Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Jag blev hypnotiserad för några dagar sedan, helt sjukt var det.
Vad spännande! Berätta gärna mer 🙂
I vilket syfte? Har hört om folk som gör det i terapeutiskt syfte och jag är lite nyfiken på hur det fungerar/har för effekter.
Varför, när, var hur? Vill höra mer ju!
Tandläkarskräck?
Kul! Jag har också blivit det och kan själv hypnotisera andra, det är väldigt häftigt.
Så himla varmt! ?
Jag skulle vilja börja toppa min gröt men chiafrön, men så läste jag att det är giftigt och måste kokas först. Gäller det även såna man köper i affären från typ gogreen eller kan man använda dom direkt som dom är?
Aldrig hört att dom behöver kokas först. Dom blir ju typ slime om man lägger dom i blöt, så det känns konstigt att koka?
Va? Chiafrön är inte giftiga? Går bra att äta som de är om man inte vill blötlägga dem.
Du behöver INTE koka chiafrön.
Kom upp när jag googlade ? så blev så orolig.Men skönt att höra. Tack för svaren ☺️
Chiafrön är inte giftigt men om man äter dem utan att blötlägga måste du se till att dricka ordentligt.
Det ska man även om man blötlagt.
Nix,man måste inte koka chiafrön.
Men man ska vara medveten om att de går rakt igenom tarmarna utan att göra nån nytta alls,såvida man inte krossar fröna och rör ned i gröt el. tex en moothi.
Moothi?
Jag ska börja kalla smoothie för moothi nu<3
Usch vad trist det känns nu när semestern är slut. Är såå trött, allt känns tråkigt och har ingen lust att umgås med folk heller.
Känner tvärtom. Älskar min och familjens vardag, kul att träffa kollegor igen, kul att våra vänner och barnens vänner är tillbaka hemma. Och hösten är supermysig!
Hahaha och jag är nånstans emellan er. Saknar semestern men ändå härligt med jobb kollegor och rutiner igen
Jag med. Kan se det mysiga i vardagen med drömmer om utrymmet för ”äventyr” som semester ger.
Men kontraster genererar glädje, för mig i alla fall.
Ja exakt så här med 🙂 och längtar till nästa ledighet med familjen haha men är inte missnöjd med vardagslivet
Vardagen var liksom inte börjat än, skolan börjar nästa vecka så detta är nån slags konstig mix då man ska jobba men även fixa lunch/sysselsättning till barn.
Fritids?
Jag älskar semester men tycker ändå om när allt kommer igång på hösten. Känner mig alltid lite förväntansfull i augusti.
Håller med, jobbet är tungt och trista arbetsuppgifter just nu, men man kommer väl in i det.
håller med. hatar mitt jobb
Dags att byta?
Exakt 100 procent igenkänning
Tankar om Elsa Bratts alla delade stories (och egna åsikter) om hur man behandlar och pratar med barn om olika kön? Jag tycker allt sånt där alltid går till överdrift och folk blir så rabiata. Grundtanken håller jag med om, att barn ska få ha vilka kläder och intressen de vill osv. Men allt svammel hon delade kändes så överdrivet. Som att man typ måste erbjuda sina söner att gå klädda i klänning annars styr man in dem i könsroller.
Jag har inte instagram men håller med henne enligt det du återberättar. Tycker inte det är fånigt eller överdrift. Jag vägrar klä min dotter i klänning eller rosa kläder.
Men om din dotter vill ha rosa och klänning?
nej inte då heller. tycker inte pojkar ska ha klänning.
är din dotter en pojke?
Håller du med henne då verkligen? Jag utgår från att om hon anser att både pojkar och flickor ska erbjudas klänning, inget vägrande?
Får hon inte välja själv?
Jag vill helst att min dotter ska ha byxor/shorts och tröja för hon klättrar mycket och så. Brukar alltid föreslå det osv. Men 8 av 10 gånger väljer hon ”finklänningar” och vill så gärna ha det.
Jag var en liten galning när jag var liten och klättrade högst upp i trädtopparna, hade simskola i vattenpölar och hoppade från lekstugans tak. Allt i finklänning, lackskor och glittriga hårspännen.
”Jag kan om jag vill”
– alla treåringar i hela världen
Samma här. Sätter på min ettåriga dotter lekvänliga kläder. Men hon drar fram första bästa klänning eller kjol och vill snurra med den. Det var likadant med mina systersöner, dom ville gärna ha kjol för att kunna snurra och svinga med den. Det är ett kul plagg för ett litet barn helt enkelt.
Tyckte det mesta var helt rimligt och inte svammel?
Tex att inte prata om utseende och inte kalla saker/kläder/frisyrer för tjejiga/killiga.
Tycker alla såna tankar är rimliga och försöker i största mån efterleva dem själv i mitt föräldraskap. Det som kändes överdrivet var mer det som skrevs om att alltid benämna barn med ”barnet” och aldrig hon eller han, att aldrig fråga någon gravid om de vet kön på bebisen, att man är naiv och gör fel om ens dotter gillar rosa och prinsessor och sonen gillar blått och bilar. Typ så.
Fast det där med ”barnet” var väl typ om man är på en lekplats och så frågar ens eget barn något om någon annan och man svarar typ ”nej flickan håller på med den klätterställningen nu”. Så är det inte en flicka utan en pojke med långt hår.
fast det finns ju tjej o killiga saker. 2 kön.
Visste inte att saker hade kön. Intressant!
Nyfiken på vilka SAKER du tror att vi är intresserade rent biologiskt på grund av vårt kön
bilar – killar
dockor – tjejer
Samma här. Håller med om att vi måste vara medvetna om allt runt omkring oss som är könsstereotypiskt. Men jag stör mig på hur hon pratar om sina barn, att det ena gör allt rätt och det andra gör allting fel. Sen tycker jag att hon får det hela att handla om sig själv och hennes perfekta föräldraskap och då tappar jag intresset.
Va men gud har hon skrivit så? Sjukt.
Bara sett henne beskriva deras personligheter men aldrig med värdering som ”rätt” eller ”fel”.
Hon skrev ju inte så bokstavligt men om man har följt henne ett tag är det uppenbart vilket av barnen som hon favoriserar.
Är det?
Ser mer att hon försöker göra en poäng i att biologi inte spelar någon roll, därför hon trycker på att hennes biologiska son är så lik hennes flickvän i personligheten, och tvärtom med den andra ungen.
Jag störde mig nog mest på att hon skulle försöka skriva så avancerat. ”Komplimentera deras attribut”… snark
Haha, det stör jag mig också på med henne. Och hur ofta hon använder ordet prokrastinera vet jag bara inte…
Prokrastinera använder Carola Wetterholm också gärna. Tror det är det enda ”svåra ord” hon kan. 😀
Jag ogillar henne starkt men tycker att hon och hennes följare har viss poäng i en del grejer. Det som stör mig mest är att det än i dag är killavdelning och tjejavdelning på barnkläder och specifika färger för varje kön. Mitt barn älskar dinosaurier så jag köper kläder på killavdelningen till henne.
Håller med och jag höll på att bli galen när jag letade efter rosaa neutrala tröja till min son. Fanns bara på tjejavdelningen med puffärmar och tjejtryck. Jag köpte dem utomlands istället. Idag är han tonåring och har mest svart men gillar att bryta av med färger. Som en snygg detalj.
Förstår inte varför detta är en så stor grej. Vad är det som är skadligt med att prata om pojkar och flickor? Visst, klart att alla barn ska få alla möjligheter vad gäller färger, leksaker, kläder osv, men är det verkligen SKADLIGT för barnen om de ”utsätts” för könsnormerna? Jag tänker på alla vi som är vuxna nu, där de allra flesta förmodligen har vuxit upp i en tid där killigt och tjejigt var norm, är vi skadade då? Och hur yttrar det sig?
Det genomsyrar ju allt, än så länge
Haha ja vi är ju superskadade av könsnormer, både kvinnor och män har massor av problem som kan härledas till könsnormer. Våld mot kvinnor kan härledas till könsnormer, utbrändhet hos kvinnor pga ”duktig flicka-syndrom” och underdiagnostisering av adhd och autism hos flickor (flickor uppfostras till att maska sina symptom), psykisk ohälsa och stora problem med utbredd ensamhet hos män pga pojkar som inte fick lära sig att prata om och visa sina känslor. Överskott av kvinnor i underbetalda vårdyrken därför att flickor uppfostras till att vara omhändertagande och pojkar till att ”ta för sig”. OJämställda relationer pga samma anledning – Vilket också leder till våld mot kvinnor och ensamhet (så småningom) hos män.
Skulle kunna gå vidare och vidare…
Förra veckans Ursäkta pratade Edvin och Johanna om Matilda Djerf och Djerf avenue. Då sa Edvin något i stil med, ”hon har lyckats, men till vilket pris?”. Lät verkligen som något fishy. Har hört talas om dålig arbetsmiljö på Djerf Avenue och att Matilda ska vara lite oskön… men någon annan som vet vad de snackar om? Eller något annat skvaller.
Vet inte exakt vad han pratar eller menar. Men ja i Sthlm pratas det mycket och man har hört från olika håll att det är en toxisk arbetsplats som hon då bidrar till, hon fryser ut folk och är hemsk tydligen, folk slutar där till höger och vänster för de mår dåligt men också av utmattning. Hon kan liksom ringa mot natten typ o kräva saker. Men också att denna cute girl viben hon har är fejk, hon är tydligen inte alls så utan väldigt dryg otrevlig och elak..
Samma här sover massor. Så trist årstid höst vinter mörker. Usch. Vill bara sova.
Men det är ju inte mörkt än?
När min mormor fyllde 60 år minns jag att hennes barn med familj köpte 60 stycken paket till henne, nu fyller min mamma 60 år denna veckan och jag ville göra samma. Är dock ensambarn så blev ett rätt stort projekt, slå in 60 presenter + två flyttkartonger där alla ligger i tog sin lilla tid.
Hur som helst, varit så pepp, haft svårt att hålla det hemligt för mamma och längtat efter att få göra tårta och överraska henne på morgonen. Men nu är jag så trött, smådepp och vet inte hur jag ska orka ens? plus att flyttkartongerna blev så tunga så vet inte ens hur jag ska bära ner dom till bilen när dom är inslagna och inte har någonstans att hålla ?
Ge mig lite pepp och styrka tack ?❤️
Och nu blev jag rädd att folk ska hoppa på för överkonsumtion, onödigt osv. Köpt några riktiga presenter och sen utfyllnad är saker som används och sånt hon hade köpt själv någon gång ändå + lite ätbara saker. Så ingenting är onödiga saker och slös eller så. Förutom presentpapper förstås.
Supergulliga av dig. Du får väl dela upp dem och bära till bilen i omgångar.
Mjo, men måste bära in dom till mamma också så får kanske lägga allt i påsar och lägga ner i lådorna sen då. Planen var att smyga in och väcka henne men får kanske bara köra med tårtan och ta paketen sen ?
Pepp, vet jag inte om det är men jag tror att jag älskar dig❤️.
Orkar du skriva vad det är för presenter.
Du kan väl fara förbi ngt konditori och köpa något riktigt gott❤️
Söt du är❤️
Blir lite mycket att skriva allt, haha. Men bland annat skärbräda, sekatör, servetter, filt, raggsockar, korsordstidning, nagellack, värmeljus, kökshandduk, fröer, toblerone, duschtvål, trädgårdshandskar, ett smycke, vas, praliner, handtvål, kronljus, fryspåsar, tändare, broderiset, morgonskor.. så allt är ju inte superroliga presenter, men det kändes omöjligt när det är så många ?
Blir bara en enkel jordgubbstårta så det går snabbt att göra egentligen, tror jag.. Mest vara trött?
Är det du som kallade dig för December ? förut, men har bytt namn?
Ja. Vadå då?
Nej inget, saknade December men kom på att du kanske hette Augusti nu ?
Ser fram emot dina uppdateringar kring detta i varje öppet spår nu ? Du verkar så omtänksam! Din mamma kommer att bli så glad för allt som du gör. Hoppas att tårtan blir bra!
Jag blir också glad av att läsa kommentarerna, så omtänksamt och fint! Och precis som någon skrev ovan så har jag tänkt att du är December? som bytt årstid ?
Kommentarerna med uppdateringar om födelsedagen menade jag. Men också glad av alla som skrivit snälla och peppande kommentarer som svar här! /anonym 21:06
Pratat lite för mycket om tårtan och allt tror jag, så tänkte först att du var ironisk ?
Tack så mycket ❤️ hoppas hon blir glad:)
Inte alls! Du måste berätta om detta sen. Är väldigt nyfiken på tårtan av någon anledning (tror att det kommer bli jättebra)?
Så omtänksam du är. Din mamma är säkert stolt över dig❤️.
Gullig du är, tack❤️
Så gulligt gjort! Drömdotter!
Klart du kommer orka bära ner grejerna, du har nog bara en liten dipp. Den går över 🙂
Uppdatera oss om din mammas reaktion sen!
Men tack?❤️
Hoppas det, ska bära ner det till bilen kvällen innan så slipper jag bära det två gånger samma dag åtminstone ?
Det ska jag göra:)
Har man alltid med sig en blombukett till brudparet på bröllop? Är osäker på vett och etikett
Ja, 1000 maskrosor.
Aldrig
Nej det tror jag väl inte. Har både gift mig och varit på 10+ bröllop. Oftast någon som kommer med en bukett, men absolut inte alla.
Jag hade ingen aning om att man ska ha med blommor till brudparet ?? jag har aldrig haft eller märkt att andra har haft heller ?
Nej det behöver man inte ge. 🙂 Särskilt onödigt att ge blommor om man vet att brudparet ska iväg på resa, eller bor en bit bort från bröllopsfesten. Vi fick en del blombuketter när vi gifte oss och två dagar efter bröllopet skulle vi kuska 50 mil hem med tåg. Kändes tråkigt att lämna alla fina buketter (även om våra vänner/släktingar som fick ta dem istället blev glada).
Det har jag aldrig haft med mig. Känns krångligt, hur ska de ta vara på den? Med vaser och få med hem sen. En present däremot som ställs på ett presentbord, om de inte avsagt sig presenter.
Har jag aldrig sett att någon har…
Tycker det verkar onödigt, är det inte mer värt att få en bukett någon annan dag på året än just dagen man gifter sig när allt redan är så maxat och ma blir dräkt i uppmärksamhet?
Näe det tror jag inte, har varit på en del bröllop men har aldrig sett att någon gett en bukett till brudparet.
Någon som lidit eller lider av agorafobi? Hur gjorde ni eller vad gör ni för att bli bättre? Alla tips jag läser går emot varandra, en del säger att man absolut måste exponera sig helst dagligen oavsett hur man mår och att det då blir lite bättre varje gång. En del säger att man absolut inte ska exponera sig om man mår väldigt dåligt över det för det tar mycket mer än det ger och man ska ta det försiktigt. Så vill gärna höra personliga upplevelser som man kan lita mer på.
Ja. Exponering är nyckeln MEN det kan vara jättesvårt att bedöma tillvägagångssättet på egen hand. Precis som du skriver så kan det bli för mycket så att det blir överväldigande, men också för lite och då ger det ingen effekt. Man behöver automatiskt inte heller må bättre bara för att man exponerar sig, det handlar om hur det görs och hur man bearbetar allt före och efter. Skulle därför starkt rekommendera att ta detta i terapi (KBT) med någon som kan guida dig framåt på rätt sätt.
Som alla andra fobier, KBT är det som det finns stöd för hjälper. Dvs metodisk exponering i steg.
Hårt jobb men effektivt.
Finns KBT online via många vårdcentraler, och även nationellt. Kolla via vårgudien.
Jag har aldrig någonsin haft problem med illaluktande svett, min kille brukar skämta om att jag svettas hallon. Kan t.o.m gå och träna ett ordentligt pass utan att det luktar äckligt. Jag kan svettas mycket vid träning (tex i ansiktet, på ryggen) men det luktar verkligen inget. Fram tills för några veckor sen: från ingenstans har jag börjat STINKA under armarna. Jag kan ta en dusch, tvätta ordentligt, ta på deo, sätta mig ner, och 5 minuter senare stinker det svett under armarna. Går jag en hel dag med en tröja (utan ansträngning) har jag två stora svettfläckar som verkligen stinker under armarna. Vågar inte ens krama folk. Har alltid använt shower gel med doft, så provade i veckan att byta till mild antibakteriell tvål men det hjälper inte heller. Har någon varit med om samma? VAD ska jag göra? Känner inte igen mig!! 🙁 Är 27 år gammal.
