Öppet brev till Katrin:
Hej Katrin,
Jag gör nu ett tappert försök att förklara för dig hur min hjärna fungerar. Vi som har ADHD fungerar nämligen lite annorlunda när det kommer till tid. I vår värld finns det bara två lägen: NU och INTE NU. Säger du till mig att “det här ska vara klart senast nästa vecka”, så hamnar det i “INTE NU”-kategorin och försvinner helt från radarn (om jag inte skriver upp det på flera olika ställen). Sen plötsligt, när “INTE NU” håller på att bli “NUUUUU!!!!!!”, då får jag panik och kör ALL IN i sista sekunden.Det är inte för att jag är lat eller inte bryr mig – det handlar om hur jag fungerar och hur jag faktiskt självmedicinerar mig. Adrenalinkicken jag får av paniken liknar nämligen medicinen jag tar regelbundet för att hantera min ADHD. Men folk som inte fattar det här tolkar det som att vi med ADHD bara är slarviga eller inte bryr oss.
Och visst, jag kanske inte alltid är bäst på att ha ordning eller vara i tid, men att sätta allt fokus på det är bara dumt. Samtidigt är det oftast jag som hittar på de galna, roliga idéerna för oss och våra barn – de där grejerna som ibland kan göra skillnad på riktigt.
Du ser hela världen i svart eller vitt, bra eller dåligt, kul eller tråkigt. Och du är ju så fokuserad på tider, planering och struktur. Du har också en extremt begränsad förmåga att tänka kreativt. Att passa en tid är så viktigt för dig.
Vi är verkligen otroligt olika, du och jag – som yin och yang. Jag säger inte bara detta till dig, Katrin – jag säger det till alla där ute. Kanske någon har en person med ADHD på sitt företag. Släpp då lös oss ADHD:are lite! Låt oss vara sena och lite stökiga ibland – det är ju där magin händer.
Det var garanterat någon med ADHD som uppfann elden, hjulet, flygplanet, fallskärmen, elektriciteten och dynamiten. Många har varit sena och många har dött på kuppen. Men det är vi med ADHD som driver utvecklingen framåt i samhället. Vi behövs. Annars står det still – även om vi kommer lite sent.
Så, är du i lag Bingo eller lag Katrin? // Bingo Rimér
Bortsett från att jag inte riktigt förstår varför det här behövde bli ett öppet brev från Bingo till Katrin, så är innehållet i inlägget intressant.
Bingo skriver att visst, han kanske inte alltid är bäst på att ha ordning eller komma i tid, men att sätta allt fokus på det är bara dumt. Han menar att det oftast är han som hittar på de galna och roliga idéerna för dem och deras gemensamma barn – de där grejerna som verkligen kan göra skillnad.
Vidare skriver han att Katrin ser världen i svart eller vitt – bra eller dåligt, kul eller tråkigt. Enligt honom är hon så fokuserad på tider, planering och struktur att den har en begränsad förmåga att tänka kreativt, och att passa en tid verkar vara det allra viktigaste för henne.
Bingo vill veta om följarna är Team Bingo eller Team Katrin i den här frågan och det är hugget som stucket i kommentarsfältet, där en del ifrågasätter Bingos agerande då barnen och deras vänner kan läsa inläggen.
Vilken ringhörna ställer du dig i?
Bingos? Eller Katrins? Eller ingen hörna alls?
Föregående inlägg 
Fast.. det han missar är ju att det drabbar motparten negativt om han inte kommer i tid eller gör saker i tid? Varför ska folk anpassa sig till hans adhd om han inte ens kan visa respekt för andras tid?
Helt rätt!
Men adhd gör ju att han har svårt med vissa saker, som du tydligen tror är lätta för alla ”bara man vill”.
Han kräver ju bara respekt för sina egenskaper och inte för den andres egenskaper. Många med diagnoser gör det. Ni måste respektera att jag har svårt att komma i tid för det är min diagnos. Min diagnos är att jag vill att du kommer i tid och att du gör vissa viktiga saker. Respektera det.
Suck. Det är inte en diagnos att du vill att man kommer i tid. Det som att säga att jag som inte har cancer förtjänar extra hänsyn för att jag inte har cancer.
Hur tänkte du där? Jag är inte perfekt när det kommer till att passa tider. Ändå avskyr jag när andra inte kan passa tider, för det är respektlöst. Det är inte ok att slösa på andra människors tid oavsett om man har en diagnos eller inte.
Jag har ADHD och är tvärtom. Jag är för tidig alltid. Blev rasande när andra var sena. Sedan läste jag en bok skriven av en terapeut om hur man kan bli lyckligare. Felet man ofta gör är att man har massa inbyggda regler som man följer, och sedan blir arg och kränkt när andra inte följer. Problemet är att alla människor har olika regler. Många tycker inte att det är viktigt med tid, de blir heller inte arga om andra inte är i tid och är därför inte ute efter att inte respektera andra när de kommer försent. Det kändes logiskt och genom att börja tänka så har jag kunnat lägga ifrån mig mycket irritationer i livet och lägga ner tid på sådant som gör mig glad.
Och angående ADHD så är det en funktionsnedsättning. Precis samma sak som att bli sur på en halt person att för att den inte kan springa.
Att bli arg för det vi inte klarar av, hjälper ingenting. Vi blir inte av med vår funktionsnedsättning för det.
Jag har levt ett helt liv med att bli kallad slarvig och glömsk och det enda det har gett mig är ett stort självhat. Varför kan jag inte bara få vara normal? Det är utanför min kontroll och jag gör verkligen mitt bästa.
