Japp, jag gjorde det för många år sedan och det var en game changer för mig i alla fall. Började med strikt diet i ett par månader där jag uteslöt allt med högt värde, sedan introducerade jag en och en sak för att se hur jag skulle reagera. Hade väldiga besvär innan, och min mage var alltid uppsvälld. Det var första gången sedan tonåren typ jag inte hade svullen mage. Men IBS är ju klurigt iom att det är en uteslutningsdiagnos, så det är inte säkert att det funkar för alla. Men funkar det är det tippen. Nu för tiden är min mage mycket bättre och reagerar överlag inte alls lika mycket på något. Jag kan fuska med lite av vissa grejer som jag absolut inte tålde förr (typ lite gluten, lök och olika grönsaker). Varför har jag ingen aning om.
Fast dimor tar man vid behov för diarré. Inte meningen att man ska äta det hela tiden .Och för mig är i alla fall det inte enda symtomet på IBS. Plus att det inte är att få till botten på problemet, tarmen mår antagligen inte bra att man stoppar i sig sådant som irriterar den hela tiden…
Jag tror att jag och min läkare har bättre kunskap än dig om detta och jo jag SKA äta det resten av livet! Och nej naturligtvis äter jag sällan saker jag inte tål men kom igen man måste få leva lite. Kan ej leva utan dessa med flera mediciner.
Då är det mellan dig och din läkare, inget du ska rekommendera till andra. Står på fass att man ska bara ta det högst två dygn i sträck. Det är individuellt om man får en annan dos.
Ja jo…men den som guidar dig inför det och igenom det kommer att se till att du inte behöver göra något förrän du är redo för det. Låt inte den oron hindra dig för att söka hjälp. Tyvärr blir denna typ av ångest värre ju längre du väntar och utvecklar fler undvikandebeteenden.
Dels kan man träna på att få ångesten att minska genom exponering, men sen handlar det också om att träna på att våga göra saker som ger livskvalitet osv trots att man får negativa känslor av det.
Ja. Det är tanken. Men tanken är inte att du ska exponera dig för det som känns jobbigast. Man börjar med det som är lite jobbigt men som funkar. Tex gå utanför dörren o gå in igen när alla oro o ångest lagt sig. När det går bra att gå utanför dörren utan ångest o oro så går man 10 meter o sen in igen när ångesten lagt sig. O så håller man på tills man nåt fram till det jobbigaste. Om det jobbigast i början låg på en 10a på en 10 gradig skala så kommer den jobbiga tanken inte ligga på en 10a längre om alla andra stegen har funkat bra. Det är vad exponering handlar om. Att ta ett litet steg i taget o öka på successivt.
Precis. Och att man pratar igenom det massor med sin terapeut innan, både om ångesten i sig, vad som triggar, vad man tror om den och slår hål på det som inte är sant, vad man tror kommer hända osv. Det är inte så att man gör exponering första gången man är där. För mig var det ganska många veckor/träffar innan jag fick göra det första gången.
Antidepp, ssri, funkade bra för mig. Det tog lite tid dock, men efter några månader kom jag på mig själv med att inte haft ångest på en hel dag. Tillskillnad från mer eller mindre konstant då, i olika grad
Jag har lugnande att ta vid behov… men antidepressiva vill jag helst inte äta igen pga. alla biverkningar och att jag får insättningssymptom. Jag har minst PTSD och ångest och långvarig depression fastställt… annat kanske också. :/
Jag hade exakt samma problem som du! Social fobi i kombination med generell oro och ångest. För mig var KBT lösningen – det räddade bokstavligt talat livet på mig. Innan jag gick i terapi funderade jag på att ? mig själv eftersom jag mådde så fruktansvärt dåligt men så tänkte jag att om jag ändå ska försvinna kan jag lika gärna testa terapi först. Och jag är så otroligt tacksam att jag gjorde det för idag kan jag leva mitt liv fullt ut – symtomfri. Jag kan fortfarande känna oron fladdra upp i bröstet men det är svagare än förut och mina strategier fungerar.
Jag är otroligt tacksam för att jag mår så bra som jag gör idag. Det trodde jag aldrig att jag skulle göra.
Har verkligen försökt analysera det. Kommit fram till att killar med mörk hudton ofta har en alfahanne/macho-stil och det tilltalar inte mig alls. När de är lugna och intellektuella däremot känner jag inte alls samma sak upplever jag. Men det tog en stund av rannsakande att inse det.
Okej. Men även om jag inte håller med alls i din analys så är det ju som du själv säger inte alls alla sol stämmer in på den beskrivningen. Betyder det att du hade kunnat ha en mörkhyad man om han hade ”rätt” stil? Det låter inte så.
Jo? För det handlar om att fundera ett varv till tänker jag. Tror det är extremt få som kan leverera ett genomtänkt svar på varför man inte gillar mig en latino annars t.ex. Det handlar ju om andra grejer i grunden allt som oftast?? Hoppas jag. Annars är ju svaret på frågan att man helt enkelt bara är indoktrinerad super-rasist?
Fast min fråga va ju till dem som aldrig kunde tänka sig en partner med annan hudfärg än sin egen. Så det svar är att du kan tänka dig det? Om allt i övrigt känns bra?
Och du tycker att jag ska läsa om?
Snarare det sistnämnda då. Hudfärgen säger väl inget om kulturen? Kan likaväl va en adopterad person eller ngn som har en svensk förälder som den enbart bott med och en svart etc. Finns massa exempel liksom.
Hade inte accepterats av min ena förälder. Och pga av att den inställningen uppfostrat mig så är ”det” inget som lockar mig. Nu har jag haft partner sen ungdomen så har inte behövt fundera på det mycket mer än så.
Hoppas eventuella svar kan hålla sig så städade som möjligt. Menar inget illa, försöker bara ge ts ett uppriktigt svar.
Låter som att du inte riktigt läste, 20:54 skriver ju att hen inte är attraherad av icke-vita utseenden därför att hen har uppfostrats till att inte vara det. Även om man själv som vuxen inte är fördomsfull och rationellt kan förstå att ens förälder är det, så är man ju attraherad av det man är attraherad av liksom. Det förändras ju inte bara för att man förstår att det är okej att känna annorlunda.
Jag attraheras bara av vita män. Plus att jag vill ha vita barn. För mig som vit kvinna skulle det kännas konstigt att ha ett barn med afrohår eller brun hy.
Jag umgås personligen inte så mycket med människor med annan hudfärg. Det är ju skillnad på hur man växer upp tänker jag – själv är jag uppvuxen på en liten ort och det fanns en mörkhyad person. Mitt ideal har alltid varit en svensk kille som är trygg i sig själv för det är det som premierades när jag var i tonåren. Jag väljer inte aktivt bort andra men tror inte det skulle intressera mig. Jag vill liksom ha en problemfri, självsäker och vanlig svensson-kille som har haft en enkel uppväxt. Orkar inte med några issues, och jag tänker att sannolikheten för issues ökar om personen kanske bär på familjetrauma, att föräldrarna migrerat, att personen är adopterad etc. Lång utläggning, men så tänker jag.
Såklart inte. Men jag har själv haft en trygg uppväxt och har goda anknytningsmönster och jag söker någon som har haft det likadant. Någon som är lik mig. Någon som haft en liknande uppväxt. Vilket man tyvärr sällan har om man har en annan hudfärg, för Sverige är ju tyvärr ganska rasistiskt.
Alla svar låter bara som internaliserad rasism lol. Med det sagt så är det ändå en viktig mänsklig egenskap att vara rädd för det okända, tråkig egenskap idag men har gynnat oss gott och väl in the past
Hur är det rasistiskt att inte attraheras av en t.ex mörk man? Jag attraheras allt som oftast bara av blonda killar med blå ögon, inte kan man väl bestämma vad man ska attraheras av?
Tex att säga att man vill ha vita barn – det är rasism, inte fråga om attraktion.
Tex att säga att man inte kan tänka sig att få barn med krulligt hår – det är rasism, inte fråga om attraktion.
Tex att säga att man inte vill dejta svarta män för att de har en annan kulturell bakgrund – det är rasism. Hudfärg och kulturell bakgrund korrelerar inte.
Men gud i himmelen…så då ska man göra saker man inte vill? På riktigt, då är jag nog rasist om jag tänker efter. Det finns ingenting i asiater, afrikaner eller sydamerikaner osv som är attraktiva.
Är jag också homofob som inte vill dejta en tjej fast jag inte vill eller en transsexuell perso?
Fast det finns ju anledning att anta att det finns en korrelation mellan någons etnicitet och kultur, det är liksom inte rasistiskt att vara medveten om att olika kulturer existerar i olika delar av världen. Det är en självklarhet att det inte gäller alla, men det är sannolikt, och det är en instinktiv reaktion att dras till det man känner sig trygg och bekväm med. Det är absolut viktigt att vara öppen gentemot människor, men man har ingen skyldighet att vara attraherad av någon alls.
hur kan det va så…tror dom flesta dras till den hudfärg man själv har…statistiken säger väl såt ycket inte det är rasism. man får skaffa barn med vem man vill och attraherad av vem man vill.
Blir chockad av dessa svar. Nu förstår jag varför utländska killar hatar svenska tjejer/det svenska samhället, varför de begår brott och varför Sverigedemokraterna är så stora i landet. Äntligen har jag förstått det nu efter att ha läst dom här svaren.
Separerade för ca 5 månader sedan. Mitt ex drog till en ny tjej i en stad ca 3h bort. Lämnat mig och våra två små barn, träffat barnen 3-4 ggr sen dess. Ringer inte, betalar inget underhåll (har nu fått ansöka via FK).
Hur kan man bara överge sina barn? Ett barn med dubbeldiagnos (auadhd) och jag vet inte hur jag ska orka. Det är tufft.
Någon mer som är helt ensamstående till barn med diagnos?
Men gud vilken jubelidiot. Blir äcklad av människor som beter sig så.
Hur gamla är barnen?
Vet inte om ni kanske redan har det men du kan söka avlastning via socialtjänstens funktionshinderenhet för barnet med diagnos. Typ avlösning eller läger eller liknande.
Fast detta är väl en väldigt orättvis kommentar. Hur ska man veta till 100% att en person inte ballar ur och drar?
Snacka om dubbel bestraffning för att man inte skaffat barn med ”rätt” person..
Det är möjligt, men i det stora hela spelar det ingen roll såhär i efterhand. Mina barn är mitt allt och utan beslutet att skaffa barn med honom hade jag inte haft mina barn 🙂
Hej!
Blir så ledsen för din skull. Jag är också ensamstående med två barn varav en har dubbeldiagnos. Har varit ensam med dom i ca 4 år nu.
Hur har du det med familj som kan hjälpa till?
Om du har någon i närheten som kan avlasta är min rekommendation att göra upp ett schema tex att ta ett av barnen 1 gång / vecka eller så ofta den pallar så att du kan få egentid med bara ett av barnen ibland.
Ring kommunen och kolla vad ni har rätt till för LSS. Barn med autism har alltid rätt till LSS men beroende på problematik så ser hjälpen givetvis olika ut.
Ring försäkringskassan och ansök om omvårdnadsstöd. Ekonomisk avlastning som också givetvis regleras efter behov som bedöms och stöds av läkarintyg.
Ring psykiatrin ni har för barnet och be om samtalsstöd för föräldrar med NPF. Dom flesta erbjuder detta och kan komma med väldigt bra verktyg för att klara vardagen.
Gå i terapi!!!
Tänker inte ens komma med tipset att gå ner o tid på jobb och liknande för dom som ger det tipset förstår inte att en ekonomisk stress bara gör allt värre plus(!!) att när ska man få träffa och umgås med vuxna människor annars?
Det kommer att vara tufft, men det går. Det går för att det helt enkelt måste gå.
Kramar
Så fruktansvärt han beter sig! Samarbetssamtal via Familjerätten, insatser via SoL eller LSS om du behöver avlastning. Ansök om omvårdnadsbidrag för barnet med diagnos? Pappan förtjänar inte sina barn!
Folk är så jävla obildade och trångsynta på den här bloggen. Tycker fan synd om er. Att ni inte förstår att det är en extremt problematisk fråga och att svaren dryper av både rasism och okunskap. Ni kan ju fråga er själva varför ni inte tänder på folk med andra etniciteter? Har ni någonsin hört talas om strukturell rasism? Också ett spån som beskriver nidbilden av en svart man. Jävla fucking idiotier. Bilda er för i helvete.
Hej Familjebevakning!
När går den extrema hungern över, när man är gravid? Kan äta allt och lite till och ändå vara hungrig. Det är extremt frustrerande och jag får liksom inget gjort på dagarna, för att jag bara äter eller tänker på mat.
För mig var det nästan hela andra trimestern som jag var konstant hungrig. Började få halsbränna mot slutet och är inte lika hungrig längre nu under den tredje.
Jag har ingen extrem hunger (grav v18), men känner mig däremot som en sophink för jag äter lite smått av allt möjligt hela tiden (kanske därför jag inte är extremhungrig…) men vill liksom ha flera förrätter, små maträtter som typ korv med bröd, inga stora portioner. Min barnmorska skulle för övrigt döda mig om hon visste att jag åt minst en sötsak (godis, bulle) om dagen. ?
Anonym 21:47 här. Har BMI på 22 och är ej diabetiker. I vårt första möte sa min barnmorska att ”nu är det slut med godis och juicer, man vill inte ha graviddiabetes!”. Gissar att barnmorskor är olika och jag har fått en som är anti-sockerintag. 😉
Jag vill veta mer om Sarah Dawn Finers påstådda hemska beteende! Inte ens Flashback levererar! Såg ett gammalt Cyklopernas Land idag och det kan ha varit henne det hintades om, otrevligaste kändisen talade de om och Christoffer hintade ”S”. Vill veta mer! Hon har ju legat väääldigt lågt senaste tiden… Körde hon Hur ska det låta i graven? Spill it!!
Hon var artist på ett julbord jag var på för mer än tio år sen…. till och med otrevlig på scenen. Det liksom osade om henne att hon minsann var för ”fin” för det där simpla julbords-giget.
Jag med! Minns att jag såg henne uppträda på Grönan med husbandet sommaren 2005, då var hon ju ung och okänd. Jag var där ensam och tyckte lite synd om mig själv, men hon sjöng så vackert så det blev ett fint minne.
Jobbar i butik och hon handlade av mig en gång, så ofantligt dryg och otrevlig. Det här är ganska många år sen, innan det trodde jag ivjsp att hon va helylle men det är hon absolut inte ?
Tror ni att det är en slump att Cassandra Klatzkow blivit superaktiv på tiktok eller att det är för att hennes ex börjat använda appen för att lägga ut videos när han dansar?
Jag tycker den är mysig och spännande! Håller med om att introlåten är bra, blir nog en sån som barn kommer att minnas precis som jag minns introt till Greveholm. ?
Har inte sett. Hade tänkt ge den ett försök, men så såg jag att svt publicerat ”Håll huvudet kallt” från 1994 så tittar på den istället. Jag har inte sett den sedan det begav sig, så det är lite mysigt!
Jag hade 23 567 minuter totalt varav 23 126 minuter var poddar. Fick upp att jag lyssnat mest på Dancing in the dark med Bruce. Tre gånger var det… Var dessutom ett stort fan av U2 och hade lyssnat på dom i hela en dagar i sträck! Kanske borde lyssna mer på musik..
Jag är själv inte religiös men min man är troende. Han vill ta våra barn till kyrkan på helgerna regelbundet. För mig känns det inte bra, har flera släktingar och även en familjemedlem som är jehovas och utifrån det som det inneburit för många av mina anhöriga och mig själv har jag bara negativa erfarenheter av religion.
Ska jag låta honom ta dem till kyrkan trots att det inte känns bra?
Barnen är 3 och 4.
Är det en ”sektig” frikyrka hade jag absolut satt ner foten. Svenska kyrkan som fler skrev om här är väl mer safe. Men jag tycker personligen absolut att barn ska få välja tro och sådant själva och därmed inte behöva följa med.
Ett tips är att du tar reda på vad den gyllene regeln är för något. Den finns i de allra flesta religoner, uttryckt på lite olika sätt, och uttrycker kärnan i budskapet.
Om det är svenska kyrkan skulle jag tippa på att det är kyrkan barntimmar som är passande för den åldern. Det är mest lek, pyssel och gemensamma saker som de gör, t.ex. sjunger sånger om Gud och Jesus men även om annat, de lär sig om traditioner som jul och påsk, förmodligen ber bönen Gud som haver, lär sig om hur man är snäll mot varandra och att vara en bra kompis. Inget som är skadligt eller negativt men visst är det baserat på religion eftersom det är kyrkan.
Just det ett tips är ju att du följer med och ser själv vad som händer så kan du bilda dig en egen uppfattning om du tycker att det är ok eller inte för dina barn.
Jag är artist och hade bara blivit glad om min partner ville ta barnen till svenska kyrkan. Svenska lyran menar jag då, som ju är superliberala och öppna. Fint för barnen att få möjligheten att välja mellan två olika perspektiv.
Frikyrkor hade jag varit lite mer försiktig med, för att vara ärlig, och velat veta mer om först.
Men Jehoas vittnen är ju extrema, skulle absolut inte döma andra troende efter dem.
Jag har vuxit upp med kristna föräldrar och gick i kyrkan varje söndag och alltid mått dåligt av det. Jag fick också (som många nämner) pyssla och liknande men det var fortfarande en sån stor press på att ha en kristen tro från andra vuxna och fick se/höra så mycket märkliga saker (i synnerhet ett barns ögon/öron) som kändes väldigt svårt att förstå. Gick i en frikyrka som var väldigt sammansvetsande församling. Går du till svenska kyrkan (gärna en så stor kruka som möjligt med mycket rullians på folk så det inte blir för starkt fokus på församlingen, sammanhållning och gruppen) så är det säkert lugnt. Men hade aldrig aldrig aldrig tagit mina barn till en frikyrka om man inte är väldigt säker på att det är normalt folk haha.
