Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Någon mer som fortfarande inte kommit helt i ordning efter flytt? Bott här i flera månader nu men är så tröttsamt att sortera och få det fint.
Det tar typ 2 år för de flesta att få till ett hem
Hade aldrig pallar! Nej max 2 veckor
Prova att flytta ett hus på 380 kvm och komma i ordning på 2 veckor ? Alla bor inte i en etta.
Nej. Och det hade har väl ingen gråttskrattemoji att tillföra? 40 kvadrat eller 750 – det koms väl i ordning när det bör? En vecka eller en månad är ointressant.
Har aldrig bott i en etta! ? Folk är lata bara. Ssluta med ursäkter och ta tag i era liv.
Beror ju på vad man menar med att ”få det fint” kan ju vara allt från att packa upp allt och sätta upp diverse hyllor till mer omfattande renovering.. sånt går ju inte på en sekund. Man behöver väl bo in sig för att hitta rätt känsla ibland?
Beror på hur mycket saker man har.
Japp och om man flyttar till större eller mindre. Tar tid att införskaffa möbler.
Ja och på vad man menar med att fått det fint. Packar upp flyttkartongerna i köket? Jobbat igenom alla detaljer? Styrt upp allt från tvättstuga till förrådet i källaren? Tar ju tid att få ett hem fint och också att komma på precis hur man vill ha det.
Jag är mitt i flytt just nu, så vi har två lägenheter som är kaos. Halpackade lådor i den ena och halvuppackade i den andra. Sååååå less, haha.
Kämpa på ?
Typ, har erfarenheten i alla fall. Minns när jag flyttade till min första lägenhet 2017 och folk sa att det tar tid att bo in sig. Det var aldrig fult och ofixat men det tog 5 år innan jag blev helt nöjd med köket, 6 år innan jag började bli halvnöjd. Har bott i nuvarande lägenhet i fem månader och är nästan helt klar.
Tänkte idag på att jag är 33 år och aldrig bott längre än 2 år någonstans (sen jag flyttade hemifrån), och då tänker jag ändå inte att jag flyttat ofta. Folk flyttar mycket nu för tiden?
Hoppas på att bo kvar längre där jag bor nu, vilket skulle vara skönt, för flyttar är så mycket jobb.
Grunden för mej är viktig. Måste ha tapeter jag trivs med.
Flyttade från 43 kvm till 110 för ett år sen. Kan säga att vi är lååååångt ifrån klara ? Inte ett enda rum är helt inrett än. Det tar tid och kostar pengar..
Absolut, har bott här 10 månader, inte tömt allt i gamla huset än ?
Vi har nyligen flyttat in i en väldigt ljus och härlig bostad med stora fönster. Tyvärr är det en del insyn. Om det hade varit upp till mig hade jag hängt upp snygga spetsgardiner som släpper in ljus, men som ändå gör att man inte ser rakt in. Min man tycker att vi ska ha vanliga gardiner fördragna hela tiden eller persiennerna nere. Liksom hela tiden. Jag vägrar leva i mörker och utan att kunna njuta av våra härliga fönster.
Någon som har tips på praktiska ”insynsgardiner” som inte är spets eller känns för feminina/tantiga?
Vilken våning bor ni på och hur pass mycket insynsskydd ni behöver? Jag brukar tycka att det räcker med typ skira vita gardiner för att skydda mot insyn. När jag bodde på nedre botten så hade jag sådana där insynsskydd som man sätter fast på själva fönstret. Tycker också att det är viktigt att få in ljus och skulle aldrig vilja ha nerdragna persienner hela tiden.
Andra våningen, så man kan se lite från gatan på ena sidan och från huset mittemot på andra. Jag tycker också att något skirt räcker. Då ser man ju bara typ skuggor eller siluetter igenom. Klart man vill kunna vara typ byxlös i sitt eget hem, men det är ju ingen hemlighet att det bor folk här.
Finns ju tunna gardiner som släpper in ljus som inte är i spets. Känns inte jätte snyggt med spets.
Spets känns lite juggetant.. ??
Hemtex har ju många fina gardiner
Jag älskar långa gardiner. Skulle aldrig vilja vara utan.
Tack, ska kolla där 🙂
Visa honom ett fönster utifrån som har skira gardiner och visa hur mycket de skyddar från insyn!
Smart! Han är egentligen väldigt vettig och inredningsintresserad i vanliga fall så vet inte varför han vill bo i en bunker nu 😛
Visst förstår du att ALLT syns in så snart det blir mörkt? Spetsgardiner är som spetstrosor i det hänseendet – det täcker ingenting. Sommarens ljus har vi typ fyra månader om åren – resten är insyn.
Har ni så pass mkt insyn håller jag helt med din sambo – skaffa persienner om ni vill gå byxlösa och tro inte att folk skiter i att kolla in.
Finns ju sådana där persienner man kan dra upp nerifrån så man få lite dagsljus upptill iaf, men skydda nederdelen från insyn.
Jag tycker egentligen att din idé är den bästa, men ett alternativ kanske är sådan plast man sätter på fönstret så det blir som spegelglas utifrån? Jag bor i ett område där många hus har mycket insyn och flera har satt upp sådan plast, vet iofs inte hur det blir inifrån men utifrån ser man inget in iaf.
Tack, ska kolla på sån!
Jag har rullgardiner. I och för sig använder jag dem bara som ”gardiner”(drar ner de en bit). Mina är randiga på tvären(varannan är vit och varannan genomskinlig). Avslutas längst ner med en smal stång i rostfritt. Ger ett stilrent intryck. Finns en massa varianter, kolla hos de som säljer markiser/rullgardiner.
Låter smart, Tack!
Vi har satt dekorplast som är reflekterande i vårat sovrumsfönster. Vi ser ut som vanligt men utifrån är det som en mörk spegel! Tipp topp!
Så fiffigt! Minns du var du köpte plasten? 🙂
Clas ohlson tror jag men finns lite överallt 🙂
Problemet är att när det är ljusare inne än ute så hjälper dom inte och det känns mörkt inomhus…
Hoppas du får bra tips! Mycket kan jag kompromissa med men att ha persienner/ fördragna gardiner dygnet runt hade jag vägrat. Fy tusan alltså. Hade hellre flyttat. Förstår verkligen inte att det finns folk som trivs med det.
Nej jag är också förvirrad över hans plötsliga aversion mot dagsljus. Får se om han reagerar negativt mot vitlök och kors också. För säkerhets skull liksom!
?
Eller hur, riktig knarkarkvartvarning på det..
Skulle bara köpa billiga vita genomskinliga gardiner och hänga upp och dra för och se när han kommenterar ??♀️
Det gjorde jag i förra, tog 2 veckor ? han trodde först inte på mig men hade tagit bild då jag hängde upp och kunde bevisa med det ?
Det finns ju annars en typ av solskyddsfilm att sätta över hela rutan. Syns inget inifrån men utifrån ger det fullt insynsskydd.
Ser dock väldigt tacky ut utifrån. Gå till en gardinstudio och köpt måttbeställda gardiner för syftet istället.
Nej, inte alls om det är gjort av en professionell firma.
Så fort det är mörkt ute och lampan är tänd inne har man full insyn
Oavsett hur bra det görs försvinner ju inte den reflekterande filmen. Det ser fruktansvärt tacky ut.
Lite som att säga att ett laminatgolv inte ser tacky ut för att du använt en bra hantverkare. Det är fortfarande en produkt som ser tacky ut.
Är du klar med ”tacky” nu? Det finns människor som premierar funktion framför din åsikter om stillöshet.
Folk får prioritera precis hur de vill. Ser inte bättre ut för det.
Ikeas Hilja med takskena har jag och de är jättefina! Finns även teresia som beskrivs som skira men inte sett irl
Nej usch. Köp en riktig yakskena från kirsch istället. Ikeas ser billiga och plastiga ut och håller inte ordentligt.
Menade inte Ikeas takskena, utan deras gardin som heter hilja. Min billiga från Jysk är kanon ?
Andra våningen låter inte så farligt med insyn. Hade definitivt bara haft skira vita gardiner, ingen spets. Om det är ett rum som är snyggare utan gardiner hade jag satt upp ”cafégardin”. Sådan som hänger på nedre delen av fönstret. Gotain har en snygg!
Och inte att förglömma; köp en lampa modell större och en blomma som skymmer lite av insynen från folk som står nere på gatan. Då ser de mest bara ert innertak.
Helt nerdragna persienner behöver inte vara knarkarkvart, muslimska hem har helt nerdraget jämt så att ingen ser kvinnornas hår. Jag sjulle aldrig kunna leva utan dagsljus, som i en bunker. Varför flyttade ni till lägenheten med stora fönster för att sen inte vilja ha ljuset?
Haha nej verkligen inte! ? Långt från alla.
Har precis plöjt igenom senaste säsongen av Älskar, Älskar Inte. Här är mina takes:
– Jag tycker att Amanda (Korinne) är en surpuppa
– Rolf (Vilai) är lite creepy
– Tonys styvmamma Annica börjar gå över styr, även om hon verkligen är reality tv gold ⭐️
Håller helt med dig!
Annica har verkligen ballat ur nu.
Ok
Men dra åt h*lvete
Varför ville du eskalera det där så extremt?
För att jag är så oerhört trött på folk som måste skriva dryga svar till ngn som skriver en helt normal trådstart. Varför liksom? Så fruktansvärt onödigt och det förpestar det här kommentarsfältet att folk gör på det viset.
Ok
Men ”ok” är väl inte så himla farligt att skriva? Ignorera bara.
Ordet ”ok” är såklart inte farligt men visst fattar du vad syftet med okej:et är? Att förminska andras åsikter.
Tycker du tar i. Det är väl för att va lite dryg eller rolig. Man behöver inte ta åt sig, det är ett litet ord. Ge inte nån annan makten att förminska dig med det.
Varför måste man vara det då där det inte passar?
Håller med i det du skrev! Tycker också Oskar är lite cringe, speciellt där när de skulle köpa underkläder. Men hoppas ändå att det håller för dem!
Ok
Jag tycker att både Amanda och Korinne är jättejobbiga surpuppor som absolut inte borde vara ihop men Amanda är nog snäppet värre utav dom ?
Håller med. Har även väldigt svårt för Oskar också, han har ju noll känsla för vad hans tjejer behöver och vill ha. Men han verkar inte ha någon större koll på relationer och är allmänt osäker som person.
Tony har vuxit i mina ögon, han verkar genuint tycka om sin tjej och verkar vara en fin pappa. Hans styvmorsa är däremot helt gränslös.
Amanda och Korinne, varför är de tillsammans?? Konstant gnabbande och bråk om minsta lilla grej.
Hon som gift sig med en prins och tyvärr blev gravid borde sluta träffa honom. Han bryr sig ju noll om henne! Gjorde ont att se hur mycket han bortprioriterade henne och han verkar inte heller ha den bästa kvinnosynen. Hon borde tänka på sig själv och sina barn i Sverige.
Äter alldeles för lite då det är så tråkigt att äta ensam, är nästan aldrig sugen på mat. Har ni tips på hur man får i sig mer? Börjar bli orolig för min hälsa….
Näe sorry önskar typ att jag hade det problemet. Vad gör du istället? Jag äter så fort jag är rastlös typ ?
Haha samma här… Älskar mat.
Typ snusar eller äter mindre snacks, sällan ordentliga måltider.
Sluta snusa och ät mellan måltiderna?
Klart du inte är sugen på mat om du går runt och snacksar. Låt bli det så blir du hungrig när det är dags för mat.
Du kan inte FaceTimea med någon när du ska äta för att få sällskap? Eller hitta en serie du bara får se när du äter eller lagar mat.
Vilket angenämt problem du har
Dock ett stort problem hos framförallt äldre. Så bara för du eller jag inte känner igen oss i det så betyder det ju inte att det är ett problem för andra
Tycker inte alls det är angenämnt. Energilös, koncentrationssvårigheter och illamående är bara ett fåtal ”biverkningar”.
Otroligt. Det tyckte säkert min mamma om detta problem också. Hon vägde 30 kg när hon dog.
En god smoothie med jordgubbar, kvarg, banan, proteinpulver, jordnötssmör borde ge energi.
Tack, smoothie är ju perfekt!
Gillar du hummus eller dipp? När jag inte riktigt palla laga mat eller äta kör jag grönsaker i hummus eller dipp, tillsammans med lite typ salami eller sån snackskorv.
Grekisk yoghurt är gott att göra dipp av och innehåller både viktigt fett och protein. Med morot, broccoli osv att doppa mättar det bra.
Älskar hummus så det är ett jättebra tips, tack!
Vad bra! Om du varierar mellan olika grönsaker och hummus en dag och dipp en annan får du i dig massor olika nyttigheter.
Hoppas att du hittar något som funkar för dig och att du får/återfår både aptit och lite matglädje 🙂
Jag är likadan. Har bestämt att jag måste äta ett mål lagad mat/dag. Lagar mat 1-2 ggr/vecka med många matlådor, så det är smidigt att bara värma. Resten av dagarna äter jag ute/hämtmat. Jag tillåter mig själv mycket färdigmat eftersom det är bättre än alternativet (vilket för mig är typ en macka eller några riskakor). Satsa på allt som är enkelt! Pasta med färdiga såser, halvfabrikat att tillaga i ugnen sk ”plåtmat” etc. Man mår så mycket bättre och har så mycket mer energi om man äter ordentligt!
Jag har bott ensam en stor del av mitt liv och tyckte att det hjälpte att snöa in på vissa grejer. Följa matkonton på insta, bli nördig på att få till en perfekt tomatsås osv. Kanske bjuda hem nån på middag ibland och passa på att laga storkok då?
Pga sjukdom har jag perioder där det mesta med mat, känns för mycket. Fått råd av dietist att dutta i mig mindre måltider oftare och försöka hitta mat som jag kan vara sugen på. Lurar igång matlusten lite mer. Inte så mustiga saker, utan en god sallad, mer frukt och grönt, en omelett med något du gillar. Om du har oro för hälsan, boka en tid för att ta lite prover, du kan säkert få en dietist också, som stämmer av med sig, efter provtagning, vad du får för lite av, om du har brist. De är duktiga att bolla med. Kolla på matbloggare som lägger upp mat snyggt, så kanske du känner att det där ser ju rätt gott ut. Är jag själv, ser jag på en serie eller läser en bok, som sällskap.
Tack alla för era tips!! ?
Jag tycker det även funkar bra att köra mycket på frysta grönsaker, typ broccoli, spenat, haricot verts osv. Så kan man bara slänga ner det i maten man lagar.
Vilken influencer har ni avföljt det senaste och varför?
Bianca. Och det slog mig ikväll när jag såg en bild på henne i flödet hur lite jag har tänkt på min kropp den senaste tiden.
Sån tur att Bianca är den enda smala på sociala medier!
Samma här… följde henne förut för att jag tycker hon har en härlig personlighet, men insåg att jag blev lite för väl kroppsmedveten av alla bilder på just hennes kropp. ? gillar dock fortfarande Bianca, men triggas för lätt
Blockat Bianca kräks på na
Vänd det inåt och fundera på hur en människa du inte känner kan påverka dig så mycket.
Biancas jobb med miljonlön ju att påverka oss eller va…? Inte samma sak som att man stör sig lite på kollegans instagram. 🙂
Det låter sunt att omge sig med inspiration från sådant som är hälsosamt. Att välja bort vissa personer som inte påverkar en på ett positivt sätt tyder på att man funderat på hur man fungerar och vad man mår bra av. Alla blir påverkade av människor vi inte känner. Positivt och negativt.
Nej alla blir verkligen inte påverkade av människor man inte känner.
Om ditt flöde i medier hela tiden fylls av negativa människor och hat då påverkas du inte av det? Du berörs inte av att exempelvis se och lyssna på rasistiska kommentarer, människor som berättar om trafficking osv? Låter otroligt. Då tycker jag nästan lite synd om dig.
Hon påverkar inte då hon är blockad ? Bara så less på den familjen så djup är dom inte ?
Miniinfluencers på tiktok som jag inte ens minns namnet på.
Alexandra Bring efter att ha följt i över 10år typ. Börja jämföra mig och upplever att allt är så perfekt hela tiden.
Samma här. Gillar henne och brukar sällan känna avundsjuka men märkte att jag mådde dåligt av att följa henne pga att hon hade så mycket tid med sina barn, mysigt lantställe osv. Har också 3 småbarn som jag älskar att hänga med och önskar så att jag hade mer tid med dom, men svårt att få ihop livet just nu med heltidsjobb etc.
Jag gjorde samma med Sanne Alexandra för ett tag sen. Började jämföra mig och insåg att det påverkade mig negativt. Alexandra har inte den påverkan så henne fortsätter jag följa men fattar verkligen att man kan känna så.
Hanna Theorin.. behöver nog inte ens ange anledning ?♀️
Varför följde du henne ens? Om inte annat för att håna och störa sig?
Jag började följa henne under ivf-tiden. Då var hon intressant. Nu är hon inte det längre ?♀️
Alla som skaffar barn, usch
Bianca, Elsa Billgren, Tanbyklara, Alice Stenlöf.
Fokus på smal kropp
Emilia Wahlund. Gillar henne, men när hon pratar i sina stories så filmar hon sig alltid i närbild och gnuggar sig i ansiktet hela tiden. Hon liksom tar fingret och drar hårt runt ögonen. Tycker det ser lite äckligt ut ? Men har inget emot henne annars.
Ja hon filmar alltid supernära. Sen. Är man ser henne i nån annans story tex ser hon helt annorlunda ut så hon kör verkligen på sina vinklar
HUR kan man intresserat följa en människa som endast är ”relevant” för att hennes killes ex är en pyramidspelande hockeymorsa? Vad har Emilia någonsin yttrat för att bli intressant?
Gabriella Poss, så trött på matbilder och smothies. Samt all överkonsumtion och tjat om hur dåligt hon mår kring sin graviditet
Jag själv avföljde Sanna G häromdagen. Så tröttsamt med en viss typ av bilder och samma skämt hela tiden
Men asså, typ alla? Bianca, Alice, TanbyKlara osv. Har aldrig tänkt så lite på min kropp som nu efter att ha avföljt dem allihopa. Och jisses, vad mycket bättre man mår! Har alltid följt dem och tänkt att jag inte påverkas så mycket av deras content eftersom jag är ganska obrydd av andras liv. Det var inte förrens jag slutade följa dem som jag märkte att jag måste ha påverkats undermedvetet hela tiden. De enda jag följer lite halvt nu är Maja NL och Alexandra Bring.
Har insett att livet är för kort för att följa andras liv såvida det inte bidrar med något. Dem flesta jag följde förut var ju bara av gammal vana.
Jag ”följer” nog ett antal flunsor på Instagram men då jag aldrig scrollar så ser jag dem heller inte ?. Både på FB och Insta går jag till min egna sida och möjligtvis till någon nära väns sida, scrollar aldrig ?. Jo förresten, Henrik Wahlström (heter han så?) går jag in aktivt på på Instagram.
Blev så fascinerad av kommentarerna från inlägget om LD, att så många tror att vem som helst kan få jobb? Hur kommer det sig?
Är ju inte alls så det ser ut i Sverige när man öppnar vilken tidning som helst, eller ser valfri nyhetssändning.
Är man känd brukar det inte vara så svårt
Jag fattar inte att hon inte gör mer med sin konst. Hon är så talangfull, bör kunna försörja sig på konsten men så sitter hon istället och tigger swish?! Så konstigt.
LAT.
Kan vara extremt svårt att klara av eget företag med allt vad det innebär för någon med npf.
Det kan vara svinsvårt att ens ta tag i sökandet när man har en npf diagnos. Men därför finns ju också hjälp att få med allt från själva sökandet, till intervju, till att ”designa” arbetstimmarna så att du pallar etc etc. Har du diagnosen på papper så har du en hel del rättigheter, men är det hobby diagnosering/självdiagnoserat är det såklart knepigare.
Hmm okej, fast många med npf säger också att det är tvärtom, att de absolut inte kan vara anställda utan behöver friheten som ett eget företag ger…
Ja och det beror oftast på att någon hjälper till med det administrativa.
Grejen med npf är ju att alla diagnoser är inte same same, och alla med en diagnos har inte exakt samma svårigheter som en annan med diagnosen. För just LD verkar just det här med att ”ta tag i saker” vara väldigt svårt.
Fast samtidigt lyckades hon driva en väldigt populär blogg och få skriva krönikor för tidningar i ett antal år? Jag tror tyvärr hon är en sådan som ”blivit sin diagnos” när hon fick den. Har sett det hända hos bekanta. Normalfungerande kvinnor som plötsligt gapar ”Jag har faktiskt aspergers så jag kan inte svara i telefon/gå upp innan kl 9/borsta tänderna” när de fått en diagnos på pappret…
Detta vardet dummaste jag har hört. Kvinnor som har gjort våld på sig själva för att få ihop livet och plötsligt förstår hur de fungerar. Ska vi trasa sönder dem totalt? Tror du verkligen den var välfungerande innan eller sökte vård för de höll på att gå sönder?
Folk är ju individer och mång ajour såklart hjälpta men det är Inget påhitt att diagnoser ibland i sig kan försämra människors livskvalitet. Gäller inte bara ADHD etc utan olika typer av diagnoser för både psykiska och fysiska tillstånd.
Gjort våld på sig själva för att de gått till jobbet och lagat mat utan att ha boendestöd som klappar dem på axeln hmm…?
Ja, faktiskt. Det kostar enormt mycket energi för den som har nedsatta funktioner på dessa områden.
HUR gjorde alla dessa kvinnor för 20 år sedan? Undrar verkligen
Ja, faktiskt. Det kostar enormt mycket energi för den som har nedsatta funktioner på dessa områden.
Hon har väl aldrig varit stående krönikör för någon tidning? Tror du tänker på Cissi.