Team Bingo.
Riktigt bra skrivit. Tar med mig din terapeuts ord. Passar oss alla att ha med sig i livet.
Det är en FUNKTIONSNEDSÄTTNING och inget han väljer. Ska det vara så svårt att förstå?
Jag har samma funktionsnedsättning och har lärt mig strategier för att hantera det så det inte drabbar min omgivning.
Och för vissa av oss så finns det inga strategier som fungerar. //en tidsblind adhd:are som till och med fått professionell hjälp och hjälpmedel för skiten
Förväntar du dig av andra att dom ska vara ok med att du dyker upp lite som det blir? Känner du dåligt samvete över att låta folk vänta på att du ska dyka upp? Blir du sur på dom som säger ifrån och inte köper att du skyller det på din diagnos? Blir du sur när människor inte vill vara med dig för att det inte går att lita på dig?
Svarar såhär:
Vi med ADHD är INTE känslolösa.
Jag blev utredd när jag sökte vård för depression och självmordstankar.
Jag lider av ett extremt dåligt samvete gentemot min omgivning. Jag har levt ett liv med extremt självhat för allt jag inte klarar av.
Detta är inte bara gentemot andra utan även mig själv. Även jag själv råkar alltså illa ut pga min funktionsnedsättning. Jag har valt att leva barnlös för att jag skulle bli världens sämsta förälder. Jag håller på att tappa mina tänder för att jag glömmer att borsta tänderna. Det är så extremt skamligt att ens skriva och jag tänker på det minst 10 ggr om dagen, men ändå glömmer jag ofta. Det är det som är diagnosen. Jag har grav adhd och har svårt att hitta strategier. Jag lyckas i kortare perioder men så fort något oväntat händer så fallerar allt som ett korthus. Det är hemskt med denna vidriga diagnos och hur arga folk än blir på mig så är det ingenting mot ilskan och hatet jag har mot mig själv.
Försöker hela tiden kompensera med annat.
Varför tror du jag har noll empati? Jag är inte psykopat, jag har adhd
För att du själv är psykopat.
????
Jag har KONSTANT dåligt samvete över att jag inte kommer i tid. Det är så jävla fucking jobbigt, hade jag inte brytt mig hade jag väl ändå aldrig sökt hjälp för den biten? Fattar inte hur svårt det ska vara att förstå. Jag gör precis ALLT, jag sätter larm, jag skriver detaljerade scheman, jag går upp tidigare än jag måste, jag använder mig av hjälpmedel ni inte ens vet om existerar och trots det så blir jag några minuter sen. Det är tidsblindhet, man har _noll_ uppfattning om tid. Jag kan inte ens ge dig ett exempel på något som tar 20min att göra för det kan kännas som 2h för mig.
Det här är mitt största adhd-problem. Något jag får skit för konstant, hur kan du ens tro att jag totalt skiter i de runt mig? Vi har känslor, vi är självmedvetna, och vi gör vårat bästa. Iaf jag.
Vad fint, grattis.
Alla lyckas inte lika bra.
Empati och förståelse är ofta bättre än att tro att alla är precis likadana som du.
Absolut att man kan ha en diagnos/ handikapp som gör livet svårare för en. Men det finns också en massa hjälpmedel. Med sitt handikapp behöver han lära sig att hantera vissa saker, tex ställa larm eller vad det nu kan vara. Det kommer kanske inte att funka 100 procent men bättre än nu. Sedan får folk också lära sig hantera att han har ett handikapp. Går åt två håll.
Exakt!
Man får för fasen slå sig blodig för att ens få hjälp när man har adhd. Alla klarar inte fixa hjälpmedel själv DET ÄR DÄRFÖR DET ÄR EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING.
Newsflash: om problemen gick att lösa enkelt med hjälp av t ex larm i mobilen så skulle det inte räknas som en funktionsnedsättning och personen skulle inte få en diagnos.
Alltså det är väl svårare. Klart man inte kan ursäkta ”allt” med adhd men det går nog inte att sluta vara en sista minuten människa om man nu är funtad så. I såna fall är väl kommunikation och dialog superviktigt och att man försöker respektera och förstå den andre även om det inte blir 100 procent friktionsfritt. (Jag hade också blivit galen på någon som gör allt i sista minuten även om jag har såna tendenser själv :D, det är inte det…)
ADHD-diagnosen räknas ju dock som ett funktionshinder. Skulle du klaga på att någon i rullstol eller bruten fot som haltar fram gör alla andra sena? Eller någon med dyslexi som behöver mer tid på sig? Hela samhället är redan anpassat efter en neurotypisk norm.
Jag tycker man ska ha förståelse för det och att har man ett funktionshinder så får andra ta hänsyn till det. Det innebär ju dock också att de flesta med rullstol eller adhd försöker också anpassa sig till världen runt om och tar exempelvis mer tid på sig eller har extra påminnelser för att försöka få det att fungera. Bingo verkar bara tycka att andra får ta att han kommer sent
Mmmm det råkar vara en diagnos som det kommer att visa sig vara grovt överdiagnostiserad. Tyvärr, för dem som har verkliga problem har ADHD blivit en tillflykt för alla som inte orkar ta tag i sina ovanor och dåliga personlighetsdrag.
Det är inte så enkelt.
ADHD är både under- och över diagnostiserad i Sverige idag, det ser olika ut i olika grupper.
Läs på!