Vill bara kasta in ett litet inlägg så här dagen efter: Jehovas är INTE kristna, de förnekar treenigheten, och Jesus gudomlighet. De påstår själva att de är kristna och visst lånar de kristna ord och uttryck men det är inget annat än sekterism och ”du kommer till himlen bara du gör tillräckligt många goda gärningar”-religion.
Min man är inte troende. Ibland följer han med till kyrkan med mig och barnen, för min skull och för att vi som familj ska vara en ENHET och att vi ska göra saker tillsammans. Och då tycker jag själv inte ens att kyrkogåendet är det viktigaste.
Nej.Att indoktrinera små barn in i en religion som de inte själva valt, inte har förnuft nog att förstå vad det handlar om,och tvinga på dem värderingar och religösa förklaringar ( om världens uppkomst,t.ex) är inte lämpligt. Låt barn slippa sånt.Små barn är oerhört enkla att manipulera och lura,de tror att föräldrarna alltid har rätt,även när de har fel.
(de är ju beroende av dem o har inget val).
Inget barn bör tvingas in i en religion.Bara nej.
Men hjälp!! Lets dance Domare Dermoth clemenger fast för sexköp 31ggr ! Hur sjukt är inte det. Stavning på förnamnet är jag osäker på. Men jäkligt sjukt av denna man. Vad tycker ni om en sådan man?
Hela norska kungahuset verkar vara i gungning. Även shamanen som gifte sig med Märtha-Louise verkar vara en riktigt skum typ, han har erkänt att han har haft sex med flera klinter t ex, även anmäld för övergrepp, han ligger i konflikt med sin mamma, syster med flera som har gått ut i media och varnat för honom. Så går det när kungahusen tar inte folk som är ”av folket”. Mette-Marit var ju en ensamstående mamma med en kriminell knarkare ex-man (Marius pappa) och hon hade väl även drogproblem själv när Håkon tog in henne i kungahuset. Man ska inte blanda folk på det viset. Kungligheter ska hålla sig till överklassen/kungligheter, för att bevara det.
Pratas om en åldersgräns för sociala medier på 16 år. Vad tycker ni?
Jag tycker det är BRA. Och hoppas verkligen att det faktiskt blir så. Sociala medier tillför inget gott enligt mig. Dåliga ”förebilder”, hårt klimat och folk verkar bli dummare. Hoppas!
Får väl se hur det utvecklas i Australien. Personligen är jag emot att staten styr för mycket, men om inte föräldrarna själva inser problemet, är det ju vettigt att lagstifta.
Jättebra! Är orolig över hur livet är för unga idag, främst pga sociala medier. Har kollegor med barn i tonåren och det är bara ätstörningar, psykolog, hemmasittare, BUP, soc och allt möjligt i deras liv. Det verkar inte lätt.
Hörde om detta på just tiktok, och oj vad roligt det var att läsa alla barns kommentarer ”hur ska vi nu hålla kontakten med våra vänner”. De verkar inte veta att något som heter sms finns.
Tror ni att Gabriella snart kommer gå ut med att det är slut mellan henne och Z? Undrar verkligen när för är sjukt mycket spekulerande här och på hennes blogg.
Nä dom följer varandra på Instagram igen så dom har väl haft försoningssex. Däremot överraskad att hon inte följer svärmor längre, vad har hänt liksom.
Adidasmannens mamma, Gabriella har skrivit om henne några gånger att hon är så underbar och „världens bästa svärmor“ men nu verkar det ha hänt något för även svärmor har avföljt Gabriella ☺️
Alltså hur gamla är dom egentligen som håller på att avfölja efter varje bråk eller tjafs. Hur orkar man ens följa dessa människor. Blir trött bara av att läsa om henne här.
Undrar samma sak. Jag själv skulle må otroligt dåligt om jag och min man höll på så här. Känner själv ett par som beter sig så här, hennes kille blockar henne direkt på instagram om dom bråkat och efter ett tag följer dom varandra igen. Fattar inte hur dom orkar.
Är det inte snarare så att de bråkar mycket nu och att det syns på hennes insta? Det var väl samma sist när hon var gravid, att de bråkade väldigt mycket (mer än vanligt)
Hon har dock ringen kvar på fingret på hennes bilder så är övertygad om att hon bara vill locka trafik, och lite enkla hejarop från läsare som faktiskt bryr sig om henne och genuint blir orolig, och sen pissar hon ner det med ett ”älskar ihjäl mig och nu ska vi ha massa sex ? ? ? ” inlägg som bara gör stackars läsare förvirrad vad som pågår. Skumt beteende från dom alla
Är ju bäst intill sociopat-varning om det verkligen är 100% strategi. Alltså på Blondinbella-nivå.
Tror dock mer att det handlar om ett väldigt destruktivt förhållande där G inte duger riktigt när hon är gravid (får alltid känslan av att hon ursäktar sig så mycket fast man inte ska behöva det som preg) och så uppstår bråk. Men sen blir dom ihop igen och då vill väl han att hon skriver positivt om honom eftersom han skäms över den bilden hon målat upp. Något står inte alls rätt till i den relationen det är ett som är säkert.
Tror tyvärr detta är ett sätt att skapa spelulationer och mer trafik till bloggen på. Känns som att denna typen av perioder där hon inte nämner/visar sin man i bloggen är återkommande. Likaså att inte svara på kommentarer om dessa tills hon efter veckor avfärdar dessa med ett helt oförstående ”nej, vi är jättekära” osv. Såg även att hon lagat något storkok häromdagen – varav en vegetarisk och en med kyckling (som mannen verkar brukar äta).
Som han beter sig kan jag inte förstå varför hon särar benen och skaffar två barn med honom. Sen att han går runt i adidasbyxor och tofflor, skämtar om kvinnor på det sättet, dessutom att han är fd hockeyspelare. Alla vet nog hur trogna dom är samt hur snacket går i omklädningsrummet om div erövringar. Tror att Z är med G pga sillisar, fet röv och liknande. Gabriella har ju aldrig gått en dag utan smink, det är helt sjukt. Hennes dotter kommer må så jävla dåligt när hon blir lite större. Aldrig se sin mamma utan lager av smink, fixat hår osv. Enda gången hon varit utan smink var när hon var inlagd på sjukhuset här för ett tag sedan. Och till och med den första bilden från sjukhussängen var med smink, alltså what? Hon måste ha sån otroligt låg självkänsla, och det spelar han på såklart. Stackar hela bunten, vilken wtdynga.
Ja jag tror också att hon passar honom med sitt porr-utseende och dessutom verkar hon vända ut och in på sig själv genom att vara den ”perfekta hemmafrun”, hon säger ju att hon älskar att städa och laga mat, och klagar aldrig även när barnen varit sjuka i veckor o.s.v. Jag tror hon är väldigt törstig efter kärlek och därför låter honom klampa över henne. Dessutom en skev bild av kärlek, som om antalet ggr man har sex på en vecka visar hur stor kärleken är mellan dem… :/
Det medföljer en lampa i startkitet. Kan starkt rekommendera Depend gel iq. Jag köpte för att prova och fastnade totalt, nu har jag i princip alla färger hemma.
Du behöver inte vara något proffs för att få det att funka heller, men var noga med prepp!
Ännu bättre om du har naturliga naglar som kan bli långa (mina blir inte det). Äntligen salongsnaglar hemma till ett bra pris. Tycker faktiskt priserna är överkomliga och särskilt om du passar på när de säljs på rea. Kicks och Åhlens hade 30% på alla depend produkter nu under black friday, ett färgat lack gick loss på typ 65 kronor.
Ställ frågor om du undrar något, jag har hållt på i över ett år med det 🙂
Tack så gullig du är! Är så man måste fila bort när man ska byta då? Man kan inte bara använda vanlig borttagning som med vanligt lack?
Hur mycket extra tid skulle du uppskatta att det tar? Och hur länge håller det ungefär. Första vändan, haha, kanske kommer på mer!
Mina naglar växer, inte jättesnabbt dock. Problemet är att dom är så otroligt sköra så dom går sönder ofta och jag vill ha jämna längder och filar ner alla. Har dock aldrig gjort naglarna på salong, bara målat hemma själv med vanligt nagellack!
Du kan fila bort det men skulle inte rekommendera eftersom risken är stor att du börjar fila ner dina egna naglar.Eller använda två olika borttagningar som Depend själva rekommenderar och säljer. En är med folie du virar runt naglarna, och den andra är en olja du masserar in och sen håller naglar i varmt vatten. Sistnämnda använder jag och tycker det funkar bra, känns ganska skonsamt också. Lacket liksom ramlar av i vattnet till slut.
Mina håller 2-3 veckor utan problem, sen brukar jag själv känna att jag vill göra om eller byta färg, det blir ju utväxt och lite slitet. Jag lägger kanske totalt en timme på hela proceduren.
Mina naglar blir inte långa och är väldigt tunna och sköra, så jag uppskattar verkligen att kunna ha något tjockare på nageln som skyddar, sen är det ett stort plus att de ser snygga ut en längre tid. Vanligt nagellack håller aldrig längre 3-4 dagar på mig. Sen börjar det gå bort bit för bit så slutar det med att man går runt med halvt bortskavt nagellack och det är inte en bra look.
Jag gjorde alltid naglar på salong tidigare (förlängning med gele)men slutade när covid kom och gick aldrig tillbaka. Naglarna mår bättre än någonsin, och plånboken är nöjd.
En annan positiv sak är att om du har gellack (som depend gel iq är), så när de börjar bli gamla och slitna så åker liksom hela lacket (skalet) av, så det är ingen risk för att gå runt med bortskavt lack i bitar,utan i värsta fall blir det bara dina egna nakna naglar liksom. Känns bra mycket smidigare att komma undan med om man inte skulle ha tid att göra nya.
Om du har tiktok finns det mängder med videos på hur man gör, annars är det rätt enkelt att klura ut själv med, det är liksom bara lack. 🙂
Hej! Ni som gjort kejsarsnitt, vad är ni tacksamma för att ni tog med er till sjukhuset och hade hemma när ni fick åka hemåt? Samt, något ni saknade både på sjukhuset och vid hemgång?
Skulle säga att strunta i trosor och ha goa kalsonger istället, med lite ben. Upplever att de är naturligt höga.
Schampo & balsam, hårborste för håret är inte najs efter ha tvättat sig med desinfektion innan. Korsord/sudoku att fördriva tid i väntan på operationen.
Till sjukhuset: najell sleep carrier till bebisen var superbra. En stor påse naturgodis och några frukter till mig själv (maten på sjukhuset var sinnessjukt äcklig). Hade behövt ha med mig mer mat och dryck som ”får igång magen”. Man blir GALET förstoppad av snitt… Tuggade försiktigt på katrinplommon men hade kunnat äta hela burken och borde gjort det!
Efteråt: Bekväma underkläder och kläder. Annars inget särskilt faktiskt? 🙂
Jag heter gjort både snitt och vaginal förlossning och som någon annan nämnde var det superjobbigt att bli förstoppad efteråt, så jag hade med movicol som jag började med direkt. Annars var det nog inget särskilt jag tog med till det planerade snittet faktiskt.
Till sjukhuset var jag extra glad över varma fluffiga strumpor, stora varma kläder och tofflor för det var kallt och tofflorna kunde jag ta på själv utan att be maken. Balsam är nice eftersom håret är lite halväckligt efter bakteriedödande medel. Och allt ätbart typ godis, snacks osv för maten är inte så bra.
Hemma var jag tacksam för att svärisarna hade bäddat rent i vår säng samt fyllt kyl och frys med massa gott eftersom jag mest låg i sängen med bebis första tiden hemma.
Nån annan som också reagerade på hur ”Alexiiak” ser ut på bilden som Ines lagt upp på sin insta?
Senaste posten, 4e bilden?
Var tvungen att klicka på bilden för att ta reda på vem det var, hon ser verkligen inte ut så på sin insta?
Det här är ett jobbigt ämne för mig så jag hoppas ni som vill vara elaka kan hålla er borta.
Under hela tonåren fram tills jag var i tjugoårsåldern var jag väldigt smal. Jag fick min mens väldigt sent och jag utvecklades också väldigt sent och det tog lång tid innan brösten växte. När jag var trettio år fick jag diagnosen endometrios (en helvetiskt besvärlig sådan) och fick många olika hormonella preparat som bara gjorde mig sämre. Kroppen förändrades (och försämrades) och jag gick upp i vikt på många olika ställen och speciellt mina armar. Jag har så kallat gäddhäng som vägrar gå över vad jag än gör. Har försökt gå på gym och gör yoga men de är där de är. Min kropp orkar tyvärr inte så mycket och jag har en gång lidit av ätstörningar så gym triggar mig och sätter fokus på utseendet vilket jag inte vill. När jag mår som sämst och funderar på det här så vill jag bara ringa en plastikkirurg och skära bort dem.
Sedan stannar jag upp och tänker på de som inte har några armar eller de som dör i unga år. Men jag är 37 år nu och önskar att jag kunde träffa någon som kan älska mig för den jag är – men jag är så rädd för att dejta för att alla kommer nobba mig på grund av det här då alla är så perfekta hela tiden.
Förlåt för långt inlägg men behövde bara prata av mig.
Nej. Eller liksom, såhär: det kommer alltid finnas de som inte tycker det är attraktivt, så är det ju alltid oavsett vad det gäller.
Men det klart att det finns nån som kommer se dig för den du är och inte ”gäddhänget”. Alla har vi våra osäkerheter, det har även killarna. Du har två armar och du har den kropp du har. Äg den.
Dessutom är inte alla så ”perfekta”. Kanske på sociala medier, men det är inte på sociala medier som verkligheten sker.
Tack för fina ord ❤️ Jag tänker liksom aldrig på det när jag ser människor på stan eller så men jag stör mig på det när det kommer till mig själv och jag vet inte varför. Men du har så rätt ❤️
Alltså jag förstår exakt för jag tänker precis likadant om mig själv, så jag behöver lyssna mer på mina egna ord än vad jag gör (men det är ju alltid lättare att ge råd till andra). Men reflekterade över det när jag såg en vettig tjej på tiktok prata om osäkerheter: jag har ju också såna, uppenbarligen. T.ex hatar jag hur jag ser ut i uppsatt hår och lämnar inte hemmet med hästsvans eller hårklämma. Men jag har ju själv ALDRIG tittat på någon med uppsatt hår och tänkt ”fy vad ful”. Så man är bara väldigt bra på att vara kritisk mot sig själv och tänker att alla andra tänker som man själv gör. Så, jag vet att det är svårt, försök att inte tänka på det, du är mer än ett par armar.
Har ingen aning om det här är relevant känner jag, har pluggat hela dagen och min hjärna är mos. Men det kanske går att förstå mellan raderna i alla fall, haha.
Heja armar!?????? prova att ha kortärmat på jobbet som en start. Lovar att ingen kommer se på dig annorlunda för det?
Det är precis så och det är så störande. Min bästa kompis är överviktig (jag är normalviktig men armarna är – ja) och hon är hur vacker som helst och kan inte bry sig mindre när hon går i t-shirts. Men jag går alltid i långärmat även om det är typ 35 grader just för att skyla mig och har inte haft bikini på mig sedan jag var 15. Våra egna hjärnspöken förstör så mycket men vi kan berömma andra!
Tusen tack för alla dina fina och uppmuntrande ord – och heja uppsatt hår! ❤️
Jag vågar inte ens skaffa en app och försöka. Jag vill inte – eller kan inte – få barn så jag vill hitta någon som inte vill ha barn heller så jag tror det är kört redan där. Vill bara hitta någon som tycker om mig för den jag är ? vet inte ens vilken app som är bra. Är helt borttappad i den djungeln.
Jag lever tillsammans med en man som absolut inte vill ha barn. Så ge inte upp, det finns fler. Dessutom så tror jag att du tittar med ”elaka, kritiska ” ögon när du ser dig själv i spegeln. Var snäll mot dig själv.
Det låter som att du har haft det kämpigt. Även om du inte tror det så är du fin som du är, oavsett hur du ser ut, och du är värd att få träffa någon som tycker om dig för den du är. När jag ser något på min kropp som jag inte tycker om så försöker jag tänka på att min kära lilla kropp ändå gör så gott den kan för att jag ska överleva och må bra. Varje liten cell i min kropp jobbar för fullt för att just jag ska hålla mig vid liv, hålla mig varm, frisk, trygg, mätt och utvilad. Då gör det inte så mycket om det hänger lite här och där, när man tänker på hur fantastisk kroppen är. Trots att jag har kronisk ryggsmärta och en del andra skavanker.
Ja det har varit kämpigt och är fortfarande kämpigt då jag mår sämre nu. Jag försöker också tänka så men ibland så dyker spökena upp och jag blir ledsen. Men är nog också för att jag inte kan göra sådant som jag egentligen vill göra eftersom sjukdomen tar över och då känner jag mig helt och hållet värdelös. Tack för jättefina ord – de betyder mer än du tror ❤️❤️❤️
Förstår det, och det är okej att känna så såklart så hoppas du inte skuldbelägger dig själv för att de tankarna dyker upp. Var snäll mot dig själv, du är värd det och mer därtill. Stor kram till dig ❤️
Att hitta ett schampo är ju verkligen en djungel.
Jag har tunna hårstrån men många enl frisören.
Ser fett ut samma dag som jag tvättat det när det gått några timmar.