LD har väl inte ens gymnasiebetyg så tveksamt om hon var ”normalfungerande” innan diagnos. Dessutom får man ingen diagnos om man faktiskt är normalfungerande.
Jag vill minnas att hon ganska regelbundet skrev krönikor för en tidning, men jag kan ha fel, hon kanske bara hoppade in ibland…
Om du tror att diagnoser aldrig sätts felaktigt så är du tyvärr väldigt naiv.
Så då är det alltså LILA OLIKA för dem också – enligt dem också. Eller hur‽
Har du en skön personlighet och kan prata för dig så jo. Fått alla jobb som jag varit på intervju.
Men då har du ju arbetslivserfarenhet på ditt cv.
Skulle vilja påstå att kontakter, erfarenheter och utbildning också spelar stor roll, ännu mer om det är en ny bransch man vill byta till.
Självklart kan hon få ett jobb, även om det kanske tar ett tag för arbetsmarknaden är verkligen tuff nu. Hon har ju jobbat förut på förskola och som servitris. Varför skulle det inte gå? Menar ni på allvar att hon OMÖJLIGT kan få ett jobb inom ett par år om hon kämpar på med jobbsök????
”Inom ett par år” var väl inte riktigt vad som diskuterades, folk tyckte att hon borde jobba NU.
Men inom ett par år kan också vara svårt för någon i hennes sits. Glapp i CV på 20 år brukar ställa till det.
Det är inte många som har det lätt med jobbsöket. Men jag kan verkligen inte köpa att LD som är rätt klipsk inte skulle kunna få ett jobb inom två år bara för att hon har en lucka i CVt. När jag var yngre och jobbade på skola hade vi två stycken kvinnor som varit hemma med barn i 15 år och nu jobbade extra som resurser till exempel.
Idag krävs utbildning för i princip alla jobb.
Inte om man kan tänka sig att vara vikarie t ex .
”Kan tänka sig” hon har även 4 barn att förhålla sig till och kan självklart inte jobba vilka tider som helst med kort varsel.
Hennes problem. Aldrig att jag betalar bidrag för någon som suttit hemma 20 år. Om du vill att hon ska få bidrag får du rösta för det.
Alla i skolåldern och uppåt så det ska nog gå att lösa. Exv brukar det inte vara någons problem för personer med erfarenhet att få vikariat i förskolan i Stockholmsområdet.
…spännande för övrigt att det finns folk som tror att föräldrar inte kan ha vikariejobb eller jobba på inringning.
Massor av människor gör det. Det går även när barnen går i förskolan. Känns väldigt medelklassmys att tro att det inte skulle gå?
Hallå kan vi inte prata om TanbyKlara. Andra graviditeten där Jhon inte var helt redo för? Vad är era åsikter/tankar kring detta? Tycker deras relation är stel.
Det finns massor av jobb som inte kräver utbildning. Vikariejobb, butiksjobb, administrativa jobb på kontor, receptionist, vissa typer av handläggare, är bara några helt okej vanliga jobb som jag kommer på på rak arm 🙂
Stämmer dock inte. Min syrra tog studenten och fick jobb snabbt som resurs inom skola, absolut noll utbildning inom skola/omsorg/barn och jobbar heltid där som fast anställd (började med provanställning i 6mån, fick sen fast).
Just resurs är (bra eller dåligt går att diskutera) väldigt lätt att få jobb som då det behövs så otroligt mycket och många i dagens skolor.
Sen om LD vill jobba med det är ju en annan sak.
Anekdotisk bevisföring..?
Du tror att alltså att LD kan få exakt samma jobb som din 20 år yngre syster, varför?
Följer vi samma tråd? Personen påstod att man i princip inte kan få några jobb idag utan utbildning – så jag menade på att det inte stämmer.
Om det spelar någon roll så är min syster också diagnoserad med npf, så det går också. ?
Haha, men va?! För att en person som tagit studenten får jobb som resurs alla jobb? Tror du de helst anställer en pigg student eller en småbarnsmamma med fyra barn och npf?
Jag tror de hellre anställer en fyrabarnsmamma med barn med NPF faktiskt. Däremot tror jag de får nöja sig med 20 åringarna i brist på annat.
Däremot tror jag inte LD är så intresserad av att jobba för den timlönen.
När du var yngre såg arbetsmarknaden antagligen annorlunda ut jämfört med vad den gör idag.
Detta var alltså fem år sedan. 🙂
Men för att få svar på min fråga: du tycker på riktigt att LD inte är kapabel att skaffa ett jobb? Hennes öde ligger inte i hennes händer och hon är ett offer för omständigheter som gör att hon aldrig någonsin kan få ett jobb?
Du kan titta på statistik över arbetslösheten de senaste 5 åren..
Tack, men det finns också statistik på alla som faktiskt jobbar.
Är frågan jobbig att svara på?
Vad är frågan? Tror du blandar ihop mig med någon annan?
Om hon inte har pengar NU får hon jobba NU. Hennes val om hon vill ha mat på bordet.
…hur tänker du nu?
Jag vill också jobba NU och ha pengar NU men jag får avslag efter avslag. Har jag missat någon genväg?
Ingen arbetssökande som försöker är arbetslös mer än två veckor. Om du använder en ursäkt betyder det att du inte försöker. Det är du som måste sätta dig i förarsätet i ditt liv, ingen annan gör det åt dig.
???? Detta är nog det mest priviligerade jag läst! Så fungerar det inte alls. Jag flyttade hem till Sverige och sökte 100-tals jobb under 4 månader. Fick ett deltidsjobb i en butik trotts universitetseksamen. Sen fick jag jobb via kontakter och har den vägen byggt upp en bra karriär. Men nej det är inte bara att söka jobb och få det även om man har adekvat utbildning. LD har inte ens går ut gymnasiet.
”Eksamen”?! ?
Jag har dyslexi. Härligt att du försöker förminska mig genom att använda det mot mig.
Läste inte det kommentarsfältet men tror absolut LD hade kunnat använda sitt gigantiska kontaktnät som influencer om inte annat för att skaffa fram ett jobb.
Alternativt läst en kort utbildning vald efter var det finns brist på folk.
Alla kan absolut inte få jobb men talar man god svenska, har ett stort kontaktnät och kan ta sig igenom ett utbildning av något slag är det mycket viljan som brister om man ändå ej får jobb.
Tänk om folk kunde se möjligheter istället för att gräva ner sig i sina diagnoser. Hur gjorde man förr innan alla dessa tester? Diagnos lat är nog det som mest står i vägen.
Tydligt att du inte har någon erfarenhet. Man gräver inte ner sig. Man klarar inte av vanliga saker som andra gör utan ansträngning. Hur ser man möjligheter i att inte klara av disk, dagliga rutiner och hålla ihop ett vanligt liv? Nu har jag lyckats få till en bra karriär och har städerska och nanny som styr upp det men har man Inte ekonomiska förutsättningar är det något annat. Förr levde folk i missär och på socialbidrag. Är liksom inget nytt att dessa personer finns i samhället..
Din okunnighet är nästan rörande.
Det skulle förvåna mig om LD inte skulle få chansen i äldreomsorgen och liknande. Någon tjänst får hon inte bums, men hon skulle definitivt på prova att skola in sig för att sedan börja springvicka.
Man behöver ej ha gått grundskola eller kunna ordentlig svenska eller ha erfarenhet för att få prova.
Folk verkar utgå från sig själva eller nån de känner. Men har man NPF, depression och aktiva självmordstankar kanske jobbsökandet är lite svårare än vanligt? Lägg på glapp i CV’t, outbildad, femtio bast. Mitt i sitt livs kris (skilsmässa, bodelning etc) Man skulle kunna tro att det saknas grundläggande förståelse för hur människor funkar. Eller empati. Eller både ock.
Ni som säger att hon skulle kunna få jobb för att hon är känd eller har ”kontakter”, har ni funderat på VAD hon är känd för? Vem vill anställa Sveriges gapigaste manshatare? Ingen vill förknippas med nån som är obekväm.
Måste få ventilera en händelse i veckan, har svårt att avgöra om det är ok eller inte. I samband med att jag blev frisk efter 15 år av svåra ätstörningar så gick jag upp rejält i vikt, är idag plus-size och kurvig trots bra kost där jag aldrig äter kakor,godis,läsk eller annat onyttigt. Mina blodvärden, kolesterol och blodsocker är bättre än många andra i min ålder enligt läkaren, även om BMI är högt.
I veckan var jag och gjorde medicinsk botox för migrän när sjuksköterskan från ingenstans rekommenderade mig att kontakta Yasin för att få Ozempic utskrivet. Att det skulle hjälpa mot min migrän om jag gick ner i vikt. Hon menar att jag utan problem skulle få det utskrivet då jag redan ligger i riskzonen för diabetes.
Blev helt paff och svarar att jag inte tror på den metoden, utan lösningen för mig snarare är en PT och träning. Hon säger direkt emot mig och säger: – Nej, du kommer inte gå ner i vikt av träning. Du måste sluta äta så mycket mat och godis.
Vad säger ni? Går hon över gränsen eller agerar som hon ska? Är det verkligen etiskt att hänvisa till privata aktörer och rekommendera mig Ozempic? Och har hon rätt att ta upp vikten med mig, trots att hon inte vet någonting om mina värden eller historik?
Var väl ett tips som var relaterat till din migrän? Hon har väl rätt i sak men såklart inget du behöver göra om det inte känns rätt.
Det låter väldigt oprofessionellt gjort av henne. Jag är ingen läkare men att ge ett sånt råd till någon utan att veta dess medicinska bakgrund känns väldigt felaktigt gjort och näst intill värt att anmäla
Tack för svar. Har väl resonerat som er nu i efterhand, hur omdömeslöst det var att rekommendera specifikt läkemedel utan att vara läkare. Och framförallt när hon inte vet något om mig eller min bakgrund.
Tycker att hon gick över gränsen, helt klart. Ok om hon sagt att ”vet du att viktnedgång kan hjälpa mot migrän”, men att direkt säga att du borde göra si eller så och säga att du behöver sluta äta skit, nej inte ok.
Kort svar. Hon går över gränsen. Som sagt, hon vet inget om dig och slänger ur sig att du ska ta Ozempic. Jag hade blivit jävligt förbannad.
Jag blir så glad att höra att du blivit frisk från ätstörning efter 15 år. Vilken resa du måste ha gjort! Hoppas att du litar på dig själv och mår fortsatt bra i dig själv!
Jag tycker absolut att hon gick över gränsen på alla sätt som går och att det inte låter som att hon behandlade dig bra.. ❤️ Påpekar din vikt, förespråkar Ozempic framför träning och antar att du äter mycket mat och godis utan att hon har någon aning.
Usch!
Tveksamt att rekommendera ett specifikt läkemedel och dessutom via en specifik privat tjänst.
Träning är toppen för hälsan, oavsett hur det påverkar vikten 🙂
Oproffsigt av henne tycker jag. Och oerhört tröttsamt att som överviktig i tid och otid få ”tips” om bantingsmetoder, som om man vore helt tappad och inte vet att VV, ozempic och 5:2 finns.
Självklart inte ok! Omdömeslöst att bara sådär rekommendera det läkemedlet (hon är knappast läkare?) eller vet nåt om ditt liv (hur du äter). Sorry, men botoxtjejer känns kanske inte som de smartaste..
Skulle tagit upp det med hennes arbetsgivare, oetiskt att prata om sånt man inte har koll på, det läkemedlet är allvarliga grejer.
Tack snälla för svar. Det var på en neurologmottagning på ett större sjukhus.
Oj, ännu värre!
Har gått upp i vikt från normalvikt till tjock efter psykmediciner. Helt klart över gränsen. Om hon inte vet något om din bakgrund och ätstörning. Hade blivit väldigt sårad. Så ska inte en vårdpersonal säga. Finns en orsak till att man går upp i vikt.
Frågor:
1. Snörskor – hoppar du i och ur eller knyter du upp och knyter igen?
2. Hur ofta borstar du håret?
3. Om du är över 30, går du ut på klubb och dansar?
4. Vad stod det i ditt senaste mottagna meddelande?
5. Vad gör du ikväll?
1. Oftast hoppar jag bara i.
2. Två gånger i veckan, när det tvättas (har lockigt hår så inget borstande bara sådär).
3. Nej absolut inte.
4. ”Okej, ses då!”
5. Maken är på bröllop så jag tar hand om bebisen (barnfritt bröllop), käkar pizza och ser på SATC.
Ålder på fråga 3 och varför svaret absolut inte!? Nyfiken bara!
Fyller 37 snart. Dels har mina vänner slutat klubba, är upptagna med småbarnsliv och sånt. Och dels så festade jag rätt hårt som student/ung så liksom tröttnade? Senaste gångerna jag var på klubb kände jag mig mest bara trött och väldigt utsatt för tafsande män. :/ Inget nöje helt enkelt.
1. Hoppar i och ur om det är sneakers, knyter om det är converse för att de är mjuka och jag kan iaf inte hoppa i och ur dem.
2. Några gånger om dagen.
3. Jag går ut men dansar inte, har alltid känt mig väldigt obekväm på ett dansgolv.
4. ”Teenage Mutant Ninja Turtles
Teenage Mutant Ninja Turtles
Teenage Mutant Ninja Turtles
Heroes in a half-shell
Turtle power”
5. Försöker planera min sommar
1. Hoppar i
2. Kanske varannan vecka
3. Aldrig klubb men är ute mycket. Barer, sunkhak, konserter, middagar ute. 52 år.
4. ” ja, jag med! Vi kan ta med min katt!!”
5. Har hängt med mina döttrar. Vi har ätit mat, äldsta dottern och jag drack varsitt glas vin medan minsta bakade. Vi har också googlat tatueringar och lyssnat på kent.
1. Lossar lite på snöret bara så jag kan hoppa i! (Jag läste snöskor)
2. Varje dag
3. Aldrig! Har varit på krogen en gång – då var jag 19 år. Nu är jag 37 så det säger väl allt
4. Verkligen ??? när jag berättade för min kompis vilket fint väder hon får när hon landar efter sin utlandsresa
5. Spelar Horizon Zero Dawn på PS5 och har precis kollat på avtackningen av Zlatan ❤️
1, knyter löst så att jag kan klämma i och ur
2, en gång om dagen iaf
3, nej men jag hade bra gärna velat. Fan vad kul att dansa.
4, ”då får vi se hur det utvecklar sig”
5, ligger i sängen, äter godis och jordgubbar och letar kul serie
Nr 4: antingen svar på att någons barn håller på att bli sjuka, eller någon som dejtar???
Eller gravid. Ny frisyr. Nylagd gräsmatta. Kvällens ÖS (kommer det någon som är gift och kär i kollegan? Vad vore ett ÖS utan det va)
1. Hoppar i och ur.
2. Aldrig, pga kort och lockigt.
3. Nope.
4. Åååh neeej, vi måste äta upp allt detta själva.. Stackars oss!
5. Virkar, äter godis och lyssnar på pod.
1. Knyter/ knyter upp med dubbelknut varje gång
2. Två ggr om dagen minst
3. Aldrig, sällan ute efter kl 20 (är 33, inga barn)
4. ”Aa”
5. Kollar på säsongsfinalen av The Valley och äter chips
1. haha hoppar i utan att ändra knuten.
2. Minst två ggr om dagen. Blir lätt rufsigt
3. Nej det gör jag inte.
4. ” Blev tvungen eftersom vi hamna i dödläge”
5. Nyss hemkommen från min svägerska. Käkat middag & umgåtts. Nu kollar jag fotboll
Svar.
1. Knyter upp
2. En gång veckan kanske. Har väldigt glansigt hår som inte trasslar sig, så det rä ker att dra med fingrarna igenom bara.
3. Nej. Men det gjorde jag inte när jag var yngre heller.
4. Ok, jag provar igen. (från min far)
5. Tittar på hoarders och googlar inredning.
1. Knyter upp och knyter
2. Bara om jag ska iväg så andra ser mig haha
3. Sist var kanske ett halvår sen?
4. Blev tipsad om en artikel i Aftonbladet om Test på skönhetsprodukter från Normal
5. Varit på födelsekalas hela eftermiddagen och kollar nu på EM i friidrott
1. Beror på. Mina sneakers hoppar jag bara i. Använder dock skohorn. Mina vandrarkängor som jag ofta har när jag går med hunden måste jag knyta och knyta upp varje gång
2. En gång i veckan när jag tvättar det.
3. Nej aldrig. 32 och gravid nu. Sist jag var ute och dansade var jag kanske 25? Minns inte ens.
4. Tack för att du bara finns där❤️
5. Slöat i soffan framför tvn och promenerat med hunden
Knyter upp
Stor gles kam vill ej sabba mina lockar
Hemmafest
Du är gullig
Tittar på friidrott. Toppen!
1. Hoppar in och ur
2. Varje morgon och oftast när jag kommer hem från jobbet.
3. Nja, sällan. Innan jul var senaste gången. Är 38.
4. Hi ladies, please see next weeks rooster below. Have a great weekend.
5. Ska spela SWTOR med maken efter barnen har somnat.
1. Knyter upp och om igen, hatar när skor inte sitter ordentligt fast på foten
2. En gång om dagen
3. Nej, tycker krogen/klubb är ofantligt tråkigt. Älskar hemmafester och sådär men känner mig vilse ute. Tror jag kanske blir för ”stel” som nästan alltid är helt nykter, det gör att jag nog har svårt att släppa loss (är 31)
4. ”Ok, vad skönt!”
5. Äter chips och tittar på serien From (så bra!)
1: Hoppar i utan att knyta (Adidas Gazette-skor, bästa modellen?)
2: varje morgon och varje kväll
3: Nej inte längre. Varje helg innan jag träffade min man som 29-åring. Nu lockar varken krogen eller dansgolv mer än en kväll hemma med möjlighet till 8 h sömn! Dricker ej längre heller så kanske är därför.
4: Jag är hemma! Spelningen var kanon! Ha en bra kväll på er nu. Älskar er alla // mamma
5: Ligger på soffan, äter barnens rester av fredagsgodiset och scrollar. Inväntar ork att borsta tänderna o lägga mig haha
Kanske ska tillägga om sms:et!
Mamma är 72 år, var ute på nån sort festival (tidigt på kvällen) där ett band spelade, och hon kände sångaren i bandet sen 40 år tillbaka. Hon bor ensam och hon hör alltid av sig när hon kommer hem, så jag vet att allt är okej.
Vad fint ?
Ni som studerar eller har studerat, brukar ni skriva kursutvärdering? I sådana fall, är ni ärliga?
Väldigt sällan orkar jag fylla i. Och tycker inte frågorna är det jag egentligen vill svara på i vissa kurser.
Har du då inte skrivit dina åsikter i någon ruta för fritextsvar?
Oftast brukar jag göra det och är alltid ärlig, annars är det ju ingen vits. Har jag förslag på förbättringar eller byte av kurslitteratur skriver jag det.
Ja och ja?
Japp svarar för det mesta och svarar ärligt.
Är alltid ärligt, men har varit med på många kursutvärderingsmöten. Det är hopplöst att ta sig tiden att fylla i något, för ingen ansvarig vill ta åt sig eller ändra på något ändå.
Spännande att vara med där! Eller inte med tanke på vad du skriver. Är det fler än kursansvariga med då? Programansvarig också?
Ja det gjorde jag alltid. Var alltid ärlig och försökte ge förslag på ändring. Känner att man inte kan klaga varje kurs om man inte lyfter problemet 🙂
Jag skriver alltid att kursen var för alldeles för lätt så att de nästkommande får en svårare kurs. Då blir det mindre konkurrens på arbetsmarknaden för mig.
???
Jag är lärare och kan svara för alla att nej, de flesta svarar inte på kursutvärderingen. Max 5% brukar svara, de flesta lärare på universitetet jag jobbar suckar mest åt att de måste skicka ut sen när ändå ingen svarar.
Ja, jag har fullt i en del. Och jag är extremt ärlig. Gett både hård kritik och talat om exakt vad jag varit nöjd med
IBS – hur fick ni ordning på er mage? Det finns verkligen inga mönster i vad jag kan äta och inte äta och det är så jobbigt. I början var det mest akuta diarréattacker jag fick strax efter måltid men nu kan jag behöva springa på toa flera gånger på en timme.
Har också en svidande känsla längst ner i magen vissa dagar.
Har tittat på FODMAP men är så urdålig på kost, jag vet inte var jag ska börja och hur.
Vad har ni för besvär och hur lindrar ni era besvär?
Har använt mig av FODMAP. Tidskrävande men har för mig gett bäst effekt. Körde ett tag laktosfritt och glutenfritt men har de senaste åren kört laktosfritt enbart. Rörelse hjälper jättemycket! Märker direkt skillnad om jag har haft en lugn/stillasittande/inte så rörlig dag jämfört med en mer aktiv dag där jag har rört på mig mycket.
Hur länge körde du med FODMAP? Och vad äter man, känns som all mat ligger på den listan.
Funderar också på laktosfritt att testa det ett tag.
Jag har tyvärr ett stillasittande jobb men ska försöka röra mig mer.
Några månader vill jag minnas, det är längesedan nu. Börja att exempelvis köra glutenfritt en månad. Sedan helt utan laktos. Sedan kanske laktosfritt en månad. Ta det successivt och gör det ordentligt. Det kan vara vettigt att skriva matdagbok och även hur du rör dig/tränar. De dagar som var lugna för mig var när jag körde truck men ingenting mer. Det var skillnad mot när jag körde truck OCH plockade artiklar, uppenbart. Genom dagboken så kan det förhoppningsvis bli synligt vad din mage mår bra och mindre bra utav.
Du kan be om hjälp med foodmap av dietist på VC.