Eftersom man inte ens får säga funktionshinder blir det ju väldigt svårt att ta hänsyn till ett funktionshinder. Numera är det bara en variation och ja tyvärr men då tappade man lite av förhandlingsutrymmet.
De enda jag någonsin hört säga att man inte får använda ordet ”funktionshinder” är folk utan funktionshinder. Så skyll inte på oss tack.
Jag har också svårt att passa tider. Har ej Adhd, vad ska jag skylla på?
Grattis, då är dina svårigheter mycket mycket mindre än för en person med ADHD. Så du klarar dig nog.
Du måste ha stora problem – vara långt ut på skalan – för att få en diagnos.
Jag är iofs bipolär. Min partner också. Svänger snabbt ibland här hemma…
För att det inte handlar om ovilja utan oförmåga.
Fast jo, på ett sätt handlar det faktiskt om ovilja…en ovilja att ta tag i problemet. Jag kan nämligen slå vad om att han vid viktiga jobb där ingen skulle acceptera att han kommer sent också helt magiskt lyckas komma i tid. Medan han vid mindre viktiga händelser inte anstränger sig lika mycket.
Jag pratade nämligen själv som honom INNAN jag fick min diagnos, att ”det är sådan jag är”, när det egentligen handlade om att jag behövde lära mig hur jag ska göra för att faktiskt ha rutiner och komma i tid. Det är såklart svårare för mig och tar mer energi än för någon utan ADHD, men nog fan går det om man ger sig fan på det. Sedan är det ju upp till var och en att avgöra om det är värt besväret eller inte, tydligen är det det inte för Bingo.
Exakt!
Att inte kunna ta tag i problemet trots att det är till synes enkelt ÄR EN DEL AV PROBLEMATIKEN KRING ADHD. Svårt att förstå men icke desto mindre sant.
Jag har adhd men kommer alltid i tid, har koll på det jag behöver. Men det kräver sin energi. Allt måste in i kalendrar och listor annars händer inget. Påminnelserna i telefonen är ett måste. Tar mycket energi och planering men det går. Dock väldigt uttröttande. Så jag hoppas man orkar å inte går i väggen.
Men snälla….varför ska man behöva välja? Tror nog att man kan vara kreativ och rolig och ÄNDÅ respektera tider, andra människor osv.
Väx upp.
Bingo alltså, håller helt med San ovanför ??
Ja särskilt om man är lycklig nog att vara neurotypisk, utan ADHD-diagnos. Bara att gratulera.
Att skriva ett ’Öppet brev’ till sina barns mamma tycker jag är inte bara märkligt men också hyfsat gränslöst och osmakligt. Varför kan han inte bara förklara hur han fungerar direkt till Katrin istället?
De har barn som är på sociala medier och deras kompisar likaså, varför måste allt som borde var privat alltid bli content?
Dessutom ett brev som innehåller en del förolämpningar mot henne. Hade det varit ett privat brev till henne, utan förolämpningar, som ett försök till förklaring på hur han fungerar om det är så att de har svårt att kommunicera så hade det ju varit en smart idé, men det här är ju helt galet
Uppmärksamhet…
Funderar på hur det kommer sig att dessa personer har två barn tillsammans och verkar umgås rätt mycket? Blev allt mer uppenbart då Bingo träffade Julia vilket Katrin inte verkar tycka är så ”jippie”, tänkte att före det kanske hon såg mellan fingrarna lite?
Men Julia och Bingo är väl ändå inte ihop på riktigt? Är det inte bara för att få uppmärksamhet och göra tv? De spenderar väl aldrig tid tillsammans?
Som Pålle och Bella. Lönsamt.
Han må ha ADHD. Men Katrin i sin tur lider ju av Asperger. Så två ytterligheter som dragits till varandra.
För det första finns inte Aspergers längre. Det är en del av autism-spektrumet.
För det andra utesluter inte autism och adhd varandra. Det är tvärtom väldigt vanligt att ha båda. Kallas ofta AuDHD på internet.
För det tredje ser jag (som själv är autistisk) absolut inga tecken på autism i Katrin, så jag kan bara anta att du baserar din kommentar på förlegade fördomar.
Ursäkta mig, viktigpetter.
”Både Aspergers syndrom och autism är så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Aspergers syndrom är en form av autism. Ibland används termen högfungerande autism (HFA).
Personer med Aspergers syndrom kan uppvisa ett udda beteende. De blir därför ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade och ouppfostrade.
Man har svårt att förstå hur andra tänker och upplever saker. Det brukar ge svårigheter i sociala sammanhang.
Blir stressad när planer ändras.
Svårigheter att kontrollera känslor.
Man har svårt med relationer till andra, som till exempel kompisar, familj och i kärleksrelationer.”
Katrin i ett nötskal?
”Aspergers syndrom pensionerades 2013 med publiceringen av den femte upplagan av American Psychiatric Associations Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). 1
En anledning till att den drogs tillbaka är att DSM-författare ville undvika missuppfattningen att Aspergers var ett annat tillstånd än autism. Ett andra skäl är att Hans Asperger var nazist och samarbetade i mordet på barn med funktionsnedsättning under Tredje riket.”
Men skit samma om Asperger numera ligger under autism. Haka inte upp er på namnet. Diagnosen som numera ligger på autismspektrat finns in facto. Och mycket av detta stämmer in på Katrins och hur hon beter sig. Och ja jag har träffat henne privat och vi umgås i samma kretsar. Så det är inte tagit ur luften.
Personen har väl asperger och hakar därför upp sig på namnet.