Tycker att det känns fett i hårfästet också, känns extra flygigt och trist vintertid
Någon som kan tipsa om ett bra schampo som passar den beskrivningen?
Vad tänker ni om Underbara Claras syn på att vägra reklammarkera vissa av sina inlägg, trots att det är uppenbart att det är reklam för sina böcker som hon gör? Hade hoppats att Camilla skulle skriva ett inlägg om detta eftersom Clara gick åt henne i sin text.
Tycker att hon hade riktigt tråkig attityd i inlägget och kommentarerna. När hon fick lite mothugg på just tonen började hon raljera om att kvinnor aldrig får vara raka och skriva utan omsvep och smajlis. Onödigt.
Har börjat störa mig väldigt på UC på sistone så nu har jag bestämt mig för att sluta läsa bloggen. Vet inte varför det ska vara så besvärligt att reklammarkera heller. Kanske hon hoppas på bättre försäljning av boken om hon inte reklamarkerar.
Jag är nästan hundra procent säker på att jag läste ett inlägg om det på den här bloggen, men nu när jag bläddrar bakåt i arkivet finns det inte kvar. Undrar varför?!
Det är ju ofta många frågor här om graviditeter och barn, vissa frågor återkommer ofta så jag tänkte att det vore en fantastiskt affärsidé med en sida som bara inriktar sig på detta med familj. Med artiklar och forum där man kan få svar på allt, prata med andra föräldrar och kunna finna en gemenskap. Har ni något tips på namn? Jag tänker något med barn eller familj så man lätt hittar.
Kan man inte bara banna allt som har med barn, amning, graviditeter, barn med diagnos osv på den här sidan. Det finns ju så mycket andra communitys för det.
Jag förstår inte varför det är så provocerande, haha? Det här är ju ett öppet kommentarsfält där man kan prata om precis vad som helst. Att det skrivs mycket om familj, barn och graviditet på just det här forumet visar väl bara att det finns ett intresse för det? Om man tycker att andra ämnen är mer intressanta kan man ju själv starta en diskussion. Varför inte bara låta bli att läsa det som inte intresserar en? Det här ämnet verkar ju uppenbarligen engagera många andra. Finns ju massor som skrivs om här inne jag tycker är ganska ointressant, är ju bara skrolla förbi det. Varför stör det så många? Är ju inte så konstigt att många skriver om det, är en stor del av mångas liv. Precis som dejting eller jobb etc.
Det stör väl för det finns ett stort forum till dessa människor. Det är samma frågeställningar hela tiden. Är det ett stort intresse för så många är väl det andra forumet en guldgruva.
Och är man intresserad av kändisskvaller så är Flashback proppfullt av det. Men det betyder ju knappast att man inte får diskutera sånt här också. ??♀️
Nej, för ni drar upp helt andra saker. Har inte ens fått en bra anledning varför ni inte vill hänga där. Låt mig gissa, bara massa hysteriska mammor som tror sig veta bäst? Hmmm….
Det är ingen som försöker slå. Det är bara märkligt hur provocerande det kan vara. Fullt förståligt att man tycker det är ointressant, men att bli så provocerad och irriterad av att andra människor väljer att prata om ett ämne (i ett kommentarsfält där det är fritt att prata om det man vill) är bara lite svårt att förstå. Spelar ju ingen roll om det finns andra forum för just familjeliv – man kanske föredrar detta? En fördel med det här forumet är ju att man får respons direkt. Kanske är något man vill diskutera här och nu. Har ingen koll på familjeliv men skulle inte tro det inte är samma snabba diskussioner där.
Jag hoppas att någon uppfinner en smart funktion så att man slapp läsa det man inte ville. Typ att man kunde välja att hoppa över eller rulla förbi på något sätt.
Ja, en magisk funktion i hjärnan som gör att man vet vad nästa kommentar handlar om så man inte börjar läsa. Det tror jag dock är omöjligt. Men fin tanke!
Folk med barn har väl tusen andra kanaler att ventilera sånt här på? Tex barnmorskor, mammagrupper, andra föräldrar de kommer i kontakt med, familjeliv.se osv osv. Varför även här?
Men såhär kan man multitaska. Följa flera olika diskussioner, kanske är man intresserad av annat än barn också. Så slipper man hoppa mellan olika appar.
Det är inte jobbigt att hoppa mellan två flikar. Av vad som framkommit här skulle jag säga att det är lättare än att hitta ”bästa vagnen” eller hur man får ett barn att somna lättast.
Jag tror det finns en yrkesgrupp som heter psykolog också som man kan gå till om man har problem och är deprimerad. Vården finns som man kan fråga om olika antidepressiva mediciner man tar. Prata med din kompis om du är kär i en kollega.
Det är inte samma sak. Handlar om en gemenskap och att prata med såna som är i samma situation. Hade det funnits stora forum som handlade om just dessa saker så är din kommentar rimlig, men nu faller den platt. Då kan ju alla föräldrar kontakta barnmorskan annars. Men bra försök.
Att sitta och prata om graviditeter, förlossningar och småbarnsliv med de som har samma erfarenheter känns betydligt mer naturligt och sunt än att fråga anonyma främlingar om sina hälsoproblem.
Så fascinerande och roande att detta provocerar så mycket. Varje öppet spår har mellan 300-500 kommentarer och sjävklart kan inte alla vara intresserade av allting. Är ordet fritt så är det, bara att acceptera. Personligen är jag noll intresserad av eller kan relatera till alla dessa otaliga ”jag är kär i min kollega” inlägg. Men det dras ju upp i tid och otid så uppenbarligen resonerar många annorlunda. Vill man ha mer av andes ämnen här så bidra med det själva då, vad är problemet?
Har haft munsår i typ 3-4 veckor som inte vill ge med sig. HUR blir man av med det? Har testat anti salva och använt ca 1 gång per dag men fungerar ej.
Direkt när du känner att det börjar ”pirra” och ett utbrott är på gång – på med musårsplåster! Sedan har du det konstant, sover med det och allt. Du får byta plåstret var 6-8 timme eller direkt på morgonen när du sovit. Oftare om det korvar ihop sig lite och släpper in luft på munsåret.
Det är fan det enda som hjälpt mig att hindra stoooora utbrott. Då går munsåret över på 5-6 dagar, med plåster. När själva blåsan är borta och det bara är ett sår så kan du sluta med plåster, låta det torka ihop och bli en sårskorpa som läker.
Innan jag upptäckte detta (konstant plåster för att strypa syret till blåsorna) såg jag någon tråd på Flashback där man testat sådan acnekräm. Det ska inte vara på läpparna egentligen men det hindrade också munsåret mycket bättre än vectavir och det där andra medlet på A. Slutade med det pga blev gravid och har ammat barn till och från i 7 år (har tre ungar ?).
Det viktiga är att attackera munsåret så fort du känner pirret.
Men menar du att blåsorna inte torkat på fyra veckor, eller kommer nya munsår hela tiden? Eller är det snarare att såret som blir när blåsorna torkat inte riktigt vill läka?
LYSINE!!!!!!! Hade munsår var och varannan månad och haft hela livet. Nu tar jag 1 tablett Lysine 1000mg 3 gånger per dag så fort jag känner pirret. OCH MUNSÅRET kommer knappt och försvinner på 1-2 dagar. Helt otroligt och helt chockad att ingen annan pratar om det. GAME CHANGER!
Jag har hamnat i en sån tröttsamt ond spiral, och det är att allt negativt äter upp mig inifrån, och det är som att jag verkligen bara ältar och ältar och mår dåligt, över saker som faktiskt egentligen inte har någon betydelse? Jag mår piss på jobbet, och det äter upp mig i negativa tankar på vardagarna. Det är komplicerat med min familj med bråk, missförstånd, kort och tråkigt beteende mot varandra osv osv. Jag kände bara idag ”jag orkar inte mer, varför ska det alltid vara något negativt att fokusera på, kan hjärnan bara få sinnesfrid” Och egentligen innerst inne vet jag att det är skitsaker och så sjukt onödigt att lägga både energi och tankeverksamhet på, men jag har inte verktygen i mig att skjuta allt undan och fokusera på det som är bra. Jag har en egen familj med en underbar charmig tvååring, och en sambo som är bäst. Men hur kommer man över ältande och att sluta bry sig om annat och andra hela tiden? Liksom det finns mycket positivt i livet, men det negativa tar över?
Jag har typ inga tips men måste säga att jag känner igen mig mycket. Nyligen pratade vi på jobbet om vilket år i livet som varit det bästa och det slog mig att jag knappt kunde komma på ett bra år? Kändes som om alla år i livet som varit bra också hade någon mörk händelse. T.ex. 2018 var toppen gällande relation och karriär men mitt älskade husdjur fick en kronisk sjukdom… Ja så känns typ alla år för mig. Kollegorna listade massor av kul år de haft. Insåg att jag verkligen har svårt att se det positiva och bara fastnar på det som är negativt. Känns så jäkla trist? Och förklarar varför jag varit deprimerad i perioder… Ville mest säga du inte är ensam. Hoppas du får bra tips! Jag har blivit hjälpt av terapi och självhjälpsböcker men behöver jobba mer på det…
Du väljer ju vad du vill att din hjärna ska fokusera på… Menar inte att du ska ”se positivt på allt” men mer att du kan välja att lägga massa tid på att gräva ner dig i spiraler av oro och negativa tankar (allt blir ju bara värre ju längre man håller på, eller hur?) eller att till exempel begränsa tiden som du oroar dig och sen fokuserar du på något helt annat. Finns massa verktyg, går säkert att googla annars är ju terapi aldrig fel.
Någon här som går eller har gått på de nya gå-ner-i-vikt-medicinerna? Jag undrar bara hur mycket pengar ni behövt lägga per månad? Satt och sökte lite igår på bland annat mou*ja*o och fattar jag rätt att dosen man ska stå på under längre tid kostar typ 5000 kr per månad?! :/ Känner inte att jag har råd med den summan men samtidigt fick jag ett sånt jäkla wake up call i helgen när jag såg foton på mig själv på fest. Jag är verkligen enorm… Men vettefan om jag kan droppa 20 kg på egen hand. Alltid misslyckats när jag försökt gå ner förr och då hade jag bara typ 5 kg jag behövde bli av med…
Tror att de funkar så länge man tar dem men när man slutar så ökar vikten igen, så det blir otroligt mycket pengar i längden. Du har inte provat att kontakta dietist istället?
Men jag tänker att om man går på en sådan medicin under 9-12 månader så lär man både kropp och hjärna att en normal portion är 400 kcal och inte 800 kcal som man vanligtvis har tryckt i sig. Jag blir alltid så jäkla hungrig när jag försöker gå ner i vikt, men vet ju att när jag kommit över tröskeln och börjat vänja mig så är det inte lika illa. Det är ju lite så man blir fet? Man äter lite mer hela tiden och till sist är man van vid att en portion är jättestor.
Tack för tipset men jag vet precis hur jag ska äta för att gå ner, klarar bara inte av det pga hungerskänslor och sug. 🙁
Instämmer! Har gått ned 15 kilo utan särskilt mycket ansträngning och är nu tillbaka till att vara hyfsat smal. Jag har räknat kalorier men inte varit hungrig eller sugen på mat eller alkohol.
Men jag har förstått det som att O är restnoterat på alla apotek? Medan Mo*nja*o går att få tag på? 2000 kr hade jag kunnat lägga, absolut, men inte mer såsom min ekonomi ser ut nu…
Jag har provat Ozempic via Yazen, kostade 2000kr i månaden. Använde det i 7-8 månader och det funkade absolut, gick dock inte ner massor som en del verkar göra. Sen blev jag tyvärr tvungen att avsluta då det blev för dyrt och då gick jag upp igen..
Det kan du! Har själv gjort det, så visst går det. Men det är ingen quick-fix. Börja med att analysera vad som orsakat din övervikt. Oavsett vilket sätt du gör ner i vikt kommer du att hamna tillbaka i övervikt om du inte tar tag i grundproblemet.
Tack, klokt svar! Jag har gjort mycket arbete kring det där. För ett antal år sedan var jag tyvärr i hetsätningsträsket men lyckades ta mig ur det. Har mycket sundare syn på mat dag. Kan absolut överäta typ kakor men inte på den störda nivå som för 10 år sedan. Och nu är det mest för att det är gott som jag tar en extra kaka, förut var det helt klart för att döva känslor eller skada mig själv nästan… Tror tyvärr min kropp är väldigt van vid stora portioner och mycket snask. Äter lika mycket som min 183 cm långa man och jag är liksom 160 cm… Hade hjälpt mig mycket att kunna stänga av den där hungern som går igång så fort jag minskar på kaloriintaget…
Testat Rybelsus (tablettform av Ozempic) som kostade 2000 kr/mån. Mådde SKIT. Aldrig mått så dåligt. Fick avsluta behandlingen och efter en vecka mådde jag bra igen. Hade gärna sett att det funkade pga jojobantat hela livet och orkar inte mer, men biverkningarna var hemska.
Har tagit Mounjaro i snart 12 veckor och hittills gått ner 15 kilo. Superbra verkligen. Kostnaden är ju vad den är men m tanke på att jag knappt har någon matkostnad längre så känns det ändå helt ok. Mycket att jobba på själv under tiden för som sagt antingen tar man sprutor och betalar under 2-3 år för att sakta minska dosen eller så tvingas man börja äta bättre och mindre mat per portion. Har tidigare ätit stoora huvudmål men ändå hungrig stax efter ändå. Hjärnan ropade efter något smaskigt hela tiden. Nu har jag så mycket tid över till annat när jag inte står med huvudet i kylen och glor all ledig tid.
Känner igen mig så mycket! Jag har alltid varit en gottegris, men senaste åren har det ballat ur. Har tyvärr vant min kropp och hjärna vid att jämt få mat och snask, så blir ju vrålhungrig om jag någon gång äter en enkel tomatsoppa till lunch istället för en rejäl burgare liksom… Så trött på det, så trött på att jämt tänka på mat.
Vet att det är lite flummigt/abstrakt/subtilt och you name it, men hur ofta har ni verkligen fått en magkänsla som visat sig stämma?
Både dålig magkänsla, men också tvärtom – dvs att en situation verkat hopplös, men att ni ändå inte ens stressat upp er för att magkänslan sagt att det ordnar sig?
Jag är nämligen i en sådan sits nu. En situation ser nattsvart ut men jag är kolugn (och jag brukar vara lättstressad i vanliga fall) och har bara en jättestark känsla att allting inte är som det verkar och att den här situationen inte alls är nattsvart.
Vet dock inte om det är en sann magkänsla eller om min hjärna bara försöker få mig att leva i förnekelse, haha.
Har ni några egna stories att bjuda på på ämnet? ?
Jag läste en bok på engelska ’The Power of Now’. Där står det man ska ALLTID lita på magkänslan över hjärnan (sida 22). Oftast tror vi att hjärnan berätta ’sanningen’ men det är falsk. Läs boken, den är riktigt bra!
Oj, det är inte alls min erfarenhet. Varje gång som jag har fått en magkänsla kring något så har det i stort sett alltid stämt, även när jag inte har haft någon erfarenhet kring situationen.
Kille nr 3 på kort tid som inte har skrivit/fyllt i på tinder att han har barn. VARFÖR?
Matchade med en skitsnygg, han skrev, verkar trevlig och det var första gången på länge som jag kände att jag var intresserad av att skriva vidare. Men så nämner han sitt barn. Gaaahhhh. Jag vill inte bli bonusmorsa.
Varför gör killar så? Gör tjejer som har barn också det, låter bli att skriva att barn finns?
Jag tror killarna 1. inte tar hela grejen seriöst. 2.Väljer att inte nämna det för att de eventuellt inte ska bli bortvalda för det. Som vanligt är det ”lättare” för tjejer att få matchningar än killar, så många försöker öka chanserna med att inte nämna eventuella negativa saker, som barn kan vara.
Men det suger såklart. Personligen hade jag blivit avtänd direkt av att han inte var ärlig. Ska du va farsa så var en stolt en, inte en som gömmer sig i garderoben.
Ja har hört det, att det är för att chansen att få matchningar minskar. Många tror jag dock tar det seriöst, inte alla såklart. Men fan, det är så störande.
För ett tag sen försökte jag ha överseende med det, men det gick inte. Han vävde in sitt barn i exakt allt han pratade om. Och det är väl positivt på sätt och vis, då får man väl anta att han är en närvarande förälder, men det är inte barnet jag skriver med=vill lära känna killen först och inte, typ, veta vad barnet fick för betyg i matte.
Men jag vet ju liksom inte ens om jag vill ha egna barn, så jag tycker det är fult att hålla undan informationen, blir på nåt sätt som att de antar att alla är glada i barn. (hatar inte barn, men det är inget som passar i mitt liv just nu).
Ja det har jag också hört. Och jag har varit den som slutat svara. En råkade jag visst t.o.m träffa? vi satt och spelade tv-spel (visste vid det laget att han hade barn, även om det tog nån vecka innan han sa det, minns inte varför jag ens gick med på att träffa honom) och rätt som det var kysste han mig och satte sig med bekvämt så han kunde luta huvudet mot min axel och så sa han ”vi har matchat förut men du dissade mig”. Det fanns något bekant över hans profilbilder när vi matchade andra gången men det kopplade aldrig att vi hade skrivit innan. Så då, när han sa det, förstod jag att jag nog måste dissat honom för att han berättade om sina barn?
För att de skulle bli bortvalda direkt. Lättare att få en tjej att stanna om man har skrivit länge och klickat. Då finns det ändå en chans att hon ”accepterar” att han har ett barn.