Uteslöt mejeriprodukter, växtoljor (undantag olivolja) och gluten. Jag är inte gluten intolerant men det har gjort stor skillnad. Framförallt friterad mat och halvfabrikat ställer till det. Äter mycket växtbaserat och kyckling med grönsaker. Till frukost äter jag smoothie.
Hej!
Jag har haft IBS i flera år och precis som du inte förstått mönstret, vissa saker triggar ibland och ibland inte. Testade verkligen allting kändes det som och jag hade MYCKET problem.
Tillslut gick jag en holistisk magkurs där jag fick hjälp med hur jag skulle äta, vilka kosttillskott jag skulle börja med, vitaminer, mineraler och prebiotika, probiotika, sporbakterier, mct-olja etc. Jag gjorde även ett avföringsprov och fick hjälp utifrån det resultatet, och fick bla veta att min tarmar har svårt att bryta ner fetter etc.. Detta tog flera månader, då man först går igenom en läkningsfas, utrensning och sen uppbyggnad igen. Vet inte vart du bor men kika på Magfald.se. Tror en onlinekurs kommer komma längre fram.
Idag cirka 8 månader senare, så kraschar jag så sällan att det blir ett ”oj vad hände nu” och oftast vet jag varför, tex mycket socker, eller Laktos som jag inte heller tål. Kör på 80/20 – dvs äter paleokost(funkar bäst för mig) till 80% så gott det går, och annat till 20% – ibland mer, ibland mindre men försöker hålla det hyfsat. Detta har gjort en enorm förändring, då jag knappt kunde lämna lägenheten för att gå till mataffären tidigare pga mental oro(för att vara utan toa) som triggande magen i sin tur, och då kraschade jag. Nu har jag faktiskt inga sådana hjärnspöken, iblaaaand kan det komma lite om jag kraschar när jag inte är hemma, men som sagt, händer väldigt sällan.
Jag trodde att det inte fanns något kvar att göra och var sååå uppgiven innan det så rekommenderar verkligen att kontakta Magfald.
Har du ont långt ner i magen kanske du ska kolla med gyn.
Nu kommer jag säga emot typ allt vad fodmap heter…. Men med dietisthjälp har jag fått en nästintill perfekt mage efter att ha haft besvär hela vuxenlivet genom att vänja in min mage på att äta fibrer i mängder. Dvs väldigt mycket frukt, grönt, baljväxter, fullkorn, nötter och fröer. Får extremt ont i magen av kött, och skippar gärna mjölkprodukter också (är även laktosintolerant). Tycker att särskilt grova kålsorter (svartkål, grönkål, rödkål) och svart eller rött ris gör att magen blir riktigt glad, men också broccoli, haricot verts, solrosfrön, pumpakärnor osv. Alltså fibrer fibrer fibrer, MEN det behöver vänjas in långsamt!! Om du kan hitta en bra dietist med koll på ibs-forskning så kan du säkert få hjälp och stöd genom processen, för det kräver en del tålamod. Men så värt det!
En sak till är att jag börjat ta probiotika, dvs mjölksyrabakterier och de blev som sista pusselbiten för att slippa lös mage/diarré och framförallt urgency (alltså att man känner att det trycker på väldigt mycket och att man får bråttom till toa). Jag tar en tuggvariant från Apotek hjärtat som min dietist ”godkände” eftersom den innehåller flera olika bakteriestammar, samt att en av dessa är en som heter något med Ramnosus som tydligen är forskad på och ska vara särskilt bra mot just diarré. Det har varit ett riktigt mirakel med de tabletterna, de verkar nästan som ett ”skydd” mot när jag väl äter mindre fibrer, typ pizza som ju kan sätta ordentlig fart på magen men inte ens det rubbar balansen längre?
Men dietisten förklarade väldigt tydligt att denna prObiotika typ bara funkar såhär bra om man sett till att ge tarmen ordentligt prEbiotika först, och bästa sättet att ge prebiotika är just genom fibrer. Han var också noga med att stötta mig i att ibs inte behövrr innebära att man gör massa begränsningar och snävar in sin kost, eftersom ibs oftast handlar om det psykiska och inte någon ”sjukdom” i tarmen som gör att den inte tål saker. Jag ska prova att gå lite kbt också för att jobba med ångest och stresshantering, som kanske blir sista pusselbiten för att min mage ska fungera. Men jag har redan nu verkligen fått ett helt annat liv med en mage som nästan inte alls besvörar mig längre och fan vad värt det har varit även om vägen dit varit jobbig emellanåt?
Vet inte om detta är en bra lösning egentligen men det enda som hjälpt mig är att börja med lägsta dosen av antidepressiva, läkare som rekommendera. På något sätt stabiliserar och lugnar den magen. Jag blev jätte förvånad att det ens funka men så otroligt skönt!
Får såklart attacker ändå ibland beroende på vad jag ätit (oftast fett) men är inte alls som det var förut när man knappt kunde gå utanför dörren ?
Du har varit på en mag/tarm avdelning och gjort olika undersökningar? Gastro och koloskopi? Om du tillhör en medicinavdelning brukar de rekommendera efter att ha fått diagnosen, att man hör av sig, vid ändringar. Dietist finns också att tillgå. Låter inte riktigt som du fått vare sig information eller mediciner, eller så misstolkar jag dig totalt.
Flerspråkiga barn
Hej!
Mitt barn lever i Spanien, hemma pratar vi spanska och jag försöker att uteslutande prata svenska med vår unge när vi är ensamma men blir svårare när spansk familj är närvarande så d r blir mer naturligt att samtliga pratar spanska – bör jag fortsätta med enbart svenska även med andra familjemedlemmar närvarande?
Har ni några andra bra tips/tankar gällande flerspråkiga barn?
Han är just nu 4 månader och pratar såklart inte ännu ?
Du ska prata ditt modersmål med barnet, det är det bästa.
Håller med. De språken/språket som barn ”utsätts för” är även de som hen kommer att lära sig. Så fortsätt att prata svenska.
Prata svenska så mycket du kan med barnet! Ju tidigare man börjar desto lättare lär sig barnet!
Man brukar säga att för att ett barn ska bli flerspråkigt (med bra nivå) så behöver det exponeras minst 30% för det andra språket.
Så ja skulle säga fortsätt prata svenska du! Sjung sånger åå svenska, när du läser så läs böcker på svenska och när barnet är större så kan hen titta på svenska barnprogram också.
Stämmer inte alls det du skriver.
Det gäller att vara konsekvent. Mina barn är 8 och 3 år och vi bor i Tyskland. Min man är tysk (och hans familj). De pratar tyska i skolan och hemma pratar vi svenska (även min man tragglar på med svenskan).
Men oxkså viktigt att tex se på tv på svenska och läsa på svenska och hitta svenska kompisar som
Barnet kan prata med i lek.
Håll ut och prata svenska om du vill att de ska bli tvåspråkiga.
Tack så mycket för alla svar!
Det är ditåt jag kör, pratar så mycket jag kan då det självklart är tacksamt med båda språken! Sjunger och läser redan på svenska och tänker fortsätta med det.
Spanska blir självklart naturligt från min sambo och hans familj (med 0 svenskkunskaper) samt skolan framöver.
En annan fråga, ska man även försöka introducera engelska? Nivån på engelska från skolan här i Spanien lämnar en del att önska men när/hur gör man det enklast?
Annars är min stora farhåga att ungen kanske lär sig förstå svenska men svarar mig på spanska, några tips för att undvika det? Många av mina svenska vänner har det så med sina barn nämligen.
Tack för fina inputs!
Jag vet inte riktigt hur det är i Spanie, om mycket är dubbat där fortfarande etc. Men i Sverige behöver man som förälder inte introducera barn för engelska eftersom det kommer naturligt med internet, TV m.m. Dagens barn i Sverige hade lärt sig engelska bra även utan skolans hjälp. Är det liknande i Spanien kanske man inte behöver lägga till mer engelska hemma? Eftersom ni redan är tvåspråkiga.
Hej!
Problemet är just det att allt är dubbat… Min sambo lyckades övertala mig till att titta på svenska snabba cash, dubbat till spanska… Så du kan förstå nivån.
Få av mina jämnåriga (+-30 år) spanska vänner pratar engelska och jag tror nivån är fortsatt lila låg i skolorna.
Men att enbart köra utan dubbat gör garanterat sitt!
Sånger och ramsor på svenska är också bra, och att räkna. Räkna och svära är något man fortsätter att göra på modersmålet. Frågade just min som har engelska som främsta språk, klockan och månader tänker han också alltid på svenska.
Hej! Ja räkna ramlar oftast in på svenska mest naturligt, klockan håller jag med om men inte månader!
Känns så konstigt att spanska kommer mer naturligt då jag enbart ”levt” på spanska i sju år men när man bor i det och enbart pratar spanska i hemmet så blir det väl ganska naturligt så.
Just nu kämpar jag med att försöka göra om mig själv. Jag är på nåt sätt uppfostrad sån att mitt värde ligger i allt jag gör för andra. Så jag gör så otroligt mycket grejer. Orimliga grejer. Typ offrar all min tid och ork, agerat chaufför, betalar grejer, minns allas födelsedagar, köper presenter … etc på en absurd nivå för att kunna ha känslan av att vara omtyckt och betyda nåt för nån. Sen blir jag alltid besviken på mina vänner, för de kan ju såklart inte möta mig på min självutplånande nivå. Så jag lider av att alltid tro att jag är bättre vän med folk än de anser sig vara med mig … jag inser att jag måste ändra på detta – men var ska jag få mitt värde ifrån då? Finns det någon annan som har erfarenhet av sånt härnt?
Oja! Särskilt det där med presenter… har förut alltid fixat till familj vid ALLA högtider (tvås syskon med familjer + mamma och pappa) det var påskpresenter, blommor, julgrupper, nått till halloween mm mm. Även när jag hade varit på resa så köpte jag saker.
Fick liksom aldrig nått tillbaka heller…. Nu i efterhand kan jag skämmas när jag tänker på det. Så överdriven jag var liksom??!
Men med tiden så har det försvunnit mer och mer, vet inte riktigt hur det blev så, kanske ledsnade på mig själv eller att aldrig få tillbaka…men nu är det vanliga presenter dvs när nån fyller år och julklappar (i rimlig mängd).
Sen i övrigt så har jag otroligt höga krav på mig själv, och ja, då är det lätt att bli besviken på andra som inte är på samma ”nivå” som man tror att man själv är på. Det är skitjobbigt faktiskt.
Jag vill inte låta hård nu men du är fostrad till ett ansvarslöst beteende! Det kan låta konstigt men om du släpper hela tanken på ditt värde/bekräftelse lite och så lyfter vi blicken.
Du tar inte ansvar för dig själv och ditt mående utan lägger över det ansvaret på andra. Du gör saker för andra och hoppas få saker/reaktioner/agerande tillbaka som ska få dig att må bra. Men det blir inte bra för det är inte deras ansvar att se till att du har ett värde och de har säkert fullt upp mig själva först. Det ska du också ha istället! Det är Du som ska identifiera vad du behöver för att må bra. Sedan ger du dig själv det. Du ska ge dig själv ditt värde! När du prioriterat dig först kan du ge saker/tjänster/tid åt andra i den mån det finns utrymme. Bekräftelsen/värdet du får av av att ge är guldkanten i livet – inte ditt grundvärde.
Jämför med flygresan där du tar på din egen mask innan du hjälper någon annan.
Eller ekonomi, du betalar fasta avgifter och mat först. Det är att ta ansvar. Guldkanten kommer sedan!
Hur gör man det då?
Jo, lyssna på dig själv och känn efter. Vad mår du bra av? Det kan vara så mycket, stort och smått!
Att vakna upp till ett rent hem?
Plocka undan på kvällen, vakna upp och tacka dig själv för att du gjort detta för dig och njut av att du var värd det!
Gillar du golf?
Våga gå med i en klubb, unna dig medlemskapet. Gå dit och njut av att du är värd det!
Det är lika ansvarsfullt som att betala räkningar, äta grönsaker och använda bilbälte. ❤️
1. Jag läste snöskor och tänkte herregud, hur många använder såna? Fler använder nog skor med snören. Tvingar ner fötterna om det går men bra för hälsan att böja sig mycket.
2. Aldrig
3. Nej
4. Snygging!
5. Letar efter någon bra film att se.
Jag ska på student och tänkte köpa mig en locktång för att få lite frisyr. Men jag fattar verkligen inte vad man ska ha för storlek. Vill se lite så där härligt slarvigt lockig ut. Har axellångt ganska tunt hår.
Har verkligen inga tjejkompisar (eller andra kompisar) att fråga, får jämt googla mig fram men den här gången fattar jag ändå inte. Finns det någon här som kan förklara vad jag ska köpa för storlek?
Åh nej, jag som blev så glad över ett svar och tips 😉 men nu blev jag förvirrad igen. Varför är det bättre med den storleken?
Förstår såklart att det säkert är en smaksak men jag fattar liksom inte vad som blir rätt för mig.
Tack för att ni svarar förresten! ?
Har du långt hår kommer inte locken hålla på den stora. Köp den mindre.
Jag föredrar 28 över 32 men mitt hår är långt. Då hänger lockarna ut sig och håller därför bättre med 28. Baybeliss har väldigt bra och prisvärda.
Varför finns det så många ensamma människor när det finns så många ensamma människor? Det jag menar är att om alla ensamma människor skulle börja hitta varandra och hitta en kompis så skulle ju ensamheten försvinna, eller iallafall minska drastiskt?
Det måste finnas jättemånga ensamma människor därute som är jättefina personer, men som bara inte har hittat ”sin/sina personer”.
Varför är det så svårt att ”utrota” ensamhet när problemet egentligen borde vara väldigt lätt att lösa? Jag tror att alla skulle kunna hitta någon som de tycker om och tvärtom, tillochmed de som andra tycker är ”konstiga”. Bara några tankar.
Problemet är väl att alla dessa ensamma människor har ett beteende som förstärker dess ensamhet. Man vill inte gå ut, kanske är blyg eller tillbakadragen, eller introvert, man kanske mår dåligt eller är deprimerad, man kanske har blivit bränd av vänskap och relationer tidigare och stängt av den delen av livet. Jag tror att de som vill hitta vänner gör det. Och de som sitter ofrivilligt ensamma är de som skapar denna ensamhet själva, medvetet eller undermedvetet.
Det här relaterar jag till. Har kompisar men tidigare vänskaper har skadat mig så jag är ensam fast ändå inte. Svårt att förklara känner jag men det finns några jag i alla fall smsar med varje dag så kompisar finns.
Problemet är väl HUR man hittar de andra. Kan också vara svårt att ta kontakt, inte så lätt för alla.
Ja, det finns ju sidor på nätet där man kan hitta vänner men det verkar vara svårt för många där med tyvärr
Genom jobb
Gympa
Ideellt arbete
Från skoltiden
Grannar.
Tänker att ensamma personer kanske har en personlighet som behöver en vän med motsatta egenskaper för att det ska ”hända något”.
Annars är det en väldigt fin tanke.
Ja, men det finns väl ensamma personer med mycket energi och ”go” i också tänker jag? Men som av olika anledningar inte har hittat rätt? När man kommer upp i 30-årsåldern har ju många hittat ”sin grupp” redan och är inte så öppen för att släppa in nya. Och de som då ännu inte har hittat sin grupp i 30-40-åren har ännu svårare att komma in någonstans.
Ja självklart finns det de 🙂 de va bara en tanke jag skrev
Just de med grupper och att komma in känner jag själv igen mig i. Kan vara lite avis på de runt mig som har sina stora gäng att umgås med. Blir extra tydligt nu på sommaren. Däremot känner jag mig inte ensam då jag ändå har människor att umgås med. Men lider verkligen med de som inte har något alls
Det var inte menat som något illa, hoppas du ej tog det så ?
Nej jag tog det absolut inte illa 🙂 fint att du skrev det
Jo,man behöver bli adopterad av en extrovert,som tar en ut i livet!
Så borde det rimligtvis vara.
Ensamhet beror givetvis på många olika faktorer men undrar vad de vanligaste orsakerna är… tänker att vi blivit mer ensamma på sistone. Beror det på mobilerna..soc media osv?
Är själv inte speciellt ensam men kan uppleva ensamhet ändå pga att jag tycker att folk i allmänhet beter sig lite märkligt. Självupptagna och ganska ogenerat med allt. Har den sociala kompetensen försämrats? Upplever också att alla är extremt dömande. Har själv inte tålamod för ”dåligt” beteende eller ointressant snack.
Någon mer som tycker det är störigt att alla ska ta bilder hela tiden och inte lever i nuet. Har blivit så less på det att jag nästan undviker att umgås med vissa människor. Tycker fan inte det är ok att man ständigt ska förväntas vilja vara med på bild hela tiden. Sjukt beteende.
Vad tänker ni om.detta?
Ja självklart!
Det beror på att folk inte går ut på samma sätt som förr eftersom de kan vara ”sociala” hemifrån via internet. Förr var det tråkigare att vara hemma så man träffades mer ute.
Lite sorglig utveckling tycker jag. Hade gärna levt under tiden då man åkte ut och dansade på folkparker och dånt, det verkade så mysigt ?
Köper ni ny mobil kontant eller via abonnemang?
Abonnemang
Har köpt både och men föredrar att betala den direkt.
Abonnemang. Känner att jag kan lika gärna betala för en telefon i två år eftersom jag ändå byter efter två år, oftast. Har Telenor så kan byta efter ett år, det har jag gjort ibland om det aldrig känts bra med en telefon. Nuvarande har jag haft i tre och den är fortfarande jättebra och håller batteritiden en hel dag.
Skönt, min börjar bli dålig på fler vis. Brukar köpa kontant men uppåt 10’ börjar fan svida
Ja det är väldigt mycket pengar för en telefon.
Alltid kontant och billigaste abonnemanget via typ hallon.
Samma. Kontant och Vimla. Avskyr avbetalningar, lån och knepiga villkor. Inte min grej.
Samma här. Ingen avbetalning på bilen heller. Så skönt.
Alltid kontant.
När man lämnar sin 6-månaders för att åka utomlands med ett tandblekningsföretsg ?
En 6 månaders klarar sig säkert utmärkt med sin andra förälder om man behöver arbeta.
Klarar sig…visst, men det skadar anknytningen.
Fast hur länge är hon utomlands? I flera månader? Några dagar gör vakren till eller från gällande anknytningen.
Vem?
Vet inte vem det syftas på, men varför bryr du dig? Så länge barnet har en trygg anknytningsperson hos sig så kan du nog sova lugnt.
Vad är problemet med det?
När någon annan gör det så skrattgråter du, varför?
Galet
Vet inte vem du pratar om, men pappor kan ju behöva åka iväg på konferens, kick-offs eller jobbmöten utomlands så varför skulle inte mamman kunna åka om matningen fungerar utanför amning? Själv skulle jag inte kunna det pga amning.
Malin Gabrielsson tror jag hen menar.
Det är en viss reality profil där pappan inte finns med i bilden. Lämnar ofta iväg sin 6 månaders till mormor och morfar för diverse utekvällar ? Malin och Jonas minsta har väl precis fyllt ett? (Eller två??)
Det är lika förkastligt med pappor som gör så.
Min terapeut sa att jag måste byta bana helt och börja jobba med något som är kravlöst, dvs inga deadlines eller massa krav, lugn miljö, helst få eller inga kollegor och där jag får komma och gå som jag vill. Gärna jobba hemifrån ensam.
Visste inte vad jag skulle säga. Vad finns det för jobb som passar i den beskrivningen? Hon sa att risken är stor att jag blir utbränd annars och att jag är i gränsfall.
Jag är mer kreativt lagd men orkar inte starta eget just nu. Hon sa även att många kvinnor är som jag men går emot sin natur (?) och att det är därför så många kvinnor är utbrända.
Tydligen är kvinnor som klarar hög press och stress mer maskulina och har högre testohalt (?). Kommer inte ihåg allt hon sa men det var väl kärnan i det hela.
Nån som har tips och råd? ♡
Jag har eget företag, inga kollegor, jobbar hemma osv. Men deadlines och kundkontakt. Jag tänker att det är svårt att inte ha några krav eller någon press alls. Finns det såna jobb ens, när saker blir klara när de blir klara och inget är viktigt eller bråttom? Låter orimligt
Lätt att säga men svårare att genomföra. Jag har kämpat hela våren med att hitta och söka jobb där jag har viss behörighet men som inte är det jag jobbar med idag. Det är banne mig inte lätt…
Sen tror jag det är svårt att hitta jobb som är helt kravlösa…
Så borde det rimligtvis vara.
Ensamhet beror givetvis på många olika faktorer men undrar vad de vanligaste orsakerna är… tänker att vi blivit mer ensamma på sistone. Beror det på mobilerna..soc media osv?
Är själv inte speciellt ensam men kan uppleva ensamhet ändå pga att jag tycker att folk i allmänhet beter sig lite märkligt. Självupptagna och ganska ogenerösa med allt. Har den sociala kompetensen försämrats? Upplever också att alla är extremt dömande. Har själv inte tålamod för ”dåligt” beteende eller ointressant snack.
Någon mer som tycker det är störigt att alla ska ta bilder hela tiden och inte lever i nuet. Har blivit så less på det att jag nästan undviker att umgås med vissa människor. Tycker fan inte det är ok att man ständigt ska förväntas vilja vara med på bild hela tiden likt en rekvisita i en freakshow. Sjukt beteende.
Vad tänker ni om detta?
Hur känner du kring det hon sa? Och hur mår du? Det låter som att terapeuten vill att alla yttre påverkningar på ditt mående ska ändras men att det kanske behövs en förändring som kommer från dig och din inre påverkan.
Hon var så hård i tonen så jag vågade inte säga så mycket eller ställa frågor. Sen är jag så trött att jag knappt orkar.
Jag har blrjat picka huden och noppa fjun i ansiktet, drar i håretoch drar ut hårstrån. Blir så när jag känner mig stressad och orolig.