Måste ju vara något hormonellt? Du är inte gravid..?
Tanken har slagit mig, går på p-piller och fick mens denna veckan..
Jag upplevde samma sak efter att ha fått barn. Det höll i sig ca 6 månader, sen försvann det. Så kanske något hormonellt?
Jag har exakt samma problem!! Inte hittat nån långvarig lösning tyvärr, men skrubba med sån vante man tar bort brun utan sol med och sen spraya armhålorna med Clinisoothe Skin Purifyer och låta torka innan jag använder Bats deo funkar ganska bra. Kan gå en hel dag utan att börja lukta i alla fall! Nästa steg är Absolut Torr men det kliar så satans mycket och jag hinner aldrig somna innan kliandet drar igång så jag har skjutit på det haha.
Absolut torr
Vad konstigt. Svettas du mycket nattetid? Ta ett gravtest för säkerhets skull, kan vara hormonellt.
En så stor förändring måste ju bero på nånting? Känner du dig frisk i övrigt är det ju svårt att söka läkarhjälp men mycket märkligt är det ju. Just det där att svetten har börjat lukta illa fast du är nyduschad är märkligt.
Inte varit med om exakt samma (har aldrig svettats hallon haha) men plötsligt kan jag få svårt att bli av med svettlukt ett tag. Då brukar jag ta CeraVe smoothing cleanser med acetylsalicylsyra i, eftersom den exfolierar milt. Räcker inte det stryker jag i armhålorna med bomullsrondell dränkt i äppelcidervinäger (nåt med ph:t som är bra). För det är som att det inte räcker att tvätta med vanlig tvål, blir inte HELT av med svettlukten och då kommer det tillbaka direkt så fort jag svettas minsta lilla.
Har du ändrat diet, då kan man svettas annorlunda. Eller giftstruma som gör att man svettas mer.
Vi som är i klimakteriet brukar få problem med ny odör. Här är några tips från den amerikanska redditgruppen Menopause som du kan testa:
Garnier har ett Miscellar vatten med glykolic acid i som tar bort lukt: orange flaska, Garnier Skin Active Micellar Gentle Peeling Water
Head & shoulder schampo, använd som duschkräm och det tar bort lukt.
Det finns en japansk tvål med Persimon som tar bort lukt, finns produkter på Amazon.
Tack fina ni för alla svar <3 ska ta ett gravtest ifall ifall, och prova de produkter ni tipsat om. Återkommer i något kommande ÖS om jag lyckas lösa det (eller är gravid…) Kram
Men hoppas att det bara är en liten bäbis! Om du vill ha det!
Tack för att du skickade länken <3 Jag vill verkligen inte ha barn än! Så hoppas på att det är något annat men inte allvarligt
Om lukten har satt sig i armhålorna på kläderna är det bra att lägga dem i blöt med ättika. Det tar bort lukten. Trots att kläderna är nytvättade kan den annars sitta kvar och göra att man luktar snabbt efter dusch.
Det beror på bakterier. Själva svetten luktar inte, utan lukten uppkommer när den kommer i kontakt med bakterier på huden. Testa typ mandelsyra eller liknande!
Jag skulle vilja vara med i en bokcirkel men vet inte riktigt hur man hittar en, måste man starta en själv? Hade varit skönt att bara gå till t ex ett bibliotek någon kväll i månaden, måste ju inte vara ens egna kompisar utan just folk som är intresserade av läsning.
Kolla dina lokala bibliotek och se om de har ngn pågående bokcirkel. Annars kan du säkert annonsera på exempelvis biblioteket om att du vill starta en egen bokcirkel. 🙂
Jag startade en med några kollegor! Vi diskuterade månadens bok under en lunchrast i månaden ungefär ?
Gå med i facebookgruppen ”Hitta en bokcirkel” och lägg upp ett inlägg om att du söker en i din stad. Alternativt sök bland inläggen för att se om det redan finns någon 🙂
Biblioteket eller om du har någon bokhandel brukar ju ofta ha så kolla där! Jag är själv med i en bokcirkel och den började med att en kompis till mig bjöd med mig och så fick jag i min tur bjuda med en som fick bjuda med en osv. Då blev det blandat med folk men alla känner någon. Vi är fem stycken i vår cirkel nu efter att en tjej hoppade av förra året pga tidsbrist. Min bokcirkel är typ det bästa jag vet och tjejerna har blivit nära vänner.
Vänd dig till ett Studieförbund
Sent svar men leta eller annonsera på bokcirklar.se
Satt precis och letade samma igår men hittar inga ”öppna” i min stad. Varken via bibliotek eller boklåda tyvärr… ?
Nu har en av papporna J och Tiingelinn sjungit in en låt hos Universal. Följare vill se dem i mello, det vore faktiskt rätt kul. Vilken underhållning:-)
Pappan kan sjunga.
Men inte Llinn?
Verkligen inte.
Om man inte gillar extrem nasal sångröst.
Exempel finns på hennes egen insta.
Absolut! Hon sjunger fint som fågeln!
Om fågeln är en hes och samtidigt nasal fiskmås…
Beejkon
Nån som följer ivfjourneysweden? 🙂
Japp!
Ja, men bara senaste veckorna.
Mitt mående har verkligen gått utför sista året och jag känner inte igen mig själv. Jag är rädd för vem jag blivit, irriterad och arg för det mesta, bitter och missnöjd över allt i livet. Jag och min man bråkar varje vecka och om samma saker, jag vill skiljas men det vill inte han som bara tycker jag är irriterad och att vi inte har några problem.
Jag känner mig mestadels ledsen och låg, jämför mig med andra i vårt liv som har det bättre och saknar den jag tidigare var. Det är som att jag tappat bort mig själv och hela livet förfaller men på jobbet lyckas jag bibehålla min ”fasad”. Jag är 30 + och vi har småbarn, enligt min man så är det barnen som påverkar våran relation negativt och klart det är intensivt men det är ju hans bristande intresse och oengagemang som jag saknat i flera år! Vi bråkar om vem som gör vad och det är som en maktkamp som aldrig tar slut, jag är ledsen över att vi inte är det där teamet som jag förväntar mig av min make och som mina vänner har. Han är snäll och duktig med barnen men det gör att folk ser förbi det där andra jag känner mig frustrerad över.
Han tar aldrig initiativ till sex
Han får mig aldrig att känna mig snyggt och sexig (får mer bekräftelse av kollegorna och kunderna på jobbet)
Han överraskar mig aldrig aldrig
Han bjuder aldrig ut mig på lunch, middag eller dejt
Han kan ordna barnvakt för att klippa gräset och jobba över ett par timmar men aldrig för att göra något med mig som är hans fru
Jag har sagt vad jag behöver och vill ha i flera år men han skyller bara på barnen och att han inte orkar för att det är mycket mer barnen samtidigt som han inte kan acceptera när jag säger att jag vill skiljas på grund av det här och konflikterna som är för jag orkar inte mer.
Jag är familjens projektledare och jag är så innerligt jävla trött på att känna mig som en man i vårt äktenskap när jag vill bli sedd, bekräftad och bortskämd av min man ibland. Är det för mycket begärt? Jag är bara så trött på det här livet och känner att hade jag träffat honom idag hade jag aldrig valt honom för han kan inte ge mig det jag behöver men ändå ska han hålla mig kvar när jag vill gå för att skapa ett liv som jag mår bra av och känner mig tillfreds med.
Sorry för årets längsta inlägg men behövde verkligen skriva av mig ?
Låter tufft. ? Har inget konkret att säga, men jag hoppas att det löser sig så att du får mår bra!
Tack ❣️ Skilssmässa var det sista jag trodde men ser ingen annan utväg längre för blir bara mer och mer nedstämd av bråken vi har varje vecka om samma sak. Känner mig vara så olycklig och ledsen i mitt äktenskap ?
Oj, har du sagt det här till honom?
Hon skriver ju att hon har sagt det i flera år.
Jag har sagt det till honom i flera år men en förändring sker ett par veckor sedan tillbaka på ruta ett och det gör mig så leden bara
Jag fattar att du sagt att du inte tycker att det är bra och att du vill skiljas. Men har du sagt vad det är du vill ha som du inte får i din relation? För om du sagt det och han inte vill ändra något så är det nog dags att separera. Det är inget ni måste vara överens om att göra. Du kan ansöka om skilsmässa utan att han vill det.
Jag har sagt vad jag behöver och vill ha men det förändrar inget men så fort skilsmässa kommer upp då ska han skärpa till sig i en vecka sen tillbaka på ruta ett igen. Har skickat in ansökan om skilsmässa nu.
Hade kunnat vara jag som skrivit det där. Känner igen mig massor, tyvärr.
Hur tänker du? Är så jävla sorglig när det blir såhär är liksom 30 + inte 60 + med utflugna barn känns bara som bortkastade år men samtidigt ska man leva såhär? Känner att jag är för ung för att sitta fast i ett misslyckat äktenskap
Jag vet verkligen inte. På pappret har vi ju alla förutsättningar men jag känner mig inte älskad. Jag känner att jag blir tagen för givet.
Helt ärligt förstår jag inte ens om han är kär/älskar mig längre, han säger att han gör det men visar ingenting. Vi har haft en fin semester, men så fort vardagen kommer känns det som att han glömmer bort att vara min make…
Var glad att du är 30 och inte 60. Tänk om du stannat kvar äbda tills dess, vilket slöseri av liv!
Haha ja det har du rätt i, man får vara glad för det lilla ?
Låter uppriktigt sagt som att ni är skitdåliga för varandra. Du anser att det är hans fel att du är låg, gnällig och bitter och han anser att det beror på småbarnsåren. Är någon av er villiga att lyssna på varandra om vad ni vill och behöver? Eller handlar allt bara om att fokusera på vems fel det är att relationen är dålig och ha en maktkamp om vem som gör vad i hemmet? I en bra relation tar man fram det bästa hos varandra vilket ni inte verkar göra alls.
Och sen borde du inte sätta dig i nån offerroll. Vill du separera så ta initiativet och gör det oavsett vad han vill. Istället för att stanna kvar och bli ännu mer bitter. Det är ju knappast nån som tvingas vara gift i Sverige 2024.
Ja du har helt rätt vi är skitdåliga för varandra men eftersom att vi har familj och barn har jag försökt med allt men det finns inget mer att hämta. Du har helt rätt och jag har skickat in ansökan om skilsmässa men han förstår inte alls varför och tycker att vi igen ska försöka reda ut det men det är bara en maktkamp så du har helt rätt. Jag ser mig inte som ett offer är bara trött och ledsen över hela situationen när man försökt kämpa för en förändring men inget händer
Ni behöver inte vara skitdåliga för varandra. Det låter dock som om det är en väldigt påfrestande tid i er relation. Blir lätt så när man inte är ”i fas” när det gäller sex, ansvar, uppskattning. Och min upplevelse är att det händer alla i perioder. Frågan är om ni också har bra perioder och om det väger upp eller om du fått nog?
Åh, jag känner så med dig och blir nästan gråtfärdig för din skull. Jag är i liknande situation med min sambo. Vi har varit tillsammans i 7 år och det är som om jag har anpassat mig så efter honom pga älskar honom att han blivit bekväm/märkt att han kan göra lite som han vill och han känner sig säker på att jag kommer att stanna. Kanske för att vi har olika ekonomiska förutsättningar, jag skulle inte ha råd att köpa egen lägenhet om det tog slut och ibland har det känts som om det är enda anledningen till att jag stannar. Han har också slutat ta initiativ till sex och ”vägrar” fria trots att han vet att jag vill gifta mig. Vi bråkar dock inte och han gör nog mest i hushållet men jag tycker det är viktigare att alltid ha det fint.
Efter att jag sörjt för mig själv och varit arg på honom för att han håller på att slarva bort oss har jag landat i att det enda jag kan göra nu är att prioritera mig själv och ta hand om mig, se till att jag mår bra och är glad. Genom att ta lite avstånd tänker jag att det kommer visa sig om han vaknar till och vill ”följa efter” och skärpa till sig eller om jag får släppa honom. I så fall älskar han mig ju inte tillräckligt för att göra det han kan för att jag ska vara lycklig, och då har jag fått mitt svar. Tror du att det vore något för dig att testa? ❤️ Kram
Bara en fråga, om han inte vill fria till dig hur kan det då vara något du tycker han ska göra? Ska han göra det mot sin vilja?
För att jag vill det och han vill ge mig det jag vill ha? Och han borde se det som ett pris att lyckad tie the knot med mig, jag har inte brist på intressenter liksom
Hahahaha, förlåt men du kan inte vara seriös nu! Ska han fria till dig för att det är ett pris att lyckas gifta sig med dig? För du har flera andra kavaljerer utanför dörren?
Klart man ska vilja göra varandra lyckliga och visa att man älskar varandra. Men gör du nåt liknande för honom så? Sånt går ju inte bara år ett håll.
Han ska fria om han vill såklart, vill han inte så är han inte rätt för mig. Då får jag gifta mig med nån annan istället
Helt rätt att du ställer krav, annars blir man ensam och bitter tillslut.
Jag hade velat se reaktionerna om en man skrivit ”jag fattar inte varför min sambo inte vill gifta sig med mig? Hon borde ju inse vilket pris det är att lyckas tie the knot med mig.”
Reaktionerna hade väl varit:
Fan vad sjukt hur resonerar hon? Är det viktigare för henne att vara ogift än att få vara ihop med dig? Varför?
Om det är viktigare för dig att vara gift med vem som helst än att ”bara” vara tillsammans med honom då är han ju uppenbart inte rätt för dig. Gör slut på en gång så slipper du ju slösa på både hans och din tid.
Det sjuka är väl att han inte kan tänka sig att gifta sig för hennes skull? Det är alltså viktigare för honom att vara ogift än att få vara med henne.
Tycker att det är ganska givet att man inte gör en sådan stor sak, gifta sig eller skaffa barn tillexempel, ”för någon annans skull” om man själv inte vill.
Att gifta sig är en ytterst liten uppoffring för att få vara med den man påstår sig älska.
Samma åt andra hållet då.
Eller tvärtom?
Förstår inte vad som är så konstigt. Klart ingen är för tvångsäktenskap men man kan ändå välja bort en relation pga att ens partner ej är så het på gröten med att gifta sig. Man kanske vill leva med någon som inget hellre vill än att gifta sig med en, såklart kan man ja det kravet utan att någon ”tvingas”?
Vissa vill absolut gifta sig och vissa inte. Det är väl nåt man får prata om när en relation är på väg att bli seriös. Precis som med barnfrågan. Tycker och vill man olika i såna frågor så får man göra det där som kallas kommunicera. Kan man mötas? Kompromissa? Är det en dealbreaker för nån i paret?
Jag lovar att man kommer betydligt längre med såna metoder än att prata om krav och vad man själv tycker att man förtjänar och vad det andra så bör vara skyldig att ge en. Det låter bara tramsigt och bortskämt.
Vad är egentligen skillnaden mellan att ”kommunicera” att något är ”en deal breaker” och att helt enkelt kalla det för ett krav?
Tycker det låter som finare ord för exakt samma sak.
Tja, för mig är skillnaden att man pratar med och lyssnar på varandra. Ser om man kan mötas kan mötas i frågor där man tycker olika eller om man inser att det inte kommer fungera i längden. Till skillnad från att ha attityden: det här är min krav och lever du inte upp till det så kan du dra.
Skulle du själv vara sugen på att ha en relation med en sån person?
Svar från en annan:
Ja absolut? Uppskattar tydlighet kring stora frågor. Tex jag vill ha barn och om du inte vill ge mig det så skaffar jag barn med någon annan.
Ja, om man har deal breakers/krav/kalla det vad du vill så är det väl bra att vara rak med det? Jag vill inte ha barn, uppskattar därför raka svar från killar huruvida dom vill det eller inte. Varför ge något svävande svar om kompromisser och sen upptäcka år in att det visst inte var så?!