Ja det finns t.o.m så man kan fylla i tex ”har barn”, har barn och vill ha fler/vill inte ha fler, om man inte har barn, inte har bestämt sig etc..men det gör uppenbarligen inte alla☹️
just därför!! annars hade du förmodligen inte matchat eller skrivit! hände mig med att jag pratade med en kille i flera dagar som jag tog för givet att han inte hade barn och så visade det sig att han hade en 10-åring..
fortsatte skriva och träffades en gång! dumt dock för kände hela tiden att jag inte vill va styvmamma till en 10-åring! jag är 31 så tycker tyyyyp att jag var för ung för att ens kunna vara hennes ”mamma”.. det föll tillslut dock på hans uppträdande på dejten, inte barnet ?
Var också med om det en gång. Tog det vidare med en kille (alltså vidare till att prata i telefon och via sms) och vi pratade i en månad innan det kom fram att han hade barn..Tappade orken direkt, för när det har gått en månad så har han AKTIVT döljt det i en månad. Ett helt barn, liksom, har han bara låtit bli att nämna. Så när vi pratade om vad vi gjort under dagen, så ba ”glömde” han nämna allt han hade gjort kopplat till barnet som han hade varannan vecka. Slutade prata med honom direkt. Känns lite psykopat beteende att sitta i en månad och aktivt dölja en hel mini människa du tar hand om.
Om de inte nämner de i profilen så är det ju som att dom döljer den en gång sen blir det bara på rutin eftersom man inte uppdaterar sin profil så ofta.. men fortfarande skumt att inte nämna en enda gång sen när man pratar.
Nä, det ska stå i profilen om du har ett barn du har vårdnaden av. Punkt. Helt sinnes att dölja en sån sak.
Killen jag nämnde ovan som pratade om sitt barn hela tiden..haha, gick in på hans profil nyss bara för att se om han hade skrivit eller fyllt i att han har barn. Det har han inte – under familjeplaner står det ”har inte bestämt mig än”, ööööh???
Någon här som lider av misofoni? Jag har inte fått någon diagnos men allt stämmer in på pricken. Har kunnat ha mildare besvär av det så länge jag kan minnas men nu senaste året har det nästan tagit över hela mitt liv. Jag mår så dåligt av det att jag ibland bara vill ge upp. Det är min mamma som triggar det allra mest och jag har inte samvete att berätta för henne hur dåligt hon får mig att må, hon kan ju inte hjälpa det och jag vet att hon hade mått jättedåligt om hon visste. Känner mig helt fast i detta och vet inte vad jag ska ta mig till…
Hon andas nasalt. Antagligen inget som någon annan märker, men jag hör inget annat än det. Nej jag kan absolut inte säga något till henne, antingen kommer hon bli irriterad och inte ta det på allvar eller så kommer hon må dåligt över det
Emma och nu står det helt still med efternamnet. Hon bloggar och poddar, brunett, runt 40 år, kommer från Sundsvall eller liknande stad, har i alla fall tidigare jobbat för tidning i Stockholm, 2-3 barn och har pratats om i kommentarer ibland. Hon fick diagnosen i alla fall!
Är det någon här som har erfarenhet av smink från Makeup Mekka?
Jag beställde där ifrån under black friday på ren chansning. Men vet eg inget om dem. Inga av de svenska sminkinfluenserna jag följer använder det sminket. Så då börjar jag fundera på om det är ett B märkessmink typ, eller? Någon som vet nåt?
Många jag följer gör samarbeten med dem men sen använder de inte deras produkter ändå när de gör sina get ready with me..? resultatet när de sminkar sig i sina reklamvideor blir bra i alla fall. Vet en som använder deras smink: min kusin och hon är nöjd.
Supernöjd med de flesta produkterna därifrån. Älskar deras foundation som är lite liknande Caias serum – köpte för 30 kr på Black Friday ? bra ögonskuggspaletter också!
Jag är en tok i blushes så gick totalt bananer på det. Har testat färgerna på armen o de var sååå fina. O så köpte jag deras julkalender. Tyvärr verkar jag va allergisk mot rollen med highlight. En del produkter verkar min hud inte gilla o jag vet inte varför. Jag blev röd o det började bränna o klia så fort jag testade den på kindbenet. Så den får någon annan lycklig sate ta hand om. För fin var den!
Jag behöver hjälp!
Jobbar i offentlig förvaltning och har flera arbetsområden samtidigt som jag ofta får sidouppgifter som behöver lösas ut snabbt. Men nu tar det stopp för mig, det är som att det låser sig när jag ska göra vissa saker, jag klarar inte av det. Har gått så långt att jag ignorerar mejl från vissa personer och prokrastinerar något enormt. Inget jag gör blir bra. Privat har jag helt tappat mina träningsrutiner (från 4ggr per vecka till ingen), äter skit och sover länge eller inte alls.
Hur berättar jag för min chef att jag behöver att någon annan tar över vissa av mina uppgifter? Särskilt som han är arbetsnarkoman och även vissa av mina kollegor (som också redan drar en del av mitt lass, även om ingen säger det högt). Känner mig sämst, korkad och inkompetent.
Du är absolut INTE sämst, inkompetent eller korkad. Utifrån det du beskriver har du blivit utsatt för för hög arbetsbelastning under för lång tid, det låter som att du är på (mycket god) väg att bli utbränd. Vet att det är lättare sagt än gjort men försök strunta i vad din chef eventuellt kommer tycka om att du tar upp det här. Du berättar för honom rakt upp och ner hur du mår, hur det är och vad du behöver. Det är hans uppgift och ansvar att se till att personalen mår bra och har en rimlig arbetsbelastning. Har ni någon företagshälsovård kopplad till er skulle jag även råda dig att kontakta dom. Ta hand om dig!♥️
Tack snälla för fina ord. Jag förstår att det är det jag behöver göra. Det är bara så djävulskt när man efter några timmars effektivt arbete känner motivation och att man klarar av det innan nästa dipp kommer. Oavsett är det en ohållbar situation som måste lösas.
Chatta med HC eller boka tid via Mindler. Jag har också jättemycket ångest & mår dåligt nu. Vill bara skriva det så att du förstår att du inte är ensam.
Hon startar en massa karriär som inte leder nånstans, artist, komiker, you name it. Hon har inte vad som krävs för något av det. En mycket märklig ”feminist” för övrigt, som lever på sin mans pengar, hemmafru, och som bara glider runt som en lyxhustru och gör vad som passar henne.
Är inne på Hanna Fribergs senaste vlogg, 5 min in och det slår mig att Lojsan har en sån attityd mot Hanna. Tonen och blickarna känns allt annat än vänliga. Har ändå uppfattat deras vänskap som genuin och äkta? Vid ett tillfälle när Lojsan ska köpa en kaka på ett café så frågar Hanna ”får jag smaka en tugga?” Tittar Lojsan på henne som att hon är helt bakom flötet och säger ”du kan köpa din egna.” Haha. Känns som att
Många influncer bara har ”vänner”.
Ja i deras vänskap känns det som att Lojsan har kontrollen och är över Hanna, i andra relationer verkar Hanna vara den som kan vara så. Men den tonen har hon aldrig mot lojsan, som hon tex hade mot Stella. Tror hon verkligen ser upp till henne och hennes status.
Den skumma tystnaden efter frågan ”Jobbar Emelie Feola fortfarande för Bianca” i avsnittet ”Vi grillas: Camilla svarar på frågan om varför hon skyddar hatade influencers”.. Vad hände där? Har helt missat och vi fick ju (trots att ni sa att ni skulle svara på allt) inget riktigt svar!
Föregående inlägg 
Någon som ätit enligt foodmap? Vad är era erfarenheter?
Japp, jag gjorde det för många år sedan och det var en game changer för mig i alla fall. Började med strikt diet i ett par månader där jag uteslöt allt med högt värde, sedan introducerade jag en och en sak för att se hur jag skulle reagera. Hade väldiga besvär innan, och min mage var alltid uppsvälld. Det var första gången sedan tonåren typ jag inte hade svullen mage. Men IBS är ju klurigt iom att det är en uteslutningsdiagnos, så det är inte säkert att det funkar för alla. Men funkar det är det tippen. Nu för tiden är min mage mycket bättre och reagerar överlag inte alls lika mycket på något. Jag kan fuska med lite av vissa grejer som jag absolut inte tålde förr (typ lite gluten, lök och olika grönsaker). Varför har jag ingen aning om.
Dimor säger jag bara, nu kan jag äta allt!
Fast dimor tar man vid behov för diarré. Inte meningen att man ska äta det hela tiden .Och för mig är i alla fall det inte enda symtomet på IBS. Plus att det inte är att få till botten på problemet, tarmen mår antagligen inte bra att man stoppar i sig sådant som irriterar den hela tiden…
Jag tror att jag och min läkare har bättre kunskap än dig om detta och jo jag SKA äta det resten av livet! Och nej naturligtvis äter jag sällan saker jag inte tål men kom igen man måste få leva lite. Kan ej leva utan dessa med flera mediciner.
Då är det mellan dig och din läkare, inget du ska rekommendera till andra. Står på fass att man ska bara ta det högst två dygn i sträck. Det är individuellt om man får en annan dos.
Man kan dessutom ta en överdos av Dimor, om man tar för många tabletter på samma gång blir det ungefär samma effekt som vid en heroin överdos.
Snälla hjälp, jag har social ångest och annan ångest.. över allt. Hur blir man av med det? Oroar mig för allt. Hela tiden. ALLT.
Det tråkiga svaret är terapi och tid. Tyvärr. Men det tröstande svaret är att man KAN må bättre.
KBT med exponeringsövningar. Såklart med hjälp av en terapeut.
Exponeringen gör mig ju… ångestfylld. 🙁
Ja jo…men den som guidar dig inför det och igenom det kommer att se till att du inte behöver göra något förrän du är redo för det. Låt inte den oron hindra dig för att söka hjälp. Tyvärr blir denna typ av ångest värre ju längre du väntar och utvecklar fler undvikandebeteenden.
Dels kan man träna på att få ångesten att minska genom exponering, men sen handlar det också om att träna på att våga göra saker som ger livskvalitet osv trots att man får negativa känslor av det.
Ja. Det är tanken. Men tanken är inte att du ska exponera dig för det som känns jobbigast. Man börjar med det som är lite jobbigt men som funkar. Tex gå utanför dörren o gå in igen när alla oro o ångest lagt sig. När det går bra att gå utanför dörren utan ångest o oro så går man 10 meter o sen in igen när ångesten lagt sig. O så håller man på tills man nåt fram till det jobbigaste. Om det jobbigast i början låg på en 10a på en 10 gradig skala så kommer den jobbiga tanken inte ligga på en 10a längre om alla andra stegen har funkat bra. Det är vad exponering handlar om. Att ta ett litet steg i taget o öka på successivt.
Precis. Och att man pratar igenom det massor med sin terapeut innan, både om ångesten i sig, vad som triggar, vad man tror om den och slår hål på det som inte är sant, vad man tror kommer hända osv. Det är inte så att man gör exponering första gången man är där. För mig var det ganska många veckor/träffar innan jag fick göra det första gången.
Ja precis. Man gör det hand i hand med sin kurator/psykolog. Man pratar om exponeringen innan o efter o har hela tiden en plan.
Escitalopram + terapi
Antidepp, ssri, funkade bra för mig. Det tog lite tid dock, men efter några månader kom jag på mig själv med att inte haft ångest på en hel dag. Tillskillnad från mer eller mindre konstant då, i olika grad
Kolla så du inte har en diagnos. Haft ångestbesvär livet visade sig vara add.
Jag har lugnande att ta vid behov… men antidepressiva vill jag helst inte äta igen pga. alla biverkningar och att jag får insättningssymptom. Jag har minst PTSD och ångest och långvarig depression fastställt… annat kanske också. :/
Jag hade exakt samma problem som du! Social fobi i kombination med generell oro och ångest. För mig var KBT lösningen – det räddade bokstavligt talat livet på mig. Innan jag gick i terapi funderade jag på att ? mig själv eftersom jag mådde så fruktansvärt dåligt men så tänkte jag att om jag ändå ska försvinna kan jag lika gärna testa terapi först. Och jag är så otroligt tacksam att jag gjorde det för idag kan jag leva mitt liv fullt ut – symtomfri. Jag kan fortfarande känna oron fladdra upp i bröstet men det är svagare än förut och mina strategier fungerar.
Jag är otroligt tacksam för att jag mår så bra som jag gör idag. Det trodde jag aldrig att jag skulle göra.
Antidepp
Sök hjälp. Antidepp, terapi eller både och kan göra susen 🙂 Jag äter 15 mg Escitalopram för ångest och det har verkligen gjort under för mitt mående!
Någon som jobbar som yogainstruktör eller liknande? Gör ni det på heltid eller utöver ert vanliga arbete? Är det bra betalt?
Dåligt betalt och inte heltid, enbart pga älskar det.
Känns spontant inte som ett yrke där folk kastar jobb efter en.
Jag gör det vid sidan av mitt heltidsjobb och på gymmet där jag är anställd är det helt okej betalt (gör det inte för pengarna)
Ni som aldrig skulle kunna tänka er en partner med annan hudfärg än er egen. Varför?
Har verkligen försökt analysera det. Kommit fram till att killar med mörk hudton ofta har en alfahanne/macho-stil och det tilltalar inte mig alls. När de är lugna och intellektuella däremot känner jag inte alls samma sak upplever jag. Men det tog en stund av rannsakande att inse det.
Ps. Det beror alltså självklart på kulturen de allt som ofta vuxit upp i, inget annat
Okej. Men även om jag inte håller med alls i din analys så är det ju som du själv säger inte alls alla sol stämmer in på den beskrivningen. Betyder det att du hade kunnat ha en mörkhyad man om han hade ”rätt” stil? Det låter inte så.
Ja det är ju precis det jag säger? Läs om.
Så då är du ju inte målgruppen för TS fråga?
Jo? För det handlar om att fundera ett varv till tänker jag. Tror det är extremt få som kan leverera ett genomtänkt svar på varför man inte gillar mig en latino annars t.ex. Det handlar ju om andra grejer i grunden allt som oftast?? Hoppas jag. Annars är ju svaret på frågan att man helt enkelt bara är indoktrinerad super-rasist?
*inte gillar en latino
Fast min fråga va ju till dem som aldrig kunde tänka sig en partner med annan hudfärg än sin egen. Så det svar är att du kan tänka dig det? Om allt i övrigt känns bra?
Och du tycker att jag ska läsa om?
Men då är man ju bara rasist helt enkelt? Vad är komplicerat?
Är man det, alltid? Det kan ju även vara mörkhyade personer som inte anser att man ska bilda relation med vita.
Beror det också på rasism då?
Beror det inte på det? Försvara dig
Ja?
Jag blir attraherad av den typiska ”vikinga-looken”. Stort skägg, tjockt hår, ljusare hy lång o kraftig.
Vet inte.
Vill inte att mina barn ska utsättas för rasism.
Kulturkrock och att de inte ser på vår kultur som vi gör. Plus att de inte attraherar mig
Snarare det sistnämnda då. Hudfärgen säger väl inget om kulturen? Kan likaväl va en adopterad person eller ngn som har en svensk förälder som den enbart bott med och en svart etc. Finns massa exempel liksom.
Hade inte accepterats av min ena förälder. Och pga av att den inställningen uppfostrat mig så är ”det” inget som lockar mig. Nu har jag haft partner sen ungdomen så har inte behövt fundera på det mycket mer än så.
Hoppas eventuella svar kan hålla sig så städade som möjligt. Menar inget illa, försöker bara ge ts ett uppriktigt svar.
Skulle hellre bryta med föräldern då. Eller skita i vad den säger. Låter inte som en trevlig människa. Låt inte idioter diktera era liv.
Låter som att du inte riktigt läste, 20:54 skriver ju att hen inte är attraherad av icke-vita utseenden därför att hen har uppfostrats till att inte vara det. Även om man själv som vuxen inte är fördomsfull och rationellt kan förstå att ens förälder är det, så är man ju attraherad av det man är attraherad av liksom. Det förändras ju inte bara för att man förstår att det är okej att känna annorlunda.
Jag attraheras bara av vita män. Plus att jag vill ha vita barn. För mig som vit kvinna skulle det kännas konstigt att ha ett barn med afrohår eller brun hy.
På vilket sätt skulle det kännas konstigt att ha ett barn med annan hudfärg än din egen? Varför?
Men herregud, vem tänker ens så??
Många har det och man känner inte så såklart. Det är ens barn och man älskar dem, ingen skillnad.
håller exakt mee
Är det inte ännu konstigare då att få ett barn med snopp om du själv är kvinna? Om vi nu ska vara sånna
Vidrig kommentar. Hoppas Camilla tar bort den.
För att det är en åsikt nån har? Fräsch du är som vill ha nån ”censur” på folk som inte tycker som du.
Jag umgås personligen inte så mycket med människor med annan hudfärg. Det är ju skillnad på hur man växer upp tänker jag – själv är jag uppvuxen på en liten ort och det fanns en mörkhyad person. Mitt ideal har alltid varit en svensk kille som är trygg i sig själv för det är det som premierades när jag var i tonåren. Jag väljer inte aktivt bort andra men tror inte det skulle intressera mig. Jag vill liksom ha en problemfri, självsäker och vanlig svensson-kille som har haft en enkel uppväxt. Orkar inte med några issues, och jag tänker att sannolikheten för issues ökar om personen kanske bär på familjetrauma, att föräldrarna migrerat, att personen är adopterad etc. Lång utläggning, men så tänker jag.
Oj, så enkelt är det nog inte…
Såklart inte. Men jag har själv haft en trygg uppväxt och har goda anknytningsmönster och jag söker någon som har haft det likadant. Någon som är lik mig. Någon som haft en liknande uppväxt. Vilket man tyvärr sällan har om man har en annan hudfärg, för Sverige är ju tyvärr ganska rasistiskt.