Baserat på dina kommentarer här kan du uppenbarligen ingenting om autism, så jag ger inte mycket för din hobby-diagnos. Oavsett hur mycket du nu träffar Katrin i verkligen.
Jag är autistisk (eller ja, ”lider av aspergers” enligt dig) och nej det är absolut inte tydligt att Katrin skulle ha några drag. Sen kan man självklart maskera, men oss autister märker av det direkt på andra, speciellt om vi letar efter dragen.
Du argumenterar med helt fel grupp.
Har dock ingen betydelse för det ni diskuterar.
Att ha autism innebär att man lever upp till vissa diagnoskriterier satta i en diagnosmanual. De texter du citerar utgör inte dessa kriterier utan är mycket lösare beskrivningar. Man har inte autism bara för att man till viss del passar in på spdana beskrivningar.
”Aspergers syndrom och autism förknippas inte sällan med svartvitt tänkande”.
The list goes on.
Ingen aning om Katrin ligger på spektrum eller ej men det är ju skapligt förmätet tro att du som enskild kan diagnosticera kända människor. Lika korkat som om ja skulle säga ”jag ser massor med tecken på autism hos Katrin, med andra ord har on autism.”
Jag försöker såklart inte diagnostisera nån (till skillnad från trådskaparen som ordagrant skrev att Katrin lider av Aspergers), utan menade bara att nån som själv har autism och är påläst om autism nog är troligare att kunna avgöra om nån är på spektrumet eller inte. Dessutom är exemplen som gavs i kommentaren ovan felaktiga, feltolkade eller tagna ur sitt sammanhang.
Och när jag ändå håller på, ”högfungerande” autism är en funkofobisk term skapad av nazisten Asperger genom hans system för att avgöra om vi hade värde nog att få leva eller ej under förintelsen. Det används inte längre (av vad jag hoppas är uppenbara skäl).
Men att termer för faktiska tillstånd förändras har ingen som helst betydelse för sakfrågan.
Jag vet inte vad du menar med sakfrågan? Jag har försökt rätta felaktigheter om autism som folk skrivit i kommentarer. Har inte diskuterat nåt annat vad jag vet?
Någon påstår att Katrin har aspberger. Du invänder med argumentet att du som autism absolut inte ser några tecken på autism i Katrin. Det är så ni börjar tråden. Du har ett mycket selektivt minne…
Ok, då förstår jag vad du menar. Det var iofs bara en av tre punkter i min originalkommentar som handlade om ifall Katrin har autism.
Anledningen till att jag tog upp att Aspergers inte finns längre är;
1. Det är ett vanligt fel jag ser folk göra hela tiden. Jag brukar försöka rätta det när jag kan.
2. Någon som inte ens kan det rätta namnet på diagnosen har uppenbarligen inte koll nog för att diagnostisera någon ens på hobby-nivå (och sprider därför fördomar och stereotyper pga sin okunskap)
Katrin har väl snarare väldigt mycket narcissistiska egenskaper ??♀️
Jag känner igen det han beskriver. Det som stressar en när man fungerar så är främst att inte bli förstådd, att ses som lat, slarvig och ignorant. Man kan reagera olika på att få den responsen. I mitt fall har det lätt till att jag övergör, är ute i extremt god tid (försöker hela tiden ligga före min tidsplan) och a jag slutligen kraschade fullständigt. Tappade tal, minne och satt bara helt tom och kände absolut ingenting under en hel sommar. Den energi det tar att försöka fungera som ”alla andra” kan man inte föreställa sig om man inte sett det på nära håll eller upplevt det själv.
Precis som han skriver är vi mer Autism och ADHD en enorm resurs, om vi får spela mer på våra egna villkor. Vi processar information snabbt, tänker snabbt, kan snabbt styra upp både plan b och c medan andra fortf är helt ställda för att plan a inte funkade.
Att döma någon för att deras hjärna fungerar annorlunda visar på bristande kunskap. Katrin kanske bör inse att ADHD är extremt ärftligt. Siffrorna ligger på över 70 % om ens föräldern har diagnos.
Jag jobbar på att vara team mig själv, för att tillåta mig att fungera som jag gör.
Mvh diagnos vid 44; är idag 49.
Det är rätt så tydligt att Bingo är den roliga gränslösa föräldern där barnen lämnas vind för våg. Där han också faktiskt är stolt över det.
Medan Katrin tagit sitt föräldraansvar, är den tråkiga föräldern som ser till att barnen gör läxor i tid, får tillräckligt med sömn, näringsrik mat etc.
Det är ju klart att man då som den tråkiga föräldern blir lite less på att alltid behöva vara den enda som ansvarar för de fyra första behovsstegen, medan Bingo bara kör det roliga självförverkligandet med argumentet ”du måste ge mig hänsyn, jag har faktiskt ADHD”
Bingo måste växa upp och inse att livet med barn inte bara går ut på att impulsivt komma på galna upptåg.
Katrin valde o skaffa barn med bingo , även om hon visste hur han är
Gör det Katrin ansvarig för Bingos dåliga föräldraskap?
Nej men hon var medveten om det.
Att göra hela sin identitet till ADHD och förklara och ursäkta allt på detta känns så trött och oansvarigt
Eller hur
Agree!
ADHD påverkar hela ens identitet och personlighet. Så det kan ju bero på det.
Hur kan precis alla kändisar ha ADHD. Har man ett jobb kommer man i tid. Lätt skylla allt på men jag har en diagnos. Som hela världen ska ta hänsyn till andras diagnos.