Johanna, du kanske är priset för dom män som du inte vill ha, men var säker på att den man du vill ha, han är priset.
Klart han är, annars hade jag ju aldrig blivit tillsammans med honom. Jag älskar honom, han är bäst
Ta och kika på din egen attityd och personlighet så hittar du nog svaret på varför han inte friar.
Men usch hur står det till egentligen? Vidrig kommentar.
Alltså vad hände med stämning här och varför är folk så jävla elaka?
Det har varit så ett tag. Jag är sällan pepp på att bidra i ÖS för kommentarerna är så bitska.
Förstår precis vad du menar och man blir så innerligt ledsen och förstår inte varför det ska vara så svårt att se till så att ens sambo eller fru känner sig sedd, bekräftad, älskad och lycklig! Min man har också blivit bekväm och om det är någon som ”gått ner sig” i vår relation så är det han men han vet att jag är kvar och att jag finns här men tycker att han någon gång borde tröttna på alla bråk om samma saker även han.
Känner mest att han borde vara glad över att ha en fru som håller efter sitt utseende, som köper snygga underkläder och vill ha sex ofta. Hade lika gärna kunnat gå i urtvättade tanttrosor, aldrig rakat mig och vägrat sex i månader eftersom att vi har småbarn…
Jag undviker honom just nu faktiskt, har blivit distanserade och tagit avstånd men gråter i min ensamhet över hela situationen och att livet blev såhär. Det var inte det jag förväntade mig i ett äktenskap att som 30 + känna såhär, jag hoppas din sambo förstår ditt värde och vad han har. Tänkt att skaffa barn inte ska vara svårt men att fria och ge kvinnan det där extra hon vill ha och förtjänar är en jobbig uppoffring för dessa män. En bamsekram tillbaka till dig ❣️
Blir helt matt av att läsa din och Johannas kommentarer, ni verkar uppriktigt sagt ha ganska stora problem med er själva, och kanske ska ta och jobba lite med det innan ni lassar över ansvaret på era partners.
Man kan inte tvinga någon varken till sex, bekräftelse eller frieri bara för att man själv anser att man ”förtjänar” det.
Herregud….
Håller med! Undrar om de själva skulle se det som rimligt om deras partners hade den inställningen och synen på dem.
Är man i en relation bör man rimligtvis ha hand om den också, när ens kollegor ger än mer bekräftelse än mannen hemma är det något som är fel.
Hur mycket bekräftelse ger man själv då?
Karin du kanske vill leva i ett sexlöst äktenskap men det är inget för mig. Jag vill ha regelbundet sex med min man men det är helt okej om man inte vill ha sex men det är ingen relation för mig.
”Jobba med er själva” = bli en svag person med varken självkänsla eller egen vilja?
Dummaste jag läst. Mycket farligt råd.
Karin är en pick-me.
Karin vill aldrig ligga så blir provocerad av en kvinna som vill ligga ?
Här kommer en till impopular opinion som garanterat blir anklagad för pick-me då: ser ett mönster hos ganska många par i vår närhet (både par där jag är kompis med tjejen från början och par där jag är kompis med killen): många har en skev dynamik som maler ner relationen över tid, där kvinnan hela tiden vill saker som krymper mannens utrymme. Hon vill ha fler barn, då blir det fler barn (gud nåde honom om han skulle vägra henne det! Trots att han kanske uttalat inte viljat pga är ganska mycket med det tidigare barnet/barnen redan) och sen förväntas han vara glad över att dra det tunga lasset, annars är han ojämställd. Hon vill renovera hemma för hon vill ha det fint och är intresserad av inredning, men hon förväntar sig givetvis att det är han som ska förverkliga det, och stå där med slipmaskin och spackelspade i hand dag in och dag ut. När han vill dra och fiska en dag eller umgås med killkompisarna så blir det sura miner över att han är borta så länge och lämnar henne själv med barnen. Och sådär håller det på. Så fort det finns ett litet utrymme för honom till egentid och fritid att tanka energin så fyller hon det med ett nytt projekt åt honom istället. Och eftersom hon själv klarar att tanka energi på mindre intressen, som 2h på nagelsalongen eller gymmet eller att virka på kvällen när barnen lagt sig (nu tycker ni jag drar könsstereotypa exempel men de kommer från riktiga par i min närhet) så förväntar hon sig detsamma av honom. Många gånger behöver hon inte egentiden på samma sätt utan väljer hellre att umgås med barnen, och förväntar sig att han väljer samma. Klart man ska ha en jämställd relation, men kvinnor bygger bort och bygger bort och bygger bort den där tiden för mannens fritid och hobbys. Han har ingen energi kvar för familj och parrelation utan försöker hela tiden bara knyta näven eller snika små ensamstunder. Han blir passiv och tyst, hon blir uppgiven och börjar mer och mer fundera på att lämna den man hon själv skapat till slut. Som inte orkar mer än att sitta på soffan. Inte tar några initiativ. Inte orkar ha långa kommunikativa konversationer för det känns som ännu en syssla. Inte orkar leva upp till hennes krav, för de tar aldrig slut. Jag är garanterat en lika god kålsupare själv men jobbar mycket på vår relation, för att inte hamna där. Det är de små små vardagliga vanorna över lång tid som är jävligt svåra att vända. Och vi kvinnor kan inte beskylla snubbarna för det hela tiden, så dålig självinsikt får man inte ha. Lyssna. På riktigt. Vad är det han säger? I kanske mer subtila ordalag än dig själv? Jag gissar att det här med giftermål inte är en blixt från klar himmel utan nåt han sagt länge men du har bara hoppats och förväntat dig att han ska ändra sig med tiden.
Stor igenkänningsfaktor på det du skriver.
Det låter som Dagobert, den där 50-talsserien som fortfarande fanns i vissa tidningar på 80-talet.
Haha vilket skitsnack. Finns inte en enda man i min närhet som ”drar det tunga lasset”, de flesta hänger mest på
Elina; tack❤️ Jag kunde verkligen inte sagt det bättre själv.
De är inte orimliga tbh. Du däremot… Intressant hur du alltid måste bolla tillbaka det och försöka få till det att felet ligger i dem, inte i relationen eller den andre.
Tror inte du förstår problemet. De blir så här ledsna o uppgivna för att de blir rejected hela tiden (genom bristen på engagemang och uppskattning), vilket till slut påverkar självkänslan negativt.
Vet inte om det är så mycket att vara glad över. Typ alla kvinnor är väl galna i sitt utseende idag, dvs håller sig snygga, fräscha och vill se ”sexiga” ut konstant.
Och majoriteten av alla i en relation vill väl ha sex.
Kvinnor har en skev syn på sitt utseende och lägger sig under kniven eller sprutar in skit i kroppen när det sker nåt så läskigt som att man blir äldre och eventuellt har fött och ammat barn. Hemsk tanke att en kropp som är 40 år och har burit barn inte ser ut som den kropp man hade när man var 20 år. Men de gör det ju för SIN skull! Absoluuuut inte pga ytlighet eller för att göra sig till för en man.
Har inte sprutat in någonting i min kropp men träning, kost och klädval gör rätt mycket. Även att ta hand om sin hud, raka sig och lukta gott.
Du är säkert supersnygg, men om du känner att din man inte uppskattar dig kanske det är något annat än utseende och sexiga underkläder som han saknar i er relation? Du har förmedlat vad du tycker är viktigt, men om du vill få er relation att funka måste du ju även tänka på vad han vill ha, inte vad du vill ge.
Medelsvensson gör inte det du beskriver. Visst att dom kanske tränar lite mer, ändrar sin kost och kanske drar ned på alkoholen men det är mer för hälsans skull och en ”finare” kropp kommer med på köpet.
Vem är sindy Niklassons nya babydaddy?
Knivmicke kan vi utesluta iallafall ?
Varför?
OM du svara på min fråga lite längre ner (gällande ditt inlägg om ditt förhållande) så ska jag svara här 🙂
Just nu (till och med fredag) kan man se igelkottar live!
Ja du har helt rätt vi är skitdåliga för varandra men eftersom att vi har familj och barn har jag försökt med allt men det finns inget mer att hämta. Du har helt rätt och jag har skickat in ansökan om skilsmässa men han förstår inte alls varför och tycker att vi igen ska försöka reda ut det men det är bara en maktkamp så du har helt rätt. Jag ser mig inte som ett offer är bara trött och ledsen över hela situationen när man försökt kämpa för en förändring men inget händer
Kan vi prata om Alexandra Bring och hennes instagram? Varför ska allt vara så perfekt? Idylliskt och uuuuunderbart, vitsigt och fjantigt. Alla som har barn vet att livet med barn för det mesta inte är en dans på rosor och puttinutt och åh saft och flätor typ. Haha. Mvh trött mamma som inte förstår varför andra mammor känner sånt behov av att visa upp sina perfekta liv
Åh jag känner precis tvärtom! Tycker allt känns väldigt i nuet från hennes sida (till skillnad från systern). Hon och hennes man verkar vara ett bra team som avlastar varandra. Hon har dragit ner på jobb och kan i stort sett fokusera på barnen. Så försök inte jämföra så mycket! Är ju inte många som har så fritt jobb.
Jag får iaf massa inspo och pepp från det kontot!
Jag känner också så! Hon visar bilder på när barnen leker och är med och hjälper till hemma osv men skriver också ofta om att hon sovit dåligt pga av barnen och pratar om att hon är trött. Tycker hon verkar ha en väldigt bra syn på uppfostran och tipsar om mycket böcker och pussar för föräldrar och liknade. Tycker det är sunt att hon inte tar upp telefonen och tar bilder när barnen gråter eller bråkar utan tar bilder när dom har mysigt eller leker ? i flödet förstår jag att man vill ha lite fina bilder men på storys ser man ju att dom också har det stökigt ibland och slarviga hår och kläder, det är inte ovanligt att man som förmäldes städar ihop alla saker på kvällen och sen är dom på förskolan under dagarna så hinner inte bli så operfekt, fattar inte vad alla vill se som är inte perfekt
Håller med ovanstående kommentar 21:35. Är väl mängden exponering av barnen jag är emot i så fall.. Men jag tycker det är skönt med någon som inte klagar på barnen hela tiden, hon skriver att hon är trött och att det är intensivt ibland, men hon klagar inte HELA tiden som många gör. Känns som hon genuint gillar att umgås med sina barn och faktiskt inte tycker det är helt dränerande. Det finns faktiskt vi som inte tycker barn är ”jobbiga”. Självklart kan det vara lite jobbigt stundvis, men i det stora hela så tycker jag livet med barn är underbart!
Precis detta! Tycker att hon är en fantastisk motvikt till alla som mest verkar tycka att barnen är asjobbiga.
Exakt! Föräldraskapet är stundvis jobbigt men barnen är inte jobbiga, dem är barn!
Om man stör sig så mycket på att andra fokuserar på det positiva… Kanske det är ett problem hos dig?
Fy fan vad varmt och jävligt
Så himla gött!
Ni som gillar det här är inte som ni borde vara
Haha, stämmer säkert! Jag tycker att 30+ är toppen och jätteskönt. Min man är lite mer 15 grader-typen ?
Älskar absolut värmen, men idag var det äckligt varmt och svettigt. Kvavt. Hade som tur var sittplats på spårvagnen men det var så knökat och efter en stund kändes det hur syret började ta slut nästan? usch. Normal värme vill jag ha, inte den här kvava skiten.
Jag har en sån där ”hur långt är ett snöre-fråga”.
Sökte ett jobb och fick ett automatsvar där det stod att de går igenom ansökningarna löpande och att de hör av sig inom kort om man gått vidare i processen. Det var en vecka sedan och jag har inte hört något. Kan jag räkna med att jag inte gått vidare då?
Hur långt är ”inom kort” i semestertider liksom? Och i vanliga fall också för den delen 😛
En vecka är lite för kort. Finns det en sista ansökningsdag så skulle jag ändå tänka att den är någon slags slut för deras urvalsprocess. Det där med att de gör löpande urval stämmer sällan om de inte ska rekrytera flera lika tjänster.
Tack tack 🙂
Löpande urval sker absolut. Som rekryterare så vet man att kandidaterna ofta söker fler jobb. Intressanta vill man inte låta vänta.
Obs. Inte alltid.
Hmm, är det privat eller offentligt? Offentliga jobb tar evigheter.
Känns som folk mest går igenom mejlkorgen, pratar semester och följer med barn på skolstart denna vecka. Skulle inte lägga någon vikt vid om de hört av sig eller ej än.
Inom kort skulle jag säga två till tre dagar. Men eftersom det är semestertider kanske man får räkna med längre svarstid. Dock oproffsigt av företaget att ha ett så ospecifikt autosvar.
Jag och min sambo har varit ihop i ca 6år. Vi är båda runt 30, och trots att vi älskar varandra så börjar jag bli osäker på om vi vill samma sak i livet. Han är karriärist och vill gärna bo utomlands och se världen, men han vill också skaffa barn snart. Jag vet inte om jag är redo för barn, det jag drömmer om är att renovera ett hus på landet. Min sambo är inte särskilt händig, och jag vet inte om han skulle tycka om att bo sådär ute i skogen som jag skulle vilja. Vad gör man? Någon som varit med om något liknande? Kan man få livet att funka trots att man är olika, eller är det bättre att gå isär och hoppas att gräset är grönare på andra sidan?
Kåmpråmissa? Lägenhet i stan och ett hus/stuga på landet? Res och maxa äventyrligt liv i några år till och sen skaffa barn om typ 3-4 år? Kanske prata igenom en plan så ni vet vad ni kan komma överens om och kåmpråmissa om.
Skaffa en egen liten stuga eller koloni och renovera och greja på egen hand?
Bra tips, om hon vill och han inte vill och inte är händig då är ett mindre projekt som HON gör det rätta.
Du kan tyvärr upptäcka att gräset är ganska visset på andra sidan.
När tänker du att just barn kan vara rätt tid ( för det kan vara en stor dealbreaker) i ett förhållande?
Om ni älskar varandra känns det synd att kasta bort en relation, för det är inte så lätt att hitta den rätta flera gånger.
Fråga Karin här ovan. ?
Jag och min mamma pratade om en möbel som tidigare fanns i familjen men som av någon anledning inte längre gör det (inte kärnfamiljen utan mer släkten). Den hade passat perfekt i vårt nya hus för en gammal oljelampa jag fått ärva. Var lite ledsen över att möbeln inte finns men tänkte att något nytt fint kanske jag kan hitta. Exakt en likadan möbel dök upp på Tradera idag, vad är oddsen för det?
Det är din mamma som har möbeln och nu ser chansen att sälja den.
Hahaha attans!
Kan inte släppa diskussionen här häromdagen ang swingers. Verkligen fascinerande. Har liksom inte kunnat bli av med bilden av damfrisörskan Agneta 55 som blir påsatt av sambon bilmekanikern Micke medan barnskötaren Maggan försöker nästla sig in. Så otroligt avtändande men underhållande. Om nån vill bjuda på fler upplevelser ( så jag slipper delta själv ?) så go ahead.
Det är väl inte konstigare än att bankiren Birgitta och kocken Kurt kör knäpptyst doggy för att inte väcka barnen?
Förstår inte varför det inlägget provocerade så många. Så länge alla är där frivilligt är det ju skit samma för oss andra som inte deltar.
Jag blir inte alls provocerad men får ocksp avsmak. Tycker inte det är konstigt att vissa praktiker kring sex äcklar många.
Sen är jag såklart ingen motståndare för det, folk ska göra vad de vill med sina liv osv. Tråkigt om alla ska ha sex som behagar just mig.
Kan liksom inte förstå behovet av att visa upp sig när man har sex, lite rörande på något sätt att tänka att man är så het att andra gärna vill se.
Men de vill ju det.
Att man låter massa okända karlar knulla en. Nej tack tycker det är inte bra. Varför. Ens egens mans snopp räcker!
Trodde inte folk var så här pryda ?
Oj är verkligen inte pryd men går verkligen inte igång på att dela min intima stund med Kerstin i kassan. Det fascinerar mig.
Vem ska berätta för Liss att dessa människor inte nödvändigtvis är medelålders Svenssons?