Jag känner igen mig i din känsla och förstår att det känns tungt men skulle verkligen råda dig att byta terapeut! Via vårdcentralen borde du kunna få remiss till en KBT-terapeut. Har du en bra läkare?
Det vågar jag intr just nu. Hon vet ju mer än mig och att byta för det vet jag inte om det är rätt och tänk om nästa är värre? Ja, det har jag men vill inte störa mi n läkare när jag väl fått hjälp nu med en terapeut. Får se hur jag gör framöver. Har ångest och vill inte göra det värre.
Du stör inte din läkare, hen är inte en vän som du behöver ha överseende med utan jobbar med folks hälsa både fysiskt och psykiskt. Om hen inte får uppföljning kan dom inte hjälpa dig. Värt att tänka på.
Ibland är det värt att ta ett jobbigt steg för att det ska löna sig i längden. Innan du faktiskt blir utbränd på riktigt, då är vägen tillbaka väldigt lång och tuff
Det låter inte bra. Låter snarare som du behöver vara sjukskriven än söka nytt jobb just nu. Börja med att sjukanmäla dig en vecka.
Jag jobbar och kommer fortsätta. Vågar inte sjukskriva mig eller ta paus.
Därför jag hoppades på jobbtips, behöver inte passa in i allt hon sa såklart!
Varför vågar du inte sjukskriva dig? Det är vad an bör göra i din situation för att inte bli sjukare.
Låter lite som bullshit, inte vetenskapligt. Finns nog få såna jobb som hon beskriver..
Varför drar hon alla kvinnor över en kam? Frågade hon dig vad DU vill? Jag vet inte men får en dålig känsla av det du beskriver..
Då är alla kvinnor i vården och skolan maskulina och fulla med testosteron då? ? Skulle byta terapeut, vad har hon för utbildning egentligen?
Jag är kvinna, tål stress bra och jag har noll simultankapacitet, måste göra en sak i taget annars blir det kaos. Så jag tror jag har mycket testosteron.
Eller så är du bara en människa, kommer i olika variationer…
Det låter mer som att du behöver vara ifrån all typ av jobb och krav en tid och återhämta dig innan du börjar planera nästa steg.
Word! ?
Det är inget alternativ, skulle få grov ångest. Vill verkligen inte göra chefen och alla besvikna. Kan verkligen inte göra det för min ångest skulle bli värre av att veta att de känner irritation och skulle inte kunna slappna av iallafall.
Som jag skrev tidigare så måste inte allt passa in vad hon sa men om ni har tips på jobb som uppfyller något av det så vore det hjälpsamt.
/TS
Fast här du inte hur du själv låter? Du prioriterar din chef framför din hälsa. Utmattning kan ge permanenta hjärnskador och du behöver ta det på allvar. Får du ångest av att inte prestera är det ju vad sin psykolog bör fokusera på omgående så du får återhämtning. Det finns även ångestdämpande. Jag har inte bara haft problem med utmattningssyndrom utan även ptsd. Oxascand var ända sättet att komma ner i varv för mig i början innan jag klarade av att ta till mig terapin. Nu 6 år senat kan jag fortfarande inte jobba heltid och kämpar dagligen.
Enda alternativet jag kan komma på är att du får tillfälliga uppgifter på din nuvarande arbetsplats men om jag förstår dig rätt så är inte det ett alternativ.. något nattjobb? Hantera ärenden på Skatteverket eller liknande?
Kan du plugga något som du är intresserad av och har lätt för dig?
Vara nära djur och natur läker alltid mig när jag behöver komma borta från människor.. hade din terapeut något förslag kanske?
Det är ju troligen här grundproblemet ligger. Du får ångest av att inte prestera och pleasea så du driver dig för hårt. Jag tror det kvittar vad du byter till, du kommer hitta krav som som du ställer på dig själv ändå och som du känner att du måste leva upp till.
Byt terapeut och börja jobba med din rädsla för att misslyckas, dina orimliga prestationskrav och din eventuella konflikträdsla istället för det är nog snarare där du hittar grunden till din utmattning än på ditt arbete. Din kollegor, är alla i din sits på väg mot utmattning?
Tycker det låter väldigt oprofessionellt att säga så! Menar hon att du behöver det för stunden eller för alltid? Låter mer som hon tycker du ska sjukskriva dig men varför inte säga det då.
Jag har varit där en gång och då klarade jag inte av varken deadlines eller krav. Började jobba 25%, sen 50%, 75% o sist 100%. Nu tillbaka o avancerar. Gå till botten med din ångestproblematik och varför, vad jag förstår, du inte klarar av krav och deadlines.
Någon som använder/använt ViktVäktarna med positivt resultat?
Underbara Clara verkar väldigt nöjd med VV.
Jag gick ner i vikt med VV efter min graviditet. När jag sedan gick med igen för att gå ner lite till så hade de bytt program och det passade mig inte över huvud taget och vågen rörde sig inte neråt heller. Började räkna kalorier (inte jättestrikt) i Lifesum och har nu börjat gå ner igen. Är väldigt lätt att överäta med VV i och med 0-pointsmaten. Allting har ju ändå kalorier.
Precis, alla dieter och koncept är ju en form av CICO (calories in calories out), bara att de har olika upplägg (LCHF, Atkins, keto, periodisk fasta, och VV). Jag har aldrig kört VV men använder MyFitnessPal (tidigare hade jag Lifesum) och tycker det funkar grymt att räkna ut vad man ska äta själv.
ILCHF och Keto räknar du inte kalorier och de har ändå inget med kroppen att göra, då det är ett MÅTT PÅ ENERGI.
Jag sa inte att man räknar kalorier med det? Men går man ner i vikt på vilken av alla dessa dieter som helst följer det samma princip = CICO
Har vart med flera gånger. En gång var jag väldigt strikt och gick ner 15 kg på ett år. Inte så mycket kanske och det gick väldigt sakta.
Sen gick jag upp efter graviditeter och räknade points hemma lite på en höft och gick ner alla gravidkilon.
Men efter sista barnet hände absolut ingenting med vv. Gav upp efter ett halvår och typ 5 kg ner.
Triggade bara igång en massa ätatörningstankarnoch självförakt.
Har man varit med flera gånger så är väl det ett tecken i sig att det inte funkar.
Jag gick med 1/1 i år och har hittills gått ner 15 kg. Kost och motion i kombination. Jag gillar det!
Jag använde det nyligen för att gå ner 6-7 kilo. Tog ett tremånaders medlemskap och efter drygt två månader hade jag nått mitt mål.
Följer du appen korrekt så kommer du att få bra resultat.
Vad blir ni avundsjuka på? Jag kan bli avundsjuk på ungdomar med stöttande föräldrar. Kände mig bortglömd i ungdomen, fick klara mig mycket själv. Fick aldrig känslan att mina föräldrar var riktigt stolta över mig. Jag kan även bli lite avundsjuk på personer med naturligt fint utseende, för jag är väldigt missnöjd med mitt egna.
Människor med en stor (trygg och sund) familj och släkt. Jag kommer själv från, milt uttryckt, dysfunktionella familjeförhållanden där merparten antingen har supit ihjäl sig eller tagit livet av sig innan de fyllt trettio.
❤️❤️❤️
Den som är i arbetslivet. Är sjukpensionär. De som är psykiskt friska och har vänner. Avundsjuk på de som orkar leva livet är sjukt trött.
På:
– alla som är smala. Kläder sitter mycket snyggare på någon som är smal och har små bröst.
– folk som har kompisar som de kan fira midsommar och nyår med. Har kompisar, men jag har inget sammanhang att naturligt bli medbjuden till och det känns konstigt att bjuda in sig själv.
– alla som har semester att räkna ner till? är student så jag sommarjobbar. Inte hela sommaren men jag har inte fyra goa veckors ledighet.
Dom två första instämmer jag på. Önskar såå man hade ett litet kompisgäng att fira med.
Ja då stänger jag av sociala medier. Klarar inte av alla lyckliga midsommarfirare.
Inte jag heller. Hela midsommarhelgen samt nyårsafton.
Nyår jul midsommar. Ser ut som alla har någon att vara med. Även om man har familj kanske man inte kommer överens. Våga fråga vara öppen. Finns många som är ensamma vid högtider. Våga fråga någon som är singel lever ensam om ni kan ses. Den man frågar kanske blir väldigt glad.
De som har jobb de trivs med, som är nåt de älskar att göra, inte är stressigt och har bra betalt ändå (som min man ?). Väldigt vackra kvinnor eller folk som är begåvade och duktiga inom tex musik, måleri eller dans.
Och som har ett tight tjejkompisgäng! Eller ett samlat kompisgäng överhuvudtaget (har vänner men utspridda).
Blir också avundsjuk på folk (i alla åldrar) som har stöttande föräldrar. Jag har heller aldrig haft det och har idag ingen kontakt med dom.
Stämmer in i kompis-situationen. Blir avis på de med stora gäng så de alltid har någon att fira eller vara med. Extra tydligt nu inför semestern. Även avis på er som har sommarställe när jag ändå började tänka på semestern
Och på er som har ett jobb ni trivs med och har bra villkor/lön/flex osv
De som har många vänner/ett kompisgäng/en genuin bästa kompis överhuvudtaget som de kan ringa när som helst. Det gör mig jätteavis.
Den här tråden fick mig att känna att jag nog har det bra ändå med få men riktigt nära vänner plus många mer ytliga (när jag är avundsjuk på de som har ett riktigt tight stort tjejgäng)
Jag är avundsjuk på de som har vänner med barn i samma ålder. Ingen av mina vänner har barn i ”rätt ålder” eller inga barn alls. Drömmen att kunna hitta på saker och grillkvällar med annan barnfamilj och barnen typ är bästa vänner
Åh vad ledsen jag blir för alla er som önskar er kompisar att fira högtider med.
Jag är lyckligt lottad som har det, så vet inte hur ni känner er. Men önskar att jag gjorde det så skulle ni få fira med oss! Vi firar alltid allting jättemycket, och alla är alltid välkomna till oss!
Jag har inget tight kompisgäng men jag har 3 nära vänner, plus mamma, storasyster och en vuxen systerdotter som jag ALLTID kan ringa till när jag vill. Är oerhört tacksam för det känner jag nu.
Hoppas och tror att ni hittar erat gäng till slut.
Jag är avundsjuk på alla som växt upp i en ”normal” familj utan missbruksproblematik. Fasen så tufft det är att vara barn till missbrukare, man går verkligen miste om mycket och lär sig att dölja/ljuga för andra i tidig ålder. Plus att vi är många som har djupa ärr från barndomen som tar många år som vuxen att bearbeta och acceptera.
Kvinnor som är korta. Jag är ganska lång (175) och är ingenting jag tänker något negativt om idag rent generellt (tyckte det var jobbigt i tonåren). Men jag bär nästan aldrig klackskor på grund av min längd. Jag hade kunnat ljuga och säga att det är för att jag inte kan gå i klackar, men rent krasst handlar det om att jag undviker det för jag blir så mycket längre än andra. Och känner att människor alltid envisas att påpeka ”oj vad du är lång” med klackar. Tycker det är så fint med klackskor så kan bli avundsjuk på kvinnor som är korta och kan bära klackar och ändå uppfattas nätta på något vis.
Jag är 174 cm och skulle gärna vara längre! Det är tjusigt med lite längd! Använder gärna hög o stadig klack,(m pga jag föll o stukade fot illa,så nu är jag lite skraj för det) 175 är inte särskilt långt ens för en tjej…det är inte basketspelar-el fotomodellängd s.a.s. Det är beklämmande att se långa kvinnor med dålig hukande hållning och platta skor för att de tror de ser kortare ut…de gör de inte. Sträck på dig och var i din hela längd,ta på klackskor om du vill o bry dig inte om vad folk tycker!
Förra helgen gifte jag mig med en kille jag matchade med på tinder för några år sedan. Tänkte sprida lite hopp ?
Stort grattis ❤️
Jag gifte mig nyligen med killen jag matchade på tinder med för 2 år sen. Han är helt fantastisk och vi hade ett riktigt sagobröllop ✨
Jag är gift med en matchning från tinder. Hållit ihop i 6 år nu!
Jag gifte mig förra året med min Badoo-dejt!
Varför hamnade min förra kommentar i modd?
Är det någon som beställt från amazon.se?
Jag gjorde en beställning för mer än 1 månad sen som jag nu ser har blivit avbruten. Jag har inte fått något mail om detta eller fått tillbaka mina pengar. Har svenska amazon ens någon kundtjänst? Tror ni jag kan få tillbaka mina pengar?
När jag försökt maila/chatta med dem får jag bara upp felmeddelande om tekniskt fel. Suck.
Jag har beställt från Amazon fler gånger, både svenska och amerikanska. Har aldrig varit några problem och paketet har alltid kommit när det ska.
Oj Vad konstigt! Beställt massor från us, UK och Sverige men aldrig varit med om liknande. Finns kundtjänst i appen.
Konstigt! Jag beställer därifrån flera gånger i månaden, aldrig haft problem.
Det har hänt mig också. Fick pengarna tillbaka när jag beskrev vad som hänt för Amazon kundtjänst. Var nåt formulär man fyllde i.
Min tvåmånaders är förkyld ? är så arg på pappan som blev smittad av någon, har pussat på gossen, samt hostar inte i armvecket utan RÄTT UT.
Men händer inte sånt ibland? Kan inte va så ovanligt? Ska man inte hålla sitt barn ens då? Hosta rakt ut är ganska äckligt om nån är nära men bor man ihop lär det inte göra så stor skillnad ändå.
Håll koll på andningen och spola näsan med koksaltlösning (googla på hur du gör) för att rensa. Äter bebisen bra och har vanliga kissblöjor så mår den bra. Är du orolig så prata med BVC
Det är helt omöjligt att hålla sig borta från alla förkylningar. ❤️
Tack ? jo han är precis som vanligt, ville mest skriva av mig då alla ickeammande i min närhet antingen sover eller festar just nu. Hade glömt att sådant får man inte göra här ?
Vaddå får inte? Kränkt much?
En nybliven mamma är ju känslig så ni kanske ska tagga ner lite.
Behöver ju inte basha sin man här och leka offer sen för det.
Att få barn är inget fripass för att göra vad som helst.
Eller spola med bröstmjölk
En bebis dör inte av lite förkylning. Chilla.
Och RS-virus är… vad? En infektion som börjar med en vanlig förkylning. PSD är vanligast månad 2-4.
PSD har ingenting med förkylning att göra. Herregud använd sunt förnuft, physiomer, snorsug och höj upp huvudändan på sängen lite.
Hur orkar en del föräldrar vara så hispiga?
(Ja jag är också förälder).
Hispig när barn dör till följd av rs? Titta på statistiken och visa hänsyn.
Ursäkta jobbar du inom vården? Barnläkare här. RS är en infektion, likt andra infektioner (covid, rhino, influensa). Jag har under mina år aldrig sett ett barn dö av RS och de barnen som tyvärr har gjort det har varit prematura eller haft någon underliggande sjukdom. Problemet med RS är slembildningen, så ovanstående tips duger bra. SIDS/PSD är vanligast månad 2-4 PGA rökning, ej ammats, sova på mage osv osv. Det är otroligt skrämmande att vem som helst utan någon insikt eller kunskap kan yttra sig så som du gör. Jag hoppas verkligen att du slutar med det.
Jag tror inte på att du är läkare. Såhär säger Läkartidningen ”Den förklaring som brukar ges är att bröstmjölk minskar risken för virusinfektioner, som ofta finns som en bakgrundsfaktor vid plötslig spädbarnsdöd.” Att nyligen ha varit förkyld är en känd riskfaktor för plötslig spädbarnsdöd, även om det så klart inte ökar risken något enormt, men det finns med när man läser på om riskfaktorer.
Du behöver inte tro på att jag är läkare. Vad jobbar du med? Trolleri? Så länge du inte jobbar inom vården eller har sett de här patienterna ska du nog vara tyst. Du blir ingen expert för att du googlat fram en rad i läkartidningen. Har man ingen vårdkunskap eller utbildning inom vården kan man inte förstå etiologin eller möjliga riskfaktorer till olika sjukdomar. Du har gått in på läkartidningen och läst att det är en riskfaktor, grattis. SIDS har många riskfaktorer, en förkylning är såklart en liten riskfaktor, men inte en betydande. Att skrämma upp föräldrar på en blogg för att du tror på medias överdrivna myter om RS är pinsamt.
Läs på lite om du ska fortsätta din rast. Har du tillgång med ditt troll konto eller är det bara läkare som kan logga in?
Mitt barn dog av en förkyldning. Tack för påminnelsen. Rs-är ett jävla helvete.
Vad är problemet? Så länge ni inte lever som eremiter så kommer barnet att utsättas för baciller, är väl helt sjävklart. Vänta bara tills du ev. får fler barn och då har äldre barn som drar hem förskolebaciller.
Tänk på att RS-säsongen anses vara över av FHM. Troligtvis ingen fara med lite hosta och snuva. <3
Hur tar man kontakt med en granne utan att verka weird?? finns en tjej i min ålder i samma hus och hon verkar trevlig! Finns ju såna där personer som man bara ”den där vill jag bli vän med”, och hon har en glad utstrålning. Men jag vill inte vara en läskig typ heller?
Prata med henne i trapphuset. Ha en fest och bjud henne för att ni ändå stör typ ?
Vi har inget trapphus haha. Vi har loftgång och bor på olika våningar så vi passerar aldrig varandras lägenheter eller råkar hamna i trapphuset samtidigt som man kan göra när man bor i lägenhet med trapphus. Får fundera på fest hahaha? fast det kanske funkar?
Be henne om hjälp med nåt, typ låna strykbräda eller skruvdragare, och bjud på fika som tack?
IVF
Gjort vår första insättning som inte gick vägen.
Någon mer som gjort/går igenom? Hur många insättningar tog det för er? Vilken metod använde ni?
Skall börja med progynon istället för naturlig och är nervös för missfallsrisken…
Vad tråkigt att höra!
Jag gjorde ivf+2 fet, sen en till ivf, är nu gravid v 14. Men jag har rätt mkt otur, fått missfall varje gång utom den här.
Håller tummarna för dig!
3 försök med äldsta & galet många försök med yngsta… men kliniken var också sjukt dålig. Inte förrän jag bytte och läkaren lyssnade in hela min sjukdomsbild som jag blev gravid på första försöket.
Är på ivf nr 6 nu.
Förslag till Camilla: Ha ett”hitta vänner”-inlägg på bloggen någon gång. Jagtycker att det skrivs i alla öppet spår om ensamhet och svårigheter att hitta vänner. Det kanske har gjorts på bloggen tidigare? Jag tror det hade varit fint iaf om de som söker nya bekantskaper kan skriva stad och några rader om sig själva för att se om man kan hitta likasinnade att umgås med 🙂 och ja jag hade såklart varit intresserad själv!
Det har gjorts. Verkar inte ha varit så lyckade om jag inte minns fel
Vad tråkigt! Undrar varför? Är ju som sagt inlägg om att folk inte har vänner här varje vecka.
Folk listar bara var de bor och sen händer inget mer.
Precis, ”34 år, Kristinehamn, någon mer här?” funkar inte. Man behöver en beskrivning tänker jag. Ålder, stad, lite beskrivning av intressen, kanske om barn finns osv.
Ja och kanske ett konkret förslag, typ vi ses på xx-restaurangens uteservering för en drink kl 19 på lördag i xx-stad, eller promenad i xx-parken/skogen/längs kanalen, eller xx-lekparken med barnen. Det funkar inte om man förväntar sig att andra ska vara drivande, man måste vara det själv. Då tror jag det kan funka, bra förslag att ha här i BB.
På små orter har folk mera fördomar är min erfarenhet. Bor i en liten stad och det är familjeliv mamma pappa barn som gäller. Är säkert lättare i större städer träffa nya människor. Är också fakta att i hela Norden finns det många singlar som bor ensamma. Ser det också som ett samhällsproblem. Många mår så dåligt av ensamhet att det påverkar dem psykiskt.
Jag flyttade från en stad med ca 35k invånare till en med 60-65k och redan där märks skillnaden. Mycket också för att det här är en studentstad men jag har bott här i ett halvår och har träffat många fler redan än vad jag träffade under alla år i den förra staden, så ju mindre stad desto svårare tycker jag. Så jag håller med dig där.
Handlar ju dock inte om fördomar utan att folk på mindre orter växt upp med varann i skolan och har ett tight nätverk av vänner och familj kvar runt husknuten, de behöver inte fler/nya
Ja kanske. Själv är jag mer för en liten beskrivning och så får man ett kontaktsätt och så skriver man lite privat innan. Jag hade inte känt att ”ja vad kul att träffa en totalt främmande människa på en drink” utan hade velat se om det fanns en vibe i text. Men man är ju olika.
Hannah Graaf + Dick Tärnström?
I så fall går det undan i hockey ?
Någon förklarade att DT är den förre ägaren till lägenheten som HG köpt.
Den lägenheten köper du inte. Det är en hyresrätt 😉
Någon mer som fortfarande inte kommit helt i ordning efter flytt? Bott här i flera månader nu men är så tröttsamt att sortera och få det fint.
Det tar typ 2 år för de flesta att få till ett hem
Hade aldrig pallar! Nej max 2 veckor
Prova att flytta ett hus på 380 kvm och komma i ordning på 2 veckor ? Alla bor inte i en etta.
Nej. Och det hade har väl ingen gråttskrattemoji att tillföra? 40 kvadrat eller 750 – det koms väl i ordning när det bör? En vecka eller en månad är ointressant.
Har aldrig bott i en etta! ? Folk är lata bara. Ssluta med ursäkter och ta tag i era liv.
Beror ju på vad man menar med att ”få det fint” kan ju vara allt från att packa upp allt och sätta upp diverse hyllor till mer omfattande renovering.. sånt går ju inte på en sekund. Man behöver väl bo in sig för att hitta rätt känsla ibland?