Tror dock att många kändisar är kändisar pga sin adhd. Tror det är svårt att vara kändis utan att ha adhd eller exhibitionistisk läggning. Nu menar jag inte kändisar i form av politiker eller elitidrottare som drivs av annat än ”att synas”, utan kändisar som är kända för att de är kända. Man söker sig mot centrum, man behöver hoppa på galna grejer som t ex segla över Atlanten eller delta i Fångarna på fortet. Man måste vara med i lekprogram, ha ett aktivt sociala medier konto osv. Och många med adhd har en inre rastlöshet som passar in i ett sånt yrke. Om kändis är ett yrke.
Att ha ett extremt behov av att synas/bli dyrkad och beundrad av alla och vara känd och berömd har ingenting med adhd att göra, det är inte ett symtom för adhd, utan det är ett symtom för narcissism/psykopati. Minst 50 % av alla kändisar som blivit diagnoserade med adhd är feldiagnoserade tror jag och är egentligen narcissister/psykopater skulle jag tro.
Åh där var man nära att trilla dit igen
?
+1 på denna. Jag har ADHD och har alltid dragits till ytterligheter och extrema saker. Har varit chef för 40 pers och jobbat i ledande position på några av världens största företag — är extremt dålig på att komma i tid osv, men som tur är kompenserar jag tiofaldigt med andra egenskaper. Tjänar sjukt bra och jobbar på pappret kontorstid men i verkligheten allt mellan 10-60h i veckan, stormtrivs så!
Gruppen influensers är snarare överrepresenterade när det kommer till personlighetsstörningar.
Det är ju inte jättekonstigt att adhd är överrepresenterat i en yrkesgrupp som till stor del bygger på en nivå av gränslöshet.
”Alla har adhd nuförtiden” är den tröttaste take som finns.
Och JA man ska ta hänsyn till funktionsnedsättningar.
Vad blir vi annars för vidrigt samhälle?
Stor suck – varför ta detta för öppen ridå?
Är det värt alla ”likes”?
Är Bingo nöjd nu när han fått förklara för alla att han har ADHD?
Är det någon som genuint bryr sig?
Tror Bingo att han är unik?
Numera är det ingen som höjer på ögonbrynen om man säger att man har ADHD….en stor SUCK igen!
Måste nog göra något vettigt nu…
Ja,vilket trams. Säg det direkt till den det BERÖR,man är så less på alla som förmedlar alla sina privata familjekommunikationer & kärleksyttringar via tex sina 500 vänner på FB,gud ?
Lite som tex Anna Book.Säg det direkt till personen i fråga. Ingen annan är ju eg. intresserad.
Vad vill man ha sagt liksom?
Att alla ska säga ’Åhhh,vilken fin människa du verkar vara’ ? Bekräftelsebehov de lux.
Jag har själv ADHD och är uppvuxen med en förälder som har diagnosen och en som inte har det. Det finns saker i min diagnos som innebär att vissa saker alltid kommer vara svåra för mig. Det man behöver göra då är att se till att ha självkännedom nog att jobba med att göra de sakerna så lätthanterade man kan, man måste anpassa sig. Jag har tex jättemånga påminnelser på mobilen varje dag, för jag vet att annars glömmer jag saker. Jag har lärt mig att förklara för min omgivning om sådant som jag kan behöva göra annorlunda (tex på jobbet så måste jag få saker skriftligt eller ges tid att själv anteckna). Det handlar inte om att ens symptom är ursäkter, däremot kan de ge förklaring och förståelse. Det är helt enkelt en blandning av eget ansvar och stöttning från omgivningen. Om man uppfostrar barn ihop med en annan människa så behöver man både jobba för att förstå varandra och på att själv ta ansvar över sånt som man har svårt för. I det här inlägget så säger Bingo i stort sett: ”så här är jag och jag kan inte göra något åt det” samtidigt som han fläker ut sånt som han anser att Katrin har brister i. Det är både omoget och elakt. Det enda han gör är att skylla ifrån sig och göra sig till ett offer för sin diagnos, samtidigt som han ska visa att han är bättre än henne pga diagnosen. Riktigt barnsligt beteende från en vuxen människa. Och det där med att göra saker i sista minuten och att de ger samma kickar som hans ADHD medicin, mycket märkligt resonemang. Kan inte låta bli att känna att det även finns en aspekt av mansbebis i detta, de flesta kvinnor lär sig tidigt att allt är vårt ansvar och att det förväntas av oss att ta ansvar (med eller utan diagnos).
Väldigt bra skrivet. Du sätter huvudet på spiken med exakt allt du skriver. Mansbebis är bingo definierad.
Mycket bra skrivet. Du låter klok.
Dessutom ska han ju inte få ”en kick” av sin medicinering, då överdoserar han, eller rwntav köper preparat från gatan som han ”självmedicinerar” med för att få saker gjorda. Mycket suspekta delar i hans öppna brev. Knasigt raljerande och självgrandiost.
Nej asså jag har medicinerat (med paus på ett par år) sen jag var 13, alltså i 17 år. En av medicinerna jag testat passade inte mig alls då jag blev stissig. Dock känner jag andra med ADHD som den medicinen passar perfekt för. Det där kan skilja sig väldigt mycket. Men generellt skulle jag säga att du antingen tar fel medicin för dig eller har en felaktig dos om du får en kick av medicinen.
OT men otroligt förvånad att Hanna Persson som brukar anse sig påläst har vänt sin 4 åring framåt i bilen och åker till Åre när rekommendationerna i Sverige är så länge som möjligt bakåt
Du vet ju inte varför. Barnet kanske är åksjukt och då är rekommendationen att vända barnet framåt eftersom man inte kan ge åksjukehjälpmedel till så små barn.