Jag är vit och attraheras inte av mörka män, attraheras inte av rödlätta heller, haha.
Jag är vit och jag kan absolut attraheras av mörka män med bruna fina ögon.
Alla svar låter bara som internaliserad rasism lol. Med det sagt så är det ändå en viktig mänsklig egenskap att vara rädd för det okända, tråkig egenskap idag men har gynnat oss gott och väl in the past
man kan inte rå för vad som attraherar
. många afrikaner skulle aldrig klara ta på en vit kvinna. osv.
Men googla internaliserad rasism ? eller är det överkurs för alla tantaluringar i kommentarsfältet
Hur är det rasistiskt att inte attraheras av en t.ex mörk man? Jag attraheras allt som oftast bara av blonda killar med blå ögon, inte kan man väl bestämma vad man ska attraheras av?
Tex att säga att man vill ha vita barn – det är rasism, inte fråga om attraktion.
Tex att säga att man inte kan tänka sig att få barn med krulligt hår – det är rasism, inte fråga om attraktion.
Tex att säga att man inte vill dejta svarta män för att de har en annan kulturell bakgrund – det är rasism. Hudfärg och kulturell bakgrund korrelerar inte.
Men gud i himmelen…så då ska man göra saker man inte vill? På riktigt, då är jag nog rasist om jag tänker efter. Det finns ingenting i asiater, afrikaner eller sydamerikaner osv som är attraktiva.
Är jag också homofob som inte vill dejta en tjej fast jag inte vill eller en transsexuell perso?
Låter som att du är det ja, om du så kategoriskt kan säga att det inte finns en endaste attraktiv person bland asiater, sydamerikaner eller afrikaner.
Då är jag det! Ok med mig!
Hahahah då är det okej för mig med ? jag tänder inte på asiater eller afrikaner.
Hahaha du måste vara ett skämt. Men då är jag också gladeligen rasist.
Fast det finns ju anledning att anta att det finns en korrelation mellan någons etnicitet och kultur, det är liksom inte rasistiskt att vara medveten om att olika kulturer existerar i olika delar av världen. Det är en självklarhet att det inte gäller alla, men det är sannolikt, och det är en instinktiv reaktion att dras till det man känner sig trygg och bekväm med. Det är absolut viktigt att vara öppen gentemot människor, men man har ingen skyldighet att vara attraherad av någon alls.
Fast alla svar är inte sådana, som nån antydde.
hur kan det va så…tror dom flesta dras till den hudfärg man själv har…statistiken säger väl såt ycket inte det är rasism. man får skaffa barn med vem man vill och attraherad av vem man vill.
det stämmer för mig
dels om jag ska skaffar barn och dels att jag inte känner attraktion.
För att jag inte tycker att det är attraktivt. Gillar inte ens killar med annan ögonfärg eller hårfärg än vad jag har.
Hahaha
Blir chockad av dessa svar. Nu förstår jag varför utländska killar hatar svenska tjejer/det svenska samhället, varför de begår brott och varför Sverigedemokraterna är så stora i landet. Äntligen har jag förstått det nu efter att ha läst dom här svaren.
Kan lova dig att nästan alla är lika goda kålsupare…
??? det här är skrattretande
Jag blir inte attraherad av mörkhyade, då talar vi människor med ursprung från somalia, kongo etc.
Italienare och spanjorer är det samma sak med.
Vet inte varför, är väl ngt nedärv biologiskt.
same
Separerade för ca 5 månader sedan. Mitt ex drog till en ny tjej i en stad ca 3h bort. Lämnat mig och våra två små barn, träffat barnen 3-4 ggr sen dess. Ringer inte, betalar inget underhåll (har nu fått ansöka via FK).
Hur kan man bara överge sina barn? Ett barn med dubbeldiagnos (auadhd) och jag vet inte hur jag ska orka. Det är tufft.
Någon mer som är helt ensamstående till barn med diagnos?
Men gud vilken jubelidiot. Blir äcklad av människor som beter sig så.
Hur gamla är barnen?
Vet inte om ni kanske redan har det men du kan söka avlastning via socialtjänstens funktionshinderenhet för barnet med diagnos. Typ avlösning eller läger eller liknande.
Dom är 6 år (fick precis diagnoserna) och 4. Nej har ingen sådan avlösning, tack för tips <3
All styrka till dig!
Sök hjälp av kommunen, typ kontaktfamilj? Ta hand om dig ❤️
Kanske ta hjälp / råd av andra i samma sits? Tex ”makalösa föräldrar”
Tyvärr måste man vara försiktig med vem man skaffar barn med. Styrkekramar ?
Fast detta är väl en väldigt orättvis kommentar. Hur ska man veta till 100% att en person inte ballar ur och drar?
Snacka om dubbel bestraffning för att man inte skaffat barn med ”rätt” person..
Men lägg ner med sådana kommentarer.
Tack, då var det inte bara jag..
Det är möjligt, men i det stora hela spelar det ingen roll såhär i efterhand. Mina barn är mitt allt och utan beslutet att skaffa barn med honom hade jag inte haft mina barn 🙂
Hej!
Blir så ledsen för din skull. Jag är också ensamstående med två barn varav en har dubbeldiagnos. Har varit ensam med dom i ca 4 år nu.
Hur har du det med familj som kan hjälpa till?
Om du har någon i närheten som kan avlasta är min rekommendation att göra upp ett schema tex att ta ett av barnen 1 gång / vecka eller så ofta den pallar så att du kan få egentid med bara ett av barnen ibland.
Ring kommunen och kolla vad ni har rätt till för LSS. Barn med autism har alltid rätt till LSS men beroende på problematik så ser hjälpen givetvis olika ut.
Ring försäkringskassan och ansök om omvårdnadsstöd. Ekonomisk avlastning som också givetvis regleras efter behov som bedöms och stöds av läkarintyg.
Ring psykiatrin ni har för barnet och be om samtalsstöd för föräldrar med NPF. Dom flesta erbjuder detta och kan komma med väldigt bra verktyg för att klara vardagen.
Gå i terapi!!!
Tänker inte ens komma med tipset att gå ner o tid på jobb och liknande för dom som ger det tipset förstår inte att en ekonomisk stress bara gör allt värre plus(!!) att när ska man få träffa och umgås med vuxna människor annars?
Det kommer att vara tufft, men det går. Det går för att det helt enkelt måste gå.
Kramar
Tack för ditt otroligt fina sva och alla handfasta tips. Blir varm i hjärtat! TACK
Så fruktansvärt han beter sig! Samarbetssamtal via Familjerätten, insatser via SoL eller LSS om du behöver avlastning. Ansök om omvårdnadsbidrag för barnet med diagnos? Pappan förtjänar inte sina barn!
Jag är mest fascinerad av hans nya tjej – vem vill vara tillsammans med en partner som skiter i sina barn?
Ja låt oss hitta en kvinna att fokusera på!
Vilket as till pappa. H U R kan man överge sina barn? Han behöver en reality check deluxe.
Folk är så jävla obildade och trångsynta på den här bloggen. Tycker fan synd om er. Att ni inte förstår att det är en extremt problematisk fråga och att svaren dryper av både rasism och okunskap. Ni kan ju fråga er själva varför ni inte tänder på folk med andra etniciteter? Har ni någonsin hört talas om strukturell rasism? Också ett spån som beskriver nidbilden av en svart man. Jävla fucking idiotier. Bilda er för i helvete.
Hej Familjebevakning!
När går den extrema hungern över, när man är gravid? Kan äta allt och lite till och ändå vara hungrig. Det är extremt frustrerande och jag får liksom inget gjort på dagarna, för att jag bara äter eller tänker på mat.
Jag hade så hela båda graviditeterna. Gick över när barnen föddes.
Åh nej!
Den kommer amningshungern ? konstant törst och hunger när man ammar.
När man slutar amma.
För mig var det nästan hela andra trimestern som jag var konstant hungrig. Började få halsbränna mot slutet och är inte lika hungrig längre nu under den tredje.
Hade också mera cravings under den andra trimestern. Men nu har jag knappt några craving alls.
Verkar som att det är olika för alla. För mig varade det några veckor. Men känner verkligen igen den känslan.
Jag har ingen extrem hunger (grav v18), men känner mig däremot som en sophink för jag äter lite smått av allt möjligt hela tiden (kanske därför jag inte är extremhungrig…) men vill liksom ha flera förrätter, små maträtter som typ korv med bröd, inga stora portioner. Min barnmorska skulle för övrigt döda mig om hon visste att jag åt minst en sötsak (godis, bulle) om dagen. ?
Nej såklart hon inte skulle döda dig för det? Herregud.
Varför skulle hon bry sig om det??
Enda anledningen skulle väl vara att den som skrev är diabetiker eller kraftigt överviktig.
Anonym 21:47 här. Har BMI på 22 och är ej diabetiker. I vårt första möte sa min barnmorska att ”nu är det slut med godis och juicer, man vill inte ha graviddiabetes!”. Gissar att barnmorskor är olika och jag har fått en som är anti-sockerintag. 😉
Försvann när jag födde barnet ?
Jag vill veta mer om Sarah Dawn Finers påstådda hemska beteende! Inte ens Flashback levererar! Såg ett gammalt Cyklopernas Land idag och det kan ha varit henne det hintades om, otrevligaste kändisen talade de om och Christoffer hintade ”S”. Vill veta mer! Hon har ju legat väääldigt lågt senaste tiden… Körde hon Hur ska det låta i graven? Spill it!!
Vad har du hört om hennes dåliga beteende? Träffar henne ibland, ej tänkt på det
Hon var artist på ett julbord jag var på för mer än tio år sen…. till och med otrevlig på scenen. Det liksom osade om henne att hon minsann var för ”fin” för det där simpla julbords-giget.
Såg henne i Cadierbaren en gång tillsammans med ett gäng. Kan säga att hon hördes över hela stället. Hålla en låg profil verkar inte vara hennes grej.
Trodde hon va världens goaste mysigaste person innan folk började säga att hon var hemsk ?
Jag med! Minns att jag såg henne uppträda på Grönan med husbandet sommaren 2005, då var hon ju ung och okänd. Jag var där ensam och tyckte lite synd om mig själv, men hon sjöng så vackert så det blev ett fint minne.
Jobbar i butik och hon handlade av mig en gång, så ofantligt dryg och otrevlig. Det här är ganska många år sen, innan det trodde jag ivjsp att hon va helylle men det är hon absolut inte ?
Också*
Att behandla servicepersonal och butiksdito illa, det är en verklig lågklassmarkör!
Tror ni att det är en slump att Cassandra Klatzkow blivit superaktiv på tiktok eller att det är för att hennes ex börjat använda appen för att lägga ut videos när han dansar?
Vad heter exet där??
Cassandra va väl dock aktiv innan exet? Han startade sin TikTok nyligen.
Inte alls i samma utsträckning
Undrar hur ont om pengar exet har för att försöka bygga en plattform på TikTok med märkliga sketcher.
Också kul att han absolut inte ville synas när dom va ihop men nu försöker han bli stor på tiktok
Undrar hur stämningen är i alperna nu med Kenza och Ines och ”Hannas” gäng ? vill vara en fluga på väggen.
Det är ju inte direkt Hannas gäng längre, bara Lojsan hon umgås med där
Oj förlåt då ?
Vilka är ”Hannas” gäng?
Koncentrationen av neverfulls har aldrig varit högre. Så himla ängsligt att alla ska ha samma väska.
Oopppss menade keepall förstås
Keepall… Neverfulls… Vad betyder det?
louis vuitton väskor
Inte i närheten tillräckligt för en scen. Men fake it till you make it så klart. + kapital
Så ovärdigt att leva på mannen och bara lalla omkring på olika scener och misslyckas gång på gång.
Någon som ser på årets julkalender? ? lite seg start men tycker att den verkar bra. Älskar introlåten!
Hade tröttnat efter avsnitt 2, gav den ett avsnitt till och har nu bestämt att det räcker. Så himla långsam och seg. Så nej, riktigt besviken tyvärr.
Jag tycker den är mysig och spännande! Håller med om att introlåten är bra, blir nog en sån som barn kommer att minnas precis som jag minns introt till Greveholm. ?
Har inte sett. Hade tänkt ge den ett försök, men så såg jag att svt publicerat ”Håll huvudet kallt” från 1994 så tittar på den istället. Jag har inte sett den sedan det begav sig, så det är lite mysigt!
Men hallå tack!!! Det är den bästa julkalendern i mannaminne tillsammans med sunes jul! Nu ska här sträcktittas!
Om du tycker om introlåten – har du hört Maxida Märaks låt ”Jåhkåmåhkke”?
Jag gillar den, tycker den är spännande!
Jaha, vad fick ni för topp-5 artister och låtar på Spotify Wrapped? Någon låt ni skäms över som fick en hög placering i er sammanställning?
Ge mig lite musikinspo!
Eller scrolla förbi om det är totalt ointressant.
För egen del;
1. Rammstein
2. Pet Shop Boys
3. Kite
4. Troye Sivan
5. ABBA
Låtar;
1. Luktelk – Silvester Belt
2. Unforgettable,, – Marcus & Martinus
3. Armee der Tristen – Rammstein
4. Changing – Kite
5. The Code – Nemo
Skämslåt:
Kom – Timoteij, placering 15 hehe.
1. Bærum Bitches
Ja, skäms djupt.
Norsk musik har ändå en speciell plats i hjärtat sedan SKAM-tiden. Är väl tack vare TikTok jag känner till låten.
Åh, kommentaren gick igenom två timmar senare! Hatar att fastna. Aja.
Och här kommer jag ett halv dygn senare.
Kör frågan igen på fredag?
Som vanligt är jag också nyfiken på vad folk lyssnar på?
Varför? Genuin fråga.
jag såg emily in paris tidigare i år och lyssnade på ashley park – mon soleil i 9 dygn totalt enligt spotify… det kändes pinsamt
Jag hade 23 567 minuter totalt varav 23 126 minuter var poddar. Fick upp att jag lyssnat mest på Dancing in the dark med Bruce. Tre gånger var det… Var dessutom ett stort fan av U2 och hade lyssnat på dom i hela en dagar i sträck! Kanske borde lyssna mer på musik..
1. Tommy Johansson
2. Majestica
3. Sabaton
4. Benson Boone
5. Ed Sheeran
Jag är själv inte religiös men min man är troende. Han vill ta våra barn till kyrkan på helgerna regelbundet. För mig känns det inte bra, har flera släktingar och även en familjemedlem som är jehovas och utifrån det som det inneburit för många av mina anhöriga och mig själv har jag bara negativa erfarenheter av religion.
Ska jag låta honom ta dem till kyrkan trots att det inte känns bra?
Barnen är 3 och 4.
Vad är det för kyrka? Är det tex Svenska kyrkan skulle jag säga att du inte har något alls att oroa dig för.
Om det är svenska kyrkan hade jag inte varit oroad alls. Någon frikyrka är väl lite mer tveksamt däremot.
Är det en ”sektig” frikyrka hade jag absolut satt ner foten. Svenska kyrkan som fler skrev om här är väl mer safe. Men jag tycker personligen absolut att barn ska få välja tro och sådant själva och därmed inte behöva följa med.
Man väljer åt treåringar, det kommer man inte ifrån. Att välja att undvika kyrkor är också ett val.
Tycker att man istället för att lådaas att treåringar har valfrihet ska göra ett val som förälder och stå för det.
Och det självklara valet borde vara att låta barnen slippa kyrkan tills de kan bestämma själv.
Varför då? För du verkligen inte över några som helst värderingar till dina barn (om du har några)?
Värderingar, att man ska vara omtänksam, ärlig, etc., är nåt annat än att få barnet att tro att det ständigt är iakttaget av en gud.
Haha du har missförstått religion å det grövsta.
Ett tips är att du tar reda på vad den gyllene regeln är för något. Den finns i de allra flesta religoner, uttryckt på lite olika sätt, och uttrycker kärnan i budskapet.
Om det är svenska kyrkan skulle jag tippa på att det är kyrkan barntimmar som är passande för den åldern. Det är mest lek, pyssel och gemensamma saker som de gör, t.ex. sjunger sånger om Gud och Jesus men även om annat, de lär sig om traditioner som jul och påsk, förmodligen ber bönen Gud som haver, lär sig om hur man är snäll mot varandra och att vara en bra kompis. Inget som är skadligt eller negativt men visst är det baserat på religion eftersom det är kyrkan.
Just det ett tips är ju att du följer med och ser själv vad som händer så kan du bilda dig en egen uppfattning om du tycker att det är ok eller inte för dina barn.
Jag är artist och hade bara blivit glad om min partner ville ta barnen till svenska kyrkan. Svenska lyran menar jag då, som ju är superliberala och öppna. Fint för barnen att få möjligheten att välja mellan två olika perspektiv.
Frikyrkor hade jag varit lite mer försiktig med, för att vara ärlig, och velat veta mer om först.
Men Jehoas vittnen är ju extrema, skulle absolut inte döma andra troende efter dem.
Följ med, så känner du in stämningen.
Jag har vuxit upp med kristna föräldrar och gick i kyrkan varje söndag och alltid mått dåligt av det. Jag fick också (som många nämner) pyssla och liknande men det var fortfarande en sån stor press på att ha en kristen tro från andra vuxna och fick se/höra så mycket märkliga saker (i synnerhet ett barns ögon/öron) som kändes väldigt svårt att förstå. Gick i en frikyrka som var väldigt sammansvetsande församling. Går du till svenska kyrkan (gärna en så stor kruka som möjligt med mycket rullians på folk så det inte blir för starkt fokus på församlingen, sammanhållning och gruppen) så är det säkert lugnt. Men hade aldrig aldrig aldrig tagit mina barn till en frikyrka om man inte är väldigt säker på att det är normalt folk haha.
