sekunder senare för att inte få en ring.
3) Hon berättar inför mötet med familjen att tron är viktig för familjen, pappan är pastor osv och att hon önskar att de kan prata om tron. Vad gör Sergio? Putar med underläppen och säger nääbuhu jag tänker INTE prata om tro!
Ovan är bara för att ta några konkreta exempel, inte för att det behövs egentligen, man måste vara blind för att missa att killen är en vandrade fet ?
Jag blir så ledsen han påminner så mkt om mitt ex som var ???????. Jag förstår henne man ser varningstecknen men blir manipulerad för man är för snäll människa. Jag hoppas hoppas hon tar sig ur förhållandet snabbt och smärtfritt innan han hinner ställa till med för mycket
Hon är nog tyvärr en ideal tjej att få på kroken för honom, väldigt naiv och fin tjej som vill tro gott om alla. När hon inte var insnärjd än så reagerade hon ju bra på hans lögn om dejterna. Men ju mer tid hon har med honom desto mer hårdare knyter han henne till sig.
Jag ser inte avsnitten men tänker att utomstående vill sin vän det bästa. Och då avråder de, för det finns alltid någon i kompisgänget som säger ”Aha! Mitt ex gjorde sådär en gång, du måste hitta en annan!”
Nu låter han ju som en mansbebis ändå vilket en del *känner igen* från sin uppväxt, säg en grinig fader, och därför väljer.
Tycker han får oförskämt mycket skit
Har man ingen kunskap om narcissistiskt beteende och manipulation så ser man säkert en lite gullig missförstådd kille.
Han fintar ju bort henne totalt när hon frågar om varför han ljög om att han bara dejtar henne. Så sjukt att han i samma dejt som Hon konfronterar honom lyckas få henne att bli hans flickvän. Manipulationsnivå 10 av 10.
Ska bli intressant att se morgondagens avsnitt. Hoppas flera konfronterar hans beteende
Jag håller med. Är uppenbart att han är väldigt osäker på sig själv och därför beter sig som han gör ibland. Tycker han verkar jättesnäll
Han får ta upp saker med henne men tar hon upp saker så säger han bara: ”inte det här nu igen”
Men han tjatar om det där armbandet och ringen och när han inte gillar svaret får han en sur ton.
Nej usch gillar inte honom oavsett om han verkar schysstare nu än i början.
Nån som jobbar som TA-specialist och vill berätta vad du tjänar? Jag tjänar 40.000 med utbildning och 3 års erfarenhet.
Ibland i veckan tänker jag på olika öppet spår-grejer men sen när t ex lördagkvällen nu är här så har jag glömt allt.
Chockad över takterassen på nya 365 i Liljeholmen med ”öppet rakt ner”. Livsfarligt. Häftig bar dock.
Tar gärna tips på hur man gör chiapudding fast, mina blir alltid för lösa.
Helg!
Tänkt på det här med att Natali Fikas klagade på att hon inte får ha dottern heltid på förskola när hon är föräldraledig med sonen och att hon blir väldigt ledsen när folk ifrågasätter att hon klagar. Jag är inte en av de som har ifrågasatt henne men man får väl ändå ha storasyskonen ganska många timmar på förskolan i Stockholm där hon bor? I min kommun får man ha 15 h och jag tycker det är rimligt? Tänker att man får väl vänta sig att det blir jobbigt en period när man skaffar två barn väldigt tätt?
I Sthlm är det 30 h så inte alls långt ifrån heltid. Skulle aldrig vilja att ett så litet barn som maika gick mer än så ändå. Om man har möjligheten alltså, fattar att alla inte har det så klart.
Så sjukt att det är så olika. Håller också med om att det är många timmar för ett litet barn.
Natali fikas bor i Huddinge kommun, de har rätt till 25 timmar/vecka. Men ändå mkt
Jag har missat detta! Varför vill hon ha dottern heltid på förskolan?