Nej det är det verkligen inte
Ursäkta men källa på det gärna
Men gud det kan man ju visst? Både tablett och armband. Så störande när folk helt tvärsäkert skriver jättefel saker
Absolut inte åksjuketabletter till så små barn.
Jo? Enligt Apotekets egna medicin iaf. Dummer.
En fyraåring är rätt stor ändå, det är inte som hon satt barnet i bakluckan utan bälte. Visst att man ska följa rekommendationer, men att detta är något att uppröras över så man skriver en kommentar om det på bloggbevakning tycker jag är lite förvånande.
Att du tycker det är förvånande visar ju att du inte har koll på vad som händer en 4-åring vid krock om man sitter framåtvänd
Det är inte storleken på barnet som avgör utan att huvudet är för tungt för nacken om man krockar. Det är nog bättre med lite illamående än att knäcka nacken på sitt barn vid en olycka.
Reagerade på samma sak för att vi här hemma diskuterar när vi kan vända på vår 5-åring som är 120 cm. Vände på vår förstfödda i samma ålder och då minns jag bara att rekommendationerna var 4-5 år, men nu säger flera tillverkare och återförsäljare från 125 cm.
Säkerhet är såklart jätteviktigt, men jag blir lite cynisk då jag inte har hittat några studier som stödjer detta. Om jag uppmanas köpa en Besafe Stretch för en massa pengar till mitt barn som officiellt ”får” sitta framåtvänd, handlar det bara om mitt barns säkerhet eller även om pengar? Tacksamt att tjäna pengar på föräldrar som vill sina barns bästa, tänker jag.
Hade ni köpt en större bakåtvänd (och större bil också i så fall) eller vänt barnet framåt i vår sits?
Självklart vänt barnet framåt. Det måste finnas någon rimlighet också.
Vi vände vår dotter när hon va 4, helt enkelt för lillebror behövde hennes stol. Hon va över längd och ålder för rekommendationerna så tänker inte skämmas för det. ?♀️
” Det måste finnas någon rimlighet också”… Rinligheten är ju att de vänds när de har längden inne. Någon annan förklaring ska ju inte finnas. Såklart du och andra kan tjura och leka coola men barnkroppar skadas svårt i bilolyckor. Du får sucka och grymta bäst du vill, tumma bara aldrig på ditt barns säkerhet!
En viktig aspekt ärat barnet i så fall framåtvänd sitter med rumpan helt in mot stolsryggen och att kanten på stolen är bakom barnets knäveck. Förutom att barnets nacke klarar en krock bättre juäldre den blir så finns risken att barnet glider fram för att kunna böja knäna när de har för korta ben för en framåtvänd stol och därför hamnar fel i stolen
Japp, detta har vi koll på och han sitter perfekt i storebrors gamla stol ? Det kanske är för att säkra upp detta man säger 125 eftersom stolar är olika?
Ser att många mammainfluencers stolt visar upp bakåtvända 7-åringar och fick därför dåligt samvete, men kan inte minnas att jag någonsin har sett ett barn i skolåldern sitta bakåtvänt i verkligheten, så det kanske inte hör till vanligheterna.
Men fortfarande ska ju små barn sitta bakåtvända! Varför ignorerar du fullständigt den grundläggande regeln? Om någon annan skiter i det, får du väl skita i allt anat.
Men rekommendationen är 4-5 år och min son är 5? Hade aldrig i livet vänt honom tidigare. Jag är helt med på att bakåtvänt är 5 gånger säkrare för små barn, men den siffran måste ju ändå gå ner gradvist med barnets ålder. En 3-åring har ju större huvud i förhållande till kroppen än en 5-åring. Nu har vi kommit till en punkt där det är svårt att spänna fast honom på ett bra sätt utan att det känns obekvämt och då, givet att han sitter bra i den framåtvända, känns bilbältet mer idiotsäkert. Sen åker vi mest i stadstrafik i max 60 km/h där jag tänker att risken för dödsolyckor är mindre. Finns ju många faktorer som spelar in.
Rekommendationen i Sverige är att barn ska sitta bakåtvänt till 4-5 års ålder eller så länge som möjligt.
Och tester visar att det är fem gånger säkrare att åka bakåtvänt och att man ofta kan göra det tillbarnet är 6-7 år så
Skrev om rekommendationer inte tester.
Har du läst om det där testet? Jag tolkade det väldigt annorlunda även om besafe gick ut stenhårt med den sanningen för 10 år sedan.
”Men det är vi med ADHD som driver utvecklingen framåt i samhället. ”
och så består hans kreativitet av att exploatera unga kvinnor i sina skittidningar….
haha ja vilket bidrag till samhället!
Hahah ja ?
Jag och min bror har båda adhd-diagnoser. Min bror fick sin vid 12 års ålder och jag fick min som 30+, det var ingen som ens övervägde att jag kunde ha svårigheter som liten eftersom jag var duktig i grundskolan och aldrig utåt sett varit (fysiskt) hyperaktiv. Det här har lett till att jag har fått hitta strategier för mina problem medan min bror alltid ursäktat sina med sin adhd. Och nu sitter vi här, båda 30+ och jag kan till stor del hantera min diagnos och få min vardag att fungera, han kan inte det utan låter ungefär som Bingo. Allt är någon annans fel, ingen förstår honom och hur svårt han har det, ingen ser hur bra han faktiskt är på andra saker osv osv.