Då blir jag ännu mer intresserad, majoriteten är väl Svenssons åldern kan väl variera. Tycker inte det blir mer hett om det är kocken Javier som hånglar upp musikläraren Ana Maria
Är det något fel i att vara det?
Ändå roliga bilder du fick i huvudet. Enda jag ser framför mig är mängder av diverse kroppsvätskor än här och än där ?
Åh nej så långt sträckte sig inte min fantasi ? men fyyyy du har såklart rätt.
Du vill gärna höra fler historier och du är så fascinerad av det att du inte kan släppa det, men du tycker inte om det….försök inte ?
Nått säger mig du gärna skulle delta men är inte redo att komma ut ur garderoben ännu.
???? du är kanske något på spåret. Nej man kan väl vara fascinerad och äcklad på samma gång. Det var nog hela denhär sexfest grejen med en massa människor i en olika högar som är för mig helt bisarr och rätt motbjudande.
Misstänkte det 😉
Men tänk mer på det såhär, det är en fest där folk minglar omkring och pratar med varandra och där tycke uppstår så gå man iväg till ett lämpligt ställa och har sex tillsammans, sedan fortsätter man minglet.
Det är inte så att det är ormgropar med folk så blir påsatt från alla håll (och hål) samtidigt av alla hela tiden.
Precis så funkar det ju på vilken krog som helst också. Folk är där, en del fattar tycke och hånglar och har sig. En del går hem eller ut eller på toa för att göra mer. Vad är folk så kinkiga för?!
OM du är genuint nyfiken tycker jag att du ska ställa frågan på ett forum för sex och mer specifikt swingers. Tänk på att lägga fördomarna på hyllan och håll en respektfull ton så får du nog bättre svar.
Det är sällan vi pratar yrken när vi är i farten så man slipper tack och lov bli avtänd av det ?
Jag har varit sjukskriven för utmattning i ett halvår. Började jobba deltid på ett nytt jobb men behöver fler timmar för att få det att gå runt. Problemet är att mitt självförtroende är på noll efter utmattningen. Jag märker att hjärnan inte orkar som förr. Jag känner mig värdelös och som att jag inte kan bidra med nog på en ny arbetsplats. Jag förstår någonstans att detta är falskt, men är det någon vänlig själ som har lite pepp? Eller någon som gått igenom något liknande?
Det är inte ovanligt att det känns precis såhär i samband med utmattning. Jag har själv känt precis så och typ alla i min rehabgrupp kände så. Eftersom utmattning också ofta innebär att man måste göra förändringar i livet blir det kämpigt, särskilt att byta jobb. Har man inte en trygg arbetsplats att gå tillbaka är det tufft eftersom man inte har så mycket självförtroende kvar.
Men, självförtroendet byggs upp av att man klarar saker, så det kommer att gå över. Det är en lång väg dit, men det går! De goda nyheterna är att man kan bygga upp självförtroendet genom att klara av saker utanför jobbet också. Små saker som att börja med en ny rutin och hålla fast vid den kan stärka självförtroendet. På min utmattningsrehab gjorde man det bland annat genom väldigt små motionsmål. Jag började träna mig i att använda tandtråd varje dag. Låter löjligt, men när man klarar av en sak växer tilliten till den egna kompetensen och sedan bygger man på den allt eftersom. Och man måste inte ha bråttom! Nu har du förstås en försörjningsstress som gör att du inte kan göra bara små saker, men om du tillåter dig att ”vara misslyckad” på jobbet ett tag och istället satsar på små saker i vardagslivet kommer det ändå att ge effekt.
Som utmattad har man ofta också haft en oerhört hög standard för sig själv vad gäller jobbet. Sanningen är att vad du känner som att misslyckas på jobbet ofta är en acceptabel standard för arbetsgivaren och kan vara samma nivå som andra jobbar på hela tiden. Viktigt att komma ihåg det! Du orkar just nu inte samma saker som du har orkat förut, men det betyder inte att ditt arbete saknar värde! Belöna dig själv ofta och ha mycket små mål och ge det tid. Du kommer att bli frisk, det här är tillfälligt.
Jag har varit sjukskriven för utmattning två gånger och kommit tillbaka båda gångerna, så jag vet att det går, även om det kan tuffa på ganska långsamt. Jag blev till och med erbjuden ett nytt jobb direkt i samband med att jag skulle ta mig tillbaka efter den andra utmattningen. Jag fattade ingenting, jag kunde ju ingenting, varför ville de att jag skulle börja där? Men jag tog det (deltid först) och fick successivt utökad tjänst och mycket utökat ansvar i takt med att jag orkade och ville mer. Det som jag tyckte var skitdåliga prestationer såg de potential och värde i.
Heja dig, du kommer att ta dig igenom det här. Du kan få ett annat jobb och arbetsgivaren kommer att vara nöjd med dig. Det är bara din inre röst och din trötthet som bedömer annorlunda.
Det här är det absolut finaste, mest respektfulla och kloka jag har läst på hundra år. Tack för att du tog dig tid att svara, jag screenshotar din kommentar och tar fram den när det krisar. ❤️
Vad tror ni hänt mellan Molly och Tommy?
Såg precis en brittisk tjej som la ut en TikTok för 2h sen, hon sa att hon har inside info pga en vän till henne jobbar på nån tidning och det kommer komma ut att han varit otrogen och gjort en annan tjej gravid. Sanningshalten=oklar, men något drastiskt har ju verkligen hänt!
Shit det hade varit sjukt. Man undrar ju om det kommer komma fram vad som hänt. Är heller inte så chockad att det tog slut, har varit mycket kring han ett tag med spekulationer och videos med tjejer osv på TikTok
Och vilka är Molly och Tommy?!
Haha det är Molly Mae och Tommy Fury, de var med i Love Island UK (tror jag?) var tsm i 5 år och har barn ihop. Hon/dom blev superkända och var tydligen ett goals-couple
Haha, har aldrig hört talas om. ??
Ska vi börja köra med förnamn på personer från engelska realityshower från 2019. Jösses det kommer bli svårt att hänga med.
Någon som sett nya avsnitten av Morden i Sandhamn?
Vad tycker ni?
Avsnitt 1 och 2 var ju så dåliga, så ”överdrivet” skådespeleri.. 3 och 4 lite bättre men känns som dom tagit in dom billigaste skådespelarna. Så nej tycker inte de levererat så bra.
Vet inte hur många som hänger här år efter år, men kanske någon kommer ihåg det jag skrev för nästan 3 år sen.
Jag hade varit otrogen genom sms med en bekant. Berättade för min man, det var kris men han bestämde sig för att förlåta mig. Vi kämpade i ett år med alla känslor kring det, sen blev det långsamt bättre. Nu sitter jag här med vår helt oväntade sladdis på bröstet som överraskade oss totalt och jag är så upp över öronen lycklig och tacksam över hur det har blivit!
Jag minns det. Stort grattis till hela familjen! Men jösses, är det nästan tre år sedan? Hjälp…
Grattis 🙂
Tror också jag minns. Har läst här från och till nåt år. Så skönt att allt löste sig till det bästa och grattis till sladdisen! Men jag säger samma sak som Anonym ovan: Jösses vad tiden går!
Vill börja göra matcha latte hemma. Någon som har tips på pulver som är bra/gott? ?
Gillar Reneé Voltaire.
*Renée
Tips på bästa märke för resväskor? Vill ha en stor rullväska och en kabinrullväska. Tack! ?
Har haft min Samsonite i 14 år tror jag, still
going strong!
Rimowa! Dyra, men de är värda varje krona. Har en kabinväska + en stor väska som rymmer allt. De är lätta, och tål mycket.
Seriöst tips: Rusta. _bäst_ vet jag visserligen inte, men för att vara så billigt är det verkligen bra väskor. Jag har dock bara haft min i ca 6 år, men den har varit med om mycket och är fortfarande hur bra som helst. Lite skav såklart men den rullar felfritt, inget knas med dragkedjan etc. En kanonbra basic resväska.
Frågade faktiskt på flygplatsen en gång när jag reklamerade en väska som blivit skadad vilken resväska de tyckte höll bäst och fick svaret de från Rusta.
Någon som vet något om vem pappan är till ph- Erica Lindbergs barn?
Glitterklänning, glittriga strumpbyxor, glittrig kofta, korv och bröd, tårta och godis. Fyllde Sandra Beijer 10? ?
Jag tycker det låter mysigt! Och alldeles lagom.
Men varför inte skapa en fest efter det man själv gillar? Måste man ”passa in” i 40-facket med dyrt rödvin från Frankrike, virka- och stickaklubb, och turkosa tunikor? Jag gillar att Sandra vågar vara sig själv. Det är nog därför hon är mer framgångsrik än alla andra bloggtjejer som blev stora där runt 2008. De bara smälte in i mängden.
Elsa B var där, iklädd en ytterst missklädsam klänning som mest liknade en orange soppåse…hade inte hon hyffsad bra klädsmak förr?
Jag tycker hennes fest verkar varit toppen.
Det är väl bara roligt med något som är lite personligt och annorlunda, oavsett om man fyller 20, 40, 60 eller 80.
Men låt folk leva herregud. Man måste inte vara en tråkig tant.
Går/bjuder man på fest för att äta fancy mat eller för att ha trevligt?
Tre gånger i vuxen ålder har jag haft tema barnkalas och det är fan askul att bara släppa på allt, leva ut sitt inre barn, fylla lägenheten med ballonger, dricka hallonsoda och äta både korv med bröd och tårta med godis på. Alla verkar också ha haft jätteroligt av stämningen att döma.
Och mamma och pappa var med?
Och du själv som sitter och gör dig rolig över någon annans födelsedag är hur gammal då? 15?
Du är inte ensam! Din kompis skulle skjutit skallen av allihop
Camilla den här kommentaren får du ta bort, inte ok!
Håller med. Ta bort båda de översta kommentarerna.
Så du uppmanar till mord?
Var ser du att jag gör det eller gillar den andra kommentaren??
De skjuter hejvilt. Orsakar att oskyldiga människor mister livet. Och vi ska acceptera det menar du? Kolla hur det har blivit i England efter Southport. 1 + 1 = 2
Det är inte Sverige som vill det är Jimmie Åkesson som vill, och då gör Ulf som han vill.
Hoppas många åker hem så det blir Svedala igen.
Varför det? Vågar du inte se hur samhället ser ut?
Är det någon som vet hur man behandlar psoriasis akut? Min mamma har det och hon verkar helt desperat, det brinner på armarna säger hon och medicin hjälper inte, hon har tydligen varit hos hudläkare idag så den kontakten finns redan. Vad gör man?
Kanske borde åka in akut?
Hon gjorde det häromdagen, de kunde bara ge tabletter för att sova igenom smärtan, inget för själva huden som hjälpte.
Hon gjorde det häromdagen också, de kunde bara ge sådant för att sova igenom smärtan, inget för själva huden som hjälpte tydligen.
Prova vaselin, gula burken, och sen blöta omslag med plast utanpå.
Det brukar hjälpa mig när det är som värst.
Bara omslag om hon inte har vaselin. En gång tog jag iofs smör, det hjälpte också.
Ok, tack! Ska tipsa om detta.
Varning varning.. My Martens försöker sig på att bli PT-coach igen
Om man inte klarar av att ta hand om sin egen kropp, så ska man inte coacha andra.
Jag tycker att de flesta idrottstränare inte ser ut att vara så vältränade själva, så det funkar tydligen.
”Själv sitter jag på Pont varenda dag, men jag kan kost.”
Alltså, du (och Skatteverket) måste nog göra en genomgång av Sandra Beijers 40-årskalas. Verkar som att det mesta är spons men inget är reklam markerat? Jag är kanske småsint men va fan skärpning alla, betala för era egna kalas. Eller var tydlig. Hur svårt kan det va?
Hur ser du att det är sponsrat? Massa länkar visserligen, men vad säger att hon inte betalat själv?
För hon är flunsa.
Om man dock vet minsta lilla om Sandra Beijer borde det vara att hon är den influencer som är noga med att utmärka tydligt när något är samarbete/annons/spons. Hon har bakgrund i reklambranschen och har själv skrivit inlägg och deltagit i intervjuer om just vikten av att influencers måste märka ut.
Känns väl inte som att en så rutinerad bloggare, som är van vid att göra samarbeten och dessutom själv har en bakgrund i reklambranschen, skulle missa att reklammarkera om det verkligen var spons.
Det finns en anledning till varför Danmark vill stänga gränsen till Sverige, och Norge vill se norska poliser på den svenska sidan av gränsen.
Vad händer mellan Stella och Hanna Friberg? Aldrig några likes på varandras poster längre och Hanna har sagt i podd att hon kanske ska bryta med en vän…
Hanna ska resa kors o tvärs igen, flera ggr. Hur mycket tjänar hon eg och på vad?
Haha ingen aning, men verkar ju som att deras vänskap dött ut. Pga resorna tror du?
Känns snarare som en kombination av att Hanna har som vana att byta bästis med några månaders mellanrum och att Stella kanske inte är den lättaste att ha att göra med. Hanna berättade ju bland annat i podden om när de var på sponsresa till Coachella så ville Stella inte göra något på festivalen och det slutade med att de typ inte kollade på några artister och bara var på hotellet. Har fått uppfattningen att Stella skiftar mycket i mående och att det påverkar Hanna, särskilt eftersom de varit iväg utomlands långa perioder tillsammans. Sen är det också lite intressant att de bryter kontakten samtidigt som Stella får en kille. Kan ju också vara så att Hanna är svartsjuk, men idk.
Vilka umgås Bianca med nu för tiden? Känner inte igen någon? Verkar vara nån klick iranier. Inget ont så men försöker bara förstå vilka de är, och var alla hennes andra vänner tagit vägen ?
Jobbar dom inte med chimi? Och B har väl investerat i dem om jag inte minns fel?
Nån som vet/lyssnade på avsnittet av Frugan & Bäck o vet varför avsnittet blev nedtaget?
Blev hon dumpad Jossan eller va det andra saker hon sa som nån kan tyckt varit känsligt?
Ytterligare ett företag att bojkotta förutom Under your skin, Hello Fresh, Estrid osv Moresailing som verkar bjuda varenda influencers på en gratis veckas segling i medelhavet. Just nu är bla Amalia B och Ribecka där och visar samtidigt upp sina fula bikinis från Salty som ser ut som blöjbyxor. Förra veckan var det Tan by Klara bla som seglade med dem. Kostnaden för alla dessa bjudresor drabbar säkert oss privatpersoner som vill anlita dem vilket jag inte tänker göra.
Edvin och Johanna är också på en sån resa as we speak
Ja hur har dem som företag råd att bjuda så många människor på gratisresor? Måste ju gå i konkurs snart, eller så har de många andra båtar också
Så sjukt att hon inte har flytväst på ungen.
Har varit med om extremt mycket trauman och stress i mitt liv som dels har lett till att jag har hormonell obalans och dels har gått upp och ner i vikt mycket genom åren.
Det syns bl.a. på mitt utseende med att jag har kalkonhäng och typ alltid har dubbelhaka. Är bara 30 år och hatar detta, har tyvärr även svårt att bli helt stressfri, svårt att förklara..
Men hur kan man åtgärda detta med mitt utseende? All tips mottages tacksamt
Plastikkirurgi är lösningen (om du har arbetat igenom det du beskriver i första meningen).
Tack för svar!
Min hyresvärd skickade ut en faktura som jag inte riktigt förstår (renovering har skett så det är en massa omräkningar, tillägg och annat för att få fram totalbeloppet på varje faktura jämt). Det står att jag ska betala ett ovanligt litet belopp, alltså 12 kr istället för över 5000 kr som det brukar vara.
Ska jag ta upp detta med hyresvärden eller bara betala in och inte fråga/säga något?
Föregående inlägg 
Jag blev hypnotiserad för några dagar sedan, helt sjukt var det.
Vad spännande! Berätta gärna mer 🙂
I vilket syfte? Har hört om folk som gör det i terapeutiskt syfte och jag är lite nyfiken på hur det fungerar/har för effekter.
Varför, när, var hur? Vill höra mer ju!
Tandläkarskräck?
Kul! Jag har också blivit det och kan själv hypnotisera andra, det är väldigt häftigt.
Så himla varmt! ?