För att hon är trött och tycker att det är mycket att ha båda barnen hemma. Förstår att det kan vara supertufft men 30 h känns ju ändå som mycket tid liksom! Har fått för mig att hennes man jobbar hemifrån en hel del också så han kanske kan avlasta vissa stunder när det är som mest stressigt? Och hennes mamma verkar ställa upp mycket och ta barnen
Det är ju 6h om dagen? Hur fan kan det va lite tid att ha ungen på dagis
Jag skulle aldrig velat haft min stora på dagis när jag var mammaledig med den lilla . Man går väl ut och aktiverar den stora, går till öppna förskolan t ex. Tycker inte man ska få lov att ha barnet där om man är mammaledig.
Det är väl jättebra att barn kan få aktivera sig med andra barn i sin egen ålder medan föräldrarna får tid med det nya barnet. Varför ska det berövas från tiden ensam med sin föeälder som det första barnet ju fick?
Kanske extra viktigt om det nya barnet har t ex kolik – så får alla en chans att vila upp sig. Tycker ditt resonemang känns ogint och egocentriskt.
Ni vet om man släpper en studsboll och ljudet det blir från att den studsar högt till längre, förstår man vad jag menar?
Min mage låter så just nu, varför? ? aldrig hört det innan.
Hej. Någon som förnyat sina löften? Vi funderar på att åka till Seychellerna när vi har 10-årig bröllopsdag och förnya löfterna. När vi gifte oss hade vi inga barn. Nu har vi två döttrar och det hade varit kul med någon typ av ceremoni så att barnen får vara med. Hade varit kul att höra om fler förnyat eller om det är relativt ovanligt? Hur gick ni tillväga? Var det litet provet eller ordnade ni med middag och fest med gäster?
Egen vårdnad pga oförmåga att gemensamt fatta beslut och kommunicera, någon som har fått det?
Nej, socialtjänsten hänvisar till samarbetssamtal mellan föräldrarna. Man får inte egen vårdnad pga sånt
Låter sjukt att den som har oförmåga att gemensamt fatta beslut ska få egen vårdnad, det behöver du inte vara rädd för ska hända.
Eller är det du som har oförmågan att kommunicera….? Lite ger ditt konstaterande med efterföljande vaga fråga mig den känslan.
Vi har varit på samarbetssamtal (på mitt initiativ) pappan vägrade fler då han fick reda på att det inte var obligatoriskt.
Jag önskade fler men hur vi än försökte både jag och de på familjerätten så löd svaret att han kunde inte vara ledig från jobbet för att prata..
Fler som har problem med instagram just nu? Loggas ut och sen går det inte att logga in igen. Fler som har samma problem? Har instagram hackats nu också kanske?
De har sådana problem emellanåt har jag märkt.
Är det någon som vet hur det går till när ens barn bokas på ett modelluppdrag? Typ Lindex, HM osv. Har inte fått någon ytterligare information ännu. Hur många timmar brukar det vara? Vad är det för arvode? Får man som förälder vara med under självaste fotograferingen?
Fråga agentfirman.
Vi ska till dem på onsdag så kommer få svar på alla mina frågor då såklart. ? Jag tänkte bara om någon redan visste ungefär hur saker brukar gå till.
Vad väger ni? Funderar på vad som är liksom… ”vanligast” att ligga på viktmässigt. Eftersom vikt tydligen är extremt känsligt… kan ej fråga vänner.
Jag är 170 cm och väger 56 kg.
Runt 65-68 kg. Är 174 lång. Vägde länge runt 60 men gick upp när jag började styrketräna och äta mer. Kroppen förändras också i takt med att åren går. Så är det bara 🙂
174 och typ 61 kg nu, har gått ner lite pga varit sjuk i princip konstant i 3 månader och knappt kunnat träna. Annars ligger min optimala vikt (enligt mig själv) på cirka 63 kg, det är en vikt där jag inte behöver tänka så mycket på vad jag äter men ändå kan vara nöjd med hur jag ser ut. Förut var min målvikt 58-59 kg men då måste jag vara med restriktiv med vad jag äter och tycker inte riktigt att det är värt det pga älskar mat.
Vilken märklig kvinno- (människo-) syn Bingo har som lägger ut klipp på naken? Julia på toa. Måtte aldrig hans barn sjunka så lågt…