Det här är såklart högst anekdotisk bevisföring, och min bror har kanske svårare adhd än vad jag har, jag kan ju förstås inte veta exakt vad som pågår i hans huvud. Men det jag vill ha sagt är att det kan förklara mycket, men det betyder inte att man inte har något ansvar att hela tiden jobba med sig själv. Sen är det klart att den som väljer att leva med en till en viss del måste acceptera vissa sidor hos en också, det är ju bara en del av relationer.
Tack för att du delar med dig! Tycker det är jätteintressant för min upplevelse som en person som fick diagnosen tidigt är den motsatta. Jag upplever att det faktum att jag fick diagnosen tidigt har gjort att jag har kunnat lära känna mig själv och hur jag fungerar, istället för att hela tiden ursäkta beteende/ovanor med diagnosen. Jag känner många som har fått diagnosen sent som däremot ursäktar mycket med just diagnosen, och har svårt att se bortom den.
Det där är nog väldigt olika kring hur man fungerar som person och hur ansvarstagande man är, samt huruvida man har en fixed vs growth mindset, vad gäller ens inställning till sin diagnos
Ja det var intressant! Är du kvinna? För det känns ju inte som en högoddsare att det kanske är pojkar vs flickors uppfostran också! Som sagt är fullt öppen för att skillnaden mellan oss kanske inte alls har med tidpunkt på diagnos att göra
Haha ja jag tänkte på det med faktiskt, jag är kvinna och de flesta (inte alla) jag refererade till i min kommentar är män. Finns ju en del belagt kring det som kallas masking vad gäller kvinnor med NPF-diagnoser. Att man blir väldigt bra på att dölja sina symptom för att klara sig/leva upp till förväntningar i högre grad. Sen fick jag min diagnos tack vare att jag var ganska utåtriktad och hyperaktiv i skolan, och hade en lärare som var observant för det och lyfte det till mina föräldrar. Evigt tacksam för den läraren kan jag säga.
Ps: kring timing på diagnosen, tror att flera saker kan vara sanna samtidigt här, så mycket beror ju på här i livet ?
Ja, det är väl som med det mesta en kombination av faktorer, tack för att du delar med dig också!
Vilken intressant reflektion, tack för att du delar med dig!
Tänk om årets ord 2025 blir INTEGRITET. Inte särskilt troligt men man kan hoppas.
?
Team Bingo el Katrin, men det är hon som är svartvit i tänkandet?
Ha ha, tänkte också på det.
Samt att han även beskriver de båda dom yin och yang.
Team ingen av dem!
Ändå klarar de med ADHD av att komma i tid till flyget, tåget. Så märkligt.
Det här är en så dålig take jag ofta ser. Men du då Anonym, du klarar ju att springa till bussen så varför klarar du inte att springa hela vägen till jobbet. SåÅå MäRkLiGt.
Fokusförlyttning, är det också en del av ADHD?
Borde väl rimligen vara enklare att vara i tid till jobbet än till flyget? Eller att hämta sina barn?
Varför beter sig alla som att det inte finns hjälpmedel för personer med ADHD? Har en kollega som använder sig av påminnelser på sin smartwatch. Hur länge funderade Bingo på hur han kan bli bättre? Troligen kortare tid än det tog att hoppa på exfrun och mana sina följare att välja sida.
Jag lovar dig, en gemensam nämnare hos sååå många med adhd är att de har provat fler system, appar, kalendrar eller andra hjälpmedel för att få ordning på sitt liv och sina rutiner än vad du ens visste fanns.
Det är inte som att de inte försöker.
Det hjälper oftast inte.
Ja och ofta med en rejäl adhd-burnout som resultat. En dags ”normfungerande” kan ta så mkt energi att personen måste vila flera dagar sen.
Han drar då stora växlar på den där ”kreativiteten” må jag säga… inte vet jag om vare sig flygplans- eller elektricitetsinnovatörerna (flygandet har väl mer varit något man drömt om sedan begynnelsen och testat fram med olika metoder?) hade ADHD men vi kan väl säga som så att hade det varit folk med ADHD som hade haft till ansvar att utveckla det till säkra produkter som går att använda i vardagen, så hade det aldrig blivit nåt……
Det är ju inte en person som har utvecklat varje komponent av ett flygplans om gör det till en (relativt) säker produkt, dock. Det är klart folk med ADHA kan jobba med aspekter av flygplansutveckling. Tror ingen enskild individ hade klarat det på egen hand.
Charmigt att dra familjeproblem offentligt ?
Haha vore ju mysigt med att flygplan byggt av en massa ingenjörer med ADHD. <3 Däremot kan jag tänka mig att IDÉN med flygande fordon kan vara från en person med ADHD! Men en Bingo-person skulle nog inte ha tålamodet att konstruera ett flygplan… Tror jag. /Annan fellow ADHD-person
Jag jobbar med barn och unga med olika npf-diagnoser och blir förbryllad när Bingo skriver ”vi med adhd”. Det finns lika många olika varianter av personers adhd som det finns av oss utan npf-diagnos. Vi jobbar mycket med dessa ungdomar att dom inte ska ”vara” sin diagnos och börja varje ursäkt med ”jag har ju adhd” som att det ska kunna berättiga ett rörigt beteende i klass, kompsigrupo eller annat. Det blir tufft då att komma ut i verkligheten som vuxen.
Allt för uppmärksamhet.
Jag och min sambo är också som ying och yang. Jag är åt asperger och han åt ADHD hållet, men han hjälper mig att slappna av lite och leva i nuet. Skita i att städa hela tiden och njuta lite istället. Göra något spontant. Medan jag hjälper honom att planera lite, hålla ordning och sluta glömma saker överallt ? Vi lär oss av varandra och det funkar toppen! ?