Jag skulle vilja börja toppa min gröt men chiafrön, men så läste jag att det är giftigt och måste kokas först. Gäller det även såna man köper i affären från typ gogreen eller kan man använda dom direkt som dom är?
Aldrig hört att dom behöver kokas först. Dom blir ju typ slime om man lägger dom i blöt, så det känns konstigt att koka?
Va? Chiafrön är inte giftiga? Går bra att äta som de är om man inte vill blötlägga dem.
Du behöver INTE koka chiafrön.
Kom upp när jag googlade ? så blev så orolig.Men skönt att höra. Tack för svaren ☺️
Kanske beror på hur många kilo du äter per dag?
Jag undrar om det är linfrön du tänker på? De ska man inta i begränsad mängd, se här. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/notter-och-froer/linfro
Chiafrön är inte giftigt men om man äter dem utan att blötlägga måste du se till att dricka ordentligt.
Det ska man även om man blötlagt.
Nix,man måste inte koka chiafrön.
Men man ska vara medveten om att de går rakt igenom tarmarna utan att göra nån nytta alls,såvida man inte krossar fröna och rör ned i gröt el. tex en moothi.
Moothi?
Jag ska börja kalla smoothie för moothi nu<3
Usch vad trist det känns nu när semestern är slut. Är såå trött, allt känns tråkigt och har ingen lust att umgås med folk heller.
Känner tvärtom. Älskar min och familjens vardag, kul att träffa kollegor igen, kul att våra vänner och barnens vänner är tillbaka hemma. Och hösten är supermysig!
Hahaha och jag är nånstans emellan er. Saknar semestern men ändå härligt med jobb kollegor och rutiner igen
Jag med. Kan se det mysiga i vardagen med drömmer om utrymmet för ”äventyr” som semester ger.
Men kontraster genererar glädje, för mig i alla fall.
Ja exakt så här med 🙂 och längtar till nästa ledighet med familjen haha men är inte missnöjd med vardagslivet
Vardagen var liksom inte börjat än, skolan börjar nästa vecka så detta är nån slags konstig mix då man ska jobba men även fixa lunch/sysselsättning till barn.
Fritids?
Jag älskar semester men tycker ändå om när allt kommer igång på hösten. Känner mig alltid lite förväntansfull i augusti.
Håller med, jobbet är tungt och trista arbetsuppgifter just nu, men man kommer väl in i det.
håller med. hatar mitt jobb
Dags att byta?
Exakt 100 procent igenkänning
Tankar om Elsa Bratts alla delade stories (och egna åsikter) om hur man behandlar och pratar med barn om olika kön? Jag tycker allt sånt där alltid går till överdrift och folk blir så rabiata. Grundtanken håller jag med om, att barn ska få ha vilka kläder och intressen de vill osv. Men allt svammel hon delade kändes så överdrivet. Som att man typ måste erbjuda sina söner att gå klädda i klänning annars styr man in dem i könsroller.
Jag har inte instagram men håller med henne enligt det du återberättar. Tycker inte det är fånigt eller överdrift. Jag vägrar klä min dotter i klänning eller rosa kläder.
Men om din dotter vill ha rosa och klänning?
nej inte då heller. tycker inte pojkar ska ha klänning.
är din dotter en pojke?
Håller du med henne då verkligen? Jag utgår från att om hon anser att både pojkar och flickor ska erbjudas klänning, inget vägrande?
Får hon inte välja själv?
Jag vill helst att min dotter ska ha byxor/shorts och tröja för hon klättrar mycket och så. Brukar alltid föreslå det osv. Men 8 av 10 gånger väljer hon ”finklänningar” och vill så gärna ha det.
Jag var en liten galning när jag var liten och klättrade högst upp i trädtopparna, hade simskola i vattenpölar och hoppade från lekstugans tak. Allt i finklänning, lackskor och glittriga hårspännen.
”Jag kan om jag vill”
– alla treåringar i hela världen
Samma här. Sätter på min ettåriga dotter lekvänliga kläder. Men hon drar fram första bästa klänning eller kjol och vill snurra med den. Det var likadant med mina systersöner, dom ville gärna ha kjol för att kunna snurra och svinga med den. Det är ett kul plagg för ett litet barn helt enkelt.
Tyckte det mesta var helt rimligt och inte svammel?
Tex att inte prata om utseende och inte kalla saker/kläder/frisyrer för tjejiga/killiga.
Tycker alla såna tankar är rimliga och försöker i största mån efterleva dem själv i mitt föräldraskap. Det som kändes överdrivet var mer det som skrevs om att alltid benämna barn med ”barnet” och aldrig hon eller han, att aldrig fråga någon gravid om de vet kön på bebisen, att man är naiv och gör fel om ens dotter gillar rosa och prinsessor och sonen gillar blått och bilar. Typ så.
Fast det där med ”barnet” var väl typ om man är på en lekplats och så frågar ens eget barn något om någon annan och man svarar typ ”nej flickan håller på med den klätterställningen nu”. Så är det inte en flicka utan en pojke med långt hår.
fast det finns ju tjej o killiga saker. 2 kön.
Visste inte att saker hade kön. Intressant!
Nyfiken på vilka SAKER du tror att vi är intresserade rent biologiskt på grund av vårt kön
bilar – killar
dockor – tjejer
Samma här. Håller med om att vi måste vara medvetna om allt runt omkring oss som är könsstereotypiskt. Men jag stör mig på hur hon pratar om sina barn, att det ena gör allt rätt och det andra gör allting fel. Sen tycker jag att hon får det hela att handla om sig själv och hennes perfekta föräldraskap och då tappar jag intresset.
Va men gud har hon skrivit så? Sjukt.
Bara sett henne beskriva deras personligheter men aldrig med värdering som ”rätt” eller ”fel”.
Hon skrev ju inte så bokstavligt men om man har följt henne ett tag är det uppenbart vilket av barnen som hon favoriserar.
Är det?
Ser mer att hon försöker göra en poäng i att biologi inte spelar någon roll, därför hon trycker på att hennes biologiska son är så lik hennes flickvän i personligheten, och tvärtom med den andra ungen.
Jag störde mig nog mest på att hon skulle försöka skriva så avancerat. ”Komplimentera deras attribut”… snark
Haha, det stör jag mig också på med henne. Och hur ofta hon använder ordet prokrastinera vet jag bara inte…
Prokrastinera använder Carola Wetterholm också gärna. Tror det är det enda ”svåra ord” hon kan. 😀
Jag ogillar henne starkt men tycker att hon och hennes följare har viss poäng i en del grejer. Det som stör mig mest är att det än i dag är killavdelning och tjejavdelning på barnkläder och specifika färger för varje kön. Mitt barn älskar dinosaurier så jag köper kläder på killavdelningen till henne.
Håller med och jag höll på att bli galen när jag letade efter rosaa neutrala tröja till min son. Fanns bara på tjejavdelningen med puffärmar och tjejtryck. Jag köpte dem utomlands istället. Idag är han tonåring och har mest svart men gillar att bryta av med färger. Som en snygg detalj.
Förstår inte varför detta är en så stor grej. Vad är det som är skadligt med att prata om pojkar och flickor? Visst, klart att alla barn ska få alla möjligheter vad gäller färger, leksaker, kläder osv, men är det verkligen SKADLIGT för barnen om de ”utsätts” för könsnormerna? Jag tänker på alla vi som är vuxna nu, där de allra flesta förmodligen har vuxit upp i en tid där killigt och tjejigt var norm, är vi skadade då? Och hur yttrar det sig?
Det genomsyrar ju allt, än så länge
Haha ja vi är ju superskadade av könsnormer, både kvinnor och män har massor av problem som kan härledas till könsnormer. Våld mot kvinnor kan härledas till könsnormer, utbrändhet hos kvinnor pga ”duktig flicka-syndrom” och underdiagnostisering av adhd och autism hos flickor (flickor uppfostras till att maska sina symptom), psykisk ohälsa och stora problem med utbredd ensamhet hos män pga pojkar som inte fick lära sig att prata om och visa sina känslor. Överskott av kvinnor i underbetalda vårdyrken därför att flickor uppfostras till att vara omhändertagande och pojkar till att ”ta för sig”. OJämställda relationer pga samma anledning – Vilket också leder till våld mot kvinnor och ensamhet (så småningom) hos män.
Skulle kunna gå vidare och vidare…
Förra veckans Ursäkta pratade Edvin och Johanna om Matilda Djerf och Djerf avenue. Då sa Edvin något i stil med, ”hon har lyckats, men till vilket pris?”. Lät verkligen som något fishy. Har hört talas om dålig arbetsmiljö på Djerf Avenue och att Matilda ska vara lite oskön… men någon annan som vet vad de snackar om? Eller något annat skvaller.
Vet inte exakt vad han pratar eller menar. Men ja i Sthlm pratas det mycket och man har hört från olika håll att det är en toxisk arbetsplats som hon då bidrar till, hon fryser ut folk och är hemsk tydligen, folk slutar där till höger och vänster för de mår dåligt men också av utmattning. Hon kan liksom ringa mot natten typ o kräva saker. Men också att denna cute girl viben hon har är fejk, hon är tydligen inte alls så utan väldigt dryg otrevlig och elak..
Samma här sover massor. Så trist årstid höst vinter mörker. Usch. Vill bara sova.
Men det är ju inte mörkt än?
När min mormor fyllde 60 år minns jag att hennes barn med familj köpte 60 stycken paket till henne, nu fyller min mamma 60 år denna veckan och jag ville göra samma. Är dock ensambarn så blev ett rätt stort projekt, slå in 60 presenter + två flyttkartonger där alla ligger i tog sin lilla tid.
Hur som helst, varit så pepp, haft svårt att hålla det hemligt för mamma och längtat efter att få göra tårta och överraska henne på morgonen. Men nu är jag så trött, smådepp och vet inte hur jag ska orka ens? plus att flyttkartongerna blev så tunga så vet inte ens hur jag ska bära ner dom till bilen när dom är inslagna och inte har någonstans att hålla ?
Ge mig lite pepp och styrka tack ?❤️
Och nu blev jag rädd att folk ska hoppa på för överkonsumtion, onödigt osv. Köpt några riktiga presenter och sen utfyllnad är saker som används och sånt hon hade köpt själv någon gång ändå + lite ätbara saker. Så ingenting är onödiga saker och slös eller så. Förutom presentpapper förstås.
Supergulliga av dig. Du får väl dela upp dem och bära till bilen i omgångar.
Mjo, men måste bära in dom till mamma också så får kanske lägga allt i påsar och lägga ner i lådorna sen då. Planen var att smyga in och väcka henne men får kanske bara köra med tårtan och ta paketen sen ?
Pepp, vet jag inte om det är men jag tror att jag älskar dig❤️.
Orkar du skriva vad det är för presenter.
Du kan väl fara förbi ngt konditori och köpa något riktigt gott❤️
Söt du är❤️
Blir lite mycket att skriva allt, haha. Men bland annat skärbräda, sekatör, servetter, filt, raggsockar, korsordstidning, nagellack, värmeljus, kökshandduk, fröer, toblerone, duschtvål, trädgårdshandskar, ett smycke, vas, praliner, handtvål, kronljus, fryspåsar, tändare, broderiset, morgonskor.. så allt är ju inte superroliga presenter, men det kändes omöjligt när det är så många ?
Blir bara en enkel jordgubbstårta så det går snabbt att göra egentligen, tror jag.. Mest vara trött?
Är det du som kallade dig för December ? förut, men har bytt namn?
Ja. Vadå då?
Nej inget, saknade December men kom på att du kanske hette Augusti nu ?
Ser fram emot dina uppdateringar kring detta i varje öppet spår nu ? Du verkar så omtänksam! Din mamma kommer att bli så glad för allt som du gör. Hoppas att tårtan blir bra!
Jag blir också glad av att läsa kommentarerna, så omtänksamt och fint! Och precis som någon skrev ovan så har jag tänkt att du är December? som bytt årstid ?
Kommentarerna med uppdateringar om födelsedagen menade jag. Men också glad av alla som skrivit snälla och peppande kommentarer som svar här! /anonym 21:06
Pratat lite för mycket om tårtan och allt tror jag, så tänkte först att du var ironisk ?
Tack så mycket ❤️ hoppas hon blir glad:)
Inte alls! Du måste berätta om detta sen. Är väldigt nyfiken på tårtan av någon anledning (tror att det kommer bli jättebra)?
Så omtänksam du är. Din mamma är säkert stolt över dig❤️.
Gullig du är, tack❤️
Så gulligt gjort! Drömdotter!
Klart du kommer orka bära ner grejerna, du har nog bara en liten dipp. Den går över 🙂
Uppdatera oss om din mammas reaktion sen!
Men tack?❤️
Hoppas det, ska bära ner det till bilen kvällen innan så slipper jag bära det två gånger samma dag åtminstone ?
Det ska jag göra:)
Har man alltid med sig en blombukett till brudparet på bröllop? Är osäker på vett och etikett
Ja, 1000 maskrosor.
Aldrig
Nej det tror jag väl inte. Har både gift mig och varit på 10+ bröllop. Oftast någon som kommer med en bukett, men absolut inte alla.
Jag hade ingen aning om att man ska ha med blommor till brudparet ?? jag har aldrig haft eller märkt att andra har haft heller ?
Nej det behöver man inte ge. 🙂 Särskilt onödigt att ge blommor om man vet att brudparet ska iväg på resa, eller bor en bit bort från bröllopsfesten. Vi fick en del blombuketter när vi gifte oss och två dagar efter bröllopet skulle vi kuska 50 mil hem med tåg. Kändes tråkigt att lämna alla fina buketter (även om våra vänner/släktingar som fick ta dem istället blev glada).
Det har jag aldrig haft med mig. Känns krångligt, hur ska de ta vara på den? Med vaser och få med hem sen. En present däremot som ställs på ett presentbord, om de inte avsagt sig presenter.
Har jag aldrig sett att någon har…
Tycker det verkar onödigt, är det inte mer värt att få en bukett någon annan dag på året än just dagen man gifter sig när allt redan är så maxat och ma blir dräkt i uppmärksamhet?
Näe det tror jag inte, har varit på en del bröllop men har aldrig sett att någon gett en bukett till brudparet.
Någon som lidit eller lider av agorafobi? Hur gjorde ni eller vad gör ni för att bli bättre? Alla tips jag läser går emot varandra, en del säger att man absolut måste exponera sig helst dagligen oavsett hur man mår och att det då blir lite bättre varje gång. En del säger att man absolut inte ska exponera sig om man mår väldigt dåligt över det för det tar mycket mer än det ger och man ska ta det försiktigt. Så vill gärna höra personliga upplevelser som man kan lita mer på.
Ja. Exponering är nyckeln MEN det kan vara jättesvårt att bedöma tillvägagångssättet på egen hand. Precis som du skriver så kan det bli för mycket så att det blir överväldigande, men också för lite och då ger det ingen effekt. Man behöver automatiskt inte heller må bättre bara för att man exponerar sig, det handlar om hur det görs och hur man bearbetar allt före och efter. Skulle därför starkt rekommendera att ta detta i terapi (KBT) med någon som kan guida dig framåt på rätt sätt.
Som alla andra fobier, KBT är det som det finns stöd för hjälper. Dvs metodisk exponering i steg.
Hårt jobb men effektivt.
Finns KBT online via många vårdcentraler, och även nationellt. Kolla via vårgudien.
Jag har aldrig någonsin haft problem med illaluktande svett, min kille brukar skämta om att jag svettas hallon. Kan t.o.m gå och träna ett ordentligt pass utan att det luktar äckligt. Jag kan svettas mycket vid träning (tex i ansiktet, på ryggen) men det luktar verkligen inget. Fram tills för några veckor sen: från ingenstans har jag börjat STINKA under armarna. Jag kan ta en dusch, tvätta ordentligt, ta på deo, sätta mig ner, och 5 minuter senare stinker det svett under armarna. Går jag en hel dag med en tröja (utan ansträngning) har jag två stora svettfläckar som verkligen stinker under armarna. Vågar inte ens krama folk. Har alltid använt shower gel med doft, så provade i veckan att byta till mild antibakteriell tvål men det hjälper inte heller. Har någon varit med om samma? VAD ska jag göra? Känner inte igen mig!! 🙁 Är 27 år gammal.