Beror på hur mycket saker man har.
Japp och om man flyttar till större eller mindre. Tar tid att införskaffa möbler.
Ja och på vad man menar med att fått det fint. Packar upp flyttkartongerna i köket? Jobbat igenom alla detaljer? Styrt upp allt från tvättstuga till förrådet i källaren? Tar ju tid att få ett hem fint och också att komma på precis hur man vill ha det.
Jag är mitt i flytt just nu, så vi har två lägenheter som är kaos. Halpackade lådor i den ena och halvuppackade i den andra. Sååååå less, haha.
Kämpa på ?
Typ, har erfarenheten i alla fall. Minns när jag flyttade till min första lägenhet 2017 och folk sa att det tar tid att bo in sig. Det var aldrig fult och ofixat men det tog 5 år innan jag blev helt nöjd med köket, 6 år innan jag började bli halvnöjd. Har bott i nuvarande lägenhet i fem månader och är nästan helt klar.
Tänkte idag på att jag är 33 år och aldrig bott längre än 2 år någonstans (sen jag flyttade hemifrån), och då tänker jag ändå inte att jag flyttat ofta. Folk flyttar mycket nu för tiden?
Hoppas på att bo kvar längre där jag bor nu, vilket skulle vara skönt, för flyttar är så mycket jobb.
Grunden för mej är viktig. Måste ha tapeter jag trivs med.
Flyttade från 43 kvm till 110 för ett år sen. Kan säga att vi är lååååångt ifrån klara ? Inte ett enda rum är helt inrett än. Det tar tid och kostar pengar..
Absolut, har bott här 10 månader, inte tömt allt i gamla huset än ?
Vi har nyligen flyttat in i en väldigt ljus och härlig bostad med stora fönster. Tyvärr är det en del insyn. Om det hade varit upp till mig hade jag hängt upp snygga spetsgardiner som släpper in ljus, men som ändå gör att man inte ser rakt in. Min man tycker att vi ska ha vanliga gardiner fördragna hela tiden eller persiennerna nere. Liksom hela tiden. Jag vägrar leva i mörker och utan att kunna njuta av våra härliga fönster.
Någon som har tips på praktiska ”insynsgardiner” som inte är spets eller känns för feminina/tantiga?
Vilken våning bor ni på och hur pass mycket insynsskydd ni behöver? Jag brukar tycka att det räcker med typ skira vita gardiner för att skydda mot insyn. När jag bodde på nedre botten så hade jag sådana där insynsskydd som man sätter fast på själva fönstret. Tycker också att det är viktigt att få in ljus och skulle aldrig vilja ha nerdragna persienner hela tiden.
Andra våningen, så man kan se lite från gatan på ena sidan och från huset mittemot på andra. Jag tycker också att något skirt räcker. Då ser man ju bara typ skuggor eller siluetter igenom. Klart man vill kunna vara typ byxlös i sitt eget hem, men det är ju ingen hemlighet att det bor folk här.
Finns ju tunna gardiner som släpper in ljus som inte är i spets. Känns inte jätte snyggt med spets.
Spets känns lite juggetant.. ??
Hemtex har ju många fina gardiner
Jag älskar långa gardiner. Skulle aldrig vilja vara utan.
Tack, ska kolla där 🙂
Visa honom ett fönster utifrån som har skira gardiner och visa hur mycket de skyddar från insyn!
Smart! Han är egentligen väldigt vettig och inredningsintresserad i vanliga fall så vet inte varför han vill bo i en bunker nu 😛
Visst förstår du att ALLT syns in så snart det blir mörkt? Spetsgardiner är som spetstrosor i det hänseendet – det täcker ingenting. Sommarens ljus har vi typ fyra månader om åren – resten är insyn.
Har ni så pass mkt insyn håller jag helt med din sambo – skaffa persienner om ni vill gå byxlösa och tro inte att folk skiter i att kolla in.
Finns ju sådana där persienner man kan dra upp nerifrån så man få lite dagsljus upptill iaf, men skydda nederdelen från insyn.
Jag tycker egentligen att din idé är den bästa, men ett alternativ kanske är sådan plast man sätter på fönstret så det blir som spegelglas utifrån? Jag bor i ett område där många hus har mycket insyn och flera har satt upp sådan plast, vet iofs inte hur det blir inifrån men utifrån ser man inget in iaf.
Tack, ska kolla på sån!
Jag har rullgardiner. I och för sig använder jag dem bara som ”gardiner”(drar ner de en bit). Mina är randiga på tvären(varannan är vit och varannan genomskinlig). Avslutas längst ner med en smal stång i rostfritt. Ger ett stilrent intryck. Finns en massa varianter, kolla hos de som säljer markiser/rullgardiner.
Låter smart, Tack!
Vi har satt dekorplast som är reflekterande i vårat sovrumsfönster. Vi ser ut som vanligt men utifrån är det som en mörk spegel! Tipp topp!
Så fiffigt! Minns du var du köpte plasten? 🙂
Clas ohlson tror jag men finns lite överallt 🙂
Problemet är att när det är ljusare inne än ute så hjälper dom inte och det känns mörkt inomhus…
Hoppas du får bra tips! Mycket kan jag kompromissa med men att ha persienner/ fördragna gardiner dygnet runt hade jag vägrat. Fy tusan alltså. Hade hellre flyttat. Förstår verkligen inte att det finns folk som trivs med det.
Nej jag är också förvirrad över hans plötsliga aversion mot dagsljus. Får se om han reagerar negativt mot vitlök och kors också. För säkerhets skull liksom!
?
Eller hur, riktig knarkarkvartvarning på det..
Skulle bara köpa billiga vita genomskinliga gardiner och hänga upp och dra för och se när han kommenterar ??♀️
Det gjorde jag i förra, tog 2 veckor ? han trodde först inte på mig men hade tagit bild då jag hängde upp och kunde bevisa med det ?
Det finns ju annars en typ av solskyddsfilm att sätta över hela rutan. Syns inget inifrån men utifrån ger det fullt insynsskydd.
Ser dock väldigt tacky ut utifrån. Gå till en gardinstudio och köpt måttbeställda gardiner för syftet istället.
Nej, inte alls om det är gjort av en professionell firma.
Så fort det är mörkt ute och lampan är tänd inne har man full insyn
Oavsett hur bra det görs försvinner ju inte den reflekterande filmen. Det ser fruktansvärt tacky ut.
Lite som att säga att ett laminatgolv inte ser tacky ut för att du använt en bra hantverkare. Det är fortfarande en produkt som ser tacky ut.
Är du klar med ”tacky” nu? Det finns människor som premierar funktion framför din åsikter om stillöshet.
Folk får prioritera precis hur de vill. Ser inte bättre ut för det.
Ikeas Hilja med takskena har jag och de är jättefina! Finns även teresia som beskrivs som skira men inte sett irl
Nej usch. Köp en riktig yakskena från kirsch istället. Ikeas ser billiga och plastiga ut och håller inte ordentligt.
Menade inte Ikeas takskena, utan deras gardin som heter hilja. Min billiga från Jysk är kanon ?
De här funkar bra som insynsskydd och är inte romantisk eller särskilt tantig spets:
https://www.ikea.com/se/sv/p/lill-spetsgardiner-1-par-vit-90111980/
Andra våningen låter inte så farligt med insyn. Hade definitivt bara haft skira vita gardiner, ingen spets. Om det är ett rum som är snyggare utan gardiner hade jag satt upp ”cafégardin”. Sådan som hänger på nedre delen av fönstret. Gotain har en snygg!
Och inte att förglömma; köp en lampa modell större och en blomma som skymmer lite av insynen från folk som står nere på gatan. Då ser de mest bara ert innertak.
Helt nerdragna persienner behöver inte vara knarkarkvart, muslimska hem har helt nerdraget jämt så att ingen ser kvinnornas hår. Jag sjulle aldrig kunna leva utan dagsljus, som i en bunker. Varför flyttade ni till lägenheten med stora fönster för att sen inte vilja ha ljuset?
Haha nej verkligen inte! ? Långt från alla.
Har precis plöjt igenom senaste säsongen av Älskar, Älskar Inte. Här är mina takes:
– Jag tycker att Amanda (Korinne) är en surpuppa
– Rolf (Vilai) är lite creepy
– Tonys styvmamma Annica börjar gå över styr, även om hon verkligen är reality tv gold ⭐️
Håller helt med dig!
Annica har verkligen ballat ur nu.
Ok
Men dra åt h*lvete
Varför ville du eskalera det där så extremt?
För att jag är så oerhört trött på folk som måste skriva dryga svar till ngn som skriver en helt normal trådstart. Varför liksom? Så fruktansvärt onödigt och det förpestar det här kommentarsfältet att folk gör på det viset.
Ok
Men ”ok” är väl inte så himla farligt att skriva? Ignorera bara.
Ordet ”ok” är såklart inte farligt men visst fattar du vad syftet med okej:et är? Att förminska andras åsikter.
Tycker du tar i. Det är väl för att va lite dryg eller rolig. Man behöver inte ta åt sig, det är ett litet ord. Ge inte nån annan makten att förminska dig med det.
Varför måste man vara det då där det inte passar?
Håller med i det du skrev! Tycker också Oskar är lite cringe, speciellt där när de skulle köpa underkläder. Men hoppas ändå att det håller för dem!
Ok
Jag tycker att både Amanda och Korinne är jättejobbiga surpuppor som absolut inte borde vara ihop men Amanda är nog snäppet värre utav dom ?
Håller med. Har även väldigt svårt för Oskar också, han har ju noll känsla för vad hans tjejer behöver och vill ha. Men han verkar inte ha någon större koll på relationer och är allmänt osäker som person.
Tony har vuxit i mina ögon, han verkar genuint tycka om sin tjej och verkar vara en fin pappa. Hans styvmorsa är däremot helt gränslös.
Amanda och Korinne, varför är de tillsammans?? Konstant gnabbande och bråk om minsta lilla grej.
Hon som gift sig med en prins och tyvärr blev gravid borde sluta träffa honom. Han bryr sig ju noll om henne! Gjorde ont att se hur mycket han bortprioriterade henne och han verkar inte heller ha den bästa kvinnosynen. Hon borde tänka på sig själv och sina barn i Sverige.
Äter alldeles för lite då det är så tråkigt att äta ensam, är nästan aldrig sugen på mat. Har ni tips på hur man får i sig mer? Börjar bli orolig för min hälsa….
Näe sorry önskar typ att jag hade det problemet. Vad gör du istället? Jag äter så fort jag är rastlös typ ?
Haha samma här… Älskar mat.
Typ snusar eller äter mindre snacks, sällan ordentliga måltider.
Sluta snusa och ät mellan måltiderna?
Klart du inte är sugen på mat om du går runt och snacksar. Låt bli det så blir du hungrig när det är dags för mat.
Du kan inte FaceTimea med någon när du ska äta för att få sällskap? Eller hitta en serie du bara får se när du äter eller lagar mat.
Vilket angenämt problem du har
Dock ett stort problem hos framförallt äldre. Så bara för du eller jag inte känner igen oss i det så betyder det ju inte att det är ett problem för andra
Tycker inte alls det är angenämnt. Energilös, koncentrationssvårigheter och illamående är bara ett fåtal ”biverkningar”.
Otroligt. Det tyckte säkert min mamma om detta problem också. Hon vägde 30 kg när hon dog.
En god smoothie med jordgubbar, kvarg, banan, proteinpulver, jordnötssmör borde ge energi.
Tack, smoothie är ju perfekt!
Gillar du hummus eller dipp? När jag inte riktigt palla laga mat eller äta kör jag grönsaker i hummus eller dipp, tillsammans med lite typ salami eller sån snackskorv.
Grekisk yoghurt är gott att göra dipp av och innehåller både viktigt fett och protein. Med morot, broccoli osv att doppa mättar det bra.
Älskar hummus så det är ett jättebra tips, tack!
Vad bra! Om du varierar mellan olika grönsaker och hummus en dag och dipp en annan får du i dig massor olika nyttigheter.
Hoppas att du hittar något som funkar för dig och att du får/återfår både aptit och lite matglädje 🙂
Jag är likadan. Har bestämt att jag måste äta ett mål lagad mat/dag. Lagar mat 1-2 ggr/vecka med många matlådor, så det är smidigt att bara värma. Resten av dagarna äter jag ute/hämtmat. Jag tillåter mig själv mycket färdigmat eftersom det är bättre än alternativet (vilket för mig är typ en macka eller några riskakor). Satsa på allt som är enkelt! Pasta med färdiga såser, halvfabrikat att tillaga i ugnen sk ”plåtmat” etc. Man mår så mycket bättre och har så mycket mer energi om man äter ordentligt!
Jag har bott ensam en stor del av mitt liv och tyckte att det hjälpte att snöa in på vissa grejer. Följa matkonton på insta, bli nördig på att få till en perfekt tomatsås osv. Kanske bjuda hem nån på middag ibland och passa på att laga storkok då?
Pga sjukdom har jag perioder där det mesta med mat, känns för mycket. Fått råd av dietist att dutta i mig mindre måltider oftare och försöka hitta mat som jag kan vara sugen på. Lurar igång matlusten lite mer. Inte så mustiga saker, utan en god sallad, mer frukt och grönt, en omelett med något du gillar. Om du har oro för hälsan, boka en tid för att ta lite prover, du kan säkert få en dietist också, som stämmer av med sig, efter provtagning, vad du får för lite av, om du har brist. De är duktiga att bolla med. Kolla på matbloggare som lägger upp mat snyggt, så kanske du känner att det där ser ju rätt gott ut. Är jag själv, ser jag på en serie eller läser en bok, som sällskap.
Tack alla för era tips!! ?
Jag tycker det även funkar bra att köra mycket på frysta grönsaker, typ broccoli, spenat, haricot verts osv. Så kan man bara slänga ner det i maten man lagar.
Vilken influencer har ni avföljt det senaste och varför?
Bianca. Och det slog mig ikväll när jag såg en bild på henne i flödet hur lite jag har tänkt på min kropp den senaste tiden.
Sån tur att Bianca är den enda smala på sociala medier!
Samma här… följde henne förut för att jag tycker hon har en härlig personlighet, men insåg att jag blev lite för väl kroppsmedveten av alla bilder på just hennes kropp. ? gillar dock fortfarande Bianca, men triggas för lätt
Blockat Bianca kräks på na
Vänd det inåt och fundera på hur en människa du inte känner kan påverka dig så mycket.
Biancas jobb med miljonlön ju att påverka oss eller va…? Inte samma sak som att man stör sig lite på kollegans instagram. 🙂
Det låter sunt att omge sig med inspiration från sådant som är hälsosamt. Att välja bort vissa personer som inte påverkar en på ett positivt sätt tyder på att man funderat på hur man fungerar och vad man mår bra av. Alla blir påverkade av människor vi inte känner. Positivt och negativt.
Nej alla blir verkligen inte påverkade av människor man inte känner.
Om ditt flöde i medier hela tiden fylls av negativa människor och hat då påverkas du inte av det? Du berörs inte av att exempelvis se och lyssna på rasistiska kommentarer, människor som berättar om trafficking osv? Låter otroligt. Då tycker jag nästan lite synd om dig.
Hon påverkar inte då hon är blockad ? Bara så less på den familjen så djup är dom inte ?
Miniinfluencers på tiktok som jag inte ens minns namnet på.
Alexandra Bring efter att ha följt i över 10år typ. Börja jämföra mig och upplever att allt är så perfekt hela tiden.
Samma här. Gillar henne och brukar sällan känna avundsjuka men märkte att jag mådde dåligt av att följa henne pga att hon hade så mycket tid med sina barn, mysigt lantställe osv. Har också 3 småbarn som jag älskar att hänga med och önskar så att jag hade mer tid med dom, men svårt att få ihop livet just nu med heltidsjobb etc.
Jag gjorde samma med Sanne Alexandra för ett tag sen. Började jämföra mig och insåg att det påverkade mig negativt. Alexandra har inte den påverkan så henne fortsätter jag följa men fattar verkligen att man kan känna så.
Hanna Theorin.. behöver nog inte ens ange anledning ?♀️
Varför följde du henne ens? Om inte annat för att håna och störa sig?
Jag började följa henne under ivf-tiden. Då var hon intressant. Nu är hon inte det längre ?♀️
Alla som skaffar barn, usch
Bianca, Elsa Billgren, Tanbyklara, Alice Stenlöf.
Fokus på smal kropp
Emilia Wahlund. Gillar henne, men när hon pratar i sina stories så filmar hon sig alltid i närbild och gnuggar sig i ansiktet hela tiden. Hon liksom tar fingret och drar hårt runt ögonen. Tycker det ser lite äckligt ut ? Men har inget emot henne annars.
Ja hon filmar alltid supernära. Sen. Är man ser henne i nån annans story tex ser hon helt annorlunda ut så hon kör verkligen på sina vinklar
HUR kan man intresserat följa en människa som endast är ”relevant” för att hennes killes ex är en pyramidspelande hockeymorsa? Vad har Emilia någonsin yttrat för att bli intressant?
Gabriella Poss, så trött på matbilder och smothies. Samt all överkonsumtion och tjat om hur dåligt hon mår kring sin graviditet
Jag själv avföljde Sanna G häromdagen. Så tröttsamt med en viss typ av bilder och samma skämt hela tiden
Men asså, typ alla? Bianca, Alice, TanbyKlara osv. Har aldrig tänkt så lite på min kropp som nu efter att ha avföljt dem allihopa. Och jisses, vad mycket bättre man mår! Har alltid följt dem och tänkt att jag inte påverkas så mycket av deras content eftersom jag är ganska obrydd av andras liv. Det var inte förrens jag slutade följa dem som jag märkte att jag måste ha påverkats undermedvetet hela tiden. De enda jag följer lite halvt nu är Maja NL och Alexandra Bring.
Har insett att livet är för kort för att följa andras liv såvida det inte bidrar med något. Dem flesta jag följde förut var ju bara av gammal vana.
Jag ”följer” nog ett antal flunsor på Instagram men då jag aldrig scrollar så ser jag dem heller inte ?. Både på FB och Insta går jag till min egna sida och möjligtvis till någon nära väns sida, scrollar aldrig ?. Jo förresten, Henrik Wahlström (heter han så?) går jag in aktivt på på Instagram.
Blev så fascinerad av kommentarerna från inlägget om LD, att så många tror att vem som helst kan få jobb? Hur kommer det sig?
Är ju inte alls så det ser ut i Sverige när man öppnar vilken tidning som helst, eller ser valfri nyhetssändning.
Är man känd brukar det inte vara så svårt
Jag fattar inte att hon inte gör mer med sin konst. Hon är så talangfull, bör kunna försörja sig på konsten men så sitter hon istället och tigger swish?! Så konstigt.
LAT.
Kan vara extremt svårt att klara av eget företag med allt vad det innebär för någon med npf.
Det kan vara svinsvårt att ens ta tag i sökandet när man har en npf diagnos. Men därför finns ju också hjälp att få med allt från själva sökandet, till intervju, till att ”designa” arbetstimmarna så att du pallar etc etc. Har du diagnosen på papper så har du en hel del rättigheter, men är det hobby diagnosering/självdiagnoserat är det såklart knepigare.
Hmm okej, fast många med npf säger också att det är tvärtom, att de absolut inte kan vara anställda utan behöver friheten som ett eget företag ger…
Ja och det beror oftast på att någon hjälper till med det administrativa.
Grejen med npf är ju att alla diagnoser är inte same same, och alla med en diagnos har inte exakt samma svårigheter som en annan med diagnosen. För just LD verkar just det här med att ”ta tag i saker” vara väldigt svårt.
Fast samtidigt lyckades hon driva en väldigt populär blogg och få skriva krönikor för tidningar i ett antal år? Jag tror tyvärr hon är en sådan som ”blivit sin diagnos” när hon fick den. Har sett det hända hos bekanta. Normalfungerande kvinnor som plötsligt gapar ”Jag har faktiskt aspergers så jag kan inte svara i telefon/gå upp innan kl 9/borsta tänderna” när de fått en diagnos på pappret…
Detta vardet dummaste jag har hört. Kvinnor som har gjort våld på sig själva för att få ihop livet och plötsligt förstår hur de fungerar. Ska vi trasa sönder dem totalt? Tror du verkligen den var välfungerande innan eller sökte vård för de höll på att gå sönder?
Folk är ju individer och mång ajour såklart hjälpta men det är Inget påhitt att diagnoser ibland i sig kan försämra människors livskvalitet. Gäller inte bara ADHD etc utan olika typer av diagnoser för både psykiska och fysiska tillstånd.
Gjort våld på sig själva för att de gått till jobbet och lagat mat utan att ha boendestöd som klappar dem på axeln hmm…?
Ja, faktiskt. Det kostar enormt mycket energi för den som har nedsatta funktioner på dessa områden.
HUR gjorde alla dessa kvinnor för 20 år sedan? Undrar verkligen
Ja, faktiskt. Det kostar enormt mycket energi för den som har nedsatta funktioner på dessa områden.
Hon har väl aldrig varit stående krönikör för någon tidning? Tror du tänker på Cissi.
LD har väl inte ens gymnasiebetyg så tveksamt om hon var ”normalfungerande” innan diagnos. Dessutom får man ingen diagnos om man faktiskt är normalfungerande.
Jag vill minnas att hon ganska regelbundet skrev krönikor för en tidning, men jag kan ha fel, hon kanske bara hoppade in ibland…
Om du tror att diagnoser aldrig sätts felaktigt så är du tyvärr väldigt naiv.
Så då är det alltså LILA OLIKA för dem också – enligt dem också. Eller hur‽
Har du en skön personlighet och kan prata för dig så jo. Fått alla jobb som jag varit på intervju.