Kan va svår grej att skaffa barn när man tycker så olika om en sån grej. Man brukar väl va överens innan?
Kan ju vara så att en tro ändras genom livet också, även efter man fått barn.
Vill bara kasta in ett litet inlägg så här dagen efter: Jehovas är INTE kristna, de förnekar treenigheten, och Jesus gudomlighet. De påstår själva att de är kristna och visst lånar de kristna ord och uttryck men det är inget annat än sekterism och ”du kommer till himlen bara du gör tillräckligt många goda gärningar”-religion.
Min man är inte troende. Ibland följer han med till kyrkan med mig och barnen, för min skull och för att vi som familj ska vara en ENHET och att vi ska göra saker tillsammans. Och då tycker jag själv inte ens att kyrkogåendet är det viktigaste.
Nej.Att indoktrinera små barn in i en religion som de inte själva valt, inte har förnuft nog att förstå vad det handlar om,och tvinga på dem värderingar och religösa förklaringar ( om världens uppkomst,t.ex) är inte lämpligt. Låt barn slippa sånt.Små barn är oerhört enkla att manipulera och lura,de tror att föräldrarna alltid har rätt,även när de har fel.
(de är ju beroende av dem o har inget val).
Inget barn bör tvingas in i en religion.Bara nej.
Jaha, vad fick ni för topp-5 artister och låtar på Spotify Wrapped? Någon låt ni skäms över som fick en hög placering i er sammanställning?
Ge mig lite musikinspo!
Eller scrolla förbi om det är totalt ointressant.
För egen del;
1. Rammstein
2. Pet Shop Boys
3. Kite
4. Troye Sivan
5. ABBA
Låtar;
1. Luktelk – Silvester Belt
2. Unforgettable,, – Marcus & Martinus
3. Armee der Tristen – Rammstein
4. Changing – Kite
5. The Code – Nemo
Skämslåt:
Kom – Timoteij, placering 15 hehe
Och som ni förstår var det inte meningen med dubbelpost, fastnade ett tag.
Men hjälp!! Lets dance Domare Dermoth clemenger fast för sexköp 31ggr ! Hur sjukt är inte det. Stavning på förnamnet är jag osäker på. Men jäkligt sjukt av denna man. Vad tycker ni om en sådan man?
Så jävla sjukt. Var och varannan man verkar ju åka fast som man aldrig trodde skulle vara så grisig och svinig. Så ÄCKLIGT
Äcklig mansgris. Förklarar ju varför han slutade på Let’s Dance.
Har du läst domen eller tror du allt på Flashback?
Haha HUR orkar du??? Som att män aldrig någonsin skulle kunna köpa sex! Det här en skvallerfunktion och inte en domstol ????
Jag menar mer att är det säkert att det är just han?
Ja
Det finns ingen dom än, bara en stämningsansökan. Han har ju till och med erkänt…
Min kommentar handlar om ifall det är säkert att det är just han och ingen annan profil
Som sagt, det finns en stämningsansökan. Vet du vad det är?
Det finns förundersökning. Så joo han är TORSK.
What, hade aldrig gissat på att det var han! Funderade när jag såg notis om det men honom tänkte jag inte för en sekund på.
10 % av männen har nån gång köpt sex. Och dom andra 90 % ljuger.
Verkligen inte
Okej dermont
Haha du menar att 100% av alla män köpt sex?
Varför hörs inte mer kritik mot norska kungahuset som ju finansierat Marius svinerier? Blir så förbannad!!!!
Han verkar vara riktigt sjuk i huvudet. Hoppas han får straffet han förtjänar och inte blir särbehandlad pga vem hans mamma är
Vad menar du med att kungahuset finansierat? Han tillhör ju inte den norska kungliga familjen.
Mamma och bonuspappa har ju gett honom pengar = kungahuset finansierar allt = skattebetalarna som betalar.
Han är så vidrig.
Och hade jag varit norsk hade jag engagerat mig i någon kampanj typ avskaffa kungahuset. Usch.
Men de har väl, precis som det svenska kungahuset, en privat förmögenhet.
Och var kommer den ifrån?
Hela norska kungahuset verkar vara i gungning. Även shamanen som gifte sig med Märtha-Louise verkar vara en riktigt skum typ, han har erkänt att han har haft sex med flera klinter t ex, även anmäld för övergrepp, han ligger i konflikt med sin mamma, syster med flera som har gått ut i media och varnat för honom. Så går det när kungahusen tar inte folk som är ”av folket”. Mette-Marit var ju en ensamstående mamma med en kriminell knarkare ex-man (Marius pappa) och hon hade väl även drogproblem själv när Håkon tog in henne i kungahuset. Man ska inte blanda folk på det viset. Kungligheter ska hålla sig till överklassen/kungligheter, för att bevara det.
Oj vad naiv du är många rika kungligheter som knarkar! ?
Pratas om en åldersgräns för sociala medier på 16 år. Vad tycker ni?
Jag tycker det är BRA. Och hoppas verkligen att det faktiskt blir så. Sociala medier tillför inget gott enligt mig. Dåliga ”förebilder”, hårt klimat och folk verkar bli dummare. Hoppas!
Får väl se hur det utvecklas i Australien. Personligen är jag emot att staten styr för mycket, men om inte föräldrarna själva inser problemet, är det ju vettigt att lagstifta.
Skulle kanske vara förbud för oss vuxna också när vi ändå är igång.
Ja gärna det.
Jättebra! Är orolig över hur livet är för unga idag, främst pga sociala medier. Har kollegor med barn i tonåren och det är bara ätstörningar, psykolog, hemmasittare, BUP, soc och allt möjligt i deras liv. Det verkar inte lätt.
Exakt! Sociala medier är kanske inte en bidragande orsak för alla, men definitivt för många. Bring back burk och snöre!
Superbra! Det är bara ett elände för barn med Tictoc osv. De kan inte hantera sociala medier och vad som helst kan dyka upp.
Instämmer!
Hörde om detta på just tiktok, och oj vad roligt det var att läsa alla barns kommentarer ”hur ska vi nu hålla kontakten med våra vänner”. De verkar inte veta att något som heter sms finns.
Tror ni att Gabriella snart kommer gå ut med att det är slut mellan henne och Z? Undrar verkligen när för är sjukt mycket spekulerande här och på hennes blogg.
Nä dom följer varandra på Instagram igen så dom har väl haft försoningssex. Däremot överraskad att hon inte följer svärmor längre, vad har hänt liksom.
Vem är svärmor?
Adidasmannens mamma, Gabriella har skrivit om henne några gånger att hon är så underbar och „världens bästa svärmor“ men nu verkar det ha hänt något för även svärmor har avföljt Gabriella ☺️
Alltså hur gamla är dom egentligen som håller på att avfölja efter varje bråk eller tjafs. Hur orkar man ens följa dessa människor. Blir trött bara av att läsa om henne här.
Undrar samma sak. Jag själv skulle må otroligt dåligt om jag och min man höll på så här. Känner själv ett par som beter sig så här, hennes kille blockar henne direkt på instagram om dom bråkat och efter ett tag följer dom varandra igen. Fattar inte hur dom orkar.
Då är det alltså inte för att locka följare utan det finns alltså människor som beter sig så.
Hade missat det. Då inväntar jag ett inlägg om hur Z är bästa mannen och hur sjukt deras sexliv är istället!
Hon spär ju på ryktena i och med att hon godkänner alla kommentarer på bloggen för hand. Fult beteende
Är det inte snarare så att de bråkar mycket nu och att det syns på hennes insta? Det var väl samma sist när hon var gravid, att de bråkade väldigt mycket (mer än vanligt)
Hon har dock ringen kvar på fingret på hennes bilder så är övertygad om att hon bara vill locka trafik, och lite enkla hejarop från läsare som faktiskt bryr sig om henne och genuint blir orolig, och sen pissar hon ner det med ett ”älskar ihjäl mig och nu ska vi ha massa sex ? ? ? ” inlägg som bara gör stackars läsare förvirrad vad som pågår. Skumt beteende från dom alla
Är ju bäst intill sociopat-varning om det verkligen är 100% strategi. Alltså på Blondinbella-nivå.
Tror dock mer att det handlar om ett väldigt destruktivt förhållande där G inte duger riktigt när hon är gravid (får alltid känslan av att hon ursäktar sig så mycket fast man inte ska behöva det som preg) och så uppstår bråk. Men sen blir dom ihop igen och då vill väl han att hon skriver positivt om honom eftersom han skäms över den bilden hon målat upp. Något står inte alls rätt till i den relationen det är ett som är säkert.
Bra analys, tror så också.
Tror tyvärr detta är ett sätt att skapa spelulationer och mer trafik till bloggen på. Känns som att denna typen av perioder där hon inte nämner/visar sin man i bloggen är återkommande. Likaså att inte svara på kommentarer om dessa tills hon efter veckor avfärdar dessa med ett helt oförstående ”nej, vi är jättekära” osv. Såg även att hon lagat något storkok häromdagen – varav en vegetarisk och en med kyckling (som mannen verkar brukar äta).
Kolla hans företags nyaste filmklipp på Youtube. ”Tellus Fly fishing” väldigt o-charmig kille som svär och drar sexuella skämt konstant.
Som han beter sig kan jag inte förstå varför hon särar benen och skaffar två barn med honom. Sen att han går runt i adidasbyxor och tofflor, skämtar om kvinnor på det sättet, dessutom att han är fd hockeyspelare. Alla vet nog hur trogna dom är samt hur snacket går i omklädningsrummet om div erövringar. Tror att Z är med G pga sillisar, fet röv och liknande. Gabriella har ju aldrig gått en dag utan smink, det är helt sjukt. Hennes dotter kommer må så jävla dåligt när hon blir lite större. Aldrig se sin mamma utan lager av smink, fixat hår osv. Enda gången hon varit utan smink var när hon var inlagd på sjukhuset här för ett tag sedan. Och till och med den första bilden från sjukhussängen var med smink, alltså what? Hon måste ha sån otroligt låg självkänsla, och det spelar han på såklart. Stackar hela bunten, vilken wtdynga.
Ja jag tror också att hon passar honom med sitt porr-utseende och dessutom verkar hon vända ut och in på sig själv genom att vara den ”perfekta hemmafrun”, hon säger ju att hon älskar att städa och laga mat, och klagar aldrig även när barnen varit sjuka i veckor o.s.v. Jag tror hon är väldigt törstig efter kärlek och därför låter honom klampa över henne. Dessutom en skev bild av kärlek, som om antalet ggr man har sex på en vecka visar hur stor kärleken är mellan dem… :/
Jag gillar inte hans aura i filmen. Inte alls. Osäker människa och det lurar nåt där under ytan som känns lite aggressivt
Har funderat på sånt ”klistermärkenagellack”, är det nån som har erfarenhet? Funkar det? Nåt märke som är bättre eller sämre?
Testade heylinn en gång, satt ett par dagar och lämnade fula bruna fläckar på mina naglar som inte gått bort. Aldrig igen. Depend gel ig däremot <3
Behöver man nån lampa eller andra verktyg? Tyckte det lät så smidigt med bara såna och överlack
Det medföljer en lampa i startkitet. Kan starkt rekommendera Depend gel iq. Jag köpte för att prova och fastnade totalt, nu har jag i princip alla färger hemma.
Du behöver inte vara något proffs för att få det att funka heller, men var noga med prepp!
Ännu bättre om du har naturliga naglar som kan bli långa (mina blir inte det). Äntligen salongsnaglar hemma till ett bra pris. Tycker faktiskt priserna är överkomliga och särskilt om du passar på när de säljs på rea. Kicks och Åhlens hade 30% på alla depend produkter nu under black friday, ett färgat lack gick loss på typ 65 kronor.
Ställ frågor om du undrar något, jag har hållt på i över ett år med det 🙂
Tack så gullig du är! Är så man måste fila bort när man ska byta då? Man kan inte bara använda vanlig borttagning som med vanligt lack?
Hur mycket extra tid skulle du uppskatta att det tar? Och hur länge håller det ungefär. Första vändan, haha, kanske kommer på mer!
Mina naglar växer, inte jättesnabbt dock. Problemet är att dom är så otroligt sköra så dom går sönder ofta och jag vill ha jämna längder och filar ner alla. Har dock aldrig gjort naglarna på salong, bara målat hemma själv med vanligt nagellack!
Du kan fila bort det men skulle inte rekommendera eftersom risken är stor att du börjar fila ner dina egna naglar.Eller använda två olika borttagningar som Depend själva rekommenderar och säljer. En är med folie du virar runt naglarna, och den andra är en olja du masserar in och sen håller naglar i varmt vatten. Sistnämnda använder jag och tycker det funkar bra, känns ganska skonsamt också. Lacket liksom ramlar av i vattnet till slut.
Mina håller 2-3 veckor utan problem, sen brukar jag själv känna att jag vill göra om eller byta färg, det blir ju utväxt och lite slitet. Jag lägger kanske totalt en timme på hela proceduren.
Mina naglar blir inte långa och är väldigt tunna och sköra, så jag uppskattar verkligen att kunna ha något tjockare på nageln som skyddar, sen är det ett stort plus att de ser snygga ut en längre tid. Vanligt nagellack håller aldrig längre 3-4 dagar på mig. Sen börjar det gå bort bit för bit så slutar det med att man går runt med halvt bortskavt nagellack och det är inte en bra look.
Jag gjorde alltid naglar på salong tidigare (förlängning med gele)men slutade när covid kom och gick aldrig tillbaka. Naglarna mår bättre än någonsin, och plånboken är nöjd.
En annan positiv sak är att om du har gellack (som depend gel iq är), så när de börjar bli gamla och slitna så åker liksom hela lacket (skalet) av, så det är ingen risk för att gå runt med bortskavt lack i bitar,utan i värsta fall blir det bara dina egna nakna naglar liksom. Känns bra mycket smidigare att komma undan med om man inte skulle ha tid att göra nya.
Om du har tiktok finns det mängder med videos på hur man gör, annars är det rätt enkelt att klura ut själv med, det är liksom bara lack. 🙂
Hej! Ni som gjort kejsarsnitt, vad är ni tacksamma för att ni tog med er till sjukhuset och hade hemma när ni fick åka hemåt? Samt, något ni saknade både på sjukhuset och vid hemgång?
Höga trosor som inte skaver på snittet samt kläder och skor som är lätta att ta av och på.
asch det skaver ju inte på snittet, man har ju bandage på och sen har man ingen känsel där länge efter att ha skurit upp
Skulle säga att strunta i trosor och ha goa kalsonger istället, med lite ben. Upplever att de är naturligt höga.
Schampo & balsam, hårborste för håret är inte najs efter ha tvättat sig med desinfektion innan. Korsord/sudoku att fördriva tid i väntan på operationen.
Till sjukhuset: najell sleep carrier till bebisen var superbra. En stor påse naturgodis och några frukter till mig själv (maten på sjukhuset var sinnessjukt äcklig). Hade behövt ha med mig mer mat och dryck som ”får igång magen”. Man blir GALET förstoppad av snitt… Tuggade försiktigt på katrinplommon men hade kunnat äta hela burken och borde gjort det!
Efteråt: Bekväma underkläder och kläder. Annars inget särskilt faktiskt? 🙂
Hej redz
Haha ta bort kommentaren, råka trycka på mobilen o nån autosvar uppenbarade sig o publicerades. ”hej redz” låter coolt lol
Jag heter gjort både snitt och vaginal förlossning och som någon annan nämnde var det superjobbigt att bli förstoppad efteråt, så jag hade med movicol som jag började med direkt. Annars var det nog inget särskilt jag tog med till det planerade snittet faktiskt.
Vattenflaska
Till sjukhuset var jag extra glad över varma fluffiga strumpor, stora varma kläder och tofflor för det var kallt och tofflorna kunde jag ta på själv utan att be maken. Balsam är nice eftersom håret är lite halväckligt efter bakteriedödande medel. Och allt ätbart typ godis, snacks osv för maten är inte så bra.
Hemma var jag tacksam för att svärisarna hade bäddat rent i vår säng samt fyllt kyl och frys med massa gott eftersom jag mest låg i sängen med bebis första tiden hemma.
Egen vattenflaska var något jag uppskattade att ha bredvid sängen. Bunkra även upp med smärtstillande hemma.
Lång laddsladd, sköna mjukiskläder, mjuka trosor med hög midja, hygienartiklar och snacks 🙂
Nån annan som också reagerade på hur ”Alexiiak” ser ut på bilden som Ines lagt upp på sin insta?
Senaste posten, 4e bilden?
Var tvungen att klicka på bilden för att ta reda på vem det var, hon ser verkligen inte ut så på sin insta?
det kanske är för att det inte är alexia? det är sara biderman
Nej, jag pratar om inlägget som heter ”this place is magical”. Kolla igen.
Det här är ett jobbigt ämne för mig så jag hoppas ni som vill vara elaka kan hålla er borta.
Under hela tonåren fram tills jag var i tjugoårsåldern var jag väldigt smal. Jag fick min mens väldigt sent och jag utvecklades också väldigt sent och det tog lång tid innan brösten växte. När jag var trettio år fick jag diagnosen endometrios (en helvetiskt besvärlig sådan) och fick många olika hormonella preparat som bara gjorde mig sämre. Kroppen förändrades (och försämrades) och jag gick upp i vikt på många olika ställen och speciellt mina armar. Jag har så kallat gäddhäng som vägrar gå över vad jag än gör. Har försökt gå på gym och gör yoga men de är där de är. Min kropp orkar tyvärr inte så mycket och jag har en gång lidit av ätstörningar så gym triggar mig och sätter fokus på utseendet vilket jag inte vill. När jag mår som sämst och funderar på det här så vill jag bara ringa en plastikkirurg och skära bort dem.