Har han även tappat bort hennes mobilnummer?
Ot JBs nya ”gråtfilm” på insta ??♀️? hoppas pappan snart får rätt till 50-50 ????
Bingo är barnslig/omogen och ointresserad av att ta ansvar.
DET är helt fristående egenskaper och ska inte kopplas till någon diagnos.
Hur gör han om han måste hinna i tid till flyg läkare,samtal med barnens lärare? Eller sköter Katrin samtal med lärare andra viktiga saker gällande barnen?
Antagligen sköter hon det. Vet många mammor som sköter sånt istl för papporna, utan diagnoser
Han kommer väl försent eller precis i rättan tid med andan i halsen.
Oj, trodde det var en transa på bilden först. ?
OJ, Höhöhö! Vad hade du gjort om så var fallet?
Jag är över 30 år och har precis fått bekräftat att jag ev har adhd, jag har alltså inte gjort någon utredning än men är remitterad.
Jag förstår precis NU och INTE NU, så lever fan jag med och sen använder jag stressen det orsakar som ett bränsle. Att det skulle vara något annat än personlighetsdrag vet man inte fören man vet det ?
Men det var inte de i fokus, tid.. komma i tid, jag är säääääämst på att komma i tid, men man måste försöka och hitta strategier. Jag vet som sagt inte om jag har adhd än, det ska utredas. Men även om det är så, så måste jag hitta strategier, ingen annan.. förståelse kan man be om, men nog inte så mycket mer.
OT. Magdalena Graaf. Kom över dina ex. Klagar på att hon firade jul under tio års tid med minsta pojkarnas pappa och hans släkt. Gå vidare. Många har barn med sina ex och har gått vidare i livet. Finns anledning till att P lämnade dej. Även om det svider fortfarande. P har ett nytt liv ny kärlek.
Vad är det för diagnos för en person som inte klarar av att hålla koll på varken ”NU” eller ”INTE NU”? Det är min man i ett nötskal och jag skulle säga att det bara är att han är disträ? Jag menar detta är ju helt mänskligt och BEHÖVER inte ha med diagnosen i sig att göra. Alla är ju olika, med eller utan diagnoser? Ett av klassiska drag för adhd men det kan ju vara ett rent karaktärsdrag också?
Det är väl så med flunsor att det som inte är content inte finns i verkligheten?
Ställer mig i mitt egna lilla hörn, gäspar lätt och önskar att Bingo och Katrin kunde värna om privatlivet och sina barn lite mer.
Har också ADHD och har fått lära mig strategier för att komma i tid eller minnas saker. Vägrar vara offer för en diagnos. Vissa rutiner är avgörande för att min vardag ska fungera. Älskar att vara spontan och kreativ men en del saker måste gå på rutin för att inte glömmas bort (ex var man lägger vissa grejer eller i vilken ordning man gör saker). Man måste skapa vissa vanor för att inte leva i ständigt kaos 24/7. Funkar kanske när man är ung men funkar inte när man har barn, studier/jobb eller ansvar. Coolt att skylla på ADHD när man ställer till det för andra. Not.
Fint att du hittat strategier som funkar för dig.
Lite ödmjukhet inför att alla andra inte lyckas lika bra vore också klädsamt. Vem vet, de kanske försöker tusen gånger hårdare än du, utan att hitta lösningar. Om de sen är ”offer för sin diagnos ” så är det väl så. Alla är inte likadana.
Min uppfattning är att kvinnor runt honom har ”skämt bort” honom, att det blir problem nu är att han har en kvinna som har samma diagnos o inte kan hjälpa honom m allt. Tror inte på att adhd gör dig omöjlig i livet.
Tror han att folk med ADHD är de enda som har idéer och kan driva saker? Hahaha
Katrin gör alltså det där tråkiga jobbet som måste bli gjort, planera osv. Klassisk kvinnofälla och sen tycker han att när han poppar upp med något galet är det det som betyder något?!
Livet funkar inte utan ordning, barnen går i skola, måste komma i tid, göras läxor, det ska handlas mat planeras semester osv osv. Men det är lugnt, enligt honom är det bara jobbigt och onödigt? Klagar lite på Katrin som gör det viktiga dötråkiga jobbet som ingen vill göra. För att hon ställer lite krav. Såklart svårt om man har problem att passa tider men han ska nog mest vara glad att han slipper dra det lasset med planering och allt runtomkring, han behöver bara försöka passa tiderna.
”Det är okej att jag är sen för jag kanske uppfinner elektricitet”
Det räcker inte med att vara den ”roliga” föräldern när man har delad vårdnad. Föräldern som glömmer viktiga saker som att packa med handduk när det är gympa,som ser till att det finns rena kläder efter väder,som vet att idag är förskola,skola,fritids stängt el att idag är det skolfotografering och att hel,ren och välkammad är inte fel att vara just idag osv.
Att veta som barn att när jag är hos pappa kommer det här inte att fungera,att ständigt måsta ha en klump i magen eftersom man själv måste komma ihåg och påminna och ibland kanske glömmer man för att man är bara ett barn. Bingo försöker kompensera genom att överösa barnen med dyra prylar och retaurangbesök.
Antar att även Katrin också oroar sig och tar ett stort ansvar även under pappaveckorna. Hon måste förmodlingen ringa och tjata ,påminna och strukturera barnveckorna hos Bingo.