Men då har du ju arbetslivserfarenhet på ditt cv.
Skulle vilja påstå att kontakter, erfarenheter och utbildning också spelar stor roll, ännu mer om det är en ny bransch man vill byta till.
Självklart kan hon få ett jobb, även om det kanske tar ett tag för arbetsmarknaden är verkligen tuff nu. Hon har ju jobbat förut på förskola och som servitris. Varför skulle det inte gå? Menar ni på allvar att hon OMÖJLIGT kan få ett jobb inom ett par år om hon kämpar på med jobbsök????
”Inom ett par år” var väl inte riktigt vad som diskuterades, folk tyckte att hon borde jobba NU.
Men inom ett par år kan också vara svårt för någon i hennes sits. Glapp i CV på 20 år brukar ställa till det.
Det är inte många som har det lätt med jobbsöket. Men jag kan verkligen inte köpa att LD som är rätt klipsk inte skulle kunna få ett jobb inom två år bara för att hon har en lucka i CVt. När jag var yngre och jobbade på skola hade vi två stycken kvinnor som varit hemma med barn i 15 år och nu jobbade extra som resurser till exempel.
Idag krävs utbildning för i princip alla jobb.
Inte om man kan tänka sig att vara vikarie t ex .
”Kan tänka sig” hon har även 4 barn att förhålla sig till och kan självklart inte jobba vilka tider som helst med kort varsel.
Hennes problem. Aldrig att jag betalar bidrag för någon som suttit hemma 20 år. Om du vill att hon ska få bidrag får du rösta för det.
Alla i skolåldern och uppåt så det ska nog gå att lösa. Exv brukar det inte vara någons problem för personer med erfarenhet att få vikariat i förskolan i Stockholmsområdet.
…spännande för övrigt att det finns folk som tror att föräldrar inte kan ha vikariejobb eller jobba på inringning.
Massor av människor gör det. Det går även när barnen går i förskolan. Känns väldigt medelklassmys att tro att det inte skulle gå?
Hallå kan vi inte prata om TanbyKlara. Andra graviditeten där Jhon inte var helt redo för? Vad är era åsikter/tankar kring detta? Tycker deras relation är stel.
Det finns massor av jobb som inte kräver utbildning. Vikariejobb, butiksjobb, administrativa jobb på kontor, receptionist, vissa typer av handläggare, är bara några helt okej vanliga jobb som jag kommer på på rak arm 🙂
Stämmer dock inte. Min syrra tog studenten och fick jobb snabbt som resurs inom skola, absolut noll utbildning inom skola/omsorg/barn och jobbar heltid där som fast anställd (började med provanställning i 6mån, fick sen fast).
Just resurs är (bra eller dåligt går att diskutera) väldigt lätt att få jobb som då det behövs så otroligt mycket och många i dagens skolor.
Sen om LD vill jobba med det är ju en annan sak.
Anekdotisk bevisföring..?
Du tror att alltså att LD kan få exakt samma jobb som din 20 år yngre syster, varför?
Följer vi samma tråd? Personen påstod att man i princip inte kan få några jobb idag utan utbildning – så jag menade på att det inte stämmer.
Om det spelar någon roll så är min syster också diagnoserad med npf, så det går också. ?
Haha, men va?! För att en person som tagit studenten får jobb som resurs alla jobb? Tror du de helst anställer en pigg student eller en småbarnsmamma med fyra barn och npf?
Jag tror de hellre anställer en fyrabarnsmamma med barn med NPF faktiskt. Däremot tror jag de får nöja sig med 20 åringarna i brist på annat.
Däremot tror jag inte LD är så intresserad av att jobba för den timlönen.
När du var yngre såg arbetsmarknaden antagligen annorlunda ut jämfört med vad den gör idag.
Detta var alltså fem år sedan. 🙂
Men för att få svar på min fråga: du tycker på riktigt att LD inte är kapabel att skaffa ett jobb? Hennes öde ligger inte i hennes händer och hon är ett offer för omständigheter som gör att hon aldrig någonsin kan få ett jobb?
Du kan titta på statistik över arbetslösheten de senaste 5 åren..
Tack, men det finns också statistik på alla som faktiskt jobbar.
Är frågan jobbig att svara på?
Vad är frågan? Tror du blandar ihop mig med någon annan?
Om hon inte har pengar NU får hon jobba NU. Hennes val om hon vill ha mat på bordet.
…hur tänker du nu?
Jag vill också jobba NU och ha pengar NU men jag får avslag efter avslag. Har jag missat någon genväg?
Ingen arbetssökande som försöker är arbetslös mer än två veckor. Om du använder en ursäkt betyder det att du inte försöker. Det är du som måste sätta dig i förarsätet i ditt liv, ingen annan gör det åt dig.
???? Detta är nog det mest priviligerade jag läst! Så fungerar det inte alls. Jag flyttade hem till Sverige och sökte 100-tals jobb under 4 månader. Fick ett deltidsjobb i en butik trotts universitetseksamen. Sen fick jag jobb via kontakter och har den vägen byggt upp en bra karriär. Men nej det är inte bara att söka jobb och få det även om man har adekvat utbildning. LD har inte ens går ut gymnasiet.
”Eksamen”?! ?
Jag har dyslexi. Härligt att du försöker förminska mig genom att använda det mot mig.
Läste inte det kommentarsfältet men tror absolut LD hade kunnat använda sitt gigantiska kontaktnät som influencer om inte annat för att skaffa fram ett jobb.
Alternativt läst en kort utbildning vald efter var det finns brist på folk.
Alla kan absolut inte få jobb men talar man god svenska, har ett stort kontaktnät och kan ta sig igenom ett utbildning av något slag är det mycket viljan som brister om man ändå ej får jobb.
Tänk om folk kunde se möjligheter istället för att gräva ner sig i sina diagnoser. Hur gjorde man förr innan alla dessa tester? Diagnos lat är nog det som mest står i vägen.
Tydligt att du inte har någon erfarenhet. Man gräver inte ner sig. Man klarar inte av vanliga saker som andra gör utan ansträngning. Hur ser man möjligheter i att inte klara av disk, dagliga rutiner och hålla ihop ett vanligt liv? Nu har jag lyckats få till en bra karriär och har städerska och nanny som styr upp det men har man Inte ekonomiska förutsättningar är det något annat. Förr levde folk i missär och på socialbidrag. Är liksom inget nytt att dessa personer finns i samhället..
Din okunnighet är nästan rörande.
Det skulle förvåna mig om LD inte skulle få chansen i äldreomsorgen och liknande. Någon tjänst får hon inte bums, men hon skulle definitivt på prova att skola in sig för att sedan börja springvicka.
Man behöver ej ha gått grundskola eller kunna ordentlig svenska eller ha erfarenhet för att få prova.
Folk verkar utgå från sig själva eller nån de känner. Men har man NPF, depression och aktiva självmordstankar kanske jobbsökandet är lite svårare än vanligt? Lägg på glapp i CV’t, outbildad, femtio bast. Mitt i sitt livs kris (skilsmässa, bodelning etc) Man skulle kunna tro att det saknas grundläggande förståelse för hur människor funkar. Eller empati. Eller både ock.
Ni som säger att hon skulle kunna få jobb för att hon är känd eller har ”kontakter”, har ni funderat på VAD hon är känd för? Vem vill anställa Sveriges gapigaste manshatare? Ingen vill förknippas med nån som är obekväm.
Måste få ventilera en händelse i veckan, har svårt att avgöra om det är ok eller inte. I samband med att jag blev frisk efter 15 år av svåra ätstörningar så gick jag upp rejält i vikt, är idag plus-size och kurvig trots bra kost där jag aldrig äter kakor,godis,läsk eller annat onyttigt. Mina blodvärden, kolesterol och blodsocker är bättre än många andra i min ålder enligt läkaren, även om BMI är högt.
I veckan var jag och gjorde medicinsk botox för migrän när sjuksköterskan från ingenstans rekommenderade mig att kontakta Yasin för att få Ozempic utskrivet. Att det skulle hjälpa mot min migrän om jag gick ner i vikt. Hon menar att jag utan problem skulle få det utskrivet då jag redan ligger i riskzonen för diabetes.
Blev helt paff och svarar att jag inte tror på den metoden, utan lösningen för mig snarare är en PT och träning. Hon säger direkt emot mig och säger: – Nej, du kommer inte gå ner i vikt av träning. Du måste sluta äta så mycket mat och godis.
Vad säger ni? Går hon över gränsen eller agerar som hon ska? Är det verkligen etiskt att hänvisa till privata aktörer och rekommendera mig Ozempic? Och har hon rätt att ta upp vikten med mig, trots att hon inte vet någonting om mina värden eller historik?
Var väl ett tips som var relaterat till din migrän? Hon har väl rätt i sak men såklart inget du behöver göra om det inte känns rätt.
Det låter väldigt oprofessionellt gjort av henne. Jag är ingen läkare men att ge ett sånt råd till någon utan att veta dess medicinska bakgrund känns väldigt felaktigt gjort och näst intill värt att anmäla
Tack för svar. Har väl resonerat som er nu i efterhand, hur omdömeslöst det var att rekommendera specifikt läkemedel utan att vara läkare. Och framförallt när hon inte vet något om mig eller min bakgrund.
Tycker att hon gick över gränsen, helt klart. Ok om hon sagt att ”vet du att viktnedgång kan hjälpa mot migrän”, men att direkt säga att du borde göra si eller så och säga att du behöver sluta äta skit, nej inte ok.
Kort svar. Hon går över gränsen. Som sagt, hon vet inget om dig och slänger ur sig att du ska ta Ozempic. Jag hade blivit jävligt förbannad.
Jag blir så glad att höra att du blivit frisk från ätstörning efter 15 år. Vilken resa du måste ha gjort! Hoppas att du litar på dig själv och mår fortsatt bra i dig själv!
Jag tycker absolut att hon gick över gränsen på alla sätt som går och att det inte låter som att hon behandlade dig bra.. ❤️ Påpekar din vikt, förespråkar Ozempic framför träning och antar att du äter mycket mat och godis utan att hon har någon aning.
Usch!
Tveksamt att rekommendera ett specifikt läkemedel och dessutom via en specifik privat tjänst.
Träning är toppen för hälsan, oavsett hur det påverkar vikten 🙂
Oproffsigt av henne tycker jag. Och oerhört tröttsamt att som överviktig i tid och otid få ”tips” om bantingsmetoder, som om man vore helt tappad och inte vet att VV, ozempic och 5:2 finns.
Självklart inte ok! Omdömeslöst att bara sådär rekommendera det läkemedlet (hon är knappast läkare?) eller vet nåt om ditt liv (hur du äter). Sorry, men botoxtjejer känns kanske inte som de smartaste..
Skulle tagit upp det med hennes arbetsgivare, oetiskt att prata om sånt man inte har koll på, det läkemedlet är allvarliga grejer.
Tack snälla för svar. Det var på en neurologmottagning på ett större sjukhus.
Oj, ännu värre!
Har gått upp i vikt från normalvikt till tjock efter psykmediciner. Helt klart över gränsen. Om hon inte vet något om din bakgrund och ätstörning. Hade blivit väldigt sårad. Så ska inte en vårdpersonal säga. Finns en orsak till att man går upp i vikt.
Frågor:
1. Snörskor – hoppar du i och ur eller knyter du upp och knyter igen?
2. Hur ofta borstar du håret?
3. Om du är över 30, går du ut på klubb och dansar?
4. Vad stod det i ditt senaste mottagna meddelande?
5. Vad gör du ikväll?
1. Oftast hoppar jag bara i.
2. Två gånger i veckan, när det tvättas (har lockigt hår så inget borstande bara sådär).
3. Nej absolut inte.
4. ”Okej, ses då!”
5. Maken är på bröllop så jag tar hand om bebisen (barnfritt bröllop), käkar pizza och ser på SATC.
Ålder på fråga 3 och varför svaret absolut inte!? Nyfiken bara!
Fyller 37 snart. Dels har mina vänner slutat klubba, är upptagna med småbarnsliv och sånt. Och dels så festade jag rätt hårt som student/ung så liksom tröttnade? Senaste gångerna jag var på klubb kände jag mig mest bara trött och väldigt utsatt för tafsande män. :/ Inget nöje helt enkelt.
1. Hoppar i och ur om det är sneakers, knyter om det är converse för att de är mjuka och jag kan iaf inte hoppa i och ur dem.
2. Några gånger om dagen.
3. Jag går ut men dansar inte, har alltid känt mig väldigt obekväm på ett dansgolv.
4. ”Teenage Mutant Ninja Turtles
Teenage Mutant Ninja Turtles
Teenage Mutant Ninja Turtles
Heroes in a half-shell
Turtle power”
5. Försöker planera min sommar
1. Hoppar i
2. Kanske varannan vecka
3. Aldrig klubb men är ute mycket. Barer, sunkhak, konserter, middagar ute. 52 år.
4. ” ja, jag med! Vi kan ta med min katt!!”
5. Har hängt med mina döttrar. Vi har ätit mat, äldsta dottern och jag drack varsitt glas vin medan minsta bakade. Vi har också googlat tatueringar och lyssnat på kent.
1. Lossar lite på snöret bara så jag kan hoppa i! (Jag läste snöskor)
2. Varje dag
3. Aldrig! Har varit på krogen en gång – då var jag 19 år. Nu är jag 37 så det säger väl allt
4. Verkligen ??? när jag berättade för min kompis vilket fint väder hon får när hon landar efter sin utlandsresa
5. Spelar Horizon Zero Dawn på PS5 och har precis kollat på avtackningen av Zlatan ❤️
1, knyter löst så att jag kan klämma i och ur
2, en gång om dagen iaf
3, nej men jag hade bra gärna velat. Fan vad kul att dansa.
4, ”då får vi se hur det utvecklar sig”
5, ligger i sängen, äter godis och jordgubbar och letar kul serie
Nr 4: antingen svar på att någons barn håller på att bli sjuka, eller någon som dejtar???
Eller gravid. Ny frisyr. Nylagd gräsmatta. Kvällens ÖS (kommer det någon som är gift och kär i kollegan? Vad vore ett ÖS utan det va)
1. Hoppar i och ur.
2. Aldrig, pga kort och lockigt.
3. Nope.
4. Åååh neeej, vi måste äta upp allt detta själva.. Stackars oss!
5. Virkar, äter godis och lyssnar på pod.
1. Knyter/ knyter upp med dubbelknut varje gång
2. Två ggr om dagen minst
3. Aldrig, sällan ute efter kl 20 (är 33, inga barn)
4. ”Aa”
5. Kollar på säsongsfinalen av The Valley och äter chips
1. haha hoppar i utan att ändra knuten.
2. Minst två ggr om dagen. Blir lätt rufsigt
3. Nej det gör jag inte.
4. ” Blev tvungen eftersom vi hamna i dödläge”
5. Nyss hemkommen från min svägerska. Käkat middag & umgåtts. Nu kollar jag fotboll
Svar.
1. Knyter upp
2. En gång veckan kanske. Har väldigt glansigt hår som inte trasslar sig, så det rä ker att dra med fingrarna igenom bara.
3. Nej. Men det gjorde jag inte när jag var yngre heller.
4. Ok, jag provar igen. (från min far)
5. Tittar på hoarders och googlar inredning.
1. Knyter upp och knyter
2. Bara om jag ska iväg så andra ser mig haha
3. Sist var kanske ett halvår sen?
4. Blev tipsad om en artikel i Aftonbladet om Test på skönhetsprodukter från Normal
5. Varit på födelsekalas hela eftermiddagen och kollar nu på EM i friidrott
1. Beror på. Mina sneakers hoppar jag bara i. Använder dock skohorn. Mina vandrarkängor som jag ofta har när jag går med hunden måste jag knyta och knyta upp varje gång
2. En gång i veckan när jag tvättar det.
3. Nej aldrig. 32 och gravid nu. Sist jag var ute och dansade var jag kanske 25? Minns inte ens.
4. Tack för att du bara finns där❤️
5. Slöat i soffan framför tvn och promenerat med hunden
Knyter upp
Stor gles kam vill ej sabba mina lockar
Hemmafest
Du är gullig
Tittar på friidrott. Toppen!
1. Hoppar in och ur
2. Varje morgon och oftast när jag kommer hem från jobbet.
3. Nja, sällan. Innan jul var senaste gången. Är 38.
4. Hi ladies, please see next weeks rooster below. Have a great weekend.
5. Ska spela SWTOR med maken efter barnen har somnat.
1. Knyter upp och om igen, hatar när skor inte sitter ordentligt fast på foten
2. En gång om dagen
3. Nej, tycker krogen/klubb är ofantligt tråkigt. Älskar hemmafester och sådär men känner mig vilse ute. Tror jag kanske blir för ”stel” som nästan alltid är helt nykter, det gör att jag nog har svårt att släppa loss (är 31)
4. ”Ok, vad skönt!”
5. Äter chips och tittar på serien From (så bra!)
1: Hoppar i utan att knyta (Adidas Gazette-skor, bästa modellen?)
2: varje morgon och varje kväll
3: Nej inte längre. Varje helg innan jag träffade min man som 29-åring. Nu lockar varken krogen eller dansgolv mer än en kväll hemma med möjlighet till 8 h sömn! Dricker ej längre heller så kanske är därför.
4: Jag är hemma! Spelningen var kanon! Ha en bra kväll på er nu. Älskar er alla // mamma
5: Ligger på soffan, äter barnens rester av fredagsgodiset och scrollar. Inväntar ork att borsta tänderna o lägga mig haha
Kanske ska tillägga om sms:et!
Mamma är 72 år, var ute på nån sort festival (tidigt på kvällen) där ett band spelade, och hon kände sångaren i bandet sen 40 år tillbaka. Hon bor ensam och hon hör alltid av sig när hon kommer hem, så jag vet att allt är okej.
Vad fint ?
Ni som studerar eller har studerat, brukar ni skriva kursutvärdering? I sådana fall, är ni ärliga?
Väldigt sällan orkar jag fylla i. Och tycker inte frågorna är det jag egentligen vill svara på i vissa kurser.
Har du då inte skrivit dina åsikter i någon ruta för fritextsvar?
Oftast brukar jag göra det och är alltid ärlig, annars är det ju ingen vits. Har jag förslag på förbättringar eller byte av kurslitteratur skriver jag det.
Ja och ja?
Japp svarar för det mesta och svarar ärligt.
Är alltid ärligt, men har varit med på många kursutvärderingsmöten. Det är hopplöst att ta sig tiden att fylla i något, för ingen ansvarig vill ta åt sig eller ändra på något ändå.
Spännande att vara med där! Eller inte med tanke på vad du skriver. Är det fler än kursansvariga med då? Programansvarig också?
Ja det gjorde jag alltid. Var alltid ärlig och försökte ge förslag på ändring. Känner att man inte kan klaga varje kurs om man inte lyfter problemet 🙂
Jag skriver alltid att kursen var för alldeles för lätt så att de nästkommande får en svårare kurs. Då blir det mindre konkurrens på arbetsmarknaden för mig.
???
Jag är lärare och kan svara för alla att nej, de flesta svarar inte på kursutvärderingen. Max 5% brukar svara, de flesta lärare på universitetet jag jobbar suckar mest åt att de måste skicka ut sen när ändå ingen svarar.
Ja, jag har fullt i en del. Och jag är extremt ärlig. Gett både hård kritik och talat om exakt vad jag varit nöjd med
IBS – hur fick ni ordning på er mage? Det finns verkligen inga mönster i vad jag kan äta och inte äta och det är så jobbigt. I början var det mest akuta diarréattacker jag fick strax efter måltid men nu kan jag behöva springa på toa flera gånger på en timme.
Har också en svidande känsla längst ner i magen vissa dagar.
Har tittat på FODMAP men är så urdålig på kost, jag vet inte var jag ska börja och hur.
Vad har ni för besvär och hur lindrar ni era besvär?
Har använt mig av FODMAP. Tidskrävande men har för mig gett bäst effekt. Körde ett tag laktosfritt och glutenfritt men har de senaste åren kört laktosfritt enbart. Rörelse hjälper jättemycket! Märker direkt skillnad om jag har haft en lugn/stillasittande/inte så rörlig dag jämfört med en mer aktiv dag där jag har rört på mig mycket.
Hur länge körde du med FODMAP? Och vad äter man, känns som all mat ligger på den listan.
Funderar också på laktosfritt att testa det ett tag.
Jag har tyvärr ett stillasittande jobb men ska försöka röra mig mer.
Några månader vill jag minnas, det är längesedan nu. Börja att exempelvis köra glutenfritt en månad. Sedan helt utan laktos. Sedan kanske laktosfritt en månad. Ta det successivt och gör det ordentligt. Det kan vara vettigt att skriva matdagbok och även hur du rör dig/tränar. De dagar som var lugna för mig var när jag körde truck men ingenting mer. Det var skillnad mot när jag körde truck OCH plockade artiklar, uppenbart. Genom dagboken så kan det förhoppningsvis bli synligt vad din mage mår bra och mindre bra utav.
Du kan be om hjälp med foodmap av dietist på VC.
Uteslöt mejeriprodukter, växtoljor (undantag olivolja) och gluten. Jag är inte gluten intolerant men det har gjort stor skillnad. Framförallt friterad mat och halvfabrikat ställer till det. Äter mycket växtbaserat och kyckling med grönsaker. Till frukost äter jag smoothie.
Hej!
Jag har haft IBS i flera år och precis som du inte förstått mönstret, vissa saker triggar ibland och ibland inte. Testade verkligen allting kändes det som och jag hade MYCKET problem.