Sedan stannar jag upp och tänker på de som inte har några armar eller de som dör i unga år. Men jag är 37 år nu och önskar att jag kunde träffa någon som kan älska mig för den jag är – men jag är så rädd för att dejta för att alla kommer nobba mig på grund av det här då alla är så perfekta hela tiden.
Förlåt för långt inlägg men behövde bara prata av mig.
Nej. Eller liksom, såhär: det kommer alltid finnas de som inte tycker det är attraktivt, så är det ju alltid oavsett vad det gäller.
Men det klart att det finns nån som kommer se dig för den du är och inte ”gäddhänget”. Alla har vi våra osäkerheter, det har även killarna. Du har två armar och du har den kropp du har. Äg den.
Dessutom är inte alla så ”perfekta”. Kanske på sociala medier, men det är inte på sociala medier som verkligheten sker.
Tack för fina ord ❤️ Jag tänker liksom aldrig på det när jag ser människor på stan eller så men jag stör mig på det när det kommer till mig själv och jag vet inte varför. Men du har så rätt ❤️
Alltså jag förstår exakt för jag tänker precis likadant om mig själv, så jag behöver lyssna mer på mina egna ord än vad jag gör (men det är ju alltid lättare att ge råd till andra). Men reflekterade över det när jag såg en vettig tjej på tiktok prata om osäkerheter: jag har ju också såna, uppenbarligen. T.ex hatar jag hur jag ser ut i uppsatt hår och lämnar inte hemmet med hästsvans eller hårklämma. Men jag har ju själv ALDRIG tittat på någon med uppsatt hår och tänkt ”fy vad ful”. Så man är bara väldigt bra på att vara kritisk mot sig själv och tänker att alla andra tänker som man själv gör. Så, jag vet att det är svårt, försök att inte tänka på det, du är mer än ett par armar.
Har ingen aning om det här är relevant känner jag, har pluggat hela dagen och min hjärna är mos. Men det kanske går att förstå mellan raderna i alla fall, haha.
Heja armar!?????? prova att ha kortärmat på jobbet som en start. Lovar att ingen kommer se på dig annorlunda för det?
Det är precis så och det är så störande. Min bästa kompis är överviktig (jag är normalviktig men armarna är – ja) och hon är hur vacker som helst och kan inte bry sig mindre när hon går i t-shirts. Men jag går alltid i långärmat även om det är typ 35 grader just för att skyla mig och har inte haft bikini på mig sedan jag var 15. Våra egna hjärnspöken förstör så mycket men vi kan berömma andra!
Tusen tack för alla dina fina och uppmuntrande ord – och heja uppsatt hår! ❤️
Jag tänker såhär, vill man ens ha en partner som är så ytlig som skulle välja bort någon för x eller y?
Nej jag vill verkligen inte det. Men med alla dejtingappar som finns så är det ju en utseendetävling och då passar jag liksom inte in i mallen ?
Jorå. Har du en typ du swipar på?
Jag vågar inte ens skaffa en app och försöka. Jag vill inte – eller kan inte – få barn så jag vill hitta någon som inte vill ha barn heller så jag tror det är kört redan där. Vill bara hitta någon som tycker om mig för den jag är ? vet inte ens vilken app som är bra. Är helt borttappad i den djungeln.
Hinge!
Ska ge den en chans efter jul ❤️❤️
Nej tinder! Prova båda?? tycker personligen att tinder är bättre haha
Jag lever tillsammans med en man som absolut inte vill ha barn. Så ge inte upp, det finns fler. Dessutom så tror jag att du tittar med ”elaka, kritiska ” ögon när du ser dig själv i spegeln. Var snäll mot dig själv.
Det låter som att du har haft det kämpigt. Även om du inte tror det så är du fin som du är, oavsett hur du ser ut, och du är värd att få träffa någon som tycker om dig för den du är. När jag ser något på min kropp som jag inte tycker om så försöker jag tänka på att min kära lilla kropp ändå gör så gott den kan för att jag ska överleva och må bra. Varje liten cell i min kropp jobbar för fullt för att just jag ska hålla mig vid liv, hålla mig varm, frisk, trygg, mätt och utvilad. Då gör det inte så mycket om det hänger lite här och där, när man tänker på hur fantastisk kroppen är. Trots att jag har kronisk ryggsmärta och en del andra skavanker.
Ja det har varit kämpigt och är fortfarande kämpigt då jag mår sämre nu. Jag försöker också tänka så men ibland så dyker spökena upp och jag blir ledsen. Men är nog också för att jag inte kan göra sådant som jag egentligen vill göra eftersom sjukdomen tar över och då känner jag mig helt och hållet värdelös. Tack för jättefina ord – de betyder mer än du tror ❤️❤️❤️
Förstår det, och det är okej att känna så såklart så hoppas du inte skuldbelägger dig själv för att de tankarna dyker upp. Var snäll mot dig själv, du är värd det och mer därtill. Stor kram till dig ❤️
Stor kram tillbaka ❤️❤️❤️
Att hitta ett schampo är ju verkligen en djungel.
Jag har tunna hårstrån men många enl frisören.
Ser fett ut samma dag som jag tvättat det när det gått några timmar.
Tycker att det känns fett i hårfästet också, känns extra flygigt och trist vintertid
Någon som kan tipsa om ett bra schampo som passar den beskrivningen?
Redken mint-schampot!! Eller något liknande schampo mot fet hårbotten, det gör verkligen skillnad!
Tack för ditt svar!
Vad tänker ni om Underbara Claras syn på att vägra reklammarkera vissa av sina inlägg, trots att det är uppenbart att det är reklam för sina böcker som hon gör? Hade hoppats att Camilla skulle skriva ett inlägg om detta eftersom Clara gick åt henne i sin text.
Barnsligt. Är det så jobbigt att sätta dit en reklammarkering?
Tycker att hon hade riktigt tråkig attityd i inlägget och kommentarerna. När hon fick lite mothugg på just tonen började hon raljera om att kvinnor aldrig får vara raka och skriva utan omsvep och smajlis. Onödigt.
Har börjat störa mig väldigt på UC på sistone så nu har jag bestämt mig för att sluta läsa bloggen. Vet inte varför det ska vara så besvärligt att reklammarkera heller. Kanske hon hoppas på bättre försäljning av boken om hon inte reklamarkerar.
Varför skulle den sälja mer utan reklammarkering? Ologiskt ju.
Jag är nästan hundra procent säker på att jag läste ett inlägg om det på den här bloggen, men nu när jag bläddrar bakåt i arkivet finns det inte kvar. Undrar varför?!
Det är ju ofta många frågor här om graviditeter och barn, vissa frågor återkommer ofta så jag tänkte att det vore en fantastiskt affärsidé med en sida som bara inriktar sig på detta med familj. Med artiklar och forum där man kan få svar på allt, prata med andra föräldrar och kunna finna en gemenskap. Har ni något tips på namn? Jag tänker något med barn eller familj så man lätt hittar.
?
Kan man inte bara banna allt som har med barn, amning, graviditeter, barn med diagnos osv på den här sidan. Det finns ju så mycket andra communitys för det.
Jag förstår inte varför det är så provocerande, haha? Det här är ju ett öppet kommentarsfält där man kan prata om precis vad som helst. Att det skrivs mycket om familj, barn och graviditet på just det här forumet visar väl bara att det finns ett intresse för det? Om man tycker att andra ämnen är mer intressanta kan man ju själv starta en diskussion. Varför inte bara låta bli att läsa det som inte intresserar en? Det här ämnet verkar ju uppenbarligen engagera många andra. Finns ju massor som skrivs om här inne jag tycker är ganska ointressant, är ju bara skrolla förbi det. Varför stör det så många? Är ju inte så konstigt att många skriver om det, är en stor del av mångas liv. Precis som dejting eller jobb etc.
Det stör väl för det finns ett stort forum till dessa människor. Det är samma frågeställningar hela tiden. Är det ett stort intresse för så många är väl det andra forumet en guldgruva.
Och är man intresserad av kändisskvaller så är Flashback proppfullt av det. Men det betyder ju knappast att man inte får diskutera sånt här också. ??♀️
Fortfarande inte samma sak. Ni fortsätter slå men ni träffar aldrig.
Enligt vem? Dina personliga åsikter?
Nej, för ni drar upp helt andra saker. Har inte ens fått en bra anledning varför ni inte vill hänga där. Låt mig gissa, bara massa hysteriska mammor som tror sig veta bäst? Hmmm….
Det är ingen som försöker slå. Det är bara märkligt hur provocerande det kan vara. Fullt förståligt att man tycker det är ointressant, men att bli så provocerad och irriterad av att andra människor väljer att prata om ett ämne (i ett kommentarsfält där det är fritt att prata om det man vill) är bara lite svårt att förstå. Spelar ju ingen roll om det finns andra forum för just familjeliv – man kanske föredrar detta? En fördel med det här forumet är ju att man får respons direkt. Kanske är något man vill diskutera här och nu. Har ingen koll på familjeliv men skulle inte tro det inte är samma snabba diskussioner där.
Förstår inte varför det är så provocerande att man inte vill ha ett familjeliv till?
Jag hoppas att någon uppfinner en smart funktion så att man slapp läsa det man inte ville. Typ att man kunde välja att hoppa över eller rulla förbi på något sätt.
Välja att hoppa över är enkelt.
Swoooosh
Inte alls. Fattade hela din kommentar. Att du du Inte fattade tillbaka…jadu???
Man kan kalla det för att ”scrolla”, t ex.
Ja, en magisk funktion i hjärnan som gör att man vet vad nästa kommentar handlar om så man inte börjar läsa. Det tror jag dock är omöjligt. Men fin tanke!
Forum har rubriker som gör att man kan välja att fortsätta läsa eller inte…
Det här är inget forum. Det är ett kommentarsfält.
Är det sant? Det hade jag missat…..
Tur att du vet nu då.
Folk med barn har väl tusen andra kanaler att ventilera sånt här på? Tex barnmorskor, mammagrupper, andra föräldrar de kommer i kontakt med, familjeliv.se osv osv. Varför även här?
För att mammorna har ett omättligt behov av uppmärksamhet och bekräftelse…
Mammor vill också bara prata om sina barn, tveksamt om de verkligen hänger här för skvallret.
Men såhär kan man multitaska. Följa flera olika diskussioner, kanske är man intresserad av annat än barn också. Så slipper man hoppa mellan olika appar.
Det är inte jobbigt att hoppa mellan två flikar. Av vad som framkommit här skulle jag säga att det är lättare än att hitta ”bästa vagnen” eller hur man får ett barn att somna lättast.
Jag tror det finns en yrkesgrupp som heter psykolog också som man kan gå till om man har problem och är deprimerad. Vården finns som man kan fråga om olika antidepressiva mediciner man tar. Prata med din kompis om du är kär i en kollega.
Det är inte samma sak. Handlar om en gemenskap och att prata med såna som är i samma situation. Hade det funnits stora forum som handlade om just dessa saker så är din kommentar rimlig, men nu faller den platt. Då kan ju alla föräldrar kontakta barnmorskan annars. Men bra försök.
Att sitta och prata om graviditeter, förlossningar och småbarnsliv med de som har samma erfarenheter känns betydligt mer naturligt och sunt än att fråga anonyma främlingar om sina hälsoproblem.
Okej, om du känner så har jag ett fantastiskt forum att berätta för dig om…
Intressant att du känner dig obekväm med att främlingar ska hjälpa varandra med hälsoproblem med när det gäller barn är det helt okej.
Så fascinerande och roande att detta provocerar så mycket. Varje öppet spår har mellan 300-500 kommentarer och sjävklart kan inte alla vara intresserade av allting. Är ordet fritt så är det, bara att acceptera. Personligen är jag noll intresserad av eller kan relatera till alla dessa otaliga ”jag är kär i min kollega” inlägg. Men det dras ju upp i tid och otid så uppenbarligen resonerar många annorlunda. Vill man ha mer av andes ämnen här så bidra med det själva då, vad är problemet?
För att det är samma frågor hela tiden. Kom med något nytt och intressant kring barn (lycka till) så lovar jag att jag kommer ta lite lättare på det.
Om du inte kan ta lätt på det som skrivs i ett anonymt kommentarsfält så ligger garanterat problemet hos dig.
Men dra då?
Har haft munsår i typ 3-4 veckor som inte vill ge med sig. HUR blir man av med det? Har testat anti salva och använt ca 1 gång per dag men fungerar ej.
Direkt när du känner att det börjar ”pirra” och ett utbrott är på gång – på med musårsplåster! Sedan har du det konstant, sover med det och allt. Du får byta plåstret var 6-8 timme eller direkt på morgonen när du sovit. Oftare om det korvar ihop sig lite och släpper in luft på munsåret.
Det är fan det enda som hjälpt mig att hindra stoooora utbrott. Då går munsåret över på 5-6 dagar, med plåster. När själva blåsan är borta och det bara är ett sår så kan du sluta med plåster, låta det torka ihop och bli en sårskorpa som läker.
Innan jag upptäckte detta (konstant plåster för att strypa syret till blåsorna) såg jag någon tråd på Flashback där man testat sådan acnekräm. Det ska inte vara på läpparna egentligen men det hindrade också munsåret mycket bättre än vectavir och det där andra medlet på A. Slutade med det pga blev gravid och har ammat barn till och från i 7 år (har tre ungar ?).
Det viktiga är att attackera munsåret så fort du känner pirret.
Tack för ditt svar ?
Hur sover du? När jag hade sömnproblem så hade jag ett munsår som aldrig gav med sig. När jag fick ordning på sömnen försvann det efter nån vecka.
Men menar du att blåsorna inte torkat på fyra veckor, eller kommer nya munsår hela tiden? Eller är det snarare att såret som blir när blåsorna torkat inte riktigt vill läka?
är det första gången du får det? första gången brukar det pågå lite längre, får du det igen sen så försvinner det fortare!
LYSINE!!!!!!! Hade munsår var och varannan månad och haft hela livet. Nu tar jag 1 tablett Lysine 1000mg 3 gånger per dag så fort jag känner pirret. OCH MUNSÅRET kommer knappt och försvinner på 1-2 dagar. Helt otroligt och helt chockad att ingen annan pratar om det. GAME CHANGER!
Är du säker på att det inte är något annat, t ex svinkoppor? Annan behandling isåfall.
Sen jag började äta kosttillskottet Lysin får jag inte munsår trots nedsatt immunförsvar
Jag har hamnat i en sån tröttsamt ond spiral, och det är att allt negativt äter upp mig inifrån, och det är som att jag verkligen bara ältar och ältar och mår dåligt, över saker som faktiskt egentligen inte har någon betydelse? Jag mår piss på jobbet, och det äter upp mig i negativa tankar på vardagarna. Det är komplicerat med min familj med bråk, missförstånd, kort och tråkigt beteende mot varandra osv osv. Jag kände bara idag ”jag orkar inte mer, varför ska det alltid vara något negativt att fokusera på, kan hjärnan bara få sinnesfrid” Och egentligen innerst inne vet jag att det är skitsaker och så sjukt onödigt att lägga både energi och tankeverksamhet på, men jag har inte verktygen i mig att skjuta allt undan och fokusera på det som är bra. Jag har en egen familj med en underbar charmig tvååring, och en sambo som är bäst. Men hur kommer man över ältande och att sluta bry sig om annat och andra hela tiden? Liksom det finns mycket positivt i livet, men det negativa tar över?
Jag har typ inga tips men måste säga att jag känner igen mig mycket. Nyligen pratade vi på jobbet om vilket år i livet som varit det bästa och det slog mig att jag knappt kunde komma på ett bra år? Kändes som om alla år i livet som varit bra också hade någon mörk händelse. T.ex. 2018 var toppen gällande relation och karriär men mitt älskade husdjur fick en kronisk sjukdom… Ja så känns typ alla år för mig. Kollegorna listade massor av kul år de haft. Insåg att jag verkligen har svårt att se det positiva och bara fastnar på det som är negativt. Känns så jäkla trist? Och förklarar varför jag varit deprimerad i perioder… Ville mest säga du inte är ensam. Hoppas du får bra tips! Jag har blivit hjälpt av terapi och självhjälpsböcker men behöver jobba mer på det…
Du väljer ju vad du vill att din hjärna ska fokusera på… Menar inte att du ska ”se positivt på allt” men mer att du kan välja att lägga massa tid på att gräva ner dig i spiraler av oro och negativa tankar (allt blir ju bara värre ju längre man håller på, eller hur?) eller att till exempel begränsa tiden som du oroar dig och sen fokuserar du på något helt annat. Finns massa verktyg, går säkert att googla annars är ju terapi aldrig fel.
Hej! Någon som har testat eller sett en plastjulgran ? från jula (ekvip) eller blomsterlandet?
Söker en som är hög men inte för bred. Och utan belysning. Och som gärna ser någorlunda äkta ut.
Tacksam för alla tips ?
Jag köpte en Ekvip utan lampor för några veckor sen, tycker den är jättefin.
Har en spdan och modellen där lamporna sitter i. Älskar granen, väkdigt värd sina pengar ?