Måste ju vara något hormonellt? Du är inte gravid..?
Tanken har slagit mig, går på p-piller och fick mens denna veckan..
Jag upplevde samma sak efter att ha fått barn. Det höll i sig ca 6 månader, sen försvann det. Så kanske något hormonellt?
Jag har exakt samma problem!! Inte hittat nån långvarig lösning tyvärr, men skrubba med sån vante man tar bort brun utan sol med och sen spraya armhålorna med Clinisoothe Skin Purifyer och låta torka innan jag använder Bats deo funkar ganska bra. Kan gå en hel dag utan att börja lukta i alla fall! Nästa steg är Absolut Torr men det kliar så satans mycket och jag hinner aldrig somna innan kliandet drar igång så jag har skjutit på det haha.
Absolut torr
Vad konstigt. Svettas du mycket nattetid? Ta ett gravtest för säkerhets skull, kan vara hormonellt.
En så stor förändring måste ju bero på nånting? Känner du dig frisk i övrigt är det ju svårt att söka läkarhjälp men mycket märkligt är det ju. Just det där att svetten har börjat lukta illa fast du är nyduschad är märkligt.
Inte varit med om exakt samma (har aldrig svettats hallon haha) men plötsligt kan jag få svårt att bli av med svettlukt ett tag. Då brukar jag ta CeraVe smoothing cleanser med acetylsalicylsyra i, eftersom den exfolierar milt. Räcker inte det stryker jag i armhålorna med bomullsrondell dränkt i äppelcidervinäger (nåt med ph:t som är bra). För det är som att det inte räcker att tvätta med vanlig tvål, blir inte HELT av med svettlukten och då kommer det tillbaka direkt så fort jag svettas minsta lilla.
Exfoliera armhålan med någon aha-syra. Det hjälper, lovar!
https://lyko.com/sv/magazine/hudvard/minska-svettlukt-med-det-har-superknepet
Har du ändrat diet, då kan man svettas annorlunda. Eller giftstruma som gör att man svettas mer.
Vi som är i klimakteriet brukar få problem med ny odör. Här är några tips från den amerikanska redditgruppen Menopause som du kan testa:
Garnier har ett Miscellar vatten med glykolic acid i som tar bort lukt: orange flaska, Garnier Skin Active Micellar Gentle Peeling Water
Head & shoulder schampo, använd som duschkräm och det tar bort lukt.
Det finns en japansk tvål med Persimon som tar bort lukt, finns produkter på Amazon.
Tack fina ni för alla svar <3 ska ta ett gravtest ifall ifall, och prova de produkter ni tipsat om. Återkommer i något kommande ÖS om jag lyckas lösa det (eller är gravid…) Kram
Här är en artikel som tar upp orsaker till plötslig ny kroppslukt, bla diabetes o njursjukdom:
https://www.medicalnewstoday.com/articles/sudden-change-in-body-odor#treatment
Men hoppas att det bara är en liten bäbis! Om du vill ha det!
Tack för att du skickade länken <3 Jag vill verkligen inte ha barn än! Så hoppas på att det är något annat men inte allvarligt
Om lukten har satt sig i armhålorna på kläderna är det bra att lägga dem i blöt med ättika. Det tar bort lukten. Trots att kläderna är nytvättade kan den annars sitta kvar och göra att man luktar snabbt efter dusch.
Det beror på bakterier. Själva svetten luktar inte, utan lukten uppkommer när den kommer i kontakt med bakterier på huden. Testa typ mandelsyra eller liknande!
Jag skulle vilja vara med i en bokcirkel men vet inte riktigt hur man hittar en, måste man starta en själv? Hade varit skönt att bara gå till t ex ett bibliotek någon kväll i månaden, måste ju inte vara ens egna kompisar utan just folk som är intresserade av läsning.
Kolla dina lokala bibliotek och se om de har ngn pågående bokcirkel. Annars kan du säkert annonsera på exempelvis biblioteket om att du vill starta en egen bokcirkel. 🙂
Jag startade en med några kollegor! Vi diskuterade månadens bok under en lunchrast i månaden ungefär ?
Gå med i facebookgruppen ”Hitta en bokcirkel” och lägg upp ett inlägg om att du söker en i din stad. Alternativt sök bland inläggen för att se om det redan finns någon 🙂
Biblioteket eller om du har någon bokhandel brukar ju ofta ha så kolla där! Jag är själv med i en bokcirkel och den började med att en kompis till mig bjöd med mig och så fick jag i min tur bjuda med en som fick bjuda med en osv. Då blev det blandat med folk men alla känner någon. Vi är fem stycken i vår cirkel nu efter att en tjej hoppade av förra året pga tidsbrist. Min bokcirkel är typ det bästa jag vet och tjejerna har blivit nära vänner.
Vänd dig till ett Studieförbund
Sent svar men leta eller annonsera på bokcirklar.se
Satt precis och letade samma igår men hittar inga ”öppna” i min stad. Varken via bibliotek eller boklåda tyvärr… ?
Nu har en av papporna J och Tiingelinn sjungit in en låt hos Universal. Följare vill se dem i mello, det vore faktiskt rätt kul. Vilken underhållning:-)
Pappan kan sjunga.
Men inte Llinn?
Verkligen inte.
Om man inte gillar extrem nasal sångröst.
Exempel finns på hennes egen insta.
Absolut! Hon sjunger fint som fågeln!
Om fågeln är en hes och samtidigt nasal fiskmås…
Beejkon
Nån som följer ivfjourneysweden? 🙂
Japp!
Ja, men bara senaste veckorna.
Mitt mående har verkligen gått utför sista året och jag känner inte igen mig själv. Jag är rädd för vem jag blivit, irriterad och arg för det mesta, bitter och missnöjd över allt i livet. Jag och min man bråkar varje vecka och om samma saker, jag vill skiljas men det vill inte han som bara tycker jag är irriterad och att vi inte har några problem.
Jag känner mig mestadels ledsen och låg, jämför mig med andra i vårt liv som har det bättre och saknar den jag tidigare var. Det är som att jag tappat bort mig själv och hela livet förfaller men på jobbet lyckas jag bibehålla min ”fasad”. Jag är 30 + och vi har småbarn, enligt min man så är det barnen som påverkar våran relation negativt och klart det är intensivt men det är ju hans bristande intresse och oengagemang som jag saknat i flera år! Vi bråkar om vem som gör vad och det är som en maktkamp som aldrig tar slut, jag är ledsen över att vi inte är det där teamet som jag förväntar mig av min make och som mina vänner har. Han är snäll och duktig med barnen men det gör att folk ser förbi det där andra jag känner mig frustrerad över.
Han tar aldrig initiativ till sex
Han får mig aldrig att känna mig snyggt och sexig (får mer bekräftelse av kollegorna och kunderna på jobbet)
Han överraskar mig aldrig aldrig
Han bjuder aldrig ut mig på lunch, middag eller dejt
Han kan ordna barnvakt för att klippa gräset och jobba över ett par timmar men aldrig för att göra något med mig som är hans fru
Jag har sagt vad jag behöver och vill ha i flera år men han skyller bara på barnen och att han inte orkar för att det är mycket mer barnen samtidigt som han inte kan acceptera när jag säger att jag vill skiljas på grund av det här och konflikterna som är för jag orkar inte mer.
Jag är familjens projektledare och jag är så innerligt jävla trött på att känna mig som en man i vårt äktenskap när jag vill bli sedd, bekräftad och bortskämd av min man ibland. Är det för mycket begärt? Jag är bara så trött på det här livet och känner att hade jag träffat honom idag hade jag aldrig valt honom för han kan inte ge mig det jag behöver men ändå ska han hålla mig kvar när jag vill gå för att skapa ett liv som jag mår bra av och känner mig tillfreds med.
Sorry för årets längsta inlägg men behövde verkligen skriva av mig ?
Låter tufft. ? Har inget konkret att säga, men jag hoppas att det löser sig så att du får mår bra!
Tack ❣️ Skilssmässa var det sista jag trodde men ser ingen annan utväg längre för blir bara mer och mer nedstämd av bråken vi har varje vecka om samma sak. Känner mig vara så olycklig och ledsen i mitt äktenskap ?
Oj, har du sagt det här till honom?
Hon skriver ju att hon har sagt det i flera år.
Jag har sagt det till honom i flera år men en förändring sker ett par veckor sedan tillbaka på ruta ett och det gör mig så leden bara
Jag fattar att du sagt att du inte tycker att det är bra och att du vill skiljas. Men har du sagt vad det är du vill ha som du inte får i din relation? För om du sagt det och han inte vill ändra något så är det nog dags att separera. Det är inget ni måste vara överens om att göra. Du kan ansöka om skilsmässa utan att han vill det.
Jag har sagt vad jag behöver och vill ha men det förändrar inget men så fort skilsmässa kommer upp då ska han skärpa till sig i en vecka sen tillbaka på ruta ett igen. Har skickat in ansökan om skilsmässa nu.
Hade kunnat vara jag som skrivit det där. Känner igen mig massor, tyvärr.
Hur tänker du? Är så jävla sorglig när det blir såhär är liksom 30 + inte 60 + med utflugna barn känns bara som bortkastade år men samtidigt ska man leva såhär? Känner att jag är för ung för att sitta fast i ett misslyckat äktenskap
Jag vet verkligen inte. På pappret har vi ju alla förutsättningar men jag känner mig inte älskad. Jag känner att jag blir tagen för givet.
Helt ärligt förstår jag inte ens om han är kär/älskar mig längre, han säger att han gör det men visar ingenting. Vi har haft en fin semester, men så fort vardagen kommer känns det som att han glömmer bort att vara min make…
Var glad att du är 30 och inte 60. Tänk om du stannat kvar äbda tills dess, vilket slöseri av liv!
Haha ja det har du rätt i, man får vara glad för det lilla ?
Låter uppriktigt sagt som att ni är skitdåliga för varandra. Du anser att det är hans fel att du är låg, gnällig och bitter och han anser att det beror på småbarnsåren. Är någon av er villiga att lyssna på varandra om vad ni vill och behöver? Eller handlar allt bara om att fokusera på vems fel det är att relationen är dålig och ha en maktkamp om vem som gör vad i hemmet? I en bra relation tar man fram det bästa hos varandra vilket ni inte verkar göra alls.
Och sen borde du inte sätta dig i nån offerroll. Vill du separera så ta initiativet och gör det oavsett vad han vill. Istället för att stanna kvar och bli ännu mer bitter. Det är ju knappast nån som tvingas vara gift i Sverige 2024.
Ja du har helt rätt vi är skitdåliga för varandra men eftersom att vi har familj och barn har jag försökt med allt men det finns inget mer att hämta. Du har helt rätt och jag har skickat in ansökan om skilsmässa men han förstår inte alls varför och tycker att vi igen ska försöka reda ut det men det är bara en maktkamp så du har helt rätt. Jag ser mig inte som ett offer är bara trött och ledsen över hela situationen när man försökt kämpa för en förändring men inget händer
Ni behöver inte vara skitdåliga för varandra. Det låter dock som om det är en väldigt påfrestande tid i er relation. Blir lätt så när man inte är ”i fas” när det gäller sex, ansvar, uppskattning. Och min upplevelse är att det händer alla i perioder. Frågan är om ni också har bra perioder och om det väger upp eller om du fått nog?
Åh, jag känner så med dig och blir nästan gråtfärdig för din skull. Jag är i liknande situation med min sambo. Vi har varit tillsammans i 7 år och det är som om jag har anpassat mig så efter honom pga älskar honom att han blivit bekväm/märkt att han kan göra lite som han vill och han känner sig säker på att jag kommer att stanna. Kanske för att vi har olika ekonomiska förutsättningar, jag skulle inte ha råd att köpa egen lägenhet om det tog slut och ibland har det känts som om det är enda anledningen till att jag stannar. Han har också slutat ta initiativ till sex och ”vägrar” fria trots att han vet att jag vill gifta mig. Vi bråkar dock inte och han gör nog mest i hushållet men jag tycker det är viktigare att alltid ha det fint.
Efter att jag sörjt för mig själv och varit arg på honom för att han håller på att slarva bort oss har jag landat i att det enda jag kan göra nu är att prioritera mig själv och ta hand om mig, se till att jag mår bra och är glad. Genom att ta lite avstånd tänker jag att det kommer visa sig om han vaknar till och vill ”följa efter” och skärpa till sig eller om jag får släppa honom. I så fall älskar han mig ju inte tillräckligt för att göra det han kan för att jag ska vara lycklig, och då har jag fått mitt svar. Tror du att det vore något för dig att testa? ❤️ Kram
Bara en fråga, om han inte vill fria till dig hur kan det då vara något du tycker han ska göra? Ska han göra det mot sin vilja?
För att jag vill det och han vill ge mig det jag vill ha? Och han borde se det som ett pris att lyckad tie the knot med mig, jag har inte brist på intressenter liksom
Hahahaha, förlåt men du kan inte vara seriös nu! Ska han fria till dig för att det är ett pris att lyckas gifta sig med dig? För du har flera andra kavaljerer utanför dörren?
Klart man ska vilja göra varandra lyckliga och visa att man älskar varandra. Men gör du nåt liknande för honom så? Sånt går ju inte bara år ett håll.
Han ska fria om han vill såklart, vill han inte så är han inte rätt för mig. Då får jag gifta mig med nån annan istället
Helt rätt att du ställer krav, annars blir man ensam och bitter tillslut.
Jag hade velat se reaktionerna om en man skrivit ”jag fattar inte varför min sambo inte vill gifta sig med mig? Hon borde ju inse vilket pris det är att lyckas tie the knot med mig.”
Reaktionerna hade väl varit:
Fan vad sjukt hur resonerar hon? Är det viktigare för henne att vara ogift än att få vara ihop med dig? Varför?
Om det är viktigare för dig att vara gift med vem som helst än att ”bara” vara tillsammans med honom då är han ju uppenbart inte rätt för dig. Gör slut på en gång så slipper du ju slösa på både hans och din tid.
Det sjuka är väl att han inte kan tänka sig att gifta sig för hennes skull? Det är alltså viktigare för honom att vara ogift än att få vara med henne.
Tycker att det är ganska givet att man inte gör en sådan stor sak, gifta sig eller skaffa barn tillexempel, ”för någon annans skull” om man själv inte vill.
Att gifta sig är en ytterst liten uppoffring för att få vara med den man påstår sig älska.
Samma åt andra hållet då.
Eller tvärtom?
Förstår inte vad som är så konstigt. Klart ingen är för tvångsäktenskap men man kan ändå välja bort en relation pga att ens partner ej är så het på gröten med att gifta sig. Man kanske vill leva med någon som inget hellre vill än att gifta sig med en, såklart kan man ja det kravet utan att någon ”tvingas”?
Vissa vill absolut gifta sig och vissa inte. Det är väl nåt man får prata om när en relation är på väg att bli seriös. Precis som med barnfrågan. Tycker och vill man olika i såna frågor så får man göra det där som kallas kommunicera. Kan man mötas? Kompromissa? Är det en dealbreaker för nån i paret?
Jag lovar att man kommer betydligt längre med såna metoder än att prata om krav och vad man själv tycker att man förtjänar och vad det andra så bör vara skyldig att ge en. Det låter bara tramsigt och bortskämt.
Vad är egentligen skillnaden mellan att ”kommunicera” att något är ”en deal breaker” och att helt enkelt kalla det för ett krav?
Tycker det låter som finare ord för exakt samma sak.
Tja, för mig är skillnaden att man pratar med och lyssnar på varandra. Ser om man kan mötas kan mötas i frågor där man tycker olika eller om man inser att det inte kommer fungera i längden. Till skillnad från att ha attityden: det här är min krav och lever du inte upp till det så kan du dra.
Skulle du själv vara sugen på att ha en relation med en sån person?
Svar från en annan:
Ja absolut? Uppskattar tydlighet kring stora frågor. Tex jag vill ha barn och om du inte vill ge mig det så skaffar jag barn med någon annan.
Ja, om man har deal breakers/krav/kalla det vad du vill så är det väl bra att vara rak med det? Jag vill inte ha barn, uppskattar därför raka svar från killar huruvida dom vill det eller inte. Varför ge något svävande svar om kompromisser och sen upptäcka år in att det visst inte var så?!