Tillslut gick jag en holistisk magkurs där jag fick hjälp med hur jag skulle äta, vilka kosttillskott jag skulle börja med, vitaminer, mineraler och prebiotika, probiotika, sporbakterier, mct-olja etc. Jag gjorde även ett avföringsprov och fick hjälp utifrån det resultatet, och fick bla veta att min tarmar har svårt att bryta ner fetter etc.. Detta tog flera månader, då man först går igenom en läkningsfas, utrensning och sen uppbyggnad igen. Vet inte vart du bor men kika på Magfald.se. Tror en onlinekurs kommer komma längre fram.
Idag cirka 8 månader senare, så kraschar jag så sällan att det blir ett ”oj vad hände nu” och oftast vet jag varför, tex mycket socker, eller Laktos som jag inte heller tål. Kör på 80/20 – dvs äter paleokost(funkar bäst för mig) till 80% så gott det går, och annat till 20% – ibland mer, ibland mindre men försöker hålla det hyfsat. Detta har gjort en enorm förändring, då jag knappt kunde lämna lägenheten för att gå till mataffären tidigare pga mental oro(för att vara utan toa) som triggande magen i sin tur, och då kraschade jag. Nu har jag faktiskt inga sådana hjärnspöken, iblaaaand kan det komma lite om jag kraschar när jag inte är hemma, men som sagt, händer väldigt sällan.
Jag trodde att det inte fanns något kvar att göra och var sååå uppgiven innan det så rekommenderar verkligen att kontakta Magfald.
Har du ont långt ner i magen kanske du ska kolla med gyn.
Nu kommer jag säga emot typ allt vad fodmap heter…. Men med dietisthjälp har jag fått en nästintill perfekt mage efter att ha haft besvär hela vuxenlivet genom att vänja in min mage på att äta fibrer i mängder. Dvs väldigt mycket frukt, grönt, baljväxter, fullkorn, nötter och fröer. Får extremt ont i magen av kött, och skippar gärna mjölkprodukter också (är även laktosintolerant). Tycker att särskilt grova kålsorter (svartkål, grönkål, rödkål) och svart eller rött ris gör att magen blir riktigt glad, men också broccoli, haricot verts, solrosfrön, pumpakärnor osv. Alltså fibrer fibrer fibrer, MEN det behöver vänjas in långsamt!! Om du kan hitta en bra dietist med koll på ibs-forskning så kan du säkert få hjälp och stöd genom processen, för det kräver en del tålamod. Men så värt det!
En sak till är att jag börjat ta probiotika, dvs mjölksyrabakterier och de blev som sista pusselbiten för att slippa lös mage/diarré och framförallt urgency (alltså att man känner att det trycker på väldigt mycket och att man får bråttom till toa). Jag tar en tuggvariant från Apotek hjärtat som min dietist ”godkände” eftersom den innehåller flera olika bakteriestammar, samt att en av dessa är en som heter något med Ramnosus som tydligen är forskad på och ska vara särskilt bra mot just diarré. Det har varit ett riktigt mirakel med de tabletterna, de verkar nästan som ett ”skydd” mot när jag väl äter mindre fibrer, typ pizza som ju kan sätta ordentlig fart på magen men inte ens det rubbar balansen längre?
Men dietisten förklarade väldigt tydligt att denna prObiotika typ bara funkar såhär bra om man sett till att ge tarmen ordentligt prEbiotika först, och bästa sättet att ge prebiotika är just genom fibrer. Han var också noga med att stötta mig i att ibs inte behövrr innebära att man gör massa begränsningar och snävar in sin kost, eftersom ibs oftast handlar om det psykiska och inte någon ”sjukdom” i tarmen som gör att den inte tål saker. Jag ska prova att gå lite kbt också för att jobba med ångest och stresshantering, som kanske blir sista pusselbiten för att min mage ska fungera. Men jag har redan nu verkligen fått ett helt annat liv med en mage som nästan inte alls besvörar mig längre och fan vad värt det har varit även om vägen dit varit jobbig emellanåt?
Vet inte om detta är en bra lösning egentligen men det enda som hjälpt mig är att börja med lägsta dosen av antidepressiva, läkare som rekommendera. På något sätt stabiliserar och lugnar den magen. Jag blev jätte förvånad att det ens funka men så otroligt skönt!
Får såklart attacker ändå ibland beroende på vad jag ätit (oftast fett) men är inte alls som det var förut när man knappt kunde gå utanför dörren ?
Du har varit på en mag/tarm avdelning och gjort olika undersökningar? Gastro och koloskopi? Om du tillhör en medicinavdelning brukar de rekommendera efter att ha fått diagnosen, att man hör av sig, vid ändringar. Dietist finns också att tillgå. Låter inte riktigt som du fått vare sig information eller mediciner, eller så misstolkar jag dig totalt.
Flerspråkiga barn
Hej!
Mitt barn lever i Spanien, hemma pratar vi spanska och jag försöker att uteslutande prata svenska med vår unge när vi är ensamma men blir svårare när spansk familj är närvarande så d r blir mer naturligt att samtliga pratar spanska – bör jag fortsätta med enbart svenska även med andra familjemedlemmar närvarande?
Har ni några andra bra tips/tankar gällande flerspråkiga barn?
Han är just nu 4 månader och pratar såklart inte ännu ?
Du ska prata ditt modersmål med barnet, det är det bästa.
Håller med. De språken/språket som barn ”utsätts för” är även de som hen kommer att lära sig. Så fortsätt att prata svenska.
Prata svenska så mycket du kan med barnet! Ju tidigare man börjar desto lättare lär sig barnet!
Man brukar säga att för att ett barn ska bli flerspråkigt (med bra nivå) så behöver det exponeras minst 30% för det andra språket.
Så ja skulle säga fortsätt prata svenska du! Sjung sånger åå svenska, när du läser så läs böcker på svenska och när barnet är större så kan hen titta på svenska barnprogram också.
Stämmer inte alls det du skriver.
Det gäller att vara konsekvent. Mina barn är 8 och 3 år och vi bor i Tyskland. Min man är tysk (och hans familj). De pratar tyska i skolan och hemma pratar vi svenska (även min man tragglar på med svenskan).
Men oxkså viktigt att tex se på tv på svenska och läsa på svenska och hitta svenska kompisar som
Barnet kan prata med i lek.
Håll ut och prata svenska om du vill att de ska bli tvåspråkiga.
Tack så mycket för alla svar!
Det är ditåt jag kör, pratar så mycket jag kan då det självklart är tacksamt med båda språken! Sjunger och läser redan på svenska och tänker fortsätta med det.
Spanska blir självklart naturligt från min sambo och hans familj (med 0 svenskkunskaper) samt skolan framöver.
En annan fråga, ska man även försöka introducera engelska? Nivån på engelska från skolan här i Spanien lämnar en del att önska men när/hur gör man det enklast?
Annars är min stora farhåga att ungen kanske lär sig förstå svenska men svarar mig på spanska, några tips för att undvika det? Många av mina svenska vänner har det så med sina barn nämligen.
Tack för fina inputs!
Jag vet inte riktigt hur det är i Spanie, om mycket är dubbat där fortfarande etc. Men i Sverige behöver man som förälder inte introducera barn för engelska eftersom det kommer naturligt med internet, TV m.m. Dagens barn i Sverige hade lärt sig engelska bra även utan skolans hjälp. Är det liknande i Spanien kanske man inte behöver lägga till mer engelska hemma? Eftersom ni redan är tvåspråkiga.
Hej!
Problemet är just det att allt är dubbat… Min sambo lyckades övertala mig till att titta på svenska snabba cash, dubbat till spanska… Så du kan förstå nivån.
Få av mina jämnåriga (+-30 år) spanska vänner pratar engelska och jag tror nivån är fortsatt lila låg i skolorna.
Men att enbart köra utan dubbat gör garanterat sitt!
Sånger och ramsor på svenska är också bra, och att räkna. Räkna och svära är något man fortsätter att göra på modersmålet. Frågade just min som har engelska som främsta språk, klockan och månader tänker han också alltid på svenska.
Hej! Ja räkna ramlar oftast in på svenska mest naturligt, klockan håller jag med om men inte månader!
Känns så konstigt att spanska kommer mer naturligt då jag enbart ”levt” på spanska i sju år men när man bor i det och enbart pratar spanska i hemmet så blir det väl ganska naturligt så.
Just nu kämpar jag med att försöka göra om mig själv. Jag är på nåt sätt uppfostrad sån att mitt värde ligger i allt jag gör för andra. Så jag gör så otroligt mycket grejer. Orimliga grejer. Typ offrar all min tid och ork, agerat chaufför, betalar grejer, minns allas födelsedagar, köper presenter … etc på en absurd nivå för att kunna ha känslan av att vara omtyckt och betyda nåt för nån. Sen blir jag alltid besviken på mina vänner, för de kan ju såklart inte möta mig på min självutplånande nivå. Så jag lider av att alltid tro att jag är bättre vän med folk än de anser sig vara med mig … jag inser att jag måste ändra på detta – men var ska jag få mitt värde ifrån då? Finns det någon annan som har erfarenhet av sånt härnt?
Oja! Särskilt det där med presenter… har förut alltid fixat till familj vid ALLA högtider (tvås syskon med familjer + mamma och pappa) det var påskpresenter, blommor, julgrupper, nått till halloween mm mm. Även när jag hade varit på resa så köpte jag saker.
Fick liksom aldrig nått tillbaka heller…. Nu i efterhand kan jag skämmas när jag tänker på det. Så överdriven jag var liksom??!
Men med tiden så har det försvunnit mer och mer, vet inte riktigt hur det blev så, kanske ledsnade på mig själv eller att aldrig få tillbaka…men nu är det vanliga presenter dvs när nån fyller år och julklappar (i rimlig mängd).
Sen i övrigt så har jag otroligt höga krav på mig själv, och ja, då är det lätt att bli besviken på andra som inte är på samma ”nivå” som man tror att man själv är på. Det är skitjobbigt faktiskt.
Jag vill inte låta hård nu men du är fostrad till ett ansvarslöst beteende! Det kan låta konstigt men om du släpper hela tanken på ditt värde/bekräftelse lite och så lyfter vi blicken.
Du tar inte ansvar för dig själv och ditt mående utan lägger över det ansvaret på andra. Du gör saker för andra och hoppas få saker/reaktioner/agerande tillbaka som ska få dig att må bra. Men det blir inte bra för det är inte deras ansvar att se till att du har ett värde och de har säkert fullt upp mig själva först. Det ska du också ha istället! Det är Du som ska identifiera vad du behöver för att må bra. Sedan ger du dig själv det. Du ska ge dig själv ditt värde! När du prioriterat dig först kan du ge saker/tjänster/tid åt andra i den mån det finns utrymme. Bekräftelsen/värdet du får av av att ge är guldkanten i livet – inte ditt grundvärde.
Jämför med flygresan där du tar på din egen mask innan du hjälper någon annan.
Eller ekonomi, du betalar fasta avgifter och mat först. Det är att ta ansvar. Guldkanten kommer sedan!
Hur gör man det då?
Jo, lyssna på dig själv och känn efter. Vad mår du bra av? Det kan vara så mycket, stort och smått!
Att vakna upp till ett rent hem?
Plocka undan på kvällen, vakna upp och tacka dig själv för att du gjort detta för dig och njut av att du var värd det!
Gillar du golf?
Våga gå med i en klubb, unna dig medlemskapet. Gå dit och njut av att du är värd det!
Det är lika ansvarsfullt som att betala räkningar, äta grönsaker och använda bilbälte. ❤️
1. Jag läste snöskor och tänkte herregud, hur många använder såna? Fler använder nog skor med snören. Tvingar ner fötterna om det går men bra för hälsan att böja sig mycket.
2. Aldrig
3. Nej
4. Snygging!
5. Letar efter någon bra film att se.
Jag ska på student och tänkte köpa mig en locktång för att få lite frisyr. Men jag fattar verkligen inte vad man ska ha för storlek. Vill se lite så där härligt slarvigt lockig ut. Har axellångt ganska tunt hår.
Har verkligen inga tjejkompisar (eller andra kompisar) att fråga, får jämt googla mig fram men den här gången fattar jag ändå inte. Finns det någon här som kan förklara vad jag ska köpa för storlek?
Jag tycker 32mm kan ge fina lockar som inte blir för tighta men inte heller faller ur. En sån här har jag. https://www.meds.se/babyliss-locktang-32mm-c332e?gbraid=0AAAAADFudcpTOxwkkDyaJooX_3JdjmwTB&gclid=EAIaIQobChMIzq6J5d3MhgMVzGSRBR1PlQG4EAQYASABEgI-t_D_BwE&iospid=products-27728-A
Den har jag med, funkar fint!
Om man har längre hår änn till axlarna funkar den då?
Ja men det tycker jag allt!
Då är denna bättre https://www.meds.se/babyliss/babyliss-locktang-c325e-25mm?_gl=1*v0zseu*_up*MQ..&gclid=EAIaIQobChMIzq6J5d3MhgMVzGSRBR1PlQG4EAQYASABEgI-t_D_BwE
https://www.meds.se/babyliss/babyliss-locktang-c325e-25mm?_gl=1*zj88tk*_up*MQ..&gclid=EAIaIQobChMIzq6J5d3MhgMVzGSRBR1PlQG4EAQYASABEgI-t_D_BwE
Åh nej, jag som blev så glad över ett svar och tips 😉 men nu blev jag förvirrad igen. Varför är det bättre med den storleken?
Förstår såklart att det säkert är en smaksak men jag fattar liksom inte vad som blir rätt för mig.
Tack för att ni svarar förresten! ?
Har du långt hår kommer inte locken hålla på den stora. Köp den mindre.
Jag föredrar 28 över 32 men mitt hår är långt. Då hänger lockarna ut sig och håller därför bättre med 28. Baybeliss har väldigt bra och prisvärda.
Varför finns det så många ensamma människor när det finns så många ensamma människor? Det jag menar är att om alla ensamma människor skulle börja hitta varandra och hitta en kompis så skulle ju ensamheten försvinna, eller iallafall minska drastiskt?
Det måste finnas jättemånga ensamma människor därute som är jättefina personer, men som bara inte har hittat ”sin/sina personer”.
Varför är det så svårt att ”utrota” ensamhet när problemet egentligen borde vara väldigt lätt att lösa? Jag tror att alla skulle kunna hitta någon som de tycker om och tvärtom, tillochmed de som andra tycker är ”konstiga”. Bara några tankar.
Problemet är väl att alla dessa ensamma människor har ett beteende som förstärker dess ensamhet. Man vill inte gå ut, kanske är blyg eller tillbakadragen, eller introvert, man kanske mår dåligt eller är deprimerad, man kanske har blivit bränd av vänskap och relationer tidigare och stängt av den delen av livet. Jag tror att de som vill hitta vänner gör det. Och de som sitter ofrivilligt ensamma är de som skapar denna ensamhet själva, medvetet eller undermedvetet.
Det här relaterar jag till. Har kompisar men tidigare vänskaper har skadat mig så jag är ensam fast ändå inte. Svårt att förklara känner jag men det finns några jag i alla fall smsar med varje dag så kompisar finns.
Problemet är väl HUR man hittar de andra. Kan också vara svårt att ta kontakt, inte så lätt för alla.
Ja, det finns ju sidor på nätet där man kan hitta vänner men det verkar vara svårt för många där med tyvärr
Genom jobb
Gympa
Ideellt arbete
Från skoltiden
Grannar.
Tänker att ensamma personer kanske har en personlighet som behöver en vän med motsatta egenskaper för att det ska ”hända något”.
Annars är det en väldigt fin tanke.
Ja, men det finns väl ensamma personer med mycket energi och ”go” i också tänker jag? Men som av olika anledningar inte har hittat rätt? När man kommer upp i 30-årsåldern har ju många hittat ”sin grupp” redan och är inte så öppen för att släppa in nya. Och de som då ännu inte har hittat sin grupp i 30-40-åren har ännu svårare att komma in någonstans.
Ja självklart finns det de 🙂 de va bara en tanke jag skrev
Just de med grupper och att komma in känner jag själv igen mig i. Kan vara lite avis på de runt mig som har sina stora gäng att umgås med. Blir extra tydligt nu på sommaren. Däremot känner jag mig inte ensam då jag ändå har människor att umgås med. Men lider verkligen med de som inte har något alls
Det var inte menat som något illa, hoppas du ej tog det så ?
Nej jag tog det absolut inte illa 🙂 fint att du skrev det
Jo,man behöver bli adopterad av en extrovert,som tar en ut i livet!
Så borde det rimligtvis vara.
Ensamhet beror givetvis på många olika faktorer men undrar vad de vanligaste orsakerna är… tänker att vi blivit mer ensamma på sistone. Beror det på mobilerna..soc media osv?
Är själv inte speciellt ensam men kan uppleva ensamhet ändå pga att jag tycker att folk i allmänhet beter sig lite märkligt. Självupptagna och ganska ogenerat med allt. Har den sociala kompetensen försämrats? Upplever också att alla är extremt dömande. Har själv inte tålamod för ”dåligt” beteende eller ointressant snack.
Någon mer som tycker det är störigt att alla ska ta bilder hela tiden och inte lever i nuet. Har blivit så less på det att jag nästan undviker att umgås med vissa människor. Tycker fan inte det är ok att man ständigt ska förväntas vilja vara med på bild hela tiden. Sjukt beteende.
Vad tänker ni om.detta?
Ja självklart!
Det beror på att folk inte går ut på samma sätt som förr eftersom de kan vara ”sociala” hemifrån via internet. Förr var det tråkigare att vara hemma så man träffades mer ute.
Lite sorglig utveckling tycker jag. Hade gärna levt under tiden då man åkte ut och dansade på folkparker och dånt, det verkade så mysigt ?
Köper ni ny mobil kontant eller via abonnemang?
Abonnemang
Har köpt både och men föredrar att betala den direkt.
Abonnemang. Känner att jag kan lika gärna betala för en telefon i två år eftersom jag ändå byter efter två år, oftast. Har Telenor så kan byta efter ett år, det har jag gjort ibland om det aldrig känts bra med en telefon. Nuvarande har jag haft i tre och den är fortfarande jättebra och håller batteritiden en hel dag.
Skönt, min börjar bli dålig på fler vis. Brukar köpa kontant men uppåt 10’ börjar fan svida
Ja det är väldigt mycket pengar för en telefon.
Alltid kontant och billigaste abonnemanget via typ hallon.
Samma. Kontant och Vimla. Avskyr avbetalningar, lån och knepiga villkor. Inte min grej.
Samma här. Ingen avbetalning på bilen heller. Så skönt.
Alltid kontant.
När man lämnar sin 6-månaders för att åka utomlands med ett tandblekningsföretsg ?
En 6 månaders klarar sig säkert utmärkt med sin andra förälder om man behöver arbeta.
Klarar sig…visst, men det skadar anknytningen.
Fast hur länge är hon utomlands? I flera månader? Några dagar gör vakren till eller från gällande anknytningen.
Vem?
Vet inte vem det syftas på, men varför bryr du dig? Så länge barnet har en trygg anknytningsperson hos sig så kan du nog sova lugnt.
Vad är problemet med det?
När någon annan gör det så skrattgråter du, varför?
Galet
Vet inte vem du pratar om, men pappor kan ju behöva åka iväg på konferens, kick-offs eller jobbmöten utomlands så varför skulle inte mamman kunna åka om matningen fungerar utanför amning? Själv skulle jag inte kunna det pga amning.
Malin Gabrielsson tror jag hen menar.
Det är en viss reality profil där pappan inte finns med i bilden. Lämnar ofta iväg sin 6 månaders till mormor och morfar för diverse utekvällar ? Malin och Jonas minsta har väl precis fyllt ett? (Eller två??)
Det är lika förkastligt med pappor som gör så.
Min terapeut sa att jag måste byta bana helt och börja jobba med något som är kravlöst, dvs inga deadlines eller massa krav, lugn miljö, helst få eller inga kollegor och där jag får komma och gå som jag vill. Gärna jobba hemifrån ensam.
Visste inte vad jag skulle säga. Vad finns det för jobb som passar i den beskrivningen? Hon sa att risken är stor att jag blir utbränd annars och att jag är i gränsfall.
Jag är mer kreativt lagd men orkar inte starta eget just nu. Hon sa även att många kvinnor är som jag men går emot sin natur (?) och att det är därför så många kvinnor är utbrända.
Tydligen är kvinnor som klarar hög press och stress mer maskulina och har högre testohalt (?). Kommer inte ihåg allt hon sa men det var väl kärnan i det hela.
Nån som har tips och råd? ♡
Jag har eget företag, inga kollegor, jobbar hemma osv. Men deadlines och kundkontakt. Jag tänker att det är svårt att inte ha några krav eller någon press alls. Finns det såna jobb ens, när saker blir klara när de blir klara och inget är viktigt eller bråttom? Låter orimligt
Lätt att säga men svårare att genomföra. Jag har kämpat hela våren med att hitta och söka jobb där jag har viss behörighet men som inte är det jag jobbar med idag. Det är banne mig inte lätt…
Sen tror jag det är svårt att hitta jobb som är helt kravlösa…
Så borde det rimligtvis vara.
Ensamhet beror givetvis på många olika faktorer men undrar vad de vanligaste orsakerna är… tänker att vi blivit mer ensamma på sistone. Beror det på mobilerna..soc media osv?
Är själv inte speciellt ensam men kan uppleva ensamhet ändå pga att jag tycker att folk i allmänhet beter sig lite märkligt. Självupptagna och ganska ogenerösa med allt. Har den sociala kompetensen försämrats? Upplever också att alla är extremt dömande. Har själv inte tålamod för ”dåligt” beteende eller ointressant snack.
Någon mer som tycker det är störigt att alla ska ta bilder hela tiden och inte lever i nuet. Har blivit så less på det att jag nästan undviker att umgås med vissa människor. Tycker fan inte det är ok att man ständigt ska förväntas vilja vara med på bild hela tiden likt en rekvisita i en freakshow. Sjukt beteende.
Vad tänker ni om detta?