Någon här som går eller har gått på de nya gå-ner-i-vikt-medicinerna? Jag undrar bara hur mycket pengar ni behövt lägga per månad? Satt och sökte lite igår på bland annat mou*ja*o och fattar jag rätt att dosen man ska stå på under längre tid kostar typ 5000 kr per månad?! :/ Känner inte att jag har råd med den summan men samtidigt fick jag ett sånt jäkla wake up call i helgen när jag såg foton på mig själv på fest. Jag är verkligen enorm… Men vettefan om jag kan droppa 20 kg på egen hand. Alltid misslyckats när jag försökt gå ner förr och då hade jag bara typ 5 kg jag behövde bli av med…
Tror att de funkar så länge man tar dem men när man slutar så ökar vikten igen, så det blir otroligt mycket pengar i längden. Du har inte provat att kontakta dietist istället?
Men jag tänker att om man går på en sådan medicin under 9-12 månader så lär man både kropp och hjärna att en normal portion är 400 kcal och inte 800 kcal som man vanligtvis har tryckt i sig. Jag blir alltid så jäkla hungrig när jag försöker gå ner i vikt, men vet ju att när jag kommit över tröskeln och börjat vänja mig så är det inte lika illa. Det är ju lite så man blir fet? Man äter lite mer hela tiden och till sist är man van vid att en portion är jättestor.
Tack för tipset men jag vet precis hur jag ska äta för att gå ner, klarar bara inte av det pga hungerskänslor och sug. 🙁
2000 kr/mån. 1000 för medlemskap hos Yazen och lika mycket för Ozempic. Det bästa jag gjort!
Instämmer! Har gått ned 15 kilo utan särskilt mycket ansträngning och är nu tillbaka till att vara hyfsat smal. Jag har räknat kalorier men inte varit hungrig eller sugen på mat eller alkohol.
Drömmen! Fy fan vad skönt det vore att slippa vara hungrig hela jävla tiden!
Men jag har förstått det som att O är restnoterat på alla apotek? Medan Mo*nja*o går att få tag på? 2000 kr hade jag kunnat lägga, absolut, men inte mer såsom min ekonomi ser ut nu…
2000 kr/mån. 1000 för Yazen och samma för oz*mpic. Det bästa jag gjort!
Jag har provat Ozempic via Yazen, kostade 2000kr i månaden. Använde det i 7-8 månader och det funkade absolut, gick dock inte ner massor som en del verkar göra. Sen blev jag tyvärr tvungen att avsluta då det blev för dyrt och då gick jag upp igen..
Det kan du! Har själv gjort det, så visst går det. Men det är ingen quick-fix. Börja med att analysera vad som orsakat din övervikt. Oavsett vilket sätt du gör ner i vikt kommer du att hamna tillbaka i övervikt om du inte tar tag i grundproblemet.
Tack, klokt svar! Jag har gjort mycket arbete kring det där. För ett antal år sedan var jag tyvärr i hetsätningsträsket men lyckades ta mig ur det. Har mycket sundare syn på mat dag. Kan absolut överäta typ kakor men inte på den störda nivå som för 10 år sedan. Och nu är det mest för att det är gott som jag tar en extra kaka, förut var det helt klart för att döva känslor eller skada mig själv nästan… Tror tyvärr min kropp är väldigt van vid stora portioner och mycket snask. Äter lika mycket som min 183 cm långa man och jag är liksom 160 cm… Hade hjälpt mig mycket att kunna stänga av den där hungern som går igång så fort jag minskar på kaloriintaget…
Testat Rybelsus (tablettform av Ozempic) som kostade 2000 kr/mån. Mådde SKIT. Aldrig mått så dåligt. Fick avsluta behandlingen och efter en vecka mådde jag bra igen. Hade gärna sett att det funkade pga jojobantat hela livet och orkar inte mer, men biverkningarna var hemska.
Har tagit Mounjaro i snart 12 veckor och hittills gått ner 15 kilo. Superbra verkligen. Kostnaden är ju vad den är men m tanke på att jag knappt har någon matkostnad längre så känns det ändå helt ok. Mycket att jobba på själv under tiden för som sagt antingen tar man sprutor och betalar under 2-3 år för att sakta minska dosen eller så tvingas man börja äta bättre och mindre mat per portion. Har tidigare ätit stoora huvudmål men ändå hungrig stax efter ändå. Hjärnan ropade efter något smaskigt hela tiden. Nu har jag så mycket tid över till annat när jag inte står med huvudet i kylen och glor all ledig tid.
Känner igen mig så mycket! Jag har alltid varit en gottegris, men senaste åren har det ballat ur. Har tyvärr vant min kropp och hjärna vid att jämt få mat och snask, så blir ju vrålhungrig om jag någon gång äter en enkel tomatsoppa till lunch istället för en rejäl burgare liksom… Så trött på det, så trött på att jämt tänka på mat.
Vet att det är lite flummigt/abstrakt/subtilt och you name it, men hur ofta har ni verkligen fått en magkänsla som visat sig stämma?
Både dålig magkänsla, men också tvärtom – dvs att en situation verkat hopplös, men att ni ändå inte ens stressat upp er för att magkänslan sagt att det ordnar sig?
Jag är nämligen i en sådan sits nu. En situation ser nattsvart ut men jag är kolugn (och jag brukar vara lättstressad i vanliga fall) och har bara en jättestark känsla att allting inte är som det verkar och att den här situationen inte alls är nattsvart.
Vet dock inte om det är en sann magkänsla eller om min hjärna bara försöker få mig att leva i förnekelse, haha.
Har ni några egna stories att bjuda på på ämnet? ?
Jag läste en bok på engelska ’The Power of Now’. Där står det man ska ALLTID lita på magkänslan över hjärnan (sida 22). Oftast tror vi att hjärnan berätta ’sanningen’ men det är falsk. Läs boken, den är riktigt bra!
Tack för tips, ska läsa den ?
Magkänslan har nästan alltid fel förutom när du har erfarenhet som gör att den har något att bygga på.
Oj, det är inte alls min erfarenhet. Varje gång som jag har fått en magkänsla kring något så har det i stort sett alltid stämt, även när jag inte har haft någon erfarenhet kring situationen.
Min magkänsla stämmer alltid. Men kan bero på att jag är snart 40 och lärt mig av livet.
Kille nr 3 på kort tid som inte har skrivit/fyllt i på tinder att han har barn. VARFÖR?
Matchade med en skitsnygg, han skrev, verkar trevlig och det var första gången på länge som jag kände att jag var intresserad av att skriva vidare. Men så nämner han sitt barn. Gaaahhhh. Jag vill inte bli bonusmorsa.
Varför gör killar så? Gör tjejer som har barn också det, låter bli att skriva att barn finns?
Förstår dig ?????
Skönt, haha, vi är fler!?
Jag tror killarna 1. inte tar hela grejen seriöst. 2.Väljer att inte nämna det för att de eventuellt inte ska bli bortvalda för det. Som vanligt är det ”lättare” för tjejer att få matchningar än killar, så många försöker öka chanserna med att inte nämna eventuella negativa saker, som barn kan vara.
Men det suger såklart. Personligen hade jag blivit avtänd direkt av att han inte var ärlig. Ska du va farsa så var en stolt en, inte en som gömmer sig i garderoben.
Ja har hört det, att det är för att chansen att få matchningar minskar. Många tror jag dock tar det seriöst, inte alla såklart. Men fan, det är så störande.
För ett tag sen försökte jag ha överseende med det, men det gick inte. Han vävde in sitt barn i exakt allt han pratade om. Och det är väl positivt på sätt och vis, då får man väl anta att han är en närvarande förälder, men det är inte barnet jag skriver med=vill lära känna killen först och inte, typ, veta vad barnet fick för betyg i matte.
Men jag vet ju liksom inte ens om jag vill ha egna barn, så jag tycker det är fult att hålla undan informationen, blir på nåt sätt som att de antar att alla är glada i barn. (hatar inte barn, men det är inget som passar i mitt liv just nu).
Skrev med en kille som sa att han inte berättar det på en gång för 99% av alla slutar svara då.
Ja det har jag också hört. Och jag har varit den som slutat svara. En råkade jag visst t.o.m träffa? vi satt och spelade tv-spel (visste vid det laget att han hade barn, även om det tog nån vecka innan han sa det, minns inte varför jag ens gick med på att träffa honom) och rätt som det var kysste han mig och satte sig med bekvämt så han kunde luta huvudet mot min axel och så sa han ”vi har matchat förut men du dissade mig”. Det fanns något bekant över hans profilbilder när vi matchade andra gången men det kopplade aldrig att vi hade skrivit innan. Så då, när han sa det, förstod jag att jag nog måste dissat honom för att han berättade om sina barn?
För att de skulle bli bortvalda direkt. Lättare att få en tjej att stanna om man har skrivit länge och klickat. Då finns det ändå en chans att hon ”accepterar” att han har ett barn.
Rätt Fult gjort dock???
Ja, tycker jag också. Finns ju rimliga saker man kan vänta att berätta med men just barn är en sån stor sak som verkligen påverkar den andra.
Tjejer döljer också barn. Tingelinn t ex
Märkligt. Känns som en jätteviktig sak att berätta, borde ju stå i presentationen…
Ja det finns t.o.m så man kan fylla i tex ”har barn”, har barn och vill ha fler/vill inte ha fler, om man inte har barn, inte har bestämt sig etc..men det gör uppenbarligen inte alla☹️
på hinge ja, inte på tinder
Jo det kan man.
just därför!! annars hade du förmodligen inte matchat eller skrivit! hände mig med att jag pratade med en kille i flera dagar som jag tog för givet att han inte hade barn och så visade det sig att han hade en 10-åring..
Nä fattar ju det egentligen, men det är inte schysst? hur gjorde du, fortsatte du skriva och kanske t.o.m träffade killen?
fortsatte skriva och träffades en gång! dumt dock för kände hela tiden att jag inte vill va styvmamma till en 10-åring! jag är 31 så tycker tyyyyp att jag var för ung för att ens kunna vara hennes ”mamma”.. det föll tillslut dock på hans uppträdande på dejten, inte barnet ?
Var också med om det en gång. Tog det vidare med en kille (alltså vidare till att prata i telefon och via sms) och vi pratade i en månad innan det kom fram att han hade barn..Tappade orken direkt, för när det har gått en månad så har han AKTIVT döljt det i en månad. Ett helt barn, liksom, har han bara låtit bli att nämna. Så när vi pratade om vad vi gjort under dagen, så ba ”glömde” han nämna allt han hade gjort kopplat till barnet som han hade varannan vecka. Slutade prata med honom direkt. Känns lite psykopat beteende att sitta i en månad och aktivt dölja en hel mini människa du tar hand om.
Om de inte nämner de i profilen så är det ju som att dom döljer den en gång sen blir det bara på rutin eftersom man inte uppdaterar sin profil så ofta.. men fortfarande skumt att inte nämna en enda gång sen när man pratar.
Nä, det ska stå i profilen om du har ett barn du har vårdnaden av. Punkt. Helt sinnes att dölja en sån sak.
En månad, wtf?!
Killen jag nämnde ovan som pratade om sitt barn hela tiden..haha, gick in på hans profil nyss bara för att se om han hade skrivit eller fyllt i att han har barn. Det har han inte – under familjeplaner står det ”har inte bestämt mig än”, ööööh???
Någon här som lider av misofoni? Jag har inte fått någon diagnos men allt stämmer in på pricken. Har kunnat ha mildare besvär av det så länge jag kan minnas men nu senaste året har det nästan tagit över hela mitt liv. Jag mår så dåligt av det att jag ibland bara vill ge upp. Det är min mamma som triggar det allra mest och jag har inte samvete att berätta för henne hur dåligt hon får mig att må, hon kan ju inte hjälpa det och jag vet att hon hade mått jättedåligt om hon visste. Känner mig helt fast i detta och vet inte vad jag ska ta mig till…
Hur triggar hon det? Låter hon mkt/illa? Du måste ju kunna prata med henne så hon anpassa sig runt dig.
Hon andas nasalt. Antagligen inget som någon annan märker, men jag hör inget annat än det. Nej jag kan absolut inte säga något till henne, antingen kommer hon bli irriterad och inte ta det på allvar eller så kommer hon må dåligt över det
Jag får det jätteofta åt båda hållen.
Jag med.
Det är så jobbigt
Lol,senaste säsongen. Någon som vet var Eva röses jeansbyxdress är från?
Någon annan som fått diagnosen Lipödem?
Berätta!
Kolla Fia andeberg på Instagram. Hon har de och skriver mycket, tipsar osv ?
Tack, det ska jag!
Emma och nu står det helt still med efternamnet. Hon bloggar och poddar, brunett, runt 40 år, kommer från Sundsvall eller liknande stad, har i alla fall tidigare jobbat för tidning i Stockholm, 2-3 barn och har pratats om i kommentarer ibland. Hon fick diagnosen i alla fall!
Björn Frantzén <3 Bianca Ingrosso
vadå vadå vadå?
Berätta mer!!!
Är det någon här som har erfarenhet av smink från Makeup Mekka?
Jag beställde där ifrån under black friday på ren chansning. Men vet eg inget om dem. Inga av de svenska sminkinfluenserna jag följer använder det sminket. Så då börjar jag fundera på om det är ett B märkessmink typ, eller? Någon som vet nåt?
Många jag följer gör samarbeten med dem men sen använder de inte deras produkter ändå när de gör sina get ready with me..? resultatet när de sminkar sig i sina reklamvideor blir bra i alla fall. Vet en som använder deras smink: min kusin och hon är nöjd.
Som med så mkt annat de får o inte använder. Helt galet. Men bra att resultatet blev bra iaf. Det är ju det som är det viktiga. Tack för svar ☺️
Fast hur tänker du nu? Tror du att dom måste använda allt dom gör reklam för?
Supernöjd med de flesta produkterna därifrån. Älskar deras foundation som är lite liknande Caias serum – köpte för 30 kr på Black Friday ? bra ögonskuggspaletter också!
Tack för svar!!
Jag är en tok i blushes så gick totalt bananer på det. Har testat färgerna på armen o de var sååå fina. O så köpte jag deras julkalender. Tyvärr verkar jag va allergisk mot rollen med highlight. En del produkter verkar min hud inte gilla o jag vet inte varför. Jag blev röd o det började bränna o klia så fort jag testade den på kindbenet. Så den får någon annan lycklig sate ta hand om. För fin var den!
Har du någon mer favorit där ifrån?
Jag behöver hjälp!
Jobbar i offentlig förvaltning och har flera arbetsområden samtidigt som jag ofta får sidouppgifter som behöver lösas ut snabbt. Men nu tar det stopp för mig, det är som att det låser sig när jag ska göra vissa saker, jag klarar inte av det. Har gått så långt att jag ignorerar mejl från vissa personer och prokrastinerar något enormt. Inget jag gör blir bra. Privat har jag helt tappat mina träningsrutiner (från 4ggr per vecka till ingen), äter skit och sover länge eller inte alls.
Hur berättar jag för min chef att jag behöver att någon annan tar över vissa av mina uppgifter? Särskilt som han är arbetsnarkoman och även vissa av mina kollegor (som också redan drar en del av mitt lass, även om ingen säger det högt). Känner mig sämst, korkad och inkompetent.
Du är absolut INTE sämst, inkompetent eller korkad. Utifrån det du beskriver har du blivit utsatt för för hög arbetsbelastning under för lång tid, det låter som att du är på (mycket god) väg att bli utbränd. Vet att det är lättare sagt än gjort men försök strunta i vad din chef eventuellt kommer tycka om att du tar upp det här. Du berättar för honom rakt upp och ner hur du mår, hur det är och vad du behöver. Det är hans uppgift och ansvar att se till att personalen mår bra och har en rimlig arbetsbelastning. Har ni någon företagshälsovård kopplad till er skulle jag även råda dig att kontakta dom. Ta hand om dig!♥️
Tack snälla för fina ord. Jag förstår att det är det jag behöver göra. Det är bara så djävulskt när man efter några timmars effektivt arbete känner motivation och att man klarar av det innan nästa dipp kommer. Oavsett är det en ohållbar situation som måste lösas.
Någon som har Socialblade och kan kolla upp vad det står för siffror idag på Gabjoss? Tror min har flippat ur eller så är det en bugg.
Jag har sådan ångest. Mår verkligen dåligt. Vad gör man när allt känns såhär
Söker hjälp. Ring VC imorgon och be om en samtalskontakt.
Chatta med HC eller boka tid via Mindler. Jag har också jättemycket ångest & mår dåligt nu. Vill bara skriva det så att du förstår att du inte är ensam.
Hon startar en massa karriär som inte leder nånstans, artist, komiker, you name it. Hon har inte vad som krävs för något av det. En mycket märklig ”feminist” för övrigt, som lever på sin mans pengar, hemmafru, och som bara glider runt som en lyxhustru och gör vad som passar henne.
Är inne på Hanna Fribergs senaste vlogg, 5 min in och det slår mig att Lojsan har en sån attityd mot Hanna. Tonen och blickarna känns allt annat än vänliga. Har ändå uppfattat deras vänskap som genuin och äkta? Vid ett tillfälle när Lojsan ska köpa en kaka på ett café så frågar Hanna ”får jag smaka en tugga?” Tittar Lojsan på henne som att hon är helt bakom flötet och säger ”du kan köpa din egna.” Haha. Känns som att
Många influncer bara har ”vänner”.
Ja i deras vänskap känns det som att Lojsan har kontrollen och är över Hanna, i andra relationer verkar Hanna vara den som kan vara så. Men den tonen har hon aldrig mot lojsan, som hon tex hade mot Stella. Tror hon verkligen ser upp till henne och hennes status.
Ja det var inte bästisar re-unite känsla direkt
Den skumma tystnaden efter frågan ”Jobbar Emelie Feola fortfarande för Bianca” i avsnittet ”Vi grillas: Camilla svarar på frågan om varför hon skyddar hatade influencers”.. Vad hände där? Har helt missat och vi fick ju (trots att ni sa att ni skulle svara på allt) inget riktigt svar!