Johanna, du kanske är priset för dom män som du inte vill ha, men var säker på att den man du vill ha, han är priset.
Klart han är, annars hade jag ju aldrig blivit tillsammans med honom. Jag älskar honom, han är bäst
Ta och kika på din egen attityd och personlighet så hittar du nog svaret på varför han inte friar.
Men usch hur står det till egentligen? Vidrig kommentar.
Alltså vad hände med stämning här och varför är folk så jävla elaka?
Det har varit så ett tag. Jag är sällan pepp på att bidra i ÖS för kommentarerna är så bitska.
Förstår precis vad du menar och man blir så innerligt ledsen och förstår inte varför det ska vara så svårt att se till så att ens sambo eller fru känner sig sedd, bekräftad, älskad och lycklig! Min man har också blivit bekväm och om det är någon som ”gått ner sig” i vår relation så är det han men han vet att jag är kvar och att jag finns här men tycker att han någon gång borde tröttna på alla bråk om samma saker även han.
Känner mest att han borde vara glad över att ha en fru som håller efter sitt utseende, som köper snygga underkläder och vill ha sex ofta. Hade lika gärna kunnat gå i urtvättade tanttrosor, aldrig rakat mig och vägrat sex i månader eftersom att vi har småbarn…
Jag undviker honom just nu faktiskt, har blivit distanserade och tagit avstånd men gråter i min ensamhet över hela situationen och att livet blev såhär. Det var inte det jag förväntade mig i ett äktenskap att som 30 + känna såhär, jag hoppas din sambo förstår ditt värde och vad han har. Tänkt att skaffa barn inte ska vara svårt men att fria och ge kvinnan det där extra hon vill ha och förtjänar är en jobbig uppoffring för dessa män. En bamsekram tillbaka till dig ❣️
Blir helt matt av att läsa din och Johannas kommentarer, ni verkar uppriktigt sagt ha ganska stora problem med er själva, och kanske ska ta och jobba lite med det innan ni lassar över ansvaret på era partners.
Man kan inte tvinga någon varken till sex, bekräftelse eller frieri bara för att man själv anser att man ”förtjänar” det.
Herregud….
Håller med! Undrar om de själva skulle se det som rimligt om deras partners hade den inställningen och synen på dem.
Är man i en relation bör man rimligtvis ha hand om den också, när ens kollegor ger än mer bekräftelse än mannen hemma är det något som är fel.
Hur mycket bekräftelse ger man själv då?
Karin du kanske vill leva i ett sexlöst äktenskap men det är inget för mig. Jag vill ha regelbundet sex med min man men det är helt okej om man inte vill ha sex men det är ingen relation för mig.
”Jag vill” ”Jag förtjänar” ”jag anser” ”Jag kräver”
Som sagt, ni behöver jobba lite med er själva.
”Jobba med er själva” = bli en svag person med varken självkänsla eller egen vilja?
Dummaste jag läst. Mycket farligt råd.
Karin är en pick-me.
Karin vill aldrig ligga så blir provocerad av en kvinna som vill ligga ?
Här kommer en till impopular opinion som garanterat blir anklagad för pick-me då: ser ett mönster hos ganska många par i vår närhet (både par där jag är kompis med tjejen från början och par där jag är kompis med killen): många har en skev dynamik som maler ner relationen över tid, där kvinnan hela tiden vill saker som krymper mannens utrymme. Hon vill ha fler barn, då blir det fler barn (gud nåde honom om han skulle vägra henne det! Trots att han kanske uttalat inte viljat pga är ganska mycket med det tidigare barnet/barnen redan) och sen förväntas han vara glad över att dra det tunga lasset, annars är han ojämställd. Hon vill renovera hemma för hon vill ha det fint och är intresserad av inredning, men hon förväntar sig givetvis att det är han som ska förverkliga det, och stå där med slipmaskin och spackelspade i hand dag in och dag ut. När han vill dra och fiska en dag eller umgås med killkompisarna så blir det sura miner över att han är borta så länge och lämnar henne själv med barnen. Och sådär håller det på. Så fort det finns ett litet utrymme för honom till egentid och fritid att tanka energin så fyller hon det med ett nytt projekt åt honom istället. Och eftersom hon själv klarar att tanka energi på mindre intressen, som 2h på nagelsalongen eller gymmet eller att virka på kvällen när barnen lagt sig (nu tycker ni jag drar könsstereotypa exempel men de kommer från riktiga par i min närhet) så förväntar hon sig detsamma av honom. Många gånger behöver hon inte egentiden på samma sätt utan väljer hellre att umgås med barnen, och förväntar sig att han väljer samma. Klart man ska ha en jämställd relation, men kvinnor bygger bort och bygger bort och bygger bort den där tiden för mannens fritid och hobbys. Han har ingen energi kvar för familj och parrelation utan försöker hela tiden bara knyta näven eller snika små ensamstunder. Han blir passiv och tyst, hon blir uppgiven och börjar mer och mer fundera på att lämna den man hon själv skapat till slut. Som inte orkar mer än att sitta på soffan. Inte tar några initiativ. Inte orkar ha långa kommunikativa konversationer för det känns som ännu en syssla. Inte orkar leva upp till hennes krav, för de tar aldrig slut. Jag är garanterat en lika god kålsupare själv men jobbar mycket på vår relation, för att inte hamna där. Det är de små små vardagliga vanorna över lång tid som är jävligt svåra att vända. Och vi kvinnor kan inte beskylla snubbarna för det hela tiden, så dålig självinsikt får man inte ha. Lyssna. På riktigt. Vad är det han säger? I kanske mer subtila ordalag än dig själv? Jag gissar att det här med giftermål inte är en blixt från klar himmel utan nåt han sagt länge men du har bara hoppats och förväntat dig att han ska ändra sig med tiden.
Stor igenkänningsfaktor på det du skriver.
Det låter som Dagobert, den där 50-talsserien som fortfarande fanns i vissa tidningar på 80-talet.
Haha vilket skitsnack. Finns inte en enda man i min närhet som ”drar det tunga lasset”, de flesta hänger mest på
Elina; tack❤️ Jag kunde verkligen inte sagt det bättre själv.
De är inte orimliga tbh. Du däremot… Intressant hur du alltid måste bolla tillbaka det och försöka få till det att felet ligger i dem, inte i relationen eller den andre.
Tror inte du förstår problemet. De blir så här ledsna o uppgivna för att de blir rejected hela tiden (genom bristen på engagemang och uppskattning), vilket till slut påverkar självkänslan negativt.
Vet inte om det är så mycket att vara glad över. Typ alla kvinnor är väl galna i sitt utseende idag, dvs håller sig snygga, fräscha och vill se ”sexiga” ut konstant.
Och majoriteten av alla i en relation vill väl ha sex.
Kvinnor har en skev syn på sitt utseende och lägger sig under kniven eller sprutar in skit i kroppen när det sker nåt så läskigt som att man blir äldre och eventuellt har fött och ammat barn. Hemsk tanke att en kropp som är 40 år och har burit barn inte ser ut som den kropp man hade när man var 20 år. Men de gör det ju för SIN skull! Absoluuuut inte pga ytlighet eller för att göra sig till för en man.
Har inte sprutat in någonting i min kropp men träning, kost och klädval gör rätt mycket. Även att ta hand om sin hud, raka sig och lukta gott.
Du är säkert supersnygg, men om du känner att din man inte uppskattar dig kanske det är något annat än utseende och sexiga underkläder som han saknar i er relation? Du har förmedlat vad du tycker är viktigt, men om du vill få er relation att funka måste du ju även tänka på vad han vill ha, inte vad du vill ge.
Medelsvensson gör inte det du beskriver. Visst att dom kanske tränar lite mer, ändrar sin kost och kanske drar ned på alkoholen men det är mer för hälsans skull och en ”finare” kropp kommer med på köpet.
Vem är sindy Niklassons nya babydaddy?
Knivmicke kan vi utesluta iallafall ?
Varför?
OM du svara på min fråga lite längre ner (gällande ditt inlägg om ditt förhållande) så ska jag svara här 🙂
Just nu (till och med fredag) kan man se igelkottar live!
https://svenska.yle.fi/a/7-10061782
Så sött ?
Ja du har helt rätt vi är skitdåliga för varandra men eftersom att vi har familj och barn har jag försökt med allt men det finns inget mer att hämta. Du har helt rätt och jag har skickat in ansökan om skilsmässa men han förstår inte alls varför och tycker att vi igen ska försöka reda ut det men det är bara en maktkamp så du har helt rätt. Jag ser mig inte som ett offer är bara trött och ledsen över hela situationen när man försökt kämpa för en förändring men inget händer
Kan vi prata om Alexandra Bring och hennes instagram? Varför ska allt vara så perfekt? Idylliskt och uuuuunderbart, vitsigt och fjantigt. Alla som har barn vet att livet med barn för det mesta inte är en dans på rosor och puttinutt och åh saft och flätor typ. Haha. Mvh trött mamma som inte förstår varför andra mammor känner sånt behov av att visa upp sina perfekta liv
Åh jag känner precis tvärtom! Tycker allt känns väldigt i nuet från hennes sida (till skillnad från systern). Hon och hennes man verkar vara ett bra team som avlastar varandra. Hon har dragit ner på jobb och kan i stort sett fokusera på barnen. Så försök inte jämföra så mycket! Är ju inte många som har så fritt jobb.
Jag får iaf massa inspo och pepp från det kontot!
Jag känner också så! Hon visar bilder på när barnen leker och är med och hjälper till hemma osv men skriver också ofta om att hon sovit dåligt pga av barnen och pratar om att hon är trött. Tycker hon verkar ha en väldigt bra syn på uppfostran och tipsar om mycket böcker och pussar för föräldrar och liknade. Tycker det är sunt att hon inte tar upp telefonen och tar bilder när barnen gråter eller bråkar utan tar bilder när dom har mysigt eller leker ? i flödet förstår jag att man vill ha lite fina bilder men på storys ser man ju att dom också har det stökigt ibland och slarviga hår och kläder, det är inte ovanligt att man som förmäldes städar ihop alla saker på kvällen och sen är dom på förskolan under dagarna så hinner inte bli så operfekt, fattar inte vad alla vill se som är inte perfekt
Håller med ovanstående kommentar 21:35. Är väl mängden exponering av barnen jag är emot i så fall.. Men jag tycker det är skönt med någon som inte klagar på barnen hela tiden, hon skriver att hon är trött och att det är intensivt ibland, men hon klagar inte HELA tiden som många gör. Känns som hon genuint gillar att umgås med sina barn och faktiskt inte tycker det är helt dränerande. Det finns faktiskt vi som inte tycker barn är ”jobbiga”. Självklart kan det vara lite jobbigt stundvis, men i det stora hela så tycker jag livet med barn är underbart!
Precis detta! Tycker att hon är en fantastisk motvikt till alla som mest verkar tycka att barnen är asjobbiga.
Exakt! Föräldraskapet är stundvis jobbigt men barnen är inte jobbiga, dem är barn!
Om man stör sig så mycket på att andra fokuserar på det positiva… Kanske det är ett problem hos dig?
Fy fan vad varmt och jävligt
Så himla gött!
Ni som gillar det här är inte som ni borde vara
Haha, stämmer säkert! Jag tycker att 30+ är toppen och jätteskönt. Min man är lite mer 15 grader-typen ?
Älskar absolut värmen, men idag var det äckligt varmt och svettigt. Kvavt. Hade som tur var sittplats på spårvagnen men det var så knökat och efter en stund kändes det hur syret började ta slut nästan? usch. Normal värme vill jag ha, inte den här kvava skiten.
Jag har en sån där ”hur långt är ett snöre-fråga”.
Sökte ett jobb och fick ett automatsvar där det stod att de går igenom ansökningarna löpande och att de hör av sig inom kort om man gått vidare i processen. Det var en vecka sedan och jag har inte hört något. Kan jag räkna med att jag inte gått vidare då?
Hur långt är ”inom kort” i semestertider liksom? Och i vanliga fall också för den delen 😛
En vecka är lite för kort. Finns det en sista ansökningsdag så skulle jag ändå tänka att den är någon slags slut för deras urvalsprocess. Det där med att de gör löpande urval stämmer sällan om de inte ska rekrytera flera lika tjänster.
Tack tack 🙂
Löpande urval sker absolut. Som rekryterare så vet man att kandidaterna ofta söker fler jobb. Intressanta vill man inte låta vänta.
Obs. Inte alltid.
Hmm, är det privat eller offentligt? Offentliga jobb tar evigheter.
Känns som folk mest går igenom mejlkorgen, pratar semester och följer med barn på skolstart denna vecka. Skulle inte lägga någon vikt vid om de hört av sig eller ej än.
Inom kort skulle jag säga två till tre dagar. Men eftersom det är semestertider kanske man får räkna med längre svarstid. Dock oproffsigt av företaget att ha ett så ospecifikt autosvar.
Jag och min sambo har varit ihop i ca 6år. Vi är båda runt 30, och trots att vi älskar varandra så börjar jag bli osäker på om vi vill samma sak i livet. Han är karriärist och vill gärna bo utomlands och se världen, men han vill också skaffa barn snart. Jag vet inte om jag är redo för barn, det jag drömmer om är att renovera ett hus på landet. Min sambo är inte särskilt händig, och jag vet inte om han skulle tycka om att bo sådär ute i skogen som jag skulle vilja. Vad gör man? Någon som varit med om något liknande? Kan man få livet att funka trots att man är olika, eller är det bättre att gå isär och hoppas att gräset är grönare på andra sidan?
Kåmpråmissa? Lägenhet i stan och ett hus/stuga på landet? Res och maxa äventyrligt liv i några år till och sen skaffa barn om typ 3-4 år? Kanske prata igenom en plan så ni vet vad ni kan komma överens om och kåmpråmissa om.
Skaffa en egen liten stuga eller koloni och renovera och greja på egen hand?
Bra tips, om hon vill och han inte vill och inte är händig då är ett mindre projekt som HON gör det rätta.
Du kan tyvärr upptäcka att gräset är ganska visset på andra sidan.
När tänker du att just barn kan vara rätt tid ( för det kan vara en stor dealbreaker) i ett förhållande?
Om ni älskar varandra känns det synd att kasta bort en relation, för det är inte så lätt att hitta den rätta flera gånger.
Fråga Karin här ovan. ?
Jag och min mamma pratade om en möbel som tidigare fanns i familjen men som av någon anledning inte längre gör det (inte kärnfamiljen utan mer släkten). Den hade passat perfekt i vårt nya hus för en gammal oljelampa jag fått ärva. Var lite ledsen över att möbeln inte finns men tänkte att något nytt fint kanske jag kan hitta. Exakt en likadan möbel dök upp på Tradera idag, vad är oddsen för det?
Det är din mamma som har möbeln och nu ser chansen att sälja den.
Hahaha attans!
Kan inte släppa diskussionen här häromdagen ang swingers. Verkligen fascinerande. Har liksom inte kunnat bli av med bilden av damfrisörskan Agneta 55 som blir påsatt av sambon bilmekanikern Micke medan barnskötaren Maggan försöker nästla sig in. Så otroligt avtändande men underhållande. Om nån vill bjuda på fler upplevelser ( så jag slipper delta själv ?) så go ahead.
Det är väl inte konstigare än att bankiren Birgitta och kocken Kurt kör knäpptyst doggy för att inte väcka barnen?
Förstår inte varför det inlägget provocerade så många. Så länge alla är där frivilligt är det ju skit samma för oss andra som inte deltar.
Jag blir inte alls provocerad men får ocksp avsmak. Tycker inte det är konstigt att vissa praktiker kring sex äcklar många.
Sen är jag såklart ingen motståndare för det, folk ska göra vad de vill med sina liv osv. Tråkigt om alla ska ha sex som behagar just mig.
Kan liksom inte förstå behovet av att visa upp sig när man har sex, lite rörande på något sätt att tänka att man är så het att andra gärna vill se.
Men de vill ju det.
Att man låter massa okända karlar knulla en. Nej tack tycker det är inte bra. Varför. Ens egens mans snopp räcker!
Trodde inte folk var så här pryda ?