Hur känner du kring det hon sa? Och hur mår du? Det låter som att terapeuten vill att alla yttre påverkningar på ditt mående ska ändras men att det kanske behövs en förändring som kommer från dig och din inre påverkan.
Hon var så hård i tonen så jag vågade inte säga så mycket eller ställa frågor. Sen är jag så trött att jag knappt orkar.
Jag har blrjat picka huden och noppa fjun i ansiktet, drar i håretoch drar ut hårstrån. Blir så när jag känner mig stressad och orolig.
Jag känner igen mig i din känsla och förstår att det känns tungt men skulle verkligen råda dig att byta terapeut! Via vårdcentralen borde du kunna få remiss till en KBT-terapeut. Har du en bra läkare?
Det vågar jag intr just nu. Hon vet ju mer än mig och att byta för det vet jag inte om det är rätt och tänk om nästa är värre? Ja, det har jag men vill inte störa mi n läkare när jag väl fått hjälp nu med en terapeut. Får se hur jag gör framöver. Har ångest och vill inte göra det värre.
Du stör inte din läkare, hen är inte en vän som du behöver ha överseende med utan jobbar med folks hälsa både fysiskt och psykiskt. Om hen inte får uppföljning kan dom inte hjälpa dig. Värt att tänka på.
Ibland är det värt att ta ett jobbigt steg för att det ska löna sig i längden. Innan du faktiskt blir utbränd på riktigt, då är vägen tillbaka väldigt lång och tuff
Det låter inte bra. Låter snarare som du behöver vara sjukskriven än söka nytt jobb just nu. Börja med att sjukanmäla dig en vecka.
Jag jobbar och kommer fortsätta. Vågar inte sjukskriva mig eller ta paus.
Därför jag hoppades på jobbtips, behöver inte passa in i allt hon sa såklart!
Varför vågar du inte sjukskriva dig? Det är vad an bör göra i din situation för att inte bli sjukare.
Låter lite som bullshit, inte vetenskapligt. Finns nog få såna jobb som hon beskriver..
Varför drar hon alla kvinnor över en kam? Frågade hon dig vad DU vill? Jag vet inte men får en dålig känsla av det du beskriver..
Då är alla kvinnor i vården och skolan maskulina och fulla med testosteron då? ? Skulle byta terapeut, vad har hon för utbildning egentligen?
Jag är kvinna, tål stress bra och jag har noll simultankapacitet, måste göra en sak i taget annars blir det kaos. Så jag tror jag har mycket testosteron.
Eller så är du bara en människa, kommer i olika variationer…
Det låter mer som att du behöver vara ifrån all typ av jobb och krav en tid och återhämta dig innan du börjar planera nästa steg.
Word! ?
Det är inget alternativ, skulle få grov ångest. Vill verkligen inte göra chefen och alla besvikna. Kan verkligen inte göra det för min ångest skulle bli värre av att veta att de känner irritation och skulle inte kunna slappna av iallafall.
Som jag skrev tidigare så måste inte allt passa in vad hon sa men om ni har tips på jobb som uppfyller något av det så vore det hjälpsamt.
/TS
Fast här du inte hur du själv låter? Du prioriterar din chef framför din hälsa. Utmattning kan ge permanenta hjärnskador och du behöver ta det på allvar. Får du ångest av att inte prestera är det ju vad sin psykolog bör fokusera på omgående så du får återhämtning. Det finns även ångestdämpande. Jag har inte bara haft problem med utmattningssyndrom utan även ptsd. Oxascand var ända sättet att komma ner i varv för mig i början innan jag klarade av att ta till mig terapin. Nu 6 år senat kan jag fortfarande inte jobba heltid och kämpar dagligen.
Enda alternativet jag kan komma på är att du får tillfälliga uppgifter på din nuvarande arbetsplats men om jag förstår dig rätt så är inte det ett alternativ.. något nattjobb? Hantera ärenden på Skatteverket eller liknande?
Kan du plugga något som du är intresserad av och har lätt för dig?
Vara nära djur och natur läker alltid mig när jag behöver komma borta från människor.. hade din terapeut något förslag kanske?
Det är ju troligen här grundproblemet ligger. Du får ångest av att inte prestera och pleasea så du driver dig för hårt. Jag tror det kvittar vad du byter till, du kommer hitta krav som som du ställer på dig själv ändå och som du känner att du måste leva upp till.
Byt terapeut och börja jobba med din rädsla för att misslyckas, dina orimliga prestationskrav och din eventuella konflikträdsla istället för det är nog snarare där du hittar grunden till din utmattning än på ditt arbete. Din kollegor, är alla i din sits på väg mot utmattning?
Tycker det låter väldigt oprofessionellt att säga så! Menar hon att du behöver det för stunden eller för alltid? Låter mer som hon tycker du ska sjukskriva dig men varför inte säga det då.
Jag har varit där en gång och då klarade jag inte av varken deadlines eller krav. Började jobba 25%, sen 50%, 75% o sist 100%. Nu tillbaka o avancerar. Gå till botten med din ångestproblematik och varför, vad jag förstår, du inte klarar av krav och deadlines.
Någon som använder/använt ViktVäktarna med positivt resultat?
Underbara Clara verkar väldigt nöjd med VV.
Jag gick ner i vikt med VV efter min graviditet. När jag sedan gick med igen för att gå ner lite till så hade de bytt program och det passade mig inte över huvud taget och vågen rörde sig inte neråt heller. Började räkna kalorier (inte jättestrikt) i Lifesum och har nu börjat gå ner igen. Är väldigt lätt att överäta med VV i och med 0-pointsmaten. Allting har ju ändå kalorier.
Precis, alla dieter och koncept är ju en form av CICO (calories in calories out), bara att de har olika upplägg (LCHF, Atkins, keto, periodisk fasta, och VV). Jag har aldrig kört VV men använder MyFitnessPal (tidigare hade jag Lifesum) och tycker det funkar grymt att räkna ut vad man ska äta själv.
ILCHF och Keto räknar du inte kalorier och de har ändå inget med kroppen att göra, då det är ett MÅTT PÅ ENERGI.
Jag sa inte att man räknar kalorier med det? Men går man ner i vikt på vilken av alla dessa dieter som helst följer det samma princip = CICO
Har vart med flera gånger. En gång var jag väldigt strikt och gick ner 15 kg på ett år. Inte så mycket kanske och det gick väldigt sakta.
Sen gick jag upp efter graviditeter och räknade points hemma lite på en höft och gick ner alla gravidkilon.
Men efter sista barnet hände absolut ingenting med vv. Gav upp efter ett halvår och typ 5 kg ner.
Triggade bara igång en massa ätatörningstankarnoch självförakt.
Har man varit med flera gånger så är väl det ett tecken i sig att det inte funkar.
Jag gick med 1/1 i år och har hittills gått ner 15 kg. Kost och motion i kombination. Jag gillar det!
Jag använde det nyligen för att gå ner 6-7 kilo. Tog ett tremånaders medlemskap och efter drygt två månader hade jag nått mitt mål.
Följer du appen korrekt så kommer du att få bra resultat.
Vad blir ni avundsjuka på? Jag kan bli avundsjuk på ungdomar med stöttande föräldrar. Kände mig bortglömd i ungdomen, fick klara mig mycket själv. Fick aldrig känslan att mina föräldrar var riktigt stolta över mig. Jag kan även bli lite avundsjuk på personer med naturligt fint utseende, för jag är väldigt missnöjd med mitt egna.
Människor med en stor (trygg och sund) familj och släkt. Jag kommer själv från, milt uttryckt, dysfunktionella familjeförhållanden där merparten antingen har supit ihjäl sig eller tagit livet av sig innan de fyllt trettio.
❤️❤️❤️
Den som är i arbetslivet. Är sjukpensionär. De som är psykiskt friska och har vänner. Avundsjuk på de som orkar leva livet är sjukt trött.
På:
– alla som är smala. Kläder sitter mycket snyggare på någon som är smal och har små bröst.
– folk som har kompisar som de kan fira midsommar och nyår med. Har kompisar, men jag har inget sammanhang att naturligt bli medbjuden till och det känns konstigt att bjuda in sig själv.
– alla som har semester att räkna ner till? är student så jag sommarjobbar. Inte hela sommaren men jag har inte fyra goa veckors ledighet.
Dom två första instämmer jag på. Önskar såå man hade ett litet kompisgäng att fira med.
Ja då stänger jag av sociala medier. Klarar inte av alla lyckliga midsommarfirare.
Inte jag heller. Hela midsommarhelgen samt nyårsafton.
Nyår jul midsommar. Ser ut som alla har någon att vara med. Även om man har familj kanske man inte kommer överens. Våga fråga vara öppen. Finns många som är ensamma vid högtider. Våga fråga någon som är singel lever ensam om ni kan ses. Den man frågar kanske blir väldigt glad.
De som har jobb de trivs med, som är nåt de älskar att göra, inte är stressigt och har bra betalt ändå (som min man ?). Väldigt vackra kvinnor eller folk som är begåvade och duktiga inom tex musik, måleri eller dans.
Och som har ett tight tjejkompisgäng! Eller ett samlat kompisgäng överhuvudtaget (har vänner men utspridda).
Blir också avundsjuk på folk (i alla åldrar) som har stöttande föräldrar. Jag har heller aldrig haft det och har idag ingen kontakt med dom.
Stämmer in i kompis-situationen. Blir avis på de med stora gäng så de alltid har någon att fira eller vara med. Extra tydligt nu inför semestern. Även avis på er som har sommarställe när jag ändå började tänka på semestern
Och på er som har ett jobb ni trivs med och har bra villkor/lön/flex osv
De som har många vänner/ett kompisgäng/en genuin bästa kompis överhuvudtaget som de kan ringa när som helst. Det gör mig jätteavis.
Den här tråden fick mig att känna att jag nog har det bra ändå med få men riktigt nära vänner plus många mer ytliga (när jag är avundsjuk på de som har ett riktigt tight stort tjejgäng)
Jag är avundsjuk på de som har vänner med barn i samma ålder. Ingen av mina vänner har barn i ”rätt ålder” eller inga barn alls. Drömmen att kunna hitta på saker och grillkvällar med annan barnfamilj och barnen typ är bästa vänner
Åh vad ledsen jag blir för alla er som önskar er kompisar att fira högtider med.
Jag är lyckligt lottad som har det, så vet inte hur ni känner er. Men önskar att jag gjorde det så skulle ni få fira med oss! Vi firar alltid allting jättemycket, och alla är alltid välkomna till oss!
Jag har inget tight kompisgäng men jag har 3 nära vänner, plus mamma, storasyster och en vuxen systerdotter som jag ALLTID kan ringa till när jag vill. Är oerhört tacksam för det känner jag nu.
Hoppas och tror att ni hittar erat gäng till slut.
Jag är avundsjuk på alla som växt upp i en ”normal” familj utan missbruksproblematik. Fasen så tufft det är att vara barn till missbrukare, man går verkligen miste om mycket och lär sig att dölja/ljuga för andra i tidig ålder. Plus att vi är många som har djupa ärr från barndomen som tar många år som vuxen att bearbeta och acceptera.
Kvinnor som är korta. Jag är ganska lång (175) och är ingenting jag tänker något negativt om idag rent generellt (tyckte det var jobbigt i tonåren). Men jag bär nästan aldrig klackskor på grund av min längd. Jag hade kunnat ljuga och säga att det är för att jag inte kan gå i klackar, men rent krasst handlar det om att jag undviker det för jag blir så mycket längre än andra. Och känner att människor alltid envisas att påpeka ”oj vad du är lång” med klackar. Tycker det är så fint med klackskor så kan bli avundsjuk på kvinnor som är korta och kan bära klackar och ändå uppfattas nätta på något vis.
Jag är 174 cm och skulle gärna vara längre! Det är tjusigt med lite längd! Använder gärna hög o stadig klack,(m pga jag föll o stukade fot illa,så nu är jag lite skraj för det) 175 är inte särskilt långt ens för en tjej…det är inte basketspelar-el fotomodellängd s.a.s. Det är beklämmande att se långa kvinnor med dålig hukande hållning och platta skor för att de tror de ser kortare ut…de gör de inte. Sträck på dig och var i din hela längd,ta på klackskor om du vill o bry dig inte om vad folk tycker!
Förra helgen gifte jag mig med en kille jag matchade med på tinder för några år sedan. Tänkte sprida lite hopp ?
Stort grattis ❤️
Jag gifte mig nyligen med killen jag matchade på tinder med för 2 år sen. Han är helt fantastisk och vi hade ett riktigt sagobröllop ✨
Jag är gift med en matchning från tinder. Hållit ihop i 6 år nu!
Jag gifte mig förra året med min Badoo-dejt!
Varför hamnade min förra kommentar i modd?
Är det någon som beställt från amazon.se?
Jag gjorde en beställning för mer än 1 månad sen som jag nu ser har blivit avbruten. Jag har inte fått något mail om detta eller fått tillbaka mina pengar. Har svenska amazon ens någon kundtjänst? Tror ni jag kan få tillbaka mina pengar?
När jag försökt maila/chatta med dem får jag bara upp felmeddelande om tekniskt fel. Suck.
Jag har beställt från Amazon fler gånger, både svenska och amerikanska. Har aldrig varit några problem och paketet har alltid kommit när det ska.
Oj Vad konstigt! Beställt massor från us, UK och Sverige men aldrig varit med om liknande. Finns kundtjänst i appen.
Konstigt! Jag beställer därifrån flera gånger i månaden, aldrig haft problem.
Det har hänt mig också. Fick pengarna tillbaka när jag beskrev vad som hänt för Amazon kundtjänst. Var nåt formulär man fyllde i.
Min tvåmånaders är förkyld ? är så arg på pappan som blev smittad av någon, har pussat på gossen, samt hostar inte i armvecket utan RÄTT UT.
Men händer inte sånt ibland? Kan inte va så ovanligt? Ska man inte hålla sitt barn ens då? Hosta rakt ut är ganska äckligt om nån är nära men bor man ihop lär det inte göra så stor skillnad ändå.
Håll koll på andningen och spola näsan med koksaltlösning (googla på hur du gör) för att rensa. Äter bebisen bra och har vanliga kissblöjor så mår den bra. Är du orolig så prata med BVC
Det är helt omöjligt att hålla sig borta från alla förkylningar. ❤️
Tack ? jo han är precis som vanligt, ville mest skriva av mig då alla ickeammande i min närhet antingen sover eller festar just nu. Hade glömt att sådant får man inte göra här ?
Vaddå får inte? Kränkt much?
En nybliven mamma är ju känslig så ni kanske ska tagga ner lite.
Behöver ju inte basha sin man här och leka offer sen för det.
Att få barn är inget fripass för att göra vad som helst.
Eller spola med bröstmjölk
En bebis dör inte av lite förkylning. Chilla.
Och RS-virus är… vad? En infektion som börjar med en vanlig förkylning. PSD är vanligast månad 2-4.
PSD har ingenting med förkylning att göra. Herregud använd sunt förnuft, physiomer, snorsug och höj upp huvudändan på sängen lite.
Hur orkar en del föräldrar vara så hispiga?
(Ja jag är också förälder).
Hispig när barn dör till följd av rs? Titta på statistiken och visa hänsyn.
Ursäkta jobbar du inom vården? Barnläkare här. RS är en infektion, likt andra infektioner (covid, rhino, influensa). Jag har under mina år aldrig sett ett barn dö av RS och de barnen som tyvärr har gjort det har varit prematura eller haft någon underliggande sjukdom. Problemet med RS är slembildningen, så ovanstående tips duger bra. SIDS/PSD är vanligast månad 2-4 PGA rökning, ej ammats, sova på mage osv osv. Det är otroligt skrämmande att vem som helst utan någon insikt eller kunskap kan yttra sig så som du gör. Jag hoppas verkligen att du slutar med det.
Jag tror inte på att du är läkare. Såhär säger Läkartidningen ”Den förklaring som brukar ges är att bröstmjölk minskar risken för virusinfektioner, som ofta finns som en bakgrundsfaktor vid plötslig spädbarnsdöd.” Att nyligen ha varit förkyld är en känd riskfaktor för plötslig spädbarnsdöd, även om det så klart inte ökar risken något enormt, men det finns med när man läser på om riskfaktorer.
Du behöver inte tro på att jag är läkare. Vad jobbar du med? Trolleri? Så länge du inte jobbar inom vården eller har sett de här patienterna ska du nog vara tyst. Du blir ingen expert för att du googlat fram en rad i läkartidningen. Har man ingen vårdkunskap eller utbildning inom vården kan man inte förstå etiologin eller möjliga riskfaktorer till olika sjukdomar. Du har gått in på läkartidningen och läst att det är en riskfaktor, grattis. SIDS har många riskfaktorer, en förkylning är såklart en liten riskfaktor, men inte en betydande. Att skrämma upp föräldrar på en blogg för att du tror på medias överdrivna myter om RS är pinsamt.
https://www.uptodate.com/contents/sudden-infant-death-syndrome-risk-factors-and-risk-reduction-strategies#H6286769
https://www.uptodate.com/contents/respiratory-syncytial-virus-infection-treatment-in-infants-and-children search=rsv&source=search_result&selectedTitle=2%7E150&usage_type=default&display_rank=2
Läs på lite om du ska fortsätta din rast. Har du tillgång med ditt troll konto eller är det bara läkare som kan logga in?
Mitt barn dog av en förkyldning. Tack för påminnelsen. Rs-är ett jävla helvete.
Vad är problemet? Så länge ni inte lever som eremiter så kommer barnet att utsättas för baciller, är väl helt sjävklart. Vänta bara tills du ev. får fler barn och då har äldre barn som drar hem förskolebaciller.
Tänk på att RS-säsongen anses vara över av FHM. Troligtvis ingen fara med lite hosta och snuva. <3
Hur tar man kontakt med en granne utan att verka weird?? finns en tjej i min ålder i samma hus och hon verkar trevlig! Finns ju såna där personer som man bara ”den där vill jag bli vän med”, och hon har en glad utstrålning. Men jag vill inte vara en läskig typ heller?
Prata med henne i trapphuset. Ha en fest och bjud henne för att ni ändå stör typ ?
Vi har inget trapphus haha. Vi har loftgång och bor på olika våningar så vi passerar aldrig varandras lägenheter eller råkar hamna i trapphuset samtidigt som man kan göra när man bor i lägenhet med trapphus. Får fundera på fest hahaha? fast det kanske funkar?
Be henne om hjälp med nåt, typ låna strykbräda eller skruvdragare, och bjud på fika som tack?
IVF
Gjort vår första insättning som inte gick vägen.
Någon mer som gjort/går igenom? Hur många insättningar tog det för er? Vilken metod använde ni?
Skall börja med progynon istället för naturlig och är nervös för missfallsrisken…
Vad tråkigt att höra!
Jag gjorde ivf+2 fet, sen en till ivf, är nu gravid v 14. Men jag har rätt mkt otur, fått missfall varje gång utom den här.
Håller tummarna för dig!
3 försök med äldsta & galet många försök med yngsta… men kliniken var också sjukt dålig. Inte förrän jag bytte och läkaren lyssnade in hela min sjukdomsbild som jag blev gravid på första försöket.
Är på ivf nr 6 nu.
Förslag till Camilla: Ha ett”hitta vänner”-inlägg på bloggen någon gång. Jagtycker att det skrivs i alla öppet spår om ensamhet och svårigheter att hitta vänner. Det kanske har gjorts på bloggen tidigare? Jag tror det hade varit fint iaf om de som söker nya bekantskaper kan skriva stad och några rader om sig själva för att se om man kan hitta likasinnade att umgås med 🙂 och ja jag hade såklart varit intresserad själv!
Det har gjorts. Verkar inte ha varit så lyckade om jag inte minns fel
Vad tråkigt! Undrar varför? Är ju som sagt inlägg om att folk inte har vänner här varje vecka.
Folk listar bara var de bor och sen händer inget mer.
Precis, ”34 år, Kristinehamn, någon mer här?” funkar inte. Man behöver en beskrivning tänker jag. Ålder, stad, lite beskrivning av intressen, kanske om barn finns osv.
Ja och kanske ett konkret förslag, typ vi ses på xx-restaurangens uteservering för en drink kl 19 på lördag i xx-stad, eller promenad i xx-parken/skogen/längs kanalen, eller xx-lekparken med barnen. Det funkar inte om man förväntar sig att andra ska vara drivande, man måste vara det själv. Då tror jag det kan funka, bra förslag att ha här i BB.
På små orter har folk mera fördomar är min erfarenhet. Bor i en liten stad och det är familjeliv mamma pappa barn som gäller. Är säkert lättare i större städer träffa nya människor. Är också fakta att i hela Norden finns det många singlar som bor ensamma. Ser det också som ett samhällsproblem. Många mår så dåligt av ensamhet att det påverkar dem psykiskt.
Jag flyttade från en stad med ca 35k invånare till en med 60-65k och redan där märks skillnaden. Mycket också för att det här är en studentstad men jag har bott här i ett halvår och har träffat många fler redan än vad jag träffade under alla år i den förra staden, så ju mindre stad desto svårare tycker jag. Så jag håller med dig där.
Handlar ju dock inte om fördomar utan att folk på mindre orter växt upp med varann i skolan och har ett tight nätverk av vänner och familj kvar runt husknuten, de behöver inte fler/nya
Ja kanske. Själv är jag mer för en liten beskrivning och så får man ett kontaktsätt och så skriver man lite privat innan. Jag hade inte känt att ”ja vad kul att träffa en totalt främmande människa på en drink” utan hade velat se om det fanns en vibe i text. Men man är ju olika.
Hannah Graaf + Dick Tärnström?
I så fall går det undan i hockey ?
Någon förklarade att DT är den förre ägaren till lägenheten som HG köpt.
Den lägenheten köper du inte. Det är en hyresrätt 😉