Oj är verkligen inte pryd men går verkligen inte igång på att dela min intima stund med Kerstin i kassan. Det fascinerar mig.
Vem ska berätta för Liss att dessa människor inte nödvändigtvis är medelålders Svenssons?
Då blir jag ännu mer intresserad, majoriteten är väl Svenssons åldern kan väl variera. Tycker inte det blir mer hett om det är kocken Javier som hånglar upp musikläraren Ana Maria
Är det något fel i att vara det?
Ändå roliga bilder du fick i huvudet. Enda jag ser framför mig är mängder av diverse kroppsvätskor än här och än där ?
Åh nej så långt sträckte sig inte min fantasi ? men fyyyy du har såklart rätt.
Du vill gärna höra fler historier och du är så fascinerad av det att du inte kan släppa det, men du tycker inte om det….försök inte ?
Nått säger mig du gärna skulle delta men är inte redo att komma ut ur garderoben ännu.
???? du är kanske något på spåret. Nej man kan väl vara fascinerad och äcklad på samma gång. Det var nog hela denhär sexfest grejen med en massa människor i en olika högar som är för mig helt bisarr och rätt motbjudande.
Misstänkte det 😉
Men tänk mer på det såhär, det är en fest där folk minglar omkring och pratar med varandra och där tycke uppstår så gå man iväg till ett lämpligt ställa och har sex tillsammans, sedan fortsätter man minglet.
Det är inte så att det är ormgropar med folk så blir påsatt från alla håll (och hål) samtidigt av alla hela tiden.
Precis så funkar det ju på vilken krog som helst också. Folk är där, en del fattar tycke och hånglar och har sig. En del går hem eller ut eller på toa för att göra mer. Vad är folk så kinkiga för?!
OM du är genuint nyfiken tycker jag att du ska ställa frågan på ett forum för sex och mer specifikt swingers. Tänk på att lägga fördomarna på hyllan och håll en respektfull ton så får du nog bättre svar.
Det är sällan vi pratar yrken när vi är i farten så man slipper tack och lov bli avtänd av det ?
Jag har varit sjukskriven för utmattning i ett halvår. Började jobba deltid på ett nytt jobb men behöver fler timmar för att få det att gå runt. Problemet är att mitt självförtroende är på noll efter utmattningen. Jag märker att hjärnan inte orkar som förr. Jag känner mig värdelös och som att jag inte kan bidra med nog på en ny arbetsplats. Jag förstår någonstans att detta är falskt, men är det någon vänlig själ som har lite pepp? Eller någon som gått igenom något liknande?
Det är inte ovanligt att det känns precis såhär i samband med utmattning. Jag har själv känt precis så och typ alla i min rehabgrupp kände så. Eftersom utmattning också ofta innebär att man måste göra förändringar i livet blir det kämpigt, särskilt att byta jobb. Har man inte en trygg arbetsplats att gå tillbaka är det tufft eftersom man inte har så mycket självförtroende kvar.
Men, självförtroendet byggs upp av att man klarar saker, så det kommer att gå över. Det är en lång väg dit, men det går! De goda nyheterna är att man kan bygga upp självförtroendet genom att klara av saker utanför jobbet också. Små saker som att börja med en ny rutin och hålla fast vid den kan stärka självförtroendet. På min utmattningsrehab gjorde man det bland annat genom väldigt små motionsmål. Jag började träna mig i att använda tandtråd varje dag. Låter löjligt, men när man klarar av en sak växer tilliten till den egna kompetensen och sedan bygger man på den allt eftersom. Och man måste inte ha bråttom! Nu har du förstås en försörjningsstress som gör att du inte kan göra bara små saker, men om du tillåter dig att ”vara misslyckad” på jobbet ett tag och istället satsar på små saker i vardagslivet kommer det ändå att ge effekt.
Som utmattad har man ofta också haft en oerhört hög standard för sig själv vad gäller jobbet. Sanningen är att vad du känner som att misslyckas på jobbet ofta är en acceptabel standard för arbetsgivaren och kan vara samma nivå som andra jobbar på hela tiden. Viktigt att komma ihåg det! Du orkar just nu inte samma saker som du har orkat förut, men det betyder inte att ditt arbete saknar värde! Belöna dig själv ofta och ha mycket små mål och ge det tid. Du kommer att bli frisk, det här är tillfälligt.
Jag har varit sjukskriven för utmattning två gånger och kommit tillbaka båda gångerna, så jag vet att det går, även om det kan tuffa på ganska långsamt. Jag blev till och med erbjuden ett nytt jobb direkt i samband med att jag skulle ta mig tillbaka efter den andra utmattningen. Jag fattade ingenting, jag kunde ju ingenting, varför ville de att jag skulle börja där? Men jag tog det (deltid först) och fick successivt utökad tjänst och mycket utökat ansvar i takt med att jag orkade och ville mer. Det som jag tyckte var skitdåliga prestationer såg de potential och värde i.
Heja dig, du kommer att ta dig igenom det här. Du kan få ett annat jobb och arbetsgivaren kommer att vara nöjd med dig. Det är bara din inre röst och din trötthet som bedömer annorlunda.
Det här är det absolut finaste, mest respektfulla och kloka jag har läst på hundra år. Tack för att du tog dig tid att svara, jag screenshotar din kommentar och tar fram den när det krisar. ❤️
Vad tror ni hänt mellan Molly och Tommy?
Såg precis en brittisk tjej som la ut en TikTok för 2h sen, hon sa att hon har inside info pga en vän till henne jobbar på nån tidning och det kommer komma ut att han varit otrogen och gjort en annan tjej gravid. Sanningshalten=oklar, men något drastiskt har ju verkligen hänt!
Shit det hade varit sjukt. Man undrar ju om det kommer komma fram vad som hänt. Är heller inte så chockad att det tog slut, har varit mycket kring han ett tag med spekulationer och videos med tjejer osv på TikTok
Och vilka är Molly och Tommy?!
Haha det är Molly Mae och Tommy Fury, de var med i Love Island UK (tror jag?) var tsm i 5 år och har barn ihop. Hon/dom blev superkända och var tydligen ett goals-couple
Haha, har aldrig hört talas om. ??
Ska vi börja köra med förnamn på personer från engelska realityshower från 2019. Jösses det kommer bli svårt att hänga med.
Någon som sett nya avsnitten av Morden i Sandhamn?
Vad tycker ni?
Avsnitt 1 och 2 var ju så dåliga, så ”överdrivet” skådespeleri.. 3 och 4 lite bättre men känns som dom tagit in dom billigaste skådespelarna. Så nej tycker inte de levererat så bra.
Vet inte hur många som hänger här år efter år, men kanske någon kommer ihåg det jag skrev för nästan 3 år sen.
Jag hade varit otrogen genom sms med en bekant. Berättade för min man, det var kris men han bestämde sig för att förlåta mig. Vi kämpade i ett år med alla känslor kring det, sen blev det långsamt bättre. Nu sitter jag här med vår helt oväntade sladdis på bröstet som överraskade oss totalt och jag är så upp över öronen lycklig och tacksam över hur det har blivit!
Jag minns det. Stort grattis till hela familjen! Men jösses, är det nästan tre år sedan? Hjälp…
Grattis 🙂
Tror också jag minns. Har läst här från och till nåt år. Så skönt att allt löste sig till det bästa och grattis till sladdisen! Men jag säger samma sak som Anonym ovan: Jösses vad tiden går!
Vill börja göra matcha latte hemma. Någon som har tips på pulver som är bra/gott? ?
Gillar Reneé Voltaire.
*Renée
Tips på bästa märke för resväskor? Vill ha en stor rullväska och en kabinrullväska. Tack! ?
Har haft min Samsonite i 14 år tror jag, still
going strong!
Rimowa! Dyra, men de är värda varje krona. Har en kabinväska + en stor väska som rymmer allt. De är lätta, och tål mycket.
https://www.rimowa.com/se/en/all-luggage/
Haha är det dom som är med i Emily in Paris ??
https://www.rollingstone.com/product-recommendations/lifestyle/emily-in-paris-rimowa-suitcase-luggage-1278530/
Seriöst tips: Rusta. _bäst_ vet jag visserligen inte, men för att vara så billigt är det verkligen bra väskor. Jag har dock bara haft min i ca 6 år, men den har varit med om mycket och är fortfarande hur bra som helst. Lite skav såklart men den rullar felfritt, inget knas med dragkedjan etc. En kanonbra basic resväska.
Frågade faktiskt på flygplatsen en gång när jag reklamerade en väska som blivit skadad vilken resväska de tyckte höll bäst och fick svaret de från Rusta.
Någon som vet något om vem pappan är till ph- Erica Lindbergs barn?
Glitterklänning, glittriga strumpbyxor, glittrig kofta, korv och bröd, tårta och godis. Fyllde Sandra Beijer 10? ?
Jag tycker det låter mysigt! Och alldeles lagom.
Men varför inte skapa en fest efter det man själv gillar? Måste man ”passa in” i 40-facket med dyrt rödvin från Frankrike, virka- och stickaklubb, och turkosa tunikor? Jag gillar att Sandra vågar vara sig själv. Det är nog därför hon är mer framgångsrik än alla andra bloggtjejer som blev stora där runt 2008. De bara smälte in i mängden.
Elsa B var där, iklädd en ytterst missklädsam klänning som mest liknade en orange soppåse…hade inte hon hyffsad bra klädsmak förr?
Jag tycker hennes fest verkar varit toppen.
Det är väl bara roligt med något som är lite personligt och annorlunda, oavsett om man fyller 20, 40, 60 eller 80.
Men låt folk leva herregud. Man måste inte vara en tråkig tant.
Går/bjuder man på fest för att äta fancy mat eller för att ha trevligt?
Tre gånger i vuxen ålder har jag haft tema barnkalas och det är fan askul att bara släppa på allt, leva ut sitt inre barn, fylla lägenheten med ballonger, dricka hallonsoda och äta både korv med bröd och tårta med godis på. Alla verkar också ha haft jätteroligt av stämningen att döma.
Och mamma och pappa var med?
Och du själv som sitter och gör dig rolig över någon annans födelsedag är hur gammal då? 15?
Du är inte ensam! Din kompis skulle skjutit skallen av allihop
Camilla den här kommentaren får du ta bort, inte ok!
Håller med. Ta bort båda de översta kommentarerna.
Så du uppmanar till mord?
Var ser du att jag gör det eller gillar den andra kommentaren??
De skjuter hejvilt. Orsakar att oskyldiga människor mister livet. Och vi ska acceptera det menar du? Kolla hur det har blivit i England efter Southport. 1 + 1 = 2
Det är inte Sverige som vill det är Jimmie Åkesson som vill, och då gör Ulf som han vill.
Hoppas många åker hem så det blir Svedala igen.
Varför det? Vågar du inte se hur samhället ser ut?
Är det någon som vet hur man behandlar psoriasis akut? Min mamma har det och hon verkar helt desperat, det brinner på armarna säger hon och medicin hjälper inte, hon har tydligen varit hos hudläkare idag så den kontakten finns redan. Vad gör man?
Kanske borde åka in akut?
Hon gjorde det häromdagen, de kunde bara ge tabletter för att sova igenom smärtan, inget för själva huden som hjälpte.
Hon gjorde det häromdagen också, de kunde bara ge sådant för att sova igenom smärtan, inget för själva huden som hjälpte tydligen.
Prova vaselin, gula burken, och sen blöta omslag med plast utanpå.
Det brukar hjälpa mig när det är som värst.
Bara omslag om hon inte har vaselin. En gång tog jag iofs smör, det hjälpte också.
Ok, tack! Ska tipsa om detta.
Varning varning.. My Martens försöker sig på att bli PT-coach igen
Om man inte klarar av att ta hand om sin egen kropp, så ska man inte coacha andra.
Jag tycker att de flesta idrottstränare inte ser ut att vara så vältränade själva, så det funkar tydligen.
”Själv sitter jag på Pont varenda dag, men jag kan kost.”
Alltså, du (och Skatteverket) måste nog göra en genomgång av Sandra Beijers 40-årskalas. Verkar som att det mesta är spons men inget är reklam markerat? Jag är kanske småsint men va fan skärpning alla, betala för era egna kalas. Eller var tydlig. Hur svårt kan det va?
Hur ser du att det är sponsrat? Massa länkar visserligen, men vad säger att hon inte betalat själv?
För hon är flunsa.
Om man dock vet minsta lilla om Sandra Beijer borde det vara att hon är den influencer som är noga med att utmärka tydligt när något är samarbete/annons/spons. Hon har bakgrund i reklambranschen och har själv skrivit inlägg och deltagit i intervjuer om just vikten av att influencers måste märka ut.
Känns väl inte som att en så rutinerad bloggare, som är van vid att göra samarbeten och dessutom själv har en bakgrund i reklambranschen, skulle missa att reklammarkera om det verkligen var spons.
Det finns en anledning till varför Danmark vill stänga gränsen till Sverige, och Norge vill se norska poliser på den svenska sidan av gränsen.
Vad händer mellan Stella och Hanna Friberg? Aldrig några likes på varandras poster längre och Hanna har sagt i podd att hon kanske ska bryta med en vän…
Hanna ska resa kors o tvärs igen, flera ggr. Hur mycket tjänar hon eg och på vad?
Haha ingen aning, men verkar ju som att deras vänskap dött ut. Pga resorna tror du?
Känns snarare som en kombination av att Hanna har som vana att byta bästis med några månaders mellanrum och att Stella kanske inte är den lättaste att ha att göra med. Hanna berättade ju bland annat i podden om när de var på sponsresa till Coachella så ville Stella inte göra något på festivalen och det slutade med att de typ inte kollade på några artister och bara var på hotellet. Har fått uppfattningen att Stella skiftar mycket i mående och att det påverkar Hanna, särskilt eftersom de varit iväg utomlands långa perioder tillsammans. Sen är det också lite intressant att de bryter kontakten samtidigt som Stella får en kille. Kan ju också vara så att Hanna är svartsjuk, men idk.
Vilka umgås Bianca med nu för tiden? Känner inte igen någon? Verkar vara nån klick iranier. Inget ont så men försöker bara förstå vilka de är, och var alla hennes andra vänner tagit vägen ?
Jobbar dom inte med chimi? Och B har väl investerat i dem om jag inte minns fel?
Nån som vet/lyssnade på avsnittet av Frugan & Bäck o vet varför avsnittet blev nedtaget?
Blev hon dumpad Jossan eller va det andra saker hon sa som nån kan tyckt varit känsligt?
Ytterligare ett företag att bojkotta förutom Under your skin, Hello Fresh, Estrid osv Moresailing som verkar bjuda varenda influencers på en gratis veckas segling i medelhavet. Just nu är bla Amalia B och Ribecka där och visar samtidigt upp sina fula bikinis från Salty som ser ut som blöjbyxor. Förra veckan var det Tan by Klara bla som seglade med dem. Kostnaden för alla dessa bjudresor drabbar säkert oss privatpersoner som vill anlita dem vilket jag inte tänker göra.
Edvin och Johanna är också på en sån resa as we speak
Ja hur har dem som företag råd att bjuda så många människor på gratisresor? Måste ju gå i konkurs snart, eller så har de många andra båtar också
Så sjukt att hon inte har flytväst på ungen.
Har varit med om extremt mycket trauman och stress i mitt liv som dels har lett till att jag har hormonell obalans och dels har gått upp och ner i vikt mycket genom åren.
Det syns bl.a. på mitt utseende med att jag har kalkonhäng och typ alltid har dubbelhaka. Är bara 30 år och hatar detta, har tyvärr även svårt att bli helt stressfri, svårt att förklara..
Men hur kan man åtgärda detta med mitt utseende? All tips mottages tacksamt
Plastikkirurgi är lösningen (om du har arbetat igenom det du beskriver i första meningen).
Tack för svar!
Min hyresvärd skickade ut en faktura som jag inte riktigt förstår (renovering har skett så det är en massa omräkningar, tillägg och annat för att få fram totalbeloppet på varje faktura jämt). Det står att jag ska betala ett ovanligt litet belopp, alltså 12 kr istället för över 5000 kr som det brukar vara.
Ska jag ta upp detta med hyresvärden eller bara betala in och inte fråga/säga något?
Fråga hyresvärden.